Ett enklare bilstöd

Betänkande av Utredningen för

ett enklare och ändamålsenligt bilstöd

Stockholm 2023

SOU 2023:81

SOU och Ds finns på regeringen.se under Rättsliga dokument.

Svara på remiss – hur och varför

Statsrådsberedningen, SB PM 2021:1.

Information för dem som ska svara på remiss finns tillgänglig på regeringen.se/remisser.

Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet

Omslag: Elanders Sverige AB

Tryck och remisshantering: Elanders Sverige AB, Stockholm 2023

ISBN 978-91-525-0780-3(tryck)

ISBN 978-91-525-0781-0 (pdf)

ISSN 0375-250X

Till statsrådet Camilla Waltersson Grönvall

Regeringen beslutade den 14 juli 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över regelverket för bilstödet och ansvarsfördel- ningen mellan berörda myndigheter avseende handläggningen av bilstödet och föreslå ett mer ändamålsenligt regelverk och en mer ändamålsenlig ansvarsfördelning. Syftet med utredningen var att göra regelverket för bilstöd mer lättöverskådligt och förenkla pro- cessen för de som är i behov av stödet. Utredningens syfte var också att förbättra förutsättningarna för ansvariga myndigheter att hand- lägga bilstödet på ett effektivt sätt. Den 14 juli 2022 förordnade regeringen utredningschefen Jessica Bylund som särskild utredare.

Som sakkunniga att biträda utredningen förordnade regeringen den 23 november 2022 kanslirådet Karin Gustavsson, departements- sekreteraren Axel Ingvarsson och ämnesrådet Hans Öqvist. Som experter att bistå utredningen förordnades samma dag förbundsord- föranden Marina Carlsson, förbundssekreteraren Ken Gammelgård, avdelningsjuristen Markus Garberg, enhetschefen Bert Olsson samt juristen och kanslichefen Malin Tjernell Prioset.

Den 17 januari 2023 entledigade regeringen Markus Garberg. Samma dag förordnade regeringen verksamhetsutvecklaren Mikael Alenius att vara expert i utredningen. Den 16 augusti 2023 entledigade reger- ingen Mikael Alenius och förordnade samma dag verksamhetsutveck- laren Camilla Pilfjärd att vara expert i utredningen. Den 13 septem- ber 2023 entledigade regeringen Malin Tjernell Prioset. Samma dag förordnade regeringen förbundsordföranden Johan Klinthammar att vara expert i utredningen.

Den 1 oktober 2022 förordnade regeringen Carl Holmberg som huvudsekreterare i utredningen. Den 15 november 2022 förordnade regeringen Ulrika Andersson som sekreterare i utredningen.

Jessica Bylund svarar som särskild utredare ensam för innehållet i betänkandet. Hon har tagit råd av och mottagit underlag från utred- ningens sakkunniga och experter som därigenom bidragit till betänk- andet. I betänkandet använder vi därför ”vi-formen”.

Utredningen överlämnar härmed betänkandet Ett enklare bilstöd (SOU 2023:81). Uppdraget är därmed slutfört.

Stockholm i november 2023

Jessica Bylund

/ Carl Holmberg

Ulrika Andersson

Innehåll

Sammanfattning ................................................................

15

1

Författningsförslag.....................................................

21

1.1

Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken............

21

1.2Förslag till lag om ändring i bidragsbrottslagen

(2007:612)................................................................................

34

1.3Förslag till lag om ändring i lagen (2008:206) om

underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar

 

från välfärdssystemen .............................................................

35

1.4Förslag till lag om ändring i lagen (2022:879)

om ändring i socialförsäkringsbalken ....................................

36

1.5Förslag till lag om ändring i lagen (2023:454) om

transaktionskonto vid Utbetalningsmyndigheten ................

37

1.6Förslag till lag om ändring i lagen (2023:456)

om skyldighet att lämna uppgifter till

 

Utbetalningsmyndigheten......................................................

38

1.7Förslag till lag om ändring i lagen (2023:459) om

ändring i lagen (2008:206) om underrättelseskyldighet

 

vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.................

39

1.8Förslag till förordning om ändring i förordningen (1980:995) om skyldighet för Försäkringskassan och

Pensionsmyndigheten att lämna uppgifter till andra

 

myndigheter ............................................................................

40

5

Innehåll

SOU 2023:81

1.9Förslag till förordning om ändring i förordningen (2009:602) med instruktion för Inspektionen för

socialförsäkringen...................................................................

42

1.10 Förslag till förordning om ändring i förordningen

 

(2010:185) med instruktion för Trafikverket .......................

43

1.11Förslag till förordning om ändring i förordningen (2010:1745) om bilstöd till personer med

 

funktionshinder ......................................................................

44

2

Bakgrund till bilstöd ..................................................

49

2.1

Utredningens direktiv ............................................................

49

2.2

Utredningens arbete...............................................................

50

2.3

Bilstöd bidrar till att undanröja hinder för delaktighet ........

51

 

2.3.1

Personer med funktionsnedsättning har rätt

 

 

 

till delaktighet och jämlikhet – internationella

 

 

 

åtaganden .................................................................

51

 

2.3.2

Hinder för full delaktighet ska undanröjas ...........

53

2.3.3Bilen kan vara ett hjälpmedel för personer

med funktionsnedsättning......................................

54

2.3.4Bilstöd kan lämnas till den som på grund av

 

ett varaktigt funktionshinder har svårt att

 

 

förflytta sig ..............................................................

55

2.3.5

Ett nytt regelverk för bilstöd infördes 1988..........

55

2.3.6

Bilstödet reformerades 2017...................................

57

2.3.7

Bidragen i det nuvarande bilstödet.........................

58

2.3.8Försäkringskassans och Trafikverkets

uppföljningar av reformen 2017 .............................

58

2.3.9Försäkringskassan får lämna uppgifter till Trafikverket på medium för automatiserad

behandling ...............................................................

60

2.4 Statistik – utvecklingen av bilstödet över tid ........................

60

2.4.1Antal personer som erhållit bilstöd minskade

 

kraftigt 2017 ............................................................

60

2.4.2

Minskat antal mottagare i alla bidragsgrupper ......

62

2.4.3Minskat antal mottagare återspeglas bland

olika typer av bidrag................................................

63

6

SOU 2023:81

 

Innehåll

2.4.4

Minskat antal ansökningar om bilstöd ...................

65

2.4.5

Orsaker till minskad användning av bilstödet .......

66

2.4.6Utgifterna för bilstödet – förbrukningen

 

 

på senare år lägre än tillgängliga medel

................... 73

2.5

Bilstödet i andra nordiska länder ...........................................

78

 

2.5.1

Bilstödet i Danmark ................................................

78

 

2.5.2

Bilstödet i Finland ...................................................

81

 

2.5.3

Bilstödet i Norge .....................................................

82

3

Bilstödets nuvarande utformning.................................

87

3.1

Det nuvarande bilstödet .........................................................

87

3.1.1Bilstöd kan lämnas till den som anses bosatt

i Sverige ....................................................................

87

3.1.2Bilstöd kan lämnas vid väsentliga svårigheter

 

att förflytta sig på grund av funktionshinder.........

88

3.1.3

Bilstöd administreras av Försäkringskassan...........

88

3.1.4Bilstöd kan lämnas till vissa personkretsar

som kallas bidragsgrupper.......................................

89

3.1.5Bilstöd lämnas genom fem olika typer

 

av bidrag ...................................................................

90

3.1.6

Bilstödsperioden är nio år .......................................

92

3.1.7

Utförda anpassningar ska kontrolleras ..................

92

3.1.8Beslut om bilstöd kan ändras, omprövas

 

och överklagas..........................................................

93

3.1.9

Bilstöd ska återbetalas i vissa fall ............................

93

3.1.10Försäkringskassan ska höra Trafikverket

 

i vissa fall ..................................................................

94

3.2 Försäkringskassans handläggning av bilstöd.........................

95

3.2.1

Ansökan om bilstöd görs

 

 

hos Försäkringskassan.............................................

95

3.2.2Trafikverket bedömer individuella behov

av anpassningar ........................................................

96

3.2.3Vissa behov kan tillgodoses genom

 

originalmonterade anordningar ..............................

97

3.2.4

Vissa behov motiverar efteranpassningar...............

98

3.2.5Den försäkrade behöver precisera sitt bilval

tidigt i ärendet..........................................................

98

7

Innehåll

SOU 2023:81

3.2.6

Den försäkrade genomför bilköpet......................

100

3.3 Bilstödet involverar flera olika aktörer................................

101

3.3.1

Försäkringskassan administrerar bilstödet ..........

101

3.3.2Trafikverket bedömer behovet av att anpassa

fordon ....................................................................

102

3.3.3Transportstyrelsen ansvarar för

körkortstillstånd....................................................

103

3.3.4Mobilitetscenter anlitades tidigare

av Försäkringskassan.............................................

103

3.3.5Anpassningsföretagen genomför

 

 

bilanpassningar ......................................................

103

 

3.3.6

Fordonsbesiktningsföretag...................................

104

4

Förslag till ny organisering av bilstöd..........................

105

4.1Myndigheternas handläggning ska vara rättssäker

och effektiv ...........................................................................

105

4.1.1Statsförvaltningen ska vara effektivt

organiserad.............................................................

106

4.1.2Ärendeslaget och ärendet påverkar

 

handläggningen .....................................................

107

4.1.3

Bilstöd har karaktären av bidrag till hjälpmedel ..

108

4.1.4

Handläggningen av bilstödsärenden ....................

109

4.1.5Bilstödsärenden skiljer sig från många

 

av Försäkringskassans ärendeslag.........................

109

4.1.6

Bedömningarna i bilstödsärenden ........................

113

4.1.7

Försäkringskassan bedömer

 

 

att bilstödsärenden är komplexa...........................

114

4.1.8Bakgrunden till Försäkringskassans ansvar för

bilstöd ....................................................................

115

4.1.9Bilstödet kräver särskilda kompetenser

och kunskaper .......................................................

116

4.1.10 Administrativa kostnader för bilstöd...................

118

4.1.112017 års reform har inte uppnått önskade

syften .....................................................................

119

4.1.122017 års reform medförde långsammare

handläggning av bilstödsärenden .........................

120

4.2 Trafikverkets kompetenser inom bilstödet.........................

122

8

SOU 2023:81

Innehåll

4.3Utredningens bedömning och förslag rörande

huvudmannaskap för bilstöd ................................................

123

4.3.1Skälen till dagens huvudmannaskap

 

är inte längre aktuella ............................................

124

4.3.2

En mer effektiv organisering av bilstöd ...............

126

4.3.3Det är lämpligt att Trafikverket är huvudman

 

 

för bilstöd...............................................................

128

5

Genomförandet av förändrat ansvar för bilstöd ............

131

5.1

Det förändrade ansvaret för bilstöd.....................................

131

 

5.1.1

Uppdrag att förbereda överföring av

 

 

 

verksamheten bilstöd från Försäkringskassan

 

 

 

till Trafikverket......................................................

131

 

5.1.2

Finansieringen av handläggningen av bilstöd ......

132

5.1.3Bilstödsanslaget tillhör fortsatt samma

 

utgiftsområde.........................................................

134

5.1.4

Uppdrag till Trafikverket......................................

135

5.1.5Tillfälliga kostnader vid Trafikverket

 

under 2025..............................................................

136

5.1.6

Förstärkt rådgivning om bilstöd...........................

137

5.2 Övriga följder av förändrat ansvar för bilstöd.....................

138

5.2.1

Trafikverkets instruktion ......................................

138

5.2.2Inspektionen för Socialförsäkringens

 

 

instruktion .............................................................

139

5.3

Det allmänna ombudets uppdrag .........................................

140

5.4

Allmänna bestämmelser som berör bilstöd .........................

141

 

5.4.1

Bilstöd under krig och krigsfara ...........................

142

5.5

Säkra utbetalningar från välfärdssystemen ..........................

142

5.5.1Bilstöd bör fortsatt omfattas av

 

bidragsbrottslagen .................................................

143

5.5.2

Uppgiftsskyldighet vid felaktiga utbetalningar ...

144

5.5.3

Bilstöd bör utbetalas via

 

 

Utbetalningsmyndigheten ....................................

146

5.5.4Trafikverket ska verka för korrekta

utbetalningar ..........................................................

147

9

Innehåll

SOU 2023:81

6

Sekretess och personuppgifter ..................................

149

6.1

Uppgifter om enskilda i ärenden om bilstöd ......................

149

6.2

Offentlighet och sekretess samt dataskydd ........................

150

 

6.2.1

Offentlighet och sekretess ...................................

150

 

6.2.2

Sekretessbrytande bestämmelser..........................

154

 

6.2.3

Relevanta uppgiftsskyldigheter för bilstöd .........

155

 

6.2.4

Behandling av personuppgifter.............................

157

 

6.2.5

Registerförfattningar ............................................

160

6.3

Trafikverkets behov av uppgifter.........................................

161

6.3.1Uppgifter för att bedöma grundläggande

 

villkor .....................................................................

162

6.3.2

Uppgifter för att beräkna bilstödets storlek .......

165

6.3.3

Uppgifter för ärenden om återbetalning .............

166

6.3.4Sammanställning av uppgifter som kan

behövas i handläggningen av bilstöd ....................

166

6.4 Utredningens förslag och överväganden.............................

168

6.4.1Det införs en ny skyldighet att lämna

uppgifter till Trafikverket .....................................

168

6.4.2En ny uppgiftsskyldighet för

 

Försäkringskassan införs ......................................

173

6.4.3

Sekretess kommer att gälla hos Trafikverket ......

175

6.4.4Trafikverkets utlämnande av uppgifter till

myndigheter...........................................................

178

6.4.5Stöd för personuppgiftbehandlingen

 

 

hos Trafikverket ....................................................

181

7

Förslag till förändrade bidragsregler inom bilstöd ........

187

7.1

Motiv för förändrade bidragsregler .....................................

187

7.2

Målen med förslagen till förändrade bidragsregler .............

188

 

7.2.1

Åtta mål för förändrade bidragsregler

 

 

 

inom bilstödet .......................................................

189

7.3Förslag till förändrade bidragsregler inom bilstöd

ska rymmas inom befintligt anslag ......................................

195

7.4 Förslag till förändrade bidragsregler inom bilstöd .............

196

7.4.1

Färre bidrag och större flexibilitet .......................

197

10

SOU 2023:81Innehåll

7.5

Bilstöd bör inte lämnas för förhöjd fordonsskatt ...............

212

8

Övriga förslag till förbättringar i bilstödet ...................

215

8.1

Målgruppens behov av bilstöd..............................................

215

 

8.1.1

Särskilt utprovad och anpassad bilbarnstol ..........

216

8.1.2Bilstöd under tid med ersättning

från arbetslöshetsförsäkringen..............................

220

8.2 Funktionskontroller .............................................................

222

8.2.1Fler funktionskontroller för förbättrad

trafiksäkerhet .........................................................

222

8.2.2Funktionskontroll bör i vissa fall göras

innan anpassningsbidrag lämnas ...........................

224

8.3 Bidragsnivåerna bör anges i förordning...............................

225

8.4Föreslagna förändringar av huvudmannaskapet

 

och bidragen inom bilstöd bör följas upp............................

226

9

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser ................

229

9.1

Ikraftträdande .......................................................................

229

9.2

Övergångsbestämmelser.......................................................

230

10

Konsekvenser av förslagen........................................

233

10.1

Inledning................................................................................

233

10.2

Sammanfattning av förslagen ...............................................

233

10.3

Metod och dataunderlag .......................................................

234

10.4

Aktörer som berörs av förslagen..........................................

235

10.5

Reformens utmaningar .........................................................

235

 

10.5.1 Strukturförändringen – bilstöd samlas

 

 

 

i en myndighet .......................................................

236

 

10.5.2

Förändrade bidragsregler ......................................

237

 

10.5.3

Genomförande av reformen..................................

238

10.6

Konsekvenser för enskilda individer och hushåll................

238

10.6.1Konsekvenser för personer

med funktionsnedsättning ....................................

238

11

Innehåll

SOU 2023:81

10.6.2

Konsekvenser för barn..........................................

240

10.6.3

Konsekvenser för den personliga integriteten ....

241

10.6.4Typfall – exempel på den enskildes bilstöd

 

 

och kostnader ........................................................

241

10.7

Konsekvenser för företagen.................................................

246

10.8

Konsekvenser för trafiksäkerheten .....................................

247

10.9

Konsekvenser för arbetstagare och sysselsättning .............

248

 

10.9.1

Konsekvenser för sysselsättningen ......................

248

 

10.9.2

Konsekvenser för arbetstagare .............................

248

10.10

Konsekvenser för jämställdheten ........................................

249

10.11

Konsekvenser för staten.......................................................

249

 

10.11.1

Konsekvenser för regeringens styrning ...............

249

 

10.11.2

Administrationen av bilstödet effektiviseras.......

249

 

10.11.3

Konsekvenser för Försäkringskassan

 

 

 

och Trafikverket....................................................

250

 

10.11.4

Konsekvenser för övriga statliga myndigheter....

251

 

10.11.5

Konsekvenser för de allmänna

 

 

 

förvaltningsdomstolarna.......................................

251

10.12

Konsekvenser för kommuner och regioner ........................

252

10.13

Konsekvenser för de offentliga finanserna .........................

252

 

10.13.1

Utgifterna för bilstöd kan förväntas öka

 

 

 

som följd av utredningens förslag ........................

253

 

10.13.2

Antaganden som ligger till grund för

 

 

 

beräkningarna av förslagens effekter

 

 

 

på utgifterna för bilstöd........................................

254

 

10.13.3

Utgiftsförändringar för bilstöd som följd

 

 

 

av utredningens förslag .........................................

255

 

10.13.4

Avskaffade bidrag inom bilstöd bidrar till

 

 

 

finansieringen av utredningens förslag till

 

 

 

förändrade bidragsregler .......................................

257

 

10.13.5

Minskade utgifter för grundbidrag ......................

257

 

10.13.6

Ett nytt inköpsbidrag bidrar till ökade utgifter

 

 

 

för bilstöd ..............................................................

258

 

10.13.7

Utgifterna för anpassningsbidraget väntas öka

 

 

 

som följd av ökat nyttjande av bilstödet..............

259

12

SOU 2023:81Innehåll

 

10.13.8

Merkostnadsersättning..........................................

261

 

10.13.9

Anpassningsbidrag för en särskild

 

 

 

skyddsanordning för funktionsnedsatta barn......

261

 

10.13.10 Körträning..............................................................

262

 

10.13.11 Fler funktionskontroller .......................................

262

 

10.13.12 Minskade utgifter i kommunerna

 

 

 

för färdtjänst och mobilitetsstöd ..........................

263

 

10.13.13 Förvaltningskostnaderna minskar i

 

 

 

Försäkringskassan och ökar i Trafikverket ..........

263

 

10.13.14 Känslighetsanalys för offentliga finanser .............

264

 

10.13.15 Sammanfattning av effekterna av utredningens

 

 

 

förslag för de offentliga finanserna.......................

264

10.14

Konsekvenser för unionsåtaganden .....................................

265

10.15

Konsekvenser för funktionshinderspolitiska mål ...............

266

10.16

Konsekvenser för nationella miljökvalitetsmål

 

 

och generationsmålet ............................................................

266

10.17

Konsekvenser för övriga klimatmål .....................................

267

10.18

Konsekvenser för brottslighet .............................................

267

10.19

Konsekvenser för offentlig service i landet och

 

 

möjligheterna att nå integrationspolitiska mål....................

268

10.20

Övriga konsekvenser ............................................................

268

11

Författningskommentar ............................................

269

11.1

Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken ......

269

11.2

Förslaget till lag om ändring i bidragsbrottslagen

 

 

(2007:612)..............................................................................

283

11.3Förslaget lag om ändring i lagen (2008:206)

om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar

 

från välfärdssystemen ...........................................................

284

11.4

Förslaget till lag om ändring i lagen (2022:879)

 

 

om ändring i socialförsäkringsbalken ..................................

285

11.5

Förslaget till lag om ändring i lagen (2023:454) om

 

 

transaktionskonto vid Utbetalningsmyndigheten ..............

286

13

Innehåll

SOU 2023:81

11.6Förslaget till lag om ändring i lagen (2023:456) om skyldighet att lämna uppgifter till

Utbetalningsmyndigheten ...................................................

286

11.7Förslaget till lag om ändring i lagen (2023:459) om ändring i lagen (2008:206) om underrättelseskyldighet

vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen

.............. 287

Referenser.......................................................................

289

Bilagor

 

 

Bilaga 1

Kommittédirektiv 2022:123.........................................

295

Bilaga 2

Kommittédirektiv 2023:52...........................................

303

Bilaga 3

Enkätundersökning rörande bilstöd ...........................

305

14

Sammanfattning

Personer som har en varaktig funktionsnedsättning kan lämnas bil- stöd, vilket är bidrag till inköp och till anpassning av ett fordon så att det kan brukas. Bilstöd ger på så sätt personer med funktions- nedsättning bättre möjligheter att kunna delta i samhället på jämlika villkor. Den nuvarande formen av bilstöd infördes i slutet på 1980-talet och har sedan dess administrerats av Försäkringskassan.

Nyttjandet av bilstöd har under senare år minskat påtagligt. Antalet mottagare av stöd har mer än halverats sedan 2017 och handlägg- ningstiderna har blivit avsevärt längre sedan dess. Utredningen be- dömer att nedgången inte beror på att behovet av bilstöd bland per- soner med funktionsnedsättning har minskat, inte heller antalet personer som har en funktionsnedsättning, utan är huvudsakligen en följd av de regler inom bilstöd som infördes 2017. Reformen syftade bl.a. till ökad trafiksäkerhet, stärkt konkurrens mellan företag som anpassar bilar och ökade möjligheter till bilköp för personer med bristande ekonomiska förutsättningar. Regelverket kom emellertid att försvåra möjligheterna att få tillgång till bilstöd. Denna utredning föreslår därför åtgärder som både underlättar och förenklar administration och bidragsgivning inom bilstöd.

Utredningen föreslår genomgripande förändringar både vad gäller administrationen av bilstöd och regelverkets utformning. Syftet är att uppnå ett enklare och mer ändamålsenligt bilstöd. Med förslaget bidrar vi till att Sverige uppnår internationella åtaganden enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning samt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen).

15

Sammanfattning

SOU 2023:81

Enklare när bilstöd bara administreras av Trafikverket

Utredningens förslag om att överföra administrationen av bilstöd till Trafikverket effektiviserar handläggningen och förkortar handlägg- ningstiderna. Trafikverket har kompetens i bilstödets kärnfrågor och får genom huvudmannaskapet för bilstöd möjlighet att utveckla verk- samheten. Att överföra administrationen till Trafikverket innebär en besparing i den statliga administrationen på cirka 20 miljoner kronor per år.

Försäkringskassan har sedan slutet av 1980-talet administrerat bil- stöd, dvs. utrett och beslutat om bidragen. Kärnfrågan i en ansökan om bilstöd gäller vilka slags tekniska anordningar den sökande kan behöva för att som förare eller passagerare kunna bruka en bil, dvs. vilka bidrag som kan lämnas till den sökande. En väl fungerande handläggning av bilstöd förutsätter kompetens om bl.a. fordonstek- nik, förarergonomi och trafiksäkerhet. Enligt nuvarande ordning inhämtar Försäkringskassan sådana bedömningar av Trafikverket. Försäkringskassan ger den sökande tillfälle att yttra sig över Trafik- verkets bedömningar. Genom att koncentrera ansvaret för handlägg- ningen av bilstöd till en myndighet, Trafikverket, förenklas hand- läggningen av verksamheten samtidigt som den också lättare kan ut- vecklas och effektiviseras.

Färre bidrag förenklar bilstödet

De nu gällande bidragsreglerna innebär att en person med funktions- nedsättning kan lämnas totalt sju olika bidrag till inköp och anpass- ning av ett fordon, varav fem bidrag avser inköpet av fordonet. Utredningen bedömer att bidragskonstruktionen är ineffektiv och svårbegriplig för de sökande och bör därför förenklas och bli mer förutsägbar. Utredningen föreslår att bilstöd till inköp och anpass- ning ska lämnas med färre antal bidrag, varav ett bör vara inkomst- prövat. Denna förändring kommer att öka förståelsen för den sök- ande och förenkla tillämpningen av bilstödets konstruktion.

16

SOU 2023:81

Sammanfattning

Enklare för regeringen att bestämma bidragsnivåerna

Bidragen inom bilstöd bestäms och anges huvudsakligen i socialför- säkringsbalken. Utredningen föreslår att bidragen fortsatt ska anges i socialförsäkringsbalken men att regeringen ska bemyndigas av riks- dagen att föreskriva hur bidragen beräknas. Denna förändring ökar regeringens möjligheter att göra anpassningar av bidragens nivåer och underlättar styrning över anslaget för bilstöd.

En enklare bidragskonstruktion inom bilstöd

Inköp av en bil innebär för de flesta personer en stor privateko- nomisk utgift även om bilstöd lämnas. Personer med funktions- nedsättning har också ofta begränsade möjligheter att anpassa sitt val av bil efter vad privatekonomin tillåter. Det kan t.ex. vara nödvändigt att ta hänsyn till möjligheten att transportera skrymmande hjälp- medel. Bilstöd lämnas med fasta belopp för inköp av en bil, oavsett bilens pris, och de nuvarande reglerna verkar starkt styrande mot att personen köper en bil vars originalutförande så långt som möjligt ska tillgodose de behov som funktionsnedsättningen medför. Utred- ningen föreslår därför en reformerad bidragskonstruktion.

Utredningen föreslår att bilstöd ska bestämmas med utgångs- punkt i vad som bedöms vara den lägsta utgiften för inköp och anpassning av en bil så att den kan brukas, med hänsyn till personens funktionsnedsättning. Bidragen ska beräknas enligt en fastställd ut- giftsram för inköp och anpassning av en sådan bil. Trafikverket ska verka för en enkel, trafiksäker och teknikneutral lösning för att till- godose de behov som funktionsnedsättningen medför. Bilstöd ska lämnas utan särskilt fokus på originalmonterade anordningar. Den sökande medges större frihet att välja bil. Bilstöd lämnas dock alltid enligt den fastställda utgiftsramen. Utredningen bedömer att de läm- nade förslagen medför att det genomsnittliga bilstödet per mottagare ökar från knappt 134 000 kronor år 2022 till knappt 189 000 kronor år 2026 räknat i 2022 års prisnivå.

17

Sammanfattning

SOU 2023:81

Fler funktionskontroller ökar trafiksäkerheten

Omkring hälften av bilstödsanslaget används till kostnader för att anpassa ett fordon så att en person med funktionsnedsättning kan bruka det, som förare eller passagerare. En anpassning ska innebära att fordonet i sig är trafiksäkert och att det kan brukas på ett trafik- säkert sätt. Anpassning ställer mycket höga krav på kunskaper om bl.a. fordonsteknik, förarergonomi och trafiksäkerhet samt om sam- spelet mellan dessa faktorer och olika typer av funktionsnedsättningar. Enligt nuvarande bestämmelser ska funktionskontroll av anpassade fordon ske inom sex månader efter att anpassningen slutförts. För att tillförsäkra trafiksäkerhet i anpassade bilar föreslår utredningen att Trafikverket ska kunna besluta om fler funktionskontroller. Ut- redningen föreslår även att det vid omfattande anpassningar ska kunna ställas upp villkor om att funktionskontroll ska utföras innan anpass- ningsbidraget utbetalas.

Bilstöd lämnas till bilbarnstol

Utredningen föreslår att bilstöd ska kunna lämnas till en special- anpassad bilbarnstol. Enligt gällande regler kan bilstöd i form av anpassningsbidrag lämnas till kostnader för en varaktig förändring av ett fordon. Högsta förvaltningsdomstolen har konstaterat att anpassningsbidrag inte kan lämnas till anordningar som inte är fast installerade, t.ex. särskilt anpassade bilbarnstolar.1 Utredningen före- slår att anpassningsbidrag ska kunna lämnas till en särskild skydds- anordning som avses i 4 kap. 10 § trafikförordningen (1998:1276) om den behöver utprovas och anpassas särskilt på grund av barnets funktionsnedsättning. Det innebär att anpassningsbidrag ska kunna lämnas till merkostnader för en bilbarnstol som utprovas särskilt till ett barn med funktionsnedsättning.

Reformen ska ses som en helhet

Denna utredning föreslår genomgripande förändringar för att komma till rätta med de problem som uppmärksammats inom bilstöd och som lett till en kraftig nedgång i användningen av stödet.

1HFD 2018 ref. 76, den 20 december 2018 (mål nr 195-18).

18

SOU 2023:81

Sammanfattning

Ett sammanförande av de olika myndighetsuppgifterna som hör till bilstöd till en myndighet, Trafikverket, är en hörnsten i reformen. Det förändrade huvudmannaskapet är därtill en förutsättning för de föreslagna förändringarna i bidragsreglerna inom bilstöd. Dessa för- ändringar är utformade med utgångspunkt från Trafikverkets kunskaper om förarkrav, trafiksäkerhet samt om fordonsteknik och tekniska möj- ligheter till bilanpassning. Trafikverket har även goda kunskaper om samt om bilstödets grundvillkor och ekonomiska förutsättningar.

Utredningen föreslår att reformen utvärderas sedan förändring- arna har tillämpats i tre år. Utvärderingen bör göras av en utvär- deringsmyndighet, som inte har någon roll i genomförandet av refor- men och inte heller har ett eget uppdrag att utöva tillsyn eller granska berörda myndigheter.

19

1 Författningsförslag

1.1Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om socialförsäkringsbalken

dels att 52 kap. 16–19 a §§ samt rubrikerna närmast före 15–16,

18 a–18 c och 19 §§ ska upphöra att gälla,

dels att 2 kap. 2 §, 48 kap. 5 §, 52 kap. 2–3 §§, 5–9 §§, 15 §, 20–

23 §§, 108 kap. 2 §, 110 kap. 2 §, 111 kap. 2 och 7 §§, 113 kap. 1 §, 3 §, 7 §, 10 §, 12–13 §§, 17 § och 20 § samt 117 kap. 9 § ska ha följande lydelse,

dels att det i 52 kap. ska införas nya paragrafer 8 a § och 15 a–

15 b §§ och en ny rubrik närmast framför 15 §, samt att det i 110 kap. ska införas en ny paragraf 31 a §.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

2 §1

Socialförsäkringen admini- Socialförsäkringen admini- streras av Försäkringskassan, streras av Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Fond- Trafikverket, Pensionsmyndig- torgsnämnden och Skatteverket. heten, Fondtorgsnämnden och

Skatteverket.

Hos Försäkringskassan ska det finnas ett allmänt ombud för social- försäkringen. Regeringen utser det allmänna ombudet.

I inledningen av avdelningarna B–G finns bestämmelser om vilken myndighet som handlägger ärenden om förmåner som avses i den avdelningen.

1Senaste lydelse 2022:761.

21

Ärenden som avser merkost- nadsersättning och assistansersätt- ning handläggs av Försäkrings- kassan. Ärenden som avser bilstöd handläggs av Trafikverket.

Författningsförslag

SOU 2023:81

48kap. 5 §2

Ärenden som avser förmåner enligt denna avdelning handläggs av Försäkringskassan.

52kap. 1 §3

I detta kapitel finns bestämmelser om

– rätten till bilstöd i 2–4 §§,

 

beräkning av bilstöd i 15–

hur bilstöd bestäms i 15–22 §§,

22§§,

funktionskontroll i 22 a §, och

återbetalning av bilstöd i 23–25 §§.

2 §4

Bilstöd kan lämnas till en för-

Bilstöd kan lämnas till en för-

säkrad som på grund av ett var-

säkrad som på grund av en var-

aktigt funktionshinder har väsent-

aktig funktionsnedsättning har vä-

liga svårigheter att förflytta sig

sentliga svårigheter att förflytta

på egen hand eller att anlita

sig på egen hand eller att anlita

allmänna kommunikationer.

allmänna kommunikationer.

3 §5

Bilstöd kan lämnas även till en

Bilstöd kan lämnas även till en

försäkrad förälder till ett försäk-

försäkrad förälder till ett försäk-

rat barn som har ett sådant funk-

rat barn som har en sådan funk-

tionshinder som avses i 2 §.

tionsnedsättning som avses i 2 §.

2Senaste lydelse 2010:110.

3Senaste lydelse 2016:1066.

4Senaste lydelse 2010:110.

5Senaste lydelse 2010:110.

22

SOU 2023:81Författningsförslag

5 §6

Bilstöd lämnas inom ramen för anslagna medel och i form av

1. grundbidrag,

 

2. anskaffningsbidrag,

2. inköpsbidrag,

3. tilläggsbidrag,

 

4. anpassningsbidrag som av-

3. anpassningsbidrag som av-

ser ett fordon, och

ser ett fordon, och

5. bidrag för körkortsutbild-

4. bidrag för körkortsutbild-

ning.

ning.

Anpassningsbidrag enligt första

Anpassningsbidrag enligt första

stycket 4 lämnas för sådana åtgär-

stycket 3 lämnas för sådana åtgär-

der som anges i 8 § första styck-

der som anges i 8 § första styck-

et 2–4.

et 2–4.

6 §7

Grundbidrag, anskaffnings-

Grundbidrag och inköpsbidrag

bidrag och tilläggsbidrag lämnas

lämnas endast för fordon som

endast för fordon som anskaffats

anskaffats efter det att ett beslut

efter det att ett beslut om rätt till

om rätt till sådant bidrag har med-

sådant bidrag har meddelats.

delats.

7 §8

Om en försäkrad har fått

Om en försäkrad har fått

grundbidrag, anskaffningsbidrag

grundbidrag eller inköpsbidrag får

eller tilläggsbidrag får sådant bi-

sådant bidrag beviljas på nytt

drag beviljas på nytt tidigast nio

tidigast nio år efter det senaste

år efter det senaste beslutet att

beslutet att bevilja något av dessa

bevilja något av dessa bidrag.

bidrag.

Nytt bidrag får dock lämnas tidigare om

1.det finns skäl för det från trafiksäkerhetssynpunkt eller medi- cinsk synpunkt, eller

2. fordonet har framförts

2. fordonet har framförts

minst

18 000 mil sedan grund-

minst 18 000 mil sedan grund-

bidrag,

anskaffningsbidrag eller

bidrag, eller inköpsbidrag senast

tilläggsbidrag senast beviljades.

beviljades.

6Senaste lydelse 2016:1066.

7Senaste lydelse 2016:1066.

8Senaste lydelse 2016:1066.

23

FörfattningsförslagSOU 2023:81

8 §9

Bilstöd lämnas för

 

 

1. anskaffning av

personbil

1. anskaffning av personbil

klass I med en utvändig höjd som

klass I,

inte överstiger 2 050 millimeter,

 

motorcykel och moped,

 

2.ändring av ett fordon som avses i 1 och kostnader i samband därmed samt justering och reparation av ändringen,

3.anskaffning av en särskild anordning på ett fordon som avses i 1 och kostnader i samband därmed samt justering och reparation av anordningen,

4.kostnader för körträning som behövs före och efter sådana åtgärder som anges i 2 och 3 och kostnader i samband därmed, eller

5.körkortsutbildning i samband med anskaffning av motorfordon.

Vad som avses med personbil

Vad som avses med personbil

klass I, motorcykel och moped an-

klass I anges i lagen (2001:559)

ges i lagen (2001:559) om väg-

om vägtrafikdefinitioner.

trafikdefinitioner.

 

 

8 a §

 

Bilstöd enligt 52 kap. 8 § första

 

stycket 3 lämnas även för en sådan

 

särskild skyddsanordning för barn

 

som avses i 4 kap. 10 § trafikför-

 

ordningen (1998:1276), om skydds-

 

anordningen behöver utprovas och

 

anpassas särskilt på grund av

 

barnets funktionsnedsättning.

9 §10

Om det på grund av funk-

Om det på grund av funk-

tionshindrets art eller andra om-

tionsnedsättningens art eller andra

ständigheter finns särskilda skäl

omständigheter finns särskilda

för det, lämnas bilstöd enligt 8 §

skäl för det, lämnas bilstöd enligt

första stycket 1–3 för ett annat

8 § första stycket 1–3 för ett

motorfordon än som avses i 8 §

annat motorfordon än som avses

första stycket 1.

i 8 § första stycket 1.

9Senaste lydelse 2020:509.

10Senaste lydelse 2020:509.

24

SOU 2023:81Författningsförslag

Beräkning av bilstöd

Hur bilstöd bestäms

Grundbidrag

15§11

Vid anskaffning av motor-

Vid anskaffning av motor-

fordon lämnas grundbidrag med

fordon lämnas grundbidrag och

högst 30 000 kronor.

inköpbidrag.

Vid anskaffning av motorcykel

 

eller moped lämnas dock grund-

 

bidrag med högst 12 000 respek-

 

tive 3 000 kronor.

 

 

15 a §

 

För åtgärder som anges i 8 §

 

första stycket 2–3 och som behövs

 

för att den försäkrade ska kunna

 

bruka fordonet lämnas anpassnings-

 

bidrag.

 

15 b §

 

Trafikverket får besluta att inte

 

lämna bilstöd för ett fordon som är

 

olämpligt med hänsyn till den an-

 

passning som behövs. Detsamma

 

gäller om fordonet är olämpligt

 

med hänsyn till sitt skick.

 

Om fordonet har framförts mer

 

än 8 000 mil lämnas anpassnings-

 

bidrag endast om det finns sär-

 

skilda skäl. Sådana särskilda skäl

 

krävs dock endast när det till den

 

försäkrade för första gången ska

 

lämnas anpassningsbidrag för for-

 

donet.

11Senaste lydelse 2016:1066.

25

Om grundbidrag eller inköps- bidrag enligt 7 § andra stycket 1 lämnas tidigare än nio år efter det senaste beslutet att bevilja rätt till bilstöd, ska det tidigare bidraget räknas av från det nya bidraget.

Författningsförslag

SOU 2023:81

18 d §12

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela ytterligare före-

skrifter om

 

– vilka egenskaper ett fordon ska

– hur grundbidrag bestäms, samt

ha för att uppfylla kraven i 18 b §,

– hur inköpsbidrag och anpass-

– vilka slags anordningar som

ningsbidrag bestäms.

berättigar till tilläggsbidrag enligt

 

18 c § första stycket, och

 

– beräkningen av tilläggsbidrag

 

enligt 18 c § första stycket.

 

20§13

Ett anskaffningsbidrag ska

Ett grundbidrag ska minskas

minskas med sådant bidrag till

med sådant bidrag till inköp av

inköp av ett fordon som den för-

ett fordon som den försäkrade

säkrade får från en kommun eller

får från en kommun eller en region

en region eller i form av försäk-

eller i form av försäkringsersätt-

ringsersättning.

ning.

21§14

Grundbidrag, anskaffnings-

Grundbidrag och inköpsbidrag

bidrag och tilläggsbidrag får till-

får tillsammans inte överstiga

sammans inte överstiga fordonets

fordonets anskaffningskostnad.

anskaffningskostnad. Avräkning

Avräkning ska i första hand göras

ska i första hand göras på grund-

inköpsbidraget.

bidraget och i andra hand på an-

 

skaffningsbidraget.

 

22§15

Om grundbidrag, anskaffnings- bidrag eller tilläggsbidrag enligt 7 § andra stycket 1 lämnas tidi- gare än nio år efter det senaste beslutet att bevilja rätt till bilstöd,

12Senaste lydelse 2016:1066.

13Senaste lydelse 2019:843.

14Senaste lydelse 2016:1066.

15Senaste lydelse 2016:1066.

26

En funktionskontroll ska göras så snart det är möjligt och senast sex månader efter det att anpass- ningarna har utförts. Om det finns särskilda skäl kan Trafikverket besluta att funktionskontroll av ut- förda anpassningar ska göras innan anpassningsbidrag lämnas.
Trafikverket kan besluta om fortsatta funktionskontroller av om utförda anpassningar fungerar på ett trafiksäkert sätt, dock högst en gång per år och som längst tills att den försäkrade enligt 52 kap. 7 § lämnats nytt bidrag.

SOU 2023:81

Författningsförslag

ska det tidigare bidraget räknas av från det nya bidraget.

Det belopp som enligt första stycket ska räknas av ska dock minskas med en niondel för varje helt år som har förflutit sedan det tidigare bidraget betalades ut.

22 a §16

Om det inte är uppenbart obehövligt, ska en kontroll göras av om utförda anpassningar fungerar för den försäkrade på ett trafiksäkert sätt (funktionskontroll).

En funktionskontroll ska göras så snart det är möjligt och senast sex månader efter det att anpass- ningarna har utförts.

23§17

Grundbidrag,

anskaffnings-

Grundbidrag och inköpsbidrag

bidrag och tilläggsbidrag ska beta-

ska betalas tillbaka

las tillbaka

 

 

1.om den försäkrade säljer eller på annat sätt gör sig av med fordonet inom nio år från det att bidraget beviljades, eller

2.om ett barn som avses i 10 § andra stycket efter att ha uppnått 18 års ålder själv beviljas bidrag.

16Senaste lydelse 2016:1066.

17Senaste lydelse 2016:1066.

27

Författningsförslag

SOU 2023:81

25§18

Om den försäkrade vägrar att

Om den försäkrade vägrar att

medverka till en funktionskon-

medverka till en funktionskon-

troll enligt 22 a §, ska Försäk-

troll enligt

22 a §,

ska Trafik-

ringskassan besluta att återbetal-

verket besluta att

återbetalning

ning ska göras med 10 procent av

ska göras med 10 procent av det

det beviljade anpassningsbidra-

beviljade

anpassningsbidraget,

get, dock högst med ett belopp

dock högst med ett belopp som

som motsvarar ett prisbasbelopp.

motsvarar ett prisbasbelopp.

Finns det särskilda skäl får

Finns det särskilda skäl får

Försäkringskassan helt eller del-

Trafikverket helt eller delvis efter-

vis efterge kravet på återbetal-

ge kravet på återbetalning enligt

ning enligt första stycket.

första stycket.

 

108kap.

2 §19

Försäkringskassan

eller

Pen-

Försäkringskassan, Trafik-

sionsmyndigheten ska besluta om

verket eller Pensionsmyndigheten

återbetalning av ersättning som

ska besluta om återbetalning av

den har beslutat enligt denna

en ersättning som den har be-

balk, om den försäkrade eller, i

slutat enligt denna balk, om den

förekommande fall,

den

som

försäkrade eller, i förekommande

annars har fått ersättningen har

fall, den som annars har fått er-

orsakat att denna har lämnats

sättningen har orsakat att denna

felaktigt eller med ett för högt

har lämnats felaktigt eller med

belopp genom att

 

 

ett för högt belopp genom att

1.lämna oriktiga uppgifter, eller

2.underlåta att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet. Detsamma gäller om ersättning i annat fall har lämnats felaktigt

eller med ett för högt belopp och den som fått ersättningen har insett eller skäligen borde ha insett detta.

18Senaste lydelse 2016:1066.

19Senaste lydelse 2010:110.

28

SOU 2023:81

Författningsförslag

110kap.

2 §20

Detta kapitel gäller om inte annat anges vid handläggningen hos Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten av ärenden som avser förmåner enligt denna balk.

Det gäller även om inte annat anges vid handläggningen hos Tra- fikverket av ärenden som avser bilstöd.

31 a §

Myndigheter och arbetslöshets- kassor ska på begäran lämna Trafik- verket uppgifter som avser en namngiven person när det gäller förhållanden som är av betydelse för ärenden som avser bilstöd.

111kap.

2 §21

Detta kapitel gäller i fråga om

Detta kapitel gäller i fråga om

förmåner enligt denna balk samt

förmåner enligt denna balk samt

andra förmåner och ersättningar

andra förmåner och ersättningar

som enligt lag eller förordning

som enligt lag eller förordning

handläggs av Försäkringskassan

handläggs av Försäkringskassan,

eller Pensionsmyndigheten.

Trafikverket eller Pensionsmyn-

 

digheten.

Kapitlet är inte tillämpligt i fråga om överklagande av beslut i annat fall än då en begäran om omprövning ska anses som ett överklagande.

7§22

En handling eller uppgift som

En handling eller uppgift som

vid användning av en självbetjän-

vid användning av en självbetjän-

ingstjänst har översänts till För-

ingstjänst har översänts till För-

säkringskassan

eller Pensions-

säkringskassan, Trafikverket eller

myndigheten, ska anses ha kom-

Pensionsmyndigheten, ska anses

mit in till den

myndighet till

ha kommit in till den myndighet

20Senaste lydelse 2010:110.

21Senaste lydelse 2010:110.

22Senaste lydelse 2010:110.

29

Författningsförslag

SOU 2023:81

vilken ärendet hör när den har anlänt till den del av ett system för automatiserad behandling som anvisats som mottagningsställe för självbetjäningstjänsten.

till vilken ärendet hör när den har anlänt till den del av ett system för automatiserad behandling som anvisats som mottagningsställe för självbetjäningstjänsten.

113kap.

1 §23

I detta kapitel finns allmänna bestämmelser i 2 §.

Vidare finns bestämmelser om

ändring av beslut i 3–6 §§,

omprövning av beslut i 7–9 §§,

– överklagande av Försäk-

– överklagande av Försäk-

ringskassans och Pensionsmyn-

ringskassans, Trafikverkets och

dighetens beslut i 10–15 §§,

Pensionsmyndighetens beslut

 

i 10–15 §§,

överklagande av allmän förvaltningsdomstols beslut i 16 och 17 §§,

tidsfrister för begäran om omprövning och överklagande i 19 och 20 §§,

handlingar till fel myndighet i 20 a §, och

avvisningsbeslut i 21 §.

Slutligen finns särskilda bestämmelser om

allmän ålderspension i 22–36 §§,

inkomstpensionstillägg i 36 a §,

förmåner till efterlevande i 37–40 §§, och

beslut som rör fondförvaltare i 41 §.

3§24

Försäkringskassan och Pen-

Försäkringskassan,

Trafik-

sionsmyndigheten ska ändra ett

verket och Pensionsmyndigheten

beslut som har fattats av respek-

ska ändra ett beslut som har

tive myndighet och som inte har

fattats av respektive myndighet

prövats av domstol, om beslutet

och som inte har prövats av dom-

 

stol, om beslutet

 

1.på grund av skrivfel, räknefel eller annat sådant förbiseende innehåller uppenbar oriktighet,

23Senaste lydelse 2020:1239.

24Senaste lydelse 2010:110.

30

SOU 2023:81

Författningsförslag

2.har blivit oriktigt på grund av att det har fattats på uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag, eller

3.har blivit oriktigt på grund av uppenbart felaktig rättstillämp- ning eller annan liknande orsak.

Beslutet ska ändras även om omprövning inte har begärts. Ändring behöver dock inte göras om oriktigheten är av ringa betydelse.

7§25

Försäkringskassan och Pen-

Försäkringskassan,

Trafik-

sionsmyndigheten ska ompröva

verket och Pensionsmyndigheten

ett beslut som har fattats av re-

ska ompröva ett beslut som har

spektive myndighet om det skrift-

fattats av respektive myndighet

ligen begärs av en enskild som

om det skriftligen begärs av en

beslutet angår och beslutet inte

enskild som beslutet angår och

har meddelats med stöd av 3 §.

beslutet inte har meddelats med

 

stöd av 3 §.

 

Ett avvisningsbeslut som grundas på att en begäran om ompröv- ning eller ett överklagande kommit in för sent får inte omprövas. Inte heller får omprövning avse en fråga som har avgjorts

efter omprövning, eller

av domstol.

Bestämmelser om begäran om omprövning genom Internet finns i 111 kap. 4–7 §§.

10§26

Försäkringskassans och Pen-

Försäkringskassans, Trafik-

sionsmyndighetens beslut får

verkets och Pensionsmyndig-

överklagas hos allmän förvalt-

hetens beslut får överklagas hos

ningsdomstol.

allmän förvaltningsdomstol.

Ett beslut får dock inte överklagas av en enskild innan beslutet har omprövats enligt 7 §. En enskilds överklagande av ett sådant be- slut innan beslutet har omprövats ska anses som en begäran om om- prövning enligt nämnda paragraf.

25Senaste lydelse 2010:110.

26Senaste lydelse 2010:110.

31

FörfattningsförslagSOU 2023:81

12 §27

Ett beslut av Försäkrings-

Ett beslut av Försäkrings-

kassan eller Pensionsmyndigheten

kassan, Trafikverket eller Pen-

får överklagas av det allmänna

sionsmyndigheten får överklagas

ombudet.

av det allmänna ombudet.

Det allmänna ombudet får

Det allmänna ombudet får

uppdra åt en tjänsteman vid

uppdra åt en tjänsteman vid

Försäkringskassan eller Pensions-

Försäkringskassan, Trafikverket

myndigheten att företräda om-

eller Pensionsmyndigheten att

budet i allmän förvaltningsdom-

företräda ombudet i allmän för-

stol.

valtningsdomstol.

Det allmänna ombudet får föra talan även till förmån för enskild part.

 

 

13 §28

 

Om det allmänna

ombudet

Om det allmänna

ombudet

har överklagat ett beslut av För-

har överklagat ett beslut av För-

säkringskassan

eller

Pensions-

säkringskassan, Trafikverket eller

myndigheten, förs det allmännas

Pensionsmyndigheten,

förs det

talan i allmän förvaltningsdom-

allmännas talan i allmän förvalt-

stol av ombudet.

 

ningsdomstol av ombudet.

 

 

17 §29

 

Försäkringskassan, Pensions-

Försäkringskassan,

Trafik-

myndigheten och det allmänna

verket, Pensionsmyndigheten och

ombudet får vid överklagande av

det allmänna ombudet får vid

domstols beslut föra talan även

överklagande av domstols beslut

till förmån för enskild part.

föra talan även till förmån för en-

 

 

 

skild part.

 

 

 

20 §

 

Ett överklagande av Försäk-

Ett överklagande av Försäk-

ringskassans,

Pensionsmyndig-

ringskassans, Trafikverkets, Pen-

hetens eller en allmän förvalt-

sionsmyndighetens eller en all-

ningsdomstols beslut ska ha kom-

män förvaltningsdomstols beslut

mit in inom två månader från den

ska ha kommit in inom två må-

dag då klaganden fick del av be-

nader från den dag då klaganden

27Senaste lydelse 2010:110.

28Senaste lydelse 2010:110.

29Senaste lydelse 2010:110.

32

SOU 2023:81

Författningsförslag

slutet. Om det är det allmänna ombudet, Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten som över- klagar beslutet, ska tiden dock räknas från den dag då beslutet meddelades.

fick del av beslutet. Om det är det allmänna ombudet, Försäk- ringskassan, Trafikverket eller Pensionsmyndigheten som över- klagar beslutet, ska tiden dock räknas från den dag då beslutet meddelades.

117kap.

9 §30

Regeringen får i den mån för-

Regeringen får i den mån för-

hållandena kräver det föreskriva

hållandena kräver det föreskriva

att förmåner som administreras

att förmåner som administreras

av Försäkringskassan eller Pen-

av Försäkringskassan, Trafik-

sionsmyndigheten inte ska beta-

verket eller Pensionsmyndig-

las ut. Regeringen får också före-

heten inte ska betalas ut. Reger-

skriva att sådana förmåner ska

ingen får också föreskriva att

bestämmas enligt andra grunder

sådana förmåner ska bestämmas

eller i annan ordning än som

enligt andra grunder eller i annan

gäller enligt lag eller annan för-

ordning än som gäller enligt lag

fattning.

eller annan författning.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

2.Äldre bestämmelser i 52 kap. gäller för ansökningar om bilstöd som har kommit in före ikraftträdandet samt för ansökningar om anpassningsbidrag för justering och reparation av ändring eller anord- ning enligt 52 kap. 8 § första stycket 2–3 om anpassningsbidrag läm- nats för ändringen eller anordningen före ikraftträdandet.

30Senaste lydelse 2010:110.

33

Författningsförslag

SOU 2023:81

1.2Förslag till lag om ändring i bidragsbrottslagen (2007:612)

Härigenom föreskrivs i fråga om bidragsbrottslagen (2007:612) att 1 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

Föreslagen lydelse

 

1 §1

 

Denna lag gäller sådana bi-

Denna lag gäller sådana bi-

drag, ersättningar, pensioner och

drag, ersättningar, pensioner och

lån för personligt ändamål som

lån för personligt ändamål som

enligt lag eller förordning beslu-

enligt lag eller förordning beslu-

tas av Försäkringskassan, Pen-

tas av Försäkringskassan, Trafik-

sionsmyndigheten, Centrala stu-

verket,

Pensionsmyndigheten,

diestödsnämnden,

Migrations-

Centrala

studiestödsnämnden,

verket, Arbetsförmedlingen, en

Migrationsverket, Arbetsförmed-

kommun eller en arbetslöshets-

lingen, en kommun eller en arbets-

kassa och betalas ut till en enskild

löshetskassa och betalas ut till en

person (ekonomisk förmån).

enskild person (ekonomisk för-

 

 

mån).

 

Denna lag gäller även sådana stöd, bidrag och ersättningar som enligt lag eller förordning beslutas av Försäkringskassan, Arbets- förmedlingen eller en kommun och avser en enskild person, men betalas ut till eller tillgodoräknas någon annan än den enskilde (eko- nomiskt stöd).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

1Senaste lydelse 2019:652.

34

SOU 2023:81

Författningsförslag

1.3Förslag till lag om ändring i lagen (2008:206) om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2008:206) om underrättelse- skyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen att 1 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

Föreslagen lydelse

 

1 §1

 

Denna lag gäller sådana bidrag,

Denna lag gäller sådana bidrag,

ersättningar, pensioner och lån för

ersättningar, pensioner och lån för

personligt ändamål som enligt lag

personligt ändamål som enligt lag

eller förordning beslutas av Migra-

eller förordning beslutas av Migra-

tionsverket, Försäkringskassan,

tionsverket,

Försäkringskassan,

Pensionsmyndigheten,

Centrala

Trafikverket,

Pensionsmyndig-

studiestödsnämnden,

Arbetsför-

heten, Centrala studiestödsnämn-

medlingen, en kommun eller en

den, Arbetsförmedlingen, en kom-

arbetslöshetskassa och betalas ut

mun eller en

arbetslöshetskassa

till en enskild person (ekonomisk

och betalas ut till en enskild person

förmån).

 

(ekonomisk förmån).

Denna lag gäller även sådana stöd, bidrag och ersättningar som enligt lag eller förordning beslutas av Försäkringskassan, Arbetsför- medlingen eller en kommun och avser en enskild person, men betalas ut till eller tillgodoräknas någon annan än den enskilde (ekonomiskt stöd).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

1Senaste lydelse 2019:653.

35

Författningsförslag

SOU 2023:81

1.4Förslag till lag om ändring i lagen (2022:879) om ändring i socialförsäkringsbalken

Härigenom föreskrivs att 52 kap. 10 § socialförsäkringsbalken i stället för lydelsen enligt lagen (2022:879) om ändring i socialförsäkrings- balken ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt SFS 2022:879

Föreslagen lydelse

52 kap.

10 §1

Bilstöd enligt 8 § första stycket 1–3 lämnas till

1.en försäkrad som inte har uppnått riktåldern för pension och är beroende av ett sådant fordon som avses i 8 eller 9 § för att genom arbete få sin försörjning eller ett väsentligt tillskott till sin försörj- ning, eller för att genomgå arbetslivsinriktad utbildning eller genom- gå rehabilitering under vilken han eller hon får rehabiliteringsersätt- ning enlig 31 kap. eller aktivitetsstöd enligt förskrifter som meddelas av regeringen,

2. en försäkrad som inte har

2. en försäkrad som inte har

uppnått riktåldern för pension

uppnått riktåldern för pension

och, efter att ha beviljats bidrag

och, efter att ha beviljats bidrag

enligt 1, har beviljats sjukersätt-

enligt 1, har ersättning från arbets-

ning eller aktivitetsersättning,

löshetsförsäkringen eller har bevil-

 

jats sjukersättning eller aktivitets-

 

ersättning,

3.en försäkrad som fyllt 18 år men inte 50 år, och

4.en försäkrad som har barn som inte fyllt 18 år.

Bilstöd lämnas i fall som avses

Bilstöd lämnas i fall som avses

i 3 § till en försäkrad som har barn

i 3 § till en försäkrad som har

som har ett sådant funktionshinder

barn som har en sådan funktions-

som avses i 2 §.

nedsättning som avses i 2 §.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

1Senaste lydelse 2022:879.

36

SOU 2023:81

Författningsförslag

1.5Förslag till lag om ändring i lagen (2023:454) om transaktionskonto vid Utbetalningsmyndigheten

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2023:454) om transaktions- konto vid Utbetalningsmyndigheten att 2 § ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt SFS 2023:454

Föreslagen lydelse

 

 

 

2 §1

 

 

Utbetalningsmyndigheten ska

Utbetalningsmyndigheten ska

administrera

ett

system med

administrera

ett

system med

transaktionskonto

för utbetal-

transaktionskonto för utbetaln-

ningar från statliga myndigheter.

ingar från statliga myndigheter.

De myndigheter som omfattas

De myndigheter som omfattas

av systemet är Arbetsförmed-

av systemet är Arbetsförmed-

lingen, Centrala

studiestöds-

lingen, Centrala

studiestöds-

nämnden,

Försäkringskassan,

nämnden,

Försäkringskassan,

Pensionsmyndigheten och Skatte-

Trafikverket,

Pensionsmyndig-

verket.

 

 

heten och Skatteverket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

1Senaste lydelse 2023:454.

37

Författningsförslag

SOU 2023:81

1.6Förslag till lag om ändring i lagen (2023:456) om skyldighet att lämna uppgifter till Utbetalningsmyndigheten

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2023:456) om skyldighet att lämna uppgifter till Utbetalningsmyndigheten att 3 § ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt SFS 2023:456

Föreslagen lydelse

 

 

3 §1

 

Arbetsförmedlingen, Centrala

Arbetsförmedlingen,

Centrala

studiestödsnämnden,

Försäk-

studiestödsnämnden,

Försäk-

ringskassan, Pensionsmyndig-

ringskassan, Trafikverket, Pen-

heten och arbetslöshetskassorna

sionsmyndigheten och arbetslös-

ska lämna uppgifter till Utbetal-

hetskassorna ska lämna uppgifter

ningsmyndigheten om

 

till Utbetalningsmyndigheten om

1.beslut som rör ekonomiska förmåner eller ekonomiska stöd,

2.kontaktuppgifter för fysiska eller juridiska personer som om- fattas av ett beslut om ekonomiska förmåner eller ekonomiska stöd samt uppgivna kontaktpersoner och ombud, och

3.arbetsgivare, intygsgivare, kontaktperson, sökande och kontakt- uppgifter till dessa, i de fall uppgifterna gäller arbetsgivarintyg.

Arbetsförmedlingen ska även lämna uppgifter om leverantörer som utför arbetsmarknadspolitiska insatser på uppdrag av Arbetsförmed- lingen samt företrädare, kontaktpersoner och kontaktuppgifter för dessa.

Arbetslöshetskassorna ska även lämna uppgifter om ägande, led- ningsuppdrag och annat engagemang i en näringsverksamhet som sökanden har lämnat vid en anmälan om arbetslöshet samt identi- fikations- och kontaktuppgifter för näringsverksamheten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

1Senaste lydelse 2023:456.

38

Underrättelseskyldighet enligt
lagen gäller för Migra- tionsverket, Försäkringskassan, Trafikverket, Pensionsmyndig- heten, Skatteverket, Kronofogde- myndigheten, Utbetalningsmyn- digheten, Centrala studiestöds- nämnden, Arbetsförmedlingen, kommunerna och arbetslöshets- kassorna. Skyldigheten gäller dock inte Skatteverkets brottsbekäm- pande verksamhet.

SOU 2023:81

Författningsförslag

1.7Förslag till lag om ändring i lagen (2023:459) om ändring i lagen (2008:206) om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen

Härigenom föreskrivs att 2 § i lagen (2008:206) om underrättelse- skyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen i stället för lydelsen enligt lagen (2023:459) om ändring i lagen (2008:206) om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärds- systemen ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt SFS 2023:459

Föreslagen lydelse

2 §1

Underrättelseskyldighet enligt lagen gäller för Migrations- verket, Försäkringskassan, Pen- sionsmyndigheten, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Utbe- talningsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Arbetsför- medlingen, kommunerna och ar- betslöshetskassorna. Skyldigheten gäller dock inte Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

1Senaste lydelse 2023:459.

39

Författningsförslag

SOU 2023:81

1.8Förslag till förordning om ändring i förordningen (1980:995) om skyldighet för Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten att lämna uppgifter till andra myndigheter

Härigenom föreskrivs att 3 § förordningen (1980:995) om skyldig- het för Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten att lämna upp- gifter till andra myndigheter ska ha följande lydelse

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §1

Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten ska på begäran lämna uppgifter om enskildas adress, deras arbetsgivares namn och adress samt enskildas ekonomiska förhållanden och den tidsperiod en ut- given ersättning avser till följande myndigheter, om uppgifterna be- hövs i ärenden där:

1.Polismyndigheten,

2.Säkerhetspolisen,

3.åklagarmyndighet,

4.Kronofogdemyndigheten,

5.Skatteverket,

6.Brottsoffermyndigheten,

7.socialnämnd,

8.Kriminalvården,

9.studiestödsmyndighet,

10.myndighet som har hand om ärenden om bostadsbidrag,

11.offentlig sjukvårdshuvudman när det gäller ärenden om avgift för vård på enskild sjukvårdsinrättning,

12.Migrationsverket.

Försäkringskassan ska på begäran lämna den myndighet som hand- lägger ärenden enligt lagen (1994:1811) om disciplinansvar inom total- försvaret, m.m. uppgift om en enskilds dagpenning enligt 2 kap. 2 § förordningen (1995:239) om förmåner till totalförsvarspliktiga, om uppgiften behövs i ett ärende där.

Försäkringskassan ska på begä- ran lämna Trafikverket uppgifter som avser en namngiven person

1Senaste lydelse 2020:50.

40

SOU 2023:81

Författningsförslag

när det gäller förhållanden av be- tydelse för ärenden som avser bil- stöd om uppgifterna behövs i ett ärende där.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2026.

41

Författningsförslag

SOU 2023:81

1.9Förslag till förordning om ändring i förordningen (2009:602) med instruktion för Inspektionen för socialförsäkringen

Härigenom föreskrivs att 2 § förordningen (2009:602) med instruk- tion för Inspektionen för socialförsäkringen ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §1

Inspektionen för socialförsäkringen ska utöva systemtillsyn över och utföra effektivitetsgranskning av den verksamhet som bedrivs av

1.Försäkringskassan,

2.Pensionsmyndigheten i de delar som inte står under Finans- inspektionens tillsyn,

3. Skatteverket, i de delar som

3. Skatteverket, i de delar som

avser beslut om pensionsgrund-

avser beslut om pensionsgrund-

ande inkomst.

ande inkomst, och

 

4. Trafikverket i de delar som

 

avser ärenden om bilstöd.

För Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten finns bestäm- melser om skyldighet att lämna uppgifter till Inspektionen för social- försäkringen i 5 a § förordningen (2003:766) om behandling av per- sonuppgifter inom socialförsäkringens administration. För Skatteverket finns motsvarande bestämmelser i 7 b § förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2026.

1Senaste lydelse 2009:1203.

42

SOU 2023:81

Författningsförslag

1.10Förslag till förordning om ändring i förordningen (2010:185) med instruktion för Trafikverket

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2010:185) med in- struktion för Trafikverket att det ska införas en ny paragraf 2 a § med följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

2 a §

 

Trafikverket administrerar bil-

 

stöd enligt 52 kap. socialförsäk-

 

ringsbalken (2010:110) och förord-

 

ningen (2010:1745) om bilstöd till

 

personer med funktionsnedsättning.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2026.

43

Författningsförslag

SOU 2023:81

1.11Förslag till förordning om ändring i förordningen (2010:1745) om bilstöd till personer med funktionshinder

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2010:1745) om bil- stöd till personer med funktionshinder

dels att 4 a–4 d §§ samt bilagorna 1 och 2 ska upphöra att gälla, dels att 4 §, 5 a § och 6 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas nya paragrafer 4 a–4 f §§ med följande lydelse, dels att rubriken till förordningen ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Förordningen (2010:1745)

Förordningen (2010:1745)

om bilstöd till personer med

om bilstöd till personer med

funktionshinder

funktionsnedsättning

4 §1

Inför bedömningen av behovet att anpassa ett fordon ska Försäk- ringskassan höra Trafikverket eller annan med motsvarande kompe- tens om det inte är uppenbart obehövligt.

Trafikverket ska göra sådana funktionskontroller som avses i

52 kap. 22 a § socialförsäkringsbalken. Sådana funktionskontroller får även utföras av annan med motsvarande kompetens.

4 a §

Grundbidrag lämnas med högst

45 000 kronor.

Till den vars årliga brutto- inkomst överstiger 180 000 kronor reduceras grundbidraget med 400 kronor för varje tusental som

bruttoinkomsten överstiger 180 000 kronor.

1Senaste lydelse 2017:2.

44

SOU 2023:81

Författningsförslag

Med årlig bruttoinkomst avses inkomst enligt 102 kap. 7–15 §§ socialförsäkringsbalken. För en försäkrad som avses i 52 kap. 10 § första stycket 1–3 ska bruttoinkoms- ten räknas fram utan hänsyn till makes inkomst. För föräldrar som avses i 52 kap. 10 § första stycket 4 och andra stycket räknas inkoms- terna samman vid beräkning av grundbidragets storlek.

4 b §

Trafikverket bedömer vad som är en lämplig bil för den för- säkrade. Priset för den bilen utgör den försäkrades underlag för in- köpsbidrag. För den bilen faststäl- ler Trafikverket även den försäk- rades underlag för anpassnings- bidrag.

Tillsammans utgör underlagen totalt underlag för bidrag till in- köp och anpassning av ett fordon så att det kan brukas av den för- säkrade.

4 c §

Inköpsbidrag lämnas med högst

22 procent av den försäkrades un- derlag för inköpsbidrag enligt 4 b § första stycket.

4 d §

Slutligt anpassningsbidrag läm- nas enligt ett kostnadsförslag för anpassning, upprättat av den som gör sådana anpassningar som det kan lämnas bidrag för. Om det

45

Författningsförslag

SOU 2023:81

finns anledning att ifrågasätta skä- ligheten av det inlämnade kost- nadsförslaget får Trafikverket begära att den försäkrade lämnar ytterligare kostnadsförslag upp- rättade av en annan utförare som gör anpassningar av det aktuella slaget.

Kostnadsförslag ska innehålla uppgift om arbetskostnad och ma- terialkostnad för respektive anpass- ningsåtgärd samt de övriga kost- nader som är förenade med de åtgärder som avses i 52 kap. 8 § första stycket 2 och 3 socialförsäk- ringsbalken. Kostnadsförslag bör innehålla uppgift om vilka garanti- åtaganden som lämnas för åtgärd- erna.

4 e §

Anpassningsbidrag lämnas med

90 procent av anpassningskost- naden som avses i 52 kap. 8 § första stycket 2 och 3 socialförsäk- ringsbalken.

För den del av anpassningskost- naden som överstiger 400 000 kro- nor lämnas anpassningsbidrag med den kostnaden, vid anpassning av en sådan bil som avses i 4 b § första stycket.

Anpassningsbidrag lämnas med kostnaden för körträning enligt 52 kap. 8 § första stycket 4.

4 f §

För anpassning av en annan bil än den som avses i 4 b § första

46

SOU 2023:81Författningsförslag

 

 

stycket lämnas anpassningsbidrag

 

 

högst beräknat på den försäkrades

 

 

totala underlag för bidrag enligt

 

 

4 b § med avräkning för det in-

 

 

köpsbidrag som lämnats för an-

 

 

skaffning av den bilen.

 

5 §2

Till en ansökan om bilstöd

Till en ansökan om bilstöd

ska det fogas ett läkarutlåtande

ska det fogas ett läkarutlåtande

om

funktionshindret och dess

om funktionsnedsättningen och

inverkan på förflyttningsmöjlig-

dess inverkan på förflyttnings-

heterna. Om ansökan görs av en

möjligheterna. Om ansökan görs

sådan person med funktions-

av en sådan person med funk-

hinder som avses i 52 kap. 10 §

tionsnedsättning som avses i 52 kap.

första stycket 1–4 socialförsäk-

10 § första stycket 1–4 socialför-

ringsbalken, i avsikt att sökan-

säkringsbalken, i avsikt att sök-

den ska använda fordonet som

anden ska använda fordonet som

förare, ska det av läkarutlåtandet

förare, ska det av läkarutlåtandet

även framgå om han eller hon

även framgå om han eller hon

uppfyller de medicinska kraven

uppfyller de medicinska kraven

för att inneha körkort.

för att inneha körkort.

 

5 a §3

Försäkringskassan ska på be-

Trafikverket ska på begäran av

gäran av den försäkrade utfärda

den försäkrade utfärda ett intyg

ett intyg som visar att bilstöd har

som visar att bilstöd har lämnats

lämnats för ett visst fordon. Av

för ett visst fordon. Av intyget

intyget ska framgå datum för be-

ska framgå datum för beslut om

slut om bilstöd och fordonets

bilstöd och fordonets registrer-

registreringsnummer.

ingsnummer.

 

6 §4

Försäkringskassan får meddela

Trafikverket får meddela de

de

ytterligare föreskrifter som

ytterligare förskrifter som behövs

behövs för verkställigheten av

för verkställigheten av bestäm-

2Senaste lydelse 2010:1745.

3Senaste lydelse 2021:360.

4Senaste lydelse 2010:1745.

47

Författningsförslag

SOU 2023:81

bestämmelserna om bilstöd i

melserna om bilstöd i socialför-

socialförsäkringsbalken och denna

säkringsbalken och denna förord-

förordning.

ning.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2026.

48

2 Bakgrund till bilstöd

2.1Utredningens direktiv

Regeringen beslutade den 14 juli 2022 (dir. 2022:123) att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att se över bilstödet. Genom tilläggs- direktiv den 5 april 2023 (dir. 2023:52) förlängdes utredningstiden till den 29 november 2023. Enligt direktiven är utredningens uppgift att se över regelverket för bilstödet och ansvarsfördelningen mellan berörda myndigheter avseende handläggningen av bilstödet och föreslå ett mer ändamålsenligt regelverk och en mer ändamålsenlig ansvarsfördelning. Syftet med utredningen är att göra regelverket för bilstöd mer lättöverskådligt och förenkla processen för de som är i behov av stödet. Utredningen har också som syfte att förbättra förut- sättningarna för ansvariga myndigheter att handlägga bilstödet på ett effektivt sätt.

Utredaren ska bland annat:

lämna förslag på hur regelverket för bilstöd kan förändras på ett sätt som innebär en enklare handläggningsprocess och ökad förut- sebarhet för den försäkrade.

analysera hur ansvaret och finansieringen av handläggningen av ärenden om bilstöd bör regleras mellan berörda myndigheter för att säkerställa en effektiv, ändamålsenlig och rättssäker handlägg- ning av stödet.

föreslå de åtgärder och författningsändringar som bedöms nöd- vändiga.

Utredningens direktiv finns i bilaga 1 och 2. Konsekvenserna av utredningens förslag beskrivs i kapitel 10.

49

Bakgrund till bilstöd

SOU 2023:81

2.2Utredningens arbete

I denna utredning har vi analyserat regler, processer och arbetssätt rörande bilstödet för att kunna lämna förslag till åtgärder som inne- bär ett enklare och mer ändamålsenligt bilstöd. Analyserna omfattar hanteringen av bilstödsärenden och dess finansiering, ansvarsfördel- ningen i ärendehanteringen samt kostnader och villkor för de olika bidragen inom bilstödet.

Utredningen har använt flera olika underlag för att bedöma och i förekommande fall beräkna konsekvenserna av de förslag som läm- nas. I beräkningarna av effekterna för de offentliga finanserna har vi använt officiell statistik från Försäkringskassan över antal personer som lämnats bilstöd och utgifter för bidragen inom bilstöd. Utred- ningen har även använt ett avkodat individdatamaterial som inhämtats från Försäkringskassan, med uppgifter om utbetalda bidrag inom bilstöd. I beräkningarna av effekterna för de offentliga finanserna har utredningen använt prisuppgifter för olika biltyper. Dessa upp- gifter har inhämtats från Trafikverket, som även lämnat uppgifter om uppskattad andelsfördelning av de biltyper för vilka bilstöd van- ligen kan antas komma att lämnas. Utredningen har också använt officiell statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) om prisutveck- ling på personbilar över tid.

Utredningen har ägnat tid åt att se över fördelningen av ansvaret för olika moment i hanteringen av bilstödsärenden och utvärderat hur förändringar i ansvarsfördelningen skulle kunna bidra till att effek- tivisera handläggningen. I detta sammanhang har utredningen kart- lagt hur berörda myndigheter arbetar och samverkar i bilstödsären- den. En central fråga för utredningen har också varit att se över om någon eller några av de olika bidragsdelarna i bilstödet kan förbättras i linje med utredningens syfte, enligt direktivet.

Utredningen har använt tidigare offentliga utredningar rörande bilstödet, propositioner, departementspromemorior samt myndighets- rapporter och redovisningar av regeringsuppdrag. Trafikverket och Försäkringskassan har lämnat utredningen uppgifter om sina kostnader för sina respektive uppgifter för att hantera bilstöd och bilstödsärenden.

Utredningen har intervjuat personer med goda kunskaper om bil- stöd vid berörda myndigheter, organisationer som representerar per- soner med funktionsnedsättning och Branschföreningen Svensk Fordonsanpassning. Vidare har utredningen utformat enkätfrågor i

50

SOU 2023:81

Bakgrund till bilstöd

undersökningspanelen Rivkraft hos Myndigheten för delaktighet (MFD).1 Enkätsvaren har bl.a. använts för att kunna förklara den nedgång i antalet ansökningar och i antalet beviljade bilstöd som ägt rum efter 2016.

Utredningen har till sin hjälp haft experter från Försäkrings- kassan, Trafikverket, Personskadeförbundet (RTP), Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar (RBU) och Delaktighet, Hand- lingskraft, Rörelsefrihet (DHR) samt sakkunniga från Regeringskansliet.

Utredningens arbete inleddes i oktober 2022 och har bedrivits på sedvanligt sätt med regelbundna sammanträden med expertgruppen. Sammanlagt har utredningen haft fem sammanträden. Utredningens arbete har också förts framåt med hjälp av de underhandskontakter som sekreterarna har haft med utredningens experter och sakkun- niga. Utredningen har därtill mottagit spontana inlagor från allmän- heten, vilket varit värdefullt och bidragit i utredningens arbete.

2.3Bilstöd bidrar till att undanröja hinder för delaktighet

2.3.1Personer med funktionsnedsättning har rätt till delaktighet och jämlikhet – internationella åtaganden

Den 1 oktober 1994 antog FN:s generalförsamling resolutionen 48/96 med standardregler för att tillförsäkra medborgare med funktions- nedsättning samma rättigheter och skyldigheter som andra medbor- gare.2 Sverige har ratificerat denna resolution. Enligt resolutionen bör staterna inse tillgänglighetens betydelse på alla områden i utveck- lingen mot full delaktighet. Oavsett vilka eller hur stora funktions- hinder som människor har, ska staten införa handlingsprogram som gör den fysiska miljön tillgänglig för dem och se till att de får tillgång till information och möjlighet till kommunikation. Det sägs vidare att staterna bör ta initiativ till åtgärder i den yttre miljön för att undanröja hinder mot tillgänglighet. Enligt resolutionen bör regler och riktlinjer utvecklas och lagstiftning övervägas för att säkra till-

1I panelen deltar över 3 200 personer som är 18 år eller äldre och har en eller flera funktions- nedsättningar. Syftet med Rivkraft är att fånga upp hinder för delaktighet i samhället som per- soner med funktionsnedsättning upplever och att identifiera möjliga lösningar. Resultaten an- vänds av myndigheter och offentliga aktörer, och kompletterar annan statistik.

2The Standard Rules on the Equalization of Opportunities for Persons with Disabilities, 48/96 of

20december 1993.

51

Bakgrund till bilstöd

SOU 2023:81

gängligheten på olika områden i samhället, t.ex. tillgängligheten till bostäder och andra byggnader, kollektivtrafiken och andra kommu- nikationsmedel, gator och andra miljöer utomhus. I resolutionen an- ges även att staterna bör garantera utvecklingen av och tillgången till stöd och service, inbegripet sådana hjälpmedel som bidrar till att per- soner med funktionsnedsättning kan bli mer oberoende i det dagliga livet och utöva sina rättigheter.

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsned- sättning3 samt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonven- tionen)4 är centrala utgångspunkter för det funktionshinderpolitiska arbetet. I den först nämnda konventionen bekräftas behovet av att garantera att personer med funktionsnedsättning får åtnjuta mänsk- liga rättigheter utan diskriminering. Flera artiklar i konventionen berör rätten till rörlighet som är en grundläggande förutsättning för delaktighet. I artikel 9 fastslås att personer med funktionsnedsätt- ning ska ha tillgång till transportmedel på lika villkor. I artiklarna 19 och 20 beskrivs rätten att ta del av samhällsservice och rätten till per- sonlig rörlighet.

Barnkonventionen syftar till att ge barn, oavsett bakgrund, rätt att behandlas med respekt och att få komma till tals. Sverige rati- ficerade konventionen genom riksdagens beslut den 21 juni 1990 en- ligt regeringens proposition.5 Konventionen definierar barn som varje människa under 18 år och innehåller fyra grundläggande principer som ska vara styrande för tolkningen av konventionens övriga artik- lar. Den första principen talar om barns lika värde och rättigheter, att ingen får diskrimineras. Den andra principen anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Den tredje principen understryker varje barns rätt till liv, överlevnad och utveckling och den fjärde principen lyfter fram bar- nets rätt att bilda och uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som rör honom eller henne. Enligt lagen (2018:1197) om För- enta nationernas konvention om barnets rättigheter ska artiklarna 1–42 i originaltexternas lydelse gälla som svensk lag.

3SÖ 2008:26 Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

4SÖ 1990:20 FN:s konvention om barnets rättigheter.

5Regeringens proposition 1989/90:107 om godkännande av FN-konventionen om barnets rättigheter.

52

SOU 2023:81

Bakgrund till bilstöd

2.3.2Hinder för full delaktighet ska undanröjas

Funktionshinderspolitiken är en del i arbetet för ett mer jämlikt samhälle, där människors olika bakgrund eller förutsättningar inte ska avgöra möjligheten till delaktighet i samhället.6 Sveriges funk- tionshinderspolitik utgår från internationella åtaganden om mänsk- liga rättigheter. De nationella målen är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som grund. Målet ska bidra till ökad jämställdhet och till att barnrättsperspek- tivet ska beaktas.

Grunden för den nuvarande funktionshinderspolitiken lades i den nationella handlingsplanen Från patient till medborgare – en nationell handlingsplan för handikappolitiken.7 I stället för att fokusera på per- soners egenskaper och förmågor riktades där fokus mot samhällets förmåga att undanröja hinder för delaktighet. Genomförandet av funktionshinderspolitiken ska inriktas mot fyra områden: principen om universell utformning, befintliga brister i tillgängligheten, indi- viduella stöd och lösningar för individens självständighet och att före- bygga och motverka diskriminering.8 Områdena är ömsesidigt bero- ende av varandra och ska tillsammans bidra till ett tillgängligt och jämlikt samhälle oavsett funktionsförmåga.

Socialstyrelsen, som är förvaltningsmyndighet för verksamhet som rör bl.a. stöd och service till vissa funktionshindrade, har sektors- ansvar för genomförande av de funktionshinderspolitiska målen med anknytning till verksamhetsområdet.9 Socialstyrelsen har definierat funktionsnedsättning som en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga, och funktionshinder som den begräns- ning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen.10

6Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken (prop. 2016/17:188).

7Från patient till medborgare – en nationell handlingsplan för handikappolitiken (prop. 1999/2000:79).

8Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken (prop. 2016/17:188).

92 § förordningen (2015:284) med instruktion för Socialstyrelsen.

10Socialstyrelsens termbank som förankrats i remiss till kommuner, regioner, myndigheter och andra organisationer. https://termbank.socialstyrelsen.se/, hämtad 2023-07-05.

53

Bakgrund till bilstöd

SOU 2023:81

2.3.3Bilen kan vara ett hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning

Transportpolitikens övergripande mål är att säkerställa en samhälls- ekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Ett transportpolitiskt del- mål är att transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Funktionsmålet om tillgänglighet behandlas i regeringens proposi- tion Framtidens infrastruktur – hållbara investeringar i hela landet.11 Där anges att transportsystemet ska utformas så att det är använd- bart för personer med funktionsnedsättning.

Samhällets konkreta insatser för att underlätta för personer med funktionsnedsättning att resa och att förflytta sig gäller således främst anpassning och ökad tillgänglighet i kollektivtrafiken. Kollektiv- trafik är i vissa fall dock inte ett tänkbart transportalternativ för personer med funktionsnedsättning. Tillgång till bil kan för vissa personer vara den enda möjligheten för att kunna förflytta sig, även korta sträckor. I sådana situationer är bilen att betrakta som ett hjälp- medel. Socialstyrelsen definierar hjälpmedel som en individuellt ut- provad produkt, som syftar till att bibehålla eller öka aktivitet, del- aktighet eller självständighet genom att kompensera en funktions- nedsättning. För personer med funktionsnedsättning tillhandahåller samhället färdtjänst och riksfärdtjänst samt bilstöd. Bilstöd inne- fattar bidrag till kostnader för att köpa och kunna bruka ett fordon och kan sägas omfattas av Socialstyrelsens definition av hjälpmedel. Ansvaret för färdtjänst, riksfärdtjänst och bilstöd delas mellan staten och kommunerna.

Personer med funktionsnedsättning som inte har rätt till bilstöd har möjlighet att få ett kommunalt mobilitetsstöd vilket är ett eko- nomiskt stöd för anskaffning och anpassning av ett motorfordon.12 En utgångspunkt för samhällets stöd till personer med funktions- nedsättning är principen att människor inte ska ha merkostnader till följd av funktionsnedsättningar. Utgångspunkten bör därför vara att merkostnader till följd av en funktionsnedsättning ska kunna kom-

11Framtidens infrastruktur – hållbara investeringar i hela Sverige (prop. 2020/21:151 s. 23).

12Lagen (2014:132) om mobilitetsstöd.

54

SOU 2023:81

Bakgrund till bilstöd

penseras eller förebyggas.13 Genom bilstöd kan bidrag lämnas för att skaffa och vid behov anpassa en egen bil, vilket är det vanligaste transportmedlet för personer med funktionsnedsättning.14

2.3.4Bilstöd kan lämnas till den som på grund av

ett varaktigt funktionshinder har svårt att förflytta sig

En form av bilstöd infördes redan i slutet av 1940-talet med syftet att underlätta resor till och från arbete och yrkesinriktade studier. Den nuvarande modellen för bilstöd infördes 1988. Bilstödets vill- kor har förändrats sedan dess, men modellen som sådan är i stora drag densamma. Bilstöd kan lämnas för inköp och anpassning av per- sonbil, motorcykel eller moped, till en person som på grund av ett varaktigt funktionshinder har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att anlita allmänna kommunikationer. Bilstöd kan i vissa fall även lämnas till en förälder som har ett barn med ett sådant funktionshinder.

2.3.5Ett nytt regelverk för bilstöd infördes 1988

Fram till oktober 1988 var bilstödet utformat dels som ett arbetsmark- nadsanknutet stöd som hanterades av dåvarande Arbetsmarknads- verket, dels som vissa skatteanknutna förmåner som hanterades av Skattemyndigheten. Stödet lämnades av det dåvarande Arbetsmark- nadsverket som ett maxbelopp för inköp av en bil. De skatteanknutna stöden var bensinskatteavdrag, befrielse från vägtrafikskatt och återbetalning av försäljningsskatt. Denna modell för bilstöd kritise- rades bl.a. eftersom stödet endast kunde lämnas till personer som förvärvsarbetade, eller genomgick yrkesinriktad utbildning eller rehabi- litering. Bilstödet ansågs också vara svårt att överblicka och det ifråga- sattes att stöden lämnades i flera former och av olika myndigheter.15

I oktober 1988 infördes ett nytt bilstöd som skulle vara ett hjälp- medel för att minska ett förflyttningshandikapp, förordningen (1988:890) om bilstöd till personer med funktionshinder. Det nya bilstödet hade också en ny bidragskonstruktion. De skatteanknutna

13Se exempelvis Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken (prop. 2016/17:188 s. 62).

14Se exempelvis Vägverkets Publikation 2001:125.

15Regeringens proposition om förbättrat bilstöd till handikappade (prop. 1987/88:99 s. 11).

55

Bakgrund till bilstöd

SOU 2023:81

förmånerna ersattes av ett grundbidrag till bilinköp oavsett den försäkrades inkomst.16 För att den försäkrade skulle kunna använda fordonet lämnades även bidrag för att ändra eller anpassa fordonet, med den faktiska kostnaden för åtgärden. Förutom att ge fler rätt till bilstöd och att förbättra stödet, var syftet med förändringen även att få till stånd förenklingar genom en ökad samordning.17 Tre alternativ till huvudmannaskap för bilstödet nämndes; de dåvarande allmänna länsförsäkringskassorna, den dåvarande myndigheten Arbetsmark- nadsverket och primärkommunerna. Ett kommunalt huvudmanna- skap ansågs medföra risk för lokala skillnader i tillämpningen.

Genom det nya bilstödet skulle bilen få rollen av ett viktigt hjälp- medel för att mera generellt minska förflyttningshandikapp, vilket ansågs tala emot att arbetsmarknadsverket skulle vara huvudman. Regeringen bedömde att de dåvarande allmänna länsförsäkrings- kassorna var bäst lämpade att handha det nya utvidgade bilstödet, eftersom dessa myndigheter hade bred erfarenhet av ekonomiska prövningar och bedömningar. Regeringen nämnde även att de stöd- berättigade praktiskt taget genomgående skulle komma att bestå av personer som redan erhöll stöd från försäkringskassorna, t.ex. för- tidspension, handikappersättning eller vårdbidrag. Huvuddelen av de stödberättigade hade därmed kontakt etablerad med försäkrings- kassorna, vilket bedömdes vara av stort värde.18 På så sätt kom det nya bilstöd som infördes 1988 att hanteras av försäkringskassorna med tillsyn av det dåvarande Riksförsäkringsverket. Bilstödet hanteras numera av Försäkringskassan, med tillsyn av Inspektionen för social- försäkringen.

År 1991 höjdes stödnivåerna inom bilstödet och år 1995 infördes möjligheten att bevilja bidrag till körkortsutbildning.19 År 1997 in- fördes budgetrestriktionen att bilstöd kan utbetalas maximalt upp till totalt anslagna medel för året. Det året, liksom följande år fram till och med 2005, förbrukades de anslagna medlen för bilstöd före årsskiftet.20 Det bildades på så sätt en handläggningskö i ärenden om bilstöd.

16Regeringens proposition om förbättrat bilstöd till handikappade (prop. 1987/88:99 s. 21).

17Ibid s. 12.

18Regeringens proposition om förbättrat bilstöd till handikappade (prop. 1987/88:99 s. 27 f.).

19Det lämnas enligt 52 kap. 14 § SFB, om det bedöms kunna leda till ett stadigvarande arbete.

20Ett reformerat bilstöd (prop. 2016/17:4 s. 15).

56

SOU 2023:81

Bakgrund till bilstöd

När socialförsäkringsbalken (2010:110) trädde i kraft den 1 janu- ari 2011 inordnades stora delar av bestämmelserna om bilstöd i 52 kap. i balken. Dessa bestämmelser kompletteras genom förord- ningen (2010:1745) om bilstöd till personer med funktionshinder, som trädde i kraft samtidigt.

2.3.6Bilstödet reformerades 2017

Efter 1988 har bilstödet behandlats i två betänkanden från statliga utredningar och i tre departementspromemorior, Rätten till ratten – reformerat bilstöd (SOU 1994:55), Mobil med bil – ett nytt synsätt på bilstöd och färdtjänst (SOU 2005:26) samt Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet (Ds 2013:46), Ett reformerat bilstöd (Ds 2015:9) och Bilstöd – Ökade möjligheter till anpassning (S2019/03812/SOF).

Syftet med departementspromemoriorna var att se över dels hur anpassningsbidraget skulle kunna vara mer effektivt och ändamåls- enligt, dels hur incitamenteten för den sökande kunde förstärkas att i första hand välja en bil som i sitt originalutförande tillgodosåg de behov som funktionsnedsättningen medfört. Resultaten av översyn- erna lades till grund för regeringens förslag i propositionen Ett refor- merat bilstöd, som antogs av riksdagen.21 Förändringarna trädde i kraft den 1 januari 2017.22

Syftet med 2017 års reform var att åstadkomma en mer ända- målsenlig och effektiv styrning av bilstödet, en ökad trafiksäkerhet samt att stärka konkurrensen mellan företag som utför anpassnings- åtgärder. Reformen syftade även till att bilstöd i högre grad skulle lämnas till personer med bristande ekonomiska förutsättningar för bilinköp och till dem som får extra kostnader för bilinköpet. Incita- menten att köpa en bil med originalmonterade anordningar för- stärktes, med syftet att kostnaderna skulle bli lägre och trafiksäker- heten stärkas. Genom 2017 års reform infördes även bestämmelsen att Försäkringskassan, inför sin bedömning av den försäkrades be- hov av att anpassa ett fordon, ska höra Trafikverket eller annan med motsvarande kompetens om det inte är uppenbart obehövligt.23

21Ett reformerat bilstöd (prop. 2016/17:4, rskr. 2016/17:44, bet. 2016/17:SoU3).

22Lagen (2016:1066) om ändring i socialförsäkringsbalken.

234 § förordningen (2010:1745) om bilstöd till personer med funktionshinder.

57

Bakgrund till bilstöd

SOU 2023:81

Det infördes även en bestämmelse om att Trafikverket ska göra funktionskontroller av anpassade fordon24 och, inom sitt verksam- hetsområde, tillhandahålla underlag och stöd för tillämpningen av 52 kap. SFB.25 Trafikverket får belasta sitt ramanslag 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur för detta arbete, enligt ap.12.1 Pla- nering, stöd och myndighetsutövning i villkoren för anslaget.

2.3.7Bidragen i det nuvarande bilstödet

Enligt 2017 års reform kan bilstöd lämnas dels som inköpsbidrag (grund-, anskaffnings- och tilläggsbidrag), dels som anpassningsbidrag. Grundbidrag lämnas till den som har rätt till bilstöd. Om dennes årliga bruttoinkomst understiger 220 000 kronor kan dessutom anskaff- ningsbidrag lämnas. Tilläggsbidrag lämnas i tre situationer som inte utesluter varandra; om den sökande behöver fordon som behöver anpassas, om den sökande behöver en bil som är särskilt lämpad för rullstolar, och om den sökande skaffat en bil med särskilda original- monterade anordningar som behövs för att den sökande ska kunna bruka fordonet. Anpassningsbidrag lämnas för faktiska kostnader för anpassning av fordonet och för anordningar som behövs för att den försäkrade ska kunna bruka fordonet. Anpassningsbidrag läm- nas emellertid inte om behovet kan tillgodoses genom särskilda ori- ginalmonterade anordningar, för vilka tilläggsbidrag kan lämnas.

2.3.8Försäkringskassans och Trafikverkets uppföljningar av reformen 2017

Regeringen gav 2018 Försäkringskassan i uppdrag att i samråd med Trafikverket följa upp konsekvenserna av 2017 års reform och att före- slå möjliga åtgärder för att stärka möjligheten att ta del av bilstödet.26 Regeringen gav även uppdrag till Försäkringskassan och Trafikverket att gemensamt följa upp de administrativa konsekvenserna av 2017 års reform.27

24Enligt 52 kap. 22 a § SFB.

254 d § förordningen (2010:1745) om bilstöd till personer med funktionshinder.

26(S2018/03928/FST).

27(S2018/03929/FST).

58

SOU 2023:81

Bakgrund till bilstöd

I sin redovisning av uppdraget föreslog Försäkringskassan fyra åtgärder som skulle kunna stärka möjligheten att ta del av bilstödet. Förslagen avsåg översyn av nivåerna för anskaffnings- och tilläggs- bidrag, av reglerna för anpassningsbidrag, samt av reglerna för för- säkrade som behöver en särskilt hög bil eller behöver anpassa bilen under bilstödsperioden.28

Enligt Försäkringskassans och Trafikverkets gemensamma uppfölj- ning innebar reformens administrativa konsekvenser fler överläm- ningar både mellan myndigheterna samt mellan myndigheterna och försäkrade.29 Insaterna för att bedöma eventuella behov av någon anpassning eller anordning ökade i omfattning som en följd av 2017 års reform samtidigt som anpassningsföretagens möjligheter till utprov- ning minskade. Enligt rapporten blev Trafikverkets uppdrag mer om- fattande än tidigare. Enligt Försäkringskassan skulle handläggnings- tiderna kunna förkortas samt servicen vara enklare och snabbare om Försäkringskassan kunde lämna uppgifter per e-post. Försäkrings- kassan angav att myndigheten saknade rättsligt stöd för att kommu- nicera digitalt med Trafikverket eller andra utfärdare.

I oktober 2020 ändrades vissa villkor i bilstödet, bl.a. höjdes nivån för vissa tilläggsbidrag.30 Utgifterna för bilstöd bedömdes på så sätt kunna öka med ungefär 50 miljoner per år.

Regeringen gav 2021 Försäkringskassan i uppdrag att analysera och lämna förslag till ett snabbare förfarande för handläggning av enklare bilstödsärenden.31 Enligt uppdraget var bakgrunden bl.a. att det fanns indikationer på att Trafikverket i många ärenden relativt snabbt kan bilda sig en uppfattning om vilken typ av anpassning den försäkrade behöver. I uppdraget nämndes också att handläggningen hos Försäkringskassan i många fall tar över ett år från tidpunkten för ansökan om bilstöd tills dess att den sökande har en färdiganpassad bil. I sin rapport angav Försäkringskassan att handläggningen skulle kunna effektiviseras genom ett ordinarie myndighetsuppdrag för Trafikverket och att det uppdraget bör innefatta att Trafikverket yttranden ska baseras på Försäkringskassans tolkning av SFB.32

28Uppföljning av det reformerade bilstödets konsekvenser för enskilda, Försäkringskassan, 2018-10-01, dnr 11989-2018.

29Uppföljning av administrativa konsekvenser av det reformerade bilstödet, Försäkringskassan, 2019-01-07, dnr 11990-2018.

30Förbättrade möjligheter till bilstöd (prop. 2019/20:107).

31Uppdrag om förenklad ärendehantering för bilstödsärenden, S2021/01103.

32Rapport – Uppdraget om förenklad ärendehantering för bilstödsärenden, 2021/002094.

59

Bakgrund till bilstöd

SOU 2023:81

2.3.9Försäkringskassan får lämna uppgifter till Trafikverket på medium för automatiserad behandling

Bestämmelserna i 114 kap. SFB tillämpas vid Försäkringskassans helt eller delvis automatiserade behandling av personuppgifter i ären- den om bl.a. bilstöd. Bestämmelserna kompletteras av förordningen (2003:766) om behandling av personuppgifter inom socialförsäk- ringens administration. Enligt Försäkringskassans riktlinjer kan per- sonnummer inte anges i e-post. Den 1 juli 2021 infördes bestämmel- sen 4 g § i förordningen. Där anges att uppgifter om namn, personnum- mer eller samordningsnummer, hälsotillstånd och funktionsnedsättning i socialförsäkringsdatabasen får lämnas ut på medium för automati- serad behandling till Trafikverket.33 Syftet var att effektivisera hand- läggningen och förenkla kommunikationen mellan Försäkringskassan och Trafikverket.

2.4Statistik – utvecklingen av bilstödet över tid

Det nuvarande regelverket för bilstöd har, med några mindre för- ändringar, varit gällande sedan den 1 oktober 1988. Statistiken visar stora variationer mellan åren både i antal personer som erhållit bil- stöd och i statens utgifter för bilstöd.34 Nedan redovisas utvecklingen av bilstödet över tid vad gäller antalet mottagare och utgifter på stats- budgeten.

2.4.1Antal personer som erhållit bilstöd minskade kraftigt 2017

Bilstöd är ett litet bidragssystem i förhållande till andra förmåner och ersättningar från socialförsäkringen. Bilstödet utbetalas från an- slaget 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Anslaget disponeras av Försäkringskassan. Under år 2022 uppgick anslaget till 263,4 miljoner kronor och utgifterna till 147,3 miljoner kronor.35

33Förordningen (2021:359) om ändring i förordningen (2003:766) om behandling av person- uppgifter inom socialförsäkringens administration.

34Under åren 1999–2020 har totalt 101 234 bilstödsärenden hanterats, se VTI 2023:4, s. 64.

35Regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Försäkringskassan, 2022-08-25, S2022/00933 (del- vis), S2022/03581 och utfall enligt ESV.

60

SOU 2023:81

Bakgrund till bilstöd

Under 2022 mottog 1 100 personer någon form av bilstöd varav 619 män och 481 kvinnor (se figur 2.1). Under de senaste 20 åren har antalet mottagare av bilstöd trendmässigt minskat.

Figur 2.1 Antal mottagare av bilstöd 2000–2022

4500

 

Totalt antal

 

 

4000

 

mottagare

 

 

Män

3500

 

 

Kvinnor

3000

2500

2000

1500

1000

500

0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022

Källa: Försäkringskassan, statistikdatabasen.

Anm.: Diagrammet visar antal personer som mottagit ett eller flera olika bidrag inom bilstödet.

Under åren 2000–2004 uppgick det årliga antalet mottagare till om- kring 3 000 personer. Under 2005 steg antalet mottagare kraftigt vilket sammanhängde med att det fanns ett stort uppdämt behov av bilstöd samt på grund av en kommande regeländring som infördes 2007 och innebar att tidsfristen för att kunna få ett nytt grund- eller anskaffningsbidrag förlängdes från 7 till 9 år.36 Under perioden 2007– 2016 har det årliga antalet mottagare legat omkring 2 100–2 700 per- soner. Efter 2016 minskade antalet mottagare av bilstöd kraftigt och 2022 hade antalet mottagare sjunkit till 1 100.

36Ett reformerat bilstöd (Ds 2015:9) s. 53 och s. 57. Förordningen (2006:662) om ändring i för- ordningen (1988:890) om bilstöd till personer med funktionshinder. Ikraftträdande 1 januari 2007.

61

Bakgrund till bilstöd

SOU 2023:81

Utredningen bedömer att de senaste årens minskning av antalet mottagare av bilstöd främst beror på 2017 års reform. Vi beskriver skälen för denna bedömning i avsnitten 2.4.4–2.4.5. Reformen om- fattade bidragens utformning och villkor, vilket i sin tur påverkat handläggningen av bilstödsärenden. Ett syfte med reformen var att behovet av särskilda anpassningar för att kunna bruka fordonet i större utsträckning skulle lösas med originalmonterade anordningar än med särskilda anpassningar med monteringar i efterhand, som oftast är dyrare.

2.4.2Minskat antal mottagare i alla bidragsgrupper

Ett annat sätt att belysa utvecklingen är att se till utvecklingen av antalet mottagare i de olika bidragsgrupperna.37 De fem olika bidrags- grupperna är;

person under 66 år, som behöver fordon för försörjning genom arbete eller arbetslivsinriktad utbildning eller rehabilitering,

person under 66 år, som haft bilstöd och som har sjuk- eller akti- vitetsersättning,

person mellan 18–49 år,

person som har barn under 18 år, och

föräldrar till barn med funktionsnedsättning, om föräldern sam- manbor med barnet och bilen behövs för förflyttning.

Utvecklingen av antalet mottagare i olika bidragsgruppper 2010–2022 framgår av figur 2.2. Av figuren framgår att den sammantagna ned- gången av antalet mottagare efter 2016 återspeglas i samtliga bidrags- grupper. Antalet mottagare av bilstöd är som störst i de två grupperna Föräldrar till barn med funktionsnedsättning och Person under 65 år med funktionsnedsättning. Under åren 2018–2022 uppgick andelen mottagare i dessa två grupper till drygt 40 procent av totala antalet

37För samtliga bidragsgrupper krävs dels försäkringstillhörighet i Sverige, dels väsentliga svårig- heter att använda allmänna kommunikationer på grund av varaktigt funktionshinder, se vidare i 52 kap. 10 § SFB. Enligt lagen (2022:879) om ändring i socialförsäkringsbalken som träder i kraft den 1 december 2025 gäller för de två första bidragsgrupperna att personen inte har upp- nått riktåldern för pension.

62

SOU 2023:81

Bakgrund till bilstöd

mottagare. Nedgången av antalet mottagare är också som störst i dessa två grupper.

Figur 2.2 Antalet mottagare av bilstöd fördelat på olika bidragsgrupper 2010–2022

1000

900

800

700

600

500

400

300

200

100

0

2010

2012

2014

2016

2018

2020

2022

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning

Person under 65 år med funktionsnedsättning

Person 18-49 år

Under 65 med sjuk- eller aktiv. ers.

Person med funktionsnedsättning som har barn under 18 år

Källa: Försäkringskassans datalager STORE.

Anm.: Fr.o.m. 2022-12-01 höjs åldersgränsen i de två grupperna Under 65 år och Under 65 med sjuk- eller aktivitetsersättning till 66 år.

2.4.3Minskat antal mottagare återspeglas bland olika typer av bidrag

Nedgången i antalet mottagare av bilstöd återspeglas också när man delar upp utfallet av antalet mottagare på de olika bidragsdelarna inom bilstödet. I figur 2.3 visas denna utveckling under perioden 2010–2022.

63

Bakgrund till bilstöd

SOU 2023:81

Figur 2.3 Utveckling av antalet mottagare av olika bidrag inom bilstödet 2010–2022

2500

2000

1500

1000

500

0

 

 

 

 

 

 

2010

2012

2014

2016

2018

2020

2022

Anpassningsbidrag

Grundbidrag

Tilläggsbidrag efteranpassning

Tilläggsbidrag anordningar

Anskaffningsbidrag

Tilläggsbidrag särskilt lämpad personbil

Källa: Försäkringskassan, statistikdatabasen.

Anm.: En och samma person kan motta ett eller flera av de olika bidragen inom bilstödet.

Av figur 2.3 framgår att merparten av antalet mottagare av bilstödet utgörs av personer som mottagit anpassningsbidrag och grundbidrag. Under 2022 mottog 770 personer anpassningsbidrag, 538 personer mottog grundbidrag och 125 personer mottog anskaffningsbidrag. Under 2022 mottog 347 personer tilläggsbidrag för efteranpassning, 92 personer fick tilläggsbidrag för särskilt lämpad personbil och 287 personer fick tilläggsbidrag för särskilda originalmonterade anord- ningar. Enligt uppgift från Försäkringskassan tog det förhållandevis

64

SOU 2023:81

Bakgrund till bilstöd

lång tid efter det att regelförändringarna trätt i kraft 2017 tills dess att antalet mottagare av de nya tilläggsbidragen började stiga. För- säkringskassan har uppgett att beslut enligt 2017 års reform som trädde i kraft den 1 januari 2017 meddelades först 2018.

Antalet mottagare av grund- och anpassningsbidrag har tydligt minskat efter det att de nya reglerna för bilstödet trädde i kraft 2017.

Som ovan nämnts var ett syfte med reformen att i större utsträck- ning lösa anpassningsbehovet med originalmonterade anordningar i bilarna i stället för att göra särskilda anpassningar med monteringar i efterhand som oftast är dyrare. Av detta skäl infördes de tre nya tilläggsbidragen (tilläggsbidrag A, B och C). Som framgår av figur 2.3 minskande antalet mottagare av anpassningsbidrag 2017 vilket var en naturlig följd av att tilläggsbidragen infördes.

2.4.4Minskat antal ansökningar om bilstöd

Ytterligare ett sätt att belysa utvecklingen är att se till utvecklingen av antalet ansökningar om bilstöd. I figur 2.4 visas antalet ansök- ningar under tioårsperioden 2011–2022. Av figuren framgår att ansökningarna steg relativt kraftigt från 2013 fram till 2015. Liksom vad gäller för utvecklingen av antalet mottagare av bilstöd minskade antalet ansökningar om bilstöd kraftigt 2017 och uppgick till drygt 3 000 detta år. Under perioden 2018–2022 fortsatte antalet ansök- ningar att minska varje år och uppgick till knappt 2 200 under 2022.

Ett betydande antal av ansökningarna leder inte till att bilstöd lämnas. Det kan bero på att den sökande inte uppfyller kriterierna för att få stödet eller på att mottagaren av något skäl inte begär ut- betalning av det beviljade stödet (se figur 2.4). Under perioden 2017– 2021 uppgick antalet personer som beviljats stöd som också utbetalts samma år eller senare till knappt 1 150 personer genomsnitt. Under 2022 sjönk antalet personer till 743. Under femårsperioden 2018–2022 har i genomsnitt 57 procent av antalet ansökningar inte lett till utbetal- ning av stöd. Det är en ökning från närmast föregående femårsperiod då i genomsnitt 50 procent av ansökningarna om bilstöd inte ledde till utbetalning. Under 2022 steg denna andel till 66 procent.

65

Bakgrund till bilstödSOU 2023:81

Figur 2.4

Antal ansökningar och utbetalningar av bilstöd 2011–2022

 

 

 

 

4500

 

 

Antal personer som

 

 

 

 

ansökt under året

 

 

 

4000

3500

3000

antal personer som ansökt under året med utbetalning samma år eller senare

2500

 

 

 

 

 

2000

 

 

 

 

 

1500

 

 

 

 

 

1000

 

 

 

 

 

500

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

2011

2013

2015

2017

2019

2021

Källa: Försäkringskassans datalager, STORE.

Anm.: En person kan ansöka flera gånger och motta flera olika delbidrag inom bilstödet. Figuren visar antalet personer som ansökt en eller flera gånger och antalet personer bland dessa som mottagit ett eller flera bidrag inom bilstödet.

2.4.5Orsaker till minskad användning av bilstödet

Utredningen har bl.a. i uppdrag att kartlägga orsakerna till den mins- kade användningen av stödet.38 Under femårsperioden 2012–2016 – dvs. närmast innan 2017 års reform – låg det årliga antalet mottagare av bilstöd på ungefär samma nivå, omkring 2 500–2 700 mottagare. Därefter sjönk antalet mottagare kraftigt 2017 till knappt 1 500 med en ytterligare nedgång till 1 100 år 2022. Nedgången i antalet mot- tagare är sålunda påtaglig sedan reglerna inom bilstödet förändrades 2017. Vi fokuserar därför på orsaker till minskningen av antalet mot- tagare sedan dess. Som vi ovan beskriver har både antalet ansök- ningar och mottagare av bilstöd minskat på senare år, i synnerhet vad gäller mottagare av anpassningsbidrag och grundbidrag. Nedgången i antalet mottagare av bilstöd är bred över de olika bidragsgrupperna.

38Dir. 2022:123, s. 5.

66

SOU 2023:81

Bakgrund till bilstöd

Utredningen har kommit fram till att det finns två huvudsakliga orsaker till att användningen av bilstödet har minskat.

Den ena orsaken är att handläggningstiderna, mätt som tiden från ansökan till beslut om bilstöd, har ökat som en följd av de regel- förändringar som infördes 2017. Den andra orsaken är att antalet ansökningar om bilstöd minskat, vilket bidrar till att minska antalet beslut om bilstöd. Nedan beskriver vi skälen för varför handlägg- ningstiderna ökat och antalet ansökningar minskat.

Ökad handläggningstid som följd av regelförändringarna 2017

Som ovan nämnts gav regeringen 2018 uppdrag till Försäkringskassan och Trafikverket att följa upp de administrativa konsekvenserna av det reformerade bilstödet. Uppdraget redovisades 2019 i en gemen- sam rapport från de två myndigheterna.39 I rapporten gör Försäk- ringskassan bedömningen att handläggningsprocessen av bilstöds- ärenden blivit mer omfattande och tidskrävande i och med 2017 års reform. I rapporten påpekas att reformen medfört fler och mer om- fattande bedömningar i ärenden om bilstöd och att ärendehanter- ingen tar påtagligt mer tid jämfört med tiden innan reformen. Ett viktigt skäl för detta är att Försäkringskassan tillämpar reformen så att sökandes behov av anpassningar för att kunna bruka ett fordon, dvs. vilka tilläggs- respektive anpassningsbidrag som kan komma att lämnas, bedöms innan sökanden beviljas bidrag till sitt inköp av ett fordon. Jämfört med de förutvarande reglerna har handläggnings- tiden för beslut om bidrag till inköp av fordon därför ökat.

I rapporten pekas också på att antalet moment i den samman- tagna hanteringen i bilstödsärenden ökade kraftigt efter reformen 2017, från 13 till 25 moment. Ökningen av antalet moment beror bl.a. på att bedömningarna i ökad utsträckning förutsätter Trafik- verkets kompetens, vilket medför flera övergångar i ett bilstödsärende mellan Försäkringskassan och Trafikverket. Av rapporten framgår också att handläggningstiden från ansökan om bilstöd till Försäk- ringskassans beslut om grundbidrag mer än dubblerats efter refor- men 2017, från 45 till 94 dagar. Motsvarande handläggningstid för anpassningsbidrag ökade också, från 299 dagar innan reformen till

39Uppföljning av administrativa konsekvenser av det reformerade bilstödet, svar på regerings- uppdrag, Försäkringskassan, 11990-2018, 2019-01-07.

67

Bakgrund till bilstöd

SOU 2023:81

389 dagar efter reformen 2017. En effekt av att de sammantagna handläggningstiderna ökat är att färre beslut kan fattas om bilstöd under en given tidsperiod.

Genom att reformen medfört fler övergångar mellan Försäkrings- kassan och Trafikverket under utredningen av bilstödsärenden har också kostnaderna för Trafikverkets utredningar och yttranden till Försäkringskassan ökat. Detta trots att antalet ärenden närmast halverats. Enligt uppgift från Trafikverket mer än fördubblades myndighetens årliga kostnader för bilsödsärenden mellan 2016–2022, från 4,6 miljoner kronor 2016 till 9,8 miljoner kronor 2022.40

Skäl för minskat antal ansökningar om bilstöd sedan 2017

bilstödsprocessen upplevs som krånglig

Som figur 2.4 visar har antalet ansökningar om bilstöd minskat sedan 2017, och som en följd även antalet ansökningar som leder till utbetalning av bidrag. De två kurvornas upp- och nedgångar följs tydligt åt över åren 2011–2022. Det finns ingen undersökning som visar i vilken utsträckning personer med funktionsnedsättning väljer att avstå från att ansöka om bilstöd trots att man har behov av bilstöd och uppfyller villkoren för att kunna lämnas bilstöd. Det finns emellertid två undersökningar som visar på omständigheter som kan ha bidragit till nedgången i antalet ansökningar om bilstöd. Den ena undersökningen har genomförts av Statens väg och transportforsk- ningsinstitutet (VTI) och baseras delvis på en enkät.41 Den andra är en enkät i undersökningspanelen Rivkraft hos Myndigheten för del- aktighet, vilken utfördes 2023 och innefattade frågesvar rörande bil- stöd.42 I båda dessa undersökningar framkommer att bilstödspro- cessen upplevs som krånglig och komplicerad.

40Uppgift enligt E-post från Trafikverket till utredningen 2023-01-23.

41Bilförare och passagerare med behov av bilanpassning – kartläggning av användning, säkerhet och bilstödsprocessen, VTI, 2023:4.

42Sammanställning av Rivkraft, enkätperiod 2023-03-20–2023-04-11, e-mail från MDF till utred- ningen 2023-05-05.

68

SOU 2023:81

Bakgrund till bilstöd

Enligt VTI:s undersökning är bilstödet krångligt …

I VTI:s undersökning ställs bland annat en fråga till respondenterna om hur man upplevde processen att ansöka om bilstöd. Frågan löd ”Hur var processen att söka bilstöd?” med fem olika svarsalternativ; mycket enkel och smidig, enkel och smidig, någorlunda, komplicerad och omständlig samt mycket komplicerad och omständlig. Antalet personer som svarade var 181 och 49 procent svarade att processen var ”komplicerad och omständlig” eller ”mycket komplicerad och omständlig”. Endast 23 procent svarade att processen var ”mycket enkel och smidig” eller ”enkel och smidig”.

… och likaså enligt undersökningspanelen Rivkraft

I enkätsvaren från undersökningspanelen Rivkraft framkommer också att sökande upplever bilstödsprocessen som krånglig.43 Enkäten med frågor om bilstöd besvarades av 1 833 personer varav 1 014 angav stora förflyttningssvårigheter hos sig själv eller sitt barn. Av enkät- svaren framkommer också att personkretsen som omfattas av bil- stödet kan ha en felaktig eller ofullständig bild av bidragsreglerna och därför inte ansökt om bilstöd. I flera fall hade man t.ex. inte ansökt om bilstöd eftersom man inte har körkort eller på grund av synskada, vilket tyder på den felaktiga uppfattningen att endast den som lämnas bilstöd får köra den bil för vilken bilstöd lämnats. Av enkätsvaren framkommer även att många som svarat på enkäten tror att bilstöd endast lämnas vid fysisk funktionsnedsättning. Bland svaren finns exempel på att föräldrar till barn med funktionsnedsätt- ningar av Försäkringskassan fått beskedet att bilstöd inte kunnat lämnas på grund av barnets ålder och på att personer med irreversibla tillstånd har fått frågor om funktionsnedsättningens varaktighet.

I vissa enkätsvar nämns att kraven på sökandes egna bilkunskaper är för stora. Resultatet visar även att man avstår från att ansöka om bilstöd, eftersom tillämpningen av bidragsreglerna kräver att man köper en bil som är avsevärt dyrare än vad man har anser sig ha råd med, trots bilstödet. Bland svaren finns exempel på att Försäkrings- kassans utredning upplevts som osaklig, krånglig och tidskrävande Det uttrycks också att Försäkringskassan tycks sträva mot att und- vika att lämna bilstöd.

43Se bilaga 3 för mer information om enkätsvar rörande bilstöd i undersökningen Rivkraft.

69

Bakgrund till bilstöd

SOU 2023:81

I våra intervjuer nämns att bilstödsprocessen blivit mer betungande sedan 2017

I de intervjuer som utredningen genomfört med företrädare för myndigheter och för intresseorganisationer pekas i första hand på tre omständigheter som bidragit nedgången i antal ansökningar om bilstöd. Ett skäl är att prövning och hantering av bilstödsärenden upplevs ha blivit mycket mer betungande sedan 2017 års reform, med många och olika krav på den försäkrade och handläggningstiden kan därför bli mycket lång. Det förekommer att processen kan ta mer än ett år, från ansökan till en genom bilstöd anpassad bil.

Ett andra skäl som nämns för att antalet ansökningar minskat är att grundbidraget halverades 2017 från 60 000 kronor till 30 000 kro- nor och att just denna förändring upplevts som en tydlig försämring av bilstödet. Grundbidrag lämnas inför den enskildes anskaffning av fordonet, dvs. då den enskilde gör sin egen privatekonomiska inve- stering.

Ett tredje skäl som nämns i våra intervjuer är att de nya reglerna som infördes 2017 innebär att den försäkrade i större utsträckning behöver skaffa ett fordon med särskilda originalmonterade anord- ningar för att göra fordonet brukbart. Detta innebär en begränsning av den försäkrades val av bil, dvs. möjligheten att anpassa bilinköpet till sina privatekonomiska förutsättningar, och kan fördyra bilinköpet eftersom originalmonterade anordningar monteras i fabrik och där- med innebär att bilen är fabriksny. Sådana originalmonterade anord- ningar levereras dessutom vanligen i form av ett begränsat antal paket med tilläggsutrustningar, dvs. flera anordningar varav endast vissa kan vara motiverade av den sökandes funktionsnedsättning. På så sätt kan villkoren om att den enskildes behov så långt som möjligt ska tillgodoses genom särskilda originalmonterade anordningar sägas orsaka den enskilde merkostnader utöver vad som följer av funktionsnedsättningen. Mot den bakgrunden bedömer utredningen att de tilläggsbidrag som infördes inte kompenserar för den större privatekonomiska investering som krävs för att bilstöd ska kunna läm- nas, enligt 2017 års reform.

70

SOU 2023:81

Bakgrund till bilstöd

Stigande priser på bilar kan också ha bidragit till minskad användning av bilstöd

Det är tänkbart att ökade priser på personbilar kan ha bidragit till minskad användning av bilstöd. Det finns ingen offentligt publicerad statistik som visar prisutvecklingen på personbilar över tid. Statistiska centralbyrån (SCB) har emellertid utarbetat ett index som visar kvalitetsjusterad prisutveckling på personbilar, dvs. då priseffekterna av ökad kvalitet i form av exempelvis förbättrade och fler funktioner räknats bort. Eftersom kvaliteten i nya bilar genom teknikutveck- lingen sucessivt stiger över tid med bl.a. förbättrade och nya funk- tioner kan den prisutveckling som konsumenten möter förväntas ha varit snabbare än vad SCB:s prisnindex visar. I figur 2.5 visas SCB:s index för kvalitetsjusterad prisutvecklingen på nya personbilar och års- genomsnitt för konsumentprisindex (KPI) under perioden 2012–2022.

71

Bakgrund till bilstöd

SOU 2023:81

Figur 2.5 Utveckling av prisnivån för nya personbilar (kvalitetsjusterad) och konsumentprisindex 2012–2022, index

123

118

113

108

103

98

2012

2014

2016

2018

2020

2022

Prisindex för nya bilar, index=100 år 2012

KPI, årsmedeltal, index=100 år 2012

Källa: SCB.

Av figur 2.5 framgår att prisutvecklingen på nya bilar legat nära ut- vecklingen av KPI under de senaste tio åren. Under perioden ökade de kvalitetsjusterade priserna på nya personbilar med knappt 17,5 pro- cent och KPI (årsgenomsnitt) med 18,4 procent.44 Den prisutveck- ling på nya bilar som konsumenterna möter kan emellertid – som ovan nämnts – förväntas ha varit snabbare på grund av stigande kvali- tet i bilarna.

44Källa: SCB, e-mail till utredningen 2023-03-02 med data för kvalitetsjusterat prisindex (medeltal) för nya bilar 2010–2022.

72

SOU 2023:81

Bakgrund till bilstöd

Bonus-malus-systemet fördyrar bilanvändningen

En tänkbar orsak till minskad användning av bilstöd kan också vara det bonus-malus-system som infördes 1 juli 2018. Systemet syftar till att minska koldioxidutsläppen från biltrafiken genom beskatt- ning (malus) på koldioxidutsläpp enligt en viss skala.45 Systemet för- dyrade bilanvändning av bilar med fordonsår 2018 eller senare som drivs med bensin eller diesel.

2.4.6Utgifterna för bilstödet – förbrukningen på senare år lägre än tillgängliga medel

Sedan år 1997 lämnas bilstöd inom ramen för anslagna medel, se 52 kap. 5 § SFB. Det innebär att om de tillgängliga medlen för ett givet budetår har förbrukats innan årets slut, kan ytterligare bidrag inte utbetalas under samma år. Om den situationen uppstår kan beviljat bidrag utbetalas först efter årsskiftet. Anslaget för bilstödet har vid några tillfällen tagit slut i förtid, bl.a. 2011 och 2012. Det medförde att utbetalningar för beslutade bidrag tidsmässigt flyttades till påföljande år. I figur 2.6 visas utvecklingen av anslaget och utgift- erna för bilstöd under åren 2010–2022.

45Prop. 2017/18:1, avsnitt 6.16. Beskattningen har skärpts fr.o.m. 1 april 2021 och fr.o.m. 1 juni 2022 genom förslag i Förstärkt och förenklad miljöstyrning i bonus-malus-systemet (prop. 2020/21:68) och förslag i Skärpt miljöstyrning i bonus-malus-systemet (prop. 2021/22:91).

73

Bakgrund till bilstöd

SOU 2023:81

Figur 2.6 Anslagna medel och totala utgifter för bilstöd 2010–2022, belopp i miljoner kronor, löpande priser

400

350

300

250

200

150

100

50

0

2010

2012

2014

2016

2018

2020

2022

 

Statens budget (inkl. ändringsbudget)

 

Utgifter, utfall

 

 

Källa: Ekonomistyrningsverket.

Anm.: Anslagna medel på statsbudget. Här ingår inte överföringsbelopp mellan åren, medel på tilläggs - budget och inte indragningar av anslagsmedel.

Under 2022 uppgick anslaget till 263,4 miljoner kronor och utgift- erna till 147,3 miljoner kronor. Förbrukningen understeg sålunda de tillgängliga medlen avsevärt under detta år vilket också varit fallet varje år sedan 2016 (se figur 2.6). De medel som funnits tillgängliga har därmed varit tillräckliga för att betala ut de beviljade bidrags- beloppen utan att behöva förskjuta utbetalningar till den försäkrade till nästkommande budgetår. Som en följd av denna utveckling har regeringen varje år kommit att dra in medel från anslaget.

Ifigur 2.7 visas utgifterna 2010–2022 för de olika bidragsdelarna inom bilstöd.

74

SOU 2023:81

Bakgrund till bilstöd

Figur 2.7 Utgifter för olika bidragsdelar inom bilstödet 2010–2022, belopp i miljoner kronor, löpande priser

300

250

200

150

100

50

0

2010

2012

2014

2016

2018

2020

2022

 

 

Anpassningsbidrag

 

 

Grundbidrag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tillläggsbidrag, tre typer

 

Anskaffningsbidrag

 

 

 

 

 

Källa: Försäkringskassan, statistikdatabasen.

Grund- och anskaffningsbidrag – minskande utgifter sedan 2017

Utgifterna för grundbidraget som lämnas för inköpet av ett fordon uppgick 2022 till 15,6 miljoner kronor. I och med 2017 års reform halverades grundbidraget från 60 000 kronor till 30 000 kronor.46 Reduktionen av grundbidraget var ett led i reformeringen av bilstö- det vilket finansierade höjda nivåer i det inkomstprövade anskaff- ningsbidraget samtidigt som de nya tilläggsbidragen infördes. Här- igenom riktades bilstödet i högre grad till dem som har bristande ekonomiska förutsättningar för inköp av bil och till dem som får extra kostnader för detta inköp. Genom att grundbidraget halverades och att antalet beviljade bilstöd kom att minska så minskade även utgifterna för grundbidraget jämfört perioden närmast innan 2017. Under åren 2010–2016 uppgick de årliga utgifterna för grundbidra- get till i genomsnitt 75,7 miljoner kronor per år.

46Ett reformerat bilstöd (prop. 2016/17:4 s. 45).

75

Bakgrund till bilstöd

SOU 2023:81

Anskaffningsbidraget utgör en mindre budgetpost i bilstödet. Under 2022 uppgick utgifterna för anskaffningsbidraget till 3,5 mil- joner kronor och de årliga utgifterna för anskaffningsbidrag har legat omkring denna nivå sedan 2017. Under perioden 2010–2016 närmast innan reformen låg de årliga utgifterna för anskaffnings- bidraget i genomsnitt på 6,4 miljoner kronor. Anskaffningsbidraget är inkomstprövat och kan som högt uppgå till 40 000 kronor. För bruttoinkomster som överstiger 220 000 kronor per år utgår inget bidrag. Enligt gällande regler i SFB är denna inkomstgräns fastställd som ett fast belopp i kronor som således inte räknas upp över tid som följd av den allmänna inkomstutvecklingen. Det är därför tänk- bart att de årliga utgifterna för detta bidrag kan komma att sjunka på sikt i takt med att inkomsterna bland de som ansöker om bilstöd kan förväntas stiga över tid.

Anpassningsbidrag – bilstödsreformen 2017 minskade utgifterna

Den största utgiftsposten för bilstödet är anpassningsbidraget. År 2022 uppgick utgifterna för detta bidrag till 88,5 miljoner kronor och antalet mottagare var samma år 770 personer. Som ovan nämnts syftade de 2017 års reform bland annat till att minska såväl behovet som omfattningen av anpassningar av bilar. Efter reformen mins- kade utgifterna för anpassningsbidraget kraftigt, sannolikt även som en följd av färre ansökningar och en stor minskning av antalet som beviljades stöd. Antalet personer som beviljades anpassningsbidrag minskade från 1 868 år 2016 till 951 personer år 2018. Utgifterna för anpassningsbidrag minskade under samma period från 203,9 miljo- ner kronor till 60,5 miljoner kronor.

Tilläggsbidragen – en mindre andel av utgifterna inom bilstödet

Reformen inom bilstödet 2017 innebar att ett nytt tilläggsbidrag för anskaffning av bil infördes. Bidraget lämnas i tre fall som inte ute- sluter varandra. Ett fall gäller inköp av en sådan bil som kommer att behöva anpassas, dvs. när den försäkrade bedöms ha rätt till anpass- ningsbidrag. Ett andra fall gäller inköp av en bil som är särskilt lämpad för personer som behöver färdas i bilen sittande i en rullstol, eller behöver medföra ett särskilt hjälpmedel för förflyttning. Ett tredje

76

SOU 2023:81

Bakgrund till bilstöd

fall är ger tilläggsbidrag med fasta schablonbelopp för inköp av en bil med vissa särskilda originalmonterade anordningar. Vilka anordningar som kan ge rätt till detta tilläggsbidrag anges uttömmande i en bilaga till förordningen (2010:1745) om bilstöd till personer med funk- tionshinder. Schablonbeloppen kan lämnas för sådana anordningar som behövs för att den försäkrade ska kunna bruka fordonet.47 Under 2017 utbetalades tilläggsbidrag om sammanlagt 5,2 miljoner för 166 personer som mottog ett eller flera av de tre bidragsdelarna. Under åren därefter steg utgifterna i takt med stigande antal mot- tagare och under 2022 mottog 726 personer ett eller flera av tre form- erna av tilläggsbidrag. Utgifterna för de tre tilläggsbidragen uppgick 2022 till sammanlagt 32,3 miljoner kronor.

Bidrag till körkortsutbildning

Bilstöd kan sedan 1 juli 1995 även lämnas som bidrag till körkorts- utbildning. Det kan beviljas personer i bidragsgrupp 1 som har fått bilstöd till anskaffning av ett motorfordon och är eller riskerar att bli arbetslös, om körkortsutbildningen bedöms kunna leda till ett stadigvarande arbete. År 2004 lämnades det till 11 personer. Från 2007 och framåt är det ännu färre personer som har erhållit bidrag för körkortsutbildning.48 Numera kan körkortslån lämnas från Centrala studiestödsnämnden i vissa fall. Körkortslånet är 15 000 kronor och lämnas liksom bilstöd i mån av tillgång på medel och i den ordning som ansökningar kommer in till Centrala studiestödsnämnden.49

Ekonomiskt stöd för motorcykel och moped

Bilstöd kan även lämnas för motorcykel och moped, dvs. till anskaff- ning och ändring av fordonet, reparationer och justeringar av änd- ringar samt anskaffningar av särskilda anordningar som behövs för att den försäkrade ska kunna bruka fordonet.50 Antalet ansökningar som inkommit till Försäkringskassan rörande motorcykel eller moped

47De anordningar som kan ge rätt till detta tilläggsbidrag anges uttömmande i bilagan till för- ordningen (2010:1745) om bilstöd till personer med funktionshinder. Där anges även med vilket belopp bidrag kan utbetalas för varje sådan anordning.

48Ett reformerat bilsstöd (Ds 2015:9), s. 60.

49Förordningen (2018:1118) om körkortslån.

50Enligt 52 kap. 8 § SFB.

77

Bakgrund till bilstöd

SOU 2023:81

är få. Enligt Försäkringskassan inkom endast 33 ansökningar under perioden 2010–2022, varav endast 2 för motorcykel.

2.5Bilstödet i andra nordiska länder

I detta avsnitt beskriver vi kortfattat bilstödet i Danmark, Finland och i Norge. Stöden har lite olika utformning och omfattning i de olika länderna.

2.5.1Bilstödet i Danmark

I Danmark har kommunerna ansvaret för bilstödet till personer med funktionsnedsättning och man kan bl.a. få stöd för inköp av bil.51

Stöd för inköp av bil

Stödet ges om funktionsnedsättningen är bestående och om det är i betydande omfattning. Det är två villkor som avgör om stödet kan utgå:

det ska vara svårt att få eller behålla ett arbete eller att slutföra utbildning utan att använda bil, eller

funktionsnedsättningen innebär en försämring av förmågan att röra sig i de fall personen har aktiviteter utanför hemmet som resulterar i ett betydande behov av körning.

En förutsättning för att få stöd att det finns ett behov av bilkörning. För att få stödet ska det inte vara möjligt att på ett tillfredsställande sätt täcka behovet av resor på annat sätt, t.ex. genom möjligheten att använda kollektivtrafik. Bilstödet ges för inköp av den billigaste bilen som kan lösa resebehovet. Sökande kan välja att köpa en dyrare bil men får då betala prisskillnaden själv.

51Social-, Bolig og Ældreministeriet, https://sm.dk/arbejdsomraader/handicap/hjaelpemidler-og-forbrugsgoder/stoette-til-bil/, hämtad 2023-01-19.

78

SOU 2023:81

Bakgrund till bilstöd

Bilstöd för barn och unga under 18 år

Föräldrar eller familjehemsföräldrar till ett barn med nedsatt fysisk eller psykisk förmåga kan ansöka om bilstöd för barnets räkning. Det är barnet som är den sökande och det är därför barnets funktions- förmåga och behov som avgör om stöd kan ges för inköp av en bil.

Stöd till anpassning av bilen

Oavsett om man uppfyller villkoren för stöd för inköp av en bil, är det möjligt att få stöd för nödvändiga och speciella anordningar i bilen. Det kan exempelvis vara för hiss och säte.

Stödet ges som ett räntefritt lån

Stödet ges i form av ett räntefritt lån med ett belopp som för 2022 är maximalt 201 000 danska kronor (DKK), och högst motsvarande bilens inköpspris.52 Om kostnaden för den billigaste bilen överstiger låneramen om 201 000 DKK kan lånet utvidgas.

Det räntefria lånet är inkomstprövat och i inkomsten inräknas bl.a. lön och positiva kapitalinkomster. Vid en inkomst som inte överstiger 239 000 DKK ska halva lånet betalas tillbaka med 1/96- del varje månad och den andra halvan av lånet avskrivs med 1/96-del varje månad. För sökande med högre inkomst ökas den del av lånet som ska återbetalas med 20 procent av den del av inkomsten som överstiger 239 000 DKK och den del av lånet som avskrivs minskas i motsvarande grad.

Extra stöd kan ges vid speciella behov

Det finns möjlighet att få ett extra räntefritt lån för en dyrare bil, t.ex. en skåpbil, när det finns speciella förutsättningar i samband med den nedsatta funktionsförmågan. Det kan finnas ett behov av att skaffa en dyrare bil eftersom:

det måste finnas plats för speciella anordningar i bilen,

52Bekendtgørelse om støtte til køb af bil efter lov om social service, BEK nr 827 af 07/06/2022, § 7 och § 8.

79

Bakgrund till bilstöd

SOU 2023:81

det finns ett behov av att ta med nödvändiga hjälpmedel eller

det finns betydande svårigheter att klara av in- och utpassering eller placering i bilen.

Byte av bil med bilstöd kan i allmänhet ske tidigast efter sex år. Endast i undantagsfall kan kommunen ge stöd för utbyte tidigare.

Uppskov och eftergift

Personer som genomgår en utbildning och som inte har någon yrkesinkomst kan beviljas uppskov med betalning av lånet för bil- inköpet under hela utbildningstiden. Om man inte kan betala på grund av till exempel sjukdom eller arbetslöshet kan kommunen också välja att skjuta upp betalningsfristen eller säga upp lånet.

Bidrag till körkort

Om man uppfyller villkoren för stöd för köp av bil är det möjligt att få ett bidrag för att ta körkort. När det gäller barn eller unga under 18 år kan kommunen subventionera körlektioner till den som kom- munen godkänner som förare för barnet eller den unga i fråga.

Skattebefrielser för personer som beviljas bilstöd

Sökanden som uppfyller villkoren för stöd för inköp av bil är be- friade från trafikskatt och skatt på bränsleförbrukning. Kommunen beslutar om sådan skattebefrielse.

Utlandsvistelse

En person med funktionshinder kan få bilstöd vid tillfälliga utlands- vistelser i upp till en månad utan att ansöka hos kommunen. Ut- landsvistelser om kvalificerar för bidrag kan till exempel vara kortare semestervistelser eller vistelser i samband med nödvändig vård som man inte kan få i Danmark. Om utlandsvistelsen är längre än en månad måste man ansöka hos kommunen om att få stödet. Om man

80

SOU 2023:81

Bakgrund till bilstöd

genomför träning eller deltar i aktiviteter som ingår i aktivering eller rehabilitering finns det särskilda regler om bilstöd.

Parkeringstillstånd

Ett parkeringskort är ett speciellt kort som utfärdas till personer med funktionshinder som uppfyller vissa villkor. Ansökningar om utfärdande eller förnyelse av parkeringstillstånd lämnas till de danska handikapporganisationernas användartjänst.

2.5.2Bilstödet i Finland

I Finland kan en person med funktionsnedsättning helt eller delvis få ersättning för sina kostnader för att anskaffa och anpassa en bil. Som ett led i en större reform inom sjuk- och hälsovården som trädde i kraft 1 januari 2023 har det finansiella och organisatoriska ansvaret för bilstöd överförts från kommunerna till välfärdsområdena.53 Väl- färdsområdena i Finland ansvarar liksom regionerna i Sverige för hälso- och sjukvård. Ersättningen regleras i den så kallade handikapp- servicelagen.54

Stöd för inköp av bil

En person med funktionsnedsättning kan enligt den så kallade handikappservicelagen helt eller delvis få ersättning för kostnader för anskaffning och anpassning av en bil. Man kan också få åter- bäring på bilskatt för gammal bil som ges i utbyte.55 För att få er- sättningen krävs att personen på grund av sin funktionsnedsättning och sjukdom är i behov av ett rörelsehjälpmedel för att klara av sina dagliga sysslor. Behovet av rörelsehjälpmedel ska vara kontinuerligt, dagligt och ofta återkommande. För att få stödet krävs inte att funk- tionsnedsättningen är svår, vilket är ett villkor för färdtjänst i Finland.

53https://www.varha.fi/sv/tjanster/stodformer-personer-med-funktionsnedsattning-som- anvander-sin-egen-bil, hämtad 2023-01-30.

54https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1987/19870380#a19.12.2008-981, hämtad 2023-01-30.

55https://thl.fi/sv/web/handbok-om-funktionshinderservice/stod-och-service/ekonomiskt- stod/bilstod-enligt-handikappservicelagen, hämtad 2023-01-30.

81

Bakgrund till bilstöd

SOU 2023:81

Stödet kan ges för anskaffning av en begagnad eller ny bil. Ersätt- ningen uppgår till hälften av de faktiska kostnaderna som uppkom- mer för anskaffning av bilen.

Hjälpmedel och anpassningar av bilen

Stöd ges för nödvändiga ändringsarbeten som behövs i en bil av standardmodell med tanke på funktionsnedsättningen eller skadan, exempelvis manövreringsanordningar, servostyrning, svängbart bilsäte, lyftanordning för rullstol eller hiss. Enligt reglerna är nödvändiga ändringsarbeten sådana tekniska lösningar, som gör det möjligt för personen med funktionsnedsättning att använda bilen. Ändrings- arbeten i bilen ersätts i sin helhet inom ramen för tillgängliga medel på kommunala anslag.

Körundervisning i form av anpassningsträning

En funktionshindrad kan också få stöd av kommunen för körunder- visning i form av anpassningsträning. Syftet med anpassningsträningen är att upprätthålla och förbättra personens sociala handlingsförmåga. Servicebehovet, exempelvis behovet av ett körkort, bedöms på basis av läkarintyg och utlåtanden av andra sakkunniga. Bidrag för kör- undervisning och för anskaffning av körkort beviljas för i första hand personer med ett svårt rörelsehinder, som genom körkortet får ett betydligt större rörelsebehov tillgodosett.

2.5.3Bilstödet i Norge

I Norge har staten ansvaret för bilstödet till funktionshindrade. En förutsättning för att få stöd är att man har en bestående funktions- nedsättning som gör det svårt att åka kollektivt ensam eller med ledsagare.56 Bilstödet administreras och utbetalas av Arbeids- og vel- ferdsetaten (NAV).

56Arbeids- og velferdsetaten (NAV). https://www.nav.no/no/person/hjelpemidler/hjelpemidler-og-tilrettelegging/bil-og- spesialutstyr/tilskudd-til-bil-i-arbeid-og-utdanning, hämtad 2023-01-19.

82

SOU 2023:81

Bakgrund till bilstöd

Två olika stöd – för personbil och för skåpbil

I Norge görs en åtskillnad mellan det som kallas grupp 1-bil, som är vanliga personbilar, och det som kallas grupp 2-bil, som är ombyggda skåpbilar med hiss eller ramp för att komma in och ut.57 För per- sonbilar (grupp 1)58 utgår bidrag och för skåpbilar (grupp 2)59 ges räntefria lån.

Bilstöd i form av bidrag för personbilar (grupp 1)

Man kan får bidrag för inköp av en personbil som kan vara ny eller begagnad. För att kunna få bidraget krävs att man är i arbete eller i utbildning. Det är den enskilde som äger bilen och är ansvarig för att bilen är lämplig och att den kan förväntas fungera under hela bil- stödsperioden som är elva år. Det gäller även dem som har behov av specialanpassningar. Ett villkor för att få bidraget är att funktions- nedsättningen har uppstått innan man fyller 67 år.

Bidraget är avsett att täcka resor till och från en arbetsplats eller utbildning. Om man kan tillgodose transportbehovet på annat sätt, till exempel genom arbete och utbildningsresor, kan man inte få bi- drag. I bedömningen beaktas också om någon annan i hushållet har en bil som den funktionsnedsatte kan använda. Man kan heller inte få bidrag om avståndet till arbete eller utbildning är mycket kort, eller om man bara behöver resa vid enstaka tillfällen.

Behovsprövat bidrag för personbil

Bidraget för inköp av en personbil är behovsprövat. Det uppgick 2022 till maximalt 160 507 norska kronor (NOK) och det får inte överstiga bilens inköpspris. Bidraget minskar med hänsyn till stig- ande inkomst enligt en viss skala och vid en inkomst som 2022 över- steg 658 704 NOK beviljas inget bidrag. Inkomstuppgifterna som ligger till grund för behovsprövningen baseras främst på information

57Lov om folketrygd (folketrygdloven), Del IV. Ytelser ved sykdom m.m.

Kapittel 10. Stønad for å kompensere for utgifter til bedring av arbeidsevnen og funksjons- evnen i dagliglivet.

58https://www.nav.no/no/person/hjelpemidler/hjelpemidler-og-tilrettelegging/bil-og- spesialutstyr/tilskudd-til-bil-i-arbeid-og-utdanning, hämtad 2023-01-19.

59https://www.nav.no/no/person/hjelpemidler/hjelpemidler-og-tilrettelegging/bil-og- spesialutstyr/lan-til-spesialtilpasset-kassebil#chapter-1, hämtad 2023-01-19.

83

Bakgrund till bilstöd

SOU 2023:81

från skattemyndigheten i Norge. Om man har en make/maka, eller sambo som man har gemensamma barn med, kommer deras inkomster att räknas in i behovsprövningen. I behovsprövningen tas också hän- syn till om man försörjer en make/maka eller har barn under 18 år.

Förmånen ges i form av bidrag som innebär att den som fått bi- draget får en skuld till NAV. Skulden avskrivs normalt efter 11 år då subventionsperioden är slut genom ett förfarande med skuldsanering.

Bidrag för bil som man redan äger

Om man äger en bil kan man få bidrag om bilen är äldre än 11 år eller när den är äldre än 8 år och har gått mer än 150 000 kilometer. Om man tidigare har fått bidrag för en bil måste det ha gått mer än 8 år sedan man senast fick bidrag för att kunna få ett nytt bidrag. Man kan få bidrag i efterskott om det har gått mindre än 6 månader sedan man köpte bilen och uppfyller övriga villkor för bidrag.

Ett bidrag kan också beviljas för ett nytt inköp av en bil även om villkoret avseende användningsperioden inte är uppfyllt om det är nödvändigt på grund av förändringar i hälsotillståndet.

Stödet kan omprövas om man lämnar sitt arbete eller utbildningen

Man är skyldig att informera NAV om att man lämnar arbetet eller utbildningen och stödet kommer då att omprövas. Om man blir arbets- sökande avgör myndigheten från fall till fall om rätten till bidrag ska upphöra och man kan då eventuellt bli återbetalningsskyldig för de bidrag som utbetalats. Om man får en invaliditetsförmån upphör rätten till bidrag.

Inkomstprövat räntefritt lån för inköp av skåpbil (grupp 2)

De personer som har behov av att färdas i rullstol eller har behov av ramp eller hiss för att komma in i och ut ur bilen tillhör grupp 2. Denna grupp kan ansöka om ett räntefritt lån för en specialanpassad skåpbil. Lånet beviljas för behov av resor till och från arbete eller utbildningsplats men även för att täcka nödvändiga transportbehov i det dagliga livet. Stödet ges för behov av en skåpbil på grund av en

84

SOU 2023:81

Bakgrund till bilstöd

fysisk funktionsnedsättning och som ska ha uppstått innan man fyllde 70 år. Man kan också få lånet till en skåpbil om man har ett utåtagerande beteende som av trafiksäkerhetsskäl kräver avskiljning mellan den som kör bilen och den funktionsnedsatte passageraren. Det räntefria lånet ges endast för en av NAV anvisad bil. Om det finns en lämplig begagnad bil tillgänglig beviljas lån till denna, i annat fall beviljas det till inköp av en ny bil.

Skåpbilarna förses med nödvändig ombyggnad och kostnaderna för detta betalas av NAV och belastar inte den som får stödet.

Liksom för personbilar görs en ekonomisk behovsprövning. Hänsyn tas till egen och make/makas inkomst samt till om den en- skilde försörjer barn under 18 år. Behovsprövningen avgör hur mycket självrisk man får betala för en specialanpassad skåpbil. Den maximala självrisken är 150 000 norska kronor.

I princip betalas inte lånet tillbaka men bilen ska återlämnas till NAV om man inte längre uppfyller villkoren. Skuldsanering i grupp 2 sker genom att det begagnade fordonet lämnas in till NAV om det är lämpligt för återanvändning. Om fordonet inte är lämpligt för åter- användning kan fordonets värde beräknas som avräkning på skulden. Den resterande skulden till NAV skrivs av enligt vissa regler.

Skåpbilarna ägs av staten

Staten upphandlar och äger de skåpbilar som ingår i grupp 2. Om den enskilde vill köpa en dyrare bil än vad som anses nödvändigt får han eller hon stå för mellanskillnaden. Likaså de eventuella ökade kostnader för anpassning som det dyrare valet av vil medför.

Bidrag för särskild utrustning och anpassning

Om den enskilde till följd av sjukdom eller funktionsnedsättning har behov av specialutrustning eller annan anpassning kan man få bidrag för sådan utrustning. Detta bidrag är inte inkomstprövat. Till de som omfattas av grupp 1 lämnas bidrag till den rimligaste och mest ända- målsenliga lösningen. För grupp 2 begränsas ersättningen till priset på specialutrustning till, eller ombyggnad av, prisförhandlat fordon i godkänd prisklass. Bidrag lämnas inte för sådan utrustning som anses vara standardutrustning som kommer direkt från fabrik.

85

Bakgrund till bilstöd

SOU 2023:81

Ersättning för anpassning lämnas en gång per elvaårsperiod. Undan- tag kan göras om den enskildes hälsotillstånd förändras så att de anpassningar som tidigare har beviljats inte längre är ändamålsenliga. Ersättning kan också lämnas för kostnader för reparationer av an- passningen. Specialutrustning kan upphandlas av staten och tillhör staten samt ska, om den går att återanvända, lämnas tillbaka till staten.

Övriga subventioner

Det är även möjligt att få visst stöd till nödvändig körträning. Per- soner med funktionsnedsättning som är i behov av bil kan också få vissa skattelättnader.

86

3 Bilstödets nuvarande utformning

Bilstöd är en förmån vid funktionshinder och regleras i 52 kap. socialförsäkringsbalken (SFB), i förordningen (2010:1745) om bil- stöd till personer med funktionshinder och i Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 2004:7) om bilstöd. Det är Försäkringskassan som administrerar bilstöd. Den förutvarande myndigheten Riksförsäk- ringsverket har i allmänna råd (RAR 2002:4) om bilstöd till personer med funktionhinder lämnat rekommendationer om tillämpningen av bestämmelserna. Dessa rekommendationer gäller alltjämt för tillämp- ningen i Försäkringskassan.

Nuvarande regelverk för bilstöd trädde i kraft den 1 januari 2017 (prop. 2016/17:4, bet. 2016/17:SoU3, rskr. 2016/17:44) och den 13 februari 2017 (förordningen [2017:2] om ändring i förordningen [2010:1745] om bilstöd till personer med funktionshinder. Bestäm- melserna i SFB har därefter ändrats genom lagen (2020:509) om ändring i socialförsäkringsbalken, som trädde i kraft den 1 oktober 2020, och lagen (2022:878) som trädde i kraft den 1 december 2022. Bilstödsförordningen har ändrats genom förordningen (2018:1382) om ändring i förordningen (2010:1745) om bilstöd till personer med funktionshinder som trädde i kraft den 1 augusti 2018.

3.1Det nuvarande bilstödet

3.1.1Bilstöd kan lämnas till den som anses bosatt i Sverige

Bilstöd är enligt 5 kap. 9 § SFB en bosättningsbaserad förmån, vilket innebär att det är personer som kan anses vara bosatta i Sverige som kan ha rätt till förmånen. Enligt 5 kap. 2 § SFB anses en person vara bosatt i Sverige om han eller hon har sitt egentliga hemvist här i landet. Den som kommer till Sverige och kan antas komma att vistas här mer än ett år, ska som huvudregel anses bosatt här. En person som är

87

Bilstödets nuvarande utformning

SOU 2023:81

bosatt i Sverige ska fortfarande anses bosatt här om utlandsvistelsen kan antas vara längst ett år, enligt 5 kap. 3 § SFB. För att omfattas av socialförsäkringsskyddet för en bosättningsbaserad förmån ska den försäkrade dessutom uppfylla de villkor som gäller för den aktuella förmånen, såsom exempelvis villkoren för bilstöd.

3.1.2Bilstöd kan lämnas vid väsentliga svårigheter att förflytta sig på grund av funktionshinder

Den som är försäkrad i Sverige och på grund av ett varaktigt funk- tionshinder har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att anlita allmänna kommunikationer kan få bilstöd, enligt 52 kap. 2 § SFB. Bilstöd kan även lämnas till en försäkrad förälder som har ett försäkrat barn med sådana funktionshinder. Det följer av 52 kap. 3 § SFB.

Den som ansöker om bilstöd ska lämna in ett läkarutlåtande om funktionshindret och dess inverkan på den försäkrades möjligheter att förflytta sig. Om det är den sökande som ska köra fordonet ska det av utlåtandet även framgå om sökanden uppfyller de medicinska kraven för att ha körkort, vilket anges i 5 § bilstödsförordningen.

3.1.3Bilstöd administreras av Försäkringskassan

Försäkringskassan är förvaltningsmyndighet för de delar av social- försäkringen och andra förmåner och ersättningar som enligt lag eller förordning ska administreras av Försäkringskassan, däribland bilstöd. Det anges i 1 § förordningen (2009:1174) om instruktion för Försäkringskassan. Enligt 2 § i instruktionen ska Försäkringskassan bl.a. ge information till berörda om de förmåner som Försäkrings- kassan ansvarar för och se till att rutiner är kostnadseffektiva. Av 48 kap. 1–2 §§ SFB framgår att bilstöd är en särskild socialförsäk- ringsförmån och av 48 kap. 5 § SFB följer att bilstöd handläggs av Försäkringskassan.

Den som önskar bilstöd ska således ansöka om förmånen hos Försäkringskassan, som ansvarar för att en sådan ansökan blir utredd i den omfattning som ärendets beskaffning kräver, enligt 110 kap. 13 § SFB. En ansökan ska vara skriftlig, enligt 110 kap. 4 § SFB. Det gäller som huvudregel även andra uppgifter av betydelse för bedöm-

88

SOU 2023:81

Bilstödets nuvarande utformning

ningen av bilstödsärendet, enligt 110 kap. 13 § andra stycket SFB. Den som ansöker om bilstöd behöver själv lämna de uppgifter som är av betydelse för bedömningen av frågan om sökanden kan ha rätt till bilstöd. Enligt 5 § förordningen (2010:1745) om bilstöd till per- soner med funktionshinder ska det till en ansökan om bilstöd fogas ett läkarutlåtande om funktionshindret och dess inverkan på förflytt- ningsmöjligheterna.

3.1.4Bilstöd kan lämnas till vissa personkretsar som kallas bidragsgrupper

Bilstöd kan lämnas till en försäkrad som uppfyller de grundläggande villkoren och som tillhör någon av de s.k. bidragsgrupper som anges i 52 kap. 10 § SFB. Grupperna kan förenklat beskrivas enligt följande.

Den första bidragsgruppen är försäkrade under 66 år som är bero- ende av ett fordon för att kunna försörja sig genom arbete, eller genomgå arbetslivsinriktad utbildning eller rehabilitering med rehabili- teringsersättning eller aktivitetsstöd. Den andra bidragsgruppen är försäkrade ur den första gruppen som på så sätt fått bilstöd, men sedan fått sjukersättning eller aktivitetsersättning. Försäkrade i dessa bidragsgrupper kan få bilstöd även om någon annan ska köra for- donet.1

Den tredje bidragsgruppen är försäkrade som har fyllt 18 år men inte 50 år. Försäkrade i denna bidragsgrupp behöver själv köra for- donet för att bilstöd ska kunna lämnas.

Den fjärde bidragsgruppen är försäkrade med barn under 18 år. Bilstöd kan även lämnas till en försäkrad förälder till ett försäkrat barn som har funktionshinder som kan berättiga till bilstöd, vilket kan sägas vara en femte bidragsgrupp.

För att bilstöd ska kunna lämnas till den fjärde och femte bidrags- gruppen måste föräldern sammanbo med barnet och behöva en bil för att kunna förflytta sig med barnet.

1Från den 1 december 2025 är den övre åldersgränsen för dessa bidragsgrupper i stället riktåldern för pension, enligt lagen (2022:879) om ändring i socialförsäkringsbalken.

89

Bilstödets nuvarande utformning

SOU 2023:81

3.1.5Bilstöd lämnas genom fem olika typer av bidrag

Bilstöd kan lämnas i form av fem olika typer av bidrag: grundbidrag, anskaffningsbidrag, tilläggsbidrag, anpassningsbidrag och bidrag för körkortsutbildning, dock endast inom ramen för anslagna medel för året. Detta anges i 52 kap. 5 § SFB. Grund-, anskaffnings- och tilläggs- bidrag kan förenklat sammanfattas som inköpsbidrag och lämnas bara för fordon som anskaffats efter det att Försäkringskassan har beslutat om sådant bidrag, enligt 52 kap. 6 § SFB. Inköpsbidragen får tillsammans inte överstiga fordonets anskaffningskostnad. Av- räkning sker i första hand på grundbidraget och i andra hand på an- skaffningsbidraget, enligt 52. kap. 21 § SFB. Bidragen beskrivs nedan.

Grundbidrag

Grundbidrag lämnas vid anskaffning av motorfordon med högst

30000 kronor. Vid anskaffning av motorcykel eller moped är grund- bidraget högst 12 000 kronor respektive 3 000 kronor, se 52 kap.

15§ SFB.

Anskaffningsbidrag

Anskaffningsbidrag är inkomstbaserat och lämnas med högst 40 000 kronor till försäkrade vars årliga bruttoinkomst understiger 121 000 kronor. Rätten till anskaffningsbidrag upphör om den för- säkrades årliga bruttoinkomst överstiger 220 000 kronor. Årsinkoms- ten beräknas enligt 52 kap.16–18 §§ SFB.

Tilläggsbidrag

Tilläggsbidrag kan lämnas för tre olika typer av kostnader. Tilläggs- bidrag A lämnas med högst 50 000 kronor för anskaffning av en personbilklass I som behöver en ändring eller anordning för att den försäkrade ska kunna bruka bilen, enligt 52 kap. 18 a § SFB. Tilläggs- bidrag B lämnas utöver tilläggsbidrag A med högst 60 000 kronor till en försäkrad som behöver en särskilt lämpad personbilklass I för personer som behöver färdas sittande i rullstol, eller kunna göra över- flyttningar från rullstol till bilsäte inne i bilen. Tilläggsbidrag B läm-

90

SOU 2023:81

Bilstödets nuvarande utformning

nas även om den försäkrade behöver kunna medföra motordriven rullstol eller något jämförbart hjälpmedel för förflyttning. Det anges i 52 kap. 18 b § SFB. Tilläggsbidrag C lämnas för anskaffning av en personbil klass I med fasta belopp för kostnader som följer av att bilen har särskilda originalmonterade anordningar som behövs för att den försäkrade ska kunna bruka bilen, enligt 52 kap. 18 c § SFB. Enligt 4 c § förordningen (2010:1745) om bilstöd till personer med funktionshinder lämnas tilläggsbidrag C för de anordningar som an- ges i bilagan till förordningen, med de belopp som anges i bilagan för dessa anordningar.

De anordningar för vilka tilläggsbidrag C kan lämnas är följande: automatisk växellåda, automatisk öppning och stängning av baklucka, elmanövrerad förarstol, automatisk öppning och stängning av skjut- dörr, läderklädsel, nyckellöst system för start av motor och lås- ning/upplåsning av dörrar, backkamera, fjärrmanövrerad bränsledriven kupévärmare, elektrisk uppvärmd vinruta. Bidragen för dessa anord- ningar är som lägst 3 900 kronor och högst 16 400 kronor.

Anpassningsbidrag

Anpassningsbidrag lämnas för kostnader för att ändra eller anpassa ett fordon som anskaffats med inköpsbidrag om ändringen eller anpassningen behövs för att den försäkrade ska kunna bruka for- donet.2 Anpassningsbidrag kan även lämnas för kostnader för att justera eller reparera en sådan ändring eller anpassning (52 kap. 19 § första stycket jämfört med 52 kap. 8 § första stycket 2 och 3 SFB). Anpassningsbidrag kan även lämnas för körträning som behövs om den försäkrades fordon behöver ändras eller förses med en särskild anordning för att den försäkrade ska kunna bruka fordonet.

Anpassningsbidrag lämnas inte för särskilda originalmonterade anordningar för vilka den försäkrade har fått tilläggsbidrag C, och inte heller för kostnader som den försäkrade kunnat undvika genom att nyttja rätten till tilläggsbidrag B och C, enligt 52 kap. 19 a § SFB. Denna begränsning i rätten till anpassningsbidrag infördes 2017 med motiveringen att anpassningsbidrag inte bör lämnas för anordningar som är att anses som standardutrustningar eller normalt förekom-

2Högsta förvaltningsdomstolen har i avgörandet HFD 2018 ref. 76 bedömt att anpassnings- bidrag endast kan komma i fråga för sådana fast monterade anordningar på eller ändringar av ett specifikt fordon som innebär en varaktig förändring av fordonet.

91

Bilstödets nuvarande utformning

SOU 2023:81

mande tilläggsutrustning.3 Försäkringskassan kan besluta att inte lämna anpassningsbidrag om den försäkrade valt ett fordon som är olämpligt med hänsyn till sitt skick eller för den anpassning som be- hövs, enligt 52 kap. 19 a § SFB.

Bidrag till körkortsutbildning

Bidrag till körkortsutbildning lämnas till en försäkrad i den första bidragsgruppen som har beviljats inköpsbidrag samt är eller riskerar att bli arbetslös, om körkortsutbildningen bedöms kunna leda till ett stadigvarande arbete. Det anges i 52 kap. 14 § SFB.

3.1.6Bilstödsperioden är nio år

Den som har fått grundbidrag, anskaffningsbidrag eller något tilläggs- bidrag får som huvudregel beviljas nytt sådant bidrag tidigast nio år efter det senaste beslutet om att bevilja något av dessa bidrag. Nytt bidrag får lämnas tidigare om det är motiverat av trafiksäkerhets- synpunkt eller medicinsk synpunkt, eller om fordonet har framförts minst 18 000 mil sedan något av nämnda bidrag senast beviljades (52 kap. 7 § SFB). Det tidigare bidraget ska i sådana fall avräknas från det nya bidraget, men minskas med en niondel för varje helt år som förflutit sedan det tidigare bidraget betalades ut (52 kap. 22 § SFB).

3.1.7Utförda anpassningar ska kontrolleras

Om det inte är uppenbart obehövligt ska en kontroll göras av om utförda anpassningar fungerar på ett trafiksäkert sätt, enligt 52 kap. 22 a § SFB. Sådana s.k. funktionskontroller utförs av Trafikverket, eller annan med motsvarande kompetens. Det anges i 4 § förordningen (2010:1745) om bilstöd till personer med funktionshinder. Funktions- kontrollen ska göras snarast, dock senast inom sex månader efter att anpassningen utfördes. Om den försäkrade vägrar att medverka till en funktionskontroll ska Försäkringskassan besluta om återbetalning av anpassningsbidraget med tio procent av det beviljade beloppet,

3Ett reformerat bilstöd (prop. 2016/17:4 s. 55).

92

SOU 2023:81

Bilstödets nuvarande utformning

dock högst ett prisbasbelopp. Kravet på återbetalning får efterges helt eller delvis om det finns särskilda skäl, enligt 52 kap. 25 § SFB.

3.1.8Beslut om bilstöd kan ändras, omprövas och överklagas

Försäkringskassans beslut om bilstöd får ändras, omprövas och över- klagas. Ändring ska ske om beslutet innehåller en uppenbar oriktig- het på grund av skrivfel, räknefel, eller annat sådant förbiseende, om det har blivit oriktigt på grund av att uppenbart felaktigt eller ofull- ständigt underlag, eller på grund av uppenbart felaktig rättstillämp- ning eller annan liknande orsak. En ändring ska beslutas även om omprövning inte har begärts. Ändring behöver inte ske, om oriktig- heten har ringa betydelse. Det anges i 113 kap. 3 § SFB.

Omprövning ska ske om det skriftligen begärs av en enskild som beslutet angår. En begäran om omprövning ska ha kommit in till Försäkringskassan inom två månader från den dag då den enskilde fick del av beslutet, enligt 113 kap. 19 § SFB. Vid en omprövning får beslutet inte ändras till den enskildes nackdel.

Omprövningsbeslut får enligt 113 kap. 10 § SFB överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, vars avgörande i sin tur kan överklagas till kammarrätt. För att en kammarrätt ska kunna överpröva en för- valtningsdomstols avgörande i ett mål om bilstöd krävs att kammar- rätten först meddelar prövningstillstånd.

3.1.9Bilstöd ska återbetalas i vissa fall

Om den försäkrade avyttrar det fordon som köpts med inköpsbidrag (grund-, anskaffnings- och tilläggsbidrag) inom nio år från det att bidraget beviljades, ska bidraget återbetalas.4 Inköpsbidrag ska också återbetalas om bidraget har lämnats på grund av att den försäkrades barn har ett funktionshinder men barnet efter att ha fyllt 18 år själv beviljats bidrag, enligt 52 kap. 23 § SFB. Det återbetalningspliktiga beloppet minskas med en niondel för varje år som har gått sedan bidraget utbetalades. Den försäkrade får befrias helt eller delvis från återbetalningskrav om det finns särskilda skäl, enligt 52 kap. 24 § SFB.

4Försäkringskassan har till utredningen uppgett att man under 2022 beslutade om återkrav för cirka 150 personer, som sålt bilen under bilstödsperioden. Enligt Försäkringskassan är det vanligt med eftergift av beslutade återkrav.

93

Bilstödets nuvarande utformning

SOU 2023:81

Enligt 52 kap. 25 § SFB ska återbetalning även ske om den för- säkrade vägrar att medverka till en funktionskontroll. Återbetalning ska i sådana fall göras med 10 procent av det beviljade anpassnings- bidraget, dock högst med ett belopp som motsvarar ett prisbas- belopp. Kravet på återbetalning får i dessa fall efterges helt eller delvis om det finns särskilda skäl.

Av 108 kap. 2 § SFB följer att Försäkringskassan även ska besluta om återbetalning av bilstöd om den försäkrade har orsakat att det lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp genom att lämna oriktiga uppgifter, eller underlåta att fullgöra en uppgifts, eller anmäl- ningsskyldighet. Det gäller även om bilstöd i annat fall har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp och den som fått ersättningen har insett eller skäligen bort ha insett detta.

3.1.10Försäkringskassan ska höra Trafikverket i vissa fall

Rätten till bilstöd grundas i den försäkrades funktionshinder, som behöver vara varaktigt och därtill innebära väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att anlita allmänna kommunikationer för att bilstöd ska kunna lämnas. Av SFB framgår bestämmelser om villkoren för bilstödets olika bidrag, grund- och anskaffningsbidrag, anpassnings- och tilläggsbidrag samt bidrag för körkortsutbildning. SFB anger inga villkor eller grunder för bedömningen av hur den försäkrades behov lämpligast tillgodoses i fordon, vilka anordningar eller anpassningar som behövs, eller om hur kostnader för att till- godose den försäkrades behov kan begränsas. Inför sådana bedöm- ningar ska Försäkringskassan höra Trafikverket eller annan med mot- svarande kompetens om det inte är uppenbart obehövligt, enligt 4 § bilstödsförordningen.

Trafikverket har även i uppdrag att årligen lämna Regerings- kansliet underlag för revision av bilagan till bilstödsförordningen och i övrigt inom sitt verksamhetsområde tillhandahålla underlag och stöd för tillämpningen av 52 kap. SFB.

Enligt 4 a § förordningen (2010:1745) om bilstöd till personer med funktionshinder är det Försäkringskassan som bedömer vad som är en skälig kostnad för anpassning av ett fordon för att den för- säkrade ska kunna bruka det.

94

SOU 2023:81

Bilstödets nuvarande utformning

3.2Försäkringskassans handläggning av bilstöd

3.2.1Ansökan om bilstöd görs hos Försäkringskassan

En ansökan om bilstöd lämnas till Försäkringskassan, som utreder och bedömer alla villkor för bilstöd. Enligt 110 kap. 4 § SFB ska en ansökan vara skriftlig samt innehålla de uppgifter som behövs i ärendet. Uppgifter om faktiska förhållanden ska lämnas på heder och sam- vete. Försäkringskassans utredning omfattar inledningsvis en bedöm- ning av om den försäkrade uppfyller de grundläggande villkoren för att bilstöd ska kunna lämnas. Dessa villkor avser om den sökande kan anses bosatt i Sverige, om den sökande har ett varaktigt funk- tionshinder och vilka förflyttningssvårigheter som det medför samt om den sökande tillhör någon av de bidragsgrupper som kan ha rätt till bilstöd. Enligt Försäkringskassan är det ovanligt att sökanden inte har försäkringstillhörighet i Sverige.

Om de grundläggande villkoren för bilstöd är uppfyllda, innebär det att den sökande skulle kunna lämnas inköpsbidrag, dvs. grund- bidrag, inkomstprövat anskaffningsbidrag och eventuellt även ett eller flera tilläggsbidrag. För bedömningen av om den sökande kan ha rätt till tilläggs- eller anpassningsbidrag, eller möjligen båda dessa typer av bidrag, behöver det bedömas vad som behövs för att den sökande ska kunna bruka det fordon för vilket bilstöd kan lämnas. Sådana bedömningar kräver kompetenser inom bl.a. trafikmedicin, förarergonomi och trafiksäkerhet samt kunskaper om fordon och fordonsmarknaden. Det krävs även fordonsteknisk kompetens om bl.a. fordonsanpassningar samt om tekniska och trafiksäkerhetsmässiga följder av olika anpassningar i förhållande till olika fordonskon- struktioner. Det är således även nödvändigt med kunskaper om vilka tekniska anpassningar som kan göras eller särskilt utvecklas för olika typer av fordon, med hänsyn till dessa fordons respektive tekniska egenskaper. Försäkringskassan saknar i dag den kompetens som be- hövs för att kunna bedöma den sökandes individuella behov för att kunna bruka ett visst fordon. Försäkringskassan ska därför höra Trafikverket eller annan med motsvarande kompetens. Det anges i

4§ förordningen (2010:1745) om bilstöd till personer med funktions- hinder.

95

Bilstödets nuvarande utformning

SOU 2023:81

3.2.2Trafikverket bedömer individuella behov av anpassningar

Den som har väsentliga svårigheter till förflyttning på grund av ett varaktigt funktionshinder och ingår i någon av de avgränsade bidrags- grupperna kan få bilstöd. Försäkrade som ingår i vissa av dessa bidragsgrupper behöver själv köra fordonet för att kunna få bilstöd, medan försäkrade som ingår i andra grupper kan få bilstöd även om någon annan ska köra bilen. Förutom den försäkrades individuella funktionsnedsättning och behov påverkas bedömningen av vad som krävs för att den försäkrade ska kunna bruka ett visst fordon således även av vilken bidragsgrupp som den försäkrade tillhör. Det förekom- mer således stora variationer mellan försäkrade personers behov av anpassningar för att kunna bruka fordonet.

Trafikverkets bedömning av den försäkrades behov, som förare eller passagerare, innebär således kartläggning och värdering av unika och individuella förutsättningar. Dessa förutsättningar läggs sedan till grund för utprovning och bedömning av lämpliga anpassningar och anordningar som kan tillgodose den försäkrades behov på ett trafiksäkert sätt. Trafikverkets utprovningar sker huvudsakligen genom personliga möten. Utprovningarna kan innefatta bedömning av olika alternativa anpassningars funktion i olika alternativa bilmodeller. Utprovning av olika tekniska lösningar kan omfatta faktiska körprov och körträning. Sådana körprover kan behöva göras i särskilt an- passad bil och anpassningsföretag behöver i sådana fall anlitas och ställa sådant fordon till förfogande. Lite förenklat kan Trafikverket sägas kartlägga hur den försäkrades behov lämpligast kan tillgodoses för att kunna bruka en viss typ av fordon och vilken slags anpassning som är motiverad. Detta innebär att bedömningen i praktiken kan skilja sig åt mellan olika bilmodeller. En bedömning av en försäkrade unika och individuella anpassningsbehov kan av praktiska skäl inte göras i förhållande till bilmarknaden i dess helhet, utan behöver tidigt i processen begränsas till vissa bilmodeller. Den försäkrades behov av lämplig anpassning och bilval kan på så sätt sägas ha be- dömts och avgränsats i ett tidigt skede av processen.

Det som framkommer under Trafikverkets kartläggning och be- dömning av den försäkrades behov för att kunna bruka fordonet får på så sätt även relevans som information och råd inför den försäk- rades kommande bilinköp. Informationen ger även den försäkrade

96

SOU 2023:81

Bilstödets nuvarande utformning

kunskaper om olika typer av aktuella fordon som kan anpassas med hänsyn till den försäkrades funktionsnedsättning och behov t.ex. av hjälpmedel.

Det övergripande syftet med Trafikverkets insatser är att bedöma hur den försäkrades unika och individuella behov för att kunna bruka fordonet kan tillgodoses på ett trafiksäkerhet sätt. Bedömningen kan vara att den försäkrade kan bruka en viss typ av fordon som kan förses med vissa angivna originalmonterade anordningar, eller att mer ingripande angivna anpassningar av fordonet är nödvändiga. Bedömningen kan även vara att vissa av den försäkrades behov kan lösas genom att en viss bil förses med originalmonterade anord- ningar, men att efteranpassning även behöver göras. Dessa bedöm- ningar beaktar således vilka typer av fordon som är tekniskt och trafiksäkert möjliga att anpassa på det sätt som gör det möjligt för den försäkrade att bruka det. Bedömningarna omfattar emellertid inte överväganden om vilka kostnader som är förknippade med even- tuella anpassningar och anordningar, och således inte heller någon bedömning av vilken typ av anpassning som är billigast. Trafikverket redovisar sina bedömningar i ett tekniskt yttrande till Försäkrings- kassan. Yttrandet är baserat på de anpassningsbehov som noterats vid bedömningar av den försäkrades behov, i förhållande till ett be- gränsat antal bilmodeller.

3.2.3Vissa behov kan tillgodoses genom originalmonterade anordningar

Vissa av Trafikverkets bedömningar kan göras närmast standardiserat, t.ex. om den försäkrades behov är sådana att marknaden har utveck- lat standardiserade lösningar riktade till personer med den försäk- rades specifika funktionshinder. I sådana fall kan Trafikverket närmast summariskt bedöma att den försäkrades behov kan tillgodoses genom vissa angivna originalmonterade anordningar. Följden av en sådan bedömning är att den försäkrade kan få inköpsbidrag, dvs. grund- bidrag, inkomstprövat anskaffningsbidrag och tilläggsbidrag. I dessa fall lämnas tilläggsbidrag dels för inköpet av en viss bil, dels med fasta belopp för de originalmonterade anordningar som den försäk- rades behov har motiverat. Försäkringskassan beslutar i sådana fall om inköpsbidrag, med villkoret att den försäkrade behöver köpa en bil som motsvarar de behov och krav som Trafikverket konstaterat

97

Bilstödets nuvarande utformning

SOU 2023:81

vid sin bedömning, dvs. som kan förses med sådana originalmonte- rade anordningar.

3.2.4Vissa behov motiverar efteranpassningar

Trafikverket behöver i vissa fall göra en mer omfattande utredning för att kunna bedöma hur den försäkrades unika och individuella behov ska kunna tillgodoses så att den försäkrade ska kunna bruka bilen. I en sådan situation kan exempelvis utprovningen behöva göras av bilmodeller som vanligtvis inte finns tillgängliga hos bilåterför- säljare. Detta kan innebära behov av resor och extra tidsåtgång.

Om den försäkrades behov för att kunna bruka bilen inte till fullo kan tillgodoses genom originalmonterade anordningar anger Trafik- verket detta i sitt yttrande till Försäkringskassan. Den försäkrade kan i sådana fall lämnas anpassningsbidrag för den faktiska anpass- ningskostnaden. Försäkringskassan beslutar i sådana fall dels om inköpsbidrag (dvs. grundbidrag, eventuellt anskaffningsbidrag och tilläggsbidrag), med villkoret att bidraget utbetalas under förutsätt- ning att den försäkrade köper en bil som motsvarar de behov och krav som Trafikverket konstaterat vid sin bedömning, dels om anpassnings- bidrag.

3.2.5Den försäkrade behöver precisera sitt bilval tidigt i ärendet

För Försäkringskassans bedömning av om den försäkrades behov kan tillgodoses genom originalmonterade anordningar, vilket diskvali- ficerar från anpassningsbidrag, behöver således den försäkrades indi- viduella behov avgöras tidigt i processen. Försäkringskassan beslutar inte om bidrag inom bilstöd (dvs. grund-, anskaffnings- och tilläggs- bidrag) innan man gjort en bedömning av om behoven kan tillgodo- ses utan anpassningar, dvs. utan anpassningsbidrag. Bakgrunden till detta är att ett visst individuellt behov sällan kan tillgodoses genom exakt samma typ av anpassning eller anordning i samtliga typer av bilmodeller på bilmarknaden. För bedömningen av om den försäk- rades individuella behov kan tillgodoses i ett fordon med original- monterade anordningar behöver kartläggningen av den försäkrades behov med anledning av funktionsnedsättningen redan initialt be-

98

SOU 2023:81

Bilstödets nuvarande utformning

gränsas till ett fåtal bilmodeller. Den försäkrades kommande val av bil blir på så sätt begränsat.

Enligt en överenskommelse mellan Försäkringskassan och Trafik- verket innehåller Trafikverkets yttrande därför även en rekommen- dation på lämpliga bilmodeller, däribland lämpliga mått och andra kriterier på fordonet. Yttrandet innehåller även uppgifter om den försäkrades totala behov, dvs. den försäkrades behov av original- monterade anordningar och av eventuella anpassningar.

När Försäkringskassan har tagit emot och bedömt Trafikverkets yttrande får den försäkrade därför själv ange några av de formellt föreslagna bilmodellerna som den försäkrade avser att köpa för att bilstöd ska lämnas till inköpet. Försäkringskassan inhämtar därefter Trafikverkets bedömning av om den försäkrades bilval motsvarar vad Trafikverket angett enligt sitt tidigare yttrande. Med stöd av Trafikverkets bedömning av den försäkrades bilval, bedömer För- säkringskassan om bilvalet är lämpligt. Denna bedömning innefattar en prövning av om behoven kan tillgodoses med originalmonterade anordningar, vilket således diskvalificerar från anpassningsbidrag. Det gäller även om den försäkrades totala bidrag skulle bli lägre genom en anpassning i stället för en originalmonterad anordning. Den totala kostnaden för bilinköp, tilläggsbidrag för originalmonterade anord- ningar och för anpassningar saknar således betydelse. Prövningen avser endast om behoven kan tillgodoses genom originalmonterade anordningar, men innefattar ingen jämförelse mellan kostnader för tilläggsbidrag och anpassningsbidrag. Den försäkrade inhämtar kost- nadsförslag för anpassningar.

Om Trafikverket bedömer att den försäkrades behov innebär att anpassningar är nödvändiga för att fordonet ska kunna brukas, be- höver den försäkrade inhämta kostnadsförslag för åtgärden från anpassningsföretag. Detta sker således efter att den försäkrade preci- serat sitt bilval samt att Försäkringskassan stämt av valet med Trafik- verket och meddelat den försäkrade ett villkorat beslut om inköps- bidrag. Sådana kostnadsförslag ska ange arbets- och materialkostnad för varje åtgärd som behövs för att den försäkrade ska kunna bruka bilen samt övriga kostnader som åtgärderna motiverar. Försäkrings- kassan begär sedan på nytt en bedömning från Trafikverket om den försäkrades bilval och det inhämtade kostnadsförslaget. I detta skede gör Trafikverket en slutlig bedömning av om kostnadsförslaget fak- tiskt avser sådana anpassningar som Trafikverket ansett att den för-

99

Bilstödets nuvarande utformning

SOU 2023:81

säkrade behöver, vid sina tidigare bedömningar. Försäkringskassan begär även att det i Trafikverkets bedömning av det kostnadsförslag som den försäkrade inhämtat ska framgå om åtgärderna är dyrare eller mer avancerade än vad som är nödvändigt. Trafikverket lämnar sin bedömning av åtgärderna i kostnadsförslaget i ett slutligt yttrande till Försäkringskassan, som gör en egen bedömning av kostnaderna i kostnadsförslaget. Ett kostnadsförslag rörande anpassning av ett fordon granskas således av två myndigheter med skilda roller, där Trafikverket har kärnkompetenser som rör anpassningar och kost- nader för anpassningar. Det beslut som Försäkringskassan meddelar är grundat på Trafikverkets kunskaper och kompetenser.

Försäkringskassans beslut om bilstöd är förenade med vissa vill- kor. Med utgångspunkt från Trafikverkets slutliga yttrande beslutar Försäkringskassan om inköpsbidrag (grundbidrag, eventuellt anskaff- ningsbidrag och tilläggsbidrag) och eventuellt även om anpassnings- bidrag för de åtgärder som är nödvändiga för att den försäkrade ska kunna bruka fordonet. Försäkringskassans beslut är villkorat på så sätt att den försäkrade behöver kunna bekräfta att inköpet avsett en sådan bilmodell för vilken den försäkrades behov har bedömts. Den försäkrade behöver ge in en bekräftelse, t.ex. inköpsavtal och faktura eller kvitto, på sitt inköp och Försäkringskassan bedömer därefter om inköpet motsvarar en sådan bil som angetts i det villkorade be- slutet. I sådana fall utbetalas ovan nämnda bidrag till inköpet. För- säkringskassan beslutar även om villkorat anpassningsbidrag enligt tidigare kostnadsförslag, i de fall det bedömts nödvändigt för att den försäkrade ska kunna bruka fordonet. Den försäkrade kan då uppdra åt anpassningsföretag att utföra åtgärder enligt det villkorade beslu- tet. Försäkringskassan bedömer därefter om åtgärderna utförts enligt det villkorade beslutet och utbetalar i sådana fall anpassningsbidraget till den försäkrade.

3.2.6Den försäkrade genomför bilköpet

Den försäkrade ansvarar för att genomföra köpet av den bil för vilken bilstöd bedömts kunna lämnas. Om bilstödet inte används inom sex månader från Försäkringskassans villkorade beslut om att bidraget kan utbetalas förfaller beslutet och bidraget kan inte ut- betalas, enligt 107 kap. 15 § SFB. För att Försäkringskassan ska ut-

100

SOU 2023:81

Bilstödets nuvarande utformning

betala inköpsbidraget behöver den försäkrade ge in kopia av köpe- avtalet, eller sin faktura avseende inköp av ett sådant fordon som tillgodoser de behov som Trafikverket har konstaterat.

Om den försäkrade inte hittar en bil till ett pris som matchar den försäkrades ekonomiska förutsättningar och bedöms kunna tillgodo- se den försäkrades behov behöver den försäkrade göra en ny ansökan om bilstöd. Detta anses vara en följd av att anpassningsbidrag inte kan medges för behov som kan tillgodoses genom originalmonte- rade anordningar. Försäkringskassans beslut om inköpsbidrag är därför förenade med villkor om att bidraget endast kan användas för inköp av en viss typ av bil, som den försäkrade kan bruka om bilen har originalmonterade anordningar.

3.3Bilstödet involverar flera olika aktörer

Förutom den försäkrade, och läkare vars utlåtande bekräftar den försäkrades varaktiga funktionshinder och svårigheter till förflytt- ning, har flera olika aktörer relevans i frågor om bilstöd.

3.3.1Försäkringskassan administrerar bilstödet

Försäkringskassan administrerar bilstödet, vilket inkluderar utred- ning, beslut och utbetalning av bidrag. Försäkringskassans verksam- het består huvudsakligen att besluta och betala ut sådana förmåner och ersättningar som myndigheten ansvarar för.5 För tillämpningen av bestämmelserna om bilstöd i 52 kap. SFB och bilstödsförord- ningen har Försäkringskassan tagit fram föreskrifter (RFFS 2004:7) och allmänna råd (ARR 2002:4) samt en vägledning (2003:1). För att upprätthålla en enhetlig rättstillämpning inom myndigheten har För- säkringskassan även upprättat rättsliga ställningstaganden om bilstöd; Olämpligt fordon med hänsyn till formen av anpassning – under och efter bilstödsperioden samt när anpassningsbidrag har lämnats för första gången,6 och Begreppet objektivt ekonomiskt perspektiv vid bedömningen av om det finns särskilda skäl för att ändå lämna an- passningsbidrag.7

51 § förordningen (2009:1174) med instruktion för Försäkringskassan.

6FK2020/004899.

7FK2021/011202.

101

Bilstödets nuvarande utformning

SOU 2023:81

3.3.2Trafikverket bedömer behovet av att anpassa fordon

Försäkringskassan ska enligt 4 § bilstödsförordningen höra Trafik- verket eller annan med motsvarande kompetens inför bedömningen av behovet av att anpassa ett fordon, om det inte är uppenbart obe- hövligt.

Trafikverket ansvarar enligt förordningen (2010:185) med instruk- tion för Trafikverket bl.a. för långsiktig infrastruktur samt drift av statliga vägar och järnvägar. Trafikverket ska verka för att transport- politiska mål uppnås.8 Trafikverket är sektorsansvarig beredskaps- myndighet för transporter och ingår i beredskapssektorn för elek- troniska kommunikationer och post.9 Trafikverket har kompetenser inom bl.a. trafiksäkerhet samt förarergonomi- och bedömningar, vilket behövs för bedömningen av bidrag från bilstöd och för funk- tionskontroller av utförda passningar.

Trafikverkets insatser rörande bilstöd ingår inte i myndighetens ordinarie uppdrag, utan sker såsom uppdragsverksamhet där hand- läggaren i grunden är förarprövare vars kompetens är att bedöma samspelet mellan förare, fordon samt trafiken och trafikmiljön. Hand- läggarna har kunskaper om samband mellan funktionsnedsättning och vilka hjälpmedelsbehov som därför är motiverade, om tillgäng- liga anpassningsåtgärder i kombination med olika fordonstyper samt om den samlade effekten av anpassningar på mobiliteten och trafik- säkerhetens krav. Försäkringskassan ersätter Trafikverkets kostnader för uppdraget med stöd av avgiftsförordningen (1992:191) och via anslaget för bilstöd. Det är ett femtontal trafikinspektörer som ar- betar med bedömning av försäkrades behov av anpassning. Enligt Trafikverket debiteras Försäkringskassan i genomsnitt cirka 20–22 tim- mar per bilstödsärende.

8Det övergripande målet för regeringens transportpolitik är att säkerställa en samhällsekono- miskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Transportpolitikens funktionsmål innebär att transportsystemets utformning, funk- tion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kva- litet och användbarhet.

9Förordning (2022:524) om statliga myndigheters beredskap.

102

SOU 2023:81

Bilstödets nuvarande utformning

3.3.3Transportstyrelsen ansvarar för körkortstillstånd

Transportstyrelsen är ansvarig myndighet i frågor om bl.a. körkorts- tillstånd, medicinska körkortsvillkor och om sådana dispenser från fordonskrav som kan krävas i samband med anpassning av en bil. Transportstyrelsen utfärdar bestämmelser om vad som ska gälla vid bilbesiktning samt ansvarar för vägtrafikregistret där uppgifter finns om alla fordon och körkortsinnehavare i Sverige.

3.3.4Mobilitetscenter anlitades tidigare av Försäkringskassan

Mobilitetscenter är en ekonomisk förening som startades 2002 av rörelsehinderförbunden som ett projekt med stöd från Allmänna arvsfonden. Mobilitetscenter utför körkortsmedicinska utredningar, utreder behov av bilanpassning och lämnar råd om lämpligt bilval. Utredningarna utförs av legitimerade arbetsterapeuter. Försäkrings- kassan har bedömt att Mobilitetscenter har motsvarande kompetens som Trafikverket i bedömningen av behovet av anpassning och träffade 2006 avtal om anpassningsutredningar inom bilstödet. Under 2017 genomfördes en offentlig upphandling för tjänsten och Försäkrings- kassan tecknade avtal med Mobilitetscenter om tjänsten. Under åren 2004–2020 lämnade Försäkringskassan totalt 1 940 uppdrag till Mobilitetscenter. Det sista avtalet löpte till den 15 juni 2020. Det sista hela verksamhetsåret 2019 lämnade Försäkringskassan 177 uppdrag till Mobilitetscenter. Dessa ärenden innebar totalt 1 162 timmars arbete, till en totalkostnad på knappt 1,4 miljoner kronor. Genomsnittlig tid från Försäkringskassans begäran om yttrande till att Mobilitets- center avslutat ärendet var 120 dagar.

3.3.5Anpassningsföretagen genomför bilanpassningar

Anpassningsföretag utför bilanpassningar och är organiserade i Branschföreningen Svensk Fordonsanpassning. I oktober 2023 fanns det elva anpassningsföretag i Sverige, varav vissa har verkstad på endast en plats.10 Vissa anpassningsföretag har även egen ergonomisk kom-

10Avser antalet medlemmar i branschföreningen Svensk Fordonsanpassning. https://fordonsanpassning.se/medlemsf%C3%B6retag-31381704, hämtad 2023-10-20.

103

Bilstödets nuvarande utformning

SOU 2023:81

petens. De flesta typerna av anpassningar kan utföras av flera företag. De mest avancerade typerna av föranpassningar t.ex. golvsänkningar av fordon kräver teknisk kompetens och kan därför endast utföras av ett fåtal verkstäder. Det finns inga formella krav för att kunna utföra anpassningar, dvs. det saknas system för ackreditering eller krav på särskilt tillstånd. Det är den försäkrade som väljer vilket anpass- ningsföretag som denne vill anlita.

3.3.6Fordonsbesiktningsföretag

Företag för fordonsbesiktningar utför de registreringsbesiktningar som krävs efter att ett fordon anpassats. Vid besiktningen fastställs vilka uppgifter om fordonet som ska anges i vägtrafikregistret. För att utföra fordonsbesiktning krävs ackreditering av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC).

104

4Förslag till ny organisering av bilstöd

Utredningens uppdrag är att se över regelverket för bilstöd och an- svarsfördelningen mellan berörda myndigheter vad gäller handlägg- ningen av bilstöd samt att föreslå ett mer ändamålsenligt regelverk och en mer ändamålsenlig ansvarsfördelning. Utredningen bedömer att både ansvaret för handläggningen och regelverket för bidragen inom bilstöd behöver förändras för att bilstöd ska fungera på ett mer effektivt sätt i linje med utredningens uppdrag. I detta kapitel lämnas förslag om att förändra fördelningen av ansvaret för att hantera ären- den om bilstöd för att förbättra förutsättningarna för en ändamåls- enlig och effektiv handläggning av bilstöd.

4.1Myndigheternas handläggning ska vara rättssäker och effektiv

Förvaltningslagen (2017:900) anger en grund för god förvaltning och allmänna krav på myndighetsutövning, däribland myndigheters handläggning av ärenden. I 9 § anges att myndigheter ska handlägga ärenden så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts. Bestämmelsen uttrycker ett grundläggande kännetecken för svensk förvaltning, nämligen det okomplicerade, förhållandevis snabba och kostnadseffektiva förfarandet, inbegripet själva beslutsfattandet.1 Det är till fördel både för den enskilde och det allmänna.

Kraven på att myndigheter ska handlägga ärenden snabbt och enkelt får inte innebära att andra bestämmelser för förfarandet åsido- sätts, t.ex. kraven på tillräcklig utredning, kommunikation och be-

1En modern och rättssäker förvaltning – ny förvaltningslag (prop. 2016/17:180 s. 74).

105

Förslag till ny organisering av bilstöd

SOU 2023:81

slutsmotivering. Kraven på snabbhet och effektivitet ska alltid be- dömas mot bakgrund av vad som är möjligt i varje ärende, vilket i sin tur påverkas av ärendetypen som sådan. Beslut ska inte fattas på bristfälligt eller felaktigt underlag, därav det balanserande kravet på att handläggningen också ska vara rättssäker. Kraven på snabbhet och effektivitet får inte påverka hanteringen så att det uppstår en konflikt med rimliga krav på noggrannhet. Den enskildes rättssäker- het måste alltid upprätthållas.2

Begreppet rättssäkerhet kan förklaras som en rättsligt grundad förutsebarhet, som bl.a. ska garantera att enskilda får insyn och del- aktighet i sina ärenden under utredningen, att myndighetens beslut är förutsebara samt rättsligt och sakligt grundade. Kravet på rätts- säkerhet innefattar även att myndigheters beslut i enskildas ärenden ska kunna överprövas.

Allmänheten ska kunna ha förtroende för myndigheterna, däribland att enskildas ärenden hanteras effektivt och korrekt. Myndigheterna har även en skyldighet att ge enskilda vägledning och service. Den s.k. serviceskyldigheten innebär ett ansvar att bl.a. vägleda och infor- mera i frågor inom myndighetens uppdrag. Enskilda ska kunna få myndighetens hjälp att själv tillvarata sina intressen i den utsträck- ning som är lämplig med hänsyn till myndighetens verksamhet och den enskildes behov av hjälp. Det följer av 6 § förvaltningslagen (2017:900). Av 8 § lagen följer att myndigheter även ska hjälpa en- skilda genom att i rimlig utsträckning själv inhämta upplysningar eller yttranden från andra myndigheter. Det momentet kan vanligen antas bidra till en snabbare handläggning.

4.1.1Statsförvaltningen ska vara effektivt organiserad

En statsförvaltning med hög kvalitet förutsätter fortlöpande utveck- ling av myndighetens verksamhet, kompetenser och arbetsmetoder. Myndigheters ledning ansvarar för styrning och utveckling av myn- digheten, och för att myndigheten uppnår angivna mål inom upp- ställda ekonomiska ramar. Kravet på myndigheters effektivitet inne- bär bl.a. att inte använda mer resurser än vad som krävs för att uppnå angivna mål med tillräckligt god kvalitet. För en effektiv verksamhet behöver det ansvaret åtföljas av ett motsvarande handlingsutrymme.

2En modern och rättssäker förvaltning – ny förvaltningslag (prop. 2016/17:180 s. 74).

106

SOU 2023:81

Förslag till ny organisering av bilstöd

Det är således viktigt att ansvaret kan identifieras.3 Statsförvaltningen bör organisera sig så att ansvars- och uppgiftsfördelningen är tydlig. Myndigheter bör som regel inte ha överlappande uppgifter och upp- drag bör fördelas på ett sätt som värnar kärnan i myndigheters verksamheter. Uppgifter utom kärnverksamheten bör avvecklas eller överlåtas till annan huvudman.4 Målet är en statsförvaltning som är rättssäker och effektiv, har väl utvecklad kvalitet, service och till- gänglighet.5

Det är viktigt att statens styrning är långsiktig, strategisk, hel- hetsinriktad, sammanhållen, verksamhetsanpassad och tillitsbaserad. Styrningen ska också vara resultatinriktad och ha ett tydligt med- borgarperspektiv. Det innebär bl.a. att onödig administration ska undvikas, att myndigheternas kärnuppgifter ska prioriteras och att statsförvaltningens organisation ska vara ändamålsenlig och kostnads- effektiv.6

4.1.2Ärendeslaget och ärendet påverkar handläggningen

Både ärendeslaget och ett enskilt ärendes karaktär har betydelse för omfattningen av den utredning som är motiverad i det enskilda ärendet, vilket i sin tur har stor betydelse för handläggningstiden i det ärendet. Handläggningstiden påverkas också av omständigheter utom myndighetens kontroll, t.ex. hur snabbt en sökande ger in efterfrågade kompletteringar. Vad som är en rimlig handläggningstid kan därför variera påtagligt mellan olika ärendeslag, och mellan olika ärenden. Det går därför inte att ange några generella riktlinjer för vad som kan anses vara enkel och snabb hantering, inte heller vilken handläggningstid som är godtagbar för ett visst ärendeslag hos en viss myndighet. Det förekommer emellertid att det t.ex. i myndig- heters regleringsbrev anges en handläggningstid som myndigheten bör sträva emot, vilket i sådana fall är vad som i normalfallet anses kunna vara rimligt hos den myndigheten.

Enligt 12 § förvaltningslagen (2017:900) har enskilda vars ärende inte har avgjorts i första instans inom sex månader möjlighet att begära att myndigheten ska avgöra ärendet. Myndigheten ska då inom

3Från verksförordning till myndighetsförordning (SOU 2004:23 s. 85).

4Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt (prop. 2009/10:175 s. 87).

5Ibid, s. 1.

6Budgetpropositionen (prop. 2022/23:1 utg. omr. 2 avsnitt 4.5.1).

107

Förslag till ny organisering av bilstöd

SOU 2023:81

fyra veckor antingen avgöra ärendet, eller i ett särskilt beslut avslå den enskildes begäran. Enligt 29 § myndighetsförordningen (2007:515) ska myndigheter senast den 1 mars varje år till Justitiekanslern lämna en förteckning över de ärenden som hade kommit in före den 1 juli föregående år men som inte hade avgjorts vid årets utgång.

Med ledning av nämnda bestämmelser kan sex månader tjäna som ett riktmärke för vad som i allmänhet bör kunna vara en rimlig tid för myndigheter att utreda och besluta i ett ärende. Det bör även kunna vara ett riktmärke för ärenden om bilstöd och utredningen noterar att den försäkrade enligt 107 kap. 15 § socialförsäkrings- balken (SFB) behöver använda beslutat bilstöd inom sex månader från beskedet om att stödet kan betalas ut, för att bidraget inte ska preskriberas.

4.1.3Bilstöd har karaktären av bidrag till hjälpmedel

Socialstyrelsen definierar hjälpmedel för det dagliga livet som en individuellt utprovad produkt, som syftar till att bibehålla eller öka aktivitet, delaktighet eller självständighet genom att kompensera en funktionsnedsättning.7 Ett med bilstöd anpassat fordon kan således sägas motsvara Socialstyrelsens definition av syftet med hjälpmedel. Ett ärende om bilstöd innebär förenklat en ansökan om olika typer av bidrag. Bidragen går till inköp av ett fordon eller till kostnader för de anpassningar och anordningar som behövs för att den enskilde ska kunna bruka fordonet. Bidrag lämnas också för att justera och reparera sådana anpassningar och anordningar. Hur ett visst fordon behöver vara beskaffat för att en viss person ska kunna bruka det beror på flera olika omständigheter, t.ex. fordonets grundutförande, vilka anordningar som är originalmonterade eller kan eftermonteras samt om fordonet som sådant behöver ändras. Vissa funktionsnedsätt- ningar innebär att fordonet måste ändras för att det ska kunna brukas.

7Socialstyrelsens termbank för fackområdet vård och omsorg, som analyserats enligt termino- logilärans metoder och principer och förankrats i bred remiss till kommuner, regioner, myndig- heter och andra organisationer.

108

SOU 2023:81

Förslag till ny organisering av bilstöd

4.1.4Handläggningen av bilstödsärenden

Ett ärende om bilstöd innefattar att göra bedömningar i flera olika typer av frågor. Kompetenser och kunskaper i bl.a. förarergonomiska och fordonstekniska frågor är avgörande för att kunna bedöma en sökandes behov av fordonsanpassning. För de personer som för första gången ansöker om bilstöd behöver fler bedömningar göras jämfört med i ärenden där sökanden tidigare haft bilstöd eftersom myndigheten i sådana fall redan har vissa uppgifter om personen. Det kan t.ex. gälla information om sökandens funktionsnedsättning och unika behov av anpassningar för att kunna bruka ett fordon.

När det gäller ett ärende där den sökande för första gången an- söker om bidrag för reparation av en tidigare stödberättigad anord- ning bör det emellertid normalt kunna innebära en snabbare och enklare hantering. Det gäller även ärenden där den sökande uppen- bart inte uppfyller grundläggande villkor, t.ex. på grund av sin ålder. Likaså bör ärenden där den sökande har en viss bestående funktions- nedsättning och tidigare fått bilstöd för en viss typ av anpassning också kunna innebära en enkel och snabb hantering med kortare handläggningstid jämfört med handläggningen av en ny ansökan om bilstöd.

Ärendehanteringen kan även påverkas av yttre faktorer, t.ex. av hur snabbt efterfrågade kompletteringar kommer in till myndigheten som handlägger ärendet. Hanteringen påverkas också av myndig- hetens förutsättningar att genomföra sitt uppdrag, såsom dess orga- nisation och resurser. En effektiv hantering förutsätter även god kompetens att göra de materiella bedömningar som ärendeslaget innebär. Med hänsyn till bilstödets syfte är kompetens att bedöma sökandens anpassningsbehov, vilket är grunden för bidraget till kost- nader för anpassningsåtgärder, central för att hanteringen ska kunna vara effektiv och för att syftet med bilstödet ska kunna uppnås.

4.1.5Bilstödsärenden skiljer sig från många av Försäkringskassans ärendeslag

Försäkringskassan handlägger årligen ett stort antal ärenden och ärendeslag. Försäkringskassans uppdrag kan förenklat beskrivas som att besluta om rätten till förmåner och betala ut de ersättningar som Försäkringskassan ansvarar för. Uppdraget innefattar även att bl.a.

109

Förslag till ny organisering av bilstöd

SOU 2023:81

ge information till berörda om socialförsäkringen och dess förmåner och ersättningar.8

Bilstödet är en sällanhändelse för den försäkrade

Flera av de ärendeslag som Försäkringskassan hanterar innebär peri- odiska utbetalningar av ersättning under en längre tid t.ex. förmåner vid utebliven förvärvsinkomst på grund av sjukdom eller vid vård av barn. Bilstöd skiljer sig från dessa typer av ärendeslag på så sätt att bilstöd lämnas som bidrag för ett avgränsat och angivet ändamål, dvs. framtida kostnader för inköp och i vissa fall för anpassning av ett fordon så att den försäkrade kan bruka det. Villkoren för bidragen inom bilstödet lämnar därför inget utrymme för värderingar av den enskildes behov av bidraget, t.ex. om den enskilde verkligen behöver en anpassning eller om behovet av en viss anordning kan lösas genom hjälp från en närstående eller inom ramen för den enskildes assistans. Bilstöd lämnas utan värdering av t.ex. i vilken omfattning den en- skilde planerar att bruka bilen, och utan bedömning av om den för- säkrades behov av bilstöd eller anpassning kan bekostas av t.ex. en arbetsgivare, någon annan myndighet eller kommun. I mån av medel lämnas bilstöd sålunda till en försäkrad som uppfyller formella vill- kor9 med bidrag till inköp (grund-, anskaffnings- och tilläggsbidrag) och till anpassning av fordon så att det kan brukas.10 Den enskilde är som huvudregel sedan inte berättigad till bilstöd förrän efter nio år.11

För den enskilde är bilstöd således en sällanhändelse. Utbetal- ningar av bilstöd behöver visserligen kontrolleras, och felaktiga utbetal- ningar återkrävas, men även vid jämförelse med huvuddelen av de förmåner som Försäkringskassan hanterar är bilstöd sällanhändelser.

81–2 §§ förordningen (2009:1174) med instruktion för Försäkringskassan.

9Se 52 kap. 2–3 och 10 §§ SFB.

10Den sökandes individuella behov av anpassningar för att kunna bruka fordonet ska bedömas särskilt, om det inte är uppenbart obehövligt. För detta ska Försäkringskassan höra Trafik- verket eller annan med motsvarande kompetens, enligt 4 § förordningen (2010:1745) om bil- stöd till personer med funktionshinder. Denna materiella bedömning utgår således från kom- petenser som Försäkringskassan behöver inhämta.

11Under bilstödsperioden kan bidrag lämnas till bl.a. justering eller reparation av en anordning eller anpassning för vilken bilstöd har lämnats. Även i dessa fall innebär bilstöd en utbetalning för ett visst ändamål.

110

SOU 2023:81

Förslag till ny organisering av bilstöd

Förmåner till personer med funktionsnedsättning

Bilstöd är en av flera förmåner som Försäkringskassan kan lämna till bl.a. personer med funktionsnedsättning. Som exempel kan nämnas bidrag till arbetshjälpmedel, arbetsinriktad rehabilitering och arbets- skadeförsäkring. Dessa förmåner riktar sig dock till försäkrade som har en anställning. Arbetsgivare har ett långtgående ansvar för arbets- platsen däribland att tillhandahålla nödvändig utrustning för arbetet och att sörja för en arbetsmiljö som minskar risken för ohälsa. Arbetsgivare har även ett långtgående ansvar för arbetslivsinriktad rehabilitering. Vid arbetstagares sjukdom ska arbetsgivare främja återgång i arbetet, t.ex. genom att planera för rehabilitering och an- passning av arbetet. Bidrag för arbetshjälpmedel kan lämnas för en speciell utrustning om det behövs för att en försäkrad ska kunna ut- föra sitt arbete som ett led i rehabilitering.

Den materiella skillnaden mellan nämnda förmåner och bilstöd är således stor. Det gäller särskilt när det gäller förmånernas syften och målgruppen för förmånerna, eftersom bilstöd kan lämnas även till personer som saknar anställning t.ex. barn.

När det gäller förmåner vid funktionshinder kan även nämnas assistansersättning enligt 51 kap. SFB och omvårdnadsbidrag enligt 22 kap. SFB. Assistansersättning lämnas till personer som behöver assistans för sina grundläggande behov med en bestämd ersättning per timme, i den omfattning som Försäkringskassan bestämmer. Omvårdnadsbidrag lämnas månatligen till den som ger omvårdnad eller tillsyn till ett barn med funktionsnedsättning med i författning angivna belopp för den omfattning av barnets behov av omvårdnad och tillsyn som Försäkringskassan bestämt motiverar bidraget.

Bilstöd skiljer sig således även från dessa ärendeslag bl.a. eftersom bilstöd lämnas om de formella villkoren för stödet har uppfyllts utan bedömning av i vilken omfattning eller för vilka ändamål den en- skilde önskar använda sin bil. Bilstöd innebär inte heller periodiska utbetalningar. Den försäkrades brukande av bilen, för vilken bilstöd lämnas, ska även uppfylla trafiksäkerhetskrav.

111

Förslag till ny organisering av bilstöd

SOU 2023:81

Bilstödsärenden kräver fordonstekniska kompetenser

Försäkringskassan hanterar bilstöd såsom en av flera förmåner som kan lämnas till personkretsen. Utredningen erfar att personer med funktionsnedsättning känner oro inför en bilstödsansökan på grund av sitt totala behov av förmåner, varav t.ex. assistansersättningen ofta innefattar svåra avvägningar vid bedömningen av stödbehovet och dess omfattning. Det framkommer att man därför inte ens an- söker om bilstöd eller avstår från att ifrågasätta hanteringen och be- dömningen i ärenden om bilstöd, om andra förmåner till skillnad från bil och bilanvändning är nödvändiga för livsföringen och den försäkrades grundläggande behov. Det framkommer även en bild av att Försäkringskassan i ärenden om bilstöd, inhämtar information om den sökandes arbetsmiljö och arbetsuppgifter.12

Enligt Försäkringskassan kan uppgifter om den enskildes arbets- uppgifter och om vilken arbetsutrustning arbetsgivaren tillhandahållit vara en del i bedömningen av funktionsnedsättningen och hur den påverkar flyttningsmöjligheterna. Bilstöd lämnas dock bl.a. till den som har en varaktig funktionsnedsättning och är beroende av bil för att försörja sig genom arbete. Förflyttningsmöjligheterna i förhåll- ande till ett visst arbete eller en viss arbetsplats kan därför sällan anses bekräfta funktionsnedsättningens betydelse för förflyttnings- möjligheterna, såsom en begäran om komplettering eller förtydlig- ande av läkarutlåtande enligt 5 § förordningen (2010:1745) om bilstöd till personer med funktionshinder skulle kunna göra. Utredningen erfar även att Försäkringskassan, vid ansökan om bidrag till repara- tion av en anordning för vilken anpassningsbidrag lämnats, vid det tillfället efterfrågar uppgifter om den enskildes körförmåga vilket kan ha relevans vid den initiala prövningen av en ansökan om bilstöd men däremot inte under återstoden av bilstödsperioden. Försäkrings- kassan kan t.ex. inte besluta om återbetalning av bilstöd om den för- säkrade tillfälligt eller permanent förlorar sin körkortsbehörighet, se 52 kap. 23 § SFB. Det är därtill endast personer i vissa bidragsgrupper som själv behöver köra bilen för att bilstöd ska lämnas, enligt 52 kap. 13 § SFB.

12Bilstöd till personer med funktionsnedsättning, Vägledning 2003:1, s. 164.

112

SOU 2023:81

Förslag till ny organisering av bilstöd

4.1.6Bedömningarna i bilstödsärenden

Bilstöd innefattar olika bidrag som kan lämnas till personer med väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller med allmänna kommunikationsmedel på grund av en varaktig funktionsnedsätt- ning. För att kunna få bilstöd behöver man dessutom vara bosatt i Sverige och tillhöra någon bidragsgrupp, där bl.a. ålder och i före- kommande fall villkor rörande inkomst uppställs.13 Det är den sökande som ska ge in de uppgifter som behövs, enligt 5 § förordningen (2010:1745) om bilstöd till personer med funktionshinder däribland läkarutlåtande som beskriver funktionsnedsättningens varaktighet och hur det påverkar möjligheten att förflytta sig.

Utredningen anser att prövningen av grundvillkoren i bilstödet, dvs. sökandens bosättning, ålder och tillhörighet till någon av bidrags- grupperna innebär en bedömning av om formella villkor för stödet är uppfyllda, medan frågor som berör den sökandes funktionsned- sättning och hur förflyttningsmöjligheterna därför påverkas kan förutsätta medicinsk kompetens i vissa fall. Försäkringskassan har omkring hundra försäkringsmedicinska rådgivare som kan medverka i förståelsen och värderingen av information från hälso- och sjuk- vården, t.ex. i bedömningen av läkarutlåtanden i ärenden om bilstöd. Sådana läkarutlåtanden ska innehålla uppgifter om hur den sökandes förflyttningsmöjligheter påverkas av funktionsnedsättningen. Bedöm- ningen av dessa frågor förutsätter således ingen särskild materiell ut- redning utöver vad den sökande åberopat till grund för sin ansökan.

Bilstödets bidrag till inköp (dvs. grund-, anskaffnings- och tilläggs- bidrag) utgår utan lämplighetsavvägning eller liknande som villkor för utbetalning. Grund- och tilläggsbidrag är nominellt bestämda i författning. Anskaffningsbidrag beräknas med utgångspunkt i årlig bruttoinkomst, enligt 102 kap. 7–15§§ SFB. Förutom anskaffnings- bidraget bestäms dessa bidrag således utan någon ekonomisk be- dömning eller beräkning. Försäkringskassan ska endast kontrollera att en sökandes grund-, anskaffnings- och tilläggsbidrag tillsammans inte överstiger anskaffningskostnaden för ett visst fordon. I sådana fall görs en avräkning på bidragen, se 52 kap. 21 § SFB.

Bilstöd omfattar även anpassningsbidrag, som motsvarar den fak- tiska kostnaden för de anpassningar som behövs för att den sökande ska kunna bruka fordonet. Inte heller anpassningsbidrag bedöms

13Se 52 kap. 2–3 och 10 §§ SFB.

113

Förslag till ny organisering av bilstöd

SOU 2023:81

eller beräknas med utgångspunkt i t.ex. den sökandes behov av an- passningsbidraget, eller bedömning av anpassningarnas värde för den sökande. Bidrag ska lämnas för de faktiska kostnaderna som följer av det funktionella behovet.

Bedömningen av den sökandes unika funktionella och fordons- tekniska behov för att kunna bruka fordonet är således ett väsentligt moment i ett bilstödsärende. En effektiv hantering av bilstöd förut- sätter därför kompetens och kunskaper om bl.a. fordon och fordons- teknik samt förarergonomi och trafiksäkerhet. Bedömningen av sök- andes anpassningsbehov innefattar bl.a. individuella utprovningar av olika tekniska lösningar inklusive körträning, samt i vissa fall även justeringar och efteranpassningar av utförda anpassningar. Även på så sätt skiljer sig bilstödsärenden från övriga ärendeslag hos Försäk- ringskassan, se även 4.1.5.

Dessa specifika bedömningsmoment i bilstödsärenden påverkar handläggningstiden, beroende på t.ex. sökandes behov av utprovning och körträning. Tidsåtgången i dessa moment varierar därför påtagligt mellan olika ärenden om bilstöd. Skillnaderna i tidsåtgången i dessa moment är befogad och rimlig, eftersom syftet med bilstödet är att tillgodose individuella och unika behov, bl.a. av körträning och andra omständigheter som är avgörande för trafiksäkerheten. Tidsåtgång härutöver kan emellertid undergräva personkretsens förtroende för den ansvariga myndigheten och ökar de administrativa kostnaderna. Med hänsyn till bilstödets särart hos Försäkringskassan är denna omständighet särskilt relevant.

4.1.7Försäkringskassan bedömer att bilstödsärenden är komplexa

Försäkringskassan har i en intern rapport analyserat sin särskilda beslutsordning, på uppdrag av Försäkringskassans styrelse och som svar på Internrevisionens rapport (2018:3).14 Av rapporten framgår bl.a. vilka typer av risker som Försäkringskassan förknippar med olika förmåner och vilka typer av komplexitet som olika förmåner kan innebära. Försäkringskassan anger att bilstöd är komplext och nämner som exempel bedömningen av den sökandes grad av funk- tionsnedsättning kopplad till bedömningen av graden av anpassningar.

14Fördelning mellan särskild beslutsordning och handläggarbeslut, Bättre beslutsunderlag vid val av beslutsformen på Försäkringskassan, PM 2019:6, 019077-2018.

114

SOU 2023:81

Förslag till ny organisering av bilstöd

Utredningen anser att detta inte återspeglas i villkoren för bilstöd enligt SFB och FBF, där inga villkor uppställs om att graden av funk- tionsnedsättningen eller graden av anpassningar behöver bestämmas för att bilstöd ska kunna lämnas. Enligt rapporten var medelvärdet per utbetalning av bilstöd 35 359 kronor 2018 och Försäkringskassans styckkostnad per beslut var 12 691 kronor det året.15 Till denna styck- kostnad ska läggas kostnaden för Trafikverkets insatser i utredningen av den enskildes behov av anpassningar för att kunna bruka sin bil.

Såsom redovisats i avsnitt 3.2 inhämtar Försäkringskassan Trafik- verkets bedömningar både av den enskildes materiella behov av an- passningar på grund av sitt funktionshinder och av kostnadsförslag på de anpassningsåtgärder som denne behöver för att kunna bruka fordonet, dvs. de kostnadsförslag som sedermera läggs till grund för anpassningsbidraget.

Det är således Trafikverket som utför de centrala och komplexa bedömningarna i bilstödärenden, dvs. bedömer den enskildes behov för att kunna bruka sitt fordon vilket är vad bilstödets syftar till att kompensera för. Denna verksamhet kan ses som väsensskild från Försäkringskassans verksamhet och övriga förmånsslag.

4.1.8Bakgrunden till Försäkringskassans ansvar för bilstöd

Som redovisas i avsnitt 2.3.4 och 2.3.5 lämnades bilstöd ursprung- ligen till personer som förvärvsarbetade, eller genomgick yrkesinriktad utbildning eller rehabilitering. Stödet lämnades som ett arbetsmark- nadsstöd och som olika skattelättnader, och ansvaret delades mellan dåvarande Arbetsmarknadsverket och Skatteverket.

När den nuvarande modellen för bilstöd infördes i oktober 1988 utvidgades bilstödets syfte, från ett arbetsmarknadspolitiskt stöd till att vara ett hjälpmedel för att minska ett förflyttningshandikapp.16 Samtidigt infördes en ny bidragskonstruktion i bilstödet, bl.a. med ett anpassningsbidrag för att ändra eller anpassa fordonet med den faktiska kostnaden för åtgärden.17 De tidigare skatteanknutna för- månerna ersattes av ett grundbidrag till bilinköp oavsett den försäk-

15Fördelning mellan särskild beslutsordning och handläggarbeslut, Bättre beslutsunderlag vid val av beslutsformen på Försäkringskassan, PM 2019:6, 019077-2018, s. 22 ff.

16Regeringens proposition om förbättrat bilstöd till handikappade (prop. 1987/88:99 s. 13).

17Ibid, s. 18.

115

Förslag till ny organisering av bilstöd

SOU 2023:81

rades inkomst.18 Skattemyndighetens roll kunde därigenom avveck- las.19 Förutom att ge fler rätt till bilstöd och att förbättra stödet, var det ett övergripande syfte med förändringen att få till stånd förenk- lingar genom en ökad samordning.20 För det nya bilstödet nämndes tre alternativ till huvudmannaskap; de dåvarande försäkringskassorna, det dåvarande arbetsmarknadsverket och primärkommunerna.

Ett kommunalt huvudmannaskap ansågs medföra risk för lokala skillnader i tillämpningen. Det nya bilstödet innebar att bilen fick rollen som ett hjälpmedel för att mer generellt minska förflyttnings- handikapp, vilket ansågs tala emot arbetsmarknadsverket som huvud- man.21 Mot bakgrund av sin breda erfarenhet av ekonomiska pröv- ningar och bedömningar ansågs de dåvarande allmänna försäkrings- kassorna lämpade att ansvara för bilstödet som infördes i oktober 1988. Regeringen nämnde att de stödberättigade praktiskt taget genom- gående skulle bestå av personer som redan erhöll annan form av stöd från kassorna, t.ex. förtidspension, handikappersättning eller vårdbi- drag. Det ansågs vara av stort värde att dessa personer därmed hade kontakt av annat slag etablerad med försäkringskassorna.22 Kassor- nas administration bedömdes kunna ge goda förutsättningar för en smidig handläggning, enhetliga bedömningar och en god rättssäkerhet.

På så sätt blev de dåvarande allmänna länsförsäkringskassorna ansvariga för att administrera bilstödet och det dåvarande Riksför- säkringsverket gjordes ansvarigt för tillsynen. När SFB infördes 2011 överfördes i princip alla bestämmelser om bilstöd till den nya lagstift- ningen. Syftet var att få en mer enhetlig socialförsäkringslagstiftning.23

4.1.9Bilstödet kräver särskilda kompetenser och kunskaper

Såsom framgår i avsnitt 2.4.5 bedömer utredningen att ärenden om bilstöd i nuläget inte kan anses handläggas snabbt och enkelt. Exem- pelvis har tiden från ansökan till beslut om grundbidrag stigit från

45dagar innan 2017 års reform till 94 dagar, enligt Försäkringskassans rapport 11990-2018. Tiden från ansökan till att anpassningsbidrag

18Ibid, s. 21.

19Ibid, s. 27.

20Ibid, s. 12.

21Regeringens proposition om förbättrat bilstöd till handikappade (prop. 1987/88:99 s. 27).

22Ibid, s. 28.

23Regeringens proposition (2008/09:200), Socialförsäkringsbalk, s. 357.

116

SOU 2023:81

Förslag till ny organisering av bilstöd

utbetalats har stigit från 299 till 389 dagar.24 Ett flertal olika moment har också tillkommit sedan 2017 års reform. Det har medfört att tidsperioden från ansökan om bilstöd till dess att den sökande har ett brukbart fordon tillgängligt i många fall har ökat.

Innan 2017 års reform kunde Försäkringskassan inhämta bedöm- ningar av sökandens anpassningsbehov från Trafikverket eller någon annan med motsvarande kunskaper. Enligt departementspromemorian Ett reformerat bilstöd innebar det bl.a. att enskilda personer i vissa fall inte fick tillräckligt stöd i valet av bil och att Försäkringskassan inte fick tillräcklig ledning för att kunna jämföra olika anpassningar. Regeringen bedömde att det var svårt för Trafikverket, som finan- sierar sitt arbete med bilstöd via avgiftsförordningen, och där verk- samheten inte är en tydlig uppgift för myndigheten, att upprätthålla kvaliteten i sina bedömningar av anpassningsbehov. Ett författnings- reglerat och anslagsfinansierat uppdrag att bedöma anpassningsbehov ansågs kunna ge bättre förutsättningar för Trafikverket att bygga upp kompetens specifikt för bilstöd och att säkerställa tillräckliga resurser, enligt departementspromemorian inför reformen.25

I förarbetena till 2017 års reform betonades betydelsen av att den ansvariga myndigheten har nödvändig kompetens för att kunna utföra uppdraget på ett bra sätt, bl.a. teknikkunnande och kunskap om konsekvenserna av olika funktionsnedsättningar.26 I förordningen (2010:1745) om bilstöd till personer med funktionhinder gavs Trafik- verket i uppgift att ta fram underlag som behövs för att föreskriva om schablonbelopp och vad som är originalmonterade anordningar samt i övrigt inom sitt verksamhetsområde tillhandahålla underlag och stöd för tillämpningen av SFB:s bestämmelser om bilstöd. Reger- ingen bedömde att det dåvarande regelverket innebar ett för svagt incitament till en effektiv användning av tillgängliga medel.27 Det ansågs kunna leda till högre kostnader för staten och för den sökande samt till att bilstöd kunde komma att lämnas till mindre lämpliga an- passningar.

24Uppföljning av administrativa konsekvenser av det reformerade bilstödet, svar på regerings- uppdrag 2019-01-07, Försäkringskassan, 11990-2018, s. 16.

25Ett reformerat bilstöd (Ds 2015:9), s. 107.

26Regeringens proposition Ett reformerat bilstöd (prop. 2016/17:4 s. 65).

27Ett reformerat bilstöd (Ds 2015:9), s. 6.

117

Förslag till ny organisering av bilstöd

SOU 2023:81

4.1.10Administrativa kostnader för bilstöd

Utredningen har inhämtat underlag från Försäkringskassan och Trafik- verket om myndigheternas kostnader för bilstödsärenden.28

Trafikverkets kostnader åren närmast innan 2017 års reform var drygt 4 miljoner kronor per år, 4,6 miljoner 2015 och 4,3 miljoner 2016. Enligt Försäkringskassan fattades det första beslutet enligt 2017 års reform först 2018. Sedan reformen fått genomslag har Trafik- verkets kostnader mer än fördubblats. Åren 2021–2022 var Trafik- verkets kostnader i genomsnitt 10,1 miljoner kronor per år.29 Trafik- verkets produktionstid i bilstödsärenden är i genomsnitt drygt 20 timmar/ärende, vilket innebär att Trafikverkets styckkostnad för sin produktion i genomsnitt är drygt 20 000 kronor/ärende. Totalt sysselsätts cirka 17 årsarbetskrafter för detta ändamål hos Trafikverket. Dessa kostnader faktureras Försäkringskassan som belastar ansla- get 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning under utgifts- område 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Försäkringskassans kostnader för sin administration av bilstöd belastar myndighetens förvaltningsanslag.

Trafikverket belastar sitt förvaltningsanslag Planering, stöd och myndighetsutövning med 2,9 miljoner kronor för arbetet med att omkoda körkort och föreläggandeprov, vilket är uppgifter som kan följa på ärenden om bilstöd. Trafikverket finansierar på så sätt övriga stöd till personer med funktionsnedsättning i frågor om bilstöd.

Försäkringskassan har redovisat sina sammantagna kostnader för vart och ett av åren 2020–2022, fördelat på lönekostnader, Trafik- verkets fakturering och övriga förvaltningskostnader.30 De samman- tagna kostnaderna för ärendeproduktion vart och ett av åren var 30,2 miljoner kronor, 40 miljoner kronor och 42,7 miljoner kronor. Lönekostnaden var 15,9 miljoner kronor, 18,2 miljoner kronor och 18,6 miljoner kronor. Övriga kostnader har avsett bl.a. IT-utveck- ling, -drift och -underhåll samt olika gemensamma kostnader. För vart och ett av dessa år har 28,7, 31,5 och 32,2 årsarbetskrafter varit sysselsatta med bilstöd hos Försäkringskassan, exklusive arbetet med kontrollverksamhet, återbetalning och omprövning.

Bilstödet är en liten förmån i förhållande till Försäkringskassans totala verksamhet. Anslaget för bilstöd var 263,4 miljoner kronor

28Försäkringskassan har under en tid även anlitat Mobilitetscenter, se avsnitt 3.3.4.

29Kostnad och anslag enhet Bilstöd, e-mail från Trafikverket 2023-01-23.

30Svar på förfrågan 2023-02-20, Försäkringskassan, FK 2023/002285.

118

SOU 2023:81

Förslag till ny organisering av bilstöd

2022, vilket motsvarade cirka 0,1 procent av Försäkringskassans totala försäkringsutgifter samma år.31 Försäkringskassans kostnader för administrationen av bilstödet 2022 som belastat Försäkrings- kassans förvaltningsanslag var totalt 42,7 miljoner kronor, vilket mot- svarade 0,4 procent av de totala förvaltningskostnaderna.32 Trafik- verkets kostnader för sina yttranden i bilstödsärenden uppgick 2022 till 9,8 miljoner kronor och faktureras Försäkringskassan.

4.1.112017 års reform har inte uppnått önskade syften

Reformen 2017 innebar relativt stora förändringar inom bilstöd. Stödet skulle i högre grad riktas till personer med bristande ekonomiska förutsättningar och till personer med behov av anpassning. Ett syfte med reformen var att stärka möjligheterna och incitamenten att köpa en bil som redan från början är delvis anpassad för den försäkrades behov.33 Det uttalades att bilstöd tidigare lämnats för bilar som tro- ligen inte skulle kunna hålla hela bilstödsperioden, vilket missgynnat både den försäkrade och staten, och att trafiksäkerhets- och miljö- aspekter talade för att inköp av alltför gamla bilar inte ska gynnas genom statligt stöd.34

Utredningen erfar att Försäkringskassans krav på bilval ofta inne- bär att sökande behöver köpa en dyrare bil än man egentligen har råd att köpa och äga. En indikation på detta är stigande antal återkrav av bilstöd (se avsnitt 3.1.9). År 2022 uppgick antalet återkrav till 99, att jämföra med 70 och 62 de två föregående åren.35 Bilstöd ska åter- betalas om personen säljer eller gör sig av med fordonet inom nio år.36Andra syften med reformen var att främja trafiksäkerheten, genom att införa funktionskontroller som skulle omfattas av anpass- ningsbidrag, och att stärka konkurrensen mellan företag som utför anpassningsåtgärder genom införandet av en möjlighet för Försäk- ringskassan att begära mer än ett kostnadsförslag på anpassnings- åtgärder.37 Regeringen införde även att kostnadsförslagen skulle sär-

31Enligt Försäkringskassans Årsredovisning 2022, Tabell 80, var försäkringsutgifterna totalt

251495 000 000 kronor.

32Ibid, Tabell 81. Förvaltningskostnaderna var totalt 10 270 000 000 kronor.

33Regeringens proposition Ett reformerat bilstöd (prop. 2016/17:4 s. 71).

34Ibid, s. 61.

35Försäkringskassans årsredovisning 2022, Tabell 78, s. 130.

3652 kap. 23 § SFB. Bilstöd ska även återbetalas om ett barn, vars förälder beviljats bilstöd p.g.a. barnets funktionsnedsättning, blivit 18 år och själv beviljats bilstöd.

37Regeringens proposition Ett reformerat bilstöd (prop. 2016/17:4 s. 71).

119

Förslag till ny organisering av bilstöd

SOU 2023:81

redovisa arbets- och materialkostnader för var och en av de anpass- ningsåtgärder som den försäkrade bedömts behöva, se 4 § förordningen (2010:1745) om bilstöd till personer med funktionshinder.

Reformen förväntades innebära en något förenklad handläggning för Försäkringskassan, bl.a. genom av införandet av tilläggsbidrag för originalmonterade anordningar. Den bedömdes även innebära att de administrativa kostnaderna vid Försäkringskassan skulle komma att minska.38 Enligt vad som framgår i avsnitt 2.4.5 och vad Försäk- ringskassan anger i sin rapport har reformen inneburit fler handlägg- ningsmoment. Reformen har även inneburit längre handläggningstider, vilket i sig innebär att ökade administrativa kostnader. I avsnitt 2.4.5 framgår att även Trafikverkets kostnader för bedömningen av sök- andes anpassningsbehov närmast har fördubblats sedan reformen, trots att antalet ansökningar om bilstöd närmast har halverats samma period.

4.1.122017 års reform medförde långsammare handläggning av bilstödsärenden

Införandet av 2017 års reform innebar flera förändringar både för enskilda och för berörda myndigheter. Regeringen gav Försäkrings- kassan och Trafikverket i uppdrag att analysera sina administrativa konsekvenser av reformen.39 Enligt regeringsuppdraget hade reger- ingen fått signaler om att de bilar som skulle berättiga till bilstöd i regel var dyrare i inköp jämfört med de som berättigat till bidrag innan reformen, särskilt för vissa bidragsgrupper.

För vissa grupper hade kravet på bilmodell medfört att bilstödets användbarhet och kostnadseffektivitet för den enskilde kom att ifrågasättas. Det fanns också signaler om att de bilar som skulle berättiga till bilstöd enligt reformen var mer trafiksäkra och krävde mindre efteranpassning än tidigare, vilket varit ett syfte med refor- men. Uppdragen redovisades den 7 respektive 9 januari 2019.40

Enligt Försäkringskassans redovisning gjorde myndigheten bedöm- ningen att reformen hade medfört att handläggningstiden blivit längre och att handläggningen innebär fler moment, jämfört med tidigare.

38Regeringens proposition Ett reformerat bilstöd (prop. 2016/17:4 s. 79 f.).

39Regeringsuppdrag, S2018/03928/FST, 2018-06-28.

40Uppdrag att följa upp administrativa konsekvenser av det reformerade bilstödet (dnr Försäkringskassan 11990-2018, TRV 2018/75455).

120

SOU 2023:81

Förslag till ny organisering av bilstöd

Enligt rapporten beräknades handläggningstiden från ansökan till utbetalning ha ökat från 299 till 389 dagar, i ärenden där den för- säkrade behöver anpassningsbidrag.41 Genom reformen skiftades fokus i ärendena och bedömningen av den sökandes anpassningsbehov blev mer omfattande. Försäkringskassan kom att inhämta fler be- dömningar av sökandes anpassningsbehov, i regel vid tre tillfällen jämfört med tidigare bara vid ett tillfälle. Behovet av kontakter med Trafikverket blev också tätare.42 Eftersom antalet moment i ett ärende blev fler ökade också Försäkringskassans behov av fler kontakter med den försäkrade. Enligt rapporten behöver Försäkringskassan ha kontakt med den försäkrade minst tolv gånger i ärenden där den för- säkrade behöver anpassningsbidrag. I rapporten uttryckte Försäk- ringskassan också att Trafikverkets resurser skulle behöva förstärkas för att handläggningen hos Försäkringskassan skulle kunna påskyndas och förenklas.

I utredningens intervjuer med företrädare för berörda myndig- heter och intresseorganisationer har det framkommit att sökanden upplever att Försäkringskassan ofta begär in kompletteringar av ansökningar om bilstöd, och sedan ytterligare kompletteringar för att kunna hantera och bedöma de underlag som man begärt. Enligt Försäkringskassan tar det i genomsnitt cirka 40–45 dagar att bedöma om en sökande uppfyller bilstödets grundvillkor, dvs. formella vill- kor om bosättning, funktionshindrets varaktighet och omfattning och den sökandes ålder och i vissa fall den sökandes inkomster.43 Mot bakgrund av att sökanden, i en viss andel av ärendena, uppen- bart inte uppfyller grundvillkoren och ansökan tidigt kan avslås, kan en genomsnittlig handläggningstid på 40–45 dagar anses som lång. Denna bedömning motiveras särskilt av att ansökan om bilstöd ska vara skriftlig, liksom övriga uppgifter som är av betydelse för be- dömningen.44 Å andra sidan förutsätter de moment där Försäkrings- kassan, enligt 4 § förordningen (2010:1745) om bilstöd till personer med funktionshinder, ska höra Trafikverket personliga möten för utprovning och körträning. Utredningen har noterat att Försäk- ringskassans interna vägledning för handläggningen av bilstödsären- den anger detaljerade krav på vad Trafikverkets yttranden till För-

41Uppföljning av administrativa konsekvenser av det reformerade bilstödet, Försäkringskassan, ref. nr 11990-2018, 2019-01-07, s. 16.

42Ibid, s. 7.

4352 kap. 2 och 10 §§ SFB.

44110 kap. 4 och 13 §§ SFB.

121

Förslag till ny organisering av bilstöd

SOU 2023:81

säkringskassan ska innehålla. Sådana förväntningar eller krav kan dock inte ha någon rättsverkan i förhållande till Trafikverket, som är en självständig myndighet. Vägledningen synes i stället innebära att utredningarna, som inhämtats från Trafikverket enligt 4 § i förord- ningen, sedan utreds särskilt av Försäkringskassan. Mot bakgrund av att Trafikverket konsulteras som expert i Försäkringskassans ärende framstår det som oklart vilken av myndigheten som egentligen gör och ansvarar för bedömningarna i ärendet, trots att det formella an- svaret endast är Försäkringskassans. Den nuvarande ärendehanter- ingen kan därför betraktas som rättsosäker.

4.2Trafikverkets kompetenser inom bilstödet

En central uppgift inom bilstödet är att bedöma vilka behov av an- passningar och anordningar som en sökande har för att kunna bruka fordonet. Denna verksamhet är väsensskild från övriga moment inom administrationen av bilstöd, dvs. moment som handlar om grund- villkor, utbetalning av olika bidrag, kontroller, återkrav och ompröv- ningar. Bedömningarna av den sökandes behov för att kunna bruka fordonet ligger till grund bl.a. för bedömning av om den sökande själv kommer att kunna köra fordonet och vilka anpassningskost- nader som kan vara motiverade. Trafikverket har de kompetenser som behövs och som är avgörande i alla bedömningar som berör frågor om den sökande behov av anpassningar av ett fordon, dvs. i de mo- ment som innebär en genomgripande bedömning av vad som möj- liggör bilanvändningen.

Anpassningsbedömningarna utförs såsom uppdragsverksamhet där Trafikverket i konsultform bidrar med underlag för Försäkrings- kassans beslut och ersätts enligt avgiftsförordningen (1992:191). Mot bakgrund av de ökade administrativa och resursmässiga krav som 2017 års reform inneburit gav Regeringen den 4 februari 2021 Trafikverket i uppdrag att föreslå hur myndighetens verksamhet att bedöma behov av fordonsanpassning inom bilstödet skulle kunna stärkas och effektiviseras.45 I uppdraget ingick att föreslå hur kun- skapen om fordonsanpassning och teknikutvecklingen på området bäst kan systematiseras för att bidra till ökad tillgänglighet och del-

45Uppdrag om myndigheternas roll vid bedömning av fordonsanpassning för personer med funk- tionsnedsättning (S 2021/01105).

122

SOU 2023:81

Förslag till ny organisering av bilstöd

aktighet för personer med funktionsnedsättning och deras möjlighet att färdas ergonomiskt och trafiksäkert i motorfordon.

I sin rapport föreslog Trafikverket att myndighetens uppdrag skulle anges i myndighetens instruktion och att bilstödsverksamheten skulle anslagsfinansieras.46 Trafikverket skulle på så sätt kunna ta den expertroll som myndigheten är tänkt att ha gällande tillgänglighet, trafiksäkerhet, fordonsteknik och ergonomi. Trafikverket föreslog sam- tidigt att databaser med information om fordon och tekniska lös- ningar skulle kunna upprättas och att ett utökat uppdrag för myn- digheten skulle ge förutsättningar för informationsinsatser riktade till enskilda.

4.3Utredningens bedömning och förslag rörande huvudmannaskap för bilstöd

En effektiv och rättssäker förvaltning förutsätter att den myndighet som har i uppdrag att hantera en viss verksamhet faktiskt har nöd- vändig kompetens för att utreda, bedöma och besluta om samtliga för den verksamheten relevanta frågor. Som ovan nämnts är vill- koren för bidragen i bilstöd sådana att Försäkringskassan, som an- svarar för hanteringen av bilstöd, behöver inhämta bedömningar i centrala frågor från Trafikverket. Det gäller bedömningen av vilken typ av anpassning eller anordning som den försäkrade behöver. För- säkringskassan inhämtar även Trafikverkets bedömningar av kostnads- förslag på utförandet av sådana anpassningar eller anordningar som den sökande tidigare bedömts behöva. Förenklat uttryckt kan För- säkringskassan sägas inhämta Trafikverkets materiella bedömningar av bidragsgrundande behov så att bilstödets syfte uppnås i det en- skilda fallet. Det är mot denna bakgrund rimligt att ifrågasätta om ansvaret för bilstöd är ändamålsenligt organiserat, dvs. om Försäk- ringskassan är den mest lämpliga myndigheten för att hantera ären- den om bilstöd.

Utredningen erfar att Försäkringskassan materiellt utvärderar Trafikverkets yttranden rörande den enskildes individuella behov av för att kunna bruka en bil. Sådana utvärderingar kan gälla t.ex. hur och på vilken plats i bilen den sökande ska färdas och vilka hjälp-

46Svar på regeringens uppdrag om Trafikverkets roll vid bedömning av fordonsanpassning för per- soner med funktionsnedsättning, 2021-11-19, (TRV 2021/13711).

123

Förslag till ny organisering av bilstöd

SOU 2023:81

medel som behöver tas med i bilen, dvs. omständigheter som berör trafiksäkerhet och vad som behövs för att kunna bruka fordonet.47 Det bör inte vara behövligt och är ineffektivt med kompletterande materiell bedömning av yttranden som upprättats med stöd av Trafik- verkets kompetenser om trafiksäkerhet och fordonsteknik, som inhämtats enligt författning.48

Utredningen erfar även att Försäkringskassan föreslår att Trafik- verket ska komplettera sina lämnade yttranden och i vissa fall även justera lämnade yttranden. Mot bakgrund av den omfattande utred- ning och utprovning som legat till grund för Trafikverkets yttrande, i vilka den enskilde deltagit, behöver sådana förfaranden ifrågasättas av rättssäkerhetsskäl. Vid behov av tillrättalägganden eller förklaringar, t.ex. av Trafikverkets yttrande efter individuella utprovningar, hade det i stället varit lämpligt att vända sig till den sökande eftersom det är i dennes ärende om bilstöd som Trafikverkets yttrande utgör underlag.

4.3.1Skälen till dagens huvudmannaskap är inte längre aktuella

Som anges i avsnitt 2.3.3 kan bilen för personer med funktions- nedsättning liknas med ett hjälpmedel som underlättar transporter.49 Bilstödet innefattar bidrag till kostnader som är förknippande med att bilen, dvs. hjälpmedlet, ska kunna brukas av den försäkrade. Bedömningen och beräkningen av den stödberättigade kostnaden, dvs. vilken anpassning eller anordning som den försäkrade behöver, baseras på fordonstekniska bedömningar av den försäkrades unika behov. Utredningen redovisar i avsnitt 3.2.2 att sådan utprovning, som även inkluderar körträning, huvudsakligen sker vid personliga möten som i vissa fall kan pågå under flera dagar.

Av Försäkringskassans rapport framgår att Försäkringskassan inhämtar Trafikverkets bedömning av sökandes anpassningsbehov.50 Försäkringskassan inhämtar även Trafikverkets bedömning av om

47Med begreppet bruka fordonet bör innefattas dels att kunna ta sig i och ut ur bilen, kunna köra och färdas, kunna ta med hjälpmedel och annat bagage, tanka eller ladda bilen, få omvård- nad under färd, använda bilens normala utrustning såsom solskydd. Brukandet ska i alla delar kunna ske på ett sätt som är trafiksäkert.

484 § förordningen (2010:1745) om bilstöd till personer med funktionshinder.

49För dessa personer kan fordonet sägas vara ett hjälpmedel som minskar ett förflyttnings- handikapp och bilstödet ett bidrag till förflyttningshjälpmedel (jfr prop. 1987/88:99 s. 13).

50Uppföljning av administrativa konsekvenser av det reformerade bilstödet, Försäkringskassan, 2019-01-07, dnr 11990-2018.

124

SOU 2023:81

Förslag till ny organisering av bilstöd

den bil sökanden anser sig önska köpa är lämplig med hänsyn till sitt anpassningsbehov. Trafikverket utför som huvudregel även funk- tionskontroller av utförda anpassningar. Försäkringskassan anger att det krävs kunskap om teknik och om hur människan fungerar till- sammans med tekniken för att avgöra vilket anpassningsbehov den sökande har med hänsyn till sin funktionsnedsättning, dvs. vad olika personer med funktionsnedsättningar behöver för att kunna köra, alternativt åka med i bilen.51 Utredningen instämmer i denna bedöm- ning och anser att grunden för Försäkringskassans huvudmannaskap för bilstöd kan ifrågasättas.

Som nämns i avsnitt 2.3.5 motiverades Försäkringskassans huvud- mannaskap för bilstöd vilket infördes i oktober 1988 av dels redan etablerade kontakt med den sökande, dels erfarenhet av ekonomiska beräkningar och bedömningar. För dagens bedömningar av den centrala frågan om den sökande individuella anpassningsbehov, vilket utförs av Trafikverket, saknar den sökandes eventuella kontakter med Försäkringskassan betydelse. De övriga förmåner till försäkrade med funktionshinder som Försäkringskassan hanterar har inte heller någon särskild betydelse för bedömningen i bilstödsärenden.

Försäkringskassan inhämtar även Trafikverkets utlåtanden när det gäller bedömningen av de offerter på anpassningsåtgärder som den sökande inhämtat och gett in till Försäkringskassan. Baserat på dessa underlag upprättar Trafikverket ett tekniskt yttrande om an- passningen är trafik- och driftsäker samt om kostnaderna för anpass- ningarna är rimliga.52 Yttrandet ska enligt Försäkringskassans väg- ledning innehålla uppgifter bl.a. om de åtgärder som offerten avser är tillräckliga för den sökandes behov. Eftersom Försäkringskassan även inhämtar Trafikverkets bedömningar av frågor om kostnader för anpassningar kan Försäkringskassans hantering av bilstöd inte sägas omfatta väsentliga ekonomiska bedömningar eller lämplighets- avvägningar utöver vad som grundas i fordonsergonomi och trafik- säkerhet.

Sammantaget anser utredningen att de ursprungliga skälen för Försäkringskassans huvudmannaskap för bilstöd inte längre är aktu- ella eller relevanta. Försäkringskassans hantering av övriga frågor när det gäller bilstödets administration är inte av sådan karaktär att de

51Bilstöd till personer med funktionsnedsättning, Försäkringskassans Vägledning 2003:1, version 15, s. 56.

52Bilstöd till personer med funktionsnedsättning, Försäkringskassans Vägledning 2003:1, version 15, s. 57.

125

Förslag till ny organisering av bilstöd

SOU 2023:81

endast kan utföras av Försäkringskassan. Det gäller bedömningen av bl.a. grundläggande villkor för bilstöd däribland inhämtande av inkomstuppgifter samt bedömningen av sökandens bosättning och funktionsnedsättning. Hanteringen innebär även övergripande för- valtningsrättsliga följder av att hantera förmåner och besluta i en- skildas ärenden, såsom strukturer för omprövning av beslut, utbetal- ningar, kontroller och återkrav. Just dessa uppgifter ingår emellertid i all statlig förvaltning.

4.3.2En mer effektiv organisering av bilstöd

Utredningens förslag: För att effektivisera hanteringen av bil- stöd bör ansvaret för samtliga sakfrågor och moment inom bil- stödet sammanföras i en myndighet.

Skälen för utredningens förslag

Utredningen bedömer att det finns två orsaker till att den nuvarande hanteringen av ärenden om bilstöd är ineffektiv. För det första är två myndigheter samtidigt inblandade i ett bilstödsärende. För det andra behöver den administrativt ansvariga myndigheten inhämta materiella bedömningar av centrala frågor från den andra myndigheten. Sådana inhämtade bedömningar behöver enligt förvaltningsrättsliga prin- ciper kommuniceras med den sökande. Handläggningstiden i ären- den om bilstöd förlängs som en direkt följd av den administrativt ansvariga myndigheten saknar materiell kompetens i centrala frågor för ärendeslaget. Utredningen bedömer att detta är ineffektivt och rättsosäkert.

Det är heller inte ändamålsenligt att bilstöd, dvs. beslut och ut- betalning av bidrag till kostnader för att en person med funktions- nedsättning ska kunna bruka ett fordon, hanteras tvärsektoriellt på det sätt som nu sker. Det försvårar statens och myndigheternas styrning av bilstödets administration. Det innebär även onödiga admi- nistrativa kostnader, i samband med den ansvariga myndighetens utgifter för att inhämta materiella bedömningar från Trafikverket som fungerar som en konsultmyndighet. Det hämmar också utveck- lingen av bilstödet och dess administration eftersom den myndighet

126

SOU 2023:81

Förslag till ny organisering av bilstöd

som har kompetens att bedöma individuella anpassningsbehov finan- sierats via avgiftsförordningen. Det försvårar därmed beslut som rör utvecklingen av verksamheten, däribland lämpliga investeringar.

Hanteringen av bilstöd bör effektiviseras genom att ansvaret för samtliga frågor och moment inom bilstöd sammanförs till en myn- dighet med kompetens att snabbt, effektivt och rättssäkert göra bedömningar av individuella behov av anpassning av ett fordon för att det ska kunna brukas. De handläggningsmoment som följer av att Försäkringskassan behöver inhämta extern kompetens för bedöm- ningen i centrala frågor i bilstödsärenden förlänger den sammantagna handläggningstiden och orsakar egna administrativa kostnader.

Ett problem med det nuvarande förfarandet i handläggningen är också Försäkringskassans villkor om att bilstöd endast lämnas för ett begränsat antal bilmodeller som anges av Försäkringskassan, se avsnitt 3.2.5. Det kan ifrågasättas om detta moment är rättssäkert.53 Utredningen bedömer således att handläggningstiden skulle för- kortas och handläggningsmomenten bli färre genom att ansvaret för samtliga sakfrågor och moment inom bilstöd sammanförs i en myn- dighet. Det skulle även innebära att den myndighet som på så sätt formellt ansvarar för bilstöd också har kompetens att också vägleda och informera om samtliga frågor inom bilstöd, t.ex. om kostnader för olika anpassningar och att ge stöd i valet av bil i förhållande till

olika funktionsnedsättningar.

Den myndighet som ansvarar för hanteringen av bilstöd behöver ha all kompetens och kunskap för att göra de bedömningar som behövs i ett bilstödsärende. Det gäller att bedöma funktionsnedsätt- ningar, inrätta administrativa strukturer för hantering av grundvill- kor, besluta om och utbetala stöd samt att ha strukturer för ompröv- ning, kontroller och hantering av återkrav. Av dessa kompetenser kan endast bedömningen av sökandes funktionsnedsättning inne- bära något utöver vad myndighetsutövning och förvaltning i allmän- het innebär och prövningar av formella villkor, såsom sökandes bo- sättning, ålder och inkomst.

53Se t.ex. Kammarrätten i Stockholms mål nr 5981-20, 31 maj 2021.

127

Förslag till ny organisering av bilstöd

SOU 2023:81

4.3.3Det är lämpligt att Trafikverket är huvudman för bilstöd

Utredningens förslag: Bilstöd ska från och med 1 januari 2026 administreras av Trafikverket.

Skälen för utredningens förslag

Motiven för att Försäkringskassan sedan oktober 1988 ansvarat för hanteringen av bilstöd var dels myndighetens kompetenser i ekono- miska beräkningar och bedömningar, dels att den berörda person- kretsen antogs ha redan etablerade kontakter med Försäkrings- kassan vilket bedömdes kunna gynna hanteringen av bilstöd. Sedan dess har de dåvarande allmänna försäkringskassorna sammanslagits till myndigheten Försäkringskassan, (se även avsnitt 2.3.5). Hand- läggningen av bilstöd har även koncentrerats inom den myndig- heten. Med hänsyn till detta och till att bilstöd numera endast i be- gränsad omfattning avser ekonomiska beräkningar och bedömningar konstaterar utredningen att de ursprungliga skälen för Försäkrings- kassans huvudmannaskap för bilstöd inte kvarstår.

Bilstöd har dessutom kommit att huvudsakligen innebära fordons- tekniska och förarergonomiska bedömningar av anpassningsbehov, vilket sedan läggs till grund för utbetalningar av bidrag med nomi- nella belopp och ofta även bidrag motsvarande faktiska kostnader för anpassningsåtgärder.

Med hänsyn till detta och till att kärnfrågan i bilstöd avser for- donstekniska frågor om anpassningsåtgärder, som utreds via person- liga möten hos Trafikverket, har eventuella etablerade kontakter med Försäkringskassan ingen relevans för processen. Eftersom Trafik- verket enligt nuvarande rutiner bedömer samtliga centrala moment i bilstödsärenden – på uppdrag av Försäkringskassan – bör Trafikverket ansvara för hanteringen av bilstöd. Att samla ansvaret hos den myn- dighet som har kompetenser i centrala moment gör det möjligt att utveckla och effektivisera hanteringen, samt förbättrar styrningen av hela ärendekedjan.

128

SOU 2023:81

Förslag till ny organisering av bilstöd

Bilstöd är en socialförsäkringsförmån som bör anges i SFB

Utredningen har prövat om ett förändrat huvudmannaskap har bety- delse för bilstöd som en socialförsäkringsförmån och om bestäm- melser om bilstöd fortsatt finnas i SFB. Bilstöd lämnades tidigare enligt särskilda bestämmelser (se avsnitt 2.3.5) men införlivades i SFB vid införandet av den lagen, som ersatte ett stort antal lagar rörande sociala trygghetsförmåner. Syftet var att få en mer enhetlig social- försäkringslagstiftning. Enligt förarbetena till SFB ansågs bl.a. en heltäckande socialförsäkringslag kunna ge en överskådlig helhetsbild av lagstiftningen och öka förståelsen för socialförsäkringssystemet. Det uttalades även att ett rimligt mål för socialförsäkringslagstift- ningen var att ge den enskilde övergripande kunskap om socialför- säkringen, bl.a. om vilka förmåner som räknas till socialförsäkringen samt om vilka rättigheter och skyldigheter som är förenade med förmånerna.54

Med hänsyn till det ursprungliga syftet med SFB och att andra förmåner för personer med funktionsnedsättning är samlade i lagen, är det inte motiverat att utmönstra bilstöd ur SFB som en följd av ett förändrat huvudmannaskap. Detta gäller särskilt eftersom Trafik- verket redan har en väsentlig roll i handläggningen av bilstöd. Utred- ningen föreslår därtill att övergripande bestämmelser i SFB fortsatt gälla för bilstöd, t.ex. bestämmelser om grundvillkor, inkomstberäk- ning och återbetalning. Det har också betydelse att vissa förmåner i SFB är samordnade, t.ex. kan bilstöd påverka merkostnadsersättning enligt 50 kap. SFB.55 Det är således fortsatt värdefullt att bestäm- melser om bilstöd fortsatt ingår i SFB.

Begreppet socialförsäkring saknar enhetliga vedertagna definitioner, men kan sägas avse en obligatorisk solidaritet i situationer som är sociala risker.56 De förmåner som avses skiljer sig visserligen åt, vissa kompenserar för inkomstbortfall till följd av arbetshinder t.ex. sjuk- dom eller ålderdom medan andra förmåner är ekonomiskt stöd till personer med särskilda behov eller extra kostnader. Gemensamt för de förmåner som hänförs till socialförsäkringen är att de ingår i ett obligatoriskt trygghetssystem som administreras av staten. Utred- ningens förslag innebär i dessa avseenden ingen förändring av bil- stödets karaktär, som således fortsatt ingår i ett sådant trygghets-

54Socialförsäkringsbalk (prop. 2008/09:200 s. 357 ff.).

55Socialförsäkringsbalk (prop. 2008/09:200 s. 366).

56Socialförsäkringens personkrets (prop. 1998/99:119 s. 74–77).

129

Förslag till ny organisering av bilstöd

SOU 2023:81

system som administreras av staten. Även av detta skäl saknas skäl att överväga att utmönstra bilstöd ur SFB.

130

5Genomförandet av förändrat ansvar för bilstöd

I kapitel 4 föreslås att ansvaret för administrationen av bilstöd ska sammanföras till en myndighet och att den myndigheten ska vara Trafikverket. I detta kapitel lämnas förslag om hur den förändrade administrationen av bilstödet ska genomföras. Genomförandet har flera typer av följder, dels inför förändringen som sådan, dels för bil- stödets hantering samt dess administration och tillsyn. Utredningens förslag om förändrat huvudmannaskap för bilstöd innebär att sådana övergripande frågor som även berör kontrollen av utbetalningar från välfärdssystemet samt bestämmelser om sekretess och om behand- ling av uppgifter inte ska förändras. I detta kapitel lämnar utredningen därför även förslag på följdändringar med anledning av förslaget om att Trafikverket ska överta ansvaret för bilstöd.

5.1Det förändrade ansvaret för bilstöd

5.1.1Uppdrag att förbereda överföring av verksamheten bilstöd från Försäkringskassan till Trafikverket

Utredningens förslag: Försäkringskassan bör ges uppdrag att förbereda överföring av verksamheten bilstöd till Trafikverket. Trafikverket bör ges uppdrag att förbereda inordnandet av verk- samheten bilstöd i Trafikverket.

131

Genomförandet av förändrat ansvar för bilstöd

SOU 2023:81

Skälen för utredningens förslag

För att en överföring av verksamheten bilstöd från Försäkrings- kassan till Trafikverket ska kunna ske effektivt och utan negativa konsekvenser behöver de berörda myndigheterna ges goda förutsätt- ningar för förberedelser. Lärdomar från tidigare reformer visar att det är viktigt att de berörda myndigheterna har tillräckligt med tid och resurser för att förbereda genomförandet av reformen.1 För- beredelsetid krävs för att såväl Försäkringskassan som Trafikverket ska hinna planera för förändringen på ett bra sätt, innan genomför- andet som sådant ska verkställas vid ikraftträdandet.

Inför ett genomförande av utredningens förslag bör en rad frågor beaktas och hanteras i god tid innan den föreslagna förändringen träder i kraft. En budget för avvecklings- och överföringskostnader behöver upprättas. Myndigheternas avtal och ekonomiska åtaganden behöver beaktas och hanteras, t.ex. kan hyresavtal för lokaler behöva tecknas alternativt sägas upp för omförhandling. Vid genomförande av uppdraget ska 6 b § i lagen (1982:80) om anställningsskydd be- aktas. Samråd kan behöva ske med Arbetsgivarverket i arbetsrätts- liga frågor. Förberedelser inför överföring av ärendehantering, eko- nomi och andra data är väsentligt bl.a. för att verksamheten bilstöd ska vara fungerande hos Trafikverket från och med tidpunkten för inordnandet. Trafikverket bör inför genomförandet förbereda struk- tur och organisation av administrationen för bilstöd. I arbetet behö- ver hänsyn tas till myndighetens nuvarande styrkor och kompetenser samt eventuella behov av kompetensförstärkningar och organisations- förändringar.

5.1.2Finansieringen av handläggningen av bilstöd

Utredningens förslag: Anslag 2:1 Försäkringskassan under ut- giftsområde 10 minskas med 52,5 miljoner kronor i 2022 års pris- nivå för budgetåret 2026. Anslag 1:3 Trafikverket under utgifts- område 22 tillförs 31,0 miljoner kronor i 2022 års prisnivå för budgetåret 2026.

1T.ex. Inspektionen för socialförsäkringen (2020) Införandet av omvårdnadsbidrag och mer- kostnadsersättning, rapport 2020:5, s. 105 och Statskontoret (2018) Ombildningen till en sam- manhållen polismyndighet, (2018:18), s. 9 och s. 97.

132

SOU 2023:81

Genomförandet av förändrat ansvar för bilstöd

Skälen för utredningens förslag

Utredningen föreslår i avsnitt 4.3.3 att Trafikverket ska administrera bilstöd och även att uppdraget anges i myndighetens instruktion, se avsnitt 5.2.1. Försäkringskassans verksamhet rörande bilstöd och därtill kopplad hantering av bilstödsärenden kan därför avvecklas. En motsvarande verksamhet inrättas i stället i Trafikverket. Utred- ningen föreslår att det förändrade huvudmannaskapet ska träda i kraft 1 januari 2026 och därmed att enskildas ärenden om bilstöd detta datum ska överlämnas till Trafikverket, se kapitel 9.

Utredningens förslag om förändrat huvudmannaskap för bilstöd innebär att resurser frigörs i Försäkringskassan och att resurser behöver tillföras i Trafikverket. Utredningen föreslår därför att För- säkringskassans förvaltningsanslag minskas och att Trafikverkets förvaltningsanslag ökas från och med 1 januari 2026.

Utredningen har tillfrågat Försäkringskassan om kostnaderna för bilstödshanteringen i myndigheten. Enligt det underlag som myn- digheten överlämnat till utredningen sysselsatte bilstödsverksam- heten 34,9 årsarbetskrafter under 2022.2 De sammanlagda kostnad- erna för bilstödshanteringen uppgick under 2022 till 52,5 miljo- ner kronor varav 9,8 miljoner kronor avser kostnader för utfärdare som i detta fall är Trafikverkets fakturering för myndighetens arbete med yttranden i bilstödsärenden, se avsnitt 3.2. Försäkringskassan har till utredningen angett att kostnaderna för dessa yttranden inte har belastat förvaltningsanslaget. Kostnaderna har belastat anslaget 4.3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning under utgiftsområde 9. Enligt anslagsvillkoren får detta anslag endast användas för att finan- siera utgifter för bilstöd till personer med funktionsnedsättning enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Försäkringskassans kostnader för sin förvaltning ska finansieras enligt anslaget 2:1 under utgiftsområde 10. I linje med utredningens förslag om förändrat huvudmannaskap för bilstöd föreslår utred- ningen därför att Försäkringskassans förvaltningsanslag minskas med Försäkringskassans faktiska kostnader om 52,5 miljoner kronor i 2022 års prisnivå från och med 1 januari 2026.

2Svar på förfrågan, Försäkringskassan, 2023-02-20, FK 2023/002285.

133

Genomförandet av förändrat ansvar för bilstöd

SOU 2023:81

Utredningen har tillfrågat Trafikverket om vilka resurser som myndigheten bedömer att myndigheten behöver för att ta över den bilstödsverksamhet som i nuläget bedrivs i Försäkringskassan. En- ligt det underlag som Trafikverket överlämnat till utredningen behö- ver Trafikverket tillföras resurser för att utöka antalet anställda med 17–20 personer.3 Utredningen delar Trafikverkets bedömning av re- sursbehovet. Det beräknas enligt Trafikverket medföra ökade förvalt- ningskostnader om 30,0 miljoner kronor per år i 2022 års prisnivå. I detta belopp ingår löner inklusive lönekostnadspålägg, kostnader motsvarande Trafikverkets nuvarande hantering i bilstödsärenden och övriga förvaltningskostnader som myndigheten uppskattar till 10 000–12 000 kronor per anställd och år. Trafikverket räknar också med att myndigheten behöver tillföras ytterligare 960 000 kronor per år för ökade lokalkostnader som följer av de utökade arbets- uppgifterna däribland det utökade antalet anställda hos Trafikverket. Det sammanlagda resursbehovet kan beräknas till 31,0 miljoner kro- nor per år i 2022 års prisnivå fr.o.m. budgetåret 2026. Enligt utred- ningens bedömning är det beräknade resursbehovet från 2026 rimligt.

Utredningen föreslår därför att anslaget 1:3 under utgiftsområde 22, som Trafikverket disponerar, tillförs 31 miljoner kronor från och med 1 januari 2026.

5.1.3Bilstödsanslaget tillhör fortsatt samma utgiftsområde

Utredningens bedömning: Utredningen bedömer att överför- ingen av uppgifter från Försäkringskassan till Trafikverket inte kräver att anslaget 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsätt- ning flyttas i statsbudgeten från Utgiftsområde 9 (Hälsovård, sjuk- vård och social omsorg).

Skälen för utredningens bedömning

Anslaget 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning ligger i statsbudgeten under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Utredningen har med anledning av förslaget i kapitel 4 om

3Svar på förfrågan om underlag rörande handläggning av bilstödet, Trafikverket, 2023-04-13, TRV 2023/38569.

134

SOU 2023:81

Genomförandet av förändrat ansvar för bilstöd

att överföra ansvaret för verksamheten bilstöd till Trafikverket inte tagit ställning till om detta även motiverar förslag till förändring av statsbudgetens struktur, dvs. ett förslag om att flytta bilstödsanslaget till något annat utgiftsområde. Utredningen bedömer dock att det saknas formella skäl att också flytta utgifterna för bilstöd från det aktuella utgiftsområdet och lämnar därför inget sådant förslag.

5.1.4Uppdrag till Trafikverket

Utredningens förslag: Trafikverket ges i uppdrag att ta fram förskrifter för verkställigheten av bestämmelserna om bilstöd, vilka kan tillämpas vid ikraftträdandet av utredningens föreslagna bidragsregler inom bilstöd samt att förbereda för rådgivning och information om bilstöd. Uppdraget bör även omfatta förbered- elser för systematisk uppföljning av trafiksäker bilanvändning och bilanpassning för personer med funktionsnedsättning.

Skälen för utredningens förslag

Enligt vad som anges i avsnitt 5.1.1 förutsätter genomförandet av utredningens förslag om förändrat huvudmannaskap för bilstöd goda förberedelser. Behovet av förberedelser gäller särskilt för Trafik- verket, vars förmåga att från ikraftträdandet handlägga och besluta om bilstöd som sådant och enligt de nya bidragsregler inom bilstöd som föreslås behöver säkerställas. Förberedelserna omfattar även att vid ikraftträdandet utbetala bilstöd. För detta behöver Trafikverket bl.a. ha utvecklat och förberett it-system samt utbildat medarbetare, t.ex. medicinska rådgivare. Förberedelserna omfattar även interna åtgärder såsom framtagande av metodstöd för handläggningen av bilstöd och för Trafikverkets tolkning av de nya bidragsregler inom bilstöd som utredningen föreslår i kapitel 7. Inför det förändrade huvudmannaskap som föreslås behöver Trafikverket även ta fram de föreskrifter som utredningen föreslår att Trafikverket ska bemyn- digas att utfärda.

Utredningen föreslår att Trafikverket ges i uppdrag att förbereda för huvudmannaskapet för bilstöd så att bilstöd kan hanteras från och med ikraftträdandet. Inför det förändrade huvudmannaskapet

135

Genomförandet av förändrat ansvar för bilstöd

SOU 2023:81

behöver Trafikverket även utveckla system för information och råd- givning om bilstöd och den systematiska uppföljningen av trafik- säker bilanvändning vid funktionsnedsättning och bilanpassning, se avsnitt 5.1.6.

5.1.5Tillfälliga kostnader vid Trafikverket under 2025

Utredningens förslag: Anslag 1:3 Trafikverket under utgifts- område 22 tillförs engångsmedel om 10,0 miljoner kronor för budgetåret 2025 i 2022 års prisnivå. Medlen avser uppstartkost- nader för Trafikverkets huvudmannaskap för bilstöd.

Skälen för utredningens förslag

Utredningen föreslår att Trafikverket ska överta huvudmannaskapet för bilstöd från och med 1 januari 2026. Enligt förslaget ska ansök- ningar om bilstöd därför lämnas till Trafikverket från och med 1 januari 2026. För att omställningen inte ska medföra trögheter i handläggningen i början av 2026 krävs att Trafikverket genomför olika typer av förberedande åtgärder redan under 2025, vilket i sin tur medför behov av en tillfällig resursförstärkning under detta år. Trafikverket har till utredningen inkommit med en framställan om en sådan resursförstärkning motsvarande 15,0 miljoner kronor under 2025.4 Förstärkningen avser bl.a. kostnader för utbildning, sex måna- ders lönekostnader för 20 personer, lokalkostnader, kostnader för upprättande av internt metodstöd och styrdokument, IT-utveckling samt inköp av persondatorer. Utredningen bedömer emellertid att resursbehovet bör vara något mindre. Enligt ovan nämnda fram- ställan räknar Trafikverkets med lönekostnader om 7,2 miljoner för 20 personer under sex månader innan ikraftträdandet. Enligt utred- ningens bedömning bör dessa personalkostnader kunna bli lägre under 2025 eftersom anställningar kan ske successivt under 2025 och resursbehovet för lönekostnader under det året bör därför bli lägre. Mot denna bakgrund föreslår utredningen att Trafikverkets förvalt-

4Uppskattade kostnader vid eventuellt övertagande av ansvar för bilstöd från Försäkringskassan, e-mail 2023-10-05, PM 2023-09-27, Trafikverket.

136

SOU 2023:81

Genomförandet av förändrat ansvar för bilstöd

ningsanslag engångsvis förstärks med 10,0 miljoner kronor i 2022 års prisnivå under budgetåret 2025 jämfört med 2024.

5.1.6Förstärkt rådgivning om bilstöd

Utredningens förslag: Trafikverket ska tillhandahålla informa- tion och rådgivning om bilstöd.

Skälen för utredningens förslag

Som ovan nämnts framkommer det i våra intervjuer och i enkät- undersökningen i panelen Rivkraft vid Myndigheten för delaktighet att reglerna för bilstöd anses komplicerade och komplexa samt att reglerna tillämpas på ett sätt som gör bilstödet otillgängligt för per- soner med funktionsnedsättning. Sammanfattningsvis behöver infor- mationen och möjligheten att få kunskap och förståelse om bilstöd förbättras, se avsnitt 2.4.5.

Utredningens förslag i kapitel 4 att Trafikverket ska ansvara för bilstödet och i kapitel 7 om förändrade bidragsregler inom bilstöd syftar bl.a. till att bidragsreglerna ska bli mer flexibla och mer ända- målsenliga. Förslagen innebär även att bidragen inom bilstöd blir tek- nikneutrala.

Det är väsentligt att personer med funktionsnedsättning ges möjlighet att få kunskap om vilka faktorer som kan behöva beaktas vid valet av bil och vilka anpassningar som därför kan vara moti- verade, eftersom den enskilde i de flesta fallen står för den största kostnaden dvs. inköpet av bilen. En naturlig följd av vårt förslag att ansvaret för bilstöd ska koncentreras till Trafikverket är att Trafik- verkets uppdrag bör innefatta att tillhandahålla information och råd- givning om bilstödet. Trafikverket bör på så sätt informera om t.ex. de biltyper och bilmodeller som kan vara lämpliga vid olika funk- tionsnedsättningar samt om de funktioner, anordningar och anpass- ningar som kan vara relevanta för att möjliggöra bilanvändning vid olika funktionsnedsättningar. Det är även lämpligt att informera om de bedömningar och moment som t.ex. utprovningen av anpassningar kan innebära.

137

Genomförandet av förändrat ansvar för bilstöd

SOU 2023:81

Genom teknikutvecklingen förbättras möjligheten för personer med funktionsnedsättning att kunna bruka en bil. Funktioner som tidigare förutsatte anpassning har blivit standardutrustning, t.ex. auto- matisk växellåda. Denna utveckling kan förväntas fortsätta.

Bilstöd berör samverkan mellan trafiksäkerhet och bilanpassning. Med hänsyn till trafiksäkerheten och kostnadsutvecklingen för olika anpassningar är systematisk uppföljning av bilstödet och anpassningar motiverade. Sådana kunskaper är väsentliga för kunskapsutvecklingen i frågor om trafiksäker bilanvändning vid funktionsnedsättning och bör tillgängliggöras inom ramen för den information och rådgivning som föreslås.

Utredningen bedömer att Trafikverkets information och rådgiv- ning om bilstöd ryms inom ramen för de resurstillskott som utred- ningen föreslår.

5.2Övriga följder av förändrat ansvar för bilstöd

5.2.1Trafikverkets instruktion

Utredningens förslag: Uppdraget att administrera bilstöd anges i Trafikverkets instruktion.

Skälen för utredningens förslag

Utredningens förslag om förändrat huvudmannaskap för bilstöd motiverar översyn av Trafikverkets instruktion. Utredningen föreslår att uppgiften att administrera bilstöd ska anges i Trafikverkets in- struktion, där myndighetens huvudsakliga uppdrag anges. Analyser och bedömningar samt resultat och utveckling av verksamheten bilstöd redovisas och kommenteras på så sätt särskilt i myndighetens årsredovisning samt beaktas vid upprättande av myndighetens budget- underlag, enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budget- underlag.

Förslaget förbättrar möjligheten till långsiktig och systematisk uppföljning av administrationen och användningen av bilstödet jäm- fört med den nuvarande organiseringen av bilstöd. Det är även till gagn för den systematiska uppföljningen av bilstöd ur ett trafiksäker- hetsperspektiv (se avsnitt 5.1.4) och för de transportpolitiska målen.

138

SOU 2023:81

Genomförandet av förändrat ansvar för bilstöd

5.2.2Inspektionen för Socialförsäkringens instruktion

Utredningens förslag: Inspektionen för socialförsäkringen ska utöva systemtillsyn över och utföra effektivitetsgranskning av den verksamhet som bedrivs av Trafikverket och som avser bilstöd.

Skälen för utredningens förslag

Inspektionen för socialförsäkringen har till uppgift att genom system- tillsyn och effektivitetsgranskning värna rättssäkerheten och effek- tiviteten inom socialförsäkringsområdet. Det anges i förordningen (2009:602) med instruktion för Inspektionen för socialförsäkringen. Syftet är bl.a. att säkerställa en korrekt och enhetlig tillämpning av regelverket. Området för Inspektionens tillsyn och granskning är den verksamhet som bedrivs av bl.a. Försäkringskassan. Utredningen föreslår att huvudmannaskapet för bilstöd ska flyttas från Försäk- ringskassan till Trafikverket. Behovet av att kunna granska verksam- heten bilstöd är oförändrat. Inspektionens uppdrag bör därför även omfatta den verksamhet som bedrivs av Trafikverket och avser bil- stöd. Inspektionens instruktion bör därför ändras.

Enligt 3 a § i förordningen (2009:1174) med instruktion för För- säkringskassan ska myndigheten senast sex veckor efter det att Inspek- tionen för socialförsäkringen har lämnat en rapport, som särskilt berör Försäkringskassan, till regeringen kommentera inspektionens slutsatser och redovisa de eventuella åtgärder som myndigheten av- ser att vidta med anledning av rapporten. I avsnitt 8.4 föreslår utred- ningen att det förändrade huvudmannaskapet och den nya bidrags- konstruktionen bör utvärderas av en utvärderingsmyndighet sedan tre år förflutit efter att föreslagna förändringar trätt i kraft. Det är lämpligt att en sådan utvärdering även tar ställning till hur Trafik- verket bör omhänderta och rapportera sina åtgärder med anledning av att Inspektionen för socialförsäkringen har lämnat en sådan rapport som avses i förordningen.

139

Genomförandet av förändrat ansvar för bilstöd

SOU 2023:81

5.3Det allmänna ombudets uppdrag

Utredningens förslag: Det allmänna ombudet får överklaga Trafik- verkets beslut om bilstöd. Det allmänna ombudet får uppdra åt en tjänsteman vid Trafikverket att företräda ombudet i allmän för- valtningsdomstol.

Om det allmänna ombudet har överklagat ett beslut av Trafik- verket förs det allmännas talan i allmän förvaltningsdomstol av ombudet.

Skälen för utredningens förslag

Fram till 2005 administrerades socialförsäkringen av 21 fristående allmänna försäkringskassor och av det dåvarande Riksförsäkrings- verket, vars uppgift bl.a. var att utöva tillsyn över kassorna samt meddela föreskrifter och utfärda allmänna råd om tillämpningen av socialförsäkringen.5 Riksförsäkringsverket verkade även för att för- säkringen tillämpades likformigt och rättvist samt kunde föra det allmännas talan vid överprövning i förvaltningsdomstol. Riksförsäk- ringsverket kunde överklaga kassornas beslut och domstolsavgörande, detta även till förmån för den försäkrade.6 I högsta instans företräddes det allmänna alltid av Riksförsäkringsverket.7

Den 1 januari 2005 sammanslogs försäkringskassorna och Riks- försäkringsverket till organisationen Försäkringskassan. Eftersom Försäkringskassan inte kan överklaga sina beslut uppkom frågan om hur Riksförsäkringsverkets funktion kunde ersättas. Det ansågs ange- läget att principiella beslut skulle kunna föras vidare till prövning i domstol och otillfredsställande om Försäkringskassan skulle vara beroende av ett överklagande från en enskild för att få besked om hur gällande rätt ska tolkas. Med en sådan ordning skulle kravet på likformig och rättvis tillämpning inte kunna upprätthållas. Det in- rättades därför ett allmänt ombud hos Försäkringskassan med upp- gift att föra vidare principiellt viktiga frågor till prövning i domstol och därigenom bidra till att socialförsäkringen tillämpas likformigt

52 § förordningen (1998:739) med instruktion för Riksförsäkringsverket.

620 kap. 12 § lagen (1962:381) om allmän försäkring, i dess lydelse före den 1 januari 2005.

7Den högsta instansen var tidigare Försäkringsöverdomstolen. När denna domstol lades ner blev Regeringsrätten den 1 juli 1995 högsta instans i socialförsäkringsmål. Regeringsrätten bytte den 1 januari 2011 namn till Högsta Förvaltningsdomstolen.

140

SOU 2023:81

Genomförandet av förändrat ansvar för bilstöd

och rättvist, vilket har betydelse för legitimiteten. Fokus i uppdraget är att driva fram vägledande avgöranden i domstol som bidrar till enhetlig rättstillämpning. Enligt 12 kap. 2 § socialförsäkringsbalken (SFB) utses det allmänna ombudet av regeringen. Anledningen är att det allmänna ombudet ska ha en självständig ställning.8

Utredningen anser att betydelsen av det allmänna ombudets uppdrag beträffande bilstöd kvarstår vid det förändrade huvudmanna- skap som föreslås, se avsnitt 4.3.3. Det allmänna ombudets uppdrag bör därför fortsatt omfatta ärenden om bilstöd hos Trafikverket. Möjligheten att uppdra åt tjänsteman vid Trafikverket att företräda ombudet i allmän förvaltningsdomstol bör således också kvarstå. Bestämmelserna i 113 kap. SFB bör ändras i enlighet med detta.

5.4Allmänna bestämmelser som berör bilstöd

Utredningens förslag: Trafikverket ska tillämpa bestämmelserna i socialförsäkringsbalken om handläggning av ärenden, om själv- betjäningstjänster via Internet, om beslut samt om ändring, om- prövning och överklagande av beslut. Trafikverket ska även tillämpa bestämmelserna i socialförsäkringsbalken om återkrav och ränta vid beslut om återbetalning av ersättning enligt balken.

Skälen för utredningens förslag

I 108 kap. SFB finns bestämmelser om återbetalning av ersättning som beslutats enligt SFB. Kapitlet innehåller även bestämmelser som gäller eftergift, ränta och dröjsmålsränta vid beslut om återbetalning av sådan ersättning. I 110 kap. SFB finns bestämmelser om hand- läggning av ärenden enligt SFB. Där finns bl.a. bestämmelser om hur ansökan ska göras, om avvisning av ansökan, om utredning och upp- giftsskyldighet samt om utredningsbefogenheter. Kapitlet har även bestämmelser om skyldigheten att anmäla förhållanden som kan på- verka rätten till eller storleken på en förmån enligt SFB. I 111 kap. SFB finns bestämmelser om självbetjäningstjänster via Internet i fråga om förmåner enligt SFB. Med självbetjäningstjänster avses möjlig-

8Anpassningar med anledning av en ny statlig myndighet för socialförsäkringens administration (prop. 2003/04:152 s. 242 f.).

141

Genomförandet av förändrat ansvar för bilstöd

SOU 2023:81

heter att via Internet bl.a. lämna uppgifter och göra ansökningar. I 113 kap. SFB finns bestämmelser om ändring, omprövning och överklagande av beslut om förmåner enligt SFB. Utredningens för- slag att ansvaret för bilstöd ska sammanföras till Trafikverket (se avsnitt 4.3.3) innefattar även att ovan nämnda övergripande bestäm- melser i SFB fortsatt ska gälla för ärenden om bilstöd. På så sätt fram- går fortsatt sambandet mellan socialförsäkringsförmånerna såsom avsett vid införandet av SFB.9

5.4.1Bilstöd under krig och krigsfara

Utredningens förslag: Regeringen får i den mån förhållandena kräver föreskriva att bilstöd som beslutas av Trafikverket inte får betalas ut. Regeringen får också föreskriva att sådana förmåner ska bestämmas enligt andra grunder eller i annan ordning än som gäller enligt lag eller annan författning.

Skälen för utredningens förslag

I krislägen ska socialförsäkringssystemet skyndsamt kunna anpassas efter rådande förhållanden. Enligt 117 kap. 9 § SFB kan regeringen förordna om slopad utbetalning av förmåner som administreras av bl.a. Försäkringskassan. Regeringen har även möjlighet att föreskriva om andra grunder eller annan ordning för förmånernas bestäm- mande. Utredningens förslag är att denna ordning fortsatt ska gälla, dvs. att bilstöd fortsatt ska omfattas av bestämmelserna i SFB som gäller under krig och krigsfara. Bestämmelsen bör därför fortsatt gälla för bilstöd under Trafikverkets administration.

5.5Säkra utbetalningar från välfärdssystemen

Välfärdssystemens förmåner och stöd och är en av grundbultarna i det svenska välfärdssamhället. För systemens legitimitet, bl.a. för att förmåner och stöd fortsatt ska vara trovärdiga och rättvisa, krävs att rätt ersättning kommer rätt person till del. Välfärdsystemen ska

9Socialförsäkringsbalk (prop. 2008/09:200 s. 348 ff.).

142

SOU 2023:81

Genomförandet av förändrat ansvar för bilstöd

långsiktigt kunna skyddas och kontrollsystemen vara sådana att felaktiga utbetalningar upptäcks och motverkas. För dessa ändamål kan välfärdssystemen och dess regelverk ses som en helhet. I betänk- andet Ett stärkt och samlat skydd av välfärdsystemen (SOU 2023:52) lämnar 2021 års bidragsbrottsutredning förslag om bl.a. införande av en bidragsspärr för den som gjort sig skyldig till brott enligt bidrags- brottslagen (2007:612). I sitt delbetänkande Stärkt arbete med att bekämpa bidragsbrott (SOU 2022:37) lämnade utredningen förslag om införande av sanktionsavgifter för den som orsakat att en sådan ekonomisk förmån eller ekonomiskt stöd som anges i bidragsbrotts- lagen (2007:12) blivit eller kunnat bli felaktig.

Bilstödet är sådan förmån som ingår i välfärdsystemen. Utred- ningens förslag i avsnitt 4.3.3 att Trafikverket ska administrera bil- stöd syftar inte till att förändra bilstödets karaktär som en del i väl- färdsystemen. Mot denna bakgrund och med beaktande av 2021 års bidragsbrottsutrednings betänkande lämnar utredningen även förslag nedan.

5.5.1Bilstöd bör fortsatt omfattas av bidragsbrottslagen

Utredningens förslag: Bidrag som utbetalas för personligt ända- mål av Trafikverket och utbetalas till en enskild person ska om- fattas av bidragsbrottslagen (2007:612).

Skälen för utredningens förslag

Bidragsbrottslagen (2007:612) gäller sådana bidrag, ersättningar, pen- sioner och lån för personligt ändamål som enligt lag eller förordning beslutas av Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Centrala studie- stödsnämnden, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, en kommun eller en arbetslöshetskassa och betalas ut till en enskild person (eko- nomisk förmån). Enligt lagens förarbeten avgränsas tillämpnings- området lagtekniskt genom en hänvisning till angivna myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor.10 Med personligt ändamål avses förmåner som utbetalas för enskilda individers privata bruk.

10Bidragsbrottslag (prop. 2006/07:80 s. 66).

143

Genomförandet av förändrat ansvar för bilstöd

SOU 2023:81

Enligt 2 § i lagen ska den som lämnar oriktiga uppgifter eller inte anmäler ändrade förhållanden som han eller hon är skyldig att an- mäla enligt lag eller förordning, och på så sätt orsakar fara för att en ekonomisk förmån eller ett ekonomiskt stöd felaktigt betalas ut, felaktigt tillgodoräknas, betalas ut med ett för högt belopp eller till- godoräknas med ett för högt belopp, dömas för bidragsbrott. De myndigheter som beslutar om sådana bidrag, ersättningar, pensioner och lån som lagen omfattar, ska göra anmälan till Polismyndigheten om det kan misstänkas att brott enligt lagen har begåtts. För att lagen ska vara tillämplig behöver stödet i varje enskilt fall kunna härledas till en individ och utbetalningen förutsätter att myndigheten i ett beslut har tagit ställning till att villkoren för att få ta del av det eko- nomiska stödet är uppfyllda.11

Bilstöd utbetalas enligt 52 kap. SFB och förordningen (2010:1745) om bilstöd till personer med funktionshinder. Bidragen inom bilstöd kompenserar för den enskildes kostnader för att köpa och anpassa ett fordon, som den enskilde äger. Bilstöd är således ett sådant bidrag som omfattas av bidragsbrottslagen (2007:612).

Utredningens förslag att bilstöd ska administreras av Trafikverket skulle innebära att beslut om bilstöd inte längre skulle omfattas av bidragsbrottlagen, eftersom Trafikverket inte anges bland de myn- digheter vars beslut omfattas av lagen. Denna följd är inte är avsikten med förslaget om Trafikverkets huvudmannaskap för bilstöd. Bidrags- brottslagen bör därför ändras så att även bidrag som utbetalas för personligt ändamål av Trafikverket till en enskild person ska omfattas av lagen.

5.5.2Uppgiftsskyldighet vid felaktiga utbetalningar

Utredningens förslag: Trafikverket bör omfattas av lagen (2008:206) om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från väl- färdsystemen.

11Ett starkare skydd för välfärdssystemen (prop. 2018/19:132 s. 60).

144

SOU 2023:81

Genomförandet av förändrat ansvar för bilstöd

Skälen för utredningens förslag

Lagen (2008:206) om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetal- ningar från välfärdssystemen gäller för sådana bidrag, ersättningar, pensioner och lån för personligt ändamål som enligt lag eller för- ordning beslutas av Migrationsverket, Försäkringskassan, Pensions- myndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Arbetsförmedlingen, en kommun eller en arbetslöshetskassa och betalas ut till en enskild person (ekonomisk förmån). De förmåner som beslutas av nämnda myndigheter innebär att underrättelseskyldigheten omfattar den över- vägande delen av offentliga utbetalningar. I likhet med vad som gäller enligt bidragsbrottslagen begränsas underrättelseskyldigheten så att den omfattar förmåner för personligt ändamål.12 Underrättelseskyl- digheten syftar till att omfatta de förmåner som hanteras inom de cen- trala delarna av välfärdssystemen, med bidragsbrottslagen (2007:612) som förebild.

Enligt 3 § i lagen inträder underrättelseskyldigheten om det finns anledning att anta att en ekonomisk förmån eller ett ekonomiskt stöd har beslutats, betalas ut eller tillgodoräknats felaktigt eller med ett för högt belopp, och underrättelse om detta ska då lämnas till den myndighet eller organisation som har fattat beslutet. Skyldigheten gäller inte om det finns särskilda skäl. Sådana skäl kan vara att den myndighet som har beslutat om förmånen redan känner till felet, eller om det gäller ett enstaka fel avseende ett försumbart belopp.

Avsikten med underrättelseskyldigheten är inte att den myndig- het som gör antagandet om en felaktighet av det skälet ska företa någon särskild utredning. Inte heller att den myndigheten ska ha särskild kännedom om bestämmelserna där förmånen regleras. Den ytterligare utredning som kan aktualiseras får göras av den myndig- het som kan rätta till felet. Detta innebär också att tips från allmän- heten om att en person felaktigt har fått en förmån från en annan myndighet inte ska leda till att myndigheten som tar emot tipset är skyldig att göra en utredning med anledning av tipset.

Underrättelseskyldigheten bör avse beslutade förmåner eller gjorda utbetalningar och underrättelsen bör göras till den myndighet som har beslutat förmånen. För att underlätta arbetet hos den myndighet som har beslutat om en förmån bör de uppgifter som lämnas enligt underrättelseskyldigheten avse bl.a. de omständigheter som ligger

12Underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen (prop. 2007/08:48 s. 20).

145

Genomförandet av förändrat ansvar för bilstöd

SOU 2023:81

till grund för antagandet att förmånen har beslutats eller betalas ut felaktigt. Det bör inte finnas formkrav för underrättelser.13

Bilstöd är en ekonomisk förmån för personligt ändamål och en del i välfärdsystemen. Detta kvarstår även med förslaget om att Trafikverket ska besluta om bilstöd. Trafikverket bör därför om- fattas av underrättelseskyldigheten enligt lagen. Det bidrar till att hindra felaktiga utbetalningar, vilket är angeläget för tilltron till väl- färdssystemet och en förutsättning för att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.

5.5.3Bilstöd bör utbetalas via Utbetalningsmyndigheten

Utredningens förslag: Utbetalningar av bilstöd bör ske via trans- aktionskonto hos Utbetalningsmyndigheten. Trafikverket bör vara skyldig att lämna uppgifter till Utbetalningsmyndigheten.

Skälen för utredningens förslag

Från den 1 januari 2024 omfattas utbetalningar från vissa statliga myndigheter av lagen (2023:454) om transaktionskonto vid Utbetal- ningsmyndigheten. Myndigheten har inrättats för att samordnat och systematiskt arbeta med kontroller av statliga utbetalningar från välfärdssystemen samt att samordna information om och kontroll av olika utbetalningar så att avsiktliga och oavsiktliga felaktigheter i högre grad upptäcks.14 Utbetalningar från de myndigheter som omfattas ska göras till mottagarens transaktionskonto hos Utbetalningsmyn- digheten, varifrån utbetalningen sedan slutligt görs till mottagaren. Genom att samordna information om och kontroll av olika utbetal- ningar ska felaktigheter i högre grad kunna upptäckas. Utbetalnings- myndigheten ska komplettera, men inte ersätta existerande kontroll- arbete hos beslutande myndigheter. Försäkringskassan omfattas enligt 2 § i lagen av systemet med transaktionskonto hos Utbetalnings- myndigheten. Av lagens förarbeten framgår att det på sikt kan finnas skäl att möjliggöra för fler aktörer att ansluta sig till systemet, dock

13Underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen (prop. 2007/08:48 s. 23 ff.).

14Utbetalningsmyndigheten (prop. 2022/23:34 s. 27).

146

SOU 2023:81

Genomförandet av förändrat ansvar för bilstöd

först efter att Utbetalningsmyndighetens verksamhet har kommit i gång.15

Bilstöd skulle således omfattas av systemet med transaktionskonton hos Utbetalningsmyndigheten under Försäkringskassans huvudmanna- skap, såsom vid riksdagens beslut om bl.a. vilka myndigheter som ska omfattas av lagen om transaktionskonto. Med hänsyn till syftet med transaktionskonto hos Utbetalningsmyndigheten och till att utred- ningens förslag inte är att påverka bilstödets karaktär som en del av välfärdsystemen bedömer utredningen att Trafikverkets utbetalningar av bilstöd bör ske via transaktionskonto hos Utbetalningsmyndig- heten. Trafikverket bör i enlighet med det omfattas av lagen (2023:456) om skyldighet att lämna uppgifter till Utbetalningsmyndigheten.

5.5.4Trafikverket ska verka för korrekta utbetalningar

Utbetalningar från välfärdsystemen ska vara korrekta. Myndigheter som beslutar om sådana utbetalningar ska bidra i arbetet för att det målet ska kunna nås. Ansvaret för arbetet att minska felaktiga ut- betalningar av bilstöd har varit Försäkringskassans. Utredningen före- slår att Trafikverket ska ansvara för administrationen av bilstöd, vilket inte ska påverka arbetet med att minimera felaktiga utbetal- ningar av bilstöd.

Utredningen föreslår i avsnitt 7.4 att Trafikverkets bedömning av vilka behov den enskildes funktionsnedsättning medför, ska vara det totala underlaget för beräkningen av den enskildes bilstöd. Bedöm- ningen ska syfta till att fastställa vad som innebär den lägsta totala utgiften för en brukbar bil, vilket i sig minimerar utrymmet för felaktiga utbetalningar. Utredningen föreslår dessutom att bilstöd ska lämnas med en andel av den enskildes egna kostnader. Ett bidrag som lämnas med ett felaktigt och alltför högt belopp, innebär således även att den enskildes egna utgifter varit högre än om bidraget be- stämts korrekt. På så sätt innebär utredningens förslag att den enskilde ges privatekonomiska incitament att medverka till korrekta utbetal- ningar.

Det är lämpligt att Trafikverket bidrar i det övergripande arbetet för att utbetalningar från välfärdsystemet ska vara korrekta samt årligen redovisar genomförda åtgärder för att minska de felaktiga

15Ibid, s. 31.

147

Genomförandet av förändrat ansvar för bilstöd

SOU 2023:81

utbetalningarna och en bedömning av åtgärdernas effekter. Redovis- ningen bör omfatta bl.a. upptäckta felaktiga utbetalningar (antal, orsaker och totalt belopp) samt andel felaktiga utbetalningar som kan ha orsakats av Trafikverket. Den bör även omfatta återbetalda medel inklusive andelen återbetalda medel av upptäckta felaktiga utbetalningar (antal, orsaker och belopp) och total fordran. Redovis- ningen bör även ange antal polisanmälningar enligt 6 § bidragsbrotts- lagen (2007:612). Trafikverket bör även redovisa kostnader för kon- trollåtgärder som vidtas utanför den ordinarie handläggningen av bilstödsärenden.

148

6 Sekretess och personuppgifter

Utredningen föreslår i kapitel 4 att ansvaret för bilstöd överförs till Trafikverket. I kapitel 5 föreslås följdändringar till det förslaget vilka bl.a. innebär att övergripande bestämmelser om förmåner från väl- färdssystemen, om handläggning samt om tillsyn och kontroll enligt socialförsäkringsbalken fortsatt ska gälla för bilstöd. I detta kapitel redovisas utredningens överväganden och förslag om sekretess, upp- giftsskyldighet och informationsöverföring samt om databehandling som berörs av utredningens förslag att Trafikverket ska administrera bilstöd. I kapitlet redovisas utredningens bedömningar av vad gäll- ande bestämmelser om sekretess, uppgiftsskyldighet och informa- tionsöverföring innebär för Trafikverkets administration. Utredning- ens bedömningar är att förslagen om förändrat huvudmannaskap endast kräver smärre författningsändringar, i linje med vad som gäller rörande sekretess, uppgiftsskyldighet och informationsöverföring i ärenden om bilstöd. Syftet med de förändringar som föreslås är att Trafikverkets ska kunna inhämta och lämna uppgifter på motsvar- ande sätt som Försäkringskassan gjort i ärenden om bilstöd.

6.1Uppgifter om enskilda i ärenden om bilstöd

I ärenden om bilstöd behövs uppgifter om bl.a. den sökandes bo- sättning och familjeförhållanden, funktionsnedsättningen och inkoms- ter. Försäkringskassan kan vid behov inhämta sådana uppgifter från Arbetsförmedlingen, Centrala studiestödsnämnden, hälso- och sjuk- vården, kommuner, Kronofogdemyndigheten, Migrationsverket, Transportstyrelsen och Skatteverket.1 Utredningen föreslår att hand- läggningen av bilstöd ska flyttas till Trafikverket, vars möjligheter att

1Se bl.a. Försäkringskassans svar på regeringsuppdrag (S2021/01103), Rapport – Uppdraget om förenklad ärendehantering för bilstödsärenden (2021), s. 7 och svar från Försäkringskassan och Trafikverket på utredningens frågor den 18 augusti 2023.

149

Sekretess och personuppgifter

SOU 2023:81

vid behov inhämta uppgifter från andra myndigheter och aktörer samt att behandla uppgifterna behöver vara detsamma som för Försäk- ringskassan. Dessa möjligheter påverkas av bestämmelser om sekretess och om behandling av personuppgifter.

6.2Offentlighet och sekretess samt dataskydd

6.2.1Offentlighet och sekretess

I offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) – OSL – finns bestäm- melser om sekretess och om tystnadsplikt i det allmännas verksam- het. Sekretess innebär förbud att röja en uppgift, oavsett hur röjan- det sker (3 kap. 1 § OSL). En sekretessbestämmelse består i regel av tre huvudsakliga byggstenar som anger dess tillämplighet, nämligen sekretessens föremål, räckvidd och styrka.

Sekretessens föremål anger vilken typ av uppgift som sekretessen omfattar och anges genom ordet uppgift tillsammans med en preci- sering av uppgiftens art, t.ex. uppgift om hälsotillstånd.

Sekretessens räckvidd anger var i den offentliga verksamheten bestämmelsen ska tillämpas. Räckvidden begränsas vanligen genom att det i bestämmelsen anges att sekretessen gäller hos en viss myn- dighet eller inom en viss typ av verksamhet.2

Sekretessens styrka anges genom ett skaderekvisit vars syfte är att sekretessen inte ska vara mer långtgående än vad som är absolut nödvändigt för att skydda det intresse som föranlett sekretessen. Det finns i huvudsak två typer av skaderekvisit, ett rakt och ett om- vänt. Det raka innebär presumtionen att en viss uppgift är offentlig, dvs. att sekretess gäller om det kan antas att en viss skada eller ett visst men uppkommer om uppgiften röjs. Ett omvänt skaderekvisit innebär i stället presumtionen att sekretess gäller för en viss uppgift, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan skada eller men.3 Det finns även sekretessbestämmelser utan skaderekvisit vilket inne- bär att sekretessen är absolut.

2Det finns dock sekretess som gäller i all offentlig förvaltning, t.ex. 20 kap. 1 § OSL.

3Skaderekvisitet kan även vara ett krav på avsevärd skada eller betydande men för att sekretess ska gälla, vilket innebär stark presumtion för offentlighet.

150

SOU 2023:81

Sekretess och personuppgifter

Sekretess för uppgifter oavsett var de förekommer

Vissa sekretessbestämmelser gäller för alla myndigheter och verk- samhetsområden. Dessa bestämmelser har samlats i 21 kap. OSL och ger ett minimiskydd för mycket känsliga uppgifter oavsett i vilket sammanhang uppgifterna förekommer. Dessa bestämmelser avser uppgifter om bl.a. enskildas hälsa och sexualliv (1 §), bostadsadress och andra uppgifter som kan användas för att komma i kontakt med den enskilde (3 §), uppgifter i mål eller ärende vid domstol eller annan myndighet där en part har skyddad folkbokföring (3 a §), som rör en utlänning som riskerar att utsättas för fara m.m. (5 §) och sekre- tess för att hindra att en uppgift används i strid med allmänna data- skyddsförordningen (7 §).

Sekretess för uppgifter hos Arbetsförmedlingen

I den arbetsmarknadspolitiska verksamheten gäller sekretess för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om upp- giften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ärende.4 Bestämmelsen har ett rakt skaderekvisit vilket innebär att presumtionen är offentlighet.

Sekretess för vissa uppgifter hos arbetslöshetskassor

Vid tillämpningen av OSL jämställs arbetslöshetskassorna med myndigheter i vissa fall.5 Sekretess gäller för uppgift om enskilds personliga förhållanden i ärenden om arbetslöshetsersättning enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och i ärenden om med- lemsavgift för arbetslös medlem enligt lagen (1997:239) om arbets- löshetskassor.6 Sekretessen gäller om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Pre- sumtionen är således att uppgifterna är offentliga.

428 kap. 11 § OSL.

52 kap. 4 § OSL och bilagan till lagen.

628 kap. 13 § OSL.

151

Sekretess och personuppgifter

SOU 2023:81

Sekretess för uppgifter hos Centrala studiestödsnämnden

Sekretess gäller bl.a. i ärende om studiestöd för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. I andra ärenden än sådana om studiestöd under sjukdom gäller sekretessen inte beslut i ärendet.7 Presumtionen är att uppgifterna är offentliga.

Sekretess för uppgifter hos Försäkringskassan

Hos Försäkringskassan, Fondtorgsnämnden, Pensionsmyndigheten och domstol gäller sekretess för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs, och uppgiften förekommer i ett ärende enligt lagstiftning som bland annat rör ekonomisk förmån för enskild.8 Begreppet personliga förhållan- den omfattar vitt skilda typer av uppgifter t.ex. namn, adress eller yttringar av ett psykiskt sjukdomstillstånd.9 Även uppgifter om en persons ekonomi kan omfattas av sekretessen. Bestämmelsen har ett rakt skaderekvisit vilket innebär en presumtion för offentlighet. Sekre- tessens tillämpningsområde är inte begränsat till de myndigheter som anges. Motsvarande sekretess gäller även hos andra myndigheter med uppgift att handlägga ärenden enligt den lagstiftning som anges.10

Sekretess för uppgifter inom hälso- och sjukvård

Inom hälso- och sjukvården gäller sekretess för uppgift om en en- skilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon

728 kap. 9 § OSL.

828 kap. 1 § OSL.

9Några frågor om sekretess m.m. (prop. 2003/04:93 s. 45), prop. 1979/80:2 Del A s. 84, RÅ 1994 not 516.

10Enligt regeringens proposition (1979/80:2) med förslag till sekretesslag, Del A s. 189 och Offentlighets- och sekretesslag (prop. 2008/09:150 s. 669) anger äldre förarbeten och versioner av bestämmelsen att den bl.a. avser ärenden om förmåner från trygghetsförsäkringar enligt avtal mellan parterna på den statliga arbetsmarknaden. Sådana ärenden hanterades av Statens trygg- hetsnämnd, vars beslut kunde underställas Skiljenämnden i vissa trygghetsfrågor. Dessa myn- digheter har upphört. Deras uppgifter har inte övertagits av andra myndigheter. Enligt bestäm- melsens lydelse bör den vara tillämplig även hos Trafikverket och således för uppgifter i ärenden om bilstöd hos Trafikverket.

152

SOU 2023:81

Sekretess och personuppgifter

närstående till denne lider men.11 Bestämmelsen har ett omvänt skade- rekvisit, dvs. presumtionen är att sekretess gäller.

Sekretess hos Kronofogdemyndigheten och domstol

Hos Kronofogdemyndigheten och domstol gäller sekretess i ärende om skuldsanering eller F-skuldsanering för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller emellertid inte beslut i sådana ärenden.12 Bestämmelsen har ett rakt skaderekvisit vilket innebär att presumtionen är offentlighet.

Sekretess för uppgifter hos Migrationsverket

I verksamhet för kontroll över utlänningar och i ärende om svenskt medborgarskap gäller sekretess för uppgift om en enskilds person- liga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.13 Med verksamhet för kontroll avses bl.a. förvaltningsärenden om uppehålls- tillstånd. Bestämmelsen har ett omvänt skaderekvisit vilket innebär att presumtionen är sekretess. Som huvudregel gäller inte sekretess för beslut i nämnda typer av ärenden, medan sekretess kan gälla för skälen.

Sekretess för uppgifter inom socialtjänsten

Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om en enskilds personliga förhållanden om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.14 Bestämmelsen har ett omvänt skaderekvisit vilket innebär att pre- sumtionen är sekretess. Med socialtjänst förstås bl.a. verksamhet enligt lagstiftningen om socialtjänst. Med socialtjänst jämställs verksamhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

1125 kap. 1 § OSL.

1234 kap. 6 § OSL.

1337 kap. 1 § första stycket OSL, som gäller utöver 21 kap. 5 § OSL beträffande utlänningssäkerhet i vissa fall.

1426 kap. 1 § första stycket OSL.

153

Sekretess och personuppgifter

SOU 2023:81

Sekretess för uppgifter hos Skatteverket

I Skatteverkets beskattningsverksamhet skyddas uppgifter om en- skildas personliga och ekonomiska förhållanden främst av sekretess- bestämmelserna i 27 kap. 1–2 §§ och 5 § OSL. Som huvudregel gäller absolut sekretess för dessa uppgifter, som således inte får lämnas ut utan tillämpligt undantag från sekretessen eller en sekretessbrytande regel. Beslut varigenom skatt eller pensionsgrundande inkomst be- stäms och beslut där underlag för bestämmande av skatt fastställs är dock offentliga.15

I Skatteverkets folkbokföringsverksamhet gäller sekretess enligt

22 kap. OSL till skydd för enskild i verksamhet som avser folkbok- föring eller annan liknande registrering av befolkningen och, i den utsträckning som regeringen föreskriver, i annan verksamhet som avser registrering av en betydande del av befolkningen.16 Sekretessen gäller för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det av någon särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon till denne närstående person lider men om uppgiften röjs. Bestämmelsen har ett rakt skaderekvisit vilket innebär att det finns en presumtion för offentlighet.

Sekretess hos tillsynsmyndighet

Får en myndighet i verksamhet som avser tillsyn eller revision, från en annan myndighet en sekretessreglerad uppgift, blir sekretess- bestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos den mottagande myn- digheten. Detta gäller emellertid inte för en uppgift som ingår i ett beslut hos den mottagande myndigheten.17

6.2.2Sekretessbrytande bestämmelser

Sekretess gäller mot enskilda och mot andra myndigheter samt även mellan självständiga verksamhetsgrenar inom myndigheter.18 Myn- digheter är emellertid skyldiga att samarbeta med och bistå varandra i den utsträckning som kan ske. På begäran av en annan myndighet

1527 kap. 6 § OSL.

1622 kap. 1 § OSL.

1711 kap. 1 § OSL.

188 kap. 1–2 §§ OSL.

154

SOU 2023:81

Sekretess och personuppgifter

ska en myndighet således lämna uppgift som den förfogar över så- vida inte uppgiften är sekretessbelagd eller om det hindrar arbetets behöriga gång.19 Det är ofrånkomligt att ett visst utbyte av sekre- tessbelagd information måste förekomma i myndigheters samarbete.20 Det finns därför bestämmelser om uppgiftsskyldighet mellan myn- digheter, vilket möjliggör sådant informationsutbyte som bedömts berättigat och tillförsäkrar den mottagande myndigheten uppgifter som behövs i den myndighetens verksamhet. Sådana sekretessbryt- ande uppgiftsskyldigheter utgår från överväganden om uppgiftens sekretesskydd hos den utlämnande myndigheten och om den mot- tagande myndighetens behov av uppgiften generellt kan anses väga tyngre än det intresse som sekretessen skyddar.

I 10 kap. OSL finns bestämmelser som innebär att sekretess inte hindrar att uppgifter under vissa förutsättningar lämnas ut till enskilda eller andra myndigheter. Av 10 kap. 1 § OSL framgår att sekretess till skydd för en enskild, med vissa begränsningar, inte hindrar att en uppgift lämnas till en enskild eller till en annan myndighet, om den enskilde samtycker till det. Enligt 10 kap. 2 § OSL hindrar inte sekretess att en myndighet lämnar ut en uppgift till en enskild eller till en annan myndighet, om det är nödvändigt för att den utläm- nande myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet. I 10 kap. 17 § OSL anges att sekretess inte hindrar att en uppgift lämnas till en myn- dighet, om uppgiften behövs där för tillsyn över eller revision hos den myndighet där uppgiften förekommer. Av 10 kap. 28 § OSL framgår att sekretess inte hindrar att en uppgift lämnas till en annan myndighet, om det finns en uppgiftsskyldighet som följer av lag eller förordning.21

6.2.3Relevanta uppgiftsskyldigheter för bilstöd

Förutom sekretessbrytande bestämmelser som möjliggör att uppgif- ter lämnas t.ex. 10 kap. 28 § OSL finns bestämmelser om uppgifts- skyldighet, dvs. att offentliga och sekretessbelagda ska lämnas ut i vissa fall.

196 kap. 5 § OSL.

20Regeringens proposition 1979/80:2 med förslag till sekretesslag m.m. Del A, s. 89.

21Det är inte nödvändigt att uppgiftsskyldigheten har utformats med tanke på att uppgifterna ska vara sekretessbelagda, däremot krävs att bestämmelsen uppfyller vissa krav på konkretion, se prop. 1979/80:2, Del A, s. 322.

155

Sekretess och personuppgifter

SOU 2023:81

I 110 kap. 31–35, 37 och 37 a §§ socialförsäkringsbalken (SFB) finns bestämmelser om skyldighet för andra än parter att lämna uppgifter till bl.a. Försäkringskassan. En central bestämmelse är 110 kap. 31 § första stycket SFB där det anges att myndigheter, arbetsgivare och uppdragsgivare, anordnare av personlig assistans samt försäkrings- inrättningar på begäran ska lämna bl.a. Försäkringskassan uppgifter som avser en namngiven person när det gäller förhållanden som är av betydelse för tillämpningen av SFB. Bestämmelser om uppgiftsskyl- dighet finns även i andra lagar och förordningar. I 48 d § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring anges en skyldighet för arbets- löshetskassor att till bl.a. Försäkringskassan lämna de uppgifter om ersättning enligt lagen som har betydelse hos mottagaren i ett ärende om förmån, ersättning eller annat stöd åt enskild. Enligt förord- ningen (1980:995) om skyldighet för Försäkringskassan och Pensions- myndigheten att lämna uppgifter till andra myndigheter har Försäk- ringskassan en egen skyldighet att, under vissa förutsättningar, lämna ut uppgifter till andra myndigheter.22

I tabell 6.1 redovisas uppgiftsskyldigheter som Försäkringskassan har gentemot andra myndigheter och som är relevanta i sammanhanget.

Tabell 6.1 Uppgiftsskyldighet för Försäkringskassan gentemot andra myndigheter

Lagrum

Till

Uppgift

 

 

 

9 kap. 3 § förordningen

Arbetsförmedlingen

Uppgifter som har betydelse för

om ersättning till del-

 

vissa angivna ärenden hos Arbets-

tagare i arbetsmarknads-

 

förmedlingen

politiska insatser

 

 

48 c § ALF

Arbetslöshetskassor

Uppgifter om förmån, ersättning

 

 

eller annat stöd åt enskild, som har

 

 

betydelse för tillämpningen av ALF

 

 

 

6 kap. 7 § första stycket

CSN

Uppgifter som har betydelse för

studiestödslagen

 

tillämpningen av studiestödslagen

22 § förordning om

CSN

Uppgifter om en sökande uppfyller

studiestartsstöd

 

villkoren enligt 4 § samma förordning,

 

 

om den har betydelse för tillämpningen

 

 

av lagen om studiestartstöd

9 kap. 4 § förordningen om CSN ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser

Uppgifter som har betydelse för ett ärende om studiestöd eller studiestartsstöd

22Försäkringskassans uppgiftsskyldighet kan även följa av andra författningar.

156

SOU 2023:81Sekretess och personuppgifter

Lagrum

Till

Uppgift

6 kap. 13 § studie-

CSN

Vissa uppgifter, om uppgifterna

stödsförordningen

 

har betydelse för tillämpningen av

 

 

studiestödslagen

 

 

 

11 kap. 11 § SoL

Socialnämnden

Uppgifter om förmån, ersättning eller

 

 

annat stöd åt enskild

3 § förordning om

Kommuner

Vissa uppräknade uppgifter om

uppgiftsskyldighet i

 

enskilda som avser en anmälan eller

vissa fall enligt SoL

 

ansökan om förmån, ersättning eller

 

 

annat stöd

3 § förordning om

Ett flertal uppräknade

Uppgifter om enskildas adress,

skyldighet för

myndigheter1

arbetsgivares namn och adress samt

Försäkringskassan och

 

ekonomiska förhållanden och den tids-

Pensionsmyndigheten att

 

period en utgiven ersättning avser om

lämna uppgifter till

 

uppgifterna behövs i ärenden

andra myndigheter

 

 

42 a § kap. 1 § SFL

Skatteverket

Uppgift som en myndighet förfogar

 

 

över och som behövs för kontroll eller

 

 

beslut enligt SFL, med vissa undantag

 

 

 

32 c § första stycket FOL

Skatteverket

Vissa uppgifter om det kan antas att

 

 

en uppgift i folkbokföringen om en

 

 

person är oriktig eller ofullständig

6 § bidragsbrottslagen

Pensionsmyndigheten,

Anmälan till Polismyndigheten om

 

CSN, Migrationsverket,

det kan misstänkas att brott enligt

 

Arbetsförmedlingen, en

bidragsbrottslagen har begåtts

 

kommun eller en

 

 

arbetslöshetskassa

 

5 a § förordningen om

Inspektionen för

Uppgifter som behövs för system-

behandling av personupp-

socialförsäkringen

tillsyn och effektivitetsgranskning

gifter inom socialförsäk-

 

 

ringens administration

 

 

 

 

 

Källa: Ds 2022:13 och egen sammanställning.

1Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, åklagarmyndighet, Kronofogdemyndigheten, Skatteverket, Brotts - offermyndigheten, socialnämnd, Kriminalvården, studiestödsmyndighet, myndighet som har hand om ärenden om bostadsbidrag, offentlig sjukvårdshuvudman när det gäller ärenden om avgift för vård på enskild sjukvårdsinrättning och Migrationsverket.

6.2.4Behandling av personuppgifter

Utbyte av uppgifter mellan myndigheter förutsätter att det är fören- ligt dels med de sekretessbestämmelser som kan gälla för uppgift- erna, dels med bestämmelser om behandling av personuppgifter.

157

Sekretess och personuppgifter

SOU 2023:81

EU:s dataskyddförordning

EU:s dataskyddsförordning började tillämpas den 25 maj 2018 och är den generella regleringen av personuppgiftsbehandling inom EU.23 Förordningen syftar till att skyddsnivån för personuppgifter ska vara hög och enhetlig utan att hindra flödet av sådana uppgifter inom unionen. Den är direkt tillämplig i alla medlemsstater men förutsätter och möjliggör samtidigt kompletterande bestämmelser i nationell rätt. I Sverige kompletteras dataskyddsförordningen av lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s data- skyddsförordning (dataskyddslagen) och förordningen (2018:219) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning. I 6 § i lagen anges att den är subsidiär i förhållande till annan lag eller förordning, vilket möjliggör avvikande bestämmelser i sektorsspeci- fika registerförfattningar.

EU:s dataskyddsförordning gäller för sådan behandling av per- sonuppgifter som helt eller delvis företas på automatisk väg samt annan behandling av personuppgifter som ingår i eller kommer att ingå i ett register (artikel 2.1). Det finns dock vissa undantag från tillämpnings- området.24

I artikel 6 uttrycks det grundläggande kravet att det ska finnas en giltig rättslig grund för varje behandling av personuppgifter. Bland de rättsliga grunder som anges i artikeln kan nämnas att behand- lingen är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse som åvilar den personuppgiftsansvarige (artikel 6.1 c) eller för att utföra en upp- gift av allmänt intresse eller som ett led i den personuppgiftsansva- riges myndighetsutövning (artikel 6.1 e).

Enligt artikel 6.3 första stycket ska de rättsliga grunder för be- handlingen som avses i artikel 6.1 c och e fastställas i enlighet med unionsrätten eller en medlemsstats nationella rätt som den person- uppgiftsansvarige omfattas av. Det innebär inte att den rättsliga grun- den nödvändigtvis måste fastställas i eller i enlighet med en av riks- dagen beslutad lag. Däremot måste grunden vara fastställd i laga

23Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning).

24Dataskyddsförordningen gäller t.ex. inte behandling som omfattas av tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behöriga myndigheters behandling av personuppgifter för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av rådets rambeslut 2008/977/RIF, det s.k. dataskyddsdirektivet (se artikel 2.2 d).

158

SOU 2023:81

Sekretess och personuppgifter

ordning på ett konstitutionellt korrekt sätt.25 Den rättsliga grunden ska även vara tydlig och precis, och dess tillämpning vara förutsebar för personer som omfattas av den.

Enligt artikel 6.3 andra stycket ska syftet med behandlingen fast- ställas i den rättsliga grunden eller, i fråga om behandling enligt artikel 6.1 e, vara nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt in- tresse eller som ett led i den personuppgiftsansvariges myndighets- utövning. I artikeln 6.3 anges att den rättsliga grunden kan innehålla särskilda bestämmelser för att anpassa tillämpningen av vad som an- ges i dataskyddsförordningen, bl.a. de allmänna villkor som ska gälla för den personuppgiftsansvariges behandling, vilken typ av uppgifter som ska behandlas, vilka registrerade som berörs, de enheter till vilka personuppgifterna får lämnas ut och för vilka ändamål, ändamåls- begränsningar, lagringstid samt typer av behandling och förfaranden för behandling, inbegripet åtgärder för att tillförsäkra en laglig och rättvis behandling. Den nationella rätten ska uppfylla ett mål av all- mänt intresse och vara proportionell mot det legitima mål som efter- strävas.

Personuppgiftsbehandling enligt EU:s dataskyddsförordning

Varje behandling av personuppgifter omgärdas av krav. I artikel 5 uppställs allmänna och centrala principer för behandling av person- uppgifter. Behandlingen ska ske lagligt, korrekt och öppet i förhåll- ande till den registrerade (principen om laglighet, korrekthet och öppenhet). Uppgifterna som behandlas ska vara adekvata, relevanta och inte för omfattande i förhållande till de ändamål för vilka de behandlas (principen om uppgiftsminimering). Uppgifterna ska även vara riktiga och, om nödvändigt, uppdaterade.

Enligt artikel 5 måste alla rimliga åtgärder vidtas för att säkerställa att personuppgifter som är felaktiga i förhållande till de ändamål för vilka de behandlas raderas eller rättas utan dröjsmål (principen om riktighet). Uppgifterna ska insamlas för särskilda, uttryckligt an- givna och berättigade ändamål. Det är inte tillåtet att senare behandla uppgifter på ett sätt som är oförenligt med dessa ändamål (principen om ändamålsbegränsning och finalitetsprincipen).26

25Se skäl 41 till dataskyddsförordningen och Ny dataskyddslag (prop. 2017/18:105 s. 51).

26Ytterligare behandling för bl.a. arkivändamål av allmänt intresse, vetenskapliga eller historiska forskningsändamål ska inte anses vara oförenlig med de ursprungliga ändamålen.

159

Sekretess och personuppgifter

SOU 2023:81

Personuppgifter får inte förvaras i en form som möjliggör iden- tifiering av den registrerade under en längre tid än vad som är nöd- vändigt för de ändamål för vilka personuppgifterna behandlas. De får dock lagras under längre tid i den mån som uppgifterna enbart behandlas för bl.a. arkivändamål av allmänt intresse under vissa an- givna förutsättningar (principen om lagringsminimering). Person- uppgifter måste också behandlas på ett sätt som säkerställer lämplig säkerhet (principen om integritet och konfidentialitet).

Dataskyddsförordningens artiklar 5 och 6 är grundläggande och kumulativa, dvs. någon rättslig grund enligt artikel 6 måste vara tillämplig för en viss behandling samtidigt som alla principer i arti- kel 5 ska följas. I artikel 9 förbjuds behandling av s.k. känsliga per- sonuppgifter, med vissa i artikeln uppräknade undantag.

Bland de bestämmelser som är relevanta för all behandling av personuppgifter kan även nämnas kraven på inbyggt dataskydd och dataskydd som standard (artikel 25) och kraven på att vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa en lämplig säkerhetsnivå (artikel 32). I dataskyddsförordningen finns vidare bestämmelser om registrerades rättigheter såsom rätten till informa- tion, tillgång, rättelse och radering (artiklarna 13–17), rätten att göra invändningar mot behandlingen och att inte bli föremål för visst automatiserat beslutsfattande (se artiklarna 21och 22). Dessa rättig- heter kan under vissa förutsättningar begränsas (se artikel 23). Be- handling av personuppgifter i strid med dataskyddsregleringen kan leda till sanktionsavgifter (se artikel 84).

6.2.5Registerförfattningar

I Sverige finns ett stort antal sektorsspecifika registerförfattningar för behandlingen av personuppgifter vid myndigheter. Dessa författ- ningar kompletterar således EU:s dataskyddsförordning samt data- skyddslagen och förordningen (2018:219) med kompletterande be- stämmelser till EU:s dataskyddsförordning.

160

SOU 2023:81

Sekretess och personuppgifter

Försäkringskassans registerförfattningar

För Försäkringskassans behandling av personuppgifter gäller bestäm- melserna i 114 kap. SFB. Bestämmelserna tillämpas i verksamhet som gäller förmåner enligt socialförsäkringsbalken samt andra förmåner och ersättningar som enligt lag eller förordning eller särskilt beslut av regeringen handläggs av Försäkringskassan eller Pensionsmyn- digheten, se 114 kap. 2 § SFB. Bestämmelserna kompletterar EU:s dataskyddsförordning medan dataskyddslagen är subsidiär till kapitlet, enligt 114 kap. 6 § SFB.

Enligt bestämmelserna får personuppgifter behandlas om det är nödvändigt för ett antal uppräknade ändamål, bl.a. tillgodose behov av underlag för att bedöma eller fastställa rättigheter eller skyldig- heter, handlägga ärenden, planera, följa upp och utvärdera verksam- heten samt för statistik. Personuppgifter får också lämnas ut för olika sekundära ändamål (8 och 9 §§). Finalitetsprincipen sätter den yttersta ramen för de tillåtna ändamålen (10 §). För nämnda ändamål får känsliga personuppgifter och uppgifter om lagöverträdelser i olika utsträckning behandlas (11 och 12 §§).

I utkast till lagrådsremiss, En modern dataskyddsreglering på social- försäkringsområdet, föreslås att det i 114 kap. SFB inte bör finnas några bestämmelser om begränsningar av annat elektroniskt utlämnande än direktåtkomst.27 Utkastet har remissbehandlats (S2022/04816) och förslagen bereds inom Regeringskansliet28. Mot denna bakgrund gör utredningen inga överväganden rörande formerna för utlämnande.

6.3Trafikverkets behov av uppgifter

Enligt 110 kap. 13 § SFB ska den handläggande myndigheten se till att ärenden utreds i den omfattning som krävs och den enskilde ska lämna de uppgifter som behövs för bedömningen av ärenden enligt SFB. Uppgifter om faktiska förhållanden lämnas på heder och sam- vete, enligt 110 kap. 4 § andra stycket SFB. Det är även en allmän förvaltningsrättslig princip att den som ansöker om en förmån ska visa att villkoren för att beviljas förmånen är uppfyllda. För en effek- tiv och ändamålsenlig handläggning kan uppgifter behöva inhämtas från andra myndigheter, bl.a. för att kontrollera riktigheten i läm-

27s. 65–70.

28Enligt det remitterade utkastet föreslås förändringarna träda i kraft den 1 januari 2024.

161

Sekretess och personuppgifter

SOU 2023:81

nade uppgifter och för att beräkna det inkomstprövade bidraget. Utgångspunkten för förslaget i kapitel 4 att ansvaret för bilstöd ska överföras till Trafikverket är att övergripande bestämmelser om handläggning av bilstöd som en förmån enligt SFB ska vara oför- ändrade, dvs. att Trafikverket vid behov ska kunna få del av uppgifter som behövs i ärenden om bilstöd på samma sätt som Försäkrings- kassan kan få enligt nuvarande ordning.

6.3.1Uppgifter för att bedöma grundläggande villkor

Bedömningen av om den sökande uppfyller grundläggande villkor för att kunna lämnas bilstöd förutsätter tillgång till uppgifter om den sökandes bosättning och försäkringsskydd, tillhörighet till en bidrags- grupp samt om funktionsnedsättningens varaktighet och vilka för- flyttningssvårigheter den medför.

Villkoren om den sökandes bosättning och försäkringsskydd

Bilstöd är en bosättningsbaserad förmån, dvs. det krävs som huvud- regel att den sökande är bosatt i Sverige för att vara försäkrad och bilstöd ska kunna lämnas, enligt 5 kap. 2 § SFB. Om ansökan om bilstöd gäller ett barn behöver både den sökande föräldern och barnet vara försäkrat i Sverige för att bilstöd ska kunna lämnas, enligt 52 kap. 3 § SFB. Vid bedömningen av en persons bosättning är Skatteverkets folkbokföringsverksamhet enligt folkbokföringslagen (1991:481) väg- ledande. Uppgifter om folkbokföring har på så sätt betydelse för om personen kan anses bosatt i Sverige enligt SFB. I vissa fall kan det ändå vara motiverat att närmare utreda bosättningen, t.ex. om myn- digheten fått information som kan innebära att en sökande inte anses bosatt i Sverige. Trafikverket kan då behöva säkerställa att villkoren för att vara försäkrad är uppfyllda, genom att vid behov kunna få del av uppgifter från Skatteverket. För personer som inflyttat till Sverige finns i 5 kap. SFB särskilda bestämmelser. Vid bedömningen av om en sökande är försäkrad för bilstöd har Trafikverket därför behov av att kunna få uppgifter från Migrationsverket om beslut om uppehålls- tillstånd, datum för ansökan om uppehållstillstånd och grund för an- sökan.

162

SOU 2023:81

Sekretess och personuppgifter

Villkoren om den sökandes funktionsnedsättning

Bilstöd kan lämnas till den som på grund av ett varaktigt funktions- hinder har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att anlita allmänna kommunikationer, enligt 52 kap. 2 § SFB. Bilstöd kan även lämnas till en försäkrad förälder till ett försäkrat barn som har ett sådant funktionshinder. Den sökande ska ge in ett läkarutlåt- ande som underlag för bedömningen av om funktionsnedsättningen är sådan att bilstöd kan lämnas. Om den sökande ska köra fordonet ska det av utlåtandet även framgå om sökanden uppfyller de medi- cinska kraven för att ha körkort, enligt 5 § förordningen (2010:1745) om bilstöd till personer med funktionshinder.

I ärenden om bilstöd behöver Trafikverket således bedöma var- aktigheten i den sökandes funktionsnedsättning och vilka förflytt- ningssvårigheter den medför, vilket innebär behov av att ta del av uppgifter från hälso- och sjukvården. Sådana uppgifter kan också behövas för att bedöma eventuella medicinska försämringar.29 Trafik- verket kan behöva inhämta uppgifter även från Försäkringskassan. Uppgifter från en kommun om assistans enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade kan också vara relevant för Trafikverkets bedömning av funktionsnedsättningen och förflytt- ningssvårigheterna. Bilstöd kan lämnas även till en försäkrad förälder till ett försäkrat barn vars funktionsnedsättning är sådan att bilstöd kan lämnas, om föräldern sammanbor med barnet och att bilen be- hövs för att kunna förflytta sig tillsammans med barnet, enligt 52 kap. 11 § SFB. Med en förälder likställs bl.a. den med vilken föräldern är eller har varit gift eller har haft barn, om de stadigvarande samman- bor, den som tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i syfte att adoptera det, och den som i annat fall tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i sitt hem, om placeringen kan förväntas pågå i minst tre år, enligt 52 kap. 4 § SFB. För bedöm- ningen av om en försäkrad sammanbor med ett försäkrat barn kan Trafikverket ha behov av uppgifter om folkbokföring från Skatte- verket. Detta kan även framgå av uppgifter om bostadsbidrag hos Försäkringskassan. Trafikverket kan också behöva kunna inhämta uppgifter om familjehemsplacering enligt socialtjänstlagen (2001:453) eller lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

2952 kap. 7 § SFB första punkten.

163

Sekretess och personuppgifter

SOU 2023:81

Villkoren om tillhörighet till en bidragsgrupp

Bilstöd kan lämnas till någon som tillhör en s.k. bidragsgrupp, som anges i 52 kap. 10 § SFB.

Bidragsgrupp 1 är försäkrade under 66 år som är beroende av ett fordon för att kunna försörja sig genom arbete, eller genomgå arbets- livsinriktad utbildning eller rehabilitering med rehabiliteringsersätt- ning eller aktivitetsstöd. Bidragsgrupp 2, är försäkrade ur den första gruppen som på så sätt fått bilstöd, men sedan fått sjukersättning eller aktivitetsersättning.30 I avsnitt 8.1.2 föreslår utredningen att bi- dragsgrupp 2 även ska omfatta personer som har ersättning från arbetslöshetsförsäkringen.

Bidragsgrupp 3 är försäkrade som har fyllt 18 år men inte 50 år och själv kan köra fordonet.

Bidragsgrupp 4 är försäkrade med barn under 18 år, som själv kan köra fordonet. Bilstöd kan även lämnas till en försäkrad förälder till ett försäkrat barn som har funktionshinder som kan berättiga till bilstöd, vilket utgör bidragsgrupp 5. Ett villkor för att bilstöd ska kunna lämnas till försäkrade i bidragsgrupp 4 och 5 är att föräldern sammanbor med barnet och att en bil behövs för att föräldern ska kunna förflytta sig med barnet.

För bedömningen om en försäkrad tillhör bidragsgrupp 1 eller 2 kan Trafikverket behöva uppgifter om den försäkrades arbete, eller om denne genomgår arbetslivsinriktad utbildning eller rehabilitering med rehabiliteringsersättning eller aktivitetsstöd samt om den för- säkrade har sjukersättning eller aktivitetsersättning. Trafikverket be- höver därför kunna få uppgifter från Försäkringskassan om rehabili- teringsersättning, aktivitetsstöd, sjukersättning och sjukpenning samt uppgifter om studiestöd till arbetslivsinriktad utbildning från Centrala studiestödsnämnden och om aktivitetsstöd från Arbetsförmedlingen. Trafikverket kan även behöva inhämta uppgifter från en arbetslös- hetskassa.

För personer som fyllt 18 men inte 50 år och för bidragsgrupp- erna för föräldrar, krävs att den sökande själv ska köra bilen. Om den sökande ska använda fordonet som förare ska det av läkarutlåtandet framgå om han eller hon uppfyller de medicinska kraven för körkort. Ett utländskt körkort gäller i Sverige om det är utfärdat i en stat

30Enligt lagen (2022:879) om ändring i socialförsäkringsbalken som träder i kraft den 1 december 2025 omfattar bidragsgrupperna 1 och 2 personer som inte uppnått riktåldern för pension.

164

SOU 2023:81

Sekretess och personuppgifter

inom EES.31 Körkort som utfärdats utanför EES, gäller inte i Sverige om innehavaren är folkbokförd i Sverige sedan mer än ett år. För bedömningen av den försäkrades körförmåga kan Trafikverket be- höva inhämta uppgifter från Transportstyrelsen, bl.a. om giltigheten i ett körkort eller körkortstillstånd och om eventuella körkortsvillkor.32

Villkoren för bidrag till körkortsutbildning

Bidrag till körkortsutbildning lämnas till en försäkrad i bidrags- grupp 1 som har beviljats bilstöd för att kunna köpa ett fordon samt är eller riskerar att bli arbetslös, om körkortsutbildningen bedöms kunna leda till ett stadigvarande arbete, enligt 52 kap. 14 § SFB. Vid en ansökan om detta bidrag kan Trafikverket behöva uppgifter från Transportstyrelsen om körkortstillstånd och från Arbetsförmedlingen om att den sökande är anmäld som arbetssökande.

Grundvillkoren ska vara uppfyllda vid beslut och utbetalning

För att kunna lämna den sökande bilstöd behöver villkoren för försäkringsskyddet vara uppfyllda både vid beslutet om bilstöd och vid utbetalningen.33 Beslut om bilstöd innehåller därför ett återkall- elseförbehåll om att bidrag utbetalas under förutsättning att omstän- digheterna inte ändras. Trafikverket kan därför behöva uppgifter från andra myndigheter t.ex. om att någon inte längre är folkbokförd i Sverige för att kunna förhindra utbetalning av bilstöd till någon som inte längre är bosatt i Sverige.

6.3.2Uppgifter för att beräkna bilstödets storlek

Bilstöd är till viss del är inkomstprövat. För att bedöma rätten till och storleken på det inkomstprövade bidraget behövs uppgifter från Skatteverket om inkomster och fastighetsinnehav. Det behövs även uppgifter om etableringsersättning, föräldrapenning, vårdbidrag och omvårdnadsbidrag från Försäkringskassan. Det inkomstprövade bi- drag som fastställs minskas med sådant bidrag till inköp som den

316 kap. 1 § körkortslagen (1998:488).

3252 kap. 13 § SFB.

33Se bl.a. Jansson m.fl. Socialförsäkringsbalken, En kommentar, 2023-02-06 till 5 kap. 9 § SFB.

165

Sekretess och personuppgifter

SOU 2023:81

försäkrade får från en kommun eller en region eller i form av för- säkringsersättning.34 Uppgifter kan därför behövas inhämtas från kommun eller region. För beräkningen kan även uppgifter behöva inhämtas från arbetslöshetskassor.

6.3.3Uppgifter för ärenden om återbetalning

Om bilstöd lämnats felaktigt som en följd av att oriktiga uppgifter lämnats eller uppgifts- eller anmälningsskyldighet underlåtits ska det felaktiga beloppet återbetalas. Återbetalning ska även göras av bidrag som lämnas för anskaffning av ett fordon om den försäkrade gör sig av med fordonet inom nio år från det att bidraget beviljades. Det ska också ske om bilstöd tidigare lämnats för ett barn, som efter att ha uppnått 18 år själva lämnas bilstöd.35 För handläggningen av ärenden om återbetalning behöver Trafikverket kunna inhämta uppgifter om fordon och ägare från Transportstyrelsen. Om det finns särskilda skäl kan beslutade krav på återbetalning efterges helt eller delvis.36 För bedömningen av frågor om eftergift kan Trafikverket behöva upp- gifter om skuldsanering hos Kronofogdemyndigheten.

6.3.4Sammanställning av uppgifter som kan behövas i handläggningen av bilstöd

I tabell 6.2 redovisas uppgifter som Trafikverket kan behöva få del av och vilken myndighet som förfogar över uppgiften.

3452 kap. 20 § SFB.

3552 kap. 23 § SFB.

36108 kap. 11 § SFB.

166

SOU 2023:81Sekretess och personuppgifter

Tabell 6.2

Behov av att få del av uppgifter hos andra myndigheter

 

 

 

 

Uppgift om

 

Från

Behövs för bedömning

 

 

 

Folkbokföring, boende

Skatteverket

Om den ansökan gäller är försäkrad i Sverige

och familjeförhållanden

 

(5 kap. 2 § SFB) samt om barn sammanbor

 

 

 

med förälder (52 kap. 11 § SFB)1

Uppehållstillstånd,

Migrationsverket

Om sökande omfattas av social-

grund och ansöknings-

 

försäkringsskyddet (52 kap. 12 § SFB)

datum

 

 

 

Funktionsnedsättning

Försäkringskassan,

 

kommun,

 

Hälso- och sjukvård

Beslut om färdtjänst,

Försäkringskassan

uppgifter om assistent,

och kommun

ledsagare eller dylikt

 

 

 

Familjehemsplacering

Kommun

m.m.

 

Körkortstillstånd, kör-

Transportstyrelsen

kort, medicinska villkor

 

Om funktionsnedsättningen är varaktig (52 kap. 2 § SFB)

Om väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att resa med allmänna kommunikationsmedel (52 kap. 2 § SFB)

Om annan kan likställas med förälder (52 kap. 4 § SFB)

Om behörighet när den försäkrade själv ska köra fordonet (52 kap. 13 § andra stycket SFB)

Rehabilitering med

Försäkringskassan

Om den försäkrade tillhör bidragsgrupp 1

rehabiliteringsersätt-

 

eller 2 (52 kap. 10 § 1 och 2 SFB)

ning eller aktivitetsstöd

 

 

Studiestöd till arbets-

Centrala studie-

Om den försäkrade tillhör bidragsgrupp 1

livsinriktad utbildning

stödsnämnden

(52 kap. 10 § SFB)

 

 

 

Inskrivning hos

Arbetsförmedlingen

Om bidrag till körkortsutbildning (52 kap.

Arbetsförmedlingen

 

14 § SFB) samt om den försäkrade tillhör

och aktivitetsstöd

 

bidragsgrupp 1 (52 kap. 10 § SFB)

Inkomster och

Skatteverket

Om beräkning av inkomstbaserat bidrag

fastighetsinnehav

 

(52 kap. 16–18 §§ SFB)

 

 

 

Annat samhällsstöd

Kommun

Beräkning om begränsning av bilstöd

 

 

(52 kap. 20 § SFB)

Omständigheter som

Försäkringskassan

Om villkoren är uppfyllda vid utbetalning

innebär att rätten till

 

(108 kap. 2 § SFB)

bosättningsbaserade

 

 

förmåner ändrats

 

 

 

 

 

Uppgift om ägarskap

Transportstyrelsen

Återbetalning (52 kap. 23 § SFB)

och fordonsöverlåtelse

 

 

Skuldsanering

Kronofogde-

Om det föreligger skäl för eftergift av

 

myndigheten

återbetalning (108 kap. 11 § SFB)

1Uppgifter om bostadstillägg från Försäkringskassan kan behövas för bedömning om förälder sammanbor med barn i enlighet med 52 kap. 11 § SFB.

167

Sekretess och personuppgifter

SOU 2023:81

6.4Utredningens förslag och överväganden

6.4.1Det införs en ny skyldighet att lämna uppgifter till Trafikverket

Utredningens förslag: Myndigheter och arbetslöshetskassor ska på begäran lämna Trafikverket uppgifter som avser en namngiven person när det gäller förhållanden som är av betydelse för ärenden som avser bilstöd.

Skälen för utredningens förslag

Trafikverket behöver kunna inhämta uppgifter från andra myndigheter

För en effektiv handläggning av bilstöd behöver Trafikverket kunna inhämta uppgifter från andra myndigheter. Uppgifterna kan behövas för bedömningen av rätten till bilstöd samt för att bestämma och beräkna storleken på bidragen inom bilstöd. Uppgifterna kan även behövas för att utreda och besluta om återbetalning av bilstöd.

Trafikverket kan behöva uppgifter från Arbetsförmedlingen om aktivitetsstöd och om inskrivning som arbetssökande. Hos Arbets- förmedlingen gäller sekretess i den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte beslut i ärende.37

Trafikverket kan behöva uppgifter om studiestöd till arbetslivs- inriktad utbildning hos Centrala studiestödsnämnden (CSN). Hos CSN gäller sekretess bl.a. i ärende om studiestöd för uppgift om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs.38 I andra ärenden än sådana om studiestöd under sjukdom gäller sekretessen inte beslut i ärenden.

Trafikverket kan behöva uppgifter om funktionsnedsättning från hälso- och sjukvården. Där gäller sekretess bl.a. för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det

3728 kap. 11 § OSL.

3828 kap. 9 § OSL.

168

SOU 2023:81

Sekretess och personuppgifter

inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.39

Trafikverket kan behöva uppgifter om bl.a. familjehemsplacering från kommuner. Från kommuner kan även uppgifter behövas för beräkningen av det inkomstprövade bidraget inom bilstöd.40 Inom socialtjänsten gäller sekretess för uppgift om en enskilds personliga förhållanden om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Med social- tjänst jämställs ärenden om bistånd åt asylsökande och andra utlän- ningar samt verksamhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade.41

Trafikverket kan behöva uppgifter om skuldsanering hos Krono- fogdemyndigheten. Där och i domstol gäller sekretess i ärende om skuldsanering eller F-skuldsanering för uppgift om en enskilds per- sonliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.42

Trafikverket kan behöva uppgifter om beslut om uppehållstill- stånd, dag och grund för ansökan om uppehållstillstånd hos Migra- tionsverket. Utöver vad som gäller enligt 21 kap. 5 § OSL om ut- lännings säkerhet i vissa fall gäller sekretess i verksamhet för kontroll över utlänningar och i ärende om svenskt medborgarskap för upp- gifter om enskildas personliga förhållanden om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.43

Trafikverket kan behöva uppgifter om folkbokföring, boende, familjeförhållanden, inkomst och fastighetsinnehav hos Skatteverket. Inom Skatteverkets folkbokföringsverksamhet gäller sekretess för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.44 I Skatteverkets beskattningsverksam- het gäller sekretess för uppgift om en enskilds personliga eller eko- nomiska förhållanden.45 Huvudregeln inom beskattningsverksamhet är absolut sekretess inom beskattningsverksamhet, dock gäller offent- lighet för beslut som innebär att skatt eller pensionsgrundande in-

3925 kap. 1 § OSL.

4052 kap. 20 § SFB.

4126 kap. 1 § OSL.

4234 kap. 6 § OSL.

4337 kap. 10 § OSL.

4422 kap. 10 § OSL.

4527 kap. 1 § OSL.

169

Sekretess och personuppgifter

SOU 2023:81

komst bestäms och beslut där underlag för bestämmande av skatt fastställs.

Trafikverket kan även behöva uppgifter om körkort, medicinska körkortsvillkor, ägarskap till fordon och fordonsöverlåtelser. Upp- gifter om fordon och körkortsinnehavare finns i vägtrafikregistret. Uppgifterna omfattas inte av sekretess och enligt 3 kap. 4 § väg- trafikdatalagen (2019:369) får direktåtkomst medges i vissa fall.

Trafikverkets behov av uppgifter från en arbetslöshetskassa

Utredningen föreslår i avsnitt 8.1.2 att bilstöd i vissa fall ska kunna lämnas till en försäkrad som har ersättning från arbetslöshetsför- säkringen. För denna bedömning kan Trafikverket behöva inhämta uppgifter från en arbetslöshetskassa. För det inkomstprövade bidra- get inom bilstöd behöver den sökande ge in uppgifter om sina in- komster, vilket t.ex. kan vara intyg eller beslut om arbetslöshets- ersättning. För att kontrollera de uppgifter som lämnats kan uppgifter om arbetslöshetsersättning behöva inhämtas från en arbetslöshetskassa.

Arbetslöshetskassorna är föreningar som bildas och verkar enligt lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor. Tillämpningsområdet för OSL på det statliga och kommunala området har emellertid utvidgats genom att vissa organ jämställs med myndighet i vissa fall (se 2 kap. 3–5 §§ OSL).46 I ärenden om arbetslöshetsförsäkring enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring gäller sekretess för uppgift om enskildas personliga förhållanden om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.47

En ny sekretessbrytande bestämmelse om uppgiftsskyldighet införs

Den sökande ska lämna de uppgifter som behövs för bedömningen av frågan om bilstöd kan lämnas. Den handläggande myndigheten ansvarar emellertid för att ärendena blir utredda i den omfattning som deras beskaffenhet kräver.48 Det ingår därför i ett normalt för- farande att myndigheter kan kontrollera de uppgifter som en sök-

46Regeln att uppgiftsskyldighet enligt lag eller förordning innebär undantag från sekretess gäller också för sådana enskilda organ som enligt 2 kap. 3–5 §§ OSL jämställs med myndighet (se Juno kommentaren till 10 kap. 28 § OSL och prop. 1993/94:48 s. 37–40).

4728 kap.13 § OSL.

48110 kap. 13 § SFB.

170

SOU 2023:81

Sekretess och personuppgifter

ande lämnat mot uppgifter hos andra myndigheter. Vissa sådana uppgifter kommer att kunna lämnas ut till Trafikverket efter en sekretessprövning. Det gäller främst uppgifter som omfattas av ett rakt skaderekvisit, dvs. där presumtionen är att uppgiften är offent- lig. Uppgifter kan i sådana fall efter en begäran lämnas ut till Trafik- verket med stöd av 6 kap. 5 § OSL, dvs. om inte uppgiften är sekre- tessbelagd eller det skulle hindra arbetets behöriga gång. Det är nödvändigt att Trafikverket vid behov även kan få tillgång till vissa uppgifter som omfattas av sekretessbestämmelser hos andra myndig- heter eller en arbetslöshetskassa. För detta krävs en sekretessbrytande bestämmelse hos dessa myndigheter och hos arbetslöshetskassor.

Försäkringskassan kan i sin handläggning enligt SFB få sekretess- belagda uppgifter om en namngiven person och som gäller förhåll- anden av betydelse för tillämpningen av SFB från Arbetsförmed- lingen, Centrala studiestödsnämnden, vårdgivare inom hälso- och sjukvård, kommuner, Kronofogdemyndigheten, Migrationsverket, Skatteverket och Transportstyrelsen. Detta följer av uppgiftsskyl- digheten i 110 kap. 31 § OSL, jämfört med 10 kap. 28 § OSL. Skyl- digheten i bestämmelsen riktas till myndigheter och gäller således även för andra myndigheter än de ovan nämnda. Skyldigheten är dock att lämna uppgifter till bl.a. Försäkringskassan men däremot inte till Trafikverket.

Försäkringskassan kan även inhämta uppgifter från en arbetslös- hetskassa, som bl.a. till Försäkringskassan ska lämna de vissa uppgif- ter om ersättning som har betydelse hos mottagaren i ett ärende om förmån, ersättning eller annat stöd åt enskild.49 Inte heller denna uppgiftsskyldighet gäller gentemot Trafikverket.50

För handläggningen av bilstöd, däribland kontrollen av uppgifter i ärenden om bilstöd, behöver Trafikverket kunna få uppgifter som har betydelse för ärendet från andra myndigheter. Trafikverkets möjligheter bör vara desamma som nu gäller för Försäkringskassan. Utredningen föreslår därför att det införs en ny sekretessbrytande bestämmelse som innebär att myndigheter och arbetslöshetskassor

4948 d § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.

50Arbetslöshetskassorna omfattades tidigare av uppgiftsskyldighet såsom i 110 kap. 31 § SFB. Vid införandet av 48 d § i lagen (1997:238) om arbetslöshetshetsförsäkringen och den gene- rella uppgiftsskyldighet gentemot Försäkringskassan som där anges bedömdes den tidigare före- skrivna uppgiftsskyldigheten inte längre behövas, se Ökat informationsutbyte mellan arbetslös- hetsförsäkringen, socialförsäkringen och studiestödet (prop. 2000/01:129 s. 65).

171

Sekretess och personuppgifter

SOU 2023:81

ska lämna uppgifter till Trafikverket som har betydelse för ärenden om bilstöd.

Tillämpningsområdet bör begränsas till uppgifter som avser en namngiven person i ett ärende om bilstöd

Det är inte nödvändigt att en bestämmelse om uppgiftsskyldighet utformas med tanke på att uppgifterna är sekretessbelagda. Det krävs däremot att en sådan bestämmelse uppfyller vissa krav på kon- kretion.51 En uppgiftsskyldighet ska inte leda till att fler uppgifter än nödvändigt lämnas ut och utlämnande bör därför endast föreskrivas när det är nödvändigt för den mottagande myndighetens verksam- het. Utredningen bedömer att den uppgiftsskyldighet som föreslås bör utformas med ledning av lydelsen i 110 kap. 31 § SFB och att uppgiftsskyldigheten endast bör gälla efter Trafikverkets begäran. Vilka uppgifter som Trafikverket kan ha behov varierar (se av- snitt 6.3.4) och det är därför inte lämpligt att i den bestämmelse som föreslås ska införas specificera vilka uppgifter som skyldigheten ska omfatta. Uppgiftsskyldigheten bör dock begränsas på så sätt att den endast avser uppgifter som avser en namngiven person när det gäller förhållanden som är av betydelse för ärenden om bilstöd.52

Bestämmelsen om uppgiftsskyldighet bör införas i SFB

Nuvarande bestämmelser om uppgiftsskyldighet som ligger till grund för informationsutbyte mellan Försäkringskassan och andra myn- digheter samt arbetslöshetskassor finns på skilda håll i lagstiftningen och inte alltid i den författning som reglerar verksamheten. Det finns flera olika alternativ till hur den uppgiftsskyldighet som nu föreslås skulle kunna regleras. Ett alternativ vore att föreskriva uppgifts- skyldighet i de bestämmelser som reglerar verksamheten hos de myndigheter varifrån Trafikverket skulle ha av att inhämta uppgifter från och hos arbetslöshetskassor. Ett annat alternativ vore att införa den nya uppgiftsskyldighet som föreslås i den författning som reglerar den förmån för vilken uppgifter behöver kunna lämnas ut, dvs. bilstöd. Utredningen anser att ett införande av en bestämmelse i SFB

51Regeringens proposition 1979/80:2 med förslag till sekretesslag m.m. Del A, s. 322.

52Med namngiven person bör endast avses den försäkrade själv, jfr JO 2008/09, s. 345.

172

SOU 2023:81

Sekretess och personuppgifter

framstår som den mest lämpliga lösningen för den nya uppgiftsskyl- dighet som nu föreslås.

Bilstöd regleras i socialförsäkringsbalken och i förordningen (2010:1745) om bilstöd till personer med funktionshinder. Den upp- giftsskyldighet som föreslås gälla gentemot Trafikverket i samband med handläggningen av bilstöd är då samlad i SFB. Det är tänkbart att reglera arbetslöshetskassornas uppgiftsskyldighet i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. Mot en sådan lösning talar dock att bestämmelserna om uppgiftsskyldighet i lagen (1997:238) om arbets- löshetsförsäkring är utformade som en generell skyldighet att lämna ut uppgifter. Trafikverkets behov att inhämta uppgifter från arbets- löshetskassorna bör emellertid endast uppstå i ett begränsat antal ären- den om bilstöd.

6.4.2En ny uppgiftsskyldighet för Försäkringskassan införs

Utredningens förslag: Försäkringskassan ska på begäran lämna Trafikverket uppgift som avser en namngiven person när det gäller förhållanden av betydelse för ärenden som avser bilstöd om upp- giften behövs i ett ärende där.

Skälen för utredningen förslag

Trafikverkets behov av uppgifter från Försäkringskassan

Hos Försäkringskassan gäller sekretess för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om upp- giften röjs, och uppgiften förekommer i ett ärende enligt lagstiftning som bland annat rör ekonomisk förmån för enskild.53 Enligt den nuvarande ordningen lämnar Försäkringskassan uppgifter till Trafik- verket med stöd av 10 kap. 2 § OSL, där det anges att uppgifter kan lämnas till en annan myndighet om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet. För- säkringskassan kan således inte med stöd av bestämmelsen lämna ut alla de uppgifter som är nödvändiga för att Trafikverket ska kunna

5328 kap. 1 § OSL.

173

Sekretess och personuppgifter

SOU 2023:81

handlägga bilstöd. Såsom redovisats i avsnitt 6.4.1 kommer Trafik- verket vid handläggningen av bilstöd behöva flera typer av uppgifter från Försäkringskassan bl.a. om bostadstillägg, rehabiliteringsersätt- ning, aktivitetsstöd, sjukersättning, sjukpenning, etableringsersätt- ning, föräldrapenning, omvårdnadsbidrag och vårdbidrag. Enligt ut- redningens förslag om ikraftträdande och övergångsbestämmelser (se kapitel 9) kommer Trafikverket också behöva uppgifter om tidigare beslutat bilstöd.

En ny sekretessbrytande bestämmelse för Försäkringskassan införs

Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten ska, enligt 3 § första stycket i förordningen (1980:995) om skyldighet för Försäkrings- kassan och Pensionsmyndigheten att lämna uppgifter till andra myn- digheter, på begäran lämna uppgifter om enskildas adress, deras arbets- givares namn och adress samt enskildas ekonomiska förhållanden och den tidsperiod en utgiven ersättning avser till Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, åklagarmyndighet, Kronofogdemyndigheten, Skatte- verket, Brottsoffermyndigheten, socialnämnd, Kriminalvården, studie- stödsmyndighet, myndighet som har hand om ärenden om bostads- bidrag, offentlig sjukvårdshuvudman när det gäller ärenden om avgift för vård på enskild sjukvårdsinrättning och Migrationsverket, om uppgifterna behövs i ärenden där.

Uppgiftsskyldigheten gäller således inte gentemot Trafikverket och den omfattar endast uppgifter om enskildas adress, deras arbets- givares namn och adress samt enskildas ekonomiska förhållanden och den tidsperiod en utgiven ersättning avser. Trafikverket kan be- höva ta del av fler uppgifter från Försäkringskassan än de som anges i bestämmelsen.

Utredningen föreslår därför att det i bestämmelsen införs att Försäkringskassan på begäran ska lämna Trafikverket uppgift som avser en namngiven person när det gäller förhållanden som är av be- tydelse för ärenden om bilstöd om uppgiften behövs i ett ärende där. Utredningen har mot bakgrund av förslaget i avsnitt 6.4.1 övervägt behovet av att i förordningen införa en särskild bestämmelse för informationsutbytet mellan Trafikverket och Försäkringskassan, efter- som den i avsnitt 6.4.1 föreslagna skyldigheten gäller myndigheter, dvs. även Försäkringskassan.

174

SOU 2023:81

Sekretess och personuppgifter

Mot att även i förordningen införa en ny bestämmelse om uppgiftsskyldighet för Försäkringskassan talar komplexiteten och svåröverskådligheten i frågor om offentlighet- och sekretess. Infor- mationsutbyte mellan aktörer som berörs av 110 kap. 31 § SFB sker i dag enligt ett flertal bestämmelser i olika författningar, vars tillämp- ningsområde i vissa fall överlappar varandra. Ett visst utlämnande av en uppgift kan således ske med stöd av olika bestämmelser. Ett enklare och tydligare regelverk skulle kunna förstärka rättssäker- heten i tillämpningen av regelverket och i större utsträckning tillämpas så som det är avsett. Det blir dessutom mer förutsägbart för den enskilde.54

Skälet för att införa en ny parallell bestämmelse i förordningen är att bestämmelserna om uppgiftsskyldighet i 110 kap. 31–37 §§ SFB tar sikte på uppgifter som bl.a. Försäkringskassan behöver för sin handläggning. Systematiken i SFB jämfört med i förordningen inne- bär att uppgiftsskyldigheter gentemot Försäkringskassan samlats i SFB och Försäkringskassans skyldighet att själv lämna uppgifter sam- lats i förordningen. Tillämpningsområdet för skyldigheterna som före- slås enligt SFB och enligt förordningen är detsamma. Den reglering som utredningen föreslår sker således med motsvarande systematik och bör därför bidra till tydlighet.55

6.4.3Sekretess kommer att gälla hos Trafikverket

Utredningens bedömning: Uppgifter om enskildas personliga för- hållanden hos Trafikverket i ärenden om bilstöd omfattas av sekre- tess enligt 28 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Någon ny sekretessbestämmelse till skydd för enskildas person- liga förhållanden behöver inte införas med anledning av utred- ningens förslag.

54Jfr Utökat informationsutbyte (Ds 2022:13), s. 180.

55Lagrådet har i andra sammanhang framfört att vissa bestämmelser i SFB ter sig främmande om den inte omnämner någon förmån som regleras i balken och inte gäller underrättelse som ska lämnas till Försäkringskassan eller annat socialförsäkringsorgan (se Socialförsäkringsbalk, prop. 2008/09:200 s. 564).

175

Sekretess och personuppgifter

SOU 2023:81

Skälen till utredningen bedömning

Uppgifter som Trafikverket kommer att förfoga över i ärenden om bilstöd

Den information som Trafikverket kommer att förfoga över i ären- den om bilstöd består huvudsakligen av uppgifter som lämnas av den enskilde i samband med en ansökan om bilstöd. Den kan också komma att bestå av uppgifter som Trafikverket inhämtat från andra myndigheter och från arbetslöshetskassor. Uppgifterna omfattar enskildas personliga och ekonomiska förhållanden och behövs för att kunna bedöma rätten till bilstöd. Dessa uppgifter kan vara integri- tetskänsliga. När handlingar med sådana uppgifter inkommer till Trafik- verket blir de allmänna handlingar. Utan särskild sekretessreglering är allmänna handlingar offentliga. Det är viktigt att uppgifterna om de enskilda har ett tillfredställande skydd och utredningen anser att det skyddet ska vara detsamma som enligt nuvarande ordning.

Sekretessbestämmelser för uppgifter i ärenden om bilstöd

Vid en ansökan om bilstöd kommer uppgifter om hälsotillstånd och andra uppgifter av personlig natur att ges in till Trafikverket. Ett antal olika sekretessbestämmelser kan då komma att aktualiseras. Hos Trafikverket gäller sekretesskydd för uppgifter om enskildas hälsa och sexualliv (21 kap. 1 § OSL) och för uppgift om en enskilds bo- stadsadress, telefonnummer och andra jämförbara uppgifter som kan lämna uppgift om var den enskilde bor eller som kan användas för att komma i kontakt med den enskilde samt för motsvarande upp- gifter om den enskildes anhöriga (21 kap. 3 § OSL). Sekretessen i bestämmelserna har ett kvalificerat rakt skaderekvisit, vilket innebär att presumtionen är offentlighet.

I ärenden om bilstöd blir emellertid även bestämmelsen i 28 kap. 1 § OSL tillämplig. Bestämmelsen gäller sekretess hos bl.a. Försäk- ringskassan om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga för- hållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs, och uppgiften förekommer i ett ärende enligt lagstiftning som bland annat rör ekonomisk förmån för enskild. Enligt bestämmelsens andra stycke gäller motsvarande sekretess hos en annan myndighet som har till uppgift att handlägga

176

SOU 2023:81

Sekretess och personuppgifter

ärenden enligt den lagstiftning som anges i första stycket. Bestäm- melsen är därför tillämplig hos Trafikverket i ärenden om bilstöd.

Föremålet för sekretessen i bestämmelsen är uppgifter om enskildas personliga förhållanden. I sammanhanget nämns särskilt hälsotillstånd och uppgifter om en persons ekonomi faller också in under begreppet personliga förhållanden. Sekretessbestämmelsen kan således tillämpas för t.ex. inkomstuppgifter som ligger till grund för beräkningen av stödets storlek. Bestämmelsen har ett rakt skaderekvisit, dvs. pre- sumtionen är offentlighet. En uppgift bör dock inte lämnas ut om upp- giften som sådan är av den arten att ett utlämnande typiskt sett kan vara ägnat att medföra skada för det intresse som ska skyddas.56

Behövs nya sekretessbestämmelser till skydd för den enskilde?

Frågan är om det finns skäl att överväga ett starkare skydd för upp- gifterna om enskilda i ärenden om bilstöd hos Trafikverket än vad som i dag gäller för sådana uppgifter hos Försäkringskassan. Vid införande av nya sekretessbestämmelser ska sekretessintresset i varje sammanhang vägas mot intresset av insyn i myndigheternas verk- samhet. Denna avvägning kan mycket väl tänkas utfalla på skilda sätt hos olika myndigheter och inom olika områden. Offentlighetsintresset kan således kräva att de uppgifter som behandlas som hemliga hos en myndighet är offentliga hos en annan myndighet som har in- hämtat dem hos den förstnämnda.57

Utredningen konstaterar att uppgifterna kommer ha motsvar- ande skydd hos Trafikverket som de i dag har hos Försäkringskassan. Utredningen ser därför inget skäl att göra en annan bedömning av skyddet för uppgifterna än lagstiftaren tidigare gjort. Detta gäller även om handläggningen flyttas till en annan myndighet. Utredningen bedömer sammanfattningsvis att uppgifter hos Trafikverket om den enskildes personliga förhållanden omfattas av ett tillräckligt sekre- tesskydd 28 kap. 1 § OSL.

56Regeringens proposition 1979/80:2 med förslag till sekretesslag m.m. Del A, s. 80 f.

57Regeringens proposition 1979/80:2 med förslag till sekretesslag m.m. Del A, s. 75 f.

177

Sekretess och personuppgifter

SOU 2023:81

6.4.4Trafikverkets utlämnande av uppgifter till myndigheter

Utredningens bedömning: Befintliga sekretessbrytande bestäm- melser är tillräckliga för att Trafikverket ska kunna lämna ut upp- gifter till de myndigheter som behöver uppgifterna i sin verksamhet. Det finns inte skäl att införa nya bestämmelser om uppgifts- skyldighet för Trafikverket.

Skälen för utredningens bedömning

Andra myndigheters behov att ta del av uppgifter från Trafikverket

Ett beslut om bilstöd kan ha betydelse för andra myndigheters verk- samhet. Försäkringskassan lämnar med stöd av olika bestämmelser ut uppgifter om bilstöd till andra myndigheter som behöver uppgift- erna i sin verksamhet. För att tillförsäkra att en mottagande myndig- het fortsatt får del av uppgifter som behövs i dess verksamhet finns skäl att överväga om nya uppgiftsskyldigheter för Trafikverket be- höver införas.

Utöver de sekretessbrytande bestämmelser som följer av förslagen

iavsnitt 5.5.1–2 om att Trafikverket ska omfattas av bidragsbrotts- lagen (2007:612) och lagen (2008:206) om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar behöver Trafikverket lämna ut beslut om bilstöd till Försäkringskassan, eftersom dispositionsrätten av anslaget inte föreslås förändras. Vidare har Inspektionen för socialförsäk- ringen (ISF) och socialtjänsten behov av att få del av uppgifter för sina verksamheter.

Trafikverkets kan lämna uppgifter till Försäkringskassan

Trafikverket behöver kunna lämna ut uppgifter om beviljat bilstöd till Försäkringskassan för att utbetalningar ska kunna verkställas. Uppgifterna som kan omfattas av sekretess enligt, 28 kap. 1 § OSL kommer att kunna lämnas ut enligt 10 kap. 2 § OSL. Det anses nöd- vändigt att Trafikverket lämnar ut uppgifter om beviljat bilstöd till Försäkringskassan för att Trafikverket ska kunna fullgöra sin verk- samhet. Det finns således inte skäl att föreslå en ny sekretessbryt- ande uppgiftsskyldighet för Trafikverket gentemot Försäkringskassan.

178

SOU 2023:81

Sekretess och personuppgifter

Trafikverkets kan lämna ut uppgifter till Inspektionen för socialförsäkringen (ISF)

Enligt förordningen (2009:602) med instruktion för Inspektionen för socialförsäkringen ska myndigheten genom systemtillsyn och effektivitetsgranskning värna rättssäkerheten och effektiviteten inom socialförsäkringsområdet. Enligt utredningens förslag ska ISF fort- satt utöva tillsyn och granskning av bilstöd, såsom under Försäkrings- kassans huvudmannaskap. Det är därför viktigt att ISF får del av de uppgifter som behövs för det uppdraget.

I 5 a § förordningen (2003:766) om behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens administration anges att Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten på begäran ska lämna Inspektionen för socialförsäkringen de uppgifter som inspektionen behöver för sin systemtillsyn och effektivitetsgranskning enligt 2 § första stycket 1 och 2 samt 3 § förordningen (2009:602) med instruktion för Inspek- tionen för socialförsäkringen. Förordningen ger föreskrifter i fråga om sådan behandling av personuppgifter som omfattas av 114 kap. SFB. Av 114 kap. 2 § SFB framgår att kapitlet tillämpas vid behand- ling av personuppgifter i verksamhet som gäller förmåner enligt SFB, samt andra förmåner och ersättningar som enligt lag eller förordning eller särskilt beslut av regeringen handläggs av Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten. Med socialförsäkringens administration avses i detta kapitel administration hos dessa myndigheter. Upp- giftsskyldigheten i 5 a § förordning (2003:766) om behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens administration omfattar enligt sin lydelse således inte Trafikverket.

Enligt 10 kap. 17 § OSL hindrar inte sekretess att en uppgift läm- nas till en myndighet, om uppgiften behövs där för tillsyn över eller revision hos den myndighet där uppgiften förekommer. För att en sekretessbelagd uppgift ska få lämnas ut med stöd av bestämmelsen är dock att uppgiften behövs för tillsynen. Mot bakgrund av utred- ningens förslag att ISF fortsatt ska utöva tillsyn över bilstöd bedömer utredningen att Trafikverket, med stöd av 10 kap. 17 § OSL, kan lämna ut uppgifter som kan omfattas av sekretess till ISF. Detta gäller även om någon uppgiftsskyldighet inte är särskilt föreskriven.58 Upp- gifter om den enskildes förhållanden kommer efter ett sådant utläm- nande till ISF att skyddas av motsvarande sekretess hos ISF som hos

58Regeringens proposition 1979/80:2 med förslag till sekretesslag m.m. Del A, s. 325.

179

Sekretess och personuppgifter

SOU 2023:81

Trafikverket, enligt 11 kap. 1 § OSL. Bestämmelsen innebär att om en myndighet i verksamhet som avser tillsyn eller revision, från en annan myndighet får en sekretessreglerad uppgift, blir sekre- tessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos den mottagande myndigheten.59 Sekretess gäller emellertid inte på en uppgift som in- går i ett beslut hos den mottagande myndigheten.

I förarbeten till OSL framhålls att det ligger i sakens natur att en myndighets tillsyns- eller revisionsbefogenhet ska ha författnings- stöd för att bestämmelsen ska bli tillämplig.60 Utredningen föreslår i avsnitt 5.2.2 att det i förordningen (2009:602) med instruktion för Inspektionen för socialförsäkringen ska anges att ISF ska utöva systemtillsyn över och utföra effektivitetsgranskning av den verk- samhet som bedrivs av Trafikverket och som avser bilstöd. Bestäm- melserna i 10 kap. 17 § och 11 kap. 1 § OSL bedöms därmed tillämp- liga och tillräckliga.61 Det bedöms därför inte nödvändigt att införa en ny bestämmelse om uppgiftsskyldighet för Trafikverket.

Trafikverket kan lämna ut uppgifter till socialnämnder

Uppgifter om förmån, ersättning eller annat stöd som har beviljats från en myndighet kan ha betydelse för bedömningen hos en social- nämnd om ekonomiskt bistånd till en enskild. För att en socialnämnd ska kunna få uppgifter som är nödvändiga för en sådan bedömning finns en sekretessbrytande bestämmelse i 11 kap. 11 § socialtjänst- lagen (2001:453). Enligt den bestämmelsen har en socialnämnd rätt att ta del av uppgifter om förmån, ersättning eller annat stöd åt en- skild hos Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, Pensions- myndigheten och arbetslöshetskassorna. Om det finns skäl för det ska nämnda aktörer på eget initiativ lämna sådana uppgifter till social- nämnden. Närmare föreskrifter om vilka uppgifter som avses finns i 8 § förordningen (2008:975) om uppgiftsskyldighet i vissa fall enligt socialtjänstlagen (2001:453).

Trafikverkets beslut om beviljat bilstöd kommer att lämnas till Försäkringskassan, eftersom utredningen inte föreslår att anslaget ska flyttas från Försäkringskassan (se avsnitt 5.1.3). Uppgifter om

59Sekretessen gäller emellertid inte en uppgift som ingår i ett beslut hos den mottagande myn- digheten, 11 kap. 1 § första stycket OSL.

60Regeringens proposition 1979/80:2 med förslag till sekretesslag m.m. Del A, s. 317.

61Se direktiven Inrättande av Inspektionen för socialförsäkringen (dir. 2008:136).

180

SOU 2023:81

Sekretess och personuppgifter

lämnat bilstöd kommer alltså finnas hos Försäkringskassan. Enligt gällande sekretessbrytande uppgiftsskyldigheter kan socialtjänsten således fortsatt få uppgifter om lämnat bilstöd under Trafikverkets huvudmannaskap. Mot bakgrund av ovanstående bedömer utredningen att det inte behöver införas någon ny bestämmelse om uppgiftsskyl- dighet.

Sammantagen bedömning

Utredningens sammantagna bedömning är att befintliga sekretess- brytande bestämmelser är tillräckliga för att Trafikverket ska kunna lämna ut nödvändiga uppgifter till de myndigheter som behöver upp- gifterna i sin verksamhet. Det finns därför inte skäl att föreslå nya bestämmelser om uppgiftsskyldighet för Trafikverket, för att upp- gifter i ärenden om bilstöd fortsatt ska kunna lämnas ut till andra myndigheter.

6.4.5Stöd för personuppgiftbehandlingen hos Trafikverket

Utredningens bedömning: Det finns rättslig grund för behand- lingen av personuppgifter i Trafikverkets verksamhet. Behand- lingen av personuppgifter är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i myndighetsutövning. Delar av Trafikverkets personuppgiftsbehandling kommer även att vara nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse som myndig- heten har. Den rättsliga grunden kommer att framgå av nationell rätt på det sätt som krävs enligt dataskyddsförordningen.

Skälen för utredningens bedömning

Rättslig grund för personuppgiftsbehandlingen

För att behandling av personuppgifter ska vara laglig och tillåten behöver någon av de rättsliga grunderna för behandling i artikel 6.1 i dataskyddsförordningen uppfyllas. Utredningens förslag är att Trafikverket ska administrera bilstöd, samt att bidragsbrottlagen (2007:612) och lagen (2008:206) om underrättelseskyldighet vid fel-

181

Sekretess och personuppgifter

SOU 2023:81

aktiga utbetalningar från välfärdssystemen fortsatt ska omfatta bil- stöd och därför utvidgas till att omfatta Trafikverket.

I artikel 6 i dataskyddsförordningen uttrycks det grundläggande kravet att det ska finnas en giltig rättslig grund för varje behandling av personuppgifter, för att behandlingen ska vara laglig. Bland de rättsliga grunder som anges i artikeln kan nämnas att behandlingen är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse som åvilar den personuppgiftsansvarige (artikel 6.1 c) eller för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i den personuppgiftsansvariges myndighetsutövning (artikel 6.1 e). Dataskyddsförordningens krav på hur den rättsliga grunden fastställs framgår av artikel 6.3.

Enligt 2 kap. 1 och 2 §§ dataskyddslagen kan den rättsliga grunden eller det allmänna intresset följa av lag eller annan författning, av kollektivavtal eller av beslut som har meddelats med stöd av lag eller annan författning.62 Enligt förarbetena till dataskyddslagen anses uppgifter som riksdag eller regering har gett i uppdrag åt statliga myndigheter att utföra vara av allmänt intresse. Därav följer att den verksamhet som en statlig eller kommunal myndighet bedriver, inom ramen för sin befogenhet, är av allmänt intresse. Den rättsliga grun- den i artikel 6.1 e bör därmed vanligen tillämpas av myndigheter, även utanför området för myndighetsutövning. Detta utesluter inte att också andra rättsliga grunder samtidigt kan vara tillämpliga i vissa situationer. I normalfallet utgör en myndighets uppdrag enligt för- fattning, instruktion eller regleringsbrev en rättslig grund för behand- ling av personuppgifter enligt artikel 6.1 e.63

Myndigheter kan vid sidan av sina uppgifter och uppdrag enligt ovan sägas ha rättsliga förpliktelser. Tydliga uppdrag att behandla personuppgifter i författning kan utgöra en rättslig förpliktelse en- ligt artikel 6.1 c. Det kan exempelvis handla om författningar som anger en skyldighet för en myndighet att lämna personuppgifter till en annan myndighet. Den personuppgiftsbehandling som sker för att fullfölja en sådan informationsskyldighet kommer därmed även att vara nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse enligt artikel 6.1 c.

Utredningen bedömer sammantaget att den behandling av person- uppgifter som är nödvändig för att Trafikverket ska kunna utföra sina uppgifter enligt utredningens förslag omfattas av de rättsliga grunderna i artikel 6.1 c och 6.1 e i dataskyddsförordningen.

62Lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning.

63Ny dataskyddslag (prop. 2017/18:105 s. 53 ff.).

182

SOU 2023:81

Sekretess och personuppgifter

Är den rättsliga grunden fastställd i nationell rätt enligt kraven i dataskyddsförordningen?

Grunden för behandlingen som avses i artikel 6.1 c och e ska vara fastställd i unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt (arti- kel 6.3). I skäl 45 till dataskyddsförordningen anges att förordningen inte medför något krav på en särskild lag för varje enskild behand- ling. Det kan vara tillräckligt med en lag som grund för flera behand- lingar som bygger på en rättslig förpliktelse som åvilar den person- uppgiftsansvarige, eller om behandlingen krävs för att utföra en uppgift av allmänt intresse, eller om behandlingen utförs som ett led i myn- dighetsutövning.

Dataskyddsförordningens krav på att den grund för behandling som avses i artikel 6.1 c och e ska vara fastställd i enlighet med unions- rätten eller den nationella rätten innebär inte ett krav på att själva behandlingen av personuppgifter måste regleras. Det är i stället den rättsliga förpliktelsen, uppgiften av allmänt intresse respektive myn- dighetsutövningen som ska ha stöd i rättsordningen.64

Utredningen föreslår i avsnitt 5.2.1 att uppdraget att administrera bilstöd ska anges i Trafikverkets instruktion. De uppgifter som Trafikverket därför ska behandla kommer således att framgå av svensk författning. Bestämmelser om villkor och om handläggning av bil- stöd finns i socialförsäkringsbalken (2010:110) som kompletteras av förordningen (2010:1745) om bilstöd till personer med funktions- hinder. Trafikverket föreslås också omfattas av en skyldighet att lämna uppgifter till andra myndigheter, enligt bidragsbrottslagen (2007:612) och lagen (2008:206) om underrättelseskyldighet vid fel- aktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Den rättsliga förpliktelsen att lämna uppgifter till andra myndigheter kommer således framgå av lag.

Vid bedömningen om den reglering som föreslås är ett tillräckligt stöd för personuppgiftsbehandlingen är utgångspunkten dataskydds- förordningens krav på proportionalitet (artikel 6.3) samt tydlighet, precision och förutsägbarhet för de registrerade, dvs. de personer som personuppgifterna rör (skäl 41). Vid denna bedömning är integri- tetsriskerna av avgörande betydelse. Ett mer kännbart intrång kräver en mer preciserad rättslig grund som gör intrånget förutsebart,

64Ny dataskyddslag (prop. 2017/18:105 s. 48).

183

Sekretess och personuppgifter

SOU 2023:81

medan personuppgiftsbehandling med lägre integritetsrisker kan ske med stöd av en mer allmänt hållen rättslig grund enligt artikel 6.3.65 Vid handläggningen av en ansökan om bilstöd kommer Trafik- verket att behandla uppgifter om hälsa, vilket är en känslig person- uppgift enligt artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning. Behandling av känsliga personuppgifter enligt artikel 9.1 är som utgångspunkt förbjuden, dock inte om något av de undantag som beskrivs i arti- kel 9.2 a–j kan tillämpas. Dessa undantag är uttömmande och det saknas därför utrymme för medlemsstaterna att i nationell rätt före-

skriva ytterligare undantag.

I artikel 9.2 g anges att behandling är tillåten om den är nödvändig av hänsyn till ett viktigt allmänt intresse, på grundval av unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt, vilken ska stå i proportion till det eftersträvade syftet, vara förenligt med det väsentliga innehållet i rätten till dataskydd och innehålla bestämmelser om lämpliga och särskilda åtgärder för att säkerställa den registrerades grundläggande rättigheter och intressen. Bestämmelsen i artikel 9.2 g, som ger ut- rymme för behandling av känsliga uppgifter om behandlingen är nödvändig på grundval av ett viktigt allmänt intresse. Bestämmelsen kan dock medföra krav på kompletterande nationell reglering avse- ende en viss behandling av känsliga personuppgifter. Som tidigare nämns får medlemsstaterna införa mer specifika bestämmelser i fråga om behandling som sker med stöd av artikel 6.1 c (rättslig förplikt- else) och 6.1 e (allmänt intresse och myndighetsutövning), även när det gäller känsliga personuppgifter (artikel 6.2) (se även 3 kap. 2–3 §§ dataskyddslagen).66

Trafikverket behandlar redan i dag känsliga personuppgifter som rör de som ansöker om bilstöd med stöd av regleringen i dataskydds- förordningen och dataskyddslagen.67 Den behandlingen sker inom ramen för de bedömningar som Försäkringskassan inhämtar från Trafikverket (se avsnitt 3.2). Av 3 kap. 3 § dataskyddslagen följer att känsliga uppgifter får behandlas av en myndighet med stöd av arti- kel 9.2 g dataskyddsförordningen om uppgifterna har lämnats till myn- digheten och behandlingen krävs enligt lag, om behandlingen är nöd- vändig för handläggningen av ett ärende, eller i annat fall, om

65Ny dataskyddslag (prop. 2017/18:105 s. 51).

66Integritetsskyddsmyndigheten (IMY-2022-10835) s. 15.

67Denna behandling sker som en följd av att Försäkringskassan inhämtar Trafikverkets bedöm- ning av en sökandes anpassningsbehov, enligt 5 § förordningen (2010:1745) om bilstöd till per- soner med funktionshinder.

184

SOU 2023:81

Sekretess och personuppgifter

behandlingen är nödvändig med hänsyn till ett viktigt allmänt intresse och inte innebär ett otillbörligt intrång i den registrerades personliga integritet. Trafikverket har inte någon särskild registerförfattning som reglerar myndighetens behandling av personuppgiftsbehandling.

Utredningen bedömer att den rättsliga grunden för Trafikverkets behandling av personuppgifter i handläggning av bilstöd, genom data- skyddslagen och föreslagen reglering om Trafikverkets uppgifter att administrera bilstöd enligt Trafikverkets instruktion, är tillräckligt preciserad på ett sätt som gör intrånget förutsebart. Detta eftersom behandlingen av de aktuella personuppgifterna får ske i samband med handläggningen av en ansökan om bilstöd. Utredningen bedömer att det därför inte är motiverat med ytterligare bestämmelser utöver redan föreslagna, för att Trafikverkets behandling av personuppgifter i sam- band med handläggningen av bilstöd ska vara tillåten. Den person- uppgiftsbehandling som sker för att handlägga en ansökan om bil- stöd kommer vara nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i myndighetsutövning enligt artikel 6.1 e. Den personuppgiftsbehandling som sker för att fullfölja den före- slagna underrättelseskyldigheten kommer att vara nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse enligt artikel 6.1 c. Den rättsliga grun- den kommer att framgå av nationell rätt på det sätt som krävs enligt dataskyddsförordningen.

185

7Förslag till förändrade bidragsregler inom bilstöd

Enligt direktivet ska utredningen lämna förslag på hur regelverket för bilstöd kan förändras på ett sätt som innebär en enklare hand- läggningsprocess och ökad förutsebarhet för den försäkrade. I kapi- tel 4–6 lämnas förslag om att Trafikverket ska ansvara för admini- strationen av bilstödet, om hur förslaget bör genomföras och om vilka bestämmelser som fortsatt gäller för uppgifter i ärenden om bilstöd hos Trafikverket.

I detta kapitel lämnar utredningen förslag till förändringar av bidragsreglerna inom bilstöd. Ett syfte med förslagen är att förenkla handläggningen av ärenden om bilstöd. Ett annat syfte är att för- bättra förutsättningarna för personer med funktionsnedsättning att kunna nyttja bilstöd genom att öka förutsebarheten. Utredningen föreslår inga förändringar av grundvillkoren för bilstöd, dvs. frågor om funktionshindrets varaktighet och omfattning, den sökandes bo- sättning, ålder och inkomster.

Enligt utredningens direktiv ska utredningens förslag inte inne- bära ökade kostnader i förhållande till nuvarande anslagsnivå. Utred- ningen bedömer att förslagen medför ökade utgifter för bilstöd men att utgiftsökningen ryms inom ramen för gällande anslagsnivå 2023, se även kapitel 10.

7.1Motiv för förändrade bidragsregler

Utredningen bedömer att det finns fyra indikationer på att bidrags- reglerna bör förändras. En första indikation är att användningen av bilstöd minskat kraftigt genom 2017 års reform.1 Det saknas sam-

1Se avsnitt 2.4.

187

Förslag till förändrade bidragsregler inom bilstöd

SOU 2023:81

tidigt indikationer på att behovet av bilstöd har minskat bland per- soner som har en varaktig funktionsnedsättning som påverkar möjlig- heten till förflyttning och på att personkretsen som sådan har minskat.

En andra indikation är att bidragskonstruktionen inom bilstöd uppfattas som ogenomtränglig och svårtolkad. Detta påpekas samstäm- migt i de intervjuer som utredningen genomfört med berörda myn- digheter, funktionshinderorganisationer och anpassningsbranschen. Det framgår också av en undersökning som genomförts av VTI2 och av enkätundersökningen i panelen Rivkraft som genomförts av Myn- digheten för delaktighet 2023, på uppdrag av utredningen.3

En tredje indikation är att handläggningstiden för bilstödsären- den har ökat efter 2017 års reform. Det förekommer att tiden från ansökan om bilstöd till beslut om bidrag kan ta över ett år. Det är inte effektivt och ändamålsenligt samt en olägenhet för den sökande.

En fjärde indikation är att handläggningskostnaden för ärenden om bilstöd stigit kraftigt efter 2017 års reform. Enligt Försäkrings- kassan steg myndighetens styckkostnad per bilstödsbeslut från 8 082 kronor 2016 till 12 871 kronor under 2017 (uppmätt under perioden augusti 2016–september 2017).4 Enligt Försäkringskassan har emellertid myndighetens styckkostnad sjunkit till 8 516 kronor 2022.5 Trafikverkets kostnader för bilstödsärenden har stigit kraftigt efter 2017 års reform, från 4,6 miljoner kronor 2016 till knappt 9,8 mil- joner kronor 2022.6

7.2Målen med förslagen till förändrade bidragsregler

Användningen av bilstödet har minskat sedan 2017 års reform trädde i kraft. Minskningen gäller både antalet ansökningar och antalet be- slut att lämna bilstöd, liksom andelen som begär utbetalning av beslutat bilstöd. Utredningen erfar att mörkertalet av personer med funktionsnedsättning som har behov av bilstöd och uppfyller vill-

2Bilförare och passagerare med behov av bilanpassning – kartläggning av användning, säkerhet och bilstödsprocessen, VTI, 2023:4.

3Sammanställning av Rivkraft, enkätperiod 2023-03-20–2023-04-11, e-mail från MDF till ut- redningen 2023-05-05. Se även avsnitt 2.4.5 rörande orsaker till minskad användning av bilstöd.

4Uppföljning av administrativa konsekvenser av det reformerade bilstödet, svar på regeringsupp- drag, 2019-01-07, ref. nr 11990-2018, Försäkringskassan, s. 17.

5Uppgift till utredningen från Försäkringskassan via e-mail 2023-05-12.

6Uppgift till utredningen från Trafikverket via e-mail 2023-01-23.

188

SOU 2023:81

Förslag till förändrade bidragsregler inom bilstöd

koren för att kunna lämnas bilstöd sannolikt är stort. För att bidra till att bilstödets syfte kan uppnås ser vi att bidragsreglerna inom bilstöd behöver förändras. Utredningen har samtidigt en finansiell restriktion att beakta, utredningens förslag ska rymmas inom ramen för bilstödets anslagsnivå för 2023. Utredningen har lagt fast ett an- tal mål för de förslag om förändrade bidragsregler som utredningen lämnar, för att handläggningsprocessen ska förenklas och förutse- barheten öka. Vi beskriver dessa mål nedan.

7.2.1Åtta mål för förändrade bidragsregler inom bilstödet

Utredningen har, utifrån utredningsdirektiven, formulerat åtta mål för de föreslagna bidragsreglerna inom bilstödet. Målen är att:

bidragsreglerna är enkla att förstå för den enskilde,

information och rådgivning till enskilda om bidragsregler och om möjliga anpassningar förbättras inför inköp och val av bil,

styrningen av vilken lösning som i sin helhet innebär en bil som den enskilde kan bruka är teknikneutral,

perioden från ansökan om bilstöd till en brukbar bil minskar,

enskilda kan lättare förutse det privatekonomiska utfallet av ett bilstödsärende,

bilstöd kan i ökad utsträckning lämnas för att göra en begagnad bil brukbar,

Trafikverket eftersträvar en typ av lösning som innebär att de totala utgifterna för att göra en bil brukbar minimeras, och

den enskilde har incitament att hålla nere de totala kostnaderna för att göra bilen brukbar.

Sammantaget bedömer utredningen att de åtta uppställda målen till- sammans bidrar till ett enklare och mer ändamålsenligt bilstöd, där stödet också nyttjas i högre grad än vad som är fallet i dag. Nedan kommenteras de åtta målen ytterligare.

189

Förslag till förändrade bidragsregler inom bilstöd

SOU 2023:81

Bidragsreglerna är enkla att förstå för den enskilde

Enligt utredningens direktiv är en övergripande målsättning för ut- redningens uppdrag att bilstödet ska förenklas. Ju enklare bidrags- reglerna är att förstå, desto enklare blir också tolkningen av reglerna och på så sätt även handläggningen av bilstödsärenden hos den be- slutande myndigheten. Det bidrar i sin tur till kortare handläggnings- tider och därmed även till lägre administrativa kostnader för hand- läggningen.

Information och rådgivning om bidragsregler och om möjliga anpassningar förbättras inför inköp och val av bil

I våra intervjuer, i enkätundersökningen i panelen Rivkraft och av ovannämnda rapport från VTI framkommer en samstämmig bild om att information och rådgivning rörande frågor om bilstöd behöver förstärkas i alla delar. Det gäller allmän information om bidrags- reglerna inför och i samband med ansökan om bilstöd och särskilt inför inköpet och val av bil. Det gäller även information om vilka anpassningsbehov som en viss typ av funktionsnedsättning kan moti- vera samt om hur sådana behov samspelar med egenskaperna hos olika fordon och anpassningar. Anpassningsbehoven påverkas, för- utom av funktionsnedsättningen, av flera samverkande faktorer, bl.a. behovet av hjälpmedel och olika bilars egenskaper t.ex. enskilda mått. Dessa faktorer påverkar vilken biltyp som kan brukas vid en viss funktionsnedsättning. Ett välinformerat bilval är således väsentligt för den enskildes privatekonomiska planering, eftersom bilstöd endast lämnas till en mindre del av inköpskostnaden för bilen.

Styrningen av vilken lösning som i sin helhet innebär en bil som den enskilde kan bruka är teknikneutral

Bidragsreglerna inom bilstödet är komplexa, vilket ofta bidrar till att handläggningen av bilstödsärenden blir tidskrävande. För den enskilde kan grunden för de olika bedömningar som görs under handlägg- ningen framstå som oklar, liksom även grunden för beslutet. Det är en brist. En utgångspunkt för 2017 års reform var att minska ut- gifterna för anpassningsbidrag. Den enskildes behov för att kunna

190

SOU 2023:81

Förslag till förändrade bidragsregler inom bilstöd

bruka fordonet ska i stället så långt som möjligt lösas genom särskilda originalmonterade anordningar, som på så sätt kan om- fattas av tillverkarens garanti.7 Anpassningsbidrag lämnas därför inte om bilen kan göras brukbar i det enskilda fallet genom en original- monterad anordning och inte heller för justering och reparation av en originalmonterad anordning. Enligt 2017 års reform är således frågan om hur en bil kan göras brukbar, genom en originalmonterad anordning eller genom anpassning, avgörande för vilka typer av bi- drag som kan lämnas (se avsnitt 3.1.5). Den totala kostnaden för en brukbar bil blir emellertid inte föremål för bedömning. Nuvarande bidragsregler kan således innebära att statens bidragsutgift i ett visst ärende blir högre, än om anpassningsbidrag i stället hade lämnats för en anpassning som tillgodosett samma behov. Det är en brist och innebär inte god hushållning med statliga medel.

Bedömningen av vilka behov som kan tillgodoses genom original- monterade anordningar alternativt anpassning är dessutom komplex. Flera samverkande faktorer behöver beaktas såsom t.ex. skillnader mellan egenskaper i olika bilmodeller och det förekommer att bilar med särskilda originalmonterade anordningar ändå behöver anpassas för att den enskilde ska kunna bruka bilen. Med hänsyn till bilstödets syfte är det inte ändamålsenligt att olika typer av bidrag lämnas för olika slags anordningar i en och samma bil, beroende på om anord- ningen monterats av biltillverkaren eller i en bilverkstad. Det gäller i synnerhet eftersom den totala bidragskostnaden för att bilen som sådan ska kunna brukas i sig inte prövas, enligt 2017 års reform.

Trafikverket, som i kapitel 4 föreslås bli huvudman för bilstödet, bör i stället göra en helhetsbedömning av den enskildes behov av funktioner, anordningar och anpassningar för att kunna bruka en bil. Bedömningen ska läggas till grund för att fastställa vad som, med hänsyn till den enskildes funktionsnedsättning, krävs för en trafik- säker helhetslösning i det enskilda fallet. Bedömningen av den en- skildes behov syftar således till att fastställa vad som innebär lämp- liga anpassningar. Bedömningen kan avse frågor om kostnader, funk- tionalitet, tekniska kvaliteter och hållbarhet. Det ska för bedöm- ningen av vad som är en trafiksäker helhetslösning sakna betydelse om de behov som fastställs i det enskilda fallet tillgodoses genom originalmonterade anordningar eller anpassningar.

7Ett reformerat bilstöd (prop. 2016/17:4 s. 54–55).

191

Förslag till förändrade bidragsregler inom bilstöd

SOU 2023:81

Perioden från ansökan om bilstöd till en brukbar bil minskar

Som vi beskriver i kapitel 2 har handläggningstiderna ökat påtagligt som en följd av 2017 års reform. Enligt Försäkringskassan ökade handläggningstiden från ansökan till utbetalt anpassningsbidrag från 299 dagar till 389 dagar efter reformen, vilket motsvarar tre måna- der.8 En målsättning med förändringar i bidragsreglerna är därför att tiden från ansökan till dess att den enskilde faktiskt har en brukbar bil ska bli kortare. Anpassningar utförs av ett fåtal privata aktörer, utom styrning av någon myndighet. För att målsättningen ska kunna uppnås är det därför särskilt angeläget att handläggningstiden hos den ansvariga myndigheten förkortas.

Enskilda kan lättare förutse det privatekonomiska utfallet av ett bilstödsärende

Utredningen erfar att enskilda har svårt att bedöma det samman- tagna ekonomiska utfallet av ett bilstödsärende.9 I bilstödsprocessen med nu gällande bidragsregler finns flera källor till sådana svårig- heter. En källa är att den enskilde inledningsvis inte vet vilken biltyp som i praktiken kan uppställas som villkor att den enskilde köper, för att bilstöd ska lämnas. Denna tillämpning av bidragsreglerna kan i vissa fall innebära att bilen i praktiken behöver vara fabriksny för att bilstöd ska lämnas. Detta kan t.ex. inträffa om den enskildes be- hov helt eller delvis kan tillgodoses genom att bilen har vissa ori- ginalmonterade anordningar. En målsättning med utredningens för- slag till förändrade bidragsregler är därför att enskilda inför eller tidigt i ett bilstödsärende får kunskap om det totala privatekono- miska utfallet om bilstöd lämnas, jämfört med om man inte ansöker om bilstöd.

8Uppföljning av administrativa konsekvenser av det reformerade bilstödet, Försäkringskassan, 2019-01-07, ref. nr 11990-2018, s. 16.

9Det är den enskilde som genomför köpet av bilen och står för merparten av utgiften för inköpet. Se även avsnitt 3.2.6.

192

SOU 2023:81

Förslag till förändrade bidragsregler inom bilstöd

Bilstöd kan i ökad utsträckning lämnas för att göra en begagnad bil brukbar

Försäkringskassan uppställer i praktiken vanligen som villkor att den enskilde väljer någon av ett fåtal föreslagna bilar för att bilstöd ska lämnas. Utredningen erfar att enskilda ofta anser att dessa bilar är dyra, särskilt jämfört med begagnade bilar av motsvarande typ. Tillämpningen är en följd av att den enskildes behov av anpassning enligt 2017 års reform så långt som det är möjligt ska tillgodoses genom originalmonterade anordningar. Det innebär att enskilda kan behöva köpa en dyrare bilmodell, som har en viss anordning ori- ginalmonterad och även i övrigt är lämplig med hänsyn till den enskildes behov, för att bilstöd alls ska kunna lämnas. Det gäller även om den dyrare bilmodellen även har andra fördyrande funktioner eller egenskaper som saknat betydelse för att den enskilde skulle kunna bruka bilen. I en sådan situation kan således nu gällande bidrags- regler sägas kunna orsaka merkostnader för såväl brukare som staten.

För att bilstöd ska kunna lämnas behöver kraven på bilen i stället vara att bilen som sådan bedöms kunna vara lämplig med hänsyn till den enskildes funktionsnedsättning. Bilstöd bör således i större ut- sträckning kunna lämnas för begagnade bilar, som vanligen är billigare än nya bilar. I bedömningen av om en viss bil är lämplig bör om- ständigheter såsom t.ex. biltyp och -modell, bilens skick och mätar- ställning ha betydelse vid bedömningen av om den bilen kan vara lämplig för den enskilde.

En fordran på bilstöd preskriberas om stödet inte har använts inom sex månader från det att den som beviljats bilstöd fått besked om att stödet kan betalas ut, enligt 107 kap. 15 § socialförsäkrings- balken (SFB). Den enskildes bilinköp kan t.ex. på grund av funk- tionsnedsättningen och behovet av hjälpmedel, redan vara begränsat till en bil med specifika tekniska krav eller mått. Det kan således vara svårt att hitta en sådan lämplig bil att köpa inom sex månader. Förändrade bidragsregler som innebär att bilstöd i ökad utsträck- ning ska kunna lämnas till inköp och anpassning av begagnade bilar minskar risken för att en fordran på bilstöd preskriberas innan den enskilde kunnat hitta en lämplig bil att köpa. Ökade möjligheter att lämna bilstöd till inköp och anpassning av en begagnad bil bidrar även till att minska perioden från ansökan till en brukbar bil.

193

Förslag till förändrade bidragsregler inom bilstöd

SOU 2023:81

Trafikverket eftersträvar en typ av lösning som innebär

att de totala utgifterna för att göra en bil brukbar minimeras

Som anges i kapitel 4 anser utredningen att Trafikverket bör admini- strera bilstöd. Detta innebär bl.a. att Trafikverket dels ska utreda och bedöma enskildas individuella behov för att kunna bruka en bil, dels göra lämplighetsavvägningar i fråga om vad som är den lägsta utgiften för den helhetslösning som innebär en brukbar bil för den enskilde. Med helhetslösning avses här kombinationen av bil och anpassningar som innebär en brukbar bil för den enskilde. Lämplighetsavväg- ningen bör utgå från de individuella behov som den enskildes funk- tionsnedsättning innebär och beakta möjliga anordningar och an- passningar för att tillgodose de individuella behoven i en sådan bil som bedöms lämplig.

Enligt utredningen ska det, för behovsbedömningen och lämp- lighetsavvägningen, sakna betydelse om delar av helhetslösningen tillhandahålls direkt av biltillverkare eller genom anpassning av bilen i en bilverkstad. Det väsentliga är i stället att helhetslösningen i sig innebär en trafiksäker bil som är brukbar för den enskilde och att den totala utgiften för den lösningen hålls nere. Med totala utgifter menas här summan av utgifterna för bilinköpet och utgifterna för de anordningar eller anpassningar som bedöms behövas för att den enskilde ska kunna bruka bilen på trafiksäkert sätt. Målsättningen förväntas bidra till helhetslösningar som är trafiksäkra samt begrän- sar både den enskildes privata utgifter för bilinköpet och statens ut- gifter för bilstödet.

Den enskilde har incitament att hålla nere de totala kostnaderna för att göra bilen brukbar

Det huvudsakliga syftet med bilstöd är att en person med en funk- tionsnedsättning ska kunna öka sin rörlighet, delta i arbetslivet och få ökad ekonomisk möjlighet att göra en bil brukbar.10 Valet av teknisk lösning för att åstadkomma detta kan ses som underordnad bilstödets syfte. Samtidigt ska statens kostnader för att syftet ska uppnås vara effektiva, vilket bl.a. innebär att bidrag lämnas till rimlig nivå och att den enskildes bil görs brukbar på ett lämpligt och tra- fiksäkert sätt. Som ovan beskrivs anser utredningen att statens styr-

10Se avsnitt 2.3.5 angående införandet av den nuvarande modellen för bilstöd.

194

SOU 2023:81

Förslag till förändrade bidragsregler inom bilstöd

ning för att uppnå effektivitet inte bör avse vilken typ av anordning eller anordning som bidrag kan lämnas för. Bidragsreglerna bör i stället vara flexibla i valet av teknisk lösning som tillgodoser den enskildes behov till den lägsta totala kostnaden.

Det är lämpligt att en sådan flexibilitet balanseras genom att även den enskilde har incitament att minimera de totala utgifterna för en brukbar bil. Bilstöd bör därför lämnas med en andel av utgifterna för inköpet och för eventuella anpassningar. Staten och den enskilde har på så sätt incitament att gemensamt sträva mot den lägsta totala utgiften för en lämplig, brukbar och trafiksäker bil. Incitamentet kan förväntas ha betydelse i utredningen av den enskildes behov.

7.3Förslag till förändrade bidragsregler inom bilstöd ska rymmas inom befintligt anslag

Utredningen har att beakta att anslagsnivån för bilstöd om 264,4 mil- joner för budgetåret 2023 ska vara tillräcklig för täcka tillkommande utgifter som följer av de förslag som utredningen lämnar.11 Eftersom endast drygt hälften av tillgängliga medel på anslaget förbrukades 2021 och 2022 utgår vi från att utredningens föreslag kan tillåtas medföra en högre anslagsförbrukning än vad nuvarande bidragsregler inom bilstöd har visat sig medföra.

Anslaget för bilstöd är ett ramanslag. Detta innebär att om sum- man av bidragen som utbetalats uppnått nivån för tillgängliga medel innan budgetårets slut kan ytterligare utbetalningar av bidrag inte göras förrän nästkommande budgetår, med de medel som Riksdagen har beslutat för det året. I en sådan situation uppstår en kö bland sökande för bidrag inom bilstöd, som efter utredning bedöms kunna beviljas, ska beslutas och därmed kunna utbetalas. Utredningens ambi- tion är därför att de föreslagna förändringarna av bidragsreglerna inte ska leda till köbildning utan att förbrukade medel ska ligga i när- heten av eller strax under den av Riksdagen beslutade anslagsnivån innan budgetårets slut.

11Anslag 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning, utgiftsområde 9, Regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Försäkringskassan, 2022-12-22, S2022/04810, S2022/04811 (delvis), S2022/04812 (delvis).

195

Förslag till förändrade bidragsregler inom bilstöd

SOU 2023:81

7.4Förslag till förändrade bidragsregler inom bilstöd

I detta avsnitt beskriver vi utredningens förslag till förändringar i bidragsreglerna inom bilstöd vad gäller inköp och anpassning av nya eller begagnade bilar. Som ovan nämnts bedömer utredningen att bidragsreglerna bör förändras med målsättningen att förenkla hand- läggningsprocessen i bilstödsärenden och medge flexibilitet i valet av teknisk lösning, dvs. kombinationen av anordningar och anpassningar av en sådan bil som bedömts lämplig med hänsyn till den enskildes individuella behov.

Utredningens förslag att Trafikverket ska administrera bilstöd bör i hög grad bidra till denna målsättning. Utredningens förslag till förändrad organisering möjliggör även förändringar i bidragsreg- lerna som medger en större flexibilitet. Skälet är att Trafikverket med stöd av sin kompetens i frågor om trafiksäkerhet, förarergo- nomi och fordonsanpassningar genom ett helhetsansvar bättre kan väga samman dessa olika aspekter för bedömningen i bilstödsären- den. Som exempel på sådana aspekter kan nämnas frågor om trafik- säkerhet, fordonsteknik och fordonstekniska egenskaper, samspelet mellan förarergonomi och olika funktionsnedsättningar samt kun- skaper om den tekniska utvecklingen av anpassningar. Beslut om sammansättning av bidrag till inköp respektive till kostnader för an- ordningar och anpassningar som gör en bil brukbar blir ett tydligt moment i handläggningen av bilstöd. Motivet för denna förändring är utredningens målsättning att styrningen av vilken typ av lösning som i sin helhet innebär en bil som den försäkrade kan bruka bör minska och sträva mot teknikneutralitet.

Enligt våra intervjuer med berörda myndigheter, funktionshinders- organisationer och anpassningsbranschen samt enkätundersökningen i panelen Rivkraft upplevs bidragsreglerna inom bilstödet som svår- genomträngliga och komplexa, (se avsnitt 2.4.5). Det bekräftas även av VTI:s rapport Bilförare och passagerare med behov av bilanpass- ning.12

Utredningen föreslår därför förenklade bidragsregler inom bil- stöd samt förstärkta insatser för information och rådgivning om bilstöd till enskilda. Utredningen föreslår att ett inköpbidrag införs som beräknas med utgångspunkt i offentlig information om på mark- naden förekommande bilar och bilmodeller med uppgifter om bl.a.

12VTI resultat 2023:4.

196

SOU 2023:81

Förslag till förändrade bidragsregler inom bilstöd

deras olika tekniska funktioner och anordningar samt priser på olika typer av bilar. Utredningen föreslår att Trafikverket utarbetar ett underlag för att beräkna inköpsbidraget. Underlaget ska utgå från de nybilpriser som årligen fastställs av Skatteverket och som tillämpas i beskattning av bilförmån. Dessa priser ska läggas till grund för beräk- ningen av det föreslagna inköpsbidraget. Underlaget förväntas vara ett viktigt stöd i rådgivningen inför enskildas val av bil och för in- formation om vilka anordningar och anpassningar som en viss funk- tionsnedsättning kan motivera. Underlaget kan även utgöra ett viktigt stöd för den enskildes privatekonomiska planering inför ett tänkt bilinköp och eventuell ansökan om bilstöd.

De föreslagna förändringarna i bidragsreglerna innebär att Trafik- verket behöver etablera nya rutiner för att bedöma de behov av anordningar och anpassningar som funktionsnedsättningar kan med- föra och för att kunna bestämma bidragen inom bilstödet, bl.a. aktu- ella kostnader för de olika typer av anordningar och anpassningar som personer med funktionsnedsättning kan behöva. Administra- tionen av bilstöd innebär också – jämfört med i dag – delvis en för- ändrad handläggningsprocess.

7.4.1Färre bidrag och större flexibilitet

Utredningens förslag: Anskaffningsbidraget och de tre tilläggs- bidragen A, B och C avskaffas.

Skälen för utredningens förslag

Som beskrivs i kapitel 3 innefattar nuvarande bilstöd sju olika bidrag; grundbidrag, anskaffningsbidrag, tre olika tilläggsbidrag (A, B, C), anpassningsbidrag och bidrag för körkortsutbildning. Enligt de inter- vjuer som utredningen genomfört och det som framkommit av enkät- undersökningen i panelen Rivkraft anses bidragsreglerna inom bil- stödet svårgenomträngliga och komplexa (se avsnitt 2.4.5).

Utredningen bedömer att handläggningen av bilstöd kan för- enklas genom att minska antalet bidrag. Som ett led i en sådan för- ändring föreslår utredningen därför att anskaffningsbidraget samt de tre tilläggsbidragen A, B och C avskaffas. Utredningen föreslår även

197

Förslag till förändrade bidragsregler inom bilstöd

SOU 2023:81

att ett nytt bidrag införs, inköpsbidrag (se förslag nedan). Förslaget innebär sålunda att bilstöd enbart skulle innefatta fyra olika bidrag; grundbidrag, inköpsbidrag, anpassningsbidrag och bidrag för körkorts- utbildning.

Det innebär även att bestämmelserna i SFB som berör anskaff- ningsbidraget och tilläggsbidragen upphävs.

Grundbidraget

Utredningens förslag: Vid anskaffning av personbil klass I läm- nas grundbidrag med högst 45 000 kronor.

Skälen för utredningens förslag

Enligt 52 kap. 15 § SFB lämnas grundbidrag med högst 30 000 kro- nor för anskaffning av ett motorfordon.13 Grundbidraget har varit oförändrat sedan 1 januari 2017 och har således sjunkit i reala termer eftersom priserna på har bilar stigit. Enligt statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) steg priserna på nya personbilar med drygt 16 pro- cent under perioden 2017–2022 vilket ligger nära samma periods ökning av konsumentprisindex (KPI) om 15,5 procent.14 SCB be- räknar utvecklingen av bilpriser med hänsyn till kvalitetsutveck- lingen, dvs. efter avdrag för en uppskattad kvalitetsutveckling. Efter- som kvaliteten i nya bilar trendmässigt stiger över tid, bl.a. genom att bilar förses med mer avancerad teknik och fler funktioner, stiger bilpriserna i allmänhet mer än vad SCB:s statistik visar. Det finns emellertid ingen offentlig statistik som visar prisutvecklingen på per- sonbilar utan hänsyn till stigande kvalitet.

Med hänsyn tagen till prisökningen sedan 2017 då grundbidraget senast fastställdes och till att nyttjandet av bilstöd sjunkit kraftigt anser utredningen att grundbidraget bör höjas mer än vad prisutveck- lingen på personbilar visat under perioden 2017–2022. Utredningen föreslår att 45 000 kronor bör vara det högsta grundbidraget.

13Anledningen till att det i lagen anges ”högst 30 000 kronor” är att det finns en begränsnings- regel som säger att grundbidrag, anskaffningsbidrag och tilläggsbidrag inte får överstiga for- donets anskaffningskostnad. Avräkningen ska i första hand göras på grundbidraget och i andra hand på anskaffningsbidraget, 52 kap. 21 § SFB.

14Data rörande priser på nya bilar från SCB, Enheten för näringsverksamhet, utrikeshandel och priser. Data rörande KPI från SCB avser utveckling av genomsnittsindex per år 2017–2022.

198

SOU 2023:81

Förslag till förändrade bidragsregler inom bilstöd

Grundbidraget bör vara inkomstprövat

Utredningens förslag: Till den vars årliga bruttoinkomst över- stiger 180 000 kronor reduceras grundbidraget med 400 kronor för varje tusental kronor som bruttoinkomsten överstiger 180 000 kro- nor. Med årlig bruttoinkomst avses inkomst enligt 102 kap. 7– 15 §§ SFB.

För en försäkrad som avses i 52 kap. 10 § första stycket 1–3 SFB ska bruttoinkomsten räknas fram utan hänsyn till makes in- komst. För föräldrar som avses i 52 kap. 10 § första stycket 4 och andra stycket SFB räknas inkomsterna samman vid beräkning av grundbidragets storlek.

Skälen för utredningens förslag

Utredningen föreslår att anskaffningsbidraget avskaffas. Det är det enda inkomstprövade bidraget inom bilstödet. Enligt utredningens direktiv bör bilstöd även fortsättningsvis vara delvis inkomstprö- vat.15 Det behöver därför införas en ny inkomstprövning inom bil- stödet. Utredningen bedömer att det är lämplig att koppla en in- komstprövning till grundbidraget.

Den föreslagna inkomstprövningen av grundbidraget kan jäm- föras med gällande bestämmelser för anskaffningsbidrag, se 52 kap. 16–18 §§ SFB. Enligt bestämmelserna lämnas helt anskaffnings- bidrag till den vars årliga bruttoinkomst understiger 121 000 kronor. Bidraget reduceras successivt med stigande inkomster och upphör vid bruttoinkomster över 220 000 kronor. Regeringen motiverade inkomstgränsen för avtrappningen med att försäkrade vars inkoms- ter är sjukersättning på garantinivån och viss kapitalinkomst eller viss förmögenhet skulle kunna få helt anskaffningsbidrag.16

Utredningen anser inkomstgränsen för avtrappning av grund- bidraget bör vara högre än vad som nu gäller för anskaffningsbidra- get. Det finns flera skäl för detta. Ett skäl är att individernas och hushållens inkomster stigit sedan 2017 då inkomstgränsen för avtrapp- ningen fastställdes. Antalet personer med inkomster som överstiger gällande inkomstgräns för avtrappning av anskaffningsbidraget kan

15Dir. 2022:123.

16Ett reformerat bilstöd (prop. 2016/17:4 s. 47).

199

Förslag till förändrade bidragsregler inom bilstöd

SOU 2023:81

därför förväntas vara fler i nuläget jämfört med 2017. Ett annat skäl är att priserna på bilar har stigit sedan 2017.

Utredningen anser att inkomstgränsen för avtrappning av grund- bidraget bör vara 180 000 kronor enligt inkomstbegreppet bidrags- grundande inkomst (BGI).17 Denna inkomstgräns motsvarar en månat- lig inkomst på 15 000 kronor och ligger något högre än garantinivån för sjuk- och aktivitetsersättningen, vilket regeringen tidigare exempli- fierade som riktmärke för inkomstgränsen för avtrappningen.18 Garanti- nivån för sjuk- och aktivitetsersättningen uppgår 2023 till 12 163 kro- nor för personer i åldern 30 år eller äldre.

Utredningen föreslår att grundbidraget om 45 000 kronor ska reduceras med 400 kronor för varje tusental kronor som brutto- inkomsten överstiger 180 000 kronor. Detta innebär att hastigheten i reduktionen i förhållande till inkomsten om 40 procent är den- samma som nu gäller i inkomstprövningen för anskaffningsbidraget. Utredningens förslag innebär därmed att inget grundbidrag lämnas vid en inkomstnivå om 292 500 kronor eller högre.

Utredningens förslag att grundbidraget ska vara inkomstprövat, såsom det nuvarande anskaffningsbidraget, är att övriga bestämmel- ser om det inkomstprövade bidraget ska gälla för det nya grund- bidraget. Således ska grundbidraget minskas med sådant bidrag till inköp av fordon som lämnats av kommun eller region, eller i form av försäkringsersättning. Fordonets anskaffningskostnad ska fortsatt vara en övre gräns för det totala bidraget till anskaffning.

Den lägsta totala utgiften

Utredningens förslag: Vid bedömningen av den enskildes ansö- kan om bilstöd ska Trafikverket pröva vad som innebär den lägsta totala utgiften för att den enskilde ska ha en brukbar bil.

17BGI är det inkomstbegrepp som gäller i inkomstprövningen av anskaffningsbidrag inom bil- stöd. Se 52 kap. 18 § SFB och 102 kap. 7–15 §§ SFB.

18Ett reformerat bilstöd (prop. 2016/17:4 s. 47).

200

SOU 2023:81

Förslag till förändrade bidragsregler inom bilstöd

Skälen för utredningens förslag

Utredningen föreslår att Trafikverkets bedömning av bilstödsären- den ska syfta till att bestämma vad som innebär den lägsta totala utgiften för att den enskilde ska ha en brukbar bil. Den lägsta totala utgiften ska avse den helhetslösning som innebär en brukbar bil för den enskilde. Med helhetslösning avses här kombinationen av bil och eventuella anpassningar som innebär en brukbar bil för den enskilde. Med totala utgifter menas summan av utgifterna för bilinköpet och utgifterna för de anordningar eller anpassningar som bedöms behö- vas för att den enskilde ska kunna bruka en bil och färdas på ett trafiksäkert sätt. Förslaget bidrar till att begränsa både den enskildes privata utgifter för bilinköpet och statens utgifter för bilstödet. Trafikverket får därmed ansvaret för att göra en samlad bedömning där både funktion och ekonomi vägs samman i syfte att åstadkomma både ett enklare och mer ändamålsenligt bilstöd.

Ett nytt bidrag för inköp av personbil klass I införs

Utredningens förslag: Ett bidrag för inköp av personbil klass I införs och benämns inköpsbidrag. Inköpsbidrag lämnas vid anskaff- ning och utgår med en viss procentandel av personbilens pris.

Skälen för utredningens förslag

Inköpsbidrag syftar till att ge ett ekonomiskt stöd för inköp av en personbil klass I som är eller kan göras brukbar för en person som uppfyller grundvillkoren för bilstöd. Införandet av inköpsbidraget är ett led i att förenkla handläggningen av bilstödet, förtydliga bidrags- reglerna och ska ses mot bakgrund av utredningens förslag att an- skaffningsbidraget och de tre tilläggsbidragen (A, B och C) avskaf- fas. Inköpsbidraget ersätter sålunda dessa fyra bidrag.

Inköpsbidrag lämnas för inköp av en bil som bedöms vara lämp- lig, eller genom anpassningar kunna göras lämplig, för den enskilde. Inköpsbidrag bör lämnas med en viss procentandel av bilens pris. På detta sätt blir det tydligt hur stor del av bilens pris som är den en- skildes kostnad och hur stor del som är bidraget från staten. Syftet med förslaget är att göra bilstödet mer förutsägbart för den sökande.

201

Förslag till förändrade bidragsregler inom bilstöd

SOU 2023:81

Vid inköp av en begagnad bil föreslås särskilda villkor gälla för att inköpsbidrag ska kunna lämnas, vilket vi återkommer till nedan.

Inköpsbidrag för inköp av ny bil

Utredningens förslag: Inköpsbidrag lämnas med 22 procent av priset för en personbil klass I.

Skälen för utredningens förslag

Det är angeläget att personer med funktionsnedsättning som upp- fyller grundvillkoren för bilstöd kan få ett rejält stöd vid inköp av personbil, oavsett inkomst.19 Det föreslagna inköpsbidraget innebär ett betydande tillskott för inköpet av en personbil. Förslaget om införandet av inköpsbidrag bidrar även till att förenkla hanteringen av bilstöd eftersom inköpsbidraget föreslås ersätta de tre tilläggs- bidragen (A, B och C) och lämnas med en fast angiven procentandel av priset. Bidraget blir på så sätt enkelt att beräkna, för den enskilde och för myndigheten. Genom att inköpsbidrag lämnas med en viss procentandel av priset skapas dels en följsamhet mot de behov som den enskildes funktionsnedsättning medför vid inköpet av bil, dels en följsamhet mot prisutvecklingen på bilar. Samtidigt har den en- skilde och myndigheten incitament att hålla nere den totala utgiften för bilinköpet. Ju lägre utgift för bilinköpet desto lägre utgift för den enskilde och likaså statens utgift för inköpsbidraget. Samtidigt kan den vars funktionsnedsättning medför särskilda fördyrande krav vid valet av bil, t.ex. på viss rymlighet, lämnas högre inköpsbidrag. Be- räkningen av inköpsbidraget kan formuleras enligt följande:

IB = X ÷ 100 × P

IB = Inköpsbidrag, kronor

X = Procentandel av bilens pris

P = Bilens pris, kronor

19Om förbättrat bilstöd till handikappade (prop. 1987/88:99 s. 21).

202

SOU 2023:81

Förslag till förändrade bidragsregler inom bilstöd

Trafikverket fastställer underlag för beräkning av inköpsbidrag

Utredningens förslag: Trafikverket ska årligen upprätta under- lag för verkställigheten av bestämmelserna om bilstöd. Under- laget ska omfatta uppgifter om biltyper och bilmodeller som kan vara lämpliga och som kan göras brukbara för personer med funk- tionsnedsättning samt information om sådana funktioner och anordningar i biltyperna och bilmodellerna som en person med funktionsnedsättning kan behöva för att kunna bruka bilen eller bilmodellen.

Underlaget ska innehålla uppgifter om priser för förtecknade biltyper och bilmodeller, enligt Skatteverkets föreskrifter om ny- bilspriser för bilar per tillverkningsår vid värdering av bilförmån. Underlaget ska fastställas i föreskrift enligt bemyndigande och läggs till grund för Trafikverkets verkställighet av bestämmel- serna om bilstöd.

Skälen för utredningens förslag

Utredningens förslag om inköpsbidrag förutsätter att Trafikverket upprättar underlag för hur inköpsbidraget ska bestämmas. Utgångs- punkten ska vara de behov av funktioner eller anordningar för att kunna bruka en bil, som myndigheten i sin utredning har konstaterat att den enskilde behöver. Bidrag för dessa ändamål skulle teoretiskt kunna bestämmas genom att myndigheten först inventerar och pris- sätter förekommande funktioner och anordningar som kan göra en bil brukbar för personer med någon typ av funktionsnedsättning. Inventeringen skulle även behöva beakta de funktioner och anord- ningar som i särskilda fall kan utvecklas för ett visst behov. Bidrag skulle därefter kunna lämnas till en på så sätt uppskattad kostnad för de funktioner eller anordningar som en viss enskild behöver på grund av sin specifika funktionsnedsättning.

Alla sådana funktioner och anordningar kan dock inte på förhand prissättas i praktiken, bl.a. eftersom priser för sådana funktioner och anordningar som installeras vid biltillverkningen inte kan bestämmas med tillräcklig säkerhet.20 I takt med den tekniska utvecklingen blir

20Till exempel priset för en automatisk växellåda i en bilmodell som endast tillverkas med auto- matisk växellåda.

203

Förslag till förändrade bidragsregler inom bilstöd

SOU 2023:81

dessutom funktioner som tidigare förutsatt anpassning sedermera en vanligt förekommande standardutrustning vars pris inte kan beräknas. Ett exempel på en sådan funktion är automatisk växellåda. Svårigheter att på förhand bestämma priser gäller även anpassningar som beräknas och bestäms av privata aktörer med utgångspunkt i föränderliga kostnader för arbete och material. Det förekommer även att anpassningar utvecklas just för en viss persons individuella behov. I sådana fall blir kostnader för bl.a. utveckling och utprov- ning mycket svåra att förutse.

Utredningen föreslår att Trafikverket i stället klassificerar före- kommande biltyper och bilmodeller som kan vara lämpliga samt är eller kan göras brukbara för personer med funktionsnedsättning. Varje typklass som skapats genom klassificeringen kan innefatta flera bilmärken och bilmodeller. Underlaget ska även innehålla pris- uppgifter för förtecknade biltyper och modeller inom varje typklass. Inom varje typklass rangordnas biltyper och bilmodeller i stigande prisordning. Klassificeringen ska utgå från biltypernas och bilmodeller- nas olika funktioner och anordningar, som är relevanta för att en person med funktionsnedsättning ska kunna bruka biltypen eller bilmodellen. Utredningen bedömer att det för ändamålet är lämpligt att även klassificera de behov av funktioner och anordningar som olika funktionsnedsättningar kan medföra, för att den enskilde ska kunna bruka en bil. Till denna del läggs underlaget även till grund för bedömningen av vilka funktioner och anordningar som behövs för att den enskilde ska kunna färdas och bruka bilen på ett trafik- säkert sätt, med hänsyn till sina funktionsnedsättningar.

Till ledning för uppgifterna om priser kan Skatteverkets före- skrifter om nybilspriser för bilar per tillverkningsår vid värdering av bilförmån tjäna som vägledning och således kunna ligga till grund för Trafikverkets klassificering av biltyper och bilmodeller i underlaget för hur inköpsbidraget ska bestämmas. Trafikverket ska fastställa underlaget årligen. Eftersom inköpsbidrag är en procentandel av priset kommer inköpsbidraget att styras av prisuppgifterna, biltyperna och bilmodellerna i underlaget och hur de olika biltyperna klassificerats i fråga om sina respektive funktioner och anordningar.

204

SOU 2023:81

Förslag till förändrade bidragsregler inom bilstöd

Huvudregel för att fastställa inköpsbidrag och anpassningsbidrag

Utredningens förslag: Trafikverket fastställer den enskildes behov av funktioner och anordningar för att kunna bruka en personbil klass I. Det fastställda behovet läggs till grund för bedömningen av vilken biltyp som är eller kan göras brukbar för den enskilde, enligt Trafikverkets underlag för hur bilstödet ska bestämmas.

Med utgångspunkt i den enskildes fastställda behov av funk- tioner och anordningar bedömer Trafikverket vilken biltyp som är lämplig. Priset för den billigaste bilen, inom den biltypen, som kan tillgodose den enskildes behov utgör fastställt underlag för inköpsbidrag. Inköpsbidrag kan lämnas med 22 procent av fast- ställt underlag för inköpsbidrag.

Om den lämpliga bilen behöver anpassas för att den enskilde ska kunna bruka den och färdas trafiksäkert fastställer Trafik- verket ett underlag för anpassningsbidrag för den bilen.

Fastställt underlag för inköpsbidrag och fastställt underlag för anpassningsbidrag utgör tillsammans totalt underlag för bilstöd enligt 52 kap. 8 § 1–3 SFB, dock inte till bilstöd för kostnader i samband med justering och reparation.

På den enskildes begäran kan inköpsbidrag lämnas för en alter- nativ bil. Villkoret för att inköpsbidrag i sådana fall ska lämnas är att Trafikverket bedömer att den alternativa bilen är eller kan göras brukbar för den enskilde. Om priset för den alternativa bilen är lägre än priset för den lämpliga bilen beräknas inköpsbidraget på priset för den alternativa bilen. Om den alternativa bilen är dyrare än den lämpliga bilen beräknas inköpsbidrag på fastställt underlag för inköpsbidrag.

Skälen för utredningens förslag

Utredningen anser att bedömningen av vilken biltyp och bilmodell som kan vara eller göras brukbar för den enskilde utgår från de behov av funktioner och anordningar för att kunna bruka någon bil som Trafikverket inledningsvis har fastställt för den enskilde. Med be- greppet bruka avses här att framföra som förare eller att färdas som passagerare. Bedömningen av den enskildes behov avser dels vilka

205

Förslag till förändrade bidragsregler inom bilstöd

SOU 2023:81

behov som funktionsnedsättning motiverar, dels övriga individuella omständigheter t.ex. den enskildes kroppsmått. I det senare fallet bör hänsyn tas till att vissa typer av anordningar kan behöva justeras, förnyas och anpassas och därför behöver utföras på annat sätt än genom en permanent anordning i fordonet. Som exempel på en så- dan anordning kan särskilt anpassad barnstol nämnas.21 Det är således de fastställda behoven som läggs till grund för bedömningen av vilken biltyp, med dess befintliga funktioner och anordningar samt möjliga anpassningar, som kan vara eller göras brukbar för den en- skilde. I bedömningen av vilken biltyp och bilmodell som kan vara lämplig för den enskilde ska Trafikverket sträva efter den lägsta totala utgiften för att den enskilde ska kunna ha en brukbar bil. Med den totala utgiften avses priset för bilen samt uppskattade kostnader för anordningar och anpassningar för att den enskilde ska kunna bruka bilen.

Trafikverkets utredning i ett ärende om bilstöd innebär således att först pröva vilken biltyp som kan vara lämplig för den enskilde, och inom den biltypen i stigande rangordning efter priserna på bilarna pröva vilken bil som är lämplig i det enskilda fallet. Lämplig bil är den billigaste bilen inom biltypen som är eller kan göras brukbar för den enskilde. Om den billigaste bilen inom en viss biltyp inte till fullo tillgodoser den enskildes behov, t.ex. på grund av enskilda mått, prövas således om den näst billigaste bilen inom biltypen i stället kan vara lämplig. Priset för den slutligt bestämda lämpliga bilen utgör fastställt underlag för inköpsbidrag.

I linje med målsättningen att minimera den totala utgiften för att den sökande i ett visst ärende ska kunna bruka en bil ska Trafik- verket, vid bedömningen av vilken bil som är lämplig i det enskilda fallet, även beakta förväntade kostnader för anpassning av de bil- typer som kan vara aktuella. Detta ska gälla om de behov av funk- tioner och anordningar som myndigheten inledningsvis fastställt för den enskilde inte fullt ut kan tillgodoses i klassificerade biltyper i deras respektive grundutförande. Med utgångspunkt i myndighetens kunskaper om marknadens priser för material och anpassningsåtgär- der uppskattar myndigheten således vad som är rimliga kostnader för anpassningar av de biltyper som prövas. Om någon form av an- passning behöver göras för att den enskilde ska kunna bruka någon bil kan på så sätt en dyrare biltyp innebära en så pass mycket lägre

214 kap. 10 § trafikförordningen (1998:1276).

206

SOU 2023:81

Förslag till förändrade bidragsregler inom bilstöd

förväntad anpassningskostnad att den totala utgiften blir lägre trots det högre priset på bilen. I sådana fall kan priset för en lämplig bil i den dyrare biltypen fastställas som underlag för inköpsbidrag.

Utredningen ser det som lämpligt att inköpsbidrag på den en- skildes begäran även kan lämnas till inköp av en alternativ bil, än den som Trafikverket fastställt som lämplig. Villkoret för att inköps- bidrag i sådana fall ska kunna lämnas är dels att den aktuella bilen är i gott skick, dels att Trafikverket bedömer att den har sådana funk- tioner och anordningar att den är eller kan göras brukbar för den enskilde. Med gott skick innebär bl.a. att bilen bedöms kunna brukas under hela bilstödsperioden. Bedömningen av den alternativa bilen, som kan vara en bil som den enskilde redan äger eller på annat sätt har rådighet över, kan i vissa fall förutsätta att Trafikverket gör en fördjupad utredning av bilen. Det kan ske med utgångspunkt i t.ex. besiktningsprotokoll, serviceböcker och i vissa fall faktiskt kondi- tionstest. Vid bedömningen av om den bilen är lämplig bör även be- aktas de typer av anordningar och anpassningar som kan vara moti- verade med hänsyn till den enskildes behov. Om dessa villkor kan uppfyllas bör inköpsbidrag även kunna lämnas för inköp av en alter- nativ bil. Inköpsbidraget lämnas i sådana fall med högst det inköps- bidrag beräknats enligt fastställt underlag för inköpsbidrag. Om priset för den alternativa bilen är lägre än fastställt underlag för inköps- bidrag, lämnas i stället inköpsbidrag beräknat på det lägre priset.

Bilstöd för en begagnad bil

Utredningens förslag: Bilstöd kan lämnas för inköp av personbil klass I som framförts högst 8 000 mil om bilen är lämplig eller är lämplig att anpassa så att den kan brukas av den enskilde. Trafik- verket får besluta att inte lämna bilstöd om fordonet är olämpligt med hänsyn till den anpassning som behövs eller till sitt skick. Om fordonet har framförts mer än 8 000 mil lämnas bilstöd endast om det finns särskilda skäl.

207

Förslag till förändrade bidragsregler inom bilstöd

SOU 2023:81

Skälen för utredningens förslag

Utredningen anser att bilstöd ska kunna lämnas för inköp och an- passning av en bil som är begagnad. Enligt gällande bestämmelser kan anpassningsbidrag lämnas för fordon som är äldre än fyra år eller har framfört mer än 6 000 mil endast om det finns särskilda skäl.22 Som exempel på sådana särskilda skäl angavs fall då det närmast fram- står som oskäligt att vägra bidraget på den grunden att bilen endast är något år äldre än fyra år eller har något längre körsträcka än 6 000 mil och det är fråga om en mindre anpassning där bilens ålder eller kör- sträcka inte har någon betydelse.

Personbilarnas livslängd och kvalitet har stigit över tid och ut- redningen bedömer därför att det är lämpligt att utvidga möjligheten att lämna bilstöd för inköp och anpassning av begagnade bilar.23 Det bidrar till målsättningen att minska perioden från ansökan om bil- stöd till att den enskilde har en brukbar bil. Det bör även bidra till att underlätta inköpet av bil, innan utbetalningen av beslutat bilstöd preskriberas enligt 107 kap. 15 § SFB.

Utredningen föreslår därför att grundbidrag, inköpsbidrag och anpassningsbidrag ska kunna lämnas för en bil som framförts en längre sträcka än 6 000 mil och att en lämplig gräns i stället kan vara att bilen framförts högst 8 000 mil. Eftersom bilens ålder inte har samma självständiga betydelse för bilens skick som bilens mätarställ- ning, dvs. det faktiska slitaget, bör villkoret om bilens ålder upphöra. Det är främst det faktiska slitaget som avgör om bilen kan antas fungera och vara trafiksäker, åtminstone under bilstödsperioden.

Utredningen föreslår att ett villkor för att inköpsbidrag och an- passningsbidrag ska lämnas för inköp och anpassning av en begagnad bil är att bilen är lämplig eller lämplig att anpassa så att den kan brukas av den enskilde. Vid bedömningen av om bilstöd kan lämnas ska den aktuella bilens skick ha betydelse. Kostnaden för anpassning av den bilen ska även bedömas som rimlig med hänsyn till bilens skick. Om det finns särskilda skäl bör även bilstöd kunna lämnas för ett fordon som har framförts mer än 8 000 mil. Sådana särskilda skäl bör fortsatt vara om det närmast framstår som oskäligt att vägra bi- draget på den grunden att bilen endast har något längre körsträcka

22Begränsningen avser dock inte bidrag till justering eller reparation av anordning för vilken anpassningsbidrag tidigare har lämnats, se 52 kap. 19 § SFB.

23https://www.trafa.se/vagtrafik/hur-gamla-ar-olika-typer-av-vagfordon-11486/,

hämtad 2023-10-24.

208

SOU 2023:81

Förslag till förändrade bidragsregler inom bilstöd

än 8 000 mil och det är fråga om en mindre anpassning där bilens kör- sträcka inte har någon betydelse. Det kan exempelvis gälla då endast en mindre eller ingen anpassning behövs för att den enskilde ska kunna bruka bilen.

Utredningens förslag: Den nuvarande begränsningen att bilstöd som huvudregel lämnas till personbil klass I vars utvändiga höjd understiger 2 050 millimeter upphör. Bilstöd lämnas inte till motor- cykel och moped.

Skälen för utredningens förslag

Enligt nuvarande bestämmelser lämnas bilstöd till inköp av personbil klass I med en utvändig höjd som inte överstiger 2 050 millimeter, se 52 kap. 8 § 1 SFB. Syftet med begränsningen är att bilstöd inte ska lämnas för bilar som är för stora för att vara ändamålsenliga, bl.a. vad gäller tillgängligheten till miljöer där personbilar i allmänhet kan fram- föras. Om det på grund av funktionshindrets art eller andra omstän- digheter finns särskilda skäl kan dock bilstöd lämnas för ett annat motorfordon, enligt 52 kap. 9 § SFB. Sådana skäl kan t.ex. vara att behoven inte kan tillgodoses genom en golvsänkning. Ett fordon vars höjd understiger begränsningen kan också sakna tillräckliga utrym- men med hänsyn till de hjälpmedel som behöver transporteras med fordonet.24

Möjligheten att t.ex. nyttja parkeringshus eller garage med be- gränsad totalhöjd kan visserligen försvåras om man har en alltför hög bil. Alla personer med en funktionsnedsättning har dock inte behov av eller ens tillgång till parkeringshus eller garage med begränsad totalhöjd. Eftersom bedömningen av den enskildes behov av anpass- ningar utgår från unika behov av anordningar och åtgärder för att kunna bruka ett fordon är dess utvändiga höjd en omständighet som naturligt beaktas. Utredningens mål med de föreslagna bidragsreglerna är bl.a. att bedömningen av den enskildes behov ska vara teknik- neutral samt att statens och den enskildes totala utgifter ska mini- meras. Det innebär bl.a. att omständigheter såsom fordonets höjd alltid ingår i bedömningen av den enskildes anpassningsbehov, t.ex.

24Förbättrade möjligheter till bilstöd (prop. 2019/20:107 s. 15 ff.).

209

Förslag till förändrade bidragsregler inom bilstöd

SOU 2023:81

kan en högre bil normalt förutsättas vara dyrare i inköp. Mot bak- grund av utredningens förslag om större flexibilitet i valet av teknisk lösning, dvs. kombinationen av anordningar och anpassningar av en sådan bil som bedömts lämplig med hänsyn till den enskildes indi- viduella behov, bedömer utredningen att den hittillsvarande bestäm- melsen om fordonets höjd innebär en omotiverad begränsning och därför bör upphöra.

Enligt nuvarande regler lämnas bilstöd för inköp av motorcykel eller moped, med högst 12 000 respektive 3 000 kronor. Under åren 2010–2022 har bilstöd lämnats till inköp av motorcykel eller moped i totalt 33 ärenden, varav två avsett motorcykel. Eftersom behovet av bilstöd till motorcykel eller moped är försumbart och bidraget till dessa fordon därför inte kan sägas bidra till att bilstödet syfte uppnås föreslås att bilstöd inte längre lämnas till inköp av motorcykel eller moped.

Anpassningsbidrag

Utredningens förslag: Anpassningsbidrag lämnas med 90 procent av anpassningskostnader enligt 52 kap. 8 § 2–3 SFB.

För den del av anpassningskostnaderna enligt 52 kap. 8 § 2–3 SFB som överstiger 400 000 kronor lämnas anpassningsbidrag med 100 procent.

Slutligt anpassningsbidrag lämnas enligt kostnadsförslag för anpassningarna, vilket bör innehålla uppgifter om vilka garanti- åtaganden som lämnas anpassningsåtgärderna.

För anpassning av en alternativ bil lämnas anpassningsbidrag med högst summan av beräknat inköpsbidrag och beräknat anpass- ningsbidrag enligt fastställt totalt underlag för bilstöd, med avräk- ning för det inköpsbidrag som lämnats för den bilen. Anpassnings- bidrag lämnas i dessa fall enligt första stycket.

Skälen för utredningens förslag

Utredningen bedömer att det föreslagna inköpsbidraget bidrar till att förenkla hanteringen av bilstöd och till att den enskilde snabbare ska kunna ha en brukbar bil. Den enskilde kan – under Trafikverkets

210

SOU 2023:81

Förslag till förändrade bidragsregler inom bilstöd

utredning – i stor utsträckning få inflytande över valet av bil och av vilka funktioner och anpassningar som kan vara motiverade. Det är därför viktigt att den enskilde har incitament att hålla nere kostnad- erna för sådana anpassningar för vilka anpassningsbidrag kan lämnas. Det bidrar till att hålla nere den enskildes och statens totala utgifter för en brukbar bil. Utredningen anser att anpassningsbidrag bör lämnas med en del av anpassningskostnaderna.

Utredningen föreslår således att slutligt anpassningsbidrag läm- nas med 90 procent av anpassningskostnaderna enligt ett kostnads- förslag för anpassning av den enskildes bil, dvs. den bil som Trafik- verket bedömt är lämplig eller en alternativ bil som den enskilde i stället önskar bilstöd för. Enligt nuvarande bestämmelser ska ett sådant kostnadsförslag innehålla uppgifter om arbetskostnad och materialkostnad för respektive anpassningsåtgärd samt de övriga kost- nader som är förenade med de åtgärder som avses i 52 kap. 8 § första stycket 2–3.25 Det är lämpligt att dessa förslag även innehåller upp- gifter om vilka garantiåtaganden som lämnas för åtgärderna.

För anpassningskostnader som överstiger 400 000 kronor lämnas anpassningsbidrag med den del av kostnaderna som överstiger

400000 kronor. Förslaget innebär den enskildes anpassningskostna- der kan vara högst 40 000 kronor, för den bil som Trafikverket be- slutat är lämplig för den enskilde med hänsyn till dennes behov på grund av sin funktionsnedsättning.

Utredningen föreslår att inköpsbidrag även ska kunna lämnas för inköp av en alternativ bil än den bil vars pris fastställts som underlag för inköpsbidrag. Anpassningskostnaderna för att en alternativ bil ska vara brukbar kan vara lägre eller högre än det fastställda under- laget för anpassningsbidrag för den lämpliga bilen. Om anpassnings- kostnaden för en alternativ bil är lägre än det fastställda underlaget för anpassningskostnader, beräknas anpassningsbidraget på de fak- tiska anpassningskostnaderna för den alternativa bilen. Om anpass- ningskostnaden i stället är högre än som fastställts för den lämpliga bilen, lämnas anpassningsbidrag med högst summan av beräknat inköpsbidrag enligt fastställt underlag för inköpsbidrag och anpass- ningsbidrag enligt fastställt underlag för anpassningsbidrag. Från summan avräknas det inköpsbidrag som lämnats för den alternativa bilen. Om den enskilde t.ex. redan äger en bil som bedöms lämplig att anpassa så att den kan brukas kan anpassningsbidrag således läm-

254 a förordningen (2010:1745) om bilstöd till personer med funktionshinder.

211

Förslag till förändrade bidragsregler inom bilstöd

SOU 2023:81

nas enligt totalt underlag för bilstöd. Anpassningsbidrag lämnas med 90 procent av anpassningskostnaden för en alternativ bil.

Kostnader för körträning

Utredningens förslag: Anpassningsbidrag lämnas med 100 pro- cent för kostnader enligt 52 kap. 8 § 4 SFB.

Skälen för utredningens förslag

Utredningen föreslår att anpassningsbidrag för körträning ska läm- nas med full subvention. Körträning kan vara nödvändigt bl.a. i utred- ningen av en enskilds behov av anpassningar för att kunna bruka en bil. Vid körträningen kan enskilda testa olika alternativ till anpass- ning. Körträning bidrar på så sätt till att bedömningen av anpass- ningsbehovet blir väl underbyggd. Det gäller särskilt för de som inte tidigare haft en anpassad bil och för de vars förutsättningar att köra en anpassad bil förändrats t.ex. till följd av progredierande besvär. Körträning kan även behövas efter en utförd anpassning. Det gäller särskilt vid tekniskt avancerade anpassningar, där behovet av efter- justeringar kan vara stort. Sammantaget motiveras körträning av att bedömningen av den enskildes anpassningsbehov ska vara allsidig och av den enskildes behov att tryggt kunna använda anpassningen, som i vissa fall kan vara tekniskt avancerad och komplex. Kör- träningen bidrar således till utredningen av den enskildes behov, och till långsiktigt ökad trafiksäkerhet. Det är därför motiverat att anpass- ningsbidrag lämnas till kostnaden för körträning.

7.5Bilstöd bör inte lämnas för förhöjd fordonsskatt

Sverige har två system för fordonsbeskattning, ett viktbaserat system och ett koldioxidbaserat system. Äldre lätta fordon beskattas med utgångspunkt i fordonets vikt. Nyare lätta fordon beskattas med utgångspunkt i fordonets koldioxidutsläpp per kilometer. Vissa nyare lätta fordon omfattas även av ett system med förhöjd fordonsskatt för fordon med relativt höga koldioxidutsläpp. Det systemet infördes den 1 juli 2018 och omfattar fordon av fordonsår 2018 eller senare

212

SOU 2023:81

Förslag till förändrade bidragsregler inom bilstöd

som blir skattepliktiga för första gången den 1 juli 2018 eller senare.26 Den förhöjda fordonsskatten ska betalas de tre första åren från det att fordonet första gången blev skattepliktigt. Systemet syftar till att fordon med relativt höga koldioxidutsläpp ska belastas med förhöjd skatt och att andelen miljöanpassade fordon med lägre koldioxid- utsläpp på så sätt ska öka. Den förhöjda fordonsskatten syftar till att minska transportsektorns oljeberoende och klimatpåverkan och kompletterar de mer generellt verkande drivmedelsskatterna.27 De generellt verkande drivmedelsskatterna bidrar till klimat- och miljö- målen på ett kostnadseffektivt sätt, och kompletterats genom det ekonomiska incitamentet för nybilsköpare att inte välja en bil med förhöjd fordonsskatt som den förhöjda beskattningen innebär.28

Personer med funktionsnedsättning har begränsade möjligheter att välja sin bil, på grund av sina behov av särskilda funktioner och anordningar för att en bil överhuvudtaget ska kunna brukas. De bilar som dessa personer kan vara hänvisade till begränsas ytterligare av att laddningsinfrastrukturen för laddningsbara bilar kan vara svårtill- gänglig för personer med funktionsnedsättning. Laddningsbara bilar är av flera skäl sällan lämpliga bilar vilket innebär att möjligheten att göra klimatsmarta val begränsas, på grund av funktionsnedsättningen.

Eftersom 2017 års reform inneburit att personer med funktions- nedsättning har haft begränsade förutsättningar att välja en bil utan förhöjd fordonsskatt, dvs. en bil som varit registrerad mer än tre år, har dessa drabbats av den högre fordonsskatten i en högre omfatt- ning än andra bilköpare på grund av sin funktionsnedsättning. Försäkringskassan fick i sitt regleringsbrev för budgetåret 2022 i uppdrag att föreslå hur personer som på grund av sin funktionsned- sättning behöver en bil med förhöjd fordonsskatt kan kompenseras inom bilstödet. Försäkringskassan redovisade uppdraget den 19 sep- tember 2022 och föreslog att det införs ett nytt bidrag i bilstödet, bidrag för förhöjd fordonsskatt.29

Utredningens förslag om förändrade bidragsregler inom bilstöd innebär att personer med funktionsnedsättning kommer att ha en avsevärt större frihet i sitt val av bil. Grunden för de förändrade

26Malus tas ut genom ett förhöjt belopp i fordonsskatten för bensin- och dieseldrivna lätta for- don under de tre första åren från det att fordonet blir skattepliktigt för första gången (2 kap.

9a § första stycket vägtrafikskattelagen [2006:227]).

27Fi2017/01469/S2.

28Ibid, s. 28.

29Försäkringskassan 2022/012409.

213

Förslag till förändrade bidragsregler inom bilstöd

SOU 2023:81

bidragsreglerna inom bilstödet ska vara den lägsta totala utgiften för en trafiksäker teknikneutral lösning som resulterar i en bil som den enskilde kan bruka. Bilstödet utgår med en procentandel av total- kostnaden. Den enskilde tar ett visst kostnadsansvar för sitt bilval och bilens ålder ska sakna självständig betydelse för bedömningen av om bilstöd kan lämnas. Utredningens förslag om förändrade bi- dragsregler inom bilstöd innebär att målgruppen inte kan sägas drabbas av den förhöjda fordonsskatten i en större omfattning än som är avsett med det systemet. Det finns därför inte skäl för att särskilt kompensera för den förhöjda fordonsskatten inom bilstödet, efter- som den inte längre kan anses vara en följd av den enskildes funk- tionsnedsättning.

214

8Övriga förslag till förbättringar i bilstödet

Enligt direktivet ska utredningen bl.a. föreslå ett mer ändamålsenligt regelverk för bilstöd. Regelverket ska innebära ökad förutsebarhet och säkerställa att de som har rätt till stödet får det. I kapitel 4–5 lämnas förslag om ändrat ansvar för administrationen av bilstöd och om genomförande av denna förändring. I kapitel 7 föreslås föränd- rade bidragsregler inom bilstödet vilka bl.a. syftar till att förenkla handläggningen av ärenden om bilstöd. I detta kapitel lämnas förslag till fler förbättringar i reglerna inom bilstöd för att ytterligare bidra till ändamålsenlighet och effektivitet.

Genom utredningens förslag blir det enklare för regeringen att snabbare justera och anpassa bidragen inom bilstödet, vilket även förbättrar möjligheten till effektiv styrning för regeringen.

8.1Målgruppens behov av bilstöd

Utredningens uppdrag omfattar att kartlägga behovet av bilstöd inom målgruppen. Vi uppfattar att målgruppen är personer vars förflytt- ningsmöjligheter väsentligen påverkas av en varaktig funktionsnedsätt- ning. Personkretsen definieras i 52 kap. 10 § socialförsäkringsbalken (SFB) och beskrivs närmare i avsnitt 3.1.4. Kartläggningen har föranlett utredningen att lämna följande förslag.

215

Övriga förslag till förbättringar i bilstödet

SOU 2023:81

8.1.1Särskilt utprovad och anpassad bilbarnstol

Utredningens förslag: Bilstöd lämnas för anskaffning av en sådan särskild skyddsanordning för barn som avses i 4 kap. 10 § trafik- förordningen (1998:1276), om skyddsanordningen behöver utprovas och anpassas särskilt på grund av barnets funktionsnedsättning.

Skälen för utredningens förslag

Bilstöd kan bl.a. lämnas till en förälder vars barn har en funktions- nedsättning som innebär väsentliga svårigheter att förflytta sig eller att använda allmänna kommunikationer. Bilstöd lämnas som bidrag till kostnader för att skaffa och anpassa ett fordon så att det kan brukas av personen med funktionsnedsättningen. Med begreppet bruka avses bl.a. att färdas som förare eller passagerare. Syftet med bidraget till kostnader för anpassning har varit detsamma så länge denna typ av stöd har lämnats, och således sedan den nuvarande modellen för bilstöd infördes 1988.1 Förenklat kan bilstöd sägas lämnas till mer- kostnader på grund av funktionsnedsättningen. I den angivna situa- tionen omfattar bilstödet således merkostnader för de behov för att kunna bruka bilen som är en följd av barnets funktionsnedsättning.

Enligt nuvarande bestämmelser lämnas bidrag till anpassning för åtgärder som anges i 52 kap. 8 § SFB 2 och 3, dvs. till kostnader för ändring av ett fordon och till kostnader för anskaffning av anordning på ett fordon. Med ändring av ett fordon och anordning på ett fordon avses varaktiga förändringar av något slag. Som exempel kan nämnas golvsänkning av fordonet, eller att fordonet förses med särskilda anordningar såsom handreglage eller utsvängbart säte.

I praxis har anpassningsbidrag ansetts som en komplettering till det bilstöd som lämnas till inköp och anpassningsbidrag har därför inte lämnats till utrustning som med hänsyn till den tekniska utveck- lingen varit standard eller vanligt förekommande tilläggsutrustning. Anpassningsbidraget siktar i stället på mer eller mindre specialkon- struerade anordningar för en viss funktionsnedsättning.2 Av praxis framgår även att den enskilde måste kunna visa att den särskilda ut- rustningen medfört en merkostnad och merkostnadens storlek för

1Regeringens proposition om förbättrat bilstöd till handikappade (prop. 1987/88:99 s. 24).

2Regeringsrättens avgörande den 31 mars 2000, RÅ 2000 ref. 24.

216

SOU 2023:81

Övriga förslag till förbättringar i bilstödet

att anpassningsbidrag ska kunna lämnas.3 Löstagbara anordningar som inte är kopplade till en viss bil kan inte anses såsom varaktiga för- ändringar av fordonet och anpassningsbidrag lämnas därför inte till kostnader för sådana anordningar. Som exempel på en sådan anord- ning kan en bilbarnstol som inte är kopplad till visst fordon nämnas.4

Enligt nuvarande bestämmelser kan således bilstöd inte lämnas till de merkostnader som uppstår för en särskilt utprovad och special- anpassad bilbarnstol till ett barn med funktionsnedsättning, även om en sådan anordning är nödvändig för att barnet ska kunna bruka bilen enligt trafiksäkerhetskrav.

Barn ska använda särskild skyddsanordning under färd

Enligt 4 kap. 10 § 1 i trafikförordningen (1998:1276) ska barn an- vända bilbarnstol, bälteskudde eller annan särskild skyddsanordning för barn i stället för eller tillsammans med bilbälte vid färd. Enligt 4 kap. 10 c § i förordningen ansvarar bilens förare för att passagerare som är under femton år använder bilbälte eller annan särskild skydds- anordning. Enligt Transportstyrelsens föreskrifter ska en särskild skyddsanordning för barn vara lämplig för användaren.5

För att uppfylla kraven på särskild skyddsanordning enligt för- ordningen behöver barnets ålder och längd beaktas. För spädbarn finns t.ex. sällan behov av någon skyddsanordning som kan innebära en merkostnad på grund av en funktionsnedsättning. Då barnets ålder och längd däremot innebär att en bilbarnstol är nödvändig kan dock en funktionsnedsättning kräva särskild utprovning och special- anpassning för att kraven i förordningen ska kunna uppfyllas. Barnet färdas annars inte i enlighet med trafiksäkerhetens krav. Enligt nu- varande bestämmelser kan dock bilstöd inte lämnas till anpassningar såsom en särskilt utprovad och specialanpassad bilbarnstol, eftersom den anordningen inte innebär en varaktig förändring av ett fordon.

Eftersom funktionsnedsättningar och dess följder är individuella är det inte möjligt att uttömmande beskriva för vilka specifika behov eller situationer en särskilt utprovad och specialanpassad bilbarnstol är nödvändig för att kraven i trafikförordningen ska kunna anses

3Regeringsrättens avgörande den 11 oktober 2005, RÅ 2005 not. 127.

4HFD 2018 ref. 76, den 20 december 2018.

57 § Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om användning av bilbälten och av sär- skilda skyddsanordningar för barn, (TSFS 2014:52).

217

Övriga förslag till förbättringar i bilstödet

SOU 2023:81

uppfyllda, dvs. så att bilen kan brukas med hänsyn till ett barns funk- tionsnedsättning. Det finns dock några aspekter som särskiljer vad som otvetydigt medför en påtaglig merkostnad för att ett barn med funktionsnedsättning ska kunna färdas i enlighet med gällande trafik- säkerhetskrav och på så sätt bruka bilen i enlighet med bilstödets syfte. Som exempel kan nämnas funktionsnedsättningar som inne- bär avvikande muskelspänningar som medför svårigheter att placera barnet korrekt i en bilbarnstol. Avvikande muskelspänningar kan också innebära svårigheter för barnet att kvarstanna i en lämplig pla- cering i sin bilbarnstol under färden. Nämnda typer av svårigheter att färdas i enlighet de trafiksäkerhetens krav kan även uppstå vid funktionsnedsättningar som medför ofrivilliga rörelser som riskerar att skada barnet eller medpassagerare under färd.

Dessa förhållanden kan innebära krav på t.ex. omslutande bil- barnstol, särskilda stöd för huvud, nacke och fötter, samt särskilda typer av bältesanordningar såsom positioneringsbälten för att skydds- anordningen ska anses lämplig och sägas innebära att barnet färdas i enlighet med trafiksäkerhetens krav.

Bilstöd bör lämnas till särskilt utprovad och specialanpassad skyddsanordning till barn med funktionsnedsättning

Enligt nuvarande bestämmelser kan bilstödets syfte inte uppnås för barn med funktionsnedsättning som kräver en särskilt utprovad och specialanpassad bilbarnstol, så länge barnets längd innebär att barnet behöver använda en särskild skyddsanordning vid färd. Grunden för detta är att skyddsanordningen, dvs. bilbarnstolen, är löstagbar och inte kopplad till ett visst fordon. När barnet uppnått en viss längd och fortsatt behöver särskilda stöd eller bältesanordningar vid färd kan sådana anordningar åstadkommas genom sådana varaktiga för- ändringar av fordonet för vilka bilstöd lämnas, t.ex. genom ett sär- skilt bilsäte, särskilda stöd och särskilda bilbälten.

Denna ordning försvårar möjligheten för barn med funktions- nedsättning att på jämlika villkor delta i samhället. Utredningen föreslår därför att bilstöd bör lämnas enligt 52 kap. 8 § 3, även till anskaffning av särskild skyddsanordning som avses i 4 kap. 10 § trafikförordningen (1998:1276), om skyddsanordningen behöver utprovas särskilt och specialanpassas på grund av barnets individuella funktionsnedsättning. Priset för sådan bilbarnstol kan vara mer än tio gånger högre än priset

218

SOU 2023:81

Övriga förslag till förbättringar i bilstödet

för en normalt förekommande bilbarnstol, dvs. en sådan bilbarnstol som kan användas av barn utan någon funktionsnedsättning. Dessa merkostnader bör kompenseras inom bilstödet, om kraven på skydds- anordning inte kan tillgodoses med sådana standardanpassningar eller normalt förekommande anordningar som möjliggör individanpassade justeringar bland bilbarnstolar i de flesta prisklasserna. Det är endast dessa krav som kan medföra sådana merkostnader som bilstödet kan kompensera. Bilstöd bör i dessa fall lämnas såsom anpassningsbidrag.

En sådan särskilt utprovad och specialanpassad skyddsanordning som nu avses är en anordning vars funktioner och egenskaper över- stiger vad som vanligen krävs för att kraven i 4 kap. 10 § trafikför- ordningen (1998:1276) ska vara uppfyllda, dvs. vad som vanligen krävs för att ett barn utan funktionsnedsättning ska kunna färdas trafiksäkert. Det är emellertid endast merkostnader för en sådan sär- skilt utprovad och specialanpassad skyddsanordning som bör ge rätt till anpassningsbidrag. Utredningen föreslår därför att den del av kostnaden för en särskilt utprovad och specialanpassad skyddsanord- ning som överstiger kostnaden för en normalt förekommande bil- barnstol inkluderas i fastställt underlag för anpassningsbidrag, se av- snitt 7.4.1. Det innebär förenklat att anpassningsbidrag som huvudregel lämnas med 90 procent av merkostnaden för en sådan bilbarnstol som nu avses. En vanligt förekommande bilbarnstol kostar 2023 från cirka 1 500 kronor. Enligt utredningens förslag om bidragen inom bilstöd i avsnitt 7.4 föreslås Trafikverket kunna föreskriva om hur anpassningsbidrag lämnas.

Utredningens förslag kan förväntas medföra ökade utgifter för anpassningsbidrag. Enligt Trafikverkets bedömning kan förslaget om att anpassningsbidrag ska kunna lämnas till merkostnader för en särskilt utprovad och specialanpassad skyddsanordning för barn om- fatta omkring 100 ärenden per år. Utredningen instämmer i Trafik- verkets bedömning och beräknar att merkostnaden i genomsnitt är 40 000 kronor per ärende. Utredningens förslag innebär således att utgifterna för anpassningsbidraget ökar med 3,5 miljoner kronor per år, vilket ryms inom ramen för befintligt anslag för bilstöd.

219

Övriga förslag till förbättringar i bilstödet

SOU 2023:81

8.1.2Bilstöd under tid med ersättning från arbetslöshetsförsäkringen

Utredningens förslag: Bilstöd kan lämnas till en försäkrad enligt 52 kap. 10 § 2 SFB som, efter att ha beviljats bidrag enligt 52 kap. 10 § 1 SFB, har ersättning från arbetslöshetsförsäkringen.

Skälen för utredningens förslag

Enligt 52 kap. 10 § 1 SFB lämnas bilstöd till den som behöver bil för sin försörjning eller ett väsentligt tillskott till sin försörjning. Be- stämmelsen omfattar även den som får rehabiliteringsersättning enligt 31 kap. SFB eller aktivitetsstöd, under arbetslivsinriktad ut- bildning eller rehabilitering. Enligt 52 kap. 10 § 2 lämnas bilstöd till den som tidigare har lämnats bilstöd enligt 1, men därefter beviljats sjukersättning eller aktivitetsersättning. Den som tidigare fått bil- stöd på arbetsmarknadspolitiska grunder och vars arbetsförmåga där- efter har nedsatts ingår således i personkretsen som kan lämnas bil- stöd.6 Bilstödets syfte, att bidra till jämlika levnadsvillkor och full delaktighet i samhället, uppnås dock inte för arbetssökande personer med funktionsnedsättning som har ersättning från arbetslöshets- försäkringen.7

Arbetslöshetsförsäkringen

Arbetslöshetsförsäkringen är en omställningsförsäkring för den som omedelbart före arbetslösheten har arbetat i en viss omfattning under en ramtid av tolv månader, se 12 § lagen (1997:238) om arbets- löshetsförsäkring. För rätt till arbetslöshetsersättning behövs således en viss förankring på arbetsmarknaden. Ytterligare villkor i arbets- löshetsförsäkringen är bl.a. att den enskilde står till arbetsmarkna- dens förfogande och är oförhindrad att åta sig arbete.8 Enligt 52 kap. 10 § 1 och 2 SFB kan bilstöd lämnas till en person med funktions-

6Se prop. 1987/88:99, s. 13–14.

7Syftet uppnås inte heller för den som får aktivitetsstöd för deltagande i andra arbetsmark- nadspolitiska program än de som anges i 52 kap. 10 § punkten 1 SFB.

8Allmänna villkor för rätt till ersättning är enligt 9 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring bl.a. att man är oförhindrad att åta sig arbete minst 3 timmar varje arbetsdag och i genomsnitt minst

17timmar i veckan.

220

SOU 2023:81

Övriga förslag till förbättringar i bilstödet

nedsättning som är beroende av bil för sin försörjning, t.ex. för sin anställning. Under tid med arbetslöshetsersättning som baseras på den anställningen kan samma person däremot inte lämnas bilstöd. Det är en brist i sig.

För rätt till arbetslöshetsersättning behöver den enskilde även aktivt söka och kunna anta ett erbjudande om lämpligt arbete. Möjligheten att kunna uppfylla arbetslöshetsförsäkringens krav försvåras således för den som varit beroende av bil för sitt arbete och på den grunden tidigare har lämnats bilstöd. Sammantaget innebär nuvarande villkor i bilstödet att målgruppens möjligheter att behålla sin upparbetade förankring på arbetsmarknaden påverkas.

Personer som har ersättning från arbetslöshetsförsäkringen bör kunna lämnas bilstöd i vissa fall

Utredningen anser att en person med funktionsnedsättning som uppfyller villkoren för ersättning från arbetslöshetsförsäkringen och tidigare lämnats bilstöd enligt 52 kap. 10 § 1 SFB bör lämnas bilstöd under tiden med ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Förutom att personen på så sätt har jämlika möjligheter att uppfylla villkoren i arbetslöshetsförsäkringen har personen även jämlika möjligheter att kunna anta erbjudande om arbete, dvs. att försörja sig genom arbete enligt avsikten med 52 kap. 10 § 1. Utredningen föreslår därför att personer med funktionsnedsättning som, efter att tidigare ha läm- nats bilstöd enligt 52 kap. 10 § 1 SFB, har ersättning från arbetslös- hetsförsäkringen ska kunna lämnas bilstöd enligt 52 kap. 10 § 2 SFB. Förslaget avser således tid med ersättning från arbetslöshetsförsäk- ringen. Om personen skulle lämnas t.ex. rehabiliteringsersättning eller aktivitetsersättning lämnas bilstöd i stället på den grunden. Utred- ningen bedömer att förslaget inte har någon betydande inverkan på de totala utgifterna för bilstöd och att förslaget ryms inom befintliga anslagsmedel. Bedömningen grundas i att de som omfattas av för- slaget kan lämnas bilstöd om villkoren enligt 52 kap. 10 § 1 inträder, t.ex. då personen får ett arbete eller påbörjar arbetslivsinriktad ut- bildning.

I budgetpropositionen för 2024 aviserar regeringen avsikten att under 2024 återkomma med förslag till en arbetslöshetsförsäkring grundad på inkomster av förvärvsarbete med utgångspunkt i betänk-

221

Övriga förslag till förbättringar i bilstödet

SOU 2023:81

andet Ett nytt regelverk för arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2020:37).9 Utredningens förslag är att bilstöd i vissa fall ska kunna lämnas till personer som har arbetslöshetsersättning, oavsett villkoren för den ersättningen. Förslaget påverkas därför inte av den aviserade reformen om införande av en arbetslöshetsförsäkring grundad på inkomster.

Utredningen har övervägt möjligheten att alla personer med en varaktig funktionsnedsättning som medför väsentliga förflyttnings- svårigheter ska kunna lämnas bilstöd, oavsett personens ålder. Ut- redningens uppdrag begränsas dock av att de förslag som lämnas ska rymmas inom befintlig anslagsnivå. En sådan påtaglig utvidgning av den personkrets som kan lämnas bilstöd bedöms innebära omfatt- ande kostnader utöver befintlig anslagsnivå. Utredningen lämnar därför inget sådant förslag.

8.2Funktionskontroller

8.2.1Fler funktionskontroller för förbättrad trafiksäkerhet

Utredningens förslag: Vid funktionskontroll enligt 52 kap. 22 a § SFB bedömer Trafikverket om fler funktionskontroller är moti- verade under bilstödsperioden. Trafikverket kan i sådana fall be- sluta att funktionskontroller ska göras i den omfattning som är lämplig, dock högst en gång per år.

Skäl för utredningens förslag

När anpassningsbidrag har lämnats ska det kontrolleras om utförda anpassningar fungerar på ett trafiksäkert sätt, om detta inte är uppen- bart obehövligt. Vid en sådan funktionskontroll granskas att utförda anpassningar fungerar trafiksäkert och är korrekt monterade. Funk- tionskontroll ska ske så snart det är möjligt och senast sex månader efter att anpassningarna har utförts.

Funktionskontroller var tidigare frivilliga men inför 2017 års re- form framkom att fel upptäcktes vid cirka 10 procent av kontrollerna.10 Genom 2017 års reform inför