|
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ny lag om infrastruktur för alternativa drivmedel. Den nya lagen innebär att de bestämmelser som genomför det tidigare EU-direktivet om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen ändras så att de i stället kompletterar eller på annat sätt hänvisar till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1804 om utbyggnad av infrastruktur för alternativa drivmedel. EU-förordningen upphäver det nämnda direktivet men har i huvudsak samma innehåll.
Regeringens förslag innebär att förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning får överlåtas till utländska organ. Vid riksdagens beslut i denna del av förslaget ska 10 kap. 6 § regeringsformen tillämpas. Det innebär att beslutet måste fattas med minst tre fjärdedels majoritet av de röstande, och mer än hälften av riksdagens ledamöter måste rösta för förslaget.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 31 december 2024.
Behandlade förslag
Proposition 2023/24:145 Kompletterande bestämmelser till EU-förordningen om utbyggnad av infrastruktur för alternativa drivmedel.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Propositionens huvudsakliga innehåll
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Regeringens lagförslag
1. |
Överlåtelse av tillsynsuppgift till en enskild aktör |
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om infrastruktur för alternativa drivmedel i de delar det avser 8 och 9 §§.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:145 i denna del.
2. |
Lagförslaget i övrigt |
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om infrastruktur för alternativa drivmedel i de delar som inte omfattas av utskottets förslag ovan.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:145 i denna del.
Stockholm den 15 oktober 2024
På trafikutskottets vägnar
Ulrika Heie
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ulrika Heie (C), Thomas Morell (SD), Gunilla Svantorp (S), Maria Stockhaus (M), Mattias Ottosson (S), Jimmy Ståhl (SD), Åsa Karlsson (S), Sten Bergheden (M), Kadir Kasirga (S), Helena Gellerman (L), Carina Ödebrink (S), Ann-Sofie Lifvenhage (M), Malin Östh (V), Magnus Jacobsson (KD), Åsa Hartzell (M), Linus Lakso (MP) och Johanna Rantsi (M).
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2023/24:145 Kompletterande bestämmelser till EU-förordningen om utbyggnad av infrastruktur för alternativa drivmedel. Inga motioner har lämnats med anledning av propositionen.
I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.
I propositionen föreslår regeringen att de lagbestämmelser som genomför det tidigare EU-direktivet om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen ändras så att de i stället kompletterar eller på annat sätt hänvisar till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1804 om utbyggnad av infrastruktur för alternativa drivmedel. EU-förordningen upphäver det nämnda direktivet men har i huvudsak samma innehåll.
Lagförslaget innebär bl.a. att kommunerna fortsatt ska ha ansvar för att utöva tillsyn över att kraven på tankningsstationer för väte uppfylls. I övrigt regleras i lagen möjligheten att överlämna tillsynsuppgifter till en privat aktör, tillsynsmyndigheternas möjligheter att besluta om förelägganden och rätt att ta ut avgift för tillsyn och ärendehandläggning samt vad som gäller för överklaganden.
Förslaget innebär att förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning får överlåtas till utländska organ. Riksdagens beslut i denna del bör därför fattas i den ordning som föreskrivs i 10 kap. 6 § andra stycket regeringsformen.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 31 december 2024.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om infrastruktur för alternativa drivmedel.
Under sommaren 2023 antog Europaparlamentet och rådet förordning (EU) 2023/1804 om utbyggnad av infrastruktur för alternativa drivmedel och om upphävande av direktiv 2014/94/EU. Syftet med EU-förordningen är att se till att det finns tillräckligt med infrastruktur för att ladda bilar, lastbilar, fartyg och luftfartyg med el eller tanka dem med alternativa bränslen, såsom vätgas. Enligt förordningen ska t.ex. laddningsstationer för personbilar och lätta lastbilar installeras var 60:e kilometer längs de viktigaste sträckorna i det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) fr.o.m. 2025. Förordningen innehåller även mål för landströmsförsörjning för fartyg och elförsörjning för stillastående luftfartyg.
Vid sidan av mål för utbyggnaden av infrastrukturen innehåller EU-förordningen även bestämmelser som ska göra det enklare för användare att hitta och använda sig av laddnings- och tankningsstationer, t.ex. krav på information om stationernas placering och reglering av rätten att använda vissa betalningsmetoder.
EU-förordningen ersätter Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/94/EU om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen. Direktivet upphörde att gälla när EU-förordningen började tillämpas den 13 april 2024. I stora delar har EU-förordningen samma innehåll i sak som 2014 års direktiv, exempelvis i fråga om olika mål för utbyggnad av infrastrukturen. Omfattningen av målen och kraven har dock utökats i EU-förordningen.
Direktivet är genomfört i svensk rätt genom lagen (2016:915) om krav på installationer för alternativa drivmedel och förordningen (2016:917) om krav på installationer för alternativa drivmedel.
I propositionen föreslår regeringen att de bestämmelser som genomför 2014 års direktiv om alternativa bränslen ska upphävas och ersättas av en ny lag om infrastruktur för alternativa drivmedel. Den nya lagen ska innehålla bestämmelser med motsvarande innehåll som den tidigare lagen men komplettera den nya EU-förordningen i istället för 2014 års direktiv om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen.
Regeringen framhåller att EU-förordningen i sak i stora delar innehåller samma typer av regleringar som finns i det tidigare direktivet. I många fall är skillnaderna små, och i vissa fall finns inga skillnader alls, t.ex. när det gäller de bindande tekniska specifikationerna för laddnings- och tankningsstationer. Utgångspunkten för regeringen är därför att de nödvändiga kompletterande regleringarna i den föreslagna lagen i huvudsak ska ha oförändrat innehåll i förhållande till dagens reglering som genomför direktivet.
Regeringen påminner i sammanhanget om att EU-förordningen är direkt tillämplig i medlemsstaterna, vilket innebär att den varken får eller ska transformeras till nationell rätt.
Enligt den gällande lag som genomför 2014 års direktiv kan tillsynsuppgifter i vissa fall överlåtas till en enskild aktör. Regeringen föreslår att denna reglering ska ingå även i den nya lagen om infrastruktur för alternativa drivmedel. Vidare framhåller regeringen att dessa tillsynsuppgifter avser system för landströmsförsörjning som är fast monterade på fartyg eller medföljer fartyg. De juridiska personer som kan vara aktuella är ofta s.k. erkända organisationer inom sjöfarten, vilka kan vara såväl svenska som utländska aktörer.
Enligt regeringsformen (10 kap. 8 §) kan en förvaltningsuppgift överlåtas till bl.a. en utländsk inrättning genom beslut av riksdagen. Eftersom uppgiften innefattar myndighetsutövning menar regeringen att riksdagen ska fatta beslut enligt den ordning som anges i regeringsformen (10 kap. 6 § andra stycket). För att riksdagen ska godkänna dessa bestämmelser krävs således att minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för det.
EU-förordningen tillämpas fr.o.m. den 13 april 2024. Regeringen föreslår därför att lagändringarna ska träda i kraft så fort som möjligt, vilket regeringen bedömer är den 31 december 2024.
Lagen om krav på installationer för alternativa drivmedel genomför det nu upphävda direktivet. Den lagen upphör att gälla i samband med att den föreslagna lagen träder i kraft
Regeringen menar att förslaget i propositionen inte har några konsekvenser. Lagförslaget innebär inte några nya uppgifter eller åligganden för någon aktör jämfört med i dag, medan de materiella konsekvenserna uppstår direkt av EU-förordningen.
Utskottet har tagit del av regeringens lagförslag och har inget att invända mot det. Förslaget innebär att de bestämmelser som genomför det nu upphävda direktivet om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen från 2014 upphävs och ersätts av en ny lag som kompletterar EU-förordningen om utbyggnad av infrastruktur för alternativa drivmedel.
Utskottet konstaterar att riksdagens beslut när det gäller förslagets del om överlåtelse av tillsynsuppgift till en enskild aktör (förslagspunkt 1) ska fattas enligt den ordning som anges i 10 kap. 6 § andra stycket regeringsformen. Det innebär att beslutet måste fattas med minst tre fjärdedels majoritet av de röstande, och mer än hälften av riksdagens ledamöter måste rösta för förslaget. Med anledning av denna del av förslaget noterar utskottet dels att de tillsynsuppgifter som får överlåtas enligt de föreslagna paragraferna avser tillsyn i fråga om system för landströmsförsörjning som är fast monterade på eller medföljer fartyg, dels att regeringen inte avser att göra någon ändring i sak jämfört med motsvarande reglering som finns i den nu gällande lagstiftningen.
Utskottet konstaterar vidare att regeringens lagförslag som sådant inte har några direkta konsekvenser eller medför nya uppgifter eller åligganden för någon aktör jämfört med i dag. Det har därtill inte väckts någon följdmotion med anledning av regeringens proposition. Utskottet föreslår således att riksdagen bifaller regeringens lagförslag i sin helhet.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2023/24:145 Kompletterande bestämmelser till EU-förordningen om utbyggnad av infrastruktur för alternativa drivmedel:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om infrastruktur för alternativa drivmedel.
Bilaga 2