Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om folkbildningen och tillkännager detta för regeringen.
Varje år är det hundratusentals svenskar som utvecklar och lär sig tillsammans med andra. Enligt Folkbildningsrådets årsrapport 2022 så var det över 700 000 deltagare i olika utbildningsprogram eller kurser inom folkbildningen – miljontals om du räknar med det rika utbudet av kulturaktiviteter. Något som får inte bara individer att växa utan även samhällen att växa sig samman. Folkbildningen bidrar med ett otroligt stort värde genom att få människor att utvecklas på sina villkor och över hela landet. Tilliten till samhället och till varandra ökar, demokratin stärks – en allt viktigare verksamhet i en tid då polariseringen ökar och demokratin hotas.
Under det senaste året har både pandemin, inflationen och inte minst regeringens bristande ambitioner slagit hårt mot folkbildningen. Kraftiga besparingar har fått omfattande konsekvenser för studieverksamheter i hela landet, och trots rekordstor arbetslöshet minskas istället antalet utbildningsplatser på landets folkhögskolor. Utvecklingen borde gå i motsatt riktning – fler borde få möjlighet att bilda och utbilda sig, inte minst i en tid med ökande arbetslöshet och bristande samhällsgemenskap.
En ny översyn av förutsättningarna för studieförbunden och folkhögskolorna bör tillsättas med uppdraget att identifiera vilka insatser som kan genomföras för att kraftigt öka deltagandet i folkbildningen. Hur många platser kan tillföras? Hur kan det ekonomiska stödet utformas för att skapa fler mötesplatser för bildning och kulturdeltagande? Hur kan den omfattande kontrollapparaten förenklas i syfte att nå en tillitsbaserad modell för fördelning av resurser till folkbildningen?
Tider av besparingar och nedmontering måste mötas med ökade ambitioner och framtidstro. Folkbildningen är och ska vara en viktig del i att vitalisera demokratin i Sverige.
|
Tomas Eneroth (S) |
|