Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Tabell 1 Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen |
|
|
1:1 |
Naturvårdsverket |
651 691 |
54 000 |
|
1:2 |
Miljöövervakning m.m. |
388 714 |
53 000 |
|
1:3 |
Åtgärder för värdefull natur |
1 352 035 |
2 031 000 |
|
1:4 |
Sanering och återställning av förorenade områden |
1 064 318 |
±0 |
|
1:5 |
Miljöforskning |
93 825 |
±0 |
|
1:6 |
Kemikalieinspektionen |
306 833 |
30 000 |
|
1:7 |
Avgifter till internationella organisationer |
337 431 |
±0 |
|
1:8 |
Åtgärder för minskade kväveutsläpp till luft i jordbrukssektorn |
100 000 |
±0 |
|
1:9 |
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut |
308 632 |
±0 |
|
1:10 |
Klimatanpassning |
89 500 |
100 000 |
|
1:11 |
Åtgärder för havs- och vattenmiljö |
1 326 565 |
400 000 |
|
1:12 |
Insatser för internationella klimatinvesteringar |
263 450 |
±0 |
|
1:13 |
Internationellt miljösamarbete |
52 400 |
16 000 |
|
1:14 |
Skydd av värdefull natur |
1 185 500 |
3 685 000 |
|
1:15 |
Havs- och vattenmyndigheten |
360 516 |
70 000 |
|
1:16 |
Klimatinvesteringar |
3 495 000 |
3 575 000 |
|
1:17 |
Klimatpremier |
2 313 000 |
1 272 000 |
|
1:18 |
Industriklivet |
1 345 000 |
±0 |
|
1:19 |
Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv |
115 000 |
±0 |
|
1:20 |
Driftstöd för bio-CCS |
15 000 |
±0 |
|
1:21 |
Åtgärder inom ramen för den sociala klimatfonden |
10 000 |
±0 |
|
2:1 |
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande |
137 079 |
±0 |
|
2:2 |
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning |
1 127 408 |
±0 |
|
99:1 |
Statligt stöd för rening av PFAS |
±0 |
250 000 |
|
99:2 |
Klimatanpassade och gröna städer |
±0 |
350 000 |
|
99:3 |
Inför bonus för folkelbilar |
±0 |
3 100 000 |
|
99:4 |
Forskning för klimatomställning |
±0 |
500 000 |
|
Summa |
16 438 897 |
15 486 000 |
|
På grund av bristande förvaltningsanslag de senaste två åren varslade Naturvårdsverket i februari 2024 om uppsägning av 65 anställningar. Myndigheten signalerar att de f.n. inte har täckning för de kostnader som avser tillsyn och tillståndsprövning. Inte minst har tillståndsansökningar ökat betydligt de senaste åren för gränsöverskridande avfallstransporter. De kommande åren kommer även takten i utvecklingsarbetet att öka så att miljötillståndsprövningen effektivt bidrar till den gröna omställningen. Klimatomställningen innebär att många verksamheter kommer att behöva söka nya eller ändrade miljötillstånd. Även för detta krävs att myndigheten har tillräckliga resurser. Naturvårdsverket behöver även ytterligare resurser för att möjliggöra enklare miljörapportering för företagen och för att stärka arbetet mot invasiva främmande arter. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget jämfört med regeringen med 54 miljoner kronor 2025.
Minskade anslag för miljöövervakning har uppmärksammats av såväl akademin som miljöorganisationer. Miljöövervakning är grunden för effektivt miljöarbete och nödvändigt som underlag för åtgärder för människor och natur. Ökat anslag krävs enligt Naturvårdsverket då resurser till miljömålsuppföljning har minskat och kvaliteten på vissa internationella rapporteringar har försämrats. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 43 miljoner kronor 2025.
Regeringen föreslår neddragning av stöd för miljöorganisationer med 10 miljoner kronor. Vänsterpartiet avvisar neddragningen. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 10 miljoner kronor 2025.
Sammantaget föreslår Vänsterpartiet en ökning av anslaget med 53 miljoner kronor jämfört med regeringen 2025.
Att restaurera våtmarker och återväta torvmarker ger många vinster för miljön och klimatet. Genom att binda kol i våtmarker kan utsläppen av växthusgaser minska. Att anlägga våtmarker har även stor betydelse för den biologiska mångfalden då stora delar av landet tidigare dikats ut. Våtmarker stärker även landskapets skydd mot torka, översvämning och brand, vilket är av stor betydelse ur klimatanpassningsperspektiv. Våtmarker bidrar även till att minska övergödningen. Vänsterpartiet vill därför öka satsningar på återskapande av våtmarker och genomföra dessa långsiktigt. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 700 miljoner kronor 2025.
Betydande förstärkningar krävs av anslaget för att nå nationella miljömål och EU:s ambitioner för naturvård och biologisk mångfald till 2030. År 2023 halverades nästan anslaget som fortsatt är på låg nivå och betydande kraftiga förstärkningar behövs. Anslaget finansierar åtgärder över hela landet och har en avgörande betydelse för Sveriges möjligheter att bevara och restaurera naturvärden samt tillgängliggöra upplevelsevärden i skyddad natur och bidra till minskade klimatutsläpp. Resultatet av underfinansieringen är att statliga leder och andra vandringsleder inte underhålls så att den breda allmänheten får tillgänglighet till vår skyddade natur. Åtgärderna ger också sociala och ekonomiska effekter då de skapar sysselsättning. 2022 beräknades anslaget ge en sysselsättningseffekt på 2 400 årsarbetskrafter väl fördelade över hela landet. Anslaget stärker även möjligheterna att vara verksam på landsbygden då det innefattar bl.a. ersättning för restaurering av naturbetesmarker, slåtterängar och myrslåtter. Ökat anslag är även nödvändigt för att stärka arbetet för att bevara hotade arter och mer intensivt bekämpa invasiva främmande arter. Ökade anslag stärker även förutsättningarna och attraktiviteten för Sveriges nationalparker som är viktiga som besöksmål och för naturturism. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 1 331 miljoner kronor 2025.
Miljögifter i marken och i vattnet innebär stora negativa effekter och kostnader för samhället om det inte åtgärdas. Sanering och återställning av förorenade områden är en förutsättning för att bekämpa miljöhot och värna människors hälsa. Åtgärder för att bl.a. minska spridningen av PFAS från förorenade områden måste vidtas för att minska föroreningar på dricksvattnet. Genom att sanera fler områden kan redan exploaterad mark i ökad utsträckning användas för t.ex. bostadsbyggande. Vi motsätter oss därför nedsättning av anslagsnivån för detta ändamål under åren 2026 och 2027.
Ökat anslag för att återuppta Kemikalieinspektionens arbete med en handlingsplan för en giftfri vardag. Arbetet avslutades 2020. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 30 miljoner kronor 2025.
Vänsterpartiet motsätter sig regeringens neddragning av medel till länsstyrelserna och MSB som går genom anslaget. Anslaget används för statsbidrag till förebyggande och kunskapshöjande insatser, utredningar, samordning och planer för att begränsa samhällets sårbarhet till följd av klimatförändringarna. Vi föreslår i motsats till regeringen utökad satsning för att stärka länsstyrelserna och MSB i detta arbete. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 100 miljoner kronor 2025.
Ökat anslag för insatser och åtgärder för att förbättra, bevara, planera, restaurera och skydda havs- och vattenmiljöer. Anslaget får även användas för statsbidrag och medfinansiering av EU-medel. Anslaget får användas för en rad åtgärder som minskar belastningen på våra hav och vattenmiljöer. Åtgärderna kan exempelvis minska övergödning, mikroplaster och läkemedelsrester. Våra hav som ekosystem (i synnerhet Östersjön) är under stor press av mänsklig påverkan, och ytterligare åtgärder behövs för att värna vår tillgång till dricksvatten av hög kvalitet. Vår satsning rymmer även satsning på lokala åtgärdssamordnare för att öka takten i arbetet med att minska övergödningen och nå våra miljömål med 80 miljoner per år (enligt Övergödningsutredningens förslag) genom lokala havs- och vattenåtgärder som t.ex. våtmarker. Stödet ska genomföras genom utökad satsning på LOVA (lokala vattenvårdsprojekt). Ökat anslag behövs även kommande år för stärkt statligt stöd till kommunernas arbete med att kalka vattendrag för att motverka försurning. Dessa åtgärder gynnar såväl fisketurismen på landsbygden som arbetet för hotade arter. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 400 miljoner kronor 2025.
Vänsterpartiet verkar därutöver även för fortsatt stöd till kommunerna för strandstädning under 2026 och 2027.
Ökat anslag för att möjliggöra myndigheternas samarbete med länder som har stor påverkan på den globala miljön och som är strategiskt viktiga. För att nå klimatkonventionens mål och de globala hållbarhetsmålen krävs även åtgärder utöver det nationella arbetet. Naturvårdsverket ser möjligheter att skala upp samarbeten och öka fokus på handelsfrämjande åtgärder i viktiga länder som USA, Kanada, Sydafrika och Indien. Samarbetet avser även att omfatta frågor kring kritiska råvaror och elektrifiering. Sverige kan därmed dra nytta av lösningar och kunskap från länder som kommit längre i teknisk utveckling. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 16 miljoner kronor 2025.
Ökat anslag för att formellt kunna skydda natur i form av naturreservat och nationalparker. Den absolut största delen av anslaget går till att skydda skogar. Skydd av värdefull natur är en förutsättning för att uppnå krav inom EU och globala åtaganden för biologisk mångfald. Klimatkrisen och artkrisen måste mötas gemensamt. Biologisk mångfald med ekosystem i balans är en förutsättning för vårt liv på jorden. FN:s klimatpanel konstaterar i en rapport (april 2022) att åtgärder för att bevara ekosystem dessutom är ett förhållandevis billigt sätt att minska utsläppen. Skydd och restaurering av naturliga ekosystem erbjuder stora möjligheter genom att ta upp och låsa in koldioxid från atmosfären.
EU har satt upp ett mål om att rättsligt skydda minst 30 procent av landytan samt 30 procent av havsområdet till 2030. Därtill kommer Sverige att ha beting i den kommande naturrestaureringslagstiftningen.
Om inte anslaget kraftigt ökas riskerar höga naturvärden att förloras genom avverkning. Markägare riskerar dessutom att komma i kläm då de inte kan få ersättning för att skogen skyddas. Vänsterpartiet anser att de stora sammanhängande fjällnära naturskogarna långsiktigt bör skyddas genom formellt skydd. Besöksnäringen är den snabbast växande näringen i världen och potentialen i framtiden för friluftsliv och naturturism i den fjällnära regionen bedöms som stor. Utöver den fjällnära regionen finns ett stort behov av att skydda natur genom naturreservat och nationalparker i hela landet. Enligt Naturvårdsverket är skogsägarnas intresse för att formellt skydda sina värdefulla skogar också mycket högt. Det speglas inte minst av att Naturvårdsverket redan i september 2023 hade intecknat hela det årets anslag för områdesskydd. Utifrån inkomna intresseanmälningar från markägare om formellt skydd har Naturvårdsverket totalt omkring 75 000 ha skogsmark som väntar på avtal om ersättning. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 3 685 miljoner kronor 2025.
Vänsterpartiet föreslår ökat anslag för att stärka myndighetens möjligheter att genomföra sina uppdrag. Regeringens neddragning av anslaget har resulterat i att myndigheten varslat 25 anställda. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 50 miljoner kronor 2025.
Ökat anslag till Havs- och vattenmyndigheten för fler kontroller för att beivra illegalt ålfiske samt fler fiskerikontroller av yrkesfisket i sin helhet. Ålen är klassad som akut hotad i Sverige. Sedan 1950-talet har mer än 99 procent av beståndet av glasålar (ålyngel) vid Europas kuster försvunnit. Det är därför av allra största vikt att ålfisket regleras på ett kraftfullt sätt. Sedan 2007 råder ett generellt förbud mot att fiska ål och endast den som har särskilt tillstånd från Havs- och vattenmyndigheten får fiska arten. I dag finns 148 personer som har tillstånd att fiska ål. Utöver det legala fisket i Sverige på ål finns även illegalt fiske. De senaste fem åren har HaV:s fiskekontrollanter tagit upp och förverkat över tusen illegala ålryssjor. Så länge det finns legalt fiske på ål så försvåras även kontrollen av försäljning av illegal ål och varje år beslagtas hundratals olagliga ålfiskeredskap i svenska vatten. Vänsterpartiet vill införa ett totalförbud mot ålfiske men anser att det även krävs ytterligare åtgärder för att minska det illegala ålfisket. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål med 20 miljoner kronor 2025.
Sammantaget föreslår Vänsterpartiet en ökning av anslaget med 70 miljoner kronor jämfört med regeringen 2025.
Vänsterpartiet föreslår ökade anslagsnivåer för Klimatklivet. Enligt Naturvårdsverket gör konjunkturläget att tillgången på investeringsvilligt privat kapital minskar och därmed ökar kostnaden för investeringarna. Det ställs då ökade krav på tillgång till offentligt kapital för en omställning av både nya och befintliga strukturer som till stor del är uppbyggda kring fossila bränslen och råvaror. Vi ser ett ökande behov av klimatinvesteringar inom transportsektorn, industrin och jordbruket.
Klimatklivet bör förstärkas och förlängas för att staten ska möjliggöra företagens behov av stöd för en grön omställning. Regeringen bedömer att Klimatklivet bör förlängas endast t.o.m. 2030. Vänsterpartiet anser att Klimatklivet bör förlängas t.o.m. 2033 och att en årlig anslagsnivå bör uppgå till 7 miljarder kronor för att möjliggöra vår nationella omställning. Näringslivet behöver långsiktiga och förutsägbara förutsättningar och omställningen kräver stora investeringar. En förutsättning för att kunna använda anslaget på ett effektivt sätt är att det finns möjlighet att teckna avtal om fleråriga projekt. På så sätt kan fler stora långsiktiga och effektiva klimatinvesteringar komma till stånd. Klimatklivet stödjer redan i dag de investeringar som ger mest klimatnytta per investeringskrona. Ungefär 80 procent av de ekonomiska medel som ges går till företagen. Naturvårdsverket har själva konstaterat att det finns möjlighet att öka andelen åtgärder som utöver klimatnytta även bidrar till försörjningstrygghet. Vänsterpartiet anser att regeringen bör följa Naturvårdsverkets råd och att ytterligare kriterier bör införas i klimatklivsförordningen så att åtgärder för försörjningstrygghet prioriteras högre.
För att möjliggöra ytterligare minskade utsläpp från transportsektorn behövs en intensifiering gällande utbyggnad av laddinfrastruktur och infrastruktur för vätgas. Inom Klimatklivet ges stöd till publik laddinfrastruktur och laddning av tunga fordon. Klimatklivet ger vid sidan av elektrifieringen även stöd för omställning av transportsektorn med nya bränslen som grön vätgas, elektrobränslen och hållbara drivmedel. Förutom att detta minskar utsläppen så stärker det vår nationella tillgång och självförsörjning på drivmedel. Klimatklivet har genom åren gett omfattande stöd för nya anläggningar för ökad produktion av biogas. Detta har tidigare mest använts inom transportsektorn, men användningen ökar nu inom industrin som söker stödet som ersättning för importerad fossilgas.
Ökade anslag för Klimatklivet ger även möjligheter för jordbrukssektorn. Hit hör el från biogasproduktion, konvertering av spannmålstorkar, produktion av biokol samt elektrifiering av arbetsfordon och anläggningar. Ett statligt investeringsstöd inom jordbruket är nödvändigt för omställningen och gör jordbruket bättre rustat för ökande priser på insatsvaror som drivmedel och energi.
Vänsterpartiet vill med ökade anslag för Klimatklivet även förstärka Klimatklivets stöd till satsningar på ökad resurseffektivitet och cirkulär ekonomi. IPCC lyfter i sin sjätte utvärderingsrapport behovet och att dessa åtgärder tillhör de med lägst åtgärdskostnad för industrins klimatomställning. Inom EU pågår arbete för skärpt reglering för en mer cirkulär ekonomi. Det kommer förmodligen att få stor påverkan på olika produkter, värdekedjor och materialflöden både när det gäller utsläpp av växthusgaser, resurseffektivitet och en rad andra hållbarhetsaspekter. Sverige är bland de ledande länderna inom EU när det gäller innovationer på miljöområdet men ligger lägre än genomsnittet i EU när det gäller resurseffektivitet. Sverige måste enligt Vänsterpartiets uppfattning intensifiera arbetet för ökad resurseffektivitet och cirkulär ekonomi. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för Klimatklivet med 3 575 miljoner kronor 2025 jämfört med regeringen.
Vänsterpartiet föreslår ökat anslag med 1 000 miljoner kronor årligen under 2025–2027 för att stärka omställningen till fler elbussar. Anslaget införs i syfte att höja premien från 20 procent till 30 procent av inköpspriset för kollektivtrafikmyndighetens inköp av elbussar, inkluderande även stadsbussar samt för höjd premie till 50 procent av mellanskillnaden mellan en elbuss och närmast jämförbara dieselbuss för trafikföretags inköp av elbussar. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål med 1 000 miljoner kronor 2025 jämfört med regeringen.
Vänsterpartiet välkomnar att regeringen inför en tillfällig skrotningspremie. Regeringens förslag på en skrotningspremie innebär 10 000 kronor till den som skrotar sin gamla bil (minst 15 år gammal) och köper eller leasar en begagnad eller ny elbil. En stor del av remissinstanserna menar dock att skrotningspremien inte kommer att få någon större effekt på utsläppen och att det totala anslaget på 500 miljoner kronor inte kommer att gå åt. Trafikanalys bedömer att villkoret att köpa en ny eller begagnad elbil undergräver syftet att fasa ut äldre bilar med förbränningsmotorer. Genom att villkora premien mot köp av elbil begränsar man incitamenten till att gälla hushåll med tillräckliga medel för att köpa en elbil. Premien är helt enkelt för liten för att gynna mindre bemedlade hushåll. Trafikanalys anser därför att det finns stor risk att premien till stor del kan gå till hushåll som har två bilar eller som idag redan har relativt dyra bilar.
Vänsterpartiet delar kritiken från ett flertal remissinstanser och anser att skrotningspremien bör utformas så att den blir mer rättvis och kan bidra till att fler människor kan ställa om till transporter med lägre klimatpåverkan. Vänsterpartiet föreslår därför att skrotningspremien utökas till 25 000 kronor till den som skrotar sin gamla bil (minst 15 år gammal) och köper eller leasar en begagnad eller ny elbil. En premie på 10 000 kronor bör utgå till den som skrotar sin gamla bil (minst 15 år gammal) och i stället köper kollektivtrafikkort alternativt elcykel eller abonnemang för bildelning. Vänsterpartiet föreslår av denna anledning att anslaget ökas för detta ändamål från nuvarande 250 miljoner kronor till 500 miljoner kronor för 2025. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 250 miljoner kronor 2025.
Att besikta gasbilar är kostsamt. Regeringen har avskaffat den särskilda klimatpremie som tidigare fanns för att kompensera för denna ökade kostnad för bilägarna. Vänsterpartiet anser att den bör behållas för att inte incitamentet att skaffa gasbil ska minska. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål med 22 miljoner kronor 2025 jämfört med regeringen.
Sammantaget föreslår Vänsterpartiet en ökning av anslaget med 1 272 miljoner kronor jämfört med regeringen 2025.
Nytt anslag för statlig medfinansiering av reningsteknik i kommuner där dricksvattnet har halter av PFAS som överskrider det hälsobaserade riktvärdet från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet. PFAS är en grupp mycket svårnedbrytbara ämnen som sedan 50-talet använts till en rad olika ändamål. Dessa kemikalier finns spridda över hela jordklotet och så gott som alla människor har PFAS i sitt blod. Främsta källan är mat och dryck, eftersom naturen är förorenad av PFAS. Nya rön visar att PFAS-ämnen ger negativa hälsoeffekter redan vid mycket låga halter, som är vanligt förekommande i blodet på Sveriges befolkning. Samtidigt visar ett flertal kartläggningar att dricksvattnet på flera orter i Sverige innehåller så höga halter av PFAS att befolkningen riskerar att få i sig mer än vad Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) anser vara säkert. På EU-nivå förbereds nu ett förbud mot alla PFAS-ämnen, men det kommer inte att lösa problemet med de höga halter som redan finns i svenska dricksvattentäkter. För att skydda befolkningen i drabbade områden behövs även andra insatser här och nu. Att installera kolfilter eller investera i annan reningsteknik är dock mycket kostsamt för vattenverken, varför staten behöver avsätta pengar till kommunerna för åtgärder som säkerställer ett rent dricksvatten. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål med 250 miljoner kronor 2025 jämfört med regeringen.
Vänsterpartiet vill införa ett statligt stöd till kommuner för klimatanpassade och grönare städer. Stödet ska ges för utveckling av befintlig stadsgrönska samt etablering av stadsgrönska för att främja dagvattenhantering och biologisk mångfald. Anslaget ska bl.a. möjliggöra statlig medfinansiering av åtgärder för att omvandla hårdgjorda ytor genom att anlägga vattenfördröjande åtgärder som växtbäddar. Stödet möjliggör därmed även stöd för stadsnära odling i närmiljön. Gemensamt för åtgärderna är att de ska främja klimatanpassning samt miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål med 350 miljoner kronor 2025 jämfört med regeringen.
Vänsterpartiet föreslår en ny klimatbonus för elbilar som gör att fler kan få tillgång till elbilar till ett lägre pris, samtidigt som dyrare elbilar inte ger någon bonus. Bilar som kostar upp till 350 000 kronor ger en bonus motsvarande 30 procent av bilens pris. För bilar som kostar över 350 000 kronor betalas 105 000 kronor minus 40 procent av bilens pris som överstiger 350 000. Begagnade bilar omfattas med ett pristak på 400 000 kronor och med en ersättningsgrad om 10 procent. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål med 3 100 miljoner kronor 2025 jämfört med regeringen.
Vänsterpartiet föreslår ett nytt anslag för att stärka forskning och innovation i syfte att
Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål med 500 miljoner kronor 2025 jämfört med regeringen.
|
Nooshi Dadgostar (V) |
|
|
Andrea Andersson Tay (V) |
Samuel Gonzalez Westling (V) |
|
Andreas Lennkvist Manriquez (V) |
Isabell Mixter (V) |
|
Daniel Riazat (V) |
Vasiliki Tsouplaki (V) |
|
Kajsa Fredholm (V) |
|