Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa en garantipension som inte är beroende av civilståndet och tillkännager detta för regeringen.
Det svenska pensionssystemet har potential för förbättring. En central fråga är att arbeta för att civilståndet inte ska påverka garantipensionens nivå, vilket är avgörande för att främja ett jämställt samhälle.
Garantipensionen utgör en del av grundskyddet i den allmänna pensionen och är avsedd för dem som under sin yrkesverksamma tid haft låg eller ingen inkomst. Nivån på garantipensionen beror främst på storleken av den intjänade inkomstpensionen, tid i Sverige samt civilstånd.
Det är känt att kvinnor generellt har lägre löner än män, vilket också återspeglas i skillnader mellan kvinnors och mäns pensioner. År 2022 var den genomsnittliga pensionen för kvinnor 81 421 kronor lägre än för män. Denna löneskillnad resulterar i ojämlika pensioner, där de som är gifta ofta upplever lägre garantipension jämfört med ogifta. Under 2023 är garantipensionen maximalt 10 631 kronor för ensamstående och 9 625 kronor för gifta, vilket innebär en skillnad på 1006 kronor per månad.
För många äldre, där över en miljon personer är beroende av garantipensionen, är denna fråga av stor betydelse. Den ojämställdhet som uppstår under yrkeslivet förstärks därmed genom pensionssystemet, vilket kan leda till att den som är gift och har lägre garantipension riskerar att bli ekonomiskt beroende av sin partner. Det är även möjligt att vissa personer i svåra ekonomiska situationer kan dra nytta av att skilja sig för att förbättra sin ekonomi, vilket är en orimlig konsekvens av ett ojämställt pensionssystem.
|
Kristoffer Lindberg (S) |
|
|
Patrik Lundqvist (S) |
Sanna Backeskog (S) |
|
Linnéa Wickman (S) |
|