Våldtäkt, i dess ursprungliga betydelse, är att man med våld, eller hot om våld, tilltvingar sig en sexuell handling. Med tiden har begreppet breddats till exempel genom att omfatta personer i en särskilt utsatt situation. I och med den så kallade samtyckeslagen som infördes 2018 har våldtäktsbegreppet breddats ytterligare till att inom juridiken omfatta allt fler gärningar. Antalet våldtäktsdomar, utom grov våldtäkt som ligger stabilt, har därigenom ungefär fördubblats. Till detta har det även tillkommit domar i den nya brottskategorin ”oaktsam våldtäkt”.
Redan när den nya så kallade samtyckeslagstiftningen utreddes uttrycktes farhågor från jurister och samhällsdebattörer där man varnade för godtycke. Lagrådet sågade förslaget men lagen röstades ändå igenom.
Rättsfall som uppmärksammats medialt visar att man nog med fog kan påstå att det finns ett glapp mellan vissa fällande domar för våldtäkt och det allmänna rättsmedvetandet kring begreppet våldtäkt. Unga människor, kanske utan erfarenhet av sexuella relationer, kan utan uppsåt begå ett misstag för att det inte finns ett uttryckligt samtycke, för att sedermera finna sig dömda till minimistraffet tre års fängelse och ett par hundra tusen i skadestånd. Utöver detta finns en överhängande risk att personen för alltid är socialt dömd som en våldtäktsman.
|
Josef Fransson (SD) |
|