Bostadsbrist i våra storstäder och tillväxtregioner gör det svårt för många att kunna flytta hemifrån eller att vara flexibla om man exempelvis blir erbjuden ett nytt jobb eller en studieplats i ett område där det är svårt att hitta bostad. Att byta hemort är samtidigt en omställning där man kan behöva skaffa sig ett nytt socialt sammanhang, inte minst om man exempelvis får en provanställning eller jobbar i ett annat land under några år, sammanhang där man kanske inte heller vill binda upp sig med att köpa ett eget boende.
Under livet finns det många andra tillfällen då man har behov av en annan typ av boende, exempelvis vid en separation eller när villan börjat kännas stor och betungande. Att bo kollektivt/i delningsboende är en boendelösning som många idag tittar på, inte minst för att minska den ensamhet som många idag kan känna.
En kollektiv bostadslösning ger flera fördelar, både när det gäller ökade sociala möjligheter när man främjar gemenskap och social interaktion, vilket kan minska ensamhet och öka välbefinnandet, men även ekonomiska fördelar när många är med och delar på inredning och hushållsprylar. Dessutom finns det stora miljövinster i att dela på både gemensamma utrymmen och bohag. Att bo i ett delningsboende kan vara både en livsstil eller något man trivs med under en del av livet, oavsett vilken del av livet man befinner sig i. En form av delningsboenden innebär att man har ett privat rum med badrum men delar på kök, vardagsrum och att exempelvis städning av dessa utrymmen kan ingå i hyran. När det gäller att kunna utnyttja exempelvis kontorsfastigheter och bygga om dessa till bostäder skulle byggandet av delningboenden också kunna ge nya möjligheter för att fler byggnader skulle kunna utnyttjas som bostäder, då den rumsliga planeringen av denna typ av boende blir annorlunda än för traditionella lägenheter. Trots detta finns det juridiska hinder som gör det svårt att etablera och driva delningsboenden i Sverige.
Idag är regelverket runt delningsbostäder otydligt och delvis förlegat vilket skapar en osäkerhet både för bostadsföretag och för de boende. I en uppmärksammad dom under 2024 prövades hyran för en tidigare boende i en typ av delningsboende med bland annat delat kök och vardagsrum. Hyresnämnden bedömde i detta fall att boendet skulle likställas med andrahandsuthyrning i en traditionell lägenhet. En sådan bedömning försvårar och kan sätta stopp för många kommersiella delningsboenden. Regelverket och hyreslagstiftningen för delningsboenden behöver ses över och det behöver tydliggöras vilken typ av boendekategori delningsboenden tillhör genom införandet av en tydlig juridisk definition. Det är viktigt att samtidigt klargöra hyresnivåer och rättigheter för hyresgäster i denna typ av delningsboende. Att tydliggöra vilka regelverk som gäller för denna typ av delningsboende kommer öka tryggheten och stärka skyddet för både hyresgäst och hyresvärd.
En annan typ av delat boende är när två eller flera personer hyr en vanlig lägenhet eller ett hus tillsammans. I praktiken kan hur många personer som helst stå på ett hyreskontrakt. Men det vanligaste är att hyresvärden vill att en eller högst två personer står på kontraktet. Övriga personer blir då inneboende. Problem kan uppstå om förstahandshyresgästen vill flytta och säger upp kontraktet, då de resterande boende inte har någon rätt att bo kvar. Vissa hyresvärdar och fastighetsägare har infört kompiskontrakt där man har varsitt hyreskontrakt till samma bostad. Dessa kompiskontrakt gäller dock oftast bara yngre och oftast inte fler än två. Vi vill att så kallade kompiskontrakt ska kunna erbjudas till fler och att regeringen därför ska underlätta för hyresvärdar att informera om och erbjuda fler kompiskontrakt för bredare grupper än idag.
|
Katarina Luhr (MP) |
|
|
Elin Söderberg (MP) |
Märta Stenevi (MP) |
|
Janine Alm Ericson (MP) |
Ulrika Westerlund (MP) |
|
Jacob Risberg (MP) |
|