Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att riksdagen ska lagstifta om en harmoniserad småpartispärr för kommunfullmäktige och tillkännager detta för regeringen.
Till riksdagen och regionfullmäktigen är spärren eller den minimala andelen av rösterna som partierna måste erhålla i valet för att få mandat 4 procent respektive 3 procent. När det gäller spärren till kommunfullmäktige så finns det ett mer komplicerat regelverk. I kommuner som är indelade i valkretsar finns en småpartispärr på 3 procent. I övriga kommuner är spärren på 2 procent. Ett sådant regelverk öppnar upp för att en politisk majoritet i kommunfullmäktige använder kopplingen mellan valkretsindelning och småpartispärren för att manipulera den politiska sammansättningen i kommunfullmäktige.
Inför valet 2018 sänkte Göteborg och Uppsala spärren till kommunfullmäktige från 3 procent till 2 procent, vilket resulterade i att Feministiskt initiativ kunde stanna kvar i kommunfullmäktige. I Uppsala fick Feministiskt initiativ 2,6 procent i kommunfullmäktigevalet 2018 och i Göteborg fick Feministiskt initiativ 2,3 procent i kommunfullmäktigevalet 2018.
I Malmö har den politiska majoriteten inte sänkt spärren till 2 procent, vilket höll Kristdemokraterna utanför kommunfullmäktige efter valet 2022. Det är uppenbart att det finns en möjlighet att småpartispärren på kommunnivå kan användas av en politisk majoritet för att påverka vilka partier som ska hållas utanför eller släppas in i kommunfullmäktige. En sådan möjlighet är otillbörlig och kan endast leda till att förtroendet för demokratiska val minskar.
Istället för att ge politiska majoriteter i kommunerna möjligheten att bestämma småpartispärren till kommunfullmäktige bör riksdagen genom lagstiftning fastställa vilken småpartispärr som ska gälla för kommunfullmäktigen runtom i landet, i syfte att undvika eventuell politisk manipulation.
|
Nima Gholam Ali Pour (SD) |
|