Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för ett nationellt centrum för keramisk konst på Kullahalvön och tillkännager detta för regeringen.
Den keramiska konsten finns i åtskilliga svenska hem som skulpturer eller bruksföremål. Sverige saknar emellertid ett nationellt centrum för keramisk konst med ansvar för att bevara och utveckla konstarten, ett levande svenskt kulturarv med design och form.
Höganäs och Kullahalvön i nordvästra Skåne utgör hjärtat i den svenska keramiken. Det var på 1800-talet konstformen utvecklades i samband med industrialismens expansion och framväxt. De leror som togs upp samtidigt som Höganäsbolaget bröt stenkol var tillräckligt smidiga för att kunna användas till tegel och keramik. Kolet var bränsle i ugnarna.
Även i den svenska litteraturen omnämns den keramiska konsten. Vem ser inte framför sig August Strindbergs slängige Carlsson med sitt Höganäskrus i svångremmen om halsen på väg mot Madam Flod i klassiska verket Hemsöborna?
Höganäs är idag synonymt med keramik, och via KKAM (Konst, Keramik, Ateljé, Museum), ett vitalt och unikt centrum för konst och keramik med ateljé och museum, tas den keramiska historien in i framtiden. På platsen utvecklas och bevaras praktisk keramisk kunskap via museet och värnas dess unika arkiv över både historisk keramik och dess samtida samling. Genom keramiska kurser i ateljén på 1 000 kvadratmeter säkras framtiden för professionella, för allmänhet och för barn.
KKAM verkar både lokalt och nationellt och har samarbeten och samverkan med Sveriges alla konstnärliga högskolor samt ledande keramiker och konstnärer i Norden. Sveriges främsta konstnärer bjuds in för residensverksamhet och utställningar.
KKAM är en stiftelse med 37 procent självfinansiering och med generösa bidrag från Höganäs kommun och Region Skåne.
KKAM har i samverkan med Höganäs kommun tagit fram ett konkret arkitekturförslag för en framtida lokalisering i centrala Höganäs – och i detta finns en uttalad ambition att fortsätta att utveckla KKAM:s resa som ett besöksmål lokalt och nationellt och i sin förlängning skapa ett internationellt centrum för keramisk konst.
Sverige saknar idag ett nationellt centrum för keramisk konst med ansvar för att bevara och utveckla den keramiska konsten.
Den unika kombinationen av historisk förankring och praktisk tillämpning som redan finns i Höganäs motiverar väl att KKAM skulle kunna tilldelas detta nationella ansvar.
|
Per-Arne Håkansson (S) |
|