|
Konstitutionsutskottets betänkande
|
Verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen lägger nämndernas redogörelser till handlingarna.
Behandlade förslag
Redogörelse 2024/25:NL1 Verksamhetsredogörelse för Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorn 2024.
Redogörelse 2024/25:NSÖ1 Verksamhetsredogörelse för Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra befattningshavares övergångsrestriktioner 2024.
Redogörelse 2024/25:PN1 Verksamhetsredogörelse för Partibidragsnämnden 2024.
Redogörelse 2024/25:RAN1 Verksamhetsredogörelse för Riksdagens ansvarsnämnd 2024.
Redogörelse 2024/25:RAR1 Verksamhetsredogörelse för Riksdagens arvodesnämnd 2024.
Redogörelse 2024/25:ÖN1 Verksamhetsredogörelse för Riksdagens överklagandenämnd 2024.
Redogörelse 2024/25:SN1 Verksamhetsredogörelse för Statsrådsarvodesnämnden 2024.
Redogörelse 2024/25:VPN1 Verksamhetsredogörelse för Valprövningsnämnden 2024.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder |
Riksdagen lägger redogörelserna 2024/25:VPN1, 2024/25:NSÖ1, 2024/25:ÖN1, 2024/25:NL1, 2024/25:RAN1, 2024/25:PN1, 2024/25:SN1 och 2024/25:RAR1 till handlingarna.
Stockholm den 3 juni 2025
På konstitutionsutskottets vägnar
Ida Karkiainen
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ida Karkiainen (S), Louise Meijer (M), Michael Rubbestad (SD), Hans Ekström (S), Fredrik Lindahl (SD), Mirja Räihä (S), Ulrik Nilsson (M), Per-Arne Håkansson (S), Mauricio Rojas (L), Amalia Rud Stenlöf (S), Susanne Nordström (M), Jessica Wetterling (V), Gudrun Brunegård (KD), Malin Björk (C), Jan Riise (MP), Lars Johnsson (M) och Ludvig Ceimertz (M).
Det finns åtta nämndmyndigheter under riksdagen. I betänkandet behandlar utskottet nämndernas redogörelser för verksamhetsåret 2024. En förteckning över redogörelserna finns i bilagan.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen lägger redogörelserna till handlingarna.
Inledning
Bakgrund
I september 2012 föreslog riksdagsstyrelsen ett delvis nytt regelverk för de tre löne- och arvodessättande nämnderna (Riksdagens arvodesnämnd, Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna[1] och Statsrådsarvodes-nämnden), Valprövningsnämnden och Riksdagens överklagandenämnd (framst. 2012/13:RS1). Riksdagsstyrelsen föreslog bl.a. att nämndmyndigheterna senast den 22 februari varje år ska lämna en redogörelse för sin verksamhet till riksdagen. I januari 2013 föreslog riksdagsstyrelsen att det skulle införas en motsvarande bestämmelse för Partibidragsnämnden (framst. 2012/13:RS3). En liknande bestämmelse fanns sedan tidigare för Riksdagens ansvarsnämnd. Riksdagen beslutade i enlighet med riksdagsstyrelsens förslag, och lagar med instruktioner för en rad nämndmyndigheter under riksdagen m.m. trädde i kraft den 1 januari 2013 och den 1 juli 2013 trädde även en lag med instruktion för Partibidragsnämnden i kraft (bet. 2012/13:KU9, rskr. 2012/13:62–66 respektive bet. 2012/13:KU24, rskr. 2012/13:217–220). Nämndmyndigheternas skyldighet att lämna en verksamhetsredogörelse till riksdagen tillämpades första gången för verksamhetsåret 2013.
Den 1 juli 2018 inrättades en ny nämnd under riksdagen, Nämnden för prövning av statsråds och statssekreterares övergångsrestriktioner, den s.k. karensnämnden (prop. 2017/18:162, bet. 2017/18:KU42, rskr. 2017/18:305).
Karensnämndens uppdrag utökades under våren 2020 till att omfatta även prövning av frågor om övergångsrestriktioner vid en riksrevisors och en riksrevisionsdirektörs övergång till annan verksamhet (framst. 2019/20:RS7, bet. 2019/20:KU8, rskr. 2019/20:316–317). Nämndens namn anpassades till förändringen.
Bestämmelser om verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder
Enligt bestämmelser i instruktionen för respektive nämndmyndighet ska nämnderna senast den 22 februari varje år lämna en redogörelse för sin verksamhet till riksdagen. I förarbetena konstaterades att det sedan några år tillbaka hade funnits uppgifter om antalet sammanträden, antalet ledamöter och kostnaden för verksamheten för respektive nämndmyndighet i Riksdagsförvaltningens årsredovisning (framst. 2012/13:RS1 och 2012/13:RS3). Eftersom Riksdagsförvaltningen inte har något rättsligt ansvar för verksamheten i nämnderna ifrågasattes denna ordning. Mot bakgrund av att nämnderna finansieras med allmänna medel betonades att det fanns ett berättigat krav på någon form av resultatredovisning. Dessutom framhölls att några av nämnderna bedriver en verksamhet som åtminstone ibland är föremål för allmänhetens och mediernas intresse och att det för dessa nämnder därmed finns ett tydligt allmänintresse av information om verksamheten (framst. 2012/13:RS1 s. 67). Egna verksamhetsberättelser ansågs även kunna tydliggöra att nämnderna är självständiga myndigheter. Samtidigt framhölls det att de detaljerade bestämmelser som gäller för Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen inte borde tillämpas på nämnderna eftersom det skulle innebära en alltför stor administrativ påfrestning för dem. En sådan ordning ansågs inte heller vara sakligt motiverad. I stället borde riksdagens nämnder lämna en årlig verksamhetsredogörelse liknande den som redan fanns för Riksdagens ansvarsnämnd.
Bestämmelser som förtydligade att nämnderna i sin årliga verksamhetsredogörelse ska redovisa de kostnader som är förknippade med verksamheten infördes 2016 (framst. 2015/16:RS5, bet. 2016/17:KU4, rskr. 2016/17:38–40). För merparten av nämnderna infördes bestämmelserna i respektive nämnds instruktion. När det gäller Riksdagens ansvarsnämnd infördes dock motsvarande bestämmelse i lagen (1980:607) om beslutande organ i frågor om disciplinansvar m.m. beträffande arbetstagare hos riksdagen och dess myndigheter.
Av förarbetena följer att kostnaderna lämpligen bör redovisas fördelade på åtminstone kostnader för ledamöter och personal respektive övriga driftskostnader och med föregående års kostnader som referensuppgift (framst. 2015/16:RS5 s. 107). En verksamhetsredogörelse bör också innehålla uppgifter om nämndens arbetsuppgifter och ledamöter, hur verksamheten bedrivs och de övriga upplysningar som behövs för att ge en rättvisande bild av verksamheten (framst. 2012/13:RS1 s. 120). I detta sammanhang kan även nämnas att det följer av bestämmelserna om verksamhetsansvar att varje nämndmyndighet ansvarar för verksamheten om inte annat följer av bestämmelser i lag. Nämnderna ska vidare se till att verksamheten bedrivs effektivt och enligt gällande rätt, att resultatet redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten hushållar väl med statens medel.
Verksamhetsredogörelserna
I detta avsnitt återges kortfattat innehållet i verksamhetsredogörelserna för 2024. I samtliga redogörelser finns dessutom uppgifter om nämndernas personsammansättning under året.
Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorn
Nämndens verksamhetsredogörelse består av följande avsnitt:
– Bakgrund
– Sammansättning
– Sammanträden
– Beslut om löner och anställningsförmåner
– Kostnader.
I redogörelsen beskrivs nämndens uppgifter, vilka bestämmelser som styr nämndens verksamhet och nämndens sammansättning. Av redogörelsen framgår att nämnden under 2024 hade fyra sammanträden. Det lämnas en beskrivning av hur lönerevisionen bereds och att berörda tjänstemän ges möjlighet att yttra sig över verksamheten och eventuella förändringar i denna samt över lönesituationen.
Av redogörelsen framgår att nämnden har beslutat att från den 1 juli 2024 har riksrevisorn en månadslön om 189 600 kronor och riksrevisionsdirektören en månadslön om 145 100 kronor. Detta innebär löneökningar med ca 2,4 procent jämfört med föregående år. Nämnden har vidare beslutat att från den 1 januari 2025 har chefsjustitieombudsmannen respektive justitieombudsmännen en månadslön om 156 600 kronor respektive 145 200 kronor, vilket innebär en löneökning med ca 4,1 respektive 4,2 procent jämfört med föregående år.
Vidare framgår det att nämnden har beslutat att godkänna en ansökan om inkomstgaranti från före detta riksrevisorn Helena Lindberg.
Slutligen framgår det av redogörelsen att kostnaderna för nämndens verksamhet under 2024 uppgick till 191 860, vilket var en minskning med ca 2 000 kronor jämfört med 2023. Kostnaderna redovisas fördelade på kostnader för ledamöter och personal respektive övriga driftskostnader.
Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra befattningshavares övergångsrestriktioner (karensnämnden)
Nämndens verksamhetsredogörelse består av följande avsnitt:
– Nämndens uppgifter
– Sammansättning och organisation
– Verksamheten under 2024
– Kostnader 2024.
I redogörelsen beskrivs nämndens uppgifter, vilka bestämmelser som styr nämndens verksamhet och nämndens sammansättning. Av redogörelsen framgår att antalet anmälningar om övergång till annan än statlig tjänst under 2024 var relativt låg i jämförelse med de föregående två åren som präglades av en markant ökning av ärenden till följd av regeringsombildningen i oktober 2022. Totalt tog nämnden emot och prövade tre sådana anmälningar under året. Inte i något av fallen beslutade nämnden om någon övergångsrestriktion. De anmälningar som prövades avsåg anställning som biträdande partisekreterare, näringsverksamhet med inriktning på föredrag och utbildning m.m. samt uppdrag som ordförande i styrelsen för en statlig myndighet. Det sistnämnda ärendet var det första någonsin där nämnden hade att pröva ett nytt uppdrag för en tidigare riksrevisor.
Vidare framhålls att nämnden har hanterat ett stort antal förfrågningar om att ta del av allmänna handlingar samt allmänna frågor om enskilda ärenden och om verksamheten i stort från allmänheten och journalister.
Av redogörelsen framgår att nämndens kostnader för verksamhetsåret 2024 uppgick till 399 734 kronor, vilket var en ökning med ca 13 000 jämfört med föregående år. Kostnaderna avsåg kostnader för ledamöter och personal.
Partibidragsnämnden
Nämndens verksamhetsredogörelse består av följande avsnitt:
– Nämndens uppgifter och organisation
– Nämndens sammansättning
– Sammanträden
– Beslut om statligt stöd
– Riksdagsförvaltningens kanslistöd till Partibidragsnämnden
– Kostnader för nämndens verksamhet
– Övrigt.
I redogörelsen beskrivs nämndens uppgifter, vilka bestämmelser som styr nämndens verksamhet och nämndens sammansättning. Av redogörelsen framgår också att nämnden under 2024 hade tre sammanträden.
När det gäller beslut om statligt stöd framgår det av redovisningen att nämnden under året har beviljat stöd för tiden den 15 oktober 2024–14 oktober 2025. De utdelade bidragen redovisas fördelat på statligt stöd till politiska partier respektive statligt stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer. Stödet till politiska partier uppgick till 167 733 850 kronor, och stödet till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer uppgick till 14 999 660 kronor. Stödformerna till politiska partier är partistöd och kanslistöd. Partistödet lämnas som mandatbidrag, vilket för verksamhetsåret uppgick till 324 704 kronor per mandat. Kanslistödet betalas ut som grundstöd och tilläggsstöd. Grundstödet uppgick till 5 803 200 kronor. Tilläggsstödet för varje vunnet mandat för ett parti som är företrätt i regeringen uppgick till 16 350 kronor, och för övriga riksdagspartier till 24 300 kronor.
Under verksamhetsåret 2024 uppgick kostnaderna för nämndens verksamhet enligt redogörelsen till 179 981 kronor, vilket var en ökning med ca 7 000 kronor jämfört med 2023. Kostnaderna redovisas fördelade på kostnader för ledamöter och personal respektive övriga driftskostnader.
Riksdagens ansvarsnämnd
Nämndens verksamhetsredogörelse består av följande avsnitt:
– Ansvarsnämndens uppgifter
– Sammansättning och organisation
– Verksamheten under 2024
– Kostnader under 2024.
I redogörelsen beskrivs nämndens uppgifter, vilka bestämmelser som styr nämndens verksamhet och nämndens sammansättning. Av redogörelsen framgår vidare att nämnden under 2024 inte fick in någon anmälan som ledde till prövning i sak. Utöver att lämna en verksamhetsredogörelse för 2023 behandlade nämnden inte något ärende under 2024.
Kostnaderna för verksamheten uppgick enligt redogörelsen till 7 938 kronor för arvode till ordföranden. Motsvarande kostnad för 2023 uppgick till 7 675 kronor.
Riksdagens arvodesnämnd
Nämndens verksamhetsberättelse består av följande avsnitt:
– Inledning
– Sammansättning
– Sammanträden
– Beslut om ledamotsarvodet
– Beslut om ekonomiska avgångsförmåner
– Tillsynsverksamheten i fråga om inkomstgaranti och ekonomiskt omställningsstöd
– Kostnader
– Övrigt.
I redogörelsen beskrivs nämndens uppgifter, vilka bestämmelser som styr nämndens verksamhet och nämndens sammansättning. Av redogörelsen framgår att nämnden under 2024 hade sex sammanträden. Därutöver fattade nämnden vid fyra tillfällen beslut genom kontakter via e-post mellan nämndens ledamöter.
Det lämnas i redogörelsen också en beskrivning av beredningen av arvodesärenden och en redovisning av vilka överväganden som ligger till grund för bedömningen av arvodesfrågan. Den 12 november beslutade nämnden att höja ledamotsarvodet till 78 500 kronor per månad, en höjning med ca 4 procent. Höjningen gällde fr.o.m. den 1 januari 2025.
Under 2024 fattade nämnden beslut om rätt till ekonomiska avgångsförmåner i 26 ärenden.
När det gäller nämndens tillsyn över inkomstgarantier och ekonomiskt omställningsstöd finns det i redogörelsen en beskrivning av de bestämmelser som styr nämndens beslut på detta område, huvuddragen i nämndens tillsynsverksamhet och tillsynen under 2024. Under året granskades utbetalningar av inkomstgaranti och ekonomiskt omställningsstöd som gjorts under 2023. Totalt inledde nämnden 44 tillsynsärenden under året. I tre av dessa beslutade nämnden om jämkning av avgångsförmånen. Jämkningen beslutades på den grunden att förmånstagarna inte hade vidtagit tillräckliga åtgärder för att återgå till förvärvsarbete. I ett av ärendena innebar det att garantin jämkades med 110 000 kronor och i de två andra ärendena bestämdes jämkningsbeloppet till 79 000 respektive 80 000 kronor. Det förstnämnda beslutet har överklagats. De ärenden som lett till jämkning kommer att följas upp under kommande år. Ett av de ärenden som inleddes under 2024 är ännu inte avgjort. I övrigt har samtliga ärenden som inleddes under året skrivits av. Tre av dem ska följas upp under kommande år.
Av redogörelsen framgår också att nämnden gjort ett principuttalande som rör frågan om vilka krav som kan ställas på den som är ledig från en anställning för att vara riksdagsledamot. Enligt nämndens uppfattning bör utgångspunkten vid den prövning som nämnden har att göra i ett tillsynsärende vara att den som har en anställning som han eller hon är ledig från också återgår till den när uppdraget är avslutat. Vid bedömningen i ett ärende om huruvida jämkning av en avgångsförmån ska ske på den grunden att en ledamot inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att återgå till förvärvsarbete avser nämnden därför att lägga avgörande vikt vid om den tidigare ledamoten kunnat återgå till en anställning som han eller hon varit ledig ifrån.
Slutligen framgår det av redogörelsen att kostnaden för nämndens verksamhet under 2024 uppgick till 410 937 kronor, vilket var en ökning med ca 26 000 kronor jämfört med 2023. Ökningen beror dels på en mer omfattande tillsyn vilket lett till högre sekreterarkostnader, dels på en uppräkning av arvodet till nämndens ledamöter.
Riksdagens överklagandenämnd
Nämndens verksamhetsredogörelse består av följande avsnitt:
– Nämndens uppgifter
– Sammansättning
– Verksamhet
– Kostnader.
I redogörelsen beskrivs nämndens uppgifter, vilka bestämmelser som styr nämndens verksamhet och nämndens sammansättning. Av redogörelsen framgår vidare att nämnden under 2024 hade tre sammanträden. Under året fattade nämnden beslut i åtta överklagandeärenden. Sex av överklagandena avsåg resebidrag till gymnasieskolor för studiebesök hos riksdagen. Ett överklagande avsåg beslut om anställning och ett avsåg beslut om praktikplats.
Nämndens kostnader avser lön till personal och arvoden till ledamöterna. Under verksamhetsåret 2024 uppgick kostnaderna för nämnden till 178 342 kronor, vilket var en ökning med ca 4 000 kronor jämfört med 2023.
Statsrådsarvodesnämnden
Nämndens verksamhetsredogörelse består av följande avsnitt:
– Inledning
– Sammansättning
– Sammanträden
– Beslut om arvoden till statsråd
– Beslut om avgångsersättning
– Kostnader
– Övrigt.
I redogörelsen beskrivs nämndens uppgifter, vilka bestämmelser som styr nämndens verksamhet och nämndens sammansättning. Det framgår också att nämnden under 2024 hade fyra sammanträden. Därutöver hade nämnden löpande underhandskontakter.
Av verksamhetsredogörelsen framgår det att nämnden vid beredningen av ärenden om arvoden till statsråden strävar efter att anpassa statsrådens arvoden till en rimlig och allmänt godtagbar nivå, bl.a. genom jämförelser med exempelvis riksdagsledamöter, riksdagens ombudsmän och statliga myndighetschefer. Nämnden har beslutat att arvodet fr.o.m. den 1 juli 2024 ska uppgå till 198 000 kronor per månad för statsministern och till 156 000 kronor per månad för de övriga statsråden.
Under 2024 ansökte ett statsråd om avgångsersättning.
Av verksamhetsredogörelsen framgår vidare att nämndens kostnader under 2024 uppgick till 194 118 kronor, vilket var en ökning om ca 9 000 kronor jämfört med 2023. Kostnaderna redovisas fördelade på kostnader för ledamöter och personal respektive övriga driftskostnader.
Valprövningsnämnden
Nämndens verksamhetsredogörelse består av följande avsnitt:
– Arbetsuppgifter
– Sammansättning
– Kansliorganisation
– Förrättningar och sammanträden
– Överklaganden
– Granskning av bevis
– Remiss
– Valprövningsnämndens webbplats och webbformulär för överklagande
– Riksdagsförvaltningens kanslistöd till Valprövningsnämnden
– Resultaträkning för Valprövningsnämnden 2023 och 2024.
Av redogörelsen framgår nämndens uppgifter, utformningen av den kansliorganisation som bistår nämnden, vilka bestämmelser som styr nämndens verksamhet och vilken sammansättning nämnden ska ha samt hur ledamöterna och suppleanterna utses. Det framgår vidare av redogörelsen att nämnden under året hade 37 protokollförda förrättningar, varav 3 var sammanträden i fysisk form, 17 förrättningar avsåg beslut per capsulam, och 13 förrättningar avsåg bevisgranskning av nya ledamöter eller ersättare i riksdagen eller EU-parlamentet. Resterande förrättningar avsåg personalärenden.
Vidare framgår det av verksamhetsredogörelsen att nämnden tog emot sammanlagt 53 överklaganden. Av dessa avsåg 33 förberedelserna och genomförandet av valet till Europaparlamentet, och 9 gällde överklaganden av beslutet att fastställa valresultatet. Utöver dessa överklaganden som rörde valet till Europaparlamentet gällde 11 frågor om att utse ny ersättare i kommunfullmäktige och registrering av partibeteckning.
Enligt redogörelsen tar nämnden sedan 2010 fram en erfarenhetsrapport efter det att arbetet med överklagandena har avslutats. I september 2024 presenterades nämndens promemoria Erfarenheter av prövningen av överklaganden i samband med 2024 års val till Europaparlamentet (dnr 78-2024).
Nämnden granskade under 2024 bevis för 15 nya ledamöter och 4 nya ersättare för ledamöter i riksdagen. Nämnden granskade även bevisen för ledamöterna och ersättarna som valdes till Europaparlamentet.
Av redogörelsen framgår vidare att det inför valet till Europaparlamentet togs fram ett nytt webbformulär där överklaganden kan anmälas.
Kostnaderna för Valprövningsnämndens verksamhet under 2024 uppgick enligt redogörelsen till 1 378 611 kronor, vilket innebar en ökning med ca 310 000 kronor jämfört med 2023. Skillnaden beror enligt redogörelsen huvudsakligen på lönekostnader för föredraganden från Valmyndigheten som bistod nämnden i samband med valet till Europaparlamentet.
Tidigare behandling i utskottet
Våren 2014 behandlade utskottet verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder för första gången (bet. 2013/14:KU43). I sitt ställningstagande konstaterade utskottet bl.a. att bestämmelsen om skyldigheten att lämna in en verksamhetsredogörelse inte ställer upp några särskilda krav om vad en sådan redogörelse ska innehålla. Utskottet noterade dock att det framgår av förarbetena att en redogörelse bör innehålla uppgifter om nämndens arbetsuppgifter, ledamöter, hur verksamheten bedrivs och de övriga upplysningar som behövs för att ge en rättvisande bild av verksamheten. Utskottet noterade också att riksdagens nämndmyndigheter har olika verksamheter och att det därför faller sig naturligt att nämndernas verksamhetsredogörelser skiljer sig något åt. Vidare konstaterade utskottet att nämnderna är små och att de har begränsade personalresurser till sitt förfogande på sina respektive kanslier. Innehållet i redogörelserna borde därför enligt utskottet även sättas i relation till den administrativa börda som det medför för nämnderna att ta fram och sammanställa innehållet. Utskottet framhöll att en viktig utgångspunkt är att redogörelserna, i enlighet med vad som uttrycks i förarbetena, ger en rättvisande bild av verksamheterna. Sammantaget föreslog utskottet att riksdagen skulle lägga redogörelserna till handlingarna.
Vid utskottets behandling av verksamhetsredogörelserna för riksdagens nämnder våren 2015, 2016, 2017 och 2018 hänvisade utskottet till sina tidigare uttalanden och gjorde vissa iakttagelser i fråga om nämndernas redogörelser. Bland annat noterades att det saknades redovisning av en nämnds arbetsuppgifter och en annan nämnds kostnader. När det gällde Partibidragsnämnden noterades ett år att det saknades uppgifter om partibidragens storlek fördelade på kvinnoorganisationer och politiska partier, och när det gällde Riksdagens överklagandenämnd noterades det att det inte framgick av redogörelsen hur många överklagandeärenden nämnden hade prövat (se bet. 2014/15:KU13, bet. 2015/16:KU28, bet. 2016/17:KU25 och bet. 2017/18:KU41).
I samband med behandlingen av verksamhetsredogörelserna våren 2017 uttalade utskottet även att det vore önskvärt att samtliga nämnder redovisade kostnaderna för sin verksamhet fördelade på kostnader för ledamöter och personal respektive övriga driftskostnader samt att föregående års kostnader redovisades som referensuppgift. En sådan redovisning skulle göra det lättare för utskottet att få en så heltäckande och rättvisande bild som möjligt av nämndernas verksamhet (bet. 2016/17:KU25).
Under senare års behandling av verksamhetsberättelserna har utskottet konstaterat att samtliga nämnders verksamhetsredogörelser uppfyllt de krav som ställs och de önskemål som utskottet tidigare gett uttryck för (bet. 2018/19:KU34, bet. 2019/20:KU22, bet. 2020/21:KU30, bet. 2021/22:KU41, bet. 2022/23:KU39 och bet. 2023/24:KU26). Därutöver noterade utskottet under våren 2019 att det i 11 § karensnämndens instruktion saknades ett krav på att nämnden ska redovisa verksamhetens kostnader i den årliga redogörelsen, till skillnad från i motsvarande bestämmelser i övriga nämnders instruktioner. Utskottet föreslog därför, med utnyttjande av sin initiativrätt enligt 9 kap. 16 § riksdagsordningen, att riksdagen skulle anta utskottets förslag till lag om ändring i lagen med instruktion för Nämnden för prövning av statsråds och statssekreterares övergångsrestriktioner. Kammaren biföll utskottets förslag (bet. 2018/19:KU34, rskr. 2018/19:217–225).
Utskottets ställningstagande
Utskottet noterar att samtliga nämnders verksamhetsredogörelser uppfyller de krav som ställs och de önskemål som utskottet tidigare gett uttryck för. Redogörelserna ger inte anledning till något uttalande av utskottet. Utskottet föreslår att redogörelserna läggs till handlingarna.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Redogörelse 2024/25:RAR1 Verksamhetsredogörelse för Riksdagens arvodesnämnd 2024.
Redogörelse 2024/25:SN1 Verksamhetsredogörelse för Statsrådsarvodesnämnden 2024.
Redogörelse 2024/25:NSÖ1 Verksamhetsredogörelse för Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra befattningshavares övergångsrestriktioner 2024.
Redogörelse 2024/25:PN1 Verksamhetsredogörelse för Partibidragsnämnden 2024.
Redogörelse 2024/25:VPN1 Verksamhetsredogörelse för Valprövningsnämnden 2024.
Redogörelse 2024/25:NL1 Verksamhetsredogörelse för Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorn 2024.
Redogörelse 2024/25:ÖN1 Verksamhetsredogörelse för Riksdagens överklagandenämnd 2024.
Redogörelse 2024/25:RAN1 Verksamhetsredogörelse för Riksdagens ansvarsnämnd 2024.
[1] Numera Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorn.