Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ges i uppdrag att skyndsamt ta initiativ till en utredning om kristofobi i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
Kränkningar och hot mot kristna ökar runt om i världen. Sverige är inte förskonat, religionsfriheten till trots. Vittnesmål och rapporter bekräftar att kristna, inte minst konvertiter, inte går fria från de vidriga hatbrotten. Om Sverige ska förmå att värna religionsfrihet och rättssäkerhet måste kunskap och uppmärksamhet ägnas åt den kristofobi som finns i vårt eget land.
Detta handlar om religionsfrihet. Religionsfriheten – att ensam eller tillsammans med andra få utöva sin religion – är den enda av de positiva opinionsfriheterna som inte får begränsas genom lag (2 kap. 20 § regeringsformen). Denna frihet att tänka, mötas och uttrycka åsikter är central och oerhört viktig i ett fritt land. På samma sätt är det grundläggande att denna frihet inte används för att förtrycka andra individer eller grupper. I Europakonventionens 9:e artikel tas detta med tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet upp. Det finns där en skrivning som omfattar konvertiter där det slås fast att ”denna rätt innefattar frihet att byta religion eller tro”. Utifrån de skrivelser som Sverige har om religionsfriheten borde kränkningar av dessa vara något som samhället prioriterar och reagerar mot. Så är dock inte fallet, i alla fall inte när kristna drabbas.
I dessa dagar är den utbredda antisemitismen Sveriges allvarligaste problem. Antisemitism visas öppet på gator och torg. Det är djupt oroande. Samtidigt får inte detta allvarliga problem leda till att vi inte ser att andra grupper också far illa.
Allvaret i situationen för inte minst konvertiter i Sverige underströks i en rapport från organisationen Open Doors 2017. Över hälften av de intervjuade uppgav att de utsatts för våld, och hela 45 procent att de någon gång har blivit hotade till livet, på grund av sin kristna tro. Kristna asylsökande från Irak och Syrien tvingas i Sverige leva under hot från radikala muslimer. De tvingas dölja sin tro och kan inte bära kors eller andra kristna symboler. Sveriges kristna råd visade i en rapport 2020 att omkring hälften av de ungdomar i Sverige som är kristna upplever att de har blivit kränkta på grund av sin tro.
Troende muslimer samt moskéer som utsatts för hatbrott har, med rätta, uppmärksammats i medierna och mötts med tydliga fördömanden från det offentliga Sverige. När det gäller hatbrott med kristofobiska motiv har rapporteringen inte varit lika utförlig och politiska åtgärder för att komma till rätta med problemet lyser med sin frånvaro.
Det är hög tid att ändra på detta. Regeringen måste inse situationens allvar och ta initiativ till en utredning om kristofobi i Sverige.
|
Hans Eklind (KD) |
|