Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att vidta ytterligare åtgärder för att vända utvecklingen för strömmingsbestånden i Östersjön och tillkännager detta för regeringen.
Östersjön är ett av världens mest förorenade hav och fiskare längs kusten har under flera års tid vittnat om drastiskt minskade fiskbestånd i skärgården. Minskande strömmings-bestånd har diskuterats under lång tid. Data visar nu att strömmingsbestånden är under den gräns som säkerställer en framtida återhämtning av bestånden.
Småskaliga fiskares fångster har minskat kontinuerligt sedan 1990-talet samt att det svenska yrkesfisket har minskat under perioden 2010–2019 räknat både i antalet fartyg och fiskad volym. Även forskningen visar att situationen för strömmingsbestånden i Östersjön är kritisk.
Fisken är en gemensam resurs som lever och rör sig fritt från människans uppsatta nationsgränser. Vi vet att flera bestånd idag är kraftigt hotade. För att arbeta för en mer hållbar framtid för fisken krävs att vi söker lösningar utanför Sveriges gränser. EU:s gemensamma fiskeripolitik har till syfte att stoppa överfiske och utfiskning, skydda konsumenter och trygga yrkesfiskarnas försörjning.
Sveriges lantbruksuniversitet som tar fram data och underlag till Havs- och vatten-myndigheten samt till EU:s expertråd i fiske, Ices, poängterar i sina underlag om förslag till områden för flytt av trålgränsen att den säkraste åtgärden för att öka beståndet av stor strömming är att minska kvoterna.
Felrapporteringar och överträdelser vid fisket i Östersjön är enligt granskningar av sådan betydelse att underlagen för beslut om kommande fiske grundas på fel fakta om hur mycket som fiskas i Östersjön av de olika arterna. Dessutom anses sanktionsavgifterna vara så låga att de kan strida mot EU:s gemensamma fiskeripolitik, då de inte är tillräckligt avskräckande eller proportionerliga för att verka mot fusk och felrapporteringar, medvetna eller omedvetna, i fisket.
EU-kommissionen har i en utvärdering konstaterat att det svenska kontrollsystemet har stora brister. Det är kända brister och Sverige får kritik för att man inte har agerat tillräckligt snabbt och kraftfullt. Vissa delar av kontrollverksamheten av fisket har stora utmaningar som Sverige delar med andra medlemsländer runt Östersjön. Det är därför viktigt att ett skärpt kontrollsystem tas fram inom EU.
Det är därför glädjande att Europaparlamentet och ministerrådet under det svenska ordförandeskapet 2023 enades om ett förnyat regelverk för EU:s fiskerikontroll. Ett regelverk som bland annat innehåller satellitövervakning av fartyg och utökad elektronisk rapportering av fångster till alla fiskefartyg. Ett nytt regelverk är viktigt för att nå långsiktiga mål om hållbara fiskbestånd och en lönsam fiskesektor.
Vi är många som rör oss i och runt Östersjön och som alltför tydligt ser att vårt gemensamma innanhav inte mår bra. Övergödningen visar sig genom algblomning men leder också till syrebrist och bottendöd. Mycket är gjort, men det är tydligt att kraftigare åtgärder är nödvändiga för att vända utvecklingen för strömmingen. Sammantaget har Moderaterna under en längre tid aktivt och målmedvetet drivit på frågan om bättre villkor för Östersjöns återhämtande. En viktig del av det arbetet är att värna fiskbestånden genom exempelvis en utflyttning av trålgränsen men även avseende ökad jakt på säl och skarv samt för ett minskat strömmingsfiske. Men åtgärdslistan för att rädda strömmingen behöver vara längre än så. Nu behöver fler åtgärder vidtas framförallt för att skärpa kontrollerna.
|
Jesper Skalberg Karlsson (M) |
|
|
Lars Beckman (M) |
Jennie Wernäng (M) |
|
Anna af Sillén (M) |
|