Life science-sektorn står långt fram i vetenskapliga och ekonomiska framsteg, med sin förmåga att leverera innovativa lösningar inom medicin, bioteknik, miljövetenskap och jordbruk. Dessa insatser är avgörande för att möta både dagens och morgondagens samhällsutmaningar, såsom folkhälsofrågor och hållbar utveckling. Trots detta möter sektorn betydande hinder som regleringstunga processer, brist på incitament för forskning och utveckling samt utmaningar i samverkan mellan akademi och näringsliv. Det är mot denna bakgrund som vi Sverigedemokrater föreslår en översyn och anpassning av den lagstiftning som berör Life science-området och genom att anta dessa förslag avser vi stärka Sveriges position som en ledande nation inom Life science, och främjar ekonomisk utveckling, skapar jobb samt bidrar till globala utmaningar.
Vi ser behov av en översyn av nuvarande lagar och regler som påverkar Life science-företag, särskilt små och medelstora företag, för att identifiera och reducera onödig byråkrati och hinder. Detta kommer sannolikt att bli en naturlig del i arbetet för det nytillträdda regelförenklingsrådet. Internationella jämförelser visar att länder med mindre byråkrati inom life science-sektorn, som Danmark och Tyskland, har en snabbare kommersialisering av forskningsresultat. Genom att reducera byråkratin kan Sverige förbättra sin konkurrenskraft och attrahera internationella investeringar.
Skapa incitament och plattformar som underlättar och uppmuntrar samarbete mellan akademiska institutioner, forskningsinstitut och näringslivet. Erfarenheter från Silicon Valley och Cambridge i Storbritannien visar att samarbete mellan universitet och näringslivet driver fram teknologiska genombrott och skapar ekosystem där innovation blomstrar. Genom att skapa liknande samarbetsplattformar kan Sverige bli en ledstjärna inom global forskning och innovation.
För att behålla och stärka Sveriges position som ledande inom life science globalt, bör vi införa en mer dynamisk regleringsprocess. Denna bör anpassa sig efter nya vetenskapliga rön och teknologiska framsteg utan onödiga fördröjningar i godkännandeprocesser, vilket bromsar innovation och tillgång till nya behandlingar. Anpassade regelverk som kan snabbt justeras för nya vetenskapliga upptäckter och teknologiska framsteg är avgörande för att inte hämma innovation. Detta tillvägagångssätt har framgångsrikt tillämpats i länder som Singapore, vilket bidragit till deras ledarskap inom biomedicinsk forskning.
|
Tobias Andersson (SD) |
|
|
Johnny Svedin (SD) |
Eric Palmqvist (SD) |
|
Jessica Stegrud (SD) |
Josef Fransson (SD) |
|
Mattias Bäckström Johansson (SD) |
|