Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till klampningslag och ändringar i lagen om överlastavgift, fordonslagen, yrkestrafiklagen och taxitrafiklagen. Utskottet ställer sig även bakom regeringens förslag till ändringar i lagen om förfarande med förverkad egendom och hittegods m.m., med vissa lagtekniska justeringar.
Lagförslagen innebär att bestämmelserna som rör förbud mot fortsatt färd och åtgärder för att verkställa förbudet, såsom omhändertagande av egendom eller klampning, samlas i en ny lag, benämnd klampningslagen. Enligt förslagen ska ett förbud mot fortsatt färd kunna beslutas för att dels säkra verkställighet av sanktionsavgifter, dels hindra överträdelser av yrkestrafiklagstiftningen samt dels hindra trafikfarliga förare eller bristfälliga fordon. För att säkerställa att ett förbud följs får vissa föremål som behövs för färden omhändertas och fordon klampas. Den nya lagen innehåller ingen författningsreglerad tidsgräns för hur länge förbud och åtgärder får gälla. Dessa ska i stället bestå till dess att ett förskott för sanktionsavgiften har betalats eller när det annars saknas skäl att upprätthålla förbudet. Besluten kan bli föremål för omprövning och överklagande. I propositionen föreslår regeringen även att den ska bemyndigas att meddela sanktionsavgifter vid överträdelser av vissa regler på yrkestrafik- och taxitrafikområdet.
Den nya lagen och lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.
Behandlade förslag
Proposition 2024/25:14 En effektivare och mer rättssäker klampning.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Propositionens huvudsakliga innehåll
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Bilaga 3
Utskottets lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Regeringens lagförslag |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. klampningslag,
2. lag om ändring i lagen (1972:435) om överlastavgift,
3. lag om ändring i lagen (1974:1066) om förfarande med förverkad egendom och hittegods m.m. med den ändringen att 1, 7 och 8 §§ ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3,
4. lag om ändring i fordonslagen (2002:574),
5. lag om ändring i yrkestrafiklagen (2012:210),
6. lag om ändring i taxitrafiklagen (2012:211).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:14 punkterna 1–6.
Stockholm den 24 oktober 2024
På trafikutskottets vägnar
Ulrika Heie
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ulrika Heie (C), Thomas Morell (SD), Gunilla Svantorp (S), Mattias Ottosson (S), Jimmy Ståhl (SD), Åsa Karlsson (S), Sten Bergheden (M), Ann-Sofie Lifvenhage (M), Malin Östh (V), Magnus Jacobsson (KD), Åsa Hartzell (M), Linus Lakso (MP), Johanna Rantsi (M), Patrik Jönsson (SD), Zara Leghissa (S), Inga-Lill Sjöblom (S) och Patrik Karlson (L).
Ärendet och dess beredning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2024/25:14 En effektivare och mer rättssäker klampning. Inga motioner har lämnats med anledning av propositionen.
I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. I bilaga 3 finns ett förslag från utskottet till ändring i regeringens lagförslag av lagtekniska skäl.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslår regeringen en klampningslag som ersätter lagen (2014:1437) om åtgärder vid hindrande av fortsatt färd. I den nya lagen finns bestämmelser om förbud mot ett fordons fortsatta färd för att
– säkra verkställighet av sanktionsavgifter på vägtrafikområdet
– hindra fortsatta överträdelser av yrkestrafiklagstiftningen
– hindra trafik med trafikfarliga förare eller bristfälliga fordon.
För att säkerställa att ett förbud följs får vissa föremål som behövs för färden omhändertas och fordon klampas. Den nya lagen innehåller ingen författningsreglerad tidsgräns för hur länge förbud och åtgärder får gälla. Dessa ska bestå till dess att ett förskott för sanktionsavgiften har betalats eller när det annars saknas skäl att upprätthålla förbudet. Besluten kan bli föremål för omprövning och överklagande.
I propositionen föreslår regeringen även att den ska bemyndigas att meddela sanktionsavgifter vid överträdelser av vissa regler på yrkestrafik- och taxitrafikområdet.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till dels klampningslag, dels ändringar i lagen om överlastavgift, fordonslagen, yrkestrafiklagen och taxitrafiklagen samt dels ändringar i lagen om förfarande med förverkad egendom och hittegods m.m., med vissa lagtekniska anpassningar.
Bakgrund
På vägtrafikområdet finns bestämmelser om att ett fordons fortsatta färd får eller ska hindras. Det kan t.ex. vara av trafiksäkerhetsskäl eller om färden på annat sätt sker i strid med gällande regler, såsom lagstiftningen om yrkestrafik. Fordonsnycklar eller andra föremål som behövs för färden kan därför omhändertas och fordonet låsas fast (klampas).
På yrkestrafikområdet finns det vidare regler om att en sanktionsavgift ska påföras vid överträdelser av olika regler. Gemensamt för sådana sanktionsavgifter är att det finns betydande svårigheter att verkställa dessa utomlands. För att säkra att sanktionsavgiften verkställs i de fall den som ska påföras avgiften inte har sin hemvist i Sverige finns det därför bestämmelser om att det ska fattas beslut om ett förskott för sanktionsavgiften vid vägkontrollen och att fordonet ska förbjudas att fortsätta sin färd till dess att förskottet har betalats.
Under 2022 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om tidsgränsen för klampning och möjligheten till klampning vid fler typer av lagöverträdelser (bet. 2021/22:TU20 punkt 2, rskr. 2021/22:451). Enligt tillkännagivandet bör regeringen tillsätta en utredning som ser över möjligheten dels att ett fordon får förbli klampat till dess att grunden för klampningen har åtgärdats, dels att klampa fordon för fler typer av lagöverträdelser.
Gällande rätt
Lagen (2014:1437) om åtgärder vid hindrande av fortsatt färd trädde i kraft den 1 mars 2015. Lagen gör det möjligt för en polis eller tulltjänsteman att omhänderta fordonsnycklar eller andra föremål som behövs för färden och, i de fall ett sådant omhändertagande inte anses tillräckligt, besluta att fordonet ska förses med en låsanordning (klampning). Det får beslutas om åtgärder enligt lagen på fyra olika grunder. Omhändertagande eller klampning får beslutas i syfte att
– säkra verkställighet av sanktionsavgifter (7 §)
– hindra fortsatta överträdelser av yrkestrafikregleringen (8 §)
– hindra trafik med fordon vars förare utgör en påtaglig fara för trafik-säkerheten (9 §)
– hindra trafik med fordon som utgör en påtaglig fara för trafiksäkerheten (10 §).
Om åtgärder vidtas på grund av att ett fordon är trafikfarligt (i enlighet med 10 §) får åtgärden bestå till dess att felet på fordonet har åtgärdats. I övriga fall gäller att åtgärden får bestå under högst 36 timmar.
Propositionen
I propositionen föreslår regeringen att bestämmelserna som rör förbud mot fortsatt färd och åtgärder för att verkställa förbudet, såsom omhändertagande av egendom eller klampning, samlas i en ny lag, benämnd klampningslagen. Klampningslagen ska ersätta den nu gällande lagen om åtgärder vid hindrande av fortsatt färd. Delar av existerande lagstiftning förs över till den nya lagen, medan andra delar tillkommer och andra ändras.
Förbud mot fortsatt färd ska få beslutas på samma grunder som i dag
Åtgärder för att hindra fortsatt färd består i att i ett första steg besluta om att förbjuda fortsatt färd, därefter att omhänderta föremål som behövs för färden och ytterst att klampa, dvs. låsa fast, fordonet eller fordonståget.
Regeringen föreslår att man i likhet med dagens bestämmelser ska kunna fatta beslut om förbud mot fortsatt färd på fyra olika grunder, dvs. för att dels verkställa sanktionsavgifter, dels hindra överträdelser av yrkestrafiklagstiftningen, dels hindra trafikfarliga förare och dels hindra bristfälliga fordon. Det innebär att fordonets fortsatta färd ska hindras om
a) ett förskott för sanktionsavgift eller överlastavgift som det har beslutats om vid en vägkontroll inte betalas omedelbart i samband med kontrollen
b) fordonet framförs i strid med bestämmelser om yrkesmässig trafik eller taxitrafik eller i strid med villkor som har meddelats för ett tillstånd att bedriva taxitrafik
c) föraren brutit mot bestämmelser om kör- och vilotider vid vägtransporter eller mot bestämmelser om att vara i stånd att framföra fordonet på ett betryggande sätt och föraren vid fortsatt färd därför skulle utgöra en påtaglig fara för trafiksäkerheten
d) fordonet eller dess utrustning inte är i föreskrivet skick eller inte uppfyller föreskrivna egenskaper vid färd på väg och den fortsatta färden därför skulle utgöra en påtaglig fara för trafiksäkerheten eller annars innebära en väsentlig olägenhet.
När det gäller förbud mot fortsatt färd för att verkställa en överlastavgift menar regeringen att det förskott för avgiften som beslutas vid vägkontrollen ska underställas Transportstyrelsens prövning. Om ett förskott vidare avser en avgift som endast ska påföras föraren, ska förbudet endast gälla fortsatt färd med den föraren.
Bestämmelser i andra författningar avgör om det får fattas beslut om förbud mot fortsatt färd
För att det ska få fattas beslut om ett förbud mot fortsatt färd föreslår regeringen att det ska framgå av en annan lag eller föreskrifter som regeringen har meddelat att så får ske. Bestämmelserna i den nya lagen ska således ha karaktär av en ramreglering.
Regeringens förslag innebär därmed att bestämmelser om att fortsatt färd får hindras i enlighet med den föreslagna klampningslagen ska föras in i lagen om överlastavgift, fordonslagen, yrkestrafiklagen och taxitrafiklagen. Enligt lagförslaget ska regeringen vidare bemyndigas att meddela föreskrifter om att fortsatt färd får hindras enligt bestämmelserna i klampningslagen.
Förbud mot fortsatt färd får verkställas genom att egendom omhändertas eller att fordonet klampas
Om ett förbud mot fortsatt färd har beslutats och det kan antas att förbudet inte kommer att följas får en polis, bilinspektör eller tulltjänsteman enligt lagförslaget besluta att omhänderta viss egendom. Det innebär att fordonsnycklar och andra föremål som behövs för att starta eller framföra fordonet eller fordonståget, frakthandlingar och registreringsskyltar får omhändertas.
I de fall där det har fattats beslut om förbud mot fortsatt färd i syfte att hindra trafikfarliga förare eller bristfälliga fordon innebär lagförslaget även att fordonets förare kan kroppsvisiteras och fordonet eller fordonståget genomsökas för att söka efter egendom som kan omhändertas, om egendomen inte är tillgänglig på annat sätt. Regeringen föreslår även att fordonets passagerare får kroppsvisiteras om det finns synnerliga skäl.
Om det därtill finns särskilda skäl att anta att det inte är tillräckligt att omhänderta egendom innebär lagförslaget att Polismyndigheten och Tullverket får besluta om klampning. Myndigheterna får även besluta om klampning om det inte är möjligt att omhänderta egendom eller om klampning är lämpligare än ett omhändertagande.
Regeringen framhåller att både omhändertagande av egendom och klampning endast får vidtas om det är försvarligt med hänsyn till åtgärdens syfte och övriga omständigheter. Om tvång behöver användas, ska det ske endast i den form och den utsträckning som behövs för att uppnå det avsedda resultatet.
Enligt förslaget ska vidare föraren, någon annan som egendom har omhändertagits från och fordonets registrerade ägare snarast delges ett beslut om förbud mot fortsatt färd, om omhändertagande och om klampning och underrättas om hur egendomen och fordonet kan komma att hanteras och om möjligheten att begära omprövning. Därtill ska protokoll föras över omhändertagande, klampning, kroppsvisitation och genomsökning.
Tidsgränsen för omhändertagande och klampning tas bort
Regeringen föreslår att den fasta tidsgränsen som finns i nuvarande bestämmelser för hur länge en åtgärd för att hindra fortsatt färd får bestå ska tas bort. Ett beslut om omhändertagande av egendom eller klampning ska därmed inte längre behöva upphöra efter 36 timmar. Regeringen menar att utgångspunkten bör vara att överträdelser på vägtransportområdet ska kunna beivras i samtliga fall och att det därför inte är tillfredsställande att företag eller förare som begår överträdelser undgår konsekvenserna av detta.
Regeringen framhåller i sammanhanget att riksdagen har riktat ett tillkännagivande till regeringen om att se över möjligheterna att ett fordon får förbli klampat till dess att grunden för klampningen har åtgärdats, eftersom det enligt riksdagen bl.a. medför problem för den seriösa transportnäringen när aktörer som bryter mot reglerna avviker utan att göra rätt för sig.
När ett beslut om förbud mot fortsatt färd, omhändertagande och klampning kan upphöra
Regeringen föreslår att ett förbud mot fortsatt färd ska upphävas när ett förskott för sanktionsavgift eller överlastavgift har betalats, eller när det annars inte längre finns skäl för förbudet. Vidare ska Polismyndigheten eller Tullverket få upphäva ett förbud mot fortsatt färd om det finns synnerliga skäl för det. Omhändertagande och klampning ska därmed upphöra så snart det inte längre finns något förbud som hindrar den fortsatta färden.
När ett förbud, ett omhändertagande eller en klampning upphör ska föraren, den som egendom har omhändertagits från och fordonets registrerade ägare underrättas om det och om hur egendomen eller fordonet kan komma att hanteras. När ett omhändertagande upphör innebär lagförslaget att egendomen ska lämnas ut till den som egendomen omhändertogs från, om det inte finns särskilda skäl att lämna egendomen till någon annan. Om egendomen inte hämtas ut när ett omhändertagande har upphört, tillämpas lagen om förfarande med förverkad egendom och hittegods m.m.
Regler för begäran om omprövning och överklagande av beslut
Regeringens lagförslag gör det möjligt för föraren, den som egendom har omhändertagits från eller fordonets registrerade ägare att skriftligt begära omprövning av ett beslut om förbud mot fortsatt färd, omhändertagande eller klampning av Polismyndigheten eller Tullverket. Om Polismyndigheten eller Tullverket beslutar att förbudet eller åtgärden ska bestå får detta, utan begränsning till viss tid, överklagas skriftligen till en tingsrätt. Vid domstolens handläggning ska lagen om domstolsärenden tillämpas.
Regeringen framhåller i propositionen att ärenden om omprövning och överklagande ska handläggas skyndsamt. Andra beslut enligt lagen får inte överklagas, t.ex. beslut om kroppsvisitation.
Vissa övriga delar av lagförslaget
Fordon ska kunna flyttas till lämplig plats
Enligt regeringen ska den nya lagen vidare innehålla bestämmelser för att möjliggöra att fordon kan flyttas till en lämplig plats enligt en tjänstemans anvisningar, trots ett förbud mot fortsatt färd eller ett beslut om åtgärd såsom klampning. När det gäller förbud mot fortsatt färd som beslutats för att hindra överträdelser av yrkestrafiklagstiftningen får en tjänsteman ge tillstånd till att ett fordon som är registrerat i utlandet omedelbart förs ut ur landet.
Bilinspektörer får ökade befogenheter
Inom polisens trafikövervakning verkar både poliser och civilanställda bilinspektörer. Enligt regeringens förslag ska bilinspektörer få utökade befogenheter att förbjuda fortsatt färd, dels för att hindra fortsatta överträdelser av yrkestrafikregleringen, dels när det skulle utgöra en påtaglig fara för trafiksäkerheten eller annars utgöra en väsentlig olägenhet på grund av fordonets egenskaper.
För att verkställa ett förbud mot fortsatt färd får bilinspektörer enligt förslaget även befogenhet att omhänderta fordonsnycklar eller andra föremål som behövs för färden, frakthandlingar och registreringsskyltar. Bilinspektörer får vidare befogenhet enligt taxitrafiklagen att omhänderta en särskild registreringsskylt för taxifordon.
Föreskrifter om sanktionsavgift
Vissa överträdelser på yrkestrafikområdet är straffbelagda, medan andra medför att en sanktionsavgift ska påföras. För att kunna genomföra vissa sanktionsväxlingar, dvs. att en sanktionsavgift ska påföras i stället för att ett straff utdöms, i syfte att öka regelefterlevnaden ska regeringen enligt lagförslaget få meddela föreskrifter om sanktionsavgifter när ett fordon används i yrkesmässig trafik i strid med villkoren för en sådan användning.
Regeringen bedömer att den, genom de befintliga bemyndigandena att meddela sanktionsavgifter vid överträdelser av anmälningskrav som finns i yrkestrafiklagen och taxitrafiklagen, bör kunna meddela föreskrifter om sanktionsavgifter vid överträdelse av bl.a. krav på att anmäla fordon och antalet anställda. De befintliga bemyndigandena bör framöver kunna utnyttjas enligt sin ordalydelse.
Ikraftträdande
Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2025. Lagen om åtgärder vid hindrande av fortsatt färd ska upphävas samma datum. Enligt regeringen ska äldre föreskrifter fortfarande gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
Konsekvenser
Enligt regeringens bedömning kommer förslaget att leda till stärkt konkurrenskraft för de företag som följer reglerna och som i dagsläget missgynnas av den osunda konkurrensen med fuskande företag. Förslaget leder även till en ökad rättssäkerhet för företag och förare eftersom möjligheten utökas att få ett beslut om förbud mot fortsatt färd prövat.
När det gäller bördan för myndigheter menar regeringen att förslaget i någon mån kan innebära ett visst utökat arbete för Polismyndigheten och Tullverket. Detta gäller när myndigheterna beslutar om förbud mot fortsatt färd och klampar fordonet eller omhändertar fordonsnycklar, frakthandlingar eller registreringsskyltar. Även de allmänna domstolarna kan få ökad börda i samband med att de hanterar eventuella överklaganden. Regeringen bedömer att myndigheterna och Sveriges Domstolar kan hantera de tillkommande kostnaderna inom ram.
När det gäller lagförslaget om sanktionsväxling, som innebär att regeringen bemyndigas att besluta om sanktionsavgifter i vissa fall, menar regeringen att förslaget i sig inte leder till några konsekvenser för vare sig åkerier, bussföretag, taxiföretag eller berörda myndigheter. Konsekvenserna följer i stället av hur de kommande författningsändringarna som regeringen beslutar om utformas.
Riksdagens tillkännagivande
Regeringen återger i propositionen att riksdagen under 2022 riktade ett tillkännagivande till regeringen om tidsgränsen för klampning och möjligheten till klampning vid fler typer av lagöverträdelser (bet. 2021/22:TU20 punkt 2, rskr. 2021/22:451). Enligt tillkännagivandet bör regeringen tillsätta en utredning som ser över möjligheten dels att ett fordon får förbli klampat till dess att grunden för klampningen har åtgärdats, dels att klampa fordon för fler typer av lagöverträdelser.
Regeringen anför att tillkännagivandet genom förslagen i propositionen är tillgodosett och därmed slutbehandlat.
Utskottets ställningstagande
Regeringens lagförslag
Utskottet välkomnar regeringens lagförslag som innebär att bestämmelserna som rör förbud mot fortsatt färd och åtgärder för att verkställa förbudet, såsom omhändertagande av egendom eller klampning, samlas i en särskild klampningslag. Syftet med de nya regleringarna är bl.a. att förbättra regelefterlevnaden i transportbranschen, öka trafiksäkerheten för vägtrafikanter och förbättra möjligheten att verkställa sanktionsavgifter.
Likt regeringen är utskottets utgångpunkt att samtliga regelöverträdelser på vägtransportområdet ska kunna beivras för att främja en sund konkurrens mellan aktörerna och förbättra förarnas sociala villkor. Enligt utskottet är det angeläget att komma till rätta med oseriösa aktörer i transportnäringen som leder till snedvriden och osund konkurrens, både ur trafiksäkerhetssynpunkt och för att stärka konkurrenskraften för de företag som följer gällande regler på yrkestrafikområdet, inklusive bestämmelserna om kör- och vilotider.
Utskottet ser även positivt på den del av regeringens förslag som innebär att den fasta tidsgränsen tas bort för hur länge en åtgärd såsom klampning kan bestå. Utskottet anser att det är otillfredsställande att företag eller förare som begår överträdelser kan undgå konsekvenserna av detta och påminner om att fordon som t.ex. inte betalat ett beslutat förskott på en sanktionsavgift i dagsläget kan tillåtas köra vidare efter de 36 timmar som en åtgärd får bestå. Enligt utskottet är det således välkommet att denna reglering nu justeras.
Under ärendets beredning har utskottet uppmärksammat behovet av att göra vissa lagtekniska justeringar i regeringens lagförslag för att det ska överensstämma med lagändringar som riksdagen tidigare har fattat beslut om och att därmed undvika en s.k. lagkollision. I propositionen föreslår regeringen ändringar i 1, 7 och 8 §§ lagen (1974:1066) om förfarande med förverkad egendom och hittegods m.m. Utskottet har dock noterat att dessa paragrafer nyligen har ändrats i och med riksdagens beslut att stödja regeringens förslag i proposition 2023/24:132 Ny tullbefogenhetslag (bet. 2024/25:SkU2, rskr. 2024/25:8). I den aktuella propositionen har regeringen dock inte tagit hänsyn till de förändringar som gjordes i paragraferna. Utskottet lämnar därför förslag till lagändringar i bilaga 3 för att undvika att tidigare ändringar av dessa paragrafer upphävs oavsiktligt.
Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet alltså regeringens lagförslag i propositionen, med de ändringar som framgår av utskottets lagförslag i bilaga 3.
Regeringens hantering av riksdagens tillkännagivande
Utskottet noterar att regeringen i propositionen uppmärksammar att utskottet under 2022, i samband med beredningen av proposition 2021/22:234 Fordon ska kunna klampas i fler fall, föreslog att riksdagen skulle rikta ett tillkännagivande till regeringen om tidsgränsen för klampning respektive möjligheten till klampning vid fler typer av lagöverträdelser (bet. 2021/22:TU20 punkt 2). Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2021/22:451). Enligt tillkännagivandet bör regeringen tillsätta en utredning som ser över möjligheten dels att ett fordon får förbli klampat till dess att grunden för klampningen har åtgärdats, dels att klampa fordon för fler typer av lagöverträdelser.
Utskottet ser positivt på att regeringen i den aktuella propositionen nu återkommit med förslag som är i linje med det som riksdagen anförde i tillkännagivandet. Utskottet gör ingen annan bedömning än regeringen utan anser att tillkännagivandet i och med förslagen i propositionen därmed är tillgodosett och således slutbehandlat.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2024/25:14 En effektivare och mer rättssäker klampning:
1. Riksdagen antar regeringens förslag till klampningslag.
2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1972:435) om överlastavgift.
3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1974:1066) om förfarande med förverkad egendom och hittegods m.m.
4. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i fordonslagen (2002:574).
5. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i yrkestrafiklagen (2012:210).
6. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i taxitrafiklagen (2012:211).
Bilaga 2
Bilaga 3
Ändring i regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1974:1066) om förfarande med förverkad egendom och hittegods m.m.
|
Lydelse enligt SFS 2024:720 |
Föreslagen lydelse |
1 §
Denna lag gäller, om inte annat följer av lag eller någon annan författning, egendom som
1. tillfallit staten på grund av förverkande,
2. tillfallit staten enligt lagen (1938:121) om hittegods,
3. tagits i förvar enligt lagen (1974:1065) om visst stöldgods m.m.,
4. omhändertagits med stöd av 24 a § polislagen (1984:387), 3 kap. 16 a § kustbevakningslagen (2019:32) eller 10 kap. 1 § tullbefogenhetslagen (2024:710),
5. omfattas av 27 kap. 8 a § andra stycket rättegångsbalken, eller
|
6. omfattas av 17 § andra stycket lagen (2014:1437) om åtgärder vid hindrande av fortsatt färd. |
6. omfattas av 22 § andra stycket klampningslagen (2024:000). |
7 §
|
Egendom som ägaren eller någon annan rättsinnehavare gör anspråk på, och som inte redan har sålts eller förstörts, ska lämnas ut till rättsinnehavaren efter beslut av den myndighet som förvarar egendomen, om den 1 tagits i förvar med stöd av lagen (1974:1065) om visst stöldgods m.m., 2. omhändertagits med stöd av 24 a § polislagen (1984:387), 3 kap. 16 a § kustbevakningslagen (2019:32) eller 10 kap. 1 § tullbefogenhetslagen (2024:710), 3. omfattas av 27 kap. 8 a § andra stycket rättegångsbalken, eller 4. omfattas av 17 § andra stycket lagen (2014:1437) om åtgärder vid hindrande av fortsatt färd. |
Om ägaren eller någon annan rättsinnehavare gör anspråk på egendom som är föremål för en sådan åtgärd som avses i 1 § 3–6, ska egendomen lämnas ut till rätts-innehavaren efter beslut av den myndighet som förvarar egen-domen, om den inte redan har sålts eller förstörts. |
|
Om egendomen har reparerats eller på något annat sätt förbättrats, är den som gör anspråk på egendomen enligt första stycket skyldig att betala kostnaden för förbättringen innan egendomen lämnas ut. Betalas inte förbättringskostnaden inom en månad efter det att en särskild uppmaning har delgivits rättsinnehavaren, får egendomen säljas i den ordning som anges i denna lag. |
Om egendomen har reparerats eller på något annat sätt förbättrats, är den som gör anspråk på egendomen enligt första stycket skyldig att betala kostnaden för förbättringen innan egendomen lämnas ut. Om förbättringskostnaden inte betalas inom en månad efter det att en särskild uppmaning delgetts rättsinnehavaren, får egendomen säljas i den ordning som anges i denna lag. |
8 §
|
Försäljning av egendom sker för statens räkning om egendomen 1. har tagits i förvar med stöd av lagen (1974:1065) om visst stöldgods m.m., 2. har omhändertagits med stöd av 24 a § polislagen (1984:387), 3 kap. 16 a § kustbevakningslagen (2019:32) eller 10 kap. 1 § tullbefogenhetslagen (2024:710), 3. omfattas av 27 kap. 8 a § andra stycket rättegångsbalken, eller 4. omfattas av 17 § andra stycket lagen (2014:1437) om åtgärder vid hindrande av fortsatt färd. |
Försäljning av egendom som avses i 7 § första stycket sker för statens räkning. |
|
Om egendomen har sålts, har ägaren eller någon annan rättsinnehavare rätt till ersättning. Ersättning betalas inte med högre belopp än som har influtit vid försäljningen. I de fall som avses i 7 § andra stycket ska kostnaden för förbättringen avräknas från ersättningen. |
Om egendomen har sålts, har ägaren eller någon annan rättsinnehavare rätt till ersättning. Ersättning betalas inte med högre belopp än som har inkommit vid försäljningen. I de fall som avses i 7 § andra stycket ska kostnaden för förbättringen avräknas från ersättningen. |
Ansökan om ersättning prövas av den myndighet som har beslutat om försäljningen.