Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över 2010 års skärpningar av konkurrenslagen i syfte att tillförsäkra att de fått önskad effekt och tillkännager detta för regeringen.
Offentlig säljverksamhet som tränger undan privat näringsverksamhet är ett vanligt förekommande problem som särskilt drabbar små företag. Det kommer med jämna mellanrum rapporter från näringsidkare som upplever osund konkurrens från kommun och stat. Faktum är att nästan var femte företag är drabbat, enligt en enkätundersökning genomförd av Konkurrensverket 2017.
Ett kommunalt bolag har alltid skattebetalarna i ryggen och kan klara längre perioder av affärstorka än vad privata aktörer normalt sett kan. De kan också använda sig av kommunens övriga resurser som en konkurrensfördel och har ofta andra förutsättningar att låna pengar.
Samtidigt är det bara ett av tio drabbade bolag som vänder sig till Konkurrensverket för att få upprättelse. Det är vanligt att företag upplever att Konkurrensverket inte kan göra så mycket åt situationen.
År 2010 gjorde den dåvarande alliansregeringen ett försök att skärpa konkurrenslagen i syfte att råda bot på den snedvridna konkurrenssituation som finns på många av de marknader där både offentliga och privata företag verkar. Denna skärpning innebar i korthet att offentliga aktörer kan förbjudas att sälja varor eller tjänster på ett sätt som inverkar negativt på konkurrensen. Modellen är då att Konkurrensverket ansöker hos Stockholms tingsrätt om att domstolen ska utfärda förbud mot viss säljverksamhet. Det finns dock frågetecken – från flera håll – rörande om dessa regler verkligen fått önskad effekt, det vill säga en markant minskning av offentliga bolags närvaro på marknader som ligger utanför den kommunala kärnverksamheten.
Med anledning av detta är det rimligt att nu göra en översyn av de aktuella förändringarna i konkurrenslagen i syfte att precisera reglerna för att förhindra osund konkurrens.
|
Larry Söder (KD) |
|