Sverige har idag en stor veterinärbrist som leder till att djur och deras ägare får vänta länge på hjälp, och att de kan tvingas till långa resor och i värsta fall kan de få stå helt utan hjälp. Situationen är ojämnt fördelad över landet. Det finns ett statligt ansvar att se till att det finns veterinärservice i hela landet. Enligt branschorganisationen ”Gröna arbetsgivare” finns det bara 24 kliniker i hela Sverige som har öppet sju dagar i veckan, året om och än färre som tar emot hästar. Att det kan bli fråga om långa transporter för sjuka djur är uppenbart. I Sverige bedrivs hästverksamhet i många olika former med över 360 000 hästar och skapar ungefär 17 000 jobb. Hästnäringen omsätter ungefär 31 miljarder per år och binder samman stad med landsbygd. Näringen är viktig. Hästen är en utmärkt resurs för hållbara samhällstjänster, som skapar gemenskap, välmående och är en symbol för våra öppna landskap och gröna näringar. Det är en stor och växande näring som vi behöver ta på allvar och främja.
Om Sverige ska kunna upprätthålla ett gott djurskydd behövs fler utbildade veterinärer och djursjukskötare. Att låta fler djurägare att själva kunna få avliva sina djur är inte en framkomlig väg, djur behöver kunna få hjälp. Därför föreslår undertecknad att vi behöver få antalet utbildningsplatser för veterinärer och djursjukskötare att öka ökar med 10 respektive 25 procent per år, att antalet platser gällande snabbspåret för utländska veterinärer ökar, att låta inresande veterinärer få skriva journaler på engelska såsom läkare får göra. På så sätt kan vi snabbare dra fördel av utländska veterinärer och att verka för att arbetsmiljöförhållandena inom veterinärbranschen förbättras. Därför behöver regeringen se över möjligheten att införa dessa åtgärder för att minska och motverka Sveriges veterinärbrist.
|
Alexandra Anstrell (M) |
|
|
Maria Stockhaus (M) |
Ann-Sofie Lifvenhage (M) |
|
Anna af Sillén (M) |
|