Sexuellt utnyttjande i pornografiska syften

– våldsutsatthet som behöver synliggöras

Volym 1

Betänkande av Utredningen om

skydd, stöd och vård för personer som har utsatts för övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi

Stockholm 2023

SOU 2023:98

SOU och Ds finns på regeringen.se under Rättsliga dokument.

Svara på remiss – hur och varför

Statsrådsberedningen, SB PM 2021:1.

Information för dem som ska svara på remiss finns tillgänglig på regeringen.se/remisser.

Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet

Omslag: Elanders Sverige AB

Tryck och remisshantering: Elanders Sverige AB, Stockholm 2023

ISBN 978-91-525-0816-9 (tryck)

ISBN 978-91-525-0817-6 (pdf)

ISSN 0375-250X

Till statsrådet Paulina Brandberg

Regeringen beslutade den 30 juni 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att kartlägga kunskapsläget om våld och andra övergrepp mot vuxna och exploatering av barn vid produktion och distribution av pornografi samt att föreslå hur tillgången till skydd, stöd och vård för vuxna och barn kan förbättras. I uppdraget ingick också att analysera brottslighet kopplad till produktion och distribution av pornografi (dir. 2022:100).

Som särskild utredare förordnades den 1 augusti 2022 enhets- chefen vid Jämställdhetsmyndigheten Mikael Thörn.

Som sakkunnig att biträda utredningen förordnades den 23 januari 2023 kanslirådet vid Arbetsmarknadsdepartementet Helena Hagelberg. Som experter att biträda utredningen förordnades samma dag följande personer.

Forskningsledaren vid Talita Meghan Donevan, samordnaren vid Mikamottagningen, Göteborgs Stad, Annika Emricsson, departements- sekreteraren vid Justitiedepartementet Kristin Franke Björkman, utredaren vid Socialstyrelsen Olga Gislén, utredaren vid Jämställd- hetsmyndigheten Robert Kristiansen, doktoranden vid Göteborgs universitet Charlotta von Mentzer, kammaråklagaren vid Åklagar- myndigheten Miranda Pedersen, sakkunnige vid Riksförbundet för sexuell upplysning Kalle Röcklinger, kommissarien vid Polismyndig- heten Björn Sellström, affilierade professorn vid Marie Cederschiöld högskola Carl-Göran Svedin, utredaren vid Barnombudsmannen Kim Sylwander och ämnesrådet vid Socialdepartementet Linda Österberg.

Robert Kristiansen entledigades från uppdraget som expert i utred- ningen den 25 april 2023. I hans ställe förordnades utredaren vid Jäm- ställdhetsmyndigheten Peter Söderström som expert från och med den 25 april 2023. Kristin Franke Björkman entledigades från uppdraget som expert i utredningen den 25 maj 2023. I hennes ställe förordnades departementssekreteraren vid Justitiedepartementet Helena Rönnblom

som expert från och med den 25 maj 2023. Helena Hagelberg ent- ledigades från uppdraget som sakkunnig i utredningen den 22 augusti 2023. I hennes ställe förordnades kanslirådet vid Arbetsmarknads- departementet Marie Ek som sakkunnig från och med den 22 augusti 2023. Kalle Röcklinger entledigades från uppdraget som expert i ut- redningen den 3 oktober 2023. I hennes ställe förordnades politisk sak- kunnige vid Riksförbundet för sexuell upplysning Frank Berglund som expert från och med den 3 oktober 2023.

Som huvudsekreterare anställdes den 1 augusti 2022 kanslirådet vid Arbetsmarknadsdepartementet Frida Hansson. Som utredningssekre- terare anställdes den 15 september 2022 nationella samordnaren vid länsstyrelserna Ulrika Sandberg. Under höstterminen 2022 utförde studenten i statsvetenskap Petronella Ruben Hydén praktik i utred- ningen.

Genom tilläggsdirektiv den 9 mars 2023 förlängdes utredningstiden till den 29 november 2023 (dir. 2023:37).

Härmed överlämnar utredningen betänkandet Sexuellt utnytt- jande i pornografiska syften – våldsutsatthet som behöver synliggöras (SOU 2023:98). Utredningens uppdrag är härmed slutfört.

Stockholm i november 2023

Mikael Thörn

/Frida Hansson

Ulrika Sandberg

Innehåll

VOLYM 1

 

 

Förkortningar och begrepp ..................................................

29

Verksamheter

....................................................................

35

Sammanfattning ................................................................

43

Summary ..........................................................................

65

1

Utredningens uppdrag och arbete................................

89

1.1

Utredningsuppdraget..............................................................

89

 

1.1.1

Uppdraget att kartlägga kunskapsläget om

 

 

 

våld och andra övergrepp mot vuxna och

 

 

 

exploatering av barn ................................................

90

1.1.2Uppdraget att föreslå hur tillgången till skydd,

stöd och vård kan förbättras ...................................

91

1.1.3Uppdraget att analysera brottslighet kopplad

till produktion och distribution av pornografi ......

93

1.1.4Områden som inte omfattas av utredningens

 

uppdrag.....................................................................

94

1.2 Utredningens arbete ...............................................................

96

1.2.1

Möten med verksamheter .......................................

96

1.2.2Intervjustudie och

 

forskningssammanställningar .................................

97

1.2.3

Intervjuer med vuxna i målgruppen .......................

98

1.2.4Enkät till personer som utsatts innan de fyllde

18 år ..........................................................................

99

5

Innehåll

SOU 2023:98

1.2.5Enkäter till kommuner, regioner, länsstyrelser

 

 

och Barnahus .........................................................

100

 

1.2.6

Domar och statistik ..............................................

100

 

1.2.7

Expertgrupp...........................................................

100

 

1.2.8

Referensgrupp .......................................................

101

 

1.2.9

Internationella kontakter......................................

101

1.3

Betänkandets disposition .....................................................

101

2

Utgångspunkter och definitioner................................

103

2.1

Jämställdhetspolitiken ..........................................................

103

 

2.1.1

Delmål: Jämställd hälsa .........................................

104

 

2.1.2

Delmål: Mäns våld mot kvinnor ska upphöra .....

105

2.2

Folkhälsopolitiken................................................................

109

2.2.1Målområde: Kontroll, inflytande och

delaktighet .............................................................

110

2.2.2Målområde: Jämlik och hälsofrämjande hälso-

 

 

och sjukvård...........................................................

111

2.3

Barnkonventionen ................................................................

113

2.4

Jämlikhet ...............................................................................

114

2.5

Att beskriva och definiera pornografi .................................

115

 

2.5.1

Utredningens definition av pornografi................

116

2.6

Utredningens definition av våld ..........................................

118

 

2.6.1

Fysiskt våld............................................................

119

 

2.6.2

Psykiskt våld..........................................................

120

 

2.6.3

Sexuellt våld ...........................................................

120

 

2.6.4

Ekonomiskt våld ...................................................

121

 

2.6.5

Digitalt våld ...........................................................

121

2.7

Målgrupper som omfattas av utredningen ..........................

123

 

2.7.1

Vuxna som omfattas av uppdraget .......................

124

 

2.7.2

Vuxna som inte omfattas av uppdraget ...............

126

 

2.7.3

Barn som omfattas av uppdraget..........................

127

 

2.7.4

Barn som inte omfattas av uppdraget ..................

129

6

SOU 2023:98Innehåll

3

Tidigare utredningar, propositioner och uppdrag .........

133

3.1

Reglering av pornografi och barnpornografi.......................

134

 

3.1.1

Pornografiförbudet upphör och ersätts med

 

 

 

ett skyltningsförbud ..............................................

134

3.1.2Förbud mot olaga våldsskildring införs i

 

brottsbalken ...........................................................

134

3.1.3

Barnpornografi kriminaliseras ..............................

136

3.1.4

Barnpornografibrottets placering

 

 

i brottsbalken övervägs vid flera tillfällen ............

137

3.1.5Barnpornografibrottets beteckning övervägs

vid flera tillfällen ....................................................

138

3.1.6En strikt 18-årsgräns för bestämmelsen

 

om barnpornografibrottet övervägs .....................

139

3.2 Prostitutionsutredningar och koppling till pornografi.......

140

3.2.1

Förbud mot offentliga pornografiska

 

 

föreställningar införs .............................................

140

3.2.2

Utvidgning av koppleribrottet övervägs ..............

141

3.3Utredningar om kvinnofrid, sexuell exploatering,

jämställdhet och koppling till pornografi............................

142

3.3.1Kvinnovåldskommissionen ser pornografi

som ett hinder för jämställdhet ............................

142

3.3.2Ny bestämmelse om socialnämndens ansvar

för våldsutsatta kvinnor införs i

 

socialtjänstlagen.....................................................

143

3.3.3Utredning om sexuell exploatering av barn ser

identifiering av sexuella övergrepp som den

 

viktigaste förebyggande åtgärden ..........................

144

3.3.4Ny jämställdhetspolitisk inriktning med fokus

på förebyggande insatser .......................................

145

3.4Stärkt straffrättsligt skydd avseende sexualbrott och

koppling till pornografi ........................................................

146

3.4.1Utnyttjande av barn för sexuell posering

införs i brottsbalken ..............................................

146

3.4.2Ny sexualbrottslagstiftning som bygger på

frivillighet införs ....................................................

147

3.4.3Skyddet mot allvarliga sexuella kränkningar

som begås på distans skärps ..................................

151

7

Innehåll

SOU 2023:98

3.5Reglering av människohandel och koppling

till pornografi ........................................................................

152

3.5.1Exploatering för sexuella ändamål bedöms

innefatta att utnyttjas för pornografiska

 

framställningar.......................................................

152

3.6Andra utredningar, uppdrag och överenskommelser av

betydelse för utredningen .....................................................

153

3.6.1

God och nära vård – En primärvårdsreform........

153

3.6.2

Hållbar socialtjänst – En ny socialtjänstlag .........

154

3.6.3Börja med barnen! Följa upp hälsa och dela

 

information för en god och nära vård ..................

155

3.6.4

För barn och unga i samhällsvård.........................

156

3.6.5Från delar till helhet – En reform för samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser till personer med

samsjuklighet .........................................................

157

3.6.6En uppväxt fri från våld – En ny nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld

mot barn ................................................................

158

3.6.7Ett fönster av möjligheter – Stärkt

barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende ... 160

3.6.8Utredning om barns skydd mot sexuella

 

kränkningar samt vissa frågor om brott mot

 

 

kvinnor och äldre ..................................................

161

3.6.9

Utredningen om exitprogram för personer

 

 

som är utsatta för prostitution .............................

162

3.6.10Överenskommelse om förstärkta insatser för

 

 

kvinnors hälsa och förlossningsvården ................

163

4

Internationella åtaganden .........................................

165

4.1

Förenta nationerna ...............................................................

166

 

4.1.1

FN:s konvention om avskaffande av alla

 

 

 

former av diskriminering av kvinnor ...................

166

4.1.2FN:s deklaration om avskaffandet av våld

mot kvinnor ...........................................................

167

4.1.3FN:s konvention om gränsöverskridande

organiserad brottslighet samt

 

Palermoprotokollet ...............................................

167

8

SOU 2023:98

 

Innehåll

4.1.4

FN:s konvention om barnets rättigheter .............

168

4.1.5FN:s konvention om rättigheter för personer

med funktionsnedsättning ....................................

172

4.2 Europarådet och Europeiska unionen .................................

173

4.2.1Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av

våld i hemmet .........................................................

173

4.2.2Europarådets konvention om bekämpande

av människohandel ................................................

175

4.2.3Europarådets konvention för skyddet av barn

 

mot sexuell exploatering och övergrepp ..............

177

4.2.4

EU:s direktiv om förebyggande och

 

 

bekämpande av människohandel ..........................

178

4.2.5EU:s direktiv om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av

barn och barnpornografi .......................................

179

4.2.6EU:s förslag till direktiv för att motverka

mäns våld mot kvinnor..........................................

180

4.3 Övriga åtaganden ..................................................................

180

4.3.1FN:s globala mål för hållbar utveckling –

 

 

Agenda 2030 ..........................................................

180

5

Pornografi som produceras och distribueras i Sverige ..

183

5.1

Pornografi är med vissa undantag lagligt.............................

184

5.2

Plattformar för spridning av pornografi ..............................

185

 

5.2.1

Studioproducerad pornografi................................

186

 

5.2.2

Egenproducerat material .......................................

188

 

5.2.3

Plattformar för gratis pornografi..........................

192

 

5.2.4

Sociala medier, meddelandeappar och

 

 

 

mötesplatser på internet ........................................

193

5.3

Skäl för att medverka i pornografi .......................................

194

5.4

Efterfrågan styr innehållet....................................................

196

5.5Möjligheterna att tjäna pengar påverkar

vad som distribueras..............................................................

199

9

InnehållSOU 2023:98

6

Kunskapsläget om våld och andra övergrepp

 

 

vid produktion eller distribution av pornografi .............

201

6.1

Internationell forskning handlar främst om synligt våld.....

202

 

6.1.1

Hur stor omfattningen av våld bedöms vara

 

 

 

beror på urval och definition ................................

202

 

6.1.2

Forskningssammanställningen avseende

 

 

 

förekomsten av våldsutsatthet i produktion

 

 

 

och distribution av pornografi .............................

206

6.2 Stödsökande i Sverige beskriver stor våldsutsatthet ..........

209

 

6.2.1

Bred målgrupp som är svår att nå.........................

210

 

6.2.2

Många har erfarenhet av flera olika former

 

 

 

av pornografiproduktion ......................................

212

 

6.2.3

Det är vanligt att ha känt sig pressad till att

 

 

 

utföra vissa handlingar ..........................................

214

 

6.2.4

En majoritet av de som berättar har utsatts för

 

 

 

grovt våld ...............................................................

217

 

6.2.5

Många har blivit hotade, utpressade eller

 

 

 

förföljda .................................................................

219

 

6.2.6

Det är inte ovanligt att bli lurad på betalning......

220

 

6.2.7

Filmade sexköp sprids som pornografi................

221

 

6.2.8

Övergreppsmaterial sprids som pornografi.........

222

 

6.2.9

Material som spridits utan samtycke kan

 

 

 

ha smygfilmats eller filmats i samförstånd ..........

224

 

6.2.10

Social utsatthet ökar risken att utsättas för

 

 

 

våld .........................................................................

228

6.3Att bilder och filmer finns kvar utgör en särskild

utsatthet

................................................................................

229

6.4 Samband med annan våldsutsatthet och kriminalitet .........

229

6.4.1

Många har även utsatts för våld i en nära

 

 

relation ...................................................................

230

6.4.2Samband med gängkriminalitet och annan

kriminalitet förekommer ......................................

231

6.4.3Starka samband med prostitution och

människohandel ....................................................

232

6.5Kunskapsluckor om våld och andra övergrepp vid

produktion eller distribution av pornografi........................

236

10

SOU 2023:98

Innehåll

7

Kunskapsläget om sexuellt utnyttjande av barn

 

 

i pornografiska syften ...............................................

239

7.1

Systematisk litteraturöversikt om barn i sexuella

 

 

övergreppsbilder samt andra sexuella eller avklädda

 

 

bilder ......................................................................................

240

7.2

Enkät till personer som utsatts innan de fyllde 18 år .........

241

7.3Kunskapen om i vilken omfattning barn utnyttjas i sammanhang där pornografi föreställande vuxna

förväntas förekomma är låg..................................................

243

7.3.1Bilder av barn sprids och kunskap saknas om i vilken omfattning det sker i pornografiska

syften ......................................................................

244

7.3.2Det är inte ovanligt att bilder som barn tagit

själva sprids vidare .................................................

246

7.3.3Att barn lägger ut sexuella bilder eller filmer

på sig själva är relativt ovanligt..............................

254

7.3.4Det saknas kunskap om hur vanligt det är att

bilder som andra tagit av barn sprids

 

i pornografiska syften............................................

256

7.3.5Det saknas kunskap om pornografiproduktion

där barn förekommer.............................................

260

7.3.6Bilder som inte har sexuellt explicit innehåll

kan spridas i pornografiska syften ........................

261

7.4Kunskapsluckor om sexuellt utnyttjande av barn i

 

pornografiska syften .............................................................

262

8

Kunskapsläget om effekter på fysisk och psykisk

 

 

hälsa......................................................................

265

8.1Utsatthet för sexuella övergrepp har samband med

fysisk och psykisk ohälsa......................................................

266

8.1.1Svenska och internationella studier visar att

 

vuxna som utsatts för sexuella övergrepp har en

 

 

sämre hälsa än andra...............................................

266

8.1.2

Svenska studier visar ett samband mellan

 

 

utsatthet för sexuella övergrepp och

 

 

vårdkonsumtion bland flickor i tonåren ..............

268

11

Innehåll

SOU 2023:98

8.1.3

Utsatthet för sexuella övergrepp innebär risk

 

 

för ytterligare övergrepp och för att utnyttjas

 

 

i pornografiska syften ...........................................

269

8.2Internationella studier tyder på hög förekomst av psykisk ohälsa bland personer som medverkar

i pornografi............................................................................

272

8.3 Stödsökande i Sverige vittnar om stor ohälsa .....................

275

8.3.1Intervjustudiens resultat stämmer väl överens

med verksamheternas erfarenheter ......................

275

8.3.2En majoritet av stödsökande vittnar om traumatiska händelser och ogynnsamma

uppväxtvillkor........................................................

276

8.3.3En majoritet av stödsökande vittnar om

 

psykisk ohälsa........................................................

279

8.3.4

Utsatthet och ohälsa kan förstärka varandra .......

282

8.3.5Det finns en utbredd oro för vem som ska se

filmerna ..................................................................

285

8.3.6En majoritet hade sökt någon form av skydd,

stöd eller vård ........................................................

287

8.3.7Många uppger att de inte fått det stöd som de

behövt ....................................................................

288

8.4Barn som fått bilder eller filmer spridda uppger i högre

grad än andra barn att de lider av psykisk ohälsa .................

290

8.4.1De flesta studier om hälsa bland barn som exploaterats i pornografiska sammanhang

handlar om sex mot ersättning .............................

291

8.4.2Många barn uppger att de inte fått det stöd

 

 

som de behövt........................................................

294

8.5

Kunskapsluckor om effekter på fysisk och psykisk hälsa..

300

9

Nationell reglering och kunskapsstöd om

 

 

förebyggande arbete, skydd, stöd och vård .................

303

9.1

Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) ..................................

303

 

9.1.1

Särskilda bestämmelser om barn ..........................

305

9.1.2Hälso- och sjukvårdens och tandvårdens

ansvar för våldsutsatta...........................................

305

12

SOU 2023:98Innehåll

9.2

Socialtjänstlagen (2001:453).................................................

307

 

9.2.1

Särskilda bestämmelser om barn...........................

308

 

9.2.2

Socialtjänstens ansvar för våldsutsatta .................

309

 

9.2.3

Övriga relevanta lagar............................................

310

9.3

Samverkan mellan kommun, region och idéburen sektor ..

312

 

9.3.1

Samverkan på organisatorisk nivå.........................

313

 

9.3.2

Samverkan på individnivå ......................................

316

9.4

Skollagen (2010:800) ............................................................

317

9.5

Socialstyrelsens kunskapsstyrning.......................................

318

9.5.1Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd

om våld i nära relationer (HSLF-FS 2022:39) ..... 319

9.5.2Socialstyrelsens allmänna råd om ekonomiskt

 

bistånd (SOFS 2013:1)..........................................

320

9.5.3

Socialstyrelsens övriga vägledningar

 

 

och utbildningsmaterial inom området ................

322

9.5.4Socialstyrelsen övriga uppdrag med relevans

 

för utredningens område.......................................

326

9.6 Skolverkets kunskapsstyrning..............................................

327

9.6.1

Vägledning för elevhälsan .....................................

328

9.6.2Stödmaterial inom kunskapsområdet

sexualitet, samtycke och relationer ......................

328

9.7Nationella och regionala myndigheters främjande och

förebyggande uppdrag ..........................................................

329

9.7.1Nationella åtgärdsprogram för att förebygga

och bekämpa mäns våld mot kvinnor...................

329

9.7.2Stöd till genomförandet av den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns

våld mot kvinnor ....................................................

330

9.7.3Nationell handlingsplan för sexuell och

reproduktiv hälsa och rättigheter .........................

335

9.7.4Stöd till genomförandet av den nationella

SRHR-strategin .....................................................

336

13

Innehåll

SOU 2023:98

10 Tillgång till skydd, stöd och vård ...............................

337

10.1 Regionernas arbete med personer som utsatts

 

för övergrepp vid produktion och distribution

 

av pornografi .........................................................................

338

10.1.1 Vårdprogrammen innehåller sällan frågor om

våldsutsatthet vid produktion och distribution

av pornografi..........................................................

339

10.1.2 Endast två regioner har rutiner för tidig

 

upptäckt .................................................................

340

10.1.3 Ovanligt med specialiserad vård för

 

målgrupperna.........................................................

342

10.1.4Barnahus och regionkoordinatorer vanligaste

samverkan ..............................................................

345

10.1.5Hälften av regionerna har genomfört

kompetenshöjande insatser ..................................

345

10.1.6Vanligast att personal inom primärvården nås

 

av kompetenssatsningar ........................................

346

10.1.7

Visst utvecklingsarbete pågår ...............................

347

10.2 Specialiserade mottagningar i regionens regi som riktar

 

sig till personer utsatta för sexuell exploatering .................

348

10.2.1 Mika Hälsa – Region Stockholm..........................

348

10.2.2 SMC Pilen – Västra Götalandsregionen ..............

350

10.3 Vård som generellt erbjuds personer utsatta för sexuella

 

övergrepp ..............................................................................

351

10.3.1

Gynekologiska mottagningar ...............................

351

10.3.2

Kirurgmottagningar ..............................................

352

10.3.3

Vårdcentraler .........................................................

352

10.3.4

STI-mottagningar..................................................

353

10.3.5

Vuxenpsykiatri ......................................................

353

10.3.6

Ungdomsmottagningar.........................................

353

10.3.7

Elevhälsa ................................................................

355

10.3.8

Barn- och ungdomspsykiatri ................................

355

10.4 Specialiserade mottagningar i regionernas regi som

 

riktar sig till personer utsatta för sexuella övergrepp.........

355

10.4.1Ångest- och ASTA-mottagningen – Region

Västerbotten ..........................................................

356

14

SOU 2023:98

Innehåll

10.4.2 Akutmottagning för våldtagna – Region

 

Stockholm ..............................................................

357

10.4.3 Kvinnofridsmottagningen – Region Uppsala ......

358

10.4.4 Teamet för sexuellt våldsutsatta – Region

 

Sörmland ................................................................

359

10.4.5 Traumamottagning Elefanten BUP – Region

 

Östergötland..........................................................

360

10.4.6 Ung Utsatt – Västra Götalandsregionen .............

361

10.5 SKR har kartlagt hur vården fungerar för personer som

 

har utsatts för sexualbrott ....................................................

362

10.5.1 De flesta regioner har rutiner för akut stöd,

 

men hänvisning till fortsatt vård brister...............

363

10.5.2 Rutiner saknas för den som söker vård i ett

 

senare skede ...........................................................

364

10.5.3 Få söker stöd för utsatthet för sexualbrott..........

366

10.6 Utvecklingsarbete och pågående forskning ........................

367

10.7 Kommunernas arbete med personer som utsatts för

 

övergrepp vid produktion och distribution av

 

pornografi..............................................................................

368

10.7.1 Våldsutsatthet i pornografi ingår sällan

 

i kommunernas handlingsplaner mot våld ...........

369

10.7.2 Få kommuner bedriver uppsökande arbete .........

370

10.7.3 Utbildningar som rör sexuell exploatering

 

riktas främst till högstadieelever...........................

372

10.7.4 Få kommuner har rutiner för att fråga om

 

utsatthet i pornografiska syften............................

373

10.7.5 Kommunerna uppger att de har liten

 

erfarenhet av målgruppen......................................

374

10.7.6 Många kommuner uppger att de har möjlighet

 

att hänvisa till specialiserat stöd............................

374

10.7.7 Mikamottagningar, Barnahus och

 

regionkoordinatorer vanligaste samverkan...........

376

10.7.8 Många av kommunerna har inte genomfört

 

någon utbildning om utsatthet i pornografi ........

377

10.7.9 Få kommuner bedriver ett utvecklingsarbete ......

378

10.8 Specialiserade mottagningar i kommunal regi som riktar

 

sig till personer utsatta för sexuell exploatering .................

378

15

Innehåll

 

SOU 2023:98

10.8.1

Mikamottagningen i Göteborg.............................

379

10.8.2

Mikamottagningen i Stockholm...........................

381

10.8.3

Evonhuset i Malmö ...............................................

382

10.8.4 Mikamottagningar i andra delar av landet

........... 383

10.9 Specialiserade samverkansfunktioner ..................................

386

10.9.1

Barnahus ................................................................

386

10.9.2

Regionkoordinatorer mot prostitution

 

 

och människohandel .............................................

389

10.10Specialiserade mottagningar i idéburna organisationers regi som riktar sig till personer utsatta för sexuella

exploatering...........................................................................

390

10.10.1

Talita i Stockholm .................................................

390

10.10.2

Ellencentret i Stockholm ......................................

391

10.10.3

Ebbamottagningen i Uppsala ...............................

393

10.11Specialiserade mottagningar i idéburna organisationers regi som riktar sig till personer utsatta för sexuella

övergrepp ..............................................................................

394

10.11.1

WONSA i Stockholm...........................................

394

10.11.2

Novahuset i Linköping .........................................

396

10.11.3

Storasyster i Stockholm ........................................

397

10.12 Övrigt stöd............................................................................

398

10.12.1 Kvinno- och tjejjourer samt ungdomsjourer.......

398

10.12.2

Brottsofferjouren ..................................................

399

10.12.3 RFSU-klinikens mottagning för sexuell hälsa.....

399

10.12.4

RFSL Stödmottagning ..........................................

400

10.12.5

Transammans stödmottagning .............................

400

10.12.6

MÄN......................................................................

401

10.13 Tillgång till skydd, stöd och vård i övriga nordiska

 

länder .....................................................................................

401

10.13.1

Danmark ................................................................

401

10.13.2

Finland ...................................................................

403

10.13.3

Island......................................................................

404

10.13.4

Norge .....................................................................

404

10.14 Pågående arbete i Frankrike och Storbritannien ................

405

10.14.1

Rättsprocesser i Frankrike....................................

405

16

SOU 2023:98

 

Innehåll

10.14.2

Rekommendationer från Délégation aux

 

 

droits des femmes i den franska senaten ..............

406

10.14.3

Rekommendationer från All-Party

 

 

Parliamentary Group on Commercial Sexual

 

 

Exploitation i Storbritannien ................................

407

10.15 Analys

....................................................................................

409

11 Tillgång till stöd för att ta ner bilder och filmer

 

från plattformar på internet .......................................

413

11.1 Regleringar som möjliggör kontroll av innehåll .................

413

11.1.1

Förordningen om digitala tjänster........................

414

11.1.2

CSAM-förordningarna..........................................

417

11.1.3Förslag till Europaparlamentets och Rådets direktiv om bekämpning av våld mot kvinnor

och våld i nära relationer .......................................

420

11.1.4Lagen (1998:112) om ansvar för elektroniska

 

anslagstavlor...........................................................

420

11.1.5

Dataskyddsförordningen ......................................

421

11.2 Aktörer på internet och deras ansvar...................................

422

11.2.1

Författaren .............................................................

422

11.2.2

Ansvarig utgivare ...................................................

423

11.2.3

Domännamnsinnehavare.......................................

423

11.2.4

Värdtjänstleverantör..............................................

423

11.2.5

Innehållsleverantör ................................................

424

11.2.6

Internetleverantören..............................................

425

11.2.7

Registrar .................................................................

425

11.2.8

Registry ..................................................................

426

11.2.9

Sökmotorer ............................................................

426

11.3 Stöd för att ta ner bilder och filmer .....................................

427

11.3.1Det kan vara svårt att få kontakt med

plattformar .............................................................

427

11.3.2Myndigheter har begränsade möjligheter att

agera för att ta ner material ...................................

429

11.3.3ECPAT Sverige hjälper barn oavsett ålder

 

att ta ner bilder och filmer.....................................

431

11.3.4

Safer Internet Centre ............................................

435

11.3.5

StopNCII hjälper vuxna att ta ner bilder.............

436

17

InnehållSOU 2023:98

11.4

Analys

....................................................................................

437

12 Ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete .......

439

12.1 Sexuellt utnyttjande med koppling till pornografi

 

 

behöver förebyggas på flera arenor .....................................

440

 

12.1.1 Våldsutsatthet med koppling till pornografi

 

 

 

behöver bli en tydlig del i det förebyggande

 

 

 

arbetet mot våld.....................................................

440

 

12.1.2 Våldet behöver synliggöras och göras

 

 

 

”pratbart” ...............................................................

442

 

12.1.3 Övergrepp på internet behöver tas på allvar........

444

 

12.1.4 Stort behov av en generell kunskapshöjning

 

 

 

om vad som är våld, samtycke och brottsliga

 

 

 

handlingar ..............................................................

445

 

12.1.5 Vårdnadshavare och andra vuxna i barnets

 

 

 

närhet behöver ett utökat stöd.............................

446

 

12.1.6 Skolan har goda möjligheter att främja samtal

 

 

 

om sexualitet, samtycke och relationer och

 

 

 

förebygga våld .......................................................

448

12.2 Kunskap om särskild riskutsatthet behöver tillämpas........

449

 

12.2.1 Att förebygga sexuella övergrepp och annan

 

 

 

utsatthet under barns uppväxt är centralt............

450

 

12.2.2 Kunskap om riskfaktorer hos vuxna som inte

 

 

 

söker stöd behöver öka .........................................

452

12.3 Särskild sårbarhet behöver uppmärksammas ......................

452

 

12.3.1

Flickor och kvinnor ..............................................

453

 

12.3.2

Funktionsnedsättning...........................................

453

 

12.3.3

Hbtqi......................................................................

455

 

12.3.4 Skadligt bruk och beroende..................................

456

 

12.3.5

Ekonomisk utsatthet.............................................

457

 

12.3.6 Barn och unga i samhällets vård ...........................

458

 

12.3.7

Erfarenhet av migration ........................................

459

 

12.3.8

Koppling till gängmiljöer......................................

459

12.4

Analys

....................................................................................

460

18

SOU 2023:98

Innehåll

13

Förbättrad upptäckt .................................................

463

13.1

En förutsättning för skydd, stöd och vård

 

 

är att utsattheten upptäcks ...................................................

463

 

13.1.1 Rutiner för att fråga om våldsutsatthet

 

 

behöver inkludera frågor om sexuella

 

 

övergrepp och utnyttjande i pornografi ...............

465

 

13.1.2 Målgruppen vill bli tillfrågad.................................

466

 

13.1.3 Frågor bör ställas på rutin och vara konkreta ......

467

 

13.1.4 Frågor behöver ställas flera gånger och

 

 

inbegripa frågor om tidigare våldsutsatthet .........

469

 

13.1.5 Yrkesverksamma behöver stöd för att kunna

 

 

fråga ........................................................................

470

13.2

Socialt fältarbete har potential att upptäcka utsatta ...........

471

13.3

Digitalt uppsökande arbete behöver

 

 

bli mer strukturerat ...............................................................

473

13.4

Uppsökande arbete för att förhindra sexköp kan fånga

 

 

upp personer som utnyttjas i pornografi.............................

475

13.5

Analys ....................................................................................

476

14

Starkare skydd, stöd och vård ...................................

479

14.1

Det ska vara enkelt att hitta ingångar till skydd, stöd

 

 

och vård .................................................................................

480

 

14.1.1 Låga trösklar är en förutsättning för stöd............

480

 

14.1.2 Den idéburna sektorn är en viktig ingång............

482

 

14.1.3 Polisanmälan kan vara en väg in till stöd..............

483

14.2

Bemötande är viktigt för jämlik vård och omsorg ..............

484

 

14.2.1 Ett icke dömande och respektfullt bemötande....

485

 

14.2.2 Ett gott bemötande oavsett om personen

 

 

lämnat pornografi eller inte...................................

486

 

14.2.3 Att få bli sedd för den man är ...............................

487

 

14.2.4 Att bemötas som ett brottsoffer ..........................

487

14.3

Specialiserade mottagningar eller funktioner är centrala....

488

 

14.3.1 Stödet behöver anpassas till lokala och

 

 

regionala förutsättningar.......................................

488

19

Innehåll

SOU 2023:98

14.3.2Utveckling av Barnahusens verksamhet kan

 

gynna barn som utnyttjats sexuellt i

 

 

pornografiska syften..............................................

490

14.4 Stödinsatser behöver finnas tillgängliga i hela landet .........

491

14.4.1

Samverkan mellan flera aktörer ............................

491

14.4.2

Den idéburna sektorn som samverkanspart ........

494

14.4.3Digitalt stöd som alternativ till att träffas

fysiskt.....................................................................

495

14.5 Stödet behöver vara jämlikt .................................................

496

14.5.1Skydd, stöd och vård oavsett kön och

könsidentitet..........................................................

496

14.5.2Skydd, stöd och vård anpassat för personer

med funktionsnedsättningar.................................

498

14.5.3Skydd, stöd och vård för den som har ett

skadligt bruk eller beroende .................................

500

14.5.4Skydd, stöd och vård till personer med

 

erfarenhet av migration.........................................

502

14.6 Insatserna behöver anpassas efter målgruppernas

 

situation och behov ..............................................................

503

14.6.1

Stöd när personen är mottaglig ............................

503

14.6.2

Skuld- och skamavlastning en central del ............

506

14.6.3

Många har komplexa behov..................................

506

14.6.4

Stort behov av ett individuellt samordnat stöd ...

507

14.6.5

Traumavård kan vara viktigt för rehabilitering....

509

14.6.6

Det sociala stödet kan vara tillräckligt.................

511

14.6.7

Vissa har omfattande vård- och omsorgsbehov ..

512

14.6.8

Stödet behöver vara långsiktigt ............................

513

14.6.9

Alternativ försörjning är nödvändigt för att

 

 

kunna lämna...........................................................

514

14.6.10

Utsatta behöver en framtid att se fram emot ......

515

14.7 Stöd med att ta ner bilder och filmer är centralt för att

 

förhindra fortsatt utsatthet ..................................................

516

14.8 Analys....................................................................................

518

20

SOU 2023:98

Innehåll

15

Förbättrad kunskap och metodutveckling ...................

521

15.1 Kunskapen om omfattningen och våldets konsekvenser

 

 

behöver öka ...........................................................................

521

 

15.1.1 Omfattningskartläggningar bör inkludera

 

 

utsatthet och utnyttjande i pornografi .................

522

 

15.1.2 De lokala och regionala lägesbilderna bör

 

 

inkludera brott med koppling till pornografi ......

523

15.2 Kunskaps- och metodutvecklingen behöver utgå från

 

 

bästa tillgängliga kunskap .....................................................

525

 

15.2.1 Det behövs mer kunskap och forskning ..............

525

 

15.2.2 Metodutveckling som sker på lokal nivå

 

 

behöver tillvaratas..................................................

526

 

15.2.3 Metoder behöver utvecklas för alla

 

 

preventionsnivåer ..................................................

526

15.3 Yrkesverksamma behöver få tillgång till utbildning och

 

 

handledning ...........................................................................

528

 

15.3.1 Sexuell utsatthet är kärnan i kunskapsbasen........

529

 

15.3.2 De utbildningar som tas fram behöver vara

 

 

målgruppsanpassade ..............................................

529

 

15.3.3 Kunskapen behöver ingå i universitets-

 

 

och högskoleutbildningar......................................

531

 

15.3.4 Kunskap om trauma behövs..................................

531

15.4 Nationella kunskapsstöd behöver utvecklas

 

 

och inkludera stöd för implementering ...............................

533

 

15.4.1 Befintliga nationella kunskapsstöd behöver

 

 

utvecklas och nya behöver tas fram ......................

534

 

15.4.2 Yrkesverksamma på lokal nivå uttrycker

 

 

behov av en tydligare nationell

 

 

kunskapsstyrning...................................................

535

 

15.4.3 Länsstyrelserna behöver tillgång till nationellt

 

 

kunskapsstöd för att bättre kunna stödja den

 

 

lokala och regionala nivån......................................

536

15.5

Analys ....................................................................................

536

21

Innehåll

SOU 2023:98

16

Överväganden och förslag för att förbättra

 

 

förebyggande arbete samt skydd, stöd och vård ...........

539

16.1 Sexuellt utnyttjande i pornografiska syften bör bli en

 

 

tydlig del av arbetet mot våld...............................................

541

 

16.1.1 Sexuellt utnyttjande i pornografiska syften

 

 

bör tydligt ingå i nationella strategier ..................

541

16.2 Kunskaps- och metodutvecklingen behöver stärkas ..........

546

 

16.2.1 Befintlig kunskap om identifiering av sexuell

 

 

riskutsatthet och effektiva

 

 

behandlingsmetoder inom hälso- och

 

 

sjukvården bör samlas och spridas .......................

547

 

16.2.2 Medel bör avsättas för forskning om sexuell

 

 

exploatering och dess konsekvenser i den

 

 

kommande forskningspropositionen...................

548

16.3 Insatser på bred front behövs för en ökad kunskap

 

 

bland vuxna och barn ...........................................................

551

 

16.3.1 En långsiktig målgruppsanpassad

 

 

informationssatsning som når både vuxna och

 

 

barn ........................................................................

552

 

16.3.2 Vårdnadshavare bör få tillgång till information

 

 

om sexuell riskutsatthet ........................................

554

 

16.3.3 Personer som utsatts för våld och övergrepp

 

 

vid produktion eller distribution av pornografi

 

 

bör vara en tydligare del av de nationella

 

 

stödlinjernas målgrupper ......................................

555

 

16.3.4 De hbtqi-strategiska myndigheterna bör

 

 

gemensamt undersöka behovet av insatser för

 

 

att nå hbtqi-personer ............................................

556

16.4 Nationella kunskapsstöd behöver utvecklas .......................

557

 

16.4.1 Det uppsökande arbetet på internet bör

 

 

kartläggas och utvärderas......................................

558

 

16.4.2 Socialtjänst och hälso- och sjukvård ska ha

 

 

tillgång till stöd som bygger på bästa

 

 

tillgängliga kunskap...............................................

560

 

16.4.3 En nationell stödfunktion om sexuellt våld

 

bör omfatta utnyttjande i pornografiska syften.. 564

22

SOU 2023:98

Innehåll

16.4.4 Yrkesverksamma inom skolor ska ha tillgång

 

till kunskapsstöd utifrån bästa tillgängliga

 

kunskap ..................................................................

565

16.4.5 Stöd för att skapa trygga och inkluderande

 

samtal bör särskilt riktas till yrkesverksamma

 

som möter riskgrupper..........................................

567

16.4.6 Arbetet med traumamedveten omsorg på SiS

 

ungdomshem bör omfatta sexuell

 

riskutsatthet ...........................................................

568

16.5 Stöd för att ta ner bilder och filmer från internet

 

behöver vara tillgängligt för både barn och vuxna ..............

569

16.5.1Stödet för barn att ta ner bilder och filmer och

från internet bör permanentas och

 

tillförsäkras en långsiktig finansiering..................

569

16.5.2Ett stöd för vuxna att ta ner bilder och filmer

från internet bör utvecklas ....................................

570

16.6 Kommuner och regioner bör ges stöd att utveckla

 

arbetet ....................................................................................

571

16.6.1Förebyggande arbete bör ingå i överenskommelse mellan staten och Sveriges

Kommuner och Regioner......................................

572

16.6.2Det brottsförebyggande arbetet inom kommunerna bör omfatta att förebygga brott

 

 

med koppling till pornografi.................................

574

 

16.6.3

Länsgemensamma samverkansstrukturer för

 

 

 

skydd, stöd och vård bör utvecklas ......................

576

17

Brottet olaga våldsskildring ......................................

581

17.1

Brottet olaga våldsskildring..................................................

581

 

17.1.1

Olaga våldsskildring i

 

 

 

tryckfrihetsförordningen

 

 

 

och yttrandefrihetsgrundlagen..............................

582

 

17.1.2 Olaga våldsskildring i brottsbalken ......................

582

 

17.1.3 Syftet med bestämmelsen är att skydda

 

 

 

allmänheten ............................................................

583

17.1.4Det är sällan förekommande med anmälningar

om olaga våldsskildring .........................................

586

23

InnehållSOU 2023:98

17.2 Hinder för att anmäla, utreda och lagföra olaga

 

 

våldsskildring ........................................................................

591

 

17.2.1

Brottet anmäls sällan.............................................

591

 

17.2.2 Det bedöms inte vara resurseffektivt att

 

 

 

utreda olaga våldsskildring ...................................

592

 

17.2.3 Jurisdiktion saknas när det inte finns någon

 

 

 

koppling till Sverige ..............................................

593

17.3

Analys

....................................................................................

594

18 Brott mot person vid produktion och distribution

 

 

av pornografi ...........................................................

597

18.1 Det är svårt att få en uppfattning om hur vanligt

 

 

det är att brott i denna kontext anmäls ...............................

598

 

18.1.1 Det är ovanligt att pornografi nämns i

 

 

 

anmälningar om sexualbrott eller misshandel .....

599

 

18.1.2 Det är något vanligare att pornografi nämns

 

 

 

i anmälningar om brott mot frihet och frid.........

601

18.2

Bestämmelserna i brottsbalken............................................

602

 

18.2.1 Våldtäkt och sexuellt övergrepp...........................

602

 

18.2.2

Misshandel .............................................................

605

 

18.2.3

Olaga hot ...............................................................

606

 

18.2.4

Kränkande fotografering ......................................

607

 

18.2.5

Olaga integritetsintrång........................................

608

 

18.2.6 Bestämmelser som rör prostitution .....................

610

 

18.2.7 Människohandel för sexuella ändamål .................

612

18.3 Pornografiskt utnyttjande av barn är förbjudet..................

613

 

18.3.1

Barnpornografi ......................................................

613

 

18.3.2 Utnyttjande av barn för sexuell posering ............

617

 

18.3.3 Andra sexualbrott mot barn .................................

618

 

18.3.4 Utnyttjande av barn genom köp av sexuell

 

 

 

handling .................................................................

620

18.4 Hinder för att anmäla, utreda och lagföra brott mot

 

 

person vid produktion och distribution av pornografi ......

621

 

18.4.1

Brotten anmäls sällan ............................................

621

 

18.4.2 Rädsla för ett dåligt bemötande kan göra att

 

 

 

utsatta inte anmäler ...............................................

624

24

SOU 2023:98

Innehåll

 

18.4.3 Det finns risk att brott mot barn 15–17 år

 

 

förbises ...................................................................

626

 

18.4.4 Kunskap om sexuellt utnyttjande i

 

 

pornografiska syften hos fler skulle kunna öka

 

 

chanserna att brott upptäcks.................................

627

 

18.4.5 De tekniska resurserna hos Polismyndigheten

 

 

är sammantaget för få ............................................

629

 

18.4.6 Frivillighet kan vara särskilt svårt att bedöma

 

 

vid produktion av pornografi................................

629

18.5

Analys ....................................................................................

631

19 Överväganden och förslag för att brott med koppling

 

 

till pornografi ska beivras i större utsträckning............

633

19.1 Anmälningsbenägenheten för olaga våldsskildring

 

 

behöver öka ...........................................................................

634

19.2 Anmälningsbenägenheten för brott mot person

 

 

behöver öka ...........................................................................

635

 

19.2.1 Det bör bli enklare att anmäla sexualbrott...........

636

19.3 Fler brott mot person skulle kunna upptäckas i redan

 

 

upprättade anmälningar och pågående utredningar ............

637

 

19.3.1 Polismyndigheten bör kartlägga behovet av

 

 

kunskapshöjande insatser och utvecklade

 

 

arbetssätt för att upptäcka framställning och

 

 

spridning av pornografiska skildringar vid

 

 

sexualbrott .............................................................

637

 

19.3.2 Framställning och spridning av pornografiska

 

 

skildringar bör uppmärksammas vid utredning

 

 

av sexualbrott .........................................................

638

 

19.3.3 Anmälningar bör analyseras ytterligare................

639

20

Konsekvensanalyser .................................................

641

20.1

Samhällsekonomisk konsekvensanalys................................

641

20.2 Kostnadsberäkningar och ekonomiska konsekvenser ........

644

 

20.2.1 Sexuellt utnyttjande i pornografiskt syfte bör

 

 

bli en tydlig del av arbetet mot våld......................

645

25

Innehåll

SOU 2023:98

20.2.2Kunskaps- och metodutvecklingen behöver

 

stärkas ....................................................................

645

20.2.3

Insatser på bred front behövs för en ökad

 

 

kunskap bland vuxna och barn .............................

646

20.2.4

Nationella kunskapsstöd behöver utvecklas ........

648

20.2.5Stöd för att ta ner bilder och filmer från internet behöver vara tillgängligt för både barn

och vuxna...............................................................

650

20.2.6Kommuner och regioner bör ges stöd att

utveckla arbetet .....................................................

651

20.2.7 Anmälningsbenägenheten behöver öka ...............

652

20.2.8Fler brott skulle kunna upptäckas i redan upprättade anmälningar och pågående

 

 

utredningar ............................................................

652

20.3

Konsekvenser för jämställdhet ............................................

653

20.4

Konsekvenser för barn och barns rättigheter .....................

655

20.5

Konsekvenser för folkhälsan ...............................................

656

20.6

Konsekvenser för hbtqi-personer........................................

657

20.7

Konsekvenser för personer med funktionsnedsättning .....

658

20.8

Konsekvenser för personer med skadligt bruk eller

 

 

beroende................................................................................

659

20.9

Konsekvenser för möjligheterna att nå

 

 

de integrationspolitiska målen .............................................

660

20.10

Konsekvenser för brottslighet och brottsförebyggande

 

 

arbete .....................................................................................

661

20.11

Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen...............

661

Referenser.......................................................................

663

Bilagor

 

 

Bilaga 1

Kommittédirektiv 2022:100.........................................

697

Bilaga 2

Kommittédirektiv 2023:37...........................................

711

26

SOU 2023:98

Innehåll

Bilaga 3 Enkät till kommuner om skydd, stöd och vård för

 

personer utsatta för prostitution eller övergrepp

 

kopplat till pornografi ..................................................

713

Bilaga 4 Enkät till regioner om skydd, stöd och vård för

 

personer utsatta för prostitution eller övergrepp

 

kopplat till pornografi ..................................................

727

Bilaga 5 Enkät till personer som varit med om att avklädda

 

eller sexuella bilder spridits innan de fyllde 18 år ........

737

Bilaga 6 Förteckning över förslagen relaterade till den

 

nationella strategin för att förebygga och bekämpa

 

mäns våld mot kvinnor .................................................

745

VOLYM 2

 

Bilaga 7 Osynliga brottsoffer – Intervjustudie bland

 

personer som blivit filmade eller fotograferade för

 

pornografiproduktion...................................................

749

Bilaga 8 Våld, exploatering & ohälsa i pornografi – En

 

systematisk kunskapssammanställning om samtida

 

produktionsförhållanden..............................................

829

Bilaga 9 Barn och ungdomar exploaterade i någon form av

 

pornografiskt material – En litteraturöversikt..........

1075

27

Förkortningar och begrepp

ADHD

Attention (uppmärksamhet) Deficit

 

(brist) Hyperactivity (överaktivitet)

 

Disorder (störning)

AI

Artificiell intelligens

BDSM

Bondage/Disciplin, Dominans/Submission

 

och Sadomasochism

BUP

Barn- och ungdomspsykiatrin

CEDAW

Convention on the Elimination of all

 

forms of Discrimination Against Women

CSAM

Child Sexual Abuse Material

DSA

Digital Services Act

FSUM

Föreningen Sveriges

 

Ungdomsmottagningar

GRETA

Group of Experts on Action against

 

Trafficking in Human Beings

GREVIO

Group of Experts on Action against

 

Violence

HBTQI

Homosexuella, bisexuella, transpersoner,

 

personer med queera uttryck och identi-

 

teter och intersexpersoner

HBTQIA+

a står för asexuell och + för alla andra

 

identiteter och läggningar

HSL

Hälso- och sjukvårdslagen

HVB

Hem för vård eller boende

29

Förkortningar och begreppSOU 2023:98

ICCAM

I see Child Abuse Material

IOP

Idéburet offentligt partnerskap

KSE

Kommersiell sexuell exploatering

LSS

Lagen om stöd och service till vissa

 

funktionshindrade

LVM

Lagen om vård av missbrukare i vissa fall

LVU

Lagen med särskilda bestämmelser om

 

vård av unga

NPF

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

NPO

Nationellt programområde

NCMEC

National Center for Missing and

 

Exploited Children

PTSD

Posttraumatiskt stressyndrom

SEXIT

Sexual health identification tool

SIP

Samordnad individuell plan

SoL

Socialtjänstlagen

SRHR

Sexuell och reproduktiv hälsa och rättig-

 

heter

TMO

Traumamedveten omsorg

Barn

Flickor och pojkar och personer med annan könsidentitet som är under 18 år. När utredningen skriver om barn är det barn som före- kommer i sammanhang där pornografi föreställande vuxna förväntas förekomma som avses, om inte annat uttrycks. Det gäller i praktiken framför allt pubertetsutvecklade tonåringar.

Cam show

Att sälja sexuella tjänster via en webbkamera.

30

SOU 2023:98

Förkortningar och begrepp

Cisperson

En person som identifierar sig med det könet som registrerades för personen vid födseln.

Dissociation

Dissociation är ofta en reaktion på ett trauma, och hjälper till att hålla svåra minnen borta. Det är vanligt att dissociation och PTSD förekommer tillsammans. Dissociation kan ge upplevelse av att allt är overkligt, att känna sig avskärmad från egna tankar och känslor, att man inte vet vem man är eller vad man varit med om.

Exposekonto

Ett exposekonto är ett konto på någon plattform på internet där privata och kränkande bilder delas. Ibland delas också fejkade bilder.

Eskortsida

Eskortsidor är öppna webbplatser med annonser helt eller delvis av- sedda för att förmedla kontakter för köp av sexuella tjänster.

Grooming

En brottslig handling som innebär att en vuxen tar kontakt med barn i sexuellt syfte. Det har funnits i alla tider men internet har inneburit att förövare enklare kan komma i kontakt med barn via spel, kon- taktsidor, chattar eller sociala medier.

Hbtqi

Se Förkortningar. I de fall som aktörer använder andra begrepp såsom hbtq eller hbtqia+ används deras begrepp i texten.

31

Förkortningar och begrepp

SOU 2023:98

Hotline

En anmälningssida på internet dit allmänheten kan rapportera tips om alla former av misstänkta sexuella övergrepp och exploatering av barn.

Hämndporr

Hämndporr är när någon sprider privata sexuella bilder eller filmer på internet i hämndsyfte och utan att personen som förekommer gett sitt medgivande till publicering.

Könsidentitet

Könsidentitet är en persons självupplevda kön. Det vill säga det kön som en person känner sig som och vet att hen är.

Online

Online avser aktiviteter som sker på internet.

Pornografi

Bilder, filmer och direktströmmad media som skildrar explicita sexuella aktiviteter i syfte att verka upphetsande för publiken.

Prostitution

Prostitution är när en person köper eller säljer sexuella tjänster mot ersättning. Ersättningen kan vara pengar, men även varor eller tjänster som alkohol, boende, presenter eller resor.

Sexualbrott på distans

Brott som begås utan att någon fysisk kontakt har förekommit mellan barnet och den andra personen.

32

SOU 2023:98

Förkortningar och begrepp

Sexuell exploatering av barn /Sexuellt utnyttjande av barn

Sexuell exploatering av barn brukar beskrivas som olika former av sexuella övergrepp där någon form av ersättning har getts. Det kan omfatta flera typer av brott. Ibland används även termen kommersiell sexuell exploatering. I utredningen har vi valt att använda begreppet utnyttjande i stället för exploatering för att undvika att föra tankarna till att antingen den utsatta eller en förövare ska ha fått någon form av ersättning för materialet. Det behöver inte ha förekommit någon ersättning för att ett barn ska ha utnyttjats sexuellt i form av att ha skildrats i bilder eller filmer som sprids i pornografiska syften.

Sexuellt självskadebeteende

Begreppet används för att beskriva en persons beteendemönster att söka sig till sexuella risksituationer som innebär att andra kan utsätta en för psykisk eller fysisk skada. Beteende syftar många gånger till att hantera svåra känslor efter erfarenhet av trauma. Beteendet fyller då samma funktion för ångestlindring och känsloreglering som andra former av självskada. Vissa menar dock att begreppet tenderar att problematisera individens egna beteende i stället för att se individen som ett offer för brott där det finns en förövare.

Sexting

En sammansättning av de två engelska orden ”sex” och ”texting”. Med begreppet avses att skicka, ta emot eller vidarebefordra sexuellt expli- cita meddelanden, fotografier eller videor, främst mellan mobiltele- foner men även via datorer eller andra digital enheter.

Sextortion

En sammansättning av de två engelska orden ”sex” och ”extortion” (utpressning). Innebär att en person använder icke-fysiska former av tvång för att utpressa sexuella tjänster från en annan. Används fram- för allt när någon utan samtycke hotar att distribuera sexuella bilder via mobiltelefoner och andra digitala medier.

33

Förkortningar och begrepp

SOU 2023:98

Transperson

Ett samlingsbegrepp för alla som inte identifierar sig med könet man tilldelades vid födseln eller har ett normbrytande könsuttryck som är en viktig del av ens identitet.

Vuxna

Avser kvinnor, män och personer med annan könsidentitet över 18 år.

34

Verksamheter

I betänkandet omnämns och citeras verksamheter som erbjuder skydd, stöd eller vård, eller som har expertkunskap om utredningens mål- grupper. Dessa beskrivs kortfattat här. En utförlig beskrivning av det stöd som finns att tillgå finns i kapitel 10. I referenslistan listas samt- liga verksamheter som utredningen varit i kontakt med.

Alltid Sedd

Alltid Sedd är en ideell förening som arbetar uppsökande på nätet i syfte att erbjuda stöd till barn och unga 12–20 år som utsätts eller befinner sig i riskzonen för att hamna i kommersiell sexuell exploa- tering, eller annan sexuell exploatering.

Attention

Attention är ett förbund som sprider kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF).

Barnafrid

Barnafrid är ett nationellt kunskapscentrum vid Linköpings univer- sitet med uppdrag att samla och sprida kunskap om våld och andra övergrepp mot barn.

35

Verksamheter

SOU 2023:98

Ebbamottagningen

Ebbamottagningen vänder sig till personer som är utsatta i prosti- tution och människohandel för sexuella ändamål samt till personer som skadar dig själv med sex.

ChildX

ChildX är en stiftelse som arbetar för att för att stoppa människo- handel och betalda sexuella övergrepp mot barn.

ECPAT Sverige

ECPAT Sverige är en är en förening som arbetar för att stoppa sexu- ella övergrepp mot barn. ECPAT driver bland annat en hotline för tips om sexuella övergrepp och sexuell exploatering av barn.

Ellencentret

Ellencentret är en mottagning för personer mellan 15 och 25 år perso- ner utsatta för prostitution och människohandel för sexuella ändamål samt personer som skadar sig själv med sex.

Evonhuset

Evonhuset vänder sig till personer från 15 år utsatta för prostitution och människohandel eller skadar sig med sex. De vänder sig även till personer som köper sex. Verksamheten är den del av Malmö Stad.

Föreningen MÄN

MÄN är en ideell förening som arbetar för jämställdhet och mot mäns våld.

36

SOU 2023:98

Verksamheter

Föreningen Sveriges Ungdomsmottagningar (FSUM)

FSUM är en ideell förening med huvuduppgift att stimulera till ut- veckling av Sveriges ungdomsmottagningar.

Inte Din Hora

Inte Din Hora är en medlemsförening och för och av personer med erfarenhet av kommersiell sexuell exploatering.

Internetstiftelsen

Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation. Organisationen ansvarar för internets svenska topp- domän .se och sköter drift och administration av toppdomänen .nu.

Kvinnofridsmottagningen, Akademiska sjukhuset i Uppsala

Kvinnofridsmottagningen är en specialistmottagning i Uppsala som vänder sig till personer som har utsatts för våld, hot eller sexuella övergrepp och är en del av Region Uppsala.

Mika Hälsa

Mika Hälsa är en mottagning som vänder sig till personer utsatta för prostitution och människohandel för sexuella ändamål samt perso- ner som skadar sig själv med sex eller på annat sätt lever i sexuell ut- satthet. Mottagningen är en del av Region Stockholm.

Mikamottagningarna

Mikamottagningarna är kommunala verksamheter som vänder sig till personer som är utsatta för prostitution och människohandel för sexuella ändamål samt annan sexuell exploatering. Större mottag- ningar finns i Stockholm och Göteborg. Mottagningar finns även i andra delar av Sverige.

37

Verksamheter

SOU 2023:98

Nationellt centrum för kvinnofrid

Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset, har regeringens uppdrag att bedriva forskning med anknytning till den kliniska verksamheten inom området mäns våld mot kvinnor samt att driva de nationella stödtelefonerna.

Novahuset

Novahuset är en förening som erbjuder stöd och rådgivning till personer som har blivit utsatta för någon form av sexuellt våld.

Q-jouren Väst

Qjouren Väst erbjuder skyddat boende och stöd för våldsutsatta kvinnor, utan krav på drogfrihet.

Red Umbrella Sweden

Red Umbrella Sweden är en svensk medlemsorganisation som främjar så kallade sexarbetares rättigheter, säkerhet, rättvisa och självbestäm- mande.

Regionkoordinatorerna mot prostitution och människohandel

Regionkoordinatorerna erbjuder praktisk konsultation och vägled- ning i ärenden som rör människohandel. Det är anställda vid social- tjänsten och finns kopplade till Sveriges samtliga sju polisregioner.

RFSL

RFSL, Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queeras och intersexpersoners rättigheter, är en ideell organisation som arbetar för en jämlik värld där alla hbtqi-personers mänskliga rättigheter respekteras.

38

SOU 2023:98

Verksamheter

RFSL Ungdom

RFSL Ungdom är ungdomsförbundet för hbtqia-personers rättigheter.

RFSU

RFSU, Riksförbundet för sexuell upplysning, är en ideell organisa- tion för sexualupplysning och sexualpolitik.

Roks

Roks, Riksorganisationen för tjej- och kvinnojourer, samlar ideella kvinno- och tjejjourer i hela Sverige.

Rädda Barnen

Rädda Barnens är världens största barnrättsorganisation samlar 130 lokalföreningar i Sverige.

SMC Pilen

SMC Pilen är en specialiserad lågtröskelverksamhet som riktar sig till sexuellt riskutsatta personer från 13 år. Mottagningen är en del av Västra Götalandsregionen.

Stiftelsen Allmänna Barnhuset

Stiftelsen Allmänna Barnhuset är en statlig stiftelse med uppdrag att utveckla och stödja metod- och kunskapsutveckling med syfte att stärka barn och ungdomar i socialt utsatta situationer.

Storasyster

Storasyster är en organisation som erbjuder stödverksamhet för personer som utsatts för sexuella övergrepp.

39

Verksamheter

SOU 2023:98

Talita

Talita är en ideell organisation som hjälper kvinnor ut ur prosti- tution, pornografi och människohandel för sexuella ändamål och in i ett fungerande liv.

Teamet för sexuellt våldsutsatta

Teamet för sexuellt våldsutsatta erbjuder medicinsk och psykosocial uppföljning för alla över 13 år inom Region Sörmland.

Traumamottagning Elefanten, BUP

Traumamottagning Elefanten BUP är en specialistenhet för behand- ling till barn och ungdomar som har varit utsatta för misshandel eller sexuella övergrepp. Mottagningen är en del av Region Östergötland.

Transsammans

Transammans är ett förbund för transpersoner och närstående och som har lokalföreningar över hela Sverige.

Unizon

Unizon är riksförbund för idéburna och icke-vinstdrivna kvinno- jourer och tjejjourer och ungdomsjourer.

Ung Utsatt

Ung Utsatt vänder sig till personer som blivit utsatta för sexuella övergrepp. Mottagningen är en del av ungdomsmottagningen och ingår i Västra Götalandsregionen.

40

SOU 2023:98

Verksamheter

Utan Skyddsnät

Utan Skyddsnät är en medlemsförening för flickor, kvinnor och trans- personer med erfarenhet av drogberoende, prostitution och krimi- nalitet.

Akutmottagning för våldtagna, Södersjukhuset i Stockholm

Akutmottagning för våldtagna tar emot personer som utsatts för sexuella övergrepp. Mottagningen är en del av Region Stockholm.

WONSA

WONSA, World of no sexual abuse, är en stiftelse som genom be- handling, forskning och utbildning arbetar för att förebygga sexuella övergrepp.

Ångest och ASTA-mottagningen, Universitetssjukhuset i Umeå

Ångest- och ASTA-mottagningen vänder sig till personer mellan 18 och 60 år som bedöms vara i behov av psykiatrisk specialistvård. Mot- tagningen är en del av Region Västerbotten.

41

Sammanfattning

Utredningens uppdrag handlar om personer som utnyttjas sexuellt i pornografiska syften. Det är en bred grupp av barn och vuxna med mycket skiftande erfarenheter och behov. Det är dessutom en grupp som inte lätt avgränsas från andra våldsutsatta grupper eftersom våld i dessa sammanhang har en stark koppling till andra former av mäns våld mot kvinnor, våld mot barn och våld i nära relationer, i synnerhet olika typer av sexuellt våld och sexuell exploatering. Målgrupperna som utsätts för olika former av sexuellt utnyttjande är dessutom många gånger överlappande grupper. Därför ser utredningen positivt på om de förslag som vi lägger kan utvidgas till att omfatta en bredare målgrupp.

Samtidigt behöver denna typ av våldsutsatthet lyftas i sin egen rätt eftersom det faktum att övergrepp dokumenteras i material som sedan sprids bidrar till att de som drabbas av våldet befinner sig i en särskilt utsatt situation.

Utredningens förslag avser i enlighet med direktiven främst tillgång till skydd, stöd och vård samt att brott ska beivras. För att sexuellt utnyttjande i pornografiska syften ska upphöra är det dock nödvändigt att även rikta mer fokus mot förebyggande arbete och mot de för- övare, ofta män, som begår brott mot främst kvinnor i denna kontext.

Utredningens uppdrag

Regeringen beslutade den 30 juni 2022 att en utredning om skydd, stöd och vård för personer som har utsatts för övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi skulle tillsättas (dir. 2022:100).

Vuxna personer kan samtycka till att medverka i pornografi och bidra till att materialet distribueras, men som i alla andra sammanhang får våldsbrott eller andra övergrepp inte förekomma. Bakgrunden till

43

Sammanfattning

SOU 2023:98

att utredningen tillsattes var att det saknades tillräcklig kunskap om utsatthet för våld eller andra övergrepp bland personer som med- verkar eller utnyttjas i pornografi i Sverige. Därutöver saknades kun- skap om vilka konsekvenser som våldsutsatthet i detta sammanhang kan få på den utsattas fysiska och psykiska hälsa och om hur till- gången till skydd, stöd och vård såg ut.

Det saknades även kunskap om hur vanligt det är att brott vid pro- duktion eller distribution av pornografi anmäls, utreds och lagförs.

Utredningens huvudsakliga målgrupp är vuxna, men även barn som förekommer i sammanhang där pornografi föreställande vuxna förväntas förekomma omfattas av uppdraget.

Utredningen har haft tre deluppdrag:

Uppdraget att kartlägga kunskapsläget om vuxnas utsatthet för våld eller andra övergrepp samt om exploatering av barn, vid pro- duktion eller distribution av pornografi i Sverige.

Uppdraget att föreslå hur tillgången till skydd, stöd och vård kan förbättras.

Uppdraget att analysera brottslighet kopplad till produktion och distribution av pornografi.

Genomförande av uppdraget

Eftersom uppdraget rör ett område där det sedan tidigare finns be- gränsat med samlad information har en stor del av utredningens arbete handlat om att skapa en så heltäckande bild som möjligt av de frågor som direktiven lyfter, genom att samla information från en mängd olika källor och verksamheter.

Utredningen har beställt en intervjustudie från Marie Cederschiöld högskola, där vuxna personer som har erfarenhet av att ha blivit filmade eller fotograferade i pornografiska sammanhang i Sverige både har svarat på frågor i standardiserade formulär och intervjuats. Fokus var på individens utsatthet och behov av skydd, stöd och vård efter 18 års ålder. Det var 26 personer, varav 25 kvinnor och en man, som intervjuades.1

Utredningen har även beställt en forskningssammanställning om kunskapsläget avseende våldsutsatthet i produktion och distribution

1Donevan m.fl. (2023).

44

SOU 2023:98

Sammanfattning

av pornografi och effekter på hälsa hos vuxna2 och en litteraturöver- sikt avseende kunskap om barn i åldern 13–18 år i sexuella över- greppsbilder samt andra sexuella eller avklädda bilder och filmer.3

Utredningen har tillsammans med utredningen om exitprogram för personer som är utsatta för prostitution (A 2022:04) skickat en enkät till landets kommuner och en till regionerna. Utredningen har vidare tagit fram och spridit en enkät som riktar sig till vuxna personer som har varit med om att avklädda eller sexuella bilder eller filmer av dem har spridits i något digitalt forum, innan de fyllde 18 år.

Utredningen har träffat ett stort antal verksamheter, offentliga och idéburna, som har kunnat dela med sig av de kunskaper de har fått genom sin erfarenhet av att möta målgruppen. Utredningen har även träffat vuxna personer som har medverkat i pornografi eller ut- nyttjats i pornografiska syften.

För genomförande av deluppdraget att analysera brottslighet har utredningen begärt ut och tagit del av domar avseende brottet olaga våldsskildring. Utredningen har även beställt statistik avseende an- mälningar av andra brott som kan vara aktuella från Polismyndig- hetens register över anmälda brott, främst sexualbrott mot barn eller vuxna.

Utredningen har haft stor hjälp av expertgruppen som har bi- dragit med kunskap från sina respektive sakområden. Utredningen har även knutit till sig en referensgrupp bestående av representanter för idéburna organisationer med erfarenhet av att möta personer ur målgrupperna eller någon riskgrupp.

Bakgrund och utgångspunkter

Betänkandet inleds med en bakgrundsdel i kapitel 2–4 som inne- håller utgångspunkter och definitioner samt en beskrivning av vilka målgrupper som omfattas av uppdraget, tidigare och pågående utred- ningar, propositioner och skrivelser som är relevanta för arbetet samt Sveriges internationella åtaganden.

Vid val av definition av pornografi har utredningen, förutom att utgå från redan tidigare etablerade definitioner, även beaktat direk- tivets områden och avgränsningar samt att distributionen av porno-

2Waltman (2023).

3Svedin (2023).

45

Sammanfattning

SOU 2023:98

grafi nästan uteslutande sker via internet. I utredningen definierar vi pornografi på följande sätt:

Bilder, filmer och direktströmmad media som skildrar explicita sexuella aktiviteter i syfte att verka upphetsande för publiken.

Utredningen omfattar barn och vuxna som förekommer i material som sprids i pornografiska syften. Det framgår dock av uppdraget att när det gäller barn omfattas barn som förekommer i sammanhang där pornografi föreställande vuxna förväntas förekomma. I praktiken innebär det huvudsakligen pubertetsutvecklade tonåringar, men någon åldersgräns finns inte i uppdraget.

Både personer som förekommer i material som är avsett att spridas som pornografi och personer som utan sin vilja eller vetskap före- kommer i material som sprids som pornografi omfattas. Uppdraget är med andra ord brett och målgrupperna är mycket varierade och har skilda behov.

Viktiga utgångspunkter för utredningen har varit jämställdhets- politiken, folkhälsopolitiken samt barnkonventionen och barnets rätt att skyddas från alla former av våld. Det har även varit viktigt att genomgående beakta skillnader i människors livsvillkor som påverkas av socioekonomiska förutsättningar och de olika diskriminerings- grunderna: kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Pornografi som produceras och distribueras i Sverige

Kapitel 5 innehåller en beskrivning av hur pornografi produceras och distribueras i Sverige i dag.

Pornografi som produceras i Sverige distribueras så gott som uteslutande via internet. De flesta plattformar, där personer som är bosatta i Sverige förekommer, är baserade i utlandet och innehållet sprids i många länder. Det finns några få plattformar som är regi- strerade i Sverige. Förutom webbplatser som är specifikt ägnade åt att sprida pornografiskt material sprids bilder och filmer även via sociala medier, meddelandeappar och mötesplatser på internet.

Av den pornografi som produceras i Sverige handlar det mesta om egenproducerat material. Egenproducerat material kan vara bilder,

46

SOU 2023:98

Sammanfattning

filmer och direktströmmat material. Det vanligaste är att en person ensam förekommer i materialet. Det kan även handla om att pro- ducera och filma i par eller tillsammans med andra mer eller mindre tillfälliga partners.

Dessutom finns en okänd mängd bilder och filmer med över- greppsmaterial och annat innehåll som har spridits mot de inblandades vilja och ibland även utan deras kännedom.

Kartläggningar av våldsutsatthet och effekter på hälsa

Efter de inledande kapitlen redogörs i kapitlen 6–8 för de kart- läggningar som ingår i utredningens första deluppdrag, att kartlägga kunskapsläget om våld och andra övergrepp mot vuxna och exploa- tering av barn samt vilka konsekvenser som våldsutsatthet i detta sammanhang kan få på den utsattas fysiska och psykiska hälsa.

Vuxna som medverkar eller utnyttjas i pornografi riskerar att utsättas för grovt våld

Sammantaget kan utredningen konstatera att det finns god kunskap om vilka typer av fysiskt, psykiskt, sexuellt och digitalt våld som personer som medverkar eller utnyttjas i pornografi kan utsättas för. Utöver att de flesta har känt sig pressade att utföra sexuella hand- lingar, uppger även en majoritet av de som medverkat i intervjustudien av Donevan och kollegor att de utsatts för olika typer av grovt sexuellt och fysiskt våld i samband med pornografiproduktion. Av de 26 del- tagarna4 var det 15 som uppgav att de har utsatts för våldtäkt eller blivit tvingade till sex, 19 att de har blivit utsatta för strypgrepp och 12 att de har blivit strypta tills de fått kvävningskänslor vid porno- grafiproduktion. Det var 15 personer som uppgav att de har blivit slagna eller på annat sätt skadade av någon och 11 uppgav att de har blivit torterade. Av de intervjuade hade 10 personer förlorat med- vetandet och 16 personer hade fått fysiska skador. Det var 12 perso- ner som uppgav att de har behövt söka vård för något fysiskt besvär. Våldet är ofta grovt och upprepat och de personer, oftast kvinnor, som utsätts befinner inte sällan i situationer där de är sårbara av olika anledningar.

4Varav 25 kvinnor och en man.

47

Sammanfattning

SOU 2023:98

Utredningen kan vidare konstatera att det är få av de våldsutsatta personerna som bara har utsatts för våld vid produktion av porno- grafi. Det vanliga är att även ha utsatts för våld tidigare i livet eller att samtidigt vara utsatt för prostitution. Många har utnyttjats sexu- ellt på ett eller annat sätt redan som barn och särskilt utsatta är per- soner som har en NPF-diagnos.

Det finns ett mörkertal av personer som aldrig har haft någon kontakt med någon stödverksamhet eller organisation som möter målgruppen, vars berättelser vi därför inte har kunnat ta del av. Det kan både handla om personer som inte söker stöd trots att de har omfattande ohälsa och om personer som medverkar helt frivilligt och inte har känt behov av någon sådan kontakt. Kartläggningen har dock visat att det inte alltid går att dra någon skarp gräns mellan per- soner som medverkar i pornografi av fri vilja och personer som ut- nyttjas. Det är inte ovanligt att medverkan är ett val som personen har gjort, men att det ändå finns ekonomiska svårigheter, skadligt bruk eller beroende, annan våldsutsatthet eller något annat som gör att valmöjligheterna upplevs vara begränsade.

Det behövs mer kunskap om hur förutsättningarna ser ut för de som medverkar i egenproducerad pornografi jämfört med de som medverkar i pornografi producerad av andra. Inte heller här finns det någon tydlig gräns. I kartläggningen framkommer att det finns perso- ner som har någon annan som driver på deras medverkan i det som ser ut att vara egenproducerat, men det saknas kunskap om hur van- ligt det är.

Det verkar finnas skillnad i våldsutsatthet mellan personer som förekommer i material som har producerats för att spridas som porno- grafi jämfört med personer som har utsatts för att filmas i smyg eller att privata filmer har spridits, men även här är gränserna flytande. Det kan handla om personer som tillfälligt har träffat någon som utsätter dem för detta, men i vissa fall kan det vara en del av utsatthet för våld i en nära relation. Här behövs mer kunskap om omständig- heterna kring utsattheten.

48

SOU 2023:98

Sammanfattning

Det saknas kunskap om exploatering av barn i forum där främst pornografi föreställande vuxna förekommer

När det gäller barn saknas i stort sett kunskap om det som ingår i utredningens uppdrag, exploatering av barn i forum där främst pornografi föreställande vuxna förekommer. Både intervjustudien som har gjorts på uppdrag av utredningen och den enkät som utred- ningen har riktat till målgruppen visar att det förekommer att av- klädda eller sexuella bilder eller filmer av barn, åtminstone från yngre tonåren, sprids på plattformar för pornografi. Men det finns, vad utredningen känner till, inga svenska studier där forskare har under- sökt hur vanligt det är. Det närmaste som vi har funnit är en studie där en forskare försökt belysa andelen minderåriga i pornografipro- duktionen. I studien analyserades innehållet i 172 av de mest sedda professionellt producerade videofilmerna från en av de största sidorna för gratis pornografi, som laddats ner mellan 2000 och 2016. I den studien bedömdes nästa var tredje av ”aktörerna” vara under 20 år.5

Vidare saknas kunskap om vilken typ av övergrepp som barn ut- sätts för i de fall de förekommer i filmer och bilder på plattformar där pornografi föreställande vuxna väntas förekomma. Det finns indikationer på att material på sidor för pornografi där unga kvinnor förekommer är, eller åtminstone marknadsförs som, mer våldsamt.6 För att få bättre förståelse för vad barn utsätts, och riskerar att ut- sättas, för i de sammanhangen krävs fler studier.

Svenska studier visar både att det är vanligt att barn skickar av- klädda eller sexuella bilder eller filmer av sig själva till andra,7 och att barn uppger att de har fått nakenbilder av sig själva spridda på inter- net, exempelvis på så kallade exposekonton.8 Särskilt utsatta är barn med NPF-diagnoser9 och barn som identifierar sig som hbtqi.10 Det saknas dock kunskap om hur vanligt det är att material som sprids i en mindre grupp sedan sprids vidare på sidor för pornografi.

Det är betydligt ovanligare att barn själva lägger ut bilder eller filmer på sidor på internet, men det förekommer. I den litteratur- översikt som har genomförts på uppdrag av utredningen framkom-

5Shor (2019).

6Shor (2019).

7Svedin m.fl. (2021).

8ECPAT Sverige (2021), ECPAT Sverige (2023).

9ECPAT Sverige (2023).

10Sciacca m.fl. (2023).

49

Sammanfattning

SOU 2023:98

mer att 2–5 procent av barnen och ungdomarna, i den forskning som ingår, har lagt ut bilder i det offentliga rummet.11

Personer som varit utsatta för sexuellt utnyttjande

i pornografiska syften lider ofta av omfattande ohälsa

Hälsan hos kvinnor som utnyttjats sexuellt för pornografiska syften är betydligt sämre än hos andra kvinnor. Det gäller både kvinnor som själva har sökt stöd av den anledningen och som har blivit hän- visade av någon annan aktör som de har kommit i kontakt med. Exempelvis uppgav 25 av de 26 deltagarna12 i utredningens intervju- studie av Donevan och kollegor att de hade diagnosticerats med en eller flera psykiatriska diagnoser. Bland de vanligaste var PTSD, ångest, depression, ADD/ADHD, EIPS13 och anorexi. Detta stöds även av resultaten av den forskningssammanställning avseende vuxna som utredningen har beställt.14

I den omfattning de kommer i kontakt med stödverksamheter verkar hälsan vara liknande bland män och personer som identifierar sig på annat sätt som befinner sig i samma utsatthet, men eftersom de är få är det svårt att uttala sig om skillnader och likheter jämfört med kvinnor.

Det finns god kunskap om att personer som utnyttjats sexuellt för pornografiska syften ofta har riskfaktorer i sin bakgrund, så som att ha blivit utsatt för ett sexuellt övergrepp som barn. Det finns dock fortfarande brist på kunskap om hur just medverkan i porno- grafi påverkar måendet, särskilt bland de som inte sökt stöd. Bristen på kunskap är som störst när det gäller andra personer än cis-kvin- nor. Det vore positivt om den kunskapen kunde öka, men att studera orsakssamband på det sättet är mycket svårt att genomföra. Det behövs även mer kunskap om skillnader och likheter i hälsa och mående hos personer som förekommer i egenproducerad pornografi jämfört med de som medverkar i pornografi som har producerats av någon annan.

Utredningens bedömning är sammantaget att kunskapen om risk- faktorer och omfattande ohälsa hos personer i målgruppen är till-

11Svedin (2023).

12Varav 25 kvinnor och en man.

13Emotionell instabil personlighetsstörning.

14Waltman (2023). Resultaten stöds även av Farley m.fl. (2023).

50

SOU 2023:98

Sammanfattning

räcklig för att kunna konstatera att fler behöver kunna ta del av skydd, stöd och vård. Om en person förekommer i pornografi är det en indikator på att hen kan må mycket dåligt och att skydd, stöd och vård bör erbjudas. De som på eget initiativ kontaktar en stödverk- samhet mår ofta så dåligt att de är i stort behov av skydd, stöd och vård. De verksamheter som möter stödsökande bedömer att det i många fall omfattar behov av traumabehandling.

Därför behövs kunskap och metoder för att nå målgruppen och kunna erbjuda adekvat behandling. Det finns ett behov av praktik- nära forskning.

Den litteraturstudie som utredningen har beställt om kunskaps- läget avseende barn som exploateras i någon form av pornografiskt material visar tydligt att spridning av bilder eller filmer där ett barn eller en ungdom är naken eller utför sexuella handlingar har ett sam- band med bland annat olika former av psykisk ohälsa, beteende- mässiga problem och psykologiska svårigheter för det barnet. De studier som redogörs för kan dock inte svara på om problemen har funnits innan, förstärkts eller kommit som ett resultat av de stu- derade internetrelaterade beteendena och/eller problemen.15

Sammantaget kan utredningen konstatera att det finns tillräcklig kunskap om ohälsan hos den här gruppen av barn för att det ska vara angeläget att förstärka såväl det förebyggande arbetet och upptäck- ten som tillgången till skydd, stöd och vård. Vi vet även att om ett barn lider av psykisk ohälsa är sexuell riskutsatthet något man bör vara observant på. Skydd, stöd och vård skulle kunna förbättras med mer kunskap. Det finns därför ett behov av praktiknära forskning även när det gäller barn.

Tillgång till adekvat skydd, stöd och vård

Utredningen redogör i kapitel 9–11 för kartläggningar av dels natio- nella regleringar och de stöd som yrkesverksamma har tillgång till för att kunna erbjuda adekvat skydd, stöd och vård, dels den faktiska till- gången till skydd, stöd och vård för personer som har utnyttjats sexuellt i pornografiska syften. Där ingår även en kartläggning av de möjligheter som finns att få stöd för att ta ner material från platt-

15Svedin (2023).

51

Sammanfattning

SOU 2023:98

formar på internet. Därefter redogörs i kapitlen 12–15 för de behov som utredningen har identifierat vad gäller skydd, stöd och vård.

Kunskapsstöd och en sammanhållen kedja av insatser behövs

Utredningen har genomfört en enkätundersökning bland landets kommuner och regioner samt träffat yrkesverksamma inom social- tjänst och hälso- och sjukvård från olika delar av landet. Samman- taget kan vi konstatera att det finns omfattande regleringar och kun- skapsstöd till yrkesverksamma när det gäller mäns våld mot kvinnor, med fokus på våld i nära relationer. Däremot saknas ofta stöd för yrkesverksamma när det gäller utsatthet för sexuellt våld när för- övaren inte är en närstående. Vuxna som har utsatts för övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi nämns endast i undantags- fall i såväl nationella kunskapsstöd som regionala och lokala hand- lingsplaner. Barns utsatthet för att bilder eller filmer med sexuellt eller avklätt innehåll har tagits fram eller spridits finns med något oftare, exempelvis i rutiner för att fråga om våldsutsatthet, men även när det gäller den frågan är det betydligt vanligare att den inte alls adresseras.

Att frågorna inte finns med i exempelvis de frågeformulär som ska fungera som ett stöd för att fråga om våld, gör att yrkesverk- samma som har möjlighet att upptäcka barn eller vuxna som har utnyttjats sexuellt i pornografiska syften inte tänker på att detta är något som de kan fråga om. De känner sig inte heller säkra på hur de ska fråga. Därtill finns det sällan någon ansvarig instans med särskild kunskap om denna typ av utsatthet att hänvisa till eller att vända sig till med frågor. Undantaget är de kommuner där specialiserade verk- samheter finns, vilket framför allt är i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Det finns ett behov av att utveckla kunskapsstöd på nationell nivå som verksamheter i kommunal, regional och idéburen regi i alla delar av landet kan ta del av för att kunna erbjuda adekvat skydd, stöd och vård. Det finns därtill ett behov av att utveckla samverkan inom och mellan kommuner och regioner, i samverkan med idéburna organi- sationer, för att kunna förebygga och upptäcka utsatthet samt er- bjuda en sammanhållen kedja av insatser utifrån individuella behov. Det finns god kunskap hos de offentliga och idéburna aktörer som i

52

SOU 2023:98

Sammanfattning

sin dagliga verksamhet möter målgrupperna, men de är för få och i stort sett uteslutande lokaliserade i större städer.

Även om insatser ska vara tillgängliga för alla oavsett bakgrund är det flera grupper i samhället som inte alltid nås av skydd, stöd och vård i den utsträckning som de har rätt till. Vissa barn och vuxna kan på grund av kön, könsidentitet, funktionsnedsättning eller skadligt bruk eller beroende ha svårare att våga söka stöd eller veta var de ska vända sig. Om samhället dessutom har en bristande förmåga att an- passa insatserna efter individernas särskilda behov och förutsätt- ningar förstärks också sårbarheten, och möjligheterna för att få stöd och hjälp minskar. I arbetet med att förebygga och bekämpa våld är det viktigt att uppmärksamma att flera sådana sårbarheter kan vara aktuella samtidigt för en och samma individ.

För att kunna erbjuda skydd, stöd och vård som bygger på evidens- baserade metoder och beprövad erfarenhet är det avgörande att forsk- ning bedrivs på området. Verksamma stöd och beprövade behand- lingar som redan nu används av de offentliga och idéburna aktörer som möter målgrupperna bör utvärderas för att kunna ligga till grund för kunskapsstöd och metodstöd. Inte minst behövs metoder som fungerar för den som har komplex trauma och för personer med funk- tionsnedsättning, ett skadligt bruk eller beroende eller andra förut- sättningar som kan göra det svårt att genomgå behandling.

Vuxna och barn bör få hjälp med att få material borttaget från plattformar på internet

Det som utmärker utsatthet för att utnyttjas sexuellt i pornografiska syften är att dokumentationen finns kvar för andra att ta del av. För personer som är aktiva i pornografi och som senare vill sluta kan faktumet att bilder och filmer finns kvar bli ett hinder för att lämna. Studier visar även skillnader i mående bland personer som har utsatts för övergrepp beroende på om övergreppen har filmats och spridits eller inte. De ungdomar som i undersökningarna om unga, sex och internet från såväl 2014 som 2020–2021 uppgav att övergreppen hade dokumenterats, och framför allt de vars bilder hade spridits eller de som inte visste om bilderna hade spridits, mådde sämre än ungdomar som utsatts för sexuella övergrepp som inte hade dokumenterats.16

16Jonsson & Svedin, (2017), Svedin, Landberg, Jonsson &, (2021).

53

Sammanfattning

SOU 2023:98

Det finns möjlighet att få hjälp med att rapportera om och ta ner bilder och filmer av barn som har spridits som pornografi från inter- net. Både barn och vuxna kan vända sig till ECPAT för att få det stödet i de fall det gäller bilder som togs innan den avbildade perso- nen fyllde 18 år, oavsett pubertetsutveckling.

För vuxna finns det mycket begränsade möjligheter att få stöd med att ta ner bilder och filmer som har spridits som pornografi. Det finns ingen myndighet och inte heller någon idéburen organisation i Sverige som kan erbjuda stöd. Den enda verksamhet som utredningen har fått kännedom om är baserad i Storbritannien. Personer från andra länder kan vända sig dit, men det är inte väl känt och resurserna är begränsade.

Brottslighet kopplad till produktion och distribution av pornografi

Kapitel 17–18 handlar om det tredje deluppdraget, att analysera brotts- lighet kopplad till produktion och distribution av pornografi.

Brottet olaga våldsskildring tar inte sikte på personerna som med- verkar, utan på samhällets intresse av att skildringar av våld som kan verka förråande och normförskjutande inte sprids. Det är ett brott som sällan anmäls och det saknas därför rättspraxis som tydliggör exakt var gränsen går för vad som är straffbart och inte. För att kunna göra en tillfredställande analys av hur bestämmelserna om olaga våldsskildring tillämpas i utredning och eventuellt åtal behöver fler brott anmälas. Om man vill åstadkomma det behöver kunskapen om brottet, om vad det omfattar och inte omfattar, öka bland allmän- heten.

Det saknas tillförlitliga uppgifter om hur ofta brott mot person som har begåtts vid produktion eller distribution av pornografi an- mäls. Utredningens bedömning är att det i varje fall inte är vanligt. Att brott inte anmäls är således den främsta anledningen till att brott som begås i denna kontext mycket sällan beivras. Det gäller framför allt sexualbrott och misshandel.

När det gäller anmälningsbenägenheten finns det ett stort behov av att nå ut med information till allmänheten om vad som utgör ett brott. Vidare behöver såväl vuxna som barn få stöd att våga anmäla.

54

SOU 2023:98

Sammanfattning

Det stödet kan ges inom ramen för kontakter med socialtjänst och hälso- och sjukvård eller av idéburna organisationer.

För att barn och vuxna ska våga anmäla behöver de som upplever att de har utsatts för ett brott känna sig trygga med att de kommer att mötas av förståelse och ett respektfullt bemötande när de väl anmäler. Därför behövs en ökad förståelse i samhället i stort om den utsatthet som finns vid produktion och distribution av pornografi och riskerna för barn att utsättas för sexuellt utnyttjande i form av att filmer eller bilder sprids i pornografiskt syfte.

Det bör vidare säkerställas att sexuell exploatering, inklusive ut- nyttjande vid produktion eller distribution av pornografi, omfattas av handläggningsrutiner och de kunskapshöjande åtgärder som vidtas av Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten inom områdena mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och sexualbrott.

Överväganden och förslag

Överväganden och förslag för att förbättra förebyggande arbete samt skydd, stöd och vård presenteras i kapitel 15 och överväganden och förslag för att brott med koppling till pornografi ska beivras i större utsträckning presenteras i kapitel 19.

Utredningens förslag bygger på befintliga strukturer och gällande ansvarsfördelning.

De satsningar som föreslås bör så långt som möjligt genomföras i samråd med de idéburna organisationer som har kunskap om de särskilt utsatta målgrupperna samt med de aktörer som har erfaren- het av att möta barn och vuxna som har utnyttjats sexuellt i porno- grafiskt syfte. Samråd bör även ske med organisationer som har en bredare erfarenhet av att möta våldsutsatta personer samt, i den om- fattning det är möjligt med hänsyn till individerna, målgruppen själv.

I genomförande av uppdragen bör ansvariga myndigheter genom- gående beakta de riskgrupper som har identifierats. Dessa är perso- ner med funktionsnedsättning, personer med skadligt bruk eller bero- ende, barn och unga i samhällets vård, hbtqi-personer och personer som har utsatts för sexuella övergrepp eller annan utsatthet under barndomen, personer som befinner sig i ekonomisk utsatthet, perso- ner i migration och personer med koppling till kriminella miljöer. Det

55

Sammanfattning

SOU 2023:98

bör även särskilt beaktas att flickor och kvinnor utgör majoriteten av de personer som utsätts för sexuellt våld.

Sexuellt utnyttjande i pornografiskt syfte bör bli en tydlig del av arbetet mot våld

En förutsättning för ett strategiskt arbete för att förebygga och be- kämpa sexuellt utnyttjande i pornografiskt syfte är att det våldet blir en tydlig del i relevanta nationella strategier och motsvarande policy- dokument samt att det synliggörs i de berörda myndigheternas tillämp- ning på nationell och regional nivå.

Utredningen föreslår därför följande:

Om regeringen beslutar om en ny målformulering för det nu- varande jämställdhetspolitiska delmålet om att mäns våld mot kvin- nor ska upphöra bör sexuellt utnyttjande i pornografiska syften uttryckligen omfattas. Vidare bör sexuellt utnyttjande i porno- grafiska syften omfattas av såväl åtgärdsprogram som nationella strategier kopplade till det delmålet.

Om regeringen beslutar om en ny nationell strategi om våld mot barn bör den tydligt och uttalat omfatta att förebygga och be- kämpa sexuellt utnyttjande i form av att barn skildras i bilder och filmer som sprids i pornografiska syften.

När regeringen beslutar om strategier eller andra policydokument som rör andra politikområden där frågor om sexuellt utnyttjande i pornografiska syften kan vara aktuella bör detta tydligt inkluderas. Det gäller exempelvis strategier eller andra policydokument om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, psykisk hälsa, hbtqi- personers rättigheter, funktionshinderspolitiken eller barn som placeras för vård utanför det egna hemmet.

Det nationella hälsoprogrammet för barn och unga, som Social- styrelsen har i uppdrag att ta fram, bör tydligt och uttalat omfatta att förebygga och bekämpa sexuellt utnyttjande i form av att barn skildras i bilder och filmer som sprids i pornografiska syften.

56

SOU 2023:98

Sammanfattning

Kunskaps- och metodutvecklingen behöver stärkas

Det finns ett behov av evidensbaserade eller beprövade metoder för att ge stöd och behandling till barn och vuxna som har utnyttjats sexuellt i pornografiska syften som kan användas av alla som möter målgruppen. Forskning behövs, men det finns även ett behov av att i ett första steg samla kunskap om metoder som faktiskt finns och som kan användas relativt snart.

Utredningen föreslår därför följande:

Regeringen bör ge Statens beredning för medicinsk och social utvärdering i uppdrag att genomföra en internationell och natio- nell kartläggning för att identifiera dels metoder för att upptäcka sexuell riskutsatthet, dels metoder inom hälso- och sjukvården för behandling av barn respektive vuxna som har utnyttjats sexu- ellt i pornografiska syften. Uppsala universitet (Nationellt cent- rum för kvinnofrid) och Linköpings universitet (Barnafrid) bör få i uppdrag att bedöma vilka metoder avseende vuxna respektive barn som kan anpassas till en svensk kontext och utvärdera dem.

Regeringen bör avsätta särskilda medel för forskning som rör området sexuell exploatering och dess konsekvenser i den kom- mande forskningspropositionen. En sådan satsning bör omfatta övergrepp vid produktion och distribution av pornografi samt sexuellt utnyttjande i form av att barn skildras i bilder eller filmer som sprids i pornografiska syften. Syftet med satsningen är att barn och vuxna som har utsatts för våld i den kontexten ska er- bjudas skydd, stöd och vård som bygger på evidens.

Insatser på bred front behövs för en ökad kunskap bland vuxna och barn

Kunskapsnivån om våld och övergrepp och vad som är brottsligt vid produktion och distribution av pornografi samt om sexuellt ut- nyttjande i pornografiskt syfte behöver öka i hela befolkningen. Detta för att öka möjligheterna att utsatta vuxna och barn identi- fieras och både söker och får tillgång till skydd, stöd och vård.

57

Sammanfattning

SOU 2023:98

Utredningen föreslår därför följande:

Regeringen bör ge Jämställdhetsmyndigheten, länsstyrelserna och den myndighet som föreslås ansvara för samordningen av en even- tuell strategi om våld mot barn, i gemensamt uppdrag att bidra till ökad kunskap bland allmänheten, och särskilt bland riskgrupper, om sexuellt utnyttjande i pornografiska syften genom en mål- gruppsanpassad informationssatsning. Satsningen bör inkludera information om vad som är brottsligt och om var skydd, stöd och vård finns att tillgå för den som har utsatts.

Regeringen bör ge Myndigheten för familjerätt och föräldra- skapsstöd i uppdrag att ta fram informationsmaterial till vårdnads- havare och andra vuxna i barns närhet om barns och ungas sexuella riskutsatthet på internet, samtycke och vad som är brottsliga hand- lingar. Materialet ska även kunna användas av de som arbetar med föräldrastöd i kommunerna.

Regeringen bör ge Uppsala universitet (Nationellt centrum för kvinnofrid) i uppdrag att utveckla arbetet med stödlinjerna för våldsutsatta så att det blir tydligare att personer som har utsatts eller riskerar att utsättas för våld och övergrepp vid produktion och distribution av pornografi är en del av målgrupperna.

Regeringen bör ge Folkhälsomyndigheten och de övriga hbtqi- strategiska myndigheterna ett gemensamt uppdrag om att under- söka behovet av kunskapshöjande insatser och utvecklade arbetssätt inom myndigheternas ansvarsområden för att nå hbtqi-personer samt att sedan genomföra de insatser som myndigheterna bedömer behövs.

Nationellt kunskapsstöd för relevanta yrkesverksamma grupper behöver utvecklas med utgångspunkt i bästa tillgängliga kunskap och anpassas efter målgruppernas behov

För att alla som behöver ska ha likvärdiga möjlighet att få del av sam- hällets insatser behöver kunskapsstöd för yrkesverksamma utvecklas på nationell nivå, för att spridas och implementeras på regional och lokal nivå.

58

SOU 2023:98

Sammanfattning

Utredningen föreslår därför följande:

Regeringen bör ge Jämställdhetsmyndigheten, Socialstyrelsen, Linköpings universitet (Barnafrid) och Uppsala universitet (Natio- nellt centrum för kvinnofrid) ett gemensamt uppdrag om att identi- fiera, följa upp och utvärdera arbetssätt för socialt uppsökande arbete på internet. Arbetssätten bör vara inriktade på att upptäcka äldre barn som utnyttjas sexuellt, både i pornografiska och andra syften, samt vuxna som utsätts för övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi, i syfte att förhindra fortsatt utsatthet och att kunna erbjuda insatser. När det gäller barn bör samråd ske med Polismyndigheten.

Regeringen bör ge Socialstyrelsen, Uppsala universitet (Natio- nellt centrum för kvinnofrid), Linköpings universitet (Barnafrid) och länsstyrelserna i gemensamt uppdrag att säkerställa att det finns kunskapsstöd med kompetensutvecklande insatser för yrkes- verksamma inom socialtjänst och hälso- och sjukvård om över- grepp vid produktion och distribution av pornografi samt sexuellt utnyttjande i form av att barn skildras i bilder eller filmer som sprids i pornografiska syften.17 Myndigheten för vård- och om- sorgsanalys bör få i uppdrag att följa arbetet och att följa upp effekten av den kompetenshöjande satsningen.

Om en nationell stödfunktion som kan fungera som ett kun- skapscentrum och stöd för hälso- och sjukvården i frågor som rör sexuellt våld inrättas bör övergrepp vid produktion och distri- bution av pornografi och barns utsatthet för sexuell exploatering i form av att bilder och filmer sprids i pornografiska syften om- fattas av uppdraget.

Regeringen bör ge Skolverket i uppdrag att uppdatera, och vid behov komplettera, stödmaterial för undervisning i alla skolfor- mer rörande sexuella aktiviteter på nätet, sexuell riskutsatthet, digitalt våld och sexuellt utnyttjande i form av att barn skildras i film eller bilder som sprids i pornografiska syften.

17Arbetet kan med fördel samordnas med att utveckla kompetensstöd inom närliggande områden, exempelvis de som ska utvecklas inom ramen för pågående regeringsuppdrag och sådana som tas fram i enlighet med förslag från utredningen om ett exitprogram för personer som är utsatta för prostitution.

59

Sammanfattning

SOU 2023:98

Regeringen bör ge Skolverket och Socialstyrelsen ett gemensamt uppdrag om att säkerställa att relevant kunskapsbaserad infor- mation om sexuell riskutsatthet och sexuellt utnyttjande i form av att barn skildras i film eller bilder som sprids i pornografiska syften finns i Vägledning för elevhälsa, i syfte att öka möjligheterna att förebygga och upptäcka våldsutsatthet i denna kontext.

Regeringen bör ge Myndigheten för ungdoms- och civilsamhälles- frågor i uppdrag att ta fram en ny webbutbildning inom utbildnings- paketet Rätt att veta! som omfattar frågor om sexuella aktiviteter på nätet, sexuell riskutsatthet, sexuellt utnyttjande i pornogra- fiska syften och att sprida bilder eller filmer föreställande någon annan. Utbildningen bör vända sig till alla yrkesverksamma och ideellt engagerade som möter unga, men särskilt fokus bör vara på att genom yrkesverksamma nå ungdomar som befinner sig i en riskgrupp för att utnyttjas sexuellt.

Regeringen bör ge Statens institutionsstyrelse i uppdrag att ut- veckla arbetet med traumamedveten omsorg (TMO) på SiS ung- domshem för att inkludera kunskap om sexuell riskutsatthet och sexuellt utnyttjande i pornografiska syften.

Stöd för att ta ner bilder och filmer från internet behöver vara tillgängligt för både barn och vuxna

Möjligheten att få bort sexuellt övergreppsmaterial och bilder och filmer med naket eller sexuellt innehåll från internet samt att för- hindra spridning i pornografiska syften är centralt för att minska fortsatt utsatthet och lidande för den som har utsatts. En majoritet av de verksamheter som möter stödsökande menar att det är av- görande att få bort materialet för att de som har utsatts ska gå vidare. Det är också ett sätt att skydda utsatta från fortsatta publika kränk- ningar eftersom det upplevs som ett nytt övergrepp varje gång mate- rialet delas.

Utredningen föreslår därför följande:

Regeringen bör ge lämplig myndighet som uppgift i sin instruk- tion att finansiera en hotline inriktad på att hjälpa barn att få bort sexuellt övergreppsmaterial från internet. Regeringen bör perma- nent avsätta medel för detta i minst samma omfattning som kost-

60

SOU 2023:98

Sammanfattning

naderna under 2023 för den verksamhet av detta slag som bedrivs av ECPAT Sverige.

Regeringen bör ge Brottsoffermyndigheten i uppdrag att genom- föra en förstudie om hur en verksamhet som hjälper vuxna att ta ner material från plattformar på internet kan organiseras och ut- vecklas. I förstudien bör även ingå att undersöka hur en kun- skapshöjande och stödjande del skulle kunna utformas vid sidan av en rapporterings- och borttagningsfunktion.

Kommuner och regioner bör ges stöd att utveckla arbetet med att förebygga sexuellt utnyttjande i pornografiska syften och kunna erbjuda skydd, stöd och vård

Kommuner och regioner ansvarar för skydd och stöd respektive hälso- och sjukvård för barn som har utnyttjats sexuellt i form av att skildras i film eller bilder som sprids i pornografiska syften och vuxna som har utsatts för våld och övergrepp vid produktion och distribution av pornografi, liksom för alla andra invånare i behov av skydd, stöd eller vård. Kommunen ansvarar även för förebyggande arbete för att förhindra att barn och unga far illa. Utredningens be- dömning är att kommuner och regioner behöver stöd för att för- bättra det arbetet.

Utredningen föreslår därför följande:

Regeringen bör inleda en dialog med Sveriges Kommuner och Regioner i syfte att avsätta medel till kommuner och regioner för att de ska ges möjlighet att vidta åtgärder för att relevanta verk- samheter som möter barn och unga ska ha fungerade rutiner för att upptäcka barn som har utsatts för sexuella övergrepp eller till- hör gruppen sexuellt riskutsatta. Detta bör ingå i de överenskom- melser om psykisk hälsa och suicidprevention som regeringen återkommande ingår med Sveriges Kommuner och Regioner för statens räkning.

Brottsförebyggande rådet och Jämställdhetsmyndigheten bör vid uppdateringar av Metodstöd för kartläggning av tre våldstyper respektive Inget att vänta på, inkludera övergrepp vid produktion och distribution av pornografi samt sexuellt utnyttjande i form

61

Sammanfattning

SOU 2023:98

av att barn skildras i film eller bilder som sprids i pornografiska syften i materialen.

Kommuner bör redan nu, med stöd av befintliga metodstöd och med stöd av länsstyrelserna, börja inkludera brott med koppling till sexuellt utnyttjande i pornografiska syften i det arbete som bedrivs med utgångspunkt i lagen (2023:196) om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete samt i det våldsförebyg- gande arbetet som många kommuner bedriver.

Regeringen bör besluta om utvecklingsmedel för regional sam- verkan och samordning mellan kommuner, regioner och idéburna organisationer samt andra relevanta aktörer avseende förebyggande arbete, skydd, stöd och vård. Länsstyrelserna bör stödja sam- ordningen i sina respektive län. Jämställdhetsmyndigheten bör ges i uppdrag att fördela utvecklingsmedel, ge stöd till genomförandet samt att samordna det nationella stödet och redovisningen.

Anmälningsbenägenheten behöver öka

Det är ovanligt att brottet olaga våldsskildring avseende sexuellt våld eller tvång anmäls. Utredningens bedömning är att kunskapen om brottet är väldigt låg bland allmänheten, vilket kan vara är en orsak till att de anmälda brotten är så få.

Ökad kunskap om brotten bland allmänheten skulle kunna leda till fler anmälningar, vilket i sin tur skulle kunna leda till fler pröv- ningar i domstol och en tydligare rättspraxis. Utredningen har därför gjort bedömningen att behovet som finns för att fler brott ska beivras täcks bäst genom att brottet olaga våldsskildring lyfts i den målgruppsanpassade informationssatsning som utredningen föreslår. Utredningen lägger därmed inga förslag som specifikt avser brottet olaga våldsskildring.

Även när det gäller brott mot person som kan vara aktuella vid produktion och distribution av pornografi är det tydligt att väldigt få brott anmäls. De åtgärder som utredningen föreslår för att fler barn och vuxna som är utsatta för våld och utnyttjas i den här kon- texten ska upptäckas och få ett gott bemötande förväntas även kunna bidra till att fler får stöd för att våga anmäla brott mot person.

62

SOU 2023:98

Sammanfattning

Många som har utsatts för sexualbrott känner rädsla för att kon- takta myndigheter, vilket kan vara en anledning till att brott inte anmäls.

Utredningen föreslår därför följande:

Regeringen bör ge Polismyndigheten i uppdrag att undersöka möjligheterna att införa åtgärder som gör det enklare att anmäla sexualbrott.

Fler brott skulle kunna upptäckas i redan upprättade anmälningar och pågående utredningar

Eftersom kunskapen bland allmänheten är låg, och det finns ett stigma kring att anmäla att man har utsatts för att någon har spridit en pornografisk framställning där man själv förekommer, behöver insatser vidtas för att i större omfattning upptäcka brott som rör produktion och distribution av pornografi i redan upprättade an- mälningar och pågående utredningar.

Utredningen föreslår därför följande:

Regeringen bör ge Polismyndigheten i uppdrag att med stöd av Jämställdhetsmyndigheten kartlägga behovet av kunskapshöjande insatser och utvecklade arbetssätt avseende utredning av brott som bedöms kunna begås vid produktion eller distribution av pornografi samt att sedan genomföra de insatser som myndig- heterna bedömer behövs i syfte att fler brott ska utredas. Detta omfattar rutiner för tekniskt stöd.

Regeringen bör utöka Åklagarmyndighetens återrapporterings- krav avseende mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck så att det uttryckligen omfattar förmågan i arbetet med brott som begås vid produktion och distribution av porno- grafi.

Regeringen bör ge Brottsförebyggande rådet i uppdrag att analy- sera anmälningar av brott som begås i samband med produktion eller distribution av pornografi samt vid sexuellt utnyttjande i form av att barn skildras i bilder eller filmer som sprids i porno- grafiska syften.

63

SammanfattningSOU 2023:98

Konsekvenser av utredningens förslag

Slutligen redogörs för vilka konsekvenser utredningens förslag väntas ge.

De initiala kostnaderna för kommuner och regioner för att stärka regional samverkan och samordning mellan kommuner, regioner och idéburna organisationer samt andra relevanta aktörer avseende förebyggande arbete, skydd, stöd och vård beräknas täckas av att regeringen avsätter utvecklingsmedel som ska fördelas mellan länen. Kostnader för att kommuner och regioner ska ges möjlighet att vidta åtgärder för att relevanta verksamheter som möter barn och unga ska ha fungerade rutiner för att upptäcka barn som har utsatts för sexuella övergrepp eller tillhör gruppen sexuellt riskutsatta beräknas täckas av att regeringen i en överenskommelse med Sveriges Kom- muner och Regioner avsätter medel för ändamålet.

Statens kostnader beräknas utgöras av de medel till kommuner och regioner som beskrivs ovan samt av kostnader för de uppdrag som utredningen föreslår ska ges till myndigheter.

Förslagen förväntas bidra till ett minskat lidande och ökad hälsa, framför allt för de riskgrupper som utredningen har identifierat. Ekonomiskt förväntas förslagen på sikt bidra till minskade kost- nader på samhällsnivå genom att färre barn och vuxna utsätts för våld i form av sexuellt utnyttjande för pornografiskt syfte och till att de som har blivit utsatta upptäcks och får adekvat skydd, stöd och vård tidigare än i dag.

64

Summary

The inquiry’s remit concerns individuals who have been sexually exploited for pornographic purposes. It is a broad group of children and adults whose experiences vary considerably. It is also a group not easily distinguished from other groups of violence victims, because violence in these contexts is strongly linked to other forms of men’s violence against women and violence against children, especially various types of sexual violence and sexual exploitation. Furthermore, the target groups that are subjected to various forms of sexual exploitation frequently overlap. The inquiry would there- fore welcome an expansion of the proposals we put forth to encom- pass a wider target group.

At the same time, this specific type of subjection to violence needs to be addressed, because the fact that the abuse is documented and disseminated puts the victims of violence in a particularly vulnerable situation.

In accordance with the directives, the inquiry’s proposals primarily concern access to protection, support and care, and the prosecution of crimes. However, in order for sexual exploitation for pornographic purposes to end, a greater focus must be placed on preventive efforts and on the perpetrators – often men – who commit crimes, mainly against women, in this context.

Remit of the inquiry

On 30 June 2022, the Government decided to appoint an inquiry on the protection, support and care of individuals subjected to abuse in the production or distribution of pornography (dir. 2022:100).

Adults may consent to participate in pornography and contribute to the distribution of the materials, but – as in any other contexts –

65

Summary

SOU 2023:98

no violent crimes or other abuses may be committed. The back- ground to appointing the inquiry was an absence of sufficient know- ledge about subjection to violence or other abuse among people who participate or are exploited in pornography in Sweden. In addition, there was insufficient knowledge on the consequences that subjection to violence in this context can have on the victim’s physical and mental health, and about the state of access to protection, support and care.

There was also a lack of knowledge on how common it is for crimes in the production or distribution of pornography to be reported, investigated and prosecuted.

The inquiry’s main target group is adults, although its remit also encompasses children who appear in contexts where adult porno- graphy is expected to be found.

The inquiry has had three sub-tasks:

The task of identifying the state of knowledge concerning violence and other abuse against adults and exploitation of children, in the production or distribution of pornography in Sweden.

The task of proposing how access to protection, support and care can be improved.

The task of analysing crime linked to the production and distri- bution of pornography.

Execution of the remit

Since the remit concerns an area in which collected information was already limited, a great deal of the inquiry’s work has consisted of gaining as comprehensive an understanding as possible of the issues raised by the directives, by collecting information from a variety of different sources and operations.

We commissioned an interview study from Marie Cederschiöld University, where adults with experiences of being filmed or photo- graphed in pornographic contexts in Sweden filled out standardized questionnaires and were interviewed. Focus was placed on the individual’s vulnerability and need for protection, support and care after the age of 18. A total of 26 individuals – 25 women and one man – were interviewed by the researchers.1

1Donevan et al. 2023.

66

SOU 2023:98

Summary

The inquiry also commissioned a literature review on current knowledge regarding subjection to violence in the production and distribution of pornography and effects on adult health,2 as well as a literature review concerning knowledge about children aged 13–18 in sexual abuse images, as well as other images and films of a sexual nature or depicting the person a state of undress.3

Together with the inquiry on exit programmes for individuals subjected to prostitution (A 2022:04), the inquiry sent a questionnaire to Sweden’s municipalities and one to the regions. Furthermore, the inquiry prepared and disseminated a questionnaire aimed at adults who have experienced images or films of them, of a sexual nature on in a state of undress, having been disseminated in a digital forum, before they turned 18.

The inquiry has met with a great number of organisations – public and non-profit – that have shared the knowledge they have gained through their experience of meeting the target group. The inquiry has also met adults who have taken part in pornography or been exploited for pornographic purposes.

To execute the sub-task of analysing crime, the inquiry has requested and accessed rulings regarding the offence of unlawful portrayal of violence. The inquiry has also ordered statistics on reports of other crimes that may be of relevance from the Swedish Police Authority’s register of reported crimes, chiefly sexual crimes against children or adults.

The inquiry has been greatly assisted by the expert group, who have contributed knowledge from their respective areas of expertise. The inquiry has also formed a reference group consisting of repre- sentatives of non-profit organisations with experience meeting the target groups or a relevant risk group.

Background and premises

The report begins with a background section in chapters 2–4, containing premises and definitions as well as a description of the target groups covered by the remit, previous and ongoing inquiries, bills and documents relevant to the work and international commitments.

2Waltman 2023.

3Svedin 2023.

67

Summary

SOU 2023:98

When choosing the definition of “pornography”, besides considering already established definitions, the inquiry has also taken account of the scope and limitations of the directive, and of the fact that the distribution of pornography is almost exclusively online. In the inquiry, we define pornography as follows:

Images, films and live-streamed media depicting explicit sexual activities aimed at arousing the audience.

The inquiry encompasses children and adults who appear in materials disseminated for pornographic purposes. Where children are con- cerned, however, it is clear from the remit that it includes children who appear in contexts where adult pornography is expected to be found. In practice, this mainly means post-pubescent adolescents, although there is no age limit in the remit.

Both people who appear in material intended to be disseminated as pornography, and those who, without their will or knowledge, appear in material disseminated as pornography are included. In other words, the remit is broad and the target groups are highly diverse and have different needs.

Important premises for the inquiry have been gender equality policy, public health policy and the Convention on the Rights of the Child and the right of the child to be protected from all forms of violence. It has also been important to invariably take account of differences in people’s living conditions, which are affected by socio- economic conditions, and the different grounds for discrimination: Gender, gender identity or gender expression, ethnicity, religion or other belief, disability, sexual orientation and age.

Pornography produced and distributed in Sweden

Chapter 5 contains a description of how pornography is produced and distributed in Sweden today.

Pornography produced in Sweden is distributed almost exclu- sively online. Most of the platforms in which residents of Sweden are found are based abroad and the content is disseminated in many countries. However, there are some platforms that are registered in Sweden. In addition to websites specifically engaged in the dis-

68

SOU 2023:98

Summary

semination of pornographic material, images and films are also spread through social media, messaging apps and online meeting places.

Most of the pornography produced in Sweden is self-produced material. Self-produced material can be images, films and live- streamed materials. Most commonly, one person alone features in such material. It can also be a matter of producing and filming in couples or together with other more or less temporary partners.

In addition, there is an unknown volume of images and films with abuse materials and other content disseminated against the will of those involved and sometimes even without their knowledge.

Mapping of subjection to violence and effects on health

Following the initial chapters, chapters 6–8 describe the mapping processes included in the inquiry’s first sub-task – identifying the state of knowledge about violence and other abuse against adults and exploitation of children, and the consequences that subjection to violence in this context can have on the victim’s physical and mental health.

Adults who participate or are exploited in pornography are at risk of subjection to serious violence

All in all, the inquiry can conclude that there is sufficient knowledge about the types of physical, psychological, sexual and digital violence to which people who participate or are exploited in pornography may be subjected. In addition to the fact that most of them have felt pressured to perform sexual acts, a majority of those who parti- cipated in the interview study of Donevan and colleagues also state that they have been subjected to various types of serious sexual and physical violence in the context of pornography production. Of the 26 participants, 15 stated that they had been raped or forced to have sex, 19 stated that they had been subjected to a chokehold and 12 stated that they had been strangled to the point of suffocation during pornography production. There were 15 participants who stated that they had been beaten or otherwise injured by someone and 11 stated that they had been tortured. Of those interviewed, 10 had lost consciousness and 16 had suffered physical injuries.

69

Summary

SOU 2023:98

There were 12 who stated that they have needed to seek care for some physical ailment. The violence is often serious and repeated and the victims – usually women – are often in situations in which they are vulnerable for various reasons.

Furthermore, the inquiry can determine that violence victims who have been subjected to violence solely in the production of pornography are few in number. It is common that they have also been subjected to violence earlier in life or subjected to prostitution at the same time. Many have been sexually abused in one way or another already as children, and individuals who have been diagnosed with a neuropsychiatric impairment are particularly vulnerable.

There exists an unknown number of individuals who have never had any contact with a support operation or organisation that meets the target group, and we have therefore not been able to hear their stories. This can include people who do not seek support despite having extensive ill health, and those who participate entirely of their own accord and who have not felt the need for any such contact. However, the mapping process has shown that it is not always possible to draw a clear-cut boundary between people who participate in pornography of their own accord and those who are exploited. It is not uncommon for participation to be a choice made by the person, but due to financial difficulties, harmful substance use or addiction, other subjection to violence, or some other factor, their choices are perceived as limited.

There is a need for more knowledge about conditions among individuals who participate in self-produced pornography compared to those who participate in pornography produced by others. There is no clear boundary here either. The mapping process indicates that there are people who have someone else driving their participation in what appears to be self-produced, although there is a lack of knowledge of how common this is.

There seems to be a difference in subjection to violence between people who appear in material produced to be disseminated as pornography compared to people who have been filmed covertly, or private films having been disseminated, although the boundaries are fluid here too. This could involve individuals who have temporarily met someone who subjects them to this, although in some cases it can form part of subjection to domestic violence. More knowledge is needed about the circumstances surrounding such subjection.

70

SOU 2023:98

Summary

There is a lack of knowledge about the exploitation of children in forums where mainly adult pornography is found

In the case of children, there is a lack of knowledge about the aspect included in the inquiry’s remit – exploitation of children in forums where mainly adult pornography is found. Both the interview study conducted on behalf of the inquiry, and the survey sent by the inquiry to the target group, show that images or films of children in a state of undress or of a sexual nature, at least from early adolescence, are disseminated on pornography platforms. However, to the inquiry’s knowledge there are no Swedish studies in which researchers have examined how common this is. The closest we could find is a study in which a researcher attempted to illuminate the proportion of minors in pornography production. The study analysed the content of 172 of the most viewed professionally produced videos from one of the largest free pornography sites, which had been downloaded between 2000 and 2016. In that study, almost one in three of the “actors” were judged to be below 20 years of age4

Furthermore, there is a lack of knowledge about the type of abuse to which children are subjected in cases where they appear in films and images on platforms where adult pornography is expected to be found. There are indications that material on pornography sites on which young women appear is – or is at least marketed as – more violent.5 To gain a better understanding of what children are subjected to, and are at risk of being subjected to in such contexts, more studies are needed.

Swedish studies show that it is both common for children to send images or films of themselves, in a state of undress or of a sexual nature, to others,6 and for children to state that they have had nude pictures of themselves disseminated online, for example in so-called “expose accounts”.7 Children who have been diagnosed with a neuro- psychiatric impairment8 are particularly vulnerable, as are those who identify as LGBTI.9 However, there is a lack of knowledge about how common it is for material that is disseminated in a smaller group to then be disseminated further on pornography sites.

4Shor 2019.

5Shor 2019.

6Svedin et al., 2021.

7ECPAT Sweden 2021, ECPAT Sweden 2023.

8ECPAT Sweden 2023.

9Sciacca et al. 2023.

71

Summary

SOU 2023:98

It is much rarer for children to post pictures or films on online forums themselves, although this does happen. In the literature review performed on behalf of the inquiry, 2–5 percent of the children and youths, in the included research, had posted images in the public sphere.10

People who have been subjected to sexual exploitation for pornographic purposes often suffer from severe ill health

The health of women who have been sexually exploited for porno- graphic purposes is significantly poorer than that of other women. This is the case both for women who have sought support for this reason, and who have been referred by another entity they have come into contact with. For example, 25 of the 26 participants11 in the inquiry’s interview study by Donevan and colleagues reported that they had been diagnosed with one or more psychiatric disorders. Among the most common were PTSD, anxiety, depression, ADD/ADHD, EUPD12 and anorexia. This is also supported by the results from the compilation of research concerning adults ordered by the inquiry. 13

Insofar that they come into contact with support operations, health appears to be similar among men, and people who identify otherwise, who find themselves in the same vulnerable state. Because they are so few, however, it is difficult to comment on differences and similarities compared to women.

On the whole, it can be said that if a person appears in porno- graphy, this is an indicator that the person may be in a state of considerable distress and that protection, support and care should be offered. Those who contact support services on their own initia- tive often feel so poorly that they are in great need of protection, support and care. The organisations that meet people individuals seeking support consider that, in many cases, trauma treatment is needed.

Therefore, knowledge and methods are needed to reach the target group and be able to offer adequate treatment. There is a need for practice-based research.

10Svedin 2023.

11Of whom 25 women and one man.

12Emotionally unstable personality disorder.

13Waltman (2023). The results are also supported by Farley et al. (2023).

72

SOU 2023:98

Summary

People who have been sexually exploited for pornographic pur- poses often have risk factors in their background, and this can be aggravated by exploitation or participation in pornography. To obtain more precise answers on how participation or exploitation in pornography affects different aspects of physical, mental and sexual health, studies with a longitudinal design, in which researchers follow a group over a long period of time, would be needed.

Furthermore, there is a lack of sufficient knowledge about diffe- rences and similarities in health and wellbeing among people who appear in self-produced pornography compared to those who partici- pate in pornography produced by someone else.

The literature review ordered by the inquiry on the state of knowledge concerning children exploited in some way by porno- graphic material clearly shows that the dissemination of images or films in which a child or a youth is naked or performs sexual acts is correlated with, for example, various forms of psychological ill health, behavioural problems and psychological difficulties for that child. However, the studies described cannot answer whether the problems existed previously, have been amplified or have emerged as a result of the studied internet-related behaviours and/or problems.14

All in all, the inquiry can conclude that there is sufficient knowledge on the ill-health of this group of children to confirm the urgent need to strengthen both preventive work and detection as well as access to protection, support and care. We also know that if a child suffers from mental illness, sexual risk exposure is something to be aware of. Protection, support and care could be improved with more knowledge. There is therefore a need for practice-based research also when it comes to children.

Access to adequate protection, support and care

In chapters 9–11, the inquiry describes its mapping of the forms of support available to professionals to enable offering adequate pro- tection, support and care, as well as access to protection, support and care for people who have been sexually exploited for pornographic purposes. This includes identifying the possibilities that exist for obtaining support in removing material from online platforms.

14Svedin (2023).

73

Summary

SOU 2023:98

Chapters 12–15 then describe the needs identified by the inquiry in terms of protection, support and care.

Knowledge-enhancement resources and a cohesive chain of initiatives are needed

The inquiry has conducted a questionnaire survey among Sweden’s municipalities and regions and met professionals within social services and healthcare from different parts of the country. On the whole, we can conclude that there are extensive regulations and knowledge-enhancement resources for professionals in terms of men’s violence against women, with a focus on domestic violence. Yet there is often a lack of support for professionals when it comes to subjection to sexual violence when the perpetrator is not a person close to the victim. Adults who have been subjected to abuse in the production or distribution of pornography are only mentioned in exceptional cases in both national knowledge-enhancement resources and regional and local action plans. Children’s subjection to the production or dissemination of images or films of a sexual nature or in which they appear in a state of undress is included slightly more often – for example in procedures for asking about subjection to violence. However, even in such cases, it is much more common that the issue is not at all addressed.

Because the questions are not included in, for example, the question- naires that are to serve as support for inquiring about violence, professionals – who are in a position to detect children or adults who have been sexually exploited for pornographic purposes – aren’t aware that this is something they could inquire about. Neither do they feel sure about how to ask. Besides, there is rarely any responsible body with specialised knowledge about this type of vulnerability to refer to or approach with questions. The exception is the municipalities where specialised operations are in place, which are mainly in Stockholm, Gothenburg and Malmö.

There is a need to develop knowledge-enhancement resources at the national level, which can be accessed by municipal, regional and non-profit operations in all parts Sweden, to enable offering adequate protection, support and care. There is also a need to develop cooperation within and between municipalities and regions, in colla- boration with non-profit organisations, to enable preventing and

74

SOU 2023:98

Summary

detecting subjection and offer a cohesive chain of initiatives based on individual needs.

Although help is to be available to everyone irrespective of their background, there are numerous groups in society that are not always reached by protection, support and care to the extent they are entitled. Some children and adults may, due to sex, gender identity, disability or harmful use and addiction, have greater difficulty seeking support or knowing where to turn. Furthermore, if society falls short in its ability to adapt initiatives to the specific needs and circumstances of individuals, vulnerability will be amplified and possibilities for obtaining support and help reduced. In efforts to prevent and com- bat violence, it is important to note that many such vulnerabilities may be relevant at the same time for one and the same individual.

To enable offering protection, support and care that is founded on evidence-based methods and tried-and-tested experience, it is crucial that research be conducted in the field. The knowledge about effective support and tried-and-tested treatments already possessed by public and non-profit entities that meet the target groups should be evaluated so as to form the basis for knowledge-enhancement resources and methodology resources. Not least, methods are needed that work for individuals with complex trauma and those with a disability, harmful substance use or addiction or other circumstances that can impede undergoing treatment.

Adults and children should be given help with having material removed from online platforms

A distinctive feature of subjection to sexual exploitation for porno- graphic purposes is that the documented materials remain available for others to see. For people who are active in pornography and who then want to leave, images and films remaining online can pose an obstacle to their leaving. Studies also show differences in wellbeing among people who have been subjected to abuse depending on whether the abuse has been filmed and disseminated or not. In the surveys on youths, sex and the internet from both 2014 and 2020–2021, adolescents who stated that the abuse had been documented, and in particular those whose images had been disseminated or those who did not know whether the images had been disseminated, felt worse

75

Summary

SOU 2023:98

than those who had been subjected to sexual abuse that had not been documented.15

It is possible to obtain help with reporting and removing from the online images and films of children that have been disseminated as pornography. Both children and adults can turn to ECPAT to access such assistance in cases where images were taken before the depicted person turned 18, irrespective of stage of puberty.

For adults, there are very limited possibilities to obtain help with removing images and films that have been disseminated as porno- graphy. There is no agency or non-profit organisation in Sweden that can offer support. The only operation the inquiry has become aware of is based in the UK.

Crime linked to the production and distribution of pornography

Chapters 17–18 address the third sub-task – analysing crime linked to the production and distribution of pornography.

The offence of unlawful portrayal of violence is not directed at the individuals who participate in pornography, but at society’s interest in the fact that portrayals of violence that could potentially have a brutalising and norm-changing effect should not be dis- seminated. It is a crime that is rarely reported and there is therefore a lack of case law clarifying exactly where the boundary lies between what constitutes a crime and what does not. In order to perform a satisfactory analysis of how the provisions on the unlawful portrayal of violence are applied in investigations and any prosecution, more crimes need to be reported. In order to achieve this, public know- ledge about the offence, about what it covers and does not cover, needs to improve.

There is a lack of reliable data on how often crimes against individuals that have been committed in the production or distri- bution of pornography are reported. The inquiry’s assessment is that it is not common in any case. The fact that crimes are not reported is thus the main reason for why crimes committed in this context are very rarely prosecuted. This is the case in particular for sexual offences and assault.

15Jonsson & Svedin, (2017), Svedin, Landberg, Jonsson &, (2021).

76

SOU 2023:98

Summary

In terms of inclination to report such crimes, there is a great need to reach out with information to the general public about what con- stitutes a crime. Furthermore, both adults and children need support for them to be willing to report such crimes. This support can be provided as part of contacts with social services and healthcare, or by non-profit organisations.

For both children and adults to be inclined to report crimes, those who believe that they have been subject to a crime need to feel assured that they will be met with understanding and respect when they actually report it. Therefore, a greater understanding is needed in society at large about the subjection that exists in the production and distribution of pornography, and the risks to children of subjection to sexual exploitation in the form of films or images being disseminated for pornographic purposes. The Swedish Police Authority should also develop information that is disseminated to this end so that the victim is in no doubt that it is a crime that will be taken seriously, no matter where in Sweden they are.

Furthermore, it should also be ensured that sexual exploitation, including exploitation in the production or distribution of porno- graphy, is covered by case processing procedures and the knowledge- enhancing measures taken by the Swedish Police Authority and the Swedish Prosecution Authority in the areas of men’s violence against women, domestic violence and sexual offences.

Considerations and proposals

Considerations and proposals for improving preventive efforts, protection, support and care are presented in chapter 15 and con- siderations and proposals for the greater prosecution of porno- graphy-related crimes are presented in chapter 19.

The inquiry’s proposals are based on existing structures and division of responsibilities as well as on the current responsibilities and remits of the agencies concerned.

The proposed initiatives should, as far as possible, be implemented in consultation with the non-profit organisations that possess know- ledge about the particularly vulnerable target groups and also with the organizations that have experience working with children and adults who have been sexually exploited for pornographic purposes.

77

Summary

SOU 2023:98

There should also be consultation with organisations that have broader experience from contacts with victims of violence and, insofar as is possible with consideration for the individuals, the target group themselves.

When performing their remits, the agencies responsible should take full account of the risk groups identified. These are people with disabilities, people with harmful substance use or addiction, children and youths in the care of the state, LGBTI individuals and people who have been victims of sexual abuse or other subjection during child- hood, people who are financially vulnerable, people in migration and people with links to criminal environments. It should also be con- sidered that girls and women make up the majority of the victims of sexual violence.

Sexual exploitation for pornographic purposes should be made a clear part of the work on combating violence

A prerequisite for strategic efforts to prevent and combat sexual exploitation for pornographic purposes is that such violence is made a clear part of relevant national strategies and corresponding policy documents, and that it is made visible in the relevant agencies’ application at the national and regional level.

The inquiry therefore proposes the following:

If the Government decides to update the current gender equality policy target to end men’s violence against women, sexual exploitation for pornographic purposes should be explicitly in- cluded. Furthermore, sexual exploitation for pornographic pur- poses should be covered both by action programmes and national strategies linked to that target.

If the Government decides on a new national strategy on violence against children, it should clearly and explicitly include preventing and combating sexual exploitation in the form of the depiction of children in images and films that are disseminated for porno- graphic purposes.

When the Government decides on strategies or other policy documents concerning other policy areas in which issues con- cerning sexual exploitation for pornographic purposes could be

78

SOU 2023:98

Summary

relevant, this should be clearly included. This applies, for example, to strategies or other policy documents on sexual and reproductive health and rights, mental health, the rights of LGBTI individuals, disability policy or children placed in out-of-home care.

The national health programme for children and youths, which the National Board of Health and Welfare is commissioned to prepare, should clearly and explicitly include preventing and combating sexual exploitation in the form of the depiction of children in images and films that are disseminated for pornographic purposes.

Knowledge and methodology development needs to be reinforced

There is a need for evaluated or proven methods for providing support and treatment to children and adults who have been sexually exploited for pornographic purposes, which can be used by everyone that comes into contact with the target group. Research is needed, although in an initial step there is also a need to gather knowledge about the methods that currently exist and that can be used relatively swiftly.

The inquiry therefore proposes the following:

The Government should commission the Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services to conduct an international and national mapping process to identify methods for detecting sexual risk vulnerability, as well as methods in healthcare for treating children and adults who have been sexually exploited for pornographic purposes. Uppsala University

(the National Centre for Knowledge on Men’s Violence against

Women) and Linköping University (Barnafrid – A national centre for knowledge concerning violence against children) should be commissioned with assessing which methods concerning adults and children can be adapted to a Swedish context and evaluating them.

79

Summary

SOU 2023:98

The Government should allocate special funding for research in the field of sexual exploitation and its consequences in the forth- coming research bill. Such initiative should include abuse in the production and distribution of pornography, as well as sexual exploitation in the form of the depiction of children in images or films disseminated for pornographic purposes. The purpose of this initiative is that children and adults who have been subjected to violence in that context should be offered evidence-based protection, support and care.

Efforts on a broad front are needed for greater knowledge among adults and children

The level of knowledge about violence and abuse and what constitutes crimes in the production and distribution of pornography, and about sexual exploitation for pornographic purposes, needs to improve throughout the entire population. This is needed to improve the possibilities for vulnerable adults and children to be identified and both seek and obtain access to protection, support and care.

The inquiry therefore proposes the following:

The Government should jointly commission the Swedish Gender Equality Agency – the agency proposed to be responsible for coordinating a potential strategy on violence against children16 – and the county administrative boards with seeking to improve public knowledge, and particularly among risk groups, about sexual exploitation for pornographic purposes through an in- formation campaign tailored to the target group. The initiative should include information about what constitutes crimes and about where victims can find support and help.

16This proposal is made subject to the Government not having decided on such a strategy. The inquiry considers that, since there is a proposal for a strategy, which has undergone consultation, the most effective approach would nevertheless be to include a forthcoming strategy on violence against children in the proposal. If a strategy is not decided, the proposal can still be implemented.

80

SOU 2023:98

Summary

The Government should commission the Family Law and Parental Support Authority with producing information material for guardians and other adults close to children about children’s and youths’ vulnerability to sexual risk online, consent and what constitutes criminal acts. The material can also be used by those who work with parental support in the municipalities.

The Government should commission Uppsala University (the

National Centre for Knowledge on Men’s Violence against

Women) with developing the work on guidelines for victims of violence, in order to make it clearer that people who have been or who are at risk of being subjected to violence and abuse in the production and distribution of pornography form part of the target groups.

The Government should commission the Public Health Agency of Sweden, together with the other LGBTI-strategic agencies, with investigating the need for knowledge-enhancing efforts and advanced working methods within the agencies’ fields of re- sponsibility to reach LGBTI people, and subsequently with imple- menting the initiatives that the agencies deem necessary.

National knowledge-enhancement resources for relevant professional groups need to be developed based on the best available knowledge, and be adapted to the needs of the target groups

In order to ensure that everyone in need has an equal opportunity to benefit from the help society can offer, knowledge-enhancement resources for professionals need to be developed at the national level and disseminated and implemented at the regional and local level.

The inquiry therefore proposes the following:

The Government should jointly commission the Swedish Gender Equality Agency, the National Board of Health and Welfare, Linköping University (Barnafrid – A national centre for knowledge concerning violence against children) and Uppsala University (the National Centre for Knowledge on Men’s Violence against Women) with identifying, monitoring and evaluating working methods for social outreach efforts online.

81

Summary

SOU 2023:98

The Government should jointly commission the National Board of Health and Welfare, Uppsala University (the National Centre for Knowledge on Men’s Violence against Women), Linköping

University (Barnafrid – A national centre for knowledge con- cerning violence against children) and the county administrative boards with ensuring that knowledge-enhancement resources are in place with skills-enhancing efforts for professionals within social services and healthcare concerning abuse in the production and distribution of pornography as well as sexual exploitation in the form of the depiction of children in images or films dis- seminated for pornographic purposes.17 The Swedish Agency for Health and Care Analysis should be commissioned with monitoring the work and following up on the effect of the upskilling initiative.

If a national support function that could serve as a knowledge centre and resource for the healthcare sector in matters con- cerning sexual violence is established, its remit should include abuse in the production and distribution of pornography and the subjection of children to sexual exploitation in the form of the dissemination of images and films for pornographic purposes.

The Government should commission the National Agency for Education with updating and, if necessary, supplementing support material for teaching in all school forms concerning sexual activities online, vulnerability to sexual risk, digital violence and sexual exploitation in the form of the depiction of children in films or images disseminated for pornographic purposes.

The Government should jointly commission the National Agency for Education and the National Board of Health and Welfare with ensuring that relevant knowledge-based information on vulnera- bility to sexual risk and sexual exploitation in the form of the depiction of children in films or images disseminated for porno- graphic purposes are included in Vägledning för elevhälsa (Guidance for student health), in order to improve the possibilities of pre- venting and detecting subjection to violence in this context.

17The work can preferably be coordinated with developing skills support in related areas, such as those to be developed as part of ongoing Government commissions and those developed in accordance with proposals from the inquiry on an exit programme for people subjected to prostitution.

82

SOU 2023:98

Summary

The Government should commission the Swedish Agency for Youth and Civil Society with developing a training module for the online course Rätt att veta (Right to know), which includes issues concerning sexual activities online, vulnerability to sexual risk and sexual exploitation for pornographic purposes. The course should be aimed at all professionals and volunteers who come into contact with young people, although particular focus should be on reaching, through professionals, young people who are at risk of sexual exploitation.

The Government should commission the Swedish National Board of Institutional Care should with developing the work with trauma- informed care at their homes for juveniles, to include knowledge about vulnerability to sexual risk and sexual exploitation for pornographic purposes.

Support for removing images and films from the internet needs to be available to both children and adults

The possibility of having sexual abuse material and images and films with nude or sexual content removed from the internet, and pre- venting its dissemination for pornographic purposes, is crucial to reducing the victim’s continued subjection and suffering. The majority of the operations that come into contact with individuals seeking support believe that removing the material is crucial for victims to move on. It is also a way to protect victims from con- tinued public violations, as each time the material is shared feels like fresh abuse.

The inquiry therefore proposes the following:

The Government should commission an appropriate authority with funding a hotline aimed at helping children to have sexual abuse material removed from the internet. The Government should permanently allocate funds for this to at least the same extent as the costs in 2023 for the activities of this kind conducted by ECPAT Sweden.

The Government should commission the Crime Victim Com- pensation and Support Authority with conducting a preliminary study on how an operation that assists adults with having material

83

Summary

SOU 2023:98

removed from online platforms could be organised and developed. The preliminary study should also include investigating how a knowledge-enhancing and supportive component could be designed alongside a reporting and removal function.

Municipalities and regions should be supported in developing efforts to prevent sexual exploitation for pornographic purposes and be able to offer protection, support and care

Municipalities and regions are responsible for the protection and support of, and healthcare for, children who have been sexually exploited in the form of depiction in films or images disseminated for pornographic purposes, and adults who have been subjected to violence and abuse in the production and distribution of porno- graphy, as they are for all other inhabitants in need of protection, support or care. The municipality is also responsible for preventive work to ensure that children and youths do not come to any to harm. The inquiry’s opinion is that municipalities and regions need support to improve these efforts.

The inquiry therefore proposes the following:

The Government should initiate a dialogue with the Swedish Association of Local Authorities and Regions with the aim of allocating funds to municipalities and regions to enable them to take measures to ensure that relevant operations that meet children and youths have functioning procedures for detecting children who have been subjected to sexual abuse or who are in the sexually at-risk group. This should be included in the agree- ments on mental health and suicide prevention that the Govern- ment recurrently enters into with the Swedish Association of Local Authorities and Regions on behalf of the state.

The National Council for Crime Prevention and the Swedish Gender Equality Agency should, when updating Metodstöd för kart- läggning av tre våldstyper (Methodology resources for identifying three types of violence) and Inget att vänta på (Nothing to wait for), include in the materials abuse in the production and distribution of pornography as well as sexual exploitation in the form of the depiction of children in films or images disseminated for porno- graphic purposes.

84

SOU 2023:98

Summary

Municipalities, with the aid of existing methodology resources and assisted by the county administrative boards, should start to include crimes related to sexual exploitation for pornographic purposes in the work they conduct on the basis of the Municipal Responsibilities for Crime Prevention Work Act (2023:196) and in the violence prevention work pursued by numerous municipalities.

The Government should decide on development funds for regional cooperation and coordination between municipalities, regions and non-profit organisations as well as other relevant entities regarding prevention work, protection, support and care. The county administrative boards should support such coordination in their respective counties. The Swedish Gender Equality Agency should be commissioned with allocating development funds, providing support for implementation and coordinating national support and reporting.

Inclination to report crimes needs to increase

It is uncommon for the crime of unlawful portrayal of violence with respect to sexual violence or coercion to be reported. In the inquiry’s opinion, public knowledge about the crime is very low, which might be a reason why reported crimes are so few.

Greater public knowledge about the crimes could lead to more being reported, which could in turn lead to more trials before courts and clearer case law. The inquiry has therefore concluded that the need that exists for more crimes to be prosecuted would best be addressed by highlighting the crime of unlawful portrayal of violence in the inquiry’s proposed information initiative directed at the target group. The inquiry therefore does not put forth any proposals that specifically relate to the crime of unlawful portrayal of violence.

Even when it comes to crimes against a person that might be committed in the production and distribution of pornography, it is clear that very few crimes are reported. The inquiry’s proposed measures to ensure that more children and adults who are victims of violence and exploited in this context are discovered and receive adequate treatment are also expected to lead to more people being willing to report crimes against a person.

85

Summary

SOU 2023:98

Many victims of sexual crimes are fearful of contacting authorities, which might be a reason why crimes are not reported.

The inquiry therefore proposes the following:

The Government should commission the Swedish Police Authority with investigating the possibilities of introducing measures that facilitate reporting sexual offences.

More crimes could be detected in reports already filed and in ongoing investigations

Since public knowledge is low and there is a stigma surrounding reporting subjection to the dissemination of a pornographic image featuring the victims themselves, measures need to be taken to a greater extent to detect crimes related to the production and distri- bution of pornography in reports already filed and in ongoing investigations.

The inquiry therefore proposes the following:

The Government should commission the Swedish Police Authority, supported by the Swedish Gender Equality Agency, with identifying the need for knowledge-enhancing initiatives and advanced working methods regarding investigating crimes that are deemed possible to commit in the production or distri- bution of pornography, and then with implementing the measures that the agencies deem necessary with a view to more crimes being investigated. This includes technical support procedures.

The Government should extend the Swedish Prosecution Authority’s reporting requirement regarding men’s violence against women and honour-related violence and oppression to explicitly include the capability in the work with crimes committed in the production and distribution of pornography.

The Government should commission the National Council for Crime Prevention with analysing filed reports of crimes committed in connection with the production or distribution of pornography and in sexual exploitation in the form of the depiction of children in images or films disseminated for pornographic purposes.

86

SOU 2023:98

Summary

Consequences of the inquiry’s proposals

Finally, the expected consequences of the inquiry’s proposals are described.

The initial costs for municipalities and regions to intensify regional cooperation and coordination between municipalities, regions and non-profit organisations as well as other relevant entities regarding preventive efforts, protection, support and care are expected to be covered by the allocation of development funds by the Government, to be distributed among the counties. Costs for municipalities and regions to enable them to take measures to ensure that relevant operations that come into contact with children and youths have functioning procedures to detect children who have been subjected to sexual abuse or who are in the sexually at-risk group are expected to be covered by an allocation of funds to this end by the Government, in an agreement with the Swedish Association of Local Authorities and Regions.

The central government’s costs are expected to consist of the funds for municipalities and regions described above, and of costs for the tasks that the inquiry proposes be given to agencies.

The proposals are expected to lead to reduced suffering and improved health, especially for the risk groups identified by the inquiry. Economically, the proposals are expected to help reduce costs to society in the long run, as fewer children and adults will be subjected to violence in the form of sexual exploitation for porno- graphic purposes, and as victims are detected and receive adequate protection, support and care earlier than today.

87

1Utredningens uppdrag och arbete

1.1Utredningsuppdraget

Regeringen beslutade den 30 juni 2022 att en utredning om skydd, stöd och vård för personer som har utsatts för övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi skulle tillsättas (dir. 2022:100).

Utredningens uppdrag har, i enlighet med direktivet, syftat till att förbättra kunskapsläget om våld och andra övergrepp mot vuxna och om exploatering av barn vid produktion och distribution av porno- grafi samt att lämna förslag för att förbättra tillgången till skydd, stöd och vård för såväl vuxna som barn. Ytterligare ett syfte med uppdraget har varit att lämna förslag som syftar till att brott med koppling till produktion och distribution av pornografi ska anmälas, utredas och lagföras, inom ramen för befintlig lagstiftning.

De barn som omfattas av uppdraget är de som förekommer i forum där främst pornografi föreställande vuxna förekommer.

Utredaren har enligt direktivet tre deluppdrag:

Uppdraget att kartlägga kunskapsläget om våld och andra över- grepp mot vuxna och exploatering av barn, vid produktion eller distribution av pornografi i Sverige.

Uppdraget att föreslå hur tillgången till skydd, stöd och vård kan förbättras.

Uppdraget att analysera brottslighet kopplad till produktion och distribution av pornografi.

I direktivet till utredningen framkommer att uppdraget omfattar ”pornografiskt material som förekommer i sammanhang där porno- grafi föreställande vuxna förväntas förekomma, till exempel produ-

89

Utredningens uppdrag och arbete

SOU 2023:98

centers webbplatser eller internetforum där användare själva kan lägga upp material”. Utredningen tolkar detta som att både material som produceras som pornografi och annat sexuellt material som sprids i pornografiskt syfte omfattas av uppdraget. Utredningens definition av pornografi och vilka målgrupper som utifrån denna tolkning ingår i uppdraget beskrivs i kapitel 2.

1.1.1Uppdraget att kartlägga kunskapsläget om våld och andra övergrepp mot vuxna och exploatering av barn

Utredarens första deluppdrag är att kartlägga kunskapsläget och redo- visa kunskapsluckor. Utredaren ska när det gäller vuxna

kartlägga och redovisa kunskapsläget om vuxnas utsatthet för våld eller andra övergrepp samt konsekvenser i form av till exem- pel fysisk eller psykisk ohälsa, vid produktion eller distribution av pornografi i Sverige och

kartlägga och redovisa kunskapsluckor.

Våld och övergrepp kan omfatta pornografiproduktion som äger rum mot en persons vilja, även om det inte syns inslag av våld i filmerna eller på bilderna. Det kan även omfatta att pornografiskt eller sexuellt material som producerats med samtycke och sedan sprids mot de medverkandes vilja eller utan deras vetskap.

Utredaren ska när det gäller barn

kartlägga och redovisa kunskapsläget om exploatering av barn och exploateringens konsekvenser i form av till exempel fysisk eller psykisk ohälsa, vid produktion och distribution av porno- grafi i Sverige, i forum där främst pornografi föreställande vuxna förekommer och

kartlägga och redovisa kunskapsluckor.

I de delar som gäller barn nämns inte våld eller andra övergrepp ut- tryckligen, som när det gäller vuxna. Det beror på att all framställ- ning av pornografiskt material där en person som inte fyllt 18 år förekommer är exploatering av barn, oavsett omständigheterna då det producerats.

90

SOU 2023:98

Utredningens uppdrag och arbete

Utredaren ska i enlighet med direktiven beakta att kvinnor är i majoritet bland de personer som förekommer i pornografiska skild- ringar, men att även män, pojkar och flickor kan förekomma. Utredaren ska vidare beakta att det är vanligare att hbtqi-personer uppger att de har varit utsatta för sexuell exploatering än att andra personer gör det, vilket kan omfatta pornografisk exploatering.

Uppdraget att kartlägga kunskapsläget om våld och andra över- grepp mot vuxna och exploatering av barn omfattar produktion av pornografi som ägt rum i Sverige samt material där personer som befinner sig i Sverige förekommer och som sprids i Sverige.

1.1.2Uppdraget att föreslå hur tillgången till skydd, stöd och vård kan förbättras

Utredarens andra deluppdrag är att föreslå hur tillgången till skydd, stöd och vård kan förbättras. Utredaren ska när det gäller vuxna

kartlägga vilket skydd, stöd och vård som vuxna personer som har utsatts för våld eller andra övergrepp eller som på annat sätt har tagit skada vid produktion och distribution av pornografi erbjuds och tar del av samt analysera vilka eventuella hinder som finns för att utsatta ska ta del av stödet

föreslå åtgärder för att vuxna i större omfattning än i dag ska kunna ta del av skydd, stöd och vård och

föreslå åtgärder för att vuxna personer som har utsatts för våld eller andra övergrepp eller som på annat sätt har tagit skada vid produktion och distribution av pornografi ska få stöd att lämna en tillvaro där de medverkar i pornografiproduktion om de så önskar.

Utredaren ska genomgående i analys och förslag beakta att funk- tionsnedsättning, skadligt bruk och beroende av alkohol eller narko- tika och andra sårbarheter kan göra att det är särskilt svårt för vissa grupper att söka och ta emot skydd, stöd och vård. Utredaren ska vidare beakta att det kan finnas ett stort mörkertal bland personer som har tagit skada vid produktion och distribution av pornografi.

91

Utredningens uppdrag och arbete

SOU 2023:98

Utredaren ska när det gäller barn

kartlägga vilket skydd, stöd och vård som barn som har utsatts för exploatering vid produktion och distribution av pornografi erbjuds och tar del av samt analysera vilka eventuella hinder som finns för att utsatta tar del av stödet

föreslå åtgärder för att barn i större omfattning än i dag ska kunna ta del av skydd, stöd och vård och

föreslå åtgärder för att förebygga att barn utsätts för pornografisk exploatering.

På punkten att förebygga skiljer sig uppdraget från det uppdrag som gäller vuxna. Barn kan aldrig samtycka till att medverka i pornografi eftersom pornografiskt material där barn förekommer är att be- teckna som barnpornografi, vilket bland annat tydliggörs i Europa- rådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp (Lanzarotekonventionen) och i och det fakulta- tiva protokollet till konventionen om barnets rättigheter om försälj- ning av barn, barnprostitution och barnpornografi.1 De målgrupper som ingår i uppdraget beskrivs närmare i kapitel 2.

FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och det fakultativa protokollet till konventionen om barnets rättig- heter om försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi, ska vara en utgångspunkt i arbetet. Utredaren ska beakta att det kan finnas ett stort mörkertal bland barn som har tagit skada vid pro- duktion och distribution av pornografi.

Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att en utredning om ett exitprogram för personer som är utsatta för prostitution skulle till- sättas. Ur direktiven för den utredningen framgår att utredningen så långt det är möjligt ska samordna arbetet gentemot regionerna och eventuella förslag som rör hälso- och sjukvården med den här utred- ningen.2 Samarbetet avser främst det andra deluppdraget.

Utredningen avser att kartlägga skydd, stöd och vård som ges i Sverige av både offentliga och idéburna aktörer.

1Det framgår även av bestämmelsen i 16 kap. 10 a § BrB. Straffansvar för brottet barn- pornografibrott kan dock i vissa fall bero på om det av bilderna eller sammanhanget också framgår att personen är under 18 år och på vilken åtgärd som vidtas med materialet.

2Dir. 2022:115. Exitprogram för personer som är utsatta för prostitution.

92

SOU 2023:98

Utredningens uppdrag och arbete

1.1.3Uppdraget att analysera brottslighet kopplad till produktion och distribution av pornografi

Utredarens tredje deluppdrag är att analysera brottslighet kopplad till produktion och distribution av pornografi. Utredaren ska

analysera varför det finns så få lagföringar för olaga våldsskildring beträffande våldspornografi och föreslå åtgärder för att brotten i större utsträckning ska beivras

kartlägga vilka andra brott som förekommer med koppling till produktion och distribution av pornografi och i vilken utsträck- ning de anmäls, utreds samt leder till åtal och lagföring

analysera vilka eventuella hinder som finns som kan försvåra utredning och åtal och

vid behov föreslå åtgärder för att brott med koppling till pro- duktion och distribution av pornografi ska beivras i större ut- sträckning, vilket till exempel kan omfatta åtgärder för att ge stöd till utsatta att våga anmäla brott.

Syftet med analysen och förslagen ska vara att brott med koppling till produktion och distribution av pornografi ska anmälas, utredas och lagföras, inom ramen för befintlig lagstiftning. Det ingår inte i utredarens uppdrag att föreslå författningsändringar.

Brottet olaga våldsskildring finns med som en egen punkt i direk- tiven. Den som i stillbilder eller rörliga bilder skildrar sexuellt våld eller tvång med uppsåt att bilderna sprids döms för olaga vålds- skildring (16 kap. 10 c § BrB). För olaga våldsskildring döms också den som sprider en sådan skildring. Olaga våldsskildring är också ett tryck- och yttrandefrihetsbrott (7 kap. 7 § TF och 5 kap. 1 och 2 §§ YGL).

Trots att pornografi är lagligt att producera och distribuera väcks frågan i utredningens direktiv huruvida de som medverkat i vissa fall har utsatts för våld eller andra kränkningar som skulle kunna utgöra brott, utifrån innehållet i de pornografiska material som finns att tillgå på internet. Brott som enligt direktiven skulle kunna vara aktuella är olika sexualbrott, brott mot liv och hälsa, frihet och frid eller annat brott mot allmän ordning.

93

Utredningens uppdrag och arbete

SOU 2023:98

1.1.4Områden som inte omfattas av utredningens uppdrag

Produktion och distribution av pornografi gränsar till närliggande frågor, bland annat konsumtion av pornografi och sexualbrott som begås via nätet. Dessa områden kommer i vissa fall att beröras i de kartläggningsuppdrag som utredningen har, men förslag och be- dömningar kommer endast att omfatta vuxna som utsatts för över- grepp vid produktion eller distribution av pornografi och barn som utnyttjas genom att skildras i bilder och filmer som spridits i porno- grafiskt syfte eller som riskerar att utsättas för detta.

Utredningen tar inte ställning till pornografi som företeelse

Utredningens uppdrag är inriktat på utsatthet för våld och andra övergrepp, konsekvenser i form av till exempel fysisk eller psykisk ohälsa samt behov av skydd, stöd och vård. I direktiven framgår att vuxna personer kan samtycka till att medverka i pornografi och bidra till att materialet distribueras. I Sverige är det lagligt att producera, distribuera och konsumera pornografi föreställande vuxna personer, så länge man i produktionen och distributionen eller avseende inne- hållet inte bryter mot några lagar. Utredningen kommer därför inte, i enlighet med direktiven, att ta ställning till pornografi som före- teelse, varken i analys eller förslag.

Utredningen avser inte konsumtion av pornografi

Distribution av pornografi kan påverka såväl den som förekommer i materialet som den som tar del av det. På det sätt som distributionen är beskriven i utredningsdirektiven är det dock tydligt att utred- ningens uppdrag gäller den som medverkat eller utnyttjats i filmer eller på bilder och inte den som konsumerar pornografi. Undantaget är analysen av olaga våldsskildring, vilket är en bestämmelse som ska skydda den som kan ta del av materialet, men som ändå ingår i utred- ningens uppdrag enligt direktiven.

De förslag som lämnas avseende skydd, stöd och vård kommer inte att avse konsumtion av pornografi och utredningen kommer inte att ta ställning till eventuella skadeverkningar av konsumtion. I de fall vi berör konsumtion i utredningen är det utifrån hur efter-

94

SOU 2023:98

Utredningens uppdrag och arbete

frågan påverkar det material som produceras, eftersom det då rör den person som medverkar eller utnyttjas.

Utredningen omfattar inte bilder och filmer som sprids i andra syften än pornografiska

Bilder och filmer med sexuellt innehåll sprids mellan olika personer utan att det handlar om pornografi eller pornografiska syften. Det kan till exempel vara bilder och filmer som tas fram och delas inom ramen för en sexuell relation, men även bilder som sprids för att skambelägga den som förekommer på bilden. Detta omfattas inte av utredningen.

Alla sexualbrott som begås på nätet omfattas inte av utredningen

Sexualbrott som begås på nätet omfattas inte av utredningens upp- drag om de inte begås i pornografiskt syfte.

Utredningen kommer inte att kartlägga omfattning

Utredningen ser det inte som möjligt att mäta hur många som är utsatta för övergrepp inom ramen för detta uppdrag. Sexualbrott är generellt något som är erkänt svårt att mäta. Det beror bland annat på hinder för utsatta att berätta om erfarenheter av sexuellt våld, som till exempel skam och skuld och oro för ett negativt bemötande.3 Det är högst troligt något som kan förstärkas om utsattheten skett inom en stigmatiserad miljö som vid produktion av pornografi. Det inne- bär att utredningen inte kommer att ge svar på hur många som med- verkar eller utnyttjas i pornografiska syften i Sverige eller hur stor andel av dessa som utsätts för våld, hot eller andra övergrepp.

3Brottsförebyggande rådet (2019a). Indikatorer på sexualbrottsutvecklingen 2005–2017. Rapport 2019:5.

95

Utredningens uppdrag och arbete

SOU 2023:98

1.2Utredningens arbete

En stor del av utredningens arbete har handlat om att skapa en så heltäckande bild som möjligt av de frågor som direktiven lyfter genom att samla information från en mängd olika källor och verk- samheter. Utredningen har tagit sig an uppdraget både genom att samla information från forskning och tidigare studier samt genom att träffa ett stort antal offentliga och idéburna verksamheter, som har kunnat dela med sig av de kunskaper de fått genom sin erfarenhet av att möta målgruppen. Utredningen har även träffat personer ur målgruppen.

1.2.1Möten med verksamheter

Utredningens huvudsakliga informationskälla har varit intervjuer med representanter från ett stort antal aktörer, kommunala, regionala och nationella myndigheter samt idéburna organisationer. Främst har utredningen träffat representanter för verksamheter som möter vuxna som har eller kan ha utsatts för övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi och barn som utnyttjats genom att skildras i bilder eller filmer som sprids i pornografiskt syfte. Mötena har till stor del genomförts tillsammans med utredningen om exitprogram för personer som är utsatta för prostitution (A 2022:04). Eftersom det är relativt få aktörer i Sverige som vänder sig just till den mål- gruppen har utredningen haft möjlighet att träffa de flesta som har en någorlunda omfattande verksamhet. De synpunkter som lyfts i betänkandet speglar därför erfarenheterna av en stor andel av de yrkesverksamma som har praktisk erfarenhet av att möta personer som har utsatts för övergrepp kopplat till produktion eller distri- bution av pornografi. Intervjuerna har utgått från respektive aktörs verksamhet och expertis. Vi har därför inte ställt samma frågor till alla utan fokus har legat på att lyssna in vad varje aktör anser vara viktigt. I mycket stor utsträckning har aktörerna lyft samma typer av erfarenheter, vilket gör att utredningens bedömning är att det finns en stor enighet bland yrkesverksamma kring såväl problembild som vilka behov som finns för att personer i målgrupperna ska kunna ta del av skydd, stöd och vård. I de fall det inte finns samstämmighet redogör vi för det.

96

SOU 2023:98

Utredningens uppdrag och arbete

I underlaget ingår även aktörer som i sin verksamhet skulle kunna möta målgruppen, men som inte uppfattar att de gör det i någon större omfattning i dag.

Vidare har utredningen träffat representanter för myndigheter, idéburna organisationer och näringsliv för att inhämta kunskap om spridning av material på internet och om hur anmälningar av brott som ingår i utredningens uppdrag omhändertas av rättsväsendet.

Utöver enskilda intervjuer har utredningen haft möjlighet att dis- kutera problembeskrivningar och förslag i särskilda fokusgrupper med representanter för socialtjänst, hälso- och sjukvård, länsstyrelserna och rättsväsendet.

Intervjuerna har gett underlag till alla tre delar av utredningens uppdrag. En fullständig lista över de aktörer utredningen har träffat, enskilt och i fokusgrupper, finns i referenslistan.

1.2.2Intervjustudie och forskningssammanställningar

Utredningen har beställt en intervjustudie från Marie Cederschiöld högskola, vars resultat används både i den del av uppdraget som handlar om att kartlägga kunskapsläget och den del som handlar om att föreslå hur tillgången till skydd, stöd och vård kan förbättras. Beställningen avsåg en intervjustudie med personer som varit i behov av skydd, stöd eller vård på grund av medverkan eller utnyttjande i pornografiska sammanhang. För att få delta i studien skulle de med- verkande vara minst 18 år gamla och ha erfarenhet av att ha blivit filmade eller fotograferade i pornografiska sammanhang i Sverige. Att ha varit i behov av skydd, stöd eller vård var inget inklusions- kriterie för studien, däremot rekryterades deltagare till studien genom en annons som distribuerades via relevanta samhällsaktörer, offent- liga och inom civilsamhället, som möter vuxna som har eller kan ha erfarenheter av att bli filmade eller fotograferade för pornografi- produktion. Bland intervjupersonerna finns både personer som ut- nyttjats eller medverkat i material som andra filmat eller spridit och personer som producerat eget material. Fokus har varit på individens utsatthet eller behov av skydd, stöd och vård efter 18 års ålder. 26 personer har intervjuats inom ramen för uppdraget. Uppdraget ut- fördes av doktoranden Meghan Donevan, universitetslektorn Linda

97

Utredningens uppdrag och arbete

SOU 2023:98

Jonsson och affilierade professorn Carl Göran Svedin. Rapporten i sin helhet finns i bilaga 7.

Utredningen har beställt en forskningssammanställning om kun- skapsläget, med fokus på vuxna personer, från högskolan i Halmstad. Beställningen avsåg att sammanställa och sammanfatta internationell forskning, dels om förekomsten av våldsutsatthet i produktion och distribution av pornografi, såväl avseende omfattning som avseende vilken typ av våld som förekommer, dels om sambandet mellan med- verkan eller exploatering i pornografi och psykisk, fysisk och sexuell ohälsa samt socioekonomiska konsekvenser. Uppdraget omfattade även att sammanställa och sammanfatta forskning om skillnader av- seende våldsutsatthet mellan internetforum där man lägger upp eget material och forum där någon annan filmat och producerat. Uppdraget genomfördes av universitetslektorn Max Waltman. Rapporten i sin helhet finns i bilaga 8.

Utredningen har beställt en litteraturöversikt om kunskapsläget om barns utsatthet från affilierade professorn Carl Göran Svedin. Beställningen avsåg att genom en systematisk litteraturöversikt sam- manställa kunskap om barn i åldern 13–18 år i sexuella övergrepps- bilder samt andra sexuella eller avklädda bilder och filmer. Bilderna eller filmerna kan vara egenproducerade eller producerade av någon annan med eller utan tvång. Sammanställningen skulle enligt beställ- ningen omfatta kunskap om förekomsten av dessa material i sam- manhang där pornografi föreställande vuxna förväntas förekomma, kunskap om i vilken omfattning bilderna och filmerna är själv- producerade eller producerade av någon annan och om i vilken om- fattning de är producerade med eller utan tvång samt kunskap om negativa konsekvenser, exempelvis i form av psykisk, fysisk eller sexuell ohälsa för den som exploateras på detta sätt. Rapporten i sin helhet finns i bilaga9.

1.2.3Intervjuer med vuxna i målgruppen

För att få en bättre bild av hur tillvaron ser ut för den som medverkar eller utnyttjas i pornografi har utredningen intervjuat fem personer som fortfarande är, eller fram till nyligen varit, aktiva och som be- skriver sin medverkan som frivillig. Underlaget är för litet för att utredningen utifrån intervjuerna ska kunna dra några slutsatser om

98

SOU 2023:98

Utredningens uppdrag och arbete

förhållanden i stort för personer som medverkar i pornografi. Inter- vjuerna har använts för att få bättre kunskap om hur pornografi produceras och distribueras i Sverige och om drivkrafter för att med- verka. De har även använts för att få en bättre förståelse för mål- gruppens egna erfarenheter och av behoven av skydd, stöd och vård för den som medverkar eller utnyttjas i pornografi.

Utredningen har även intervjuat en kvinna som mot sin vilja ut- nyttjats i prostitution och produktion av pornografi, en kvinna med erfarenhet av att sexuella handlingar utan hennes samtycke har doku- menterats och spridits som pornografi, samt en kvinna som befinner sig i en hederskontext och har erfarenhet av att filmer spridits till anhöriga.

1.2.4Enkät till personer som utsatts innan de fyllde 18 år

Utredningen har tagit fram och spridit en enkät som riktat sig till vuxna personer som har varit med om att avklädda eller sexuella bilder eller filmer av dem har spridits i något digitalt forum, innan de fyllde 18 år. Detta oavsett om det har varit de själva eller någon annan som spridit dem.

Ett syfte med enkäten har varit att samla information om hur situationen kan se ut för barn som antingen själva lägger upp bilder eller filmer på olika digitala forum, eller som har drabbats av att någon annan spridit bilder eller filmer på dem. Ett annat syfte har varit att samla information om hur barn söker eller erbjuds insatser i form av skydd, stöd och vård.4

Utredningen har tolkat svaren i samråd med en representant för föreningen Inte Din Hora.

4I de delar som avsåg insatser ställdes frågorna för att kunna vara jämförbara med de frågor som ställdes till personer som utsatts för kommersiell sexuell exploatering i studien Ingen hörde ropen på hjälp – Vilken hjälp finns för människor som utsätts i prostitution, människohandel för sexuella ändamål och annan kommersiell sexuell exploatering? som Inte Din Hora, Child10 och Ellencentret genomförde 2020.

99

Utredningens uppdrag och arbete

SOU 2023:98

1.2.5Enkäter till kommuner, regioner, länsstyrelser och Barnahus

Utredningen har tillsammans med utredningen om exitprogram för personer som är utsatta för prostitution (A 2022:04) skickat en enkät till landets samtliga kommuner5 och en till samtliga regioner. 6 I en- käterna ställdes frågor om bland annat rutiner, kompetens, förebyg- gande arbete, upptäckt samt vilket skydd, stöd och vård som erbjuds i dag. Sammanlagt inkom svar från 190 kommuner, stadsdelar och socialförvaltningar, vilket ger en svarsfrekvens på 62 procent, samt från 20 av 21 regioner.

Vidare har utredningen skickat enkätfrågor till samtliga länsstyrelser och, tillsammans med utredningen om exitprogram för personer som är utsatta för prostitution, till samtliga Barnahus.

1.2.6Domar och statistik

För genomförande av uppdraget att analysera brottslighet har utred- ningen begärt ut och tagit del av domar avseende brottet olaga vålds- skildring. Utredningen har även beställt statistik från Polismyndig- hetens register över anmälda brott avseende anmälningar av andra brott som kan vara aktuella, främst sexualbrott mot barn eller vuxna.

1.2.7Expertgrupp

Utredningen har haft stor hjälp av expertgruppen som har bidragit med kunskap från sina respektive sakområden. Expertgruppen har bestått av representanter från Barnombudsmannen, Jämställdhetsmyndigheten, Polismyndigheten, Socialstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Arbetsmark- nadsdepartementet, Justitiedepartementet, Socialdepartementet, Mika- mottagningen i Göteborg, Sveriges Kommuner och Regioner, Talita och RFSU, samt två forskare från Marie Cederschiöld högskola respek- tive Göteborgs universitet. Expertgruppen har träffats vid fyra ordi- narie möten och ett slutjusteringsmöte.

5Enkäten skickades till alla 290 kommuner, samt till stadsdelsförvaltningarna i Stockholm och till socialförvaltningarna i Göteborg.

6Komm2023/00189/A2022:02.

100

SOU 2023:98

Utredningens uppdrag och arbete

1.2.8Referensgrupp

Utredningen har valt att tillsätta en referensgrupp bestående av representanter för idéburna organisationer med erfarenhet av att möta målgruppen. Gruppen har träffats två gånger, en gång för att stämma av problembeskrivningar och en gång för att stämma av för- slag. Utredningen har även träffat representanter för samtliga organi- sationer som ingår i gruppen i separata möten. Referensgruppen har bestått av organisationerna 1000 möjligheter, Alltid Sedd, Riksför- bundet Attention, ChildX, ECPAT Sverige, Inte Din Hora, MÄN, Novahuset, Organisationerna mot kommersiell sexuell exploatering av barn (OKSE), Q-jouren Väst, RFSL Ungdom, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks), Transammans, Unizon och Utan skyddsnät.

1.2.9Internationella kontakter

Utredningen samlat information från de nordiska länderna om de verksamheter som ger skydd, stöd och vård till personer som har utsatts för övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi i respektive land. Utredningen har även varit i kontakt med verk- samheter i Frankrike och Storbritannien för att få information om nationella förslag som tagits fram inom området, samt tagit del av pågående arbete inom EU.

1.3Betänkandets disposition

Betänkandet inleds med en bakgrundsdel som innehåller utgångs- punkter och definitioner samt en beskrivning av vilka målgrupper som omfattas av uppdraget (kapitel 2), tidigare och pågående utred- ningar, propositioner och skrivelser m.m. som är relevanta för arbetet (kapitel 3), internationella åtaganden (kapitel 4) och en be- skrivning av hur pornografi produceras och distribueras i Sverige i dag (kapitel 5).

Efter det följer tre kapitel där vi redogör för de kartläggningar som ingår i utredningens första deluppdrag. Där ingår kunskapsläget om övergrepp mot vuxna (kapitel 6), kunskapsläget om övergrepp mot barn (kapitel 7) och kunskapsläget om effekter på fysisk, psykisk

101

Utredningens uppdrag och arbete

SOU 2023:98

och sexuell hälsa (kapitel 8). I kapitel 8 ingår kunskap som avser både barn och vuxna.

Därefter följer tre kapitel där vi redogör för tillgång till skydd, stöd och vård. Det omfattar nationell reglering och kunskapsstöd om förebyggande arbete, skydd, stöd och vård (kapitel 9), tillgång till skydd, stöd och vård (kapitel 10) samt tillgång till stöd för att ta ner bilder och filmer från plattformar på internet (kapitel 11).

I fyra kapitel redogörs för vad utredningen bedömer behövs för bättre tillgång till skydd, stöd och vård. Där ingår ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete (kapitel 12), förbättrad upptäckt (kapitel 13), förstärkt skydd, stöd och vård (kapitel 14) och för- bättrad kunskap och metodutveckling (kapitel 15). Därefter presen- teras utredningens överväganden och förslag för att förbättra före- byggande arbete samt skydd, stöd och vård (kapitel 16).

Två kapitel ägnas åt det tredje deluppdraget, att analysera brotts- lighet kopplad till produktion och distribution av pornografi. Först redogörs för brottet olaga våldsskildring (kapitel 17), därefter för brott mot person vid produktion och distribution av pornografi (kapitel 18). Sedan presenteras utredningens överväganden och förslag för att brott med koppling till pornografi ska beivras i större utsträckning (kapitel 19).

Slutligen redogörs för utredningens konsekvensanalys (kapitel 20).

102

2 Utgångspunkter och definitioner

I detta kapitel redogör vi för de rättighetsperspektiv och definitioner av våld och pornografi som ligger till grund för utredningens förslag och som har sin utgångspunkt i jämställdhets-, folkhälso-, och barn- rättspolitiken, som i sin tur har sin grund i de internationella kon- ventioner som Sverige har förbundit sig till.

Inledningsvis redogör vi för den svenska jämställdhetspolitikens inriktning och definition av mäns våld mot kvinnor samt kopplingen till våld och övergrepp som sker i pornografiska syften. Därefter beskriver vi folkhälsopolitiken och dess betydelse för våldsområdet, för att sedan redogöra för FN:s konvention om barnets rättigheter och barnets rätt att skyddas från alla former av våld. Vi lyfter även vikten av ett jämlikhetsperspektiv och att samhällets insatser ut- formas på ett sådant sätt att de skapar förutsättningar för att alla människor ska kunna leva ett liv fritt från våld och uppnå god hälsa oavsett bakgrund. Därefter presenterar vi den definition av porno- grafi och våld som utredningen utgår ifrån. Slutligen redogör vi för de avgränsningar som vi har gjort avseende vilka målgrupper som omfattas av utredningen.

2.1Jämställdhetspolitiken

I utredningens direktiv beskrivs utredningens koppling till jäm- ställdhetspolitiken. Mot denna bakgrund har vi valt att ta utgångs- punkt i skrivelsen Makt mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid,1 som ligger till grund för den nuvarande jämställd- hetspolitiken. Skrivelsen innehåller även en Nationell strategi för att förebygga och motverka mäns våld mot kvinnor som också är en cen- tral utgångspunkt för utredningen (se avsnitt 2.1.2).

1Skr. 2016/17:10.

103

Utgångspunkter och definitioner

SOU 2023:98

I skrivelsen framgår att det övergripande målet med jämställd- hetspolitiken är att ”Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv”.2 Jämställdhetspolitiken ska utgå från förståelsen av att kön och makt skapas och upprätthålls strukturellt i alla delar av samhället och att politikens uppgift är att förändra denna strukturella ordning. Det framgår även att politiken ska ut- formas på ett sådant sätt att den beaktar ett barnrätts-, funktions- hinders-, hbtqi- och livscykelperspektiv.

Utöver det övergripande jämställdhetspolitiska målet finns sex delmål som tillsammans anger fokus och inriktning för politiken. Av dessa sex delmål beaktar vi särskilt delmålen ”Jämställd hälsa” och ”Mäns våld mot kvinnor ska upphöra” då vi bedömer att de har störst relevans för utredningen.

2.1.1Delmål: Jämställd hälsa

Jämställdhetspolitikens femte delmål är ”Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa och er- bjudas vård och omsorg på lika villkor.” Delmålet tar fasta på vikten av kroppslig integritet och rätten till en sexuell och reproduktiv hälsa, vilket beskrivs som en förutsättning för en god hälsa för alla. Delmålet omfattar även förebyggande folkhälsoarbete liksom åt- gärder och insatser till enskilda personer gällande socialtjänst, stöd och service till personer med funktionsnedsättning samt hälso- och sjukvård.3

Syftet med målet är att minska hälsoskillnader mellan olika socio- ekonomiska grupper och särskilt minska skillnader i förhållanden och villkor som påverkar kvinnors och mäns hälsa och livschanser. Syftet är även att påverka strukturella könsskillnader som finns inom hälso- och sjukvården.4

I skrivelsen betonar regeringen att en jämställd hälso- och sjuk- vård kräver ett brett och långsiktigt arbete inriktat mot bland annat tillgänglighet, kunskapsuppbyggnad, behandlingsmetoder och atti- tyder. Vidare lyfts att bemötandet inom hälso- och sjukvården har betydelse för att identifiera mer än rent medicinska behov, såsom kvinnors och barns våldsutsatthet oavsett i vilket sammanhang som

2Prop. 2008/09:1, bet. 2008/09:AU1, rskr. 2008/09:115.

3Skr. 2016/17:10 s. 81.

4Ibid.

104

SOU 2023:98

Utgångspunkter och definitioner

våldet har utövats. En tillgänglig och professionell hälso- och sjuk- vård när det gäller sexuell och reproduktiv hälsa är ett strategiskt område för jämställdhetspolitiken och en förutsättning för att fram- för allt kunna tillgodose och främja kvinnors och barns hälsa och rättigheter.

Delmålet beskriver även sambanden mellan ohälsa och vålds- utsatthet och kopplar därmed tydligt an till det sjätte jämställdhets- politiska delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra (se avsnitt nedan). Delmålet harmoniserar även med Sveriges folkhälso- politiska mål om att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen som också är en viktig utgångspunkt för utredningen, liksom hälso- och sjukvårdens mål om en god hälsa och vård på lika villkor.5

2.1.2Delmål: Mäns våld mot kvinnor ska upphöra

Det sjätte jämställdhetspolitiska delmålet är ”Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet”. Delmålet omfattar våld som kvinnor och flickor utsätts för i särskilt hög grad eller som generellt sett har särskilt svåra konsekvenser för kvinnor och flickor. I del- målet ingår även rätten och möjligheten att kunna bestämma över sin egen kropp, sexualitet och reproduktion, liksom mäns och pojkars våldsutsatthet och kroppsliga integritet.6

I skrivelsen beskrivs mäns våld mot kvinnor som ett omfattande samhällsproblem och som den yttersta konsekvensen av ett ojäm- ställt samhälle som framför allt begränsar flickor och kvinnors hand- lings- och livsutrymme. Våldet ses som ett hinder för att de som drabbas ska kunna åtnjuta sina mänskliga rättigheter till fullo och erhålla en god sexuell och reproduktiv hälsa. Definitionen går i linje med FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor7 och Europarådets konvention om förebyggande och bekämpande av våld mot kvinnor och av våld i hemmet, (Istanbulkonventionen),8 som båda fördömer alla former av våld och beskriver våld mot kvinnor som ett

53 kap. 1 § HSL (2017:30).

6Skr. 2016/17:10. s. 84.

7FN:s resolution 48/104 (1993).

8CETS nr 210 (2011).

105

Utgångspunkter och definitioner

SOU 2023:98

uttryck för historiskt ojämlika maktförhållanden mellan kvinnor och män och ett brott mot de mänskliga rättigheterna.

I skrivelsen betonar regeringen att män och pojkar står för större delen av våldet i samhället, både mot kvinnor och mot andra män, och att det finns en tydlig koppling mellan kön, maskulinitetsnormer och våld.9 Alla yttringar av fysiskt, psykiskt och sexuellt våld oberoende av relation mellan offer och förövare ingår i delmålet. De våldsfor- mer som avses är våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och för- tryck, prostitution och människohandel för sexuella ändamål samt sexuellt våld oberoende av relation, och inbegriper både vuxna och barn. Delmålet omfattar även att motverka kommersialisering och exploatering av kvinnokroppen i medier, pornografi och reklam som syftar till att reproducera föreställningar om kvinnors underord- ning.10 I arbetet ska särskild hänsyn tas till kvinnors och flickors olika livssituationer och omständigheter som kan innebära särskild sårbarhet och förvärra den enskilda kvinnans eller flickans utsatthet för våld.

Även om våld och övergrepp som sker inom produktion och distribution av pornografi inte uttryckligen nämns i den jämställd- hetspolitiska skrivelsen, betonar regeringen att delmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra är mer omfattande än vad som räknas till begreppet våld i nära relationer.11 Våldet ska förebyggas och be- kämpas på samhällets samtliga arenor och särskilt med fokus på livs- situationer och miljöer där våld mot kvinnor och flickor relativt ofta förekommer. Det gäller på offentliga arenor såväl som på privata. I skrivelsen lyfts att digitala medier blivit en arena för olika uttryck av mäns våld mot kvinnor, då det skapats nya kanaler för att köpa och sälja sexuella tjänster samt sprida pornografi och sexualiserade bilder i det offentliga rummet.12 Regeringen lyfter därför att det är viktigt att det finns effektiva redskap att hantera dessa problem från samhällets sida, genom lagstiftning, utbildning och sociala insatser.

9Skr. 2016/17:10. s. 83.

10Ibid.

11Ibid. s. 84.

12Ibid. s. 38 ff.

106

SOU 2023:98

Utgångspunkter och definitioner

Nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor

För att stärka förutsättningarna att nå det jämställdhetspolitiska delmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra finns en tioårig nationell strategi, vilken inkluderar en uppföljningsstruktur och åt- gärdsprogram.13 Strategins område överensstämmer i stort med Istanbulkonventionen, med undantag för frågor om prostitution och människohandel som behandlas särskilt i Europarådets konvention om bekämpande av människohandel.14

Syftet med den nuvarande nationella strategin är att den fullt ut ska motsvara det jämställdhetspolitiska delmålet och därigenom öka effektiviteten och stärka förutsättningarna för måluppfyllelse av densamma. Den genomgripande inriktningen i strategin är att rikta om arbetet från ett reaktivt till ett proaktivt förhållningssätt, vilket innebär att samhällets insatser bör fokusera mer på att förebygga våldet och dess orsaker och inte endast hantera våldets konsekvenser. Den nationella strategin omfattar fyra politiska målsättningar som pekar ut riktning och är strategiskt vägledande för samhällets utfor- mande av insatser. De fyra målsättningarna är

ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete mot våld,

förbättrad upptäckt av våld och starkare skydd och stöd för våldsutsatta kvinnor och barn,

effektivare brottsbekämpning samt

förbättrad kunskap och metodutveckling.

Samtliga målsättningar kan tillämpas på våld och övergrepp som sker med koppling till pornografi. I direktivet till utredningen lyfts i huvudsak kopplingen till målsättningarna 2 och 3.

I direktivet framgår att målsättningen ”Förbättrad upptäckt av våld och starkare skydd och stöd för våldsutsatta kvinnor och barn” ska omfatta alla arenor där våld kan förekomma, inklusive pro- duktion och distribution av pornografi. Barn under 18 år ska skyddas från all form av sexuell exploatering och från att utnyttjas i porno- grafiska syften, oavsett om våld eller tvång förkommer eller inte. De ska även få tillgång till skydd, stöd och vård utifrån sina rättigheter

13Skr. 2016/17:10. s. 126.

14CETS nr 197 (2005).

107

Utgångspunkter och definitioner

SOU 2023:98

och behov. Vuxna behöver få skydd, stöd och vård om de har utsatts för våld eller andra övergrepp eller på annat sätt tagit skada vid pornografiproduktion och stöd att, om de så önskar, lämna en till- varo där de medverkar i pornografi.

Målsättningen ”Effektivare brottsbekämpning”, inkluderar rätts- väsendets ingripande mot brott, säkrandet av bevis, anmälning och lagföring. Det handlar även om att brott med koppling till pro- duktion och distribution av pornografi ska beivras på samma sätt som brott som begås i andra miljöer.

Även målsättningarna ”Ett utökat och verkningsfullt förebyg- gande arbetet mot våld” och ”Förbättrad kunskap och metodutveck- lingär viktiga utgångspunkter för utredningen. Målet om ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete mot våld handlar dels om att förebygga och förhindra att barn och unga utnyttjas sexuellt genom att skildras i bilder och filmer i pornografiska syften, dels att påverka attityder kring våld och könsnormer samt att motverka efterfrågan på denna typ av pornografiskt material. Målet om förbättrad kunskap och metodutveckling handlar om att utveckla och förbättra kun- skapen om våldsutsatthet och utnyttjande vid produktion och distri- bution av pornografi hos allmänheten samt berörda yrkesgrupper och beslutsfattare, liksom att utveckla metoder och arbetssätt för att motverka våldet genom forskning, utvärdering och uppföljning.

Utöver de fyra prioriterade målsättningarna är en viktig utgångs- punkt för strategiarbetet att våld ska förebyggas med fokus på vålds- utövare och maskulinitetsnormer samt att samhällets insatser bör utformas med särskild hänsyn till

större uppmärksamhet på flickors och unga kvinnors utsatthet för våld,

flera livssituationer och omständigheter kan innebära särskild sårbarhet,

funktionshinderperspektiv,

barnets rätt och barnets bästa,

hbtqi-personers rättigheter,

förbättrad samverkan och styrning samt

kunskapsbaserat arbete.

108

SOU 2023:98

Utgångspunkter och definitioner

Alla dessa perspektiv tillsammans med de fyra målsättningarna är centrala utgångspunkter för utredningens arbete, både i analysarbetet och vid utformandet av förslag.

Den 3 augusti 2023 initierades arbetet om ytterligare en stra- tegiperiod då regeringen beslutade tillsätta en utredning om stärkt långsiktig styrning av arbetet mot könsrelaterat våld och heders- relaterat våld och förtryck.15 Enligt direktivet ska utredningen bland annat bedöma om en ny målformulering för delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra samt ta fram förslag till en eller två långsiktiga strategier på området för att utveckla och stärka arbetet med att förebygga och motverka fysiskt, psykiskt, sexuellt, ekono- miskt och materiellt våld samt hot om våld. Av direktivet framgår även att utredningen ska beakta de förslag som har lämnats och ska lämnas från utredningar inom närliggande områden för att i möj- ligaste mån samordna eventuella förslag till nya insatser, vilket borde inbegripa förslagen i detta betänkande. Uppdraget ska slutredovisas senast den 28 februari 2025. Utredaren ska senast den 1 mars 2024 delredovisa den del som rör uppdraget att föreslå en ny målfor- mulering för delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.

Vid sidan av den nationella strategin har åtgärdsprogram tagits fram i syfte att intensifiera utvecklingsarbetet för att effektivisera måluppfyllelsen av den sjätte jämställdhetspolitiska delmålet. Dessa presenteras närmare i kapitel 9.

2.2Folkhälsopolitiken

Folkhälsopolitikens mål om att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen16 är viktiga utgångs- punkter för utredningen, liksom den Nationella strategin för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR).17 Våld och övergrepp har starka kopplingar till folkhälsan, då frihet från alla former av våld är en förutsättning för en god hälsa. Våld och sexuella övergrepp krän- ker individens kroppsliga integritet och bidrar till ohälsa och otrygg- het oavsett om det sker inom en privat relation eller i en pornografisk kontext. För en majoritet av de som drabbas av våld och sexuella

15Dir. 2023:117. En stärkt långsiktig styrning av arbetet mot könsrelaterat våld och hedersrelaterat våld och förtryck.

16Prop. 2002/03:35, bet. 2002/03: SoU7, rskr. 2002/03:145.

17Folkhälsomyndigheten (2020). Nationell strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

109

Utgångspunkter och definitioner

SOU 2023:98

övergrepp innebär det ett psykologiskt trauma och kan medföra många hälsoproblem, exempelvis psykisk ohälsa, sexuellt överför- bara infektioner eller posttraumatisk stress (PTSD). Våldsutsatt- heten bidrar även till att begränsa individers kontroll, inflytande och delaktighet i samhället och i det dagliga livet.

Till det övergripande folkhälsopolitiska målet tillkommer åtta målområden som återspeglar hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga samhälleliga faktorer som påverkar hälsotillståndet, exempelvis vilken miljö vi lever i, barndomen och uppväxttiden, vår utbildning och vårt arbete. Av de åtta målområdena har vi valt att fokusera på mål- område 7 om kontroll, inflytande och delaktighet och målområde 8 om jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård, som vi bedömer har starkast koppling till utredningen.

2.2.1Målområde: Kontroll, inflytande och delaktighet

Folkhälsopolitikens målområde 7 handlar om att stärka individers möjlighet till kontroll, inflytande och delaktighet genom att bland annat främja frihet från hot och våld och stärka individens sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter (SRHR).18 Sexuell och repro- duktiv hälsa och rättigheter beskrivs inom målområdet som en förutsättning för människors hälsa, jämställdhet och mänskligt väl- befinnande. Det handlar bland annat om att få bestämma över sin identitet, kropp och sexualitet utan risk för att utsättas för sexuellt våld eller fysiskt våld.

Målet stämmer väl överens med det femte jämställdhetspolitiska delmålet om jämställd hälsa. I båda målen beskrivs sexuell och repro- duktiv hälsa och rättigheter (SRHR), som bygger på personligt själv- bestämmande, frivillighet och kroppslig integritet, som en förutsätt- ning för en god hälsa för alla. Folkhälsomyndigheten följer utveckling inom målområdet genom indikatorn “Utsatthet för våld eller hot om våld”.19

18Folkhälsomyndigheten (2022a). Folkhälsopolitikens målområden – Målområde 7: Kontroll, inflytande och delaktighet.

19Folkhälsomyndigheten (2022c). Kärnindikatorer för uppföljning av det folkhälsopolitiska målet.

110

SOU 2023:98

Utgångspunkter och definitioner

2.2.2Målområde: Jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård

För att åstadkomma en god och jämlik hälsa är det viktigt att hälso- och sjukvården arbetar hälsofrämjande och förebyggande med ett systematiskt jämlikhetsfokus, samt utgår från patientens behov och möjligheter. Inom målområde 8 framgår bland annat att en god och jämlik hälsa förutsätter att vården är tillgänglig för alla och att möten med vården bygger på ett gott bemötande samt att hälso- och sjuk- vården arbetar för att förebygga ohälsa.20

För att detta ska uppnås behöver hälso- och sjukvården tillgäng- liggöra vården för de som är i behov av den och skapa sådana förut- sättningar att personer inte avstår från att söka vård trots upplevt behov. Exempelvis kan personer avstå från vård på grund av att man inte har råd, att specifik vård inte finns tillgänglig där man bor, att man inte vet vart man ska vända sig eller att man upplever sig diskri- minerad.

Inom målområdet beskrivs att ett hälsofrämjande och jämlikt möte med vården kännetecknas av patient- och personcentrering, stödjande av patientens psykosociala resurser, ett icke-diskrimine- rande förhållningssätt, information och kommunikation som patienten förstår, kontinuitet i vårdkontakten samt att patienten känner sig delaktig. För uppföljning av målområdet har Folkhälsomyndigheten bland annat tagit fram kärnindikatorn ”Avstått läkarvård trots upp- levt behov”.21

Nationell strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter

Sedan 2020 har Sverige en nationell strategi för sexuell och repro- duktiv hälsa och rättigheter (SRHR)22 vars centrala utgångspunkter är rättighetsperspektivet och jämlikhet i hälsa.

Rättighetsperspektivet utgår från allas rätt till en god sexuell och reproduktiv hälsa och har sin grund i FN:s deklaration om de mänsk- liga rättigheterna och alla människors lika värde.23 Rättighetsperspek-

20Folkhälsomyndigheten (2022b). Folkhälsopolitikens målområden – Målområde 8: En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård.

21Folkhälsomyndigheten (2022c).

22Folkhälsomyndigheten (2020). Nationell strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

23FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (1948).

111

Utgångspunkter och definitioner

SOU 2023:98

tivet innebär även att synliggöra och komma till bukt med ojämlika maktförhållanden i samhället, varför marginaliserade och diskri- minerade grupper, som generellt har en sämre sexuell och reproduktiv hälsa än övriga befolkningen, är prioriterade grupper i strategi- arbetet. Det rör sig om personer med bristande socioekonomiska förutsättningar, personer med migrationserfarenheter, personer med funktionsnedsättning, hbtqi-personer och unga.

Strategins övergripande mål är ”En god, jämlik och jämställd sexuell och reproduktiv hälsa i hela befolkningen”. Förutom det övergripande målet tillkommer fyra långsiktiga delmål som berör

sexualitet och sexuell hälsa,

reproduktion och reproduktiv hälsa,

egenmakt, integritet och identitet med koppling till hälsa, och

jämlika och jämställda relationer med koppling till hälsa.

Samtliga mål berör utsatthet som kan uppstå inom produktion och distribution av pornografi. De första och andra delmålen tar upp att alla är fria att avgöra om, när och hur de vill vara sexuellt aktiva, välja sina sexpartner i jämlikhet och samtycke samt ha njutbara sexuella upplevelser utan risk för sexuellt överförda infektioner och oönskade graviditeter. Det tredje delmålet handlar om att alla ska respekteras och stärkas i sin egenmakt, sin kroppsliga integritet och sitt privatliv samt sin sexuella identitet och könsidentitet, utan begränsningar och stigmatisering, samt att alla har rätt till frihet från diskriminering, inklusive trakasserier och sexuella trakasserier, samt våld och för- tryck. Det fjärde delmålet handlar om att alla har rätt att fritt välja om, när och med vem eller vilka de vill ha en relation eller leva till- sammans med i jämlikhet.

De fyra långsiktiga delmålen kompletteras med sju åtgärds- områden som regelbundet ska följas upp utifrån ett antal indikatorer. I strategins sjätte åtgärdsområde, som handlar om att förebygga sexuell och reproduktiv ohälsa genom hela livet, lyfts vikten av att synliggöra normer och maktstrukturer som omgärdar den sexuella och reproduktiva hälsan och rättigheterna genom att tillämpa ett normkritiskt arbetssätt. Det innebär att ifrågasätta, synliggöra och förändra stereotypa och destruktiva köns- och sexualitetsmönster som uttrycks i relationer, populärkulturen eller i pornografiskt material.

112

SOU 2023:98

Utgångspunkter och definitioner

Det handlar även om att förebygga och upptäcka alla former av ut- satthet, diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier, hatbrott, våld och förtryck.

Vid sidan av den nationella strategin finns sedan juni 2023 även en nationell handlingsplan som syftar till att konkretisera målsätt- ningarna samt bidra till att stödja myndigheter, regioner, kommuner och andra berörda aktörer i arbetet med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Handlingsplanen gäller 2023–2033 och finns närmare beskriven i kapitel 9.

2.3Barnkonventionen

Enligt utredningens direktiv ska barnkonventionen24 och det fakul- tativa protokollet om försäljning av barn, barnprostitution och barn- pornografi 25 vara utgångspunkt i utredningens arbete.

Då utredningen omfattar att skydda alla barn26 från att utnyttjas sexuellt i pornografiska syften har vi valt att särskilt utgå från kon- ventionens artiklar som handlar om barnets rätt till skydd mot alla former av våld (artikel 19) och sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp (artikel 34) inklusive de fördjupade skrivningar om kon- ventionsstaternas åtgärder för att garantera att barn inte utnyttjas i barnpornografiska framställningar som återfinns i tilläggsproto- kollet. Frihet från alla former av våld och exploatering är grund- läggande för varje barns hälsa och välbefinnande, vilket är en av utredningens mest centrala utgångspunkter.

Vi fokuserar även på andra centrala bestämmelser i barnkonven- tionen till skydd för barn mot alla former av våld. Det handlar om barnets rätt till bästa möjliga hälsa och tillgång till hälso- och sjukvård och rehabilitering (artikel 24) samt konventionsstaternas skyldighet att vidta alla lämpliga åtgärder för att främja fysisk och psykisk rehabilitering samt social återanpassning av ett barn som utsatts för någon form av vanvård, utnyttjande eller övergrepp (artikel 39). Enligt FN:s barnrättskommitté är behandling en av de många tjänster som behövs för att ”främja fysisk och psykisk reha- bilitering samt social återanpassning” för barn som har utsatts för

24FN:s resolution 44/25 (1989).

25A/RES/54/263 (2001).

26Enligt barnkonventionens artikel 1 definieras barn som alla människor under 18 år om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller för barnet.

113

Utgångspunkter och definitioner

SOU 2023:98

våld. Exempel på behandling kan vara medicinsk vård, psykisk hälso- vård samt sociala och juridiska tjänster och stöd, liksom mer långsiktig uppföljning.27

2.4Jämlikhet

Vid genomförande av jämställdhets- folkhälso- och barnrättspoli- tiken är det centralt att insatserna utformas på ett sådant sätt att de bidrar till att skapa strukturella och individuella förutsättningar för att alla människor ska kunna leva ett liv fritt från våld och uppnå god hälsa oavsett bakgrund.

För att det ska vara möjligt för alla att tillgodogöra sig sina rättig- heter behöver arbetet särskilt beakta skillnader i människors livsvillkor som påverkas av socioekonomiska förutsättningar och de olika diskri- mineringsgrunderna, det vill säga kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktions- nedsättning, sexuell läggning och ålder.

Om alla människor ska tillförsäkras sina rättigheter behöver vissa sårbara grupper i samhället särskilt adresseras då deras rättigheter inte alltid beaktas i den utsträckning som vore önskvärt. Det handlar bland annat om att nå ut med skydd- stöd- och vårdinsatser till dessa målgrupper i samma utsträckning som till övriga befolkningen. I utredningen har vi valt att särskilt beakta personer som lever i ekonomisk utsatthet, personer med funktionsnedsättning, hbtqi- personer, personer med skadligt bruk eller beroende, personer med erfarenhet av migration samt barn i samhällets vård.

Flera av dessa målgrupper lyfts även särskilt i den nationella stra- tegin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor28 och i strategin för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter,29 då de löper en större risk att utsätts för våld och övergrepp eller drabbas hårdare av våldets konsekvenser och har en rapporterad sämre sexuell och reproduktiv hälsa. Det framgår även i utredningens direktiv att vid förslag som rör individer ska konsekvenser för dessa grupper beskrivas (se kapitel 20).

27CRC/C/GC/13, Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 13 (2011), Barnets rätt till frihet från alla former av våld, punkt 52.

28Skr. 2016/17:10.

29Folkhälsomyndigheten (2020). Nationell strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

114

SOU 2023:98

Utgångspunkter och definitioner

Mot denna bakgrund är även den nationella Strategi för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken under 2021–203130 relevant för utredningen liksom regeringens Strategi för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck31 och Handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter för perioden 2020–2023.32

2.5Att beskriva och definiera pornografi

Pornografi är ett begrepp som förändras över tid och definieras på olika sätt beroende på den samhälleliga och kulturella kontexten.33 Det som i vissa tider uppfattas som pornografiskt anses inte vara det i en annan tid och olika individer lägger olika innebörd i begreppet. Mycket av det som tidigare uppfattades som pornografi är i dag en del av populärkulturen och aldrig tidigare har pornografiska skildringar varit så lättillgängligt via internet som nu.

I dag finns ingen enhetlig definition av pornografi och inom forskningen definieras begreppet på olika sätt inom olika studier, vilket utredningen har behövt förhålla sig till.

Enligt den svenska akademins ordbok definieras pornografi på följande sätt:

Skriven eller bildmässig framställning, det vill säga bilder, filmer eller texter, vars huvudsakliga syfte är att verka sexuellt upphetsande.34

Definitionen säger ingenting om vilken typ av skriven eller bild- mässig framställning som avses, mer än att den ska verka sexuellt upphetsande, vilket i princip innebär att vilken bild som helst kan ingå i definitionen så länge syftet är att väcka lust.

Andra definitioner är mer explicita och försöker konkretisera vilka sexuella aktiviteter som avses. En vanligt förekommande definition av pornografi som återfinns inom den vetenskapliga litteraturen som konkretiserar vad som avses lyder som följer:

Bilder eller filmer (klipp) som är producerade eller skapade av användare och som syftar till att sexuellt upphetsa den som tittar. Dessa filmer och bilder visar sexuella aktiviteter, såsom masturbation och oralsex, liksom

30Regeringsbeslut S2019/02213, S2021/06595.

31Regeringsbeslut A2013/04750.

32Regeringsbeslut A2021/00140.

33Larsson m.fl. (2021). Såra tukt och sedlighet – Hundra år av pornografi i Sverige.

34Svenska akademins ordbok (SO). Andra upplagan (2021).

115

Utgångspunkter och definitioner

SOU 2023:98

vaginal och anal penetration, på ett avklätt sätt, ofta med närbild på genitalier.35

Även om det inte finns en enhetlig och globalt etablerad definition av pornografi har många definitioner gemensamt att de innehåller termerna ”sexuellt explicit” och ”väcka lust”, vilket framgår av en rapport från 2019 som sammanställts av en forskarpanel från olika discipliner.36 I samma rapport framgår att det även finns mer kul- turellt relativa definitioner av pornografi, där termen pornografi inte bedöms innehålla några inneboende egenskaper. Rapportförfattarna rekommenderade därför att det bör vara upp till varje enskild fors- kare att göra övervägda och välmotiverade beslut vid val av definition beroende på studiens syfte.

Den definition som finns beskriven inom straffrätten, om vad som avses med en pornografisk bild, återfinns i de vägledande kom- mentarerna till 16 kap. 11 § BrB om otillåtet förfarande med porno- grafisk bild (så kallat skyltningsförbud). Uttrycket pornografisk bild används även i 16 kap. 10 a § BrB och 16 kap. 10 b § BrB (barn- pornografibrott). Enligt bestämmelsen anses en bild vara pornogra- fisk när den, ”utan att ha några vetenskapliga eller konstnärliga värden, på ett ohöljt och utmanade sätt skildrar ett sexuellt motiv.37 Vad som ska betraktas om en pornografisk bild utvecklas i propositionen från 1997 där det framgår att det är syftet med en viss framställning som ska vara avgörande för bedömningen. Om ändamålet med fram- ställningen väsentligen är att påverka åskådaren sexuellt kan det således vara fråga om en pornografisk produkt, men då med undantag för framställningar som har andra syften, exempelvis konstnärliga.38

2.5.1Utredningens definition av pornografi

Vid val av definition av pornografi har utredningen, förutom att utgå från redan tidigare etablerade definitioner, även beaktat utrednings- direktivets områden och avgränsningar samt att distributionen av pornografi nästan uteslutande sker via internet. I utredningen defi- nierar vi därför pornografi på följande sätt:

35Peter & Valkenburg (2016). Adolescents and Pornography: A Review of 20 Years of Research.

36McKee et al. (2020). An interdisciplinary definition of Pornography: Results from a global Delphi panel.

37Prop. 1970:125.

38Prop. 1997/98:43 s. 80 samt jfr JO 1971 s. 561.

116

SOU 2023:98

Utgångspunkter och definitioner

Bilder, filmer och direktströmmad media som skildrar explicita sexuella aktiviteter i syfte att verka upphetsande för publiken.

Precis som i de flesta definitioner av pornografi utgår vi från att det handlar om olika former av framställningar som har som primärt syfte att väcka sexuell lust hos publiken. För att skilja på vad porno- grafi innebär jämfört med annat sexualiserat material som finns i till exempel i media och populärkultur har vi valt att använda oss av begreppet explicita sexuella skildringar. Vi har även valt att använda ordet publiken för att särskilja pornografiska skildringar från andra sexuella bilder och filmer som endast är avsedda att delas mellan privatpersoner och som inte har som primärt syfte att spridas till en större publik och nå den offentliga arenan.

En pornografisk bild kan framställas på olika sätt, men i denna utredning avgränsar vi oss till bildmässiga framställningar som kan kopplas till verkliga personer då fokus för utredningen är skydd, stöd och vård för personer som utsätts för våld eller andra övergrepp vid produktion och distribution av pornografi. Verklighetstrogna arti- ficiella pornografiska bilder som framställs genom olika AI-tekniker ingår också om en verklig person kan kopplas till framställningen och därmed också ta skada av att det som framställs och sprids.

Vi menar vidare att pornografi kan skildras i alla slags medier. Det kan röra sig om bilder i tryckta skrifter likväl som bilder i film eller video, vilka framför allt tillgängliggörs och sprids genom internet. Det rör sig om material som sprids på olika digitala webbsidor, sociala medier och via olika applikationer. Vi har även valt att inkludera pornografiska skildringar som sprids via direktströmmad media (live- streaming) i definitionen, då det är ett vanligt sätt som pornografi sprids på i dag.

Definitionen avser pornografiska skildringar som rör vuxna. I de fall där barn under 18 år förkommer i sammanhang där vuxna för- väntas förekomma, omfattas detta av utredningen.

117

Utgångspunkter och definitioner

SOU 2023:98

2.6Utredningens definition av våld

Centrala utgångspunkter för utredningen är den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor39 och barn- konventionen. Vid val av våldsdefinition utgår vi därför från den definition av våld som återfinns i den nationella strategin och barn- konventionens definition av våld mot barn.

Definitionen som finns i strategin inbegriper alla former av fysiskt, psykiskt och sexuellt våld oberoende av relation mellan offer och för- övare och oberoende om våldet sker i ett privat eller offentligt sam- manhang. Det avser framför allt våld som riktas mot kvinnor och flickor men omfattar även pojkar, män och hbtqi-personers utsatthet. Våldshandlingar kan ta sig många olika uttryck och utövas både i någons fysiska närhet eller på distans med hjälp av digital teknik.

Även sådant våld som inte har som uppsåt att skada samt sådant våld som är överenskommet att det ska ingå i den pornografiska fram- ställningen och som inte utgör brott i straffrättslig bemärkelse om- fattas av utredningens våldsdefinition då handlingarna i sig kan skada individens fysiska, psykiska och sexuella hälsa både på kort och lång sikt. Det kan handla om fysiska skador såsom blåmärken, sprickor i huden, rivsår, blödningar eller sexuellt överförbara infektioner men även psykiska skador i form av både akuta och allvarliga stressreak- tioner. Det kan även medföra känslor av skuld, skam, förödmjukelse, självförakt, hopplöshet och självanklagelser40 (se kapitel 8). Vålds- handlingar omfattar även pornografiproduktion som äger rum mot en persons vilja, även om det inte syns inslag av våld i själva framställ- ningen.

När det gäller barn under 18 år definieras våld, enligt barnkon- ventionens artikel 19, som ”alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försummelse, misshandel eller utnyttjande, däribland sexuella övergrepp”. Sexuella övergrepp och sexuellt utnyttjande preciseras närmare i artikel 34, och definieras som ”att förmå eller tvinga ett barn att delta i en olaglig sexuell hand- ling, att barn utnyttjas för prostitution eller annan olaglig sexuell verk- samhet och att barn utnyttjas i pornografiska föreställningar och i pornografiskt material”. Här poängterar FN:s barnrättskommitté

39Skr. 2016/17:10.

40Nationellt centrum för kvinnofrid. Konsekvenser av sexuellt våld. https://www.nck.uu.se/kunskapsbanken/webbstod-for-varden/sexuella- overgrepp/konsekvenser-av-sexuellt-vald (hämtad 2023-10-19).

118

SOU 2023:98

Utgångspunkter och definitioner

att det inte finns något krav på att våldet ska vara varken uppsåtligt, varaktigt eller av en särskild svårighetsgrad för att det ska omfattas av barnkonventionens artikel 19.41

Barn under 18 år som utnyttjas i pornografiska föreställningar och i pornografiskt material är således alltid en form av ett sexuellt utnyttjande eller sexuellt övergrepp och därmed också alltid att betrakta som en våldshandling. FN:s barnrättskommitté betonar att sexuella handlingar som barn utsätts för inte alltid har föregåtts av fysiskt tvång, men är ändå psykiskt påträngande, exploaterande och traumatiska.42

Våldshandlingar kan ta sig många olika uttryck och de breda våldsdefinitionerna brukar förutom fysiskt, psykisk och sexuellt våld även inkludera våldsformerna försummelse, latent, materiellt och eko- nomiskt våld. Nedan har vi valt att endast precisera vad som avses med fysiskt, psykiskt, sexuellt, ekonomiskt och digitalt våld då dessa våldstyper har en tydlig koppling till utsatthet vid produktion och distribution av pornografi och utnyttjande i form av att få bilder och filmer spridda i pornografiska syften.

2.6.1Fysiskt våld

Fysiskt våld kan vara allt våld som riktas mot en person kroppsligen. Det kan vara sådant som ger upphov till smärta långvarigt, eller över- gående, och det kan handla om obehag. Det kan handla om att slå, sparka, örfila, knuffa, nypa, ta strypgrepp, bita eller dra i håret eller utöva våld med hjälp av tillhyggen eller vapen.43 Ofta motsvarar dessa handlingar den straffrättsliga definitionen av våld och återfinns fram- för allt i brottsbalkens tredje kapitel som handlar om brott mot person och handlar då om misshandel.

Vuxna kan samtycka till att olika våldshandlingar ska ingå som en del av den pornografiska framställningen. I straffrättslig mening kan en person endast samtycka till ”ringa misshandel”, för att den som utgör gärningen ska vara ansvarsbefriad, vilket vanligtvis motsvarar

41CRC/C/GC/13, Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 13 (2011), Barnets rätt till frihet från alla former av våld, punkt 17.

42CRC/C/GC/13, Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 13 (2011), Barnets rätt till frihet från alla former av våld, punkt 25.

43Se Jämställdhetsmyndigheten. Information om våldsutsatthet. https://jamstalldhetsmyndigheten.se/mans-vald-mot-kvinnor/information-om- valdsutsatthet/ (hämtad 2023-09-11) och CRC/C/GC/13, Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 13 (2011), Barnets rätt till frihet från alla former av våld, punkt 22 och punkt 24.

119

Utgångspunkter och definitioner

SOU 2023:98

örfilar, knuffar och nyp med mera.44 Att samtycka till misshandel av normalgraden eller till grov misshandel anses inte befria från ansvar. Det finns dock ingen absolut gränsdragning och tolkningen av sam- tycket lämnas till domstolarna i varje enskilt fall.

2.6.2Psykiskt våld

Psykiskt våld kan vara hot om våld, om sexuella övergrepp eller om andra brottsliga gärningar, men det kan också vara nedsättande kom- mentarer, skambeläggande, verbala kränkningar och känslomässiga övergrepp. Det kan även handla om att skrämma, terrorisera, isolera, negligera, utnyttja och förleda.45 Olaga förföljelse, så kallad ”stalk- ning”, är också en form av psykiskt våld och innebär att någon tar upprepade kontakter med sitt offer, begår handlingar som är oönskade och uppfattas som störande, kränkande eller skrämmande.46 Psykiskt våld finns bland brotten mot frihet och frid, såsom olaga hot.

2.6.3Sexuellt våld

Sexuellt våld kan beskrivas som kränkningar och övergrepp med sexuella förtecken. Det kan vara att tvinga någon utföra sexuella handlingar mot dennes vilja. Det kan vara att bli tvingad till att kolla på porr eller ställa upp på att bli filmad under sex.47 Om den sexuella handlingen inte bygger på frivillighet kan det handla om ett brott, exempelvis våldtäkt och sexuella övergrepp. Dessa brott återfinns i brottsbalkens sjätte kapitel om sexualbrott. Om en person på ett otillbörligt sätt utnyttjas och tvingas till att medverka vid fram- ställning av pornografi, kan det även handla om människohandel för sexuella ändamål som finns bland brotten mot frihet och frid.

Enligt barnrättskommitténs begreppsförklaring när det gäller barn som utsätts för sexuella övergrepp eller sexuellt utnyttjande omfattar det bland annat att förmå eller tvinga ett barn att delta i

4424 kap. 7 § BrB (1994:458).

45CRC/C/GC/13 Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 13 (2011), Barnets rätt till frihet från alla former av våld, punkt 21.

46Polisen. Olaga förföljelse/stalkning. https://polisen.se/om-polisen/polisens-arbete/olaga- forfoljelse-stalkning/ (hämtad 2023-10-19).

47Jämställdhetsmyndigheten. Information om våldsutsatthet. https://jamstalldhetsmyndigheten.se/mans-vald-mot-kvinnor/information-om- valdsutsatthet/ (hämtad 2023-09-11).

120

SOU 2023:98

Utgångspunkter och definitioner

någon olaglig eller psykiskt skadlig sexuell aktivitet, att använda sig av barn för kommersiellt sexuellt utnyttjande eller för framställning av ljudinspelningar eller bilder av sexuella övergrepp på barn. Här in- går som tidigare nämnts även barnprostitution, trafficking och handel med barn för sexuella ändamål.48 Kommersiellt sexuellt utnyttjande benämns även som sexuell exploatering av barn och innebär att olika former av sexuella övergrepp där någon form av ersättning har getts. Ersättningen kan handla om pengar, men även om andra saker så som boende, kläder, resor eller andra ”presenter”.49 Brott som kan vara aktuella i dessa sammanhang är exempelvis våldtäkt mot barn, sexuellt övergrepp mot barn eller utnyttjande av barn för sexuell posering och finns i brottsbalkens sjätte kapitel.

2.6.4Ekonomiskt våld

Ekonomiskt våld är en form av maktutövning och kontroll. Det kan handla om att tvinga en annan person att förfalska en namnteckning, skaffa sig åtkomst till någons bank-id, mejl och mobiltelefon, eller låna och ta krediter i någon annans namn. Det kan även handla om att tvinga en annan person att skuldsätta sig genom lån och krediter eller tvinga någon att starta ett bolag. Det kan även innebära att någon kontrollerar hur den andra personen använder sina pengar eller göm- mer undan gemensamma pengar.50

2.6.5Digitalt våld

Digitalt våld innebär våld som utförs med hjälp av digital teknik, exempelvis via internet, telefon eller via olika sociala plattformar och kan omfatta olika våldsformer. Det kan handla om psykiskt våld när någon skickar hotfulla mejl eller sms, utpressar eller sprider rykten eller annan känslig information på sociala medier. Det kan även vara att sprida privata bilder online eller att kapa någons konto på sociala medier. Digitalt våld kan utövas av personer som man känner och

48CRC/C/GC/13, Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 13 (2011), Barnets rätt till frihet från alla former av våld, punkt 25.

49Jämställdhetsmyndigheten. Sexuell exploatering av barn. https://nspm.jamstalldhetsmyndigheten.se/prostitution-och-manniskohandel/sexuell- exploatering-av-barn/ (hämtad 2023-09-16).

50Kronofogden. Ekonomiskt våld. https://kronofogden.se/forebygg-ekonomiska- problem/stod-och-tips-som-ror-privatekonomi/ekonomiskt-vald (hämtad 2023-10-19).

121

Utgångspunkter och definitioner

SOU 2023:98

har eller har haft en relation till, men det kan också förekomma i sammanhang där helt okända personer hotar, utnyttjar och begår övergrepp.51

När en bild eller film med naket eller sexuellt innehåll tagits fram i samtycke för privat sammanhang och sedan sprids i pornografiska syften mot någons vetskap eller samtycke, har det inte skett någon våldshandling vid själva framställningen av materialet. Våldshandlingen sker först i samband med spridningen. Så är även fallet när bilder eller filmer som egentligen inte är sexuellt explicita tagits ur sitt sam- manhang från andra digitala forum för att spridas i en pornografisk kontext. Dessa typer av spridningar kan vara olagliga och kan då om- fattas av de straffrättsliga bestämmelserna om olaga integritets- intrång som finns i brottsbalkens fjärde kapitel om brott mot frihet och frid. Det kan även röra sig om förtal som tas upp i femte kapitlet om ärekränkning. Om pornografiskt material varken har tagits fram eller spridits med samtycke mellan vuxna är både produktionen och distributionen en form av övergrepp och kan utgöra brottsliga hand- lingar. När övergrepp dokumenteras och sprids i pornografiska syften och finns kvar över tid kan det ses som en form av ”eftervåld”,52 då utsattheten fortsätter efter det att det fysiska övergreppet är över.

Det kan även handla om sexuellt våld när någon tar kontakta med ett barn som är under 15 år över internet i syfte att begå ett sexual- brott mot barnet, vilket ofta refereras till som ”grooming” i vardag- ligt tal.53 Sexuella övergrepp på internet mot barn är ofta icke-fysiska till en början, till exempel genom att barnet uppmanas att skicka bilder eller pressas till att posera framför en webbkamera. Detta material kan sedan användas som utpressning. På så sätt blir barnets gränser succesivt förskjutna. Förövaren kan även bryta ner offrets motstånd genom att skapa en känsla av delaktighet. På så vis minskar sannolikheten för att barnet ska berätta för någon om vad som hänt. Dessa övergrepp kan leda till lika negativa och långtgående konse- kvenser för barnet som att utsättas för fysiska övergrepp i verklig- heten.

51Jämställdhetsmyndigheten. Information om våldsutsatthet https://jamstalldhetsmyndigheten.se/mans-vald-mot-kvinnor/information-om- valdsutsatthet/ (hämtad 2023-09-11).

52Waller Skoog (2022). Utan mig är du helt ensam – kvinnors levda erfarenheter av omgiv- ningens och samhällets ensamgörande i spåren av mäns våld och eftervåld.

53Polisen. Sexualbrott mot barn på nätet. https://polisen.se/lagar-och-regler/lagar-och-fakta- om-brott/brott-mot-barn/sexualbrott-mot-barn-pa-natet/ (hämtad 2023-11-05).

122

SOU 2023:98

Utgångspunkter och definitioner

Polisen använder samlingsbegreppet internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn (ISÖB) för att beskriva olika former av sexual- brott mot barn som har utförts via eller med hjälp av sociala medier, informationsteknik (IT) eller internet.54

2.7Målgrupper som omfattas av utredningen

Utredningen omfattar såväl personer som utsatts för övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi som personer som före- kommer i annat material som sprids i pornografiska syften. Utred- ningsuppdraget utgår från utsatthet och behov hos berörda personer, snarare än från vilka specifika former av pornografi de utnyttjats eller medverkat i. Det omfattar både personer som utsatts för brott och personer som inte har utsatts för brott men som ändå har tagit skada fysiskt eller psykiskt av att ha utnyttjats eller medverkat i porno- grafiskt material. Utifrån detta har vi identifierat vilka målgrupper och typer av material som kommer att omfattas av utredningen.

Utredningen omfattar såväl kommersiell pornografi som porno- grafi som inte syftar till att generera pengar. Det är inte avgörande om materialet säljs. Men för att en målgrupp ska omfattas av utred- ningens uppdrag ska det material där de förekommer ha spridits till en publik i pornografiska syften, till exempel genom att ha laddats upp på en internetsida för pornografi, spridits i grupper i porno- grafiska syften eller sålts och skickats direkt till köpare.

Vilka internetsidor och grupper som har ett pornografiskt syfte och vilka som har andra syften är inte alltid helt tydligt. De förslag som utredningen lämnar syftar till att förbättra skydd, stöd och vård för de målgrupper som beskrivs nedan och till att brott mot de grup- perna i förekommande fall ska beivras. Det är dock sannolikt att andra personer som har varit utsatta för något liknande, till exempel att bilder spridits för att skambelägga någon, också kommer att vara i behov av samma skydd, stöd och vård. Utredningens förhoppning är att även de kommer att kunna dra nytta av de insatser som erbjuds.

54Ibid.

123

Utgångspunkter och definitioner

SOU 2023:98

2.7.1Vuxna som omfattas av uppdraget

Grunden i uppdraget är inte vilket material som produceras eller distribueras, utan i vilken situation de som medverkar eller utnyttjas befinner sig och hur materialet sprids. En del av den pornografi som sprids är uppenbart våldsam eller spelas in under förhållanden som befinner sig någonstans på skalan mellan påtryckningar och våld och övergrepp, eller till och med människohandel. Men även pornografi som har producerats och distribuerats med samtycke från samtliga inblandade kan ge upphov till konsekvenser i form av psykisk eller fysisk ohälsa, vilket antingen kan uppkomma direkt eller vid ett senare tillfälle.

I betänkandet beskrivs målgruppen gemensamt som vuxna som utsatts för övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi. När vi skriver vuxna som utnyttjats eller medverkat i pornografi avses endast personer som förekommer i material som är avsett att spridas som pornografi.

I de fall texten omfattar både vuxna och barn skriver vi personer som utsatts för sexuellt utnyttjande i pornografiska syften.

Utredningen tolkar uppdraget så att det omfattar alla personer, kvinnor, män och personer med annan könsidentitet eller annat köns- uttryck, som förekommer i de sammanhang som beskrivs nedan.

Vuxna som förekommer i material som är avsett att spridas som pornografi

Utredningsuppdraget omfattar personer som förekommer i all typ av pornografiskt material som produceras av någon annan än den som medverkar, i uttalat syfte att spridas via internet eller andra forum.55 Här ingår både studioproducerade inspelningar och mindre produktioner.

Uppdraget omfattar även personer som förekommer i egenpro- ducerat material där hen fotar eller filmar sig själv i en avklädd eller sexuell situation och sedan sprider det, exempelvis på något av de internetforum som finns för det ändamålet. I egenproducerat material ingår bilder, filmer och direktströmmat material där den som har tillgång i många fall även kan kommunicera med den som sänder.

55Här omfattas även VHS, DVD med mera, även om det inte är vanligt förekommande.

124

SOU 2023:98

Utgångspunkter och definitioner

Uppdraget omfattar personer som själva identifierar att de be- finner sig i någon typ av utsatthet eller mår dåligt beroende på att de medverkar eller utnyttjas i produktion eller distribution av porno- grafi. Det kan handla om ett mer eller mindre uttalat hot eller tvång eller om att personen själv vet att hen egentligen inte vill detta. Dessa personer omfattas oavsett om de för tillfället ser att de kan lämna det sammanhanget eller inte.

Uppdraget omfattar även vuxna som medverkar i produktion eller distribution av pornografi men som inte ser sin medverkan som en utsatthet eller anledning till dåligt mående. Dessa personer ska kunna känna sig trygga med att söka skydd, stöd och vård relaterat till eventuella negativa konsekvenser av medverkan i pornografi, även om de avser att fortsätta. Det kan också vara så att personer som medverkar i produktion eller distribution av pornografi till en början inte uppfattar eller beskriver det de är med om som en utsatt- het eller övergrepp. Om de senare får en ändrad upplevelse av sina erfarenheter kan de ha behov av att veta vart man kan vända sig för att få skydd, stöd eller vård. Det innebär inte att utredningen per defi- nition ser alla vuxna som medverkar i pornografi som våldsutsatta.

Vuxna som utsatts för filmade övergrepp eller sexköp

Utredningens uppdrag omfattar personer som har erfarenhet av att ha blivit fotograferade eller filmade i samband med ett sexuellt över- grepp eller sex mot ersättning och där materialet sedan spridits i pornografiska syften. Inom denna grupp finns personer från andra länder som utsatts för människohandel, men även personer från Sverige som utsatts på ett sådant sätt att det uppfyller rekvisiten för människohandel.

Vuxna som utan sin vilja eller vetskap förekommer i bilder eller filmer som sprids som pornografi

Utredningen omfattar även personer som förekommer i material som producerats för privat bruk, men som av någon medverkande eller andra sprids via internet eller andra forum som pornografi utan att alla som förekommer i materialet har samtyckt. Exempel på detta är så kallad ”hämndporr”, dvs. material som spelats in i en relation

125

Utgångspunkter och definitioner

SOU 2023:98

för privat bruk, men som senare spridits av en part. I det fallet kan produktionen ha skett i samtycke och det är distributionen, att det sprids som pornografi, som är ett övergrepp genom att det sker mot någon av de medverkandes vilja.

Vidare omfattas personer som förekommer i material som sprids på liknande sätt men som även filmats utan någon eller några av de medverkandes samtycke eller vetskap. Även om det som sker på filmen har gjorts i samtycke så är det ett övergrepp att såväl filma som att sprida materialet.

I uppdragets målgrupp ingår även personer som förekommer i lättklädda bilder, till exempel bikinibilder, som först lagts upp i sociala medier eller slutna grupper men som spridits vidare av någon annan till en publik i pornografiska syften.

Vuxna som lider av ohälsa på grund av tidigare utsatthet

Vidare omfattar uppdraget personer som lider av fysisk eller psykisk ohälsa på grund av att ha utnyttjats i pornografiska syften långt tidigare, men som inte fått adekvat skydd, stöd och vård. Det kan bero på att utsattheten inte uppmärksammats, eller på att den be- handling man tagit del av inte varit tillräcklig.

2.7.2Vuxna som inte omfattas av uppdraget

Bilder och filmer med innehåll som kan vara sexuellt upphetsande men som inte faller inom ramen för definitionen av pornografi före- kommer i många sammanhang. Alla personer som förekommer i dessa material omfattas inte av utredningens uppdrag.

Vuxna som förekommer i filmer som enbart använts för eget privat bruk

Det är inte ovanligt att personer filmar sig själva, ensam eller tillsam- mans med en partner, i sexuella situationer. När det sker med sam- tycke och det egenproducerade materialet endast används i privat syfte omfattas det inte av utredningens uppdrag.

126

SOU 2023:98

Utgångspunkter och definitioner

Vuxna som förekommer i material som sprids för att dra vanära

Det förekommer att personer filmas i sexuella sammanhang, och att de filmerna sedan används för hot eller utpressning. Det kan vara både situationer där det funnits samtycke och vid övergrepp. Det förekommer även att filmer eller bilder sprids till familjemedlemmar eller andra i syfte att skuldbelägga eller på något sätt förstöra för den som förekommer i filmen. Utsatthet i sådana fall kan ha likhet med utsatthet kopplad till pornografi, inte minst på grund av rädsla för att filmer ska fortsätta att spridas. Eftersom spridningen inte sker i ett pornografiskt syfte omfattas personer som utsatts dock inte av utredningens uppdrag.

2.7.3Barn som omfattas av uppdraget

Utredningens uppdrag omfattar flickor, pojkar och barn som identi- fierar sig på annat sätt som förekommer i sammanhang där porno- grafi föreställande vuxna förväntas förekomma. När utredningen skriver om barn är det den målgruppen som avses, om inte annat ut- trycks. Det gäller i praktiken framför allt pubertetsutvecklade ton- åringar eftersom skildringar med barn som inte är pubertetsutvecklade typiskt sett inte sprids i de sammanhangen. Det finns alltså ingen tydlig nedre åldersgräns för vilka barn som omfattas eller inte, utan det avgörs av sammanhanget.

Barn ska inte utnyttjas i pornografiska sammanhang oavsett om de är pubertetsutvecklade eller inte. Det är barnpornografibrott att skildra barn i pornografiskt material även om man inte har haft uppsåt till men varit oaktsam beträffande omständigheten att den som skildras är under 18 år56 (se kapitel 18). Därför omfattar utredningens uppdrag även barn som inte själva uttrycker att det som skett är mot deras vilja.

I redovisningen har vi valt att använda begreppet utnyttjande i stället för exploatering, vilket är det begrepp som finns i direktivet, för att undvika att föra tankarna till att antingen den utsatta eller en förövare ska ha fått någon form av ersättning för materialet. Det behöver inte ha förekommit någon ersättning för att ett barn ska ha

56Utöver det undantag i 16 kap. 10 b § BrB som gäller om skillnaden i ålder och utveckling mellan den avbildade personen och den som framställer bilden är ringa och omständigheterna i övrigt inte påkallar att ansvar döms ut.

127

Utgångspunkter och definitioner

SOU 2023:98

utnyttjats sexuellt i form av att ha skildrats i bilder eller filmer som sprids i pornografiska syften.

I betänkandet beskrivs målgruppen gemensamt som barn som har utnyttjats sexuellt i form av att ha skildrats i bilder eller filmer som sprids i pornografiska syften.

I de fall texten omfattar både vuxna och barn skriver vi personer som utsatts för sexuellt utnyttjande i pornografiska syften.

Barn som utnyttjas i material som är avsett att spridas som pornografi

På samma sätt som när det gäller vuxna ingår här barn som utnyttjas i inspelningar där en eller flera personer kontrakteras för att med- verka, övrigt material som producerats av andra och som sprids på olika forum samt egenproducerat material där ett barn fotar eller filmar sig själv i en avklädd eller sexuell situation och sedan sprider det, exempelvis på något av de internetforum som finns för det ändamålet.

Barn som utnyttjas i pornografiska syften i enlighet med ovan omfattas av utredningen oavsett vad barnet själv uttrycker avseende våld och tvång eftersom barn aldrig kan samtycka till det.

Barn som utnyttjas genom att filmade sexköp eller andra övergrepp sprids som pornografi

Barn som utsätts för sexuella övergrepp som dokumenteras och sprids som pornografi omfattas av uppdraget. Det omfattar barn som dokumenteras i samband med att de utnyttjas genom sex mot någon form av ersättning, till exempel pengar, alkohol, droger, kläder eller andra saker. Bland de barnen finns de som utsatts för exploatering genom människohandel. Det omfattar även barn som utnyttjats för sexuell posering eller något annat brott där barnet förmåtts att genom- föra någon typ av sexuell handling mot sig själv eller någon annan i de fall bilden eller filmen sprids i pornografiska syften.

128

SOU 2023:98

Utgångspunkter och definitioner

Barn som förekommer i bilder eller filmer som sprids vidare som pornografi

Det är inte ovanligt att äldre barn skickar bilder på sig själva, av- klädda eller i en sexuell situation, till en partner med intentionen att bilden ska stanna mellan de två. Detta gäller barn som anses mogna nog att ge sitt samtycke till att dela bilder och filmer med en partner som en del av ett sexuellt utforskande. Tyvärr förekommer det också att dessa bilder på ett eller annat sätt sprids vidare, till exempel när relationen tagit slut. Barn som utsätts för detta omfattas av utred- ningens uppdrag om de egentagna bilderna sprids vidare som porno- grafi, till exempel genom att ha laddats upp på en internetsida som finns för det ändamålet, spridits i grupper med det syftet eller sålts och skickats direkt till köpare.

2.7.4Barn som inte omfattas av uppdraget

Det förekommer tyvärr att barn utnyttjas eller hängs ut i material med sexuellt innehåll i många olika forum. Alla dessa omfattas inte av den här utredningens deluppdrag att kartlägga kunskapsläget om våld och exploatering, föreslå skydd, stöd och vård samt analysera brottslighet. Däremot är den sortens utsatthet en riskfaktor för att senare utnyttjas i pornografiska syften. Utredningen kommer därför att beakta olika typer av närliggande utsatthet i den del av uppdraget som avser att föreslå åtgärder för att förebygga att barn utsätts för pornografisk exploatering, på samma sätt som utredningen kommer att beakta andra riskfaktorer.

Barn som förekommer i filmer som enbart använts för eget privat bruk

På samma sätt som det förekommer att vuxna filmar sig själva, ensam eller tillsammans med en partner, i sexuella situationer så förekom- mer det även bland äldre barn. Detta kan ske i samtycke och så att materialet bara används privat. Barn som medverkat i ett sådant sam- manhang omfattas inte av utredningens uppdrag.

129

Utgångspunkter och definitioner

SOU 2023:98

Barn vars bilder sprids i andra syften än pornografiska

Barn som utsätts för att sexuella eller lättklädda bilder sprids i annat syfte eller i andra sammanhang än pornografiska omfattas inte, i enlighet med direktiven där det framgår att material av barn omfattas av utredningen om de förekommer i sammanhang där främst porno- grafi föreställande vuxna förväntas förekomma. Exempel på detta är bilder som sprids på lokala så kallade ”exposekonton”,57 i syfte att hänga ut och förnedra de som förekommer i materialet, så länge de inte sprids vidare i pornografiska syften.

Inte heller barn som filmas i sexuella sammanhang där filmerna sedan används för hot eller utpressning omfattas, inte heller barn som utsätts för att filmer eller bilder sprids till familjemedlemmar eller andra i syfte att skuldbelägga eller på något sätt förstöra för den som förekommer i filmen.

Att hängas ut och skuldbeläggas innebär dock en stor risk för att även utsättas för att samma eller liknande material senare sprids som pornografi och det är inte alltid helt tydligt var gränsen går mellan var bilder sprids för att skuldbelägga och var de används i porno- grafiska syften. Detta och andra riskfaktorer kommer att adresseras av utredningen inom ramen för det förebyggande arbetet.

Barn som utnyttjas på forum för barnpornografi

Barnpornografi, eller dokumenterade sexuella övergrepp mot barn,58 är ett mycket allvarligt brott och en fara och stor kränkning för den som utsätts. Skrivningen i direktiven ”forum där främst pornografi föreställande vuxna förekommer” innebär dock att uppdraget inte omfattar mindre barn som utnyttjas genom forum och kanaler där det förväntas förekomma just barnpornografi, eller dokumenterade sexuella övergrepp mot barn. Däremot ingår pubertetsutvecklade barn vars bilder laddats upp på en internetsida där främst pornografi föreställande vuxna förekommer, spridits i grupper eller sålts och skickats direkt till köpare i pornografiska syften, även om framställ-

57Se begreppslistan i början av betänkandet.

58Utredningen Barns skydd mot sexuella kränkningar samt vissa frågor om brott mot kvinnor och äldre (dir 2022:07), som bland annat ska ta ställning till om brottsbeteckningarna barn- pornografibrott och grovt barnpornografibrott bör ändras i syfte att tydliggöra att vissa brott är dokumenterade sexuella övergrepp mot barn, lämnar sitt betänkande till regeringen den

24november 2023.

130

SOU 2023:98

Utgångspunkter och definitioner

ningen eller spridningen av bilderna och filmerna uppfyller rekvisiten för barnpornografibrott.

131

3Tidigare utredningar, propositioner och uppdrag

I detta kapitel redogör vi för tidigare och pågående utredningar, pro- positioner, uppdrag och skrivelser samt lagrådsremisser med direkt eller indirekt koppling till pornografi och som vi bedömt har rele- vans för utredningen.

Inledningsvis redogör vi för en historisk bakgrund som ligger till grund för nu gällande lagstiftning och hur samhällets syn på porno- grafi vuxit fram sedan 1970-talet när pornografin avreglerades. Syftet är inte att ge en fullständig redogörelse för de olika lagarnas kon- struktion och tillämpning, utan snarare att beskriva hur frågan om pornografi har hanterats genom åren och vad som har betraktats som skyddsvärda intressen.

I kapitlet redogör vi för de förarbeten som lett fram till en reglering av pornografin och som i dag återfinns i ordningslagen (förbud mot pornografisk föreställning), brottsbalken (skyltningsförbud, olaga våldsskildring och barnpornografibrott) samt motsvarande reglering av olaga våldsskildring i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihets- grundlagen.

Vi redogör även för utredningar inom närliggande områden som på olika sätt beaktat pornografi eller vars förslag har indirekt bäring på förbättrad skydd, stöd och vård för personer utsatta för över- grepp vid produktion och distribution av pornografi. Det rör sig om de två stora prostitutionsutredningarna som på olika sätt kopplat samman utvecklingen av prostitution med utvecklingen av porno- grafi och kvinnofrids- och jämställdhetsutredningarna som beskriver utsatthet i pornografi som ett hinder för jämställdhet och en del av mäns våld mot kvinnor. Därefter beskriver vi de förarbeten som ligger till grund för nuvarande sexualbrottslagstiftning som bygger på fri- villighet och reglering kring människohandel för sexuella ändamål.

133

Tidigare utredningar, propositioner och uppdrag

SOU 2023:98

Avslutningsvis tar vi upp övriga utredningar, uppdrag och överens- kommelser som har betydelse för arbetet.

3.1Reglering av pornografi och barnpornografi

3.1.1Pornografiförbudet upphör och ersätts med ett skyltningsförbud

År 1971 avskaffades straffbestämmelserna i brottsbalken och i tryck- frihetsförordningen för tukt- och sedlighetssårande framställningar, det så kallade pornografiförbudet, och ersattes med ett skyltnings- förbud som än i dag finns i 16 kap. 11 § brottsbalken.1 Sverige var då ett av de första länderna i världen som avreglerade pornografi. I och med avregleringen blev det som tidigare hade betraktats som sedlig- hetssårande nu fullt acceptabelt. Genom den ändrade lagstiftningen blev det också tillåtet med offentliga pornografiska föreställningar.

Lagändringarna grundade sig på kommittén för lagstiftningen om yttrande- och tryckfrihets betänkande Yttrandefrihetens gränser: sårande av tukt och sedlighet, brott mot trosfrid (SOU 1969:38). Kom- mitténs förslag var att barnpornografi även i fortsättningen skulle vara kriminaliserat, vilket även tillstyrktes av en majoritet av remiss- instanserna. Trots detta valde regeringen att inte gå vidare med för- slaget utan öppnade för en total legalisering med undantag för ett skyltningsförbud. 2

Det blev således lagligt att sälja pornografiska tidningar men förbjudet att visa dem i skyltfönster. Samtidigt infördes förbud mot att ”utan föregående beställning sända en pornografisk bild med posten eller på annat sätt tillställa någon sådan bild”. Skyltningsförbudet inne- bar i praktiken att produktionen av pornografi blev helt fri men marknadsföringen begränsades.

3.1.2Förbud mot olaga våldsskildring införs i brottsbalken

Bestämmelsen om olaga våldsskildring infördes i brottsbalken 1989 och ersatte lagen om förbud mot spridning av filmer och videogram med våldsinslag (1981:485), den så kallade Videovåldslagen. Införandet

1Prop. 1970:125, bet. 1970:1LU47, rskr. 1970:267, SFS 1970:225.

2Ibid.

134

SOU 2023:98

Tidigare utredningar, propositioner och uppdrag

av bestämmelsen hade föregåtts av Yttrandefrihetsutredningens betän- kande Värna yttrandefriheten (SOU 1983:70) som ledde fram till pro- positionen Om ändringar i tryckfrihetsförordningen m.m.3

Den nya brottsrubriceringen olaga våldsskildring infördes i brotts- balkens 16 kapitel om brott mot allmän ordning (1988:835) för att stävja spridningen av våldsskildringar, inklusive våldspornografi, i syfte att skydda allmänheten från framställningar som man ansåg kunde riskera att medföra allvarliga skadeverkningar, särskilt på barn och unga. I samband med införandet av bestämmelsen om olaga vålds- skildring infördes även ett förbud om spridning av våldsskildringar till underåriga.4

Nuvarande lydelse av brottet olaga våldsskildring5 trädde i kraft 2011 och byggde på propositionen Filmcensuren för vuxna avskaffas

skyddet för barn och unga mot skadlig mediepåverkan stärks,6 som hade föregåtts av betänkandet Avskaffande av filmcensuren för vuxna

men förstärkt skydd för barn och unga mot skadlig mediepåverkan (SOU 2009:51).

Enligt den nuvarande bestämmelsen om olaga våldsskildring som finns i 16 kap. 10 c § BrB (2010:1881) är det förbjudet att i bild skildra sexuellt våld eller tvång med uppsåt att sprida bilden, eller att faktiskt sprida en sådan bild. Med bild avses alla slags bilder, även rörliga sådana, som skildrar sexuellt våld eller tvång (dvs. främst s.k. våldspornografi).7 Förutom våld omfattas sexuella situationer som innehåller tvångsmoment. Det är främst skildringar av sadistiska beteenden eller likartade beteenden som är ägnade att uppfattas så att någon mot sin vilja blir utsatt för kränkande eller nedvärderande behandling.8 Nuvarande bestämmelser är, precis som tidigare, av- sedda att skydda allmänheten och i synnerhet barn och unga mot förråande skildringar av extremvåld och är inte avsedda att skydda de som framställs i skildringarna.

Till skillnad från barnpornografibrottet är olaga våldsskildring även ett yttrandefrihetsbrott 5 kap. 1 och 2 §§ YGL (2018:1802) och ett tryckfrihetsbrott 7 kap. 7 § TF (2018:1801) om brottet begås i

3Prop. 1986/87:151.

4Prop. 1986/87:151.

5Prop. 2009/10:228, bet. 2010/11: KrU2, rskr. 2010/11:61.

6Prop. 2009/10:228.

7Prop. 1986/87:151 s. 183.

8Ibid. s. 183 ff.

135

Tidigare utredningar, propositioner och uppdrag

SOU 2023:98

ett grundlagsskyddat medium såsom i tryckt skrift, tv-program9 eller teknisk upptagning (till exempel CD- och DVD-skivor).

Hur bestämmelsen om olaga våldsskildring har tillämpats finns beskrivet i kapitel 17.

3.1.3Barnpornografi kriminaliseras

Efter legaliseringen av pornografi 1971 ökade spridningen och de pornografiska skildringarna blev mer diversifierade med tidningar specialinriktade på olika sexuella preferenser, vilket även inkluderade skildringar där barn som utnyttjades förekom. Den ökande före- komsten av barn i pornografiska sammanhang väckte starka reaktioner och frågan om ett förbud mot barnpornografi återaktualiserades.

År 1979 lade regeringen fram ett nytt förslag om kriminalisering av viss befattning med pornografisk bild av barn. Den nya bestäm- melsen i brottsbalken, som trädde i kraft den 1 januari 1980, innebar att ”den som skildrar barn i pornografisk bild med uppsåt att bilden sprids eller som sprider sådan bild av barn” kunde dömas för barn- pornografibrott till böter eller fängelse i högst sex månader.10 Som motiv till kriminaliseringen anfördes den integritetsskada som kunde uppkomma ”när barn medverkar vid tillkomsten av pornografiska alster” samt att framställningen och spridningen även bedömdes vara kränkande för barn över huvud taget. Det var således både det en- skilda barnet och barn i allmänhet som skulle skyddas.

I 1997 års Barnpornografiutredning föreslog den särskilda utredaren i betänkande Barnpornografifrågan – Innehavskriminalisering m.m. (SOU 1997:29) att all befattning med barnpornografi skulle förbjudas. Betänkandets förslag utgjorde sedan underlag till de lagändringar som trädde i kraft den 1 januari 1999. Lagändringarna innebar att barn- pornografibrottet utvidgades till att även omfatta att inneha, överlåta, upplåta och förevisa barnpornografi liksom att förvärva och förmedla kontakter mellan köpare och säljare av sådana bilder. Samtidigt undan- togs barnpornografiska bilder från tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens respektive tillämpningsområden.11

Sedan införandet av barnpornografibrottet 1980 har straffbestäm- melserna om barnpornografi utvidgats vid flera tillfällen, vilket inne-

9Se 1 kap. 2 § 1 2 p YGL.

10Prop. 1978/79:179, bet. 1978/79: KU33, rskr. 1978/79:317.

11Prop. 1997/98:43, bet. 1997/98: KU19, rskr. 1997/98:214, bet. 1998/99: KU4, rskr. 1998/99:2.

136

SOU 2023:98

Tidigare utredningar, propositioner och uppdrag

bär att i princip all befattning med barnpornografi nu är förbjuden. 2005 höjdes straffmaximum för grovt barnpornografibrott till fängelse

isex år,12 2010 utvidgades straffbestämmelsen om barnpornografi- brott till att även omfatta betraktande av bilder som någon berett sig tillgång till13 och i maj 2020 höjdes minimistraffet för grovt barn- pornografibrott från fängelse i sex månader till fängelse i ett år.14

3.1.4Barnpornografibrottets placering i brottsbalken övervägs vid flera tillfällen

Barnpornografibrottet har sedan införandet 1980 varit placerat i brottsbalkens 16 kap. som reglerar brott mot allmän ordning. Anled- ningen till placeringen är att brottet inte bara syftar till att skydda det avbildade barnet från att kränkas utan också att skydda barn i allmänhet. Frågan om barnpornografibrottets placering i brotts- balken har övervägts i flera statliga utredningar genom åren och flera remissinstanser har lyft att barnpornografibrottet i stället bör ses som ett sexualbrott och borde vara placerat under 6 kap. Genom en sådan ändring anser flera remissinstanser, bland andra Barnombuds- mannen, ECPAT Sverige, Stiftelsen Allmänna Barnhuset och Brotts- offermyndigheten,15 att det skulle tydliggöras att det är det enskilda barnet som är det centrala skyddsintresset och inte allmänheten. ECPAT Sverige menar att en flytt till 6 kap. skulle stärka barnets ställning i rättsprocessen eftersom barnet då blir målsägande i pro- cessen med de rättigheter som medföljer.

I propositionen Barnpornografibrottet och preskription av brott mot barn16 bedömde den dåvarande regeringen att straffbestämmelsen om barnpornografibrott alltjämt skulle vara placerat i 16 kap.17 eftersom brottet även tar sikt på förfaranden utöver själva sexualbrottet, såsom spridning av barnpornografiska bilder.18 Ett annat skäl till att inte ändra bestämmelsens placering var att sexualbrottslagstiftningen an- sågs ge ett tillräckligt skydd mot de sexualbrott som barnet utsätts för.

12Prop. 2004/05:45.

13Prop. 2009/10:70.

14Prop. 2019/20:69.

15Ibid. s. 17.

16Prop. 2019/20:69.

17Prop. 2019/20:69. s. 16.

18Prop. 1997/98:43 s. 78 ff. prop. 2009/10:70 s. 51. och prop. 2019/20:69 s. 16.

137

Tidigare utredningar, propositioner och uppdrag

SOU 2023:98

3.1.5Barnpornografibrottets beteckning övervägs vid flera tillfällen

Även brottsbeteckningen barnpornografibrott har diskuterats åter- kommande. I 2020 års proposition om barnpornografibrottet19 be- skrivs den kritik som lyfts fram mot beteckningen. Kritiken handlar om att ordet pornografi är ett begrepp som förknippas med vuxna som samtyckt till att vara med i pornografiska skildringar. Enligt många organisationer lämpar sig inte begreppet för användning av material där barn förekommer eftersom det riskerar att antyda att barnet har samtyckt till handlingen. Barnombudsmannen och olika barnrättsorganisationer, däribland Rädda Barnen och ECPAT Sverige, anser att en bättre benämning för barnpornografibrott är doku- menterade sexuella övergrepp.20 Denna beteckning överensstämmer med Luxembourg Guidelines,21 som är internationella riktlinjer kring begreppsanvändning kopplat till skydd av barn från sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp. Rekommendationerna har tagits fram på initiativ av ECPAT International, tillsammans med 18 andra organisationer inklusive Interpol.

Trots att flera remissinstanser framfört olika skäl till att ändra beteckningen, har regeringen bedömt att brottsbeteckningen även fortsättningsvis ska vara barnpornografibrott. Det motiveras bland annat med att en ny beteckning skulle bli för mångordig för att be- skriva brottets tillämpningsområde samt att det redan finns en brottsbeteckning för sexuellt övergrepp mot barn.22

Den tidigare regeringen såg dock ett behov av att fortsätta över- väga om det borde göras förändringar i lagstiftningen av hur brottet ska benämnas. I februari 2022 fick därför en särskild utredare bland annat i uppdrag att se över det straffrättsliga skyddet mot sexuella kränkningar av barn och däribland ta ställning till om brottsbeteck- ningarna barnpornografibrott och grovt barnpornografibrott borde ändras i syfte att tydliggöra att vissa brott är dokumenterade sexuella övergrepp mot barn.23 Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 24 november 2023.24

19Prop. 2019/20:69.

20Prop. 2019/20:69. s. 15 ff.

21Interagency Working Group (2016). Terminology Guidelines for the Protection of Children from Sexual Exploitation and Sexual Abuse.

22Prop. 2019/20:69. s. 26 ff.

23Dir. 2022:7.

24Dir. 2023:17.

138

SOU 2023:98

Tidigare utredningar, propositioner och uppdrag

3.1.6En strikt 18-årsgräns för bestämmelsen om barnpornografibrottet övervägs

I straffbestämmelsen som reglerar barnpornografibrott finns det ingen strikt 18-årsgräns för vem som ska betraktas som barn. Detta har kritiserats av flera barnrättsorganisationer, liksom av FN:s barn- rättskommitté.25

I nuläget avses med barn, i bestämmelsen, en person vars puber- tetsutveckling inte är fullbordad eller som är under 18 år. Strikt gäller detta bara för den som skildrar barn i pornografisk bild (16 kap. 10 § a. punkt 1 BrB). För att den som sprider, överlåter, upplåter med mera ska dömas ska det framgå av bilden och omständigheterna kring den att den avbildade personen är under 18 år.

Nuvarande definition bygger på 1997 års proposition26 som i sin tur byggde på betänkandet Barnpornografifrågan – Innehavskrimi- nalisering m.m. (SOU 1997:29), där både utredaren och regeringen gjorde bedömningen att möjligheterna för tillämpning av en strikt åldersgräns skulle vara alldeles för små. I och med 2009 års pro- position Barnpornografibrottet27 övervägde regeringen frågan igen men kom även denna gång fram till att det inte fanns tillräckliga skäl att utvidga det straffbara området. En viktig utgångspunkt för reger- ingen var att även befattning med bilder av fullt pubertetsutvecklade personer under 18 år skulle anses vara ett i sig straffvärt förfarande. Vidare angav man som skäl att det i princip skulle vara omöjligt för den som t.ex. sprider eller innehar en pornografisk bild av en fullt pubertetsutvecklad person att kunna bedöma personens ålder och därmed avgöra om bilden är förbjuden eller inte. För att fastställa ålder skulle det blir nödvändigt att identifiera den avbildade personen, något som bedömdes som praktiskt svårt att genomföra och skulle kunna orsaka ytterligare kränkning av det avbildade barnets integritet.28

Ett annat skäl som ansågs tala emot en bestämd åldersgräns var att det för en fällande dom skulle krävas att gärningsmannen vid gärningstillfället hade uppsåt med avseende på åldern, vilket skulle vara beroende av vad hen hade kunnat uppfatta av bilderna som sådana. Var pubertetsutvecklingen avslutad antogs uppsåt därför regelmäs- sigt inte kunna styrkas även om det hade blivit utrett att den av-

25CRC/C/SWE/CO/6–7.

26Prop. 1997/98:43. s. 56, bet. KU19, rskr. 214, bet. 1998/99:KU4, rskr. 1998/99:2.

27Prop. 2009/10:70.

28Prop. 2009/10:70. s. 24.

139

Tidigare utredningar, propositioner och uppdrag

SOU 2023:98

bildade personen var under 18 år då bilden togs. Vidare bedömde regeringen att ett utvidgat tillämpningsområde skulle leda till an- gränsningsproblem i fråga om sådan laglig vuxenpornografi som kan omfattas av regleringen i tryckfrihetsförordningen och yttrandefri- hetsgrundlagen.29

3.2Prostitutionsutredningar och koppling till pornografi

3.2.1Förbud mot offentliga pornografiska föreställningar införs

Under 1970-talet ökade omfattningen av prostitution och porno- grafi i samhället och de som exploaterades blev allt yngre.30 De sociala förändringarna och den ändrade synen på sexualitet ledde till en ändrad syn på pornografi men även till stora förändringar när det gällde synen på prostitution. I det rådande samhällsklimatet aktua- liserades inte bara frågan om reglering av pornografi avseende barn- pornografi och olaga våldsskildringar utan även frågan om ifall prosti- tution skulle kriminaliseras.

För att möta opinionen tillsatte regeringen en utredning 1977, som skulle studera prostitutionen närmare. I kommittédirektivet31 beskrevs prostitution som ett allvarligt samhällsproblem som hade sin grund i könsmaktsordningen och inte kunde betraktas som en isolerad företeelse vid sidan av andra sociala problem. Bland annat såg man ett nära samband mellan prostitutionens utveckling och ut- vecklingen av sexklubbsverksamheter. Sexklubbar var lokaler med tillstånd att anordna pornografiska föreställningar, dit allmänheten hade tillträde. I dessa lokaler var det lätt att besökarna kunde komma i kontakt med de kvinnor som arbetade där, vilket ökade risken för prostitution.

När utredningens resultat presenterades i betänkandet Prosti- tutionen i Sverige, bakgrund och åtgärder (SOU 1981:71), föreslog utredaren att prostitution alltjämt skulle vara straffri, men lyfte fram andra sociala och juridiska lösningar för att minska prostitutionen.

29Ibid. s. 25.

30Se Månsson (2018). Prostitution. Aktörerna, relationerna och omvärlden och Olsson (2006). From male privilege to crime: The prostitution issue in Sweden during the last 30 years.

31Dir. 1977:11.

140

SOU 2023:98

Tidigare utredningar, propositioner och uppdrag

Bland annat föreslogs ett förbud mot offentliga pornografiska före- ställningar för att komma till rätta med prostitutionen. Till följd av förslagen infördes förbudet mot offentlig tillställning som utgör pornografisk föreställning och som regleras i 2 kap. 14 § ordnings- lagen. Förbudet innebar att det blev olagligt att visa en pornografisk föreställning där personer utför sexuella handlingar live i sexklub- bens lokal. Striptease var fortsatt tillåtet då det inte bedömdes vara en pornografisk föreställning, liksom att visa pornografisk film. För- budet mot offentlig tillställning gäller än i dag.32

3.2.2Utvidgning av koppleribrottet övervägs

1993 års prostitutionsutredning kom att ligga till grund för in- förandet av ett förbud mot köp av sexuella tjänster. I betänkandet Könshandeln (SOU 1995:15), beskrevs prostitution som en före- teelse som inte hör hemma i ett modernt samhälle som måste mot- arbetas på alla sätt. Sexualitet skulle inte betraktas som en vara som kan köpas och säljas och samhället och de enskilda säljarna skulle skyddas från sådana företeelser. Utredningen föreslog ett förbud mot både köp och försäljning av sexuella tjänster, vilket blev starkt kriti- serat av en majoritet av remissinstanserna och till slut inte genom- fördes.

Utredningen föreslog vidare att koppleribrottet skulle utvidgas till att även omfatta ”den som bereder sig vinning av att annan, i sam- band med framställning av pornografiska alster, har tillfälliga sexu- ella förbindelser mot ersättning. Anledningen till förslaget var att utredaren såg att det fanns en gråzon mellan olika typer av sexuella tjänster som framför allt erbjöds på den tidens sexklubbar. På de slutna sexklubbarna erbjöds medlemmarna olika sexuella tjänster. Det kunde vara att titta på pornografisk film och striptease, men även förmedling av kontaktuppgifter till kvinnor utsatta i prostitu- tion. På sexklubbarna utsattes framför allt unga kvinnor som också efterfrågades för framställning av pornografisk film. Genom en ut- vidgning av koppleribegreppet önskade utredaren komma åt denna dolda och organiserade verksamhet. Regeringen valde dock att inte

32Lag (1993:1617).

141

Tidigare utredningar, propositioner och uppdrag

SOU 2023:98

genomföra någon ändring av bestämmelsen om förbudet mot koppleri då frågan inte ansågs tillräckligt utredd.33

Även 1998 års sexualbrottskommitté övervägde en utvidgning av koppleribestämmelserna till att även inbegripa pornografisk bild och pornografisk föreställning samt sexuell posering. Syftet var att be- gränsa eller försvåra för sexklubbarna att rekrytera unga personer till sin verksamhet och utnyttja dem för sexuell posering. Utgångspunkten var att förslagen inte skulle leda till inskränkningar i de grundlags- fästa reglerna om tryck- och yttrandefrihet samt att det inte ingick i kommitténs uppgift att föreslå ett allmänt förbud mot pornografi.34

I betänkandet kom utredaren fram till att en utvidgning av koppleri- bestämmelserna inte behövdes avseende sexuell posering då enskild posering nästan uteslutande förekom på sexklubbarna och att det redan fanns ett förbud mot anordnandet av en offentlig tillställning som utgjorde pornografisk föreställning i ordningslagen (1993:1617). Utredningen landade även i att inte föreslå en utvidgning av kop- pleribestämmelsen till att även omfatta pornografibranschens så kallade huvudaktörer, eftersom man bedömde att det skulle riskera att leda till inskränkningar i de grundlagsfästa reglerna om tryck- och yttrandefrihet.35

3.3Utredningar om kvinnofrid, sexuell exploatering, jämställdhet och koppling till pornografi

3.3.1Kvinnovåldskommissionen ser pornografi som ett hinder för jämställdhet

Parallellt med 1993 års prostitutionsutredning utförde Kvinnovålds- kommissionen ett arbete gällande mäns våld mot kvinnor som anses banbrytande i Sverige. Det resulterade i betänkandet Kvinnofrid (SOU 1995:60) och förslagen togs sedan vidare i Kvinnofridspro- positionen.36

I betänkandet föreslog utredaren en rad olika åtgärder för att öka jämställdheten mellan kvinnor och män och åtgärder för att för- hindra våld mot kvinnor. Bland annat kunde utredaren konstatera

33Prop.1997/98:55. s. 100.

34Dir. 1998:48.

35SOU 2001:14.

36Prop. 1997/98:55.

142

SOU 2023:98

Tidigare utredningar, propositioner och uppdrag

att forskningen om våld mot kvinnor behövde utvecklas samt att sambandet mellan våldspornografi och våld mot kvinnor behövde belysas. Genom ytterligare forskning på området önskade utredaren få ett bättre underlag för att bedöma behovet av att kriminalisera innehav av våldspornografi. Vidare framhöll utredaren att det fanns en nära anknytning mellan pornografi och prostitution då båda för- medlade en syn på kvinnor som varor eller objekt. Även om det kon- staterades att det inte fanns belägg för att prostitutionen påverkades av våldspornografin, ansåg utredaren att det fanns klara kopplingar mellan prostitution och pornografi eftersom sexköparna ofta var kon- sumenter, eller storkonsumenter, av pornografi och därmed riskerade att förverkliga önskemål i samband med sexköp med inspiration av pornografin.

Trots skrivningarna om kopplingen mellan jämställdhet, mäns våld mot kvinnor och pornografi utmynnande inte betänkandet i några konkreta förslag med koppling till pornografi. Däremot ansåg regeringen att frågorna var närbesläktade med de frågor som ut- reddes av prostitutionsutredningen och att det var rimligt att införa ett förbud mot köp av tillfälliga sexuella tjänster. Förslaget att krimi- nalisera sexköp blev därmed en del i Kvinnofridspropositionen.37

3.3.2Ny bestämmelse om socialnämndens ansvar

för våldsutsatta kvinnor införs i socialtjänstlagen

Förutom införandet av straffbestämmelsen om förbud mot sexköp utmynnade Kvinnofridspropositionen även i att de nya brotten grov kvinnofridskränkning respektive grov fridskränkning infördes i brotts- balken samt att en ny bestämmelse infördes i socialtjänstlagen om att socialnämnden bör verka för att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp i hemmet får stöd och hjälp för att förändra sin situation.38 Avsikten med den nya bestämmelsen var att klargöra att socialtjänsten har ett eget ansvar för att stödja och hjälpa kvinnor utsatta för våld i hemmet och att de inte kan förlita sig på att det finns tillgång till frivilliga insatser i kommunen. Med anled- ning av införandet av den nya bestämmelsen fick även Socialstyrelsen i uppdrag att utarbeta allmänna råd för socialtjänstens arbete.

37Prop. 1997/98:55.

38Dåvarande 8 a § SoL (1980:620).

143

Tidigare utredningar, propositioner och uppdrag

SOU 2023:98

Kort därefter kompletterades bestämmelsen, efter förslag från Brottsofferutredningens betänkande Brottsoffer Vad har gjorts? Vad bör göras? (SOU 1998:40), så att det framgick att socialnämndens ansvar omfattar alla brottsoffer.39 Därefter har bestämmelsen ändrats vid flera tillfällen genom åren. 2006 fastslogs att socialnämnden också borde beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp.40 2007 skärptes bestämmelsen ytterligare genom att social- nämndens skyldighet att ge stöd och hjälp framgick ännu tydligare än tidigare, genom att ordet bör byttes ut mot skall.41

Nuvarande bestämmelse återfinns i 5 kap. 11 § SoL, och fick sin lydelse 2013 då bland annat ett nytt stycke infördes i bestämmelsen. Där anges att socialnämnden ansvarar för att ett barn som utsatts för brott och dennes närstående får det stöd och den hjälp som de behöver.42 Syftet med ändringen var enligt förarbetena att förtydliga vikten av att barn och ungdomar som är utsatta för brott får stöd i ett tidigt skede för att förebygga framtida problem.

3.3.3Utredning om sexuell exploatering av barn ser identifiering av sexuella övergrepp som den viktigaste förebyggande åtgärden

I betänkandet Sexuell exploatering av barn i Sverige (SOU 2004:71), definierades sexuell exploatering av barn som handel med barn, barn- prostitution eller sexuell exploatering mot ersättning och barn- pornografi.43 Enligt den särskilda utredaren innebär barnpornogra- fiska bilder och filmer nästan alltid att barnet varit utsatt för ett sexuellt övergrepp eller en kränkning som dokumenterats. Samtidigt menade utredaren att det även förekom bilder som inte tagits i barnpornografiskt syfte, men som använts på ett sådant sätt att de framstod som pornografiska. Utredaren hade svårt att bedöma exploateringens omfattning, men bedömde den som betydande ut- ifrån det undersökningsmaterial som utredningen fått in. Utred- ningen kunde även konstatera att många barn och unga som utsatts för sexuell exploatering även hade varit utsatta för sexuella över-

39Prop. 2000/01:79.

40Prop. 2005/06:166.

41Prop. 2006/07:38.

42Prop. 2012/13:10.

43SOU 2004 :71. s. 50 ff.

144

SOU 2023:98

Tidigare utredningar, propositioner och uppdrag

grepp och gjorde då bedömningen att den viktigaste förebyggande åtgärden, för att förhindra sexuell exploatering mot ersättning, var att identifiera och behandla offer för sexuella övergrepp.

Sammanfattningsvis lämnade utredaren bland annat följande för- slag: att regeringen skulle se över frågan om skadestånd, preskrip- tionstider och ålderskriteriet vid barnpornografibrott, att det be- hövdes tas fram riktlinjer för hur polisen borde handlägga fall av sexuell exploatering och att skolan skulle prioritera sex- och sam- levnadsundervisningen och verka som en motkraft till de köns- stereotypa normer kring kön som spreds genom reklam, dokusåpor och pornografi. Vidare lämnade utredaren även förslag på att Social- styrelsen skulle beakta frågor om sexuell exploatering av barn i den nationella kunskapsstyrningen avseende den sociala barn- och ung- domsvården.44 En del av förslagen genomfördes senare. Bland annat utmynnade betänkandet i att regeringen senare tog fram en Handlings- plan för skydd av barn mot människohandel, exploatering och sexuella övergrepp.45

3.3.4Ny jämställdhetspolitisk inriktning med fokus på förebyggande insatser

I november 2016 lämnade regeringen över skrivelsen Makt mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid46 till riksdagen. Skrivelsen byggde på betänkandena Mål och myndighet (SOU 2015:86) och Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55). Syftet var att effektivisera genom- förandet av jämställdhetspolitiken genom en mer strategisk, samman- hållen och långsiktig styrning. I skrivelsen presenterade regeringen en ny inriktning på jämställdhetspolitiken och två nya jämställdhets- politiska delmål.47 Regeringen presenterade även en organisation för genomförande, ett system för uppföljning, en tioårig nationell stra- tegi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor med fyra politiska målsättningar, liksom inrättandet av Jämställdhetsmyndig- heten. I skrivelsen läggs stor vikt vid förebyggande insatser och mäns delaktighet och ansvar i arbetet mot våld.

44Ibid. s. 24 ff.

45Se Skr. 2013/14:91 och Skr.2015/16:192.

46Skr. 2016/17:10.

47Jämställd utbildning och Jämställd hälsa.

145

Tidigare utredningar, propositioner och uppdrag

SOU 2023:98

Utsatthet i pornografi beskrivs inte explicit i skrivningen men är en del av mäns våld mot kvinnor och omfattas av den nationella strategins tillämpningsområde i och med att delmålet omfattar alla yttringar av fysiskt och psykiskt, inklusive sexuellt, våld och hot om våld som riktas mot kvinnor och flickor oavsett arena, fysisk som digital, och oavsett om förövaren är bekant eller obekant med offret.

När det gäller de skrivningar som finns om pornografi benämns inte våld och övergrepp vid produktion eller distribution. Det som lyfts är att jämställdhetspolitiken omfattar att motverka kommersia- lisering och exploatering av kvinnokroppen i medier, pornografi och reklam som syftar till att reproducera föreställningar om kvinnors underordning.

Skrivelsen ligger till grund för den nuvarande jämställdhetspolitiska inriktningen och är även en viktig utgångspunkt för utredningen (se kapitel 2).

3.4Stärkt straffrättsligt skydd avseende sexualbrott och koppling till pornografi

3.4.1Utnyttjande av barn för sexuell posering införs i brottsbalken

2005 presenterade regeringen propositionen En ny sexualbrottslagstift- ning.48 Syftet med propositionen var att öka skyddet mot sexuella kränkningar och att ytterligare förstärka den sexuella integriteten och självbestämmanderätten. Förslaget byggde på 1998 års Sexualbrotts- kommittés betänkande Ett ökat skydd för den sexuella integriteten och angränsande frågor (SOU 2001:14), med undantag för de förslag som redan lett till lagstiftning.

I propositionen föreslog regeringen genomgripande förändringar av bestämmelserna om sexualbrott. Bland annat förslogs att en ny särskild straffbestämmelse avseende utnyttjande av barn för sexuell posering skulle införas. Bestämmelsen föreslogs omfatta gärningar då någon främjar eller utnyttjar ett barn under 15 år att utföra eller medverka i sexuell posering. Den föreslogs också omfatta den som begår en sådan gärning mot ett barn som fyllt 15 men inte 18 år, om poseringen är ägnad att skada barnets hälsa eller utveckling. Skälet

48Prop. 2004/05:45.

146

SOU 2023:98

Tidigare utredningar, propositioner och uppdrag

till regeringens förslag var att skydda barn från att riskera att bli offer för sexuellt utnyttjande genom att exempelvis utnyttjas i porno- grafiska sammanhang på sexklubbar eller att utnyttjas för framställ- ningar av pornografi49 (se vidare beskrivning i avsnitt 18.3.2). Syftet med införandet av bestämmelsen var också att svensk rätt fullt ut skall uppfylla åtagandena i EU:s rambeslut om bekämpning av sexu- ellt utnyttjande av barn och barnpornografi.50

Den nuvarande bestämmelsen återfinns i 6 kap. 8 § BrB.51

3.4.2Ny sexualbrottslagstiftning som bygger på frivillighet införs

Sedan 2018 går gränsen för vad som är en straffbar gärning för vuxna personer vid om deltagandet i en sexuell aktivitet är frivilligt eller inte.52 Lagändringen byggde på propositionen En ny sexualbrotts- lagstiftning byggd på frivillighet.53 Den föregicks av 2014 års sexual- brottskommittés förslag i betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60) och innebar en stor förändring i synsätt på sexualbrotten. Den stora förändringen består i att det inte längre krävs att gärningspersonen har använt sig av våld eller hot, eller utnyttjat offrets särskilt utsatta situation, för att kunna dömas för till exempel våldtäkt. Gränsen för straffbar gärning går i stället vid om deltagandet i en sexuell aktivitet är frivilligt eller inte.54 I pro- positionen föreslogs även att två nya brott skulle införas: oaktsam våldtäkt (6 kap. 1 a § BrB) respektive oaktsamt sexuellt övergrepp (6 kap. 3 § BrB).55

Kommittén föreslog i betänkandet att det av lagtexten skulle fram- gå att ett frivilligt deltagande måste komma till uttryck genom ord eller handling för att det skulle kunna bedömas som frivilligt, vilket dock avvisades av regeringen. I propositionen bedömde regeringen i stället att en person inte kunde åläggs ett sådant ansvar, bland annat på grund av att personer uttrycker sitt frivilliga deltagande till sexu- ellt umgänge på högst skiftande sätt. Regeringen menade ändå att

49Ibid. s. 94.

50Ibid. s. 98.

51Lag (2022:1043).

52Lag (2022:1043).

53Prop. 2017/18:177.

54Ibid. s. 30.

55Ibid. s. 45.

147

Tidigare utredningar, propositioner och uppdrag

SOU 2023:98

frågan om vad målsägande gett uttryck för inte saknade betydelse vid en tillämpning av straffbestämmelsen utan i stället borde vara en central del vid prövningen av straffansvar. 56

Regeringen bedömde vidare att det frivillighetsrekvisit som före- slogs endast borde ta sikte på det faktiska handlandet, och inte på personens inre inställning till det sexuella umgänget, då den sexuella självbestämmanderätten innebär att en person kan välja att delta i något som denne kanske helst skulle låta bli att göra. Det innebär att om en person har valt att delta i sexuellt umgänge och det inte sam- tidigt har förekommit till exempel våld, hot eller utnyttjande av en särskilt utsatt situation, bör gärningen vara straffri även om den utsatte i grunden har varit negativt inställd till handlingen.57 Reger- ingen bedömde även att vad som är ett frivilligt deltagande ytterst måste överlämnas åt rättstillämpningen att bedöma i det enskilda fallet.

I propositionen framgår det även att olika typer av manifesta- tioner för samtycket, dvs. uttryck för frivilligheten, får central bety- delse för bedömningen av frivilligheten, liksom för bedömningen av gärningsmannens uppsåt. Frågor som rör vad hos målsägandens agerande som gjorde att gärningsmannen uppfattade att det fanns ett samtycke, blir då av avgörande betydelse för bedömning av straff- ansvar.58

Regeringen menar att utgångspunkten är att den som utför en sexuell handling mot någon annan person har ett ansvar att förvissa sig om att den andra personen vill delta. Det innebär att det är upp till den person som vill ha sexuellt umgänge med någon som för- håller sig passiv eller ger dubbeltydiga signaler att ta reda på om den andra personen vill. Detta krav gäller inte bara vid det inledande skeendet utan kvarstår under hela tiden som det sexuella umgänget består.59

56Ibid. s. 32.

57Ibid. s. 33.

58Ibid. s. 34.

59Prop. 2017/18:177. s. 34.

148

SOU 2023:98

Tidigare utredningar, propositioner och uppdrag

Omständigheter när deltagande inte kan anses bygga på frivillighet

I propositionen lyfts de omständigheter som medför att deltagande inte kan anses bygga på frivillighet. Dessa omständigheter är

deltagandet är en följd av misshandel, annat våld eller hot om brottslig gärning, hot om att åtala eller ange någon annan för brott eller hot om att lämna ett menligt meddelande om någon annan

gärningsmannen otillbörligt utnyttjar att personen på grund av medvetslöshet, sömn, allvarlig rädsla, berusning eller annan drog- påverkan, sjukdom, kroppsskada, psykisk störning eller annars med hänsyn till omständigheterna befinner sig i en särskilt utsatt situation eller

gärningsmannen förmår personen att delta genom att allvarligt missbruka att personen står i beroendeställning till gärnings- mannen (6 kap. 1 § BrB).

När deltagarna är överens om att våld ska ingå som en del i det sexuella umgänget

I propositionen förtydligas att om de som deltar i sexuellt umgänge är överens om att våld ska ingå som en del av umgänget kan valet att delta inte anses vara en följd av våldet, exempelvis inom ramen för utövning av så kallat BDSM-sex.60 Enligt regeringen bör bestäm- melsen således inte omfatta de fallen utan begränsas till de fall då den sexuella handlingen har framtvingats genom våldet.

Närmare förklaringar om våld och hot

I propositionen förklaras även att hot av viss magnitud bör medföra att ett frivilligt deltagande ska underkännas. Exempelvis hot som enligt gällande rätt innebär att ett våldtäktsbrott har begåtts, dvs. hot om brottslig gärning samt hot i form av s.k. utpressningshot.61 Med utpressningshot avses bland annat att använda hot som påtryck-

60Ibid. s. 81.

61Ibid. s. 38.

149

Tidigare utredningar, propositioner och uppdrag

SOU 2023:98

ningsmedel för att få andra att delta i sexuella handlingar eller hota att sprida poseringsbilder som den hotade tidigare har skickat till gärningsmannen. Enligt regeringens mening är sådana hot tillräck- ligt kvalificerade för att kunna medföra ansvar för våldtäkt.

I propositionen utvidgades även straffansvaret så att även den som utnyttjar en tvångssituation framkallad av annan kan dömas som gärningsman. Det innebär att det inte krävs att den person som genomför den sexuella handlingen är densamma som den som har utövat våldet eller hotet mot målsäganden för att straffansvar ska föreligga, då kränkningen för målsäganden bedömdes vara lika.

Konkreta situationer som lyfts i propositionen när detta be- dömdes bli aktuellt är vid människohandel som syftar till prostitu- tion, dvs. när en person genom våld eller hot tvingas att delta i sexu- ella handlingar med en person som köper sex, om gärningsmannen kände till eller misstänkte att personens val att delta var en följd av misshandel eller hot från en annan person. Regeringen bedömde att regleringen, tillsammans med införandet av ett oaktsamhetsansvar, skulle komma att leda till att sexköpare skulle dömas för våldtäkt eller sexuellt övergrepp i stället för köp av sexuell tjänst i större ut- sträckning.62

Sexualbrott som sker på distans, exempelvis via internet

Avseende sexuella handlingar som sker till exempel via telefon, inter- net eller andra medier, bedömde regeringen att även detta skulle om- fattas av straffansvar enligt bestämmelserna om våldtäkt, sexuellt övergrepp, våldtäkt mot barn och sexuellt övergrepp mot barn samt de grova formerna av dessa brott och sexuellt utnyttjande av barn. Regeringen ansåg inte att detta uttryckligen behövde anges i lag- texten,63 eftersom den då gällande bestämmelsen ansågs ge tillräck- ligt starkt skydd. Regeringen byggde sin bedömning på en dom i Högsta domstolen, i NJA 2015 s. 501, som klargjorde att straff- bestämmelserna även var tillämpliga vid övergrepp som sker på distans. Fallet rörde ett målsäganden som hade förmåtts att smeka sig på sina bröst och onanera inför gärningsmannen via webbkamera. Av domen framgår att straffansvar om sexuellt övergrepp mot barn

62Ibid. s. 39.

63Ibid. s. 43 ff.

150

SOU 2023:98

Tidigare utredningar, propositioner och uppdrag

inte förutsätter att gärningsmannen själv har utfört den sexuella handlingen eller att denne fysiskt har befunnit sig på samma plats som offret. Med andra ord förutsätts inte fysisk delaktighet för att någon ska kunna dömas för sexualbrott.

3.4.3Skyddet mot allvarliga sexuella kränkningar som begås på distans skärps

Kort efter att den nya sexualbrottslagstiftningen som bygger på fri- villighet trätt i kraft 2018, tillsatte regeringen en ny utredning64 som skulle se över om det fanns behov av ytterligare åtgärder för att stärka skyddet mot sexuella kränkningar. Utredningens förslag ut- mynnade i betänkandet Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43) och ledde senare fram till propositionen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar,65 vars straffskärpnings- förslag syftade till att straffen på ett bättre sätt skulle återspegla brottslighetens allvarlighetsgrad. Bland annat föreslogs att minimi- straffet skulle höjas för flera sexualbrott mot barn. För att stärka skyddet mot allvarliga sexuella kränkningar som begås på distans, t.ex. över internet, föreslog regeringen även att bestämmelserna om våldtäkt och sexuellt övergrepp och motsvarande brott mot barn skulle utvidgas till att omfatta den som förmår en person som inte deltar frivilligt att företa eller tåla en sådan sexuell handling som avses i respektive straffbestämmelse samt att straffansvaret för våldtäkt mot barn och sexuellt övergrepp mot barn skulle utvidgas till att omfatta den som på ett otillbörligt sätt förmår barnet att företa eller tåla en sådan sexuell handling som avses i respektive straffbestämmelse.66 Utvidgningen innebär att det inte längre finns ett krav på att gärnings- mannen måste delta i realtid för att kunna dömas. Förslaget till- styrktes av en stor majoritet av remissinstanserna.

Skälet till straffskärpningen var att regeringen bedömde att över- grepp av barn på nätet indikerats vara lika allvarliga som övergrepp som sker utanför nätet då många barn uppvisat psykisk ohälsa och posttraumatiska symtom i mycket hög grad. Även om regeringen inte kunde identifiera några studier som analyserat hur vuxna perso- ner påverkas av sexualbrott som sker på distans, bedömde man att

64Dir. 2020:5.

65Prop. 2021/22:231.

66Ibid. s. 21.

151

Tidigare utredningar, propositioner och uppdrag

SOU 2023:98

det inte fanns någon anledning att inte anta att även vuxna tar skada av sådana brott.

Regeringen ansåg att en utgångspunkt för lagstiftningen borde vara att distansbrott i kränkningshänseende borde vara jämförliga med sexualbrott som inte begås på distans och att så är fallet även då gärningsmannen inte deltagit i realtid när den sexuella handlingen företagits, dvs. när händelseförloppet varit uppdelat.67

Bestämmelsen om utnyttjande av barn för sexuell posering ut- vidgas även till att omfatta ageranden där barnet varit helt passivt, exempelvis på grund av sömn, berusning, rädsla eller funktionsned- sättning.68 Nuvarande bestämmelse om utnyttjande av barn för sexuell posering finns i 6 kap. 8 § BrB.69

3.5Reglering av människohandel och koppling till pornografi

3.5.1Exploatering för sexuella ändamål bedöms innefatta att utnyttjas för pornografiska framställningar

I propositionen Förstärkt straffrättsligt skydd mot människohandel70 från 2009, föreslog regeringen en ny utformning av människohandels- brottet. Propositionen byggde på betänkandet Människohandel och barnäktenskap – ett förstärkt straffrättsligt skydd (SOU 2008:41). I pro- positionen föreslog regeringen att straffansvaret skulle omfatta människohandelsförfaranden i syfte att exploatera offret för sexuella ändamål, avlägsnande av organ, krigstjänst, tvångsarbete eller annan verksamhet i en situation som innebär nödläge för den utsatte. Begreppet ”exploateras för sexuella ändamål”, bedömdes samman- fatta utnyttjande för sexualbrott, tillfälliga sexuella förbindelser eller utnyttjande för andra sexuella ändamål. Med ”andra sexuella ända- mål”, avsågs även ett otillbörligt användande av offret för medverkan vid framställning av pornografiska alster eller medverkan i porno- grafisk föreställning.71 Vad som förutsätts för att detta rekvisit ska vara uppfyllt är att offret ska delta i sexuella handlingar eller i hand- lingar som uppfyller definitionen av pornografi, vilket innebär att

67Ibid. s. 25.

68Ibid. s. 39.

69Lag (2022:1043).

70Prop. 2009/10:152.

71Ibid. s. 60.

152

SOU 2023:98

Tidigare utredningar, propositioner och uppdrag

den relevanta handlingen ska ha en ”ohöljd exponering av sexuell innebörd”.72

Nuvarande bestämmelse om människohandel finns i 4 kap. 1 a § BrB.73

3.6Andra utredningar, uppdrag och överenskommelser av betydelse för utredningen

3.6.1God och nära vård – En primärvårdsreform

I maj 2020 presenterade regeringen propositionen Inriktning för nära och tillgänglig vård – En primärvårdsreform74 i syfte att ställa om hälso- och sjukvården till att primärvården utgör navet i vården och den som samspelar med annan hälso- och sjukvård och socialtjänsten. Propositionen bygger i huvudsak på betänkandet God och nära vård

En primärvårdsreform (SOU 2018:39).

Målet med omställningen av hälso- och sjukvården är att patien- ten ska få en god, nära och samordnad vård som stärker hälsan och som förbättrar vårdens tillgänglighet, delaktighet och kontinuitet.

I propositionen lyfts vikten av en stärkt kontinuitet i relationen mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen, vilket bland annat tillgodoses med en fast läkarkontakt. Genom kontinuiteten förbättras förutsättningar att skapa goda relationer och tillit vilket i sin tur underlättar för patienten att lyfta känsliga frågor såsom exem- pelvis våldsutsatthet och begynnande psykisk ohälsa. Detta berör utredningens målgrupp i högsta grad, då det även kan förbättra förutsättningarna för att patienter vågar lyfta utsatthet för våld och övergrepp vid produktion och distribution av pornografi eller att de har fått bilder eller filmer spridda mot sin vilja.

Omställningen till en god och nära vård pågår nu och för 2023 finns en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) som innehåller fyra olika utvecklingsområden som alla syftar till att stödja utvecklingen av hälso- och sjukvården med särskild inriktning på den nära vården.75

72Prop. 1970:125 och Prop. 1997/98:43 s. 80 samt jfr JO 1971 s. 561.

73Lag (2018:601).

74Prop. 2019:20/164.

75Regeringsbeslut 2023-01-26 nr. II:3.

153

Tidigare utredningar, propositioner och uppdrag

SOU 2023:98

I praktiken innebär omställningen att begreppen nära och till- gänglig ska definieras med utgångspunkt i patientens behov och av- ser en mer personcentrerad hälso- och sjukvård där samarbetet och samverkan mellan regioner och kommuner är central.76

3.6.2Hållbar socialtjänst – En ny socialtjänstlag

I augusti 2020 lämnade en särskild utredare förslag på utformning av en ny socialtjänstlag i betänkandet Hållbar socialtjänst – En ny social- tjänstlag (SOU 2020:47). Målsättningen med reformen är att den nya lagen ska bidra till social hållbarhet med individen i fokus och som erbjuder behovsanpassade insatser utifrån ett förebyggande och kun- skapsbaserat perspektiv. Några av huvudförslagen handlar om att nuvarande målbestämmelse kompletteras med ett mål om att främja människors jämställda levnadsvillkor, att socialtjänsten ska ha ett förebyggande perspektiv och inriktas på att vara lätt tillgänglig samt att en eller flera insatser ska tillhandahållas utan föregående individuell behovsprövning.

I betänkandet lyfts flera områden som har direkt eller indirekt påverkan på målgruppen som utsätts för våld och övergrepp vid produktion och distribution av pornografi. Bland annat lyfts jäm- ställdhetpolitikens koppling till socialtjänstens ansvar och uppdrag. Samtliga jämställdhetspolitiska mål bedöms ha relevans för social- tjänstens ansvarsområden utifrån socialnämndens yttersta ansvar för kommuninvånarna. Särskilt i förhållande till delmålen om jämställd hälsa och att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Avseende social- tjänstens uppdrag att förebygga och motverka sociala problem, be- dömer utredaren även att socialtjänsten har en betydande roll att bland annat förebygga mäns våld mot kvinnor och att barn far illa.

I betänkandet föreslås även att målgruppsindelning ska struk- tureras om, i syfte att tydliggöra vikten av personers individuella behov och förutsättningar i stället för deras grupptillhörighet, då grupper som inte nämns i gruppindelning annars riskerar att exkluderas. Ett annat syfte är att socialtjänsten ska får bättre förutsättningar att kunna anpassa sitt arbete efter samhällsförändringar och ökad kun- skap om nya sociala problem och stödbehov, vilket främjar kom-

76Ibid. s. 4.

154

SOU 2023:98

Tidigare utredningar, propositioner och uppdrag

munens möjligheter att arbeta med personer som utsatts för våld och övergrepp vid produktion och distribution av pornografi.

Betänkandet bereds inom Regeringskansliet och lagändringar som bygger på förslagen beräknas träda i kraft någon gång under 2024.77

3.6.3Börja med barnen! Följa upp hälsa och dela information för en god och nära vård

Utredningen En sammanhållen god och nära vård för barn och unga och slutbetänkande Börja med barnen! Följa upp hälsa och dela infor- mation för en god och nära vård (SOU 2021:78), som lämnades till regeringen i oktober 2021, har betydelse för denna utredning efter- som förslagen handlar om att stärka det förebyggande och hälso- främjande arbetet för barn och unga, och särskilt för barn med psykisk ohälsa. En likvärdig och förbättrad vård för barn och unga med psykisk ohälsa gynnar även målgruppen som utvecklat psykisk ohälsa som förorsakats av sexuellt våld och sexuell exploatering i form av utnyttjande för pornografiska framställningar.

Bakgrunden till utredningens uppdrag var framför allt problem med en fragmentiserad barn- och ungdomshälsovård, utan tillräcklig koordinering på nationell nivå, som riskerar att leda till att barn och unga inte alltid får sina behov av vård tillgodosedda. Syftet var också att avlasta den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin. Sam- manfattningsvis lämnade betänkandet följande huvudförslag:

att hälso- och sjukvårdens ansvar för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet mot barn och unga blir mer lika över landet

att ett hälsovårdsprogram tas fram som gör det tydligt vad barn och unga och deras föräldrar bör erbjudas.

Utredningen lämnade även förslag och rekommendationer som ska göra det enklare för barn och unga att få en fast vårdkontakt genom en stödperson som hjälper till att samordna vården, att samverkan stärks mellan vården, skolan, socialtjänsten och tandvården, att barn och unga ska göras mer delaktiga i att planera och utforma vården samt att övergången från vård för barn till vård för vuxna ska bli tryggare.

77Prop. 2023/24:1.

155

Tidigare utredningar, propositioner och uppdrag

SOU 2023:98

Den 10 augusti 2023 beslutade regeringen att ge Socialstyrelsen och fem andra myndigheter i uppdrag att arbeta fram ett nationellt hälsoprogram för barn och unga, i enlighet med betänkandets förslag. Socialstyrelsen ska redovisa uppdraget senast den 31 oktober 2026.78

3.6.4För barn och unga i samhällsvård

Den 7 oktober 2021 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att se över och föreslå åtgärder för hur kvaliteten i vården kan öka när barn och unga placeras i familjehem, jourhem, stöd- boende och hem för vård eller boende (HVB), inklusive särskilda ungdomshem, med stöd av socialtjänstlagen och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU).79

Syftet med uppdraget är att säkerställa att barn och unga som placeras utanför det egna hemmet alltid ska garanteras trygghet, säkerhet och en i övrigt god vård.

I uppdraget ingår bland annat att utredaren ska lämna förslag på hur kvaliteten i vården av barn och unga som placeras utanför det egna hemmet kan säkerställas och hur stödet till barn och unga kan förbättras sedan vård utanför det egna hemmet har upphört. Vidare ingår att kartlägga och analysera orsakerna till brister i vårdkedjan, analysera familjehemmens förutsättningar att ge god vård och före- slå hur tillgången till fler lämpliga familjehem kan öka.

Utredaren ska även analysera om det krävs förtydliganden i Statens institutionsstyrelses (SiS) hälso- och sjukvårdsuppdrag och ta ställning till om SiS bör ges möjlighet att initiera en samordnad individuell plan (SIP)80 och analysera vad som behövs för att säker- ställa placerade barns och ungas tillgång till jämlik hälso- och sjuk- vård. Utredaren ska även analysera behovet av hem för vård eller boende (HVB) med differentierat behandlingsinnehåll, till exempel med avseende på ungdomar med funktionsnedsättning eller allvarlig psykiatrisk problematik och även analysera hur stödet till barn, unga och vårdnadshavare kan stärkas efter det att en placering utanför det egna hemmet upphört. Utredningen lämnade sitt betänkande För barn och unga i samhällsvård till regeringen den 6 november 2023.81

78Regeringsbeslut S2023/02379.

79Dir. 2021:84.

80Se även kapitel 9.

81SOU 2023:66.

156

SOU 2023:98

Tidigare utredningar, propositioner och uppdrag

3.6.5Från delar till helhet – En reform för samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser till personer med samsjuklighet

I syfte att förbättra samverkan för personer med samsjuklighet mellan huvudmännen gav regeringen i juni 2022 en särskild utredare i upp- drag att föreslå hur samordnade insatser när det gäller vård, behand- ling och stöd kan säkerställas för barn, unga och vuxna personer med samsjuklighet i form av missbruk och beroende och annan psykiatrisk diagnos eller närliggande tillstånd.82 Utredningen fick namnet Sam- sjuklighetsutredningen och lämnade sitt slutbetänkande Från delar till helhet – En reform för samordnade, behovsanpassade och person- centrerade insatser till personer med samsjuklighet (SOU 2021:93) till regeringen i januari 2023.

I betänkandet framgår att en majoritet av de personer som får vård på grund av skadligt bruk eller beroende också har vårdats för en annan psykiatrisk diagnos, och därför kan beskrivas ha en sam- sjuklighet. Kvinnor med samsjuklighet lyfts som en grupp som be- finner sig i en särskilt utsatt situation, då det är vanligt att de även har erfarenheter av övergrepp och andra trauman. Exempelvis är det inte ovanligt att kvinnor som är intagna på SiS-hem83 för LVM-vård har erfarenhet av trauman, ofta i form av sexuella övergrepp. Detta gäller även för kvinnor och flickor som vårdats enligt LVU.

Utredningen föreslår en genomgripande reform av samhällets insatser till personer med samsjuklighet och huvudförslagen handlar framför allt om förtydligande av huvudmännens ansvar för vård och stöd och att personer med skadligt bruk och beroende och andra psykiatriska tillstånd ska ges samordnade insatser.84

Betänkandet bereds inom Regeringskansliet.

82Dir. 2020:68.

83SiS – hem är ett hem för individuellt anpassad tvångsvård och behandling av ungdomar med allvarliga psykosociala problem och vuxna med missbruksproblem som bedrivs av Statens institutionsstyrelse, SiS.

84SOU 2021:93. s. 72.

157

Tidigare utredningar, propositioner och uppdrag

SOU 2023:98

3.6.6En uppväxt fri från våld – En ny nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn

I direktivet till denna utredning framgår att utredaren ska föra dialog med utredningen En uppväxt fri från våld,85 vilket genomfördes fram tills utredningen lämnade sitt betänkande i februari 2023. Betän- kandet fick namnet En uppväxt fri från våld – En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (SOU 2022:70) och tar tydlig utgångspunkt i barnkonventionen och konventionens definition av våld.

I betänkandet lämnar utredaren förslag till en övergripande mål- sättning för arbetet som handlar om att ”varje barn ska ha en uppväxt fri från våld.” Därtill tillkommer fem långsiktiga mål som föreslås vara strategiskt vägledande under en tioårsperiod. Dessa mål liknar målsättningarna i den nationella strategin för att förebygga och be- kämpa mäns våld mot kvinnor vilket främjar samordningen mellan de olika strategidokumenten i det våldsförebyggande arbetet.

De fem målen som anger riktningen för arbetet är

våld mot barn ska förebyggas,

barns våldsutsatthet ska upptäckas,

barn ska få det skydd och stöd samt den behandling de har rätt till,

barns rättigheter i brottmålsprocessen ska tillgodoses och

kunskaps- och metodutvecklingen ska stärkas.

Samtliga fem mål har en direkt koppling till utredningens målgrupp; barn som utnyttjas sexuellt i form av att skildras i bilder eller filmer som sprids i pornografiskt syfte.

Några av de förslag som lämnas av utredningen är att:

Socialstyrelsen ges i uppdrag att undersöka tillgången till och be- hovet av strukturerade arbetssätt och metoder för socialtjänstens bedömningar av risker och skyddsbehov vid misstanke eller känne- dom om våld mot barn. Arbetssätten och metoderna ska vara anpassade för att hantera situationer relaterade till samtliga vålds- former som kan komma att drabba barn.

85Dir. 2021:29.

158

SOU 2023:98

Tidigare utredningar, propositioner och uppdrag

Socialstyrelsen ges i uppdrag att undersöka och bedöma behovet av att förtydliga och/eller utöka befintliga rekommendationer kring att systematiskt fråga om våld mot barn inom berörda verksam- heter inom socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården.

Ett långsiktigt arbete bör bedrivas för att förbättra tillgänglig- heten till barn- och ungdomspsykiatrin, bland annat med stöd av den senaste överenskommelsen mellan regeringen och SKR av- seende insatser inom området psykisk hälsa och suicidprevention 2021–202286 och vidarebehandlingen av förslag från utredningen En sammanhållen god och nära vård för barn och unga.87

A Kommunernas ansvar förtydligas för att förebygga och be- kämpa våld mot barn i en ny lag. Lagens syfte ska vara att säker- ställa att kommuner, utifrån ett kunskapsbaserat underlag, kon- tinuerligt tar ställning till behovet av åtgärder i kommunen för att säkerställa att varje barn som är, eller riskerar att bli, utsatt för våld får sina rättigheter tillgodosedda i enlighet med barnkon- ventionen. I den föreslagna lagen åläggs kommunerna bland annat att kartlägga och analysera vad som inom kommunens verksam- hetsområden behövs för att våld mot barn ska förebyggas, barns våldsutsatthet ska upptäckas, barns rätt till skydd, stöd och be- handling ska tillgodoses, och barns rättigheter i brottmålsproces- sen ska tillgodoses. Utifrån lägesbilden ska kommunen sedan ta fram en åtgärdsplan med konkreta åtgärder som ska vidtas för att i kommunen åstadkomma en förbättring inom området.

Det tillsätts en utredning som ska utreda och ta ställning till om, och i så fall hur, det behövs en reglering i syfte att stärkas sam- verkan mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården avseende barn som behöver stöd och/eller behandling med anledning av erfarenheter av våld med syfte att säkerställa att barns hjälpbehov inte faller mellan stolarna.

Utredningen lämnade även förslag och rekommendationer som ska göra det enklare för barn och unga att få en fast vårdkontakt genom en stödperson som hjälper till att samordna vården, att samverkan stärks mellan vården, skolan, socialtjänsten och tandvården, att barn och unga

86Regeringsbeslut S2021/08203.

87Dir. 2019:93.

159

Tidigare utredningar, propositioner och uppdrag

SOU 2023:98

ska göras mer delaktiga i att planera och utforma vården samt att över- gången från vård för barn till vård för vuxna ska bli tryggare.

3.6.7Ett fönster av möjligheter – Stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende

Den 26 juni 2023 presenterade regeringen propositionen Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende.88 Reformen byggde på lagrådsremissen Ett fönster av möjligheter – Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende (S2022/03649) som utgick från betänkandet Ett fönster av möjligheter – Stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende (SOU 2017:112).

Propositionen innehåller flera förslag för att förbättra skyddet och stödet till dem som behöver skyddat boende, bland annat genom ett stärkt barnrättsperspektiv för barn som följer med en vårdnads- havare till ett skyddat boende. Ett av huvudförslagen är att skyddat boende ska regleras i socialtjänstlagen som en boendeinsats till den som behöver stöd och skydd till följd av hot, våld eller andra över- grepp. Regeringen föreslår även att det ska krävas tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg för att få bedriva verksamhet i form av skyddat boende.

I propositionen förtydligas att skyddat boende ska vara en placeringsform som bör vara öppen för alla som är eller har varit ut- satta eller riskerar att utsättas för våld eller andra övergrepp eller hot om våld. Målgruppen för skyddade boende bör således vara alla våldsutsatta med behov av insatsen oavsett relation till förövaren. Detta öppnar upp för att personer som utsätts för våld och över- grepp vid produktion och distribution av pornografi och som är i behov av skydd på ett tydligare sätt ska kunna erbjudas en boende- sinsats i form av skyddat boende.

Kommuner mot brott Den 1 juli 2023 trädde en ny lag i kraft som ger kommunerna ett brottsförebyggande ansvar.89 Lagen om kom- muners ansvar för brottsförebyggande arbete har sin grund i betän- kandet Kommuner mot brott (SOU 2021:49). Syftet med den nya lagen är att motverka brottslighet genom effektivare brottsbekämp- ning och förebyggande arbete. Sveriges kommuner har en central roll i det lokala brottsförebyggande arbetet och med den nya lagen

88Prop. 2023/24:31.

89Lag (2023:196).

160

SOU 2023:98

Tidigare utredningar, propositioner och uppdrag

önskar regeringen säkerställa att kommunerna arbetar med dessa frågor på ett effektivt och kunskapsbaserat sätt.

Av propositionen framgår att kommunerna ska ta fram en läges- bild över brottsligheten och utifrån denna ta ställning till behovet av åtgärder och besluta om en åtgärdsplan. Kommunerna ska också ta ett visst ansvar för samordningen av det lokala brottsförebyggande arbetet och inrätta en samordningsfunktion för arbetet. Förhopp- ningarna är att kommunens systematiska lägesbildsarbete ska gene- rera bättre kunskapsunderlag som i sin tur ger effektivare brottsföre- byggande åtgärder. Om kommunerna inkluderar brottslighet med koppling till mäns våld mot kvinnor i lägesbildsarbetet, kan detta också fånga upp våldsbrott som sker inom produktion och distribution av pornografi och på så sätt bidra till bättre brottsbekämpande och före- byggande insatser.

3.6.8Utredning om barns skydd mot sexuella kränkningar samt vissa frågor om brott mot kvinnor och äldre

Den 24 februari 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bland annat se över det straffrättsliga skyddet mot sexuella kränk- ningar av barn och överväga en ny straffskärpningsgrund för brott med hatbrottsmotiv mot kvinnor.90

I uppdraget ingår bland annat att se över det straffrättsliga skyd- det mot sexuella kränkningar av barn i åldern 15–17 år, särskilt i för- hållande till utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling. Enligt direktivet ska utredaren även att ta ställning till om brotts- beteckningarna barnpornografibrott och grovt barnpornografibrott bör ändras i syfte att tydliggöra att vissa brott är dokumenterade sexuella övergrepp mot barn.

Därutöver ska utredaren se över regelverket om utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling, köp av sexuell tjänst och koppleri i fråga om prostitution genom användande av internetbaserade verk- tyg, i synnerhet när det gäller minderåriga och så kallad ”sugardejting”.

Uppdraget ska redovisas senast den 24 november 2023.91

90Dir. 2022:7.

91Dir. 2023:17.

161

Tidigare utredningar, propositioner och uppdrag

SOU 2023:98

3.6.9Utredningen om exitprogram för personer som är utsatta för prostitution

Den 12 juli 2022 utsåg regeringen en särskild utredare med uppdrag att lämna förslag på ett exitprogram för vuxna personer som är utsatta för prostitution och människohandel för sexuella ändamål samt ett program för barn utsatta för sexuell exploatering och män- niskohandel för sexuella ändamål.92 Syftet med programmen är att stärka identifiering, skydds-, stöd- och vårdinsatser för målgrup- perna vuxna och barn. Utöver utformande av program ingår även att utredaren bland annat ska

kartlägga vilket skydd, stöd och vård som vuxna personer utsatta för prostitution och människohandel för sexuella ändamål er- bjuds och tar del av samt analysera eventuella hinder som finns för att ta del av stödet, liksom motsvarande för barn som är ut- satta för sexuell exploatering och människohandel för sexuella ändamål,

identifiera framgångsrika internationella program och projekt för personer som vill lämna prostitution samt utvärderingar och rele- vant forskning på området,

lämna nödvändiga författningsförslag och då ta hänsyn till rele- vanta pågående lagstiftningsarbeten på området, till exempel de som rör socialtjänstlagen (2001:453) och lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga och

föreslå åtgärder för att barn i större omfattning än i dag ska kunna ta del av det befintliga skydd, stöd, rehabilitering och vård som de har rätt till.

I direktivet till utredningen framgår även att utredaren i utformandet av programmen ska samordna arbetet gentemot regionerna och eventuella förslag som rör hälso- och sjukvården med denna utred- ning93 då det finns starka kopplingar mellan personer som utsätts för prostitution och människohandel för sexuella ändamål och personer utsatta för våld och övergrepp vid produktion och distribution av pornografi.

92Dir. 2022:115.

93Ibid.

162

SOU 2023:98

Tidigare utredningar, propositioner och uppdrag

Mot denna utgångspunkt i direktivet har arbetet samordnats mellan de båda utredningarna i den utsträckning som det har bedömts ända- målsenligt. Uppdraget om exitprogram ska redovisas senast den 30 november 2023.

3.6.10Överenskommelse om förstärkta insatser för kvinnors hälsa och förlossningsvården

Regeringen har ingått flera överenskommelser med SKR inom om- rådet förlossningsvård och kvinnors hälsa. Den senaste överens- kommelsen, från januari 2023, omfattar bland annat att regionerna ska genomföra insatser för att utveckla vården för barn och vuxna som har utsatts för sexuellt våld och könsstympning.94 I överens- kommelsen framgår att vården för flickor och kvinnor som utsatts för sexuellt våld och könsstympning ska vara tillgänglig över hela landet, jämlik och kunskapsbaserad. I detta ingår att säkerställa att det finns tydliga vårdkedjor för personer som blivit utsatta för sexuellt våld eller könsstympning. Patienter, inklusive de med en komplex problematik, ska erbjudas vård baserad på bästa möjliga kunskap. Detta kan vid behov innefatta både somatisk och psykia- trisk specialiserad vård. Att utveckla och behålla kompetens är en viktig del i detta.

Medel får också användas för att öka medarbetarnas kunskaper om sexuellt våld och könsstympning, dess konsekvenser och hur det kan upptäckas, särskilt i de fall flickan eller kvinnans söker vård för andra symtom. Medel får även användas för att förbättra vårdens be- mötande av målgruppen.

94Regeringsbeslut S2023/00371.

163

4 Internationella åtaganden

Sverige har ratificerat flera internationella konventioner och till- hörande protokoll som ställer långtgående krav på konventions- staterna att skydda individer från våld, inklusive sexuella övergrepp, utnyttjande och diskriminering. Det gäller både vuxna och barn, i synnerhet kvinnor och flickor. I detta kapitel redogör vi för de inter- nationella åtaganden som Sverige förbundit sig till och som är cen- trala utgångspunkter för vårt uppdrag.

Inledningsvis presenterar vi de konventioner och deklarationer som finns på FN-nivå avseende avskaffande av diskriminering och våld mot kvinnor inom samhällets samtliga arenor samt bekämpande av människohandel som särskilt berör utnyttjande för sexuella ända- mål, vilket även inkluderar utnyttjande för pornografiska framställ- ningar. Sedan redogör vi för barnkonventionen och de bestämmelser som rör barnets rätt att skyddas mot alla former av våld och ut- nyttjande. Vi redogör särskilt för konventionens tilläggsprotokoll om försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi. Vi lyfter även konventionen om rättigheter för personer med funk- tionsnedsättning och de artiklar som fastslår rätten att inte utsättas för utnyttjande, våld eller övergrepp.

Därefter redogör vi för de konventioner och direktiv inom om- rådet som finns på EU-nivå. Avslutningsvis beskriver vi övriga instru- ment som har relevans för området.

165

Internationella åtaganden

SOU 2023:98

4.1Förenta nationerna

4.1.1FN:s konvention om avskaffande av alla former av diskriminering av kvinnor

FN:s konvention om avskaffande av alla former av diskriminering av kvinnor, även kallad Kvinnokonventionen eller CEDAW, Committee on the Elimination of Discrimination against Women, är en av FN:s nio kärnkonventioner och antogs av FN:s generalförsamling 1979.1 CEDAW togs fram då de allmänna förklaringarna om de mänskliga rättigheterna inte ansågs vara tillräckligt kraftfulla för att tillvarata kvinnors rättigheter och förhindra könsdiskriminering.

1980 var Sverige ett av de första länderna att underteckna2 kon- ventionen och förband sig därmed att arbeta för att eliminera alla former av diskriminering av kvinnor både i den offentliga och i den privata sfären samt att verka för att kvinnor och män ska ha samma rättigheter. CEDAW innehåller inga uttryckliga skrivningar om könsrelaterat våld men FN:s kvinnokommitté har klargjort att för- budet mot könsdiskriminering även omfattar ett förbud mot våld mot kvinnor då våldet begränsar eller hindrar kvinnors mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.3

Enligt konventionen ska staterna vart fjärde år inkomma med en skriftlig rapport till CEDAW:s granskningskommitté om hur de levt upp till konventionens artiklar och redovisa de åtgärder som vidtagits för att genomföra den. Granskningskommitténs senaste rapport presenterades i november 2021.4 I den uttrycker kommittén oro för förekomsten av könsrelaterat våld mot kvinnor i Sverige och det ökade antalet flickor som utsätts för sexuellt våld av unga förövare. Kommittén understryker det faktum att utsatthet för sexuellt våld utgör en av riskfaktorerna för att utsättas för människohandel för sexuella ändamål. Samtidigt välkomnar kommittén Sveriges arbete med den tioåriga nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor5 och dess åtföljande åtgärdsprogram, den nya sexualbrottslagstiftningen från 2018 som bygger på frivillighet samt arbetet med nya former av könsrelaterat våld mot kvinnor, särskilt på internet.

1Resolution 34/180 (1979).

2Prop. 1979/80:147, AU1979/80, Rskr 1979/80:327.

3CEDAW/C/GC/35 (2017).

4CEDAW/C/SWE/CO/10 (2021).

5Skr. 2016/17:10.

166

SOU 2023:98

Internationella åtaganden

4.1.2FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor

FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, som antogs av generalförsamlingen den 20 december 1993,6 omfattar fysiskt, sexuellt och psykologiskt våld som leder till skada eller lidande för kvinnor, oavsett om det sker i det offentliga eller privata livet. Även hot, tvång eller godtyckligt frihetsberövande omfattas.

I deklarationens artikel 2 preciseras tre kategorier av våld mot kvinnor. Den första kategorien är våld som begås inom familjen och i hemmet, vilket bland annat inkluderar misshandel, våldtäkt inom äktenskapet, våld med koppling till exploatering och incest. Den andra kategorin är våld som begås i samhället, dvs. allt från våldtäkt, sexuella övergrepp och människohandel till ofredande på arbets- platsen. Den tredje kategorin är våld som begås av staten, varhelst det förekommer.

Våld som sker vid produktion och distribution av pornografi kan ingå i både den första och andra kategorin i definitionen eftersom alla former av våld mot kvinnor omfattas, oavsett om det sker i privata eller offentliga sammanhang.

Deklarationen är inte juridiskt bindande men uppmanar staterna att lagstifta för att förhindra våld mot kvinnor och förbättra situa- tionen för de som drabbats av våldet. Staterna uppmanas även att utarbeta handlingsplaner och utveckla förhållningssätt som före- bygger våld mot kvinnor. Staterna ska också se till att det finns rätts- liga mekanismer för att de drabbade ska kunna få en rättvis och full- god upprättelse.

4.1.3FN:s konvention om gränsöverskridande organiserad brottslighet samt Palermoprotokollet

Den 15 november 2000 antog FN:s generalförsamling konventionen mot gränsöverskridande organiserad brottslighet och den 12 decem- ber 2000 undertecknade Sverige konventionen och tilläggsproto- kollet om förebyggande, bekämpande och bestraffande av handel med människor, särskilt kvinnor och barn, det så kallade ”Palermo-

6FN:s resolution 48/104 (1993).

167

Internationella åtaganden

SOU 2023:98

protokollet.7 Den 1 april 2004 beslutade regeringen att ratificera konventionen och den 30 maj 2004 trädde den i kraft.8

Det kompletterande protokollet trädde i sin tur i kraft den 31 juli 2004.9 Genom utformningen av Palermoprotokollet hade staterna för första gången kommit överens om en rättsligt bindande defi- nition av människohandel på global nivå.

Syftet med Palermoprotokollet är enligt artikel 2 att förebygga och bekämpa handel med människor, särskilt vad avser kvinnor och barn, att skydda och bistå offren för sådan handel med full respekt för deras mänskliga rättigheter och att främja samarbetet mellan sta- terna för att uppnå dessa syften. Staterna som undertecknat proto- kollet har således ett stort ansvar för att se till att människor skyddas från att utsättas för människohandel oavsett ändamål.

4.1.4FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) utgör en av ytterligare sju centrala FN-konventioner.10 Konventionen klar- gör vilka rättigheter alla barn i hela världen har och har som målsätt- ning att ge barn, oavsett bakgrund, rätt att behandlas med respekt och att få komma till tals. Sverige ratificerade konventionen 1990 utan reservationer och sedan den 1 januari 2020 är den en del av svensk lag.11 Genom ratificeringen av konventionen har Sverige förbundit sig juridiskt att respektera, skydda och främja rättigheterna i kon- ventionen.

Barnkonventionen fastslår rättigheter för alla barn och statens ansvar i totalt 54 artiklar. I konventionens artikel 1 fastslås att som barn räknas varje människa under 18 år. Vidare innehåller konven- tionen fyra grundläggande principer som alla övriga artiklar ska utgå ifrån: principen om icke-diskriminering (artikel 2), principen om barnets bästa (artikel 3), principen om rätten till liv och utveckling (artikel 6) samt principen om rätten att få komma till tals och bli respekterad (artikel 12). De grundläggande principerna har en sär- skild ställning vid tolkning och tillämpning av konventionen. Alla

7FN:s resolution 55/25 (2000).

8Prop. 2002/03:146, bet. 2003/04JuU06, rskr 2003/04:23.

9Prop. 2003/04:111, bet. 2003/04JuU20, rskr 2003/04:232, SFS 2004:405–6.

10Prop. 2017/18:186.

11Lag (2018:1197).

168

SOU 2023:98

Internationella åtaganden

rättigheter i konventionen är lika mycket värda och de bildar en helhet som förutsätter varandra. Barnkonventionen innebär ett full- ständigt erkännande av barnet som rättighetsbärare.

Konventionen betonar även barnets särskilda sårbarhet och be- hov av stöd och skydd och flera bestämmelser i konventionen hand- lar om barnets rätt till särskilt skydd mot våld, övergrepp och olika former av utnyttjande. I artikel 19 fastställs att barn ska skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, van- vård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, inklu- sive sexuella övergrepp. FN:s kommitté för barnets rättigheter (barn- rättskommittén) understryker att alla former av våld, hur lindriga de än är, är oacceptabla. Detta lämnar inte utrymme för någon grad av legaliserat våld mot barn.12

I artikel 24 erkänner konventionsstaterna barnets rätt till bästa möjliga hälsa och tillgång till hälso- och sjukvård och till rehabili- tering och ska sträva efter att säkerställa att inget barn berövas sin rätt att ha tillgång till sådan hälso- och sjukvård. Artikel 34 kom- pletterar artikel 19 genom att staterna även åtar sig att skydda barnet mot alla former av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp och att vidta åtgärder för att förhindra att ett barn förmås eller tvingas att delta i en olaglig sexuell handling, att barn utnyttjas för prostitution eller annan olaglig sexuell verksamhet och att barn utnyttjas i porno- grafiska föreställningar och i pornografiskt material. Artikel 36 anger att staterna också ska skydda barnet mot alla andra former av utnyttjande som kan skada barnet i något avseende och i artikel 39 fast- ställs att barn som bland annat har utsatts för utnyttjande eller över- grepp har rätt till fysisk och psykisk rehabilitering och social åter- anpassning. Sådan rehabilitering och sådan återanpassning ska äga rum i en miljö som främjar barnets hälsa, självrespekt och värdighet.

Fakultativt protokoll om försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi

19 februari 2007 trädde det fakultativa protokollet om försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi i kraft i Sverige.13 Proto- kollet är ett tilläggsprotokoll som reglerar detaljfrågor som inte finns

12CRC/C/GC/13, Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 13 (2011), Barnets rätt till frihet från alla former av våld, punkt 17.

13Prop. 2005/06:68.

169

Internationella åtaganden

SOU 2023:98

med i barnkonventionen. Protokollet ska således ses som en för- stärkning och fördjupning av de åtaganden i barnkonventionen som handlar om skydd mot övergrepp och utnyttjande och har direkt relevans för artikel 19 och artikel 34 i barnkonventionen. De stater som ratificerat protokollet har, enligt artikel 1, förbundit sig att för- bjuda försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi en- ligt bestämmelserna i protokollet. I protokollets artikel 2 definieras barnpornografi som varje ”framställning, av vilket som helst slag, av ett barn som deltar i verkliga eller simulerade oförblommerade sexu- ella handlingar eller varje framställning av ett barns könsorgan för huvudsakligen sexuella syften”. Detta omfattar alla barn under 18 år i enlighet med barnkonventionen.

Det framgår vidare, i artikel 3, att det ska vara straffbart att pro- ducera, distribuera, sprida, importera, exportera, bjuda ut eller sälja eller att för sådant syfte inneha barnpornografi, enligt vad som avses i artikel 2. Detta ska gälla oavsett om gärningarna begås inom ett land eller är gränsöverskridande och oavsett om de begås på indi- viduell basis eller i organiserad form.

Konventionsstaterna ska vidare vidta alla nödvändiga åtgärder för att garantera att barn inte utnyttjas i barnpornografiska framställ- ningar genom internationella samarbeten för förebyggande, upp- täckt, utredning, åtal och bestraffning av dem som är ansvariga för sådana handlingar.

Uppföljning av Sveriges åtaganden

Vart femte år ska alla stater som har ratificerat konventionen lämna en rapport till barnrättskommittén om arbetet med barns rättigheter och efterlevnaden av konventionen och de tillhörande fakultativa protokollen. I barnrättskommitténs senaste sammanfattande slut- satser och rekommendationer till Sverige som lämnades den 7 mars 2023 uttrycker kommittén djup oro för den höga förekomsten av våld mot barn, inklusive sexuellt utnyttjande, könsrelaterat våld och digitalt våld.14 Kommittén påminner Sverige om att vidta de tidigare rekommendationer som lämnats avseende det fakultativa proto-

14CRC/C/SWE/CO/6-7 (2023).

170

SOU 2023:98

Internationella åtaganden

kollet om försäljning av barn, barnprostitution och barnporno- grafi.15 Kommittén rekommenderar bland annat fortsatt att Sverige

a)straffbelägger alla former av försäljning och sexuellt utnyttjande av barn i enlighet med artiklarna 2 och 3 i det fakultativa proto- kollet, bland annat när det gäller alla former av försäljning och sexuellt utnyttjande på internet och att producera, distribuera, sprida, sälja och inneha material föreställande sexuella övergrepp mot barn som en form av sexuellt utnyttjande och sexuella över- grepp, oavsett åldersskillnaden mellan gärningsmannen och brotts- offret och utan bedömning av brottsoffrets pubertala utveckling

b)säkerställer att alla brott som beskrivs i det fakultativa proto- kollet är belagda med lämpliga straff som beaktar deras allvarliga beskaffenhet

c)vidtar åtgärder för att förhindra och hantera försäljning av barn på internet i syfte att utnyttja dem sexuellt eller begå sexuella övergrepp, bland annat genom utbildning av berörda yrkes- personer och genom att säkerställa att internetleverantörer enligt lag är skyldiga att skyndsamt blockera och avlägsna material före- ställande sexuella övergrepp på internet i enlighet med Riks- revisionens rekommendationer16

d)fastställer förfaranden för att säkerställa och främja obligatorisk rapportering av sexuellt utnyttjande av barn i prostitution och utbildar lärare, hälso- och sjukvårdspersonal och socialarbetare i hur man identifierar olika former av våld och hänvisar brottsoffer till rätt instans

e)drar tillbaka sin förklaring om artikel 2 c i det fakultativa proto- kollet för att säkerställa att alla framställningar av sexuella över- grepp mot barn är förbjudna.17

15CRC/C/SWE/CO/5, punkt.56 och CRC/C/OPSC/SWE/CO/1.

16Riksrevisionen (2021b) Internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn – stora utmaningar för polis och åklagare.

17Se CRC/C/OPSC/SWE/CO/1, IV. punkt 8.

171

Internationella åtaganden

SOU 2023:98

4.1.5FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsned- sättning antogs av FN:s generalförsamling den 13 december 2006. I december 2008 ratificerade Sverige konventionen och det fakul- tativa protokollet till konventionen och den 14 januari 2009 trädde den i kraft.

Konventionen föreskriver att anslutna stater ska främja, skydda och säkerställa fullt och lika åtnjutande av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning. Syftet med konventionen är således inte att ta fram nya rättigheter utan att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning att åtnjuta sina mänskliga rättigheter.

Frågan om våld belyses på flera ställen i konventionen. Redan i inledningen erkänner de stater som ratificerat konventionen att kvinnor och flickor med funktionsnedsättning ofta är utsatta för större risk, både inom och utom hemmet, för våld, skada eller över- grepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller ut- nyttjande. I artikel 16, som är en rättighetsartikel, fastslås rätten att inte utsättas för utnyttjande, våld eller övergrepp. Detta gäller såväl inom som utom hemmet och med hänsyn till könsrelaterat våld.

Konventionsstaterna ska vidta alla ändamålsenliga åtgärder för att förhindra alla former av våld, tillhandahålla skydd för våldsutsatta och utnyttjande samt se till att våld och övergrepp mot personer med funktionsnedsättning identifieras, utreds och lagförs.

Sverige ska vart fjärde år lämna en nationell rapport om arbetet med konventionen till FN:s övervakningskommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Kommittén granskar sedan rap- porten och följer upp med rekommendationer och sammanfattande slutsatser. Den första sammanfattande rapporten kom 201418 och den andra 2018.19 I rapporterna avseende Sveriges arbete uttryckte kom- mittén bland annat oro över uppgifterna om att barn med funk- tionsnedsättning utsätts för mer våld än andra barn och att barn som utsätts för övergrepp har svårt att få tillgång till rehabiliterings- tjänster och psykiatrisk vård.

18CRPD/C/SWE/CO/1.

19CRPD/C/SWE/QPR/2-3.

172

SOU 2023:98

Internationella åtaganden

4.2Europarådet och Europeiska unionen

4.2.1Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet

Europarådets konvention om förebyggande och bekämpande av våld mot kvinnor och våld i hemmet, den så kallade ”Istanbulkonven- tionen”, är det första juridiskt bindande avtalet om våld mot kvinnor i Europa.20 Konventionen öppnades för undertecknande vid ett ministermöte i Istanbul i maj 2011 och fastslår staternas ansvar för och fördömer alla former av våld mot kvinnor och våld i hemmet. Sverige ratificerade konventionen 2011 och den trädde i kraft 2014.21 Efter en flerårig process beslutade EU:s ministerråd den 1 juni 2023 om en anslutning till Istanbulkonventionen på EU-nivå, vilket inne- bär att konventionen nu utgör ett sammanhängande ramverk för hela unionen.

De stater som ratificerat konventionen slår fast att våld mot kvinnor är ett uttryck för det historiskt ojämlika maktförhållandet mellan kvinnor och män, ett brott mot de mänskliga rättigheterna och en form av diskriminering av kvinnor. Vidare definieras våld som ”varje fall av könsrelaterat våld som leder till, eller troligen kommer att leda till, fysisk, sexuell, psykisk eller ekonomisk skada eller fysiskt, sexuellt, psykiskt eller ekonomiskt lidande för kvinnor, in- begripet hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihets- berövande, oavsett om det sker i ett offentligt eller privat samman- hang”. Även om våld som sker vid produktion och distribution av pornografi inte särskilt nämns i bestämmelsen är utredningens be- dömning att våld som sker i en pornografisk kontext inbegrips i definitionen då det handlar om könsrelaterat våld som kan leda till fysiskt, sexuellt, psykisk eller ekonomiskt lidande.

Genom ratificering av konventionen har staterna åtagit sig att förebygga, lagföra och avskaffa våld mot kvinnor och våld i hemmet och att bidra till att avskaffa alla former av diskriminering av kvin- nor. Bestämmelserna handlar om stöd- och skyddsåtgärder, lagstift- ning och rättstillämpning, politiska åtgärder och datainsamling, samverkan på alla samhällsnivåer, förebyggande arbete och utbild- ning, samt internationellt samarbete.

20CETS nr. 210 (2011).

21Prop. 2013/14:208, bet. 2013/14: JuU30, rskr. 2013/14:263.

173

Internationella åtaganden

SOU 2023:98

Konventionens artiklar 25 och 36 tar särskilt upp åtaganden som rör sexuellt våld. I artikel 25 åtar sig parterna att vidta nödvändiga lagstiftningsåtgärder eller andra åtgärder för att inrätta lämpliga och lättillgängliga mottagningscenter i tillräckligt antal för personer som har blivit våldtagna eller utsatta för sexuellt våld så att en medicinsk och rättsmedicinsk undersökning ska kunna göras och traumastöd och rådgivning ska kunna erbjudas. I artikel 36 åtar sig staterna att säkerställa att straffbelägga uppsåtliga gärningar av sexuell karaktär som utförs mot en person utan samtycke eller att förmå en annan person att utföra handlingar av sexuell karaktär med en tredje person utan samtycke.

De stater som anslutit sig till konventionen ska rapportera till Europarådets expertgrupp, kallad GREVIO,22 om hur de tillämpat konventionens bestämmelser. I januari 2019 presenterade GREVIO den första granskningsrapporten23 som lyfter Sverige som ett före- gångsland i arbetet med att motverka och förebygga mäns våld mot kvinnor. GREVIO lyfter samtidigt 41 rekommendationer som Sverige behöver förbättra för att fullt ut leva upp till bestämmelserna i konventionen. Sammanfattningsvis behöver Sverige fortsatt synlig- göra och motverka idéer och normer som rättfärdigar mäns våld och begränsar flickors och kvinnors livsutrymme, säkerställa barns rättig- heter och tillgängliggöra specialiserat stöd och skydd i hela landet. Särskilda insatser måste göras för kvinnor och fickor i särskilt utsatta situationer samt för att motverka diskriminering av sårbara grupper av våldsutsatta kvinnor, såsom kvinnor från nationella minoriteter eller kvinnor med drogrelaterade problem.

Den 27 januari 2022 svarade Sverige på hur rekommendationerna har hanterats och lyfte särskilt arbetet med att förebygga och be- kämpa mäns våld mot kvinnor som bedrivs inom ramen för reger- ingens åtgärdsprogram med 99 åtgärder.24 Bland annat lyfte Sverige att den nya sexualbrottslagstiftningen som bygger på frivillighet trätt i kraft samt att ett nytt kunskapsområde om sexualitet, sam- tycke och relationer införts i läroplanerna för grund- respektive gymnasieskolan.

22Group of Experts on Action against Violence against Women and Domestic Violence.

23GREVIO/Inf. (2018)15.

24IC-CP (2020)12 rev.

174

SOU 2023:98

Internationella åtaganden

4.2.2Europarådets konvention om bekämpande av människohandel

I juni 2010 ratificerade regeringen ”Europarådets konvention om bekämpande av människohandel”25 och i september 2010 trädde den i kraft.26 Konventionen syftar till att förhindra och bekämpa män- niskohandel, konstruera ett fullständigt regelverk vad gäller skydd och hjälp till människohandelsoffer, garantera effektivare brotts- utredningar och åtal samt främja internationellt samarbete. Av kon- ventionens ingress framgår att Europarådets medlemsstater och övriga stater som undertecknat konventionen anser att handel med människor utgör ett brott mot de mänskliga rättigheterna och är en kränkning av människans värdighet och integritet.

Av ingressen framgår även, att det huvudsakliga målet med åt- gärderna är att med respekt för offrens rättigheter och skyddsbehov, bekämpa handeln med människor, och att åtgärderna och initiativen måste vara icke-diskriminerande och beakta jämställdhetsperspek- tivet och barnets rättigheter. Det framgår även att medlemsstaterna särskilt ska beakta ministerkommitténs rekommendationer bland annat avseende sexuellt utnyttjande av barn, barnpornografi och barnprostitution samt handel med barn och ungdomar, R (97) 13, R (2000) 11 om åtgärder mot handel med människor för sexuellt ut- nyttjande, R (2001) 16 om skydd av barn mot sexuellt utnyttjande, R (2002) 5 om skydd av kvinnor mot våld.

I artikel 4 definieras människohandel på följande sätt

a)rekrytering, transport, överföring, hysande eller mottagande av personer genom hot om eller bruk av våld eller andra former av tvång, bortförande, bedrägeri, vilseledande, maktmissbruk eller missbruk av en persons utsatta belägenhet, eller givande eller mottagande av betalning eller förmåner för att erhålla samtycke från en person som har kontroll över en annan person i syfte att utnyttja denna person. Utnyttjande ska innebära åtminstone utnyttjande av andras prostitution eller andra former av sexuellt utnyttjande, tvångsarbete eller tvångstjänst, slaveri eller med slaveri jämförbara bruk och sedvänjor, träldom eller avlägsnande av organ

25CETS nr. 197 (2005).

26Prop. 2009/10:152, bet. 2009/10: JuU33, rskr. 2009/10:245, SFS 2009:400, SFS 2010:332.

175

Internationella åtaganden

SOU 2023:98

b)samtycke från ett offer för människohandel till sådant åsyftat utnyttjande som anges i punkt a i denna artikel ska sakna bety- delse om något av de medel som anges där har använts

c)rekrytering, transport, överföring, hysande eller mottagande av barn i syfte att utnyttja dessa ska betraktas som människohandel även om inget av de medel som anges i punkt a i denna artikel har använts

d)barn: person under 18 års ålder

e)brottsoffer: varje fysisk person som är utsatt för människohandel enligt definitionen i denna artikel.

I punkt a i artikel 4 benämns att olika medel kan användas i syfte att utnyttja en annan person. Det framgår att utnyttjande ska minst innebära utnyttjande av andras prostitution eller andra former av sexuellt utnyttjande. Det preciseras inte vad som avses med andra former av sexuellt utnyttjande men skulle även kunna omfatta att utnyttjas sexuellt för pornografiska framställningar, vilket för- tydligas i Europeiska rådets rambeslut av den 19 juli 2002 om be- kämpande av människohandel (2002/629/RIF) (se avsnitt 4.2.5).

För att säkerställa ett effektivt genomförande av konventions- bestämmelserna tillhandahåller konventionen en särskild övervak- ningsmekanism genom Group of Experts on Action against Trafficking in Human Beings, (GRETA).

Ingen av GRETA:s granskningsrapporter27 och medföljande re- kommendationerna om hur Sverige fullgör konventionen har adres- serat människohandel avseende utnyttjande för andra former av sexu- ella ändamål. En tredje rapport kommer att presenteras under andra halvan av 2023.28

27Se GRETA (2014)11 och GRETA (2018)8.

28GRETA’s 3rd Evaluation Round. https://rm.coe.int/updated-provisional-timetable-of-