Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa en nationell handlingsplan mot barnfattigdom och tillkännager detta för regeringen.
Inflationen, höga hyror, stigande räntor och dyrare mat innebär en allt hårdare ekonomisk press på många familjer i Sverige. De som redan tidigare hade små marginaler drabbas nu extra hårt. I synnerhet är det barnen som får ta smällen för denna utveckling.
I dag lever tusentals barn i Sverige i ekonomisk utsatthet, vilket innebär att deras familjer har svårt att få pengarna att räcka till det mest nödvändiga. Detta får allvarliga konsekvenser för barnens skolresultat, fysiska och psykiska hälsa samt möjligheter till en meningsfull fritid. För de barn som växer upp i fattigdom kan konsekvenserna sträcka sig långt in i vuxenlivet.
En ny undersökning från Sifo (2024), genomförd i samarbete med Röda Korset, Hyresgästföreningen och Majblomman, visar att barnfamiljers ekonomiska situation har försämrats avsevärt det senaste året. Allt fler barnfamiljer har svårt att få ekonomin att gå ihop. Fyra av tio ensamstående föräldrar och nästan tre av tio sammanboende föräldrar med låga inkomster har behövt låna pengar för att täcka sina grundläggande behov. Situationen är så allvarlig att var femte ensamstående förälder har behövt avstå från att äta sig mätt vid något tillfälle de senaste sex månaderna. För många föräldrar är det även svårt att finansiera sina barns fritidsaktiviteter.
Sverige är ett rikt land, men trots det ökar antalet barn som lever i fattigdom. Denna negativa trend måste brytas. För att bekämpa barnfattigdomen krävs en nationell handlingsplan som inkluderar en politik för fler jobb, ett starkare socialt skyddsnät och ett ökat fokus på barns rättigheter. Alla barn i Sverige ska ha samma möjligheter att förverkliga sina drömmar och leva ett liv fritt från fattigdom.
|
Aida Birinxhiku (S) |
Sofia Skönnbrink (S) |