Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förändra grunderna för friskvårdsbidrag till att även innefatta naprapat och kiropraktor och tillkännager detta för regeringen.
För de allra minsta företagen kan en person utgöra 25% eller 50% av totala antalet anställda. Sjukfrånvaro på halvtid eller heltid kan utgöra ett stort bekymmer och hindra företag från att våga anställa. När man som företagare bestämt sig för att också bli arbetsgivare vill man oftast satsa på sin personal så att denna orkar utföra sitt jobb också på lång sikt.
Idag finns det möjligheter för de flesta företag och organisationer att ge dess anställda ett friskvårdsbidrag om maximalt 5000kr. Detta kan, enligt Skatteverkets hemsida, användas till exempelvis gymkort, agility eller sportfiske. Dock finns det en hel del begränsningar när det kommer till åtgärder som är i gränslandet till sjukvård, exempelvis kiropraktik eller naprapati. De senare får, inom ramen för friskvårdsbidraget, endast vara enklare massagebehandlingar. Regelrätta behandlingar får inte utföras inom ramen för friskvården. Detta kan utgöra ett stort hinder för arbetsgivare som vill låta sina anställda få hjälp med onda ryggar eller axlar. Hjälpen finns att få men arbetsgivaren tillåts inte hjälpa sina anställa med mindre än att de förmånsbeskattas.
I ett läge, efter pandemin, där många arbetat hemma vid köksbordet eller tagit tunga skift ute i verkstäderna när kollegorna varit sjuka, så kommer det finnas ett utökat behov av att få hjälp med just sådana tjänster som kiropraktorer och naprapater erbjuder.
Därför borde företagarna ges möjligheter att få hjälpa sina anställda med onda ryggar och axlar inom ramen för friskvårdsbidraget. Ta bort begränsningarna och tillåt även behandlingar inom kiropraktik och naprapati inom ramen för friskvårdsbidraget.
|
Ann-Sofie Lifvenhage (M) |
|