Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bryta anhöriginvandrares isolering och tillkännager detta för regeringen.
Anhöriginvandrare är den enskilt största gruppen invandrare i Sverige och kvinnor är en överväldigande majoritet.[1] De som omfattas av nuvarande etableringsprogram är nyanlända som har uppehållstillstånd genom anknytning och som ansökt om uppehållstillstånd inom sex år från det att anknytningspersonen togs emot i en kommun. Lagen omfattar inte anhöriginvandrare vars anknytningsperson är svensk medborgare.[2] Därmed är det stora grupper anhöriginvandrare som inte omfattas av etableringsinsatser eller nuvarande etableringsprogram.
Undersökningar visar att anhöriga till arbetskraftsinvandrare och övriga anhöriga är särskilt sårbara för långvarig ekonomisk inaktivitet och försörjning genom inkomster från vård av barn, ekonomiskt bistånd eller partner. Detta är anmärkningsvärt eftersom nära hälften av alla utrikesfödda kvinnor har eftergymnasial utbildning[3] och är en viktig arbetskraftsreserv med potential att bidra till kompetensförsörjningen.
Utrikesfödda kvinnor, i synnerhet utomeuropeiskt födda, har en generellt svagare arbetsmarknadsförankring och arbetsmarknadsutfall i Sverige jämfört med andra grupper. Viktiga förklaringsfaktorer är förvärvsmönster i hemlandet, vistelsetid i Sverige, bristande språkkunskaper, deltagande i studier, omsorg om barn[4] samt arbete i hemmet.[5] Var femte kvinna som invandrat som övrig anhörig hörde år 2020 till kategorin ”varken arbetar eller studerar”.[6] Detta gör att en betydande andel anhöriginvandrade kvinnor har begränsade kontakter med svenska samhället och därmed låg kännedom om de olika samhällsinsatser som underlättar inträde på arbetsmarknaden.[7] Anhöriginvandrare nås sällan av information om insatser som erbjuds via etableringsprogrammet. Därför måste insatser riktas mot gruppen som därtill bör ingå i etableringsprogrammet.
[1] ESO 2021:7, Försörjning med fördröjning – en ESO-rapport om utrikes födda kvinnors etablering på Arbetsmarknaden, s. 49–53.
[2] 2 § Lag (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.
[3] SOU 2023:24, Etablering för fler – jämställda möjligheter till integration, s. 150.
[4] ESO 2021:7, Försörjning med fördröjning – en ESO-rapport om utrikes födda kvinnors etablering på Arbetsmarknaden, s. 63–64.
[5] Prop. 2021/22:1, bilaga 3 Ekonomisk jämställdhet. SOU 2023: 24, Etablering för fler – jämställda möjligheter till integration, s. 124–127.
[6] SOU 2023: 24, Etablering för fler – jämställda möjligheter till integration, s. 148.
[7] SOU 2023: 24, Etablering för fler – jämställda möjligheter till integration, bilaga 3, s. 397–405.
|
Lawen Redar (S) |
|