Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att öka kunskapen om immaterialrätt vid offentlig upphandling och tillkännager detta för regeringen.
Offentlig upphandling utgör en central del i ekonomin och omfattar årligen upphandlingar till ett värde av cirka 800 miljarder kronor. Trots detta finns det påtagliga brister i hur immaterialrättsliga frågor hanteras inom offentlig upphandling.
I dagens kunskapsekonomi blir immateriella rättigheter, såsom patent, upphovsrätt och varumärken, allt viktigare i upphandlingsprocessen. Bristande kunskap om hanteringen av dessa rättigheter kan leda till att offentliga aktörer förvärvar rättigheter som de inte har kompetens eller intresse att nyttja, vilket kan skada leverantörernas affärsmöjligheter och innovationskraft. Detta kan leda till att företag avstår från att delta i offentlig upphandling eller att de missar möjligheter till kommersialisering av sina innovationer. Dessutom kan det skapa en inlåsningseffekt där immateriella rättigheter blir underutnyttjade eller bortkastade.
För att komma till bukt med denna problematik behöver kunskapen om immaterialrätt vid offentlig upphandling öka. Det handlar bland annat om kunskapshöjande insatser för både upphandlare och leverantörer, att skapa tydliga riktlinjer för rättighetsförvärv samt att säkerställa att innovationskraften inte begränsas.
Sammanfattningsvis är det avgörande att vi ser över hur immateriella rättigheter hanteras inom offentlig upphandling för att främja en mer rättvis, effektiv och innovationsdriven upphandlingsmiljö. Det är viktigt att både offentliga aktörer och företag kan navigera dessa frågor på ett sätt som bidrar till en hållbar och konkurrenskraftig ekonomi.
|
Aida Birinxhiku (S) |
|