|
|
Europeiska gröna obligationer
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om europeiska gröna obligationer. Förslaget innebär att det införs en ny lag med bestämmelser om bl.a. Finansinspektionens tillsyns- och utredningsbefogenheter, ingripanden vid överträdelser av EU-förordningen och avgifter för att bekosta Finansinspektionens verksamhet enligt den nya lagen.
Den nya lagen föreslås träda i kraft den 21 december 2024.
Behandlade förslag
Proposition 2024/25:21 Europeiska gröna obligationer.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Europeiska gröna obligationer |
Riksdagen antar regeringens förslag till lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om europeiska gröna obligationer.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:21.
Stockholm den 14 november 2024
På finansutskottets vägnar
Edward Riedl
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Edward Riedl (M), Mikael Damberg (S), Oscar Sjöstedt (SD), Dennis Dioukarev (SD), Björn Wiechel (S), Charlotte Quensel (SD), Eva Lindh (S), Ida Drougge (M), Ida Gabrielsson (V), Hans Eklind (KD), Martin Ådahl (C), David Perez (SD), Janine Alm Ericson (MP), Cecilia Rönn (L), Peder Björk (S), Adam Reuterskiöld (M) och Joakim Sandell (S).
I betänkandet behandlar utskottet proposition 2024/25:21 Europeiska gröna obligationer.
I propositionen föreslås att det införs en ny lag med kompletterande bestämmelser till förordningen om europeiska gröna obligationer. Den nya lagen innehåller bestämmelser om bl.a. Finansinspektionens tillsyns- och utredningsbefogenheter, ingripanden vid överträdelser av förordningen och avgifter för att bekosta Finansinspektionens verksamhet enligt den nya lagen.
Lagen föreslås träda i kraft den 21 december 2024.
I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.
Utskottet subsidiaritetsprövade kommissionens förslag till förordning (COM(2021) 391, fakta-PM 2020/21:FPM129) den 27 oktober 2021. Utskottet ansåg att förslaget inte stred mot subsidiaritetsprincipen (prot. 2021/22:5). Den 21 september 2021 överlade utskottet med statssekreterare Ulf Holm om förslaget till förordning (prot. 2021/22:3). Information om förslaget har lämnats till utskottet vid ett flertal tillfällen, senast den 28 mars 2023 av statssekreterare Johan Almenberg (prot. 2022/23:43).
Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. Lagförslagen har granskats av Lagrådet.
Inga motioner har väckts med anledning av propositionen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till ny lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om europeiska gröna obligationer.
Propositionen
EU:s förordning om europeiska gröna obligationer
EU:s förordning om europeiska gröna obligationer innebär en frivillig standard för gröna obligationer.[1] Syftet är att hjälpa investerare att identifiera gröna obligationer av hög kvalitet när det gäller hållbarhet och hjälpa företag med höga hållbarhetsambitioner att ge standardiserad hållbarhetsinformation vid sin finansiering. Enhetliga kvalitetskrav för europeiska gröna obligationer ska bidra till att det ställs enhetliga villkor för emission av sådana obligationer. Genom att emittenter som väljer att använda beteckningen europeisk grön obligation eller EuGB följer samma regler i hela EU kan det bidra till ökad marknadseffektivitet och minska investerarnas kostnader för att bedöma sådana obligationer. För att få använda beteckningen måste emittenterna offentliggöra prospekt i enlighet med EU:s prospektförordning.[2]
Syftet med en gemensam standard är att förhindra grönmålning, dvs. att den som bedriver miljöfarlig eller mindre miljövänlig verksamhet ändå försöker skapa en bild av verksamheten som miljövänlig. Den gemensamma standarden syftar även till att ge emittenter av gröna obligationer samma möjligheter till finansiering genom likvärdig informationsgivning till marknaden. För att förhindra grönmålning har även gemensamma mallar tagits fram för emittenter av obligationer som marknadsförs som miljömässigt hållbara eller hållbarhetslänkade.
För att en obligation ska få kallas europeisk grön obligation måste den under dess löptid fram till förfall uppfylla en rad krav. Ett nyckelkrav är att de upplånade medlen omvandlas till ekonomisk verksamhet. Dessa verksamheter ska antingen vara miljömässigt hållbara och därför anpassade till miljömålen i EU:s gröna taxonomiförordning[3], eller bidra till att omvandla verksamheter så att de kan uppfylla kriterierna för att bli miljömässigt hållbara.
Alla typer av emittenter, såväl finansiella som icke-finansiella företag och stater, både inom och utanför EU, ska kunna ge ut europeiska gröna obligationer. Förordningen omfattar även obligationer utgivna i samband med värdepapperisering som betecknas som europeiska gröna obligationer eller EuGB.
Emittenter av europeiska gröna obligationer ska enligt förordningen uppfylla en rad rapporteringskrav. Bland annat ska ett särskilt faktablad färdigställas innan en europeisk grön obligation ges ut. Faktabladet ska innehålla information om obligationens koppling till emittentens övergripande miljöstrategi och vilka miljömål i EU:s gröna taxonomiförordning obligationen tar sikte på. Det ska även innehålla uppgifter om hur upplånade medel används och en bedömning av den miljömässiga påverkan. En extern granskare ska granska och tillstyrka faktabladet.
Enligt förordningen ska externa granskare granska de rapporter som emittenter, specialföretag för värdepapperisering och originatorer ska lämna för att säkerställa att den gröna obligationen uppfyller kraven. [4] Granskarna ska vara registrerade hos Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma), som också ansvarar för tillsyn av granskarna. Även granskare från länder utanför EU tillåts utföra extern granskning efter att ha registrerats av Esma. Samtidigt får respektive behörig myndighet i hemmedlemsstaten ansvar för tillsyn av den rapportering som emittenterna, specialföretag och originatorer ska publicera.[5]
Kommissionen ska anta delegerade akter som kompletterar förordningen, bl.a. när det gäller externa granskares avgifter till Esma. Vidare ska kommissionen regelbundet lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om hur förordningen tillämpas och vid behov ska lagstiftningsförslag följa med rapporten.
Kompletterande bestämmelser i svensk rätt
Regeringen föreslår att det införs en ny lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om europeiska gröna obligationer. Förordningen är direkt tillämplig i varje medlemsstat. För att den ska kunna tillämpas krävs samtidigt att medlemsstaterna inför vissa nationella bestämmelser. De nationella bestämmelserna bör enligt regeringen omfatta såväl emittenter som originatorer och specialföretag för värdepapperisering.
Hänvisningar till EU:s förordning om europeiska gröna obligationer i de bestämmelser som föreslås ska vara dynamiska, dvs. avse förordningen i den lydelse som gäller vid varje tidpunkt.
När det gäller hantering av personuppgifter bedömer regeringen att den nuvarande regleringen är tillräcklig för den personuppgiftsbehandling som kommer att ske med anledning av förordningen och den nya lagen.[6] Personuppgifterna består i huvudsak av namn och kontaktuppgifter för ledningspersoner hos de aktörer som står under Esmas och den behöriga nationella myndighetens tillsyn eller har en kundrelation med emittenter. Risken för intrång i den personliga integriteten får enligt regeringen därmed anses vara begränsad.
Regeringen föreslår att Finansinspektionen blir behörig myndighet enligt förordningen eftersom inspektionen är behörig myndighet enligt såväl EU:s prospektförordning som EU:s förordning om värdepapperisering.
Tillsyns- och utredningsbefogenheter
Enligt EU:s förordning om europeiska gröna obligationer ska behöriga myndigheter, i enlighet med nationell rätt, ha alla tillsyns- och utredningsbefogenheter som krävs för att de ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt förordningen.
Regeringen föreslår att Finansinspektionen ska få besluta att förelägga en fysisk eller juridisk person att tillhandahålla uppgifter, handlingar eller annat som behövs för att utöva tillsyn över att förordningen följs. Finansinspektionen föreslås också få besluta att förelägga den som förväntas kunna lämna upplysningar i saken att inställa sig till förhör på den tid och plats som inspektionen bestämmer. Enligt förslaget ska ett beslut om föreläggande få förenas med vite. Beslutet om föreläggande ska dock inte få strida mot den reglerade tystnadsplikten för advokater.
Vidare föreslås att Finansinspektionen, när det är nödvändigt för tillsynen enligt förordningen, ska få genomföra en undersökning i verksamhetslokaler som tillhör en emittent, en originator eller ett specialföretag för värdepapperisering,
Finansinspektionen ska enligt förslaget tillfälligt få förbjuda ett erbjudande om europeiska gröna obligationer eller att sådana obligationer tas upp på en reglerad marknad om det finns skälig anledning att anta att erbjudandet eller upptagandet till handel strider mot vissa bestämmelser i förordningen. Ett förbud ska få gälla under högst tio arbetsdagar. Om det därefter fortfarande finns anledning till ett sådant antagande ska Finansinspektionen få meddela ett eller flera ytterligare tillfälliga förbud. Om det därefter fortfarande finns en skälig anledning till antagandet ska inspektionen enligt förslaget förbjuda erbjudandet eller upptagandet till handel. Förbudet ska upphävas om det inte längre finns en skälig anledning att anta att erbjudandet eller upptagandet till handel strider mot förordningen. Ett beslut om förbud ska enligt förslaget få förenas med vite.
Regeringen föreslår vidare att Finansinspektionen ska ha rätt att förbjuda marknadsföring av ett erbjudande av europeiska gröna obligationer eller upptagande av sådana obligationer till handel på en reglerad marknad om det finns skälig anledning att anta att erbjudandet eller upptagandet strider mot bestämmelser i förordningen. Förbudet ska få gälla under högst tio arbetsdagar, och Finansinspektionen kan därefter få meddela ett eller flera ytterligare förbud. Om det därefter fortfarande finns skälig anledning ska inspektionen enligt förslaget förbjuda erbjudandet eller upptagandet till handel. Förbudet ska upphävas om det inte längre finns skälig anledning att anta att erbjudandet eller upptagandet till handel strider mot förordningen. Ett beslut om förbud föreslås få vara förenat med vite.
Den information som enligt förordningen ska framgå av faktablad, allokeringsrapporter, konsekvensrapporter och periodiska upplysningar ska anses vara väsentlig vid tillämpningen av marknadsföringslagen. Bestämmelserna i marknadsföringslagen om en marknadsstörningsavgift ska inte tillämpas vid utebliven information.
Om den information som enligt förordningen ska lämnas i faktablad, allokeringsrapporter, konsekvensrapporer eller periodiska upplysningar är felaktig eller vilseledande ska Finansinspektionen enligt förslaget få offentliggöra korrekta uppgifter. Regeringen bedömer inte att det behövs någon särskild bestämmelse för att Finansinspektionen ska kunna offentliggöra att en emittent, en originator eller ett specialföretag för värdepapperisering inte fullgör sina uppgifter.
När det gäller Esmas tillsyn över externa granskare föreslår regeringen att Finansinspektionen ska få begära handräckning av Kronofogdemyndigheten för att en platsundersökning enligt förordningen ska kunna genomföras av Esma. Vid handräckning ska bestämmelserna i utsökningsbalken om verkställighet av förpliktelser som inte avser betalningsskyldighet, avhysning eller avlägsnande gälla. Om Finansinspektionen begär det ska Kronofogdemyndigheten inte i förväg underrätta den som kontrollen ska genomföras hos.
Regeringen bedömer inte att det bör införas något krav på tillstånd från en domstol eller annan rättslig myndighet innan det genomförs en platsundersökning eller lämnas handräckning vid en platsundersökning.
Vidare följer av förordningen att Finansinspektionen på begäran av Esma ska vidta vissa åtgärder för att stödja Esma. Regeringen bedömer att det inte krävs några lagstiftningsåtgärder i denna del.
Ingripanden
Vid en överträdelse av regelverket aktualiseras bestämmelser om ingripande genom sanktioner och andra administrativa åtgärder. I förordningen anges vilka överträdelser som ska kunna leda till administrativa sanktioner eller andra administrativa åtgärder.
Regeringen bedömer att det inte finns skäl att införa några bestämmelser om straffansvar för överträdelser av förordningen.
Regeringen föreslår att Finansinspektionen ska kunna ingripa mot en emittent som har åsidosatt sina skyldigheter enligt förordningen genom att inte
- fylla i ett faktablad eller säkerställa att en extern granskare lämnar ett positivt utlåtande över faktabladet
- utarbeta allokeringsrapporter, säkerställa att en extern granskare lämnar ett utlåtande över dessa rapporter eller offentliggöra rapporterna och granskningarna
- utarbeta eller offentliggöra en konsekvensrapport
- offentliggöra ett prospekt
- på sin webbplats kostnadsfritt offentliggöra eller tillgängliggöra relevant information om den gröna obligationen
- underrätta de behöriga myndigheterna eller Esma om information som gjorts offentlig på webbplatsen
- uppfylla kraven vid användning av frivilliga mallar för periodiska upplysningar.
I fråga om värdepapperiseringsobligationer föreslås Finansinspektionen kunna ingripa mot en originator som har åsidosatt någon av de skyldigheter som avses i punkterna 1–3, 5 och 6 ovan. Detsamma föreslås gälla om originatorn har åsidosatt sina skyldigheter enligt förordningen genom att inte
• lämna en förklaring i faktabladet om varför vissa värdepapperiserade exponeringar har uteslutits
• lämna vissa upplysningar som specifikt rör värdepapperiseringsobligationer och deras miljöegenskaper i prospektet, faktabladet eller allokeringsrapporterna.
Finansinspektionen föreslås även kunna ingripa mot ett specialföretag för värdepapperisering som har åsidosatt någon av de skyldigheter som avses i punkterna 4–6 ovan. Detsamma föreslås gälla om specialföretaget har åsidosatt sina skyldigheter enligt förordningen genom att inte lämna vissa upplysningar som specifikt rör värdepapperiseringsobligationer och deras miljöegenskaper i prospektet, faktabladet eller allokeringsrapporterna.
Finansinspektionen ska enligt förslaget inte ingripa om överträdelsen omfattas av ett föreläggande som har förenats med vite och det har gjorts en ansökan om att vitet ska dömas ut.
När det gäller administrativa sanktioner och åtgärder föreslår regeringen att Finansinspektionen ska få förelägga den som har åsidosatt sina skyldigheter enligt förordningen att inom en viss tid vidta en viss åtgärd för att komma till rätta med situationen eller upphöra med ett visst agerande. Ett beslut om föreläggande ska enligt förslaget få förenas med vite.
Regeringen föreslår även att Finansinspektionen ska få besluta om anmärkning mot den som har åsidosatt sina skyldigheter enligt förordningen. Finansinspektionen föreslås vidare få förbjuda en emittent att ge ut europeiska gröna obligationer under en viss tid, högst ett år, om emittenten allvarligt och vid upprepade tillfällen har åsidosatt någon av sina skyldigheter enligt förordningen. Om en orginator eller ett specialföretag för värdepapperisering allvarligt och vid upprepade tillfällen har åsidosatt sina skyldigheter enligt förordningen ska Finansinspektionen enligt förslaget få förbjuda originatorn eller specialföretaget att under en viss tid, högst ett år, genomföra en emission av europeiska gröna värdepapperiseringsobligationer. Ett förbud att emittera gröna obligationer föreslås få förenas med vite.
Finansinspektionen ska enligt förslaget få förbjuda en emittent, originator eller ett specialföretag för värdepapperisering att använda beteckningen europeisk grön obligation eller EuGB om emittenten, originatorn eller specialföretaget inte följer ett föreläggande att offentliggöra ett beslut om ingripande som fattats av Finansinspektionen. Ett förbud att använda beteckningen föreslås få förenas med vite.
Regeringen föreslår att sanktionsavgiften för en juridisk person vid överträdelser av förordningen ska kunna fastställas till högst det högsta av
- ett belopp som per den 20 december 2023 i svenska kronor motsvarade 500 000 euro
- en halv procent av den juridiska personens omsättning närmast föregående räkenskapsår eller, i förekommande fall, motsvarande omsättning på koncernnivå
- två gånger den vinst som den juridiska personen gjort till följd av överträdelsen, om beloppet går att fastställa.
Om överträdelsen har skett under den juridiska personens första verksamhetsår eller om uppgifter om omsättningen annars saknas eller är bristfälliga, ska omsättningen få uppskattas.
Regeringen föreslår att sanktionsavgiften för en fysisk person ska kunna fastställas till högst det högsta av
- ett belopp som per den 20 december 2023 i svenska kronor motsvarade 50 000 euro
- två gånger den vinst som den fysiska personen gjort till följd av överträdelsen, om beloppet går att fastställa.
Avgiften ska enligt förslaget tillfalla staten.
När det gäller omständigheter som ska vara styrande vid beslut om sanktioner föreslår regeringen att vid valet av ingripande ska Finansinspektionen ta hänsyn till hur allvarlig överträdelsen är och hur länge den pågått. Särskild hänsyn ska tas till graden av ansvar för den som har begått överträdelsen och skador som uppkommit till följd av överträdelsen.
Därutöver ska Finansinspektionen enligt förslaget i försvårande riktning beakta om den som begått överträdelsen tidigare har begått en överträdelse. Vid bedömningen ska särskild vikt fästas vid om överträdelserna är likartade och den tid som gått mellan de olika överträdelserna. Finansinspektionen ska enligt förslaget i förmildrande riktning beakta om den som har begått överträdelsen i väsentlig utsträckning genom ett aktivt samarbete har underlättat inspektionens utredning av överträdelsen och om den personen har vidtagit åtgärder efter överträdelsen för att undvika att den upprepas.
Vidare föreslås att de omständigheter som ska vara styrande vid valet av ingripande även ska beaktas när sanktionsavgiftens storlek bestäms. Utöver dessa föreslås att särskild hänsyn också ska tas till den berörda personens finansiella ställning och den vinst som personen gjort till följd av överträdelsen. Finansinspektionen ska enligt förslaget även få avstå från ingripande om en överträdelse är ringa eller ursäktlig, om personen i fråga vidtar rättelse, om något annat organ har vidtagit åtgärder mot personen och om dessa åtgärder bedöms tillräckliga eller om det finns andra särskilda skäl.
Regeringen bedömer att kravet i förordningen på att den behöriga myndigheten ska offentliggöra beslut om sanktioner inte kräver någon lagstiftningsåtgärd.
Regeringen föreslår att en sanktionsavgift ska betalas inom 30 dagar efter det att beslutet fått laga kraft eller den längre tid som anges vid beslutet. Om sanktionsavgiften inte betalas inom denna tid ska Finansinspektionen lämna avgiften för indrivning. En sanktionsavgift som har beslutats ska enligt förslaget falla bort om den inte har betalats inom fem år från det att beslutet fick laga kraft. Regeringen föreslår även att beslut om avgifter eller viten enligt förordningen ska få verkställas enligt utsökningsbalken på samma sätt som en svensk dom som har fått laga kraft, om inte något annat följer av förordningen.
Överklagande och beslut som ska gälla omedelbart
Regeringen föreslår att Finansinspektionens beslut enligt den nya lagen ska få överklagas till en allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd ska enligt förslaget krävas vid överklagande till kammarrätten.
Regeringen föreslår även att Finansinspektionen ska få bestämma att vissa beslut om föreläggande ska gälla omedelbart.
Samarbete med behöriga myndigheter i andra länder
Medlemsstaternas behöriga myndigheter har enligt förordningen skyldighet att samarbeta med varandra genom att utbyta information och samarbeta om utredningar, tillsyn och kontroll av efterlevnad.
Regeringen bedömer att det informationsutbyte som förordningen föreskriver kan komma till stånd inom ramen för gällande svensk rätt. Vidare bedömer regeringen att det inte krävs några lagstiftningsåtgärder för att Finansinspektionen ska kunna göra en utredning på begäran av en behörig myndighet i ett annat land inom EES.
Språkbestämmelser
Regeringen föreslår att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om på vilket språk man får upprätta ett faktablad, en allokeringsrapport eller en konsekvensrapport.
Avgifter för Finansinspektionens verksamhet
Regeringen föreslår att för att bekosta Finansinspektionens verksamhet enligt den nya lagen ska de företag som står under inspektionens tillsyn betala årliga avgifter. Regeringen ska få meddela föreskrifter om avgifterna.
Ikraftträdande
Regeringen föreslår att den nya lagen ska träda i kraft den 21 december 2024.
Förordningen ska tillämpas fr.o.m. den 21 december 2024, med undantag för vissa bestämmelser som ska börja tillämpas vid en annan tidpunkt. Flertalet av bestämmelserna rör kommissionens befogenheter att anta delegerade akter och tekniska standarder. För att uppfylla förordningens krav bör den nya lagen enligt regeringen träda i kraft samma datum som förordningen.
Utskottets ställningstagande
Det har inte väckts några motioner med anledning av propositionen. Utskottet anser att riksdagen av de skäl som anförs i propositionen bör anta regeringens lagförslag.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2024/25:21 Europeiska gröna obligationer:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om europeiska gröna obligationer.
Bilaga 2
