EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Strasbourg den 13.6.2023

COM(2023) 314 final

2023/0177 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om transparens och integritet i klassificeringsverksamhet avseende miljö,

samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG-betyg)

(Text av betydelse för EES)

{SEC(2023) 241 final} - {SWD(2023) 204 final} - {SWD(2023) 207 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

• Motiv och syfte med förslaget

Detta förslag ingår i kommissionens förnyade strategi för hållbar finansiering som antogs i juli 20211.

Miljömässig, social och styrningsrelaterad investering (ESG-investering), det vill säga investering där ESG-aspekter beaktas vid investeringsbeslut (även kallat hållbara investeringar), håller på att bli en viktig del av traditionell finansiering. I synnerhet har investeringsfonder med hållbara egenskaper eller mål ökat kraftigt i antal och storlek och när det gäller typen av kapital de lockar till sig. Mot denna bakgrund har ett ekosystem för ESG- investeringar utvecklats, som bland annat inbegriper tillhandahållandet av ESG-betyg. Sådana ESG-betyg marknadsförs som ett utlåtande om ett företags eller en enhets exponering för faktorer som rör miljö, samhällsansvar och/eller bolagsstyrning, och deras inverkan på samhället.

ESG-betyg har en allt viktigare effekt på hur kapitalmarknaderna fungerar och på investerares förtroende för hållbara produkter. ESG-betyg spelar framför allt en viktig roll för att EU:s marknad för hållbar finansiering ska fungera genom att tillhandahålla viktiga informationsskällor för investeringsstrategier, riskhantering och upplysningsskyldigheter för investerare och finansinstitut. De används även av företag som strävar efter att bättre förstå hållbarhetsrisker och hållbarhetsmöjligheter kopplade till deras egen eller dess partners verksamhet, samt för jämförelse med deras konkurrenter.

Marknaden för ESG-betyg förväntas fortsätta att växa avsevärt under de kommande åren. Tillväxten för och den ökade efterfrågan på ESG-betyg beror på att riskerna för företag förändras och att investerarna blir alltmer medvetna om dessa riskers ekonomiska konsekvenser samt ökningen av investeringsprodukter som uttryckligen strävar efter att uppfylla vissa hållbarhetsstandarder eller uppnå vissa hållbarhetsmål. Det hänger även samman med den lagstiftning för hållbar finansiering som lagts fram av EU sedan 2018.

Den nuvarande marknaden för ESG-betyg har dock brister och fungerar inte på ett tillfredsställande sätt då investerares och klassificerade enheters behov när det gäller ESG- betyg inte tillgodoses och förtroendet för betygen undergrävs. Detta problem har flera olika aspekter, framför allt i) en brist på transparens när det gäller ESG-betygs egenskaper, metoder och uppgiftskällor och ii) oklarheter om hur leverantörer av ESG-betyg fungerar. ESG-betyg gör det inte möjligt för användare, investerare och klassificerade enheter att i tillräcklig utsträckning fatta välgrundade beslut avseende ESG-relaterade risker, effekter och möjligheter.

Kommissionen åtog sig därmed i den förnyade strategin för hållbar finansiering att vidta åtgärder för att förbättra ESG-betygs tillförlitlighet, jämförbarhet och transparens. Detta förslag syftar mer specifikt till att höja kvaliteten på informationen om ESG-betyg genom att

i)förbättra insynen i ESG-betygens egenskaper och metoder och genom att ii) säkerställa ökad tydlighet när det gäller den verksamhet som bedrivs av leverantörer av ESG-betyg och

1Kommissionens meddelande om strategin för att finansiera omställningen till en hållbar ekonomiCOM(2021) 390 final.

förebyggande av risker för intressekonflikter inom den verksamhet som bedrivs av leverantörer av ESG-betyg. Eftersom ESG-betyg och underliggande uppgifter används för investeringsbeslut och kapitalallokering är det allmänna målet med initiativet att förbättra kvaliteten på ESG-betyg för att ge investerare möjlighet att fatta mer välgrundade investeringsbeslut avseende hållbarhetsmål. Det kommer också att göra det möjligt för klassificerade enheter att fatta välgrundade beslut om hanteringen av ESG-risker och effekterna av deras verksamhet. Samtidigt är det av avgörande vikt att främja tillit och förtroende för den verksamhet som bedrivs av leverantörer av ESG-betyg genom att säkerställa att marknaden fungerar väl och att leverantörer av ESG-betyg förebygger och hanterar intressekonflikter.

Detta förslag har inte som syfte att harmonisera metoderna för beräkningen av ESG-betyg, utan att öka deras transparens. Leverantörer av ESG-betyg kommer att ha fortsatt full kontroll över de metoder som de använder och kommer fortsatt att vara oberoende i sitt val, för att säkerställa att flera olika tillvägagångssätt är tillgängliga på marknaden för ESG-betyg (dvs. ESG-betyg kan skilja sig från varandra och täcka olika områden).

Detta förslag syftar till att göra det lättare att dra nytta av potentialen hos den europeiska inre marknaden och kapitalmarknadsunionen och att bidra till övergången till ett fullt ut hållbart och inkluderande ekonomiskt och finansiellt system i enlighet med den europeiska gröna given2 och FN:s mål för hållbar utveckling.

Det krävs betydande investeringar i alla ekonomiska sektorer för att övergå till en klimatneutral ekonomi och uppnå unionens miljöhållbarhetsmål. Det bör bli lättare för investerare och företag att identifiera miljömässigt hållbara investeringar och se till att de är trovärdiga.

Detta initiativ är inte ett initiativ för lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refitprogrammet).

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

EU har infört byggstenarna för en ram för hållbar finansiering3. Berörda parter påpekar nu återstående marknadsbrister och luckor i lagstiftningen som skulle kunna hindra marknadens utveckling. Leverantörer av ESG-betyg och uppgiftsleverantörer använder information som har offentliggjorts av företag. Att dessa uppgifter är tillgängliga, korrekta och konsekventa är avgörande för kvaliteten på de produkter i senare led som är beroende av dem. I enlighet med direktivet om företagens hållbarhetsrapportering4 och EU:s taxonomiförordning5 är företag skyldiga att ta fram information om specifika ESG-aspekter. ESG-betyg kommer att bygga vidare på och komplettera detta genom att utgöra viktiga källor till information för investeringsstrategier, riskhantering och intern analys hos investerare och finansiella institut.

Meddelande från kommissionen, Den europeiska gröna given, COM(2019) 640 final.

Dessa byggstenar är 1) ett klassifikationssystem, eller en taxonomi, för hållbar verksamhet, 2) en upplysningsram för icke-finansiella och finansiella företag samt 3) investeringsverktyg, inbegripet referensvärden, standarder och märkning.

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2464 av den 14 december 2022 om ändring av förordning (EU) nr 537/2014, direktiv 2004/109/EG, direktiv 2006/43/EG och direktiv 2013/34/EU vad gäller företagens hållbarhetsrapportering.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088.

Leverantörer av ESG-betyg använder uppgifter från företag och ju mer tillförlitliga, korrekta och standardiserade de uppgifter som finns tillgängliga är desto mindre blir behovet av att använda uppskattningar för att fylla luckorna. Företags hållbarhetsrapporter kommer till exempel att underlätta de bedömningar som utförs av leverantörer av ESG-betyg.

Dessutom kommer de nya krav som införts för finansiella institut och marknadsaktörer genom

lagstiftningen om hållbar finansiering (såsom direktivet om företagens hållbarhetsrapportering, förordningen om upplysningar avseende hållbar finansiering6 och EU:s taxonomiförordning) att leda till en ökad efterfrågan på ESG-betyg.

Detta initiativ samverkar också med arbetet med standarder för gröna obligationer och EU- referensvärden för klimatomställning. Vad gäller förslaget till förordning om europeiska gröna obligationer7 är emittenter av framtida gröna obligationer i EU skyldiga att lämna uppgifter om taxonomiförenligheten hos projekt som finansieras av deras obligationer. För detta ändamål kan de komma att begära ESG-betyg för att erhålla underliggande uppgifter som tas med i deras projektbedömningar. Den information som offentliggörs genom ESG- betyg hjälper investerare, däribland investerare i gröna obligationer, att bättre bedöma företags övergripande icke-finansiella resultat.

När det gäller förordningen om EU-referensvärden för klimatomställning8 fastställs genom en delegerad förordning9 en förteckning över ESG-aspekter som ska tillhandahållas av administratörer av referensvärden, för de referensvärden som eftersträvar ESG-mål, beroende på typen av underliggande tillgångar som berörs (t.ex. aktier, obligationer, statspapper). De kommer att behöva hämta informationen direkt från företag (t.ex. via deras årsredovisning) eller erhålla denna information från externa leverantörer av betyg/data. Genom den delegerade förordningen ges administratörer av referensvärden möjlighet att offentliggöra information om ESG-betyg för referensvärden. Bättre information om de metoder som används för ESG-betyg bör bidra till att ge administratörer av referensvärden klarhet när det gäller beståndsdelarna i referensvärdena. Bättre och mer tillförlitliga betyg kommer att öka administratörernas förtroende och så småningom öka sannolikheten att dessa betyg införs som ett tillförlitligt verktyg för att utarbeta meningsfulla referensvärden. Det kommer dessutom att hjälpa användare av referensvärden att säkerställa att de identifierar referensvärden som överensstämmer med deras investeringsstrategi och hjälpa dem att genomföra den, genom att undvika risker för grönmålning. Denna förordning bör även öka investerares förtroende för ESG-referensvärden och därmed ytterligare främja hållbara investeringar.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om europeiska gröna obligationer, COM/2021/391 final,.

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1818 av den 17 juli 2020 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011 vad gäller minimistandarder för EU- referensvärden för klimatomställning och EU-referensvärden för anpassning till Parisavtalet Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1816 av den 17 juli 2020 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011 vad gäller redogörelsen i referensvärdesdeklarationen för hur faktorer som rör miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning beaktas i alla referensvärden som tillhandahålls och offentliggörs.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Detta förslag ingår i ett åtgärdspaket om hållbar finansiering som är prioriterat inom ramen för kapitalmarknadsunionen. Det innehåller åtgärder för att utnyttja den finansiella tjänstesektorns potential att leda utvecklingen och flytta privat kapital till hållbara investeringar. Det bidrar till mer integrerade kapitalmarknader eftersom det blir lättare för investerare att dra fördel av den inre marknaden och fatta mer välgrundade beslut. Den europeiska gemensamma kontaktpunkten (Esap) gör det till exempel lättare för berörda parter att få tillgång till uppgifter och kan även fungera som en källa till information/indata för leverantörer av ESG-betyg, vilket inte bara minskar användningen av uppskattningar utan även bidrar till att höja betygens övergripande kvalitet.

Detta förslag är även förenligt med de överordnade politiska målen i den europeiska gröna given. Den europeiska gröna given är unionens svar på de klimat- och miljörelaterade utmaningar som präglar vår generation. Den syftar till att omvandla unionen till en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi med noll nettoutsläpp av växthusgaser senast 2050.

En väl fungerande och integrerad kapitalmarknad skulle dessutom göra det möjligt för EU:s ekonomi att växa hållbart och bli mer konkurrenskraftig i linje med kommissionens strategiska prioritering ”En ekonomi för människor”, som är inriktad på att skapa goda förutsättningar för att skapa nya arbetstillfällen, tillväxt och investeringar.

Detta förslag kompletterar EU:s befintliga miljö- och klimatpolitik genom att göra metoderna för ESG-betyg mer transparenta, vilket bör leda till att investeringar slussas mot hållbara tillgångar på ett mer effektivt sätt.

2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Detta förslag ingår i ett område under delad befogenhet i enlighet med artikel 4.2 a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och baseras på artikel 114 i EUF- fördraget, som ger EU befogenhet att fastställa lämpliga bestämmelser för att upprätta den inre marknaden och få den att fungera.

I enlighet med artikel 114 får unionen vidta åtgärder, inte bara för att undanröja befintliga hinder för utövandet av de grundläggande friheterna, utan även för att förhindra att sådana hinder sannolikt uppkommer i framtiden. Detta omfattar de hinder som försvårar för marknadsaktörer, såsom leverantörer av ESG-betyg eller investerare, att fullt ut utnyttja den inre marknadens fördelar.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Målet med detta initiativ, dvs. att öka tydligheten när det gäller egenskaperna hos och målen för ESG-betyg och den verksamhet som bedrivs av leverantörer av ESG-betyg, kan inte uppnås i tillräckligt hög grad av de enskilda medlemsstaterna om dessa agerar oberoende av varandra, och för att EU:s kapitalmarknader ska fungera är det därför nödvändigt att vidta åtgärder på EU-nivå.

EU har för närvarande inget regelverk för leverantörer av ESG-betyg. Medlemsstater reglerar inte den verksamhet som bedrivs av leverantörer av ESG-betyg eller de villkor enligt vilka de tillhandahåller sina ESG-betyg. Varje leverantör av ESG-betyg följer sina egna regler och det råder oklarhet om vad de gör och hur de gör det.

Marknaden för ESG-betyg är global. Vissa större leverantörer av ESG-betyg har sina huvudkontor i EU, medan många andra har sina huvudkontor utanför EU men har dotterbolag inom EU.

Även om medlemsstater skulle kunna vidta åtgärder på egen hand för att stärka ESG-betygs tillförlitlighet och transparens skulle sådana åtgärder sannolikt skilja sig avsevärt mellan medlemsstater. Detta kan leda till olika nivåer av transparens, hinder för marknadsaktörer och utmaningar för de som bedriver gränsöverskridande verksamhet (vilket är fallet på EU- marknaden, med användare i flera medlemsstater) och kan dessutom begränsa jämförbarheten mellan betyg. Utan några regler för den verksamhet som bedrivs av leverantörer av ESG- betyg skulle den nuvarande situationen och bristerna i transparens i stället fortgå och till och med kunna förvärras.

Då intresset för hållbara investeringar och ESG-betyg ökar alltmer i jurisdiktioner världen över blir det allt viktigare för EU att samarbeta med sina partner utifrån ett enhetligt och övergripande harmoniserat tillvägagångssätt. Initiativet skulle inte ersätta nationell lagstiftning eftersom inga medlemsstater för närvarande har lagstiftning som reglerar funktionen hos leverantörer av ESG-betyg.

Den inre marknadens funktion skulle förbättras av större klarhet om den verksamhet som bedrivs av enheter som blir allt viktigare för kanalisering av finansiering.

•Proportionalitetsprincipen

Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen i artikel 5 i EUF-fördraget. De föreslagna åtgärderna är nödvändiga för att uppnå målen, och är även de mest lämpliga.

Förslaget är inriktat på den verksamhet som bedrivs av leverantörer av ESG-betyg som är verksamma i EU. Det syftar till att ta itu med brister på marknaden, närmare bestämt a) oklarheter när det gäller ESG-betygs egenskaper och de metoder och uppgiftskällor som används för dessa, och b) oklarheter om och bristande kontroll över den verksamhet som bedrivs av leverantörer av ESG-betyg.

Detta förslag går inte längre än vad som är nödvändigt för att bemöta och åtgärda vart och ett av dessa problem på bästa möjliga sätt, närmare bestämt genom att 1) inrätta ett auktorisationssystem som skulle vara tillämpligt på leverantörer av ESG-betyg som är verksamma i EU, enligt vilket de skulle omfattas av proportionella regler för sin verksamhet och löpande proportionerlig tillsyn, och 2) kräva att leverantörer av ESG-betyg som är verksamma i EU ska offentliggöra viktig information om ESG-betygs egenskaper och metoder samt lämna ut detaljerade metodologiska uppgifter till sina abonnenter och till klassificerade enheter.

Detta förslag omfattar inte interna betyg som utvecklas av kapitalförvaltare eller andra institut som t.ex. administratörer av referensvärden, eftersom dessa används för egna beslut och investeringar och varken tjänar samma syfte eller är avsedda för offentliggörande eller distribution till abonnenter eller på annat sätt.

Följaktligen kommer detta initiativ att inrikta sig på juridiska personer som tillhandahåller allmänheten eller abonnenter ESG-betyg. Det kommer inte att omfatta finansiella institut eller andra marknadsaktörer som utvecklar ESG-betyg för sina egna syften eller eget bruk.

•Val av instrument

Detta förslag syftar till att införa ett system som skulle öka klarheten när det gäller ESG- betygs egenskaper. I detta syfte innehåller förslaget regler för leverantörer av ESG-betyg som är verksamma i EU. Förslaget syftar till att göra det lättare att bättre dra nytta av potentialen hos den europeiska inre marknaden och att bidra till övergången till ett fullt ut hållbart och

inkluderande ekonomiskt och finansiellt system i enlighet med den europeiska gröna given och FN:s mål för hållbar utveckling. En förordning är nödvändig för att uppnå dessa politiska mål och är det bästa sättet att öka klarheten om den verksamhet som bedrivs av enheter som blir allt viktigare för kanalisering av finansiering.

Ett regelverk skulle ligga i linje med tillvägagångssättet för andra finansmarknadsaktörer och relevant lagstiftning, t.ex. EU:s referensvärdesförordning, förordningen om kreditvärderingsinstitut och förslaget till EU-standard för gröna obligationer, som föreskriver fortlöpande tillsyn och innehåller ett antal organisatoriska krav och krav avseende processer och handlingar avseende styrning. Andra verktyg såsom icke-bindande lagstiftning och uppförandekoder skulle endast delvis uppnå målen med detta initiativ, eftersom det inte skulle finnas något incitament för att utarbeta en tillräckligt strikt uppförandekod. Det befintliga marknadstrycket skulle avgöra hur strikt och heltäckande en kod skulle bli, och detta tryck har visat sig vara otillräckligt för att ta itu med problemen. Dessutom skulle en uppförandekod vara frivillig. Vissa leverantörer skulle kunna välja att inte anta den, alternativt skulle flera olika uppförandekoder för industrin kunna uppstå. I båda fallen skulle alla utsikter till större klarhet på marknaden för användare eller klassificerade enheter undermineras.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Ej tillämpligt.

Det saknas för närvarande ett regelverk för ESG-betyg på EU-nivå.

•Samråd med berörda parter

Kommissionen har samlat in betydande mängder bevismaterial från olika källor, inbegripet en studie som beställts av Europeiska kommissionens generaldirektorat för finansiell stabilitet, finansiella tjänster och kapitalmarknadsunionen (GD FISMA), kommissionens samrådsdokument och upplysningsverksamhet och dialog med berörda aktörer. Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) stödde även kommissionens arbete via en uppmaning att inkomma med synpunkter som offentliggjordes 2022 och tillhandahöll en kartläggning av leverantörer av ESG-betyg som är verksamma i EU. Kommissionen analyserade även befintliga internationella rekommendationer och koder för leverantörer av ESG-betyg, i synnerhet rekommendationerna från Internationella organisationen för värdepapperstillsyn (Iosco). Totalt 168 organisationer och privatpersoner lämnade synpunkter i det riktade samrådet till stöd för detta initiativ, främst investerare, leverantörer av ESG-betyg och börsnoterade företag.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

För att bättre förstå de problem som marknaden står inför i praktiken, och efter det riktade samrådet, har kommissionen genomfört en stor översyn av akademisk litteratur10, marknadsanalys och utåtriktad verksamhet gentemot ett stort antal viktiga berörda parter på marknaden för ESG-betyg.

10Se avsnitt 2 om konsekvensbedömningens problemdefinition.

Mellan april och oktober 2022 höll kommissionen bilaterala möten med olika berörda parter, inbegripet 14 olika leverantörer av ESG-betyg, användare och organisationer som företräder bland annat användare av betyg, akademiker, icke-statliga organisationer, offentliga organ och tillsynsmyndigheter.

Kommissionen höll även regelbundna samtal med Esma och bad om myndighetens synpunkter och råd, bland annat om en potentiell auktorisations- och tillsynsordning för leverantörer av ESG-betyg på unionsnivå.

•Konsekvensbedömning

Detta förslag åtföljs av en konsekvensbedömning11 som överlämnades till nämnden för lagstiftningskontroll den 16 november 2022 och fick ett positivt utlåtande med reservationer den 16 december.

I konsekvensbedömningen dras slutsatsen att det centrala problemet har två aspekter: Medan investerare och företag konstaterar brister när det gäller ESG-betygs tillförlitlighet, korrekthet och punktlighet är klassificerade enheter osäkra på vilka kategorier/kriterier som används för att bedöma dem och hur korrekt ESG-betyg återspeglar deras faktiska prestationer och hur detta ska förbättras.

Detta får flera konsekvenser: Konsekvenserna ur användarens perspektiv är de följande:

(1)Investerare kan inte ta tillräcklig hänsyn till hållbarhetsrelaterade och andra ickefinansiella risker och möjligheter i sina investeringsbeslut.

(2)Investerare har även mindre möjligheter att kanalisera finansiella resurser till företag och ekonomisk verksamhet som strävar efter att ta itu med och inte förvärrar sociala och miljömässiga problem.

(3)Administratörer av referensvärden fastställer referensvärden utifrån ESG-betyg utan att ha fullständig klarhet över hur de har beräknats.

(4)Företag kan inte beakta alla potentiella risker och möjligheter som är förenade med deras verksamhet och kanalisera investeringar därefter.

De specifika konsekvenserna utifrån en klassificerad enhets perspektiv är att de kan komma att erhålla ett ESG-betyg utifrån information som är inaktuell eller felaktig, vilket kan påverka villkoren för deras tillgång till finansiering.

De specifika konsekvenserna utifrån andra berörda parters perspektiv är att icke-statliga organisationer, fackföreningar och andra berörda parter har mindre möjligheter att hålla företag ansvariga för deras inverkan på samhället och miljön.

Problemen har negativa konsekvenser för funktionen hos EU:s marknad för hållbar finansiering, då de innebär en lucka i EU:s ram för hållbar finansiering som inrättades för att skapa mer öppenhet och verktyg för att privat kapital ska kunna flöda till hållbara investeringar, vilket behövs för övergången. De mer omfattande konsekvenserna är att den europeiska inre marknadens potential att bidra till målen i den europeiska gröna given och till att uppfylla FN:s mål för hållbar utveckling inte utnyttjas fullt ut.

11Arbetsdokument från kommissionens avdelningar SWD (2023) XXX.

Två kompletterande bakomliggande orsaker till problemen identifierades:

(1)Oklarheter om och brist på kontroll över den verksamhet som bedrivs av leverantörer av ESG-betyg.

(2)Oklarheter när det gäller ESG-betygs egenskaper och de metoder och uppgiftskällor som används för dessa (detta innefattar hur de fastställs och upplysningar/transparens när det gäller dessa).

I konsekvensbedömningen övervägs flera olika politiska alternativ för två huvudsakliga variabler:

∙Ökad tydlighet när det gäller den verksamhet som bedrivs av leverantörer av ESG-betyg och förebyggande av risker för intressekonflikter inom ramen för deras verksamhet.

∙Behovet av att förtydliga egenskaperna hos ESG-betyg (dvs. vad de innebär och syftar till samt de metoder och uppgiftskällor eller uppskattningar som används för att utveckla dem).

Flera rättsliga och icke rättsliga politiska alternativ analyserades för följande två dimensioner: Enheter (leverantörer av ESG-betyg) och produkter (ESG-betyg). När det gäller regleringen av leverantörer av ESG-betyg var de tre alternativ som övervägdes en uppförandekod för branschen (alternativ 1), registrering och lätt tillsyn (alternativ 2) samt auktorisation, principbaserade organisatoriska krav och riskbaserad tillsyn (alternativ 3). När det gäller omfattningen av insynskrav på ESG-betyg och deras metoder var de två alternativ som övervägdes minimikrav för offentliggörande för allmänheten (alternativ 1) och minimikrav på offentliggörande för allmänheten och mer omfattande krav på offentliggörande för kunder till leverantörer av ESG-betyg och klassificerade enheter (alternativ 2). Noggrann hänsyn tas även till deras kostnadseffektivitet och samstämmighet. Följande alternativ förkastades i ett tidigt skede: Registrering och tillsyn på nationell nivå, harmonisering av metoder för leverantörer av ESG-betyg, fastställande av minimikrav för ESG-betygs innehåll och detaljerade mallar för krav på offentliggörande.

Vad gäller omfattningen skulle Ioscos definition av ESG-betyg, som omfattar både poäng och betyg samt produkter som är en blandning av båda, utgöra grunden för detta initiativs omfattning. Detta initiativ skulle inrikta sig på de specialiserade enheter som tillhandahåller ESG-betyg eller ESG-poäng till allmänheten eller till abonnenter och skulle inte omfatta finansinstitut eller andra marknadsaktörer som utvecklar ESG-betyg för sina egna syften, eftersom de använder sina egna äganderättsligt skyddade modeller och inte tillhandahåller ESG-betyg kommersiellt till andra finansmarknadsaktörer.

Baserat på jämförelsen av ändamålsenlighet, effektivitet och samstämmighet skulle det rekommenderade alternativet vara en kombination av alternativ 3 för leverantörer av ESG- betyg (auktorisation, organisatoriska krav och tillsyn) och alternativ 2 för ESG-betyg (minimikrav för transparens och offentliggörande till allmänheten och mer omfattande krav på offentliggörande till kunder till leverantörer av ESG-betyg och klassificerade enheter). I den detaljerade analysen konstaterades att en kombination av dessa alternativ skulle bidra till att uppfylla målen fullt ut (till skillnad från de övriga alternativen) och bäst främja såväl användare och klassificerade enheter som leverantörerna själva och samhället. Även om det rekommenderade alternativet kan leda till högre kostnader i inledningsskedet förväntas de långsiktiga fördelarna uppväga kostnaderna.

Det rekommenderade alternativet förväntas leda till betydande ekonomiska fördelar. Detta initiativ skulle förväntas ha en positiv inverkan på finansmarknadernas funktion och villkoren

för ESG-investering. Det rekommenderade alternativet bör göra det möjligt för investerare och klassificerade enheter att förstå och fatta välgrundade beslut när det gäller ESG-betyg. Det bör även bidra till att minska kostnaden för insamling av information och behovet av att använda ytterligare leverantörer, vilket sänker kostnaderna för att bedriva verksamhet. Det rekommenderade alternativet skulle även vara icke-diskriminerande och tillämpas i lika stor utsträckning på marknadsaktörer både på den inhemska marknaden och utanför EU. Initiativet kan påverka den allmänna konkurrenskraften för leverantörer av ESG-betyg, då det sannolikt kommer att öka deras kostnader för att bedriva verksamhet på kort sikt, men ett ökat förtroende för ESG-betyg skulle kunna öka marknadens tillväxt. För att mildra eventuell oro över förlust av marknadstillträde skulle en övergångsperiod kunna införas, vilket skulle ge i synnerhet mindre aktörer mer tid att anpassa sig. Initiativet förväntas även få positiva, om än marginella, indirekta sociala och miljömässiga effekter.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Detta initiativ är inte ett initiativ för lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refitprogrammet).

För att begränsa kostnaderna och konsekvenserna för mindre leverantörer till följd av de nya kraven enligt denna förordning föreslås följande begränsande åtgärder:

(1)Övergångsperiod För att mildra eventuell oro över förlust av marknadstillträde på grund av auktorisationsförfarandet skulle leverantörer tillåtas att fortsätta sin verksamhet under förutsättning att de underrättar Esma och blir auktoriserade inom en på förhand fastställd tidsperiod, dvs. övergångsperioden.

(2)Justering av tillsynsavgifter med hänsyn till leverantörens storlek. Avgifterna skulle fördelas proportionerligt på leverantörer baserat på deras årliga nettoomsättning.

(3)Proportionerlig tillsyn. Esma har antagit en riskbaserad, datadriven strategi för att genomföra tillsyn12 och prioriterar sin tillsynsverksamhet enligt den risknivå som identifierats och betydelsen av/storleken på enheterna under tillsyn.

(4)Möjlighet för mindre och innovativa enheter att ansöka om undantag från flera olika interna organisatoriska åtgärder, om de kan visa att kraven inte står i proportion till deras verksamhets karaktär, omfattning och komplexitet och karaktären och omfattningen hos de frågor som bedöms av deras produkt (t.ex. datadriven klassificering13 eller innovativ, framåtblickande klassificering)14.

•Grundläggande rättigheter

Förslaget står i överensstämmelse med de rättigheter och principer som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artikel 16 (näringsfrihet). Den fria rörligheten för personer och tjänster och etableringsfriheten tillhör de grundläggande rättigheterna och friheterna som skyddas genom fördraget om Europeiska unionens och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och är relevanta för denna åtgärd.

Esmas riskbaserade och datadrivna strategi för att genomföra tillsyn

En liten grupp av kvantanalytiker utvecklar en datadriven ESG-klassificeringsmodell, som har en mycket bred täckning av företag redan från början.

Innovativ, men inte intäktsgenererande verksamhet som tar mer än sju år från etablering till slutförande av dess ESG-klassificeringsmodell.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Genom detta förslag bemyndigas Esma att utföra en ny funktion, dvs. att utöva auktorisations- och tillsynsbefogenheter i fråga om leverantörer av ESG-betyg som tillhandahåller sina tjänster inom ramen för denna förordning. Detta innebär att Esma kommer att behöva ta ut avgifter av leverantörer av ESG-betyg, och dessa avgifter bör täcka alla administrativa kostnader som Esma ådrar sig för sin auktorisations- och tillsynsverksamhet. Marknaden utgörs av 59 enheter: 30 leverantörer av ESG-betyg med säte i EU (3 stora, 6 medelstora, 9 små och 12 mikroenheter) och 29 enheter utanför EU. Baserat på uppskattningen att Esma skulle behöva 1,7 heltidsekvivalenter för att utöva tillsyn över en större leverantör av ESG- betyg och 0,2 heltidsekvivalenter för att utöva tillsyn över en liten leverantör av ESG-betyg har vi beräknat ett behov av 20 heltidsekvivalenter årligen. Baserat på samma uppskattning skulle Esma behöva 7 tjänster för tillfälligt anställda och 12 tjänster för kontraktsanställda för auktorisering av 30 EU-enheter och 29 icke-EU-enheter samt tillsyn över 30 EU-enheter och 29 icke-EU-enheter från och med år N+1. Vi anser det sannolikt att engångsarbete när det gäller auktorisering kommer att nå sin topp under det första året (år N). Det är därför viktigt att Esma får de 19 heltidsekvivalenterna redan från början för att kunna hantera denna topp.

Den totala årliga kostnadsökningen beräknas uppgå till omkring 3,7–3,8 miljoner euro. Denna kostnad kommer inte att belasta EU:s budget eftersom förslaget kommer att göra det möjligt för Esma att ta ut auktorisations- och tillsynsavgifter av leverantörer av ESG-betyg för att täcka alla tillsynskostnader. Detta liknar andra områden, där Esma ansvarar för övervakningen av vissa enheter (t.ex. kreditvärderingsinstitut). För mer detaljerade uppgifter, se finansieringsöversikten.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Kommissionen kommer att säkerställa att de åtgärder som väljs ut i denna förordning bidrar till att uppfylla de politiska målen med hjälp av en blandning av specifika övervakningssystem som är utformade för att mäta effektiviteten i genomförandet av och framstegen mot specifika mål, och även andra övervakningsverktyg som bidrar till att uppfylla de allmänna målen. Dessa system och verktyg beskrivs närmare nedan. För att övervaka framstegen mot att uppfylla de specifika målen kommer kommissionen att undersöka möjligheten att organisera återkommande undersökningar bland investerare, företag och leverantörer av ESG-betyg.

I dessa undersökningar skulle man samla in uppgifter om 1) användares och klassificerade enheters uppfattningar av ändringar i den information som är tillgänglig i synnerhet när det gäller de specifika mål som identifieras i avsnitt 4, och uppfattningar om huruvida dessa mål uppfylls, och 2) kostnaderna för och fördelarna med reglering och övervakning av ESG-betyg för en leverantör av ESG-betyg, utifrån dennes perspektiv. Sådana undersökningar kommer att kräva att finansiella resurser finns tillgängliga.

Framstegen mot att uppfylla de specifika målen kan också övervakas genom ett antal indikatorer, t.ex. antalet ESG-betyg som gjorts tillgängliga, hur mycket användares och emittenters användning av ESG-betyg har ökat och hur den övergripande korrelationen mellan ESG-betyg har ökat.

Att övervaka framstegen mot att uppfylla de allmänna målen är per definition avsevärt mer komplext eftersom det är metodologiskt svårt att särskilja effekterna av de föreslagna åtgärderna på ESG-betyg från andra möjliga faktorer. Kommissionen föreslår ändå att man övervakar framstegen när det gäller de allmänna målen genom att

–övervaka trenderna för investeringar i företag som bedriver hållbar ekonomisk verksamhet som omfattar miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade aspekter15,

–samverka med tillsynsmyndigheter och andra relevanta berörda parter för att bedöma huruvida oron för grönmålning avseende ESG-betyg minskas.

Det kan också vara möjligt använda de föreslagna undersökningarna bland investerare, företag och leverantörer av ESG-betyg för att samla in bevis för huruvida berörda parter anser att leverantörer av ESG-betyg hålls mer ansvariga för sin verksamhet.

I egenskap av tillsynsmyndighet för leverantörer av ESG-betyg enligt detta initiativ skulle Esma vara ett lämpligt organ för att granska utvecklingen och belysa eventuella frågor som ger upphov till oro, i samarbete med relevanta nationella myndigheter i de medlemsstater där ESG-betyg används och där leverantörer av ESG-betyg är belägna och har sin verksamhet.

Dessutom kommer olika berörda parter, däribland civilsamhällesorganisationer, leverantörer av ESG-betyg, företagsorganisationer och offentliga myndigheter, sannolikt att publicera rapporter som övervakar utvecklingen på detta område, vilket kommer att vara ett värdefullt komplement till den övervakning som utförs av kommissionen.

Både de indikatorer som anges ovan och undersökningar kommer att bidra till att utvärdera huruvida det rekommenderade politiska alternativet är framgångsrikt när det gäller att uppnå de fastställda målen. Dessa indikatorer kommer då att utgöra grunden för en utvärdering som bör presenteras senast fem år efter detta initiativs ikraftträdande. Utkastet till förslag ska dessutom innehålla ett åtagande om att utvärdera effekterna av den nya lagstiftningsakten. Kommissionen kommer att börja övervaka genomförandet av det rekommenderade politiska alternativet efter det att initiativet har trätt i kraft.

•Förklarande dokument (för direktiv) Ej tillämpligt.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget (ska slutföras när artiklarnas numrering/ordningsföljd är fastställd)

I avdelning I fastställs förordningens syfte, tillämpningsområde och definitioner. I artikel 1 anges förordningens innehåll, nämligen införandet av en gemensam reglering för att öka ESG- klassificeringsverksamhetens integritet, transparens, ansvar, goda förvaltning och oberoende, och därmed bidra till en förbättrad transparens och kvalitet hos ESG-betyg som tillhandahålls reglerade europeiska finansiella företag och europeiska företag. I förordningen fastställs även transparenskrav avseende ESG-betyg och regler för leverantörers av ESG-betyg organisation och uppförande. Artikel 2 avser förordningens tillämpningsområde, som omfattar ESG- klassificeringsverksamhet som tillhandahålls av leverantörer av ESG-betyg verksamma i EU. I artikel 3 definieras de olika begrepp som används i denna förordning.

I avdelning II i förordningen fastställs villkoren för tillhandahållande av ESG-betyg i unionen.

I artiklarna 4–8 fastställs krav avseende förfarandet för auktorisation av leverantörer av ESG- betyg, inbegripet inlämning av en ansökan om auktorisation, och Esmas granskning och

15Detta kommer att göras i nära samarbete med plattformen för hållbar finansiering, som ska övervaka trender när det gäller kapitalflöden till hållbara investeringar , såsom beskrivs i artikel 20 i taxonomiförordningen.

meddelande om ett beslut att bevilja, vägra eller återkalla en auktorisation. I artiklarna 9–12 fastställs regler för tillhandahållande av ESG-betyg i EU av leverantörer av ESG-betyg från tredjeland. I artikel 9 fastställs krav avseende beslut om likvärdighet, medan artikel 10 innehåller krav för godkännande av ESG-betyg och artikel 11 innehåller krav för erkännandeförfarandet. Artikel 12 gäller samarbetsarrangemang mellan Esma och tillsynsmyndigheter i tredjeland. Genom artikel 13 införs ett krav på att Esma ska föra ett register på sin webbplats över alla auktoriserade leverantörer av ESG-betyg och krav för tillgången till information i den europeiska gemensamma kontaktpunkten (Esap).

I avdelning III i förordningen anges principerna om integritet och tillförlitlighet hos ESG- klassificeringsverksamhet.

I kapitel 1 fastställs organisatoriska krav, processer och handlingar avseende styrning av ESG- klassificeringsverksamhet. I artikel 14 fastställs de allmänna principer som ska följas av leverantörer av ESG-betyg, inbegripet behovet att använda lämpliga system, resurser och förfaranden och säkerställa verksamhetens oberoende. Enligt artikel 15 ska ESG- klassificeringsverksamhet särskiljas från ett antal verksamheter, däribland tillhandahållande av konsultverksamhet, utfärdande och försäljning av kreditbetyg och utveckling av referensvärden. I artikel 16 fastställs närmare skyldigheter för betygsanalytiker, anställda och andra personer som medverkar i tillhandahållandet av ESG-betyg. Genom artikel 17 införs krav för registerföring avseende ESG-klassificeringsverksamhet. I artikel 18 fastställs därefter skyldigheter för leverantörer av ESG-betyg att inrätta ett oberoende klagomålsförfarande för att säkerställa att berörda parter kan underrätta dem om klagomål och att leverantören av ESG-betyg på ett objektivt sätt utvärderar om klagomålet är välgrundat. Genom artikel 19 införs krav och säkerhetsåtgärder avseende utkontraktering till tredje part av vissa funktioner med anknytning till ESG-klassificeringsverksamhet. I artikel 20 fastställs undantag från krav på bolagsstyrning som kan beviljas av Esma till de leverantörer av ESG-betyg som uppfyller kriterier vad gäller i synnerhet deras storlek.

Kapitel 2 omfattar transparenskraven på ESG-klassificeringsverksamhet. Genom artikel 21 införs transparenskrav enligt vilka ESG-klassificeringsverksamhet ska göras tillgänglig för allmänheten. Genom artikel 22 införs transparenskrav enligt vilka ESG- klassificeringsverksamhet ska göras tillgänglig för ESG-betygs abonnenter och klassificerade enheter.

I kapitel 3 fastställs skyldigheter avseende oberoende och intressekonflikter för leverantörer av ESG-betyg. Enligt artikel 23 ska leverantörer av ESG-betyg ha stabila styrningsarrangemang som inbegriper en tydlig organisationsstruktur med en väl definierad, transparent och konsekvent roll- och ansvarsfördelning mellan alla personer som medverkar i tillhandahållandet av ett ESG-betyg. I artikel 24 fastställs krav för hanteringen av potentiella intressekonflikter när det gäller anställda som medverkar i tillhandahållandet av ESG-betyg. I artikel 25 fastställs skyldigheter enligt vilka avgifter som debiteras kunder för ESG-betyg ska vara rättvisa, rimliga, transparenta, icke-diskriminerande och baserade på kostnader.

I artiklarna 26–39 i kapitel 4 fastställs Esmas befogenheter när det gäller tillsynen över leverantörer av ESG-betyg. Dessa inbegriper befogenheten att begära upplysningar genom en enkel begäran eller genom beslut, befogenheten att genomföra allmänna utredningar samt befogenheten att utföra inspektioner på plats. I kapitlet fastställs även de villkor enligt vilka Esma får utöva sina tillsynsbefogenheter. Det finns flera bestämmelser om tillsynsåtgärder, böter och viten som Esma får ålägga. Esma får även ta ut auktorisations- och tillsynsavgifter.

I kapitel 5 fastställs principer för samarbete mellan Esma och nationella behöriga myndigheter.

Genom avdelning IV om delegerade akter och genomförandeakter ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter med förbehåll för de villkor som anges i artikel 45.

I avdelning V om övergångs‐ och slutbestämmelser anges det datum då leverantörer av ESG- betyg senast ska ansöka om auktorisation, och det fastställs även en övergångsperiod för små och medelstora leverantörer av ESG-betyg som erbjuder sina tjänster innan den här förordningen börjar tillämpas. Genom denna avdelning införs även en övergångsperiod för nya aktörer på marknaden som är små och medelstora leverantörer av ESG-betyg.

2023/0177 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om transparens och integritet i klassificeringsverksamhet avseende miljö,

samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG-betyg)

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande16,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och av följande skäl:

(1)Den 25 september 2015 antog FN:s generalförsamling en ny ram för global hållbar utveckling: Agenda 2030 för hållbar utveckling17, vars kärna utgörs av målen för

hållbar utveckling. I kommissionens meddelande från 2016 om nästa steg för en hållbar europeisk framtid18 kopplas målen för hållbar utveckling till unionens politik för att säkerställa att unionens samtliga åtgärder och politiska initiativ, såväl inom unionen som globalt, redan från början integrerar målen för hållbar utveckling. Europeiska rådets slutsatser av den 20 juni 201719 bekräftade unionens och medlemsstaternas engagemang för att genomföra Agenda 2030 på ett fullständigt, samstämmigt, omfattande, integrerat och effektivt sätt och i nära samarbete med sina partner och andra intressenter. Den 11 december 2019 offentliggjorde kommissionen sitt meddelande om den europeiska gröna given20.

(2)Övergången till en hållbar ekonomi är avgörande för att säkerställa en långsiktig konkurrenskraft för unionens ekonomi. Hållbar utveckling har länge stått i centrum för unionsprojektet och dess sociala och miljömässiga dimension erkänns i unionsfördragen.

EUT C , , s. .

Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling (FN 2015). COM(2016) 739 final.

CO EUR 17, CONCL. 5.

Meddelande från kommissionen av den 11 december 2019: Den europeiska gröna given, COM(2019) 640 final.

(3)För att uppnå målen för hållbar utveckling i unionen måste kapitalflöden slussas mot hållbara investeringar. Det är viktigt att dra full nytta av den inre marknadens potential för att uppnå dessa mål. I detta sammanhang är det av avgörande betydelse att undanröja hinder för en effektiv rörlighet för kapital mot hållbara investeringar på den inre marknaden och att förhindra att hinder för sådana investeringar uppkommer.

(4)EU:s strategi för hållbar tillväxt för alla är förankrad i de 20 principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter för att säkerställa en rättvis övergång mot detta mål och en politik som inte lämnar någon utanför. I EU:s sociallagstiftning, däribland jämlikhetsunionens strategier21, fastställs dessutom standarder på de områden som rör arbetsrätt, jämlikhet, tillgänglighet, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen samt antidiskriminering.

(5)I mars 2018 offentliggjorde kommissionen sin handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt22, i vilken dess strategi för hållbar finansiering beskrivs. Målen med denna handlingsplan är att integrera hållbarhetsfaktorer i riskhanteringen och styra kapitalflöden till hållbara investeringar, för att uppnå en hållbar och inkluderande tillväxt.

(6)Som en del av handlingsplanen beställde kommissionen en studie med titeln Study on Sustainability Related Ratings, Data and Research23 för att granska utvecklingen av marknaden för hållbarhetsrelaterade produkter och tjänster, identifiera de viktigaste marknadsaktörerna och belysa potentiella brister. Denna studie innehöll en inventering och klassificering av marknadsaktörer och de hållbarhetsprodukter- och tjänster som är tillgängliga på marknaden samt en analys av marknadsaktörers användning av hållbarhetsprodukter- och tjänster och hur de uppfattar deras kvalitet. I studien betonades bristen på transparens och exakthet när det gäller metoderna för klassificeringar avseende miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG-betyg) och bristen på tydlighet när det gäller den verksamhet som bedrivs av leverantörer av ESG- betyg.

(7)Inom ramen för den europeiska gröna given lade kommissionen fram en förnyad strategi för hållbar finansiering. Den förnyade strategin för hållbar finansiering antogs den 6 juli 202124..

(8)Som uppföljning tillkännagav kommissionen i den förnyade strategin för hållbar finansiering ett offentligt samråd om ESG-betyg som skulle utgöra underlag för en konsekvensbedömning. Vid det offentliga samråd som ägde rum 2022 bekräftade berörda parter farhågorna när det gäller bristen på transparens i metoderna och målen för ESG-betyg och bristen på tydlighet när det gäller ESG- klassificeringsverksamheten.

Jämställdhetsstrategin, jämlikhetsstrategin för hbtqi-personer, den strategiska ramen för romer och strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Europeiska kommissionen: Handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt (COM(2018) 97 final). Europeiska kommissionen, generaldirektoratet för finansiell stabilitet , finansiella tjänster och kapitalmarknadsunionen, Study on sustainability-related ratings, data and research, Europeiska unionens publikationsbyrå, 2021, https://data.europa.eu/doi/10.2874/14850.

Kommissionens meddelande om strategin för att finansiera omställningen till en hållbar ekonomiCOM(2021) 390 final.

(9)På internationell nivå lade Internationella organisationen för värdepapperstillsyn

(Iosco) fram en rapport i november 2021 som innehåll en samling rekommendationer angående leverantörer av ESG-betyg25.

(10)ESG-betyg spelar en viktig roll på de globala kapitalmarknaderna, eftersom investerare, låntagare och emittenter använder ESG-betyg i allt högre utsträckning som en del i att fatta välgrundade och hållbara investerings- och finansieringsbeslut. Kreditinstitut, värdepappersföretag, försäkringsföretag, livförsäkringsföretag och återförsäkringsföretag, bland andra, använder ofta dessa ESG-betyg som en referens för hållbarhetsprestanda eller hållbarhetsrisker och hållbarhetsmöjligheter kopplade till deras investeringsverksamhet. ESG-betyg har följaktligen en betydande påverkan på marknadens funktion och investerares och konsumenters tillit och förtroende. För att säkerställa att ESG-betyg som används i unionen är oberoende, objektiva och av tillfredsställande kvalitet är det viktigt att ESG-klassificeringsverksamheten bedrivs i enlighet med principerna för integritet, transparens, ansvar och god förvaltning. Att förbättra ESG-betygens jämförbarhet och tillförlitlighet skulle öka denna snabbt växande marknads effektivitet, och därmed underlätta framstegen mot målen för den gröna given.

(11)ESG-betyg möjliggör att unionens marknad för hållbar finansiering fungerar genom att tillhandahålla viktig information för investeringsstrategier, riskhantering och upplysningsskyldigheter för investerare och finansinstitut. Det är därför nödvändigt att säkerställa att ESG-betyg ger användarna väsentlig beslutsrelevant information, och att användare av ESG-betyg bättre förstår deras syfte och vilka specifika frågor och mått som dessa betyg bedömer.

(12)Det är nödvändigt att beakta de olika affärsmodellerna på marknaden för ESG-betyg. En första affärsmodell är modellen där användarna betalar och huvudsakligen är investerare som köper ESG-betyg för investeringsbeslut. En andra affärsmodell är modellen där en emittent betalar och företag köper ESG-betyg för att bedöma risker och möjligheter med deras verksamhet.

(13)Medlemsstaterna varken reglerar eller utövar tillsyn över den verksamhet som bedrivs av leverantörer av ESG-betyg eller villkoren för tillhandahållande av ESG-betyg. För att säkerställa uppnåendet av målen för hållbar utveckling och den europeiska gröna given och med tanke på de befintliga skillnaderna, bristen på transparens och avsaknaden av gemensamma regler, är det sannolikt att medlemsstaterna skulle anta olika åtgärder och strategier, vilket skulle ha en direkt negativ inverkan på, och skapa hinder för, den inre marknadens funktion, och skulle skada marknaden för ESG-betyg. Leverantörer som utfärdar ESG-betyg som ska användas av finansinstitut och företag i unionen skulle omfattas av olika regler i olika medlemsstater. Varierande standarder och marknadspraxis skulle göra det svårt att få klarhet över hur ESG-betyg tas fram och att kunna jämföra dem, vilket skulle leda till ojämna marknadsvillkor för användare, skapa ytterligare hinder på den inre marknaden och riskera att snedvrida investeringsbeslut.

25Ioscos rapport om ESG-betyg och tillhandahållare av dataprodukter, tillgänglig på: https://www.iosco.org/library/pubdocs/pdf/IOSCOPD690.pdf.

(14)Denna förordning kompletterar EU:s befintliga ram för hållbar finansiering. I slutändan bör ESG-betyg underlätta informationsutbytet så att bättre investeringsbeslut kan fattas.

(15)Regler för leverantörer av ESG-betyg bör inte gälla för privata ESG-betyg som tas fram på enskild begäran och uteslutande ges till den person som beställt dem och som inte är avsedda för offentliggörande eller distribution till abonnenter eller andra användare. Sådana regler bör inte heller gälla för ESG-betyg som tas fram av europeiska finansiella företag och som används för interna ändamål. ESG-betyg som tas fram av europeiska eller nationella myndigheter och av centralbanker bör också undantas från sådana regler. Slutligen bör sådana regler inte gälla för tillhandahållande av ESG-uppgifter som inte inbegriper ett betyg eller en poäng och inte är föremål för någon modell eller analys som leder fram till utvecklingen av ett ESG-betyg.

(16)Det är viktigt att fastställa regler som säkerställer att ESG-betyg som tillhandahålls av i unionen auktoriserade leverantörer av ESG-betyg är av tillfredsställande kvalitet, omfattas av lämpliga krav och säkerställer marknadens integritet. Dessa regler skulle gälla både för övergripande ESG-betyg som täcker faktorer som rör miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning och för betyg som enbart gäller en enskild faktor avseende miljö, samhällsansvar eller bolagsstyrning, eller en delkomponent av en sådan faktor.

(17)Eftersom ESG-betyg från leverantörer som är belägna utanför unionen används är det nödvändigt att införa krav avseende vilka leverantörer av ESG-betyg från tredjeland som får erbjuda sina tjänster i unionen. Detta är nödvändigt för att säkerställa marknadens integritet, investerarskydd och korrekt efterlevnadskontroll. För dessa leverantörer av ESG-betyg från tredjeland föreslås därför tre möjliga ordningar: likvärdighet, godkännande och erkännande. Som en övergripande princip bör tillsyn och reglering i ett tredjeland vara likvärdig unionens tillsyn och reglering av ESG- betyg. ESG-betyg från leverantörer som är belägna i ett tredjeland kan därför endast erbjudas i unionen om kommissionen har fattat ett positivt beslut om att ordningen i tredjelandet är likvärdig. För att undvika eventuella negativa effekter till följd av att en leverantör av ESG-betyg från tredjeland abrupt upphör med att erbjuda ESG-betyg i unionen är det dock nödvändigt att föreskriva vissa andra mekanismer, det vill säga godkännande och erkännande. Alla leverantörer av ESG-betyg som ingår i en koncern bör kunna använda mekanismen för godkännande för de ESG-betyg som tas fram utanför unionen, under förutsättning att de, inom koncernen, etablerar en auktoriserad leverantör av ESG-betyg i unionen. Mindre leverantörer av ESG-betyg, i enlighet med den högsta tillåtna nettoomsättning som definierar små företag i direktiv 2013/34/EU26, som generellt inte tillhör en koncern och som eventuellt inte har resurser för att ha en juridisk person som är auktoriserad i unionen, bör ha möjlighet att fortsätta eller börja erbjuda sina tjänster i unionen och bör därför omfattas av ett förenklat system, det vill säga erkännande. Om leverantören av ESG-betyg från

26Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG (EUT L 182, 29.6.2013, s. 19).

tredjeland är föremål för tillsyn bör lämpliga samarbetsarrangemang inrättas för att säkerställa ett korrekt informationsutbyte med den relevanta behöriga myndigheten i tredjelandet.

(18)För att skapa en hög grad av förtroende för den inre marknaden hos investerare och konsumenter bör leverantörer av ESG-betyg som tillhandahåller ESG-betyg inom unionen bli föremål för auktorisation. Det är därför nödvändigt att fastställa harmoniserade villkor för sådan auktorisering och förfarandet för beviljande, upphävande och återkallande av sådan auktorisering.

(19)För att säkerställa en hög grad av informationsspridning till investerare och andra användare av ESG-betyg bör information om ESG-betyg och leverantörer av ESG- betyg göras tillgänglig i den europeiska gemensamma kontaktpunkten (Esap)27. Esap bör ge allmänheten enkel centraliserad tillgång till sådan information.

(20)För att säkerställa ESG-betygs kvalitet och tillförlitlighet bör leverantörer av ESG- betyg använda klassificeringsmetoder som är noggranna, systematiska, objektiva, kontinuerliga och föremål för validering. Leverantörer av ESG-betyg bör se över ESG- klassificeringsmetoderna fortlöpande och åtminstone en gång per år.

(21)För att säkerställa en högre grad av transparens bör leverantörer av ESG-betyg lämna ut information till allmänheten om de metoder, modeller och grundläggande antaganden som de använder i sin ESG-klassificeringsverksamhet och för var och en av sina ESG-betygsprodukter. Med hänsyn till hur investerare använder ESG-betyg bör klassificeringsprodukterna uttryckligen ange vilken dimension av det dubbla väsentlighetsperspektivet som klassificeringen är inriktad på, det vill säga om den avser både den väsentliga finansiella risk som den klassificerade enheten är exponerad för och den klassificerade enhetens väsentliga inverkan på miljön och samhället i allmänhet eller om den bara tar hänsyn till en av dessa dimensioner. De bör även uttryckligen ange om klassificeringen är inriktad på andra dimensioner. Av samma skäl bör leverantörer av ESG-betyg lämna mer detaljerad information om metoder, modeller och grundläggande antaganden till abonnenter på ESG-betyg. Denna information bör göra det möjligt för användare av ESG-betyg att utföra egen due diligence-granskning när de bedömer huruvida de ska förlita sig på dessa ESG-betyg eller inte. Offentliggörandet av uppgifter om modeller bör emellertid inte avslöja känslig affärsinformation eller hindra innovation.

(22)Leverantörer av ESG-betyg bör säkerställa att de tillhandahåller ESG-betyg som är oberoende, objektiva och av tillfredsställande kvalitet. Det är viktigt att införa organisatoriska krav som säkerställer att potentiella intressekonflikter förebyggs och begränsas. För att säkerställa sitt oberoende bör leverantörer av ESG-betyg undvika intressekonflikter och, om de inte går att undvika, hantera sådana konflikter på ett lämpligt sätt. Leverantörer av ESG-betyg bör i god tid rapportera om intressekonflikter. De bör också dokumentera alla betydande hot mot oberoendet hos leverantören av ESG-betyg och hos de av dess anställda eller andra personer som

27Europaparlamentets och rådets förordning (EU) XX/XXXX om inrättande av en europeisk gemensam kontaktpunkt (Esap) som ger centraliserad tillgång till offentlig information som är av betydelse för finansiella tjänster, kapitalmarknader och hållbarhet (EUT L […], […], s. […]).

medverkar i klassificeringsprocessen och de skyddsåtgärder som tillämpas för att begränsa sådana hot. För att undvika potentiella intressekonflikter bör det dessutom inte vara tillåtet för leverantörer av ESG-betyg att erbjuda ett antal andra tjänster, däribland konsulttjänster, kreditbetyg, referensvärden, investeringsverksamhet, revision eller bank-, försäkrings- eller återförsäkringsverksamhet. Slutligen, för att förebygga, identifiera, undanröja eller hantera och upplysa om alla eventuella intressekonflikter och säkerställa en konstant kvalitet, integritet och noggrannhet hos ESG-klassificerings och ESG-granskningsprocessen, bör leverantörer av ESG-betyg fastställa lämpliga interna policyer och förfaranden när det gäller anställda eller andra personer som medverkar i klassificeringsprocessen. Dessa policyer och förfaranden bör särskilt inbegripa interna kontrollmekanismer och en funktion för regelefterlevnad.

(23)För att öka tydligheten i och förtroendet för den verksamhet som bedrivs av leverantörer av ESG-betyg är det nödvändigt att fastställa krav på fortlöpande tillsyn på unionsnivå av leverantörer av ESG-betyg. För att säkerställa lika villkor när det gäller fortlöpande tillsyn och för att eliminera risken för regelarbitrage mellan olika medlemsstater bör Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) anförtros hela ansvaret för sådan auktorisering och tillsyn. Samtidigt bör ett sådant ensamt ansvar leda till en optimerad fördelning av tillsynsresurser på unionsnivå och därmed göra Esma till ett centrum för tillsyn.

(24)Esma bör kunna begära all information som behövs för att utföra sina tillsynsuppgifter på ett effektivt sätt. Myndigheten bör därför kunna begära sådan information från leverantörer av ESG-betyg, personer som medverkar i ESG-klassificeringsverksamhet, klassificerade enheter och tredje parter till vilka leverantörer av ESG-betyg har lagt ut operativa funktioner och personer som på annat sätt har en nära och betydande anknytning eller koppling till leverantörer av ESG-betyg eller ESG- klassificeringsverksamhet.

(25)Esma bör kunna utföra sina tillsynsuppgifter och i synnerhet beordra leverantörer av ESG-betyg att upphöra med en överträdelse, tillhandahålla fullständig och korrekt information eller fullgöra skyldigheter i samband med en utredning eller en inspektion på plats. För att säkerställa att Esma kan utföra dessa tillsynsuppgifter bör Esma kunna ålägga sanktioner eller viten.

(26)Med tanke på dess uppgift att auktorisera och utöva tillsyn över leverantörer av ESG- betyg bör Esma utarbeta ett förslag till tekniska standarder för tillsyn som inte inbegriper policyval och som ska överlämnas till kommissionen. Esma bör ytterligare precisera den information som behövs för att auktorisera leverantörer av ESG-betyg. Kommissionen bör ges befogenhet att anta dessa tekniska standarder för genomförande i form av delegerade akter enligt artikel 290 i EUF-fördraget och i enlighet med artiklarna 10–14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/201028.

28Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 84).

(27)Inom ramen för dess auktorisations- och tillsynsbefogenheter i fråga om leverantörer av ESG-betyg bör Esma kunna ta ut tillsynsavgifter av enheter under tillsyn. Sådana avgifter bör betalas av enheterna under tillsyn.

(28)För att ytterligare precisera tekniska aspekter av denna förordning bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ges till kommissionen när det gäller specifikationerna av förfarandet för att ålägga böter eller viten, inbegripet bestämmelser om rätten till försvar, tidsfrister och uppbörd av böter eller viten, samt närmare regler om preskriptionstider när det gäller åläggande och verkställighet av sanktioner, samt vilka typer av avgifter som ska betalas, i vilka fall avgifter ska betalas, hur stora avgiftsbeloppen ska vara och hur avgifterna ska betalas. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning29. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter bör Europaparlamentet och rådet erhålla alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter bör systematiskt ges tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(29)Det är nödvändigt att införa ett antal åtgärder till stöd för mindre leverantörer av ESG- betyg, för att göra det möjligt för dem att fortsätta sin verksamhet eller komma in på marknaden efter den dag då denna förordning ska börja tillämpas. Sådana åtgärder bör innefatta möjligheten för Esma att undanta mindre leverantörer av ESG-betyg från ett antal organisatoriska krav om de uppfyller vissa kriterier. Dessutom bör en övergångsordning införas för de första månaderna efter det att denna förordning ska börja tillämpas, för att underlätta den inledande tillämpningsfasen för mindre leverantörer av ESG-betyg. Slutligen bör tillsynsavgifter stå i proportion till den årliga nettoomsättningen för berörda leverantörer av ESG-betyg.

(30)Eftersom målen för denna förordning, nämligen att fastställa ett konsekvent och effektivt system för att ta itu med de brister och svagheter som ESG-betyg uppvisar, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, utan snarare, på grund av deras omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(31)Denna förordning bör inte påverka tillämpningen av artiklarna 101 och 102 i EUF- fördraget.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I

29EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

INNEHÅLL, TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

Artikel 1

Innehåll

Genom denna förordning införs en gemensam regleringsstrategi för att öka ESG- klassificeringsverksamhetens integritet, transparens, ansvar, goda förvaltning och oberoende, och därmed bidra till ESG-betygs transparens och kvalitet. Den syftar till att få den inre marknaden att fungera på ett smidigt sätt och samtidigt uppnå en hög nivå av konsument- och investerarskydd och förebygga grönmålning eller andra typer av felaktig information, bland annat social tvättning, genom att införa transparenskrav för ESG-betyg och regler för leverantörers av ESG-betyg organisation och uppförande.

Artikel 2

Tillämpningsområde

1.Denna förordning är tillämplig på ESG-betyg som tillhandahålls av leverantörer av ESG-betyg verksamma i unionen och som offentliggörs eller distribueras till reglerade finansiella företag i unionen, företag som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU eller unionens eller medlemsstaters offentliga myndigheter.

2.Förordningen är inte tillämplig på

a)privata ESG-betyg som inte är avsedda för offentliggörande eller distribution,

b)ESG-betyg som tas fram av reglerade finansiella företag i unionen och som används för interna ändamål eller för att tillhandahålla interna finansiella tjänster och produkter,

c)tillhandahållande av obearbetade ESG-uppgifter som inte inbegriper någon aspekt av ett betyg eller en poäng och inte används i någon modell eller analys som leder fram till utvecklingen av ett ESG-betyg,

d)kreditbetyg som utfärdas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/200930,

e)produkter eller tjänster som inbegriper en aspekt av ett ESG-betyg,

f)andrapartsyttranden om hållbarhetsobligationer,

g)ESG-betyg som tas fram av unionens eller medlemsstaternas offentliga myndigheter,

h)ESG-betyg från en auktoriserad leverantör av ESG-betyg som görs tillgängliga för användare av en tredje part,

i)ESG-betyg framtagna av centralbanker som

30Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 av den 16 september 2009 om kreditvärderingsinstitut (EUT L 302, 17.11.2009, s. 1).

a)inte betalas av den klassificerade enheten,

b)inte offentliggörs,

c)tillhandahålls enligt principer, normer och förfaranden som säkerställer lämplighet, integritet och oberoende för klassificeringsverksamhet enligt denna förordning, och

d)inte avser finansiella instrument som utfärdats av respektive centralbankers medlemsstater.

Artikel 3

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1)ESG-betyg: ett utlåtande, en poäng eller en kombination av båda, vad gäller en enhets, ett finansiellt instruments, en finansiell produkts eller ett företags ESG- profil eller ESG-egenskaper eller exponering för ESG-risker eller inverkan på människor, samhälle och miljö, som baseras på en vedertagen metod och ett definierat rangordningssystem med betygskategorier och som tillhandahålls tredje part, oavsett om ett sådant ESG-betyg uttryckligen betecknas som

”betyg” eller ”ESG-poäng”.

2)utlåtande: en bedömning som bygger på en regelbaserad metod och ett definierat rangordningssystem med betygskategorier, där en betygsanalytiker är direkt involverad i klassificeringsprocessen eller klassificeringssystemet.

3)poäng: ett mått som härletts från data med hjälp av en regelbaserad metod och som enbart bygger på ett statistiskt eller algoritmiskt system eller en statistisk eller algoritmisk modell som har fastställts i förväg, utan några ytterligare betydande analyser från en analytikers sida.

4)leverantör av ESG-betyg: en juridisk person vars verksamhet inbegriper yrkesmässigt erbjudande och yrkesmässig distribution av ESG-betyg eller ESG-poäng.

5)reglerat finansiellt företag i unionen: ett företag som, oberoende av dess juridiska form, är

–i) ett kreditinstitut enligt definitionen i artikel 4.1.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/201331,

–ii) ett värdepappersföretag enligt definitionen i artikel 4.1.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU32,

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1). Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU (EUT L 173, 12.6.2014, s. 349).

–iii) en förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIF-förvaltare)

enligt definitionen i artikel 4.1 b i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU33, inbegripet en förvaltare av en godkänd riskkapitalfond enligt definitionen i artikel 3 c i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 345/201334, en förvaltare av en godkänd fond för socialt företagande enligt definitionen i artikel 3 c i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 346/201335 eller en Eltif-förvaltare enligt definitionen i artikel 2.12 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/76036,

–iv) ett förvaltningsbolag för företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) enligt definitionen i artikel 2.1 b i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG37,

–v) ett försäkringsföretag enligt definitionen i artikel 13.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG38,

–vi) ett återförsäkringsföretag enligt definitionen i artikel 13.4 i direktiv 2009/138/EG,

–vii) ett tjänstepensionsinstitut enligt definitionen i artikel 6.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/234139,

–viii) ett pensionsinstitut som förvaltar pensionsplaner som betraktas som en del av sociala trygghetssystem och som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 883/200440 och (EG) nr 987/200941 samt alla juridiska personer som har inrättats i syfte att investera i sådana sociala trygghetssystem,

Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiv 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010 (EUT L 174, 1.7.2011, s. 1).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 345/2013 av den 17 april 2013 om europeiska riskkapitalfonder (EUT L 115, 25.4.2013, s. 1).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 346/2013 av den 17 april 2013 om europeiska fonder för socialt företagande (EUT L 115, 25.4.2013, s. 18).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/760 av den 29 april 2015 om europeiska långsiktiga investeringsfonder (EUT L 123, 19.5.2015, s. 98).

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (EUT L 302, 17.11.2009, s. 32).

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II) (EUT L 335, 17.12.2009, s. 1). Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 av den 14 december 2016 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut (EUT L 354, 23.12.2016, s. 37).

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (EUT L 166, 30.4.2004, s. 1).

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 987/2009 av den 16 september 2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (EUT L 284, 30.10.2009, s. 1).

–ix) en AIF-fond som förvaltas av en AIF-förvaltare enligt definitionen i artikel 4.1 b i direktiv 2011/61/EU eller en AIF-fond som omfattas av tillsyn enligt tillämplig nationell rätt,

–x) ett fondföretag enligt definitionen i artikel 1.2 i direktiv 2009/65/EG,

–xi) en central motpart enligt definitionen i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/201242,

–xii) en värdepapperscentral enligt definitionen i artikel 2.1.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/201443,

–xiii) ett specialföretag för försäkring eller återförsäkring som auktoriserats i enlighet med artikel 211 i direktiv 2009/138/EG,

–xiv) ett specialföretag för värdepapperisering enligt definitionen i artikel 2.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/240244,

–xv) ett försäkringsholdingbolag enligt definitionen i artikel 212.1 f i direktiv 2009/138/EG eller ett blandat finansiellt holdingföretag enligt definitionen i artikel 212.1 h i direktiv 2009/138/EG, som ingår i en försäkringsgrupp som är föremål för grupptillsyn enligt artikel 213 i det direktivet och som inte är undantaget från grupptillsyn enligt artikel 214.2 i det direktivet,

–xvi) ett betalningsinstitut enligt definitionen i artikel 4.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/236645,

–xvii) ett institut för elektroniska pengar enligt definitionen i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/110/EG46,

–xviii) en leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster enligt definitionen i artikel 2.1 e i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/150347,

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (EUT L 201, 27.7.2012, s. 1).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/2014 av den 23 juli 2014 om förbättrad värdepappersavveckling i Europeiska unionen och om värdepapperscentraler samt ändring av direktiv 98/26/EG och 2014/65/EU och förordning (EU) nr 236/2012 (EUT L 257, 28.8.2014, s. 1).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402 av den 12 december 2017 om ett allmänt ramverk för värdepapperisering och om inrättande av ett särskilt ramverk för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering samt om ändring av direktiven 2009/65/EG, 2009/138/EG och 2011/61/EU och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 648/2012 (EUT L 347, 28.12.2017, s. 35).

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 av den 25 november 2015 om betaltjänster på den inre marknaden, om ändring av direktiven 2002/65/EG, 2009/110/EG och 2013/36/EU samt förordning (EU) nr 1093/2010 och om upphävande av direktiv 2007/64/EG (EUT L 337, 23.12.2015, s. 35).

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/110/EG av den 16 september 2009 om rätten att starta och driva affärsverksamhet i institut för elektroniska pengar samt om tillsyn av sådan verksamhet, om ändring av direktiven 2005/60/EG och 2006/48/EG och om upphävande av direktiv 2000/46/EG (EUT L 267, 10.10.2009, s. 7).

–xix) en leverantör av kryptotillgångstjänster enligt definitionen i

artikel 3.1.8 i [förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om marknader för kryptotillgångar48], om denne tillhandahåller en eller flera kryptotillgångstjänster enligt definitionen i artikel 3.1.9 i [förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om marknader för kryptotillgångar],

–xx) ett transaktionsregister enligt definitionen i artikel 2.2 i förordning (EU) nr 648/2012,

–xxi) ett värdepapperiseringsregister enligt definitionen i artikel 2.23 i förordning (EU) 2017/2402,

–xxii) en administratör av referensvärden enligt definitionen i artikel 3.1.6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/101149,

–xxiii) ett kreditvärderingsinstitut enligt definitionen i artikel 3.1 b i förordning (EG) nr 1060/2009.

6)betygsanalytiker: en person som utför analysuppgifter i syfte att utfärda ESG- betyg.

7)klassificerad enhet: en juridisk person, ett finansiellt instrument, en finansiell produkt eller en offentlig myndighet eller ett offentligrättsligt organ som uttryckligen eller underförstått har fått ett ESG-betyg eller en ESG-poäng, oavsett om en sådan klassificering har begärts och oavsett om den juridiska personen har tillhandahållit information för ESG-betyget eller ESG-poängen.

8)användare: en fysisk eller juridisk person, inbegripet en offentlig myndighet eller ett offentligrättsligt organ, som tillhandahålls ett ESG-betyg.

9)behöriga myndigheter: de myndigheter som utsetts av varje medlemsstat för tillämpningen av denna förordning.

10)företagsledning: den eller de personer som i praktiken leder verksamheten hos leverantören av ESG-betyg samt ledamoten eller ledamöterna i den administrativa styrelsen eller tillsynsrådet för leverantören av ESG-betyg

11)grupp av leverantörer av ESG-betyg: en grupp av företag som är etablerade inom unionen och som består av ett moderföretag och dess dotterföretag i den mening som avses i artikel 2 i direktiv 2013/34/EU eller av företag som är anknutna till varandra genom ett förhållande och vars verksamhet inbegriper utfärdande av ESG-betyg.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/1503 av den 7 oktober 2020 om europeiska leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster för företag och om ändring av förordning (EU) 2017/1129 och direktiv (EU) 2019/1937 (EUT L 347, 20.10.2020, s. 1).

COM(2020) 593 final.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011 av den 8 juni 2016 om index som används som referensvärden för finansiella instrument och finansiella avtal eller för att mäta investeringsfonders resultat, och om ändring av direktiven 2008/48/EG och 2014/17/EU och förordning (EU) nr 596/2014 (EUT L 171, 29.6.2016, s. 1).

AVDELNING II

TILLHANDAHÅLLANDE AV ESG-BETYG I UNIONEN

Artikel 4

Krav för att tillhandahålla ESG-betyg i unionen

En juridisk person som önskar tillhandahålla ESG-betyg i unionen ska omfattas av något av följande:

a)En auktorisation som utfärdats av Esma såsom avses i artikel 5.

b)Ett genomförandebeslut såsom avses i artikel 9.

c)En auktorisation för godkännande såsom avses i artikel 10.

d)Ett erkännande såsom avses i artikel 11.

KAPITEL 1

Auktorisation för att tillhandahålla ESG-betyg i unionen

Artikel 5

Ansökan om auktorisation för att tillhandahålla ESG-betyg

1.Juridiska personer som är etablerade inom unionen och som önskar tillhandahålla ESG-betyg inom unionen ska ansöka om auktorisation från Esma.

2.Ansökan om auktorisation ska innehålla alla de uppgifter som anges i bilaga I och

vara avfattad på vilket som helst av unionens officiella språk. Rådets förordning nr 150 ska gälla i tillämpliga delar för all annan kommunikation mellan Esma och leverantörerna av ESG-betyg och deras personal.

3.Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn i syfte att ytterligare specificera den information som anges i bilaga I.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den XX XXXX XXXX.

Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med förfarandet i artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

4.En auktoriserad leverantör av ESG-betyg ska alltid uppfylla villkoren för sin ursprungliga auktorisation.

5.Leverantörer av ESG-betyg ska utan onödigt dröjsmål underrätta Esma om varje väsentlig ändring av villkoren för den ursprungliga auktorisationen, inklusive varje etablering eller avveckling av en filial inom unionen.

50Rådets förordning nr 1 om vilka språk som skall användas i Europeiska ekonomiska gemenskapen (EGT 17, 6.10.1958, s. 385).

Artikel 6

Esmas prövning av ansökan om auktorisation från leverantörer av ESG-betyg

1.Esma ska göra en bedömning av om den ansökan som avses i artikel 5.2 är fullständig inom 30 arbetsdagar från och med mottagandet av ansökan. Om ansökan inte är fullständig ska Esma fastställa en tidsfrist inom vilken sökanden måste lämna kompletterande information.

2.Esma ska efter att ha gjort en bedömning av om en ansökan är fullständig underrätta sökanden om resultatet av denna bedömning.

3.Inom 120 arbetsdagar efter den underrättelse som avses i punkt 2 ska Esma anta ett fullständigt motiverat beslut om att bevilja eller avslå ansökan om auktorisation.

4.Esma får förlänga den period som avses i punkt 3 till 140 arbetsdagar, i synnerhet om sökanden

a)avser att godkänna ESG-betyg såsom avses i artikel 10,

b)avser att använda sig av utkontraktering, eller

c)begär undantag från krav på efterlevnad i enlighet med artikel 20.

5.Esmas beslut enligt punkt 3 får verkan fem arbetsdagar efter att beslutet antagits.

Artikel 7

Beslut om att bevilja eller inte bevilja auktorisation att tillhandahålla ESG-betyg och

delgivning av detta beslut

1.Esma ska auktorisera sökanden som en leverantör av ESG-betyg om myndigheten efter prövningen av den ansökan som avses i artikel 6 finner att sökanden uppfyller de villkor för tillhandahållande av betyg som anges i denna förordning.

2.Esma ska inom fem arbetsdagar informera sökanden om det beslut som avses i punkt 1.

3.Esma ska informera kommissionen, EBA och Eiopa om alla beslut som fattas i enlighet med punkt 2.

4.Auktorisationen ska gälla inom unionens hela territorium.

Artikel 8

Återkallande eller upphävande av auktorisation

1.Esma ska återkalla eller upphäva auktorisationen av en leverantör av ESG-betyg

a)när leverantören av ESG-betyg uttryckligen har avstått från auktorisationen eller inte har tillhandahållit några ESG-betyg under de nio månader som föregår återkallandet eller upphävandet,

b)när leverantören av ESG-betyg har beviljats auktorisation efter att ha lämnat falska uppgifter eller på något annat oriktigt sätt,

c)när leverantören av ESG-betyg inte längre uppfyller de villkor som låg till grund för auktorisationen,

d)när leverantören av ESG-betyg allvarligt eller upprepade gånger har överträtt bestämmelserna i denna förordning.

2.Beslutet om att återkalla eller upphäva auktorisationen ska ha omedelbar verkan i hela unionen.

KAPITEL 2

Tillhandahållande av ESG-betyg i unionen av leverantörer av ESG-betyg från

tredjeland

Artikel 9

Beslut om likvärdighet

1.En leverantör av ESG-betyg från tredjeland som önskar tillhandahålla ESG-betyg inom unionen ska endast kunna göra det om den är upptagen i det register som avses i artikel 13 och under förutsättning att samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)Leverantören av ESG-betyg från tredjeland är en juridisk person, är auktoriserad eller registrerad som leverantör av ESG-betyg i det berörda tredjelandet och är föremål för tillsyn i detta tredjeland.

b)Leverantören av ESG-betyg från tredjeland har underrättat Esma om att denne önskar tillhandahålla ESG-betyg inom unionen och har meddelat Esma namnet på den behöriga myndighet som ansvarar för dess tillsyn i tredjelandet.

c)Kommissionen har antagit ett beslut om likvärdighet i enlighet med punkt 2.

d)De samarbetsarrangemang som avses i punkt 4 har tagits i funktion.

2.Kommissionen får anta ett genomförandebeslut om att den rättsliga ramen och tillsynspraxisen i ett tredjeland säkerställer att

a)leverantörer av ESG-betyg som är auktoriserade eller registrerade i det tredjelandet uppfyller bindande krav som är likvärdiga med kraven enligt denna förordning,

b)uppfyllandet av de bindande krav som avses i led a är föremål för fortlöpande effektiv övervakning och kontroll av efterlevnaden i det tredjelandet.

Vid tillämpningen av led a ska kommissionen beakta huruvida ett tredjelands rättsliga ram och tillsynspraxis säkerställer efterlevnaden av Ioscos rekommendationer för ESG-betyg, som offentliggjordes i november 2021.

Sådana genomförandebeslut ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 47.

3.Kommissionen får anta en delegerad akt i enlighet med artikel 45 för att specificera de villkor som avses i punkt 2 första stycket a och b. Kommissionen får underställa tillämpningen av det genomförandebeslut som avses i punkt 2 med krav på

a)ett effektivt och fortlöpande uppfyllande från det tredjelandets sida av alla de villkor som fastställs i detta genomförandebeslut och som har som syfte att säkerställa likvärdiga standarder när det gäller tillsyn och reglering,

b)att Esma har förmåga att effektivt utöva det övervakningsansvar som avses i artikel 33 i förordning (EU) nr 1095/2010.

4.Esma ska inrätta samarbetsarrangemang med behöriga myndigheter i tredjeländer vilkas rättsliga ramar och tillsynspraxis har erkänts som likvärdiga i enlighet med punkt 2. Sådana arrangemang ska ange allt följande:

a)Mekanismen för informationsutbyte mellan Esma och de behöriga myndigheterna i berörda tredjeländer, inbegripet tillgång till all relevant information som Esma begär avseende den leverantör av ESG-betyg som är auktoriserad eller registrerad i det berörda tredjelandet.

b)Mekanismen för omedelbar underrättelse till Esma när en behörig myndighet i ett tredjeland bedömer att en leverantör av ESG-betyg som är auktoriserad eller registrerad i det tredjelandet och som den behöriga myndigheten i det tredjelandet utövar tillsyn över bryter mot villkoren för sin auktorisation eller registrering, eller annan nationell lagstiftning i detta tredjeland.

c)Förfarandena för samordning av tillsynsverksamhet, inbegripet inspektioner på plats.

Artikel 10

Godkännande av ESG-betyg som tillhandahålls av en leverantör av ESG-betyg från

tredjeland

1.En leverantör av ESG-betyg som är belägen inom unionen och som auktoriserats i enlighet med artikel 7 får godkänna ESG-betyg som tillhandahålls av en leverantör av ESG-betyg från tredjeland som tillhör samma koncern, under förutsättning att samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)Den leverantör av ESG-betyg som är belägen inom unionen har hos Esma ansökt om auktorisation för sådana godkännanden.

b)Den leverantör av ESG-betyg som är belägen inom unionen har verifierat och kan fortlöpande för Esma visa att tillhandahållandet av det ESG-betyg som ska godkännas uppfyller krav som är minst lika strikta som kraven i denna förordning.

c)Den leverantör av ESG-betyg som är belägen inom unionen har nödvändig sakkunskap för att effektivt övervaka tillhandahållandet av ESG-betyg av leverantören av ESG-betyg från tredjeland, och hantera därmed förbundna risker.

d)Det finns ett objektivt skäl till att leverantören av ESG-betyg från tredjeland måste tillhandahålla ESG-betyget och till att detta ESG-betyg måste godkännas för användning i unionen.

e)Den leverantör av ESG-betyg som är belägen inom unionen tillhandahåller Esma på dess begäran all information som är nödvändig för att Esma ska kunna utöva fortlöpande tillsyn över huruvida leverantören av ESG-betyg från tredjeland uppfyller kraven i denna förordning.

f)I de fall leverantören av ESG-betyg från tredjeland är föremål för tillsyn, har ett lämpligt samarbetsarrangemang inrättats mellan Esma och den behöriga myndigheten i det tredjeland där leverantören är belägen, för att säkerställa ett effektivt informationsutbyte.

Om Esma anser att tillhandahållandet av det ESG-betyg som ska godkännas är i enlighet med Ioscos rekommendationer för ESG-betyg får Esma, vid tillämpning av första stycket b, anse att detta motsvarar uppfyllandet av kraven i denna förordning.

2.En leverantör av ESG-betyg som ansöker om sådant godkännande som avses i punkt 1 ska lämna alla uppgifter till Esma som krävs för att Esma ska kunna fastslå att alla villkor som avses i den punkten är uppfyllda vid tiden för ansökan.

3.Inom 90 arbetsdagar efter mottagandet av den ansökan om godkännande som avses i punkt 1 ska Esma pröva ansökan och besluta om att antingen bevilja eller avslå godkännandet. Esma ska underrätta allmänheten om ett beslut om godkännande av ett betyg som tillhandahålls av en leverantör av ESG-betyg från tredjeland.

4.Ett godkänt ESG-betyg ska betraktas som ett ESG-betyg som tillhandahållits av den godkännande leverantören av ESG-betyg. Den godkännande leverantören får inte använda sig av godkännandet i syfte att undvika eller kringgå kraven i denna förordning.

5.En leverantör av ESG-betyg som har godkänt ett ESG-betyg som tillhandahållits av en leverantör av ESG-betyg från tredjeland ska fortsatt ha det fulla ansvaret för ett sådant ESG-betyg och för fullgörandet av skyldigheterna enligt denna förordning.

6.När Esma har välgrundade skäl att anse att villkoren i punkt 1 i denna artikel inte längre är uppfyllda ska myndigheten ha befogenhet att begära att den godkännande leverantören av ESG-betyg låter godkännandet upphöra.

Artikel 11

Erkännande av leverantörer av ESG-betyg från tredjeland

1.Fram till dess att kommissionen har antagit ett beslut om likvärdighet som avses i artikel 9 eller om ett antaget beslut om likvärdighet upphävs, får en leverantör av ESG-betyg från tredjeland vars årliga nettoomsättning för sin ESG- klassificeringsverksamhet under tre år i följd understiger 12 miljoner EUR tillhandahålla ESG-betyg till reglerade finansiella företag i unionen, under förutsättning att Esma har erkänt denna leverantör av ESG-betyg från tredjeland i enlighet med punkterna XX och YY.

2.Leverantörer av ESG-betyg från tredjeland som önskar erkännas i den mening som avses i punkt 1 ska uppfylla kraven i denna förordning och ansöka om erkännande hos Esma. Leverantörer av ESG-betyg får uppfylla detta villkor genom att tillämpa Ioscos rekommendationer för ESG-betyg, under förutsättning att sådan tillämpning motsvarar uppfyllandet av kraven i denna förordning.

Vid tillämpning av första stycket får Esma beakta antingen en bedömning av en oberoende extern revisor eller ett intygande från den behöriga myndigheten i det tredjeland där leverantören av ESG-betyg är belägen.

3.Leverantörer av ESG-betyg från tredjeland som önskar erkännas i den mening som avses i punkt 1 ska ha en rättslig företrädare. Denna rättsliga företrädare ska vara en juridisk person som är belägen i unionen och som uttryckligen har utsetts av denna leverantör av ESG-betyg från tredjeland för att agera för denna leverantörs av ESG- betyg räkning vad gäller denna leverantörs skyldigheter enligt denna förordning och att, i det avseendet, vara ansvarig inför Esma.

4.Leverantören av ESG-betyg från tredjeland ska, före det erkännande som avses i punkt 1, lämna följande information till Esma:

a)All information som Esma behöver för att försäkra sig om att leverantören av ESG-betyg från tredjeland har infört alla nödvändiga arrangemang för att uppfylla de krav som avses i punkt 2.

b)En förteckning över dess nuvarande eller framtida ESG-betyg som är avsedda att tillhandahållas i unionen.

c)Om tillämpligt, namn på och kontaktuppgifter för den behöriga myndighet i tredjelandet som ansvarar för dess tillsyn.

Esma ska kontrollera att de villkor som anges i punkterna 2 och 3 är uppfyllda inom 90 arbetsdagar från och med mottagandet av den ansökan som avses i första stycket i denna punkt.

5.Esma ska erkänna den leverantör av ESG-betyg från tredjeland som avses i punkt 1 under förutsättning att samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)Leverantören av ESG-betyg från tredjeland har uppfyllt alla de villkor som anges i punkterna 2, 3 och 4.

b)Om leverantören av ESG-betyg från tredjeland är föremål för tillsyn ska Esma sträva efter att inrätta ett lämpligt samarbetsarrangemang med den relevanta behöriga myndigheten i det tredjeland där leverantören av ESG-betyg är belägen, för att säkerställa ett effektivt informationsutbyte.

6.Ett erkännande ska inte beviljas om Esmas effektiva utövande av sin tillsynsfunktion i enlighet med denna förordning antingen hindras av lagar och andra författningar i det tredjeland där leverantören av ESG-betyg från tredjeland är etablerad eller, i tillämpliga fall, av begränsningar hos de tillsyns- och undersökningsbefogenheter som innehas av tredjelandets behöriga myndighet.

7.Esma ska ålägga böter, i enlighet med artikel 34, eller upphäva eller i tillämpliga fall återkalla det erkännande som avses i punkt 1 om myndigheten har välgrundade skäl, baserade på dokumenterade underlag, att anse att leverantören av ESG-betyg

a)agerar, eller har agerat, på ett sätt som klart strider mot intressena hos användarna av dess ESG-betyg eller mot marknadernas korrekta funktion,

b)allvarligt har överträtt de tillämpliga kraven enligt denna förordning,

c)har lämnat falska uppgifter eller använt något annat oriktigt sätt för att erhålla erkännandet.

8.Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn i syfte att fastställa formen på och innehållet i den ansökan som avses i punkt 2 och i synnerhet presentationen av den information som krävs enligt punkt 4. Esma ska överlämna dem till kommissionen.

Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med förfarandet i artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 12

Samarbetsarrangemang

1.Alla samarbetsarrangemang som avses i artiklarna 9.4, 10.1 f och 11.5 b ska vara föremål för garantier om tystnadsplikt som minst är likvärdiga med dem som anges i

artikel 44. Det informationsutbyte som äger rum enligt sådana

samarbetsarrangemang ska vara avsett för fullgörandet av Esmas eller de behöriga myndigheternas uppgifter.

2.I fråga om överföring av personuppgifter till tredjeland ska Esma tillämpa Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/172551.

KAPITEL 3

Artikel 13

gemensamma kontaktpunkten (Esap)

1.Esma ska upprätta och föra ett register som innehåller samtliga följande uppgifter:

a)Identiteten hos de leverantörer av ESG-betyg som auktoriserats i enlighet med artikel 7.

b)Identiteten hos leverantörer av ESG-betyg från tredjeland som uppfyller villkoren i artikel 9 och de behöriga myndigheter i tredjeland som ansvarar för tillsynen av dessa leverantörer av ESG-betyg från tredjeland.

c)Identiteten hos den godkännande leverantör av ESG-betyg och den godkända leverantör av ESG-betyg från tredjeland som avses i artikel 10, och, i tillämpliga fall, de behöriga myndigheter i tredjeland som ansvarar för tillsynen av den godkända leverantören av ESG-betyg från tredjeland.

d)Identiteten hos de leverantörer av ESG-betyg från tredjeland som har erkänts i enlighet med artikel 11, och, i tillämpliga fall, de behöriga myndigheter i tredjeland som ansvarar för tillsynen av dessa leverantörer av ESG-betyg från tredjeland.

2.Det register som avses i punkt 1 ska vara offentligt tillgängligt på Esmas webbplats och ska vid behov uppdateras skyndsamt.

3.Från och med den 1 januari 2028 ska leverantören av ESG-betyg när den offentliggör information enligt artiklarna 18.1 och 21.1 samtidigt lämna in denna information till det relevanta insamlingsorgan som avses i punkt 6 i denna artikel för tillgång i den gemensamma kontaktpunkt som har inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) XX/XXXX [Esap-förordningen]*.

4.Denna information ska uppfylla samtliga följande krav:

a)Den ska lämnas in i ett format ur vilket data kan extraheras enligt definitionen i artikel 2.3 i förordning (EU) XX/XXXX [Esap-förordningen] eller, om så krävs enligt unionsrätten, i maskinläsbart format enligt definitionen i artikel 2.4 i förordning (EU) XX/XXXX [Esap-förordningen].

51Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

b)Följande metadata ska medfölja informationen:

1)Alla namn på den leverantör av ESG-betyg som lämnar in informationen.

2)Identifieringskod för juridiska personer för leverantören av ESG-betyg enligt den specifikation som tagits fram i enlighet med artikel 7.4 i förordning (EU) XX/XXXX [Esap-förordningen].

3)Storlekskategorin för leverantören av ESG-betyg enligt den specifikation som tagits fram i enlighet med artikel 7.4 i förordning (EU) XX/XXXX [Esap-förordningen].

4)Typen av information klassificerad enligt den specifikation som tagits fram i enlighet med artikel 7.4 i förordning (EU) XX/XXXX [Esapförordningen].

5)Metadata som anger huruvida informationen innefattar personuppgifter.

5.För att uppfylla kravet i punkt 1 b ii ska leverantören av ESG-betyg införskaffa en identifieringskod för juridiska personer enligt den specifikation som tagits fram i enlighet med artikel 7.4 i förordning (EU) XX/XXXX [Esap-förordningen].

6.Det insamlingsorgan, enligt definitionen i artikel 2.2 i förordning (EU) XX/XXXX [Esap-förordningen], som ska samla in den information som avses i punkt 1 för tillgång i Esap ska vara Esma.

7.Från och med den 1 januari 2028 ska den information som avses i punkt 1 och i artiklarna 10.3, 33.1, 34 och 35 finnas tillgänglig i Esap. För detta ändamål ska det insamlingsorgan som definieras i artikel 2.2 i den förordningen vara Esma. Informationen ska lämnas in i ett format ur vilket data kan extraheras enligt definitionen i artikel 2.3 i förordning (EU) XX/XXXX [Esap-förordningen] och innehålla metadata om namnen på leverantören av ESG-betyg och, om sådan finns, dennes identifieringskod för juridiska personer enligt den specifikation som tagits fram i enlighet med artikel 7.4 i den förordningen, samt uppgift om typen av information klassificerad enligt artikel 7.4 i den förordningen och huruvida informationen innefattar personuppgifter.

8.För att säkerställa effektiv insamling och administration av de uppgifter som lämnas in i enlighet med punkt 3 ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande som specificerar följande:

a)Vilka eventuella andra metadata som ska medfölja informationen.

b)Hur uppgifterna i informationen ska vara strukturerade.

c)För vilken information som maskinläsbart format krävs och vilket maskinläsbart format som ska användas.

Innan Esma utarbetar förslagen till tekniska standarder för genomförande ska Esma utföra en kostnads-nyttoanalys. Vid tillämpning av led c ska Esma bedöma för- och nackdelarna med olika maskinläsbara format och genomföra lämpliga fältstudier.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen.

Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

9.Om nödvändigt ska Esma anta riktlinjer för enheter för att säkerställa att den metadata som lämnas in i enlighet med punkt 8 första stycket a är korrekt.

AVDELNING III

ESG-KLASSIFICERINGSVERKSAMHETENS INTEGRITET OCH

TILLFÖRLITLIGHET

KAPITEL 1

Organisatoriska krav, processer och handlingar avseende styrning

Artikel 14

Allmänna principer

1.Leverantörer av ESG-betyg ska säkerställa sin klassificeringsverksamhets oberoende, inbegripet av all politisk och ekonomisk påverkan eller alla politiska och ekonomiska hinder.

2.Leverantörer av ESG-betyg ska ha infört regler och förfaranden som säkerställer att deras ESG-betyg tillhandahålls och offentliggörs eller görs tillgängliga i enlighet med denna förordning.

3.Leverantörer av ESG-betyg ska använda system, resurser och förfaranden som är lämpliga och effektiva för att fullgöra sina skyldigheter enligt denna förordning.

4.Leverantörer av ESG-betyg ska anta och genomföra skriftliga policyer och förfaranden som säkerställer att deras ESG-betyg bygger på en noggrann analys av all relevant information som är tillgänglig för dem.

5.Leverantörer av ESG-betyg ska anta och genomföra interna policyer och förfaranden för due diligence-granskningar som säkerställer att deras affärsmässiga intressen inte äventyrar klassificeringsverksamhetens oberoende eller noggrannhet.

6.Leverantörer av ESG-betyg ska anta och genomföra sunda förfaranden för administration och redovisning, mekanismer för internkontroll och effektiva kontroll- och skyddssystem för sina informationsbehandlingssystem.

7.Leverantörer av ESG-betyg ska använda klassificeringsmetoder för de ESG-betyg som de tillhandahåller som är noggranna, systematiska och objektiva och kan valideras, och ska tillämpa dessa klassificeringsmetoder kontinuerligt.

8.Leverantörer av ESG-betyg ska se över de klassificeringsmetoder som avses i punkt 6 fortlöpande och åtminstone en gång per år.

9.Leverantörer av ESG-betyg ska övervaka och utvärdera lämpligheten och effektiviteten i de system, resurser och förfaranden som avses i punkt 2 åtminstone en gång per år och vidta lämpliga åtgärder för att avhjälpa eventuella brister.

10.Leverantörer av ESG-betyg ska inrätta och bibehålla en permanent och effektiv övervakningsfunktion för att säkerställa att alla aspekter av tillhandahållandet av deras ESG-betyg övervakas.

Leverantörer av ESG-betyg ska utveckla och upprätthålla stabila förfaranden avseende deras övervakningsfunktion.

11.Leverantörer av ESG-betyg ska anta, genomföra och kontrollera efterlevnaden av åtgärder för att säkerställa att deras ESG-betyg bygger på en noggrann analys av all den information som är tillgänglig för dem och är relevant för deras analys i enlighet med deras klassificeringsmetoder. De ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att den information de använder för fastställandet av ESG-betyg är av

tillfredsställande kvalitet och kommer från tillförlitliga källor. Leverantörer av ESG- betyg ska uttryckligen ange att deras ESG-betyg är deras eget utlåtande.

12.Leverantörer av ESG-betyg ska inte lämna ut information om deras intellektuella kapital, immateriella rättigheter, know-how eller resultat av innovation som skulle betecknas som företagshemligheter enligt definitionen i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/94352.

13.Leverantörer av ESG-betyg ska endast göra ändringar av sina ESG-betyg i enlighet med sina klassificeringsmetoder som offentliggjorts i enlighet med artikel 21.

Artikel 15

Åtskillnad mellan huvudverksamheten och andra verksamheter

1.Leverantörer av ESG-betyg ska inte tillhandahålla någon av följande verksamheter:

a)Konsultuppdrag åt investerare eller företag.

b)Utfärdande och försäljning av kreditbetyg.

c)Utveckling av referensvärden.

d)Investeringsverksamhet.

e)Revisionsarbete.

f)Bank-, försäkrings- eller återförsäkringsverksamhet.

2.Leverantörer av ESG-betyg ska säkerställa att tillhandahållandet av andra tjänster än de som avses i punkt 1 inte skapar risker för intressekonflikter inom ramen för sin ESG-klassificeringsverksamhet.

Artikel 16

Betygsanalytiker, anställda och andra personer som medverkar i tillhandahållandet av

ESG-betyg

1.Leverantörer av ESG-betyg ska säkerställa att betygsanalytiker, anställda och andra fysiska personer vars tjänster står till deras förfogande eller under deras kontroll och som direkt medverkar i tillhandahållandet av ESG-betyg, inklusive analytiker som direkt medverkar i klassificeringsprocessen och personer som medverkar i tillhandahållandet av poäng, har det kunnande och den erfarenhet som krävs för utförandet av de uppgifter och skyldigheter de tilldelas.

2.Leverantörer av ESG-betyg ska säkerställa att de personer som avses i punkt 1 inte tillåts inleda eller delta i förhandlingar om avgifter eller betalningar med någon klassificerad enhet eller någon person som direkt eller indirekt är knuten till den klassificerade enheten genom kontroll.

52Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/943 av den 8 juni 2016 om skydd mot att icke röjd know-how och företagsinformation (företagshemligheter) olagligen anskaffas, utnyttjas och röjs (EUT L 157, 15.6.2016, s. 1).

3.De personer som avses i punkt 1 ska inte köpa eller sälja något finansiellt instrument som emitterats, garanterats eller på annat sätt fått stöd av en klassificerad enhet, med undantag av innehav i diversifierade fondprogram, inklusive förvaltade medel, och inte heller genomföra någon transaktion i sådana finansiella instrument.

4.De personer som avses i punkt 1 ska inte delta i eller på annat sätt påverka fastställandet av ett ESG-betyg för en klassificerad enhet, om dessa personer

a)äger finansiella instrument i den klassificerade enheten, med undantag av innehav i diversifierade fondprogram,

b)äger finansiella instrument i någon enhet som är anknuten till en klassificerad enhet, om detta ägande kan, eller allmänt uppfattas kunna, orsaka en intressekonflikt, med undantag av innehav i diversifierade fondprogram, eller

c)nyligen har varit anställda i eller haft någon relation, affärsmässig eller ej, med den klassificerade enheten som kan, eller allmänt uppfattas kunna, orsaka en intressekonflikt.

5.Leverantörer av ESG-betyg ska säkerställa att personer som avses i punkt 1

a)vidtar alla rimliga åtgärder för att skydda den egendom och dokumentation som leverantören av ESG-betyg innehar mot bedrägeri, stöld eller missbruk, med beaktande av arten och omfattningen av och komplexiteten i leverantörens verksamhet och arten och omfattningen av ESG-klassificeringsverksamheten,

b)inte utbyter konfidentiella uppgifter som har anförtrotts leverantören av ESG- betyg med någon som inte direkt medverkar i tillhandahållandet av ESG- klassificeringsverksamhet, inklusive betygsanalytiker och anställda hos någon person som direkt eller indirekt är knuten till leverantören av ESG-betyg genom kontroll, och andra fysiska personer vars tjänster står eller har stått till förfogande för, eller står under kontroll av, någon person som direkt eller indirekt är knuten till leverantören av ESG-betyg genom kontroll,

c)inte använder eller utbyter konfidentiella uppgifter för några andra ändamål än tillhandahållande av ESG-klassificeringsverksamhet, inklusive för handel med finansiella instrument.

6.Personer som avses i punkt 1 och som anser att en annan person som avses i punkt 1 har handlat på ett sådant sätt som de anser vara olagligt ska omedelbart informera funktionen för regelefterlevnad om detta. Leverantören av ESG-betyg ska säkerställa att sådan rapportering inte har några negativa konsekvenser för den person som rapporterar.

7.Om en betygsanalytiker avslutar sin anställning hos leverantören av ESG-betyg och börjar arbeta för en klassificerad enhet i vars klassificering han eller hon har medverkat ska leverantören av ESG-betyg granska betygsanalytikerns arbete under de senaste tolv månaderna innan denne avslutade sin anställning.

8.De personer som avses i punkt 1 ska inte tillträda någon tjänst i den centrala ledningen för en klassificerad enhet i vars klassificering de har medverkat innan sex månader har gått sedan tillhandahållandet av ett sådant betyg.

Artikel 17

Krav avseende register

1. Leverantörer av ESG-betyg ska föra register över sin ESG- klassificeringsverksamhet. Dessa register ska innehålla de uppgifter som anges i bilaga II.

2.Leverantörer av ESG-betyg ska bevara den information som avses i punkt 1 i minst fem år och i en sådan form att det är möjligt att upprepa och till fullo förstå fastställandet av ett ESG-betyg.

Artikel 18

System för hantering av klagomål

1.Leverantörer av ESG-betyg ska ha och på sin webbplats offentliggöra förfaranden för att ta emot, undersöka och lagra information om klagomål som inkommit.

2.De förfaranden som avses i punkt 1 ska säkerställa följande:

a)Att leverantören av ESG-betyg offentliggör den policy för klagomålshantering enligt vilken klagomål om följande kan inges:

1)De uppgiftskällor som har använts för ett specifikt ESG-betyg.

2)Det sätt på vilket klassificeringsmetoden avseende ett specifikt ESG- betyg har tillämpats.

3)Huruvida ett specifikt ESG-betyg är representativt för den klassificerade enheten.

4)En föreslagen ändring av processen för att fastställa ESG-betyg.

5)Andra beslut som rör ESG-betyget.

b)Att klagomål undersöks på ett rättvist sätt och i god tid, och att resultatet av undersökningen meddelas klaganden inom en rimlig tidsperiod, såvida inte sådan kommunikation skulle strida mot allmän ordning eller mot Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/201453,

c)Att utredningen görs av andra personer än den personal som har medverkat i föremålet för klagomålet.

Artikel 19

Utkontraktering

1.Leverantörer av ESG-betyg ska inte utkontraktera viktiga operativa funktioner om sådan utkontraktering väsentligt skulle försämra kvaliteten på leverantörens policyer och förfaranden för internkontroll, eller Europeiska värdepappers- och marknadsmyndighetens (Esma) möjligheter att utöva tillsyn av huruvida leverantörer av ESG-betyg fullgör sina skyldigheter enligt denna förordning.

53Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG (EUT L 173 12.6.2014, s. 1).

2.Leverantörer av ESG-betyg som utkontrakterar funktioner eller sådana tjänster eller verksamheter som är relevanta för tillhandahållandet av ett ESG-betyg ska fortsatt ha det fulla ansvaret för att fullgöra samtliga skyldigheter enligt denna förordning.

3.Leverantörer av ESG-betyg som utkontrakterar funktioner eller sådana tjänster eller verksamheter som är relevanta för tillhandahållandet av ett ESG-betyg ska fortsatt ha det fulla ansvaret för att offentliggöra den information som avses i bilaga II.

Artikel 20

Undantag från krav på styrning

1.Esma får undanta en leverantör av ESG-betyg, på dennes begäran, från vissa av de krav som fastställs i artikel 14 om denna leverantör av ESG-betyg kan visa att dessa krav inte står i proportion till dess verksamhets art, omfattning och komplexitet och arten och omfattningen av tillhandahållandet av ESG-betyg, samt under förutsättning att

a)leverantören av ESG-betyg är ett litet eller medelstort företag enligt de kriterier som fastställs i artikel 3 i direktiv 2013/34/EU,

b)leverantören av ESG-betyg har genomfört åtgärder och förfaranden, i synnerhet mekanismer för intern kontroll och rapporteringssystem och rapporteringsåtgärder, som säkerställer oberoendet för betygsanalytiker och personer som godkänner ESG-betyg och som säkerställer effektiv efterlevnad av denna förordning,

c)storleken på leverantören av ESG-betyg inte har fastställts på ett sådant sätt som gör att en leverantör av ESG-betyg eller en grupp av leverantörer av ESG- betyg kan undvika att uppfylla kraven i denna förordning.

2.När det gäller en grupp av leverantörer av ESG-betyg ska Esma säkerställa att minst en av leverantörerna av ESG-betyg i gruppen inte undantas från de krav som fastställs i denna förordning.

KAPITEL 2

Transparenskrav

Artikel 21

Offentliggörande för allmänheten av information om de metoder, modeller och

grundläggande antaganden som används i ESG-klassificeringsverksamhet

1.Leverantörer av ESG-betyg ska på sin webbplats offentliggöra de metoder, modeller och grundläggande antaganden som de använder i sin ESG- klassificeringsverksamhet, inbegripet den information som avses i punkt 1 i bilaga III.

2.Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn i syfte att ytterligare specificera de uppgifter som ska offentliggöras i enlighet med punkt 1.

3.Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den XX XXXX XXXX.

Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med förfarandet i artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 22

Utlämnande till abonnenter på ESG-betyg och klassificerade enheter

1.Leverantörer av ESG-betyg ska lämna ut åtminstone den information som avses i punkt 2 i bilaga III till sina abonnenter och till de klassificerade enheterna.

2.Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn i syfte att ytterligare specificera de uppgifter som ska lämnas ut i enlighet med punkt 1.

3.Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den XX XXXX XXXX.

Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med förfarandet i artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

KAPITEL 3

Oberoende och intressekonflikter

Artikel 23

Oberoende och undvikande av intressekonflikter

1.Leverantörer av ESG-betyg ska ha stabila styrningsarrangemang som inbegriper en tydlig organisationsstruktur med en väl definierad, transparent och konsekvent roll- och ansvarsfördelning mellan alla personer som medverkar i tillhandahållandet av ett ESG-betyg.

2.Leverantörer av ESG-betyg ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de ESG-betyg de tillhandahåller inte har påverkats av någon befintlig eller möjlig intressekonflikt eller någon affärsrelation, antingen när det gäller leverantörerna själva eller deras aktieägare, ledning, betygsanalytiker, anställda eller andra fysiska personer vars tjänster står till deras förfogande eller under deras kontroll eller någon person som direkt eller indirekt är knuten till dem genom kontroll.

3.Om det föreligger en risk för intressekonflikt inom en leverantör av ESG-betyg på grund av ägarstrukturen, ägarintressena eller verksamheten hos denna leverantör av ESG-betyg, en enhet som äger eller kontrollerar leverantören av ESG-betyg, en enhet som ägs eller kontrolleras av leverantören av ESG-betyg eller något dotterbolag till leverantören av ESG-betyg, får Esma kräva att leverantören av ESG-betyg vidtar åtgärder för att begränsa denna risk. Sådana åtgärder kan innefatta inrättandet av en oberoende övervakningsfunktion som representerar berörda parter, inbegripet användare av ESG-betyg och aktörer som bidrar till sådana betyg, på ett väl avvägt sätt.

Om en intressekonflikt som avses i första stycket inte kan hanteras korrekt får Esma kräva att leverantören av ESG-betyg avslutar den verksamhet eller de förbindelser som ger upphov till intressekonflikten eller upphör att tillhandahålla ESG-betyg.

4.Leverantörer av ESG-betyg ska för Esma offentliggöra alla befintliga eller potentiella intressekonflikter, inbegripet intressekonflikter som följer av ägandet eller kontrollen av en leverantör av ESG-betyg.

5.Leverantörer av ESG-betyg ska fastställa och tillämpa policyer, förfaranden och effektiva organisatoriska arrangemang för att identifiera, upplysa om, förebygga, hantera och begränsa intressekonflikter. Leverantörer av ESG-betyg ska regelbundet granska och uppdatera dessa policyer, förfaranden och arrangemang. Dessa policyer,

förfaranden och arrangemang ska specifikt förebygga, hantera och begränsa intressekonflikter som beror på leverantörens ägande eller kontroll, på andra intressen inom leverantörens grupp eller på andra personer som utövar inflytande eller kontroll över leverantören av ESG-betyg när det gäller fastställande av ESG- betyg.

6.Leverantörer av ESG-betyg ska se över sin verksamhet för att identifiera potentiella intressekonflikter minst en gång om året.

Artikel 24

Hantering av potentiella intressekonflikter när det gäller anställda

1.Leverantörer av ESG-betyg ska, när det gäller deras anställda och andra fysiska personer vilkas tjänster står till deras förfogande eller under deras kontroll och som direkt medverkar i tillhandahållandet av ett ESG-betyg, säkerställa

a)att de har de färdigheter som är nödvändiga för att fullgöra deras uppgifter och skyldigheter och är föremål för effektiv ledning och tillsyn,

b)att de inte utsätts för otillbörlig påverkan eller omfattas av intressekonflikter,

c)att lönesättning och utvärdering av deras arbetsinsats inte skapar intressekonflikter eller på annat sätt påverkar integriteten i processen för att fastställa ESG-betyg,

d)att de inte har några intressen eller affärsförbindelser som äventyrar den verksamhet som bedrivs av leverantören av ESG-betyg,

e)att de inte får bidra till fastställandet av ett ESG-betyg genom att delta i köp- och säljbud och transaktioner, vare sig personligen eller för marknadsaktörers räkning, förutom när ett sådant bidrag uttryckligen krävs som en del av ESG- klassificeringsmetoden och omfattas av särskilda regler inom ramen för denna,

f)att de omfattas av effektiva rutiner för att kontrollera utbytet av information med andra anställda som är involverade i verksamhet som kan skapa en risk för intressekonflikter eller risker i förhållande till tredje parter, om denna information kan påverka ESG-betyget.

2.Leverantörer av ESG-betyg ska fastställa särskilda interna kontrollrutiner för att säkerställa att anställda eller personer som fastställer ESG-betyg har integritet och är pålitliga, vilket inbegriper ett internt godkännande av ledningen innan ESG-betyget meddelas.

Artikel 25

Rättvis, rimlig, transparent och icke-diskriminerande behandling av användare av

ESG-betyg

1.Leverantörer av ESG-betyg ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att avgifter som debiteras kunder är rättvisa, rimliga, transparenta, icke-diskriminerande och kostnadsbaserade.

2.Vid tillämpning av punkt 1 får Esma kräva att leverantörer av ESG-betyg förser Esma med dokumenterade underlag, vidta tillsynsåtgärder i enlighet med artikel 33 och besluta att ålägga böter i enlighet med artikel 34 om myndigheten konstaterar att

leverantörers av ESG-betyg avgifter inte är rättvisa, rimliga, transparenta, ickediskriminerande och kostnadsbaserade.

KAPITEL 4

Tillsyn som utövas av Esma

Avsnitt 1

Allmänna principer

Artikel 26

Ingen påverkan på betygs eller metoders innehåll

När de fullgör sina uppgifter enligt denna förordning, får varken Esma, kommissionen eller offentliga myndigheter i medlemsstaterna ingripa när det gäller ESG-betygs innehåll eller metoder.

Artikel 27

Esma

1.I enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1095/2010 ska Esma utfärda och uppdatera riktlinjer för samarbetet mellan Esma och behöriga myndigheter vid tillämpningen av denna förordning, inbegripet förfaranden och närmare villkor för delegeringen av uppgifter.

2.I enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1095/2010 ska Esma, i samarbete med EBA och Eiopa, utfärda och uppdatera riktlinjer för tillämpning av den ordning för godkännande som avses i artikel 10 i den här förordningen senast den XX XXXX XXXX.

3.Esma ska offentliggöra en årsrapport om tillämpningen av denna förordning, däribland om tillsynsåtgärder som vidtagits och sanktioner som ålagts av Esma i enlighet med denna förordning, inbegripet böter och viten. Rapporten ska särskilt innehålla information om utvecklingen av marknaden för ESG-betyg och en bedömning av tillämpningen av de ordningar för tredjeland som avses i artiklarna 9, 10 och 11.

Esma ska lägga fram den årsrapport som avses i första stycket för Europaparlamentet, rådet och kommissionen.

4.Esma ska samarbeta med EBA och Eiopa vid utförandet av sina uppgifter och ska samråda med EBA och Eiopa innan riktlinjer utfärdas och uppdateras och förslag till tekniska standarder för tillsyn överlämnas.

Artikel 28

Behöriga myndigheter

1.Varje medlemsstat ska utse en behörig myndighet för tillämpningen av denna förordning senast den XX XXXX XXXX.

2.De behöriga myndigheterna ska ha tillräckligt stor och kunnig personal för att kunna tillämpa denna förordning.

Artikel 29

Utövande av de befogenheter som avses i artiklarna 30–32

De befogenheter som genom artiklarna 30–32 tilldelas Esma eller dess tjänstemän eller någon annan person som bemyndigats av Esma får inte användas för att kräva att konfidentiella uppgifter eller handlingar lämnas ut.

Artikel 30

Begäran om information

1.Esma får genom en enkel begäran eller genom beslut kräva att leverantörer av ESG- betyg, personer som medverkar i ESG-klassificeringsverksamhet, klassificerade enheter, tredje parter till vilka leverantörer av ESG-betyg har lagt ut operativa funktioner eller verksamhet, och personer som på annat sätt har en nära och betydande anknytning eller koppling till leverantörer av ESG-betyg eller ESG- klassificeringsverksamhet, tillhandahåller all information som Esma behöver för att fullgöra sina uppgifter enligt denna förordning.

2.När Esma skickar en enkel begäran om information enligt punkt 1 ska myndigheten

a)hänvisa till denna artikel som rättslig grund för begäran,

b)ange syftet med begäran,

c)specificera vilken information som begärs,

d)ange en tidsfrist inom vilken informationen ska lämnas,

e)underrätta den person från vilken informationen begärs om att denne inte är skyldig att lämna informationen men att det svar som lämnas på begäran inte får vara oriktigt eller vilseledande,

f)ange de böter som föreskrivs i artikel 34 om svaren på frågorna är oriktiga eller vilseledande.

3.När Esma genom ett beslut begär information enligt punkt 1 ska myndigheten

a)hänvisa till denna artikel som rättslig grund för begäran,

b)ange syftet med begäran,

c)specificera vilken information som begärs,

d)ange en tidsfrist inom vilken informationen ska lämnas,

e)ange de viten som föreskrivs i artikel 35 om den inlämnade begärda informationen är ofullständig,

f)ange de böter som föreskrivs i artikel 34 om svaren på frågorna är oriktiga eller vilseledande,

g)informera om rätten att överklaga beslutet inför överklagandenämnden och att få beslutet prövat av Europeiska unionens domstol i enlighet med artiklarna 60 och 61 i förordning (EU) nr 1095/2010.

4.De personer som avses i punkt 1 eller deras företrädare och, för juridiska personer eller föreningar som inte är juridiska personer, de personer som är bemyndigade att företräda dem enligt lag eller stadgar, ska lämna den begärda informationen. I behörig ordning befullmäktigade advokater får lämna den begärda informationen på

sina huvudmäns vägnar. Dessa huvudmän förblir ansvariga fullt ut om den information som lämnats av advokaterna är ofullständig, oriktig eller vilseledande.

5.Esma ska utan dröjsmål översända en kopia av den enkla begäran eller av sitt beslut till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där de personer som avses i punkt 1 och som berörs av begäran om information har hemvist eller är etablerade.

Artikel 31

Allmänna utredningar

1.För att fullgöra sina uppgifter enligt denna förordning får Esma genomföra alla nödvändiga utredningar av personer som avses i artikel 30.1. I detta syfte ska tjänstemän hos och andra personer som bemyndigats av Esma ha befogenhet att

a)granska alla handlingar, uppgifter, rutiner och allt annat material av relevans för utförandet av dess uppgifter oberoende av i vilken form de föreligger,

b)ta eller erhålla bestyrkta kopior av eller utdrag ur sådana handlingar, uppgifter, rutiner och sådant annat material,

c)kalla till sig personer som avses i artikel 30.1 eller deras företrädare eller personal och be dem om muntliga eller skriftliga förklaringar angående sakförhållanden eller dokument som rör föremålet för och syftet med inspektionen samt registrera svaren,

d)höra varje annan fysisk eller juridisk person som går med på att höras i syfte att samla in information om föremålet för utredningen,

e)begära in uppgifter om tele- och datatrafik.

2.Esmas tjänstemän och andra personer som av Esma har bemyndigats att genomföra sådana utredningar som avses i punkt 1 ska utöva sina befogenheter mot uppvisande av ett skriftligt tillstånd där utredningens föremål och syfte anges. I tillståndet ska även anges de viten som föreskrivs i artikel 35.1, när handlingar, uppgifter, rutiner och annat material som begärts inte tillhandahålls eller tillhandahålls i ofullständig form eller svar på de frågor som ställts till de personer som avses i artikel inte lämnas eller är ofullständiga, samt de böter som föreskrivs i artikel 34, om svaren på de frågor som ställts till personer som avses i artikel är oriktiga eller vilseledande.

3.De personer som avses i artikel 30.1 ska underkasta sig utredningar som inletts genom beslut av Esma. Beslutet ska ange föremålet för och syftet med utredningen, de viten som föreskrivs i artikel 3, de rättsmedel som finns tillgängliga enligt förordning (EU) nr 1095/2010 samt rätten att få beslutet prövat av Europeiska unionens domstol.

4.Esma ska i god tid före utredningen underrätta den behöriga myndigheten i den medlemsstat där utredningen ska genomföras om utredningen och namnge de bemyndigade personerna. Tjänstemän vid den berörda behöriga myndigheten ska, på Esmas begäran, bistå dessa bemyndigade personer vid fullgörandet av deras uppgifter. Tjänstemän vid den berörda behöriga myndigheten får också på begäran närvara vid utredningarna.

5.Om den begäran om uppgifter om tele- eller datatrafik som avses i punkt 1 e kräver tillstånd av en rättslig myndighet enligt nationella regler ska ansökan om sådant tillstånd göras. Ett sådant tillstånd kan också begäras i förebyggande syfte.

6.Vid ansökan om tillstånd enligt punkt 5 ska den nationella rättsliga myndigheten kontrollera Esmas besluts äkthet och att de planerade tvångsåtgärderna varken är godtyckliga eller alltför långtgående i förhållande till föremålet för utredningarna. Vid kontrollen av huruvida tvångsåtgärderna är proportionella får den nationella rättsliga myndigheten be Esma om närmare förklaringar om framför allt de grunder på vilka Esma misstänker att denna förordning har överträtts samt hur allvarlig den misstänkta överträdelsen är och på vilket sätt den person som är föremål för tvångsåtgärderna är inblandad. Den nationella rättsliga myndigheten får dock inte ompröva behovet av utredningen eller begära att få tillgång till uppgifterna i Esmas ärendehandlingar. Prövning av lagenligheten hos Esmas beslut är förbehållen Europeiska unionens domstol, i enlighet med det förfarande som föreskrivs i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 32

Inspektioner på plats

1.För att fullgöra sina uppgifter enligt denna förordning får Esma genomföra alla nödvändiga inspektioner på plats i de företagslokaler som tillhör de juridiska personer som avses i artikel 30.1. Om det krävs för inspektionens korrekta genomförande och effektivitet får Esma genomföra inspektionen på plats utan förhandsanmälan.

2.Esmas tjänstemän och andra personer som av Esma har bemyndigats att genomföra en inspektion på plats ska ha tillträde till alla företagslokaler och all mark som används av de juridiska personer som är föremål för ett utredningsbeslut som antagits av Esma och ska ha alla de befogenheter som föreskrivs i artikel 31.1. De ska även ha befogenhet att försegla samtliga företagslokaler, räkenskaper eller affärshandlingar så länge inspektionen pågår och i den omfattning det är nödvändigt för inspektionen.

3.Esmas tjänstemän och andra personer som av Esma har bemyndigats att genomföra en inspektion på plats ska utöva sina befogenheter mot uppvisande av ett skriftligt tillstånd, som anger inspektionens föremål och syfte liksom de viten som föreskrivs i artikel 31 om de berörda personerna inte underkastar sig inspektionen. Esma ska i god tid före inspektionen anmäla den till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där inspektionen ska genomföras.

4.De personer som avses i artikel 30.1 ska underkasta sig inspektioner på plats som Esma beslutat om. Beslutet ska ange föremålet för och syftet med inspektionen, fastställa den dag då den ska inledas och ange de viten som föreskrivs i artikel 31, de rättsmedel som finns tillgängliga enligt förordning (EU) nr 1095/2010 samt rätten att få beslutet prövat av Europeiska unionens domstol. Esma ska fatta sådana beslut efter samråd med den behöriga myndigheten i den medlemsstat där inspektionen ska genomföras.

5.På Esmas begäran ska tjänstemän som är anställda vid den behöriga myndigheten i den medlemsstat där inspektionen ska genomföras, samt de personer som bemyndigats eller utsetts av den behöriga myndigheten, aktivt bistå Esmas tjänstemän och de andra personer som har bemyndigats av Esma. De ska för detta ändamål ha de befogenheter som anges i punkt 2. Tjänstemän vid den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten får också på begäran närvara vid inspektionerna på plats.

6.Esma får också begära att behöriga myndigheter på dess vägnar utför särskilda utredningsuppgifter och inspektioner på plats som föreskrivs i denna artikel och artikel 31.1. För detta ändamål ska behöriga myndigheter ha samma befogenheter som Esma och som föreskrivs i denna artikel och artikel 31.1.

7.Om Esmas tjänstemän och andra medföljande personer som Esma bemyndigat finner att en person motsätter sig en inspektion som har beslutats enligt denna artikel ska den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten lämna dem nödvändigt bistånd och, vid behov, begära bistånd av polis eller annan motsvarande verkställande myndighet, så att de kan genomföra sin inspektion på plats.

8.Om den inspektion på plats som föreskrivs i punkt 1 eller det bistånd som föreskrivs i punkt 7 enligt nationella regler kräver tillstånd av en rättslig myndighet ska ansökan om sådant tillstånd göras. Ett sådant tillstånd kan också begäras i förebyggande syfte.

9.Vid ansökan om tillstånd enligt punkt 8 ska den nationella rättsliga myndigheten kontrollera Esmas besluts äkthet och att de planerade tvångsåtgärderna varken är godtyckliga eller alltför långtgående i förhållande till föremålet för inspektionen. Vid kontrollen av huruvida tvångsåtgärderna är proportionella får den nationella rättsliga myndigheten be Esma om närmare förklaringar om framför allt de grunder på vilka Esma misstänker att denna förordning har överträtts samt hur allvarlig den misstänkta överträdelsen är och på vilket sätt den person som är föremål för tvångsåtgärderna är inblandad. Den nationella rättsliga myndigheten får dock inte ompröva behovet av inspektionen eller begära att få tillgång till uppgifterna i Esmas ärendehandlingar. Prövning av lagenligheten hos Esmas beslut är förbehållen Europeiska unionens domstol, i enlighet med det förfarande som föreskrivs i förordning (EU) nr 1095/2010.

Avsnitt 2

Administrativa sanktioner och andra administrativa åtgärder

Artikel 33

Esmas tillsynsåtgärder

1.Om Esma konstaterar att en leverantör av ESG-betyg inte har fullgjort sina skyldigheter enligt denna förordning ska myndigheten vidta en eller flera av följande tillsynsåtgärder:

a)Återkalla den auktorisation som innehas av leverantören av ESG-betyg.

b)Tillfälligt förbjuda leverantören av ESG-betyg att tillhandahålla ESG-betyg till dess att överträdelsen har upphört.

c)Upphäva användningen av ESG-betyg som tillhandahållits av leverantören av ESG-betyg till dess att överträdelsen har upphört.

d)Kräva att leverantören av ESG-betyg upphör med överträdelsen.

e)Ålägga böter enligt artikel 34.

f)Utfärda offentliga underrättelser.

2.De tillsynsåtgärder som avses i punkt 1 ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.

3.När Esma vidtar tillsynsåtgärder som avses i punkt 1 ska myndigheten beakta överträdelsens art och allvar, med hänsyn till följande kriterier:

a)Överträdelsens varaktighet och frekvens.

b)Huruvida överträdelsen har lett till, underlättat eller på annat sätt avser ekonomisk brottslighet.

c)Huruvida överträdelsen har begåtts uppsåtligen eller av oaktsamhet.

d)Graden av ansvar hos den person som är ansvarig för överträdelsen.

e)Den finansiella styrkan hos leverantören av ESG-betyg, såsom framgår av dess totala årliga nettoomsättning.

f)Överträdelsens inverkan på icke-professionella investerares intressen.

g)Storleken på de vinster som har gjorts och de förluster som undvikits av leverantören av ESG-betyg eller förluster för tredje part till följd av överträdelsen, i den mån sådana vinster och förluster kan fastställas.

h)I vilken mån leverantören av ESG-betyg samarbetar med Esma, utan att det påverkar behovet av att säkerställa återbetalning av de vinster som leverantören av ESG-betyg har erhållit eller de förluster som denne undvikit.

i)Tidigare överträdelser som begåtts av leverantören av ESG-betyg.

j)Åtgärder som vidtagits efter överträdelsen av leverantören av ESG-betyg för att förhindra att överträdelsen upprepas.

4.Esma ska, utan onödigt dröjsmål, underrätta den person som är ansvarig för överträdelsen om varje åtgärd som vidtas i enlighet med punkt 1. Esma ska offentliggöra varje sådan åtgärd på sin webbplats inom tio arbetsdagar från den dag då åtgärden antas.

Det offentliggörande som avses i första stycket ska inkludera samtliga följande komponenter:

a)Ett uttalande som bekräftar att leverantören av ESG-betyg har rätt att överklaga beslutet.

b)I tillämpliga fall, ett uttalande som bekräftar att ett överklagande har gjorts och som klargör att ett sådant överklagande inte har suspensiv verkan.

c)Ett uttalande som bekräftar att Esma har möjlighet att tillfälligt upphäva tillämpningen av det överklagade beslutet i enlighet med artikel 60.3 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 34

Böter

1.Om Esma konstaterar att en leverantör av ESG-betyg eller, om tillämpligt, dess rättsliga företrädare, uppsåtligen eller av oaktsamhet har överträtt bestämmelserna i denna förordning ska myndigheten anta ett beslut om att ålägga böter. Det högsta tillåtna bötesbeloppet ska vara 10 % av den totala årliga nettoomsättningen för leverantören av ESG-betyg, beräknat utifrån de senast tillgängliga årsredovisningar som godkänts av ledningsorganet för leverantören av ESG-betyg.

2.Om leverantören av ESG-betyg är ett moderföretag eller dotterföretag till ett moderföretag som är skyldigt att upprätta en koncernredovisning i enlighet med direktiv 2013/34/EU ska den relevanta totala årliga nettoomsättningen vara antingen den totala årliga nettoomsättningen eller motsvarande typ av inkomster enligt

relevant unionsrätt på redovisningsområdet i den senast tillgängliga koncernredovisning som godkänts av ledningsorganet för det yttersta moderföretaget.

3.När bötesbeloppet fastställs i enlighet med punkt 1 ska Esma ta hänsyn till de kriterier som anges i artikel 33.3.

4.Utan hinder av punkt 3 ska bötesbeloppet, om leverantören av ESG-betyg direkt eller indirekt har dragit ekonomiska fördelar av överträdelsen, minst motsvara dessa fördelar.

5.Om en handling eller underlåtenhet som en leverantör av ESG-betyg har gjort sig skyldig till utgör mer än en överträdelse av bestämmelserna i denna förordning ska endast det högsta bötesbelopp som beräknats enligt punkt 2 och som är hänförligt till en av överträdelserna tillämpas.

Artikel 35

Viten

1.Esma ska fatta beslut om att vite ska åläggas för att tvinga

a)en leverantör av ESG-betyg att upphöra med en överträdelse, i enlighet med ett beslut som fattats enligt artikel 33,

b)de personer som avses i artikel 30.1

1)att lämna den fullständiga information som har begärts genom ett beslut som fattats enligt artikel 30,

2)att underkasta sig en utredning och särskilt tillhandahålla de fullständiga handlingar, uppgifter, rutiner och annat material som begärts samt komplettera och korrigera annan information som tillhandahållits i samband med en utredning som inletts genom beslut som fattats enligt artikel 30,

3)att underkasta sig en inspektion på plats som har beslutats enligt artikel 32.

2.Ett vite ska vara effektivt och proportionellt. Esma ska ålägga ett vite per dag fram till dess att leverantören av ESG-betyg eller den berörda personen följer det relevanta beslut som avses i punkt 1.

3.Utan hinder av punkt 2 ska vitesbeloppet uppgå till 3 % av den genomsnittliga dagliga omsättningen under det föregående räkenskapsåret eller, när det gäller fysiska personer, 2 % av den genomsnittliga dagsinkomsten under det föregående kalenderåret. Vitesbeloppet ska beräknas från det datum som anges i beslutet om åläggande av vite.

4.Vite ska åläggas för en period av högst sex månader från och med det att Esma meddelar sitt beslut. Efter utgången av denna period ska Esma se över åtgärden.

Artikel 36

Offentliggörande, art, verkställighet och fördelning av böter och viten

1.Esma ska offentliggöra alla böter och viten som Esma ålägger enligt artiklarna 34 och 35, utom i de fall då ett offentliggörande skulle skapa allvarlig oro på unionens finansiella marknader eller orsaka de berörda parterna oproportionerligt stor skada.

Sådana offentliggöranden får inte innehålla personuppgifter i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/172554.

2.Böter och viten som har ålagts i enlighet med artiklarna 34 och 35 ska vara av administrativ karaktär.

3.Böter och viten som har ålagts i enlighet med artiklarna 34 och 35 ska vara verkställbara.

Verkställigheten av böter och viten ska följa de förfaranderegler som gäller i den medlemsstat eller det tredjeland där verkställigheten sker.

4.Böter och viten ska tillfalla Europeiska unionens allmänna budget. Avsnitt 3

Förfaranden och översyn

Artikel 37

Förfaranderegler för tillsynsåtgärder och åläggande av böter

1.Om Esma konstaterar att det finns allvarliga indikationer på en möjlig överträdelse av bestämmelserna i denna förordning ska Esma utse en oberoende utredare inom Esma för att utreda ärendet. Utredaren får inte vara inblandad eller ha varit inblandad direkt eller indirekt i tillsynen av de ESG-betyg som överträdelsen rör, och ska utföra sina uppgifter oberoende av Esmas tillsynsstyrelse.

2.Den utredare som avses i punkt 1 ska utreda de påstådda överträdelserna och därvid ta hänsyn till eventuella kommentarer som lämnas av de personer som är föremål för utredningen samt lämna in fullständiga ärendehandlingar med sina utredningsresultat till Esmas tillsynsstyrelse.

3.Utredaren ska ha befogenhet att begära information i enlighet med artikel 30 och att genomföra utredningar och inspektioner på plats i enlighet med artiklarna 31 och 32.

4.Vid utförandet av sina uppgifter ska utredaren ha tillgång till alla handlingar och all information som samlats in av Esma i dess tillsynsverksamhet.

5.Rätten till försvar för de personer som är föremål för utredningar ska iakttas fullt ut under utredningar enligt denna artikel.

6.När utredaren lämnar ärendehandlingarna med utredningsresultaten till Esmas tillsynsstyrelse ska denne underrätta de personer som är föremål för utredningen.

7.På grundval av ärendehandlingarna med utredarens utredningsresultat och efter att ha hört de berörda personerna i enlighet med artikel 38, om de begär det, ska Esmas

tillsynsstyrelse bedöma om en eller flera av de personer som är föremål för

54Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

utredningen har begått de överträdelser som avses och ska, om slutsatsen dras att så är fallet, vidta en tillsynsåtgärd enligt artikel 33 och ålägga böter enligt artikel 34.

8.Utredaren ska inte delta i Esmas tillsynsstyrelses överläggningar eller på något annat sätt ingripa i tillsynsstyrelsens beslutsprocess.

9.Kommissionen ska komplettera denna förordning genom att anta ytterligare förfaranderegler för utövande av Esmas befogenhet att ålägga böter eller viten, inbegripet bestämmelser om rätten till försvar, tidsfrister och uppbörd av böter eller viten, och genom att anta närmare regler om preskriptionstider när det gäller åläggande och verkställighet av sanktioner.

De regler som avses i första stycket ska antas genom delegerade akter i enlighet med artikel 45.

10.Esma ska överlämna ärenden till de berörda nationella myndigheterna för lagföring om myndigheten vid fullgörandet av sina uppgifter enligt denna förordning konstaterar att det finns allvarliga indikationer på att det kan föreligga sakförhållanden som utgör brott. Esma ska inte ålägga böter eller viten i de fall där ett tidigare frikännande eller en tidigare fällande dom som bygger på identiska eller väsentligen samma sakförhållanden redan har vunnit laga kraft som ett resultat av straffrättsliga förfaranden enligt nationell rätt.

Artikel 38

Hörande av personer som är föremål för utredning

1.Innan Esma fattar beslut enligt artiklarna 33, 34 och 35 ska de personer som är föremål för förfarandena ges möjlighet att höras om Esmas utredningsresultat. Esma ska grunda sina beslut endast på utredningsresultat som de personer som är föremål för förfarandena har getts möjlighet att yttra sig över.

Första stycket ska inte tillämpas om skyndsamma åtgärder enligt artikel 33 krävs för att förhindra att det finansiella systemet lider betydande och omedelbar skada. Esma får i sådana fall anta ett preliminärt beslut och ska ge de berörda personerna möjlighet att höras snarast möjligt efter det att myndigheten har fattat sitt beslut.

2.Rätten till försvar för personer som är föremål för förfaranden ska iakttas fullt ut under utredningarna. De ska ha rätt att få tillgång till Esmas ärendehandlingar, med förbehåll för andra personers berättigade intresse av att deras affärshemligheter skyddas. Tillgången till ärendehandlingarna ska inte omfatta konfidentiella uppgifter eller Esmas interna förberedande handlingar.

Artikel 39

Prövning av domstolen

Domstolen ska ha obegränsad behörighet att pröva beslut genom vilka Esma har ålagt böter eller viten. Den får upphäva, sänka eller höja ålagda böter eller viten.

Avsnitt 4

Avgifter och delegering

Artikel 40

Tillsynsavgifter

1.Esma ska ta ut avgifter av leverantörer av ESG-betyg i enlighet med den delegerade akt som antas i enlighet med punkt 2. Avgifterna ska helt täcka Esmas nödvändiga kostnader som kan hänföras till tillsynen av leverantörer av ESG-betyg och ersätta varje kostnad som de behöriga myndigheterna kan ådra sig när de utför uppgifter enligt denna förordning, särskilt som ett resultat av en delegering av uppgifter i enlighet med artikel 41.

2.Beloppet för en individuell avgift ska stå i proportion till den årliga nettoomsättningen för den berörda leverantören av ESG-betyg.

Senast den XX XXXX XXXX ska kommissionen anta delegerade akter i enlighet med artikel 45 för att komplettera denna förordning genom att specificera de typer av avgifter som ska betalas, i vilka fall avgifter ska betalas, hur stora avgiftsbeloppen ska vara och hur avgifterna ska betalas, och, i tillämpliga fall, hur Esma ska ersätta behöriga myndigheter för de kostnader som de kan ådra sig när de utför uppgifter enligt denna förordning, särskilt som ett resultat av en delegering av uppgifter i enlighet med artikel 41.

KAPITEL 5

Samarbete mellan Esma och nationella behöriga myndigheter

Artikel 41

Esmas delegering av uppgifter till behöriga myndigheter

1.Om det är nödvändigt för att en tillsynsuppgift ska kunna utföras korrekt får Esma delegera specifika tillsynsuppgifter till den behöriga myndigheten i en medlemsstat i enlighet med de riktlinjer som Esma har utfärdat enligt artikel 16 i förordning (EU) nr 1095/2010. Sådana specifika tillsynsuppgifter kan särskilt innefatta befogenhet att begära information enligt artikel 30 och att genomföra utredningar och inspektioner på plats enligt artiklarna 31 och 32.

2.Esma ska, innan en uppgift delegeras i enlighet med punkt 1, samråda med den berörda behöriga myndigheten om

a)den delegerade uppgiftens omfattning,

b)tidsplanen för utförandet av uppgiften, och

c)överföringen av nödvändig information av och till Esma.

3.Esma ska ersätta en behörig myndighet för kostnader som uppkommer till följd av utförandet av delegerade uppgifter i enlighet med den delegerade akt som antas i enlighet med artikel 45.

4.Esma ska med lämpliga intervall se över den delegering som gjorts i enlighet med punkt 1. Esma får närsomhelst återkalla en delegering.

5.En delegering av uppgifter ska inte påverka Esmas ansvar eller begränsa Esmas förmåga att genomföra och övervaka den delegerade verksamheten. Esma ska inte delegera tillsynsansvar, däribland beslut om auktorisationer, slutliga bedömningar och uppföljningsbeslut avseende överträdelser.

Artikel 42

Informationsutbyte

Esma och de behöriga myndigheterna ska utan onödigt dröjsmål förse varandra med den information som krävs för att de ska kunna utföra sina uppgifter enligt denna förordning.

Artikel 43

Behöriga myndigheters anmälningar och begäranden om upphävande

1.En behörig myndighet i en medlemsstat som konstaterar att överträdelser av bestämmelserna i denna förordning sker, eller har skett, på den egna medlemsstatens eller en annan medlemsstats territorium ska informera Esma om detta. En behörig myndighet som av utredningsskäl anser det lämpligt får uppmana Esma att bedöma behovet att utnyttja de befogenheter som avses i artikel 30 avseende den leverantör av ESG-betyg som är delaktig i dessa överträdelser.

2.Esma ska vidta lämpliga åtgärder. Esma ska underrätta den anmälande behöriga myndigheten om resultatet och i möjligaste mån också om alla viktiga händelser under ärendets gång.

3.En anmälande behörig myndighet i en medlemsstat som anser att en leverantör av ESG-betyg som är upptagen i det register som avses i artikel 13 och vars ESG-betyg används inom den medlemsstatens territorium har överträtt bestämmelserna i denna förordning på ett sätt som i betydande grad påverkar skyddet för investerare eller stabiliteten i det finansiella systemet i den medlemsstaten, får begära att Esma upphäver den berörda leverantörens av ESG-betyg tillhandahållande av ESG-betyg. Den anmälande behöriga myndigheten ska till Esma lämna en fullständig motivering till sin begäran.

4.Om Esma anser att den begäran som avses i punkt 3 inte är berättigad ska myndigheten skriftligen informera den anmälande behöriga myndigheten om detta och ange skälen för sitt utlåtande. Om Esma anser att begäran är berättigad, ska myndigheten vidta lämpliga åtgärder för att lösa frågan.

Artikel 44

Tystnadsplikt

1.Tystnadsplikt ska gälla för Esma, de behöriga myndigheterna och alla personer som arbetar eller har arbetat för Esma, för de behöriga myndigheterna eller för andra personer till vilka Esma har delegerat uppgifter, inklusive av Esma anlitade revisorer och sakkunniga.

2.All information som utbyts enligt denna förordning mellan Esma, de behöriga myndigheterna, EBA, Eiopa och ESRB ska anses vara konfidentiell, förutom

a)om Esma eller den berörda behöriga myndigheten eller annan berörd myndighet eller annat berört organ när informationen lämnas anger att informationen får lämnas ut,

b)om ett sådant utlämnande är nödvändigt i samband med rättsliga förfaranden,

c)om den information som lämnas används i en sammanfattande eller aggregerad form där enskilda finansmarknadsaktörer inte kan identifieras.

AVDELNING IV

DELEGERADE AKTER OCH GENOMFÖRANDEAKTER

Artikel 45

Utövande och återkallande av delegering och invändningar mot delegerade akter

1.Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 5, 21, 22 och 40 ges till kommissionen tills vidare från och med den [Publikationsbyrån: ange dagen för ikraftträdande].

3.Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 5, 21, 22 och 40 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5.Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.En delegerad akt som antas enligt artiklarna 7, 33, 34 och 40 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med [två månader] på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

7.Om varken Europaparlamentet eller rådet vid utgången av den period som avses i punkt 6 har invänt mot den delegerade akten ska den offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och träda i kraft den dag som anges i den. Den delegerade akten får offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och träda i kraft innan denna period löper ut, förutsatt att både Europaparlamentet och rådet har underrättat kommissionen om att de inte har för avsikt att göra några invändningar.

8.Om Europaparlamentet eller rådet invänder mot den delegerade akten inom den period som avses i punkt 1 ska den inte träda i kraft. I enlighet med artikel 296 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska den institution som invänder mot den delegerade akten ange skälen till detta.

Artikel 46

Ändringar av bilagor

För att ta hänsyn till utvecklingen, även den internationella, på de finansiella marknaderna, särskilt när det gäller hållbar finansiering, får kommissionen, genom delegerade akter i enlighet med artikel 45, anta åtgärder som ändrar bilagorna.

Artikel 47

Kommittéförfarande

1.Kommissionen ska biträdas av europeiska värdepapperskommittén, som inrättades genom kommissionens beslut 2001/528/EG55. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/201156.

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

AVDELNING V

ÖVERGÅNGS- OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 48

Övergångsbestämmelser

1.Leverantörer av ESG-betyg som tillhandahåller sina tjänster på det datum då denna förordning träder i kraft ska underrätta ESMA inom tre månader om de vill fortsätta att erbjuda sina tjänster och ansöka om auktorisation i enlighet med artikel 5. De ska i det fallet ansöka om auktorisation inom sex månader efter den dag då denna förordning ska börja tillämpas.

2.Genom undantag från punkt 1 ska leverantörer av ESG-betyg som kategoriseras som små och medelstora företag enligt artikel 3 i direktiv 2013/34/EU ansöka om auktorisation inom 24 månader efter den dag då denna förordning ska börja tillämpas.

3.Leverantörer av ESG-betyg som kategoriseras som små och medelstora företag enligt artikel 3 i direktiv 2013/34/EU och som träder in på marknaden efter [ange dagen för tillämpning] ska underrätta Esma innan de börjar erbjuda sina tjänster och ska ansöka om auktorisation inom tolv månader efter dagen för underrättelsen.

Artikel 49

Översyn

1.Kommissionen ska utvärdera tillämpningen av denna förordning senast [fem år efter denna förordnings ikraftträdande].

2.Kommissionen ska lägga fram en rapport om de viktigaste resultaten av utvärderingen för Europaparlamentet och rådet. Vid utvärderingen ska kommissionen

Kommissionens beslut av den 6 juni 2001 om inrättande av en europeisk värdepapperskommitté (EGT L 191, 13.7.2001, s. 45).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

ta hänsyn till marknadsutvecklingen och all relevant bevisning som står till dess förfogande.

3.Om kommissionen anser att det är lämpligt ska rapporten åtföljas av ett lagstiftningsförslag om ändring av relevanta bestämmelser i denna förordning.

Artikel 50

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den [sex månader efter denna förordnings ikraftträdande].

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Strasbourg den

På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
Talman	Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets titel

1.2.Berörda politikområden

1.3.Förslaget eller initiativet avser

1.4.Mål

1.4.1.Allmänt/allmänna mål

1.4.2.Specifikt/specifika mål

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

1.4.4.Prestationsindikatorer

1.5.Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet av en åtgärd på unionsnivå” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

1.5.3.Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

1.5.4.Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

1.5.5.En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

1.6.Förslagets eller initiativets beräknade varaktighet och beräknade inverkan på budgeten

1.7.Planerad(e) genomförandemetod(er)

2.FÖRVALTNING

2.1.Regler om uppföljning och rapportering

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2.Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen

3.2.1.Sammanfattning av beräknade konsekvenser för driftsanslagen

3.2.2.Beräknad output som finansieras med driftsanslag

3.2.3.Sammanfattning av beräknade konsekvenser för de administrativa anslagen

3.2.3.1.Beräknat personalbehov

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

3.2.5.Bidrag från tredje part

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets titel

Förslag till [Europaparlamentets och rådets] förordning om transparens och verksamhet för leverantörer av betyg avseende miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG-betyg)

1.2.Berörda politikområden

Politikområde: finansiell stabilitet, finansiella tjänster och kapitalmarknadsunionen

1.3.Förslaget avser  en ny åtgärd

en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd57

en förlängning av en befintlig åtgärd

en sammanslagning av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

1.4.Mål

1.4.1.Allmänt/allmänna mål:

Det allmänna målet med detta initiativ är att bättre dra nytta av potentialen hos den europeiska inre marknaden och att bidra till övergången till ett fullt ut hållbart och inkluderande ekonomiskt och finansiellt system i enlighet med den europeiska gröna given och FN:s mål för hållbar utveckling. Detta kan uppnås genom att öka investerares möjlighet att fatta välgrundade beslut när det gäller investeringars hållbarhet och genom att hjälpa företag att bättre förstå deras hållbarhetsprestanda.

Eftersom ESG-betyg och underliggande uppgifter används för investeringsbeslut och kapitalallokering har initiativet som syfte att – genom att reglera leverantörer av ESG- betyg – förbättra kvaliteten på och transparensen för ESG-betyg, för att göra det möjligt för investerare och klassificerade företag att fatta mer välgrundade beslut när det gäller hanteringen av ESG-risker och effekterna av sina investeringar eller sin verksamhet. Samtidigt är det av avgörande vikt att främja tillit och förtroende för den verksamhet som bedrivs av leverantörer av ESG-betyg genom att säkerställa att marknaden fungerar väl och att leverantörer av ESG-betyg förebygger och hanterar intressekonflikter.

1.4.2.Specifikt/specifika mål:

Det finns två specifika mål, vilka hänger samman med de två bakomliggande orsakerna till problemen:

-Ökad tydlighet när det gäller egenskaperna hos ESG-betyg (vad de innebär och syftar till) och de metoder och uppgiftskällor eller uppskattningar som används för att fastställa dem.

-Att tillhandahålla ökad tydlighet när det gäller den verksamhet som bedrivs av leverantörer av ESG-betyg samt säkerställa förebyggande och begränsning av risker för intressekonflikter inom ramen för nämnda verksamhet.

57	I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Detta förslag bör medföra transparens och ökad tydlighet när det gäller den verksamhet som bedrivs av leverantörer av ESG-betyg. Detta bör vara till gagn såväl för användarna av dessa betyg som för klassificerade företag och andra berörda parter. Det kommer att bidra till att uppfylla målen för den europeiska gröna given och strategin för hållbar finansiering.

Förslaget kommer att få betydande direkta och indirekta ekonomiska effekter för de berörda parterna. I ett första skede kommer leverantörer av ESG-betyg att omfattas av krav på offentliggörande och andra operativa krav, vilket kommer att medföra kostnader. Då kommer användare av ESG-betyg och klassificerade enheter att dra nytta av ökad transparens när det gäller ESG-klassificeringens egenskaper och den verksamhet som bedrivs av leverantörer av ESG-betyg. Offentliga myndigheter (Esma) kommer också att påverkas, i synnerhet i samband med att tillsyn av leverantörer av ESG-betyg införs, även om det sker inom deras befintliga strukturer.

1.4.4.Prestationsindikatorer

Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.

Följande två prestationsindikatorer har fastställts:

Mål nr 1

-Antalet ESG-betyg som gjorts tillgängliga.

-Antalet ESG-betyg som har finansiella risker och/eller påverkande målsättningar.

-Information som gjorts tillgänglig för allmänheten online av leverantörer av ESG- betyg, i synnerhet utarbetande av broschyrer/informationsblad.

-Den utsträckning i vilken ESG-betyg/ESG-poäng som mäter samma begrepp skiljer sig mellan olika klassificeringsinstitut, och i synnerhet huruvida skillnaden minskar över tid.

-Huruvida korrelationen mellan ESG-betyg med liknande ändamål har ökat.

Mål nr 2

-Hur användningen av ESG-betyg av användare och emittenter har ökat.

-Omfattning och marknadsandelar för ESG-investeringar baserade på ESG-betyg.

-Antalet skandaler som har koppling till ESG-betyg.

1.5.Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

Detta förslag ingår i kommissionens förnyade strategi för hållbar finansiering som antogs i juli 2021. Miljömässiga, samhällsrelaterade och bolagsstyrningsrelaterade klassificeringar (ESG-betyg) spelar framför allt en viktig roll för att EU:s marknad för hållbar finansiering ska fungera genom att tillhandahålla viktiga informationsskällor för investeringsstrategier, riskhantering och upplysningsskyldigheter för investerare och finansinstitut. De används även av företag som strävar efter att bättre förstå hållbarhetsrisker- och möjligheter kopplade till deras egen eller dess partners verksamhet och hur de förhåller sig i jämförelse med deras konkurrenter när det gäller dessa frågor.

Detta förslag syftar till att bättre dra nytta av potentialen hos den europeiska inre marknaden och kapitalmarknadsunionen och att bidra till övergången till ett fullt ut hållbart

och inkluderande ekonomiskt och finansiellt system i enlighet med den europeiska gröna given och FN:s mål för hållbar utveckling.

Den nuvarande marknaden för ESG-betyg har brister och fungerar inte på ett tillfredsställande sätt då användares och klassificerade enheters behov när det gäller ESG- betyg inte tillgodoses och förtroendet för betyg undergrävs. Detta problem har flera olika dimensioner, framför allt i) brist på transparens när det gäller ESG-klassificeringens egenskaper, metoder och uppgiftskällor och ii) oklarheter om hur leverantörer av ESG- betyg bedriver sin verksamhet. ESG-betyg tjänar därför inte sitt syfte och gör det inte möjligt för användare, investerare och klassificerade enheter att i tillräcklig utsträckning fatta välgrundade beslut avseende ESG-relaterade risker, effekter och möjligheter.

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet i unionens intervention” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

Målet med detta initiativ, dvs. att förtydliga egenskaperna hos ESG-betyg samt att förtydliga hur den verksamhet som bedrivs av leverantörer av ESG-betyg fungerar, kan inte uppnås i tillräckligt hög grad av de enskilda medlemsstaterna om dessa agerar oberoende av varandra. Det är nödvändigt att vidta åtgärder på EU-nivå för att EU:s kapitalmarknader ska fungera och för att bidra till övergången till ett fullt ut hållbart och inkluderande ekonomiskt och finansiellt system i enlighet med den europeiska gröna given och FN:s mål för hållbar utveckling.

Då intresset för hållbara investeringar och ESG-betyg ökar alltmer i jurisdiktioner världen över är det viktigt för EU att samarbeta med sina partner utifrån ett enhetligt och övergripande europeiskt tillvägagångssätt.

Även om medlemsstaterna skulle kunna vidta åtgärder på egen hand för att stärka ESG- klassificeringens tillförlitlighet och jämförbarhet skulle sådana åtgärder sannolikt skilja sig åt avsevärt mellan olika medlemsstater, vilket kan leda till olika nivåer av transparens, hinder för marknadsaktörer och utmaningar för de som bedriver gränsöverskridande verksamhet (eftersom detta i synnerhet är fallet på denna marknad, med användare i flera medlemsstater), och dessutom kan begränsa jämförbarheten mellan betyg. Detta skulle orsaka problem och förvirring för både klassificerade enheter och användare av betyg och skulle i slutändan kunna leda till ett ojämnt skydd för investerare i olika medlemsstater.

1.5.3.Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

Baserat på erfarenheterna av tillsynen av kreditvärderingsinstitut och det faktum att ESG- betyg för närvarande inte är lika systemviktiga som kreditbetyg kommer de följaktligen att kräva en lägre grad av tillsyn än den som Esma för närvarande tillämpar för kreditvärderingsinstitut. Jämfört med tillsynskostnaderna för kreditvärderingsinstitut är antalet heltidsekvivalenter därför mer än 50 % lägre, baserat på antagandet att leverantörer av ESG-betyg kräver en lägre grad av tillsyn än den som Esma för närvarande tillämpar för kreditvärderingsinstitut.

ESG-betygens roll i det finansiella ekosystemet och deras användning i rättsligt reglerade sammanhang kommer dock sannolikt att bli mer betydande inom en snar framtid, och därmed kommer tillsynsuppgifterna sannolikt också att öka.

För att göra en jämförelse med kreditvärderingsinstitut finns det för närvarande 29 kreditvärderingsinstitut som är registrerade eller certifierade av Esma, medan det finns 59 leverantörer av ESG-betyg som är verksamma i EU.

Utifrån erfarenheterna av registrering av kreditvärderingsinstitut uppskattas det för närvarande att det för 0,5 heltidsekvivalenter skulle ta sex månader att registrera en enhet, oberoende av dess storlek. Erfarenheterna visar också att det inte är sannolikt att registreringen av en enhet kan slutföras snabbare än inom sex månader.

Erfarenheter från reglering av nya marknader/nya leverantörer (såsom kreditvärderingsinstitut eller administratörer av referensvärden), tyder på att den huvudsakliga insatsen under det första året/de första åren är att auktorisera/registrera befintliga enheter men att det från och med det andra året, utöver registrering/auktorisering, behövs personal för tillsyn av enheter som auktoriserats/registrerats under de föregående åren.

Som jämförelse kan nämnas att Esma har 37 tjänster för tillfälligt anställda och 14 tjänster

för kontraktsanställda (totalt 51) budgeterade under delverksamheten kreditvärderingsinstitut för 2023. Detta inbegriper kärnpersonal och centraliserade tjänster. 2011 gavs Esma i uppgift att utöva direkt tillsyn av kreditvärderingsinstitut. Erfarenheter från de senaste 12 åren visar att direkt tillsyn av enheter kräver erfaren personal som anställs permanent, eftersom antalet tjänster för tillfälligt anställda är avsevärt högre än antalet tjänster för kontraktsanställda när det gäller tillsyn av kreditvärderingsinstitut.

1.5.4.Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

Kommissionen är angelägen om att åstadkomma en grön omställning av EU:s ekonomi, så som beskrivs i meddelandet om den europeiska gröna given från december 2019 och i strategin för att finansiera omställningen till en hållbar ekonomi.

Förslaget om ESG-betyg kommer att bidra till denna agenda genom att öka transparensen i verksamheten för en viktig typ av finansmarknadsaktör, vilket också kommer att bidra till att kanalisera privata investeringar till hållbara projekt och verksamheter.

Detta lagstiftningsförslag är förenligt med den fleråriga budgetramen.

1.5.5.En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

Esma skulle få i uppgift att bevilja auktorisation och övervaka sektorn fortlöpande, vilket skulle kräva ytterligare resurser. Den totala årliga kostnadsökningen beräknas uppgå till omkring 3,7–3,8 miljoner euro. Denna kostnad kommer inte att belasta EU:s budget eftersom förslaget kommer att innehålla en bestämmelse om att Esma får ta ut auktorisations- och tillsynsavgifter av leverantörer av ESG-betyg58, för att täcka alla tillsynskostnader. Detta liknar andra områden, där Esma ansvarar för övervakningen av vissa enheter (t.ex. kreditvärderingsinstitut).

58Den relativa storleken på avgifterna beroende på storleken på leverantörer av ESG-betyg. Att låta enheter under tillsyn täcka kostnaderna för tillsyn är sedvanlig praxis inom finanssektorn.

1.6.Förslagets eller initiativets beräknade varaktighet och beräknade inverkan på budgeten

begränsad varaktighet

– Förslaget eller initiativet ska gälla från [den DD/MM]ÅÅÅÅ till [den DD/MM]ÅÅÅÅ

– Budgetkonsekvenser från och med YYYY till och med YYYY

obegränsad varaktighet

–Efter en inledande period 2022–2024

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.Planerad metod för genomförandet59

 Direkt förvaltning som sköts av kommissionen genom

– genomförandeorgan

Delad förvaltning med medlemsstaterna

Indirekt förvaltning genom delegering av budgetgenomförandet till  internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka) EIB och Europeiska investeringsfonden

organ som avses i artiklarna 70 och 71

offentligrättsliga organ

privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten

Anmärkningar

Ej tillämpligt

59Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i

budgetförordningenåterfinnspåBudgWeb: https://myintracomm.ec.europa.eu/budgweb/EN/man/budgmanag/Pages/budgmanag.aspx .

2.FÖRVALTNING

2.1.Regler om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder

I linje med redan befintliga arrangemang utarbetar de europeiska tillsynsmyndigheterna regelbundna rapporter om sin verksamhet (inklusive intern rapportering till företagsledningen och styrelserna och upprättande av årsrapporten). Revisionsrätten och internrevisionstjänsten granskar deras resursanvändning och funktion. Uppföljningen och rapporteringen avseende de åtgärder som ingår i förslaget går i linje med de befintliga kraven samt eventuella nya krav som detta förslag ger upphov till.

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

Förvaltningen kommer att skötas indirekt genom de europeiska tillsynsmyndigheterna. Finansieringsmekanismen kommer att genomföras genom auktorisations- och tillsynsavgifter som tas ut av Esma hos leverantörer av ESG-betyg.

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

När det gäller en regelrätt, ekonomisk, effektiv och ändamålsenlig användning av anslag som förslaget ger upphov till förväntas förslaget inte medföra nya betydande risker som inte skulle täckas av en befintlig intern kontrollram. Att säkerställa att avgifter tas ut från leverantörerna av ESG-betyg i tid kan dock innebära en ny utmaning.

Förvaltnings- och kontrollsystem i enlighet med förordningarna om de europeiska tillsynsmyndigheterna tillämpas redan. De europeiska tillsynsmyndigheterna samarbetar nära med kommissionens tjänst för internrevision för att säkerställa att lämpliga standarder uppfylls inom alla områden av den interna kontrollramen. Dessa arrangemang kommer att gälla även med avseende på de europeiska tillsynsmyndigheternas roll enligt detta förslag. Dessutom beviljar Europaparlamentet varje budgetår, på rekommendation av rådet, ansvarsfrihet för varje europeisk tillsynsmyndighet för genomförandet av dess budget.

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder och skyddsåtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. enligt strategin för bedrägeribekämpning.

För att bekämpa bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet gäller bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) för de europeiska tillsynsmyndigheterna utan begränsningar. De europeiska tillsynsmyndigheterna har en särskild strategi mot bedrägerier och en åtföljande handlingsplan. De europeiska tillsynsmyndigheternas ökade insatser inom bedrägeribekämpning kommer att vara förenliga med reglerna och vägledningen i budgetförordningen (bestämmelser om bedrägeribekämpning som en del av en sund ekonomisk förvaltning), Olafs bedrägeriförebyggande insatser, bestämmelserna i kommissionens strategi mot bedrägerier (KOM(2011) 376) samt med den gemensamma strategin om decentraliserade EU-myndigheter (juli 2012) och den tillhörande färdplanen. Dessutom fastställs bestämmelserna om genomförande och kontroll av de europeiska tillsynsmyndigheternas budget och tillämpliga finansiella regler i de förordningar som inrättar de europeiska tillsynsmyndigheterna samt deras budgetförordningar, även regler som syftar till att förebygga bedrägerier och oriktigheter.

3. BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

∙Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

Rubrik i		Budgetrubrik	Typ av					Bidrag
Rubrik i		Budgetrubrik	anslag					Bidrag
den			anslag
den
fleråriga	Nummer		Diff./Ick			från Efta-	från		från	enligt artikel 21.2 b i
budgetrame							från		från
budgetrame							kandidatlän		tredjeländ
n			e-diff	60	.	länder61	kandidatlän		tredjeländ	budgetförordningen
				60		länder61	der62		er	budgetförordningen
							der62		er

	Ej tillämpligt		Diff.			Antal	Antal		Antal	Antal

∙Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

Rubrik i			Budgetrubrik	Typ av			Bidrag
Rubrik i			Budgetrubrik	anslag			Bidrag
	den			anslag
	den
fleråriga		Nummer		Diff./Icke-	från Efta-	från		från	enligt artikel 21.2 b i
budgetrame						från		från
budgetrame						kandidatlän		tredjeländ
	n			diff.	länder	kandidatlän		tredjeländ	budgetförordningen
	n			diff.	länder	der		er	budgetförordningen
						der		er

Differentierade respektive icke-differentierade anslag. Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

Kandidatländer och i tillämpliga fall potentiella kandidater i västra Balkan.

Ej tillämpligt

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen

Nummer

[Rubrik……………...………………………………………………………]

[Organ]: <…….>

2023

2024

2025

2026

2027

TOTALT

Åtaganden

(1)

Avdelning 1:

Betalningar

(2)

Åtaganden

(1a)

Avdelning 2:

Betalningar

(2a)

Åtaganden

(3a)

Avdelning 3:

Betalningar

(3b)

Åtaganden

=1+1a

+3a

TOTALA anslag

för [organ] <…….>

Betalningar

=2+2a

+3b

Rubrik i den fleråriga budgetramen	7	”Administrativa utgifter”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

	2023	2024	2025	2026	2027	TOTALT

GD: <…….>

Personalresurser

Övriga administrativa utgifter

GD TOTALT <…….>	Anslag

TOTALA anslag

(summa åtaganden =

när det gäller RUBRIK 7 summa betalningar) i den fleråriga budgetramen

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

2023

2024

2025

2026

2027

TOTALT

	TOTALA anslag		Åtaganden
	när det gäller RUBRIKERNA 1–7
	när det gäller RUBRIKERNA 1–7
	i den fleråriga budgetramen		Betalningar

3.2.2.Beräknad inverkan av Esmas anslag

–  Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

–  Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

2023

2024

2025

Ange mål och

OUTPUT

output

Geno



Typ63

msnitt

Antal

liga

Kostn.

kostna

der

SPECIFIKT MÅL nr 1: Integrera enheter i

system för tillsynsrapportering

- Output

Enheter som

0,035

integrerats

Delsumma för specifikt mål nr 1

0,035

SPECIFIKT MÅL nr 2

-Output

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

2026	2027	TOTALT

Antal		Antal		antal	Total
	Kostn.		Kostn.	Totalt	kostna
	Kostn.		Kostn.		kostna
					d

10	0,005	9	0,005		59	0,045
10		9		0,005	59	0,045
10	0,005	9		0,005	59	0,045

63Output är de produkter och tjänster som ska tillhandahållas (t.ex.: antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

Delsumma för specifikt mål nr 2

TOTAL KOSTNAD

0,035

0,005

0,045

3.2.3.Beräknad inverkan på Esmas personalresurser

3.2.3.1.Sammanfattning

– Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ karaktär tas i anspråk enligt förklaringen nedan:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

		2023	2024	2025	2026	2027	TOTALT


Tillfälligt anställda				0,587	1,198	1,222	3,006
(AD-tjänster)				0,587	1,198	1,222	3,006
(AD-tjänster)

Tillfälligt	anställda			0,098	0,200	0,203	0,501
(AST-tjänster)				0,098	0,200	0,203	0,501
(AST-tjänster)

Kontraktsanställda				0,918	1,873	1,720	4,512

Utstationerade
nationella experter


TOTALT64				1,603	3,271	3,145	8,020

Personalbehov (heltidsekvivalenter):

		2023	2024	2025	2026	2027	TOTALT


Tillfälligt anställda				6	6	6	18
(AD-tjänster)				6	6	6	18
(AD-tjänster)

Tillfälligt	anställda			1	1	1	3
(AST-tjänster)				1	1	1	3
(AST-tjänster)

Kontraktsanställda				12	12	10	34

Utstationerade
nationella experter


TOTALT				19	19	17

64Alla finansierade genom avgifter (inklusive arbetsgivarens andel av pensionsavgifter)

3.2.3.2.Beräknat personalbehov för det ansvariga generaldirektoratet

– Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk.

– Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Uppgifterna ska anges i heltal (eller med högst en decimal)

				För in så många år som
År	År	År		behövs för att redovisa
År	År	År	År N+3	inverkan på
N	N+1	N+2	År N+3	inverkan på
N	N+1	N+2		resursanvändningen (jfr
				resursanvändningen (jfr
				punkt 1.6)

∙Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

20 01 02 01 och 20 01 02 02 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna)

20 01 02 03 (vid delegationer)

01 01 01 01 (indirekta forskningsåtgärder)

10 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder)

Extern personal i heltidsekvivalenter65

20 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier finansierade genom ramanslaget)

20 02 03 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter som tjänstgör vid delegationerna)

-vid

Budgetruhuvudkontoret

	brik(er)	67
	(ange
	vilken/vil
	vilken/vil	- vid
	ka) 66	- vid
		delegationer

01 01 01 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som

[Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen]. Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster). Huvudsakligen för EU:s sammanhållningspolitiska fonder, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF).

arbetar med indirekta forskningsåtgärder)

10 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med direkta forskningsåtgärder)

Annan budgetrubrik (ange vilken)

TOTALT

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda

Extern personal

En beskrivning av beräkningen av kostnaden för heltidsekvivalenter bör anges i avsnitt 3 i

bilaga

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

– Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen

– Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

Förklara i förekommande fall vilka omfördelningar som krävs, och ange berörda budgetrubriker och belopp.

Ej tillämpligt

– Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras68

Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt belopp.

Ej tillämpligt

3.2.5.Bidrag från tredje part

– Det ingår inga bidrag från tredje part i förslaget/initiativet

– Förslaget/initiativet kommer att medfinansieras enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

		2023	2024	2025	2026	2027	Totalt

Uppskattning av kostnader som täcks				1,911	3,833	3,685	9,430
Uppskattning av kostnader som täcks
av tillsynsavgifter

TOTALA	medfinansierade			1,911	3,833	3,685	9,430
anslag (inklusive arbetsgivarens
andel av pensionsavgifter)

68Se artiklarna 12 och 13 i rådets förordning (EU, Euratom) nr 2093/2020 av den 17 december 2020 om den fleråriga budgetramen för 2021–2027.

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

– Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

– Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

– Påverkan på egna medel

– Påverkan på andra inkomster

– Ange om inkomsterna har avsatts för utgiftsposter

						Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

	Belopp som			Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna69
	Belopp som
Budgetrubrik i den årliga	förts in för det						För in så många år som behövs för att
budgetens inkomstdel:	innevarande	År	År		År	År	För in så många år som behövs för att
budgetens inkomstdel:	innevarande	År	År		År	År	redovisa inverkan på resursanvändningen
	budgetåret	N	N+1		N+2	N+3	redovisa inverkan på resursanvändningen
	budgetåret	N	N+1		N+2	N+3		(jfr punkt 1.6)
								(jfr punkt 1.6)

Artikel ………….

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.

Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats.

69När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.

Bilaga till finansieringsöversikten

Allmänna antaganden

∙Lagstiftningen träder i kraft under andra halvåret 2024.

∙Direkt tillsyn och avgifter kommer att börja tillämpas sex månader senare, 2025.

∙Kostnaden för ytterligare personalutgifter (Avdelning I) har beräknats med hjälp av de genomsnittliga personalkostnader som tillämpas från och med januari 2023 på 171 000 euro per tillfälligt anställd och 91 000 euro per kontraktsanställd (dvs. standardkostnaderna exklusive standardkostnaden för kringkostnader på 29 000 euro för de lokal- och it-kostnader som hänger samman med ytterligare heltidsekvivalenter).

Den korrigeringskoefficient som för närvarande tillämpas för Paris (118,7) tillämpades på dessa standardkostnader, som därefter indexreglerades med 2 % för åren efter 2023 (som är allmän praxis vid programplaneringen av EU-budgeten med hänsyn till att inflationen under vissa år kan vara lägre och under andra år kan vara högre).

∙Kostnaden för ytterligare infrastruktur- och driftsutgifter (Avdelning II) har beräknats med hjälp av den standardiserade kringkostnadsfördelningen på 29 000 euro för de lokal- och it-kostnader som hänger samman med ytterligare heltidsekvivalenter, som indexreglerats med 2 % för åren efter 2023. Utöver detta har en standardkostnad på 2 500 euro per heltidsekvivalent (även den indexreglerad med 2 % för åren efter 2023) inkluderats för andra administrativa kostnader som inte täcks av kringkostnadsfördelningen.

De förväntade konsekvenserna för EU-budgeten har beräknats utifrån följande:

Avdelning I – Personalutgifter

∙Beräkningarna baseras på följande uppgifter: 59 enheter är verksamma i EU, varav 30 är belägna i EU, och 29 är belägna utanför EU. För de enheter som inte är EU-baserade ska det finnas tre sätt på vilka de kommer att kunna tillhandahålla tjänster i EU: a) likvärdighet b) godkännande c) erkännande. Graden av tillsyn kommer att variera beroende på var leverantören är etablerad (EU kontra icke-EU).

EU-baserade enheter: Vid 30 leverantörer av ESG-betyg med säte i EU (3 stora +

6 medelstora, + 9 små + 12 mikroenheter): i) År (n) kommer det att ta 6 månader för auktoriseringen av 30 enheter med säte i EU (tjänster för kontraktsanställda)+ 6 månader för tillsyn av dem av dessa enheter som redan har blivit auktoriserade (tjänster för tillfälligt anställda). ii) År (n)+1 tillsyn av 30 enheter. iii) År (n)+2, tillsyn av 30 enheter.

∙Antaganden om EU-leverantörer: Kommissionen uppskattar, baserat på synpunkterna från Esma, att det skulle behövas 1,7 heltidsekvivalenter för att utöva tillsyn över en större leverantör av ESG-betyg och 0,2 heltidsekvivalenter för att utöva tillsyn över en mindre leverantör av ESG-betyg. Detta baseras på antagandet att ESG-betyg inte är lika systemviktiga som kreditbetyg och därför kommer att kräva en lägre grad av tillsyn än den som Esma för närvarande tillämpar för kreditvärderingsinstitut. Kommissionen har därför tillämpat en minskning på 50 % av antalet heltidsekvivalenter för kreditvärderingsinstitut.

∙Antaganden om leverantörer av ESG-betyg som inte är EU-baserade:

För leverantörer som inte är EU-baserade utgick vi från = 0,1 heltidsekvivalenter (hälften av den tid som avsätts för en EU-baserad leverantör av ESG-betyg som är en mikroenhet), på basis av 29 leverantörer av ESG-betyg som inte är EU-baserade utgick vi från en fast avgift på 3 000 euro för varje leverantör av ESG-betyg som inte är EU-baserad (hälften av det avgiftsbelopp som debiteras certifierade kreditvärderingsinstitut, 6 000 euro).

∙Det bör noteras att balansen för personal inom ramen för ESG-klassificeringsuppdraget (fler tjänster för kontraktsanställda kontra tjänster för tillfälligt anställda) skiljer sig från tillvägagångssättet när det gäller kreditvärderingsinstitut. I båda fallen har Esma ett uppdrag i fråga om direkt tillsyn men när det gäller kreditvärderingsinstitut har den avsevärt fler tjänster för tillfälligt anställda än tjänster för kontraktsanställda (37 tjänster för tillfälligt anställda och 14 tjänster för kontraktsanställda) för att säkerställa att kvalificerad och erfaren personal är permanent anställd.

∙Vi anser att det är sannolikt att engångsarbete när det gäller auktorisering kommer att nå sin topp under det första året (år 2025). I detta avseende kommer det att vara viktigt att Esma får de ovan nämnda 19 heltidsekvivalenterna redan från början för att kunna hantera denna topp. För år 2027 är det sannolikt att den initiala stora arbetsbördan i samband med registrering och auktorisering kommer att lätta och antalet tjänster för tillfälligt kontraktsanställda skulle kunna minskas så att det totala antalet heltidsekvivalenter kan minskas till 17. Under år 2027 kommer Esma dock att ansvara för tillsynen av alla enheter som registrerats och auktoriserats under åren 2025 och 2026, och den föreslagna minskningen kan därför inte vara alltför betydande.

∙Jämfört med antalet heltidsekvivalenter för den direkta tillsynen av kreditvärderingsinstitut har antalet heltidsekvivalenter för den direkta tillsynen av leverantörer av ESG-betyg minskats med mer än 50 % (totalt 51 heltidsekvivalenter för kreditvärderingsinstitut kontra 19 heltidsekvivalenter under 2025/2026 och 17 heltidsekvivalenter under 2027 för leverantörer av ESG-betyg). Detta anses vara det minsta behov av personal som krävs för att säkerställa korrekt direkt tillsyn av marknaden bestående av 59 enheter.

Avdelning III – Driftsutgifter

∙Motivering för 35 000 euro för att integrera enheter i system för tillsynsrapportering. Denna kostnad är nödvändig för att skapa en modul i systemet kallad BWise som Esma använder för tillsynsrapportering. Till följd av det nya uppdraget i fråga om direkt tillsyn behöver systemet för tillsynsrapportering utvidgas. Utöver de initiala kostnaderna kommer det att förekomma en återkommande årsavgift på 5 000 euro.

∙Genom rapporteringssystemet kan Esma behandla tillsynsdokumentation som tagits emot från enheter och det bidrar till att minska det manuella arbetet med att öppna och spara e- postbilagor. Det bidrar därför till att minska kostnader för heltidsekvivalenter.

Beräknade utgifter som ska täckas av avgifter för alla direkta tillsynsuppgifter som utförs av Esma

euro

Esma			2023	2024	2025	2026	2027	TOTALT

	Åtaganden	(1)			1.603.618	3.271.382	3.145.675	8.020.675
Avdelning 1: Personalutgifter					1.603.618	3.271.382	3.145.675	8.020.675
Avdelning 1: Personalutgifter

	Betalningar	(2)			1.603.618	3.271.382	3.145.675	8.020.675

	Åtaganden	(1a)			273,105	557,134	534,849	1.365.088
	Åtaganden	(1a)						1.365.088
Avdelning 2: Infrastruktur och
administrativa utgifter					273,105	557,134	534,849
	Betalningar	(2a)			273,105	557,134	534,849	1.365.088
	Betalningar	(2a)						1.365.088

	Åtaganden	(3a)			35,000	5,000	5,000	45,000
Avdelning 3: Driftsutgifter
Avdelning 3: Driftsutgifter	Betalningar	(3b)			35,000	5,000	5,000	45,000
	Betalningar	(3b)			35,000	5,000	5,000	45,000

TOTALA anslag	Åtaganden	=1+1a +3a			1.911.724	3.833.516	3.685.523	9.430.763
								9.430.763

	Betalningar	=2+2a +3b			1.911.724	3.833.516	3.685.523	9.430.763