Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om olika kunders behov av kontanter och tillkännager detta för regeringen.
Som huvudregel gäller att var och en är skyldig att ta emot sedlar och mynt som betalning. Det står i Riksbankslagen (4 kapitlet, 12 §). Men när det gäller förhållanden mellan enskilda eller mellan näringsidkare och konsumenter, alltså civilrättsliga förhållanden, så råder det avtalsfrihet.
Många äldre, nyanlända eller personer med funktionsnedsättning har problem att utföra betaltjänster. För dem är kontanter i form av mynt och sedlar viktigt för en fungerande vardag.
Marknaden för betaltjänster utvecklas snabbt till följd av digitaliseringen. Länsstyrelserna har i uppdrag att bevaka att det finns ett grundläggande behov av betaltjänster ute i landet. Men för många, inte minst på landsbygden, är avsaknad av tillförlitlig mobiltäckning och otillräckligt bredbandsnät, ett bekymmer i det vardagliga livet. Därför bör regeringen säkerställa att det finns betalningsalternativ som fungerar för alla människor oavsett vem man är och var i landet man befinner sig.
|
Roland Utbult (KD) |
|