Förslag till riksdagsbeslut
För Sveriges utveckling är det helt avgörande att företag vill etablera sig och expandera här. Såväl svenska som utländska företag bidrar med tillväxt, jobb och utveckling i hela landet. Därför är det viktigt med ett gott företagsklimat utan för mycket regelkrångel och utdragna juridiska processer. Ett exempel på något som ofta ställer till det vid företagsetableringar är långsamma och utdragna bygg- och planprocesser, som kraftigt behöver förenklas och bli mindre tidskrävande.
För det första krävs en ordentlig reformering av plan- och bygglagen (PBL) för att kunna tillse snabbare planprocesser. Idag ställs allt för detaljerade krav när en ny detaljplan ska tas fram. Därför borde översiktplaneringen stärkas och detaljplanekravet begränsas. Om en detaljplan redan finns borde bygglov normalt kunna beviljas utan att antaga en ny detaljplan. Förändringar för en snabbare planprocess och att tillse att lagstiftningen inte missbrukas för att bromsa byggtakten måste därför till. Dessutom är det viktigt att PBL inte lämnar för stora tolkningsutrymmen, så att vi får en likvärdighet i tillämpningen över hela landet.
För det andra måste sakägarskapet kringskäras. Idag tillfaller rätten att överklaga alldeles för vida kretsar. En rimlig begränsning vore att angränsande fastighetsägare endast vore att betraktas som det om man har en direkt angränsande fastighet. Vidare borde inte intresseorganisationer kunna vara sakägare och borde bara kunna innefatta dem som direkt påverkas av den tilltänkta byggnationen.
För det tredje måste domstolsprocessernas tidsomfattning kortas ned och överklagandemöjligheterna begränsas, bland annat i form av antal instanser som det kan överklagas till. Tidsfristerna för överklaganden borde kraftigt begränsas och en tidsgaranti för att avhandla överklagandeprocesser införas. Idag är det väldigt få överklaganden som leder till ett upphävande. Av 1 270 antagna detaljplaner i hela landet år 2019 upphävdes enbart 8 av Mark- och miljööverdomstolen, alltså endast 0,6 procent. Ett steg mot att begränsa överklagandemöjligheterna gjordes när man tog bort länsstyrelserna som första instans år 2016. Antalet instanser bör ytterligare minskas till två genom att ta bort exempelvis Högsta Domstolen som kan överpröva Mark- och miljööverdomstolens beslut. Ytterligare en åtgärd för att minska okynnesöverklagandet vore att avgiftsbelägga överklaganden. Då skulle färre överklaga om de inte trodde sig ha goda skäl att misstänka att man skulle vinna ett överklagande. Dessutom bör den som överklagar få stå för rättegångskostnaderna i det fall man förlorar målet. Ännu en åtgärd som hade kunnat ge snabbare byggprocesser är en begränsning av möjligheten att överklaga bygglov utifall att inga nya omständigheter framkommit sedan överklagan av detaljplan.
|
John E Weinerhall (M) |
|