Förslag till riksdagsbeslut
Antisemitismen har ökat kraftigt i Europa och Sverige de senaste åren. Enligt EU:s strategi för att bekämpa antisemitism och främja judiskt liv (2021–2030) är antisemitism en farlig form av hat som hotar både judiska samhällen och det öppna och mångfaldiga samhället. Statistik visar att 79 procent av judar i Europa inte rapporterade sin mest allvarliga antisemitiska incident till någon organisation. Strategin betonar att underlätta rapporteringen av antisemitism är en nyckelfaktor för att bättre kunna förstå och hantera omfattningen av problemet, och i strategin uppmuntras medlemsstaterna att förbättra sina rapporteringssystem och göra det enklare för offren att rapportera hatbrott.
Den ökade otryggheten för den judiska befolkningen har blivit särskilt tydlig efter händelserna den 7 oktober 2023, då det eskalerande våldet och hoten mot judar skapat en atmosfär av rädsla och osäkerhet. Många judar överväger att emigrera på grund av bristande säkerhet och ökande antisemitism i Europa, vilket påminner om de skrämmande nivåerna av hat som observerades i 1930-talets Europa. Sverige måste därför agera kraftfullt för att garantera tryggheten för sina medborgare och motverka denna oro.
Ett sätt att underlätta för personer som utsätts för antisemitiska hatbrott är att införa en anmälningsmöjlighet för hatbrott online hos Polisen. Det skulle ha flera viktiga fördelar och vara ett betydande steg i att bekämpa antisemitism:
Om man inför en särskild anmälningskanal för hatbrott skulle det troligtvis göra det enklare för svenska judar att rapportera dessa specifika brott. Ett aktivt arbete med judiska föreningar, församlingar samt andra judiska institutioner skulle kunna hjälpa utsatta judar i rättsprocessen vilket skulle kunna bidra till att öka rapporteringsfrekvensen och ge en mer korrekt bild av antisemitismens omfattning i Sverige.
Det är av största vikt att Polisen har kunskap och kompetens att hantera den judiska utsattheten för hatbrott. För detta krävs mer specialiserad kompetens och resurser. Detta skulle leda till en mer fokuserad utredning och bättre stöd för brottsoffren, vilket i sin tur skulle öka förtroendet för rättssystemet och dess förmåga att bekämpa antisemitism. Vi skulle också få större kännedom om hur utbredd antisemitismen är om fler vågar att anmäla.
Tyvärr finns det mycket som tyder på att underrapporteringen av antisemitiska incidenter är ett stort problem och riskerar att dölja den verkliga omfattningen av antisemitismen i vårt samhälle. EU-kommissionens strategi uppmanar medlemsstaterna att skapa fler och bättre möjligheter för rapportering av antisemitism. Genom att underlätta för judar att rapportera dessa brott kan vi bättre förstå problemets omfattning och därmed utveckla mer effektiva strategier för att bekämpa antisemitismen.
En separat anmälningskanal för hatbrott kan vara ett kraftfullt ställningstagande för att visa att Sverige tar det judiska samhällets säkerhetsfrågor på största allvar. Det skulle också uppmuntra fler att rapportera incidenter och stärka samarbetet mellan myndigheter och det judiska samhället.
För att motverka antisemitismens tillväxt och stärka säkerheten för judiska medborgare
behöver Polismyndigheten tillsammans med andra rättsvårdande myndigheter bli bättre på, och öka sin förståelse för, bemötande och utredning av brott som är antisemitiska. Det skulle underlätta för judar som utsätts för antisemitiska hatbrott att anmäla dessa.
Detta bör ske i nära samarbete med relevanta civilsamhällesorganisationer och representanter för den judiska befolkningen, för att säkerställa att systemet är anpassat efter deras behov och för att öka tilliten till rättssystemet. Genom att införa denna åtgärd skulle Sverige kunna bli en förebild i Europa och visa att vi är villiga att ta konkreta steg för att skydda våra medborgare och bekämpa antisemitism på ett effektivt sätt.
Det är dags att Sverige tar ett mer aktivt steg för att bekämpa antisemitism och skydda alla sina medborgare från hatbrott. En separat satsning inom Polisen för att öka kunskapen om den judiska gruppens utsatthet för hatbrott är ett konkret och viktigt steg i denna riktning.
Regeringen gör en del för att motarbeta antisemitism men utifrån det nu aktuella läget måste det finnas ett större fokus på dessa hatbrott och en öppenhet för att vidta ytterligare åtgärder om det visar sig att det man redan gör inte leder till en tryggare situation för Sveriges alla judar.
|
Magnus Jacobsson (KD) |
|