Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den svenska vargstammen ska minska och tillkännager detta för regeringen.
Den svenska vargstammen var utrotad under 1800-talet. Då var vargjakten oreglerad. Dagens vargstam är sprungen ur ett fåtal vargar, vilket lett till att dagens vargstam lider av inavelsproblematik. Den svenska vargstammen har en inavelsnivå på 0,24, vilket kan jämföras med att två syskon parar sig (inavelsnivå 0,25). Detta faktum behöver beaktas särskilt.
Vargen är en dålig jägare direkt från födseln och måste förlita sig på sin mor för att få mat. Men vargungen är samtidigt lättlärd och lär sig snabbt genom generationsöverföring hur man jagar och var maten finns. I närheten av människan finns ofta lättfångad mat i form av tamboskap, bland annat får. När vargen slår till i en fårhage gör den det inte bara för att få mat för dagen, utan den river så många får den kommer åt. Det brukar beskrivas som lustmord. Det horribla i detta lustmördande är att alla får inte dör direkt, utan fårfarmaren måsta avliva de som inte redan förblött. Lidandet hos fåren är stort då det kan dröja timmar innan vargattacken upptäcks.
Många är också rapporterna om att varg vågar sig nära människor, följt skolbarn från skolbussen, strukit längs gårdens husknutar, fällt tamboskap och dödat hundar. Dessa närmanden leder till att de som lever nära vargen känner att de måste skydda sina djur, sin inkomstkälla, sin trygghet och sin familjs trygghet. Om vi ska kunna samexistera med vargen och om lantbrukare ska våga ha kvar och även utöka sin livsmedelsproduktion, måste vi åter lära vargen att vara skygg för människan. Det möjliggörs endast genom jakt.
Vargjakt väcker ofta starka känslor hos människor. Men de som i sin iver över att bevara varje varg höjer sina röster för att förbjuda vargjakt, gör vargen en björntjänst. När vargar ger sig på boskap och tamdjur händer det att skyddsjakt blir utlyst. Skyddsjakten blir utlyst med ett slutdatum oavsett om vargen är fälld eller inte. Skjuts inte vargen inom den tiden kan den fortsätta med sitt lustmördande av får och andra tama djur. En varg ändrar inte sitt invanda beteende för att ett byråkratiskt datum infaller. Skyddsjakt bör därför få fortgå till dess att vargen är skjuten.
Att vargen tillåtits i stora antal, och i många familjegrupper gynnar inte svensk landsbygd, svenskt lantbruk eller svensk matproduktion och livsmedelsexport. Det gynnar därför i förlängningen heller inte svensk säkerhet, robusthet och motståndskraft. Koncentrationerna av varg är alldeles för höga i många områden och vargstammen totalt behöver minska.
Vargen är ett hot mot landsbygden och mot svensk matproduktion. Målen i livsmedelsstrategin om att öka svensk matproduktion ska uppnås. Det är tidskritiskt viktigt att vi behåller de svenska matproducenter vi har och därför bör minskningen av vargstammen inte vänta.
|
Ann-Sofie Alm (M) |
|