Ordning och reda

– förstärkt och tillförlitlig byggkontroll

Betänkande av Byggkontrollutredningen

Stockholm 2023

SOU 2023:70

SOU och Ds finns på regeringen.se under Rättsliga dokument.

Svara på remiss – hur och varför

Statsrådsberedningen, SB PM 2021:1.

Information för dem som ska svara på remiss finns tillgänglig på regeringen.se/remisser.

Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet

Omslag: Elanders Sverige AB

Tryck och remisshantering: Elanders Sverige AB, Stockholm 2023

ISBN 978-91-525-0756-8 (tryck)

ISBN 978-91-525-0757-5 (pdf)

ISSN 0375-250X

Till statsrådet Andreas Carlson

Regeringen beslutade den 25 maj 2023 att tillkalla en särskild utred- are med uppdrag att dels utreda och lämna förslag på hur det för vissa byggnadsverk kan införas en förstärkt kontroll av att vissa tekniska egenskapskrav uppfylls, dels utreda om det behövs ytterligare reglering av certifieringsorgans verksamhet i plan- och byggregelverket (dir. 2022:43). Chefsjuristen Solmaz Fadai Vikström förordnandes den 3 juni 2022 till särskild utredare.

Den 7 oktober 2022 förordnades kanslirådet Charlotte Jansson (Finansdepartementet) och departementssekreteraren Ann-Kristin Kaplan Wikström (Finansdepartementet) som sakkunniga i utred- ningen. Som experter i utredningen förordnades samma dag docenten och konstruktören Mikael Hallgren (Innovationsföretagen/Tyréns), arkitekten Agnes Jensen-Carlén (Boverket), brandingenjören Per Karlsson (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap), utredaren Magnus Pedersen (Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll), experten Johan Sjöstrand (Sveriges Kommuner och Regioner) och näringspolitiska experten Anna Thureson (Fastighetsägarna). Som experter i utredningen förordnades den 9 december 2022 forskaren Ylva Sandin (Byggherrarna/Rise) och den 7 mars 2023 chefen för branschutveckling Lars Redtzer (Byggföretagen). Ann-Kristin Kaplan Wikström entledigades den 21 juni 2022. Departementssekreteraren Lars Eriksson (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet) förord- nades som sakkunnig den 2 augusti 2023.

Ämnesrådet Fredrik Nordenfelt anställdes som huvudsekreterare från och med den 22 augusti 2022. Som utredningssekreterare an- ställdes sakkunnige konstruktören Tomas Carlsson från och med den 1 augusti 2022 och juristen Marie Andersson från och med den 22 augusti 2022. Hon entledigades den 30 september 2023.

Utredningen antog namnet Byggkontrollutredningen. Betänkandet är skrivet i vi-form. Med detta avses utredaren och

utredningssekretariatet. Jag är emellertid ensam ansvarig för samtliga förslag och bedömningar.

Härmed överlämnas betänkandet Ordning och reda – förstärkt och tillförlitlig byggkontroll (SOU 2023:70). Uppdraget är härigenom slut- fört.

Uppsala i oktober 2023

Solmaz Fadai Vikström

/ Fredrik Nordenfelt

Tomas Carlsson

Innehåll

Förkortningar.....................................................................

15

Sammanfattning ................................................................

17

1

Författningsförslag.....................................................

27

1.1Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen

(2010:900)................................................................................

27

1.2Förslag till lag om ändring i lagen (2006:545)

om skyddsrum.........................................................................

51

1.3Förslag till lag om ändring i offentlighets-

och sekretesslagen (2009:400)................................................

52

1.4Förslag till förordning om ändring i plan-

och byggförordningen (2011:338) .........................................

54

1.5Förslag till förordning om ändring i offentlighets-

och sekretessförordningen (2009:641) ..................................

62

1.6Förslag till förordning om ändring i arkivförordningen

 

(1991:446)................................................................................

63

2

Inledning..................................................................

65

2.1

Bakgrunden till våra direktiv ..................................................

65

 

2.1.1

Raset i Tarfalahallen ................................................

65

 

2.1.2

Haverikommissionens utredning ...........................

65

 

2.1.3

Boverkets utredning ................................................

67

2.2

Våra direktiv ............................................................................

68

 

2.2.1

Sammanfattning av kommittédirektiven................

68

5

Innehåll

SOU 2023:70

2.2.2Uppdraget att stärka dagens kontrollsystem

i PBL ........................................................................

69

2.2.3Uppdraget att utreda om det behövs ytterligare reglering av certifieringsorgans

 

 

verksamhet i plan- och byggregelverket ................

73

2.3

Utredningens arbetsformer ...................................................

74

 

2.3.1

Sekretariatet.............................................................

74

 

2.3.2

Externt arbete..........................................................

74

2.4

Analysmetoder........................................................................

75

2.4.1Uppdraget att stärka dagens kontrollsystem

i PBL ........................................................................

75

2.4.2Utreda om det behövs ytterligare reglering av certifieringsorgans verksamhet i plan-

 

 

och byggregelverket ................................................

76

2.5

Andra utredningar av betydelse.............................................

77

 

2.5.1

Inledning..................................................................

77

 

2.5.2

Kommittén för modernare byggregler ..................

77

 

2.5.3

Bygglovsutredningen ..............................................

78

2.6

Pågående arbete i Regeringskansliet......................................

79

 

2.6.1

Inledning..................................................................

79

 

2.6.2

Åtgärder för vissa säkerhetsrisker i äldre hissar ....

79

 

2.6.3

Översyn av begreppet ombyggnad i PBL ..............

79

 

2.6.4

Byggnadsnämndens tillsynsansvar .........................

80

2.7

Pågående arbete hos Boverket ...............................................

80

 

2.7.1

Inledning..................................................................

80

 

2.7.2

Möjligheternas byggregler ......................................

80

2.7.3Föreskrifter för certifiering av

byggprojekteringsföretag .......................................

81

2.7.4Uppdrag med att utveckla arbetet med omställningen till en cirkulär ekonomi

i byggsektorn...........................................................

82

2.8 Pågående arbete inom EU......................................................

82

2.8.1Revidering av direktivet om byggnaders

 

energiprestanda .......................................................

82

2.8.2

Revidering av EU:s byggproduktförordning ........

83

6

SOU 2023:70Innehåll

2.9

Betänkandets disposition........................................................

84

3

Plan- och byggreglerna...............................................

87

3.1

Plan- och byggreglerna i huvuddrag ......................................

87

3.2

Lov och anmälningsprocessen................................................

88

3.3

Byggprocessen.........................................................................

89

3.4

Tillsynsprocessen ....................................................................

91

4

Krav på byggnadsverk – tekniska egenskapskrav ...........

95

4.1

Allmänt om de tekniska egenskapskraven.............................

95

 

4.1.1

Bakgrund ..................................................................

95

 

4.1.2

Plan- och bygglagen ................................................

96

 

4.1.3

Plan- och byggförordningen...................................

98

 

4.1.4

Myndighetsföreskrifter om tekniska

 

 

 

egenskapskrav ..........................................................

98

5

Kravet på bärförmåga, stadga och beständighet ..........

101

5.1

Plan- och bygglagen..............................................................

101

5.2

Plan- och byggförordningen ................................................

101

5.3Myndighetsföreskrifter om kravet på bärförmåga,

stadga och beständighet........................................................

102

5.3.1Boverkets föreskrifter och allmänna råd

om tillämpning av europeiska

 

konstruktionsstandarder (eurokoder) .................

102

5.4Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd

 

om tillämpning av eurokoder ...............................................

110

6

Kravet på säkerhet i händelse av brand ......................

113

6.1

Plan- och bygglagen..............................................................

113

6.2

Plan- och byggförordningen ................................................

113

6.3Myndighetsföreskrifter om kravet på säkerhet

i händelse av brand ................................................................

114

6.3.1

Boverkets byggregler.............................................

114

7

Innehåll

SOU 2023:70

 

6.3.2

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna

 

 

 

råd om egenskapskrav för vägar, gator,

 

 

 

spårvägar och tunnelbanor (byggregler)..............

121

7

Kravet på säkerhet vid användning.............................

123

7.1

Plan- och bygglagen .............................................................

123

7.2

Plan- och byggförordningen................................................

123

7.3Myndighetsföreskrifter om kravet på säkerhet

vid användning ......................................................................

124

7.3.1

Boverkets byggregler ............................................

124

7.3.2Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om egenskapskrav för vägar, gator,

 

 

spårvägar och tunnelbanor (byggregler)..............

129

8

Krav på kontroll av de tekniska egenskapskraven.........

131

8.1

Kontroll under byggprocessen ............................................

131

 

8.1.1

Byggherrens roll ....................................................

131

 

8.1.2

De sakkunnigas roll...............................................

135

 

8.1.3

De kontrollansvarigas roll ....................................

137

 

8.1.4

Byggnadsnämndens roll........................................

140

 

8.1.5

Certifierade byggprojekteringsföretags roll ........

150

8.2

Kontroll under förvaltningsskedet ......................................

151

8.2.1Plan- och bygglagens krav rörande underhåll,

kontroll och tillsyn................................................

151

8.2.2Kontroller rörande bärförmåga, stadga

och beständighet ...................................................

153

8.2.3Kontroller rörande säkerhet i händelse

 

av brand..................................................................

155

8.2.4

Kontroller rörande säkerhet vid användning.......

155

8.3 Krav på kontroller i annan lagstiftning ...............................

159

8.3.1

Inledning................................................................

159

8.3.2

Kontroll av samlingstält........................................

160

8.3.3

Kontroll av tivolianordningar...............................

160

8.3.4

Brandskyddskontroll ............................................

162

8.3.5

Kontroll av cisterner .............................................

163

8.3.6

Kontroll av starkströmsanläggningar...................

164

8

SOU 2023:70Innehåll

 

8.3.7

Kontroll av vissa dammar......................................

165

 

8.3.8

Kontroll av vägsäkerhet.........................................

166

8.4

Internationell utblick ............................................................

167

 

8.4.1

Inledning ................................................................

167

 

8.4.2

Kontroll under byggprocessen .............................

168

 

8.4.3

Kontroll under förvaltningsskedet .......................

179

9

Problem- och bakgrundsbeskrivning ..........................

183

9.1

Inledning................................................................................

183

9.2

Byggprocessen.......................................................................

184

 

9.2.1

Byggherrens ansvar................................................

184

 

9.2.2

Kontroll genom sakkunniga .................................

188

 

9.2.3

Kontrollansvariga ..................................................

192

 

9.2.4

Byggnadsnämndens roll ........................................

194

9.3

Egenskapskrav med särskilda risker.....................................

202

 

9.3.1

Bärförmåga, stadga och beständighet...................

202

 

9.3.2

Säkerhet i händelse av brand .................................

208

 

9.3.3

Säkerhet vid användning .......................................

214

9.4

Undantagna byggnadsverk i kontrollsystemet ...................

215

10

Reflektioner över kontrollsystemet .............................

217

10.1

Inledning................................................................................

217

10.2

Betydelsen av kompetensbrist och tidspress för olyckor ...

218

10.3

Plan- och byggreglerna .........................................................

220

10.3.1Plan- och byggreglerna är flexibla

under byggprocessen.............................................

220

10.3.2Plan- och byggreglerna är inte så flexibla

 

under förvaltningsskedet.......................................

220

10.3.3

Flexibiliteten äventyrar kontrollerna ...................

221

10.3.4

Vem är byggherre?.................................................

222

10.3.5Bemyndigande att meddela föreskrifter

om kontroll ............................................................

223

10.3.6Kontrollregelverkets användarvänlighet

och dess påverkan på roller och ansvar.................

224

9

Innehåll

SOU 2023:70

10.4 De sakkunnigas roll ..............................................................

225

10.4.1Sakkunniga är en förutsättning för

sakkunnigkontroll .................................................

225

10.4.2 Kontrollutlåtanden................................................

226

10.4.3Beroendeförhållandet mellan parterna

 

i kontrollen ............................................................

227

10.5 Byggnadsnämndens roll .......................................................

228

10.5.1

Startbesked baseras på antaganden.......................

228

10.5.2

Projektering efter startbesked..............................

229

10.5.3Inget krav att byggnadsnämnderna

 

 

ska ha teknisk kompetens.....................................

229

 

10.5.4

Arbetsplatsbesöket................................................

230

 

10.5.5

Avgifter i byggprocessen ......................................

231

10.6

Underhållskrav och kontroll i förvaltningsskedet..............

231

11

Förslag om förstärkta och tillförlitliga kontroller

 

 

under byggprocessen................................................

233

11.1

Inledning ...............................................................................

233

11.2

Byggherrens roll ...................................................................

235

 

11.2.1

Byggherrens ansvar tydliggörs .............................

235

 

11.2.2 Kontrollplanen förtydligas och kompletteras .....

236

11.3

Den sakkunniges roll............................................................

238

 

11.3.1 Kontroll av eget arbete..........................................

238

 

11.3.2

Krav på självständighet .........................................

239

 

11.3.3 Meddelande om avvikelser från de krav

 

 

 

som gäller...............................................................

244

 

11.3.4

Utlåtanden från sakkunniga .................................

244

 

11.3.5 Om en sakkunnig lämnar sitt uppdrag

 

 

 

eller åsidosätter sina skyldigheter ........................

247

11.4

Den kontrollansvariges roll..................................................

248

 

11.4.1 Kontrollansvarig för eget projekteringsarbete ....

248

11.5

Byggnadsnämndens roll .......................................................

250

 

11.5.1 Tidsfrist för handlingar till tekniskt samråd

 

 

 

– startsamråd..........................................................

250

10

SOU 2023:70

Innehåll

11.5.2Genomförandet av tekniskt samråd

 

 

(startsamråd)..........................................................

251

 

11.5.3

Behovet av sakkunnigkontroll ..............................

252

 

11.5.4

Obligatorisk sakkunnigkontroll ...........................

254

 

11.5.5 Underlaget för beslut om startbesked..................

262

 

11.5.6

Arbetsplatsbesökets innehåll ................................

263

 

11.5.7

Kallelse till slutsamråd...........................................

264

 

11.5.8

Prövning av slutbesked..........................................

265

12

Förslag om förstärkta och tillförlitliga kontroller

 

 

under förvaltningsskedet ..........................................

267

12.1

Inledning................................................................................

267

12.2

Överväganden och förslag ....................................................

268

 

12.2.1

Några utgångspunkter...........................................

268

 

12.2.2 Kontrollförelägganden – ett nytt verktyg............

275

 

12.2.3 Föreskrifter om kontroll för att utreda

 

 

 

behovet av underhållsåtgärder ..............................

280

 

12.2.4 Föreskrifter om återkommande kontroll

 

 

 

av anordningar .......................................................

284

12.3

Övriga förslag........................................................................

286

 

12.3.1 PBL:s portalparagraf kompletteras, underhåll

 

 

 

av byggnadsverk läggs till......................................

286

 

12.3.2 Skötselkravet utökas, retroaktiva krav

 

 

 

bör utredas särskilt ................................................

286

13

Några frågor om certifiering och ackrediterad

 

 

kontroll

..................................................................

291

13.1

Inledning................................................................................

291

13.2

Gällande ordning...................................................................

292

 

13.2.1 Krav på certifiering inom plan-

 

 

 

och byggregelverket ..............................................

292

 

13.2.2 Krav på ackrediterad kontroll inom plan-

 

 

 

och byggområdet ...................................................

298

 

13.2.3 Ackreditering av certifierings-

 

 

 

och kontrollorgan..................................................

299

11

Innehåll

SOU 2023:70

13.3 Överväganden och förslag....................................................

300

13.3.1Överlämnande av förvaltningsuppgifter

som innefattar myndighetsutövning....................

300

13.3.2Överlämnande av förvaltningsuppgift till

ackrediterade certifierings- och kontrollorgan.... 309

13.3.3Certifierings- och kontrollorganens

handläggning av ärenden.......................................

313

13.3.4Överklagande av certifierings-

 

 

och kontrollorganens beslut.................................

318

 

13.3.5 En enhetlig reglering av certifieringsfrågorna .....

324

14

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser ...............

329

15

Konsekvensbeskrivning.............................................

333

15.1

Allmänt om kravet på konsekvensutredning ......................

333

15.2

Sammanfattning av problem och åtgärdsbehov ..................

335

15.3

Sammanfattning av våra förslag ...........................................

336

15.4

Konsekvenser av våra förslag ...............................................

338

 

15.4.1

Konsekvenser för staten .......................................

338

 

15.4.2

Konsekvenser för kommunerna...........................

345

15.4.3Konsekvenser för företag och andra berörda

 

parter......................................................................

349

15.4.4

Konsekvenser för enskilda....................................

366

15.4.5

Konsekvenser för bostadsbyggandet ...................

367

15.4.6EU-rätten och internationella åtaganden

 

i övrigt....................................................................

368

15.4.7

Tidpunkt för ikraftträdande,

 

 

övergångsbestämmelser ........................................

369

15.4.8

Övriga konsekvenser ............................................

371

15.5 Andra övervägda lösningar och förslag ...............................

372

15.5.1Kan en förhandsprövning av entreprenörers, projektörers och byggherrars kompetens och

lämplighet minska risken för olyckor? ................

372

15.5.2 Kan ett system med ansvariga företag

 

vara ett alternativ till byggherrens ansvar? ..........

374

12

SOU 2023:70

Innehåll

15.5.3Ska byggherrens ansvar föras över

 

till entreprenörer och projektörer?.......................

376

15.5.4

Ska sakkunniga utses av byggnadsnämnden?.......

378

15.5.5

Ska räddningstjänsten alltid kallas tekniskt

 

 

samråd (startsamråd)? ...........................................

380

15.5.6Kan kontroll utförd av ett ackrediterat

kontrollorgan vara ett alternativ till sakkunnigkontroll?................................................ 382

15.5.7Kan kontroll utförd av ett certifierat byggprojekteringsföretag vara ett alternativ

till sakkunnigkontroll? ..........................................

384

15.5.8Ska det införas ett krav på dokumentation

för kommande underhåll? .....................................

384

15.5.9Ska det i slutbeskedet fastställas vilka kontroller som genomföras under förvaltningsskedet?................................................ 387

 

15.5.10 Ska Boverket certifiera sakkunniga?.....................

388

16

Författningskommentar ............................................

391

16.1

Förslaget till lag om ändring i plan- och bygglagen

 

 

(2010:900)..............................................................................

391

16.2

Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:545)

 

 

om skyddsrum.......................................................................

419

16.3

Förslaget till lag om ändring i offentlighets-

 

 

och sekretesslagen (2009:400)..............................................

419

Bilagor

 

 

Bilaga 1

Kommittédirektiv 2022:43 ...........................................

421

Bilaga 2

Kommittédirektiv 2023:79 ...........................................

435

Bilaga 3

Våra förslag för kontrollsystemet – förenklad

 

 

framställning .................................................................

437

13

Förkortningar

Avd.

Avdelning

BBR

Boverkets byggregler (BFS 2011:6)

BFS

Boverkets författningssamling

BVL

Lagen (1994:847) om tekniska

 

egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.

Dnr

Diarienummer

EES

Europeiska Ekonomiska

 

Samarbetsområdet

EKS

Boverkets föreskrifter och allmänna råd

 

om tillämpning av europeiska

 

konstruktionsstandarder (eurokoder)

 

(BFS 2011:10)

EU

Europeiska unionen

Eurokod

En serie standarder för konstruktions-

 

ändamål rörande byggnadsverk

FSB

Föreningen Sveriges byggnadsinspektörer

FSBS

Föreningen Sveriges bygglovsgranskare

 

och byggnadsnämndssekreterare

Kap.

Kapitel

MSB

Myndigheten för samhällsskydd

 

och beredskap

MÖD

Mark- och miljööverdomstolen

PBF

Plan- och byggförordningen (2011:338)

PBL

Plan- och bygglagen (2010:900)

Prop.

Proposition

Rise

Research Institutes of Sweden

SBUF

Svenska byggbranschens utvecklingsfond

 

15

Förkortningar

SOU 2023:70

SCB

Statistiska centralbyrån

SFS

Svensk författningssamling

SIS

Svenska institutet för standarder

SOU

Statens offentliga utredningar

Swedac

Styrelsen för ackreditering och teknisk

 

kontroll

ÄPBF

Plan- och byggförordningen, äldre

 

(1987:383)

ÄPBL

Plan- och bygglagen, äldre (1987:10)

16

Sammanfattning

Inledning

Vi har haft i uppdrag att dels utreda och lämna förslag på hur det för vissa byggnadsverk kan införas en förstärkt kontroll av att vissa tek- niska egenskapskrav uppfylls, dels utreda om det behövs ytterligare reglering av certifieringsorgans verksamhet i plan- och byggregel- verket. Syftet är enligt utredningsdirektiven att förhindra att brister i byggnadsverk leder till olyckor, framför allt sådana med allvarliga personskador som följd.

De förslag till lag- och förordningsändringar som vi lämnar i betänkandet bör träda i kraft den 1 augusti 2025. Vid bedömningen av när förslagen kan genomföras har vi bland annat särskilt beaktat att tillräcklig kompetens finns över hela landet för att genomföra de föreslagna kontrollerna.

I detta betänkande redovisar vi resultatet av vårt arbete. I det följ- ande sammanfattar vi de viktigaste förslagen i betänkandet.

Förslag om förstärkta och tillförlitliga kontroller under byggprocessen och förvaltningsskedet

I plan- och byggregelverket finns regler om byggherrens ansvar för projektering och utförande av byggnadsåtgärder samtidigt som den offentligrättsliga kontrollen av ansvaret har minskat sett över tid.

Efter bland annat ett takras i Tarfalahallen i Kiruna år 2020 har det konstaterats att det finns systematiska brister i kontrollregelverket. Vi har därför haft i uppdrag att föreslå en förstärkt och tillförlitlig byggkontroll. Enligt våra utredningsdirektiv får den föreslagna nämnda kontrollen inte vara mer långtgående än vad som är motiverat. Kon-

17

Sammanfattning

SOU 2023:70

trollen ska vidare stärkas utan att byggherrens ansvar minskar och utan att vi föreslår en statlig kontrollaktör.

För att bedöma hur kontrollen lämpligen bör förstärkas har vi analyserat material från inträffade olyckor och bränder. Vår analys visar att många allvarliga olyckor har inträffat i Sverige. Olyckorna har medfört omfattande materiella, en del allvarliga fysiska skador och några dödsfall. Att fler dödsolyckor inte har inträffat synes ha berott på ren tur som till exempel att flera olyckor inträffat på natten i byggnader där det just då inte vistats människor. Vår genomgång visar vidare att olyckorna beror på brister rörande de tekniska egen- skapskraven. Med tekniska egenskapskrav avses något förenklat ut- tryckt de krav som samhället ställer när vi ska bygga en åtgärd för att den ska vara stabil och säker. Vår analys visar också att bristerna i huvud- sak uppstår under projektering och utförande, det vill säga under bygg- processen. Orsakerna till att det uppstår brister varierar. Brister uppstår i både mindre och större byggnationer och därmed hos såväl erfarna som oerfarna byggherrar.

Det förekommer vidare även brister under förvaltningsskedet, det vill säga när en byggnad brukas. Ansvaret för en byggnad under för- valtningsskedet finns i dag hos ägaren eller nyttjanderättshavaren. Det ansvaret omfattar främst underhåll. Det finns även vissa krav rörande kontroller när det gäller anordningar. Vår analys visar att de olyckor som förekommit under förvaltningsskedet och som berott på brister som uppstått när en byggnad används främst uppstår på grund av brist- ande underhåll. Vår analys visar vidare att det under detta skede även uppkommer vissa brister som rör vissa anordningar.

Förstärkta och tillförlitliga kontroller under byggprocessen

Systematiska brister beror på otydligheter i ansvars- och rollfördelning

De brister som uppstår under byggprocessen beror enligt vår bedöm- ning på nu rådande otydligheter i ansvars- och rollfördelning i plan- och byggregelverket. Behovet av en förstärkt och tillförlitlig kontroll kan därför tillgodoses genom en rad förändringar och förtydliganden inom befintligt system. De flesta av de förslag som vi lämnar syftar således till att undanröja otydligheter och till att tydliggöra den nu rå- dande ansvars- och rollfördelningen.

18

SOU 2023:70

Sammanfattning

Byggherrens roll

Ett exempel på förtydligande är förslaget om byggherrens ansvar som innebär att det uttryckligen anges att byggherren ansvarar för att varje projekterings-, bygg-, rivnings- och markåtgärd som bygg- herren utför eller låter utföra uppfyller de krav som gäller för åtgär- den. Detta synes också ha varit lagstiftarens avsikt när byggherrens ansvar infördes men genom att det nu delvis används olika termer i regelverket kan ansvaret uppfattas som otydligt.

Ett annat exempel är förslaget om att byggherren ska omedelbart meddela byggnadsnämnden om ändring av de uppgifter om bygg- herren som har lämnats i ansökan om lov eller anmälan och som där- med syftar till att undanröja de otydligheter som nu kan uppstå vid byten av byggherre under byggprocessen eftersom det inte finns någon skyldighet att meddela byggnadsnämnden när byten sker, vilket kan leda till att en byggnadsnämnd vänder sig till den som stod i ansökan eller anmälan i stället för den som övertagit ansvaret.

Den sakkunniges roll

För att säkerställa att den sakkunnige är självständig föreslår vi dels att den kontroll som görs av någon i egenskap av sakkunnig inte ska få omfatta ett arbete som han eller hon själv har varit delaktig i. Dels föreslår vi ett särskilt krav på självständighet för ovannämnda tekniska egenskapsområden. Det sistnämnda kravet innebär att den sakkunnige inte får vara närstående till eller anställd hos uppdragsgivaren, den som projekterar eller den som utför de åtgärder som kontrollen avser när det gäller kontroll av åtgärder som avser det tekniska egenskaps- området bärförmåga, stadga och beständighet, säkerhet i händelse av brand eller säkerhet vid användning. En självständig sakkunnig bidrar enligt vår mening till att kontrollen blir tillräckligt oberoende.

Vidare föreslår vi att den sakkunnige ska meddela den kontroll- ansvarige om den åtgärd som kontrollen gäller avviker från de krav som ska uppfyllas.

19

Sammanfattning

SOU 2023:70

Den kontrollansvariges roll

För att säkerställa att den kontrollansvarige har rollen som en länk mellan den sakkunnige, byggherren och byggnadsnämnden och för- tydliga när även den kontrollansvarige behöver vara tillräckligt själv- ständig lämnar vi förslag som berör kontrollansvarig för eget pro- jekteringsarbete. Förslaget innebär att den kontrollansvarige inte ska få vara kontrollansvarig i ett projekt som han eller hon själv har varit delaktig i, om projektet omfattar en åtgärd eller ett byggnadsverk som omfattas av obligatorisk sakkunnigkontroll. Även förslaget om en självständig kontrollansvarig bidrar enligt vår mening till att kontrollen blir tillräckligt oberoende.

Byggnadsnämndens roll

Nuvarande reglering ställer inte tydliga krav om vad som ska ligga till grund för beslut om startbesked, vilket innehåll som en kontroll- plan bör ha och vad en byggnadsnämnd ska göra vid till exempel ett arbetsplatsbesök. Det gör att lagstiftarens avsikter med införandet av dessa kontrollåtgärder och med byggnadsnämndens roll och ansvar inte avspeglas på ett tydligt sätt i regleringen. De förslag som vi läm- nar rörande byggnadsnämndens roll kodifierar de intentioner som lagstiftaren synes ha haft rörande byggnadsnämndens roll. Vi lämnar därför förslag om vad som ska ligga till grund för byggnadsnämnd- ernas beslut om startbesked, förslagen om vilket innehåll som en kon- trollplan bör ha och förslaget som beskriver vad byggnadsnämnden ska göra på ett arbetsplatsbesök. Dessa förslag bidrar till att tydlig- göra vilket eller vilka skeden där vissa kontroller bör ske för att säkerställa att det inte uppstår risk för allvarliga personskador. När det gäller genomförandet av tekniskt samråd (startsamråd) föreslår

viatt de nuvarande bestämmelserna om vad som ska gås igenom på det tekniska samrådet (startsamrådet) kompletteras med frågor om kontrollernas förankring i kontraktshandlingarna och behovet av sak- kunnigkontroll.

Som exempel på andra förslag som tydliggör byggnadsnämndernas ansvar och roll och bidrar till att förtydliga vilka skeden där kon- troller bör ske kan nämnas följande. Förslag om vilka uppgifter som bör finnas beträffande vem som är sakkunnig, vad sakkunnigutlåt- andet ska avse och vilket innehåll som det bör ha.

20

SOU 2023:70

Sammanfattning

När det gäller de krav som bör ställas beträffande lämplighet och kompetens på den som utför kontrollen bedömer vi att sådana krav bäst kan tillgodes inom ramen för systemet med de certifierade sak- kunniga. Vi ser således inte skäl för att föreslå krav på ackreditering av kontrollorgan eller liknande för att utföra de kontroller som be- hövs. Utredningsmaterialet visar att frågor om kompetens och lämp- lighet hos den som utför kontrollen är särskilt viktiga för vårt upp- drag om förstärkt och tillförlitlig kontroll. Vi har därför ansett att det finns skäl för att föreslå en förstärkt sakkunnigkontroll. Våra för- slag om förstärkt sakkunnigkontroll är också den i huvudsak största ändring som vi lämnar i betänkandet. De innebär i huvudsak följande.

Vi föreslår att nuvarande bestämmelse om att behovet en åtgärd eller ett byggnadsverk kontrolleras av sakkunnig ska ske utifrån risken av allvarliga personskador flyttas från plan- och byggförordningen (2011:338) till plan- och bygglagen (2010:900). Bestämmelsen kom- pletteras med ett tillägg om att nämnda hänsyn även ska tas till risken för allvarliga störningar för samhället eller miljön.

För vissa åtgärder eller byggnadsverk tillgodoses förstärkt kon- troll enligt vår mening genom en obligatorisk sakkunnigkontroll. Vi föreslår att det införs ett sådant krav. Den obligatoriska sakkunnig- kontrollen bör dock enligt vår mening endast träffa åtgärder och byggnadsverk som är särskilt förknippade med risker för allvarliga personskador och störningar för samhället eller miljön om de krav som gäller inte uppfylls. Annars finns nämligen risken att vi orsakar omotiverade kontrollkostnader. När det gäller vilka byggnadsverk som bör träffas av den obligatoriska sakkunnigkontrollen har vi be- dömt att det inte är lämpligt att definiera dessa byggnadsverk på lag- och förordningsnivå eftersom en sådan identifiering riskerar att bli trubbig och medföra kostnader som i det enskilda fallet kan vara omotiverade. För att den obligatoriska sakkunnigkontrollen endast ska träffa de åtgärder och byggnadsverk som är förknippade med nämnda risker föreslår vi i stället att nuvarande bemyndigande, för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer om att meddela föreskrifter om kontroll, kompletteras med att föreskrifts- rätten även ska få omfatta vilka åtgärder eller byggnadsverk som ska kontrolleras av sakkunniga. Föreskriftsrätten ska enligt vårt förslag delegeras till Boverket. Vi bedömer också att de samhällsmässiga och miljömässiga aspekter som motiverar en obligatorisk sakkunnig- kontroll därmed endast kommer att träffa sådana byggnadsverk som

21

Sammanfattning

SOU 2023:70

har relevant riskbild. I betänkandet har vi angett följande exempel på byggnadsverk som enligt vår mening i vart fall bör träffas

byggnader högre än 16 våningar,

flerbostadshus högre än fem våningar,

sjukhus och andra vårdinrättningar,

byggnader med stora lokaler som används av många människor,

hotell,

skolor, förskolor och fritidshem,

butikslokaler i flera våningar, och

byggnader och anläggningar som rymmer farligt gods eller risk- fyllda processer.

Det ovan anförda innebär att en obligatorisk sakkunnigkontroll för andra bostadshus än ovan är enligt vår mening som huvudregel omoti- verad. Frågan om huruvida en- till tvåbostadshus bör ha förstärkt kon- troll bör således bedömas utifrån en behovsbedömning i varje enskilt fall. Det sistnämnda är ingen ändring i förhållande till vad som gäller i dag.

Av samma skäl som ovan nämnts har vi vidare lämnat vissa andra förslag som förtydligar byggnadsnämndens roll och ansvar. Som exem- pel kan nämnas förslaget om vilka underlag som ska finnas för slut- besked och vad byggnadsnämnden ska gå igenom på ett slutsamråd. Vi bedömer dessutom att den nuvarande regeln om att byggnads- nämnden ska godta ett utlåtande från en sakkunnig bör förtydligas genom att uttryckligen framgår att utlåtandet får godtas om det inte finns anledning att ifrågasätta utlåtandets innehåll. Vårt förslag inne- bär också att byggnadsnämnden får ett nytt verktyg som den kan använda om det finns anledning att ifrågasätta innehållet i ett sak- kunnigutlåtande genom att nämnden ges möjlighet att begära att ett utlåtande kompletteras om det inte innehåller de uppgifter som vi menar bör finnas i ett utlåtande för att det ska vara godtagbart för att säkerställa att det inte uppstår risk för allvarliga personskador.

Vårt utredningsmaterial visar vidare att det finns behov av vissa bestämmelser som rör ingripanden mot kontrollansvariga och sak- kunniga som inte utför sitt uppdrag i enlighet med de krav som bör

22

SOU 2023:70

Sammanfattning

ställas på dem. Vi lämnar därför även sådana förslag som förtydligar vilken roll som byggnadsnämnderna har när det finns skäl för frågor om ingripanden.

Härutöver lämnar vi förslag som syftar till att bidra till system- förståelsen som till exempel genom att begreppet tekniskt samråd ersätts med startsamråd. Enligt vår mening kan det vidare i kompli- cerade ärenden finnas behov av att nämnden får tillräckliga förut- sättningar för att sätta sig i ärendet. Vi har därför lämnat ett förslag om att vissa underlag för nämndens bedömning kan behöva lämnas in i viss tid inför bedömningen av ett startbesked. Vårt förslag inne- bär att byggnadsnämnden får möjlighet att bestämma annan eller ingen frist.

Slutligen menar vi att ett förtydligande avseende vad som bör krävas för att en byggnadsnämnd ska bevilja slutbesked kommer bidra till en förstärkt och tillförlitlig kontroll i byggprocessen.

I betänkandet finns även förslag om vissa redaktionella justeringar.

Förslagen om förstärkta och tillförlitliga kontroller under förvaltningsskedet

Utredningsmaterialet har som nämnts visat att det förekommer vissa brister som kan medföra risk för allvarliga personskador även under förvaltningsskedet. Dessa brister uppstår i huvudsak i samband med bristande underhåll och avser främst anordningar, vissa fasad- och balkongkonstruktioner. Vi har således bedömt att det kan finnas visst behov av och förutsättningar för kontroll under förvaltningsskedet när det gäller frågor om underhåll och vissa anordningar. De förslag som vi lämnar under förvaltningsskedet syftar till att säkerställa att det nu gällande kravet på underhåll uppfylls. Vi föreslår ett förtyd- ligande i plan- och bygglagens portalparagraf så att det uttryckligen framgår att regelverket även reglerar vissa frågor som rör underhåll av byggnadsverk. För att det ska finnas goda förutsättningar för fastighetsägare och nyttjanderättshavare att uppfylla det nu rådande underhållskravet föreslår vi dessutom att det införs ett nytt verktyg i systemet som vi menar ska benämnas kontrollföreläggande. Ett kontrollföreläggande ger byggnadsnämnderna möjlighet att förelägga byggnadsverkets ägare eller nyttjanderättshavare att se till att bygg- nadsverket kontrolleras om det behövs för att säkerställa att det krav

23

Sammanfattning

SOU 2023:70

på underhåll som redan nu gäller uppfylls. Vårt förslag omfattar endast de tekniska egenskapskrav som gäller bärförmåga, stadga eller beständighet, säkerhet i händelse av brand eller säkerhet vid använd- ning eftersom det är främst brister rörande dessa tekniska egen- skapskrav som kan medföra risk för allvarliga personskador. Förslaget redogör också vad som ska omfattas av föreläggandets innehåll, vad redovisningen ska innehålla och vad som händer om ett föreläggande inte följs. Det kommer också gälla vid ägarbyten. Vi lämnar dess- utom förslag som rör registrering av föreläggandet och frågor om vite. Beslutet om kontrollföreläggande kan överklagas. Detta nya verk- tyg syftar till att tydliggöra och underlätta för ägare, nyttjanderätts- havare och för byggnadsnämnderna att kunna vidta åtgärder för att komma till rätta med sådana tekniska brister som annars på sikt och vid bristande underhåll kan medföra allvarliga risker för personskador.

Vi lämnar dessutom förslag om föreskriftsrätt om kontroll för att utreda behovet av underhållsåtgärder. Förslaget innebär att om det uppmärksammas systematiska brister i byggnadsverk som kan med- föra risk för allvarliga personskador, störningar för samhället eller miljön, ska Boverket få meddela sistnämnda föreskrifter om kontroll. När det gäller de brister som rör anordningar lämnar vi förslag om föreskrifter om viss återkommande kontroll. Förslaget innebär att Boverket bemyndigas att meddela föreskrifter om återkommande kontroll av sådana anordningar som ska hållas i sådant skick att de alltid fyller sitt ändamål.

Vi ser också behov av att utöka nuvarande skötselkrav beträff- ande anordningar. Vårt förslag innebär att en anordning som syftar till att ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsent- liga i fråga om bärförmåga, stadga och beständighet ska hållas i ett sådant skick att den alltid fyller sitt ändamål.

Enligt vår mening finns det i nuläget inte behov av att ytterligare reglera återkommande kontroller i förvaltningsskedet. Vi har således inte heller funnit skäl prioritera någon eller några typer av byggnads- verk. Vår bedömning innebär att behovet av retroaktiva krav även fort- sättningsvis kommer behöva utredas särskilt och när behov av sådan utredning uppstår.

Även de förslag som vi har lämnat rörande förvaltningsskedet innebär ändringar och förtydliganden inom ramen för nuvarande system. Vi anser således att behovet av förstärkt och tillförlitlig kon- troll i förvaltningsskedet kan tillgodoses utan systemändringar.

24

SOU 2023:70

Sammanfattning

Förslagen om förstärkt kontroll under byggprocessen och förvaltningsskedet bidrar till ordning, reda och minskade kostnader

Som nyss nämnts anser vi att de systematiska brister som finns i regelverket i huvudsak beror på brister och otydligheter i ansvar och rollansvarsfördelningen. De förtydliganden som vi föreslår minskar de samhällskostnader för liv och hälsa som kan uppstå vid förekom- mande brister. Förslagen kommer skapa incitament för att hålla ord- ning och reda, vilket gynnar projekt som helhet genom besparingar som tillkommer av en viss allmän kvalitetshöjning i byggprojekten. Förutom att sådana incitament och besparingar kommer byggher- rarna och byggsektorn till godo, liksom i förlängningen slutkonsu- menterna, så minskar de risken för att byggprojekten försenas. Där- med förebyggs ökade ledtider. Genom att förebygga brister under byggprocessen ser vi också att det ger bättre förutsättningar för att det minskar eventuella kostnader som uppstår för att åtgärda sådana brister när och om de upptäcks när en byggnad används. Förslagen kommer enligt vår mening också stärka de flertalet aktörer på mark- naden som är seriösa och som vill göra rätt men som i nuläget riskerar att göra fel för att det finns otydligheter i systemet.

I sammanhanget bör nämnas att utredningen inte gör anspråk på att rätta samtliga de eventuellt förekommande otydligheter i plan- och byggregelverket. För att åtgärda sådana otydligheter krävs hel- hetsgrepp om frågor som rör lov- och anmälnings- och tillsyns- och överklagandeprocessen vilket inte har omfattats vårt uppdrag.

Frågor om certifiering och ackrediterad kontroll

Genom propositionen Certifierade byggprojekteringsföretag – mer förutsägbar byggprocess infördes bestämmelser om certifiering av byggprojekteringsföretag. Ett byggprojekteringsföretag är ett före- tag som har ett kvalitetsledningssystem samt särskild kunskap och erfarenhet i fråga om att bedöma kraven på en byggnads lämplighet för sitt ändamål och tillgänglighet, användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga och byggnadens tekniska egenskaper vid nybyggnad av vissa småhus. Vårt uppdrag har som nämnts omfattat behovet av ytterligare reglering av certifieringsorgans

25

Sammanfattning

SOU 2023:70

verksamhet i plan- och byggregelverket. Vi bedömer att certifierings- och kontrollorganens verksamhet är splittrad och att frågor om myndighetsutövning och överklagande bör regleras. Vår bedömning innebär att den verksamhet som enligt plan- och bygglagen utförs av ackrediterade certifieringsorgan i fråga om certifiering av funktions- kontrollanter, sakkunniga och kontrollansvariga utgör ett överläm- nande av förvaltningsuppgift till enskild som innefattar myndighets- utövning. Detsamma gäller den verksamhet som enligt plan- och byggförordningen utförs av ackrediterade kontrollorgan i fråga om kontroll av motordrivna anordningar. Vi bedömer dessutom att den verksamhet som utförs av funktionskontrollanter, sakkunniga eller kontrollansvariga inte utgör ett överlämnande av förvaltningsuppgift som innefattar myndighetsutövning.

Vi har vidare föreslagit en viss ensning av regelverket om certi- fiering genom de förslag som vi lämnar om överlämnande av förvalt- ningsuppgift till ackrediterade certifierings- och kontrollorgan.

När det gäller certifierings- och kontrollorganens handläggning av ärenden har vi bedömt att det inte behöver införas några regler om de ackrediterade certifieringsorganens handläggning av vissa ären- den. Detsamma gäller för ackrediterade kontrollorgan i ärenden om besiktning av motordrivna anordningar. Däremot föreslår vi att hand- lingsoffentlighet ska gälla i certifieringsorganens verksamhet.

De förslag som vi lämnar rörande frågor om certifierad och ackre- diterad kontroll innebär således bland annat att den som inte blir certifierad kommer att kunna överklaga beslutet och få det rättsligt prövat.

26

1 Författningsförslag

1.1Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900)

Härigenom föreskrivs i fråga om plan- och bygglagen (2010:900)1 dels att 10 kap. 6 § ska betecknas 7 § och 10 kap. 7 § ska betecknas 6 §, dels att 1 kap. 1 §, 8 kap. 14 och 25 §§, 9 kap. 21 och 32 b §§,

10 kap. 1, 5–9, 11, 12, 14, 18, 19–25, 27, 28, 30–32 och 34 §§, 11 kap. 1, 18, 27, 35–37, 40, 46 §§, 13 kap. 2 och 6 §§, 16 kap. 9 och 11 §§ och rubrikerna närmast före 10 kap. 5, 14 och 22 §§, 16 kap. 9 § ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 11 kap. 34 § ska lyda ”Ingripanden mot kontrollant, certifierat byggprojekteringsföretag, sakkunnig och kontrollansvarig”,

dels att det ska införas fyra nya paragrafer, 10 kap. 8 a, 8 b och

22 a §§, 11 kap. 17 a §, och närmast före 10 kap. 8 och 22 a §§ och 11 kap. 17 a § nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1kap. 1 §

I denna lag finns bestämmel-

I denna lag finns bestämmel-

ser om planläggning av mark och

ser om planläggning av mark och

vatten och om byggande. Bestäm-

vatten och om byggande, under-

melserna syftar till att, med hän-

håll och kontroll av byggnadsverk.

syn till den enskilda människans

Bestämmelserna syftar till att, med

frihet, främja en samhällsutveck-

hänsyn till den enskilda män-

ling med jämlika och goda soci-

niskans frihet, främja en sam-

ala levnadsförhållanden och en

hällsutveckling med jämlika och

1Senaste lydelse av rubriken närmast före 11 kap. 34 § 2022:1084.

27

Författningsförslag

SOU 2023:70

god och långsiktigt hållbar livs- miljö för människorna i dagens samhälle och för kommande gene- rationer.

goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt håll- bar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kom- mande generationer.

8kap. 14 §2

Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvud- sak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt.

Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kultur- historisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det under- hållas så att de särskilda värdena bevaras.

En anordning för ett syfte

En anordning för ett syfte

som avses i 4 § första stycket 2

som avses i 4 § första stycket 1

4, 6 eller 8, ska hållas i sådant

4, 6 eller 8, ska hållas i sådant

skick att den alltid fyller sitt ända-

skick att den alltid fyller sitt ända-

mål.

 

 

mål.

 

 

25 §3

Om det med stöd av 16 kap.

Om det med stöd av 16 kap.

11 § är särskilt föreskrivet att

11 § är särskilt föreskrivet att

funktionen hos ett ventilations-

funktionen hos ett ventilations-

system ska kontrolleras för att

system ska kontrolleras för att

säkerställa ett

tillfredsställande

säkerställa ett tillfredsställande

inomhusklimat i byggnader en-

inomhusklimat i byggnader en-

ligt 4 §

första stycket 3–6, ska

ligt 4 § första stycket 3–6, ska

byggnadens ägare se till att kon-

byggnadens ägare se till att kon-

trollen görs av en sakkunnig funk-

trollen görs av en sakkunnig funk-

tionskontrollant som är certifi-

tionskontrollant som har den kun-

erad av någon som är ackrediterad

skap, erfarenhet och lämplighet

för uppgiften enligt Europaparla-

som behövs för uppgiften och kan

mentets

och

rådets förordning

styrka detta med ett certifikat.

(EG) nr 765/2008 av den 9 juli

2Senaste lydelse 2011:335.

3Senaste lydelse 2022:1122.

28

SOU 2023:70

Författningsförslag

2008 om krav för ackreditering och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 och 5 § lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kon- troll eller uppfyller motsvarande krav enligt bestämmelser i ett annat land inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbets- området.

9kap. 21 §4

En ansökan om lov eller förhandsbesked ska vara skriftlig och innehålla de ritningar, beskrivningar och andra uppgifter som behövs för prövningen.

En ansökan om lov ska dessutom innehålla

1. byggherrens förslag om vem

1. byggherrens förslag om vem

eller vilka som ska vara kon-

eller vilka som ska vara kon-

trollansvariga enligt det som föl-

trollansvariga enligt det som föl-

jer av 10 kap. 9 och 10 §§, och

jer av 10 kap. 9 och 10 §§,

2. de handlingar som krävs för

2. de handlingar som krävs för

beslut om startbesked enligt

beslut om startbesked enligt

10 kap., om ansökningen avser

10 kap., om ansökningen avser

tillbyggnad eller annan ändring

tillbyggnad eller annan ändring av

av ett en- eller tvåbostadshus.

ett en- eller tvåbostadshus, och

 

3. vem eller vilka som föreslås

 

vara sakkunniga, om ansökan gäller

 

en åtgärd eller ett byggnadsverk

 

som omfattas av obligatorisk sak-

 

kunnigkontroll enligt 10 kap. 22 a §

 

andra stycket.

Om ett certifierat byggprojekteringsföretag som avses i 32 b § har använts för projektering och sökanden önskar att bygglov med stöd av 32 c § ska ges utan att vissa krav ska prövas, ska en ansökan om lov dessutom innehålla en uppgift om vilket företag som har använts.

4Senaste lydelse 2022:1084.

29

2. byggherrens ansvar för ge- nomförandet av åtgärderna och ha en kontrollplan,
3. sakkunniga och deras upp- gifter,
4. kontrollansvariga och deras uppgifter,
5. startsamråd och startbesked innan åtgärderna påbörjas,

Författningsförslag

SOU 2023:70

32 b §5

Ett certifierat byggprojekteringsföretag är ett företag som har ett kvalitetsledningssystem samt särskild sakkunskap och erfarenhet i fråga om att bedöma kraven i 8 kap. 1 § 1 och 3 samt 4 § vid nybyggnad av sådana bostadshus som framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 9 § och som kan styrka detta med ett certifikat.

Frågor om certifiering av bygg- projekteringsföretag ska prövas av organ som har ackrediterats för ändamålet att certifiera byggpro- jekteringsföretag enligt Europa- parlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 och 5 § lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll. Detsamma gäller organ som uppfyller motsvarande krav enligt bestämmelser i ett annat land inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska sam- arbetsområdet.

10 kap.

1 §

Detta kapitel innehåller bestämmelser om

1.förutsättningar för att få påbörja vissa åtgärder och ta ett bygg- nadsverk i bruk,

2. byggherrens skyldighet att kontrollera genomförandet och ha en kontrollplan,

3. kontrollansvariga och deras uppgifter,

4. tekniskt samråd och start- besked innan åtgärderna påbörjas,

5Senaste lydelse 2022:1084. Ändringen innebär att andra stycket utgår.

30

SOU 2023:70Författningsförslag

5. utstakning av en planerad

6. utstakning av en planerad

byggnad, tillbyggnad eller anlägg-

byggnad, tillbyggnad eller anlägg-

ning,

ning,

6. byggnadsnämndens arbets-

7. byggnadsnämndens arbets-

platsbesök, och

platsbesök, och

7. slutsamråd och slutbesked i

8. slutsamråd och slutbesked i

samband med att åtgärderna av-

samband med att åtgärderna av-

slutas.

slutas.

Byggherrens ansvar för

Byggherrens ansvar

kontrollen av genomförandet

 

5 §

Byggherren ska se till att varje

Byggherren ansvarar för att

bygg-, rivnings- och markåtgärd

varje projekterings-, bygg-, riv-

som byggherren utför eller låter

nings- och markåtgärd som bygg-

utföra genomförs i enlighet med

herren utför eller låter utföra upp-

de krav som gäller för åtgärden

fyller de krav som gäller för

enligt denna lag eller föreskrifter

åtgärden enligt denna lag eller före-

eller beslut som har meddelats

skrifter eller beslut som har med-

med stöd av lagen. Om åtgärden

delats med stöd av lagen.

är lov- eller anmälningspliktig, ska

 

byggherren se till att den kon-

 

trolleras enligt den kontrollplan

 

som byggnadsnämnden fastställer

 

i startbeskedet.

 

 

Om åtgärden är lov- eller an-

 

mälningspliktig, ska byggherren se

 

till att den kontrolleras enligt den

 

kontrollplan som byggnadsnämn-

 

den fastställer i startbeskedet.

6 §6

Kontrollplanen ska vara an-

Byggherren ska se till att det

passad till omständigheterna i det

finns en plan för att kontrollera

enskilda fallet och ha den ut-

projekteringen och utförandet av

formning och detaljeringsgrad

en åtgärd som avses i 3 § (kon-

 

trollplan). Kontrollplanen ska vara

6Senaste lydelse 2011:335.

31

Författningsförslag

SOU 2023:70

som behövs för att på ett ända-

anpassad till omständigheterna i

målsenligt sätt säkerställa att

det enskilda fallet och ha den

 

utformning och detaljeringsgrad

 

som behövs för att på ett ända-

 

målsenligt sätt säkerställa att

1.alla väsentliga krav som avses i 8 kap. 4 § uppfylls,

2.förbudet mot förvanskning enligt 8 kap. 13 § följs, och

3.kraven på varsamhet enligt 8 kap. 17 och 18 §§ uppfylls.

7 §7

Byggherren ska se till att det

En kontrollplan ska innehålla

finns en plan för kontrollen av en

uppgifter om

bygg- eller rivningsåtgärd som av-

 

ses i 3 § (kontrollplan) med upp-

 

gifter om

 

1. vilka kontroller som ska gö-

1. vilka kontroller som ska gö-

ras och vad kontrollerna ska avse,

ras och vilka krav som kontrol-

 

lerna ska avse,

2. vem som ska göra kon-

2. vem som ska göra kontrol-

trollerna,

lerna och hur de ska utföras,

3.vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden,

4.vilka arbetsplatsbesök som byggnadsnämnden bör göra och när besöken bör ske,

5.vilka byggprodukter som kan återanvändas och hur dessa ska tas om hand, och

6.vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till och hur avfallet ska tas om hand, särskilt hur man avser att möjliggöra

a) materialåtervinning av hög kvalitet, och

b) avlägsnande och säker hantering av farliga ämnen.

Av kontrollplanen ska det fram- gå i vilken omfattning kontrollerna ska utföras

1. inom ramen för byggherrens dokumenterade egenkontroll, eller 2. av en eller flera sakkunniga som har den kunskap, erfarenhet och lämplighet som behövs för upp-

7Senaste lydelse 2020:603.

32

SOU 2023:70Författningsförslag

 

giften och kan styrka detta med ett

 

certifikat.

 

Sakkunniga

8 §8

Av kontrollplanen ska det fram-

Den som är sakkunnig

gå i vilken omfattning kontrollen

1. får inte kontrollera ett arbete

ska utföras

som han eller hon själv har varit

1. inom ramen för byggherrens

delaktig i,

dokumenterade egenkontroll, eller

2. ska meddela den kontroll-

2. av någon som har särskild

ansvarige om den åtgärd som kon-

sakkunskap och erfarenhet i fråga

trollen avser avviker från de krav

om sådana åtgärder som kon-

som ska uppfyllas,

trollen avser (sakkunnig) och som

3. ska upprätta ett utlåtande

kan styrka sin sakkunnighet med

över den åtgärd som har kontrol-

ett certifikat som har utfärdats av

lerats och lämna det till den kon-

ett organ som har ackrediterats för

trollansvarige, och

detta ändamål enligt Europa-

4. ska, om den sakkunnige läm-

parlamentets och rådets förord-

nar sitt uppdrag, meddela detta till

ning (EG) nr 765/2008 av den

byggherren, den kontrollansvarige

9 juli 2008 om krav för ackre-

och byggnadsnämnden.

ditering och upphävande av för-

 

ordning (EEG) nr 339/93 och 5 §

 

lagen (2011:791) om ackredi- tering och teknisk kontroll eller av någon som uppfyller motsvarande krav enligt bestämmelser i ett annat land inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska sam- arbetsområdet.

I fråga om kontroll av egen- skapskrav som avses i 8 kap. 4 § första stycket 1, 2 och 4 får den sak- kunnige inte vara närstående till eller anställd hos uppdragsgivaren, den som projekterar eller den som

8Senaste lydelse 2022:1122.

33

Författningsförslag

SOU 2023:70

utför de åtgärder som kontrollen avser.

8 a §

Om en sakkunnig åsidosätter sina skyldigheter enligt 8 §, ska byggherren omedelbart underrätta byggnadsnämnden.

I 11 kap. 35 § finns bestäm- melser om ingripanden mot sak- kunniga som åsidosätter sina skyl- digheter enligt 8 §.

8 b §

Om en sakkunnig har lämnat sitt uppdrag ska byggherren föreslå en ny sakkunnig som byggnads- nämnden ska utse.

9 §9

För den kontroll som avses i 5 § ska det finnas en eller flera kon-

trollansvariga som

 

1. har den kunskap, erfaren-

1. har den kunskap, erfaren-

het och lämplighet som behövs

het och lämplighet som behövs

för uppgiften och kan styrka detta

för uppgiften och kan styrka

med ett bevis om certifiering, och

detta med ett certifikat,

2. har en självständig ställning

2. har en självständig ställning

i förhållande till den som utför

i förhållande till den som utför

den åtgärd som ska kontrolleras.

den åtgärd som ska kontrolleras,

 

och

 

3. inte har deltagit i det projekt

 

som han eller hon är kontroll-

 

ansvarig i, om kontrollen avser en

 

åtgärd eller ett byggnadsverk som

 

omfattas av obligatorisk sakkunnig-

 

kontroll enligt 22 a § andra stycket.

Om det finns flera kontrollansvariga, ska byggherren se till att någon av dem samordnar de kontrollansvarigas uppgifter.

9Senaste lydelse 2022:1122.

34

SOU 2023:70

Författningsförslag

Den certifiering som avses i första stycket 1 ska vara gjord av någon som har ackrediterats för detta ändamål enligt Europaparla- mentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och upphäv- ande av förordning (EEG) nr 339/93 och 5 § lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kon- troll eller av någon som uppfyller motsvarande krav enligt bestäm- melser i ett annat land inom Euro- peiska unionen eller Europeiska

ekonomiska samarbetsområdet. Certifieringen ska vara tidsbegrän- sad och avse ett visst slag av arbete.

11§10

En kontrollansvarig ska

1.biträda byggherren med att upprätta förslag till den kontroll- plan som krävs enligt 6 §, och med att identifiera avfall och åter- användbara byggprodukter som bygg- och rivningsåtgärderna kan ge upphov till,

2.se till att kontrollplanen och gällande bestämmelser och villkor för åtgärderna följs samt att nödvändiga kontroller utförs,

3.vid avvikelser från föreskrifter och villkor som avses i 2 infor- mera byggherren och vid behov meddela byggnadsnämnden,

4. närvara vid tekniska samråd,

4. närvara vid startsamråd, be-

besiktningar och andra kontroller

siktningar och andra kontroller

samt vid byggnadsnämndens ar-

samt vid byggnadsnämndens ar-

betsplatsbesök,

betsplatsbesök,

 

5. till den eller de sakkunniga

 

överlämna protokoll från arbets-

 

platsbesök enligt 28 §,

5. dokumentera sina bygg-

6. dokumentera sina bygg-

platsbesök och notera iakttag-

platsbesök och notera iakttag-

10Senaste lydelse 2020:603.

35

FörfattningsförslagSOU 2023:70

elser som kan vara av värde vid

elser som kan vara av värde vid

utvärderingen inför slutbeskedet,

utvärderingen inför slutbeskedet,

6. avge ett utlåtande till bygg-

7. avge ett utlåtande till bygg-

herren

och

byggnadsnämnden

herren

och

byggnadsnämnden

som underlag för slutbesked, och

som underlag för slutbesked, och

7. om den kontrollansvariga

8. om den kontrollansvarige

lämnar

sitt

uppdrag, meddela

lämnar

sitt

uppdrag, meddela

detta till byggnadsnämnden.

detta till byggnadsnämnden.

 

 

 

Till ett utlåtande enligt första

 

 

 

stycket 7 ska den kontrollansvarige

bifoga det utlåtande som avses i 8 § 3.

12 §

Om en kontrollansvarig inte utför sina uppgifter enligt 11 §, ska byggherren omedelbart underrätta byggnadsnämnden. Om en kon- trollansvarig har lämnat sitt uppdrag, ska byggherren föreslå en ny kontrollansvarig.

 

I 11 kap. 35 § finns bestämmel-

 

ser om ingripanden mot kontroll-

 

ansvariga som har åsidosatt sina

 

skyldigheter enligt 11 §.

Tekniskt samråd

Startsamråd

14 §11

I fråga om sådana åtgärder som

I fråga om sådana åtgärder som

avses i 3 § ska byggnadsnämnden

avses i 3 § ska byggnadsnämnden

utan dröjsmål efter att lov har

utan dröjsmål efter att lov har

getts eller anmälan har kommit

getts eller anmälan har kommit

in kalla till ett sammanträde för

in kalla till ett startsamråd, om

tekniskt samråd, om

 

1.det krävs en kontrollansvarig enligt det som följer av 9 och 10 §§,

2ett sådant samråd inte är uppenbart obehövligt, eller

3.byggherren har begärt ett sådant samråd.

Tekniskt samråd behövs inte

Ett startsamråd behövs inte för

för sådana åtgärder som avses i

sådana åtgärder som avses i 9 kap.

9 kap. 4 a–4 c §§ eller för flyttning

4 a–4 c §§ eller för flyttning av en

11Senaste lydelse 2015:668.

36

SOU 2023:70Författningsförslag

av en enstaka enkel byggnad, om

enstaka enkel byggnad, om bygg-

byggnadsnämnden inte beslutar

nadsnämnden inte beslutar annat.

annat. Byggnadsnämnden får be-

Byggnadsnämnden får besluta att

sluta att tekniskt samråd inte be-

startsamråd inte behövs för att

hövs för att flytta flera enkla bygg-

flytta flera enkla byggnader.

nader.

 

En kallelse enligt första stycket ska vara skriftlig och skickas till byggherren och den eller dem som är kontrollansvariga. Kallelsen ska också skickas till dem i övrigt som enligt detta kapitel ska ges tillfälle att delta i samrådet eller som enligt byggnadsnämndens bedömning bör ges tillfälle att delta.

18§12

Byggherren ska senast vid det

Byggherren ska, om byggnads-

tekniska samrådet till byggnads-

nämnden inte bestämmer någon

nämnden lämna

annan tidsfrist, senast fem arbets-

 

dagar före startsamrådet till nämn-

 

den lämna

1.ett förslag till en sådan kontrollplan som krävs enligt 6 §, samt

2.de tekniska handlingar som, utöver ansökningshandlingarna enligt 9 kap. 21 §, krävs för att byggnadsnämnden ska kunna pröva frågan om startbesked.

Om ett certifierat byggprojek-

Om ett certifierat byggprojek-

teringsföretag som avses i 9 kap.

teringsföretag som avses i 9 kap.

32 b § har använts för projektering

32 b § har använts för projektering

och byggherren önskar att start-

och byggherren önskar att start-

besked med stöd av 25 a § ska ges

besked med stöd av 25 a § ska ges

utan att vissa krav ska prövas, ska

utan att vissa krav ska prövas, ska

byggherren senast vid det tekniska

byggherren senast vid startsam-

samrådet dessutom lämna en upp-

rådet dessutom lämna en uppgift

gift om vilket företag som har an-

om vilket företag som har an-

vänts.

vänts.

Första stycket 1 gäller inte rivningsåtgärder, om byggnadsnämn- den i det enskilda fallet har beslutat att det inte behövs någon kon- trollplan.

12Senaste lydelse 2022:1084.

37

Författningsförslag

SOU 2023:70

19§13

Vid det tekniska samrådet ska

Vid startsamrådet ska följande

man gå igenom

gås igenom

1. arbetets planering och organisation,

2. byggherrens förslag till kon-

2. byggherrens förslag till kon-

trollplan och de handlingar i öv-

trollplan, kontrollernas förankring

rigt som byggherren har gett in,

i kontraktshandlingarna och be-

 

hovet av sakkunnigkontroll,

 

3. de handlingar som byggherren

 

i övrigt har gett in,

3. hur identifieringen av avfall

4. hur identifieringen av avfall

och återanvändbara byggproduk-

och återanvändbara byggproduk-

ter har gjorts,

ter har gjorts,

4. behovet av att byggnads-

5. behovet av att byggnads-

nämnden gör arbetsplatsbesök

nämnden gör arbetsplatsbesök

eller av andra tillsynsåtgärder,

eller av andra tillsynsåtgärder,

5. behovet av ett färdigställ-

6. behovet av ett färdigställ-

andeskydd,

andeskydd,

6. behovet av utstakning,

7. behovet av utstakning,

7. byggnadsnämndens behov

8. byggnadsnämndens behov

av ytterligare handlingar inför be-

av ytterligare handlingar inför be-

slut om kontrollplan eller start-

slut om kontrollplan eller start-

besked, och

besked, och

8. behovet av ytterligare sam-

9. behovet av ytterligare sam-

manträden.

manträden.

20 §

Om byggnadsnämnden finner

Om byggnadsnämnden finner

att de åtgärder som det tekniska

att de åtgärder som startsamrådet

samrådet avser kräver tillstånd av

avser kräver tillstånd av eller an-

eller anmälan till någon annan

mälan till någon annan myndig-

myndighet, ska nämnden upp-

het, ska nämnden upplysa bygg-

lysa byggherren om detta under

herren om detta under samrådet.

samrådet.

 

13Senaste lydelse 2020:603.

38

SOU 2023:70Författningsförslag

21 §

Byggnadsnämnden ska föra

Byggnadsnämnden ska föra

protokoll över det tekniska sam-

protokoll över startsamrådet.

rådet.

 

Förfarandet när det inte behövs något tekniskt samråd

Förfarandet när det inte behövs något startsamråd

22 §

Om det enligt 14 § inte be-

Om det enligt 14 § inte be-

hövs något tekniskt samråd, ska

hövs något startsamråd, ska bygg-

byggnadsnämnden i beslutet om

nadsnämnden i beslutet om lov

lov eller snarast möjligt därefter

eller snarast möjligt därefter eller

eller efter det att anmälan har

efter det att anmälan har kommit

kommit in

in

1.ge startbesked, eller

2.förelägga byggherren att ge in de ytterligare handlingar som behövs för nämndens prövning i frågan om startbesked.

Om byggnadsnämnden finner att de åtgärder som lovet eller an- mälan avser kräver tillstånd av någon annan myndighet, ska nämnden upplysa byggherren om detta.

Behovet av sakkunnigkontroll

22 a §

Vid prövning av behovet av att en åtgärd eller ett byggnadsverk kontrolleras av någon som är sak- kunnig enligt 7 § andra stycket 2 ska särskild hänsyn tas till den risk för allvarliga personskador som kan uppkomma om åtgärden eller bygg- nadsverket inte uppfyller före- skrivna krav. Hänsyn ska också tas till den risk för allvarliga stör- ningar för samhället eller miljön som kan uppkomma om kraven inte uppfylls.

39

FörfattningsförslagSOU 2023:70

 

Av föreskrifter som meddelas

 

med stöd av 16 kap. 11 § 3 fram-

 

går vilka åtgärder eller byggnads-

 

verk som ska vara föremål för

 

obligatorisk sakkunnigkontroll.

23 §14

Byggnadsnämnden ska med ett

Efter prövning av det förslag

startbesked godkänna att en åt-

till kontrollplan som byggherren har

gärd som avses i 3 § får påbörjas,

lämnat enligt 18 § första stycket 1,

om

behovet av sakkunnigkontroll en-

 

ligt 22 a § och på grundval av det

som framkommit vid startsamrådet eller annars i handläggningen av ärendet ska byggnadsnämnden med ett startbesked godkänna att en åtgärd som avses i 3 § får påbör- jas, om

1.åtgärden kan antas komma att uppfylla de krav som gäller enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen,

2.ett bevis om att det finns ett färdigställandeskydd som avses i 16 § har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant skydd,

3.ett bevis om besked om skyddsrum har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant besked enligt 3 kap. 4 § lagen (2006:545) om skyddsrum,

4.en redovisning av alternativa energiförsörjningssystem har visats upp för nämnden, om en sådan redovisning krävs enligt 23 § lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader, och

5.de villkor som har uppställts enligt 4 kap. 14 § eller 9 kap. 37 a § är uppfyllda.

Vid anmälan som avser åtgärder enligt 9 kap. 4 a–4 c §§ ska bygg- nadsnämndens bedömning enligt första stycket endast omfatta det som anges i första stycket 1.

14Senaste lydelse 2015:668.

40

SOU 2023:70

Författningsförslag

24§15

I startbeskedet ska byggnadsnämnden

1. fastställa den kontrollplan

1. fastställa den kontrollplan

som ska gälla för åtgärderna en-

som ska gälla för åtgärderna, med

ligt byggherrens förslag och det som

uppgift om vem eller vilka som är

kommit fram i det tekniska sam-

sakkunniga eller kontrollansvariga,

rådet eller annars i handläggningen

 

av ärendet, med uppgift om vem

 

eller vilka som är sakkunniga eller

 

kontrollansvariga,

 

2.bestämma villkor för att få påbörja åtgärderna, om sådana vill- kor behövs,

3.bestämma villkor och ungefärlig tidpunkt för utstakning, om utstakning behövs,

4.bestämma vilka handlingar som ska lämnas till nämnden inför beslut om slutbesked,

5.ge upplysningar om krav enligt annan lagstiftning, i den mån sådana upplysningar behövs, och

6.ange vid vilken tidpunkt som åtgärderna får påbörjas om de enligt 9 kap. 36 eller 37 § inte får påbörjas direkt eller om beslutet om lov för åtgärderna enligt 42 a § inte får verkställas direkt.

25 §

Ett startbesked för lovpliktiga åtgärder upphör att gälla den dag

då beslutet om lov upphör att gälla.

 

Ett startbesked för anmäl-

Ett startbesked för anmäl-

ningspliktiga åtgärder upphör

ningspliktiga

åtgärder upphör

att gälla två år efter att start-

att gälla två år efter att start-

beskedet gavs. Om arbetena då

beskedet gavs. Om arbetena då

har påbörjats men inte avslutats

har påbörjats men inte avslutats

och ett nytt tekniskt samråd be-

och ett nytt startsamråd behövs,

hövs, ska byggnadsnämnden kalla

ska byggnadsnämnden kalla till

till ett nytt sammanträde för tek-

ett nytt startsamråd. Om det finns

niskt samråd. Om det finns förut-

förutsättningar för slutsamråd en-

sättningar för slutsamråd enligt

ligt 30 § får

byggnadsnämnden

30 § får byggnadsnämnden i stället

i stället kalla till slutsamråd.

kalla till slutsamråd.

 

 

15Senaste lydelse 2022:909.

41

Författningsförslag

SOU 2023:70

Det som sägs om slutsamråd i andra stycket gäller även när start- besked enligt första stycket upphör att gälla.

27 §

Efter ett startbesked enligt 23 § ska byggnadsnämnden minst en gång under arbetets gång besöka den plats där åtgärderna genomförs, om

1. startbeskedet har föregåtts

1. startbeskedet har föregåtts

av ett tekniskt samråd, och

av ett startsamråd, och

2. ett arbetsplatsbesök inte kan anses obehövligt.

Ett arbetsplatsbesök ska alltid

Ett arbetsplatsbesök ska alltid

göras, om startbeskedet avser ett

göras, om startbeskedet avser ett

stort eller komplicerat byggpro-

stort eller komplicerat byggpro-

jekt eller om byggnadsnämnden

jekt eller om byggnadsnämnden

och byggherren vid det tekniska

och byggherren vid startsamrådet

samrådet har kommit överens om

har kommit överens om ett arbets-

ett arbetsplatsbesök.

platsbesök.

28 §

Byggnadsnämnden ska vid ett arbetsplatsbesök gå igenom hur ge- nomförda åtgärder förhåller sig till de krav som gäller enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet och de villkor som har beslutats.

Byggnadsnämnden ska föra protokoll över arbetsplatsbesöket. Protokollet ska skickas till byggherren och den kontrollansvarige.

30 §

I samband med att byggåtgär-

I samband med att byggåtgär-

der som har omfattats av ett tek-

der som har omfattats av ett start-

niskt samråd avslutas ska bygg-

samråd avslutas ska byggnads-

nadsnämnden kalla till ett sam-

nämnden kalla till ett slutsamråd,

manträde för slutsamråd, om det

om det inte är uppenbart obe-

inte är uppenbart obehövligt.

hövligt.

42

4. den kontrollansvariges och byggnadsnämndens dokumenta- tion över besök på byggarbets- platsen och annan dokumenta- tion över arbetets utförande,
5. behov av andra åtgärder, och
6. förutsättningarna för ett slutbesked.
2. den eller de kontrollansva- riga,
3. den eller de sakkunniga, och
4. övriga som enligt byggnads- nämnden bör ges tillfälle att delta.

SOU 2023:70

Författningsförslag

31 §

En kallelse enligt 30 § ska vara skriftlig och skickas till 1. byggherren,

2. den eller de kontrollansva- riga, och

3. övriga som enligt byggnads- nämnden bör ges tillfälle att delta.

32 §

Slutsamrådet ska normalt hållas på den plats där byggåtgärderna har genomförts. Vid slutsamrådet ska följande gås igenom:

1.hur kontrollplanen, andra villkor i startbeskedet och komplet- terande villkor har följts,

2.avvikelser från de krav som gäller för åtgärderna,

3.den kontrollansvariges utlåtande enligt 11 § 6,

4.sakkunnigutlåtanden, om så- dana har lämnats,

5. den kontrollansvariges och byggnadsnämndens dokumenta- tion över besök på byggarbets- platsen och annan dokumenta- tion över arbetets utförande,

6. behov av andra åtgärder, och

7. förutsättningarna för ett slutbesked.

34§16

Byggnadsnämnden ska med ett slutbesked godkänna att en eller flera åtgärder som avses i 3 § ska anses slutförda och, i fråga om byggåtgärder, att byggnadsverket får tas i bruk, om

1. byggherren har visat att alla

1. byggherren har visat att alla

krav som gäller för åtgärderna en-

krav som gäller för åtgärderna en-

ligt lovet, kontrollplanen, start-

ligt lovet, kontrollplanen, start-

beskedet eller beslut om komplet-

beskedet och beslut om komplet-

terande villkor är uppfyllda,

terande villkor är uppfyllda,

2.byggherren har visat att denne har gett in en klimatdeklaration enligt lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader eller gjort

16Senaste lydelse 2021:788.

43

Författningsförslag

SOU 2023:70

sannolikt att det inte finns någon skyldighet att ge in en klimatdekla- ration, och

3. nämnden inte har funnit skäl att ingripa enligt 11 kap.

Ett slutbesked hindrar inte bygg- nadsnämnden från att pröva om det finns förutsättningar för ingrip- ande enligt 11 kap. 5 §.

11kap.

1 §17

Detta kapitel innehåller bestämmelser om

1.tillsynen allmänt, möjlighet att få ett ingripandebesked samt skyldighet att ge tillträde och lämna upplysningar för tillsynen,

2.tillsynen över kommunala beslut,

3.förelägganden som behövs för att regler, domar och beslut ska följas,

4.genomförande på den försumliges bekostnad och förbud mot fortsatt arbete eller användning av byggnadsverk,

5. ingripanden mot kontrol-

5. ingripanden mot kontrol-

lanter, certifierade byggprojekter-

lanter, certifierade byggprojekter-

ingsföretag och kontrollansvariga,

ingsföretag, sakkunniga och kon-

 

trollansvariga,

6.att förelägganden och förbud får förenas med vite eller ska ge- nomföras omedelbart,

7.handräckning,

8.anteckningar av förelägganden och förbud i fastighetsregistret samt verkan av förelägganden och förbud vid ägarbyte,

9.byggsanktionsavgifter,

10.överlåtelse av egendom efter en överträdelse,

11.tystnadsplikt, och

12.avgift vid tillsyn.

Kontrollföreläggande

17 a §

Om det behövs för att säker- ställa att det krav på underhåll som gäller enligt 8 kap. 14 § upp-

17Senaste lydelse 2022:1084.

44

Den sakkunnige ska vara certi- fierad enligt 10 kap. 7 § andra stycket 2.

SOU 2023:70

Författningsförslag

fylls, får byggnadsnämnden före- lägga byggnadsverkets ägare eller nyttjanderättshavare att se till att byggnadsverket kontrolleras. Före- läggandet får endast omfatta de tek- niska egenskapskrav som avses i 8 kap. 4 första stycket 1, 2 eller 4.

Byggnadsnämnden ska i före- läggandet ange

1.vad som ska kontrolleras,

2.vilken kunskap och erfaren- het som krävs för att utföra kon- trollen, och

3.när resultatet av kontrollen ska redovisas för nämnden.

Om det av redovisningen fram- går att det krav som kontrollen av- ser inte uppfylls, ska redovisningen innehålla uppgift om vilka åtgär- der som kommer att vidtas för att uppfylla kravet och när det i så fall ska ske.

18 §

Om det brister i underhållet av ett byggnadsverk, får byggnads- nämnden uppdra åt en sakkunnig att utreda behovet av underhålls- åtgärder. Innan nämnden beslutar om ett sådant uppdrag, ska nämn- den i ett föreläggande ge byggnadsverkets ägare tillfälle att inom en viss tid ge synpunkter på uppdraget och på frågan om vem som ska betala kostnaderna för uppdraget.

Den sakkunnige ska vara certi- fierad enligt 10 kap. 8 § 2.

27 §

Om ett föreläggande enligt 17 § inte följs, får byggnadsnämnden besluta att på ägarens bekostnad låta upprätta de ritningar och be- skrivningar samt vidta de åtgärder i övrigt som är nödvändiga för att pröva frågan om lov.

45

Om en kontrollansvarig har visat sig vara olämplig för sin upp- gift, får den som har certifierat den kontrollansvarige återkalla certifieringen. Motsvarande gäller i fråga om ett certifierat bygg- projekteringsföretag och en sak- kunnig.

Författningsförslag

SOU 2023:70

När den tid för synpunkter som har angetts i ett föreläggande enligt 18 § har gått ut, får byggnadsnämnden uppdra åt en sakkunnig att på ägarens bekostnad utreda behovet av underhållsåtgärder.

Om ett föreläggande enligt

Om ett föreläggande enligt

19, 20, 21, 22, 23 eller 24 § inte

17 a, 19, 20, 21, 22, 23 eller 24 §

följs, får byggnadsnämnden be-

inte följs, får byggnadsnämnden

sluta att åtgärden ska genom-

besluta att åtgärden ska genom-

föras på den försumliges bekost-

föras på den försumliges bekost-

nad och hur det ska ske.

nad och hur det ska ske.

35 §

Om byggnadsnämnden finner att en kontrollansvarig som avses i 10 kap. 9 § har åsidosatt sina skyldigheter enligt 10 kap. 11 §, ska nämnden

1.entlediga den kontrollansvarige från sitt uppdrag och under- rätta den som har certifierat den kontrollansvarige om beslutet, och

2.efter förslag från byggherren besluta om en ny kontrollansvarig. Det som sägs i första stycket

tillämpas också i fråga om en sak- kunnig som har åsidosatt sina skyl- digheter enligt 10 kap. 8 §.

36§18

Om en kontrollansvarig har visat sig vara olämplig för sin upp- gift, får den som har certifierat den kontrollansvarige återkalla certifieringen. Motsvarande gäller i fråga om ett certifierat bygg- projekteringsföretag.

37§19

Ett föreläggande enligt 19, 20,

Ett föreläggande enligt 17 a,

21, 22, 23, 24, 25, 26, 26 b eller

19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 26 b

26 c § eller ett beslut om förbud

eller 26 c § eller ett beslut om för-

18Senaste lydelse 2022:1084.

19Senaste lydelse 2022:1122.

46

Den myndighet som beslutar om ett föreläggande enligt 17 a, 19, 20, 21, 22 eller 23 § eller för- bud enligt 33 § ska genast skicka sitt beslut till inskrivningsmyn- digheten.

SOU 2023:70Författningsförslag

enligt 25, 30, 31, 32, 32 a eller

bud

enligt 25, 30, 31, 32, 32 a

33 § får förenas med vite.

eller

33 § får förenas med vite.

Vitet får inte förvandlas till fängelse.

 

Frågor om utdömande av vite prövas av mark- och miljödomstol.

40 §

Den myndighet som beslutar om ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22 eller 23 § eller förbud en- ligt 33 § ska genast skicka sitt be- slut till inskrivningsmyndigheten.

46 §

Om ett föreläggande enligt

Om ett föreläggande enligt

19, 20, 21, 22 eller 23 § eller

17 a, 19, 20, 21, 22 eller 23 § eller

förbud enligt 33 § har riktats mot

förbud enligt 33 § har riktats mot

fastighetens ägare och fastigheten

fastighetens ägare och fastigheten

därefter byter ägare, gäller före-

därefter byter ägare, gäller före-

läggandet eller förbudet i stället

läggandet eller förbudet i stället

mot den nya ägaren.

mot den nya ägaren.

13kap.

2 §20

Kommunala beslut enligt denna lag får inte överklagas i den del de avser

1.avbrytande av ett planarbete,

2.planbesked enligt 5 kap. 2 §,

3.andra frågor om gatukostnader än de som avses i 1 § 6,

4.villkorsbesked enligt 9 kap. 19 §,

5.förlängd handläggningstid enligt 9 kap. 27 §,

6. behovet av kontrollansva-

6. behovet av

kontrollansva-

rig, särskilt sakkunnig, tekniskt

rig, startsamråd,

sakkunnig eller

samråd eller slutsamråd,

slutsamråd,

 

7.ingripandebesked enligt 11 kap. 7 §, eller

8.en fråga som redan är avgjord genom en detaljplan, områdes- bestämmelser eller ett förhandsbesked.

20Senaste lydelse 2021:785.

47

1. föreskrifter om vad som i fråga om kunskap, erfarenhet, lämplighet och certifiering krävs av funktionskontrollanter enligt 8 kap. 25 §, sakkunniga enligt
Andra beslut av länsstyrelsen enligt denna lag än de som avses i 4, 5 och 5 a §§ och andra beslut av en statlig förvaltningsmyn- dighet enligt denna lag får över- klagas till mark- och miljödom- stol. Detsamma gäller Boverkets beslut i ärenden om certifiering en- ligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 9 § och läns- styrelsens beslut i ärenden om kon- troll som har meddelats med stöd av 16 kap. 11 §.

Författningsförslag

SOU 2023:70

Att tvister rörande gatukostnader prövas av mark- och miljödom- stol framgår av 15 kap. 10 §.

Beslut enligt 3 kap. 9 § andra stycket eller 5 kap. 11 a § tredje stycket om huruvida en betydande miljöpåverkan kan antas får inte överklagas särskilt.

6§21

Andra beslut av länsstyrelsen enligt denna lag än de som avses i 4, 5 och 5 a §§ och andra beslut av en statlig förvaltningsmyn- dighet enligt denna lag får över- klagas till mark- och miljödom- stol.

16 kap.

Föreskrifter om

Föreskrifter om

funktionskontrollanter,

funktionskontrollanter,

certifierade

certifierade

byggprojekteringsföretag,

byggprojekteringsföretag,

kontrollansvariga och sakkunniga

sakkunniga och kontrollansvariga

9§22

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

1. föreskrifter om funktions- kontrollanter enligt 8 kap. 25 §,

21Senaste lydelse 2017:424.

22Senaste lydelse 2022:1084.

48

SOU 2023:70Författningsförslag

 

 

 

10 kap. 7 § och kontrollansvariga

 

 

 

enligt 10 kap. 9 §,

2. föreskrifter om

vad

som

2. föreskrifter om vad som

i fråga om kunskap,

erfarenhet

i fråga om kunskap, erfarenhet

och certifiering krävs av sådana

och certifiering krävs av sådana

byggprojekteringsföretag,

kon-

byggprojekteringsföretag som av-

trollansvariga och sakkunniga som

ses i 9 kap. 32 b §,

avses i 9 kap. 32 b § och 10 kap.,

 

3. de föreskrifter i övrigt om

3. de föreskrifter i övrigt om

kontrollansvariga och sakkunniga

sakkunniga och kontrollansvariga

som behövs utöver bestämmel-

som behövs utöver bestämmel-

serna i 10 kap. 9–13 §§, och

 

serna i 10 kap. 7–13 §§, och

4.föreskrifter om vilka bostadshus som ska omfattas av 9 kap. 32 b och 32 c §§ och 10 kap. 25 a §.

Regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer får överlämna frågor om certifiering enligt första stycket 1 eller 2 till organ som har ackrediterats för ändamålet enligt Europaparlamen- tets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och upp- hävande av förordning (EEG) nr 339/93 och 5 § lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kon- troll eller organ som uppfyller mot- svarande krav enligt bestämmelser i ett annat land inom Europeiska unionen eller Europeiska ekono- miska samarbetsområdet.

11 §23

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela ytterligare föreskrifter om

 

1. kontroll av att föreskrifter

1. kontroll av att föreskrifter

som har meddelats med stöd av

som har meddelats med stöd av

2, 5 eller 6 § följs, och

2, 5 eller 6 § följs,

 

 

23 Senaste lydelse 2018:59.

 

49

Författningsförslag

SOU 2023:70

2.kontroll av att kraven en- ligt förordning (EU) 2016/424 uppfylls.

2.kontroll av att kraven en- ligt förordning (EU) 2016/424 uppfylls, och

3.vilka åtgärder eller bygg- nadsverk som ska vara föremål för obligatorisk sakkunnigkontroll en- ligt 10 kap. 22 a §.

Regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer får

ifråga om första stycket 1 och 2 överlämna frågor om kontroll till organ som har ackrediterats för ändamålet enligt Europaparla- mentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 och lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kon- troll eller organ som uppfyller mot- svarande krav enligt bestämmelser

iett annat land inom Europeiska unionen eller Europeiska ekono- miska samarbetsområdet.

1.Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2025.

2.Bestämmelserna i 10 kap. 5–9, 11, 14, 18, 19–25, 27, 28, 30–32 och 34 §§ och 11 kap. 35 och 36 §§ tillämpas på åtgärder eller åsido- sättanden som omfattas av ansökan om lov enligt 9 kap. 21 § eller anmälan, enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 §, som har gjorts efter ikraftträdandet.

50

Vid ett startsamråd enligt
10 kap. plan- och bygglagen (2010:900) ska en genomgång göras av de åtgärder för besikt- ning, tillsyn och övrig kontroll som är nödvändiga för att ett skyddsrum ska kunna antas kom- ma att uppfylla de krav som ställs i 2 kap. 3 § och med stöd av 2 kap. 4 § denna lag.
Bestämmelserna i 10 kap. 3, 5– 7, 18, 27, 29 och 34–37 §§ plan- och bygglagen om kontroll m.m. och om slutbesked ska tillämpas på arbetet med att bygga ett skyddsrum.

SOU 2023:70

Författningsförslag

1.2Förslag till lag om ändring i lagen (2006:545) om skyddsrum

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 § lagen (2006:545) om skyddsrum ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap.

5 §1

Vid ett tekniskt samråd enligt

10 kap. plan- och bygglagen (2010:900) ska en genomgång göras av de åtgärder för besikt- ning, tillsyn och övrig kontroll som är nödvändiga för att ett skyddsrum ska kunna antas kom- ma att uppfylla de krav som ställs i 2 kap. 3 § och med stöd av 2 kap. 4 § denna lag.

Bestämmelserna i 10 kap. 3, 5– 7, 18, 27, 29 och 34–37 §§ plan- och bygglagen om kontroll m.m. och om slutbevis ska tillämpas på arbetet med att bygga ett skydds- rum.

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2025.

1Senaste lydelse 2010:919.

51

Författningsförslag

SOU 2023:70

1.3Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Härigenom föreskrivs att bilagan till offentlighets- och sekretess- lagen (2009:400) ska ha följande lydelse.

Bilaga1

Nuvarande lydelse

I enlighet med vad som anges i 2 kap. 4 § ska vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myn- dighet i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verk- samhet hos organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till numret i Svensk författningssamling (SFS) på den för- fattning med stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.

OrganVerksamhet

-----------------------------------------------------------------------------

Arbetslöshetskassor enligt lagen

prövning av ärenden om arbets-

(1997:239) om arbetslöshetskassor

löshetsersättning

 

(SFS 1997:238) och av ärenden

 

om medlemsavgift för arbetslös

 

medlem (SFS 1997:239)

-----------------------------------------------------------------------------

Föreslagen lydelse

I enlighet med vad som anges i 2 kap. 4 § ska vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myn- dighet i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verk- samhet hos organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till numret i Svensk författningssamling (SFS) på den för- fattning med stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.

1Senaste lydelse 2021:544.

52

SOU 2023:70Författningsförslag

OrganVerksamhet

-----------------------------------------------------------------------------

Ackrediterade certifieringsorgan

certifiering av certifierade bygg-

 

projekteringsföretag, funktionskon-

 

trollanter, sakkunniga och kon-

 

trollansvariga (SFS 2011:338)

Arbetslöshetskassor enligt lagen

prövning av ärenden om arbets-

(1997:239) om arbetslöshetskassor

löshetsersättning

 

(SFS 1997:238) och av ärenden

 

om medlemsavgift för arbetslös

 

medlem (SFS 1997:239)

-----------------------------------------------------------------------------

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2025.

53

Författningsförslag

SOU 2023:70

1.4Förslag till förordning om ändring i plan- och byggförordningen (2011:338)

Härigenom föreskrivs i fråga om plan- och byggförordningen (2011:338)1

dels att 7 kap. 2 § ska upphöra att gälla,

dels att 1 kap. 1 §, 5 kap. 10 §, 6 kap. 8 §, 7 kap. 3 och 4 §§, 10 kap. 22–24 §§ och rubriken närmast före 10 kap. 23 § ska ha följande lydelse, dels att rubriken närmast före 7 kap. 1 § ska lyda ”Funktions- kontrollanter, certifierade byggprojekteringsföretag, sakkunniga och

kontrollansvariga”,

dels att det ska införas ett nytt kapitel, 11 kap, fem nya paragrafer, 7 kap. 5 a och 5 b §§, 10 kap. 10 a, 10 b och 24 a §§, och närmast före 10 kap. 10 a och 10 b §§ nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §2

Denna förordning innehåller bestämmelser om

1.innehåll och definitioner (1 kap.),

2.planer och områdesbestämmelser (2 kap.),

3.krav på byggnadsverk (3 kap.),

4.krav på byggprodukter m.m. (4 kap.),

5.funktions- och säkerhetsåtgärder (5 kap.),

6.lov och anmälan m.m. (6 kap.),

7. kontrollplan, funktionskon-

7. kontrollplan, funktionskon-

trollanter, certifierade byggpro-

trollanter, certifierade byggpro-

jekteringsföretag, kontrollansva-

jekteringsföretag, sakkunniga och

riga och sakkunniga (7 kap.),

kontrollansvariga (7 kap.),

8. tillsyn, vägledning och uppföljning (8 kap.),

9. byggsanktionsavgifter

9. byggsanktionsavgifter

(9 kap.), och

(9 kap.),

10. bemyndiganden (10 kap.).

10. bemyndiganden (10 kap.),

 

och

 

11. överklagande (11 kap.).

1Senaste lydelse av rubriken närmast före 7 kap. 1 § 2022:1085.

2Senaste lydelse 2022:1085.

54

SOU 2023:70

Författningsförslag

5kap. 10 §3

En besiktning enligt 8 eller

Frågor om besiktning enligt 8

9 § ska utföras av någon vars kom-

eller 9 § ska prövas av någon vars

petens för uppgiften har styrkts

kompetens för uppgiften har

genom ackreditering enligt lagen

styrkts genom ackreditering en-

(2011:791) om ackreditering och

ligt lagen (2011:791) om ackre-

teknisk kontroll och Europa-

ditering och teknisk kontroll och

parlamentets och rådets förord-

Europaparlamentets och rådets

ning (EG) nr 765/2008 om krav

förordning (EG) nr 765/2008 om

för ackreditering och upphävande

krav för ackreditering och upp-

av förordning (EEG) nr 339/93,

hävande av förordning (EEG)

eller av någon som uppfyller mot-

nr 339/93, eller av någon som

svarande krav enligt bestämmel-

uppfyller motsvarande krav en-

ser i ett annat land i Europeiska

ligt bestämmelser i ett annat land

unionen eller Europeiska ekono-

i Europeiska unionen eller Euro-

miska samarbetsområdet.

peiska ekonomiska samarbets-

 

området.

Bestämmelser om tillfällig yrkesutövning och erkännande av yrkes- kvalifikationer som har förvärvats eller erkänts i en annan stat än Sverige inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz finns i lagen (2016:145) om erkännande av yrkeskvalifikationer och i de föreskrifter som meddelas i anslutning till den lagen.

6kap. 8 §

En ansökan om lov eller en anmälan ska, utöver det som sägs i 9 kap. 21 § plan- och bygglagen (2010:900), innehålla uppgifter om

1.fastighetens beteckning,

2.byggherrens person- eller organisationsnummer, namn och adress,

3.den tidpunkt då byggnads-, rivnings- eller markarbetena är avsedda att påbörjas, och

4.den föreslagna kontrollansvariges person- eller organisations- nummer, namn och adress, om det behövs en kontrollansvarig.

Om ansökan eller anmälan gäller en åtgärd eller ett byggnads- verk som omfattas av obligatorisk sakkunnigkontroll enligt 10 kap.

3Senaste lydelse 2021:691.

55

Frågor om certifiering av funk- tionskontrollanter enligt 8 kap. 25 §, certifierade byggprojekterings- företag enligt 9 kap. 32 b §, sak- kunniga enligt 10 kap. 7 § och kon- trollansvariga enligt 10 kap. 9 § plan- och bygglagen (2010:900), ska prövas av organ som har ackrediterats för ändamålet enligt Europaparlamentets och rådets för- ordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackre- ditering och upphävande av för- ordning (EEG) nr 339/93 och 5 § lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll. Detsamma gäller organ som uppfyller mot- svarande krav enligt bestämmel- ser i ett annat land inom Euro- peiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Författningsförslag

SOU 2023:70

22 a § andra stycket plan- och bygglagen, ska uppgift även läm- nas om personnummer, namn och adress för den eller de sakkunniga som föreslås utföra kontrollen.

Om en uppgift som avses i första stycket 2 ändras, ska bygg- herren omedelbart meddela änd- ringen till byggnadsnämnden.

7kap. 3 §4

Sådana funktionskontrollanter som avses i 8 kap. 25 § och sak- kunniga enligt 10 kap. 8 § 2 plan- och bygglagen (2010:900) ska ha den kunskap, erfarenhet och lämp- lighet som behövs för uppgiften och kunna styrka detta med ett intyg om certifiering.

Sådana certifierade byggprojek- teringsföretag som avses i 9 kap. 32 b § plan- och bygglagen ska ha ett kvalitetsledningssystem samt den kunskap och erfarenhet som be-

4Senaste lydelse 2022:1085.

56

SOU 2023:70

Författningsförslag

hövs för uppgiften och kunna styrka detta med ett intyg om certifiering.

Certifieringen ska vara tidsbegränsad och avse ett visst slag av arbete.

4 §5

Byggnadsnämnden ska godta

Byggnadsnämnden ska godta

certifierade kontrollansvariga och

funktionskontrollanter, certifierade

funktionskontrollanter samt utlåt-

byggprojekteringsföretag, sakkun-

anden från sakkunniga vars kom-

niga och kontrollansvariga som

petens har styrkts genom certi-

har styrkt sin kompetens med ett

fiering. Nämnden ska även godta

certifikat.

kontrollansvariga, funktionskon-

Nämnden ska även godta funk-

trollanter och utlåtanden från sak-

tionskontrollanter, certifierade bygg-

kunniga som har styrkt sin kom-

projekteringsföretag, sakkunniga och

petens på annat motsvarande sätt

kontrollansvariga som har styrkt

enligt bestämmelser i ett annat

sin kompetens på annat motsva-

land inom Europeiska unionen

rande sätt enligt bestämmelser i

eller Europeiska ekonomiska sam-

ett annat land inom Europeiska

arbetsområdet.

unionen eller Europeiska ekono-

 

miska samarbetsområdet.

Bestämmelser om tillfällig yrkesutövning och erkännande av yrkeskvalifikationer som har förvärvats eller erkänts i en annan stat än Sverige inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz finns i lagen (2016:145) om erkännande av yrkeskvalifika- tioner och i de föreskrifter som meddelas i anslutning till den lagen.

5 a §

Ett utlåtande enligt 10 kap. 8 § 3 plan- och bygglagen (2010:900) ska innehålla

1.uppgift om vad som har kon- trollerats,

2.uppgift om hur kontrollen har utförts, och

3.en bedömning av hur de tek- niska egenskapskrav som kontrollen avser har uppfyllts.

5Senaste lydelse 2016:169.

57

Författningsförslag

SOU 2023:70

Dokumentation ska bifogas till utlåtandet, om det inte är obehöv- ligt.

5 b §

Byggnadsnämnden ska godta ett utlåtande enligt 5 a § om det inte finns anledning att ifrågasätta dess innehåll. Nämnden får be- gära att ett utlåtande kompletteras om det inte har det innehåll som föreskrivs i 5 a § första stycket.

10 kap.

Kontroll för att utreda behovet av underhållsåtgärder

10 a §

Om det uppmärksammas syste- matiska brister i byggnadsverk som kan medföra risk för allvarliga personskador, störningar för sam- hället eller miljön, får Boverket meddela föreskrifter om kontroll för att utreda behovet av under- hållsåtgärder av den eller de delar som bristerna avser.

Återkommande kontroll av anordningar

10 b §

Boverket får meddela föreskrif- ter om återkommande kontroll av sådana anordningar som omfattas av 8 kap. 14 § tredje stycket plan- och bygglagen (2010:900). Före- skrifterna ska innehålla bestäm- melser om intervall för den

58

Boverket får meddela
1. de föreskrifter om funk- tionskontrollanter, certifierade byggprojekteringsföretag, kon- trollansvariga och sakkunniga som behövs för tillämpningen av 7 kap. 2–4 §§, och

SOU 2023:70Författningsförslag

 

återkommande kontrollen, vilken

 

kompetens som krävs för att utföra

 

kontrollen och hur kontrollen ska

 

dokumenteras.

22 §

Boverket får meddela de före-

Boverket får meddela de före-

skrifter som behövs om utform-

skrifter som behövs om utform-

ningen av en kontrollplan enligt

ningen av en kontrollplan enligt

10 kap. 6–8 §§ plan- och bygg-

10 kap. 6 och 7 §§ plan- och

lagen (2010:900).

bygglagen (2010:900).

Funktionskontrollanter,

Funktionskontrollanter,

certifierade

certifierade

byggprojekteringsföretag,

byggprojekteringsföretag,

kontrollansvariga och

sakkunniga och

sakkunniga6

kontrollansvariga

23 §7

1. de föreskrifter om funk- tionskontrollanter, certifierade byggprojekteringsföretag, sak- kunniga och kontrollansvariga som behövs för tillämpningen av 7 kap. 3, 4 och 5 a §§ denna förordning samt 8 kap. 25 §, 9 kap. 32 b § och 10 kap. 7 § andra styck- et 2 och 9 § första stycket 1 plan- och bygglagen (2010:900), och

2.föreskrifter om vilka bostadshus som ska omfattas av 9 kap. 32 b och 32 c §§ och 10 kap. 25 a § plan- och bygglagen (2010:900).

6Senaste lydelse 2022:1085.

7Senaste lydelse 2022:1085.

59

FörfattningsförslagSOU 2023:70

24 §

Boverket får meddela de föreskrifter som behövs för tillämpningen

av bestämmelserna om

 

 

1. utförande

av bygg-, riv-

1. projektering och utförande

nings- och

markåtgärder i

av bygg-, rivnings-

och mark-

10 kap. 5 § plan- och bygglagen

åtgärder i 10 kap. 5

§ plan- och

(2010:900), och

bygglagen (2010:900), och

2. skyddsåtgärder vid rivning i 5 kap. 17 §.

24 a §

Boverket får meddela föreskrif- ter om vilka åtgärder eller bygg- nadsverk som ska vara föremål för obligatorisk sakkunnigkontroll en- ligt 10 kap. 22 a § andra stycket plan- och bygglagen (2010:900). Kontrollen får omfatta de egen- skapskrav som avses i 8 kap. 4 § första stycket 1, 2 och 4 samma lag.

11 kap. Överklagande

1 §

Ett ställningstagande vid en besiktning som avses i 5 kap. 11 § får överklagas till länsstyrelsen i det län där besiktningen har ägt rum.

2 §

Ett ackrediterat certifierings- organs beslut i fråga om certifiering enligt föreskrifter som har med- delats med stöd av 10 kap. 23 § får överklagas till Boverket.

60

SOU 2023:70

Författningsförslag

3 §

I13 kap. 6 § plan- och bygg- lagen (2010:900) finns bestäm- melser om överklagande till mark- och miljödomstol.

4 §

Bestämmelserna i 42 § förvalt- ningslagen (2017:900) tillämpas i fråga om vem som får överklaga ett beslut enligt 1 eller 2 §. Be- stämmelser om överklagande i öv- rigt finns i lagen (1986:1142) om överklagande av beslut av enskilda organ med offentliga förvaltnings- uppgifter.

1.Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2025.

2.Bestämmelserna i 7 kap. 5 a–b §§ tillämpas i fråga om åtgärder som omfattas av ansökan om lov enligt 9 kap. 21 § plan- och bygg- lagen (2010:900) eller anmälan enligt 6 kap. 5 § denna förordning som har gjorts efter ikraftträdandet.

61

Författningsförslag

SOU 2023:70

1.5Förslag till förordning om ändring i offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641)

Härigenom föreskrivs att bilagan till offentlighets- och sekretess- förordningen (2009:641) ska ha följande lydelse.

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2025.

 

Bilaga1

Nuvarande lydelse

 

Verksamheten består i

Särskilda begränsningar

 

i sekretessen

-----------------------------------------------------------------------------

173. tillsyn enligt lagen

sekretessen gäller inte beslut i ären-

(2022:1257) om tobaksfria

den

nikotinprodukter

-----------------------------------------------------------------------------

Föreslagen lydelse

Verksamheten består i

Särskilda begränsningar

 

i sekretessen

-----------------------------------------------------------------------------

173. tillsyn enligt lagen

sekretessen gäller inte beslut i ären-

(2022:1257) om tobaksfria

den

nikotinprodukter

 

174. utredning,

planering, till-

sekretessen gäller inte beslut i ären-

ståndsgivning och tillsyn i ärenden

den

om certifiering av sakkunniga funk-

 

tionskontrollanter, certifierade bygg-

 

projekteringsföretag, sakkunniga och

 

kontrollansvariga

enligt föreskrifter

 

som har meddelats med stöd av plan- och bygglagen (2010:900)

-----------------------------------------------------------------------------

1Senaste lydelse 2023:527.

62

SOU 2023:70

Författningsförslag

1.6Förslag till förordning om ändring i arkivförordningen (1991:446)

Härigenom föreskrivs att 19 § arkivförordningen (1991:446) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

19 §1

Myndigheterna ska i god tid

Myndigheterna ska i god tid

underrätta Riksarkivet om tid-

underrätta Riksarkivet om tid-

punkten för tekniskt samråd en-

punkten för startsamråd enligt

ligt 10 kap. 14 § plan- och bygg-

10 kap. 14 § plan- och bygglagen

lagen (2010:900) om åtgärder som

(2010:900) om åtgärder som be-

berör arkivlokaler.

rör arkivlokaler.

Riksarkivet ska också underrättas om när en myndighet flyttar in arkiv i en ny- eller ombyggd arkivlokal.

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2025.

1Senaste lydelse 2011:362.

63

2 Inledning

2.1Bakgrunden till våra direktiv

2.1.1Raset i Tarfalahallen

Tarfalahallen är en idrottshall som ligger i stadsdelen Lombolo i Kiruna. I hallen kan olika sporter som fotboll, friidrott och klättring utövas. Hallen är byggd i trä och har ett så kallat pulpettak. Detta innebär att taket är plant, med en lutning om tre grader. Den bärande takkonstruktionen består av trapetsprofilerad plåt som ligger på under- spända limträtakstolar med 54 meters spännvidd.

På kvällen den 7 mars 2020 rasade delar av hallens tak. I raset kollapsade ungefär halva byggnaden. Resten av byggnaden klarade sig utan väsentliga skador. Under raset vistades två personer i hallen. Båda klarade sig utan fysiska skador. De kunde själva ta sig ut ur hallen och ringa 112. Det var mycket snö i området vid tiden för raset.

2.1.2Haverikommissionens utredning

Statens haverikommission inledde en utredning av rasolyckan.1 Ut- redning visade att snölasten på taket inte översteg byggnadens beräk- nade bärförmåga. Haverikommissionen konstaterade att takstolarnas stabilitet inte hade beaktats korrekt vid takets dimensionering. Kon- struktionen hade även modifierats i förhållande till den ursprungliga utformningen. Utredningen visade också att det fanns brister i de kontroller som hade genomförts vid projektering och byggnation av hallen.

1Statens haverikommission (2021), Takras i Tarfalahallen i Kiruna, Norrbottens län, den 7 mars 2020, Slutrapport RO 2021:01.

65

Inledning

SOU 2023:70

Haverikommissionen noterade att byggherren inte hade genom- fört några egna kontroller, utan förlitade sig på den totalentreprenör som hade anlitats för att uppföra hallen. Byggherrens kontrollplan var dessutom mycket övergripande och saknade väsentliga kontroller av takets konstruktion. Inga anmärkningar om brister i konstruk- tionen eller hur taket hade monterats kunde utläsas av de kontroller som hade utförts. Byggnadsnämnden hade inte framfört några an- märkningar på kontrollplanen eller på byggnationen i övrigt.

Tidigt i utredningen kunde Haverikommissionen konstatera att stabilitetsbrister även kunde finnas i andra liknande takkonstruk- tioner. En anmälan skickades därför till byggnadsnämnderna i Sveriges 290 kommuner om risker med denna typ av takkonstruktion. Av de svar som inkom till kommissionen framgick att brister i dimensio- nering och utförande var vanligt förekommande och inte begränsade till Tarfalahallen. Detta framgick också i tidigare utredningar om byggnadsras som kommissionen hade tagit del av. Brister i dimen- sionering och projektering förekom i olika konstruktioner och mate- rial och var inte enbart kopplade till en konstruktion med under- spänd limträtakstol.

Enligt Haverikommissionen fanns det systematiska brister i den svenska plan- och byggprocessen. Sedan 1995 hade lagstiftningen förändrats med intentionen att tydliggöra byggherrens ansvar. I och med det hade byggnadsnämndens kontroll av hur en byggnad kon- strueras och dimensioneras tagits bort. Någon annan offentlig kon- troll hade inte införts. Den svenska plan- och byggprocessen byggde på att byggherren själv tog ansvar för att konstruktionsföreskrift- erna följdes. Därmed var det, enligt kommissionen, ambitionen och kompetensen hos byggherren och de anlitade entreprenörerna som avgjorde om en byggnad konstruerades rätt.

Haverikommissionen rekommenderade att vissa åtgärder borde vidtas för att förhindra att byggnader rasade på grund av bristande bärförmåga, däribland följande:

krav på dimensioneringskontroll av en oberoende aktör vars kom- petens var verifierad till exempel genom ackreditering eller certi- fiering,

krav på kontroll av en oberoende aktör av byggnaden innan slut- beskedet lämnades, och

66

SOU 2023:70

Inledning

krav på återkommande kontroller och underhållsåtgärder för att bärförmågan ska bibehållas genom hela byggnadens livslängd.

Haverikommissionen menade att säkerheten borde ges ett större fokus i plan- och byggprocessen. Med nuvarande systembrister fram- stod det som sannolikt att nya byggnadsras skulle komma att inträffa, med en betydande risk för att människor skulle omkomma eller skadas allvarligt. Kommissionen rekommenderade regeringen att ta initiativ till nödvändiga ändringar i plan- och byggregelverket, i syfte att uppnå och bibehålla tillräcklig säkerhet avseende bärförmåga i byggnader. Även Boverket rekommenderades att vidta nödvändiga åtgärder i syfte att uppnå och bibehålla tillräcklig säkerhet avseende bärförmåga i byggnader. Sådana åtgärder angavs till exempel kunna avse förändringar i föreskrifter och vägledning.

2.1.3Boverkets utredning

I oktober 2021 fick Boverket i uppdrag av regeringen att utreda vissa frågor med anledning av rasolyckan i Tarfalahallen.2 Boverket be- dömde att Statens haverikommissions rekommendationer skulle innebära en kraftig minskning av rasolyckor och andra betydande konsekvenser av fel, brister och skador i bärverk. Det skulle därmed minska behovet av att åtgärda fel i efterhand, vilket i sig skulle ge besparingar större än de eventuella kostnader som förslagen skulle kunna medföra. Därutöver skulle lidande och kostnader för allvarligt skadade och omkomna minska betydligt. Sammantaget bedömdes att det var samhällsekonomiskt lönsamt att införa regler om kontroll av bärförmåga i både byggprojekt och befintliga byggnader, men att det återstod flera frågor att utreda.

Enligt Boverket skulle krav på bekräftad kompetens inom dimen- sionering för bärförmåga ge en betydande kompetenshöjning inom konstruktionsbranschen i Sverige. Det gällde både de personer som lät bekräfta sin kompetens för att kunna arbeta som kontrollant och de som fick sin projektering och sina utföranden kontrollerade.

Boverket bedömde att Haverikommissionen hade riktat sina rekommenderade åtgärder mot principiellt rätt urval av byggnader, det vill säga byggnader med byggnadsverksdelar som innebar stor

2 Boverket (2022), Undersökning av frågor med anledning av takraset i Tarfalahallen, rapport 2022:1.

67

Inledning

SOU 2023:70

risk för allvarliga personskador om de skulle gå sönder. Däremot borde inte alla byggprojekt eller befintliga byggnadsverk kontrolleras lika omfattande enligt Boverket. En objektsanpassad omfattning av kontrollerna skulle bidra till att hålla nere tidsåtgången för kon- trollerna och därmed även kostnaderna.

Boverket noterade att Haverikommissionens rekommendationer endast avsåg ett av de elva tekniska egenskapsområden som omfattas plan- och byggreglerna. Enligt Boverket borde en särskild ansats göras för att harmonisera kontrollreglerna för områdena bärförmåga, brandsäkerhet och säkerhet vid användning i syfte att konsekvent förhindra risken för allvarliga personskador i byggnadsverk oavsett teknisk anledning.

Boverket väckte flera frågor om vad som borde utredas vidare rör- ande de åtgärder som Haverikommissionen hade föreslagit. Som exem- pel kan nämnas:

Vilka byggnadsverk bör omfattas? Bör urvalet begränsas till risk för allvarlig personskada eller bör det omfatta risk för ekono- miska, samhälleliga och miljöbetingade konsekvenser?

Vilken omfattning ska kontrollen ha i enskilda fall?

Hur säkerställs kontrollanternas kompetens och oberoende?

Hur säkerställs tillgången på kontrollanter?

Bör kontrollen utföras av personer med certifiering eller av ackre- diterade kontrollföretag?

Med vilka tidsintervall ska återkommande kontroller göras?

2.2Våra direktiv

2.2.1Sammanfattning av kommittédirektiven

Regeringen beslutade den 25 maj 2022 kommittédirektiven Förstärkt byggkontroll för att förhindra allvarliga personskador (Dir. 2022:43). Enligt direktiven ska en särskild utredare dels utreda och lämna förslag på hur det för vissa byggnadsverk kan införas en förstärkt kontroll av att vissa tekniska egenskapskrav uppfylls, dels utreda om det behövs ytterligare reglering av certifieringsorgans verksamhet i plan- och byggregelverket. Syftet med utredningen är bland annat

68

SOU 2023:70

Inledning

att förhindra att brister i byggnadsverk leder till olyckor, framför allt sådana med allvarliga personskador som följd. Av direktiven framgår att utredaren ska

utreda och föreslå hur en förstärkt kontroll av vissa egenskaps- krav kan införas vid projektering och uppförande av vissa bygg- nadsverk samt ta ställning till om en liknande kontroll även bör införas under förvaltningsskedet och föreslå hur den i så fall bör utformas,

utreda om det behövs ytterligare reglering av certifieringsorgans verksamhet i plan- och byggregelverket, och

lämna nödvändiga författningsförslag.

Som framgår är direktiven indelade i två uppdrag. Det första upp- draget handlar om att stärka dagens kontrollsystem i plan- och bygg- lagen (2010:900), förkortad PBL. Det andra uppdraget består i att utreda om det finns behov av att reglera den myndighetsutövning som utförs av certifieringsorgan. Slutligen anges i direktiven att ut- redaren allsidigt och grundligt ska belysa konsekvenserna av de för- slag som lämnas, bedöma och redovisa lämnade förslags konsekven- ser. Även förslag som har övervägts men avfärdats ska redovisas och skälen för det.

Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023 (se tilläggs- direktiv [Dir. 2023:79]).

2.2.2Uppdraget att stärka dagens kontrollsystem i PBL

Direktivens första uppdrag om att stärka dagens kontrollsystem i PBL gäller kontroll av att byggnadsverk uppfyller tre så kallade tek- niska egenskapskrav:

bärförmåga, stadga och beständighet,

säkerhet i händelse av brand, och

säkerhet vid användning.

Som bakgrund till uppdraget anger regeringen att brister i dessa egen- skaper kan leda till att det i byggnadsverk plötsligt och utan för- varning inträffar olyckor med bland annat allvarliga olyckor som följd.

69

Inledning

SOU 2023:70

Takraset i idrottshallen Tarfalahallen i Kiruna i mars 2020, där unge- fär hälften av byggnaden föll ihop, är ett exempel på där brister i bärförmåga, stadga och beständighet ledde till risk för liv, hälsa och säkerhet. I den rapport som Statens haverikommission gjorde med anledning av händelsen framkom att den huvudsakliga orsaken till raset var fel i dimensioneringen av takkonstruktionen som varken identifierades vid dimensioneringskontrollen eller vid uppförandet av hallen.

Av direktiven framgår att många fel, brister och skador i bygg- nader orsakas av att metoder och material som inte är tillräckligt beprövade används. Brister i motivation och engagemang samt brist- ande kunskap avseende riskbedömningar och riskhantering är också orsak till fel, brister och skador.

Det första uppdraget består av två delar. För den första delen gäller att utredaren ska föreslå förstärkta och tillförlitliga kontroller vid projektering och utförande, det vill säga under byggprocessen. I den delen ligger att utredaren ska föreslå vilka typer av byggnads- verk som ska omfattas av de förstärkta kontrollerna och när de ska kontrolleras. För den andra delen anges att utredaren ska utreda behovet av kontroller i förvaltningsskedet, det vill säga under den tid som byggnadsverket är i bruk. Syftet med uppdraget är enligt direk- tiven att konsekvent förhindra brister i byggnadsverk som kan leda till bland annat allvarliga personskador, oavsett teknisk anledning.

Utredaren ska i fråga om den första delen av uppdraget om för- stärkt kontroll under byggprocessen

utreda hur en förstärkt och tillförlitlig kontroll av de tekniska egenskapskraven gällande bärförmåga, stadga och beständighet, säkerhet i händelse av brand samt säkerhet vid användning, vid projektering och uppförande av byggnadsverk kan införas, dock utan att föreslå en ny statlig kontrollaktör,

ta ställning till i vilket eller vilka skeden av projekteringen och utförandet som den förstärkta kontrollen ska genomföras,

utreda vilka krav som bör ställas för att säkerställa kompetens och lämplighet hos den som utför kontrollen och inom ramen för detta arbete särskilt ta ställning till behovet av krav på ackreditering eller certifiering,

70

SOU 2023:70

Inledning

utreda vad som krävs för att säkerställa att kontrollen är tillräck- ligt oberoende, såväl ekonomiskt som på annat vis, i förhållande till byggherren, till den som utför projekteringsarbeten och till den som utför byggåtgärden, och, beroende på vilken lösning som förordas, ta ställning till frågor om myndighetsutövning och möj- lighet att överklaga beslut,

ta ställning till hur en förstärkt kontroll ska förhålla sig till nuvar- ande kontroller och i samband med det analysera rollfördelningen mellan å ena sidan den som utför den förstärkta kontrollen och å andra sidan byggnadsnämnden, byggherren och den som utför projekteringsarbeten respektive den som utför byggåtgärder,

säkerställa att kontrollen inte är mer långtgående än motiverat,

säkerställa att de förslag som lämnas är förenliga med EU-rätten och Världshandelsorganisationens avtal om tekniska handelshinder,

bedöma när förslagen kan genomföras och då särskilt beakta att tillräcklig kompetens finns tillgänglig över hela landet för att ut- föra kontrollerna, och

lämna nödvändiga författningsförslag.

Vad gäller den första delen av uppdraget, att stärka dagens kontroll- system, ska utredaren också

analysera vilka byggnadsverk, eller delar av byggnadsverk, som bör omfattas av den förstärkta kontrollen i fråga om bärförmåga, stadga och beständighet, säkerhet i händelse av brand samt säker- het vid användning, och i samband med det särskilt beakta sam- hällsekonomiska och miljöbetingade aspekter samt intresset av att inte fördyra byggandet mer än vad som är nödvändigt,

ta ställning till om den förstärkta kontrollen är motiverad för bo- stadshus och i så fall vilka typer av bostadshus,

ta ställning till vid vilken eller vilka tidpunkter under projekteringen respektive utförandet av byggåtgärderna som kontrollen ska göras utifrån vad som är lämpligt för olika typer av byggnadsverk eller delar av byggnadsverk, och

lämna nödvändiga författningsförslag.

71

Inledning

SOU 2023:70

Vad gäller den andra delen av uppdraget anges att det kan finnas behov av att förstärka kontrollerna under förvaltningsskedet. Ett sätt att förhindra att brister i byggnadsverket leder till olyckor med bland annat allvarliga personskador som följd skulle kunna vara att införa återkommande kontroller under förvaltningsskedet, utöver den tillsyn som byggnadsnämnden kan utföra. För att återkommande kontroller ska vara samhällsekonomiskt motiverade är det dock vik- tigt att urvalet av vad som ska omfattas av kontrollerna är relevant. Utredaren ska därför

utreda behovet av och förutsättningarna för kontroll av de tek- niska egenskapskraven i fråga om bärförmåga, stadga och bestän- dighet, säkerhet i händelse av brand samt säkerhet vid användning under förvaltningsskedet för olika byggnadsverk och delar av bygg- nadsverk samt ta ställning till om en sådan kontroll bör införas,

utreda hur kontrollen kan utformas och, beroende på vilken ut- formning som föreslås, ta ställning till frågor om myndighets- utövning och möjlighet att överklaga beslut,

ta ställning till om kontrollen ska vara återkommande och i så fall med vilket tidsintervall,

ta ställning till om det finns behov av att prioritera någon eller några typer av byggnadsverk eller delar av byggnadsverk,

utreda om kraven vad gäller tekniska egenskaper i PBL behöver ändras,

om en enhetlig reglering förutsätter ändringar i reglerna avseende de övriga återkommande kontrollerna under förvaltningsskedet enligt plan- och byggregelverket, lämna förslag till ändringar även vad gäller dessa, och

lämna nödvändiga författningsförslag.

72

SOU 2023:70

Inledning

2.2.3Uppdraget att utreda om det behövs ytterligare reglering av certifieringsorgans verksamhet i plan- och byggregelverket

Regeringen har i propositionen Certifierade byggprojekteringsföre- tag – en mer förutsägbar byggprocess (prop. 2021/22:212) föreslagit att en ny aktör införs i plan- och bygglagen: certifierat byggprojekter- ingsföretag. Ett certifierat byggprojekteringsföretag är ett företag som har särskild sakkunskap och erfarenhet i fråga om att bedöma utformningskraven på ändamålsenlighet och tillgänglighet samt tek- niska egenskapskrav vid nybyggnad av sådana bostadshus som kom- mer att framgå av myndighetsföreskrifter. Företaget ska kunna styrka detta med ett certifikat som har utfärdats av ett organ som har ackrediterats för detta ändamål. Om ett sådant företag används ska byggnadsnämnden inte pröva sådana krav som omfattas av certi- fieringen, varken inför beslut om bygglov eller startbesked.

Lagrådet väckte i sitt yttrande frågan om certifieringsorganens verksamhet skulle kunna ses som myndighetsutövning. Detta kan, såsom Lagrådet påtalat, innebära att det behövs ytterligare reglering, bland annat bestämmelser om hur certifieringsorganens handlägg- ning ska gå till och förutsättningar för överklagande av organens beslut. Regeringen uttalar i propositionen att den verksamhet som certifieringsorganen på området ska utföra utgör myndighetsutöv- ning. I direktiven noteras att en förstärkt kontroll enligt uppdraget att förstärka dagens kontrollsystem också skulle kunna utgöra myn- dighetsutövning. Mot den bakgrunden ska utredaren

utreda om det behövs ytterligare reglering av certifieringsorgans verksamhet i systemet med certifierade byggprojekteringsföretag,

utreda om det behövs ytterligare reglering av certifieringsorgans verksamhet i andra system med krav på certifiering under ackre- ditering i plan- och byggregelverket än systemet med certifierade byggprojekteringsföretag,

ta ställning till om det, utifrån bedömningarna som görs om ytter- ligare reglering behövs, finns behov av att föreslå motsvarande eller liknande reglering för de förslag som lämnas med anledning av uppdraget att stärka dagens kontrollsystem, och

lämna nödvändiga författningsförslag.

73

Inledning

SOU 2023:70

2.3Utredningens arbetsformer

2.3.1Sekretariatet

Utredningens arbete inleddes under augusti 2022. Sekretariatet har varit bemannad med tre personer. Den sammanlagda arbetstiden har uppgått till tre årsarbetskrafter, inklusive utredarens arbetstid. Efter- som utredaren och sekretariatets personal har haft olika tjänstgör- ingsorter har i princip samtliga möten inom sekretariatet skett digitalt.

2.3.2Externt arbete

Sakkunniga och experter

Av direktivet framgår att utredaren vid lämpliga tidpunkter under arbetets gång ska ge Boverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Arbetsmiljöverket, Tillväxtverket, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) och Sveriges Kommuner och Regioner möjlighet att yttra sig. Företrädare för nämnda myn- digheter och organisationer, utom Arbetsmiljöverket och Tillväxt- verket, har knutits till utredningen som av regeringen förordnade experter. Regeringen har också till utredningen förordnat företrä- dare för organisationerna Byggföretagen, Byggherrarna, Fastighets- ägarna och Innovationsföretagen som experter. Dessa experter har tillsammans med av regeringen förordnade sakkunniga deltagit i åtta möten. Det första mötet ägde rum i slutet av oktober 2022 och det sista mötet i slutet av september 2023. Två av expertgruppmötena har hållits digitalt. Vilka personer som har förordnats som sakkun- niga och experter framgår av betänkandets missiv.

Dialog med andra aktörer

Av direktiven framgår vidare att vid behov även föra en dialog med andra berörda myndigheter och aktörer, exempelvis relevanta certi- fieringsorgan. Utredningen har haft möten och kontakter med repre- sentanter för Arbetsmiljöverket, Tillväxtverket, Elsäkerhetsverket, Samhällsbyggandets Regelforum, Svensk försäkring, Programmet för teknisk standard, Uppsala brandförsvar, Rise Research Institutes of Sweden AB, Sveriges Arkitekter (SAR), Kontrollansvarigas Riks-

74

SOU 2023:70

Inledning

förening, Föreningen Sveriges Byggnadsinspektörer, Kiwa Certi- fication AB, Plåt & Ventföretagen, Glascentrum och Trä- & Möbel- företagen.

Utredningen har i maj 2023 deltagit i Föreningen Sveriges Bygg- nadsinspektörers utbildningsdagar och i juni 2023 i ett seminarium om byggfel under Almedalsveckan i Visby.

Särskilt uppdrag

Utredningen har gett Michael Strömgren, Briab Brand & Riskingenjör- erna AB, i uppdrag att bistå med kompetens i fråga om det tekniska egenskapsområdet säkerhet i händelse av brand. Michael Strömgren har, tillsammans med sin kollega Caroline Cronsioe, lämnat rapporten Efterlevnad och kontroll av brandskyddskrav med förslag på åtgärder.

2.4Analysmetoder

2.4.1Uppdraget att stärka dagens kontrollsystem i PBL

Centralt för vårt uppdrag har varit att dels analysera vilka krav som ställs för att de tekniska egenskapskraven bärförmåga, stadga och beständighet, säkerhet i händelse av brand och säkerhet vid använd- ning som ska vara uppfyllda, dels analysera orsakerna till att kraven inte har uppfyllts.

För att utföra detta uppdrag har vi

studerat och kartlagt vilka krav som ska vara uppfyllda,

studerat, redovisat och analyserat vilka roller som de olika aktör- erna har i byggprocessen,

studerat, redovisat och analyserat vilka krav på kontroll som gäller under byggprocessen och förvaltningsskedet enligt plan- och bygg- regelverket,

studerat och redovisat vilka krav på kontroll som gäller inom närliggande områden,

studerat och översiktligt redovisat de krav på kontroll som gäller i Danmark, Finland, Norge och Tyskland,

75

Inledning

SOU 2023:70

studerat, redovisat och analyserat synpunkter och undersökningar om risken för allvarliga olyckor på grund av bristande tekniska egenskaper i byggnadsverk och om dagens regler om kontroller för att förhindra sådana olyckor,

övervägt och arbetat fram förslag till nya regler, och

utrett och beskrivit konsekvenserna av förslagen.

Våra överväganden och förslag har stämts av med sakkunniga och experter.

2.4.2Utreda om det behövs ytterligare reglering av certifieringsorgans verksamhet i plan- och byggregelverket

Vår utgångspunkt för uppdraget har varit regeringens överväganden och ställningstagande att den verksamhet som certifieringsorganen bedriver i fråga om certifierade byggprojekteringsföretag innefattar myndighetsutövning. För att utföra detta uppdrag har vi

analyserat den verksamhet som organen bedriver i fråga om certi- fiering av funktionskontrollanter, sakkunniga och kontrollansvariga,

analyserat om den verksamhet som bedrivs av funktionskontrol- lanter, sakkunniga och kontrollansvariga utgör myndighetsutövning,

analyserat om den verksamhet som utförs av ackrediterade kon- trollorgan i fråga om besiktning av motordrivna anordningar inne- fattar myndighetsutövning,

analyserat om det finns behov av kompletterande regler om certi- fierings- och kontrollorganens handläggning av ärenden,

analyserat om det krävs att certifierings- och kontrollorganens beslut ska kunna överklagas,

redovisat och analyserat de föreskrifter som tillämpas vid certifiering av funktionskontrollanter, sakkunniga och kontrollansvariga,

övervägt och arbetat fram förslag till nya regler, och

utrett och beskrivit konsekvenserna av våra förslag.

76

SOU 2023:70

Inledning

Våra överväganden och förslag har stämts av med sakkunniga och experter.

2.5Andra utredningar av betydelse

2.5.1Inledning

Plan- och byggregelverket har varit föremål för ett stort antal ut- redningar och reformer sedan lagstiftningen trädde i kraft 2011. Två utredningar har slutförts under senare år: Kommittén för modernare byggregler och Bygglovsutredningen. Nedan följer en översiktlig beskrivning av dessa utredningar.

2.5.2Kommittén för modernare byggregler

Regeringen beslutade den 23 februari 2017 kommittédirektiven Genom- gripande översyn av Boverkets byggregler m.m.3 Uppdraget för kom- mittén var att genomföra en systematisk och grundlig över syn av 8 och 10 kap. PBL, 3–5 och 7 kap. plan- och byggförordningen (2011:338), förkortad PBF, Boverkets byggregler (BFS 2011:6), Boverkets föreskrifter om tillämpning av europeiska konstruktions- standarder och de standarder som dessa hänvisade till. Syftet var att modernisera regelverket och därmed gynna ökad konkurrens och ökat byggande. Kommittén antog namnet Kommittén för moder- nare byggregler.

Kommittén överlämnade den 20 december 2017 betänkandet Ny start för byggstandardiseringen genom stärkt samverkan4 och den 20 juni 2018 betänkandet Resurseffektiv användning av byggmate- rial.5 Betänkandena innehöll inga författningsförslag.

Den 19 december 2019 överlämnade kommittén sitt slutbetänk- ande Modernare byggregler – förutsägbart, flexibelt och förenklat.6 Betänkandet innehöll förslag på ändringar i PBL och PBF. Av visst intresse för vår utredning är förslagen om införande av en bygg- kravsnämnd för förhandsavgörande om krav på byggnadsverk, av-

3Dir. 2017:22.

4SOU 2017:106.

5SOU 2018:51.

6SOU 2019:68.

77

Inledning

SOU 2023:70

skaffande av sakkunniga och kontrollansvariga samt förtydligande av arbetsplatsbesök och kontrollplaner.

Kommitténs betänkande har remitterats. Remissvaren är föremål för fortsatt beredning inom Regeringskansliet. I viss del pågår också fortsatt arbete genom regeringens uppdrag den 21 januari 2021 till Boverket att utreda om och på vilket sätt regleringen av ombyggnad kan förtydligas i PBL (se avsnitt 2.6.3).

Vi bedömer att Kommittén för modernare byggreglers förslag i hög utsträckning påverkar våra förslag. Om kommitténs förslag genom- förs, saknar nämligen flertalet av våra förslag någon grund i PBL.

2.5.3Bygglovsutredningen

Regeringen beslutade den 23 januari 2020 att tillkalla en särskild ut- redare med uppdrag att göra en systematisk översyn av regelverket för bland annat bygglov.7 Syftet var att skapa ett enklare, effektivare och mer ändamålsenligt regelverk som samtidigt säkerställde ange- lägna allmänna och enskilda intressen och ett långsiktigt hållbart byggande av bland annat bostäder. Utredningen antog namnet Bygg- lovsutredningen.

Bygglovsutredningen överlämnade den 14 juni 2021 betänkandet Ett nytt regelverk för bygglov.8 Betänkandet innehåller förslag på ändringar i PBL och PBF. Av intresse för vår utredning är förslagen om startbesked, kontrollplan och prövningen av anmälningspliktiga åtgärder avseende de tekniska egenskapskraven.

Bygglovsutredningens betänkande har remitterats. Remissvaren är föremål för fortsatt beredning inom Regeringskansliet. Ett av ut- redningens förslag har dock utgjort underlag för en proposition som har behandlats av riksdagen. Förslaget gäller giltighetstiden för regler- ingen om tidsbegränsade bygglov för nybyggnad för bostadsända- mål.9

Vår bedömning är att Bygglovsutredningens betänkande inte på- verkar våra förslag.

7Dir. 2020:4.

8SOU 2021:47.

9Prop. 2022:23:56, bet. 2022/23:CU16, rskr. 2022/23:153.

78

SOU 2023:70

Inledning

2.6Pågående arbete i Regeringskansliet

2.6.1Inledning

I Regeringskansliet pågår arbete med beredningen av de två betänk- andena som nämns i föregående avsnitt, en rapport från Boverket om åtgärder för visa säkerhetsbrister i äldre hissar och en rapport från Boverket om översyn av begreppet ombyggnad i PBL. I Regerings- kansliet pågår också ett arbete med en promemoria om byggnads- nämndernas tillsynsansvar.

2.6.2Åtgärder för vissa säkerhetsrisker i äldre hissar

I Boverkets rapport Uppdrag att utreda åtgärder för vissa säkerhets- risker i äldre hissar10 redovisar Boverket en utredning om att preci- serade förbättringskrav (retroaktiva krav) behövs för att åtgärda vissa säkerhetsrisker i äldre hissar. Dessa säkerhetsrisker gäller äldre hissar med kombinationen grind eller vikdörr i korgöppningen och slag- dörr till våningsplanet och hissar som helt saknar skydd i korgöpp- ningen. Vidare utreds förutsättningarna för och lämpligheten av att införa ytterligare preciseringar av det befintliga förbättringskrav som finns i PBL. Boverkets förslag innebär att det införs retroaktiva säker- hetskrav för vissa äldre hissar som är avsedda för persontransport.

Rapporten har remissbehandlats. Regeringen har den 7 septem- ber 2023 beslutat om vissa nya krav på äldre hissar.11 Beredning pågår i övrigt. Vi lämnar vi inga förslag i den delen.

2.6.3Översyn av begreppet ombyggnad i PBL

Boverket har i rapporten Översyn av ombyggnad i PBL12 lämnat förslag till en tydligare reglering. I rapporten föreslås att begreppet ombyggnad ska ersättas med uttrycket påtaglig förnyelse. Av rap- porten framgår bland annat när en åtgärd ska anses utgöra en påtaglig förnyelse, vilka följdkrav som ska få ställas vid påtaglig förnyelse och om kraven ska få ställas på hela byggnaden respektive endast på den del som påtagligt förnyas.

10Rapport 2021:23.

11SFS 2023:533.

12Rapport 2021:19.

79

Inledning

SOU 2023:70

Rapporten har remitterats. Remissvaren ska ha kommit in senast den 30 september 2022. Beredning pågår. Vår bedömning är att rap- porten inte påverkar våra förslag.

2.6.4Byggnadsnämndens tillsynsansvar

Det pågår ett arbete inom Regeringskansliet med en promemoria om byggnadsnämndens tillsynsansvar. Vi har upplysts om att bakgrun- den till promemorian är att nämndens tillsynsansvar enligt PBL an- ses oklart och att tillsynen över motordrivna anordningar är en fråga som kan komma att beröras. Såvitt vi känner till finns det för när- varande inte någon plan för när promemorian kan komma att remit- teras.

2.7Pågående arbete hos Boverket

2.7.1Inledning

Inom Boverket pågår ett arbete som går under namnet Möjlighet- erna byggregler. Det pågår även ett arbete med att ta fram föreskrif- ter för certifiering av byggprojekteringsföretag. Boverket genomför också ett uppdrag med att utveckla arbetet med omställningen till en cirkulär ekonomi i byggsektorn.

2.7.2Möjligheternas byggregler

Boverket genomför omfattande förändringar i myndighetens bygg- regler.13 Projektet kallas Möjligheternas byggregler. Ambitionen är att reglerna ska renodlas, bli tydligare och enklare.

Målet med Möjligheternas byggregler är att skapa ett tidsneutralt och konsekvent regelverk utan allmänna råd som innehåller förslag till tekniska lösningar och hänvisningar till standarder eller föreskrif- ter eller riktlinjer från andra myndigheter eller organisationer. Målet är också att samhällsbyggnadssektorn ska få utökade möjligheter att ta ett större ansvar för att utveckla byggandet. Enligt Boverket upp-

13Se om Boverkets arbete, https://www.boverket.se/sv/byggande/uppdrag/mojligheternas- byggregler/, besökt den 23 augusti 2023.

80

SOU 2023:70

Inledning

levs de nuvarande allmänna råden som mer styrande än de är avsedda att vara.

Boverket har remitterat förslag till nya föreskrifter inom de tek- niska egenskapsområden bärförmåga, stadga och beständighet, säker- het i händelse av brand och säkerhet vid användning. Föreskrifterna beräknas träda i kraft den 1 januari 2025 och föreslås kunna tillämpas parallellt med gällande föreskrifter till utgången av december 2025.14

Vi bedömer att Boverkets föreskrifter är av betydelse för att be- döma konsekvenserna av våra förslag. Beroende på föreskrifternas innehåll kan också delar av att vår redovisning av gällande ordning i kapitel 5–7 komma att bli inaktuell. Det gäller de närmare kraven på byggnadsverkens tekniska egenskaper som regleras i Boverkets före- skrifter.

2.7.3Föreskrifter för certifiering av byggprojekteringsföretag

Certifierade byggprojekteringsföretag är en ny typ av aktör som är på väg in i lov- och byggprocessen. Ett sådant företag ska i en del fall kunna ta över delar av byggnadsnämndens bedömning gällande lov och startbesked. Boverket har bemyndigats att meddela föreskrifter om certifiering av byggprojekteringsföretag, så kallade certifierings- föreskrifter. Boverket beräknar att föreskrifterna kan träda i kraft den 1 mars 2024. Först därefter kan det vara möjligt för certifierings- organ att ackreditera sig för uppgiften att certifiera byggprojekterings- företag. Boverket bedömer att certifierade byggprojekteringsföretag kommer att kunna bedriva sin verksamhet tidigast under våren 2025.15

Vi bedömer att Boverkets arbete med certifieringsföreskrifter inte påverkar våra förslag.

14Se om föreskrifterna, https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av- boverket/nyheter/andrad-tidplan-for-de-nya-forskrifterna-om-byggande/, besökt den 27 september 2023.

15Se om Boverkets arbete, https://www.boverket.se/sv/byggande/uppdrag/foreskrift-for- certifiering-av-byggprojekteringsforetag/, besökt den 23 augusti 2023.

81

Inledning

SOU 2023:70

2.7.4Uppdrag med att utveckla arbetet med omställningen till en cirkulär ekonomi i byggsektorn

Regeringen har gett Boverket i uppdrag att utveckla arbetet med omställningen till en cirkulär ekonomi i bygg- och fastighetssektorn för att bidra till att nå Sveriges miljö- och klimatmål.16 I uppdraget ligger att verket bland annat ska göra följande:

Kartlägga och analysera hur återanvändning, återvinning samt förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av befint- ligt byggmaterial, byggnadsdelar och byggnadsverk fungerar i dag.

Kartlägga och analysera vad som kan främja att byggnadsverk, byggnadsdelar och byggmaterial redan från början utformas och designas för att vara hållbara samt enkla att reparera, uppgradera, nedmontera och återanvända. I detta ingår att analysera hur riv- ning av befintliga byggnadsverk kan undvikas och hur de kan åter- brukas i sin helhet samt att analysera vad detta innebär för valet av olika byggmaterial, exempelvis plast.

Föreslå åtgärder för att främja cirkulärt byggande och cirkulär förvaltning, vilket innefattar giftfria materialkretslopp, och vid behov lämna nödvändiga författningsförslag.

Uppdraget ska redovisas senast den 20 december 2024. Vi bedömer att uppdraget inte påverkar våra förslag.

2.8Pågående arbete inom EU

2.8.1Revidering av direktivet om byggnaders energiprestanda

Direktivet om byggnaders energiprestanda17 syftar till att främja en förbättring av energiprestanda i byggnader i unionen samtidigt som hänsyn tas till utomhusklimat och lokala förhållanden samt till krav på inomhusklimat och kostnadseffektivitet. Direktivet är bland annat genomfört i lagen (2006:985) om byggnaders energiprestanda och i PBL.

16Regeringsbeslut den 22 februari 2022, dnr Fi2019/01146 och Fi2022/00506. Se om Boverkets arbete, https://www.boverket.se/sv/byggande/cirkular-ekonomi/, besökt den 24 augusti 2023.

17Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda.

82

SOU 2023:70

Inledning

I juli 2021 presenterade Europeiska kommissionen lagstiftnings- paketet ”Fit for 55” som syftar till att genomföra den europeiska gröna given och uppnå EU:s skärpta klimatmål. Som en del av detta lagstiftningspaket presenterade kommissionen i december 2021 ett förslag till revidering av direktivet om byggnaders energiprestanda, som senast reviderades 2018. Syftet med förslaget är att förbättra byggnaders energiprestanda och minska utsläppen av växthusgaser från byggnader, med visionen att uppnå nollutsläpp från byggnads- beståndet till 2050. Hänsyn ska tas till lokala förutsättningar och klimat, inomhusklimat och kostnadseffektivitet. Kommissionen före- slår bland annat

en ny energiklassning och krav på minskade emissioner för nya och befintliga byggnader,

att medlemsstaterna ska ta fram nationella renoveringsplaner som ska integreras i de nationella energi- och klimatplanerna,

skärpta krav på installation och kabeldragning avseende laddinfra- struktur för elfordon samt krav på cykelparkeringsplatser, och

skärpta krav kopplade till klimatanpassning, inomhusklimat, brandsäkerhet, seismisk aktivitet och tillgänglighet för personer med funktionsvariation.

Rådet har i oktober 2022 beslutat om en allmän inriktning för de fortsatta förhandlingarna med Europaparlamentet. Parlamentet har i en rapport i mars 2023 redovisat sin ståndpunkt. Förhandlingar mellan rådet, parlamentet och kommissionen väntas pågå under hösten 2023. Det är oklart när det reviderade direktivet kan antas.

Vi bedömer att direktivet och de genomförandeåtgärder som det medför inte påverkar våra förslag.

2.8.2Revidering av EU:s byggproduktförordning

EU:s byggproduktförordning anger de krav som ska vara uppfyllda för att få CE-märka och sälja en byggprodukt.18 Till förordningen finns kompletterande regler i PBL.

18Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fast- ställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EG.

83

Inledning

SOU 2023:70

I mars 2022 lade kommissionen fram ett förslag till en reviderad byggproduktförordning.19 Förslaget utgör en del av paketet för en cirkulär ekonomi. Paketet innehåller också ett förslag om en ny för- ordning om ekodesign för hållbara produkter och är en del av den så kallade gröna given.

Den reviderade förordningen föreslås ersätta den befintliga bygg- produktförordningen och innebär utvidgningar i flera avseenden. Av förslaget framgår att tillämpningsområdet utvidgas till att omfatta alla produkter som placeras permanent i ett byggnadsverk och att området utökas till att bland annat omfatta prefabricerade småhus. Syftet med förordningen vidgas från att underlätta den fria rörlig- heten för byggprodukter till att också uppnå unionens klimatmål och att skydda människor och miljö från negativ påverkan. Förslaget innebär också att kommissionen får utökade befogenheter på flera områden för att införa ytterligare, mer detaljerade, regler genom så kallade delegerade akter både för produkters egenskaper och för materiella krav som produkterna ska uppfylla.

Under det svenska ordförandeskapet i EU 2023 har rådet antagit en gemensam inriktning inför de fortsatta förhandlingarna med Europaparlamentet.

Vi bedömer att den reviderade förordningen inte påverkar våra förslag.

2.9Betänkandets disposition

Betänkandet är disponerat utifrån de två uppdrag som ges i utred- ningsdirektiven. Betänkandet innehåller 16 kapitel och tre bilagor. Vårt författningsförslag finns i kapitel 1. Som en inledande grund för våra överväganden och förslag redovisas gällande ordning enligt PBL och anslutande föreskrifter. I kapitel 3 finns en översiktlig beskriv- ning av plan- och byggprocessen samt även de regler som gäller för byggnadsnämndernas tillsyn.

Det första uppdraget handlar om att stärka dagens kontroll- system i PBL. För vår del handlar det om kontroll av de tre tekniska egenskapskraven bärförmåga, stadga och beständighet, säkerhet i

19Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter, om ändring av förordning (EU) 2019/1020 och om upphävande av förordning (EU) 305/2011. Se om förslagets innehåll Regeringskansliets fakta- promemorian 2021/22:FPM82 Revidering av byggproduktförordningen.

84

SOU 2023:70

Inledning

händelse av brand och säkerhet vid användning. Det finns ytterligare åtta tekniska egenskapskrav. Kapitel 4 innehåller en översiktlig be- skrivning av samtliga tekniska egenskapskrav. Vilka krav som gäller för byggnadsverkens bärförmåga, stadga och beständighet anges i kapitel 5. I kapitel 6 redovisas de krav som gäller i fråga om säkerhet i händelse av brand. Kapitel 7 innehåller de krav som gäller för säker- het vid användning. I kapitel 8 redovisar vi vilka krav på kontroll av de tekniska egenskapskraven som gäller i dag. Kapitlet inleds med en redovisning av byggprocessens olika moment. Därefter redovisas vilka krav som finns på kontroller under förvaltningsskedet och vilka krav på kontroller som finns i annan lagstiftning som har anknytning till plan- och byggområdet. Kapitlet avslutas med en internationell utblick som omfattar Danmark, Finland, Norge och Tyskland. I kapitel 9 finns en problem- och bakgrundsbeskrivning som gäller kontroller under byggprocessen och förvaltningsskedet. Våra reflek- tioner över kontrollsystemet finns i kapitel 10. Kapitel 11 innehåller våra överväganden och förslag om förstärkta och tillförlitliga kon- troller under byggprocessen och i kapitel 12 finns våra överväganden och förslag om förstärkta och tillförlitliga kontroller under förvalt- ningsskedet av ett byggnadsverk.

Det andra uppdraget enligt våra utredningsdirektiv handlar om att utreda om det behövs ytterligare reglering av certifieringsorgans verksamhet i plan- och byggregelverket. De frågor som uppdraget väcker, våra överväganden och våra förslag behandlas i kapitel 13. Där görs en genomgång av de krav som gäller för att certifiera eller ackreditera sig för olika uppgifter inom plan- och byggregelverket.

Våra förslag om ikraftträdande- och övergångsbestämmelser redo- visas i kapitel 14. Kapitel 15 innehåller en konsekvensbeskrivning och en redovisning av vilka förslag som vi har övervägt men förkastat. I kapitel 16 finns en författningskommentar till de lagändringar som vi föreslår.

Till betänkande fogas tre bilagor. Våra utredningsdirektiv bifogas som bilaga 1 och 2. En skiss över byggprocessen som även innehåller våra förslag i huvuddrag bifogas som bilaga 3.

85

3 Plan- och byggreglerna

3.1Plan- och byggreglerna i huvuddrag

PBL innehåller bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jäm- lika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktig hållbar livsmiljö för människor i dagens samhälle och för kommande generationer.1 I lagen regleras frågor om planläggning, krav på bygg- nadsverk och lov för att genomföra olika åtgärder.2 Vidare regleras frågor om genomförandet av åtgärderna, tillsyn, överklaganden och domstolsprövning.3 I lagen finns också bestämmelser om byggnads- nämndens uppgifter, regler om skadeersättning och inlösen och flera bemyndiganden för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter.4 Sådana föreskrifter finns i PBF och i olika författningar som främst Boverket har meddelat.

Förenklat kan de olika delarna i plan- och byggregelverket delas in i fyra olika processer. Den första processen är planprocessen med översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser. Den andra är lovprocessen, den tredje är byggprocessen och den fjärde är till- synsprocessen. De tre sistnämnda processerna behandlas översiktligt i det följande. Planprocessen är inte av intresse för detta betänkande, men det bör noteras att bebyggelse och byggnadsverk ska utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till skydd mot uppkomst av brand, trafikolyckor och andra olyckshändelser.5 Med den noteringen lämnar vi planprocessen utan några närmare redogörelser.

11 kap. 1 § PBL.

23–9 kap. PBL.

310, 11, 13 och 15 kap. PBL.

412, 14 och 16 kap. PBL.

52 kap. 6 § första stycket 2 PBL.

87

Plan- och byggreglerna

SOU 2023:70

Övriga delar i plan- och byggregelverket behandlas endast i den utsträckning det behövs för våra överväganden och förslag rörande förstärkt och tillförlitlig kontroll i kapitel 11 och 12 och certifiering och ackreditering i kapitel 13.

3.2Lov och anmälningsprocessen

I PBL ställs krav på bygglov, rivningslov, marklov och att vissa åtgär- der som inte kräver lov måste anmälas. Frågor om rivningslov och marklov är av mindre intresse för utredningens överväganden och förslag.

Bygglov krävs för att uppföra en ny byggnad, bygga till eller för vissa ändringar av en byggnad.6 Från kravet på bygglov finns det ett antal undantag, bland annat för ekonomibyggnader för jordbruk, för att montera solenergianläggningar på byggnader eller för att uppföra så kallade komplementbostadshus.7 För åtgärder som inte kräver lov kan det dock finnas en skyldighet att anmäla åtgärden till byggnads- nämnden. Det gäller exempelvis vid ändringar som väsentligt påverkar brandskyddet i en byggnad eller vid uppförande av komplement- bostadshus.8 Anmälningsplikten omfattar inte vissa åtgärder i fråga om till exempel annan åtgärd än rivning som rör en ekonomibygg- nad, byggnad eller tomt som tillhör staten eller en region, byggnad eller annan anläggning som är avsedd för totalförsvaret och som är av hemlig natur.9

Det är byggnadsnämnden som prövar en ansökan om bygglov och anmälan.10 En ansökan om lov eller en anmälan ska, utöver det som anges i PBL, innehålla uppgifter om fastighetens beteckning, byggherrens person- eller organisationsnummer, namn och adress, den tidpunkt då byggnads-, rivnings- eller markarbetena är avsedda att påbörjas. Om det behövs en kontrollansvarig ska den föreslagna kontrollansvariges person- eller organisationsnummer, namn och adress anges.11

69 kap. 2 § PBL.

7Undantagen finns i 9 kap. 3–7 §§ PBL. Undantag finns också för vissa åtgärder som avser total- försvaret, se 9 kap. 15 § PBL.

8Se 9 kap. 16 § och 16 kap. 8 § PBL samt 6 kap. 5 § PBF.

96 kap. 6 § 2–4 PBF.

109 kap. 20 § och 10 kap. 3 och 23 §§ PBL.

116 kap. 8 § PBF.

88

SOU 2023:70

Plan- och byggreglerna

Ett ärende om lov ska prövas skyndsamt, som huvudregel inom tio veckor.12 Till grund för prövningen ligger de uppgifter, ritningar och andra handlingar som byggherren har lämnat in i samband med sin ansökan.13 Till grund för byggnadsnämndens prövning av frågan om startbesked ligger byggherrens förslag till kontrollplan, de tek- niska handlingar som lämnats in vid det tekniska samrådet och de handlingar som getts in i samband med ansökan om lov.14

För att bygglov ska få ges måste ett antal förutsättningar vara uppfyllda. Den åtgärd som bygglovet handlar om får till exempel inte strida mot den detaljplan eller de områdesbestämmelser som gäller för området. Åtgärden måste också uppfylla de utformningskrav som gäller för åtgärden.15 Kraven innebär att en byggnad ska vara lämplig för sitt ändamål, ha en god form-, färg- och materialverkan och vara tillgänglig för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsför- måga.16

För en anmälan ska nämnden bedöma om åtgärden kan antas komma att uppfylla de krav som gäller enligt PBL eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.17

Ett bygglov gäller för viss tid. Den åtgärd som lovet avser ska påbörjas inom två år och avslutas inom fem år från den dag då lov- beslutet fick laga kraft.18 Ett startbesked för lovpliktiga åtgärder upp- hör att gälla den dag då beslutet om lov upphör att gälla. Ett startbesked för anmälningspliktiga åtgärder upphör att gälla två år efter det att startbeskedet gavs.19

3.3Byggprocessen

Efter att bygglov har getts övergår lovprocessen i byggprocessen. Byggprocessen innehåller ett antal moment som resulterar i att bygg- nadsnämnden beslutar om startbesked och slutbesked. En åtgärd som kräver lov eller omfattas av anmälningsplikt får inte påbörjas förrän byggnadsnämnden har gett ett startbesked.20 Ett byggnads-

129 kap. 27 § PBL.

139 kap. 21 § PBL.

1410 kap. 18 § PBL.

159 kap. 30 och 31 §§ PBL.

168 kap. 1 § PBL.

1710 kap. 3 och 23 §§ PBL.

189 kap. 43 § PBL. Vissa undantag finns, se 9 och 33 §§.

1910 kap. 25 § PBL.

2010 kap. 3 § PBL.

89

Plan- och byggreglerna

SOU 2023:70

verk får inte tas i bruk i de delar som omfattas av startbesked förrän nämnden gett ett slutbesked, om nämnden inte beslutar något annat.21 Det är byggherren som ansvarar för att varje åtgärd som bygg- herren utför eller låter utföra genomförs i enlighet med de krav som gäller enligt PBL eller föreskrifter eller beslut som har meddelat med stöd av lagen. Om åtgärden är lov- eller anmälningspliktig, ska bygg- herren också se till att den kontrolleras enligt den kontrollplan som

byggnadsnämnden fastställer i startbeskedet.22

Byggherren ska alltså se till att det finns en plan för att kon- trollera de åtgärder som är aktuella, en kontrollplan. Planen ska inne- hålla uppgifter om bland annat vilka kontroller som ska göras, vad kontrollen ska avse, vem som ska göra kontrollerna och i vilken om- fattning som kontrollen ska utföras inom ramen för byggherrens dokumenterande egenkontroll eller av någon sakkunnig.23 För kon- trollen av att planen följs ska det finnas en eller flera kontrollansva- riga. Den som är kontrollansvarig ska ha en självständig ställning till den som utför den åtgärd som ska kontrolleras.24 Planen syftar bland annat att se till att de tekniska egenskaper som är väsentliga för byggnadsverket uppfylls. Det gäller exempelvis kraven på bärför- måga, stadga och beständighet, säkerhet i händelse av brand och säkerhet vid användning.25 De tekniska egenskapskraven behandlas i kapitel 4–7.

När ett lov har getts eller en anmälan har kommit in till bygg- nadsnämnden, ska nämnden kalla till ett sammanträde för tekniskt samråd.26 Vid sammanträdet ska byggherren senast lämna sitt förslag till kontrollplan samt de tekniska handlingar som behövs för att kunna pröva frågan om startbesked. Handlingar som redan tidigare har getts in behöver inte ges in på nytt.27 Startbeskedet innebär att bygg- nadsnämnden godkänner att en lov- eller anmälningspliktig åtgärd får påbörjas.28 I startbeskedet fastställs kontrollplanen och de övriga villkor som ska gälla för åtgärderna.29 Efter startbeskedet ska bygg-

2110 kap. 4 § PBL.

2210 kap. 5 § PBL.

2310 kap. 6 och 8 §§ PBL.

2410 kap. 9 § PBL. Vissa undantag finns beträffande mindre åtgärder, se 10 §.

2510 kap. 7 § PBL.

2610 kap. 14 § PBL. Vissa undantag finns.

2710 kap. 18 § PBL.

2810 kap. 23 § PBL.

2910 kap. 24 § PBL.

90

SOU 2023:70

Plan- och byggreglerna

nadsnämnden minst en gång under arbetets gång göra ett besök på plats där åtgärderna genomförs, ett arbetsplatsbesök.30

Åtgärder som omfattas av ett krav på startbesked får inte tas i bruk förrän byggnadsnämnden har meddelat ett slutbesked. Med slut- beskedet godkänner byggnadsnämnden att åtgärden anses slutförd.31

Byggprocessen behandlas mer utförligt i avsnitt 8.1.

3.4Tillsynsprocessen

I PBL och PBF finns det bestämmelser om tillsyn över plan- och byggregelverket. Tillsynen utövas av regeringen, länsstyrelsen och den eller de myndigheter i övrigt som regeringen bestämmer och av byggnadsnämnden.32

När det gäller byggprocessen och förvaltningsskedet är det bygg- nadsnämnden som ansvarar för tillsynen. Nämnden ska pröva om det finns förutsättningar och behov av att ingripa eller besluta om påföljder så snart det finns anledning att anta att någon inte har följt någon bestämmelse i plan- och byggregelverket.33

Byggnadsnämnden har flera möjligheter att ingripa vid och be- sluta om påföljder för överträdelser av plan- och byggregelverket. Nämnden kan besluta om byggsanktionsavgift, exempelvis om någon påbörjat en lov- eller anmälningspliktig åtgärd innan byggnadsnämn- den har gett sitt startbesked.34 Nämnden kan även ingripa med åt- gärds- eller rättelseförelägganden, om det har skett en överträdelse av bestämmelser och beslut som omfattas av byggnadsnämndens till- syn.35 Det bör noteras att ett åtgärdsföreläggande kan riktas mot en byggherre, ägare, nyttjanderättshavare, väghållare, kontrollansvarig, sakkunnig eller huvudman för allmän plats, men att detta inte gäller för ett rättelseföreläggande. Ett rättelseföreläggande kan bara riktas mot byggnadsverkets ägare. Byggnadsnämnden får också, om det finns brister som kan äventyra säkerheten för dem som uppehåller sig i eller i närheten av ett byggnadsverk, förbjuda den som äger eller har nyttjanderätt till byggnadsverket att använda hela eller delar av det.36

3010 kap. 27 § PBL. Vissa undantag finns.

3110 kap. 34 § PBL. Vissa undantag finns, se 35 §.

3211 kap. 3 § PBL.

3311 kap. 5 § PBL.

3411 kap. 51 § PBL och 9 kap. 6 § PBF.

3511 kap. 19 och 20 §§ PBL

3611 kap. 33 § PBL.

91

Plan- och byggreglerna

SOU 2023:70

I vissa fall får byggnadsnämnden förelägga en ägare av ett bygg- nadsverk att anordna stängsel kring byggnadsverket om det behövs av säkerhetsskäl för dem som uppehåller sig i eller i närheten av det.37 Under det att en åtgärd genomförs kan nämnden förbjuda att ett arbete eller en annan åtgärd fortsätter om det är uppenbart att arbetet

eller åtgärden

äventyrar en byggnads hållfasthet eller medför fara för män- niskors liv eller hälsa,38 eller

strider mot denna lag eller en föreskrift eller ett beslut som har meddelats med stöd av lagen.39

Byggnadsnämnden får också förbjuda en byggherre att fortsätta arbe- tet om byggherren inte följer någon väsentlig del av kontrollplanen till dess att bristerna har avhjälpts.40

Som nyss nämnts får byggnadsnämnden besluta om byggsank- tionsavgift i vissa fall. Andra beslut om ålägganden och förbud får förenas med vite.

Om en tillsynsmyndighet uppmärksammar att en omständighet som kan föranleda tillsynsåtgärder med stöd av plan- och bygglag- regelverket, omfattas av en annan myndighets ansvarsområde, ska tillsynsmyndigheten anmäla denna omständighet till den ansvariga myndigheten.41 Tillsynen ska samordnas av ansvariga tillsynsmyn- digheter om ett tillsynsobjekt omfattas av krav på tillsyn enligt lagar och förordningar som har ett nära samband med varandra.42

Tillsynsvägledning ska ges av Boverket och länsstyrelsen i till- synen enligt plan- och byggregelverket.43 De ska båda ha en plan för sin tillsynsvägledning. Planerna ska omfatta en period av tre år och vid behov revideras.44 Länsstyrelsen ska ge tillsynsvägledning till bygg- nadsnämnden genom råd, stöd, uppföljning och utvärdering av bygg- nadsnämndens tillsynsarbete, samt om Boverket begär det lämna upp- gifter om sin tillsynsvägledning och byggnadsnämndens utveckling

3711 kap. 24 § PBL.

3811 kap. 30 § PBL.

3911 kap. 31 § PBL.

4011 kap. 32 § PBL.

418 kap. 10 § PBF.

428 kap. 11 § PBF.

438 kap. 13 § PBF.

448 kap. 16 § PBF.

92

SOU 2023:70

Plan- och byggreglerna

av nämndens tillsynsarbete.45 Boverket ska ge tillsynsvägledning till länsstyrelsen i plan- och byggfrågor, och byggnadsnämnden genom råd och stöd i dess tillsynsarbete.46 Vidare ska Boverket regelbundet sammanställa erfarenheter från kommunens, länsstyrelsens och verkets tillsynsarbete samt länsstyrelsen och Boverkets tillsynsvägledning. Sammanställningen ska lämnas till regeringen.47

458 kap. 14 § PBF.

468 kap. 15 § PBF.

478 kap. 17 § PBF.

93

4Krav på byggnadsverk – tekniska egenskapskrav

4.1Allmänt om de tekniska egenskapskraven

4.1.1Bakgrund

Bestämmelserna om tekniska egenskapskrav fanns inledningsvis i 3 kap. i 1987 års plan- och bygglag (1987:10), förkortad ÄPBL. Den 1 juli 1995 förenklades och flyttades flertalet av dessa bestämmelser, tillsammans med reglerna om byggprodukter som fanns i den dåvar- ande byggproduktlagen (1992:1535) till lagen (1994:847) om tek- niska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m., förkortad BVL.1 Syftet var att samordna dessa bestämmelser i en lag.2

Vid tillkomsten av PBL ansågs förhållandet mellan bestämmel- serna i ÄPBL och BVL vara oklart. För att undanröja dessa oklar- heter och för att tydliggöra att bestämmelserna i PBL och BVL hängde naturligt ihop i den kedja som plan- och byggprocessen utgjorde ansåg regeringen att samtliga bestämmelser i BVL borde föras in i PBL, samtidigt som flera ändringar gjordes i den tekniska kontroll- processen (nuvarande 10 kap. PBL). Som en följd av detta upphävdes BVL.3

PBL, PBF och Boverkets föreskrifter innehåller samhällets minimi- krav på det som byggs i Sverige. De krav som ett byggnadsverk ska uppfylla delas in i så kallade utformningskrav4 och tekniska egen- skapskrav5. Det är de tekniska egenskapskraven som är av intresse för vår utredning.

1Prop. 1993/94:178 s. 46 och SOU 2021:47 s. 184.

2Se Adolfsson m.fl., Plan- och bygglagen (20 december 2022, version 11, JUNO), kommen- taren till 8 kap. 4 §.

3Prop. 2009/10:170, Del 1, s. 129.

48 kap. 1 § PBL.

58 kap. 4 § PBF.

95

Krav på byggnadsverk – tekniska egenskapskrav

SOU 2023:70

4.1.2Plan- och bygglagen

De elva tekniska egenskapskraven i 8 kap. 4 § första stycket PBL är allmänt hållna och innebär att ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om

1.bärförmåga, stadga och beständighet,

2.säkerhet i händelse av brand,

3.skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,

4.säkerhet vid användning,

5.skydd mot buller,

6.energihushållning och värmeisolering,

7.lämplighet för det avsedda ändamålet,

8.tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,

9.hushållning med vatten och avfall,

10.bredbandsanslutning, och

11.laddning av elfordon.

Kraven i punkterna 1–6 har sin motsvarighet i EU:s byggproduktför- ordning.6 Punkt 10 genomför krav i det så kallade utbyggnadsdirek- tivet.7 Punkt 11 genomför krav i det så kallade energiprestandadirek- tivet.8 Kraven i punkterna 7–9 är nationella och har ingen motsvarighet i EU-rätten.9

Vid nybyggnad ska de tekniska egenskapskraven som huvudregel vara uppfyllda för hela byggnaden. Det är de krav som gäller vid tid- punkten för uppförandet som ska uppfyllas.10 Det finns möjlighet att göra undantag och avsteg från utformningskraven och de tek-

6Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fast- ställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EG. Förordningen är föremål för revidering, se avsnitt 2.8.2.

7Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/61/EU om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation.

8Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energi- prestanda.

9Se Adolfsson m.fl., Plan- och bygglagen (20 december 2022, version 11, JUNO), kommen- taren till 8 kap. 4 §.

108 kap. 5 § PBL.

96

SOU 2023:70

Krav på byggnadsverk – tekniska egenskapskrav

niska egenskapskraven, exempelvis i fråga om kraven på tillgänglig- het till en- och tvåbostadshus om det inte är rimligt att uppfylla kraven med hänsyn till terrängen samt vid flyttning av en byggnad med hänsyn till bland annat flyttningens syfte och byggnadens förut- sättningar.11

De tekniska egenskapskraven bedöms inför beslut om startbesked. Kraven på lämplighet för sitt ändamål (fortsättningsvis förkortat lämplighet) samt tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga (fortsättningsvis förkortat tillgänglighet) utgör både utformningskrav och tekniska egenskaps- krav. Anledningen till det är att olika delar av kraven prövas i lov- processen respektive byggprocessen. Av förarbetena till PBL fram- går att vissa krav i fråga om lämplighet och tillgänglighet bör prövas redan i samband med bygglovsprövningen eftersom det ökar sanno- likheten för att felaktigheter kan observeras i ett tidigt skede. Vilka tillgänglighetsaspekter som lämpligen bör beaktas redan i bygglovet och vilka aspekter som kan vänta till startbeskedet beskrivs inte närmare i förarbetena, men har preciserats i Boverkets föreskrifter. Som exempel kan nämnas att utrymmesfrågor enligt bygglovshand- lingar ska prövas redan inför bygglovet, vilket bland annat omfattar hur hisskravet avses bli tillgodosett och att rullstolsburna kan nå alla bostadsfunktioner.12

Vi vill understryka att kraven på ett byggnadsverks tekniska egen- skaper får ställas om dessa är väsentliga, exempelvis i fråga om till- gänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.13 Den närmare innebörden de tekniska egenskaps- kraven meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.14 Regeringen eller den myndighet som regeringen be- stämmer har också bemyndigats att i det enskilda fallet ge dispens från de tekniska egenskapskrav som föreskrivs i PBL.15

Vi behandlar inte alla tekniska egenskapskrav i PBL utan endast kraven bärförmåga, stadga och beständighet, säkerhet i händelse av brand och säkerhet vid användning.

118 kap. 6 och 7 §§ PBL.

12Jfr prop. 2021/22:212 s. 12.

13Jfr Miljö- och marköverdomstolens dom den 21 oktober 2022 i mål P 5167-21.

1416 kap. 2 § andra stycket 3 PBL.

158 kap. 26 § PBL.

97

Krav på byggnadsverk – tekniska egenskapskrav

SOU 2023:70

4.1.3Plan- och byggförordningen

De tekniska egenskapskraven avseende bärförmåga, stadga och be- ständighet, säkerhet i händelse av brand och säkerhet vid användning preciseras i 3 kap. 7, 8 och 10 §§ PBF.

Regeringen har delegerat rätten att meddela föreskrifter med stöd av PBF till två myndigheter. Boverket har rätt att meddela föreskrif- ter om bland annat de tekniska egenskapskraven bärförmåga, stadga och beständighet, säkerhet i händelse av brand och säkerhet vid an- vändning.16 Transportstyrelsen får, efter att ha hört med Boverket, meddela föreskrifter om de tekniska egenskapskraven avseende bland annat bärförmåga, stadga och beständighet, säkerhet i händelse av brand och säkerhet vid användning i fråga om järnvägar, tunnelbanor, spår- vägar, vägar och gator samt anordningar som hör till dessa.17 Det bör noteras att Boverkets rätt att meddela föreskrifter om tekniska egen- skapskrav inte gäller om någon annan myndighet har rätt att meddela sådan föreskrifter enligt någon annan författning.18

Boverket får i enskilda fall meddela dispens från vissa av de tek- niska egenskapskraven i PBF. Dispensmöjligheten gäller om det finns särskilda skäl och dispensen avser uppförande eller ändring av en byggnad i experimentsyfte och inte medför en oacceptabel risk för människors hälsa eller säkerhet.19

4.1.4Myndighetsföreskrifter om tekniska egenskapskrav

Som framgår ovan har Boverket och Transportstyrelsen bemyn- digats att meddela föreskrifter om de tekniska egenskapskraven.

Boverkets föreskrifter finns dels i Boverkets föreskrifter och all- männa råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktions- standarder (eurokoder), förkortad EKS, dels i Boverkets byggregler (2011:6), förkortad BBR. I EKS regleras kraven på byggnadsverks bärförmåga, stadga och beständighet samt på byggnadsverkets bär- förmåga i händelse av brand.20 BBR innehåller föreskrifter om de tekniska egenskapskraven säkerhet i händelse av brand och säkerhet vid användning. Många av de krav som finns i föreskrifterna får be-

1610 kap. 5 § PBF.

1710 kap. 6 § PBF.

1810 kap. 5 § PBF.

193 kap. 24 § PBF.

20MSBFS 2018:3.

98

SOU 2023:70

Krav på byggnadsverk – tekniska egenskapskrav

traktas som funktionskrav. Ett sådant exempel är kravet att en bygg- nad ska vara stadig.21

Transportstyrelsen föreskrifter finns i Transportstyrelsens före- skrifter och allmänna råd (2018:57) om tillämpning av eurokoder. Föreskrifterna innehåller bestämmelser om tillämpning av eurokoder och om indelning av byggnadsverk i säkerhetsklasser. Föreskrifterna omfattar de tekniska egenskapskraven bärförmåga, stadga och be- ständighet samt säkerhet i händelse av brand. Föreskrifter finns också i Transportstyrelsen föreskrifter och allmänna råd (2021:122) om egenskapskrav för vägar, gator, gång- och cykelbanor, tunnelbanor och spårvägar (byggregler). I föreskrifterna finns bestämmelser om övriga tekniska egenskapskrav som gäller för vägar, gator, gång- och cykelbanor, tunnelbanor och spårvägar samt anordningar som hör till dessa.

I föregående avsnitt noterar vi att Boverket inte får meddela före- skrifter om de tekniska egenskapskraven om någon annan myndig- het har rätt att göra det enligt någon annan författning. MSB får med stöd av förordningen (2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor meddela föreskrifter om cisterner med anslutna rörledningar för brandfarliga vätskor. Föreskriftsrätten gäller bland annat byggnader och andra anläggningar där brandfarliga eller explosiva varor hanteras samt anordningar för hantering av sådana varor.22

MSB har med stöd av bemyndigandet meddelat föreskrifter om cisterner med anslutna rörledningar för brandfarliga vätskor. I före- skrifterna finns krav på hur cisterner, rörledningar och annan utrust- ning ska konstrueras och utföras. Det finns också krav på vilket mate- rial och vilken utrustning som får användas. Föreskrifterna omfattar också krav på korrosionsskyddssystem.23

Det förefaller för oss oklart om MSB:s föreskriftsrätt omfattar sådana tekniska egenskapskrav som Boverket får meddela föreskrif- ter om enligt PBF. Vi utgår dock från att Boverkets föreskriftsrätt omfattar cisterner, det vill säga att den föreskriftsrätt som tillkom- mer MSB i förordningen om brandfarliga och explosiva varor inte utgör något hinder för Boverket att meddela föreskrifter som gäller

21Avd. A, 15 § EKS.

22Av 6 kap. 1 § 2 PBF framgår att bygglov krävs för cisterner för kemiska produkter som är hälso- och miljöfarliga och för varor som kan medföra brand eller andra olyckshändelser.

23MSB:s föreskrifter och allmänna råd (MSBFS 2018:3) om cisterner med anslutna rörledningar för brandfarliga vätskor.

99

Krav på byggnadsverk – tekniska egenskapskrav

SOU 2023:70

för de tekniska egenskapskraven bärförmåga, stadga och beständig- het, säkerhet i händelse av brand och säkerhet vid användning.

100

5Kravet på bärförmåga, stadga och beständighet

5.1Plan- och bygglagen

8 kap. 4 § första stycket 1 PBL anger att ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om bärförmåga, stadga och beständighet.

Kravet på bärförmåga innebär att person- och egendomsskador i största möjliga utsträckning ska förhindras. Kravet på stadga är ett uttryck för att ranglighet, svajning, besvärande sprickbildningar och deformationer med mera inte ska uppstå även då bärförmågan i och för sig är tillräcklig. Kravet på beständighet innebär att de bärande delarna måste ha en livslängd som svarar mot byggnadens ekono- miskt rimliga livslängd. I kravet på beständighet ligger även ett krav att dessa delar ska tåla fukt eller skyddas mot påverkan av fukt.1

Kravet på bärförmåga, stadga och beständighet innebär också att de material och de kombinationer av material som används ska uppfylla kraven och samverka på ett lämpligt sätt.2

I 3 kap. 7 § PBF preciseras kraven på bärförmåga, stadga och beständighet.

5.2Plan- och byggförordningen

Av 3 kap. 7 § PBF framgår att kravet på bärförmåga, stadga och be- ständighet är uppfyllt om ett byggnadsverk är projekterat och utfört på ett sådant sätt att den påverkan som byggnadsverket sannolikt utsätts för när det byggs eller används inte leder till

1Se Adolfsson m.fl., Plan- och bygglagen (20 december 2022, version 11, JUNO), kommen- taren till 8 kap. 4 §.

2Se Adolfsson m.fl., Plan- och bygglagen (20 december 2022, version 11, JUNO), kommen- taren till 8 kap. 4 §.

101

Kravet på bärförmåga, stadga och beständighet

SOU 2023:70

1.att byggnadsverket helt eller delvis rasar,

2.oacceptabla större deformationer,

3.skada på andra delar av byggnadsverket, dess installationer eller fasta utrustning till följd av större deformationer i den bärande konstruktionen, eller

4.skada som inte står i proportion till den händelse som orsakat skadan.

Regeringen har bemyndigat Boverket att meddela de föreskrifter som behövs för tillämpningen av bestämmelserna om egenskapskrav av- seende bärförmåga, stadga och beständighet. I fråga om järnvägar, tunnelbanor, spårvägar, vägar och gator samt de anordningar som hör till dessa är det en uppgift för Transportstyrelsen att meddela de föreskrifter som behövs.3

5.3Myndighetsföreskrifter om kravet på bärförmåga, stadga och beständighet

I det följande sammanfattar vi vilka krav som Boverket ställer i sina föreskrifter om egenskapskravet bärförmåga, stadga och beständig- het. Vi redovisar också innehållet i Transportstyrelsens föreskrifter.

5.3.1Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder)

Föreskrifternas innehåll

EKS innehåller föreskrifter och allmänna råd till kraven på bygg- nadsverks bärförmåga, stadga och beständighet samt på byggnads- verkets bärförmåga i händelse av brand.4 EKS gäller vid uppförande av nya byggnader och vid ändring av byggnader samt vid mark- och rivningsarbeten. EKS gäller också i tillämpliga delar vid uppförande och ändring av andra byggnadsverk än byggnader, där brister i bygg- nadsverkens bärförmåga, stadga och beständighet kan förorsaka risk

310 kap. 5 och 6 §§ PBF.

4Avd. A, 1 § EKS.

102

SOU 2023:70

Kravet på bärförmåga, stadga och beständighet

för oproportionerligt stora skador.5 Föreskrifterna gäller dock inte bergtunnlar och bergrum.6

Byggnadsnämnden får i enskilda fall medge mindre avvikelse från föreskrifterna i EKS. Förutsättningarna är att det finns särskilda skäl, att byggnadsprojektet ändå kan antas bli tekniskt tillfredsställande och att det inte finns någon avsevärd olägenhet från annan synpunkt.7 Föreskrifterna i EKS åtföljs av allmänna råd. De allmänna råden innehåller generella rekommendationer om tillämpningen av före- skrifterna i EKS och anger hur någon lämpligen kan eller bör handla för att uppfylla de krav som föreskrivs. De allmänna råden kan även innehålla vissa förklarande eller redaktionella upplysningar.8 Det kan nämnas att det i de allmänna råden anges att risk för allvarlig per- sonskada eller risk för allvarlig skada på samhällsviktiga funktioner

är exempel på risk för oproportionerligt stora skador.9

Tillämpning av eurokoder

Som framgår av författningsrubriken gäller föreskrifterna tillämp- ning av eurokoder. Eurokoderna är europastandarder och utgör Europas gemensamma dimensioneringsregler för allmänt bruk av bärverk, bärverksdelar och byggkomponenter. Koderna ges ut av den europeiska standardiseringsorganisationen Comité Européen de Normalisation, förkortad CEN. CEN har gett ut tio eurokoder. Varje kod innehåller ett antal standarder. Sammanlagt finns 59 standarder som omfattar cirka 6 000 sidor.

I eurokoderna finns möjlighet till nationella val. De nationella valen baseras exempelvis på olika förutsättningar avseende geologi, klimat, levnadssätt och säkerhetsnivå. Förenklat innebär de natio- nella valen att avsteg görs från eurokoderna i vissa fall. I den mån nationella val har gjorts regleras dessa uttryckligen i EKS. För att få veta vilka krav som ställs måste man alltså läsa EKS tillsammans med eurokoderna. EKS utgör således, tillsammans med de eurokoder som föreskrifterna hänvisar till, det svenska regelverket för verifiering av

5Avd. A, 2 § EKS.

6Avd. A, 2 § EKS.

7Avd. A, 3 § EKS.

8Avd. A, 4 § EKS.

9Avd. A, 2 § EKS.

103

Kravet på bärförmåga, stadga och beständighet

SOU 2023:70

byggnadsverks bärförmåga, stadga och beständighet och av bygg- nadsverks bärförmåga i händelse av brand.

Det bör noteras att EKS inte utesluter att andra beräkningsmeto- der används än de som anges i eurokoderna. Alternativa beräknings- metoder är tillåtna, men dess användning förutsätter att metoderna ger minst samma utfall från säkerhetssynpunkt som eurokoderna.10 Det är Boverket som inom sitt ansvarsområde anger villkoren för eurokodernas användning i Sverige. De eurokoder som är svenska standarder och som ingår i EKS publiceras som sådana i Sverige av Svenska institutet för standarder, förkortad SIS. Den som vill få del av de standarder som ingår i EKS måste alltså vända sig till SIS. Standarderna är för närvarande tillgängliga utan kostnad för den en- skilde, men det krävs en anmälan till SIS för att få de inloggnings-

uppgifter som behövs.11

Som framgår ovan finns det tio eurokoder. Av dessa tio omfattar EKS nio eurokoder:

grundläggande dimensioneringsregler (eurokod 0),12

laster på bärverk (eurokod 1),13

dimensionering av betongkonstruktioner (eurokod 2),14

dimensionering av stålkonstruktioner (eurokod 3),15

dimensionering av samverkanskonstruktioner i stål och betong (eurokod 4),16

dimensionering av träkonstruktioner (eurokod 5),17

dimensionering av murverkskonstruktioner (eurokod 6),18

dimensionering av geokonstruktioner (eurokod 7, del 1),19

10Avd. A, 39 § EKS.

11Boverket, https://www.sis.se/standarder/kpenstandard/forkopta-standarder/eurokoder/, besökt den 23 augusti 2023.

12Avd. B, kap. 0 EKS. EN 1990:2002 och tillägg och korrigeringar till denna kommer ersättas senast 30 mars 2028 med SS-EN 1990:2023 enligt SIS.

13Avd. C, kap. 1.1.1–1.1.7 och 1.3–1.4 EKS.

14Avd. D, kap. 2.1.1–1.1.2 och 2.3 EKS.

15Avd. E, kap. 3.1.1–3.1.12, 3.3.1–3.3.2 och 3.4.1–3.4.2 samt 3.5–3.6 EKS.

16Avd. F, kap. 4.1.1–4.1.2 EKS.

17Avd. G, kap. 5.1.1–5.1.2 EKS.

18Avd. H, kap. 6.1.1–6.3 EKS.

19Avd. I, kap. 7.1 EKS.

104

SOU 2023:70

Kravet på bärförmåga, stadga och beständighet

dimensionering av aluminiumkonstruktioner (eurokod 9).20

De koder som inte omfattas av EKS gäller dimensionering av bärverk avseende jordbävning (eurokod 8) och marktekniska undersökningar (eurokod 7, del 2).

Krav för samtliga konstruktioner som omfattas av EKS

Krav på bärförmåga

Byggnadsverk och byggnadsverksdelar ska med tillräcklig tillförlit- lighet ha en bärförmåga som är lika med eller större än lasteffekten under byggnadsverkets användningstid samt under uppförandet. Bygg- nadsverket ska också ha statisk jämvikt så att det stabiliserande momentet är lika med eller större än det stjälpande.21

I föreskrifterna ställs krav på brottgränstillstånd utifrån ett säker- hetsindex som fastställts för tre olika säkerhetsklasser.22 Med hänsyn till omfattningen av de personskador som kan befaras uppkomma vid brott i en byggnadsverksdel föreskrivs i EKS att en byggnads- verksdel ska hänföra sig till någon av följande säkerhetsklasser:

säkerhetsklass 1 (låg), liten risk för allvarliga personskador,

säkerhetsklass 2 (normal), någon risk för allvarliga personskador, och

säkerhetsklass 3 (hög), stor risk för allvarliga personskador.23

Till säkerhetsklass 1 hänförs bland annat byggnadsverksdelar där ett brott inte rimligen kan befaras medföra allvarliga personskador.24 Till säkerhetsklass 3 hänförs byggnadsverksdelar som används i ett byggnadsverk som är så utformat och använt att många personer ofta vistas i, på, under eller invid det och att byggnadsverksdelen är av sådant slag att kollaps medför stor risk för allvarliga personskador samt byggnadsverksdelen har sådana egenskaper att ett brott leder

20Avd. J, kap. 9.1.1 EKS.

21Avd. A, 6 § EKS.

22Avd. A, 7 § EKS.

23Avd. A, 13 § EKS.

24Avd. A, 10 § EKS.

105

Kravet på bärförmåga, stadga och beständighet

SOU 2023:70

till omedelbar kollaps.25 Till säkerhetsklass 2 hör byggnadsverksdelar som varken kan hänföras till säkerhetsklass 1 eller 3.26

I de allmänna råden till EKS finns en indelning av de olika säker- hetsklasserna för olika byggnadsdelar i olika typer av byggnadsverk. Som exempel nämns i de allmänna råden att för stora sporthallar bör räcken till läktare invid större höjdskillnader och vid vilka ett stort antal personer kan vistas höra till säkerhetsklass 3.27

Krav på stadga

Byggnadsverk och byggnadsverksdelar ska ha tillräcklig stadga. I de allmänna råden anges bland annat att ett byggnadsverk eller en bygg- nadsverksdel i det färdiga byggnadsverket ska ha tillräcklig stadga när besvärande ranglighet, svajning (svängningar), vibrationer, sprick- bildning, deformationer, och liknande företeelser förekommer endast i acceptabel omfattning.28

Krav på beständighet

Byggnadsverksdelar och material som ingår i bärande konstruk- tioner ska antingen vara naturligt beständiga eller göras beständiga genom skyddsåtgärder och underhåll så att kraven i brottgräns- och bruksgränstillstånd uppfylls under byggnadsverkets livslängd. Är per- manent skydd inte möjligt ska förväntade förändringar av egenskap- erna beaktas vid dimensioneringen. Konstruktionen ska vid förutsatt underhållsbehov utformas så att de påverkade delarna blir åtkomliga för återkommande skyddsåtgärder och underhåll.29

Krav på material

Material till bärande konstruktioner, inklusive jord och berg, ska ha kända, lämpliga och dokumenterade egenskaper i de avseenden som har betydelse för deras användning.30

25Avd. A, 11 § EKS.

26Avd. A, 12 § EKS.

27Avd. A, 13 § EKS.

28Avd. A, 15 § EKS.

29Avd. A, 16 § EKS.

30Avd. A, 17 § EKS.

106

SOU 2023:70

Kravet på bärförmåga, stadga och beständighet

Krav på projektering och utförande

En konstruktion ska projekteras och utföras av kompetent personal på ett fackmässigt sätt, projekteras så att arbetet kan utföras på ett sådant sätt att avsedd utformning uppnås och så att förutsatt under- håll kan ske samt utföras enligt upprättade bygghandlingar.

Vid utförandet ska tillses att avvikelser från nominella mått inte överstiger gällande toleranser enligt bygghandlingarna. Avvikelser från bygghandlingar eller åtgärder som inte anges på någon bygghand- ling, såsom håltagningar, ursparningar och slitsar, får utföras först sedan det klarlagts att byggnadsverksdelens funktion inte äventyras. Samråd ska ske i erforderlig grad med den som ansvarar för kon- struktionshandlingarna. För stabilisering under monteringstiden ska provisorisk stagning anordnas. I de allmänna råden anges att i pro- jekt där olika personer utför olika delar av projekteringen bör en sär- skilt utsedd person samordna de olika delarna.31

Krav på kontroll

Det finns tre olika typer av kontroller; dimensioneringskontroll, mottagningskontroll och utförandekontroll. Ju större risk för allvar- lig personskada en kollaps av en konstruktionsdel kan förväntas medföra, desto mer omfattande ska kontrollen vara.32

Med dimensioneringskontroll avses byggherrens kontroll av dimen- sioneringsförutsättningar, bygghandlingar och beräkningar. Dimen- sioneringskontrollen ska göras för byggnadsverk som innehåller bär- verksdelar i säkerhetsklass 2 eller 3.33

Av de allmänna råden framgår följande.34 Dimensioneringskon- trollen syftar till att eliminera grova fel. Kontrollen bör utföras av en person som inte har varit delaktig i framtagandet av de handlingar som ska kontrolleras. Graden av organisatorisk och ekonomisk själv- ständighet för den som utför dimensioneringskontroll bör ökas vid projekt av mer komplicerad natur. Dimensioneringskontroll bör nor- malt omfatta kontroll av att

31Avd. A, 21 § EKS. Populärt kallas denna person ibland huvudkonstruktör.

32https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/boverkets- konstruktionsregler/overgripande-bestammelser/Kontoll/, besökt 2022-09-27.

33Avd. A, 25 § EKS.

34Avd. A, 25 § EKS.

107

Kravet på bärförmåga, stadga och beständighet

SOU 2023:70

a)de antaganden som dimensioneringen baseras på överensstämmer med de krav som ställs för ifrågavarande byggnad,

b)antaganden om egenskaper hos byggmaterial samt jord och berg är tillämpliga,

c)antaganden om laster och materialpåverkan är tillämpliga,

d)valda beräkningsmodeller är lämpliga,

e)valda beräkningsmetoder är lämpliga,

f)grafiska eller numeriska beräkningar är korrekt genomförda,

g)valda provningsmetoder är lämpliga, och

h)beräkningsresultaten är korrekt överförda till bygghandlingar.

Med mottagningskontroll avses byggherrens kontroll av att material och produkter har förutsatta egenskaper när de tas emot på bygg- platsen. Byggherren ska alltid göra en mottagningskontroll.35 Bygg- herren ska förvissa sig om att material och byggprodukter har sådana egenskaper att materialen och produkterna korrekt använda i bygg- nadsverket gör att detta kan uppfylla kravet på bärförmåga, stadga och beständighet.

Har byggprodukterna bedömda egenskaper, till exempel CE-märkta, kan mottagningskontrollen inskränkas till identifiering, kontroll av märkning och granskning av produktdeklarationen för att säkerställa att produkterna har förutsatta egenskaper. Om byggprodukternas egenskaper inte är bedömda fordras verifiering genom provning eller annan inom EU vedertagen metod så att egenskaperna är kända och kan bedömas avseende lämplighet.36

Med utförandekontroll avses byggherrens kontroll av att tidigare inte verifierbara projekteringsförutsättningar som är av betydelse för säkerheten är uppfyllda och att arbetet utförs enligt gällande beskriv- ningar, ritningar och andra handlingar. En utförandekontroll ska all- tid göras.37

I de allmänna råden anges att omfattningen av utförandekon- trollen bör stå i proportion till konsekvenserna av bristande bär- förmåga hos byggnadsverket eller byggnadsdelen. Vid allvarligare

35Avd. A, 26 § EKS.

36Avd. A, 26 § EKS.

37Avd. A, 27 § EKS.

108

SOU 2023:70

Kravet på bärförmåga, stadga och beständighet

konsekvenser eller risk för bristfälligt utförande bör kontrollen vara mer omfattande. Konstruktioner och detaljer som är svåra att utföra bör särskilt kontrolleras. Som grund för val av omfattningen av kon- trollen bör indelning av byggnadsverksdelar i säkerhetsklasser vara vägledande. För stålkonstruktioner och aluminiumkonstruktioner är utförandekontrollen beroende av aktuell utförandeklass. För geokon- struktioner är utförandekontrollen beroende av geoteknisk kategori.38

Krav på dokumentation

Beräkningar och eventuella provningar för verifiering av konstruk- tionens bärförmåga ska dokumenteras. Dokumentationen ska vara ändamålsenlig och komplett så att byggnadsverket kan uppföras och kontrolleras på ett korrekt sätt. I de allmänna råden anges att doku- mentationen bör vara utformad så att den kan kontrolleras av någon som inte medverkat i projektet och redovisas i ett samlat doku- ment.39

Ett byggnadsverks bärande konstruktion ska beskrivas i ett sär- skilt dokument (konstruktionsdokumentation). Beskrivningen ska redovisa förutsättningarna för dimensioneringen och utförandet av såväl överbyggnaden som geokonstruktionen. Den ska även beskriva den bärande konstruktionens verkningssätt. Även val av exponerings- klasser och val av korrosivitetsklasser ska anges. Dessutom ska be- skrivningen innehålla uppgifter om vilket gällande regelverk som har tillämpats. I beskrivningen ska även finnas uppgifter om dimen- sioneringskontrollens omfattning och vem som har gjort kontrollen. Kravet på konstruktionsdokumentation gäller inte för byggnader som är högst 50 kvadratmeter och är avsedda för människor att vistas i tillfälligt.40

Resultaten av utförda dimensionerings-, mottagnings- och utför- andekontroller ska dokumenteras. Eventuella avvikelser med tillhör- ande åtgärder ska noteras liksom andra uppgifter av betydelse för den färdiga konstruktionens kvalitet.41

38Avd. A, 26 § EKS.

39Avd. A, 28 § EKS.

40Avd. A, 29 § EKS.

41Avd. A, 30 § EKS.

109

Kravet på bärförmåga, stadga och beständighet

SOU 2023:70

Vid dimensionering och uppförande av byggnadsverk ska sådana europastandarder (eurokoder) som omfattas av EKS användas för att verifiera bärförmåga, stadga och beständighet. Andra beräknings- metoder får, som alternativ till eurokoderna, användas om dessa ger minst lika eller högre säkerhetsindex för respektive säkerhetsklass.42

5.4Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av eurokoder

Föreskrifternas innehåll

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av eurokoder innehåller föreskrifter med bestämmelser om tillämpning av koderna och om indelning av byggnadsverk i säkerhetsklasser.43 Säkerhetsklasserna är fyra till antalet. Säkerhetsklass 4 (mycket hög) omfattar stor risk för allvarliga personskador och där en kollaps får mycket stora ekonomiska, samhälleliga eller miljöbetingade konse- kvenser.44 Den säkerhetsklassen finns inte i EKS.

Föreskrifterna omfattar de tekniska egenskapskraven bärför- måga, stadga och beständighet och säkerhet i händelse av brand.45 De tillämpas på järnvägar, spårvägar, tunnelbanor, vägar och gator samt de anordningar som hör till dessa.46 Föreskrifterna gäller vid nybygg- nad, ombyggnad och annan ändring i enlighet med 8 kap. PBL.47 Det finns vissa undantag från föreskrifternas tillämpning, exempelvis väg- överbyggnad för vägar och gator, bergtunnlar och bergrum.48 Vidare behöver föreskrifterna inte tillämpas på vägar som huvudsakligen är avsedda för skogsbrukets behov där virkestransport kan ske med lastbil (skogsbilväg) eller vägar inom inhägnat flygplatsområde.49

42Avd. A, 7 och 39 §§ EKS.

43TSFS 2018:57.

442 kap. 2 § TSFS 2018:57.

451 kap. 1 § TSFS 2018:57.

46Vid tillämpning av egenskapskrav enligt 3 kap. 7–10 §§ PBF ska EKS inte tillämpas för bygg- nadsverken järnvägar, tunnelbanor, spårvägar, vägar och gator samt anordningar som hör till dessa, se 1 kap. 5 § och 1 kap. 2 § TSFS 2018:57.

471 kap. 2 § TSFS 2018:57.

481 kap. 3 § TSFS 2018:57.

491 kap. 4 § TSFS 2018:57.

110

SOU 2023:70

Kravet på bärförmåga, stadga och beständighet

På samma sätt som EKS hänvisas i föreskrifterna till ett antal eurokoder.50 Det är fråga om fler eurokoder än de som omfattas av EKS. Föreskrifterna hänvisar också till andra standarder.51 Exem- pelvis standarder om nedisning av konstruktioner på grund av fukt i luften och standarder om nitar.

501 kap. 7 § TSFS 2018:57.

511 kap. 9 § TSFS 2018:57.

111

6Kravet på säkerhet i händelse av brand

6.1Plan- och bygglagen

8 kap. 4 § första stycket 2 PBL anger att ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om säkerhet i händelse av brand. Bestämmelsen innebär att krav kan ställas på till exempel brandsektionering av byggnader, utrymningsvägar och vissa brand- tekniska klasser på väggars och taks ytskikt.1

I 3 kap. 8 § PBF preciseras kraven på säkerhet i händelse av brand.

6.2Plan- och byggförordningen

I 3 kap. 8 § PBF förtydligas kravet på säkerhet i händelse av brand som finns i 8 kap. 4 § första stycket 2 PBL genom fem grundlägg- ande krav som berör bärförmågan vid brand, skydd mot brandsprid- ning inom och mellan byggnader, utrymning samt räddningsman- skapets säkerhet. För att uppfylla det tekniska egenskapskravet ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sätt som innebär att

1.byggnadsverkets bärförmåga vid brand kan antas bestå under en bestämd tid,

2.utveckling och spridning av brand och rök inom byggnadsverket begränsas,

3.spridning av brand till närliggande byggnadsverk begränsas,

1Se Adolfsson m.fl., Plan- och bygglagen (20 december 2022, version 11, JUNO), kommen- taren till 8 kap. 4 §. Brandsektionering är en säkerhetsåtgärd som innebär uppdelning av ett utrymme eller område med lämpliga spärranordningar i syfte att försvåra spridning av bränder.

113

Kravet på säkerhet i händelse av brand

SOU 2023:70

4.personer som befinner sig i byggnadsverket vid brand kan lämna det eller räddas på annat sätt, och

5.hänsyn har tagits till räddningsmanskapets säkerhet vid brand.

6.3Myndighetsföreskrifter om kravet på säkerhet i händelse av brand

I det följande sammanfattar vi vilka krav som Boverket ställer i sina föreskrifter om egenskapskravet säkerhet i händelse av brand. Vi redo- visar också innehållet i Transportstyrelsens föreskrifter.

6.3.1Boverkets byggregler

Föreskrifternas innehåll

BBR innehåller föreskrifter och allmänna råd om brandskydd. I BBR beskrivs minimikraven på säkerhet i händelse av brand i samband med uppförande av nya byggnader och vid ändring av byggnader.2 För- utom de fem grundläggande kraven avseende brand i 3 kap. 8 § PBF finns även definitioner av brandtekniska begrepp och krav på brand- skydd vid ändring av byggnader.

Fyra av de fem grundläggande kraven som finns i PBF förtydligas ytterligare i BBR. Det första grundläggande kravet, bärförmåga vid brand, hanteras däremot i EKS. I korthet går detta krav ut på att en byggnad inte får rasa under en viss tidsperiod vid brand. Övriga grund- läggande krav behandlas nedan. I BBR regleras

möjlighet till utrymning vid brand,

skydd mot uppkomst av brand,

skydd mot utveckling och spridning av brand och brandgas inom byggnader,

skydd mot brandspridning mellan byggnader,

möjlighet till räddningsinsatser, och

krav på brandskydd vid ändring av byggnader.

2Avsnitt 5 BBR.

114

SOU 2023:70

Kravet på säkerhet i händelse av brand

Föreskrifterna i BBR är utformade efter vilken verksamhet som bedrivs (verksamhetsklass 1–6), vilket skyddsbehov som finns (från mycket stort till litet skyddsbehov, byggnadsklass Br0–Br3) och vilken funktion som byggnadsdelarna3 har (till exempel klassbeteckning R bärförmåga). Beteckningarna åtföljs av tidskrav. Som exempel på verksamheter kan nämnas att verksamhetsklass 1 omfattar industri och kontor, 2. samlingslokaler, 3. bostäder, 4. hotell, 5. vårdmiljöer och

6.lokaler med förhöjd sannolikhet för uppkomst av brand eller där en brand kan få ett mycket snabbt och omfattande förlopp. Enligt de allmänna råden hör pappersindustri till verksamhetsklass 6.4

I det följande beskrivs huvuddragen i BBR vad gäller de krav som ställs vid projektering och utförande avseende säkerhet i händelse av brand.

Allmänna krav

Krav på utformning

Av föreskrifterna framgår att byggnader ska utformas med sådant brandskydd att brandsäkerheten blir tillfredsställande. Utformningen av brandskyddet ska förutsätta att brand kan uppkomma. Brandskyddet ska utformas med betryggande robusthet så att hela eller stora delar av skyddet inte slås ut av enskilda händelser eller påfrestningar.5

Krav på projektering

Byggnaders brandskydd ska projekteras, utformas och verifieras genom förenklad eller analytisk dimensionering. Förenklad dimensionering innebär att byggherren uppfyller föreskrifterna genom de lösningar och metoder som anges i föreskrifternas allmänna råd. Analytisk dimensionering innebär att byggherren uppfyller en eller flera av föreskrifterna på ett annat sätt än genom förenklad dimensionering.6

3Det noteras att ordet byggnadsdel inte definieras i BBR. Enligt Rikstermbanken definieras bygg- nadsdel som en enhet som ingår i byggnad och som kan avgränsas med avseende på sin bygg- nadstekniska funktion. Som exempel nämns bjälklag, monterade dörrar, monterade fönster, pelare, skorstenar, kompletta ytterväggar, kompletta yttertak.

Se https://rikstermbanken.se/termposter/966/byggnadsdel, besökt 23 augusti 2023.

45:21–5:23 BBR.

55:1 BBR.

65:11 BBR.

115

Kravet på säkerhet i händelse av brand

SOU 2023:70

Krav på dokumentation

Brandskyddet ska dokumenteras. Av dokumentationen ska det framgå vilka förutsättningarna för det byggnadstekniska brandskyddet är, hur den uppförda byggnadens brandskydd är utformat och om veri- fiering av att brandskyddet uppfyller kraven i BBR och i EKS. Kravet på brandskyddsdokumentation gäller inte för komplementbyggnader som är högst 15 m2.7

Krav på möjlighet till utrymning vid brand

Allmänt krav för utrymning

Som allmänt krav gäller att byggnader ska utformas så att möjlighet ges till tillfredsställande utrymning vid brand. Med tillfredsställande utrymning avses att personer som utrymmer, med tillräcklig säker- het, inte utsätts för nedfallande byggnadsdelar, hög temperatur, hög värmestrålning, giftiga brandgaser eller dålig sikt som hindrar utrym- ning till en säker plats.8

Krav på tillgång till utrymningsväg

Utgångspunkten är att utrymmen där personer vistas mer än till- fälligt ska utformas med tillgång till minst två av varandra oberoende utrymningsvägar. Har bostaden eller lokalen fler än ett plan ska det finnas minst en utrymningsväg från varje plan. I föreskrifterna regleras bland annat också krav på hur trapphus ska utformas i byggnader med fler än åtta våningar och i vilka fall en enda utrymningsväg kan accepteras. När det gäller utrymning genom fönster krävs att utrym- ningsvägen utformas så att utrymning kan ske på betryggande sätt.9

75:12 BBR.

85:31 BBR.

95:321–5:323 BBR.

116

SOU 2023:70

Kravet på säkerhet i händelse av brand

Krav på utformning och framkomlighet

Utrymningsvägar ska utformas så att risken för att personer blir instängda av brand och brandgas begränsas. I fråga om lokaler för ett större antal personer ska åtgärder vidtas som innebär att hög person- täthet vid utgången och långa kötider undviks. Dörrar som används för utrymning ska med några undantag vara utåtgående, lätta att öppna och passera igenom och lätta att identifiera som utgångar. Det ska även finna utrymningsplatser i publika lokaler för personer med ned- satt rörelse- eller orienteringsförmåga.10

Krav på brandtekniska installationer

Det ställs krav på att vägledande markeringar, till exempel skyltar, ska finnas i utrymmen som är svårorienterade. Krav finns också på allmänbelysning och nödbelysning vid strömavbrott.11

Specifika krav för olika verksamheter

I föreskrifterna ställs specifika krav för utrymmen i byggnader uti- från den verksamhet som bedrivs. Det gäller exempelvis industri, kontor, samlingslokaler, bostäder, hotell och vårdmiljöer. Kraven gäller utrymningsvägar, vägledande markeringar, nödbelysning, varning i händelse av brand och anordningar för tidig upptäckt i händelse av brand.12

Krav på skydd mot uppkomst av brand

Allmänt gäller att byggnader och fasta installationer ska utformas med tillfredställande skydd mot uppkomst av brand. Temperaturen på ytan av närbelägna byggnadsdelar och fast inredning av brännbart material får inte bli så hög att materialet kan antända.13 I föreskrif- terna finns särskilda bestämmelser om vilka krav som ställs på upp-

105:332–5:536 BBR.

115:341–5:343 BBR.

125:35 BBR.

135:41 BBR.

117

Kravet på säkerhet i händelse av brand

SOU 2023:70

värmningsanordningar (exempelvis eldstäder och skorstenar), matlag- ningsanordningar (spisar) och garage.14

Krav på skydd mot utveckling och spridning av brand och brandgas inom byggnader

Krav på material, ytskikt och beklädnad

Väggar, tak, golv och fast inredning ska ha sådana egenskaper eller ingå i byggnadsdelar på ett sådant sätt att de

är svåra att antända,

inte medverkar till snabb brandspridning,

inte snabbt utvecklar stora mängder värme eller brandgas,

inte deformeras vid ringa brandpåverkan så att fara kan uppstå,

inte faller ned eller på annat sätt förändras så att risken för person- skador ökar,

inte smälter och droppar utanför brandhärdens omedelbara närhet.

Kravnivån på material beror på den mängd värme och brandgas som kan tillåtas utvecklas i byggnaden.15 Som exempel kan nämnas att väggar och tak i utrymningsvägar ska utformas så att en brands ut- veckling i lokalen inte får nämnvärt bidrag från takens och väggarnas ytskikt.16

Krav på brandcellsindelning

Byggnader ska delas in i brandceller i sådan omfattning att det med- för tillräcklig tid för utrymning och att konsekvenserna på grund av brand begränsas. För mindre byggnader med en verksamhet där kon- sekvenserna av en brand är ringa behövs inga brandceller. Brand- cellsindelning får helt eller delvis ersättas av brandtekniska installa- tioner, exempelvis larmsystem. När byggnader delas in i brandceller ska dessa utformas så att man får ett tillfredsställande skydd mot

145:42–5:44 BBR.

155:521 BBR.

165:522 BBR.

118

SOU 2023:70

Kravet på säkerhet i händelse av brand

spridning av brand och brandgas. Utformningen av brandcellen ska begränsa spridning av brand och brandgas till intilliggande brandcell under en bestämd tid.17

Krav på ytterväggar

Som krav gäller att fasadbeklädnader får vid brand endast utveckla värme och rök i begränsad omfattning.18 För ytterväggar i byggnader med stort skyddsbehov, som exempelvis inrymmer lokaler för hälsa och sjukvård, gäller att

den avskiljande funktionen upprätthålls mellan brandceller,

brandspridning inuti väggen begränsas,

risken för brandspridning längs med fasadytan begränsas, och

risken för personskador till följd av nedfallande delar av ytter- väggen begränsas.19

För byggnader med måttligt skyddsbehov ska ytterväggarna utformas så att brandspridning längs fasadytan begränsas. Det gäller exempel- vis småhus med högst tre våningsplan.20 Även utformning och pla- cering av fönster är av betydelse.21

Krav på skydd mot omfattande brandspridning

För stora byggnader gäller ett allmänt krav att de ska utformas så att omfattande brandspridning inom byggnaden begränsas.22

175:53 BBR.

185:55 BBR.

195:551 BBR.

205:552 BBR.

215:553 BBR.

225:561 BBR.

119

Kravet på säkerhet i händelse av brand

SOU 2023:70

Krav på skydd mot brandspridning mellan byggnader

För byggnader gäller allmänt att de ska utformas med tillfredsställ- ande skydd mot brandspridning mellan byggnader.23 Vidare ska tak- täckningen på byggnader utformas så att antändning försvåras, brand- spridning begränsas samt att den endast kan ge ett begränsat bidrag till branden.24 Dessa krav gäller inte för komplementbyggnader som har en byggnadsarea på högst 15 m2.25

Krav på möjlighet till räddningsinsatser

Krav på utformning av byggnader

En byggnad ska utformas så att räddningsinsatser är möjliga att ut- föra med tillfredsställande säkerhet. Det krävs att byggnaden ska vara åtkomlig för räddningsinsatser. I vissa fall ställs också krav på särskilda räddningsvägar, skyltning och uppställningsplatser för rädd- ningsfordon. Krav finns även på tillträdesväg för invändiga räddnings- insatser.26

Krav på installationer för släck- och räddningsinsatser

Släckutrustning ska finnas där brand kan förväntas få snabb sprid- ning eller få mycket stor intensitet. För byggnader med stort skydds- behov, såsom hotell och lokaler för hälsa- och sjukvård, ska trapphus, som kan antas användas som tillträdesväg för räddningspersonal, förses med brandgasventilation eller motsvarande. Vidare ska brand- gasventilation eller motsvarande finnas i varje brandcell på vind som används som förrådsutrymme i byggnader med fler än fyra vånings- plan. Brandgasventilation eller motsvarande ska utformas så att in- vändig räddningsinsats underlättas. Källare ska förses med brandgas- ventilation eller motsvarande. För byggnader med en byggnadshöjd över 24 meter ska tillgången till släckvatten säkerställas. Om en bygg- nad har fler än tio våningsplan ska det finnas minst en räddnings- hiss.27

235:61 BBR.

245:62 BBR.

255:6 BBR.

265:72 BBR.

275:731–5:734 BBR.

120

SOU 2023:70

Kravet på säkerhet i händelse av brand

Krav på brandskydd vid ändring av byggnader

Byggnader ska vid ändring uppfylla de krav på brandskydd som vi nyss har redovisat. Kraven får tillgodoses på annat sätt än vad som anges där om motsvarande säkerhetsnivå ändå uppnås. Avsteg från säkerhetsnivån får göras om det finns synnerliga skäl med hänsyn till ändringens omfattning och byggnadens förutsättningar. Ett avsteg får dock aldrig medföra en oacceptabel risk för människors säker- het.28 I föreskrifterna pekas särskilt på kraven som gäller möjligheten till utrymning vid brand, skydd mot uppkomst av brand, skydd mot utveckling och spridning av brand och brandgas inom byggnader, skydd mot brandspridning mellan byggnader och möjlighet till rädd- ningsinsatser.29

6.3.2Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om egenskapskrav för vägar, gator, spårvägar och tunnelbanor (byggregler)

Föreskrifternas innehåll

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om egenskapskrav för vägar, gator, spårvägar och tunnelbanor (byggregler) innehåller föreskrifter och allmänna råd om säkerhet i händelse av brand. Före- skrifterna omfattar krav på utformning av väg eller bana för säkerhet i händelse av brand, krav på riskbedömning för vissa vägar eller banor och vid utformning av hållplatser eller plattformar ovan mark. I före- skrifterna finns också krav på dimensionering av utrymningskapa- citet med rulltrappor, trappor, hissar och tillträdesvägar ovan mark för trafikanter och resande.30

285:81 BBR.

295:83–5:87 BBR.

301–4 §§ TSFSF 2021:122.

121

7Kravet på säkerhet vid användning

7.1Plan- och bygglagen

8 kap. 4 § första stycket 4 PBL anger att ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om säkerhet vid använd- ning.

Kraven på säkerhet vid användning omfattar även skydd mot olycks- fall i bostadsbyggnader. Krav kan ställas på särskilda säkerhetsanord- ningar för att hindra olycksfall, till exempel räcken vid trappor och balkonger, säkerhetsanordningar för att förhindra olyckor med spisar, skydd mot klämskador och skydd mot olycksfall i bastu. Skyddet mot olycksfall tar sikte både på dem som brukar byggnaden mer kon- tinuerligt och på personer som besöker den tillfälligt eller har bygg- naden som tillfällig arbetsplats, till exempel servicepersonal.1

I 3 kap. 10 § PBF preciseras kraven på säkerhet vid användning.

7.2Plan- och byggförordningen

I 3 kap. 10 § PBF anges att ett byggnadsverk ska vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att det vid användning eller drift inte innebär en oacceptabel risk för halkning, fall, sammanstötning, brännskador, elektriska stötar, skador av explosioner eller andra olyckor.

1Se Adolfsson m.fl., Plan- och bygglagen (20 december 2022, version 11, JUNO), kommen- taren till 8 kap. 4 §.

123

Kravet på säkerhet vid användning

SOU 2023:70

7.3Myndighetsföreskrifter om kravet på säkerhet vid användning

I det följande sammanfattar vi vilka krav som Boverket ställer i sina föreskrifter om egenskapskravet säkerhet vid användning. Vi redo- visar också innehållet i Transportstyrelsens föreskrifter.

7.3.1Boverkets byggregler

Föreskrifternas innehåll

BBR innehåller föreskrifter och allmänna råd om säkerhet vid använd- ning.2 Föreskrifterna omfattar skydd mot fall, inklusive taksäkerhet, skydd mot sammanstötning och klämning, inklusive skärskador, skydd mot brännskador och explosioner, skydd mot instängning, skydd mot förgiftning, skydd mot elstötar och elchocker, skydd mot olyckor på tomter och krav på säkerhet vid användning när bygg- nader ändras. Föreskrifterna och de allmänna råden har ett särskilt fokus på barnsäkerhet.

Allmänna krav

Som allmänt krav gäller att byggnader ska utformas så att risken för olyckor såsom fall, sammanstötningar, klämning, brännskador, explo- sioner, instängning, förgiftningar och elektriska stötar begränsas. Tomter som tas i anspråk för bebyggelse ska utformas så att risken för olycksfall begränsas.3 Reglerna i kapitlet omfattar byggnader, obebyggda tomter som ska förses med en eller flera byggnader och andra anläggningar än byggnader på tomter.4

2Avsnitt 8 BBR.

38:1 BBR.

48:11 BBR.

124

SOU 2023:70

Kravet på säkerhet vid användning

Krav på skydd mot fall

Krav på belysning

Belysningen i kommunikationsutrymmen ska utformas med sådan styrka och jämnhet att personer kan röra sig säkert inom byggnaden. Med kommunikationsutrymmen avses utrymme i byggnad som an- vänds främst till förflyttning.5

Krav på skydd mot att halka och snubbla

Gångytor ska utformas så att risken för att halka och snubbla be- gränsas. I utrymmen där lutning, väta, spill eller nedisning ökar risken för halka ska ytmaterialens egenskaper anpassas till detta. Oväntade förändringar av ytmaterialens halkegenskaper ska undvikas, särskilt där gångriktningen ändras. Ytorna ska utformas utan oväntade små nivåförändringar, ojämnheter eller låga hinder som är svåra att upp- täcka.6

Krav på skydd mot fall från höjder

Öppningsbara fönster, balkongdörrar och dylikt i utrymmen där barn kan vistas ska ha säkerhetsbeslag, spärranordningar eller andra skydd som begränsar risken för att barn ska falla ut. Balkongdörrar och öppningsbara fönster där avståndet mellan glasytan och golvet är litet ska ha säkerhetsbeslag och spärranordningar som hindrar barn från att öppna och passera dörren eller fönstret. Säkerhetsanordningar behöver inte finnas på fönster eller fönsterdörrar i markplanet.7

Trappor och ramper i eller i anslutning till byggnader ska utformas så att personer kan förflytta sig säkert. Trappor och ramper från bostadslägenheter och övriga utrymmen där människor vistas mer än tillfälligt ska utformas så att en sjukbår kan transporteras säkert, om inte transporten kan ske med hiss eller någon annan lyftanord- ning. Trappor, ramper, balkonger och dylikt i utrymmen där barn kan vistas, ska utformas så att risken för barnolycksfall begränsas.8

58:21 BBR och 1:6 BBR. Med kommunikationsutrymme avses ”utrymme i byggnad som an- vänds främst till förflyttning”.

68:22 BBR.

78:231 BBR.

88:232 BBR.

125

Kravet på säkerhet vid användning

SOU 2023:70

Särskilda krav ställs på att räcken ska finnas och hur de ska vara infästa. Krav finns också på ledstänger.9

Om det finns öppningar i ytor som är avsedda att gå på ska dessa vara täckta av luckor, galler, trallar eller andra lämpliga skyddsanord- ningar. Öppningarna kan också avgränsas med skyddsräcken. I ut- rymmen där barn kan vistas ska luckor, galler, trallar utformas så att de inte kan lyftas av barn och så att risken för personskador begrän- sas.10

Krav på taksäkerhet

Om det inte är uppenbart onödigt med hänsyn till personsäkerheten vid byggnadens användning eller drift ska byggnader förses med

tillträdesanordningar till tak,

fast säkerhetsutrustning för förflyttning på tak, och

skyddsanordningar mot fall från tak.

Fasta tillträdes- och skyddsanordningar ska ha tillräcklig hållfasthet och styvhet samt utföras av beständigt material. Installationer som är avsedda för säkerhetslinor ska ha sådan hållfasthet att de kan garan- tera säkerheten vid fall. Kravet på hållfasthet gäller även infästningar av sådana installationer. Yttertak som kan beträdas ska ha skäligt skydd mot halkning och utformas så att risken för att trampa igenom takytan begränsas.11 Vidare föreskrivs bland annat att tillträdesvägar ska vara säkra, fasta anordningar såsom stegar ska finnas i sådan omfattning att risken för personskador begränsas vid förflyttning, fästanordningar för linor ska finnas i den omfattning som är nöd- vändig för att säkerställa personsäkerheten.12

98:2321–8:2322 BBR.

108:233 BBR.

118:241 BBR. Regler för yrkesmässigt beträdande av tak ges ut av Arbetsmiljöverket.

128:242 BBR.

126

SOU 2023:70

Kravet på säkerhet vid användning

Krav på skydd mot sammanstötning och klämning

Byggnader ska utformas så att risken för personskador till följd av sammanstötning begränsas. Byggnaders rörliga delar och anordningar ska vara placerade och utformade så att risken för personskador genom klämning eller liknande begränsas.13

När det gäller utrymmen där barn kan vistas ska både fast inred- ning och utrustning som är lätt åtkomlig för barn utformas så att barn inte kan komma till skada.14 För motordrivna anordningar såsom dörrar och portar gäller att de ska utformas så att risken för person- skador begränsas. Detta gäller även för manuella vipportar.

Den fria höjden i utrymningsvägar, trappor, dörrar och andra kommunikationsutrymmen ska vara minst 2 meter.15

Glasytor som är oskyddade och som är placerade så att personer kan komma i kontakt med dem ska utformas så att risken för per- sonskador begränsas. Glasytor och infästningar ska tåla dynamisk påverkan, det vill säga kunna motstå tunga stötar, av en människa. Stora glasytor i dörrar samt glasytor som kan förväxlas med dörrar eller öppningar ska vara tydligt markerade. Glasytor ska utformas så att risken för att falla ut genom glasytan begränsas och att risken för skärskador begränsas.16

Krav på skydd mot brännskador

Byggnader och deras installationer ska utformas så att risken för bränn- skador begränsas. Det innebär exempelvis att lätt åtkomliga delar av värmeinstallationer och spisar ska förses med skydd mot ofrivillig be- röring om de har så hög yttemperatur att de vid beröring kan orsaka brännskador.17

138:31 BBR.

148:32 BBR.

158:34 BBR.

168:35 BBR.

178:4 BBR.

127

Kravet på säkerhet vid användning

SOU 2023:70

Krav på skydd mot explosioner

Pannanläggningar och andra installationer för värmning av vatten samt övriga tryckbärande anordningar ska förses med säkerhets- anordningar som begränsar risken för personskador vid för högt tryck eller för hög temperatur i anläggningen.18

Krav på skydd mot instängning

Det finns särskilda krav som innebär att dörrar ska kunna öppnas både in- och utifrån i syfte att förhindra att någon blir instängd, exempel- vis bastu och driftutrymmen.19

Krav på skydd mot förgiftning

Förbindelser mellan lokaler där giftiga gaser förekommer och lokaler där personer vistas mer än tillfälligt får endast anordnas, om be- tryggande åtgärder vidtagits för att begränsa risken för personskador till följd av förgiftning. I bostadslägenheter och andra likvärdiga ut- rymmen där barn kan vistas, ska säker förvaring av kemisk-tekniska preparat, medicin och dylikt finnas. För vissa garage ställs krav på skyltar som varnar för risken för koloxidförgiftning.20

Krav på skydd mot elstötar och elchocker

Byggnader ska utformas så att risken för personskador till följd av elstötar och elchocker begränsas.21

Krav på säkerhet vid användning vid ändring av byggnader

Byggnader ska vid ändring uppfylla de krav säkerhet vid användning som vi nyss har redovisat. Kraven får tillgodoses på annat sätt än vad som anges där om motsvarande säkerhetsnivå ändå uppnås. Avsteg

188:52 BBR.

198:6 BBR. Uttrycket driftutrymme definieras inte i 8:6. En definition finns i avsnitt 3 om tillgäng- lighet bostadsutformning, rumshöjd och driftutrymmen. Såvitt framgår avses utrymmen som huvud- sakligen används för byggnadens drift och skötsel, exempelvis pannrum, se 3:411 BBR.

208:7 BBR.

218:8 BBR. Av de allmänna råden framgår att elsäkerhetsföreskrifter ges ut av Elsäkerhetsverket.

128

SOU 2023:70

Kravet på säkerhet vid användning

från säkerhetsnivån får göras med hänsyn till ändringens omfattning och byggnadens förutsättningar. Ett avsteg får dock aldrig medföra en oacceptabel risk för människors säkerhet. I föreskrifterna pekas särskilt på kravet på säkerhetsanordningar för exempelvis öppnings- bara fönster i utrymmen där barn kan vistas.22

7.3.2Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om egenskapskrav för vägar, gator, spårvägar och tunnelbanor (byggregler)

Föreskrifternas innehåll

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om egenskapskrav för vägar, gator, spårvägar och tunnelbanor (byggregler) innehåller föreskrifter och allmänna råd om säkerhet vid användning av vägar, spårvägar och tunnelbanor. Av föreskrifterna framgår bland annat att vägar ska utformas så att sannolikheten för att olyckor inträffar är låg och att de olyckor som ändå inträffar får begränsade konse- kvenser.23 Vidare framgår att banor ska utformas på ett sådant sätt att risken för att människor skadas allvarligt eller dödas minimeras och att broar, spår och tillhörande anordningar ska utformas så att risken begränsas för att människor fastnar eller blir instängda.24 Särskilda regler finns om skydd mot barnolycksfall.25

228:10 BBR.

235 kap. 1 § TSFS 2021:122.

246 kap. 1 § TSFS 2021:122.

255 kap. 47–49 §§ TSFS 2021:122.

129

8Krav på kontroll av de tekniska egenskapskraven

8.1Kontroll under byggprocessen

8.1.1Byggherrens roll

Vem är byggherre?

Enligt PBL är en byggherre den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten.1 Ofta är fastighetsägaren byggherre, men det kan även vara en brukare eller förvaltare av någon annans fastighet. En byggherre kan alltså vara en fysisk person, exempelvis en privatperson, eller en juridisk person, till exempel en statlig myndighet som förvaltar statens fastigheter, en kommun, en region, en ideell förening, en bostadsrättsförening eller ett företag som äger eller nyttjar en fastighet, för att nämna några. Vem som är byggherre ska anges i och framgår därmed av ansökan om bygglov eller anmälan.2

Byggherren ansvarar för åtgärderna

Byggherrens ansvar är långtgående. Byggherren ska se till att varje bygg-, rivnings- och markåtgärd som denne utför eller låter utföra genomförs i enlighet med de krav som gäller för åtgärden enligt PBL eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. Om en åtgärd är lov- eller anmälningspliktig ska byggherren se till att den kontrolleras enligt den kontrollplan som byggnadsnämnden

11 kap. 4 § PBL.

26 kap. 8 § PBF.

131

Krav på kontroll av de tekniska egenskapskraven

SOU 2023:70

fastställer i startbeskedet.3 Byggherrens ansvar brukar benämnas det offentligrättsliga ansvaret.

Om byggherren har det offentligrättsliga ansvaret har entrepre- nörer och projektörer som utför arbeten i ett byggprojekt ett civil- rättsligt ansvar att utföra sina uppgifter i enlighet med vad parterna har avtalat. Genom avtalet fördelas riskerna i projektet. Entrepre- nören, projektören eller byggherren bär den civilrättsliga risken för att en åtgärd inte utförts enligt de krav som ställs i PBL och anslut- ande föreskrifter. Det offentligrättsliga ansvaret bärs dock av bygg- herren. De civilrättsliga frågorna behandlas inte i PBL. De omfattas därmed inte heller av denna utredning.

Om en åtgärd inte utförs i enlighet med de krav som gäller för åtgärden enligt PBL eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, ansvarar byggherren för att felet blir avhjälpt.4 Detta gäller oavsett om byggherren har orsakat felet eller inte. Bygg- herren är alltså fullt ut ansvarig för att de krav som ställs för åtgärden

iplan- och byggregelverket följs. Ansvaret kan inte delegeras till någon annan eller avtalas bort på något annat sätt. Däremot kan kostnaden för att avhjälpa felet lösas civilrättsligt mellan byggherren och den som faktiskt har orsakat felet. Den frågan regleras inte i plan- och bygg- regelverket, utan kan omfattas av avtal som parterna har ingått.5

Det omfattande byggherreansvaret infördes genom ÄPBL. Däri- genom tydliggjordes att det huvudsakliga ansvaret för att byggnader eller andra anläggningar uppfyllde gällande bestämmelser lades på byggherren. Samtidigt tydliggjordes att byggnadsnämndens ansvar begränsades till att omfatta vad som var av betydelse från plansyn- punkt samt till att pröva om det fanns förutsättningar för att åtgär- den skulle komma att uppfylla tekniska och funktionella krav.6

Byggnadsnämnden har tillsyn över att byggherren fullgör sina skyldigheter enligt plan- och byggreglerna och att de krav på bygg- nadsverkens utformning och tekniska egenskaper följs.7 En tillsyns- åtgärd som nämnden kan vidta mot byggherren är att meddela ett

310 kap. 5 § PBL.

410 kap. 5 § och 11 kap. 5 § PBL.

5Exempel på vanligt förekommande standardavtal som används inom byggsektorn är Allmänna Bestämmelser för byggnads-, anläggnings-, och installationsentreprenader av år 2004, Allmänna bestämmelser för totalentreprenader avseende byggnads-, anläggnings-, och installationsentre- prenader av år 2006 och Allmänna bestämmelser för konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörs- verksamhet av år 2009. Avtalen har utarbetats av Byggandets Kontraktskommitté som är en ideell förening med olika organisationer inom byggsektorn som medlemmar.

6Prop. 1985/86:1 s. 84.

78 kap. 2 § 1 och 2 PBF.

132

SOU 2023:70

Krav på kontroll av de tekniska egenskapskraven

åtgärdsföreläggande.8 Det kan bli aktuellt om byggherren bryter mot en skyldighet enligt plan- och bygglagen eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, exempelvis PBF eller BBR.

Kontrollplan ska finnas

Kontrollplanen är grunden för det tillsyns- och kontrollsystem som infördes i plan- och bygglagen 1995.9 Byggherren ska se till att det finns en plan för kontrollen av en åtgärd som kräver bygglov eller omfattas av anmälningsplikt, en kontrollplan.10 Anmälansplikten om- fattar installation eller ändringar inom till exempel de tre tekniska egenskapsområdena bärförmåga, stadga och beständighet, säkerhet i händelse av brand och säkerhet vid användning.11 Anmälansplikten omfattar dock inte vissa åtgärder i fråga om en byggnad eller tomt som tillhör staten eller en region.12

Kontrollplanens funktion är tänkt att utgöra en slags riskbedöm- ning, där misslyckanden som kan tänkas uppkomma under bygg- tiden identifieras. Tanken är dock inte att kontrollplanen ska vara en checklista för alla de krav som ställs eller kan ställas enligt lagen.13

När det gäller bygg- och rivningsåtgärder ska kontrollplanen inne- hålla uppgifter om vilka kontroller som ska göras och vad kontrol- lerna ska avse, vem som ska göra kontrollerna, vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden, vilka arbetsplatsbesök som bygg- nadsnämnden bör göra och när besöken bör ske, vilket farligt avfall som rivningsåtgärder kan ge upphov till, och hur farligt avfall och annat avfall ska tas om hand.14 Planen ska vara anpassad till de om- ständigheter som råder i det enskilda fallet. Den ska utformas och ha den detaljeringsgrad som behövs för att säkerställa att alla väsentliga tekniska egenskapskrav uppfylls samt att förbudet mot förvanskning följs och kraven på varsamhet vid ändring och flyttning uppfylls.15 I förarbetena till PBL anges att regeringen kommer att meddela verk- ställighetsföreskrifter som exempelvis kommer att avse krav på att

811 kap. 19 § PBL.

9Prop. 2009/10:170 Del 1 s. 301.

1010 kap. 6 § PBL.

116 kap. 5 § 3–4 och 6 PBF.

126 kap. 6 § 3 PBF.

13Prop. 2009/10:170 Del 1 s. 319.

1410 kap. 6 § PBL Det bör noteras att skyldigheten att ha en kontrollplan även gäller mark- åtgärder, se 10 kap. 5 § och Mark- och miljödomstolens dom den 12 juni 2020 i mål nr P 2162-20.

1510 kap. 7 § PBL.

133

Krav på kontroll av de tekniska egenskapskraven

SOU 2023:70

vissa kontroller finns med i kontrollplanen.16 Regeringen har dele- gerat föreskriftsrätten till Boverket,17 som dock inte har meddelat några föreskrifter. Däremot har Boverket tagit fram en vägledning för ut- formning av kontrollplaner. Vägledningen finns publicerad på verkets webbplats.18

Byggherrens egenkontroll

Som nämnts är det byggherren som har ansvaret för att de åtgärder som han eller hon genomför eller låter utföra genomförs i enlighet med de krav som gäller för åtgärden enligt plan- och byggreglerna. Byggherren ska också se till att åtgärden kontrolleras enligt den kon- trollplan som byggnadsnämnden fastställer, förutsatt att åtgärden är lov- eller anmälningspliktig.19 Av kontrollplanen ska det framgå i vilken omfattning kontrollen ska utföras inom ramen för byggherrens doku- menterade egenkontroll eller av en eller flera sakkunniga.20

Byggherrens egenkontroll innebär att kontrollen utförs av bygg- herren själv eller av någon inom hans eller hennes organisation. Den som utför kontrollen kan vara en projektör, arbetsledare eller någon annan kontrollant som byggherren har anlitat.21 I förarbetena till PBL anges följande bakgrund om egenkontrollen.22

Egenkontrollen bör även framöver vara den grundläggande kontroll- formen. Egenkontrollen måste emellertid bli mer effektiv och trovärdig, vilket kräver att den definieras tydligt och underställs vissa krav. Kraven bör i grunden vara lika för alla former av kontroll. Men regler är speciellt viktiga för just egenkontrollen, eftersom den ska utföras av alla. Egen- kontroll innebär att var och en som utför ett arbete själv kontrollerar och intygar att det blir rätt utfört. Det är således inte givet att någon annan gör detta, men får heller inte vara uteslutet. Egenkontroll bygger på tillit, men förutsätter även tillsyn för att vara trovärdig, en tillsyn ut- förd av arbetsledare på olika nivåer och efter hand av en kontrollansvarig och i sista hand, potentiellt av byggnadsnämnden. Grunden är dock att alla vet vad de ska göra, ser till att det blir gjort, kontrollerar att det blivit rätt utfört och dokumenterar att så har skett. Dokumentationen är vik-

16Prop. 2009/10:170 Del 1 s. 478.

1710 kap. 22 § PBF.

18Boverket, www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/lov-- byggande/byggprocessen/kontrollplan/kontrollplanens-utformning/, besökt den 10 november 2022.

1910 kap. 5 § PBL.

2010 kap. 8 § PBL.

21Se Adolfsson m.fl., Plan- och bygglagen (20 december 2022, version 11, JUNO), kommen- taren till 10 kap. 8 §.

22Prop. 2009/10:170 Del 1 s. 303.

134

SOU 2023:70

Krav på kontroll av de tekniska egenskapskraven

tig som underlag för både tillsyn och erfarenhetsåterföring, och bör säker- ställa att fel som upptäcks kan spåras tillbaka till ursprunget. Kvalitets- säkring och kvalitetsutveckling kräver att kontrollkedjan och dokumen- tationen är heltäckande och obruten.

Av PBL framgår att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om kontroll av att meddelade föreskrifter följs avseende vad som krävs för att ett bygg- nadsverk ska anses uppfylla de tekniska egenskapskraven.23 Av PBF framgår att Boverket får meddela de förskrifter som behövs för tillämp- ningen av bestämmelserna om utförande av bygg-, rivnings- och mark- åtgärder i 10 kap. 5 § plan och bygglagen.24 Sådana bestämmelser finns i BBR.25

8.1.2De sakkunnigas roll

Kontroll genom sakkunniga

Som nyss nämnts ska det av kontrollplanen framgå i vilken omfatt- ning kontrollen ska utföras inom ramen för byggherrens dokumen- terade egenkontroll eller av en eller flera sakkunniga. Systemet med sakkunniga är tänkt att innebära en förenkling och ett förtydligande i kommunens tillsynsarbete. Ett syfte med sakkunniga är att för- bättra kontrollen av vissa moment i byggandet.26 I förarbetena till PBL angående regeringens förslag om startbesked anges följande om behovet av sakkunniga.27

I normalfallet har byggnadsnämnden ingen anledning att misstro den byggherre som genom sin redovisning visar, att ett byggprojekt kom- mer att uppfylla de tekniska kraven. Processen med ett tekniskt samråd och beslut om kontrollansvarig och kontrollplan går då lika snabbt som i dag. Om projektet däremot är så bristfälligt redovisat att byggnads- nämnden inte har möjlighet att bedöma det, behövs en bättre redovis- ning, innan ett startbesked kan ges. Om redovisningen är sådan att bygg- nadsnämnden inte kan ha tilltro till att byggprojektet kommer att kunna uppfylla alla tekniska krav, kan byggnadsnämnden begära att byggherren

2316 kap. 11 § 1 PBL jämförd med 16 kap. 2 § första stycket 3 PBL.

2410 kap. 24 § PBF.

25Det bör noteras att EKS inte innehåller några bestämmelser som uttryckligen har meddelats med stöd av bemyndigandet.

26Jfr Modernare byggregler – förutsägbart, flexibelt och förenklat (SOU 2019:68) s. 324.

27Prop. 2009/10:170 Del 1 s. 317.

135

Krav på kontroll av de tekniska egenskapskraven

SOU 2023:70

utser en eller flera särskilt sakkunniga, som kan verifiera att de tekniska lösningarna uppfyller kraven.

I vissa fall – när det finns anledning till tveksamhet beträffande bygg- herrens eller dennes medhjälpares kompetens – bör byggnadsnämnden själv kunna utse en särskilt sakkunnig på byggherrens bekostnad, som får till uppgift att bedöma kvaliteten på den tekniska lösningen. Detta är en liten utvidgning av dagens möjligheter enligt 10 kap. 20 § plan- och bygglagen.

Lagstiftarens avsikt har således varit att byggnadsnämnden i varje enskilt fall ska bedöma behovet av sakkunniga och att detta är sär- skilt påkallat om nämnden inte har tilltro till att byggherren kommer att kunna uppfylla de tekniska egenskapskraven. Av förarbetena fram- går också att regeringen i verkställighetsföreskrifter kommer att närmare reglera när krav på sakkunnig bör ställas i kontrollplanen.28 Några detaljerade föreskrifter av det slaget finns dock inte i PBF och inte heller i föreskrifter som meddelats av Boverket.29 Det som anges i PBF är endast att när byggnadsnämnden prövar behovet av att en åtgärd eller ett byggnadsverk kontrolleras av någon som är sak- kunnig ska nämnden ta särskild hänsyn till den risk för allvarliga per- sonskador som uppkommer om åtgärden eller byggnadsverk inte uppfyller föreskrivna krav.30

En sakkunnig ska ha den kunskap, erfarenhet och lämplighet som behövs i fråga om sådana åtgärder som kontrollen avser. Sakkunnig- heten ska kunna styrkas med ett certifikat. Certifieringen ska vara gjord av någon som har ackrediterats för detta ändamål.31

Kravet på certifiering av sakkunniga syftar till att förbättra bygg- kvaliteten och säkerheten samt att på sikt bidra till kostnadsbespar- ingar genom förbättring av byggnaders beständighet, standard och funktion.32 Föreskrifter om certifiering av sakkunniga finns inom brand-, energi-, luft-, kulturvärde- och tillgänglighetsområdet. Den certifiering som görs inom luft- och energiområdet omfattar även andra kontroller än de kontroller som certifierade sakkunniga får göra enligt PBL. Det bör noteras att Boverket inte har meddelat några

28Prop. 2009/10:170 Del 1 s. 304.

29Boverket får enligt 10 kap. 22 § PBF meddela de föreskrifter som behövs om utformningen av en kontrollplan enligt 10 kap. 6–8 §§ PBL.

307 kap. 2 § PBF. Regeringskansliet, Promemoria 2010-08-19, Remiss med förslag till ny plan- och byggförordning, dnr M2010/3420/R.

3110 kap. 8 § PBL.

32Prop. 2009/10:170 Del 1 s. 397.

136

SOU 2023:70

Krav på kontroll av de tekniska egenskapskraven

föreskrifter om certifiering av sakkunniga inom andra områden, exem- pelvis rörande bärförmåga, stadga och beständighet och säkerhet vid användning. Frågor om certifiering och ackreditering behandlas sär- skilt i kapitel 13.

När det gäller kontrollansvariga finns det i PBL krav på att han eller hon ska ha en självständig ställning i förhållande till den som utför den åtgärd som ska kontrolleras.33 Något sådant krav före- skrivs inte för sakkunniga. Inget hindrar alltså att byggherren anlitar en sakkunnig som är anställd hos projektören eller utföraren.

Det följer av PBL att den som är sakkunnig ska kontrollera genomförandet av åtgärderna efter det att ett startbesked har med- delats. En byggherre kan naturligtvis använda sig av sakkunniga för att kontrollera olika delar i ett byggprojekt även innan ett startbesked meddelas, till exempel under lovprocessen, men dessa uppgifter om- fattas inte av plan- och byggregelverket.

I den kontrollplan som byggnadsnämnden fastställer ska det an- ges vem eller vilka som är sakkunniga.34 Om det vid slutsamrådet visar sig att det finns behov av ytterligare kontroller kan byggnads- nämnden besluta att en sakkunnig ska utföra kontrollen.35 Det bör påpekas att ett beslut om att det finns behov av en sakkunnig inte får överklagas och att nämnden är skyldig att godta utlåtanden från certi- fierade sakkunniga.36

8.1.3De kontrollansvarigas roll

Kontrollansvariga ska finnas

För byggherrens kontroll av åtgärder som kräver lov eller omfattas av anmälningsplikt ska det finnas en eller flera kontrollansvariga.37 Ett undantag från kravet på kontrollansvarig gäller små ändringar av en- eller tvåbostadshus. Byggnadsnämnden kan dock besluta att en kontrollansvarig ändå ska krävas i dessa fall. Regeringen har med- delat föreskrifter om undantag från kravet på kontrollansvarig för andra små åtgärder. Även i fråga om dessa undantag kan kommunen

3310 kap. 9 § första stycket 2 PBL.

3410 kap. 24 § 1 PBL.

3510 kap. 32 § 5 PBL. Prop. 2009/10:170 Del 1 s. 486.

3613 kap. 2 § 6 PBL och 7 kap. 4 § PBF.

3710 kap. 9 och 10 §§ PBL samt 7 kap. 5 § första stycket 1 PBF.

137

Krav på kontroll av de tekniska egenskapskraven

SOU 2023:70

besluta att en kontrollansvarig ändå ska krävas, dock inte för åtgär- der som varken kräver lov eller anmälan.38

I bygglovsansökan ska byggherren lämna förslag på vem eller vilka som ska vara kontrollansvariga.39 Byggnadsnämnden ska sedan i bygglovsbeslutet ange om det ska finnas någon som är kontroll- ansvarig och i så fall vem eller vilka.40 Kravet att lämna uppgift om vem som ska vara kontrollansvarig redan i lovansökan syftar till att han eller hon ska komma in så tidigt som möjligt i processen.41

En kontrollansvarig ska delta i kontrollprocessen vid flera till- fällen.42 Den som är kontrollansvarig ska

biträda byggherren med att upprätta förslag till kontrollplan,

se till att kontrollplanen och gällande bestämmelser och villkor för åtgärderna följs samt att nödvändiga kontroller utförs,

informera byggherren och vid behov meddela byggnadsnämnden vid avvikelser från föreskrifter och villkor,

närvara vid tekniska samråd, besiktningar och andra kontroller43 samt vid byggnadsnämndens arbetsplatsbesök,

dokumentera sina byggplatsbesök och notera iakttagelser som kan vara av värde vid utvärderingen inför slutbeskedet, och

avge ett utlåtande till byggherren och byggnadsnämnden som under- lag för beslut om slutbesked.

I PBL ställs det krav på att den som är kontrollansvarig har den kun- skap, erfarenhet och lämplighet som behövs för uppgiften. Han eller hon ska också kunna styrka detta med ett bevis om certifiering.44 Certifieringen ska vara gjord av någon som har ackrediterats för detta ändamål. Frågor om certifiering och ackreditering behandlas särskilt i kapitel 13.

3810 kap. 10 § PBL. Undantagen redovisas i 7 kap. 5 § första stycket 2–14 och gäller endast om inte byggnadsnämnden beslutar annat.

399 kap. 21 § andra stycket PBL. I fråga om anmälningspliktiga åtgärder, se 6 kap. 8 § 4 BPF.

409 kap. 40 § PBL.

41Prop. 2009/10:170 Del 1 s. 292.

4210 kap. 11 § PBL.

43Därmed avses både sådana kontroller som ligger inom ramen för kontrollplanen och sådana som byggnadsnämnden kan tänkas företa i egenskap av tillsynsmyndighet, se prop. 1993/94:178 s. 125.

4410 kap. 9 § första stycket 1 PBL.

138

SOU 2023:70

Krav på kontroll av de tekniska egenskapskraven

Utöver kravet på certifiering föreskrivs i PBL att den som är kontrollansvarig ska ha en självständig ställning i förhållande till den som utför den åtgärd som ska kontrolleras.45 I förarbetena till PBL har regeringen uttalat följande.46

Det är angeläget att en kontrollansvarig har en oberoende ställning till den som utför den åtgärd som ska kontrolleras. Däremot är det inte möjligt för byggnadsnämnden att pröva om denne har ett anställnings- förhållande eller annan beroendeställning till någon annan än bygg- herren. Det är inte heller på den grunden möjligt att avvisa en certifierad kontrollansvarig. Det måste i stället ankomma på denne att styrka själv- ständigheten gentemot utföraren. Det är önskvärt att en kontrollansva- rig har en stark ställning i organisationen och inte har några andra upp- gifter eller förpliktelser i projektet.

Kravet på oberoende innebär att den kontrollansvarige inte får kon- trollera sitt eget arbete. Den kontrollansvarige ska alltså vara obero- ende i förhållande till den som utför arbetet, till exempel en kon- struktör eller en entreprenör. Han eller hon får exempelvis inte vara en nära släkting eller ha ett anställningsförhållande till den som utför arbetet.

Det finns inget som hindrar att samma person är både byggherre och kontrollansvarig, men det gäller under förutsättning att bygg- herren är certifierad som kontrollansvarig. Däremot kan en byggherre som bygger i egen regi och själv utför byggnadsarbetena inte vara kontrollansvarig i sitt eget byggprojekt.47

Som nämnts ska byggherren i sin ansökan om bygglov lämna för- slag om vem eller vilka som ska vara kontrollansvariga. Byggnads- nämnden ska godta förslaget, förutsatt att den eller de som föreslås är certifierade. Nämnden ska också godta kontrollansvariga som har styrkt sin kompetens på annat motsvarande sätt enligt bestämmelser i ett annat land inom EU eller det EES.48 Byggnadsnämnden ska sedan i sitt beslut om startbesked ange vem eller vilka som är kontroll- ansvariga.49 Frågor om startbesked behandlas i avsnitt 8.1.4, nedan.

4510 kap. 9 § första stycket 2 PBL.

46Prop. 2009/10:170 Del 1 s. 309.

47Boverket har beslutat om allmänna råd (2012:8) om den kontrollansvariges självständiga ställ- ning.

487 kap. 4 § PBF.

4910 kap. 24 § 1 PBL.

139

Krav på kontroll av de tekniska egenskapskraven

SOU 2023:70

För det fall en kontrollansvarige lämnar sitt uppdrag ska han eller hon meddela detta till byggnadsnämnden. Byggherren ska då föreslå en ny kontrollansvarig som nämnden ska utse.50 Detsamma gäller om en kontrollansvarig har åsidosatt sina skyldigheter enligt PBL. Nämnden ska entlediga den kontrollansvarige från sitt uppdrag och underrätta den som har certifierat den kontrollansvarige om beslutet, och efter förslag från byggherren besluta om en ny kontrollansva- rig.51 Byggnadsnämndens beslut om behovet av kontrollansvarig får inte överklagas.52 Även om det är byggherren som lämnar förslag på kontrollansvarig, är det alltså kommunen som både avgör om det finns ett behov av en kontrollansvarig i det aktuella ärendet och be- slutar om det.

8.1.4Byggnadsnämndens roll

Kallar till och genomför tekniskt samråd

Efter det att lov har getts eller anmälan har kommit in ska byggnads- nämnden utan dröjsmål kalla till ett sammanträde för tekniskt sam- råd. Huvudregeln är att det ska kallas till ett tekniskt samråd om det krävs en kontrollansvarig, om det inte är uppenbart obehövligt eller om byggherren har begärt ett sådant samråd.53 Byggnadsnämndens beslut om att ett tekniskt samråd behövs får inte överklagas.54

Förenklat uttryckt är det tekniska samrådet ett möte mellan bygg- nadsnämnden, byggherren, den kontrollansvarige och, om nämnden bedömer att det behövs, de eller dem som ska utföra de åtgärder som startbeskedet omfattar. På mötet behandlas bland annat hur de tek- niska egenskapskraven ska kunna bestyrkas.55

Samrådet syftar till att komma fram till en överenskommelse om en kontrollplan för arbetena som innefattar dess omfattning, sätt och former för att bestyrka byggnadsverkets överensstämmelse med de tekniska egenskapskraven. Om det behövs ska byggnadsnämnden klargöra vilka krav som gäller och i förekommande fall informera om gällande produktkrav och krav på arbetsutförande. Byggherren för-

5010 kap. 11 § 7 och 12 och 13 §§ PBL.

5111 kap. 35 § PBL.

5213 kap. 2 § 6 PBL.

5310 kap. 14 § första och andra stycket PBL.

5413 kap. 2 § 6 PBL

55Jfr Adolfsson m.fl., Plan- och bygglagen (20 december 2022, version 11, JUNO) kommen- taren till 10 kap. 19 §.

140

SOU 2023:70

Krav på kontroll av de tekniska egenskapskraven

väntas att med stöd av sina konsulter och den kontrollansvarige redovisa projektet och de tekniska lösningar som han eller hon anser uppfyller kraven i plan- och byggreglerna. Byggherren förväntas också lämna en redovisning över den egenkontroll som han eller hon anser behövs för att kraven ska uppfyllas. Byggnadsnämnden ska sedan ta ställning till vilka övriga åtgärder för till exempel tillsyn och kontroll som är nödvändiga för att byggnadsverket ska kunna antas komma att uppfylla kraven.56

En kallelse till ett tekniskt samråd ska skickas till byggherren och den eller de kontrollansvariga. Därutöver ska byggnadsnämnden kalla dem som enligt nämndens bedömning bör ges tillfälle att delta. Det kan exempelvis vara fråga om de entreprenörer som ska utföra de åtgärder som omfattas av lovet eller anmälan.57 Nämnden ska också kalla vissa övriga som enligt särskilda föreskrifter i PBL ska ges till- fälle att delta i samrådet.58 Om samrådet gäller en befintlig byggnad som innehåller skyddsrum, ska nämnden ge MSB tillfälle att yttra sig.59 Inget hindrar dock att nämnden ger MSB tillfälle att delta i samman- trädet.

Senast vid det tekniska samrådet ska byggherren till byggnads- nämnden lämna ett förslag till kontrollplan och de tekniska hand- lingar som, utöver ansökningshandlingarna för bygglovet, krävs för att nämnden ska kunna pröva frågan om startbesked.60 Vid det tek- niska samrådet ska följande gås igenom:

arbetets planering och organisation,

byggherrens förslag till kontrollplan och de handlingar i övrigt som byggherren har gett in,

hur identifieringen av avfall och återanvända byggprodukter har gjorts,

behovet av att byggnadsnämnden gör arbetsplatsbesök eller andra tillsynsåtgärder,

behovet av ett färdigställandeskydd,

behovet av utstakning,

56Se Gunnarsson, Plan- och bygglagen (2010:900) 10 kap. 19 §, Karnov, 1 juli 2022 (JUNO).

57Se Adolfsson m.fl., Plan- och bygglagen (20 december 2022, version 11, JUNO) kommen- taren till 10 kap. 14 §.

5810 kap. 14 § tredje stycket, 15 och 16 §§ PBL.

5910 kap. 17 § PBL och förordningen (2006:638) om skyddsrum.

6010 kap. 18 § första stycket PBL.

141

Krav på kontroll av de tekniska egenskapskraven

SOU 2023:70

byggnadsnämndens behov av ytterligare handlingar inför beslut om kontrollplan eller startbesked, och

behovet av ytterligare sammanträden.61

Utöver de frågor som ska gås igenom är byggnadsnämnden skyldig att informera byggherren om åtgärderna kräver tillstånd från eller omfattas av anmälningsplikt till någon annan myndighet.62 Nämnden ska också föra protokoll över det tekniska samrådet.63

Beslutar om startbesked

Genom startbeskedet godkänner byggnadsnämnden att en lov- eller anmälningspliktig åtgärd får påbörjas. En förutsättning för start- besked är att åtgärden kan antas komma att uppfylla de krav som gäller enligt PBL eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.64 Startbeskedet syftar alltså främst till att säkerställa att de tekniska egenskapskraven tillgodoses, men det finns även andra krav som måste uppfyllas för att startbesked ska få meddelas. Det gäller frågor om färdigställandeskydd, skyddsrum, energiförsörjning och vissa villkor enligt detaljplan.

Startbeskedet innebär inte någon granskningsplikt för byggnads- nämnden, däremot skapas förutsättningar för att man ska kunna ta fram ett anpassat kontrolldokument.65 Följande uttalande i förarbet- ena till PBL belyser byggnadsnämndens roll när startbesked ska be- viljas.66

Utan att byggnadsnämnden tar på sig något granskningsansvar kan nämn- den ändå, med det föreslagna systemet, göra en tillräckligt ingående bedömning av om ett byggprojekt kan antas komma att uppfylla rele- vanta krav. Exempel på situationer där byggnadsnämnden har anledning att vänta med ett startbesked kan vara att energibalansberäkningar visar att energihushållningskraven inte kommer att kunna klaras, att en stom- konstruktion inte är tillräckligt stabiliserad, att bygget inte kommer att ha ett tillräckligt fuktskydd under byggtiden och att byggherren inte kan visa hur fukttillståndet ska hinna bli tillräckligt lågt med redovisad

6110 kap. 19 § PBL.

6210 kap. 20 § PBL. Jfr även motsvarande bestämmelse i 9 kap. 23 § PBL.

6310 kap. 21 § PBL.

6410 kap. 3 och 23 §§ PBL. Om det inte behövs något tekniskt samråd ska byggnadsnämnden ge ett startbesked så snart som möjligt, se 10 kap. 22 § PBL.

65Prop. 2009/10:170 Del 1 s. 316.

66Prop. 2009/10:170 Del 1 s. 317.

142

SOU 2023:70

Krav på kontroll av de tekniska egenskapskraven

byggtid, att utrymningsvägarna inte uppfyller föreskrivna krav på utrym- ningstrygghet eller att en viss brandsäkerhetsfråga inte är belyst.

När det gäller de tekniska egenskapskraven är det byggherrens för- slag till kontrollplan som ligger till grund för byggnadsnämndens prövning av frågan om startbesked, det vill säga prövningen av om åtgärden kan antas uppfylla de krav som gäller enligt PBL eller före- skrifter som meddelats med stöd av lagen. Till grund för prövningen ligger också de tekniska handlingar som lämnats in vid det tekniska samrådet och de handlingar som getts in i samband med ansökan om lov. Om byggnadsnämnden anser att det saknas något i byggherrens förslag till kontrollplan får förslaget kompletteras med de punkter byggnadsnämnden bedömer ska ingå i kontrollplanen för att den ska gå att fastställa i startbeskedet.67

Det finns en möjlighet för byggnadsnämnden att ge ett start- besked endast för vissa arbeten, till exempel att entreprenören får schakta men inte påbörja grundkonstruktionen eller att grundkon- struktionen får utföras trots att det råder tveksamheter om takkon- struktionen. En förutsättning för det är att bygglovet är beviljat.68 Om byggnadsnämnden har gett ett startbesked för en viss del av en åtgärd, får en annan del av åtgärden inte påbörjas innan byggnads- nämnden har gett ett startbesked som omfattar den delen.69

Ett startbesked ska inte ges om byggnadsnämnden är tveksam till byggherrens egenkontroll eller befarar att de tekniska egenskapskra- ven inte kommer att uppfyllas. Om byggherren kräver ett start- besked trots att förutsättningarna för detta inte är uppfyllda, bör byggherren enligt förarbetena till PBL kunna få ett beslut om vägrat startbesked. Byggherren har möjlighet att överklaga det beslutet till länsstyrelsen.70 Ett vägrat startbesked hindrar inte byggherren från att återkomma med de handlingar som nämnden har begärt och att nämnden därefter kan besluta om startbesked.

I startbeskedet ska byggnadsnämnden

fastställa kontrollplanen enligt byggherrens förslag och det som kommit fram i det tekniska samrådet eller annars i handläggningen av ärendet, med uppgift om vem eller vilka som är sakkunniga eller kontrollansvariga,

6720 § förvaltningslagen (2017:900). Jfr prop. 2009/10:170 Del 1 s. 302–303.

68Prop. 2009/10:170 Del 1 s. 317–318.

6910 kap. 3 a § PBL.

70Prop. 2009/10:170 Del 1 s. 317 och 13 kap. 3 § PBL.

143

Krav på kontroll av de tekniska egenskapskraven

SOU 2023:70

bestämma villkor för att få påbörja åtgärderna, om sådana villkor behövs,

bestämma villkor och ungefärlig tidpunkt för utstakning, om ut- stakning behövs,

bestämma vilka handlingar som ska lämnas till nämnden inför be- slut om slutbesked,

ge upplysningar om krav enligt annan lagstiftning, i den utsträck- ning sådana upplysningar behövs, och

ange, i de fall det är aktuellt, vid vilken tidpunkt som åtgärderna får påbörjas om de inte får påbörjas direkt eller om beslutet om lov för åtgärderna inte får verkställas direkt.71

Ett startbesked för lovpliktiga åtgärder upphör att gälla den dag då beslutet om lov upphör att gälla. Om det vid den tidpunkten finns förutsättningar för slutsamråd får byggnadsnämnden kalla till slut- samråd. När det gäller anmälningspliktiga åtgärder upphör ett start- besked att gälla två år efter det att startbeskedet gavs. Om arbetena då har påbörjats men inte avslutats och ett nytt tekniskt samråd be- hövs, ska byggnadsnämnden kalla till ett nytt sammanträde för tek- niskt samråd. Om det finns förutsättningar för slutsamråd får bygg- nadsnämnden i stället kalla till slutsamråd.72

När byggnadsnämnden har gett ett startbesked ska nämnden skynd- samt och inom den tid som anges i beskedet låta staka ut byggnaden, tillbyggnaden eller anläggningen och märka ut dess höjdläge om det behövs med hänsyn till förhållandena på platsen och omständighet- erna i övrigt. Om byggnaden eller anläggningen till sitt läge är direkt beroende av gränsen mot en grannes fastighet, ska grannen kallas till utstakningen.73

Att påbörja en åtgärd som kräver lov eller anmälan utan start- besked är en överträdelse av plan- och byggreglerna. Byggnadsnämnden ska ta ut en byggsanktionsavgift för en sådan överträdelse.74

7110 kap. 24 § PBL.

7210 kap. 25 § PBL.

7310 kap. 26 § PBL.

7411 kap. 53–54 §§ PBL och 9 kap. 1 § PBF.

144

SOU 2023:70

Krav på kontroll av de tekniska egenskapskraven

Genomför arbetsplatsbesök

Efter ett startbesked ska byggnadsnämnden minst en gång under arbetets gång besöka den plats där åtgärderna genomförs. Detta gäller om startbeskedet har föregåtts av ett tekniskt samråd och ett arbets- platsbesök inte kan anses obehövligt. Ett arbetsplatsbesök ska dock alltid göras om startbeskedet avser ett stort eller komplicerat bygg- projekt eller om byggnadsnämnden och byggherren vid det tekniska samrådet har kommit överens om ett arbetsplatsbesök.75 Enligt för- arbetena är arbetsplatsbesöket den enskilda åtgärd som på sikt ska ha störst betydelse för systemets trovärdighet och effekt.76

Byggnadsnämndens arbetsplatsbesök ska närmast ha karaktären av en revision. Vid arbetsplatsbesöket bör byggnadsnämndens handläggare se efter att kontrollplanen och bygglovet följs, att den kontrollansvarige är närvarande i föreskriven utsträckning och att inget uppenbart strider mot byggreglerna. Om byggnadsnämnden vid besöket upptäcker allvarliga avvikelser från föreskrifterna eller bygglovet, kan nämnden kalla till ett samråd och diskutera nödvän- diga åtgärder. Exempelvis kan kontrollplanen i detta läge behöva revi- deras.77 Byggnadsnämnden ska föra protokoll över arbetsplatsbesöket. Protokollet ska skickas till byggherren och den kontrollansvarige.78

Beslutar om kompletterande villkor om det behövs

Det finns möjlighet för byggnadsnämnden att ange kompletterande villkor för åtgärderna eller för kontrollen efter det att ett startbesked har meddelats. Byggnadsnämnden får besluta om kompletterande villkor om sådana villkor behövs för att uppfylla kraven enligt PBL och tillhörande föreskrifter och om behovet av villkoren inte kunde förutses när startbeskedet gavs.79 Byggnadsnämnden kan därför i sam- band med vissa ingripanden besluta om ändringar i ett givet start- besked och även i den kontrollplan som fastställts i startbeskedet. Det kan till exempel gälla byte av kontrollansvarig.80

7510 kap. 27 § PBL.

76Prop. 2009/10:170 Del 1 s. 319–320.

77Prop. 2009/10:170 Del 1 s. 320.

7810 kap. 28 § PBL.

7910 kap. 29 § PBL.

80Prop. 2009/10:170 Del 1 s. 321.

145

Krav på kontroll av de tekniska egenskapskraven

SOU 2023:70

Kallar till och genomför slutsamråd

Slutsamrådet är byggnadsnämndens slutliga genomgång av att före- skrivna krav i plan- och byggregelverket kan antas vara uppfyllda inför beslut om slutbesked. Även slutsamrådet, likt arbetsplatsbesöket, ska ha karaktären av en revision. En av de viktigaste punkterna för sam- rådet anges i förarbetena vara att avgöra hur kontrollplanen har upp- fyllts och om det finns avvikelser från bygglovet eller från tekniska föreskrifter.81

Kontrollplanen ska innehålla uppgifter om vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden.82 Ett sådant exempel är att bygg- herren ska anmäla när byggåtgärden håller på att avslutas.83 Nämn- den ska då kalla till ett sammanträde för slutsamråd, om det inte är uppenbart obehövligt.84 Kallelsen ska skickas till byggherren, den eller de kontrollansvariga och övriga som enligt byggnadsnämnden bör ges tillfälle att delta.85 Frågor som gäller byggnadsnämndens be- slut om att ett slutsamråd behövs får inte överklagas.86

Slutsamrådet ska normalt hållas på den plats där byggåtgärderna har genomförts. Vid slutsamrådet ska sex punkter gås igenom.87 Den första punkten gäller följsamheten till kontrollplanen, andra villkor i startbeskedet och kompletterande villkor. Om genomgången visar att flera kontroller inte har genomförts eller att villkor inte har följts är detta något som bör leda till kompletterande åtgärder innan slutbeskedet kan utfärdas. Enligt den andra punkten ska de närvar- ande vid samrådet gå igenom om det finns avvikelser från de krav som gäller för åtgärderna. Iakttagbara avvikelser från bygglovet eller de tekniska föreskrifterna kan leda till att sanktioner måste tillgripas. Avsikten är dock inte att byggnadsnämnden vid detta tillfälle ska göra en regelrätt inspektion. I stället kan kontrollplanen komplet- teras med att en sakkunnig genomför en riktad kontroll av det som antas vara felaktigt. Vidare ska enligt den tredje punkten den kon- trollansvariges utlåtande gås igenom. Enligt den fjärde punkten ska en genomgång göras av den kontrollansvariges och byggnadsnämn- dens dokumentation över besök på byggarbetsplatsen och annan doku-

81Prop. 2009/10:170 Del 1 s. 322 och 485.

8210 kap. 6 § 3 PBL.

83Prop. 2009/10:170 Del 1 s. 304 och 327.

8410 kap. 30 § PBL

8510 kap. 31 § PBL.

8613 kap. 2 § 6 PBL.

8710 kap. 32 §PBL och prop. 2009/10:170 Del 1 s. 486.

146

SOU 2023:70

Krav på kontroll av de tekniska egenskapskraven

mentation över arbetets utförande. Av den femte punkten följer att man vid samrådet ska gå igenom behovet av andra åtgärder, till exem- pel en avslutande besiktning som utförs genom byggherrens försorg. Alternativt kan byggnadsnämnden besluta om sakkunnigkontroll. Slutligen ska man enligt den sjätte punkten gå igenom förutsätt- ningarna för slutbesked eller interimistiskt slutbesked.

Byggnadsnämnden ska föra protokoll över slutsamrådet.88

Beslutar om slutbesked

Ett byggnadsverk får inte tas i bruk i de delar som omfattas av ett startbesked för byggåtgärder förrän byggnadsnämnden har gett ett slutbesked, om byggnadsnämnden inte beslutar annat.89 Det innebär att det råder ett användningsförbud fram tills dess att ett interi- mistiskt slutbesked eller slutbesked har meddelats.90 Det innebär också att det finns grund för att besluta om byggsanktionsavgift om byggnadsverket tas i bruk innan ett sådant besked har meddelats.91

Byggnadsnämnden ska med slutbeskedet godkänna att de lov- och anmälningspliktiga bygg-, mark- eller rivningsåtgärderna ska anses slutförda. Vad gäller byggåtgärder får byggnadsverket tas i bruk om byggherren har visat att alla krav som gäller för åtgärderna enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet eller beslut om komplet- terande villkor är uppfyllda och nämnden inte har funnit skäl att ingripa i sin tillsynsroll.92 Syftet med slutbeskedet är att nämnden ska göra bedömningen att de utförda åtgärderna är ”tillräckliga” för att de ska kunna presumeras vara slutförda enligt gällande krav. Bygg- herren har alltid ansvaret för att kraven i lagen uppfylls. Med ut- trycket ”anses slutförda” avses ett godkännande av en sådan presum- tion som nämnden gör.93

Innebörden av slutbeskedet är enligt förarbetena att byggnads- nämnden förklarar sig nöjd och direkt eller indirekt godkänner resul- tatet med avseende på föreskrivna krav. Däremot innebär det inte enligt förarbetena att byggnadsnämnden tar på sig något ansvar för resultatet. Det nämnden medger är att byggherren har tagit sitt an-

8810 kap. 33 § PBL.

8910 kap. 4 § PBL.

90Prop. 2009/10:170 Del 1 s. 327.

9111 kap. 51 § PBL och 9 kap. 18 § PBF.

9210 kap. 34 § PBL.

93Prop. 2009/10:170 Del 1 s. 487.

147

Krav på kontroll av de tekniska egenskapskraven

SOU 2023:70

svar, så långt det kan bedömas utifrån den kontrollansvariges utlåt- ande.94 Det förutsätts härvid att en kontrollansvarig, likaväl som en sakkunnig, har gjort en självständig och fackmannamässig bedöm- ning. Bedömningen förutsätter också att den kontrollansvariges utlåtande innehåller anmärkningar om det är befogat. Byggnads- nämnden gör sedan en bedömning av den kontrollansvariges utlåt- ande. Denna bedömning ska i fråga om ansvarstagande inte skilja sig från den bedömning som nämnden normalt gör av inkomna kon- trollintyg. Utgångspunkten är att den kontrollansvariges bedömningar ska godtas, om inte nämnden finner särskilda skäl att ifrågasätta dem.95

Om den kontrollansvariges utlåtande har brister kan byggnads- nämnden besluta att det ska ske en oberoende kontroll av en sak- kunnig. Det är byggherren som ansvarar för att en sådan kontroll kommer till stånd och att ett utlåtande ges in till byggnadsnämn- den.96 I sammanhanget bör det noteras att sakkunniga endast finns för ett begränsat antal områden, se avsnitt 8.1.2 ovan.

Byggnadsnämnden kan i ett senare skede ingripa med tillsyn om det framkommer att krav och villkor i plan- och byggreglerna eller olika beslut inte har följts. Ett slutbesked innebär alltså inte att bygg- nadsnämnden tar ansvar för eller ställning till att åtgärderna upp- fyller alla krav i regelverket. Det är byggherren som ensam ansvarar för att så är fallet.97

Ett slutbesked får ges trots att det finns brister. Om bristerna är försumbara ska byggnadsnämnden i slutbeskedet göra de anmärk- ningar som behövs med anledning av bristerna.98

Byggnadsnämnden ska pröva frågan om slutbesked så snart nämn- den har fått in eller skaffat sig det underlag som behövs för pröv- ningen. Handläggningen ska ske skyndsamt. Om nämnden finner att det finns skäl för ett ingripande ska nämnden också handlägga den frågan skyndsamt.99

Om bristerna inte är försumbara och behöver avhjälpas eller om en kontroll behöver göras i ett senare skede, får byggnadsnämnden ge ett interimistiskt slutbesked som är beroende av att bristerna avhjälps eller att kontrollen görs. Ett interimistiskt slutbesked får

94Prop. 2009/10:170 Del 1 s. 331–332.

95Prop. 2009/10:170 Del 1 s. 326–327.

96Jfr prop. 2009/10:170 Del 1 s. 326–327.

97Jfr prop. 2009/10:170 Del 1 s. 326–327, Mark- och miljödomstolens dom den 27 augusti 2020 i mål nr P 6912-19.

9810 kap. 35 § PBL.

9910 kap. 37 § PBL.

148

SOU 2023:70

Krav på kontroll av de tekniska egenskapskraven

avse etapper i ett projekt. Om det behövs, ska nämnden i ett interi- mistiskt slutbesked ange vad som gäller i fråga om möjligheterna att ta ett byggnadsverk i bruk.100 Det bör alltid framgå av det interi- mistiska slutbeskedet hur lång tid byggherren har på sig att avhjälpa brister eller göra kontroller. Är det flera brister som ska åtgärdas eller flera kontroller som ska göras kan byggnadsnämnden sätta olika slutdatum för att åtgärda de olika bristerna och utföra kontrollerna.

Ett interimistiskt slutbesked upphör att gälla när tiden för att avhjälpa bristen eller göra kontrollen har löpt ut. Det blir dock inte fråga ett automatiskt användningsförbud.101 Ett sådant förbud får beslutas särskilt. Som förutsättning för beslutet gäller att det finns synnerliga skäl för det.102

När bristen är avhjälpt eller kontrollen gjord ska nämnden slutligt pröva frågan om slutbesked.103 Om byggherren underlåter att vidta åtgärder och därigenom bryter mot PBL, kan byggnadsnämnden meddela ett åtgärdsföreläggande.104 Byggnadsnämnden får meddela användningsförbud även om ett byggnadsverk eller en del av ett bygg- nadsverk har tagits i bruk med stöd av ett interimistiskt slutbesked. Som nyss nämnts krävs det dock att det finns synnerliga skäl för det.

Det framgår inte av PBL i vilken form som ett beslut om slut- besked ska meddelas, om det ska vara skriftligt eller om det även kan vara muntligt. Enligt rättspraxis är ett slutbesked som har lämnats muntligen ett beslut som får rättsverkan och som den enskilde ska kunna rätta sig efter.105 Inget hindrar alltså att slutbeskedet meddelas muntligt. Byggnadsnämnden är dock skyldig att dokumentera beslutet i enlighet med de krav som föreskrivs i förvaltningslagen (2017:900).106

Om byggnadsnämnden överväger att varken ge slutbesked eller interimistiskt slutbesked, måste nämnden bedöma om det är en pro- portionerlig åtgärd. Detta anses vara av stor vikt, eftersom ett vägrat slutbesked kan få långtgående konsekvenser för de berörda. En avvägning måste i varje enskilt fall göras mellan konsekvenserna för

10010 kap. 36 § PBL.

101Jfr prop. 2013/14:126 s. 210.

10211 kap. 33 § andra stycket PBL.

10310 kap. 36 § PBL

10411 kap. 19 § PBL.

105MÖD 2019:11.

10631 § förvaltningslagen. Bygglovsutredningen har i betänkandet Ett nytt regelverk för bygglov (SOU 2021:47) föreslagit ett skriftlighetskrav för slutbesked, se s. 818–820.

149

Krav på kontroll av de tekniska egenskapskraven

SOU 2023:70

den enskilde och det allmänintresse som finns av att åtgärden från säkerhets-, miljö- och hälsosynpunkt uppfyller föreskrivna krav.107

Det finns inte några särskilda bestämmelser i PBL om vem som får överklaga ett beslut om slutbesked. I den delen hänvisar lagen till förvaltningslagens bestämmelser som innebär att beslutet får över- klagas av den som beslutet angår om beslutet har gått denne emot.108 Ett beslut om vägrat slutbesked kan således överklagas av den som sökt lovet eller den som gjort anmälan eftersom det går dem emot.109 Beslutet överklagas till länsstyrelsen.110

I PBL saknas regler om verkställighet av beslut om slutbesked. Det innebär att förvaltningslagens allmänna regler om verkställighet är tillämpliga. I den lagen föreskrivs att ett beslut som får överklagas inom viss tid får verkställas när överklagandetiden har gått ut, om beslutet inte har överklagats.111 Överklagandetiden är tre veckor från den dag då den som överklagar har fått del av beslutet genom bygg- nadsnämnden.112 I praktiken torde dock inte ett beslut om slutbesked gå någon emot. Det innebär att det som ett slutbesked avser får tas i bruk omedelbart.113

Byggnadsnämnden får ta ut avgifter

Byggnadsnämnden får ta ut avgifter för sitt arbete för bland annat startbesked, slutbesked, tekniskt samråd, slutsamråd, arbetsplatsbesök och andra tillsynsbesök på arbetsplatsen.114

8.1.5Certifierade byggprojekteringsföretags roll

Sedan 1 augusti 2022 finns särskilda bestämmelser i PBL och PBF för det fall ett certifierat byggprojekteringsföretag har använts för projektering. Ett certifierat byggprojekteringsföretag är ett företag som har särskild sakkunskap och erfarenhet i fråga om att bedöma utformningskraven på ändamålsenlighet och tillgänglighet samt tek-

107Prop. 2009/10:170 s. 327.

10813 kap. 8 § PBL.

109Prop. 2009/10:170 s. 328.

11013 kap. 3 § PBL.

11135 § första stycket förvaltningslagen.

11213 kap. 16 § första stycket PBL med hänvisning till 44 § förvaltningslagen.

113Prop. 2016/17:180 s. 217–218.

11412 kap. 8 § 1, 3–5 PBL.

150

SOU 2023:70

Krav på kontroll av de tekniska egenskapskraven

niska egenskapskrav vid nybyggnad av sådana bostadshus som kom- mer att framgå av Boverkets föreskrifter. Företaget ska kunna styrka detta med ett certifikat som har utfärdats av ett organ som har ackre- diterats för detta ändamål.115

Om ett certifierat byggprojekteringsföretag har använts för pro- jektering vid nybyggnad av ett bostadshus ska byggnadsnämnden ge bygglov utan prövning av utformningskraven på ändamålsenlighet och tillgänglighet.116 Vidare ska byggnadsnämnden ge startbesked utan prövning av om kraven på ändamålsenlighet och tillgänglighet samt tekniska egenskapskrav är uppfyllda.117

8.2Kontroll under förvaltningsskedet

8.2.1Plan- och bygglagens krav rörande underhåll, kontroll och tillsyn

I PBL finns bestämmelser om när och hur de tekniska egenskaps- kraven på byggnadsverk ska uppfyllas.118 I lagen föreskrivs att kraven ska uppfyllas på så sätt att de

uppfylls vid nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring av en byggnad än ombyggnad, och

med normalt underhåll kan antas komma att fortsätta att vara uppfyllda under en ekonomiskt rimlig livslängd.119

Bestämmelserna i paragrafen anger alltså att egenskapskraven ska uppfyllas vid uppförande eller ändring och sedan vidmakthållas under byggnadsverkets ekonomiska livslängd. Vidare anges i para- grafen att regeringen får meddela föreskrifter om hur kraven ska uppfyllas. Såvitt gäller kraven som rör bärförmåga, stadga och be- ständighet, säkerhet i händelse av brand och säkerhet vid användning är kraven desamma som gäller vid uppförandet av byggnadsverket.120 Det innebär att de krav som gällde när byggnadsverket uppfördes

1159 kap. 32 b § PBL.

1169 kap. 32 c § PBL.

11710 kap. 25 a § PBL.

1188 kap. 5 § första stycket PBL.

119Det framgår inte av lagförarbeten och praxis vad som avses med uttrycket ekonomiskt rimlig livslängd. I ett allmänt råd i BBR anges att med livslängd avses den tid under vilken en byggnad eller byggnadsdel med normalt underhåll uppvisar erforderlig funktionsduglighet, se avsnitt 2.2 BBR.

1203 kap. 22 § första stycket PBF.

151

Krav på kontroll av de tekniska egenskapskraven

SOU 2023:70

alltså ska hållas framgent och om verket ändras ska de nya kraven uppfyllas. Hissar i byggnader och linbaneanläggningar för person- transport ska dock alltid ha det utförande och den utrustning som skäligen kan fordras för att uppfylla de tekniska egenskapskraven.121 Utöver dessa krav får regeringen eller den myndighet som reger- ingen bestämmer meddela de föreskrifter som behövs till skydd för liv, personlig säkerhet och hälsa.122 Regeringen har meddelat före- skrifter av det slaget för säkerhet vid användning avseende redan uppförda byggnader. Bestämmelserna gäller anordningar på tak till skydd mot olycksfall genom nedstörtning från taket, portar och lik- nande anordningar, anordningar för hämtning av avfall och hissar.123 När det gäller underhåll av byggnadsverk föreskrivs i PBL att ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskapskraven i huvudsak bevaras.124 Detta innebär att det finns en skyldighet att underhålla ett byggnads- verk så att dess bärförmåga, stadga och beständighet bevaras och att säkerheten i händelse av brand och vid användning behålls. En an- ordning som syftar till att bevara de tekniska egenskapskraven säkerhet i händelse av brand och säkerhet vid användning ska alltid hållas i sådant skick att den uppfyller sitt ändamål.125 Boverket får meddela föreskrifter om sådana krav på underhåll.126 Några sådana

föreskrifter finns inte.

Det finns i PBL en möjlighet för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om kontroll av att bland annat följsamheten till föreskrifter om de tekniska egen- skapskraven och de föreskrifter som behövs till skydd för liv, per- sonlig säkerhet och hälsa. Detsamma gäller för kontroll av kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2016/424 av den 9 mars 2016 om linbaneanläggningar och om upphävande av direktiv 2000/9/EG (EU:s linbaneförordning).127 Med stöd av detta bemyn- digande har regeringen meddelat föreskrifter om funktionskontroll

1218 kap. 24 § PBL.

12216 kap. 5 § PBL.

1233 kap. 11 och 12 §§ PBF. Ytterligare föreskrifter finns även för hissar,4 kap. 11 §, och motor- drivna anordningar, 5 kap. 12–16 §§.

1248 kap. 14 §PBL.

1258 kap. 14 § tredje stycket PBL.

12610 kap. 11 § PBF.

12716 kap. 11 § PBL.

152

SOU 2023:70

Krav på kontroll av de tekniska egenskapskraven

av ventilationssystem, kontroll av motordrivna anordningar och kon- troll av att kraven i EU:s linbaneförordning följs.128

Det är byggnadsnämnden som ansvarar för tillsynen över att underhållskraven följs. För att fullgöra sina uppgifter enligt PBL har byggnadsnämnden bland annat rätt att få tillträde till byggnadsverk och där vidta de åtgärder som behövs för att utföra arbetet. Vidare har byggnadsnämnden rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar från byggherren, fastighetsägaren eller ägaren av ett bygg- nadsverk som behövs för tillsynen.129

Om det brister i underhållet av ett byggnadsverk får byggnads- nämnden uppdra åt en sakkunnig att utreda behovet av underhålls- åtgärder. Innan nämnden beslutar om ett sådant uppdrag, ska nämn- den i ett föreläggande ge byggnadsverkets ägare tillfälle att inom en viss tid ge synpunkter på uppdraget och på frågan vem som ska betala kostnaderna för uppdraget.130

8.2.2Kontroller rörande bärförmåga, stadga och beständighet

Författningsreglerade kontroller saknas

Vi konstaterar att det inte finns några särskilda krav på kontroller av det tekniska egenskapskravet bärförmåga, stadga och beständighet i förvaltningsskedet i plan- och byggregelverket.131

Till exempel finns det inget krav på obligatoriska besiktningar av balkonger. Det är ägaren till byggnadsverket som ansvarar för att balkongen hålls i vårdat skick och underhålls så att den är säker för människor att vistas på eller under.132

Trafikverket har egna regelverk för kontroller

Trafikverket har i sitt så kallade infrastrukturregelverk regler om kontroller av de broar, övriga byggnadsverk, tunnlar och bergkon- struktioner som verket ansvarar för. I regelverket, som inte är en för- fattning, beskrivs de krav som ställs på anläggningarnas egenskaper

1285 kap. 1–11 §§ PBF.

12911 kap. 8 § PBL.

13011 kap. 18 § PBL.

131Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket i 8 kap. 4 § PBL framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § PBL.

1328 kap. 14 § PBL.

153

Krav på kontroll av de tekniska egenskapskraven

SOU 2023:70

och skötsel. Krav ställs även på dokumentation. För användning av regelverket krävs fackkunskap om det teknikområde och anläggnings- typ som behandlas och om byggprocessens skeden och villkor.133

Av reglerna framgår att inspektion ska ske regelbundet och syste- matiskt och att det ska bedömas mot byggd standard.134 Inspek- tionerna delas upp i huvudinspektioner och särskilda inspektioner.135 Huvudinspektionerna omfattar samtliga delar av konstruktionen.136 Den ska genomföras på handnära avstånd under dagsljusliknande förhållanden. Handnära inspektion innebär att inspektören befinner sig på ett avstånd från konstruktionselementet på maximalt en meter. Kravet gäller konstruktionens samtliga ytor såväl utvändigt som in- vändig. Akuta skador som upptäcks vid inspektionstillfället och som inspektören bedömer påverkar byggnadsverkets funktion eller trafik- säkerheten för trafikanterna eller säkerheten för tredje man ska om- gående meddelas den som har beställt inspektionen.137

Vid inspektionen ska mätningar utföras för att kunna fastställa det fysiska och funktionella tillståndet för samtliga skador. Däri in- går bland annat att mäta och dokumentera korrosion (rost), sprick- bildningar, fukthalt, deformationer, rörliga delars funktion och flera andra specifika omständigheter som kan komma att påverka kon- struktionens bärförmåga.138

I samband med inspektionen ska inspektören ta ställning till om det krävs kompletterande särskild inspektion för provtagning för att bedöma en skada eller för att inspektera konstruktionselement som inte har varit möjliga att inspektera.139 Den särskilda inspektionen avser kontroll av konstruktionen eller skador som kräver fördjupad inspektion, specialistkompetens och uppföljning mellan ordinarie huvudinspektioner.140

En inspektion ska dokumenteras. Nya och befintliga skador ska bedömas. Vidare ska byggnadsverkets funktionella tillstånd beskrivas och bedömas utifrån konstruktionens funktionella egenskaper, de vid projekteringen ställda funktionskraven, aktuella och tidigare uppmätta

133Inspektion av bro och övriga byggnadsverk, TRVINFRA-00213 och Inspektion av tunnel och bergkonstruktioner TRVINFRA-002115.

134Avsnitt 5.1 i respektive regelverk.

135Avsnitten 5.4 regelverket för broar och 5.3 regelverket för tunnlar.

136Avsnitten 5.2 och 3 för broar och 5.2 för tunnlar.

137Se avsnitt 5.1 i respektive regelverk.

138Se avsnitten 5.2 och 3 för broar och 5.2 för tunnlar.

139Se avsnitt 5.2 i respektive regelverk.

140Avsnitten 5.4 för broar och 5.3 för tunnlar.

154

SOU 2023:70

Krav på kontroll av de tekniska egenskapskraven

mätvärden och den förväntade framtida nedbrytningen för skadade konstruktionselement. Dokumentet ska också innehålla uppgifter om inspektionsdatum, inspektionstyp och ansvarig inspektör.141

I regelverket finns bestämmelser om när nästa inspektion ska ske. Tidpunkten beror i huvudsak på om det finns en sedan tidigare fastställd inspektionsplan eller ej och vilka skador som har noterats vid inspektionen.142 Om funktionen hos ett bärande konstruktions- element har uppvisat brister vid inspektionstillfället ska en kontroll av elementet föreslås ske inom tre månader för att klargöra det funk- tionella tillståndets påverkan för konstruktionens bärighet eller trafik- säkerhet.143

Trafikverkets infrastrukturregelverk kompletteras med en hand- bok för inspektion av byggnadsverk.144 I handboken beskrivs gällande krav på inspektion och utredning av skador för byggnadsverk.

8.2.3Kontroller rörande säkerhet i händelse av brand

Författningsreglerade kontroller saknas

Vi konstaterar att det inte finns några särskilda krav på kontroller i förvaltningsskedet av det tekniska egenskapskravet säkerhet i hän- delse av brand i plan- och byggregelverket.145

8.2.4Kontroller rörande säkerhet vid användning

Författningsreglerade kontroller av motordrivna anordningar

I PBF finns övergripande regler om kontroll av motordrivna anord- ningar. Närmare bestämmelser finns i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2011:12) om hissar och vissa andra motordrivna anordningar.

141Se avsnitt 6 i respektive regelverk.

142Se avsnitt 6 i respektive regelverk.

143Se avsnitten 5.5 och 6 i regelverket för broar och avsnitten 5.4 och 6 i regelverket för tunnlar.

144TRV 2014:95667, Bro och tunnel management, BaTMan (förkortning för Bridge- and Tunnel Management). BaTMan är ett system för förvaltning av broar och tunnlar som bland annat inne- håller en sökbar databas med konstruktioner avseende drygt 30 000 broar och 10 000 andra konstruktioner. Systemet är branschgemensamt och nyttjas av de flesta broförvaltarna.

Se https://batman.trafikverket.se/batinfo/Batman/VerksamhetsInfo/Info_Vadarbatman.htm, besökt den 28 november 2022.

145Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket i 8 kap. 4 § PBL framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § PBL.

155

Krav på kontroll av de tekniska egenskapskraven

SOU 2023:70

Det är ägaren eller den som annars ansvarar för en motordriven anordning som ska se till att den kontrolleras. Kontrollen omfattar

hissar med tillhörande säkerhetskomponenter och andra motor- drivna anordningar som är avsedda för transport av personer eller gods,

portar, dörrar, galler, grindar och liknande anordningar som är av- sedda för passage av personer eller av mark- eller spårbundna for- don, och

anordningar som är avsedda att ta hand om och forsla bort avfall från byggnader som har försetts med en sådan anordning.

Kontrollen omfattar inte tivolianordningar, såsom karuseller, pariser- hjul, berg- och dalbanor, bilbanor, vattenrutschkanor och liknande personförande eller personbärande anordningar för nöjesändamål. Den omfattar inte heller bygghissar och anordningar som är avsedda att användas endast yrkesmässigt av särskilt instruerad personal.146

En kontroll ska utföras av ett ackrediterat kontrollorgan. Bestäm- melser om ackreditering finns Boverkets föreskrifter. I kapitel 13 finns en redogörelse för de krav som gäller för ackreditering.

En motordriven anordning ska kontrolleras enligt fastställda inter- vall. Kontrollen delas in i tre typer: första besiktning, återkommande besiktning och revisionsbesiktning. Vid besiktningen ska det kon- trolleras om anordningen uppfyller de krav på skydd för säkerhet och hälsa som avses i PBL och anslutande föreskrifter.147 Vid besikt- ning av linbaneanläggningar som omfattas av EU:s linbaneförord- ning, ska det dessutom kontrolleras att anläggningen uppfyller kraven i den förordningen.148

Resultatet av en besiktning ska dokumenteras i ett protokoll. Av protokollet ska det framgå vad besiktningen har omfattat och om anordningen har sådana brister som har omedelbar betydelse med hänsyn till kraven på skydd för säkerhet och hälsa och vilka bristerna i så fall är. Ett exemplar av protokollet ska lämnas till den som äger eller annars ansvarar för anordningen.149 Har bristerna omedelbar

1461 kap. 5 § PBF och 1 kap. 2–6 §§ BFS 2011:18.

147Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/33/EU av den 26 februari 2014 om har- monisering av medlemsstaternas lagstiftning om hissar och säkerhetskomponenter till hissar (omarbetning) och prop. 2015/16:59 genomförande av hissdirektivet.

1485 kap. 8 § PBF.

1495 kap. 11 § PBF.

156

SOU 2023:70

Krav på kontroll av de tekniska egenskapskraven

betydelse med hänsyn till kraven på skydd för säkerhet och hälsa ska den som har utfört besiktningen omedelbart underrätta den som äger eller annars ansvarar för anordningen om detta samt skicka ett exemplar av protokollet till byggnadsnämnden.

En motordriven anordning får inte användas om kontrollen inte har gjorts inom föreskriven tid.150 Den får heller inte användas om den som äger eller annars ansvarar för anordningen inte kan visa med ett protokoll att anordningen uppfyller de krav på skydd för säkerhet och hälsa och som har omedelbar betydelse med hänsyn till dessa krav.151 Detta innebär att den motordrivna anordningen får användas först när ett protokoll visar att kraven är uppfyllda. Något krav om att protokollet vid en ”ombesiktning” med godkänt resultat ska läm- nas till byggnadsnämnden föreskrivs inte.

Det är byggnadsnämnden som har till uppgift att utöva tillsyn över motordrivna anordningar. Nämnden kan besluta om särskild besikt- ning om det behövs för att säkerställa att anordningen uppfyller gällande krav. Föreläggandet kan riktas till ägaren eller den som an- svarar för anordningen.152 Även Arbetsmiljöverket har tillsynsupp- gifter på området. Tillsynen är dock begränsad till anordningar som finns i byggnadsverk som omfattas av tillsyn enligt arbetsmiljölagen (1977:1160).153

PBF innehåller inga regler som anger om byggnadsnämndens föreläggande kan överklagas och vilken instans som i så fall ska pröva överklagandet. Det framgår inte heller av PBF om det är möjligt att överklaga kontrollorganets besiktningsresultat om det leder till att anordningen inte får användas. Den sistnämnda frågan behandlas i avsnitt 13.3.4.

Författningsreglerade funktionskontroller av ventilationssystem

I PBF finns övergripande regler om kontroll av ventilationssystem. Närmare bestämmelser finns i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2011:16) funktionskontroll av ventilationssystem och certi- fiering av sakkunniga funktionskontrollanter.

1505 kap. 13 § PBF.

1515 kap. 14 § PBF.

1528 kap. 6 § PBF.

1538 kap. 7 § PBF.

157

Krav på kontroll av de tekniska egenskapskraven

SOU 2023:70

För att säkerställa ett tillfredsställande inomhusklimat ska en bygg- nads ägare se till att funktionen hos ventilationssystemet i bygg- naden kontrolleras innan systemet tas i bruk för första gången (första besiktning) och därefter regelbundet vid återkommande tillfällen (återkommande besiktning).154 Av föreskrifterna framgår att kravet på funktionskontroll inte gäller för vissa en- och tvåbostadshus. Kravet gäller inte heller ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlig näring, industribyggnader samt byggnader som är avsedda för totalförsvaret och som är av hemlig natur.155

Vid den första besiktningen kontrolleras att ventilationssystemet överensstämmer med gällande föreskrifter och att systemet inte inne- håller föroreningar.156 Vid den återkommande besiktningen kontrol- leras bland annat att funktionen och egenskaperna hos ventilations- systemet i huvudsak överensstämmer med de föreskrifter som gällde när systemet togs i bruk. Då undersöks också vilka åtgärder som kan vidtas för att förbättra energihushållningen i ventilationssystemet och som inte medför ett försämrat inomhusklimat.157 Besiktnings- intervallerna är tre till sex år och beror på vilken typ av lokal eller byggnad som avses och vilken ventilationstyp som är installerad.158 Besiktningen kan senareläggas om det finns särskilda skäl.159 En- och tvåbostadshus omfattas inte av kravet på återkommande besiktning.160

Den som utför en besiktning benämns funktionskontrollant och ska vara certifierad för uppgiften.161 Frågor om certifiering av funk- tionskontrollanter behandlas i kapitel 13.

Funktionskontrollanten ska vid varje besiktning föra protokoll.

Iprotokollet antecknas bland annat vilka åtgärder som kan vidtas för att förbättra energihushållningen i ventilationssystemet och som inte medför ett försämrat inomhusklimat.162 Ett exemplar av proto- kollet lämnas till byggnadens ägare och ett exemplar skickas till bygg- nadsnämnden. Kontrollanten utfärdar ett intyg om att besiktningen har gjorts med uppgift om datum för besiktningen, resultatet av kon-

1545 kap. 1 § första stycket PBF.

1552 § BFS 2011:16.

1565 kap. 2 § PBF.

1575 kap. 3 § PBF.

1583 § BFS 2011:16.

1594 § BFS 2011:16.

1605 kap. 1 § PBF.

1618 kap. 25 § PBL.

1625 kap. 4 § PBF.

158

SOU 2023:70

Krav på kontroll av de tekniska egenskapskraven

trollen och datum för nästa besiktning.163 Byggnadens ägare ska anslå intyget på en väl synlig plats i byggnaden.164

Byggnadsnämnden kan med stöd av tillsynsreglerna i PBL vidta åtgärder mot ägaren om besiktningsprotokollet visar att ventilations- systemet inte uppfyller gällande krav.

8.3Krav på kontroller i annan lagstiftning

8.3.1Inledning

Nedan redovisas i huvuddrag vilka krav på kontroller som gäller för byggnadsverk eller andra anläggningar i några författningar som inte tillhör plan- och byggregelverket. Redovisningen omfattar

samlingstält och tivolianordningar enligt ordningslagen (1993:1617),

brandskyddskontroll enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor,

cisterner enligt lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor,

starkströmsanläggningar och elektrisk utrustning enligt elsäker- hetslagen (2016:732),

dammar som omfattas av miljöbalken, och

trafiksäkerhetsgranskare enligt vägsäkerhetslagen (2010:1362).

Redovisningen syftar till att ge en bild av hur kontrollsystemen är utformat på dessa områden. Tyngdpunkten ligger i första hand på den löpande kontrollen efter det att byggnadsverket eller anläggningen har tagits i bruk, kompetenskrav på den som utför kontrollen, om det finns krav på dokumentation och möjlighet till överklagande.

1635 kap. 5 § PBF.

1645 kap. 6 § PBF.

159

Krav på kontroll av de tekniska egenskapskraven

SOU 2023:70

8.3.2Kontroll av samlingstält

I ordningslagen ställs krav på tält som används vid allmänna sam- mankomster och offentliga tillställningar.165 För tält som är avsett för fler än 150 personer och som får uppföras utan bygglov gäller att tältet ska vara besiktigat och godkänt. Dessa tält benämns samlingstält.

En besiktning ska göras första gången tältet tas i bruk i Sverige och sedan vid återkommande tillfällen. En ny besiktning krävs om tältet har ändrats i något avseende som har väsentlig betydelse för säkerheten. Ett godkännande gäller för en tid av minst tre, men högst sju år, men som utgångspunkt gäller godkännandet i fem år.166

Besiktningen utförs av ett organ som är ackrediterat förordning (EG) nr 765/2008 och lagen om ackreditering och teknisk kontroll eller av ett besiktningsorgan i något annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som uppfyller motsvarande krav. Besiktningsorganet kontrollerar att tältet med tillhörande inredning och andra anordningar har utförts på ett sätt som stämmer överens med gällande föreskrifter och i övrigt är tillfredsställande från säker- hetssynpunkt.167 Om tältet godkänns utfärdar organet ett bevis om detta.168 Det framgår inte om besiktningsorganens beslut att till exem- pel inte godkänna ett samlingstält får överklagas.

Om tältet på grund av skada eller någon annan orsak inte erbjuder betryggande säkerhet mot brand och andra olycksfall får Polismyn- digheten förbjuda att tältet används så länge felet består. Förbudet gäller genast och godkännandebeviset ska lämnas in till Polismyn- digheten.169 Polismyndighetens beslut får överklagas till allmän för- valtningsdomstol.170

8.3.3Kontroll av tivolianordningar

Ordningslagen innehåller bestämmelser om tivolianordningar. Med tivolianordningar avses personförande eller personbärande anord- ningar såsom karuseller, pariserhjul, berg- och dalbanor, bilbanor,

1652 kap. 12 § ordningslagen (1993:1617).

1662 kap. 12 § ordningslagen (1993:1617) och 4 § förordningen (1993:1633) om besiktning av samlingstält.

1672 § förordningen (1993:1633) om besiktning av samlingstält. I Statens räddningsverks föreskrifter (SRVFS 1995:1) om besiktning av samlingstält anges vilka tekniska krav som ska uppfyllas.

1683 § förordningen (1993:1633) om besiktning av samlingstält.

1697 § förordningen (1993:1633) om besiktning av samlingstält.

1702 kap. 28 § ordningslagen (1993:1617).

160

SOU 2023:70

Krav på kontroll av de tekniska egenskapskraven

vattenrutschkanor och liknande. En tivolianordning får användas endast om den ger betryggande säkerhet mot olycksfall och om den är besiktigad.171

En tivolianordning ska besiktigas innan anordningen tas i bruk och därefter vid regelbundet återkommande tillfällen. Besiktning ska också ske om anordningen har ändrats i något avseende som har be- tydelse för säkerheten.172

Besiktningen utförs av ett organ som är ackrediterat enligt för- ordning (EG) nr 765/2008 och lagen om ackreditering och teknisk kontroll eller av ett besiktningsorgan i något annat land inom Euro- peiska ekonomiska samarbetsområdet som uppfyller motsvarande krav.173 Organet ska vara ackrediterat som kontrollorgan typ A inom ackrediteringsområde tivolianordningar enligt Swedacs föreskrifter och allmänna råd om ackreditering och föreskrifter och allmänna råd om ackreditering av kontrollorgan, eller uppfylla motsvarande krav.174

Besiktningsorganet ska kontrollera att tivolianordningen upp- fyller de krav som ställs i gällande föreskrifter och är i övrigt till- fredsställande från säkerhetssynpunkt.175 Om så är fallet ska besikt- ningsorganet utfärda ett bevis om godkännande.176 Godkännandet gäller i ett år, men kan om det finns särskilda skäl ha en kortare giltighetstid.177 En ny besiktning får göras tidigast tre månader innan giltighetstiden löper ut.178

Polismyndigheten ska förbjuda att en tivolianordning används om den på grund av skada eller någon annan orsak inte erbjuder betrygg- ande säkerhet mot olycksfall. Förbudet gäller genast och godkänn- andebeviset ska lämnas in till Polismyndigheten.179

I förordningen (1993:1634) om besiktning av tivolianordningar finns en hänvisning till förvaltningslagen som innebär att beslut kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol.180 Det framgår dock inte om överklagandemöjligheten är begränsad till en prövning av Polis- myndighetens beslut om användningsförbud eller om även besikt-

1712 kap. 13 § ordningslagen (1993:1617).

1722 § förordningen (1993:1634) om besiktning av tivolianordningar.

1733 § första stycket förordningen (1993:1634) om besiktning av tivolianordningar.

1746 § Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (RPSFS 2012:15) om besiktning av tivoli- anordningar.

1754 § förordningen (1993:1634) om besiktning av tivolianordningar.

1765 § förordningen (1993:1634) om besiktning av tivolianordningar.

1776 § förordningen (1993:1634) om besiktning av tivolianordningar.

1788 § första stycket förordningen (1993:1634) om besiktning av tivolianordningar.

1799 § förordningen (1993:1634) om besiktning av tivolianordningar.

18010 § förordningen (1993:1634) om besiktning av tivolianordningar.

161

Krav på kontroll av de tekniska egenskapskraven

SOU 2023:70

ningsorganens beslut omfattas, till exempel beslut om att inte god- känna en tivolianordning.

8.3.4Brandskyddskontroll

Kommunen ansvarar för att brandskyddskontroll utförs på det som enligt lagen om skydd mot olyckor ska rengöras (sotas). Brand- skyddskontrollen omfattar således fasta förbränningsanordningar, som inte är inrättade för eldning uteslutande med gas, och därtill hörande rökkanaler. Detsamma gäller imkanaler i restauranger, stor- kök och därmed jämförbara utrymmen.

Brandskyddskontrollen är den enda kontroll av brandskydd som regelbundet sker i bostäder. Kontrollen syftar till att upptäcka fel och brister i en anläggning för att undvika skador till följd av brand. Kontrollen innebär en prövning av att den enskilda anläggningens funktion och egenskaper från brandskyddssynpunkt i huvudsak över- ensstämmer med de krav som gällde när anläggningen togs i bruk.181

De närmare bestämmelserna om kontrollen finns i MSB:s före- skrifter om rengöring (sotning) och brandskyddskontroll.182 Före- skrifterna anger vilka objekt som omfattas av krav på sotning och brandskyddskontroll, kontrollfrister för objekten och vad kon- trollen ska omfatta.183 Kontrollfristen är tre eller sex år och i huvud- sak beroende av vilken typ av anläggning och bränsle som används för eldning. För de imkanaler som omfattas av brandskyddskontroll är fristen två år.184

Brandskyddskontroller får utföras av den som har avlagt examen som skorstensfejartekniker enligt förordningen (2003:477) om ut- bildning i skydd mot olyckor. Kontroller får också utföras av den som enligt äldre bestämmelser har avlagt teknikerexamen för skor- stensfejare, genomgått kurs för skorstensfejarmästare eller har avlagt mästarexamen för skorstensfejare.185

181MSB, https://www.msb.se/sv/amnesomraden/skydd-mot-olyckor-och-farliga- amnen/brandskydd/sotning-och-brandskyddskontroll/, besökt den 29 augusti 2023.

182MSBFS 2014:6.

1831 § MSBFS 2014:6. Allmänna råd som ansluter till föreskrifterna finns på s. 7.

1846–9 §§ MSBFS 2014:6. MSB får i enskilda fall förlänga kontrollfristen om det finns synner- liga skäl, se 13 §.

18514 § MSBFS 2014:6.

162

SOU 2023:70

Krav på kontroll av de tekniska egenskapskraven

Varje kontrolltillfälle ska dokumenteras. Av dokumentationen ska det framgå vad som har kontrollerats, vilka provningar som har gjorts, resultat och datum för kontrollen. Ägaren, och i förekom- mande fall nyttjanderättshavaren, ska informeras om resultatet av kon- trollen.186

Kommunen får i enskilda fall meddela de förelägganden som behövs för att lagen eller föreskrifterna ska följas.187 I fråga om brand- skyddskontroll får kommunens befogenhet delegeras till den som ut- för brandskyddskontrollen.188 Beslutet får överklagas till länsstyrelsen. Länsstyrelsen beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.189

8.3.5Kontroll av cisterner

Förvaring i cisterner av brandfarliga varor omfattas av lagen om brandfarliga och explosiva varor. Frågor om kontroll av cisterner regleras i MSB:s föreskrifter om cisterner med anslutna rörledningar för brandfarliga vätskor.190 Föreskrifterna innehåller bestämmelser om kontroll av cisterner med anslutna rörledningar eller slangled- ningar för hantering av brandfarliga vätskor. Det är fråga om installa- tionskontroll, revisionskontroll och återkommande kontroll.191 Kon- trollfristen är minst vart sjätte eller vart tolfte år och beror på om cisternens eller ledningens korrosionsbeständighet mot sitt avsedda innehåll och sin omgivning.192

Kontrollerna utförs av ett kontrollorgan som är ackrediterat en- ligt standarden Bedömning av överensstämmelse – Krav på verksam- het inom olika typer av kontrollorgan (ISO/IEC 17020:2012). I en bilaga till föreskrifterna anges vilka särskilda krav som ställs på organet, bland annat krävs att kontrollanten har ingenjörsutbildning på gym- nasienivå eller motsvarande samt kompletterande utbildning som omfattar föreskrifter, normer och standarder inom området och ut- förande av kontroll.

18612 § MSBFS 2014:6.

1875 kap. 2 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor.

1883 kap. 6 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor.

18910 kap. 5 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor.

190MSBFS 2018:3.

1915 kap. 2 § MSBFS 2018:3.

1925 kap. 8 § MSBFS 2018:3.

163

Krav på kontroll av de tekniska egenskapskraven

SOU 2023:70

Resultatet av utförda kontroller ska dokumenteras i en kontroll- rapport som verksamhetsutövaren ska hålla tillgänglig för tillsyns- myndigheten.193

För att hantera brandfarliga varor krävs kommunens tillstånd.194 Kommunen är också tillsynsmyndighet och har ansvar för tillsyn över att lagen och föreskrifter och beslut som har meddelats med stöd av lagen följs.195 Kommunen får meddela de förelägganden och förbud som behövs för att lagen och föreskrifter och beslut som meddelats i anslutning till lagen ska följas.196 Beslutet får överklagas till länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut överklagas till allmän förvalt- ningsdomstol.197

8.3.6Kontroll av starkströmsanläggningar

Starkströmsanläggningar och elektriska utrustningar omfattas av el- säkerhetslagen. Med starkströmsanläggning avses en elektrisk an- läggning för sådan spänning, strömstyrka eller frekvens som kan vara farlig för människor eller egendom. Elektrisk utrustning är en anord- ning, apparat eller annat föremål som producerar, överför, använder eller förbrukar el eller en komponent i en sådan utrustning eller i en starkströmsanläggning.198 Bestämmelser om kontroll av starkströms- anläggningar och elektriska utrustningar finns i föreskrifter som El- säkerhetsverket har meddelat.199

Föreskrifterna riktar sig till den som innehar en starkströms- anläggning eller elektrisk utrustning.200 Innehavaren ska genom den fortlöpande kontrollen försäkra sig om att starkströmsanläggningen och den elektriska utrustningen uppfyller gällande bestämmelser. Kontrollens omfattning och intervall är anpassad till anläggningens och utrustningens utförande, ålder, omgivande miljö och använd-

1935 kap. 14 och 15 §§ MSBFS 2018:3.

19417 § lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. MSB meddelar tillstånd för vissa statliga myndigheter.

19521 § lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. MSB har tillsyn över vissa stat- liga myndigheter.

19625 § lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor.

19734 § lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor.

1983 § elsäkerhetslagen (2016:732).

199Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd (ELSÄK-FS 2022:3) om innehavarens kontroll av starkströmsanläggningar och elektiska utrustningar.

2004 § ELSÄK-FS 2022:3.

164

SOU 2023:70

Krav på kontroll av de tekniska egenskapskraven

ning.201 Det är således fråga om egenkontroll. Föreskrifterna inne- håller inte några krav på kompetens för att utföra kontrollen.

För den fortlöpande kontrollen ska innehavaren fastställa rutiner. Rutinerna ska dokumenteras. De ska grunda sig på en riskbedömning som tagit hänsyn till starkströmsanläggningens och den elektriska utrustningens utförande, ålder, omgivande miljö och användning. Kravet på dokumenterade rutiner gäller inte för anläggningar som till sin typ vanligen är avsedda för enskilt ändamål.202 I föreskrifterna finns bestämmelser om kontrollintervall för vissa anläggningstyper och hur resultatet av kontrollerna ska dokumenteras.203

Elsäkerhetsverket är tillsynsmyndighet.204 Verket får meddela de förelägganden som behövs för att de föreskrifter som omfattas av tillsynen ska följas. Om någon inte följer ett föreläggande kan verket besluta om rättelse på bekostnad av den som föreläggandet riktas mot. Verket får också förbjuda användningen av en elektrisk anlägg- ning som är i ett sådant skick eller används på ett sådant sätt att fara för person eller egendom kan uppstå.205 Verkets beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.206

8.3.7Kontroll av vissa dammar

En damm som omfattas av miljöbalkens bestämmelser är en vatten- anläggning vars syfte är att dämma upp eller utestänga vatten eller blandningar av vatten och annat material.207 En damm ska vara klassi- ficerad i en dammsäkerhetsklass. Det är risken för följdverkningar av ett dammhaveri som avgör vilken säkerhetsklass som gäller.208

Den som äger en damm är skyldig att underhålla den så att det inte uppkommer skada för allmänna eller enskilda intressen genom ändringar i vattenförhållandena.209 Om dammen som är klassificerad i en dammsäkerhetsklass ska den underhållsskyldige upprätta och arbeta efter ett säkerhetsledningssystem. Systemet ska bland annat omfatta de metoder, rutiner och instruktioner som behöver fast-

2015 § ELSÄK-FS 2022:3.

2026 § ELSÄK-FS 2022:3.

2037–11 §§ ELSÄK-FS 2022:3.

20436 § elsäkerhetslagen (2016:732) och 39 § elsäkerhetsförordningen (2017:218).

20541–43 §§ elsäkerhetslagen (2016:732).

20653 § elsäkerhetslagen (2016:732).

20711 kap. 4 § miljöbalken.

20811 kap. 24–25 §§ miljöbalken.

20911 kap. 17 § miljöbalken.

165

Krav på kontroll av de tekniska egenskapskraven

SOU 2023:70

ställas och tillämpas, ansvarsområden och kompetenskrav för den personal som deltar i arbetet med dammsäkerhet, identifiering och bedömning av faror för allvarliga olyckor.210 Vart tionde år ska en helhetsbedömning av dammens säkerhet utföras. Resultatet av bedöm- ningen ska dokumenteras.211

Den som är skyldig att underhålla en damm som är klassificerad i en dammsäkerhetsklass ska årligen lämna en damsäkerhetsrapport till länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet.212 Länsstyrelsen får be- sluta om de förelägganden och förbud som behövs för att miljö- balken och dess föreskrifter, domar och andra beslut som har med- delats med stöd av balken ska följas.213 Beslut om förelägganden eller förbud får förenas med vite.214 Länsstyrelsens beslut får överklagas till mark- och miljödomstol.215

8.3.8Kontroll av vägsäkerhet

Bestämmelser om kontroll av vägsäkerhet finns i vägsäkerhetslagen med anslutande föreskrifter. Av lagen framgår att en väghållare för varje vägprojekt ska utse en trafiksäkerhetsgranskare som ska följa den fysiska planeringen av vägprojektet, göra en trafiksäkerhetsgransk- ning och upprätta granskningsrapporter. Med trafiksäkerhetsgransk- ning avses en oberoende, ingående, systematisk och teknisk säker- hetskontroll av utformningen av ett vägprojekt.216 Väghållaren ska dessutom genom regelbundna vägsäkerhetsinspektioner undersöka behovet av underhåll, reparationer eller andra åtgärder för att kunna upprätthålla säkerheten i sitt vägnät.217

En trafiksäkerhetsgranskare ska vara godkänd av Transportstyr- elsen. Ett godkännande kräver kunskaper inom en rad områden, däribland internationella erfarenheter från trafiksäkerhetsgransk- ningar. Därutöver krävs lämplighet för uppgiften samt minst fem års relevant arbetslivserfarenhet. Minst vart tredje år måste en trafik-

2105 § förordningen (2014:214) om dammsäkerhet.

2117 § förordningen (2014:214) om dammsäkerhet.

2128 § förordningen (2014:214) om dammsäkerhet samt 26 kap. 3 § miljöbalken, 2 kap. 19 § 3 och 2 kap. 29 § 2 miljötillsynsförordning (2011:13).

21326 kap. 9 § miljöbalken.

21426 kap. 14 § miljöbalken.

21521 kap. 1 § miljöbalken.

2165 § vägsäkerhetslagen (2010:1362). Väghållare och trafiksäkerhetsgranskning definieras i 2 § samma lag.

2176 § vägsäkerhetslagen (2010:1362).

166

SOU 2023:70

Krav på kontroll av de tekniska egenskapskraven

säkerhetsgranskare genomgå fortbildning för att kunna behålla sin behörighet.218

En trafiksäkerhetsgranskning ska genomföras vid ett lämpligt an- tal tillfällen innan ett vägprojekt tas i bruk. Vid granskningen ska vägens säkerhet bedömas i relation till gällande väg- och trafiklag- stiftning och egenskapskrav som rör säkerhet vid användning av vägar i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2021:122) om egenskapskrav för vägar, gator, gång- och cykelbanor, tunnel- banor och spårvägar (byggregler). Inom ett år efter det att vägpro- jektet tagits i bruk ska dessutom en trafiksäkerhetsgranskning genom- föras där verkligt utfall ska beaktas särskilt, såsom trafikanternas beteende och vägens funktionalitet.

Efter varje genomförd trafiksäkerhetsgranskning ska granskaren upprätta en granskningsrapport. Rapporten ska innehålla en beskriv- ning av avvikelser i förhållande till gällande väg- och trafiklagstift- ningen och de egenskapskrav som rör säkerhet vid användning av vägar. Väghållaren ska skicka rapporten till Transportstyrelse. I en bilaga till rapporten ska väghållaren redovisa hur avvikelserna och rekommendationerna har beaktats.219

Det är Transportstyrelsen som utövar tillsyn över vägsäkerhets- lagen och de föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.220 Transportstyrelsen får meddela de förelägganden som behövs för att lagen och föreskrifterna ska följas.221 Transportstyrelsens beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.222

8.4Internationell utblick

8.4.1Inledning

Nedan beskriver vi översiktligt hur byggprocessen är utformad i Danmark, Finland, Norge och Tyskland.223 Framställningen syftar till att något belysa hur kontrollfrågorna behandlas i dessa länder,

218Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vägsäkerhet, TSFS 2021:123, se bland annat 19–22 och 24–25 §§.

2199 § TSFS 2021:3.

22011 § vägsäkerhetslagen (2010:1362) och 3 § vägsäkerhetsförordningen (2010:1367).

22112 § vägsäkerhetslagen (2010:1362).

22213 § vägsäkerhetslagen (2010:1362).

223Om inte något annat anges baseras beskrivningen på betänkandet Modernare byggregler – förutsägbart, flexibelt och förenklat (SOU 2019:68), s. 388–392, och på Boverkets rapport Under- sökning av frågor med anledning av takraset i Tarfalahallen (Rapport 2022:1), s. 39–47.

167

Krav på kontroll av de tekniska egenskapskraven

SOU 2023:70

främst för de tekniska egenskapsområdena bärförmåga, stadga och beständighet och säkerhet i händelse av brand. Vi beskriver också vilka underhållskrav och kontroller som tillämpas i Danmark, Finland och Norge under förvaltningsskedet, dock inte i fråga om ventila- tion, motordrivna anordningar och kontroller som utförs inom ramen för brandinspektioner av räddningstjänsten.

Vår framställning tjänar som inspiration för våra överväganden och förslag i kapitel 11 och 12. Den gör inte anspråk på att vara ut- tömmande.

Kontrollsystemen för efterlevnad av tekniska krav i dimensioner- ings- och utförandeskedet i Danmark, Finland, Norge och Tyskland baseras på liknande principer, men har skillnader på detaljnivå. Samt- liga fyra länder ställer krav på kontroll och kompetens utifrån dels befarade konsekvenser vid ras, dels konstruktionens komplexitet. Samtliga fyra länder ger bärförmåge- och brandkontroller särskild status i regelverken.

8.4.2Kontroll under byggprocessen

Danmark

Krav på bygglov

I Danmark är det kommunerna som beslutar om bygglov, om att få påbörja ett byggprojekt och om tillstånd att få ta byggnadsverk i bruk.224 Vid prövning av bygglov ska kommunen bedöma om bygg- åtgärderna överensstämmer med gällande krav. Skulle bedömningen av de tekniska handlingarna kräva utlåtande från en särskild sak- kunnig kan kommunen, på begäran av sökanden, utse en sådan på den sökandes bekostnad.225 Vem som kan vara en särskild sakkunnig eller vad denne ska ha för kunskaper är generellt inte definierat, liksom inte heller vilka typer av discipliner som kan vara aktuella. Den särskilda sakkunniga ska vara en fysisk person, inte ett företag.

2241 kap. § 3, § 7, § 15, § 35, § 38 och § 43 Bekendtgørelse om bygningsreglement 2018 (BR18).

2251 kap. § 43 punkten 3 BR18.

168

SOU 2023:70

Krav på kontroll av de tekniska egenskapskraven

Certifierade konstruktörer och brandrådgivare

När det gäller projektering och utföranden av konstruktioner och brandskydd behöver den sökande eller fastighetsägaren anlita en certifierad konstruktör respektive certifierad brandrådgivare som in- för byggstart ska ge en redogörelse av hur kontrollarbetet planerats, hur projektet bör klassificeras med mera.226

En konstruktör eller en brandkonsult kan ansöka om certifiering på tre olika nivåer. Certifieringen beror bland annat på personens utbildning och erfarenhet.227 Vilken nivå som fordras för vilka pro- jekt styrs genom att den planerade byggåtgärden klassificeras utifrån givna kriterier. Det är de certifierade som i det enskilda fallet föreslår hur byggåtgärderna ska klassificeras. Kommunen bedömer om för- slaget överensstämmer med kriterierna. För mer komplexa byggåt- gärder kan krav ställas på att den certifierade konstruktören eller brandrådgivaren ska kontrolleras av ytterligare en konstruktör eller brandrådgivare med särskild certifiering för ett sådant uppdrag.228

Krav på kontroller

En certifierad konstruktör eller brandrådgivare ska vid byggprojekt förknippade med medelmåttiga risker utföra ordinarie kontroller. Det innebär att den certifierade konstruktören eller brandrådigvaren antingen själv ska projektera eller utöva löpande kontroll av pro- jekteringen. Därutöver ska kontroll utföras av person som inte med- verkat i framtagningen av handlingarna.229

Vid uppförande av särskilt riskfyllda byggnader finns det krav på särskild kontroll eller höjda kompetenskrav för kontrollen. Särskilda kontroller av utförandet ska göras i stigande omfattning beroende på projektets klass för komplexitet och risker.230 Den certifierade

2261 kap. §§ 16–23 BR18.

227§§ 11–14 och §§ 18–21 Bekendtgørelse om certificeringsordninger for dokumentation af tekniske forhold i bygningsreglementet (BEK nr 1304 af 17/06/2021).

228§ 11, § 14, § 18 och § 21 Bekendtgørelse om certificeringsordninger for dokumentation af tekniske forhold i bygningsreglementet (BEK nr 1304 af 17/06/2021), samt §§ 526–527 Bekendt- gørelse om bygningsreglement 2018 (BR18) samt B4 (5) i dansk nationell bilaga till DS/EN- 1990, DS/EN 1990 DK NA:2021 s. 11.

229§ 17, § 21, § 489, § 493, § 526 och § 528 inklusive vejledningar i Bekendtgørelse om bygnings- reglement 2018 (BR18) samt § 12 Bekendtgørelse om certificeringsordninger for dokumen- tation af tekniske forhold i bygningsreglementet (BEK nr 1304 af 17/06/2021). Dokumen- tation och kontroll av bärande konstruktioner, Aalborg universitet.

230Bilag 3, Tabel 2b Bekendtgørelse om certificeringsordninger for dokumentation af tekniske forhold i bygningsreglementet (BEK nr 1304 af 17/06/2021).

169

Krav på kontroll av de tekniska egenskapskraven

SOU 2023:70

kontrollanten ska då utföra kontroller, utöver ordinarie kontroller, vid uppförande av exempelvis byggnader och sjukhus som var för sig överstiger ett visst antal våningar, industrier med risk för särskilt allvarliga samhällskonsekvenser, byggnader med stora spännvidder för sport, konsert, teater, biograf med mera samt läktare.231 Vid sär- skilt riskfyllda byggnader får den certifierade kontrollanten inte vara ekonomiskt eller organisatoriskt förbunden till organisationen som deltagit i upprättandet av handlingarna.

Kontroll av bärförmåga och brandsäkerhet

För att uppfylla kravet på bärförmåga ställs kraven på kontroll och kompetens utifrån befarade konsekvenser vid ras och konstruk- tionens komplexitet. Vid utformning, utförande och underhåll av konstruktioner och byggnadselement ska bland annat hänsyn tas till att det inte finns skador på personer och byggnader, att det inte finns någon risk för människors hälsa på grund av att strukturerna miss- lyckas och att det måste uppnås tillfredsställande förhållanden för funktion och hållbarhet.232

Det finns tre nivåer för omfattning av kontroll av dokumentation för dimensioneringskontroll: minimum, utvidgad och maximum.233 Nivåerna baseras på konsekvens och komplexitet. Konstruktionens komplexitet delas in i antingen enkel eller komplex konstruktion.234 Därutöver ska erfarenhet av konstruktionstypen bedömas som antingen traditionell konstruktion eller okonventionell konstruktion. Vidare sker en insortering i en av fyra konstruktionsklasser.235 Inplacer- ingen i en konstruktionsklass beror på byggnadens konsekvensklass, som är ett mått på bland annat ekonomiska och miljömässiga kon- sekvenser vid brott i konstruktionen.236 Konstruktionsklassen avgör sedan behovet av kontroll i fråga om omfattning, självständighet och kompetens.237 Kommunen beslutar om klassificering i en konstruk-

231B4(4) och (5) i dansk nationell bilaga till DS/EN-1990.

23215 kap. § 340 BR18.

23330 kap. § 527 BR18.

23426 kap. § 487 BR18.

23526 kap. § 489 BR18.

236Eurokod (0) Grundläggande dimensioneringsregler för bärverk och Tekniska Högskolan i Lunds rapport Offentliga kontrollsystem i den svenska byggprocessen i jämförelse med några andra länder s. 14.

237Konstruktionsklasser (§ 485–§ 489), vägledning, Bolig- och Planstyrelsen.

170

SOU 2023:70

Krav på kontroll av de tekniska egenskapskraven

tionsklass utifrån uppgifter och underlag för klassificering i bygg- nadsklass vilket anges i ansökan om bygglov.

En byggnad klassificeras i en av fyra brandklasser. Klassificeringen görs på grundval av konstruktionens riskklass och den valda meto- den för att dokumentera brandsäkerhet. Riskklassen fastställs och baseras på konstruktionens risk, användning och komplexitet. Meto- den för dokumentation av brandsäkerhet kan bland annat bestäm- mas på grundval av brandteknisk dimensionering.238

För bärande konstruktioner och brandförhållanden finns tre olika nivåer för hur pass oberoende kontrollen behöver utföras: egenkon- troll, oberoende kontroll och tredjepartskontroll. Egenkontrollen utförs av samma person som har utarbetat dokumentationen.239 Den oberoende kontrollen utarbetas av någon som inte har deltagit i arbetet med dokumentationen för byggnadens brandsäkerhet eller utformningen av de bärande strukturerna.240 Tredjepartskontrollen utförs av en person som varken är direkt eller indirekt ekonomiskt eller organisatoriskt kopplad till företaget eller organisationerna som är involverade i utarbetandet av dokumentationen för byggnadens brandsäkerhet eller utformningen av de bärande konstruktionerna.241 Nivån för kontroll av dokumentation för bärande konstruktioner bestäms av klassificeringen av byggnaden och för brandförhållanden bestäms det av vilken brandklass byggnaden klassificeras i. Omfatt- ningen av kontrollen kan utföras med minsta kontroll, utvidgad kon- troll eller maximal kontroll.242

Tillstånd att ta byggnadsverket i bruk

Bygglovspliktiga byggnadsverk får inte tas i bruk innan kommunen har gett tillåtelse till det. Som underlag för beslutet ska sökanden presentera slutdokumentation som bland annat utgörs av slututlåt- anden från den certifierade konstruktören och den certifierade brand- rådgivaren. Kommunen ska inför beslutet kontrollera att slutdoku- mentationen är komplett.

238Kap. 27 §§ 490–493 BR18.

239Kap. 30 § 526 BR18.

240Kap. 30 § 526 BR18.

241Kap. 30 § 526 BR18.

242Kap. 30 § 527 BR18.

171

Krav på kontroll av de tekniska egenskapskraven

SOU 2023:70

För större byggnadsverk, större än villor, ska kommunen i tio pro- cent av ärendena göra en mer djupgående kontroll av slutdokumen- tationen. Kommunen avgör själv hur omfattande och djupgående kontrollen ska vara samt på vilket sätt ärendena ska väljas ut.243

Finland

Tillstånd för byggande och tillsyn

I Finland är det kommunerna som beslutar om tillstånd att bygga och som ansvarar för tillsynen av byggprocessen. Byggherren ska se till att byggnaden planeras och byggs i enlighet med gällande bestäm- melser, föreskrifter och beviljat tillstånd.244

Kommunen bedömer i varje projekt om byggherren kan antas ha tillräckliga förutsättningar för att genomföra aktuellt projekt i över- enstämmelse med gällande krav och om involverade arbetsledare och projektörer inom vissa discipliner uppfyller formella behörighetskrav. Byggherren ska redovisa sin projektorganisation som underlag för denna bedömning. Kommunen bestämmer upplägg och omfattning av tillsynen i varje projekt.

Komplexa byggprojekt

Mer komplexa byggprojekt ska ha en så kallad huvudprojekterare som ansvarar för projekteringen samt en ansvarig arbetsledare som ansvarar för utförandena på plats.245 Huvudprojekteraren ska anges i bygglovsansökan.246 Den ansvariga arbetsledaren ska se till att bygg- nadsarbetet utförs i enlighet med ritningarna, att behövliga utred- ningar har utförts av risker och skadliga konsekvenser, att kommu- nens inspektioner begärs i tid, att det på arbetsplatsen finns behövliga detaljritningar, att eventuella oförutsedda saker eller ändringar proto- kollförs och förmedlas till aktuella projektörer för godkännande.247

243Kap. 1 § 46 BR18.

24417 kap. 119 § markanvändnings- och bygglagen (132/1999).

24517 kap. 120 a § och 17 kap.122 § markanvändnings- och bygglagen.

24617 kap. 120 g § markanvändnings- och bygglagen.

24712 kap. 73 § markanvändnings- och byggförordning (895/1999).

172

SOU 2023:70

Krav på kontroll av de tekniska egenskapskraven

Arbetsledningsuppgifter uppdelas efter svårighetsklass

Arbetsledningsuppgifterna är uppdelade i olika svårighetsklasser: sedvanlig, ringa eller exceptionellt krävande arbetsledningsuppgift.248

Granskning av byggnadsarbete

Kommunen kan på ansökan tillåta att den som påbörjar ett bygg- projekt eller en sakkunnig som är anställd hos denne granskar att byggnadsarbetet överensstämmer med beskrivningarna.249 För särskilt riskfyllda byggnader krävs att en för projektet utomstående person utför kvalitetssäkring. Krav på kontroll och kompetens ställs utifrån befarade konsekvenser vid ras och konstruktionens komplexitet.250

Kommunens bedömningar baseras på byggherrens redovisade handlingar och minst ett inledande möte med byggherren, huvud- projekteraren och den ansvarige arbetsledaren.251 Vid det inledande mötet, eller inför bygglovet, avtalar kommunen och byggherren om vem som ansvarar för olika byggskeden och vilka som ska genomföra inspektioner i de olika arbetsskedena. Dessa utsedda personer enligt avtalet bekostas av byggherren och de ska verifiera sina inspektioner i ett gemensamt inspektionsprotokoll som byggherren har ansvaret för. I protokollet ska det också lämnas en motiverad anmärkning om byggarbetet avviker från bestämmelserna om byggande.252

Kommunens tillsyn

Kommunen kan i tillståndet för byggandet bestämma att myndig- hetssyn ska ske för att övervaka byggnadsarbetet i utförandeskedet, till exempel grundbottensyn och konstruktionssyn. Vid inspektionen av byggarbetsplatsen ska en eller flera tjänstemän från kommunen, den som påbörjar byggprojektet eller dennes representant och den ansvarige arbetsledaren närvara. Projektör och arbetsledare ska också närvara om deras sakkunskap behövs vid synen. Om en syn ger anledning till en anmärkning ska kommunen besluta om behövliga

24817 kap. 122 b § markanvändnings- och bygglagen och regeringens proposition till riksdagen, RP 139/2022 rd.

24920 kap. 150 b § markanvändnings- och bygglagen.

2507 § Miljöministeriets förordning om bärande konstruktioner, 477/2014.

25117 kap. 121 § markanvändnings- och bygglagen.

25220 kap. 150 f § markanvändnings- och bygglagen.

173

Krav på kontroll av de tekniska egenskapskraven

SOU 2023:70

åtgärder och inom vilken tid ett missförhållande eller ett fel ska av- hjälpas.253

Kommunens tillsyn av byggprocessen inleds när åtgärder på- börjas och upphör i och med en obligatorisk slutlig syn på plats av kommunen.254 Slutsynen kan genomföras när den som har påbörjat byggprojektet har meddelat kommunen bland annat att byggnads- arbetet har slutförts i enlighet med bygglovet och gällande krav och att de syner och inspektioner som kommunen beslutat om har ut- förts och de åtgärder som där beslutats har vidtagits.255 Vid den slutliga synen stäms anteckningarna i inspektionsprotokollet av och en byggnad eller en del av den får inte tas i bruk förrän kommunen vid slutsynen har godkänt den för ibruktagande. Vid slutsynen ska kommunen upprätta ett protokoll.256

Norge

Bygglov

I Norge är det kommunen som beviljar bygglov och som har det pri- mära ansvaret för tillsynen över byggprocessen. Bygglovet kan delas in i ett ramtillstånd och sedan ett eller flera starttillstånd för olika del- projekt.

Byggherrens ansvar kan överföras

Byggherren ansvarar som huvudregel för att ett byggprojekt följer gällande bestämmelser.257 För lovpliktiga mer omfattande åtgärder ska byggherren överföra hela eller delar av sitt ansvar till så kallade ansvariga företag avseende ansökan, projektering, utförande och kon- troll. Det överförda ansvaret går tillbaka till byggherren om det av någon anledning har upphört.258 För att kunna bli ett ansvarigt före-

25320 kap. 150 § markanvändnings- och bygglagen och Tekniska Högskolan i Lunds rapport Offentliga kontrollsystem i den svenska byggprocessen i jämförelse med några andra länder, s. 19.

25420 kap. 149 § markanvändnings- och bygglagen.

25520 kap. 153 § markanvändnings- och bygglagen.

25620 kap. 153 § markanvändnings- och bygglagen.

257Kap. 23 § 23-2 och kap. 23 § 23-1 lov 27 juni 2008 nr 71 om planlegging og byggesaksbehand- ling (plan- og byggningsloven).

258Kap. 20 § 20-3 och 4 samt kap. 23 § 23-1 plan- og byggningsloven och Forskrift om byggesak (byggesaksforskriften), kap. 12, § 12-1 samt Byggesaksforskriften (SAK10) med veiledning, kap. 12, § 12-1.

174

SOU 2023:70

Krav på kontroll av de tekniska egenskapskraven

tag måste det uppfylla ett antal kriterier rörande till exempel utbild- ning och erfarenhet för personer i operativ ledande ställning samt kvalitetssäkringssystem för verksamheten.

Byggherren ska ge förslag på ansvariga företag och ange deras ansvarsområden till kommunen för bedömning i varje enskilt pro- jekt. Alternativt kan projekterings- och entreprenadföretag ansöka om så kallade centrala godkännanden för olika verksamheter inom områdena ansvarig sökande, ansvarig projektör, ansvarig utförare, oberoende projekteringskontrollant och oberoende utförandekon- trollant.259 För att få ett centralt godkännande ska krav uppfyllas lik- nande den kommunala bedömningen i enskilda fall. Därutöver görs även kontroll av företagets skatteinbetalningar, försäkringar, arbets- tagarvillkor med mera. Godkännandena medger automatiskt ansvars- behörighet i samtliga kommuner inom aktuellt verksamhetsområde. Godkännandet gäller för tre år i taget.

Kontroll av bärförmåga

För att uppfylla kravet på bärförmåga finns krav på kontroll och kompetens utifrån dels befarade konsekvenser vid ras, dels kon- struktionens komplexitet. Boreonde på konsekvensklass specificeras noggranna krav på kontroll av projektering som utförande. För dimensioneringskontroll specificeras vilken självständighet kontrol- lanten ska ha, vilket i sin tur beror på konsekvens och komplexitet.

Oberoende kontroll

Krav på oberoende kontroll ställs på viktiga och kritiska områden som till exempel konstruktionssäkerhet och brandsäkerhet. Kravet innefattar områden där fel förekommer frekvent, är av samhällelig betydelse eller där konsekvenser av fel är stora. Kontrollen ska ut- föras av en part som inte får ha någon juridisk, personlig och ekono- misk anknytning som kan påverka kontrollen. Detta gäller i förhåll- ande till de företag som projekterar eller utför arbetet som ska kon-

259Kap. 23 § 23-3–7 plan- og byggningsloven.

175

Krav på kontroll av de tekniska egenskapskraven

SOU 2023:70

trolleras. Kontrollföretaget ska också vara en annan juridisk enhet än det företag som utför det arbete som ska kontrolleras.260

Vid byggnation av särskilt riskfyllda byggnader gäller regler om extra kontroll eller höjda kompetenskrav. Ett kontrollupplägg ska specificeras i det enskilda fallet när det handlar om kvalitetskontroll av bärande konstruktioner i exempelvis kärnkraftverk, dammkon- struktioner och marin petroleumindustri. Kvalitetssystemet ska bland annat specificera krav på kontrollåtgärder.

Kommunens tillsyn

I byggskedet utövar kommunen tillsyn över att utförda åtgärder genomförs i enlighet med givna tillstånd och bestämmelser. Kom- munen bedömer tillsynens omfattning.261 Kommunen kan också kräva oberoende kontroller av utvalda moment både för projektering och produktion i syfte att säkerställa liv, hälsa och säkerhet.262 Kommu- nen får utföra besiktningar när som helst under byggtiden.263 Till- synen upphör när kommunen har utfärdat en så kallad färdigattest, men har rätt att upp till fem år därefter kräva att avvikelser från bestämmelserna avhjälps.264 Ett beslut om färdigattest baseras på doku- mentation från de ansvariga företagen samt de eventuella oberoende kontrollerna. Även vid åtgärder som inte är slutförda kan tillfällig färdigattest beviljas, med byggsanktionsvillkorad tidsgräns för när kvarstående åtgärder ska vara slutförda.

Tyskland

På delstatsnivå i Tyskland finns en mönsterbyggordning (muster- baurordnung) som utgör en förlaga för de tekniska byggbestäm- melserna i respektive delstat. Den är upprättad av alla 16 delstater tillsammans och uppdateras, antas och offentliggörs kontinuerligt vid en byggnadsministerkonferens, där alla delstater är representerade. Syftet med mönsterbyggordningen är att göra reglerna enhetliga och

260Tekniska Högskolan i Lunds rapport Offentliga kontrollsystem i den svenska byggprocessen i jämförelse med några andra länder, s. 11.

261Kap. 25 § 25-1 plan- og byggningsloven.

262Kap. 25 § 25-2, § 25-4 plan- og byggningsloven.

263Kap. 25 § 25-2 plan- og byggningsloven.

264Kap. 25 § 25-2, kap. 23 § 23-3, 7 stycket om plan- og byggningsloven.

176

SOU 2023:70

Krav på kontroll av de tekniska egenskapskraven

ge vägledning och rekommendationer utan att vara en bindande.265 Alla delstaters byggordningar (bauordnungen) bygger på mönster- byggordningen.

En delstats byggordning, med anslutande föreskrifter, innehåller byggregler som är reglerna för konstruktion. Byggreglerna syftar till att säkerställa att byggnader konstrueras på ett sådant sätt att allmän säkerhet eller ordning, särskilt liv och hälsa, inte äventyras.266 Detta inkluderar också underhåll eller ändring av användning.267 För detta ändamål finns byggnadsnämnder (understa byggrättsmyndigheten- Untere Baurechtsbehörden) som är administrativa myndigheter med ansvar för bygglovsförfarandet och för byggnadstillsynen (bygg- kodsförfarandet) i Tyskland. Byggkodsförfarandet ska avvärja att över- trädelser av offentliga byggregler sker eller som redan har skett.268

I byggordningen fastställs också regler för de förfaranden som är tillämpliga på uppförande av konstruktioner och vilka projekt som är undantagna från förfarandena. Tyngdpunkten i byggreglerna är bland annat grundläggande krav för utförandet av konstruktioner och de viktigaste delarna av byggnaden (till exempel stabilitet och brandskydd).269

I byggordningen finns föreskrifter för dem som är involverade i byggandet. Som ett exempel på byggordningar beskrivs i det följande innehållet av byggordningen från delstaten Baden-Württemberg. Byggherren (Bauherr) och de andra parterna, författare för arkitekt- och bygghandlingar (Entwurfsverfasser), i det följande kallat för- fattare, entreprenörer (Unternehmer), byggledare (Bauleiter) och bygg- nadsnämnden, inom ramen för sina verksamhetsområden, ansvarar för att de offentligrättsliga bestämmelserna följs vid uppförandet av en byggnad.270

Byggherren ska utse en lämplig författare för arkitekt- och bygg- handlingar, lämpliga entreprenörer och en byggledare vid byggpro- jekt som är tekniskt särskilt svåra eller särskilt omfattande. Bygg- herren ansvar för att tillhandahålla de bevis och handlingar som krävs

265https://www.bauprofessor.de/musterbauordnung-mbo/, besökt den 27 april 2023.

266https://mlw.baden-wuerttemberg.de/de/bauen-wohnen/baurecht/bauordnungsrecht, besökt den 31 augusti 2023.

267https://www.juraforum.de/lexikon/bauaufsichtsbehoerde, besökt den 18 april 2023.

268https://www.juraforum.de/lexikon/bauaufsichtsbehoerde, besökt den 20 april 2023.

269https://mlw.baden-wuerttemberg.de/de/bauen-wohnen/baurecht/bauordnungsrecht, besökt den 19 april 2023.

270Del 7, § 41 landesbauordnung för Baden-Württemberg.

177

Krav på kontroll av de tekniska egenskapskraven

SOU 2023:70

för att uppfylla kraven i lagen.271 Det är författarens uppgift att förmå byggherren att anlita andra sakkunniga som behövs om bygg- herren inte har dessa kompetenser själv. Handlingar för att ansöka om bygglov får endast upprättades av författare som bär titeln arki- tekt eller ingenjör. För mindre åtgärder får andra personer utan titel lämna in bygglovshandlingar.272

Varje entreprenör ansvarar för att arbetet utförs i enlighet med offentligrättsliga krav och samordnas med andra entreprenörers arbete. Entreprenören ska tillhandahålla de bevis och handlingar som krävs för att uppfylla kraven. Entreprenören ska också uppmana byggherren att anlita andra sakkunniga experter där det behövs om entreprenören inte själv har kompetensen och samordna dessa experter. Byggnadsnämnden kan kräva bevis från entreprenören och experter där ett byggnadsverks säkerhet kräver särskild kompetens och sak- kunskap eller speciell utrustning.273

Byggledaren ska kontrollera att det som byggs uppfyller alla offent- ligrättsliga föreskrifter och följer arkitekt- och bygghandlingar. Byggledaren ska upprätthålla säkerhet på byggplatsen. Vidare ska byggledaren säkerställa en säker sammankoppling av entreprenörer- nas arbete och att entreprenörernas ansvar förblir opåverkat. Saknar byggledaren erfarenhet och sakkunskap ska denne förmå byggherren att anlita lämpliga fackbyggledare. Huvudbyggledaren ansvarar för samordning av alla byggledarna.274

På byggnadsnämnden ska det finnas minst en sakkunnig inom myndigheten som har examen inom arkitektur- eller inom ingen- jörsvetenskapen.275 Byggnadsnämnden får ge sakkunniga i uppdrag att genomföra granskning och godkännande. De personer som har anförtrotts tillsynsuppgifter har för sin tillsyn rätt att få tillträde till mark och byggnader.276

271Del 7, § 42 landesbauordnung för Baden-Württemberg.

272Del 7, § 43 landesbauordnung för Baden-Württemberg.

273Del 7, § 44 landesbauordnung för Baden-Württemberg.

274Del 7, § 45 landesbauordnung för Baden-Württemberg.

275Del 7, § 46 landesbauordnung för Baden-Württemberg.

276Del 7, § 47 landesbauordnung för Baden-Württemberg.

178

SOU 2023:70

Krav på kontroll av de tekniska egenskapskraven

8.4.3Kontroll under förvaltningsskedet

Danmark

Det finns ett allmänt krav på underhåll av tekniska egenskaper av- seende bärförmåga i Danmark. Konstruktioners drift, kontroll och underhåll ska utföras så att de alltid överensstämmer med relevanta bestämmelser.277 Det finns också särskilda underhållskrav som gäller hissar, ventilationssystem och värmeanläggningar.278

I Danmark finns det inte något generellt krav på återkommande kontroller av byggnadsverk.279

Finland

I Finland riktar sig kravet på underhåll till byggnadsverkets ägare. En byggnad och dess omgivning ska hållas i sådant skick att den hela tiden uppfyller kraven på bland annat säkerhet och användbarhet.

Vid användning och underhåll av en byggnad ska också syftet med byggnadsskyddet beaktas. Byggnadens ägare ska övervaka i vilket skick de konstruktioner är som är viktiga med tanke på bygg- nadens bärförmåga. Om skyldigheten att underhålla en byggnad försummas kan kommunen bestämma att byggnaden ska repareras eller dess omgivning snyggas upp. Vid en uppenbar fara för säker- heten ska kommunen bestämma att byggnaden ska rivas eller använd- ningen av den förbjudas. Innan en uppmaning om reparation lämnas kan kommunen bestämma att ägaren ska företa en undersökning om byggnadens skick för att utreda vilka reparationer som är uppenbart oundgängliga med tanke på hälsa eller säkerhet.280 Kommunen får i beslut förelägga den som inte inom utsatt tid rättar till det som har försummats. Ett förbud eller förordnande som kommunen beslutat om kan förenas med vite eller hot om att den åtgärd som inte vid- tagits utförs på den försumliges bekostnad.281 I Finland finns det inte krav på återkommande kontroller av byggnadsverk.

277Kap. 15 § 357 BR18.

278Kap. 10 § 242 och kap. 22 § 420 BR18 samt kap. 5 § 21 BEK nr 541 22.05.2017.

279Kap. 5 § 14 BR18.

28022 kap. 166 § markanvändnings- och bygglagen.

28124 kap. 182 § markanvändnings- och bygglagen.

179

Krav på kontroll av de tekniska egenskapskraven

SOU 2023:70

År 2015 infördes en skyldighet för ägare av vissa hallbyggnader att senast 2019 göra en engångskontroll av hallens konstruktion. Skyldigheten omfattade hallkonstruktioner med minst 15 meter spänn- vidd avsedda för bland annat idrottsverksamhet, handel och djur- hållning. Lagen innebar att ägaren skulle anlita en kvalificerad sak- kunnig för bedömning av om det fanns fel eller brister som skulle kunna leda till att hallen helt eller delvis rasade. Vid behov skulle den sakkunnige också ge rekommendationer om underhållsåtgärder och en tidplan för detta.282

Norge

Det finns ett allmänt krav på underhåll av byggnadsverk i Norge. Ägaren eller den som är ansvarig ska hålla byggnadsverk i gott skick, så att det inte finns någon betydande olägenhet eller risk för person-, egendoms- eller miljöskada.283

Om ägaren eller verksamhetsutövaren försummar sin skyldighet får kommunen besluta om åtgärder för att avvärja risk för skada eller väsentlig olägenhet. Ägaren eller verksamhetsutövaren ska under- rättas innan ett föreläggande meddelas.284 Ett byggnadsverk som med- för en omedelbar risk för skador på person, egendom eller miljö, kan kommunen besluta om omedelbart skydd. Ett sådant beslut får med- delas utan att ägaren eller verksamhetsutövaren underrättas.285 Vid behov kan kommunen också besluta att verksamhetsutövaren ska upphöra med användningen med omedelbar verkan.286

Vidare kan kommunen förelägga ägaren eller verksamhetsutöva- ren att riva och ta bort konstruktioner eller installationer som är i sådant skick att det finns risk för skada på eller betydande olägenhet för personer, egendom eller miljö och byggnadens skick kräver bety- dande ändringar eller anläggningens skick behöver bytas ut. Ägaren eller verksamhetsutövaren ska underrättas innan ett föreläggande med- delas. I föreläggandet ska anges en tidsfrist för att försätta byggnaden eller installationen i ett sådant skick att det inte längre finns risk för skada eller betydande olägenhet. Ett beslut om föreläggande kan ge

282Lag 300/2015 om bedömning av den strukturella säkerheten hos byggnader med stor spännvidd.

283Kap. 31 § 31-1 planlegging og byggesaksbehandling.

284Kap. 31 § 31-7 planlegging og byggesaksbehandling.

285Kap. 31 § 31-8 planlegging og byggesaksbehandling.

286Kap. 32 § 32-4 planlegging og byggesaksbehandling.

180

SOU 2023:70

Krav på kontroll av de tekniska egenskapskraven

tillstånd till rivning.287 Kommunen får endast fatta beslut om före- lägganden om förbättringen avsevärt förbättrar byggnadsverkets funk- tion och vägande skäl för till exempel allmän utformning, miljö och säkerhet anger detta. Vid bedömningen av om ett föreläggande om rättelse ska meddelas ska vikt läggas vid kostnaderna för att följa föreläggandet, antalet användare, de faror eller nackdelar som an- vändarna utsätts för samt avståndet mellan det faktiska tillståndet och de tillämpliga kraven.288

I Norge finns det inte krav på återkommande kontroller av bygg- nadsverk.

287Kap. 31 § 31-10 planlegging og byggesaksbehandling.

288Kap. 31 § 31-12 planlegging og byggesaksbehandling.

181

9Problem- och bakgrundsbeskrivning

9.1Inledning

Denna problembeskrivning avser byggprocessen och förvaltnings- skedet. Vad avser problem och bakgrund rörande de frågor om certi- fiering och ackrediterad kontroll som vi har att utreda framgår det i kapitel 13.

Som redogörs i kapitel 2 innebär första delen av vårt uppdrag att föreslå viss förstärkt byggkontroll. Behovet av att stärka dagens kon- trollsystem är konstaterat i och med vårt uppdrag och behöver inte i sig utredas. Den fråga som vi har att ta ställning till i denna del är hur en förstärkt byggkontroll lämpligen bör införas.

När det gäller den andra delen av vårt uppdrag ska vi som nämnts i kapitel 2 utreda om det är motiverat att införa kontroll i förvalt- ningsskedet och i så fall hur den kontrollen lämpligen bör införas.

Våra förslag får inte i onödan försvåra eller försena byggprocessen, byggandet eller förvaltningen. Exempelvis får inte onödiga kostnader uppstå för dessa processer, för plan- och byggregleringen eller för branschen.

För att identifiera vilken förstärkt kontroll som är motiverad har

vibedömt att det finns behov av att identifiera hur och när grova byggnadstekniska fel uppstår samt hur kontrollsystemet tillämpas för upptäckt och avhjälpande av sådana fel.

Eftersom det saknas heltäckande statistisk kring den typ av fel som riskerar att orsaka allvarliga personskador så utgår vi från all- mänt tillgänglig information om inträffade olyckor, utredningar om och granskningar av kontrollsystemet. För att urvalet av olyckor och risksituationer ska vara så uttömmande som möjligt har vi använt följande kriterier:

183

Problem- och bakgrundsbeskrivning

SOU 2023:70

händelsen ska ha inträffat efter den 2 maj 2011 då PBL trädde i kraft, eller tidigare om omständigheterna varit sådana att händelsen likaväl hade kunnat inträffa efter den 2 maj 2011,

händelsen ska ha orsakat, varit nära att orsaka eller kunnat ha orsakat allvarliga personskador eller allvarliga störningar för sam- hället eller miljön, och

händelsen ska i huvudsak kunna härledas till byggnadsverkets tekniska egenskaper.

För att kunna utgå från ett så fullständigt underlag som möjligt har

virådgjort med vår grupp av sakkunniga och experter samt med andra aktörer genom enskilda möten. Det har resulterat i att vi företrädes- vis hämtat in underlag från forskarsamhället, polisutredningar, rap- porter som utarbetats av Statens haverikommission, Boverket och MSB samt material från branschtidskrifter med mera. Vi har även anlitat en konsult med expertis inom brandfrågor som har försett oss med underlag rörande brandolyckor.1 I ett fall har vi efter tips från en av våra experter bedömt att ett grävande reportage från en dags- tidning visat på intressanta händelser och nämnt dessa.2

Vi redogör i det följande för de moment i byggprocessen och till- synsskedet som vi funnit underlag för.

9.2Byggprocessen

9.2.1Byggherrens ansvar

Byggherrens kompetens och roll

Plan- och byggregelverket ställer inga specifika krav på byggherrens kompetens, eller på kompetensen hos byggherrens organisation. Genom en myndighetsföreskrift ställs däremot ett ospecificerat kom- petenskrav på projektörer och utförare, som endast omfattar bärför- måga, stadga och beständighet.3 Genom myndighetsföreskrifter hänvisas också till flera olika standarder vari kan utläsas en del kom- petenskrav för aktörer inom byggherrens organisation. Sådana in-

1Se avsnitt 2.3.2.

2En reportageserie i Göteborgs-Posten avses.

3Se avd. A, 21 § EKS. Kravet är ospecificerat såtillvida att det inte anges närmare vad som menas med kompetent personal eller fackmässighet.

184

SOU 2023:70

Problem- och bakgrundsbeskrivning

direkta krav är i regel utspridda och de framgår i vissa fall endast genom hänvisningskedjor till andra standarder eller regelverk, vilket kan försvåra tillämpningen.4 Här bör också tilläggas att standarder ofta tillgängliggörs för den enskilde endast mot betalning till stan- dardiseringsorganet. Standardernas tillgänglighet kan således påverka tillämpningen.

På det tekniska samrådet ska byggnadsnämnden gå igenom arbetets planering och hur det ska organiseras. Det finns ingen reglering eller vägledning i frågan om, och i så fall hur djupgående, en byggnads- nämnd behöver undersöka och bedöma byggherreorganisationens kompetens i det enskilda fallet.

Vi har genomfört en undersökning bland de tjänstepersoner som handlägger start- och slutbesked i landets kommuner, se avsnitt 9.2.4. Den visar att det varierar hur och i vilken utsträckning som kommu- nerna kontrollerar byggherreorganisationens kompetens. Vår under- sökning visar också att det sällan sker en bedömning av byggherrens organisation innan startbesked meddelas. Av svaren framgår vidare att om en bedömning genomförs sker den endast på en översiktlig nivå och är ofta personberoende. Det framgår vidare att det är mycket ovanligt att starbesked nekas på den grunden att byggherreorgani- sationens kompetens kan ifrågasättas. Att det ställs kompetenskrav i myndighetsföreskrifter samt i olika standarder har sannolikt marginell betydelse i den praktiska tillämpningen, särskilt i den mån det handlar om ospecificerade krav.

I en rapport utarbetad inom Sveriges bygguniversitet rörande personlig meritering och certifiering för ingenjörer föreslog flera professorer och andra akademiskt verksamma inom byggrelaterade områden att det borde inrättas ett meriteringssystem för ingenjörer. Kompetensnivån hos ingenjörerna skulle därigenom höjas. Kon- struktörsyrket skulle bli mer attraktivt genom att kunna erbjuda konstruktörer en tydligare karriärväg mot expertkompetens. Den höjda kompetensnivån beskrevs underlätta för byggherrar att säker- ställa kvalitet i sina upphandlingar och därmed minska omfattningen av brister i projektering och utförande. Meriteringssystemet före- slogs bygga på personcertifieringar med en kontroll- och reklamations- funktion för att hantera eventuella klagomål. I rapporten föreslogs i

4Se exempelvis avd. A, 41 § EKS som hänvisar till eurokod SS-EN 1993-1 som förutsätter an- vändning av utförandestandarden SS-EN 1090-2, som förutsätter användning av standard ISO 9712 för kvalificering och examinering av personal för svetskontroller – som behandlar kompetenskrav.

185

Problem- och bakgrundsbeskrivning

SOU 2023:70

övrigt att vissa myndigheter skulle få ett ansvar för att reglera ingen- jörernas verksamhet likt Socialstyrelsen reglerar läkares verksamhet.5

Kontrollplaner är ofta undermåliga

Inför införandet av PBL fann två offentliga utredningar att det var uppenbart att systemet med kontrollplaner inte hade fungerat för att åstadkomma en förtroendeingivande kontroll.6 De föreslog att reglerna för kontrollplanens innehåll och form skulle förtydligas. Förslaget genomfördes delvis i PBL.7

År 2012 genomförde Boverket en studie av kontrollplaner som byggnadsnämnderna hade fastställt. I studien framkom att det i nästan inget fall hade angetts tydligt vad som skulle kontrolleras, hur kon- trollerna skulle ske eller vem som skulle utföra kontrollerna. Bo- verket noterade att kontrollplanerna mycket sällan hade anpassats till omständigheterna i det enskilda fallet. Vidare noterades en påtag- lig avsaknad av kontrollpunkter såvitt avsåg byggnadernas bärför- måga, stadga och beständighet.8

Enligt Kommittén för modernare byggregler varierar kvaliteten på kontrollplanerna betydligt. Detta är personberoende. Vidare har enligt kommittén försäkringsbranschen låg tilltro till kontrollplanerna. Den låga tilltron uppges bero på den höga förekomsten av byggfel.9

Det tycks finnas en utbredd osäkerhet om kontrollplanen ska omfatta projektering av byggnadsverk. Om projekteringen ska ingå är det också osäkert i vilken utsträckning som den ska ingå. Detta leder, enligt Boverket, till att riskbedömning inte görs i rätt omfatt- ning och att kontrollplanen inte anpassas till det enskilda fallet.10 Det

5Sveriges bygguniversitet (2018), System för personlig meritering och certifiering för ingenjörer inom den svenska byggsektorn, s. 3–4. Sveriges Bygguniversitet är en samarbetsorganisation som omfattar de forsknings- och utbildningsverksamheter på Chalmers, KTH, LTU och LTH som är knutna till utbildning av civilingenjörer väg- och vatten eller motsvarande.

6PBL-kommittén och Byggprocessutredningen.

7Prop. 2009/10:170 Del 1 s. 302–303. Jfr 9 kap. 9 § ÄPBL med 10 kap. 8 § PBL.

8Boverket (2014), Förstudie kontrollplan, rapport 2014:11, s. 33–34 och 37–39.

9Kommittén för modernare byggregler (2019), SOU 2019:68, Modernare byggregler – förutsägbart, flexibelt och förenklat, s. 346–347.

10Boverket (2023), Digitalisering av kontrollplaner, rapport 2023:6, s. 12 samt Statens haveri- kommission (2013), Husras på Aulingatan i Ystad, Skåne län, den 25 maj 2012, slutrapport RO 2013:03, s. 59 samt Boverket (2013), Certifierade sakkunniga – utredning av förutsättningar för och omfattning av systemet, dnr 564/2013–3, s. 14. (Rapporten är diarieförd men inte pub- licerad.) Se vidare Boverkets webbplats gällande frågor om projekteringsfasen och kontroll- planens innehåll, https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/lov-- byggande/byggprocessen/kontrollplan/kontrollplanens-innehall/, besökt den 4 oktober 2022.

186

SOU 2023:70

Problem- och bakgrundsbeskrivning

synes också vara otydligt om vad som bör ingå som egenkontroll vilket gör att vissa parts- och avtalsrelaterade frågor anges utöver eller i stället för krav enligt plan- och byggregelverket.11

Boverket har bedömt att brister rörande kontroller kan bero på att ansvaret för kontrollens utförande inte kan knytas till en viss per- son. Boverket har därför föreslagit att intygslämnare bör identifi- eras, exempelvis genom e-legitimation. Boverket har även föreslagit att det ges i uppdrag att studera hur riskbedömning vid framtagande av kontrollpunkter skulle kunna regleras samt att utreda hur kon- trollinformation kan göras enhetlig.12

Byggherrens egenkontroll har brister

Genom en lagändring den 1 januari 1995 infördes ett krav på bygg- herrens egenkontroll.13 I samband med införandet av PBL noterades att egenkontrollen behövde förtydligas. Det gällde bland annat frågor om kontrollplanens innehåll och vem som skulle göra kontrollerna.14 Den nuvarande plan- och byggregleringen synes dock ha brister rörande regleringen av egenkontrollen. Egenkontrollen uppges vara den svagaste länken i kontrollprocessen med kontroller som gene- rellt sett inte tas på allvar. Vidare uppges att ett kontrollsystem som

bygger på egenkontroll är sårbart.15

Det finns flera rapporter som pekar på att egenkontrollen genom- förs ytligt. De intyg som används för att bekräfta att kontrollen är gjord är ofta otillförlitliga och ibland utförs inte de kontroller som borde ha utförts. Det är dessutom vanligt att signering sker i efter- hand och utan att egenkontrollerna har genomförts. I praktiken kan det tyda på att egenkontrollen är verkningslös. En signatur av att en kontroll har utförts visar dessutom inte att kontrollen har utförts på ett korrekt sätt.16

11Boverket (2014), Förstudie kontrollplan, rapport 2014:11 s. 23 och 42.

12Boverket (2023), Digitalisering av kontrollplaner, rapport 2023:6, s. 6, 12–13 och 25.

13Lagen om ändring i plan- och bygglagen (1987:10), SFS 1994:852, 9 kap. 9 §, se prop. 1993/94:178, bet. 1993/94: BoU 18, rskr. 1993/94:372.

14Se förarbetena till PBL där regeringen bland annat hänvisar till att egenkontroller har olika informa- tionsvärde och till att det finns behov av att klargöra vad egenkontrollen ska avse. Prop. 2009/10:170, Del 1 s. 302–303. Jfr 9 kap. 9 § ÄPBL med 10 kap. 8 § PBL och 10 kap. 6 § PBL.

15Kommittén för modernare byggregler (2019), SOU 2019:68, Modernare byggregler – förutsägbart, flexibelt och förenklat, s. 383–384.

16Prop. 2009/10:170, Del 1, s. 308. Statens haverikommission (2021), Takras i Tarfalahallen i Kiruna, Norrbottens län, den 7 mars 2020, slutrapport RO 2021:01, s. 8, 49 och 106–107.

187

Problem- och bakgrundsbeskrivning

SOU 2023:70

De systematiska bristerna gällande egenkontrollen kan särskilt få påtagliga konsekvenser när det gäller större cisterner för farligt inne- håll. För uppförande av sådana framhålls bland annat behovet av tredjepartskontroller av projektering och utförande.17 Eventuella behov av harmoniering mellan föreskrifter avseende cisterner från Boverket, MSB och Arbetsmiljöverket bör kunna lösas inom ramen för den samverkan som myndigheter ska ha sinsemellan.18

9.2.2Kontroll genom sakkunniga

Det finns för få typer av sakkunniga

Sakkunniga finns inom de tekniska egenskapsområdena brandskydd, energi, ventilation, kulturvärden och tillgänglighet. Enligt Kom- mittén för modernare byggregler och Boverket har det ansetts vara otillräckligt. Det finns ett särskilt behov av sakkunniga inom det tekniska egenskapsområdet bärförmåga, stadga och beständighet efter- som byggnadsnämnden ska ta särskild hänsyn till risken för allvarliga personskador vid prövningen av behovet av sakkunnigkontroll.19

När det gäller behovet av sakkunniga inom de tekniska egen- skapsområdena bärförmåga, stadga och beständighet och säkerhet vid användning har Boverket bedömt att de certifikat som krävs behöver finfördelas efter nischad kompetens. Verket har för bärförmåga, stadga och beständighet sett behov av åtminstone nio typer av olika certifikat. För området säkerhet vid användning bedömer verket det

Statens haverikommission (2013), Husras på Aulingatan i Ystad, Skåne län, den 25 maj 2012, slutrapport RO 2013:03, s. 49 och 56. SP (2011), Takras vintrarna 2009/2010 och 2010/2011

Orsaker och förslag till åtgärder, rapport 2011:32, s. 28 och 91–92. Fröderberg M. (2014), The human factor in structural engineering: A source of uncertainty and reduced structural safety, s. 2, 26 och 59. Boverket (2018), Kartläggning av fel, brister och skador inom byggsektorn, rapport 2018:36, s. 10, 31, 68 och 72. Markör (2018), Uppdrag åt Boverket: Kartläggning av fel, brister och skador – djupintervjuer med branschaktörer, s. 2, 17 och 33. Uppsala brandförsvar (2021), Hållbart brandskydd, dnr RÄN-2021-00033, s. 7. Boverket (2014), Förstudie kontrollplan, rapport 2014:11 s. 23 och 42. Boverket (2019), Förstudie inför översyn och utveckling av Bo- verkets vägledning om kontrollplan enligt PBL, rapport 2019:23, s. 24–25. SBUF (2018), Säkra kostnadseffektiva stålentreprenader, projekt 13545, s. 1, 15 och 18.

17 E-post från Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet till dåvarande riksdagsman Ola Johansson (C) 2017-11-09 och till Kommittén för modernare byggregler 2017-11-08. (Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet heter nu Drivkraft Sverige.) Interpellations- debatt 14 september 2017, Interpellation 2016/17:604, Regelverk och krav på cisterner.

18 Kommittén för modernare byggregler (2019), SOU 2019:68, Modernare byggregler – förutsägbart, flexibelt och förenklat, s. 170 samt Boverkets årsredovisning 2017, s. 40.

19 Kommittén för modernare byggregler (2019), SOU 2019:68, Modernare byggregler – förutsägbart, flexibelt och förenklat, s. 333 samt Boverket (2013), Certifierade sakkunniga – utredning av förut- sättningar för och omfattning av systemet, s. 8. Se också 7 kap. 2 § PBF.

188

SOU 2023:70

Problem- och bakgrundsbeskrivning

krävs fem typer av certifierade sakkunniga. Det framförs vidare att med så pass nischade certifieringar kan det finnas risk för att endast ett fåtal personer kan och vill certifiera sig inom respektive sak- område. Certifieringsverksamheten riskerar då att inte bli lönsam och inte komma att bedrivas inom ett antal nischade sakområden. Enligt certifieringsorganen behöver omkring 100–200 personer certi- fiera sig inom ett sakområde för att certifieringsverksamheten ska bli lönsam.20

De sakkunnigas kompetens har brister

De sakkunnigas kompetensnivå uppges vara ojämn. I vissa fall upp- levs det också finnas kompetensbrist hos en del certifierade sak- kunniga.21

Boverket certifieringsföreskrifter avgör de krav som ställs för att en person ska kunna certifiera sig inom ett område. Om det å ena sidan ställs för omfattande krav av Boverket i certifieringsföreskrif- terna kommer få att kunna certifiera sig. Om det å andra sidan endast ställs för allmänna krav kommer de som certifieras inte ha tillräcklig kompetens för att utföra de kontroller som behövs. Enligt Boverket kan det därför vara svårt att ta fram balanserade certifieringsföre- skrifter, särskilt rörande bärförmåga, stadga och beständighet.22

Den sakkunniges roll i förhållande till byggherren

I PBF föreskrivs att byggnadsnämnden ska godta den sakkunniges utlåtande.23 Detta gäller även om det finns skäl att ifrågasätta ut- låtandet eller någon del av det. Det gäller också om utlåtandet bygger på en egenkontroll som utförts bristfälligt. Som exempel kan nämnas ett uppmärksammat byggprojekt rörande ett flerbostadshus i en ny- bildad bostadsrättförening. I ärendet meddelade byggnadsnämnden slutbesked som baserade sig på slutdokumentation som bland annat

208 kap. 4 § PBL. Boverket (2013), Certifierade sakkunniga – utredning av förutsättningar för och omfattning av systemet, s. 8–9, 16–17, 27 och 31. Minnesanteckningar från utredningens möte med Kiwa den 16 augusti 2023.

21Kommittén för modernare byggregler (2019), SOU 2019:68, Modernare byggregler – förutsägbart, flexibelt och förenklat, s. 329.

22Boverket (2013), Certifierade sakkunniga – utredning av förutsättningar för och omfattning av systemet, s. 9.

237 kap. 4 § PBF.

189

Problem- och bakgrundsbeskrivning

SOU 2023:70

inbegrep den sakkunniges utlåtande över brandsäkerheten.24 Efter det att byggnaden togs i bruk uppdagades sådana allvarliga brand- tekniska brister att räddningstjänsten förbjöd nyttjande av delar av byggnaden. Räddningstjänsten förelade bostadsrättsföreningen att vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna.25

Det kan vara otydligt när det krävs sakkunnigkontroll. Otydlig- heten kan leda till att byggnadsnämnden beslutar att sådan kompe- tens behövs för att utföra kontroller utan att det finns någon saklig anledning till det. Detta kan öka byggherrens kostnader för bygg- projektet, utan att kvaliteten i byggprocessen nödvändigtvis ökar. Otydlighet i behovsprövningen kan också leda för att vissa typer av sakkunniga efterfrågas så sällan att marknaden för dessa certifier- ingar självdör.26

Det finns inga krav som rör förhållandet mellan den sakkunniges roll och byggherrens roll. I praktiken anlitas den sakkunnige ofta av byggherren vilket medför att det kan finnas en beroendeställning som innebär en risk för att den sakkunnige inte vågar ifrågasätta de tekniska lösningar som byggherrens organisations har tagit fram.27

Om en sakkunnig missköter sitt uppdrag blir denne sällan av med sitt uppdrag

Tillsynen av de sakkunniga utförs av det certifieringsorgan som också har certifierat den sakkunnige. Tillsynen uppges vara otill- räcklig. Det är ovanligt att misskötsamma sakkunniga blir av med sin certifiering.28 Vidare tycks det vara otydligt hur byggherrar och bygg- nadsnämnd ska gå till väga när de råkar ut för tveksamma insatser av sakkunniga. Det framförs också att certifieringsorganen saknar in- citament att återkalla certifieringar. Härutöver påpekas behovet av tydliga varningssystem och andra frågor rörande handläggningen av

24Beslut om slutbesked från Tjörns kommun, dnr SBN 2018-001071.

25Göteborgs-Postens granskning av byggprojektet, med artiklar i tryckta upplagor 3 januari,

2och 22 februari samt 31 mars 2023. Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund, Yttrande, dnr 2020-000217 samt Räddningstjänsten Storgöteborg, Beslut om föreläggande, dnr 2023-000041.

26Boverket (2013), Certifierade sakkunniga – utredning av förutsättningar för och omfattning av systemet, s. 14.

27Kommittén för modernare byggregler (2019), SOU 2019:68, Modernare byggregler – förutsägbart, flexibelt och förenklat, s. 332–333. Se även Remissyttrande från RäddSamF rörande SOU 2019:68, Modernare byggregler – förutsägbart, flexibelt och förenklat.

28Näringsdepartementet (2018), Remissammanställning för Boverkets rapport En mer förutsäg- bar byggprocess – Förenklad kontroll av serietillverkade hus, rapport 2017:23, s. 3 och 12.

190

SOU 2023:70

Problem- och bakgrundsbeskrivning

synpunkter rörande en sakkunnig som missköter sitt uppdrag.29 Certifieringsorganens anger att inkomna klagomål på certifierade sak- kunniga ofta inte är underbyggda.30

En kontrollants roll enligt några aktörer

Forsknings- och kunskapsföretaget Energiforsk har låtit ta fram en vägledning med råd för granskning av konstruktionsberäkningar för betongkonstruktioner. Av vägledningen framgår bland annat att gransk- ningen bör planeras gemensamt av beställare, beräkningsingenjör och granskare samt att granskningsprocessen bör planeras tidigt i pro- jektet och innan beräkningsarbetet påbörjas. Vidare anges att en förut- sättning för granskningen är att granskarens kompetens är adekvat och att granskningsarbetet bedrivs objektivt och sakligt.31

En arbetsgrupp med olika byggbranschföreträdare har tagit fram råd om hur tredjepartskontroll skulle kunna genomföras vid stom- projekteringar. Av råden framgår följande.

Den som kontrollerar, granskaren, bör ha en gedigen konstruk- tionserfarenhet från både projektering och utförande, särskilt rörande aktuell konstruktionstyp. Granskaren bör tillsättas av beställaren av stomkonstruktionen och arbeta på dennes uppdrag. Granskaren bör vara oberoende i förhållande till projektören, men inte nödvändigtvis oberoende i förhållande till byggherren och dennes övriga organi- sation. En granskare bör inte ges några särskilda befogenheter utöver granskningen. Han eller hon bör dock ha en löpande anmälningsplikt till sin uppdragsgivare. Härigenom kan granskarens ansvar begränsas ifall eventuella problem med konstruktionen skulle uppdagas i fram- tiden, trots granskningen.32

Trafikverket beskriver genom ett råd att en oberoende granskares uppgift i första hand bör vara att bevaka tredje mans intressen och ge råd om i vilken utsträckning oberoende granskare behövs. Den oberoende granskaren behöver ha gedigen teknisk erfarenhet, sär-

29Kommittén för modernare byggregler (2019), SOU 2019:68, Modernare byggregler – förutsägbart, flexibelt och förenklat, s. 332–335.

30Se minnesanteckningar från våra möten med Rise den 23 maj 2023 samt Kiwa den 16 augusti 2023.

31Energiforsk (2016), Ekström T., Gustafsson P-J., Hallgren M., Hassanzadeh M., Malm R., Nilsson L-O., Thelandersson S., Granskning av beräkningar i betongkonstruktioner, rapport 2016:259, s. 47.

32SBUF, FoU-Väst och ProDevelopment (2019), Lagerqvist O. och Jonsson R., Tredjeparts- kontroll och -granskning av stomprojektering, Förslag till instruktion, SBUF id: 13662, s. 22–23 samt Trafikverkets tekniska råd för geokonstruktioner – TR Geo 13 (TDOK 2013:0668).

191

Problem- och bakgrundsbeskrivning

SOU 2023:70

skilt avseende aktuell konstruktionstyp. Med oberoende avses att granskaren inte tidigare har deltagit aktivt i projektering eller pla- nering av det aktuella arbetet. När Trafikverket är byggherre krävs dock inte att granskaren är oberoende i förhållande till byggherren. Granskningen kan med andra ord utföras av en av Trafikverkets tek- niker. Den oberoende granskaren ska agera neutralt. Det innebär att samtliga parter i projektet ska få identisk information samtidigt.33

9.2.3Kontrollansvariga

Kontrollansvariges kompetens har brister

Det finns en spridd uppfattning att de kontrollansvarigas kompetens varierar. Kompetensbrister finns hos vissa exempelvis i fråga om vad en kontrollplan ska innehålla. En del uppges ha otillräckliga kun- skaper inom det tekniska egenskapsområdet bärförmåga, stadga och beständighet. Kontrollansvarigas insatser uppges vidare kunna vara pappersprodukter som inte bidrar till verklig kvalitet.34

Kontrollansvariges roll i förhållande till byggherrens roll

De kontrollansvarigas ansvarsområde är otydligt bland annat när det gäller vilken roll de har vid platsbesök och vad de ska kontrollera vid besöken, hur ett slututlåtande ska utformas och om signaturen i kon- trollplanen bekräftar att kontroller är utförda. Det finns en osäker- het om vad som förväntas av de kontrollansvariga, vilket kan leda till missförstånd. Vidare framförs liknande synpunkter beträffande kon- trollansvarigas beroendeställning som nyss nämnts rörande de sak- kunniga, se avsnitt 9.2.2. Som exempel kan nämnas att kontroll- ansvariga inte vågar meddela byggnadsnämnden om avvikelser från

33Trafikverkets tekniska råd för geokonstruktioner – TR Geo 13 (TDOK 2013:0668), se 1.2, C4.2, C4.3 och C.4.6.

34Kommittén för modernare byggregler (2019), SOU 2019:68, Modernare byggregler – förutsägbart, flexibelt och förenklat, s. 320–322. Rise Byggteknik, Andersson R., Utmaningar i byggandets kontrollsystem, brev till Kommittén för modernare byggregler 2017-10-27. Näringsdeparte- mentet (2018), Remissammanställning för Boverkets rapport En mer förutsägbar byggprocess – Förenklad kontroll av serietillverkade hus, N2017/06080/PBB, s. 14. Föreningen Sveriges Stads- byggares tidskrift nr 5 2018, webbplats https://stadsbyggnad.org/2018/svart-att-stoppa-usla- kontrollansvariga/, besökt den 4 oktober 2022. Innovationsföretagen, Remissvar – Innova- tionsföretagen bejakar betänkandet ”Modernare byggregler”, 2020-05-12, s. 8–9. SBUF, FoU-Väst och ProDevelopment (2019), Lagerqvist O. och Jonsson R., Tredjepartskontroll och -granskning av stomprojektering, Förslag till instruktion, SBUF id: 13662, s. 7.

192

SOU 2023:70

Problem- och bakgrundsbeskrivning

föreskrifter och villkor för åtgärderna av rädsla för att inte få fler uppdrag av byggherren. En byggherre kan också vara kontrollansvarig i eget projekt vilket kan sammanblanda ansvar eller ge intressekon- flikter.35

Ingripande om kontrollansvarig inte uppfyller sina skyldigheter

En kontrollansvarig som inte uppfyller sina skyldigheter kan ent- ledigas och få certifikatet återkallat. Ett certifikat får också återkallas om han eller hon är olämplig.36 En kommun som anser att en kon- trollansvarig inte uppfyller sina skyldigheter behöver vända sig till respektive certifieringsorgan och framföra klagomål. Kommuner upp- ges uppleva att certifieringsorganen inte bistår i hanteringen av klago- mål samt att det även finns en benägenhet inom kommunen att avstå från att framföra klagomål. Det framförs att det finns behov av var- ningssystem, förtydliganden i frågor som rör hanteringen av anmäl- ningar med mera.37

Få klagomål till certifieringsorganen

Det är få klagomål på kontrollansvariga som lämnas till certi- fieringsorganen. För ett av dem registreras högst ett 20-tal klagomål per år. Det motsvarar högst några promille av yrkeskåren. Certi- fieringsorganen kommer i sin utredning av klagomålen ofta fram till att det inte är möjligt att återkalla den kontrollansvariges certifikat. Det beror på att klagomålet inte gäller den kontrollansvariges kom- petens, erfarenhet eller lämplighet, vilket är de krav som gäller för att inneha certifikatet. Många klagomål gäller andra frågor, exempel- vis tvister om betalning. Ett certifieringsorgan kan välja att meddela en varning i stället för att återkalla eller begränsa certifikatet. En var- ning kan meddelas om ”överträdelsen” är av mindre betydelse. Var- ningen noteras inte officiellt på en webbplats eller liknande.38

35Kommittén för modernare byggregler (2019), SOU 2019:68, Modernare byggregler – förutsägbart, flexibelt och förenklat, s. 320–321. Boverket (2014), Förstudie kontrollplan, rapport 2014:11 s. 26.

36Se 11 kap. 35–36 §§ PBL.

37Jfr Kommittén för modernare byggregler (2019), SOU 2019:68, Modernare byggregler – förutsäg- bart, flexibelt och förenklat, s. 321–322.

38Föreningen Sveriges Stadsbyggares tidskrift nr 5 2018, webbplats https://stadsbyggnad.org/201 8/svart-att-stoppa-usla-kontrollansvariga/, besökt den 4 oktober 2022. Minnesanteckningar från utredningens möten med Rise den 23 maj 2023 och med Kiwa den 16 augusti 2023.

193

Problem- och bakgrundsbeskrivning

SOU 2023:70

9.2.4Byggnadsnämndens roll

Byggnadsnämndens kompetens har brister

Det krävs hög kompetens för att tillämpa plan- och byggreglerna. Samtidigt uppges kommunerna ofta ha hög arbetsbelastning, per- sonalbrist och många nya oerfarna medarbetare.39 Handläggarna upp- ges sakna relevant kompetens och erfarenhet för att kunna bedöma konsekvenser av vad de ser på ritningarna.40 De krav som ställs inom de elva tekniska egenskapsområdena är dessutom omfattande och en och samma handläggare kan inte ha fördjupad kunskap inom samt- liga områden.41 Det är svårt att hålla sig med en sådan personaltäthet att god kompetens kontinuerligt finns till hands i kommunen inom samtliga tekniska egenskapskrav. Det finns inte heller formella eller enhetliga kompetenskrav på kommunala handläggare.42

Vår enkät till handläggare av ärenden om start- och slutbesked i frågor som rör kompetens och hantering av underlag

Vi har genomfört en enkätundersökning riktad till kommunala hand- läggare av ärenden om start- och slutbesked. Enkäten spreds med hjälp av Föreningen Sveriges byggnadsinspektörer (FSB) och Fören- ingen Sveriges bygglovsgranskare och byggnadsnämndssekreterare (FSBS). FSB uppges ha cirka 250 medlemmar och FSBS drygt 1 000 medlemmar. Föreningarnas medlemmar är väl spridda över landet, om än inte representerade i samtliga kommuner. Handläggare av ärenden om start- och slutbesked är målgrupp för FSB. Även inom FSBS finns medlemmar som handlägger sådana ärenden. Då fören- ingarna inte har medlemmar i Stockholm i nämnvärd omfattning har enkäten skickats till Stockholms stads stadsbyggnadskontor för vidare spridning internt.

39Kommittén för modernare byggregler (2019), SOU 2019:68, Modernare byggregler – förutsägbart, flexibelt och förenklat, s. 384.

40Boverket (2014), Förstudie kontrollplan, rapport 2014:11 s. 44.

41Remissyttrande från Burlövs kommun rörande SOU 2019:68, Modernare byggregler – förut- sägbart, flexibelt och förenklat.

42E-post från Föreningen Sveriges Byggnadsinspektörer till Kommittén för modernare bygg- regler 2017-06-09.

194

SOU 2023:70

Problem- och bakgrundsbeskrivning

Två svar har sorterats bort eftersom handläggarna haft en arbets- livserfarenhet som understeg ett år, vilket vi bedömer är för kort tid i sammanhanget. I övrigt har 124 handläggare svarat. Vi samman- fattar svaren i det följande.

Omkring hälften av handläggarna arbetar i en mindre kommun, med färre än 50 000 invånare. Övriga arbetar i en större stadskommun (50 000–200 000 invånare), i en storstadskommun (mer än 200 000 invånare) eller i närliggande pendlingskommuner. Se figur 9.1.

Längden på handläggarnas relevanta arbetslivserfarenhet är jämnt fördelad mellan kort, medellång och lång arbetslivserfarenhet, se figur 9.2. I storstadskommunerna inklusive närliggande pendlings- kommuner har närmare hälften medellång relevant arbetslivserfaren- het (6–10 år).

De flesta respondenter, omkring 90 procent, har examen inom en eftergymnasial utbildning som är relevant för handläggning av start- och slutbesked, exempelvis ingenjör, arkitekt eller utbildning på yrkes- högskola. Bland dem med kort relevant arbetslivserfarenhet (1–5 år) är eftergymnasial examen ännu vanligare.

Figur 9.1 Respondenternas fördelning mellan kommuntyper

Storstäder och storstadsnära kommuner 23,4%

Mindre städer/tätorter

och

landsbygdskommuner

50,8%

Större städer och kommuner nära större stad 25,8%

195

Problem- och bakgrundsbeskrivning

SOU 2023:70

Figur 9.2 Respondenternas relevanta arbetslivserfarenhet i tid räknat

1–5 år

Mer än 10 år29,8% 35,5%

6–10 år

34,7%

Den renodlade rollen som handläggare av ärenden om start- och slutbesked, populärt kallad byggnadsinspektör, verkar inte vara så vanlig. Omkring tre fjärdedelar har nämligen svarat att de även hand- lägger lovärenden, såsom bygglov, marklov och rivningslov i varier- ande omfattning.

När det gäller handläggning av ärenden om start- och slutbesked har närmare 90 procent svarat att de oftast eller alltid handlägger sina ärenden huvudsakligen ensamma. Bland dem med kort relevant arbets- livserfarenhet (1–5 år) är det något färre.

Cirka 13 procent av handläggarna uppger att det finns mål på arbets- platsen för hur många ärenden som man förväntas handlägga och besluta, se figur 9.3. Några handläggare uppger att man förväntades besluta minst 180 startbesked per år, någon uppger fler, någon färre.

196

SOU 2023:70

Problem- och bakgrundsbeskrivning

Figur 9.3 Förekomst av kvantitativa mål på arbetsplatsen för antal start- och slutbesked som förväntas handläggas och beslutas om per år

 

Finns

Vet ej

kvantitativa mål

14,5%

12,9%

Finns ej

kvantitativa mål

72,6%

En majoritet av handläggarna uppger sig typiskt sett basera sina beslut om start- och slutbesked på ett detaljerat underlag som kon- struktionsdokumentation och produktionshandlingar när det gällde bärförmåga, stadga och beständighet samt på underlag som brand- skyddsdokumentation och utlåtande från sakkunnig när det gällde säkerhet i händelse av brand.43 När det gäller säkerhet vid använd- ning uppger majoriteten typiskt sett basera sina beslut om start- och slutbesked på arkitektritningar.

I de fall handläggarna inte begär något detaljerat beslutsunderlag så beror det dels på att man uppfattar att regelverket inte kräver det, dels på att man inte upplever att det finns behov av att gå in i detaljer när man känner tillit till byggherrens organisation. Andra anledningar har också spelat in, om än i mindre omfattning. Att begära detaljerat underlag upplevs också öka det egna ansvaret genom att man för- väntas att bedöma fler detaljlösningar. Att gå igenom detaljerat under- lag upplevs härutöver tidskrävande, varför en del handläggare väljer att prioritera ner detta till förmån för annat.

43Se krav om konstruktions- och brandskyddsdokumentation i avd. A, 29 § EKS respektive 5:12 BBR.

197

Problem- och bakgrundsbeskrivning

SOU 2023:70

De flesta handläggare svarar att de endast ifrågasätter byggherrens tekniska lösningar ibland. Handläggarna är dock mer benägna att ifrågasätta tekniska lösningar inför startbesked än inför slutbesked. När handläggarna har ifrågasatt en teknisk lösning har den vanligaste reaktionen från byggherrens sida varit att ändra lösningen. Det förekommer även att handläggarna själva ändrar uppfattning om lösningars lämplighet efter att ha fått en närmare förklaring.

Det är mycket ovanligt att start- eller slutbesked vägras på grund av att man inte har kunnat nå samsyn på lösningars överenstämmelse med tekniska egenskapskrav. Det påpekas också särskilt att menings- skiljaktigheter rörande brandfrågor uppstår som konsekvens av att många parter har åsikter, det vill säga inte bara byggnadsnämnden och byggherrens organisation utan också sakkunniga och räddnings- tjänsten.

Svaren varierar rörande vilken betydelse kompetensen hos pro- jektörer, utförare och kontrollanter har för ett beslut om start- besked. Ungefär lika många handläggare svarar att de inför beslutet nästan aldrig beaktar kompetensen, som att de nästan alltid beaktar den. När det gäller säkerhet vid användning beaktar handläggarna däremot sällan kompetensen inför startbesked. Bland handläggarnas kommentarer till frågorna kan noteras att handläggarna upplevde att det praktiskt taget var omöjligt att kontrollera eller beakta kompe- tens eftersom det formellt inte finns några specifika kompetenskrav och att man därför till stor del får förlita sig på känsla och intryck. Andra beskriver att de sökt information om antingen företag eller personer för att bilda sig en uppfattning.

Drygt 60 procent av handläggarna bedömer att de i regel har tillräcklig kompetens för att självständigt kunna ifrågasätta och göra relevanta bedömningar inför start- och slutbesked när det gäller de tekniska egenskapskraven bärförmåga, stadga och beständighet och säkerhet i händelse av brand. I sammanhanget kan nämnas att vi inte har frågat i vilken utsträckning handläggarna konsulterade räddnings- tjänsten inför sina beslut. När det gäller det tekniska egenskaps- området säkerhet vid användning bedömer närmare 80 procent att de har tillräcklig kompetens. Någon uppger sig sakna kompetens för bedömningar inom egenskapsområdet bärförmåga, stadga och bestän- dighet och undvek därför att gå in i sådana diskussioner.

198

SOU 2023:70

Problem- och bakgrundsbeskrivning

Exempel på kommentarer som lämnats i övrigt är att kontroll- planer som bygger på egenkontroller måste få ett slut, att aktörer tipsar varandra på internetforum om att det räcker med att visa bygg- nadsinspektörer en offert på projektering i stället för att visa upp själva projekteringen och att den som projekterat ett visst utförande också borde vara den som kontrollerar utförandet. Flera handläggare lyfter behovet av kompetens inom den egna kåren, varav vissa efter- lyste behörighetskrav för byggnadsinspektörer. Åsikterna om kon- trollansvariga går isär. I övrigt efterlyser många större tydlighet rör- ande en rad områden i kontrollsystemet.

Byggnadsnämnden kan behöva utreda vem som är byggherre

Om det uppstår olika uppfattningar i fråga om vem som är byggherre kan byggnadsnämnden behöva utreda frågan. Som exempel kan nämnas det nyss nämnda byggprojektet av ett flerbostadshus till en bostads- rättsförening. Kommunen bedömde där en aktör vara byggherre medan denne pekade på en annan aktör.44

Byggnadsnämndens roll i förhållande räddningstjänstens roll

Bestämmelserna i lagen om skydd mot olyckor innebär bland annat att kommunerna svarar för förebyggande av bränder och andra olyckor samt svarar för räddningstjänst.45 Ibland uppstår frågor om hur bygg- nadsnämnderna beaktar lagen om skydd mot olyckor eller rädd- ningstjänsternas förmåga. Tidigare nämnda byggprojekt av ett fler- bostadshus i en bostadsrättsförening kan exemplifiera detta. Inför byggnadsnämndens beslut om startbesked för projektet hade rädd- ningstjänsten genom ett remissyttrande uppmärksammat byggnads- nämnden på ett antal allvarliga brister avseende hur utrymningsmöj- ligheterna planerats för byggnaden. Sedan slutbesked meddelats, fattade räddningstjänsten beslut om nyttjandeförbud för delar av bygg-

44Göteborgs-Postens granskning av byggprojektet, med artiklar i tryckta upplagor 3 januari,

2och 22 februari samt 31 mars 2023.

453 kap. 1 och 7 §§ lagen (2003:778) om skydd mot olyckor.

199

Problem- och bakgrundsbeskrivning

SOU 2023:70

naden på den grunden att byggnaden hade uppförts med bristande utrymningsmöjligheter.46

FSB föreslår tillsynsorgan, kompetenskrav och tillsynsavgifter47

FSB ser att kommunerna behöver hjälp med att säkerställa kompe- tens. FSB föreslår att ett statligt tillsynsorgan ska inrättas för PBL- området, med exempelvis Inspektionen för vård och omsorg (IVO) som förebild. Förslaget motiveras bland annat med att PBL:s ansvars- område är för tungt och för krävande för att läggas på fritidspoli- tiker.48

FSB vittnar också om en utbredd kompetensbrist om plan- och byggreglerna. Det medför att byggnadsnämnder och entreprenörer inte alltid följer de krav som gäller. FSB föreslår därför att kompe- tenskrav ska ställas både på byggnadsnämnder och på entreprenörer.

När det gäller kompetenskrav på byggnadsnämnderna föreslår FSB att dessa riktas mot handläggare som har att besluta om start- och slutbesked. FSB föreslår att sådana krav borde ställas med för- laga från hur Boverket under ÄPBL föreskrev certifieringskrav för riksbehöriga kvalitetsansvariga i tre nivåer, det vill säga kontroll av enkel, normal respektive komplicerad art.49 FSB bedömer att de flesta kommuners handläggning huvudsakligen rör konventionella villor och därmed skulle klassas som enkel art. Mindre kommuner skulle kunna samsas om handläggare med högre behörighet för kompli- cerade och riskfyllda byggprojekt som förekommer mer sällan.

När det gäller byggnadsnämndens tillsyn föreslår FSB vidare att nämnden ska få rätt att ta avgifter för tillsynen, exempelvis genom att kunna ta betalt för utredningsåtgärder. FSB menar att incita-

46Göteborgs-Postens granskning av byggprojektet, med artiklar i tryckta upplagor 3 januari,

2och 22 februari samt 31 mars 2023. Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund, Yttrande, dnr 2020-000217. Räddningstjänsten Storgöteborg, Beslut om föreläggande, dnr 2023-000041.

47Enligt utredningens digitala möte med FSB 2023-07-12.

48I sammanhanget kan nämnas att Boverket nyligen angett att mycket talar för att det behöver införas någon form av granskning av att byggnadsnämnderna sköter sitt tillsynsansvar och att denna granskning även bör förenas med en möjlighet att ingripa. Se Boverket (2021), Till- synsavgift och byggsanktionsavgifter, rapport 2021:13, s. 6.

49Se Boverkets numera upphävda föreskrifter och allmänna råd om certifiering av riksbehöriga kvalitetsansvariga, BFS 1995:5 med ändringar till och med BFS 2009:17.

200

SOU 2023:70

Problem- och bakgrundsbeskrivning

mentet för kommunerna att bedriva tillsyn skulle öka om möjlighet fanns att ta ut avgifter.50

Arbetsplatsbesök

När PBL infördes bedömdes att arbetsplatsbesök skulle kunna få stor betydelse för kontrollsystemets trovärdighet och effektivitet. Regleringen syftade bland annat att till att nämndens handläggare på plats skulle kunna se efter att kontrollplanen och bygglovet följdes, att den kontrollansvarige var närvarande i föreskriven utsträckning och att inget uppenbart stred mot byggreglerna.51

Arbetsplatsbesöken uppges ha kommit att bli positivt för relationen mellan byggherre, kontrollansvarig och byggnadsinspektör.52 I vissa fall genomförs dock arbetsplatsbesök först i samband med slutsam- rådet. Att arbetsplatsbesök inte genomförs synes bero på kommunens tids- och resursbrist. Det synes även finnas osäkerhet om vilken roll som byggnadsnämndernas handläggare har vid ett arbetsplatsbesök och vilket innehåll som besöket bör ha.53 Vidare uppges byggnads- nämndernas handläggare ha svårt att bedöma vilken typ av byggfel som förväntas observeras och vad som kan motivera ett ingripande.54

50Boverket har bedömt att det inte är möjligt att utforma en tillsynsavgift så att den leder till förbättrad regelefterlevnad eller mer och effektivare tillsyn. Boverket har även ifrågasatt möj- ligheten att utforma en tillsynsavgift lättbegripligt och förutsebart. Boverket (2021), Tillsyns- avgift och byggsanktionsavgifter, rapport 2021:13, s. 6.

51Prop. 2009/10:170 Del 1 s. 319–320.

52Kommittén för modernare byggregler (2019), SOU 2019:68, Modernare byggregler – förutsägbart, flexibelt och förenklat, s. 356–357.

53Kommittén för modernare byggregler (2019), SOU 2019:68, Modernare byggregler – förutsägbart, flexibelt och förenklat, s. 357–358. Boverket (2014), Förstudie kontrollplan, rapport 2014:11 s. 24–25.

54Remissyttrande från Föreningen Sveriges byggnadsinspektörer, FSB och Föreningen Sveriges bygglovsgranskare och byggnadsnämndssekreterare, FSBS samt från Sveriges kommuner och regioner (SKR) rörande SOU 2019:68, Modernare byggregler – förutsägbart, flexibelt och förenklat.

201

Problem- och bakgrundsbeskrivning

SOU 2023:70

9.3Egenskapskrav med särskilda risker

9.3.1Bärförmåga, stadga och beständighet

Rasolyckor

Det underlag som vi tagit del av omfattar cirka 200 undersökta rasolyckor. Merparten av dessa rasolyckor skedde i samband med snö- fall vintrarna 2009/2010 och 2010/2011. I övrigt har olyckstyper och orsaker varit varierande. Nedan redogör vi för ett urval av rasolyckor. Redogörelsen omfattar inte en beskrivning eller något ställningstag- ande beträffande ett eventuellt förekommande skuldförhållande. För vissa av beskrivna olyckor pågår processer rörande civilrättsligt ansvar som till exempel tvistelösning och försäkringsuppgörelser.

Rasolyckor vintrarna 2009/2010 och 2010/2011

Rasolyckorna under vintrarna 2009/2010 och 2010/2011 skedde i samband med snöfall. Närmare ett 40-tal av dessa olyckor gällde takras som hade skett i byggnader där många människor vanligen uppehöll sig, såsom skolor, idrottshallar och affärslokaler. Risken för allvarliga personskador var således stor. Få personskador upp- stod dock. Däremot uppstod andra skador såsom betydande materiella skador och verksamhetsstörningar. Rasen hade orsakats av kon- struktionsfel under projektering eller utförande. I något enstaka fall förekom olyckor som misstänktes ha berott på högre snölast än vad byggnaden borde ha klarat enligt föreskrift eller att byggprodukter haft sämre egenskaper än vad som deklarerats.55

Ovan sagda tyder på att merparten av inträffade rasolyckor under 2009–2011 som bedömts vara av mer allvarlig art beror på olika typer av konstruktionsfel som inträffat antingen under projektering eller utförande.

55SP (2011), Takras vintrarna 2009/2010 och 2010/2011 – Orsaker och förslag till åtgärder, rapport 2011:32, s. 10, 23 och 28–29.

202

SOU 2023:70

Problem- och bakgrundsbeskrivning

Raset av Tarfalahallen

I samband med ett