Förslag till riksdagsbeslut
Som första land i världen införde Sverige 1999 en lag som förbjuder köp av sexuell tjänst. 25 år senare kan konstateras att lagen har varit en framgång. Prostitutionen i Sverige har minskat och lagen är fortfarande polisens viktigaste verktyg för att komma åt människohandel för sexuell exploatering. Framförallt har lagen haft en normativ verkan och den har stort stöd bland befolkningen.
Trots en framgångsrik sexköpslagstiftning finns dock stora utmaningar på området. Få fall av människohandel och prostitution leder till åtal och fällande dom. Ingen har dömts till fängelse för sexköp sedan lagen infördes. För att markera hur allvarligt samhället ser på sexköpsbrottet bör det utredas om en skärpning av straffen för sexköp kan göras exempelvis om det skulle ses som ett artbrott, det vill säga ett brott där kortare fängelsestraff alltid ska presumeras.
Det råder stor brist på skyddade boenden och behandlingshem som tar emot personer som utnyttjats i prostitution, särskilt utanför storstadsregionerna. Många kommuners socialtjänster har låg kunskap om hur människohandelsärenden ska handläggas, vilket fördröjer och försvårar polisens arbete. Enligt Socialstyrelsens granskning har endast 20 procent av kommunerna rutiner för att identifiera personer som har erfarenhet av att utnyttjas i prostitution.
Kvinnoorganisationer vittnar om att många unga tjejer med erfarenhet av sexuellt våld och psykisk ohälsa dras in i prostitution via sociala medier och sajter som Onlyfans där de pressas att lägga upp bilder med sexuellt innehåll mot betalning. En ytterligare oroande utveckling är att andelen unga sexköpare ökar. En granskning av Sveriges Radio från 2019 visade att en tredjedel av alla dömda sexköpare var födda på 90-talet. En gemensam nämnare hos yngre sexköpare är enligt polisen en hög porrkonsumtion.
Ida Ekeroth Clausson (S) |
Karin Sundin (S) |