|
|
Ett nytt konkursförfarande
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i bl.a. konkurslagen. Lagändringarna syftar till att effektivisera och modernisera konkursförfarandet och innebär bl.a. följande. Tingsrättens roll i förfarandet renodlas, och flera uppgifter flyttas till konkursförvaltaren och tillsynsmyndigheten i konkurser. Efter att tingsrätten beslutat om konkurs ska den endast hantera frågor som kräver domstolens särskilda kompetens. Konkursförvaltaren tar över uppgiften att besluta att ett bevakningsförfarande ska hållas i konkursen och ska även ansvara för att genomföra bevakningsförfarandet och för den inledande prövningen av ett ackordsförslag. Tillsynsmyndigheten tar i de flesta fall över uppgiften att besluta om att fastställa utdelningsförslag och förvaltararvode. Vidare införs det en möjlighet för regeringen att föreskriva vilka tingsrätter som ska vara behöriga att pröva konkursärenden och konkursmål.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.
Behandlade förslag
Proposition 2024/25:135 Ett nytt konkursförfarande.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Regeringens lagförslag |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i konkurslagen (1987:672),
2. lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979),
3. lag om ändring i passlagen (1978:302),
4. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),
5. lag om ändring i lönegarantilagen (1992:497),
6. lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220),
7. lag om ändring i rättshjälpslagen (1996:1619),
8. lag om ändring i lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet,
9. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551),
10. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
11. lag om ändring i lagen (2014:836) om näringsförbud,
12. lag om ändring i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:135 punkterna 1–12.
Stockholm den 10 juni 2025
På civilutskottets vägnar
Malcolm Momodou Jallow
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Malcolm Momodou Jallow (V), Mikael Eskilandersson (SD), Jennie Nilsson (S), David Josefsson (M), Leif Nysmed (S), Roger Hedlund (SD), Lars Beckman (M), Denis Begic (S), Rashid Farivar (SD), Anna-Belle Strömberg (S), Jennie Wernäng (M), Larry Söder (KD), Alireza Akhondi (C), Björn Tidland (SD), Märta Stenevi (MP), Markus Kallifatides (S) och Patrik Karlson (L).
I betänkandet behandlar utskottet proposition 2024/25:135 Ett nytt konkursförfarande. I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1, och regeringens lagförslag finns i bilaga 2.
Ingen motion har väckts med anledning av propositionen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens lagförslag om ett nytt konkursförfarande. Det nya konkursförfarandet innebär att tingsrättens roll i förfarandet renodlas och att flera uppgifter flyttas till konkursförvaltaren och tillsynsmyndigheten i konkurs.
Propositionen
Bakgrund
Regeringen anför i propositionen att ett effektivt och snabbt konkursförfarande är av stor betydelse både för de borgenärer som påverkas av konkursen och för gäldenären. Även samhället i stort gynnas av att verksamheter som inte är konkurrenskraftiga avvecklas under rättssäkra former och så snabbt som möjligt. Behovet av ett effektivt konkursförfarande blir särskilt tydligt i sämre tider, eftersom fler konkurser tar tid och resurser i anspråk. Konkursförfarandet behöver därför utvecklas och effektiviseras. I promemorian Konkursförfarandet (Ds 2019:31) lämnas ett antal förslag som syftar till ett mer modernt och ändamålsenligt konkursförfarande. Promemorian har remissbehandlats och vissa av promemorians förslag har redan lett till lagändringar (se prop. 2020/21:148, prop. 2020/21:161 och prop. 2022/23:142). I propositionen behandlas de förslag i promemorian som inte redan har genomförts och som regeringen avser att gå vidare med. Regeringen har tillsatt en utredning med uppdrag att föreslå ett nytt regelverk för den statliga lönegarantin (dir. 2023:168). De förslag i promemorian som avser lönegarantin förs därför inte vidare i propositionen.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Regeringen konstaterar i propositionen att konkursförfarandet behöver moderniseras för att bli mer effektivt och ändamålsenligt. Som skäl anför regeringen bl.a. att den nuvarande konkurslagen tillkom 1987 och att konkursförfarandet inte har genomgått några större förändringar sedan dess. Vissa regler har i princip varit oförändrade under lång tid, vilket har lett till att regleringen blivit otidsenlig. Förfarandet behöver därför moderniseras.
Regeringen bedömer att domstolarnas roll i konkursförfarandet behöver renodlas för att bättre utnyttja domstolarnas resurser och kompetens. I propositionen lämnas därför förslag som innebär att flera uppgifter flyttas från domstolarna till konkursförvaltaren och tillsynsmyndigheten (Kronofogdemyndigheten). Förslagen innebär i huvudsak att domstolen endast ska hantera frågor som kräver dess särskilda kompetens och att förfarandet förenklas och effektiviseras genom att åtgärder som i dag kräver inblandning från flera aktörer enbart ska utföras av förvaltaren eller tillsynsmyndigheten.
En uppgift som regeringen bedömer bör ligga kvar hos tingsrätten är ansvaret för konkursförfarandets inledande del. Regeringen föreslår därför att samtliga konkursansökningar även i fortsättningen ska lämnas in till och prövas av tingsrätten. Tingsrätten ska även framöver vara den som utser konkursförvaltare och ansvarar för kungörandet av konkursbeslutet.
Konkursförvaltaren föreslås få flera nya uppgifter. Regeringen föreslår bl.a. att konkursförvaltaren, och inte tingsrätten, ska vara den som beslutar om att inleda ett bevakningsförfarande. Enligt regeringen kommer detta att leda till att bevakningsförfarandet kan påbörjas snabbare, och det blir också tydligare att det är konkursförvaltaren som har det huvudsakliga ansvaret för förfarandet. Det föreslås vidare att konkursförvaltaren ska ansvara för att genomföra bevakningsförfarandet och bestämma bevaknings- och anmärkningstiderna. Dessa tider ska vara så korta som möjligt. Regeringen föreslår även att bevakningsförfarandet förenklas, bl.a. genom att möjligheten att hålla ett förlikningssammanträde i domstol tas bort och att den som har gjort en anmärkning själv ska få återkalla eller inskränka den och ingå en förlikning. Tingsrätten ska dock även fortsättningsvis vara ansvarig för att pröva en bevakningstvist, dvs. när någon framställt en anmärkning mot en bevakning och en förlikning inte kunnat nås.
En annan uppgift som regeringen föreslår att konkursförvaltaren ska ansvara för är den inledande prövningen av ett ackordsförslag. Gäldenären ska därför lämna in sin ansökan med ackordsförslag till förvaltaren i stället för till tingsrätten. Om konkursförvaltaren bedömer att det finns förutsättningar för att ta upp förslaget, ska han eller hon överlämna frågan till tingsrätten för den fortsatta hanteringen.
Även tillsynsmyndigheten föreslås få nya uppgifter i konkursförfarandet. Regeringen föreslår bl.a. att tillsynsmyndigheten ska ta över tingsrättens uppgift att besluta om avskrivning av en konkurs efter ansökan av konkursförvaltaren och i samband med det även besluta om konkursförvaltarens arvode och kostnadsersättning. Tillsynsmyndigheten föreslås även besluta om nedläggning av en konkurs och då bestämma konkursförvaltarens arvode.
Enligt den hittillsvarande regleringen har tingsrätten fastställt utdelningsförslag och beslutat om förvaltarens arvode i s.k. utdelningskonkurser. Regeringen föreslår nu att tillsynsmyndigheten i stället tar över uppgiften att fastställa otvistiga utdelningsförslag och i samband med det beslutar om konkursförvaltarens arvode. När ett utdelningsförslag är tvistigt, dvs. en invändning görs mot förslaget, anser regeringen att tingsrätten är mer lämpad att hantera frågan. Denna fråga, och då även beslut om konkursförvaltarens arvode, ska därför även fortsättningsvis hanteras av tingsrätten.
Regeringen föreslår vidare att de flesta beslut av konkursförvaltaren och tillsynsmyndigheten under konkursförfarandet ska kunna överklagas till tingsrätten som första instans.
Därutöver föreslår regeringen att handläggningen av konkursärenden ska koncentreras till färre tingsrätter. Det ska därför införas en möjlighet för regeringen att föreskriva vilka tingsrätter som ska vara behöriga att pröva konkursärenden och konkursmål.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.
Utskottets ställningstagande
Det har inte väckts någon motion med anledning av propositionen. Utskottet anser att riksdagen av de skäl som anförs i propositionen bör anta regeringens lagförslag.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2024/25:135 Ett nytt konkursförfarande:
1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672).
2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979).
3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i passlagen (1978:302).
4. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619).
5. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lönegarantilagen (1992:497).
6. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220).
7. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i rättshjälpslagen (1996:1619).
8. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet.
9. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551).
10. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
11. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2014:836) om näringsförbud.
12. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar.
Bilaga 2
