Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Viktor Wärnick (M), Tony Haddou (V), Ludvig Aspling (SD), Anders Ygeman (S), Clara Aranda (SD), Jessica Rodén (S), Åsa Eriksson (S), Daniel Persson (SD), Ola Möller (S), Magnus Resare (M), Ingemar Kihlström (KD), Nima Gholam Ali Pour (SD), Patrik Karlson (L), Arber Gashi (S), Caroline Högström (M), Anders W Jonsson (C) och Annika Hirvonen (MP).

Redogörelse för ärendet

Utskottet behandlar i betänkandet regeringens proposition 2024/25:18 Genomförande av det nya blåkortsdirektivet. Förslagen innehåller de lagändringar som krävs för att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2021/1883/EU om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkvalificerad anställning och om upphävande av rådets direktiv 2009/50/EG (det nya blåkortsdirektivet) i svensk rätt. Direktivet är ett led i unionens målsättning att utforma en gemensam politik för laglig migration. Direktivet skulle ha varit genomfört i medlemsstaterna senast den 18 november 2023.

Justitiedepartementet har arbetat fram departementspromemorian Genomförande av det nya blåkortsdirektivet (Ds 2023:6).

Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. Lagförslagen har granskats av Lagrådet.

Utskottets överväganden

Genomförande av det nya blåkortsdirektivet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i bl.a. utlänningslagen som innebär att lönetröskeln för EU-blåkort sänks och tillämpningsområdet för EU-blåkort utökas.

Gällande ordning

Allmänt om uppehållstillstånd

En utlänning som vistas i Sverige i mer än tre månader ska enligt 2 kap. 5 § utlänningslagen (2005:716), förkortad UtlL, ha uppehållstillstånd om inte visering har beviljats för längre tid. En rad undantag från kravet på uppehållstillstånd finns, t.ex. för EES-medborgare. Uppehållstillstånd kan beviljas bl.a. på grund av skyddsbehov, anknytning, studier eller arbete.

Ett uppehållstillstånd ska enligt huvudregeln sökas och vara beviljat före inresan i Sverige. Från denna huvudregel finns dock flera undantag (5 kap. 18 § UtlL).

Uppehållstillstånd kan ges för viss tid (tidsbegränsat uppehållstillstånd) eller utan tidsbegränsning (permanent uppehållstillstånd). Beslut om uppehållstillstånd fattas som huvudregel av Migrationsverket (5 kap. 20 § UtlL).

Arbetstillstånd

En utlänning som ska arbeta i Sverige på grund av en anställning här eller utomlands ska ha ett arbetstillstånd (2 kap. 7 § UtlL). Kravet på arbetstillstånd gäller inte för medborgare i de nordiska länderna eller för en utlänning som har uppehållsrätt eller permanent uppehållstillstånd (2 kap. 8 c § UtlL). Även utlänningar som är varaktigt bosatta i en annan EU-stat eller är medborgare i Schweiz och vissa av deras familjemedlemmar är enligt 5 kap. 1 § utlänningsförordningen (2006:97), förkortad UtlF, undantagna från kravet på arbetstillstånd. Undantag från kravet på arbetstillstånd gäller också för vissa yrkesgrupper som anges i utlänningsförordningen. Under vissa förutsättningar behöver inte heller den som har ett arbetstillstånd och ansöker om ett nytt arbetstillstånd eller förlängning av detta inom dess giltighetstid ha tillstånd för tiden till dess att tillståndsfrågan har avgjorts (5 kap. 3 § UtlF).

Ett arbetstillstånd ska i regel sökas och vara beviljat före inresan i Sverige. Från denna huvudregel finns dock flera undantag (6 kap. 4 § UtlL).

Kombinerade uppehålls- och arbetstillstånd

Ett EU-blåkort är ett kombinerat uppehålls- och arbetstillstånd för högkvalificerad anställning. I 6 a kap. UtlL finns särskilda bestämmelser om denna tillståndstyp som infördes för att genomföra rådets direktiv 2009/50/EG av den 25 maj 2009 om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkvalificerad anställning.

För att beviljas ett EU-blåkort ska utlänningen bl.a. ha erbjudits en högkvalificerad anställning i Sverige med en anställningstid om minst ett år och med en lön som är minst en och en halv gånger den genomsnittliga bruttoårslönen i Sverige. Vidare ska anställningsvillkoren inte vara sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen (6 a kap. 1 § UtlL). För att säkerställa att så inte är fallet ska i regel sammanslutningar av arbetstagare inom det verksamhetsområde som tillståndet avser ges tillfälle att yttra sig i tillståndsärendet (5 kap. 7 a § UtlF). En anställning ska anses vara högkvalificerad om den förutsätter att utlänningen har relevant och särskild kompetens för den i form av slutförda studier som motsvarar 180 högskolepoäng eller fem års yrkeserfarenhet inom det yrke eller den bransch som anställningen avser (6 a kap. 1 § UtlL).

Några personkategorier är undantagna från tillämpningsområdet för EU-blåkort, bl.a. EES-medborgare och medborgare i Schweiz samt familjemedlemmar till dessa, flyktingar och alternativt skyddsbehövande samt utlänningar som ansökt om uppehållstillstånd för att utföra forskning i Sverige eller har beviljats arbetstillstånd för säsongsarbete (6 a kap. 2 § UtlL).

Ett EU-blåkort ska gälla för högst två år, men tillståndstiden kan förlängas. Den sammanlagda tillståndstiden för ett eller flera EU-blåkort får inte överstiga fyra år (6 a kap. 5 § UtlL).

Ett EU-blåkort ska under de första två åren knytas till en viss anställning och avse ett visst slag av arbete. Därefter ska ett EU-blåkort endast knytas till ett visst slag av arbete (6 a kap. 7 § UtlL).

Familjemedlemmar till utlänningar som har EU-blåkort ska beviljas uppehållstillstånd som ska gälla för samma tid som EU-blåkortet (6 a kap. 10 § UtlL).

I 6 b kap. UtlL finns särskilda bestämmelser om kombinerade uppehålls- och arbetstillstånd för företagsintern förflyttning, ICT-tillstånd. Dessa ska under vissa förutsättningar beviljas utlänningar som är anställda av ett företag som är etablerat utanför EES-staterna och Schweiz och som ska tjänstgöra som chef, specialist eller praktikant i mer än 90 dagar i ett företag som dels är etablerat i Sverige, dels är en enhet som tillhör samma företag eller ett företag inom samma koncern som företaget som är etablerat utanför EES-staterna (6 b kap. 1 § UtlL). I kapitlet finns också bestämmelser om tillstånd för utlänningar som har beviljats ICT-tillstånd av en annan EU-stat och som ska tjänstgöra i mer än 90 dagar i Sverige, s.k. ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse (6 kap. 2 § UtlL).

I 6 c kap. UtlL finns särskilda bestämmelser om tillstånd för säsongsarbete. Tillstånden kan beviljas utlänningar i ett tredjeland som har erbjudits anställning här. Tillståndet beviljas i form av ett arbetstillstånd för säsongsarbete om vistelsen i Sverige inte är längre än 90 dagar och i form av ett kombinerat uppehålls- och arbetstillstånd för säsongsarbete för längre vistelser (6 c kap. 1 § UtlL).

En utlänning som har ett av Sverige utfärdat EU-blåkort, ICT-tillstånd, ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse eller tillstånd för säsongsarbete får ansöka om och beviljas ett permanent uppehållstillstånd eller ett uppehållstillstånd för arbete enligt de allmänna bestämmelserna om arbetskraftsinvandring utan att först behöva lämna landet (5 kap. 18 a § UtlL).

Ett permanent uppehållstillstånd får beviljas en utlänning som i sammanlagt fyra år under de senaste sju åren har haft bl.a. uppehållstillstånd för arbete eller ett av Sverige utfärdat EU-blåkort, ICT-tillstånd, ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse eller tillstånd för säsongsarbete (5 kap. 5 § UtlL).

Återkallelse av tillstånd

I 7 kap. 7 g § UtlL regleras en möjlighet att på begäran av utlänningen återkalla bl.a. ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för arbete om utlänningen ansöker om och inifrån landet beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för att bedriva näringsverksamhet.

I 6 a–c kap. UtlL finns särskilda bestämmelser om återkallelse av EU-blåkort, ICT-tillstånd och ICT-tillstånd för längre vistelse samt tillstånd för säsongsarbete.

Ett EU-blåkort ska återkallas bl.a. om tillståndet har förvärvats på ett bedrägligt sätt, om utlänningen vid ansökningstillfället inte uppfyllde kraven för EU-blåkortet, om utlänningen har varit arbetslös mer än tre månader i följd samt om utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa (6 a kap. 12 § UtlL).

Propositionen

Det nya blåkortsdirektivet

Det nya blåkortsdirektivet är ett led i unionens målsättning att utforma en gemensam politik för laglig migration. Det övergripande syftet är att öka EU:s möjligheter att effektivt och snabbt bemöta befintliga och nya behov av högkvalificerade tredjelandsmedborgare samt kompensera för kompetensbrist. Syftet är vidare att öka den ekonomiska invandringens bidrag till unionens konkurrenskraft och ekonomi. Det nya direktivet ska vidare hantera följderna av en åldrande befolkning. Direktivet ersätter 2009 års blåkortsdirektiv, vilket upphävs genom det nya blåkortsdirektivet.

Direktivet innehåller bestämmelser om uppehålls- och arbetstillstånd, rörlighet mellan medlemsstater, likabehandling och rättigheter för familjemedlemmar. Det nya blåkortsdirektivet innebär att en del av bestämmelserna i 2009 års blåkortsdirektiv ändras och det införs också helt nya bestämmelser på ett flertal områden. Det finns också några bestämmelser som inte har ändrats eller endast ändrats språkligt.

Utvidgat tillämpningsområde

Regeringen föreslår att tillämpningsområdet utvidgas så att även bl.a. familjemedlemmar till EES-medborgare, flyktingar, alternativt skyddsbehövande, säsongsarbetare och utlänningar som har beviljats ett ICT-tillstånd ska kunna beviljas EU-blåkort.

Villkor för EU-blåkort

Krav för högkvalificerad anställning

I linje med vad som gäller enligt allmänna bestämmelser om arbetstillstånd föreslår regeringen att det ska införas ett krav om anställningsavtal även för högkvalificerad anställning. För att uppfylla kravet enligt det nya blåkortsdirektivet föreslår regeringen att anställningstiden ska vara minst sex månader, och inte minst ett år som annars gäller.

För att uppfylla direktivets krav föreslås också att, utöver relevant och särskild kompetens för anställningen i form av slutförda studier som motsvarar 180 högskolepoäng eller fem års yrkeserfarenhet inom det yrke eller den bransch som anställningen avser, yrkeserfarenheten ska vara på en nivå som är jämförbar med högre utbildning. Vilken yrkeserfarenhet som helst kvalificerar således inte utlänningen till ett EU-blåkort.

Regeringen föreslår även att den ska få meddela föreskrifter om att en anställning ska anses vara högkvalificerad även i andra fall.

Sänkt lönetröskel

I dag finns det en lönetröskel om minst 1,5 gånger den genomsnittliga bruttoårslönen i Sverige. Det är för närvarande 59 850 kronor per månad (MIGRFS 2024:3). I det nya blåkorsdirektivet anges ett spann mellan 1,0 gånger och 1,6 gånger den genomsnittliga bruttoårslönen. Regeringen föreslår att lönetröskeln sänks till minst 1,25 gånger den genomsnittliga bruttoårslönen i Sverige vid tidpunkten för ansökan i syfte att möjliggöra för flera eftertraktade yrkesgrupper att beviljas ett EU-blåkort och öka Sveriges attraktionskraft för högkvalificerad arbetskraft. För närvarande skulle det motsvara 49 875 kronor per månad.

Sjukförsäkring

I linje med genomförandet av ICT-direktivet och student- och forskardirektivet föreslår regeringen att en utlänning ska visa att han eller hon, vid en vistelse som kommer att uppgå till högst ett år, har eller har ansökt om en heltäckande sjukförsäkring för att ett EU-blåkort ska beviljas. Det nuvarande kravet på en heltäckande sjukförsäkring som gäller i tre månader från inresan i Sverige oavsett vistelsens längd ska tas bort.

Rörlighet för kortare och längre vistelse i Sverige

När det gäller rörlighet för kortare vistelse i Sverige föreslår regeringen att en utlänning som har beviljats ett EU-blåkort av en annan EU-stat ska få resa in och vistas i Sverige för att bedriva affärsverksamhet om verksamheten har en direkt koppling till arbetsgivarens affärsintresse och till EU-blåkortsinnehavarens tjänsteåligganden på grundval av anställningsavtalet i den första EU-staten. Detta gäller under giltighetstiden för tillståndet i högst 90 dagar under en 180-dagarsperiod. Regeringen föreslår också att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om en förteckning över tillåten affärsverksamhet.

I fråga om rörlighet för längre vistelse i Sverige föreslår regeringen bl.a. att om en utlänning som har beviljats och vistats i en annan EU-stat med EU-blåkort i tolv månader (sex månader fr.o.m. andra gången möjligheten utnyttjas) ansöker om ett EU-blåkort i Sverige under giltighetstiden för EU-blåkortet i den andra EU-staten ska samma förutsättningar gälla för ansökan som om Sverige är första medlemsstat, undantaget kraven på att lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Om utlänningen har haft EU-blåkort i minst två år i en annan EU-stat behöver det inte styrkas att han eller hon har relevant och särskild kompetens för anställningen.

En ansökan om EU-blåkort i Sverige efter rörlighet för längre vistelse får vägras bl.a. om utlänningen visar upp handlingar som har förvärvats på ett bedrägligt sätt, förfalskats eller ändrats i något avseende eller om utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa. Ansökan kan även vägras om lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis.

Regeringen föreslår därutöver att om en utlänning som har ett EU-blåkort som är utfärdat av Sverige har ansökt om ett EU-blåkort i en annan EU-stat enligt bestämmelserna om rörlighet för längre vistelse får inte EU-blåkortet i Sverige återkallas förrän den andra EU-staten har fattat beslut om ansökan.

När det gäller möjligheten att arbeta under handläggningstiden föreslår regeringen att en utlänning som har ett EU-blåkort som är utfärdat av en annan medlemsstat och som ansöker om EU-blåkort i Sverige enligt bestämmelserna om rörlighet för längre vistelse får arbeta i en högkvalificerad anställning i Sverige till dess att tillståndsfrågan har avgjorts, eller om beslut om utvisning meddelas, till dess att beslutet om utvisning har vunnit laga kraft. Regeringen föreslår att samma sak ska gälla om utlänningens EU-blåkort har återkallats.

Regeringen föreslår att bestämmelsen om att en utlänning och hans eller hennes familjemedlemmar som har återtagits i Sverige efter att t.ex. ha nekats ett EU-blåkort i ett annat EU-land får vistas här i landet i tre månader från inresan även om EU-blåkortet inte längre gäller ska upphävas. Sverige har dock fortfarande en skyldighet att ta emot utlänningen, även om hans eller hennes EU-blåkort har gått ut.

För att uppfylla kraven i det nya blåkortsdirektivet föreslår regeringen vidare att en utlänning som har EU-blåkort i Sverige och som har internationellt skydd i en annan EU-stat endast ska kunna utvisas och verkställas till den staten.

Grunder för avslag

Regeringen föreslår en tvingande bestämmelse om att ett EU-blåkort inte ska beviljas om arbetsgivarens verksamhet huvudsakligen har inrättats eller drivs för att underlätta inresa för personer som kommer från ett land utanför EU.

Vidare föreslås ett antal fakultativa grunder för avslag av EU-blåkort när arbetsgivaren bl.a. har blivit påförd en sanktion för att ha haft en utlänning anställd utan nödvändiga tillstånd. Ett EU-blåkort får även vägras om arbetsgivaren har blivit påförd en sanktion för att ha lämnat oriktiga uppgifter till ledning för en myndighets beslut om skatt eller avgift och uppgifterna rör redovisning av arbete. Ett EU-blåkort får också vägras om arbetsgivaren inte har uppfyllt sina rättsliga skyldigheter när det gäller social trygghet, skatter, arbetstagares rättigheter eller arbetsvillkor.

Grunder för att återkalla eller neka förlängning av EU-blåkort

Regeringen föreslår ett antal tvingande grunder för att återkalla eller neka förlängning av EU-blåkort, bl.a. om utlänningen inte längre har ett giltigt anställningsavtal för högkvalificerad anställning eller om den avtalade lönen inte når upp till den lönetröskel som gäller.

Regeringen föreslår vidare att vissa tvingande bestämmelser om återkallelse och nekad förlängning ska upphävas, exempelvis bestämmelserna om att ett EU-blåkort ska återkallas om anställningsvillkoren är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen samt om utlänningen har varit arbetslös i mer än tre månader i följd.

Samtidigt införs ett antal fakultativa grunder för att återkalla eller neka förlängning av ett EU-blåkort, exempelvis om arbetsgivaren inte har uppfyllt sina rättsliga skyldigheter i fråga om social trygghet, skatter, arbetstagares rättigheter eller arbetsvillkor. Ett EU-blåkort får även återkallas eller förlängning nekas om anställningsvillkoren är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Detsamma gäller om utlänningen inte har fullgjort anmälningsskyldigheten till Migrationsverket, om inte utlänningen visar att bristen beror på orsaker som han eller hon inte råder över.

Regeringen föreslår också att en utlänning ska underrättas och få möjlighet att inom en viss tid söka nytt arbete innan Migrationsverket fattar ett beslut om återkallelse eller vägrad förlängning på grund av att arbetsgivaren inte har uppfyllt sina rättsliga skyldigheter i fråga om social trygghet, skatter, arbetstagares rättigheter eller arbetsvillkor eller att anställningsvillkoren är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Enligt regeringens förslag ska tidsfristen för att söka nytt arbete vara tre månader om utlänningen har haft EU-blåkort i mindre än två år, annars sex månader.

Handläggning av ärenden om EU-blåkort

Regeringen föreslår nu att fler personkategorier som redan lagligen vistas med uppehållstillstånd i Sverige ska kunna undantas från utlänningslagens huvudregel om att uppehållstillstånd ska sökas före inresa. Det gäller bl.a. innehavare av ICT-tillstånd, utlänningar med uppehålls- och arbetstillstånd för säsongsarbete, flyktingar och alternativt skyddsbehövande.

Vidare föreslår regeringen att en utlänning som har beviljats EU-blåkort i Sverige och som återsänds hit efter avslag på ansökan om EU-blåkort i en annan stat inte längre ska få ansöka om och beviljas EU-blåkort inifrån landet. Detsamma ska gälla en familjemedlem till en EU-blåkortsinnehavare som har återtagits till Sverige.

När det gäller tillståndstidens längd föreslår regeringen att det förtydligas att ett EU-blåkort ska få beviljas minst för anställningstiden med ett tillägg av tre månader, om anställningstiden är kortare än två år. Det kan bli aktuellt om utlänningen inledningsvis har en provanställning som bedöms kunna övergå i en tillsvidareanställning.

Regeringen föreslår därutöver att den nuvarande begränsningen av den sammanlagda tillståndstiden om fyra år för EU-blåkort tas bort. Detta innebär att det inte kommer att finnas någon begränsning av den sammanlagda tillståndstiden för ett EU-blåkort.

Dessutom föreslår regeringen ändrade bestämmelser om anmälningsskyldighet i fråga om bl.a. byte av arbetsgivare och avtalad lön.

Regeringen föreslår att en utlänning som har ett uppehållstillstånd och får ansöka om och beviljas ett EU-blåkort efter inresan ska få arbeta i en högkvalificerad anställning i Sverige till dess att tillståndsfrågan har avgjorts eller, om beslut om utvisning meddelas, till dess att utvisningsbeslutet har fått laga kraft. Detsamma ska gälla om utlänningens EU-blåkort har återkallats.

Nationella tillstånd

Regeringen föreslår att en utlänning som har eller har haft ett EU-blåkort utfärdat av Sverige och som har återtagits hit inte längre ska få ansöka om och beviljas permanent uppehållstillstånd eller nationellt uppehållstillstånd för arbete och arbetstillstånd inifrån landet. Detsamma ska gälla en familjemedlem till en EU-blåkortsinnehavare som har återtagits till Sverige.

Därutöver föreslår regeringen att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för att söka arbete eller undersöka möjligheterna för att starta näringsverksamhet, ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för arbete enligt reglerna för arbetskraftsinvandring eller ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för att bedriva näringsverksamhet ska få återkallas på begäran av utlänningen, för att han eller hon inifrån landet ska kunna beviljas ett EU-blåkort.

Regeringen föreslår att bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner ska få lämnas utan hinder av att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för arbete eller för att bedriva näringsverksamhet har upphört att gälla, om en ansökan om ett EU-blåkort som får göras inifrån landet har kommit in till Migrationsverket innan det tidigare tillståndet har upphört att gälla.

Familjemedlemmar till EU-blåkortsinnehavare

Regeringen föreslår att det för att en familjemedlem till en utlänning med EU-blåkort ska få beviljas uppehållstillstånd ska krävas att utlänningen kan försörja sig själv och den anhörige. Försörjningskravet ska inte gälla vid prövningen av en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd. Om det finns särskilda skäl ska undantag från försörjningskravet få medges helt eller delvis. Regeringen ska få meddela föreskrifter om försörjningsförmågan.

Vidare föreslår regeringen att en familjemedlem till en utlänning som har ett sådant tidsbegränsat uppehållstillstånd i Sverige att han eller hon får ansöka om och beviljas EU-blåkort eller förlängning av ett sådant inifrån landet ska kunna få sin ansökan bifallen inifrån landet i samma omfattning som anknytningspersonen. Detta gäller under förutsättning att familjemedlemmen sedan tidigare har ett uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning till utlänningen och att ansökan lämnas in inom giltighetstiden för det tidigare tillståndet som familjemedlem.

Därutöver föreslår regeringen att en familjemedlem till en utlänning som har haft ett EU-blåkort och beviljats ett permanent uppehållstillstånd får lägga samman vistelser med uppehållstillstånd som familjemedlemmen har haft i en eller flera EU-stater vid beräkning av när ett permanent uppehållstillstånd kan beviljas. Av den sammanlagda tiden ska familjemedlemmen de senaste två åren före tidpunkten för ansökan ha haft ett uppehållstillstånd utfärdat av Sverige.

Regeringen föreslår dessutom att utlänningar som är familjemedlemmar till EES-medborgare eller medborgare i Schweiz som har rätt till fri rörlighet i Sverige inte ska omfattas av bestämmelserna om uppehållstillstånd för familjemedlemmar till EU-blåkortsinnehavare. Detsamma ska gälla familjemedlemmar till EU-blåkortsinnehavare om EU-blåkortsinnehavaren har flyktingstatusförklaring eller alternativ skyddsstatusförklaring i Sverige.

Vidare föreslår regeringen att vid tillämpning av bestämmelserna om uppehållstillstånd på grund av anknytning i utlänningslagen ska en EU-blåkortsinnehavare som har en flyktingstatusförklaring eller en alternativ skyddsstatusförklaring i Sverige likställas med en utlänning som har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande i Sverige.

Varaktigt bosatta

Regeringen föreslår att ställning som varaktigt bosatt i Sverige ska beviljas om en utlänning

– har utnyttjat möjligheten till rörlighet för längre vistelse för EU-blåkortsinnehavare

– har vistats inom EU:s medlemsstaters territorier utan avbrott under minst fem år och under denna tidsperiod haft EU-blåkort, nationellt uppehållstillstånd för högkvalificerad anställning, uppehållstillstånd för forskning eller uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande i en eller flera medlemsstater, och

– de senaste två åren före tidpunkten för ansökan har haft ett EU-blåkort utfärdat av Sverige.

Vissa vistelser utanför den medlemsstat där utlänningen har uppehållstillstånd ska inte anses vara avbrott i vistelsetiden om de är kortare tid än 12 månader i följd och inte mer än 18 månader sammanlagt.

Likabehandling

Regeringen föreslår att innehavare av EU-blåkort i Sverige som kan härleda rättigheter i fråga om sociala förmåner från EU-rätten inte längre ska jämställas med svenska medborgare vid studier i Sverige när det gäller rätt till studiestöd. I stället ska dessa jämställas med svenska medborgare när det gäller studiehjälp i form av studiebidrag och extra tillägg.

Regeringen föreslår också att innehavare av EU-blåkort utfärdat av Sverige som samtidigt har rätt till fri rörlighet enligt unionsrätten inte ska omfattas av bestämmelserna om studiehjälp för EU-blåkortsinnehavare i studiestödslagen (1999:1395). Dessa ska i stället omfattas av rätten till studiemedel.

Enligt regeringens förslag ska innehavare av EU-blåkort utfärdat av Sverige som samtidigt har flyktingstatusförklaring eller alternativ skyddsstatusförklaring i Sverige inte omfattas av bestämmelserna om studiehjälp för EU-blåkortsinnehavare i studiestödslagen, eftersom de enligt Centrala studiestödsnämndens praxis redan i dag har rätt till studiestöd och studiemedel genom att de anses ha särskilda skäl enligt 2 kap. 4 § fjärde stycket och 3 kap. 4 § fjärde stycket studiestödslagen.

Övriga förslag

Regeringen föreslår att ett uppehållstillstånd för forskning, studier inom högre utbildning, praktik, volontärarbete eller au pair-arbete ska kunna beviljas en utlänning som har ett EU-blåkort. Även ett uppehållstillstånd efter slutförd forskning eller slutförda studier ska kunna beviljas en utlänning med EU-blåkort. Dessa tillstånd ska dock inte kunna beviljas en utlänning som har ansökt om ett EU-blåkort, om ansökan ännu inte har avgjorts slutligt. Regeringen föreslår att tillämpningsområdet för lagen (2008:890) om godkännande för forskningshuvudmän att ta emot gästforskare ska ändras på motsvarande sätt.

Regeringen föreslår också att en utlänning som har ett EU-blåkort ska få ansöka om och beviljas ett uppehållstillstånd för forskning eller studier på forskarnivå efter inresan i Sverige, om ansökan görs inom giltighetstiden för det tidigare tillståndet och förutsättningarna för det tillståndet varit uppfyllda.

När det gäller tillstånd föreslår regeringen att det för säsongsarbete ska krävas ett anställningsavtal i stället för ett erbjudande om anställning.

Ikraftträdande och konsekvenser

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025. Regeringen bedömer att det inte finns något behov av övergångsbestämmelser.

När det gäller förslagens konsekvenser bedömer regeringen att förslagen leder till marginellt ökade kostnader som ryms inom de befintliga anslagen för Migrationsverket, migrationsdomstolarna och Centrala studiestödsnämnden.

Utskottets ställningstagande

De nya bestämmelserna om bl.a. villkor för EU-blåkort i Sverige syftar till att förbättra möjligheterna att attrahera och behålla högkvalificerade arbetstagare och underlätta dessa personers rörlighet inom EU. Utskottet kan konstatera att antalet sökande av EU-blåkort i Sverige hittills har varit lågt. Utskottet ser därför positivt på regeringens förslag att bl.a. sänka lönetröskeln för EU-blåkort. Detta kan möjliggöra för flera eftertraktade yrkesgrupper att kunna beviljas ett EU-blåkort och därmed göra Sverige mer attraktivt för högkvalificerad arbetskraft. Utskottet noterar att även förslagen i övrigt om att utvidga tillämpningsområdet för EU-blåkort samt öka flexibiliteten i regelverket kan bidra till att förbättra Sveriges attraktionskraft. Utskottet tillstyrker propositionen.

Bilaga 1

Förteckning över behandlat förslag

Propositionen

Proposition 2024/25:18 Genomförande av det nya blåkortsdirektivet:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716).

2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken.

3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395).

4. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2008:290) om godkännande för forskningshuvudmän att ta emot gästforskare.

5. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare.

6. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2022:894) om ändring i lagen (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag