|
Arbetsmarknadsutskottets betänkande
|
Ökad kontroll vid utbetalning från den statliga lönegarantin
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i lönegarantilagen och offentlighets- och sekretesslagen.
Den utbetalande myndighetens kontroll i samband med utbetalningar från den statliga lönegarantin föreslås öka. Syftet är att motverka felaktiga utbetalningar från lönegarantin. Förslaget innebär bl.a. att den utbetalande myndigheten, innan garantibelopp betalas ut, skyndsamt ska kontrollera ett beslut eller en underrättelse om lönegaranti mot vissa uppgifter i Skatteverkets beskattningsdatabas och mot andra uppgifter som förekommer i den utbetalande myndighetens lönegarantiverksamhet. För kontrollen och uppgiftslämnandet föreslås även bestämmelser om personuppgiftsbehandling och sekretess.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 februari 2025.
I betänkandet finns ett särskilt yttrande (S).
Behandlade förslag
Proposition 2024/25:11 Ökad kontroll vid utbetalning från den statliga lönegarantin.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Ökad kontroll vid utbetalning från den statliga lönegarantin
Ökad kontroll vid utbetalning från den statliga lönegarantin (S)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Ökad kontroll vid utbetalning från den statliga lönegarantin |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lönegarantilagen (1992:497),
2. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:11 punkterna 1 och 2.
Stockholm den 5 december 2024
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Magnus Persson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Magnus Persson (SD), Saila Quicklund (M), Patrik Lundqvist (S), Michael Rubbestad (SD), Serkan Köse (S), Oliver Rosengren (M), Ciczie Weidby (V), Camilla Rinaldo Miller (KD), Jonny Cato (C), Sara Gille (SD), Leila Ali Elmi (MP), Camilla Mårtensen (L), Ulf Lindholm (SD), Adrian Magnusson (S), Merit Frost Lindberg (M) och Jonathan Svensson (S).
I betänkandet behandlar utskottet proposition 2024/25:11 Ökad kontroll vid utbetalning från den statliga lönegarantin. I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen. Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. Inga motioner har väckts med anledning av propositionen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i lönegarantilagen och offentlighets- och sekretesslagen.
Jämför det särskilda yttrandet (S).
Bakgrund
Huvuddragen i den statliga lönegarantin
Den statliga lönegarantin är ett skydd för arbetstagare i vissa insolvenssituationer. Lönegarantin regleras i lönegarantilagen (1992:497). Enligt 1 § denna lag svarar staten för betalning av en arbetstagares fordran hos en arbetsgivare som har försatts i konkurs i Sverige eller i ett annat nordiskt land. Detsamma gäller för arbetstagares fordran hos arbetsgivare som genomgår företagsrekonstruktion eller som, i ett annat land i Europeiska unionen eller inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet än Sverige, är föremål för ett sådant insolvensförfarande som avses i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/94/EG av den 22 oktober 2008 om skydd för arbetstagare vid arbetsgivarens insolvens, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1794.
Den statliga lönegarantin omfattar vissa fordringar på lön eller annan ersättning och pension. Lönegarantin är begränsad i tid och till ett visst belopp. Det finns även vissa begränsningar i rätten till ersättning när det gäller förfaranden med koppling till ett annat land än Sverige.
I en konkurs utan bevakningsförfarande och i en företagsrekonstruktion fattar konkursförvaltaren respektive rekonstruktören beslut om betalning enligt lönegarantin. I en konkurs med bevakning fattar förvaltaren inte något beslut utan underrättar i stället den utbetalande myndigheten om sådana fordringar som omfattas av garantin och som enligt förvaltarens bedömning är klara. När det rör sig om lönegaranti vid gränsöverskridande situationer är det Kronofogdemyndigheten som fattar beslut.
Utbetalande myndighet är enligt lönegarantiförordningen (1992:501) någon av de sju länsstyrelser som har den uppgiften. Länsstyrelserna har i nuvarande system inte till uppgift att i samband med utbetalning av garantibelopp kontrollera om beslutet eller underrättelsen om lönegaranti är korrekt. Tillsyn över förvaltarnas och rekonstruktörernas arbete utövas av Kronofogdemyndigheten, vilket även innebär tillsyn över deras arbete med lönegarantiärenden. Kronofogdemyndigheten gör också vissa kontroller av konkursgäldenärer och lönegarantimottagare, men inte i samtliga lönegarantiärenden.
Pågående översyn m.m. av lönegarantin
Enligt en granskning av den statliga lönegarantin, utförd av Riksrevisionen, finns det tydliga indikationer på ett relativt omfattande missbruk av lönegarantin (Den statliga lönegarantin – förekomst av missbruk och myndigheternas kontrollarbete, RiR 2022:4).
I Skatteverkets promemoria Lönegaranti (A2022/01136), som överlämnades till regeringen i juni 2022, föreslår Skatteverket bl.a. att ansvaret för utbetalning av garantibelopp ska överföras från länsstyrelserna till Skatteverket, att Skatteverket ska kontrollera att en arbetstagare har rätt till garantibelopp och att överprövningsförfarandet ska ändras. Skatteverket anför i promemorian att det finns ytterligare områden inom lönegarantisystemet som bör utredas vidare men som ligger utanför det uppdrag som myndigheten har fått. Skatteverket pekar bl.a. på att det bör utredas om en myndighet bör fatta beslut om lönegaranti.
En särskild utredare fick i december 2023 i uppdrag av regeringen att göra en översyn av den statliga lönegarantin (dir. 2023:168). Utredaren ska bl.a. analysera lönegarantisystemet ur ett helhetsperspektiv och lämna förslag på ett nytt, ändamålsenligt och rättssäkert lönegarantisystem, där en myndighet, i första hand Skatteverket, ska ha huvudansvaret för lönegarantiärenden. I huvudansvaret ska ingå uppgifter som kontroll, beslut och utbetalning av lönegarantiersättning, liksom en möjlighet att stoppa och att kräva tillbaka felaktiga utbetalningar. I uppdraget ingår också att bedöma och lämna förslag på vad en ansökan om lönegaranti bör innehålla och hur förfarandet för att inleda ett lönegarantiärende bör utformas. Utredaren ska även bedöma och lämna förslag på hur en effektiv och välavvägd kontroll bör utformas samt vilka uppgiftsskyldigheter och möjligheter till informationsutbyte som ska finnas. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2025.
Av budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 14 avsnitt 4.3.2) framgår att regeringen har gett Skatteverket och länsstyrelserna i uppdrag att förbereda inordningen respektive avvecklingen av vissa länsstyrelsers uppgifter att vara utbetalande myndighet enligt lönegarantilagen och lönegarantiförordningen så att Skatteverket kan överta uppgiften den 1 februari 2025. Skatteverket ska även göra de förberedelser som behövs för att myndigheten fr.o.m. samma dag ska kunna kontrollera beslut och underrättelser om lönegaranti.
Propositionen
En utgångspunkt för regeringens förslag i propositionen är att Skatteverket ska bli utbetalande myndighet fr.o.m. den 1 februari 2025 och då ta över ansvaret för utbetalning av garantibelopp och därmed sammanhängande uppgifter från de sju länsstyrelser som i dag har detta uppdrag. Vilken myndighet som är utbetalande myndighet regleras i lönegarantiförordningen, och regeringen konstaterar i avsnitt 4.4 i propositionen att denna förordning således behöver ändras för att Skatteverket ska få ansvaret för utbetalningarna av garantibelopp från lönegarantin. Enligt regeringens bedömning i samma avsnitt finns inte skäl att i lönegarantilagen peka ut att Skatteverket ska vara den utbetalande myndigheten.
Nedan redovisas de ändringar i lönegarantilagen och offentlighets- och sekretesslagen som regeringen föreslår i propositionen. Hänvisningen i rubrikerna är till aktuellt avsnitt i propositionen.
Kontrollen vid utbetalning av garantibelopp ska öka (avsnitt 5)
Den utbetalande myndigheten ska kontrollera beslut och underrättelser (avsnitt 5.1)
Regeringen föreslår att den utbetalande myndigheten innan ett garantibelopp betalas ut skyndsamt ska kontrollera ett beslut eller en underrättelse om lönegaranti från en förvaltare, en rekonstruktör eller Kronofogdemyndigheten i syfte att motverka felaktiga utbetalningar. Kontrollen ska göras mot vissa uppgifter i Skatteverkets beskattningsdatabas och mot andra uppgifter som förekommer i den utbetalande myndighetens lönegarantiverksamhet.
En sådan kontroll ska även göras efter det att garantibelopp har betalats ut, om det finns skäl för det.
Den utbetalande myndigheten ska lämna uppgifter till beslutsfattare (avsnitt 5.2)
Regeringen föreslår att den utbetalande myndigheten ska vara skyldig att skyndsamt informera förvaltaren, rekonstruktören eller Kronofogdemyndigheten om sådana uppgifter som förekommer i den utbetalande myndighetens lönegarantiverksamhet och som kan antas ha särskild betydelse för en ny underrättelse eller en omprövning av ett beslut om lönegaranti.
En uppgift som omfattas av sekretess ska inte lämnas ut om övervägande skäl talar för att det intresse som sekretessen ska skydda har företräde framför intresset av att uppgiften lämnas ut.
Om uppgifter har lämnats ut ska garantibelopp inte få betalas ut innan förvaltaren, rekonstruktören eller Kronofogdemyndigheten har omprövat sitt tidigare ställningstagande om lönegaranti eller underrättat den utbetalande myndigheten om att uppgifterna inte ger anledning till en ny bedömning.
Om den utbetalande myndigheten anser att uppgifterna som arbetstagaren har lämnat i en försäkran om sina anställnings- och avlöningsförhållanden under uppsägningstiden kan påverka arbetstagarens rätt till betalning enligt garantin för fordran på uppsägningslön, ska den utbetalande myndigheten i gränsöverskridande lönegarantiärenden skyndsamt sända en kopia av försäkran till Kronofogdemyndigheten. I sådana fall ska garantibelopp för fordran på uppsägningslön inte få betalas ut innan Kronofogdemyndigheten har omprövat sitt tidigare ställningstagande om lönegaranti eller underrättat den utbetalande myndigheten om att uppgifterna i försäkran inte ger anledning till en ny bedömning.
Omprövning ska ske i fler situationer (avsnitt 6)
Regeringen föreslår att omprövning av beslut om lönegaranti ska ske i fler situationer än tidigare på följande sätt.
Vid konkurs utan bevakning och vid företagsrekonstruktion ska en förvaltare respektive en rekonstruktör snarast ompröva sitt beslut om garantibelopp som ännu inte har betalats ut, om den utbetalande myndigheten har lämnat uppgifter som förekommer i myndighetens lönegarantiverksamhet och som påverkar frågan till vilken del arbetstagarens fordran omfattas av rätt till betalning enligt garantin. Vid konkurs med bevakning ska en förvaltare snarast underrätta den utbetalande myndigheten, om myndigheten har lämnat uppgifter som förekommer i myndighetens lönegarantiverksamhet och som påverkar frågan till vilken del arbetstagarens fordran omfattas av förmånsrätt.
En ny underrättelse eller en omprövning av ett beslut om lönegaranti ska inte bara avse fordran på uppsägningslön utan avse arbetstagarens hela fordran som omfattas av garantin.
Skyldigheten att ompröva ett beslut ska även gälla för Kronofogdemyndigheten i fråga om beslut om garantibelopp som myndigheten fattar i gränsöverskridande lönegarantiärenden.
Offentlighet och sekretess (avsnitt 7)
Sekretess i lönegarantiverksamheten (avsnitt 7.1)
Regeringen föreslår att sekretess ska gälla hos Skatteverket i verksamhet som avser lönegaranti för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men.
Sekretessen ska inte gälla beslut eller andra ställningstaganden om lönegaranti.
För uppgift i en allmän handling ska sekretessen gälla i högst tjugo år.
Sekretessbrytande bestämmelse och förbehåll (avsnitt 7.2)
Regeringen föreslår att sekretessen inte ska hindra att en uppgift lämnas till en konkursförvaltare eller rekonstruktör om den behövs för att ett beslut eller annat ställningstagande om lönegaranti ska kunna omprövas.
Om Skatteverket lämnar en uppgift till en konkursförvaltare eller en rekonstruktör, ska myndigheten vid utlämnandet få göra ett förbehåll som inskränker konkursförvaltarens eller rekonstruktörens rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den. Ett sådant förbehåll ska inte få innebära ett förbud att utnyttja uppgiften om den behövs för att förvaltaren eller rekonstruktören ska kunna fullgöra sina skyldigheter med anledning av konkursen eller företagsrekonstruktionen.
Personuppgiftsbehandling (avsnitt 8)
Regeringen föreslår att den utbetalande myndigheten ska få behandla personuppgifter om det behövs för kontroll och utbetalning av garantibelopp och för att i övrigt utföra sina uppgifter i lönegarantiverksamheten. Personuppgifter som behandlas för dessa ändamål ska också få behandlas om det behövs för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning.
Rätten att enligt artikel 21.1 i EU:s dataskyddsförordning göra invändningar ska inte gälla vid sådan behandling av personuppgifter i den utbetalande myndighetens lönegarantiverksamhet som är tillåten enligt lönegarantilagen eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser (avsnitt 9)
De föreslagna bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 februari 2025.
Äldre föreskrifter i lönegarantilagen föreslås fortfarande gälla för fordringar hos en arbetsgivare som före ikraftträdandet har försatts i konkurs eller blivit föremål för något annat insolvensförfarande enligt lagen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att det inte har väckts någon motion med anledning av propositionen. Utskottet anser att riksdagen av de skäl som anförs i propositionen bör anta regeringens lagförslag.
|
Ökad kontroll vid utbetalning från den statliga lönegarantin (S) |
Patrik Lundqvist (S), Serkan Köse (S), Adrian Magnusson (S) och Jonathan Svensson (S) anför:
Den statliga lönegarantin är ett viktigt skydd för arbetstagare vars arbetsgivare försätts i konkurs eller rekonstruktion. Som konstaterats av Riksrevisionen skyddas dessvärre den statliga lönegarantin inte mot missbruk på ett effektivt sätt. De ändringar som lagts fram av regeringen i denna proposition är ett steg i rätt riktning för att minska risken för felaktiga utbetalningar från lönegarantin.
Detta är dock inte tillräckligt. Vi socialdemokrater påtalade redan i regeringsställning att det finns ett stort reformbehov för den statliga lönegarantin och att en bred översyn bör göras, något vi också motionerade om under det förra riksmötet. Vi välkomnar därför att den nuvarande regeringen, om än senfärdigt, tillsatt en utredning med uppdrag att bl.a. föreslå ett nytt, ändamålsenligt och rättssäkert regelverk för den statliga lönegarantin. Vi anser att detta arbete inte bör föregripas och har valt att inte väcka någon följdmotion i detta ärende, utan avser att avvakta utredningsarbetet och vid behov återkomma till frågan i andra sammanhang.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2024/25:11 Ökad kontroll vid utbetalning från den statliga lönegarantin:
1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lönegarantilagen (1992:497).
2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Bilaga 2
