Finansutskottets betänkande

2024/25:FiU12

 

En ny EU-reglering om marknader för kryptotillgångar

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till lagändringar som komp­letterar EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar (MICA-förord­ningen) och EU:s förordning om information som ska åtfölja överföringar av medel i Sverige och som krävs för att förordningarna ska få fullt genomslag i svensk rätt (TFR-förordningen).

I huvudsak innebär lagändringarna nya bestämmelser om Finansinspek­tionens tillsynsbefogenheter och om ingripanden och sanktioner gentemot företag som bedriver verksamhet som omfattas av MICA-förordningen.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 30 december 2024.

Behandlade förslag

Proposition 2024/25:43 En ny EU-reglering om marknader för kryptotill­gångar.

 

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets överväganden

En ny EU-reglering om marknader för kryptotillgångar

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

 

 

En ny EU-reglering om marknader för kryptotillgångar

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar,

2. lag om ändring i lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet,

3. lag om ändring i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål,

4. lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

5. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),

6. lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster,

7. lag om ändring i lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

8. lag om ändring i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:43 punkterna 1–8.

 

Stockholm den 21 november 2024

På finansutskottets vägnar

Edward Riedl

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Edward Riedl (M), Mikael Damberg (S), Oscar Sjöstedt (SD), Gunilla Carlsson (S), Dennis Dioukarev (SD), Björn Wiechel (S), Jan Ericson (M), Charlotte Quensel (SD), Eva Lindh (S), Hans Eklind (KD), Martin Ådahl (C), David Perez (SD), Janine Alm Ericson (MP), Adam Reuterskiöld (M), Joakim Sandell (S), Ilona Szatmári Waldau (V) och Anna Starbrink (L).

 

 

 

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2024/25:43 En ny EU-reglering om marknader för kryptotillgångar. Propositionen innehåller förslag till lagändringar som kompletterar EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar (MICA-förordningen)[1] och EU:s förordning om information som ska åtfölja överföringar av medel i Sverige och som krävs för att förordningarna ska få fullt genomslag i svensk rätt (TFR-förordningen)[2]. I huvudsak innebär lagändringarna nya bestämmelser om Finansinspektionens tillsynsbefogenheter och om ingripanden och sanktioner gentemot företag som bedriver verksamhet som omfattas av MICA-förordningen.

I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

Lagförslaget har granskats av Lagrådet.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 30 december 2024.

Utskottets överväganden

En ny EU-reglering om marknader för kryptotillgångar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens förslag till ny lag med komp­letterande bestämmelser till EU:s förordning om marknader för krypto­tillgångar (MICA-förordningen) samt ändringar i bl.a. lagen om bank- och finansieringsrörelse, lagen om betaltjänster och lagen om elektroniska pengar. Den nya lagen och lagändringarna innebär att svensk rätt anpassas till MICA-förordningen och EU:s förordning om information som ska åtfölja överföringar av medel (TFR-förordningen).

 

Propositionen

Kompletterande bestämmelser i nationell rätt

MICA-förordningen

I propositionen förklarar regeringen att en kryptotillgång är en digital representation av värde eller rättigheter som kan överföras eller förvaras elektroniskt genom s.k. distribuerade liggare. Investeringarna i sådana tillgångar har ökat de senaste åren. Syftet med, och funktionerna hos, olika kryptotillgångar kan variera. En kryptotillgång har inget eget inneboende värde, utan värderingen av en kryptotillgång är resultatet av en subjektiv bedömning som endast kan hänföras till den som köper tillgången. Skälen för någon att investera i en kryptotillgång kan vara av skilda slag.

Utgivning av kryptotillgångar har potentialen att effektivisera kapital­anskaffning, särskilt för små och medelstora företag. Vidare har en kryptotillgång som används som betalningsmedel potentialen att skapa billigare, effektivare och snabbare betalningar, särskilt gränsöverskridande betalningar, eftersom flera mellanhänder kan rationaliseras bort. Krypto­tillgångar kan emellertid också användas för att tvätta brottsvinster eller återinvestera brottsvinster i kriminell verksamhet.

MICA-förordningen har fyra målsättningar:

  1. skapa rättssäkerhet
  2. främja innovation och utveckling
  3. införa lämpliga nivåer av konsument- och investerarskydd samt marknads­integritet
  4. säkerställa finansiell stabilitet.

Syftet med MICA-förordningen är att fastställa enhetliga regler för utgivare och tillhandahållare av tjänster för kryptotillgångar på EU-nivå. Bestämmelserna i förordningen kommer att ersätta nationell reglering av kryptotillgångar där sådan finns. Tanken är att förordningen ska ta till vara de positiva effekter som kryptotillgångar kan ge på de finansiella marknaderna, däribland billiga och snabba betalningar vid framför allt gränsöverskridande transaktioner, nya finansieringsmöjligheter för små och medelstora företag och effektivare kapitalmarknader. Förordningen syftar också till att hantera risker som kan uppstå för bl.a. finansiell stabilitet och monetär suveränitet.

TFR-förordningen

I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006 finns regler om de uppgifter om betalare och betalningsmottagare som ska åtfölja överföringar av medel, i alla valutor, i syfte att förebygga, upptäcka och utreda penningtvätt och finansiering av terrorism. Ändringar har gjorts i denna förordning som främst innebär att även överföringar av kryptotillgångar ska omfattas. Ändringarna har ansetts motivera att förordningen av tydlighetsskäl även omarbetas. I den omarbetade förordningen (TFR-förordningen) görs också ändringar i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG, nedan kallat penningtvättsdirektivet (artikel 38 i TFR-förordningen).

En ny lag

Regeringen föreslår att de bestämmelser som är nödvändiga för att komplettera MICA-förordningen ska införas i en ny lag. Hänvisningar till MICA-förord­ningen ska vara dynamiska, dvs. avse förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.

Finansinspektionen ska vara behörig myndighet

Regeringen föreslår att Finansinspektionen ska fullgöra de uppgifter som ska skötas av behörig myndighet enligt MICA-förordningen.

Tillämpning av marknadsföringslagen

Regeringen föreslår att om marknadsföringsmaterial eller information inte tillhandahålls i enlighet med MICA-förordningen ska, vid tillämpningen av marknadsföringslagen, sådan information anses vara väsentlig. Bestämmel­serna i marknadsföringslagen om en marknadsstörningsavgift ska inte tillämpas vid utebliven information.

Hantering av personuppgifter

Enligt regeringen är EU:s dataskyddsförordning och lagen med komp­letterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning tillräcklig reglering av den personuppgiftsbehandling som kommer att ske med anledning av den nya lagen, och det behöver därför inte införas någon ytterligare reglering av denna behandling.

Tystnadsplikt och uppgiftsskyldighet

Regeringen föreslår att den som är eller har varit knuten till ett företag som omfattas av MICA-förordningen som anställd eller uppdragstagare inte obehörigen ska få röja eller utnyttja vad han eller hon i anställningen eller under uppdraget har fått veta om någon annans affärsförhållanden eller personliga förhållanden. Ett företag som omfattas av MICA-förordningen ska utan dröjsmål lämna uppgifter i elektronisk form om enskildas förhållanden till företaget, om det under en utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål begärs av undersökningsledaren, under en utredning om självständigt förverkande begärs av åklagaren, i ett ärende om rättslig hjälp i brottmål begärs av åklagaren på framställning av en annan stat eller en mellanfolklig domstol eller då det i ett ärende om erkännande och verkställighet av en europeisk utredningsorder begärs av åklagaren. Den undersökningsledare eller åklagare som begär uppgifter ska få besluta att företaget samt dess styrelseledamöter och anställda inte får röja för kunden eller för någon utomstående att uppgifter har lämnats eller att det pågår en förundersökning, ett ärende om rättslig hjälp i brottmål eller ett ärende om erkännande och verkställighet av en europeisk utredningsorder. Ett sådant förbud ska få meddelas om det krävs för att en utredning om brott inte ska äventyras eller för att uppfylla en internationell överenskommelse som är bindande för Sverige. Förbudet ska vara tidsbegränsat. I ett ärende om rättslig hjälp eller om erkännande och verkställighet av en europeisk utredningsorder ska förbudet dock vara tidsbegränsat bara om den som ansökt om rättslig hjälp samtycker till det. Om ett förbud inte längre är motiverat med hänsyn till syftet med förbudet, ska undersökningsledaren eller åklagaren besluta att förbudet ska upphöra. Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot meddelandeförbudet ska dömas till böter.

Tillsyn

Tillsynens omfattning

Regeringen föreslår att Finansinspektionen ska ha tillsyn över att företag som omfattas av MICA-förordningen bedriver sin verksamhet i enlighet med

  1. MICA-förordningen
  2. TFR-förordningen
  3. den nya lagen
  4. andra författningar som reglerar verksamheten
  5. bolagsordning, stadgar eller reglemente
  6. interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar verksamheten.

Finansinspektionen ska dessutom ha tillsyn över att företagens ägare och ledning uppfyller lämplighetskraven enligt MICA-förordningen. Finans­inspektionen ska inte ha tillsyn över verksamheter som står under Europeiska bankmyndigheten (EBA) tillsyn.

Uppgifter till Finansinspektionen

Regeringen föreslår att en fysisk eller juridisk person ska lämna Finans­inspektionen de uppgifter som inspektionen begär för sin tillsyn. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om uppgiftsskyldigheten.

Platsundersökning

Regeringen föreslår att Finansinspektionen om det är nödvändigt för tillsynen ska få genomföra en undersökning hos ett företag som omfattas av MICA-förordningen.

Förbud

Regeringen föreslår att Finansinspektionen, om det finns skälig anledning att anta att MICA­förordningen kommer att överträdas, ska få förbjuda ett erbjudande om kryptotillgångar till allmänheten eller handel med krypto­tillgångar. Finansinspektionen ska tillfälligt få förbjuda ett företag som omfattas av MICA-förordningen att vidta en åtgärd, om

  1. åtgärden strider mot MICA-förordningen
  2. det finns skälig anledning att anta att MICA-förordningen har överträtts eller kommer att överträdas eller
  3. åtgärden är skadlig för företagets kunders intressen.

Marknadsmissbruk

Regeringen föreslår att Finansinspektionen för att övervaka att bestämmelserna om marknadsmissbruk i MICA-förordningen följs ska få tillämpa vissa tillsyns- och utredningsbefogenheter som följer av lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning.

Information

Regeringen föreslår att Finansinspektionen ska informera allmänheten om sin tillsynsverksamhet enligt MICA-förordningen. Om den information som ska lämnas till kunder enligt förordningen är bristfällig, felaktig eller vilseledande, ska Finansinspektionen få offentliggöra korrekta uppgifter. Regeringen bedömer att bestämmelser om att Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om vissa beslut bör införas i föreskrifter på lägre nivå än lag.

Avgifter

Regeringen föreslår att företag som omfattas av förordningen ska betala årliga avgifter för att bekosta Finansinspektionens verksamhet enligt MICA-förordningen och den nya lagen. Finansinspektionen ska få ta ut avgifter för prövning av ansökningar, anmälningar och underrättelser enligt MICA-förordningen. Regeringen ska få meddela föreskrifter om avgifterna.

Bemyndigande om produktintervention

Regeringen föreslår att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om att enligt MICA-förordningen förbjuda eller begränsa dels marknadsföring, distribution eller försäljning av vissa kryptotillgångar, dels verksamhet som rör kryptotillgångar (s.k. produktintervention).

Ingripanden

Överträdelser ska kunna leda till ingripanden

Regeringen föreslår att Finansinspektionen ska få ingripa mot företag som omfattas av MICA-förordningen och som har åsidosatt sina skyldigheter enligt

  1. MICA-förordningen
  2. TFR-förordningen
  3. den nya lagen
  4. andra författningar som reglerar verksamheten
  5. bolagsordning, stadgar eller reglemente eller
  6. interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar verksamheten.

Detta ska inte gälla för verksamhet som står under EBA:s tillsyn. Finansinspektionen ska ingripa mot den som utan auktorisation eller registrering bedriver verksamhet som omfattas av MICA-förordningen.

Ingripanden mot den som har åsidosatt sina skyldigheter

Regeringen föreslår att Finansinspektionen ska få ingripa mot den som har åsidosatt sina skyldigheter genom beslut om föreläggande att inom en viss tid vidta en viss åtgärd eller upphöra med ett visst agerande eller genom beslut om anmärkning. Detsamma ska gälla när någon tillhandahåller tjänster enligt MICA-förordningen utan auktorisation.

Finansinspektionen ska vid allvarliga överträdelser få besluta om återkallelse av auktorisation. Om det är tillräckligt ska Finansinspektionen i stället få besluta om en varning.

Om ett beslut om en anmärkning eller varning har meddelats ska Finansinspektionen få besluta att den som har gjort sig skyldig till överträdelsen ska betala en sanktionsavgift. Vid överträdelser av MICA-förordningens bestämmelser om marknadsmissbruk ska Finansinspektionen få meddela ett beslut om sanktionsavgift utan beslut om anmärkning eller varning.

Om ett företags auktorisation har återkallats ska Finansinspektionen få besluta hur rörelsen ska avvecklas. Ett beslut om återkallelse ska få förenas med ett förbud att fortsätta rörelsen.

Om auktorisationen har återkallats ska Finansinspektionen få förelägga en leverantör av kryptotillgångstjänster att överlåta sina avtal med kunder till ett företag som har auktorisation som leverantör av kryptotillgångstjänster, om kunderna och företaget som har auktorisation samtycker.

Ett föreläggande ska få förenas med vite. Det ska dock inte gälla ett sanktionsföreläggande.

Ett ingripande ska inte få ske om överträdelsen omfattas av ett föreläggande som har förenats med vite och en ansökan om utdömande av vitet har gjorts.

Ingripanden mot vissa företrädare

Regeringen föreslår att Finansinspektionen om ett företag som omfattas av MICA-förordningen har åsidosatt sina skyldigheter ska få ingripa mot den som ingår i företagets styrelse eller är dess verkställande direktör eller ersättare för någon av dem.

Ingripande ska ske genom en eller båda av följande sanktioner:

  1. att den fysiska personen under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får vara styrelseledamot eller verkställande direktör i ett företag som omfattas av MICA-förordningen eller ersättare för någon av dem eller
  2. sanktionsavgift.

Ett ingripande ska få ske bara om företagets överträdelse är allvarlig och den fysiska personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har orsakat överträdelsen.

Frågor om ingripanden mot fysiska personer för ett företags överträdelse ska tas upp av Finansinspektionen genom sanktionsföreläggande.

En sanktion mot en fysisk person för ett företags överträdelse ska få beslutas bara om sanktionsföreläggandet har delgetts den fysiska personen inom två år från den tidpunkt då överträdelsen ägde rum.

Om ett sanktionsföreläggande inte har godkänts inom angiven tid ska Finansinspektionen få ansöka hos domstol om att sanktion ska beslutas. En sådan ansökan ska få göras hos den förvaltningsrätt som är behörig att pröva ett överklagande av Finansinspektionens beslut om ingripande mot företaget för samma överträdelse. Prövningstillstånd ska krävas vid överklagande till kammarrätten.

Regeringen bedömer att bestämmelser om att Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ett meddelat förbud att vara styrelseledamot eller verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, bör införas i föreskrifter på lägre nivå än lag.

Beräkning av sanktionsavgift

Regeringen föreslår att sanktionsavgiften för en juridisk person ska fastställas till högst det högsta av

1. ett belopp i svenska kronor som den 29 juni 2023 motsvarade

a) 5 000 000 euro vid överträdelser av bestämmelserna om utgivning av kryptotillgångar och verksamhetsvillkor för leverantörer av krypto­tillgångstjänster

b) 2 500 000 euro vid överträdelser av bestämmelsen om offentliggörande av insiderinformation

c) 15 000 000 euro vid överträdelser av övriga bestämmelser om förbud mot marknadsmissbruk

2. en andel av företagets omsättning närmast föregående räkenskaps år eller, i förekommande fall, motsvarande omsättning på koncernnivå som motsvarar

a) 3 procent vid överträdelser av bestämmelserna om utgivning av kryptotillgångar, andra än tillgångsanknutna tokens eller e-pengatokens

b) 5 procent vid överträdelser av bestämmelserna om verksamhetsvillkor för leverantörer av kryptotillgångstjänster

c) 12,5 procent vid överträdelser av bestämmelserna om utgivning av tillgångsanknutna tokens och e-pengatokens

d) 2 procent vid överträdelser av bestämmelsen om offentliggörande av insiderinformation

e) 15 procent vid överträdelser av övriga bestämmelser om förbud mot marknadsmissbruk

3. ett belopp som sätts i förhållande till den vinst som företaget gjort till följd av regelöverträdelsen, om detta går att fastställa, och som motsvarar

a) två gånger vinsten vid överträdelser av bestämmelserna om utgivning av kryptotillgångar och verksamhetsvillkor för leverantörer av kryptotillgångstjänster

b) tre gånger vinsten vid överträdelser av bestämmelserna om förbud mot marknadsmissbruk.

Sanktionsavgiften för en fysisk person ska fastställas till högst det högsta av

1. ett belopp i svenska kronor som den 29 juni 2023 motsvarade

a) 700 000 euro vid överträdelser av bestämmelserna om utgivning av kryptotillgångar och verksamhetsvillkor för leverantörer av krypto­tillgångstjänster

b) 1 000 000 euro vid överträdelser av bestämmelsen om offentliggörande av insiderinformation

c) 5 000 000 euro vid överträdelser av övriga bestämmelser om förbud mot marknadsmissbruk

2. ett belopp som sätts i förhållande till den vinst som gjorts till följd av regelöverträdelsen, om detta går att fastställa, och som motsvarar

a) två gånger vinsten vid överträdelser av bestämmelserna om utgivning av kryptotillgångar och verksamhetsvillkor för leverantörer av kryptotillgångstjänster

b) tre gånger vinsten vid överträdelser av bestämmelserna om förbud mot marknadsmissbruk.

Vid övriga överträdelser ska sanktionsavgiften för en fysisk eller juridisk person fastställas till högst det högsta av

  1. ett belopp i svenska kronor som den 29 juni 2023 motsvarade 5 000 000 euro
  2. 10 procent av företagets omsättning närmast föregående räkenskapsår eller, i förekommande fall, motsvarande omsättning på koncernnivå
  3. två gånger den vinst som gjorts till följd av överträdelsen, om beloppet går att fastställa.

Avgiften ska inte få vara så stor att företaget därefter inte uppfyller kraven i MICA-förordningen eller andra bestämmelser om soliditet och likviditet som gäller för företaget.

Om en överträdelse har skett under företagets första verksamhetsår eller om uppgifter om omsättningen annars saknas eller är bristfälliga, ska omsättningen få uppskattas när den högsta sanktionsavgiften ska beräknas. Avgifterna ska tillfalla staten.

Ytterligare ingripandemöjligheter vid marknadsmissbruk

Regeringen föreslår att Finansinspektionen, vid överträdelser av MICA-förordningens bestämmelser om marknadsmissbruk, ska få ingripa mot fysiska personer genom beslut om sanktionsavgift och genom att förbjuda en fysisk person som vid överträdelsen varit verksam i företaget att under högst tio år handla med kryptotillgångar för egen räkning. Vid upprepade överträdelser ska förbudet få bestämmas till längre tid än tio år. Vidare ska den som har gjort en vinst betala ett belopp som motsvarar vinsten, om beloppet kan fastställas. Ett sådant belopp ska tillfalla staten. Ingripanden mot en fysisk person för överträdelser av MICA-förordningens bestämmelser om marknadsmissbruk ska tas upp av Finansinspektionen genom sanktionsföreläggande.

Val av åtgärd

Regeringen föreslår att Finansinspektionen, vid valet av ingripande och vid utövande av tillsynsbefogenheter enligt den nya lagen, ska ta hänsyn till hur allvarlig överträdelsen är och hur länge den har pågått. Särskild hänsyn ska tas till överträdelsens inverkan på investerares intressen, överträdelsens konkreta och potentiella effekter på det finansiella systemet, andra skador som uppstått och graden av ansvar för den som har begått överträdelsen.

Finansinspektionen ska i försvårande riktning beakta om företaget eller företrädaren tidigare har begått en överträdelse. Vid denna bedömning ska särskild vikt fästas vid om överträdelserna är likartade och den tid som har gått mellan de olika överträdelserna.

I förmildrande riktning ska beaktas om den som har begått överträdelsen

  1. i väsentlig utsträckning genom ett aktivt samarbete har underlättat Finansinspektionens utredning
  2. snabbt upphört med överträdelsen eller snabbt verkat för att överträdelsen ska upphöra sedan den anmälts till eller påtalats av Finansinspektionen.

De omständigheter som ska vara styrande vid valet av ingripande ska beaktas även vid bestämmandet av sanktionsavgiftens storlek. Utöver detta ska särskild hänsyn också tas till den juridiska eller fysiska personens finansiella ställning och den vinst som denne gjort till följd av överträdelsen, om den går att bestämma.

Finansinspektionen ska få avstå från ingripande, om

  1. överträdelsen är ringa eller ursäktlig
  2. om rättelse sker
  3. någon annan myndighet eller något annat organ har vidtagit åtgärder mot den som begått överträdelsen och dessa åtgärder bedöms tillräckliga eller
  4. det finns andra särskilda skäl.

Verkställighet av beslut om sanktionsavgift

Regeringen föreslår att en sanktionsavgift som tas ut med stöd av den nya lagen ska betalas inom 30 dagar efter det att ett beslut eller en dom om att ta ut avgiften har fått laga kraft eller sanktionsföreläggandet godkänts eller den längre tid som anges i beslutet eller föreläggandet.

Finansinspektionens beslut om sanktionsavgift ska få verkställas enligt utsökningsbalken, om avgiften inte har betalats i rätt tid.

Om sanktionsavgiften inte har betalats i tid ska Finansinspektionen lämna avgiften för indrivning.

En sanktionsavgift som har beslutats ska falla bort i den utsträckning verkställighet inte har skett inom fem år från det att beslutet eller domen om att ta ut avgiften fick laga kraft eller sanktionsföreläggandet godkändes.

Överklagande

Regeringen föreslår att Finansinspektionens beslut om sanktionsföreläggande enligt den nya lagen inte ska få överklagas. Andra beslut som Finans­inspektionen meddelar enligt den lagen ska få överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd ska krävas vid överklagande till kammarrätten.

Om Finansinspektionen inte meddelar beslut om auktorisation inom sex månader från det att en fullständig ansökan lämnades in, ska inspektionen underrätta sökanden om skälen för detta. Sökanden ska därefter få begära förklaring av allmän förvaltningsdomstol om att ärendet onödigt uppehålls. Prövningstillstånd ska krävas vid överklagande till kammarrätten. Om Finansinspektionen inte har meddelat ett beslut om auktorisation enligt MICA-förordningen inom viss tid från det att en förklaring av allmän förvaltnings­domstol har lämnats, ska ansökan anses ha avslagits.

Penningtvätt och finansiering av terrorism

Regeringen föreslår att leverantörer av kryptotillgångstjänster ska omfattas av penningtvättslagen.

En leverantör av kryptotillgångstjänster som ingår en korrespondent­förbindelse i fråga om kryptotillgångstjänster med en motpartsenhet som inte är etablerad inom EES ska undersöka om motparten har tillstånd eller är registrerad för att driva sin verksamhet.

Om en leverantör av kryptotillgångstjänster avslutar en korrespondent­förbindelse ska beslutet dokumenteras. Vid överföringar av kryptotillgångar till eller från en fristående adress ska en leverantör av kryptotillgångstjänster vidta skärpta åtgärder för att hantera risken för penningtvätt och finansiering av terrorism.

Om en leverantör av kryptotillgångstjänster tillhandahåller sina tjänster från en annan stat i EES utan att ha etablerat en filial eller ett dotterbolag i Sverige ska Finansinspektionen kunna besluta att leverantören ska ha en central kontaktpunkt här.

Hänvisningar till den äldre TFR-förordningen ska ersättas med hänvis­ningar till den nya TFR-förordningen.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringen föreslår att den nya lagen och lagändringarna ska träda i kraft den 30 december 2024. Lagen om prövning av ärenden enligt Mica-förordningen ska upphöra att gälla samma dag.

Ingripande enligt den nya lagen ska inte få ske för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet.

Ett företag som före den 30 december 2024 bedriver verksamhet som kräver auktorisation enligt artikel 63 i MICA-förordningen ska få fortsätta att bedriva verksamhet t.o.m. den 30 september 2025. Om ett sådant företag före den 1 oktober 2025 har lämnat in en ansökan om auktorisation, ska företaget få fortsätta med verksamheten till dess att ansökan om auktorisation har prövats slutligt. Regeringen bedömer att möjligheten att tillämpa ett förenklat förfarande för auktorisation av leverantörer av kryptotillgångstjänster enligt artikel 143.6 i MICA-förordningen inte bör utnyttjas.

Utskottets ställningstagande

Det har inte väckts någon motion med anledning av propositionen. Utskottet anser att riksdagen av de skäl som anförs i propositionen bör anta regeringens lagförslag.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2024/25:43 En ny EU-reglering om marknader för kryptotillgångar:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar.

2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet.

3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål.

4. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

5. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

6. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster.

7. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2011:755) om elektroniska pengar.

8. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

 

 

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

[1] Förordning (EU) 2023/1114 av den av den 31 maj 2023 om marknader för kryptotillgångar och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 1095/2010 samt direktiven 2013/36/EU och (EU) 2019/1937.

[2] Förordning (EU) 2023/1113 av den 31 maj 2023 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och vissa kryptotillgångar och ändring av direktiv (EU) 2015/849.