Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att skapa ett förenklat regelverk kring distansundervisning som ger rektor rätt att ge hemmasittare undervisning digitalt från klassrummet och tillkännager detta för regeringen.
Grundskolor över hela landet vittnar om fler elever som är ”hemmasittare” och genom att inte delta aktivt i undervisningen på plats missar viktig kunskap och möjlighet att nå den efterfrågade måluppfyllelsen. Vissa gånger handlar det om psykisk ohälsa som via andra instanser än skolan bearbetas. Under tiden lider skolgången och pressen ökar ytterligare på individen. Andra gånger är det sociala hinder som får eleven att helt sonika stanna hemma och i det hellre väljer att missa undervisningen för stunden. Föräldraansvaret vilar tungt att få sina barn till skolan, men i de fall inte ens det bästa samarbete mellan skola och hem lyckas krävs nya metoder i jakten på kunskapen.
Ny utveckling av digitala hjälpmedel såsom kamera i klassrummet som följer läraren där den enskilda eleven kan sitta hemma och ändå ta del av det som sker i klassrummet öppnar helt nya möjligheter. Då det ses som distansundervisning krävs tillstånd och relativt tidskrävande och krånglig byråkrati, vilket helt skulle kunna elimineras genom att ansvaret för undervisningen – såväl fysiskt som digitalt – tillskrivs rektor. Genom ett betydligt enklare förfarande där rektor beslutar var och i vilken utsträckning distansundervisning ska kunna erbjudas en elev räddar vi många av de elever som idag på heltid blivit hemmasittare. Kunskapsinhämtningen går då att rädda i väntan på att den övriga situationen kring eleven hanteras av andra professioner än lärarna. Elevens tid riskerar inte att gå till spillo och den tekniska utvecklingen kan användas där den gör som störst nytta.
|
Ann-Sofie Lifvenhage (M) |
|