Förslag till riksdagsbeslut
Romer är en av Sveriges fem nationella minoriteter. Romerna har traditionellt varit ett resandefolk och deras historia i Sverige är präglad av förföljelse, trakasserier och diskriminering. I nutid utsätts fortfarande romer för mängder av fördomar och diskriminering som leder till att många romer inte får samma möjligheter som andra i det svenska samhället.
Sverige är skyldigt både genom nationell rätt och folkrätt att vidta åtgärder för att bevara, skydda och utveckla de särskilda rättigheter som tillhör den romska minoriteten. Trots detta har den svenska staten återkommande kritiseras för att inte leva upp till sina folkrättsliga förpliktelser gentemot minoritetsrätten. Sverige har också fått kritik av FN för att romer än idag utsätts för diskriminering på offentliga platser och Sverige har uppmanats att vidta kraftfulla åtgärder för att komma tillrätta med den utbredda diskrimineringen av romer. Bland romer är även språkfrågan viktig och det saknas idag ett arbete inom skola, utbildning och äldreomsorg för att romani chib ska ha förutsättningar att leva.
Miljöpartiet står upp för romers rättigheter och har under lång tid drivit på för högre ambitioner i minoritetspolitiken och gör det fortsatt. Vi har bland annat gjort stora satsningar på de nationella minoriteternas språk och kultur, men mer måste göras för att synliggöra och främja den särskilda kultur som tillhör romer, stärka deras egenmakt och revitalisera språket romani chib.
Den långsiktiga strategin för romsk inkludering antogs 2012 med det övergripande målet att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom. Strategin har två särskilt utpekade verksamhetsområden, utbildning och social omsorg. Det innebär att de utbildningsklyftor som skapas av utanförskap ska elimineras, samt att den romska gruppen ska ges tillgång till förskola och äldreomsorg på modersmålet. Tillgången på utbildade modersmålslärare varierar stort runt om i Sverige, därför måste arbetet för att säkra tillgången till språklärare fortsätta. Alla barn i Sverige har enligt Barnkonventionen rätt att tillägna sig kunskaper i svenska samtidigt som de ska ha goda förutsättningar att utveckla sitt modersmål. Strategin för romsk inkludering måste ges långsiktig och tillräcklig finansiering.
Som en del av strategin för romsk inkludering har projekt med brobyggare genomförts som har varit uppskattade från olika parter. Som en del av den nya satsningen på nationella minoriteter har Statens skolverk och Socialstyrelsen fått uppdrag att säkerställa att lämplig utbildning tas fram och görs tillgänglig 2022–2024 för personer med romsk språk- och kulturkompetens för arbete inom förskola, förskoleklass, skola, fritidshem, vuxenutbildning och socialtjänst eller hälso- och sjukvård. Utbildningen i sin helhet ska bidra till romsk inkludering i enlighet med regeringens strategi. Miljöpartiet vill betona vikten av att detta uppdrag följs upp.
För att öka romers inkludering är främjandet av romskt föreningsliv en viktig del. I Sverige finns ett stort antal organisationer och föreningar som på olika sätt representerar romer och romers intressen, till exempel för att motverka antiziganism och stärka romers sociala och politiska rättigheter. Samtidigt saknas en central struktur och resursbristen är stor. Vi vill stärka romsk organisering och en fortsatt dialog med det romska föreningslivet bör ske för att diskutera formerna för detta.
Romer har under lång tid varit utsatta för omfattande diskriminering. De har tidvis förbjudits komma in i Sverige, tvångssteriliserats eller nekats fast bostad. Romska barn fick rätt att gå i svensk skola så sent som på 1960-talet. Än idag utsätts romer för diskriminering och antiziganism vilket gör att en del romer döljer sin romska identitet och sitt språk på grund av fördomar och negativa attityder, bland annat i kontakten med olika offentliga verksamheter. Det svenska majoritetssamhällets agerande gentemot romer är en del av den exkludering som romer utsatts för också i övriga Europa. Många romer lever fortfarande i utanförskap och det finns en stor förtroendeklyfta mellan många romer och samhällets institutioner.
Det är hög tid att Sverige gör upp med den historiska behandlingen av romer och hur Sverige bättre kan efterleva den nationella minoritetens rättigheter nu och i framtiden. I mars 2014 presenterade regeringen en vitbok om de övergrepp och kränkningar som drabbade romer under 1900-talet. I vitboken konstaterar regeringen att det i stor utsträckning saknas kunskap om romers villkor i Sverige ur ett historiskt perspektiv, även om det finns en hel del källmaterial. Vidare har alla förhållanden och särbehandlande åtgärder som materialet synliggjort inte varit möjliga att beskriva. Regeringen understryker att vitboken inte ger några slutgiltiga svar eller någon fullständig kunskap. Även Kommissionen mot antiziganism (SOU 2016:44), som på regeringens uppdrag tog fram förslag för att motarbeta antiziganism i Sverige, konstaterade i sitt slutbetänkande att det saknas styrning och kontinuitet både i politiken och i initiativ från andra aktörer.
Enligt det nordiska forskarnätverket Romers och resandes historia i Norden (RORHIN) bör vitboken kompletteras med en oberoende sanningskommission som kan ge romer och resande upprättelse och återställa förtroendet för myndigheterna. Miljöpartiet står bakom detta förslag. En sanningskommission kan sammanställa och beskriva historiska övergrepp och oförrätter samt verka för att belysa, förebygga och bekämpa nutida diskriminering av gruppen. Upprättelse, ansvarsutkrävande och romers egna delaktighet och inflytande bör stå i förgrunden för ett sådant arbete.
Situationen för romers mänskliga rättigheter är allvarlig. Antiziganismen påverkar många romers möjligheter att vara en del av befintliga strukturer och diskrimineringen påverkar romers tillgång till bostad, utbildning, arbetsmarknad, socialtjänst och hälso- och sjukvård. Situationen synliggör att de åtgärder som hittills har vidtagits inte har varit tillräckliga för att komma till rätta med den diskriminering och de kränkningar som alltjämt drabbar romer. Det visar sig inte minst i det förhållandet att romers anmälningar om hatbrott och diskriminering tillåts passera obemärkta och att det påfallande ofta finns en oförståelse inför allvaret i de omfattande kränkningar som romer utsätts för.
Det sker en utveckling som pekar på att det idag finns en större insikt om och ett erkännande av antiziganismens påverkan på romers tillgång till sina mänskliga rättigheter. Erkännandet måste dock avspeglas i åtgärder som bidrar till att kränkningarna upphör. Majoritetssamhället måste tydligt ta avstånd från och ansvar för den antiziganism som romer utsätts för. Miljöpartiet vill att romers historia synliggörs i högre utsträckning, bland annat bör regeringen se till att vitboken samt skolboken Antiziganismen i Sverige sprids till allmänheten. Vi vill också att Diskrimineringsombudsmannen i högre utsträckning utreder anmälningar om diskriminering och att dessa i högre utsträckning än idag prövas i domstol. Även anmälningar till Polisen om hatbrott bör i högre utsträckning utredas och lagföras.
Kommissionen mot antiziganism (SOU 2016:44) föreslår i sitt slutbetänkande att regeringen bör inrätta ett nationellt center för romska frågor. Regeringen tillsatte en utredning som har sett över frågan och lämnat förslag om att inrätta myndigheten för romska frågor (Ds 2019:15). Myndigheten ska bl.a. initiera, främja och stödja åtgärder för att öka minoriteten romers egenmakt och inflytande med särskilt fokus på kvinnor och barn samt bidra till den fortsatta utvecklingen av det romska civilsamhället. Utredningen föreslår vidare att myndigheten återkommande ska anordna en landsomfattande sammankomst där minoriteten romers organisationer, aktivister och andra sakkunniga från och företrädare för minoriteten kan mötas och diskutera för minoriteten viktiga frågor. Myndigheten ska även synliggöra, samla och sprida kunskap samt verka för att metoder utvecklas för att motverkaantiziganism och diskriminering. Enligt utredningen ska myndigheten även skapa en kunskapsbank över minoriteten romers kultur, språk och historia samt främja högtidlighållande av centrala högtidsdagar för minoriteten romer.
Miljöpartiet anser att det skulle vara värdefullt att samla arbetet med romska frågor vid en myndighet eller ett nationellt center. Detta kan tänkas vara särskilt angeläget för att arbetet med regeringens strategi för romsk inkludering ska ha önskad effekt.
|
Jan Riise (MP) |
|
|
Märta Stenevi (MP) |
Mats Berglund (MP) |
|
Camilla Hansén (MP) |
|