Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ta initiativ i EU till att utreda användning av intäkter från frysta ryska tillgångar till finansiering av befästningsarbeten vid EU:s östra gräns och tillkännager detta för regeringen.
Under de senaste 20–30 åren har Ryssland gått i en alltmer totalitär samt aggressiv riktning. Detta har bland annat inneburit att man ockuperat områden i Moldavien, Georgien och Ukraina. Därutöver bedrev man ett blodigt krig i Tjetjenien, vilket resulterade i att Tjetjenien förlorade det självstyre som man hade uppnått i samband med det rysk-tjetjenska fredsavtalet 1997. Till detta kommer att det även finns oklarheter avseende den formella gränsen mellan Ryssland och Estland.
Vid sidan av detta har man även varit delaktig i kriget i Syrien samt destabiliserat situationen på Balkan. Ryssland har i praktiken även tagit över styret av Belarus efter det att president Lukasjenkos ställning kraftigt försvagats i och med det senaste presidentvalet, som han enligt internationella och oberoende bedömare förlorade.
Utöver detta så har den ryska ledningen fängslat och mördat oppositionella och journalister för att på så sätt försvåra alla former av normal demokrati. Ryssland kan därför med rätta beskrivas som en maffiastat som hotar såväl den egna befolkningen som sina grannländer.
Den negativa utvecklingen i Ryssland har fått som konsekvens att både Sverige och Finland har gått med i Nato. Detta var välkommet, men nu behöver det vidtas fler åtgärder som ytterligare minskar risken för ett utvidgat krig i Europa.
Finland, Estland, Lettland, Litauen och Polen har var och en påbörjat arbetet med att bygga befästningsverk längs den ryska och belarusiska gränsen. Detta innebär att dessa länder får bära ett stort ekonomiskt ansvar för att skydda EU:s gemensamma östgräns. Sverige bör därför ta ett initiativ inom EU för att utreda om det är möjligt att stödja befästningsprojekt längs gränsen genom att använda intäkter från de konfiskerade ryska tillgångarna som delfinansiering. EU behöver en säkrare gräns och det är rimligt att resurserna för detta kommer från Ryssland självt.
Vidare bör Sverige vara öppet för kreativa lösningar för att stödja Ukraina. Efter Rysslands misslyckade anfall mot Kiev har kriget primärt förts i östra Ukraina samt i gränsregionerna till Ryssland. Trots detta finns en fruktan om att Belarus, som nära allierad till Ryssland, aktivt ska involvera sig i kriget och på så vis öppna en ny och belastande front för Ukraina. FN har idag fredsbevarande uppdrag i Kosovo, Libanon, Cypern samt ett flertal platser i Afrika. Detta är bra då dessa styrkor minskar risken för krig samtidigt som de också dokumenterar vad som sker i de olika konfliktområdena. Ukraina har länge vädjat om mer stöd från västvärlden och ett sätt att göra detta skulle kunna vara att EU alternativt FN sänder fredsbevarande trupp till gränsen mot Belarus i syfte att minska risken för att landet aktivt involverar sig i kriget. Detta skulle minska trycket på Ukraina och möjliggöra truppförflyttningar till fronten mot Ryssland. Sverige bör därför stå redo att stödja ett sådant initiativ förutsatt att Ukraina inkommer med en sådan begäran till det internationella samfundet.
|
Magnus Jacobsson (KD) |
|