Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att främja entreprenörskap redan i grundskolan och tillkännager detta för regeringen.
I den nationella strategi som ska främja arbetet med entreprenörskap i skolan står det: ”Entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom hela skolsystemet.” För många lärare är detta ett nytt, ogreppbart område som de aldrig undervisat i förut. Därför måste entreprenörskap bli ett naturligt inslag i skolan redan från tidig ålder.
Det som kännetecknar en skola som jobbar med entreprenöriellt lärande är att sam-verkan med samhället och näringslivet är stark. Det handlar om studiebesök, praktik/prao, externa föreläsare från lokala näringslivet, projektorienterade arbetsformer m.m.
Många lärare förknippar enbart begreppet entreprenörskap med eget företagande och blir därmed skeptiska. Vad som egentligen inbegriper termen entreprenörskap i skolorna är upp till varje skola att bestämma. Det finns inget krav på att driva företag på skoltid.
Det finns mängder av exempel på projekt man kan väva in i entreprenörskapsämnena, som samhällsentreprenörskap, jämställdhetsprojekt, kultur och teknik. Att jobba med entreprenörskap är att identifiera problem och komma med lösningar.
Vi måste göra entreprenörskap till en naturlig del i hela skolan. Det handlar om att utveckla en attityd till entreprenörskap som eleverna kommer att ha nytta av i alla typer av arbeten och genom hela livet, oavsett om man startar företag, blir anställd eller jobbar ideellt. Genom att i tidig ålder knyta kontakter i näringslivet lär eleven sig vilken roll företagande har i samhället och rustar sig själv för det som komma skall.
Det är bevisat i flertalet rapporter från Handelshögskolan att de som jobbat med entreprenörskap i skolan och drivit ett s.k. UF-företag, är kortare tid i arbetslöshet och får en större inblick i hur samhället fungerar. Några fler faktorer från rapporterna är att före detta UF-företagare skapar fler arbetstillfällen och större skatteintäkter, driver fler lönsamma företag och har större omsättning och således fler anställda jämfört med de som inte drivit UF-företag.
Det finns med andra ord organisationer som erbjuder skolorna färdiga koncept för hur man kan jobba med entreprenörskap, redan från grundskolan. Exempel på dessa är Ung Företagsamhet, Finn Upp och Open for business.
Med anledning av ovanstående är det min mening att regeringen bör se över möjligheten att entreprenörskap kan främjas redan från grundskolan i större omfattning än idag.
|
Saila Quicklund (M) |
|