Förslag till riksdagsbeslut
För att begränsa de kumulativa växthusgasutsläppen så långt som möjligt behöver den gröna industriomställningen ske snabbt och på ett miljömässigt och socialt hållbart sätt. För att möjliggöra detta behöver tillståndsprocesserna genomföras snabbare med bibehållen miljöprestanda. Av nämnda anledning gav Miljöpartiet i regeringsställning i augusti 2020 en särskild utredare i uppdrag att se över det nuvarande systemet för miljöprövning och lämna förslag på de ändringar och åtgärder som krävs för att uppnå en modernare och mer effektiv miljöprövning (dir. 2020:86).
Resultatet av utredningens arbete överlämnades till regeringen i juni 2022 i form av SOU 2022:33 Om prövning och omprövning – en del av den gröna omställningen, också omnämnd som Miljöprövningsutredningen.
Miljöpartiet har under de senaste åren flertalet gånger motionerat om att genomföra förslag från Miljöprövningsutredningen, senast i samband med vår följdmotion (2023/24:2819) på regeringens klimathandlingsplan (skr. 2023/24:59).
I maj 2023 överlämnade regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige till regeringen en rapport som listade tolv utredda förslag för mer effektiva tillståndsprocesser, varav tio av förslagen kom från Miljöprövningsutredningen. I stället för att agera på uppmaningarna från bl.a. Fossilfritt Sverige valde regeringen i juni 2023, ett år efter det att Miljöprövningsutredningen överlämnat sina förslag, att tillsätta en ny utredning om förkortade och förenklade tillståndsprocesser enligt miljöbalken.
Det hann gå ytterligare ett helt år innan regeringen lade fram delar av förslagen från SOU 2022:33 Om prövning och omprövning – en del av den gröna omställningen i proposition 2023/24:152 Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning. Regeringens senfärdighet får anses ha gett betydande negativa konsekvenser för Sveriges industriomställning, med avseende inte minst på svenska företags konkurrenskraft samt Sveriges chanser att nå klimatmål på nationell nivå, EU-nivå och internationell nivå.
Miljöpartiet beklagar regeringens undermåliga hantering av en så för Sverige avgörande fråga.
För att begränsa de kumulativa växthusgasutsläppen krävs teknikskiften och att investeringar kommer på plats i närtid. För att åstadkomma detta behöver tillståndsprocesser bli tydligare, effektivare och mer förutsägbara och genomföras på sådant sätt att miljö och människors rättigheter värnas.
Miljöpartiet ser den problematik som många verksamhetsutövare står inför givet omfattande tillståndsansökningar och att en utökad användning av ändringstillstånd kan möjliggöra snabbare och enklare miljöprocesser. Samtidigt anser vi att det är grundläggande att prövningens omfattning är ändamålsenlig, och med ett föråldrat grundtillstånd som exempelvis byggts på med påbyggnadstillstånd och/eller ändringstillstånd är risken stor att det blir svårt att avgöra. Resultatet kan bli ett lägre miljöskydd.
Vi anser därför att en bredare användning av ändringstillstånd måste kopplas till en obligatorisk omprövning av tillstånd då grundtillståndet är äldre än miljöbalken. En obligatorisk omprövning måste ske efter maximalt 20 år, för att uppfylla målet om bästa möjliga teknik enligt miljöbalken, och bättre tillvarata kunskapsutveckling gällande miljöskydd, klimataspekter och människors hälsa. Genom en prövning med miljöbalken som grund följer även viktiga aspekter som krav på exempelvis artskydd, miljökvalitetsnormer för vatten och lämplig lokalisering.
Regeringen bör skyndsamt återkomma med förslag på obligatorisk omprövning för moderna miljövillkor för miljöfarlig verksamhet som sker 20 år efter att en dom eller ett beslut meddelats, för att möjliggöra ett samtidigt genomförande med regeringens förslag om ändringstillstånd som huvudregel. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Miljöpartiet ser stora risker för att människors hälsa och miljön påverkas på ett otillåtet sätt vid en generell möjlighet till giltighetsförlängning av tillstånd för en miljöfarlig verksamhet utan krav på MKB. Vi anser att riskerna är särskilt stora då systemet med obligatorisk omprövning av föråldrade tillstånd ännu inte införts. Därför anser vi att krav på MKB bör införas för giltighetsförlängning av tillstånd för en miljöfarlig verksamhet.
Till Kammarkollegiets uppgifter hör att föra allmänhetens talan i miljöprocesser. Kammarkollegiet för det allmännas talan för att ta till vara miljöintressen och andra allmänna intressen enligt miljöbalken. Det innebär bl.a. att bevaka att t.ex. vattenkraftverk utformas med respekt för växt- och djurliv och orsakar så liten skada som möjligt för miljön.
Kammarkollegiet företräder även allmänt vattenområde, om inte någon annan myndighet har den uppgiften. De allmänna vattenområden som kan företrädas av Kammarkollegiet är havet, Vänern, Vättern, Hjälmaren och Storsjön i Jämtland i de fall där det inte är enskilt vatten på grund av att det hör till någon fastighet.
Kammarkollegiet har mycket omfattande erfarenhet av omprövningar. Att ta bort Kammarkollegiet som partsmyndighet framstår därför varken som ändamålsenligt eller effektivt. De taleberättigade myndigheterna förestår olika sakområden och expertis. Kammarkollegiets roll bör tillvaratas. Miljöpartiet anser att Kammarkollegiet åter ska vara partsmyndighet.
För att underlätta för verksamheter som väsentligt bidrar till att nå klimatmålen att få tillstånd, samt ytterligare effektivisera miljöprövningsprocessen, föreslår Miljöprövningsutredningen ett särskilt stöd genom en s.k. klimatstyrka. Klimatstyrkans huvudsyfte är att utgöra en handläggarpool som kan ge stöd till länsstyrelser runt om i landet i handläggningen av verksamheter och åtgärder som väsentligt bidrar till att nå klimatmålen.
Myndigheternas resurser för att hantera miljöprövningar är inte jämnt fördelade över landet. Samtidigt sker nu en klimatdriven industriomställning i olika delar av landet, där resurserna inte bedöms vara tillräckliga för att möta behovet. Dessutom kommer behovet sannolikt att vara ojämnt fördelat över landet och över tid. En ytterligare resurs och buffert för att även hantera en ojämn ärendetillströmning och tillfällig arbetsanhopning i form av en klimatstyrka skulle kunna bidra till att utjämna skillnaderna och därmed leda till en mer effektiv miljöprövning.
Miljöpartiet föreslår att regeringen inrättar en klimatstyrka med huvudsyftet att ge stöd till länsstyrelser runt om i landet i handläggningen av verksamheter och åtgärder som väsentligt bidrar till att nå klimatmålen.
När frågan om en effektivare och mer förutsägbar prövningsordning tidigare utretts, bl.a. inom ramen för Naturvårdsverkets rapport Förhållandet mellan minerallagen och miljöbalken, regeringsuppdraget Förslag till strategi för hantering av gruvavfall samt i SOU 2022:56 En tryggad försörjning av metaller och mineral, har experter och utredare förordat att prövningen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken i sin helhet utmönstras ur minerallagen och överförs till miljöbalksprövningen. I den utredning som låg till grund för propositionen (2023/24:126) hindrades dock utredaren explicit i uppdraget från att lägga fram en sådan lösning: ”Uppdraget innefattar inte att utreda och lämna förslag på författningsändringar som gäller prövningen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken i övrigt vid ansökan enligt minerallagen” (Ds 2023:5 s. 13). Miljöpartiet menar att det är mycket problematiskt att utredningsuppdraget utformades så snävt.
En utförlig utredning av gruvverksamheters prövningsprcesser bör tillsättas i syfte att främja en tydligare, effektivare och mer förutsägbar prövningsordning där miljö och människors rättigheter värnas.
|
Elin Söderberg (MP) |
|
|
Katarina Luhr (MP) |
Emma Nohrén (MP) |
|
Märta Stenevi (MP) |
Jacob Risberg (MP) |