Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa goda och långsiktiga förutsättningar för rådgivning om kooperativt företagande i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
De 100 största kooperativa företagen i Sverige omsätter i dag över 500 miljarder kronor årligen, vilket motsvarar ungefär 10 procent av Sveriges BNP. Med kooperativa företag menas här både kooperativa företag och ömsesidiga företag – företag vars primära syfte inte är att göra vinst utan att göra nytta för sina medlemmar eller kunder och för samhället i stort. Kooperativa företag ägs av sina medlemmar och ömsesidiga företag ägs av sina kunder.
De kooperativa företagen är viktiga som aktörer på svensk arbetsmarknad, med sammantaget cirka 100 000 anställda. De kooperativa företagen är också livskraftiga. Rapporten Nya kooperativa företag 2008–2018 – siffror, fakta och trender, från paraplyorganisationen Svensk Kooperation, visar att kooperativa företag under de känsliga första tre åren har en överlevnadsgrad på 90 procent. Det är en högre överlevnadsgrad än alla andra företagsformer. Internationella studier visar attkooperativa och ömsesidiga företag klarar lågkonjunkturer och svängningar i ekonomin bättre än andra företag.
Kooperativa företag ger förutsättningar för hela Sverige att leva. De utgör en viktig del av livsmedels- och energiförsörjningen och de finns närvarande över hela landet genom bland annat kooperativa livsmedelsbutiker och mackar med stor betydelse i det lokala samhället.
Kooperativa företag är därmed en viktig del av det svenska näringslivet i dag, men potentialen för kooperationen är mycket större. Inte minst genom att kooperativa företag kan vara ett bra alternativ för medarbetarövertagande i den generationsväxling som pågår i svenskt näringsliv just nu. Det finns också en stor potential för kooperativa företag inom ramen för idéburen välfärd. Sverige är ett starkt land när det gäller kreativitet och innovation. Tröskeln för att starta nya verksamheter blir allt lägre. Startups är ett sådant exempel. De kännetecknas bland annat av att flera personer eller bolag vill gå in och utveckla en produkt eller tjänst tillsammans med ambitionen att växa snabbt. Den kooperativa företagsformen passar väl in när flera vill dela på arbetet och ägandet för att styra och dela risker gemensamt.
Problemet är att kunskapen om kooperativt företagande och om hur man bildar kooperativa företag är mycket låg i Sverige i dag. En Sifoundersökning som är gjord på uppdrag av Svensk Kooperation visar dock att hela 60 procent av de unga svarande vill veta mer om kooperativt företagande. En viktig förutsättning för att möta denna efterfrågan och för sektorns tillväxt är goda och långsiktiga förutsättningar för rådgivning.
Coompanion ger rådgivning till nyblivna och blivande kooperativa och ekonomiska föreningar och får för det arbetet stöd av Tillväxtverket. Trots den ökade efterfrågan har resurserna till Coompanion minskat över tid. Det är mycket förvånande, då de förordningar som styr den regionala utvecklingspolitiken och Tillväxtverkets arbete betonar en hållbar näringslivsutveckling i hela landet. En viktig aspekt av ett hållbart näringsliv är att det finns en mångfald av företagsformer.
Med detta som utgångspunkt och med tanke på det kooperativa företagandets potential bör därför en översyn göras för att säkra en resursfördelning som gynnar en rådgivning i hela landet och kring alla företagsformer, inklusive kooperativt företagande.
|
Karin Sundin (S) |
|
|
Kristoffer Lindberg (S) |
Mathias Tegnér (S) |
|
Kalle Olsson (S) |
Gunilla Carlsson (S) |
|
Johan Andersson (S) |
Fredrik Lundh Sammeli (S) |
|
Anna Wallentheim (S) |
Denis Begic (S) |