Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att skolan ger elever obligatorisk kunskap om den svenska arbetsmarknadsmodellen och tillkännager detta för regeringen.
Gymnasieelever uppfattar i allt mindre utsträckning att skolan förbereder dem för arbetsmarknaden. Tydligast är det på de yrkesförberedande programmen. En rapport visar också att bland dem som riskerar en osäker framtid på arbetsmarknaden, där är också kunskapen om fackliga rättigheter som lägst. Med bristande kunskaper om fackliga rättigheter, skyldigheter och arbetsmiljöfrågor är våra unga sämre rustade för arbetslivet. I svensk skola är det nämligen inte längre obligatoriskt att ge elever kunskap om kollektivavtal, arbetslöshetsförsäkringar eller arbetsmiljöfrågor.
Risken för att utnyttjas på jobbet ökar med bristande kunskap. I förlängningen kommer denna bristande kunskap att få en avgörande betydelse för såväl enskilda personer som den svenska arbetsmarknaden i sin helhet. Det är viktigt att veta om sina rättigheter och skyldigheter på arbetsmarknaden för att undvika svårigheter.
I Sverige har den svenska modellen på arbetsmarknaden tjänat såväl arbetstagare som arbetsgivare mycket väl. För att den ska fortsätta att fungera på ett bra sätt behöver den arbetsrättsliga kunskapen öka. Det krävs en förändring. Det borde i framtiden vara obligatoriskt att under gymnasietiden få grundläggande kunskap om arbetslivet och arbetsrättsliga frågor.
|
Eva Lindh (S) |
|