|
Finansutskottets betänkande
|
Höständringsbudget för 2024
Utskottet tillstyrker propositionens förslag till ändringsbudget.
Totalt berörs 24 utgiftsområden av förslagen i propositionen. I propositionen föreslås att 38 anslag ökas och 10 anslag minskas. Vidare föreslås andra beslut som också påverkar statens budget, bland dem ändringar av beställningsbemyndiganden.
Förslagen innebär att de anvisade medlen 2024 ökar med sammanlagt 20,6 miljarder kronor. Anslagsökningarna uppgår till 20,9 miljarder kronor och anslagsminskningarna till 0,3 miljarder kronor.
Behandlade förslag
Proposition 2024/25:2 Höständringsbudget för 2024.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Propositionens förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag 2024
Bilaga 3
Propositionens förslag till ändrade och nya beställningsbemyndiganden 2024
Bilaga 4
Utskottets förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag 2024
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Höständringsbudget för 2024 |
Ändrade ramar och ändrade anslag
Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade anslag enligt utskottets förslag i bilaga 4.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:2 punkterna 6 och 8.
Ändrade beställningsbemyndiganden
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2024 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:2 punkt 7.
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Riksdagen bemyndigar
a) regeringen att under 2024 ställa ut statliga garantier till Afrikanska utvecklingsbanken som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 3 467 520 000 units of account,
b) regeringen att under 2024 för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd besluta om förvärv av hybridobligationer från Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken på högst 100 000 000 kronor,
c) regeringen att avsäga statens rätt till kupongränta på förvärvade hybridobligationer enligt punkt b) till förmån för Ukraina,
d) regeringen att vid nästa kapitalhöjning omvandla förvärvade hybridobligationer enligt punkt b) till ägarkapital i Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:2 punkterna 1–4.
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Riksdagen godkänner att investeringen i trafikstyrningssystemet ERTMS på Öresundsbron och Öresundsbanan får finansieras med lån i Riksgäldskontoret.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:2 punkt 5.
Stockholm den 21 november 2024
På finansutskottets vägnar
Edward Riedl
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Edward Riedl (M), Mikael Damberg (S), Oscar Sjöstedt (SD), Gunilla Carlsson (S), Dennis Dioukarev (SD), Björn Wiechel (S), Jan Ericson (M), Charlotte Quensel (SD), Eva Lindh (S), Hans Eklind (KD), Martin Ådahl (C), David Perez (SD), Janine Alm Ericson (MP), Adam Reuterskiöld (M), Joakim Sandell (S), Ilona Szatmári Waldau (V) och Anna Starbrink (L).
Med stöd av 9 kap. 4 § regeringsformen kan riksdagen under budgetperioden besluta om en ny beräkning av statens inkomster och om nya eller ändrade anslag. Enligt 7 kap. 9 § riksdagsordningen (RO) är det finansutskottet som bereder förslag om ändringar i statens budget. Av 11 kap. 18 § RO framgår att huvudregeln är att ändringar i statens budget beslutas av riksdagen genom ett enda beslut.
I höständringsbudgeten för 2024 (prop. 2024/25:2) föreslås ändringar av statens budget. Förslagen, som återges i betänkandets bilaga 1, lämnas av regeringen (punkterna 1–7) och Riksrevisionen (punkt 8). Totalt berörs 24 utgiftsområden av förslagen i propositionen. I propositionen föreslås att 38 anslag ökas och 10 anslag minskas. Vidare föreslås andra beslut som också påverkar statens budget, bland dem ändringar av beställningsbemyndiganden.
Inga följdmotioner har väckts med anledning av propositionen.
Förslagen i propositionen rör utgiftsområden som hör till samtliga utskott. Finansutskottet har gett samtliga utskott tillfälle att yttra sig över förslagen. Samtliga utskott har beslutat att inte lämna något yttrande.
I bilaga 1 finns en förteckning över behandlade förslag. I bilaga 2 redovisas regeringens förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag för 2024. I bilaga 3 finns regeringens förslag till ändrade och nya beställnings-bemyndiganden.
I proposition 2024/25:2 Höständringsbudget för 2024 är riksdagens beslut med anledning av proposition 2024/25:6 Extra ändringsbudget för 2024 – Ytterligare materiel och ekonomiskt stöd till Ukraina inte beaktat. Skälet till detta är att regeringen beslutade om proposition 2024/25:2 innan riksdagen hade fattat beslut med anledning av proposition 2024/25:6. I bilaga 4 med utskottets förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag 2024 har därför ramen för utgiftsområde 6 ändrats i enlighet med riksdagens beslut med anledning av proposition 2024/25:6 (bet. 2024/25:FiU14, rskr. 2024/25:1 och 2).
Tidigare ändringsbudgetar under 2024
Riksdagen har beslutat om följande ändringsbudgetar under 2024:
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner propositionens förslag till ändrade utgiftsramar och anvisar ändrade anslag enligt förslagen i propositionen.
Riksdagen beslutar om ändrade beställningsbemyndiganden enligt regeringens förslag och bifaller propositionen också i övrigt.
Propositionen
I propositionen lämnas förslag till ändringar av statens budet för 2024. Förslagen innebär att de anvisade medlen ökar med sammanlagt 20,6 miljarder kronor. Anslagsökningarna uppgår till 20,9 miljarder kronor och anslags-minskningarna till 0,3 miljarder kronor.
Förslagen försämrar den offentliga sektorns finansiella sparande med 12,3 miljarder kronor och statens budgetsaldo med 14,0 miljarder kronor. Skillnaden mellan anvisade medel och påverkan på det finansiella sparandet och statens budgetsaldo beror främst på att en del av anslagsökningarna avser återställning av utnyttjad anslagskredit föregående år, vilket inte påverkar det finansiella sparandet eller årets lånebehov. Vidare påverkar inte ökningen av statsskuldsräntorna det finansiella sparandet då statsskuldsräntorna redovisas enligt olika principer för statens budget och det finansiella sparandet. Statsskuldsräntorna påverkar det finansiella sparandet kostnadsmässigt, vilket innebär att räntekostnaderna redovisas det år räntorna avser och inte det år räntorna betalas. Inte heller omvärderingseffekter av räntebetalningar på statsskulden påverkar det finansiella sparandet. Vidare påverkar inte ökningen av anvisade medel för utjämningsbidrag för LSS-kostnader budgetsaldot eller det finansiella sparandet. Det beror på att utjämningsbidraget motsvaras av en lika stor utjämningsavgift från kommunerna som redovisas mot inkomsttitel på statens budget.
Av de sammanlagda anslagsförändringarna avser 19,1 miljarder kronor förändringar hänförliga till ändrade volymer eller makroekonomiska förutsättningar. Resterande 1,6 miljarder kronor avser nya åtgärder. Av förändringarna avser 4,4 miljarder kronor ökade utgifter för sjukpenning, 3,8 miljarder kronor ökade utgifter för garantipension, 3,5 miljarder kronor ökade utgifter för sjukersättningar och 2,7 miljarder kronor ökade utgifter för statsskuldsräntor.
De anslagsförändringar som föreslås har beaktats i de prognoser som redovisas i budgetpropositionen för 2025. I budgetpropositionen för 2025 redovisas budgeteffekterna för 2024 till följd av förslagen i denna proposition tillsammans med budgeteffekterna för 2025–2027 till följd av förslagen och aviseringarna i budgetpropositionen (prop. 2024/25:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6 tabell 6.15).
De ändringar av beställningsbemyndiganden som föreslås uppgår samman-taget till 5,7 miljarder kronor. De största ökningarna avser vidmakthållande av statens transportinfrastruktur med 3,0 miljarder kronor, trängselskatt i Göteborg med 1,6 miljarder kronor och mediestöd med 1,0 miljard kronor.
Nedan följer en redovisning av förslagen per utgiftsområde.
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Mot bakgrund av det försämrade säkerhetspolitiska läget är det angeläget med ytterligare säkerhetsinsatser i Kungliga hov- och slottsstatens verksamhet. Vidare förväntas ökade krav på kungligt deltagande i officiella sammanhang medföra högre utgifter än vad som tidigare har beräknats. Anslaget 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten bör därför ökas med 6 200 000 kronor.
Med anledning av Natomedlemskapet behöver Sverige genom Riks-revisionen representeras av en ledamot i Natos revisionsstyrelse under en 4-årsperiod med start den 1 december 2024. Anslaget 2:5 Riksrevisionen bör därför ökas med 500 000 kronor.
För att finansiera ökningen av anslaget 2:1 Bidrag till vissa scenkonst-institutioner inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid minskas anslaget 8:1 Mediestöd med 7 000 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
Ett nytt mediestödssystem infördes den 1 januari 2024. För att skapa goda planeringsförutsättningar för aktörerna inom området behöver mediestöds-nämnden kunna fatta beslut om stöd 2024 med utbetalning 2025. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2024 för anslaget 8:1 Mediestöd besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 991 119 000 kronor 2025.
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2024 ökades anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter med 96 000 000 kronor för att betala ett standardbelopp till Europeiska kommissionen på grund av för sent genom-förande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/853 av den 17 maj 2017 om ändring av rådets direktiv 91/477/EEG om kontroll av förvärv och innehav av vapen i svensk lag (prop. 2023/24:99, bet. 2023/24:FiU21, rskr. 2023/24:241). Utgifterna för standardbeloppet förväntas bli högre än vad som tidigare har beräknats på grund av den försvagade kronkursen. Anslaget bör därför ökas med 1 000 000 kronor.
Finansiering sker delvis genom att anslaget 1:3 Åklagarmyndigheten inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet minskas med 500 000 kronor.
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Till följd av ett avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen handlägger Skatteverket fr.o.m. 2024 ärenden om mervärdesskatt vid viss import av varor som tidigare handlagts av Tullverket. Utgifterna förväntas öka med anledning av kostnader för att utveckla it-stöd och handlägga ärendena. Anslaget 1:1 Skatteverket bör därför ökas med 12 000 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 1:2 Tullverket minskas med motsvarande belopp. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget eftersom Skatteverket numera är beskattningsmyndighet vid debitering av mervärdesskatt i dessa fall.
Anslaget 1:4 Kompensation förhöjt grundavdrag födda 1957 används för utgifter för bidrag till personer födda 1957 avseende kompensation för förhöjt grundavdrag 2023. Antalet personer som kan komma att ha rätt till kompensationen förväntas bli högre än vad som tidigare har beräknats. Anslaget bör därför ökas med 340 000 000 kronor.
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Polismyndighetens snabba tillväxt medför att de personalrelaterade utgifterna förväntas öka mer än vad som tidigare har beräknats. Det är angeläget att säkerställa myndighetens fortsatta tillväxt. Anslaget 1:1 Polismyndigheten bör därför ökas med 400 000 000 kronor.
För att delvis finansiera ökningen av anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finans-förvaltning minskas anslaget 1:3 Åklagarmyndigheten med 500 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
Det är angeläget att Sveriges Domstolar kan fortsätta bedriva verksamheten i takt med övriga satsningar på rättsväsendet. Anslaget 1:5 Sveriges Domstolar bör därför ökas med 300 000 000 kronor.
Efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2024 ökades anslaget 1:6 Kriminalvården med 1 380 000 000 kronor för ökade utgifter för beläggning och rekrytering till följd av ett ökat behov av kapacitets-förstärkning inom Kriminalvården (prop. 2023/24:99, bet. 2023/24:FiU21, rskr. 2023/24:243). Kriminalvården har fortsatt en ansträngd beläggningssituation. Det är angeläget att myndigheten ges förutsättningar att ytterligare stärka sin kapacitet för att kunna ta emot häktade och dömda. Anslaget 1:6 Kriminalvården bör därför ökas med 275 000 000 kronor.
Utgifterna för rättsliga biträden påverkas av flera faktorer, bl.a. utvecklingen av antalet förordnanden, debiterad tid per förordnande och uppräkningen av timkostnadsnormen. Utgifterna för anslaget 1:11 Rättsliga biträden m.m. förväntas bli högre än vad som tidigare har beräknats och bör därför ökas med 299 000 000 kronor.
Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
Anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer används bl.a. för avgifter för Sveriges medlemskap i internationella organisationer, främst Förenta nationerna (FN), Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Nordiska ministerrådet, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och Nordatlantiska fördrags-organisationen (Nato). På grund av en försvagad kronkurs kan utgifterna på anslaget bli högre än vad som tidigare har beräknats och anslaget bör därför ökas med 15 000 000 kronor.
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
I september 2023 inträffade ett omfattande skred på väg E6 vid Stenungsund. Undersökningen av händelsen är omfattande och kräver bl.a. expertkompetens inom geologi. Utgifterna för undersökningar förväntas därför bli högre än vad som tidigare har beräknats. Anslaget 2:7 Statens haverikommission bör därför ökas med 5 000 000 kronor.
Myndigheten för psykologiskt försvar har genom sin kompetens möjlighet att genomföra insatser som stärker Ukrainas totalförsvarsförmåga. Myndigheten avser att bistå Ukraina med att stärka landets förmåga och beredskap att motstå otillbörlig informationspåverkan. Anslaget 2:8 Myndigheten för psykologiskt försvar bör därför ökas med 4 000 000 kronor. Anslagsökningen omfattas av ramen för det militära stödet till Ukraina 2024.
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Garantier till Afrikanska utvecklingsbanken
Efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2024 ökades garantiramen till Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB) med 141 240 000 units of account (UA) till 3 054 240 000 UA, i syfte att banken ska bibehålla den högsta kreditvärderingen (prop. 2023/24:99, bet. 2023/24:FiU21, rskr. 2023/24:244). Den 29 maj 2024 beslutade guvernörsstyrelsen i AfDB om en större ökning av garantikapitalet jämfört med vad regeringen föreslog i propositionen Vårändringsbudget för 2024. Genom ett utökat garantikapital kan AfDB fortsätta att erbjuda långfristiga och kostnadseffektiva lån i Afrika och därmed bidra till en långsiktig utveckling och fattigdomsbekämpning i regionen. Regeringen anser att den svenska ägarandelen i AfDB bör bibehållas. Garantikapitalet bör därför ökas med 413 280 000 UA.
Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2024 ställa ut statliga garantier till AfDB som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 3 467 520 000 units of account, vilket motsvarar ca 48 545 280 000 kronor.
Hybridkapital till Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken
Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbankens (IBRD) verksamhet syftar till att minska fattigdomen i medelinkomstländer och kreditvärdiga låginkomstländer genom att främja hållbar utveckling via lån och garantier samt tillhandahålla analys- och rådgivningstjänster. I samband med den pågående reformeringen av Världsbanken, i vilken IBRD ingår, har medlemsländerna beslutat om att stärka bankens mandat för att bemöta klimatomställningen och andra globala utmaningar. För att IBRD ska kunna utföra uppdraget krävs ett utökat ekonomiskt stöd från bankens medlemsländer. Detta kommer att ske genom kapitaltillskott i form av hybridobligationer som ställs ut av IBRD. En hybridobligation är ett skuldinstrument som har evig löptid, vilket innebär att investeringar i instrumentet stärker IBRD:s kapitalbas och ökar de medel som kan användas för utlåning. Varje investerad krona förväntas möjliggöra ca 8 kronor i ökad utlåning till medlemsländerna. Förvärv av hybridobligationer är därmed ett effektivt och konkret sätt att stärka bankens kapitalbas.
Förvärv av detta slag betraktas som kapitaltillskott och kräver enligt 8 kap. 3 § första stycket budgetlagen (2011:203) riksdagens godkännande.
Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2024 för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet besluta om förvärv av hybridobligationer från Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken på högst 100 000 000 kronor.
En förutsättning för att förvärvet av hybridobligationer ska uppfylla kriterierna för internationellt bistånd enligt den definition som används av OECD:s biståndskommitté Dac är att medlemslandet avsäger sig den kupongränta som ges som avkastning på obligationerna. Kupongräntan kan efterskänkas till förmån för Ukraina. Regeringen bör därför bemyndigas att avsäga statens rätt till kupongränta på förvärvade hybridobligationer till förmån för Ukraina.
IBRD:s medlemsländer ges möjlighet att omvandla förvärvade hybridobligationer till inbetalt kapital i banken vid en framtida kapitalhöjning. Regeringen bör därför bemyndigas att vid nästa kapitalhöjning omvandla förvärvade hybridobligationer till ägarkapital i Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken.
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Utgifterna för internationell vård förväntas bli högre än vad som tidigare har beräknats. Det beror på en ökad efterfrågan på vård, framför allt turist- och pensionärsvård, samt den försvagade kronkursen. Anslaget 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden bör därför ökas med 51 000 000 kronor.
I propositionen Totalförsvaret 2021–2025 bedömer regeringen att det är särskilt viktigt att arbetet med att stärka motståndskraften i de viktigaste samhällsfunktionerna vidareutvecklas och fördjupas (prop. 2020/21:30). Regeringen framhåller också att det är viktigt att upprätthålla funktionaliteten inom hälso- och sjukvården i krig. Den civila hälso- och sjukvården bör vid krig ha kapacitet att utföra sådan vård som inte kan anstå. Socialstyrelsen har i uppdrag att köpa in och lagra sjukvårdsprodukter som behövs för traumavård i huvudsak i enlighet med den förteckning som myndigheten har tagit fram inom ramen för uppdraget att ta fram underlag för de sjukvårdsprodukter som bör omfattas av försörjningsberedskapen på hälso- och sjukvårdsområdet.
För vissa sjukvårdsprodukter som behövs för traumavård behöver Socialstyrelsen nu ingå avtal om försörjningstrygghet som medför ytterligare åtaganden för kommande år. Bemyndigandet för anslaget 1:14 Civilt försvar inom hälso- och sjukvård bör därför ökas med 93 000 000 kronor.
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Utgifterna för sjukpenning förväntas bli högre än vad som tidigare har beräknats. Det beror på att antalet sjukfall har ökat. Även den genomsnittliga ersättningen per sjukpenningdag förväntas bli högre än vad som tidigare har beräknats. Anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. behöver dessutom tillföras medel för att täcka ett underskott som har uppstått till följd av att anslagskrediten utnyttjades föregående år. Anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. bör därför ökas med 4 436 000 000 kronor.
Utgifterna för sjukersättningar förväntas öka mer än vad som tidigare har beräknats. Ärendebalansen har minskat i en högre takt än förväntat, vilket innebär att fler personer har beviljats ersättning samt fler retroaktiva utbetalningar. Anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. behöver dessutom tillföras medel för att täcka ett underskott som har uppstått till följd av att anslagskrediten utnyttjades föregående år. Anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. bör därför ökas med 3 513 000 000 kronor.
Efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2024 ökades anslaget 2:1 Försäkringskassan med 449 000 000 kronor bl.a. för att myndigheten skulle kunna bedriva sin verksamhet i oförändrad omfattning då myndighetens besparingsprogram inte gav förväntad effekt 2023 (prop. 2023/24:99, bet. 2023/24:FiU21, rskr. 2023/24:246). Trots ökningen av anslaget och vidtagna åtgärder inom ramen för besparingsprogrammet förväntas utgifterna bli ännu högre än vad som tidigare har beräknats. Det är angeläget att myndigheten kan bedriva sin verksamhet i en sådan omfattning att de långa handläggnings-tiderna, de ökande ärendebalanserna och väntetiderna minskar. Anslaget 2:1 Försäkringskassan bör därför ökas med 445 000 000 kronor.
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Antalet personer med garantipension och den genomsnittliga ersättningen har ökat mer än vad som tidigare har beräknats till följd av att prisbasbeloppet har höjts och att riksdagen beslutat om höjd garantipension (prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49, rskr. 2021/22:463). Anslaget 1:1 Garantipension till ålderspension behöver dessutom tillföras medel för att täcka ett underskott som har uppstått till följd av att anslagskrediten utnyttjades föregående år. Anslaget 1:1 Garantipension till ålderspension bör därför ökas med 3 831 000 000 kronor.
Utgifterna för äldreförsörjningsstöd förväntas bli högre än vad som tidigare har beräknats. Det beror på att volymerna och bostadskostnaderna förväntas öka. EU:s ministerråd beslutade den 25 juni 2024 att förlänga aktiveringen av rådets direktiv 2001/55/EG av den 20 juli 2001 om miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer och om åtgärder för att främja en balans mellan medlemsstaternas insatser för att ta emot dessa personer och bära följderna av detta (det s.k. massflyktsdirektivet) med ytterligare ett år t.o.m. den 4 mars 2026. Beslutet medför att en stor andel av de personer som har uppehållstillstånd med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet kan komma att folkbokföras i Sverige och få rätt till bl.a. äldreförsörjningsstöd. Anslaget 1:4 Äldreförsörjningsstöd bör därför ökas med 110 000 000 kronor.
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Antalet mottagare av omvårdnadsbidrag förväntas öka mer än vad som tidigare har beräknats. Anslaget 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag behöver dessutom tillföras medel för att täcka ett underskott som har uppstått till följd av att anslagskrediten utnyttjades föregående år. Anslaget 1:6 Omvårdnads-bidrag och vårdbidrag bör därför ökas med 606 000 000 kronor.
Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet
Efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2024 ökades anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande med 71 200 000 kronor med anledning av förslagen i Utkast till lagrådsremiss Förbättrade levnadsvillkor för utlänningar med tillfälligt skydd som väntades öka statens utgifter för bl.a. schablonersättning till kommunerna för kostnader i samband med mottagandet (prop. 2023/24:99 utg.omr. 13, bet. 2023/24:FiU21, rskr. 2023/24:250). EU:s ministerråd beslutade den 25 juni 2024 att förlänga aktiveringen av massflyktsdirektivet med ytterligare ett år t.o.m. den 4 mars 2026. Beslutet medför att en stor andel av de personer som har uppehållstillstånd med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet kan komma att folkbokföras i Sverige. Statens utgifter för schablonersättning till kommunerna för kostnader i samband med mottagandet, ersättning till kommunerna för initialt ekonomiskt bistånd samt ersättning till kommunerna för ensamkommande barn och unga förväntas därför bli högre än vad som tidigare har beräknats. Anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande bör därför ökas med 869 149 000 kronor.
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Fler företag än beräknat har försatts i konkurs, vilket innebär att utbetalningarna av lönegarantiersättning har ökat. Anslaget 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning behöver dessutom tillföras medel för att täcka ett underskott som har uppstått till följd av att anslagskrediten utnyttjades föregående år. Anslaget 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning bör därför ökas med 1 702 800 000 kronor.
Anslaget 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) används för utgifter för Sveriges medlemsavgift till Internationella arbetsorganisationen (ILO). På grund av den försvagade kronkursen har utgifterna för medlemsavgiften blivit högre än vad som tidigare har beräknats. Anslaget 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) bör därför ökas med 10 500 000 kronor.
Finansiering sker delvis genom att anslaget 2:1 Arbetsmiljöverket minskas med 5 250 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer används för utgifter för avgifter till internationella forskningsorganisationer. På grund av den försvagade kronkursen förväntas utgifterna för avgifterna bli högre än vad som tidigare har beräknats. Anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer bör därför ökas med 60 000 000 kronor.
Finansiering sker delvis genom att anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation minskas med 30 000 000 kronor. Minskningen bedöms innebära att vissa utlysningar av forskningsbidrag minskar i omfattning eller inte kan genomföras.
Bemyndigandet att ingå ekonomiska åtaganden för anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer som medför framtida anslagsbehov omfattar av förbiseende inte hela den period under vilken ekonomiska åtaganden behöver ingås. Bemyndigandet bör därför förlängas till att även omfatta 2029.
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Anslaget 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner används bl.a. för utgifter för statsbidrag till Kungliga Operan AB. Regeringen beslutade i juni 2024 att medge att Statens fastighetsverk genomför en investering i form av projektering för en renovering av operabyggnaden i Stockholm. Det är angeläget att Kungliga Operan AB ges förutsättningar att delta i projekterings-arbetet och förbereda sig inför en utrymning av byggnaden. Anslaget 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner bör därför ökas med 7 000 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 8:1 Mediestöd inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse minskas med motsvarande belopp.
Anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter används bl.a. för utgifter för statsbidrag till litteratur och kulturtidskrifter. Det nuvarande bemyndigandet medger att beslut om bidrag får fattas som medför behov av medel under 2025. För att skapa goda planeringsförutsättningar för aktörerna inom området behöver bemyndigandet även omfatta utgifter som beräknas uppkomma 2026. Bemyndigandet bör därför förlängas till att även omfatta 2026.
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
Anslaget 2:4 Åtgärder på konsumentområdet används bl.a. för utgifter för statsbidrag till standardiseringsarbete. Efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2024 minskades anslaget med 900 000 kronor för att delvis finansiera ökningen av anslaget 2:2 Allmänna reklamationsnämnden (prop. 2023/24:99, bet. 2023/24:FiU21, rskr. 2023/24:241). Av förbiseende uppmärksammades inte att Konsumentverket redan hade använt anslaget för visst standardiseringsarbete. Anslaget bör därför ökas med 900 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 2:1 Konsumentverket minskas med motsvarande belopp. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
Utgiftsområde 19 Regional utveckling
Anslaget 1:2 Transportbidrag används till utgifter för statsbidrag till regionalt transportbidrag. Det avser kompensation till företag i de fyra nordligaste länen för kostnadsnackdelar till följd av långa transportavstånd för varor och stimulerar till en höjd förädlingsgrad i områdets näringsliv. Till följd av bl.a. höga bränslepriser bedöms utbetalningarna av bidraget bli högre än vad som tidigare har beräknats. Anslaget bör därför ökas med 84 000 000 kronor.
Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur
Det är angeläget att vidta ytterligare åtgärder för att begränsa massförekomsten av översvämningsmygg. Anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur bör därför ökas med 5 000 000 kronor.
Anslaget 1:7 Avgifter till internationella organisationer används för utgifter för medlemsavgifter och stöd till internationella organisationer. Utgifterna för Sveriges årliga bidrag till miljöfonden inom ramen för FN:s miljöprogram för 2024 har ökat, bl.a. till följd av den försvagade kronkursen. Anslaget bör därför ökas med 3 000 000 kronor. Finansiering sker delvis genom att anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden minskas med 1 500 000 kronor. Minskningen av anslaget bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
Möjligheten att ansöka om klimatbonus upphörde den 31 maj 2024. Utgifterna förväntas bli högre än vad som tidigare har beräknats. Ökningen beror främst på en eftersläpning i återförsäljarnas inrapportering av beställda fordon och på en högre genomsnittlig bonus för laddhybrider. Anslaget 1:8 Klimatbonus bör därför ökas med 131 000 000 kronor.
Utgiftsområde 21 Energi
Affärsverket svenska kraftnät upphandlar tjänster för att höja elförsörjningens förmåga under fredstida kriser och höjd beredskap. Utgifterna för sådana projekt förväntas bli högre än vad som tidigare har beräknats. Anslaget 1:11 Elberedskap bör därför ökas med 70 000 000 kronor.
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Låneram för vissa infrastrukturprojekt
Regeringen har ett bemyndigande att under innevarande år ta upp lån i Riks-gäldskontoret för vissa infrastrukturprojekt som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 71 000 000 000 kronor.
Det befintliga signalsystemet för Öresundsbron och Öresundsbanan behöver bytas ut till det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg, ERTMS (European Rail Traffic Management System). Staten kommer genom Trafikverket att äga ERTMS-utrustningen. Investeringen beräknas uppgå till ca 125 miljoner kronor och investeringen ingår inte bland de infrastrukturprojekt som får finansieras med låneramen för vissa infrastrukturprojekt (prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:TU1, rskr. 2023/24:93). För att finansiera kapitalkostnaden för investeringen avses ersättning under 30 år tas ut av Øresundsbro Konsortiet och Svensk-Danska Broförbindelsen Svedab AB.
Regeringen föreslår mot denna bakgrund att investeringen i trafikstyrningssystemet ERTMS på Öresundsbron och Öresundsbanan får finansieras med lån i Riksgäldskontoret.
1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur
Det finns ett stort behov av underhåll av statens transportinfrastruktur, framför allt av järnvägen. En ökad underhållstakt innebär att fler kontrakt och kontrakt med längre löptider behöver tecknas. Bemyndigandet för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur bör därför ökas med 3 000 000 000 kronor.
1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk
Bidrag från EU till statliga transport- och infrastrukturprojekt betalas in på inkomsttitel. Beviljade bidrag betalas sedan ut från anslaget 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk till de aktuella projekten. De medel som kan fås från EU under 2024 beräknas överstiga den anvisade anslagsnivån. Anslaget behöver dessutom tillföras medel för att täcka ett underskott som har uppstått till följd av att anslagskrediten utnyttjades föregående år. Anslaget 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk bör därför ökas med 235 000 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur minskas med motsvarande belopp. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget, eftersom aktuella infrastrukturprojekt kommer att finansieras från anslaget 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk.
1:12 Transportstyrelsen
Sedan januari 2024 levererar Luftfartsverket inte radardata för kommunikation, navigation och övervakning direkt till flygplatser som upphandlar flygtrafikledningstjänster från en annan leverantör. Brist på leverantörer som kan förmedla data från Luftfartsverket till flygplatserna påverkar i dagsläget kapaciteten på åtta flygplatser. Det är angeläget att Transportstyrelsen kan certifiera leverantörer av tjänsterna för att upprätthålla en god kapacitet på dessa flygplatser. Anslaget 1:12 Transportstyrelsen bör därför ökas med 1 000 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 1:1 Utveckling av statens transport-infrastruktur minskas med motsvarande belopp. Minskningen av anslaget bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
1:14 Trängselskatt i Göteborg
Trafikverket har behov av att hantera oförutsedda variationer i produktionen i infrastrukturprojektet Västlänken. På grund av en hög produktionstakt i de olika etapperna, och osäkerheter till följd av att ett kontrakt för deletapp Haga har hävts, förväntas åtagandena bli större än vad som tidigare har beräknats. Bemyndigandet för anslaget 1:14 Trängselskatt i Göteborg bör därför ökas med 1 600 000 000 kronor.
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2024 ökades anslaget 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar med 314 000 000 kronor främst till följd av djursjukdomsutbrott av bl.a. salmonella, afrikansk svinpest och högpatogen fågelinfluensa under 2023 och 2024 (prop. 2023/24:99, bet. 2023/24:FiU21, rskr. 2023/24:251). Till följd av allvarliga djursjukdomsutbrott under 2024 förväntas utgifterna för ersättningar med anledning av utbrott av bl.a. salmonella, fågelinfluensa och newcastlesjuka bli ännu högre än vad som tidigare har beräknats. Utgifterna förväntas även öka för andra åtgärder med anledning av utbrotten. Anslaget 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar bör därför ökas med 110 000 000 kronor.
Anslaget 1:13 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027 används bl.a. för utgifter motsvarande EU:s finansiering av åtgärder inom pelare två, i enlighet med Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027. Antalet ansökningar om stöd beräknas öka. Samtidigt har utbetalningarna av stöd inte skett i planerad takt. Åtagandena förväntas därför bli större än vad som tidigare har beräknats. Bemyndigandet för anslaget 1:13 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027 bör därför ökas med 34 820 000 kronor.
Anslaget 1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 används för utgifter för att finansiera det belopp som motsvarar EU:s medfinansiering av åtgärder inom havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet. Efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2024 ökades bemyndigandet med 35 000 000 kronor på grund av att antalet ansökningar om stöd förväntades bli högre än vad som tidigare har beräknats (prop. 2023:24:99, bet. 2023/24:FiU21, rskr. 2023/24:251). Antalet ansökningar om stöd förväntas nu bli ännu högre än vad som tidigare hadeberäknats. Bemyndigandet för anslaget 1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 bör därför ökas med 13 000 000 kronor.
Utgiftsområde 24 Näringsliv
1:4 Tillväxtverket
Regeringen gav den 21 december 2023 Tillväxtverket i uppdrag att vara den nationellt behöriga myndigheten för att säkerställa tillämpningen och genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1781 av den 13 september 2023 om en ram med åtgärder för att stärka Europas halvledarekosystem och om ändring av förordning (EU) 2021/694 (förordning om halvledare) samt att vara den nationella kontaktpunkten enligt samma förordning. Anslaget 1:4 Tillväxtverket bör därför ökas med 1 000 000 kronor.
Regeringen gav vidare den 13 juni 2024 Tillväxtverket i uppdrag att vara den behöriga myndigheten för erkännande av tillverkningsprojekt som strategiska nettonollprojekt, enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1735 av den 13 juni 2024 om inrättande av en åtgärdsram för att stärka Europas ekosystem för tillverkning av nettonollteknik och om ändring av förordning (EU) 2018/1724. Anslaget 1:4 Tillväxtverket bör därför ökas med 4 000 000 kronor.
Tillväxtverket gavs vidare den 13 juni 2024 i uppdrag att vara den nationella kontaktpunkten enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/795 av den 29 februari 2024 om inrättande av den europeiska plattformen för strategisk teknik (STEP), och om ändring av direktiv 2003/87/EG och förordningarna (EU) 2021/1058, (EU) 2021/1056, (EU) 2021/1057, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) 2021/1060, (EU) 2021/523, (EU) 2021/695, (EU) 2021/697 och (EU) 2021/241. Anslaget bör därför ökas med 1 000 000 kronor.
Sammantaget bör anslaget 1:4 Tillväxtverket ökas med 6 000 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 1:5 Näringslivsutveckling minskas med motsvarande belopp. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
1:8 Sveriges geologiska undersökning
Regeringen gav den 13 juni 2024 Sveriges geologiska undersökning i uppdrag att vara den behöriga myndigheten för erkännande av projekt för koldioxid-avskiljning, projekt för koldioxidlagring och projekt för infrastruktur för koldioxidtransport som strategiska nettonollprojekt enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1735 av den 13 juni 2024 om inrättande av en åtgärdsram för att stärka Europas ekosystem för tillverkning av nettonoll-teknik och om ändring av förordning (EU) 2018/1724. Anslaget 1:8 Sveriges geologiska undersökning bör därför ökas med 3 000 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 1:5 Näringslivsutveckling minskas med motsvarande belopp. Minskningen av anslaget bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag
Efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2024 ökades anslaget 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag med 8 700 000 kronor för ökade utgifter för extern rådgivning om den statliga bolags-portföljen (prop. 2023/24:99, bet. 2023/24:FiU21, rskr. 2023/24:241).
Arbetet har visat sig vara mer tidskrävande än förväntat, samtidigt som ytterligare projekt tillkommit. Anslaget 1:16 Omstrukturering och genom-lysning av statligt ägda företag bör därför ökas med 15 000 000 kronor.
2:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer
Anslaget 2:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer används för utgifter för avgifter och bidrag till samt särskilda insatser med anledning av Sveriges deltagande i följande internationella handelsorganisationer:
• Världshandelsorganisationen (WTO)
• Internationella rådet för samarbete på tullområdet (WCO)
• Internationella byrån för utställningar i Paris (BIE).
På grund av den försvagade kronkursen förväntas utgifterna för Sveriges avgifter bli högre än vad som tidigare har beräknats. Anslaget 2:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer bör därför ökas med 2 700 000 kronor.
Finansiering sker delvis genom att anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet minskas med 1 350 000 kronor. Minskningen bedöms påverka möjligheten att tillgodose utlandsmyndigheternas behov av att genomföra ytterligare exportfrämjande insatser under 2024.
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
Anslaget 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader används för utgifter för statsbidrag till kommuner enligt lagen (2008:342) om utjämning av kostnader för verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.
De slutliga beräkningar av kostnaderna för stöd och service till vissa funktionshindrade som Statistiska centralbyrån redovisat visar att bidragen till kommunerna kommer att överstiga de anvisade medlen. Anslaget 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader bör därför ökas med 100 100 000 kronor.
Den utjämningsavgift som vissa kommuner betalar till staten kommer att ökas med motsvarande belopp och redovisas mot inkomsttitel.
Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
Anslaget 1:1 Räntor på statsskulden används för utgifter för räntor på stats-skulden.
Anslaget får enligt 3 kap. 9 § budgetlagen överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåtaganden. Enligt förarbetena till budgetlagen bör regeringen i enlighet med tidigare praxis alltjämt föreslå ändringar av anslaget när utgifterna förväntas avvika väsentligt från anvisade medel (prop. 2010/11:40 s. 60).
Utgifterna för statsskuldsräntor bedöms bli högre än vad som tidigare har beräknats. Ökningen beror i huvudsak på att Riksgäldskontoret emitterar obligationer till underkurs. Statsobligationer som introducerades när ränte-nivån var lägre har en årlig kupongränta som understiger nuvarande marknadsräntor. Som kompensation för den lägre kupongräntan betalar köparna av obligationerna ett lägre pris. Minskningen av priset för obligationen tillsammans med kupongräntan under obligationens löptid motsvarar marknadsräntan. Effekten blir att statens räntebetalningar ökar vid emissionstillfället och att staten i stället betalar en lägre årlig kupong under obligationernas återstående löptid. Över obligationens livstid är det sammanlagda priset detsamma som om obligationen emitterades till marknadsränta.
Prognosen för anslaget är 1 700 000 000 kronor högre jämfört med bedömningen i budgetpropositionen för 2024. Utfallet 2023 blev 1 166 652 000 kronor högre än anslagna medel, inklusive de medel som tillfördes efter förslag i propositionen Höständringsbudget för 2023 (prop. 2023/24:2, bet. 2023/24:FiU11, rskr. 2023/24:48). Anslaget behöver därför tillföras medel för att täcka det underskott som har uppstått till följd av att anslagskrediten utnyttjades.
Sammantaget har nettot för över- och underkurser vid emission ökat ränteutgifterna med 6 400 000 000 kronor och lägre inhemska räntor minskat ränteutgifterna med 4 800 000 000 kronor. Därutöver har ränteutgifterna ökat med sammanlagt 1 266 652 000 kronor beroende på valutakurseffekter, övriga kurseffekter, reviderade utländska räntor samt Riksgäldskontorets försämrade räntenetto avseende in- och utlåning till myndigheter m.fl. Anslaget 1:1 Räntor på statsskulden bör därför ökas med 2 866 652 000 kronor.
Utskottet tillstyrker propositionens förslag till ändringsbudget.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2024/25:2 Höständringsbudget för 2024:
1. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2024 ställa ut statliga garantier till Afrikanska utvecklingsbanken som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 3 467 520 000 units of account (avsnitt 3.6).
2. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2024 för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd besluta om förvärv av hybridobligationer från Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken på högst 100 000 000 kronor (avsnitt 3.6).
3. Riksdagen bemyndigar regeringen att avsäga statens rätt till kupongränta på förvärvade hybridobligationer enligt punkt 2 till förmån för Ukraina (avsnitt 3.6).
4. Riksdagen bemyndigar regeringen att vid nästa kapitalhöjning omvandla förvärvade hybridobligationer enligt punkt 2 till ägarkapital i Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (avsnitt 3.6).
5. Riksdagen godkänner att investeringen i trafikstyrningssystemet ERTMS på Öresundsbron och Öresundsbanan får finansieras med lån i Riksgäldskontoret (avsnitt 3.19).
6. Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade anslag enligt tabell 1.1.
7. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2024 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.
8. Riksdagen anvisar ändrat anslag som står till Riksrevisionens disposition enligt tabell 1.1.
Bilaga 2
Propositionens förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag 2024
Tusental kronor
|
Utgiftsområde/ |
Beslutad |
Förändring |
Ny ram/ny anslagsnivå |
|
|
1 |
Rikets styrelse |
19 776 663 |
-300 |
19 776 363 |
|
1:1 |
Kungliga hov- och slottsstaten |
162 821 |
6 200 |
169 021 |
|
2:5 |
Riksrevisionen |
368 817 |
500 |
369 317 |
|
8:1 |
Mediestöd |
1 017 119 |
-7 000 |
1 010 119 |
|
2 |
Samhällsekonomi och finansförvaltning |
20 992 058 |
1 000 |
20 993 058 |
|
1:14 |
Vissa garanti- och medlemsavgifter |
206 452 |
1 000 |
207 452 |
|
3 |
Skatt, tull och exekution |
16 971 357 |
340 000 |
17 311 357 |
|
1:1 |
Skatteverket |
8 658 863 |
12 000 |
8 670 863 |
|
1:2 |
Tullverket |
2 889 961 |
-12 000 |
2 877 961 |
|
1:4 |
Kompensation förhöjt grundavdrag födda 1957 |
3 200 000 |
340 000 |
3 540 000 |
|
4 |
Rättsväsendet |
77 501 513 |
1 273 500 |
78 775 013 |
|
1:1 |
Polismyndigheten |
40 765 012 |
400 000 |
41 165 012 |
|
1:3 |
Åklagarmyndigheten |
2 633 893 |
-500 |
2 633 393 |
|
1:5 |
Sveriges Domstolar |
7 659 106 |
300 000 |
7 959 106 |
|
1:6 |
Kriminalvården |
17 525 316 |
275 000 |
17 800 316 |
|
1:11 |
Rättsliga biträden m.m. |
3 667 357 |
299 000 |
3 966 357 |
|
5 |
Internationell samverkan |
2 414 924 |
15 000 |
2 429 924 |
|
1:1 |
Avgifter till internationella organisationer |
1 614 554 |
15 000 |
1 629 554 |
|
6 |
Försvar och samhällets krisberedskap |
131 982 937 |
9 000 |
131 991 937 |
|
2:7 |
Statens haverikommission |
51 378 |
5 000 |
56 378 |
|
2:8 |
Myndigheten för psykologiskt försvar |
148 703 |
4 000 |
152 703 |
|
9 |
Hälsovård, sjukvård och social omsorg |
118 400 864 |
51 000 |
118 451 864 |
|
1:7 |
Sjukvård i internationella förhållanden |
690 287 |
51 000 |
741 287 |
|
10 |
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning |
117 356 608 |
8 394 000 |
125 750 608 |
|
1:1 |
Sjukpenning och rehabilitering m.m. |
49 575 487 |
4 436 000 |
54 011 487 |
|
1:2 |
Aktivitets- och sjukersättningar m.m. |
50 131 000 |
3 513 000 |
53 644 000 |
|
2:1 |
Försäkringskassan |
10 025 682 |
445 000 |
10 470 682 |
|
11 |
Ekonomisk trygghet vid ålderdom |
60 312 083 |
3 941 000 |
64 253 083 |
|
1:1 |
Garantipension till ålderspension |
30 228 900 |
3 831 000 |
34 059 900 |
|
1:4 |
Äldreförsörjningsstöd |
1 298 200 |
110 000 |
1 408 200 |
|
12 |
Ekonomisk trygghet för familjer och barn |
106 729 332 |
606 000 |
107 335 332 |
|
1:6 |
Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag |
5 234 340 |
606 000 |
5 840 340 |
|
13 |
Integration och jämställdhet |
4 089 588 |
869 149 |
4 958 737 |
|
1:2 |
Kommunersättningar vid flyktingmottagande |
2 847 426 |
869 149 |
3 716 575 |
|
14 |
Arbetsmarknad och arbetsliv |
91 832 299 |
1 708 050 |
93 540 349 |
|
1:12 |
Bidrag till lönegarantiersättning |
1 800 000 |
1 702 800 |
3 502 800 |
|
2:1 |
Arbetsmiljöverket |
885 697 |
-5 250 |
880 447 |
|
2:3 |
Internationella arbetsorganisationen (ILO) |
33 722 |
10 500 |
44 222 |
|
16 |
Utbildning och universitetsforskning |
100 091 047 |
30 000 |
100 121 047 |
|
3:1 |
Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation |
7 893 846 |
-30 000 |
7 863 846 |
|
3:2 |
Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer |
420 061 |
60 000 |
480 061 |
|
17 |
Kultur, medier, trossamfund och fritid |
16 663 085 |
7 000 |
16 670 085 |
|
2:1 |
Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner |
1 119 544 |
7 000 |
1 126 544 |
|
18 |
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik |
6 088 006 |
0 |
6 088 006 |
|
2:1 |
Konsumentverket |
178 972 |
-900 |
178 072 |
|
2:4 |
Åtgärder på konsumentområdet |
6 159 |
900 |
7 059 |
|
19 |
Regional utveckling |
3 922 201 |
84 000 |
4 006 201 |
|
1:2 |
Transportbidrag |
479 864 |
84 000 |
563 864 |
|
20 |
Klimat, miljö och natur |
19 485 359 |
137 500 |
19 622 859 |
|
1:3 |
Åtgärder för värdefull natur |
1 242 035 |
5 000 |
1 247 035 |
|
1:4 |
Sanering och återställning av förorenade områden |
1 099 318 |
-1 500 |
1 097 818 |
|
1:7 |
Avgifter till internationella organisationer |
314 431 |
3 000 |
317 431 |
|
1:8 |
Klimatbonus |
1 300 000 |
131 000 |
1 431 000 |
|
21 |
Energi |
5 604 320 |
70 000 |
5 674 320 |
|
1:11 |
Elberedskap |
675 000 |
70 000 |
745 000 |
|
22 |
Kommunikationer |
84 942 980 |
0 |
84 942 980 |
|
1:1 |
Utveckling av statens transportinfrastruktur |
36 892 072 |
-236 000 |
36 656 072 |
|
1:10 |
Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk |
550 000 |
235 000 |
785 000 |
|
1:12 |
Transportstyrelsen |
3 570 914 |
1 000 |
3 571 914 |
|
23 |
Areella näringar, landsbygd och livsmedel |
24 315 181 |
110 000 |
24 425 181 |
|
1:6 |
Bekämpning av smittsamma djursjukdomar |
447 349 |
110 000 |
557 349 |
|
24 |
Näringsliv |
9 597 678 |
16 350 |
9 614 028 |
|
1:4 |
Tillväxtverket |
458 702 |
6 000 |
464 702 |
|
1:5 |
Näringslivsutveckling |
399 942 |
-9 000 |
390 942 |
|
1:8 |
Sveriges geologiska undersökning |
377 081 |
3 000 |
380 081 |
|
1:16 |
Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag |
49 550 |
15 000 |
64 550 |
|
2:3 |
Exportfrämjande verksamhet |
402 367 |
-1 350 |
401 017 |
|
2:5 |
Avgifter till internationella handelsorganisationer |
25 017 |
2 700 |
27 717 |
|
25 |
Allmänna bidrag till kommuner |
174 280 270 |
100 100 |
174 380 370 |
|
1:2 |
Utjämningsbidrag för LSS-kostnader |
5 727 268 |
100 100 |
5 827 368 |
|
26 |
Statsskuldsräntor m.m. |
45 455 200 |
2 866 652 |
48 321 852 |
|
1:1 |
Räntor på statsskulden |
20 300 000 |
2 866 652 |
23 166 652 |
|
|
Summa anslagsförändring på ändringsbudget |
|
20 629 001 |
|
Bilaga 3
Propositionens förslag till ändrade och nya beställningsbemyndiganden 2024
Tusental kronor
|
Utgiftsområde/anslag |
Beslutat beställningsbemyndigande |
Förändring av beställnings-bemyndigande |
Nytt beställningsbemyndigande |
Tidsperiod |
|
|
1 8:1 |
Mediestöd |
- |
991 119 |
991 119 |
2025 |
|
9 1:14 |
Civilt försvar inom hälso- och sjukvård |
278 500 |
93 000 |
371 500 |
2025–2028 |
|
16 3:2 |
Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer |
2 537 000 |
- |
2 537 000 |
2025–20291 |
|
17 3:1 |
Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter |
39 300 |
- |
39 300 |
2025–20262 |
|
22 1:2 |
Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur |
36 500 000 |
3 000 000 |
39 500 000 |
2025–2038 |
|
22 1:14 |
Trängselskatt i Göteborg |
19 400 000 |
1 600 000 |
21 000 000 |
2025–2040 |
|
23 1:13 |
Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbruks-politikens andra pelare 2023–2027 |
3 042 000 |
34 820 |
3 076 820 |
2025–2029 |
|
23 1:29 |
Från EU-budgeten finansierade stöd-åtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 |
335 000 |
13 000 |
348 000 |
2025–2029 |
|
Summa förändring av beställningsbemyndigande |
|
5 731 939 |
|
|
|
Anm.: De ekonomiska åtagandena medger utgifter fr.o.m. 2025 t.o.m. angivet slutår.
1 Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2025–2028 till 2025–2029.
2 Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2025 till 2025–2026.
Bilaga 4
Utskottets förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag 2024
Utskottets förslag till ändringar överensstämmer med regeringens. I proposition 2024/25:2 Höständringsbudget för 2024 är riksdagens beslut med anledning av proposition 2024/25:6 Extra ändringsbudget för 2024 – Ytterligare materiel och ekonomiskt stöd till Ukraina inte beaktat. I denna bilaga har därför ramen för utgiftsområde 6 ändrats i enlighet med riksdagens beslut med anledning av proposition 2024/25:6 (bet. 2024/25:FiU14, rskr. 2024/25:1 och 2).
|
Utgiftsområde/ |
Beslutad |
Förändring |
Ny ram/ny anslagsnivå |
|
|
1 |
Rikets styrelse |
19 776 663 |
-300 |
19 776 363 |
|
1:1 |
Kungliga hov- och slottsstaten |
162 821 |
6 200 |
169 021 |
|
2:5 |
Riksrevisionen |
368 817 |
500 |
369 317 |
|
8:1 |
Mediestöd |
1 017 119 |
-7 000 |
1 010 119 |
|
2 |
Samhällsekonomi och finansförvaltning |
20 992 058 |
1 000 |
20 993 058 |
|
1:14 |
Vissa garanti- och medlemsavgifter |
206 452 |
1 000 |
207 452 |
|
3 |
Skatt, tull och exekution |
16 971 357 |
340 000 |
17 311 357 |
|
1:1 |
Skatteverket |
8 658 863 |
12 000 |
8 670 863 |
|
1:2 |
Tullverket |
2 889 961 |
-12 000 |
2 877 961 |
|
1:4 |
Kompensation förhöjt grundavdrag födda 1957 |
3 200 000 |
340 000 |
3 540 000 |
|
4 |
Rättsväsendet |
77 501 513 |
1 273 500 |
78 775 013 |
|
1:1 |
Polismyndigheten |
40 765 012 |
400 000 |
41 165 012 |
|
1:3 |
Åklagarmyndigheten |
2 633 893 |
-500 |
2 633 393 |
|
1:5 |
Sveriges Domstolar |
7 659 106 |
300 000 |
7 959 106 |
|
1:6 |
Kriminalvården |
17 525 316 |
275 000 |
17 800 316 |
|
1:11 |
Rättsliga biträden m.m. |
3 667 357 |
299 000 |
3 966 357 |
|
5 |
Internationell samverkan |
2 414 924 |
15 000 |
2 429 924 |
|
1:1 |
Avgifter till internationella organisationer |
1 614 554 |
15 000 |
1 629 554 |
|
6 |
Försvar och samhällets krisberedskap |
132 792 929 |
9 000 |
132 801 929 |
|
2:7 |
Statens haverikommission |
51 378 |
5 000 |
56 378 |
|
2:8 |
Myndigheten för psykologiskt försvar |
148 703 |
4 000 |
152 703 |
|
9 |
Hälsovård, sjukvård och social omsorg |
118 400 864 |
51 000 |
118 451 864 |
|
1:7 |
Sjukvård i internationella förhållanden |
690 287 |
51 000 |
741 287 |
|
10 |
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning |
117 356 608 |
8 394 000 |
125 750 608 |
|
1:1 |
Sjukpenning och rehabilitering m.m. |
49 575 487 |
4 436 000 |
54 011 487 |
|
1:2 |
Aktivitets- och sjukersättningar m.m. |
50 131 000 |
3 513 000 |
53 644 000 |
|
2:1 |
Försäkringskassan |
10 025 682 |
445 000 |
10 470 682 |
|
11 |
Ekonomisk trygghet vid ålderdom |
60 312 083 |
3 941 000 |
64 253 083 |
|
1:1 |
Garantipension till ålderspension |
30 228 900 |
3 831 000 |
34 059 900 |
|
1:4 |
Äldreförsörjningsstöd |
1 298 200 |
110 000 |
1 408 200 |
|
12 |
Ekonomisk trygghet för familjer och barn |
106 729 332 |
606 000 |
107 335 332 |
|
1:6 |
Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag |
5 234 340 |
606 000 |
5 840 340 |
|
13 |
Integration och jämställdhet |
4 089 588 |
869 149 |
4 958 737 |
|
1:2 |
Kommunersättningar vid flyktingmottagande |
2 847 426 |
869 149 |
3 716 575 |
|
14 |
Arbetsmarknad och arbetsliv |
91 832 299 |
1 708 050 |
93 540 349 |
|
1:12 |
Bidrag till lönegarantiersättning |
1 800 000 |
1 702 800 |
3 502 800 |
|
2:1 |
Arbetsmiljöverket |
885 697 |
-5 250 |
880 447 |
|
2:3 |
Internationella arbetsorganisationen (ILO) |
33 722 |
10 500 |
44 222 |
|
16 |
Utbildning och universitetsforskning |
100 091 047 |
30 000 |
100 121 047 |
|
3:1 |
Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation |
7 893 846 |
-30 000 |
7 863 846 |
|
3:2 |
Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer |
420 061 |
60 000 |
480 061 |
|
17 |
Kultur, medier, trossamfund och fritid |
16 663 085 |
7 000 |
16 670 085 |
|
2:1 |
Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner |
1 119 544 |
7 000 |
1 126 544 |
|
18 |
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik |
6 088 006 |
0 |
6 088 006 |
|
2:1 |
Konsumentverket |
178 972 |
-900 |
178 072 |
|
2:4 |
Åtgärder på konsumentområdet |
6 159 |
900 |
7 059 |
|
19 |
Regional utveckling |
3 922 201 |
84 000 |
4 006 201 |
|
1:2 |
Transportbidrag |
479 864 |
84 000 |
563 864 |
|
20 |
Klimat, miljö och natur |
19 485 359 |
137 500 |
19 622 859 |
|
1:3 |
Åtgärder för värdefull natur |
1 242 035 |
5 000 |
1 247 035 |
|
1:4 |
Sanering och återställning av förorenade områden |
1 099 318 |
-1 500 |
1 097 818 |
|
1:7 |
Avgifter till internationella organisationer |
314 431 |
3 000 |
317 431 |
|
1:8 |
Klimatbonus |
1 300 000 |
131 000 |
1 431 000 |
|
21 |
Energi |
5 604 320 |
70 000 |
5 674 320 |
|
1:11 |
Elberedskap |
675 000 |
70 000 |
745 000 |
|
22 |
Kommunikationer |
84 942 980 |
0 |
84 942 980 |
|
1:1 |
Utveckling av statens transportinfrastruktur |
36 892 072 |
-236 000 |
36 656 072 |
|
1:10 |
Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk |
550 000 |
235 000 |
785 000 |
|
1:12 |
Transportstyrelsen |
3 570 914 |
1 000 |
3 571 914 |
|
23 |
Areella näringar, landsbygd och livsmedel |
24 315 181 |
110 000 |
24 425 181 |
|
1:6 |
Bekämpning av smittsamma djursjukdomar |
447 349 |
110 000 |
557 349 |
|
24 |
Näringsliv |
9 597 678 |
16 350 |
9 614 028 |
|
1:4 |
Tillväxtverket |
458 702 |
6 000 |
464 702 |
|
1:5 |
Näringslivsutveckling |
399 942 |
-9 000 |
390 942 |
|
1:8 |
Sveriges geologiska undersökning |
377 081 |
3 000 |
380 081 |
|
1:16 |
Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag |
49 550 |
15 000 |
64 550 |
|
2:3 |
Exportfrämjande verksamhet |
402 367 |
-1 350 |
401 017 |
|
2:5 |
Avgifter till internationella handelsorganisationer |
25 017 |
2 700 |
27 717 |
|
25 |
Allmänna bidrag till kommuner |
174 280 270 |
100 100 |
174 380 370 |
|
1:2 |
Utjämningsbidrag för LSS-kostnader |
5 727 268 |
100 100 |
5 827 368 |
|
26 |
Statsskuldsräntor m.m. |
45 455 200 |
2 866 652 |
48 321 852 |
|
1:1 |
Räntor på statsskulden |
20 300 000 |
2 866 652 |
23 166 652 |
|
|
Summa anslagsförändring på ändringsbudget |
|
20 629 001 |
|