Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att analysera behovet av att inkludera fördjupade kunskaper i hbtqi-rättigheter i professionsutbildningar vid landets lärosäten och tillkännager detta för regeringen.
Unga HBTQI-personer upplever en betydligt större otrygghet i sin vardag jämfört med andra ungdomar. Skolan, fritidsgården, vårdcentralen samt offentliga platser som gator och torg är några av de miljöer där denna skillnad i upplevd trygghet är särskilt påtaglig. Denna otrygghet leder ofta till att många unga HBTQI-personer väljer att isolera sig för att undvika risken att utsättas.
HBTQI-rättigheter inkluderas idag i lärarutbildningen i Sverige, men omfattningen och hur dessa frågor behandlas kan variera mellan olika lärosäten och utbildningsprogram. Syftet med att integrera HBTQI-rättigheter i lärarutbildningen är att säkerställa att lärare har den kunskap som krävs för att bemöta unga HBTQI-personer på ett respektfullt sätt och skapa en trygg skolmiljö. I Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors (MUCF) intervjustudie "Trygga och inkluderade miljöer" vittnar unga HBTQI-personer om när de känner sig trygga, men framför allt om de situationer då de känner sig otrygga. Studien konstaterar att personalens kunskap, både i skolan och på fritidsgården, är avgörande för om en plats upplevs som trygg.
Trots detta finns det stora skillnader mellan olika universitet och högskolor när det gäller hur mycket fokus som läggs på HBTQI-frågor och hur dessa integreras i kursplanerna. Vissa lärosäten erbjuder specifika kurser eller kursmoment som fokuserar på HBTQI-rättigheter, medan andra integrerar dessa frågor inom bredare ämnen som genusvetenskap, etik eller mångfald. Tyvärr är det vanligt att HBTQI-rättigheter inte får tillräcklig uppmärksamhet, vilket skapar ett behov av mer djupgående utbildning för att säkerställa att framtida yrkesverksamma kan hantera dessa frågor på sina kommande arbetsplatser.
Denna variation i utbildningens innehåll är särskilt problematisk inom yrken där bemötande spelar en central roll. Vittnesmål från exempelvis Skatteverket, Migrationsverket och andra myndigheter visar att bristen på professionellt bemötande kan skapa en känsla av otrygghet hos HBTQI-personer. Många HBTQI-personer anser att kompetensen bland personal är alltför varierande och i de flesta fall otillräcklig. Även om det är positivt att många verksamheter väljer att HBTQI-certifiera sig, krävs mer kraftfulla åtgärder.
För att säkerställa att utbildningar inom relevanta yrkesområden kompletteras med fördjupade kunskaper om HBTQI-rättigheter, bör regeringen tillsätta en utredning. Syftet med denna utredning skulle vara att identifiera vilka utbildningar som behöver förbättras och att utveckla strategier för att förbättra bemötandet av HBTQI-personer i olika miljöer.
|
Daniel Vencu Velasquez Castro (S) |
|