Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anta nationella mål för cykling och tillkännager detta för regeringen.
Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) fick i uppdrag av tidigare regeringen att ta fram en målstruktur och föreslå indikatorer och system för uppföljning. VTI har efter ett regeringsuppdrag föreslagit mål för ökad cykling, bland annat en fördubblad cykling i Sverige till 2035. Regeringen bör skyndsamt ta ställning till målen som kan beredas i Regeringskansliet.
Flera faktorer gör att vi behöver cykelmål. Målstyrning på nationell nivå gör att det blir enklare och tydligare för myndigheter, men också för kommuner och regioner att prioritera sitt arbete så att det styr mot målen. I dagens läge när svenska barn cyklar allt mindre och mår allt sämre är aktiv rörelse i vardagen en stor del av lösningen på problemet, något som dessutom ger tillbaka i samhällsekonomiska vinster. Forskning visar att varje cyklad kilometer bidrar med 1,50 kr till samhället, i jämförelse med en kilometers bilkörning för vilken samhället istället förlorar 1,40 kr. VTI:s förslag innehåller särskilda mål för barns cykling, om att andelen bör öka till 40 procent av resorna till 2030, och 50 procent till 2035. Att andelen sjukfrånvaro ökar, att barn i högre grad mår psykiskt och fysiskt dåligt och att Sveriges åldrande befolkning utvecklar allt fler välfärdssjukdomar bör vara skäl nog för regeringen att anta mål som syftar till att stärka folkhälsan, minska sjukvårdskostnaderna och bidra till att ge barn den rörelseglädje de behöver. Därutöver bidrar ökad cykling till att vi kan uppnå de transportpolitiska målen, sänka transportsektorns utsläpp till 2030 och 2045 samt bidra till en bättre luftkvalitet i våra svenska städer och tätorter.
Det finns idag inget definierat nationellt mål för ökad cykling i Sverige, regeringen bör därför anta nationella mål för cykling genom att utgå från de nationella cykelmål som VTI föreslagit.
|
Lili André (KD) |
|