Ny myndighetsstruktur för fnansiering av forskning och innovation

Slutbetänkande av Forskningsfinansieringsutredningen

Stockholm 2023

SOU 2023:59

SOU och Ds finns på regeringen.se under Rättsliga dokument.

Svara på remiss – hur och varför

Statsrådsberedningen, SB PM 2021:1.

Information för dem som ska svara på remiss finns tillgänglig på regeringen.se/remisser.

Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet

Omslag: Elanders Sverige AB

Tryck och remisshantering: Elanders Sverige AB, Stockholm 2023

ISBN 978-91-525-0722-3 (tryck)

ISBN 978-91-525-0723-0 (pdf)

ISSN 0375-250X

Till statsrådet Mats Persson

Regeringen beslutade den 22 juni 2022 att tillsätta en särskild utredare för att se över den statliga organisationen för extern forsknings- och innovationsfinansiering, det vill säga de myndigheter som har till upp- gift att finansiera forskning eller innovation. (dir. 2022:85).

Till särskild utredare förordnades 1 september 2022 Ingrid Petersson.

Den 1 september 2022 förordnades följande personer som experter i utredningen: Anna Ax (Klimat- och näringslivsdepartementet), Lars Berg (Klimat- och näringslivsdepartementet), Jenny Carlsson Kraft (Socialdepartementet), Lars Guldbrand (Klimat- och näringslivs- departementet), Arvid Hedlund (Finansdepartementet), Lars Olof Mikaelsson (Utbildningsdepartementet), Katarina Nordqvist (Utbild- ningsdepartementet) och Ylva Tilander (Landsbygds- och infrastruk- turdepartementet).

Arvid Hedlund entledigades den 20 februari 2023 och samma dag förordnades departementssekreterare Philip Nylén (Finansdeparte- mentet).

Som sekreterare i utredningen anställdes Joakim Appelquist den

15 september 2022 och Charlotte Hall den 3 oktober 2022. Utredningen, som antagit namnet Forskningsfinansieringsutred-

ningen, överlämnar nu sitt slutbetänkande En ny organisations- struktur för statlig forskningsfinansiering (SOU 2023:59).

Stockholm i oktober, 2023

Ingrid Petersson

/Joakim Appelquist

Charlotte Hall

Innehåll

Sammanfattning ................................................................

13

Summary ..........................................................................

33

1

Författningsförslag.....................................................

53

1.1Förslag till lag om ändring i lagen (2000:662)

om Vetenskapsrådet................................................................

53

1.2Förslag till förordning om instruktion för

Vetenskapsmyndigheten (2023:000) .....................................

55

1.3Förslag till förordning om instruktion för Myndigheten

för strategisk forskning (2023:000) ........................................

62

1.4Förslag till förordning om instruktion för

 

Innovationsmyndigheten (2023:000) ....................................

69

2

Uppdraget och dess genomförande..............................

73

2.1

Utredningens uppdrag............................................................

73

2.2

Arbetets genomförande..........................................................

73

 

2.2.1

Delbetänkande med nya data och underlag ...........

73

 

2.2.2

Expert- och referensgrupper...................................

74

2.2.3Utredningen har inhämtat synpunkter och

 

fört dialog.................................................................

75

2.2.4

Kort om utredningens arbetssätt............................

77

2.3 Betänkandets innehåll och disposition ..................................

79

2.3.1

Avgränsningar..........................................................

81

2.3.2

Begrepp och definitioner.........................................

81

5

Innehåll

 

SOU 2023:59

3

Dagens finansiering av forskning och innovation

 

 

i Sverige....................................................................

87

3.1Den övergripande bilden av svensk finansiering

av forskning och innovation ..................................................

87

3.2De största statliga finansiärerna av forskning

och innovation ........................................................................

89

3.2.1

Energimyndigheten.................................................

92

3.2.2Formas – ett forskningsråd för hållbar

utveckling ................................................................

93

3.2.3Forte – forskningsrådet för hälsa, arbetsliv

 

och välfärd ...............................................................

94

3.2.4

Vetenskapsrådet ......................................................

95

3.2.5

Vinnova – Verket för innovationssystem ..............

96

3.3Myndigheter med andra huvuduppgifter än finansiering

av forskning och innovation ..................................................

97

3.3.1Många myndigheter finansierar forskning

 

och innovation .........................................................

97

3.3.2

Översikt av femton myndigheter...........................

98

3.4Stiftelser, privata finansiärer och andra viktiga aktörer

i systemet ..............................................................................

109

3.4.1

Löntagarfondsstiftelser.........................................

109

3.4.2

Andra stiftelser med staten som grundare...........

112

3.4.3

Privata stiftelser och fonder .................................

112

3.5Analys av dagens statliga finansiering av forskning

och innovation ......................................................................

116

3.5.1

Den svenska finansieringsbilden ..........................

116

3.5.2Erfarenheter av dagens statliga externa

 

finansiering av forskning och innovation ............

128

3.5.3

EU och internationalisering .................................

130

3.5.4Internationell samverkan utanför

 

EU-samarbetet ......................................................

140

3.5.5

Basfinansiering och externfinansiering ................

144

3.5.6

Forskningsinfrastruktur .......................................

149

3.5.7

Hur kom vi hit? En tillbakablick..........................

165

6

SOU 2023:59

Innehåll

4

Hur gör man i andra länder? .....................................

173

4.1

Tre generationer av forsknings- och innovationspolitik ....

173

4.2Organisationsmodeller för statlig finansiering

 

av forskning och innovation.................................................

176

 

4.2.1

Tre-pelar-modell....................................................

177

 

4.2.2

Två-pelar-modell ...................................................

180

 

4.2.3

En-pelar-modell .....................................................

183

 

4.2.4

Andra modeller ......................................................

187

4.3

Viktiga delar i andra länders system ....................................

188

4.4

Sverige i ett internationellt ljus ............................................

190

5

Styrkor och utmaningar i dag samt kriterier

 

 

för morgondagen......................................................

193

5.1Utgångspunkten – Ett fungerande system med problem

och utmaningar .....................................................................

193

5.1.1

Dagens styrkor ......................................................

193

5.1.2

Dagens problem.....................................................

194

5.2 Från problem till lösning – en kriteriebaserad ansats .........

199

5.3Sju kriterier för framtidens statliga externa finansiering

av forskning och innovation.................................................

200

5.4 Beskrivning av de sju kriterierna ..........................................

201

5.4.1

Värnar om den fria forskningen ...........................

201

5.4.2Stimulerar internationellt konkurrenskraftig

och banbrytande forskning ...................................

207

5.4.3Säkrar den kunskap och innovationsförmåga som krävs för att lösa samhällets utmaningar

och bidrar till näringslivets konkurrenskraft .......

215

5.4.4Bidrar till forskning som ger förutsättningar för forskningsanknuten utbildning och

livslångt lärande .....................................................

226

5.4.5Ger goda förutsättningar för internationella samarbeten som stärker svensk forskning

och innovation .......................................................

229

7

Innehåll

SOU 2023:59

5.4.6Ger en tydlig riktning, agerar proaktivt och

 

 

ökar förmågan till prioriteringar i det svenska

 

 

 

systemet för forskning och innovation................

233

 

5.4.7

Är enkel, tydlig och har låga administrativa

 

 

 

kostnader för de som söker och de som

 

 

 

erhåller medel ........................................................

243

6

Utredningens förslag ................................................

249

6.1

Inledning ...............................................................................

249

 

6.1.1

Utgångspunkter för utredningens förslag ...........

249

 

6.1.2

Läsanvisning till förslagskapitlet ..........................

250

6.2 Förslag – ny myndighetsstruktur ........................................

251

6.2.1Förslag: en statlig finansieringsstruktur

med tre myndigheter.............................................

251

6.2.2Alternativ: en statlig finansieringsstruktur

med två myndigheter.............................................

261

6.3 Motiv till förslagen ...............................................................

266

6.3.1Motiv till förändring av den nuvarande organisationen för statlig extern finansiering

 

av forskning och innovation..................................

266

6.3.2

Motiv till tre myndigheter ....................................

272

6.3.3Motiv till nya och förändrade funktioner

 

i myndigheterna .....................................................

278

6.4 Förslag – de tre nya myndigheterna ....................................

284

6.4.1

Vetenskapsmyndigheten.......................................

284

6.4.2

Myndigheten för strategisk forskning .................

305

6.4.3

Innovationsmyndigheten......................................

334

6.4.4Myndigheten för strategisk forskning

och innovation.......................................................

352

6.5Förslag – gemensamma uppgifter, samverkan

och uppföljning.....................................................................

357

6.5.1En formell grupp för strategisk samordning

och gemensam systemstrategi ..............................

357

6.5.2En formell grupp för operativ och

administrativ samordning .....................................

358

8

SOU 2023:59

Innehåll

6.5.3Andra former av verksamhetsmässig

 

samordning ............................................................

359

6.5.4

Ansöknings- och ärendehanteringssystem ..........

362

6.5.5Förändringar i finansiering av forskning

 

och innovation .......................................................

362

6.5.6

Uppföljning av myndighetsstrukturen ................

366

6.6 Förslag – andra förändringar ................................................

367

6.6.1

Indirekta kostnader ...............................................

367

6.6.2Balans mellan extern finansiering och

basanslag.................................................................

369

6.6.3Militär forskning och dubbel användning

 

 

(dual use)................................................................

371

 

6.6.4

Kommunikation ....................................................

373

6.7

Andra alternativ som utredningen har övervägt .................

375

 

6.7.1

En enda myndighet................................................

375

 

6.7.2

Mindre anpassning av nuvarande system .............

377

7

Konsekvensbeskrivning ............................................

381

7.1

Inledning ...............................................................................

381

 

7.1.1

Kort om förslagen .................................................

381

7.2

Allmänt om förslagens konsekvenser..................................

382

7.2.1Sammanställning av hur olika intressenter

påverkas av förslagen .............................................

383

7.3 Verksamhetsmässiga konsekvenser .....................................

387

7.3.1Organisatoriska och personalmässiga

 

konsekvenser..........................................................

387

7.3.2

Lokalisering............................................................

389

7.3.3Samordning mellan de forsknings-

 

och innovationsfinansierande myndigheterna .....

390

7.4 Ekonomiska konsekvenser ...................................................

391

7.4.1

Förvaltningskostnader samt anslag som

 

 

fördelas av de tre nya myndigheterna ...................

391

7.4.2Kostnad för förändring av

myndighetsstrukturen...........................................

396

7.4.3Samhällsekonomisk analys och konsekvenser

för statens kostnader och intäkter........................

397

9

InnehållSOU 2023:59

7.5

Övriga konsekvenser ............................................................

405

 

7.5.1

Konsekvenser avseende miljö...............................

405

 

7.5.2

Konsekvenser avseende kommunal självstyrelse,

 

 

 

sysselsättning och offentlig service i olika delar

 

 

 

av landet .................................................................

405

 

7.5.3

Mer om ställningstagande och konsekvenser ......

406

8

Utredarens reflektioner inför framtiden.......................

407

8.1

Förslagen är starten på en förändringsresa .........................

408

8.2Utredarens medskick inför övergång

till ny myndighetsstruktur ...................................................

408

8.3 En total genomlysning? .......................................................

411

8.3.1Lärosätenas organisationsform och möjlighet

 

 

att planera...............................................................

412

 

8.3.2

Tankar kring basanslagens storlek .......................

413

 

8.3.3

Den institutionella balansen i systemet ...............

414

 

8.3.4

Finansiell balans mellan olika aktörer ..................

416

 

8.3.5

Andra frågeställningar som utredningen

 

 

 

identifierat .............................................................

417

8.4

En svensk forsknings- och innovationsstrategi ..................

418

8.5

Värdet av politisk samsyn och långsiktighet.......................

419

9

Författningskommentar ............................................

421

9.1Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:662)

om Vetenskapsrådet .............................................................

421

9.2Förslaget till förordning om instruktion för

Vetenskapsmyndigheten ......................................................

422

9.3Förslaget till förordning om instruktion för

Myndigheten för strategisk forskning ................................

432

9.4Förslaget till förordning om instruktion för

Innovationsmyndigheten .....................................................

442

10

SOU 2023:59

Innehåll

Bilagor

 

 

Bilaga 1

Kommittédirektiv 2022:85 ...........................................

447

Bilaga 2 Samverkan och dialog under utredningsarbetet..........

457

Bilaga 3

Anslag för fem stora finansiärer år 2023........................

465

Bilaga 4

Att arbeta med designmetodik i en utredning ............

469

11

Sammanfattning

Regeringens särskilda utredare Ingrid Petersson har haft i uppgift att se över den statliga organisationen för extern forsknings- och inno- vationsfinansiering, det vill säga de myndigheter som har till uppgift att finansiera forskning eller innovation. Forskningsfinansierings- utredningen har verkat under perioden september 2022 till septem- ber 2023.

Utredningen har haft ett utåtriktat och inkluderande arbetssätt och fört samtal med företrädare för ett stort antal utförare och finan- siärer inom forskning och innovation. En expertgrupp med personer från flera departement har varit knuten till utredningen. Utredningen har också haft en referensgrupp bestående av representanter från bland annat forskarsamhället, studenter, akademier, näringsliv och organisationer.

Utredningen lämnade ett delbetänkande i maj 2023. Där redovisas nya data som tagits fram inom ramen för utredningsarbetet samt be- skrivning av hur finansiering av forskning och innovation organiseras i andra länder.

Dagens svenska system för forskning och innovation

De statliga anslagen till forskning, utveckling och innovation är mer än 40 miljarder kronor per år. Mycket går direkt till lärosäten i form av så kallade basanslag, men en betydande del fördelas via fem forsk- nings- och innovationsfinansierande myndigheter.1

1I listan nedan anges anslag för forskning och utveckling, forskningsinfrastruktur och inno- vation (men inte anslag för förvaltning).

13

Sammanfattning

SOU 2023:59

Energimyndigheten (Statens energimyndighet, STEM) ska främja forskning och innovation inom energiområdet. Energimyndig- hetens anslag var 1,46 miljarder kronor år 2023.2

Formas (Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhälls- byggande) ska främja och stödja grundforskning och behovsmoti- verad forskning inom områdena miljö, areella näringar och sam- hällsbyggande. Formas anslag var 1,87 miljarder kronor år 2023.

Forte (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd) ska främja och stödja grundforskning och behovsstyrd forskning på arbets- livsområdet samt inom social- och folkhälsovetenskap. Fortes an- slag var 0,87 miljarder kronor år 2023.

Vetenskapsrådet ska ge stöd till grundläggande forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom samtliga vetenskapsområden och bidra till finansieringen av forskningsinfrastruktur. Vetenskapsrådets anslag var 8,09 miljarder kronor år 2023.

Vinnova (Verket för innovationssystem) ska främja hållbar till- växt genom finansiering av behovsmotiverad forskning och ut- veckling av effektiva innovationssystem. Vinnovas anslag var 3,41 miljarder kronor år 2023.

Dessa fem finansierande myndigheterna ser olika ut. Tre av dem leds av en styrelse3, medan två leds av myndighetschefen4. Tre har sär- skilda beslutsorgan i form av nämnd, råd eller kommitté, medan två helt saknar sådana organ enligt sina respektive instruktioner.

Vid sidan om de fem stora statliga finansiärerna fördelar flera andra myndigheter5 medel till forskning eller innovation genom utlysningar där det finns möjlighet att ansöka om finansiering i konkurrens.6

Förutom myndigheteter finns ett antal stiftelser med medel från de avvecklade löntagarfonderna, respektive från statliga donationer,

2Siffran avser Energimyndighetens anslag för forskning och innovation år 2023.

3Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova.

4Energimyndigheten och Formas.

5Exempel är Försäkringskassan, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk ut- värdering (IFAU), Jordbruksverket, Konkurrensverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Rymdstyrelsen, Skolforsknings- institutet, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (SIDA), Statens geotekniska institut, Statens institutionsstyrelse (SIS), Strålsäkerhetsmyndigheten, Sveriges geologiska undersökning (SGU) och Trafikverket.

6Därutöver kan myndigheter genomföra forskning och innovation inom ramen för myndig- hetens egen verksamhet samt finansiera forskning och innovation genom att ge uppdrag till en utförare.

14

SOU 2023:59

Sammanfattning

som finansierar forskning och innovation.7 Det finns även ett antal privata stiftelser och fonder som fördelar betydande belopp.8

Utöver nationella medel finns även medel för forskning och inno- vation att söka inom EU. Horisont Europa är den största satsningen med en total budget om 95 miljarder euro under 2021–2027. EU- medlen utgör en viktig del av den externa finansieringen av forskning och innovation, inte minst vid landets lärosäten.

Hur gör man i andra länder?

Forsknings- och innovationspolitiken har utvecklats på så sätt att tre generationer kan identifieras. De olika stadierna har resulterat i olika typer av organisationer som svarar mot olika behov. I den första gene- rationen betonades vikten av forskarnas makt att styra forskningens inriktning. Finansieringen organiserades i de flesta länder i form av forskarstyrda forskningsråd. Den andra generationen betonade sam- hällets behov att styra forskningen för att producera kunskap som kunde användas för att utveckla samhälle och näringsliv. Detta mani- festerades organisatoriskt genom etablering av myndigheter för sek- torsforskning och innovationsmyndigheter. I den tredje generationen vidgas forsknings- och innovationspolitiken till att ta sig an mer kom- plexa samhälleliga utmaningar. Vi är ännu i början av utvecklingen vad avser det senare och det finns i dag inte någon etablerad organisations- form för implementering av den tredje generationens forsknings- och innovationspolitik.

Utredningens kartläggningar och underlag visar att de flesta län- der baserar sin statliga organisation på en funktionell logik. Vanligast är två-pelar-modell, med ett forskningsråd och en innovationsmyndig- het som finansierar innovation, behovsmotiverad forskning och akti- viteter som drar mer åt tillämpning. Två pelar-modellen möter tydligt kraven i den första och andra generationens forsknings- och inno- vationspolitik. Organisering enligt en tematisk eller sektoriell logik

7Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa (Östersjöstiftelsen), Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (Stint), Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen), Stiftelsen för miljö- strategisk forskning (Mistra), Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) samt Riksbankens Jubileumsfond (RJ).

8Exempel är Barncancerfonden, Cancerfonden, Familjen Kamprads stiftelse, Hjärt-Lungfonden, Kempestiftelserna, Stiftelsen Lantbruksforskning, Söderbergsstiftelserna samt Wallenberg- stiftelserna.

15

Sammanfattning

SOU 2023:59

förekommer, men det är mindre vanligt. Norge och Storbritannien är två exempel på länder där den statliga finansieringen inryms i en samlad organisation.

Styrningen av de finansiärer som ansvarar för fördelning av konkur- rensutsatta medel ligger huvudsakligen på motsvarande forsknings- och utbildningsministerier samt på näringsministerier, även om involver- ing av andra ministerier kan förekomma. Det är vanligt med rådgiv- ande organ till stöd för regeringens övergripande forsknings- och innovationspolitik.

Styrkor och utmaningar

Sverige har ett internationellt sett välfungerande system för forsk- ning och innovation med många styrkor, såsom en hög vetenskaplig produktion. Sverige är ett av de länder i världen som investerar mest i forskning och innovation som andel av BNP och rankas återkom- mande som ett av världens mest innovativa länder. Under de senaste tjugo åren har de statliga investeringarna i forskning och innovation ökat.

Samtidigt visar utredningens analyser en komplex och mångfacet- terad bild av ett omfattande och mångdimensionellt system med flera problem och utmaningar. Vi har identifierat sex problem:

svag kvalitetsutveckling av svensk forskning i förhållande till resurs- tillskotten,

dagens organisation svarar inte tillräckligt väl mot samhällets be- hov och är inte anpassad till ett samhälle i snabb förändring,

komplicerad och tung administration,

otydlig rollfördelning,

brister i proaktivt agerande, och

suboptimal hantering av forskningsinfrastruktur.

Ett viktigt syfte med utredningens förslag är att hantera dessa pro- blem, hitta lösningar och skapa en högkvalitativ och effektiv orga- nisation för framtiden.

16

SOU 2023:59

Sammanfattning

Sju kriterier för framtidens forsknings- och innovationsfinansiering

Utredningen har formulerat kriterier, vilka kan ses som riktningsmål och önskade lägen för svensk forsknings- och innovationsfinansier- ing. För utredningen har det varit viktigt att börja med vad den stat- liga finansieringen av forskning och innovation ska leda till och vilka behov den måste möta. Först när detta formulerats har det varit möj- ligt att utforma förslag på ny myndighetsstruktur och nya myndig- heter.

Utredningen föreslår att framtidens organisation för extern statlig finansiering av forskning och innovation utformas så att den upp- fyller följande sju kriterier:

värnar om den fria forskningen. Den svenska organisationen för finansiering av forskning och innovation ska värna den fria forsk- ningens betydelse. Den framtida myndighetsstrukturen måste ha tillräckligt med medel för att säkra förutsättningarna för den fria forskningen, där forskare fritt kan välja frågeställningar, metod och publicering. Jämfört med dagens situation krävs inte någon förflyttning, dock måste detta kriterium ständigt bevakas och följas upp så att forskningens frihet värnas såväl i dag som framgent.

stimulerar internationellt konkurrenskraftig och banbrytande forsk- ning. Enligt det forskningspolitiska målet ska svensk forskning sträva efter att hålla internationell världsklass och ett framtida finansieringssystem måste skapa incitament för att nå detta mål. För att säkra att forskningen är långsiktigt konkurrenskraftig, skapar vetenskapliga genombrott och förnyar sig i takt med kun- skapsfrontens förändring måste en del av finansieringen stimulera forskning som utmanar det som är etablerat. Tvärvetenskapliga an- satser, satsningar som riktar sig till forskare som ännu inte hunnit bli etablerade och uthållig finansiering behövs för att skapa förut- sättningar för banbrytande forskning. Utredningens bedömning är att Sveriges position inom internationellt konkurrenskraftig och banbrytande forskning är i avtagande, relativt jämförbara länder. Framtidens organisation för statlig finansiering av forskning och innovation måste verka för svensk forskning som står sig väl i internationell jämförelse och arbeta på ett sådant sätt att såväl för- nyelse som uthållighet i finansieringen uppnås.

17

Sammanfattning

SOU 2023:59

säkrar den kunskap och innovationsförmåga som krävs för att lösa samhällets utmaningar och bidrar till näringslivets konkurrenskraft. Lika viktigt som det är att värna finansiering av den fria forsk- ningen, lika viktigt är det att framtidens organisation för finansier- ing av statlig extern forskning och innovation avsätter medel för att arbeta med områden som kräver forskningsbaserade lösningar. En framtida organisationen för den statliga forsknings- och inno- vationsfinansieringen måste därför ha arbetssätt som fångar såväl nuvarande som framtida behov och skapar insatser för att möta dem. Sverige är en stark forsknings- och innovationsnation, men det finns utvecklingsområden. Forskning och innovation behövs för den offentliga sektorns utveckling, för ett forskningsbaserat näringsliv och för att utveckla civilsamhällets roll. Det behövs lång- siktig finansiering av områden av betydelse för näringsliv, offent- lig sektor och civilsamhället samt ökad anpassningsförmåga till framväxande behov, inte minst för att uppfylla de globala hållbar- hetsmålen och ställa om för att möta klimatförändringarna. Utred- ningen menar att det krävs nya typer av insatser för att möta allt- mer komplexa utmaningar.

bidrar till forskning som ger förutsättningar för forskningsanknuten utbildning och livslångt lärande. Forskningsanknuten utbildning är viktigt för kvaliteten och för att de som utbildar sig ska få med sig de senaste forskningsrönen ut i arbetslivet. Behovsmotiverad forskning leder till studenter med rätt kompetens. Utredningen menar att det behövs en uppvärderad syn på utbildning och nya former för livslångt lärande. Utbud och former för det livslånga lärandet behöver också utvecklas för att möta ett arbetsliv som för- ändras allt snabbare. Därför behöver den framtida organisationen för forskningsfinansiering utvecklas så att den bättre stödjer kopp- lingen mellan forskning och utbildning.

ger goda förutsättningar för internationella samarbeten som stärker svensk forskning och innovation. Sverige är internationellt sett en liten forskningsnation. Det är också en öppen och exportberoende ekonomi, där en stor del av investeringarna i forskning och utveck- ling görs av multinationella företag. Sveriges medlemskap i EU ger tillgång till stora finansieringsmöjligheter. En framtida finan- sieringsorganisation får inte bli inåtblickande, utan måste sträva efter att svenska organisationer som arbetar med forskning och

18

SOU 2023:59

Sammanfattning

innovation samarbetar och drar nytta av de bästa och mest inno- vativa miljöerna i världen. På så sätt ökar också kvaliteten i svensk forskning och innovation. Några utvecklingsområden är att stärka finansieringen av internationella samarbeten, att utveckla nya in- satsformer och tillsätta mer resurser för insatser som knyter sam- man svenska forsknings- och innovationsutförare med organisa- tioner i andra länder, att arbeta på ett sätt som ökar Sveriges del- tagande i EU-program, att stärka kopplingarna mellan nationella satsningar och insatser på EU-nivå öka samt att förstärka arbetet med vetenskapsdiplomati.

ger en tydlig riktning, agerar proaktivt och ökar förmågan till prio- riteringar i det svenska systemet för forskning och innovation. Syste- met för finansiering av forskning och innovation har begränsade resurser. Därför krävs medvetna beslut om hur resurserna används på samtliga nivåer i systemet. Betydelsen av riktning, proaktivitet och prioritering kan till exempel ses när det gäller möjligheten till profilering av lärosätena, hantering av forskningsinfrastruktur samt i bristen på koordination av svenskt påverkansarbete på EU-nivå. Utvärderingar av nuvarande system visar att det präglas av strate- giskt underskott gällande tydlig övergripande riktning och mål- sättningar, förmåga att agera proaktivt och förmågan till tydliga prioriteringar. Bristerna gäller både nationellt och i internatio- nella sammanhang och det är oklart för många som verkar inom dagens system vem som sätter riktningen. Utredningen menar att framtidens organisation för finansiering av statlig extern forskning och innovation måste utformas så dessa förmågor stärks både hos finansiärer och forskning- och innovationsutförare.

är enkel, tydlig och har låga administrativa kostnader för de som söker och de som erhåller medel. Dagens forsknings- och innovations- finansierande myndigheter har otydliga och överlappande roller. Den som söker finansiering möter olika administrativa system och upplever att regelverk ibland tolkas på olika sätt, vilket skapar osäkerhet och höga administrativa kostnader. En framtida organi- sation måste präglas av tydliga roller, ökad administrativ samord- ning och lägre kostnader. Såväl kvalitet som effektivitet behövs och den framtida organisationen behöver bli både enklare och tyd- ligare genom att olika finansiärer använder gemensamma processer och minskar komplexiteten i enskilda processer. Framtidens finan-

19

Sammanfattning

SOU 2023:59

siärer måste vara flexibla, öppna, rättvisa och minska byråkratin på ett robust och förutsägbart sätt för att skapa ett effektivare system på lång sikt.

Utredningens förslag

Dagens organisation för extern forsknings- och innovationsfinansier- ing inrättades för mer än tjugo år sedan. Sedan dess har det tillkom- mit uppgifter och de finansierande myndigheterna har förändrats över tid. Därtill har samhället genomgått stora förändringar, liksom de aktörer som samverkar med myndigheterna som står för den statliga finansieringen. Det är därför naturligt att den statliga organisationen behöver omprövas, framför allt för att bättre svara mot såväl dagens som morgondagens krav och förutsättningar.

Utredningens förslag utgår från ett systemperspektiv med fokus på hur de nya myndigheter som föreslås förhåller sig till varandra och till andra delar av dagens forsknings- och innovationssystem såsom privata finansiärer och lärosäten. Utredning har inte haft i uppdrag analysera enskilda myndigheter, utan ger i stället en bild av det system som blir resultatet av de samlade aktiviteterna som dagens finansiärer genomför och hur det uppfattas av de som använder det. Förslagen är ingen kritik av nuvarande finansiärer, utan syftar till att via en reformerad myndighetsstruktur skapa något som är mer effektivt och som bättre kan möta framtida behov.

Förslag – ny myndighetsstruktur med tre myndigheter

Utredningen föreslår att tre nya myndigheter inrättas: Vetenskaps- myndigheten, Myndigheten för strategisk forskning och Innovations- myndigheten. Samtidigt avvecklas de nuvarande myndigheterna Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova. Den externa forsknings- finansieringen vid Energimyndigheten upphör.

All statlig extern konkurrensutsatt finansiering av forskning och innovation ska fördelas via de tre nya myndigheterna. Andra myndig- heter som i dag lyser ut medel föreslås upphöra med detta och medel ska i stället utlysas, fördelas och administreras via Myndigheten för strategisk forskning. Rymdstyrelsen utgör enda undantaget och före-

20

SOU 2023:59

Sammanfattning

slås fortsätta med nuvarande verksamhet, enligt utredningens huvud- förslag.

De tre nya myndigheterna föreslås ha sammanlagt 714 årsarbets- krafter. De totala förvaltningsanslagen för de tre myndigheterna upp- skattas bli 790 miljoner kronor. De föreslås fördela 17,7 miljarder kronor till forskning och innovation per år.9

Vetenskapsmyndigheten föreslås ha 270 årsarbetskrafter och för- dela 8,2 miljarder kronor per år,

Myndigheten för strategisk forskning föreslås ha 344 årsarbets- krafter och fördela 7,8 miljarder kronor per år,

Innovationsmyndigheten föreslås ha 100 årsarbetskrafter och för- dela 1,7 miljarder kronor per år.

Den föreslagna framtida myndighetsstrukturen baseras på principer för styrning och arbetssätt. Gränsdragning mellan de nya myndigheter utgår från vem som har makt att styra verksamhetens inriktning och på vilket sätt medel fördelas. Däremot baseras inte den nya myndig- hetsstrukturen på vilken typ av forskning respektive myndighet finan- sierar. Samtliga myndigheter kan finansiera allt, från forskning till innovation. Indelningen baseras inte heller på vetenskapligt eller tema- tiskt innehåll i den forskning och innovation som finansieras. Utred- ningens förslag innebär en renodling genom att endast myndigheter- nas funktion, i betydelse vilka mål och vems behov de möter, blir styrande (inte vilken sektor de verkar inom).

Vetenskapsmyndigheten

Vetenskapsmyndighetens främsta uppgift är att finansiera forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom alla vetenskapsområden. Prio- riteringar formulerade av vetenskapssamhället ska vara dominerande. Myndigheten kommer vara ansvarig för att den forskning som finan- sieras bidrar till att bibehålla och stärka svensk forsknings interna- tionella konkurrenskraft. Vetenskapsmyndigheten ska ha ansvar för finansiering av forskningsinfrastruktur och upprätthållande av en nationell struktur för digital infrastruktur för forskningsändamål. Vetenskapsmyndigheten ska också ge stöd till banbrytande forskning.

9Alla belopp angivna i 2023 års penningvärde.

21

Sammanfattning

SOU 2023:59

Vetenskapsmyndighetens arbetssätt förväntas i stort sett präglas av sakkunnigbedömning via paneler sammansatta av forskare. Tema- tiska prioriteringar av forskning förutsätts vara sällsynta. I de fall de förekommer ska de vara prioriterade av forskarsamhället i syfte att stärka specifika delar av det akademiska systemet. Myndigheten har ansvar att följa internationella diskussioner och löpande utveckla metoderna för vetenskaplig sakkunnigbedömning.

Formell organisation för Vetenskapsmyndigheten

Vetenskapsmyndigheten leds av en styrelse, där sex av ledamöterna utses av forskarsamhället via elektorsval och tre av ledamöterna, där- ibland ordföranden, utses av regeringen.

Inom Vetenskapsmyndigheten ska det finnas sex särskilt beslutande organ. Av dessa är fyra vetenskapliga råd, som tillsammans täcker alla vetenskapsområden. Därtill finns två råd inom forskningsinfrastruk- tur, ett för storskalig forskningsinfrastruktur och ett för digitala forskningsinfrastrukturer.

Vetenskapsmyndigheten bör själv avgöra omfattningen av sitt kansli och beredningsorganisation samt utformning av tjänster, såsom an- ställningar på villkor som motsvarar de nuvarande huvudsekreterarnas.

Myndigheten för strategisk forskning

Myndigheten för strategisk forskning har till uppgift att finansiera forsknings- och innovationsaktiviteter som är av stor betydelse för det svenska samhället och näringslivet. Myndigheten har inga tema- tiska begränsningar, utan förväntas ha kompetens att utforma insatser för att stödja alla typer av behov. Vilken typ av aktiviteter som finan- sieras styrs av behoven inom de olika områden som prioriterats och kan ändras över tid.

Myndigheten för strategisk forskning ansvarar för att den statliga forskningsfinansieringen har en inriktning så att näringslivets, offent- liga sektorns och civilsamhällets kunskaps- och kompetenskrav möts på kort och lång sikt. Myndigheten har också ett samlat ansvar för att utveckla och finansiera internationella samarbeten samt den nationella organisationen för EU:s program för forskning och innovation.

22

SOU 2023:59

Sammanfattning

Myndigheten har även ansvar för att genomföra utlysningar inom områden där myndigheter med annat kärnuppdrag än finansiering utlyser medel för forsknings- och innovationsprojekt i dag. För att säkra att områdena kommer erhålla finansiering och att myndigheter med områdesansvar kommer få inflytande på den ämnesmässiga in- riktningen föreslår utredningen att detta regleras via särskilda regler- ingsbrev från aktuella departement till Myndigheten för strategisk forskning. Regleringsbreven kan innehålla specifika krav om samver- kan med relevanta myndigheter i utformningen av insatser så att den forskning som finansieras är av största möjliga nytta för sakområdet. Utredningen föreslår ingen ytterligare formell styrning av hur myn- digheten ska organiseras, men ser framför sig att den bör skapa rådgiv- ande organ med behovsägare som ges stort inflytande över utveck- lingen av de satsningar som myndigheten genomför. Även forskare kan ingå i de rådgivande organen.

Även om Sverige står inför ett antal stora samhällsutmaningar och näringslivet alltid präglas av en pågående strukturomvandling är den övergripande samhälls- och näringslivsstrukturen relativt stabil över tid. Utredningen menar därför att den nya myndigheten i högre ut- sträckning än vad dagens finansiärer gör bör genomföra långsiktiga satsningar. Utredningen bedömer att huvuddelen av finansieringen kommer att gå till forskning som i olika grad genomföras i samver- kan med behovsägare. För att lyckas prioritera och fånga framväxten av nya behov kommer förmågan att interagera med olika aktörer vara en kärnkompetens hos medarbetarna på myndigheten. En sådan för- måga förutsätter djup sakkunskap inom viktiga områden i det svenska samhället och näringslivet samt en stark analysfunktion.

För att skapa en ansöknings- och beredningsprocess som är sam- ordnad och enkel att använda för de som ansöker om och erhåller finan- siering föreslås Myndigheten för strategisk forskning få i ansvar att utveckla och förvalta ett it-system för ansökan, beredning, rapportering och uppföljning. Detta it-system ska även användas av Vetenskaps- myndigheten, Innovationsmyndigheten och Rymdstyrelsen.

23

Sammanfattning

SOU 2023:59

Formell organisation för Myndigheten för strategisk forskning

Myndigheten för strategisk forskning leds av en styrelse med nio leda- möter som utses av regeringen.

Myndigheten för strategisk forskning bör själv avgöra omfatt- ningen av sitt kansli och inre organisation. Myndigheten bör inrätta rådgivande organ som består av personer som representerar områden av stor vikt för det svenska samhället och näringslivet samt för fors- karsamhället.

Innovationsmyndigheten

Innovationsmyndigheten inrättas för att vara verktyget för att stötta transformationen av samhället i en riktning som gör det möjligt att lösa utmaningarna och samtidigt stärka näringslivets konkurrens- kraft. Myndighetens uppgift är att stödja och undanröja hinder för att kunskap och idéer ska implementeras som lösningar i samhället och i näringslivet. Dessutom kommer myndigheten att ha ansvar för att tillhandahålla statlig finansiering till innovationsverksamhet i små och medelstora företag.

Innovationsmyndigheten utgör en stödfunktion för statsförvalt- ningen så att den kan utveckla arbetssätt och regleringar som är an- passade för nya innovationer som adresserar utmaningar i samhälle och näringsliv. Verksamheten utgör även ett stöd för att hitta och stödja tvärsgående samarbeten mellan myndigheter och andra beslutsnivåer i den offentliga sektorn (stat-region-kommun). Den nya myndigheten kan därmed ses som ett sätt att skapa en organisation för att möta den komplexitet som präglar nuvarande och framtida utmaningar och som ett organisatoriskt svar för att kunna driva en tredje generatio- nens forsknings- och innovationspolitik. Myndigheten ansvarar också för att statens insatser för att skapa ett gynnsamt och internationellt konkurrenskraftigt företagsklimat för framväxande, innovativa små och medelstora företag.

Då ett av syftena med Innovationsmyndigheten är att utveckla statsförvaltningens funktionssätt är det viktigt att myndighetens verk- tygslåda är betydligt bredare än vad exempelvis Vinnova har i dag. Policylabb, regulatoriska sandlådor, demonstrationsprojekt i verklig miljö, innovationsupphandling och nationellt stöd för arbetet med statsstöd för innovation är bara några exempel på aktiviteter som kan

24

SOU 2023:59

Sammanfattning

rymmas inom Innovationsmyndigheten. De traditionella sätten att välja projekt genom öppna utlysningar behöver också utvecklas och nya former som tar mer hänsyn till mottagarnas prioriteringar, tid- planer och möjligheter att medverka måste utformas. Förståelse för offentliga beslutsprocesser och god förmåga att få olika typer av orga- nisationer att verka mot gemensamma mål blir viktiga kompetenser.

När det gäller arbetet med stöd till framväxande innovativa bolag föreslår utredningen att Innovationsmyndigheten ska arbeta med stöd till både enskilda företag och till stödfunktioner såsom inkubatorer, innovationskontor och acceleratorer.

Innovationsmyndigheten bör ha stor frihet när det gäller verksam- het och typ av finansieringsinstrument.

Formell organisation för Innovationsmyndigheten

Innovationsmyndigheten leds av en styrelse med sju ledamöter som utses av regeringen. Styrelsen ska bestå av representanter från offent- lig sektor, samhällsrepresentanter och näringslivet. Vid sidan om styr- elsen finns inga andra beslutande organ inom myndigheten.

Innovationsmyndigheten bör själv avgöra omfattningen av sitt kansli och inre organisation

Alternativ – ny myndighetsstruktur med två myndigheter

Utredningen bedömer att ett alternativ skulle vara möjligt. De krite- rier utredningen föreslår kan mötas och de problem utredningen har identifierat kan hanteras, även genom att inrätta två myndigheter: Vetenskapsmyndigheten och Myndigheten för strategisk forskning och innovation.

Även i alternativet avvecklas de nuvarande myndigheterna Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova och den externa forsknings- finansieringen vid Energimyndigheten upphör.

I alternativet ska all statlig extern finansiering av forskning och innovation fördelas via de två nya myndigheterna. Myndigheter som i dag lyser ut medel ska upphöra med detta och medel ska i stället ut- lysas, fördelas och administreras via Myndigheten för strategisk forsk- ning och innovation.

25

Sammanfattning

SOU 2023:59

I alternativet avvecklas även Rymdstyrelsen och ansvaret för dess nuvarande verksamhet överförs till Myndigheten för strategisk forsk- ning och innovation.

I alternativet är Vetenskapsmyndighetens verksamhet oförändrad i förhållande till huvudförslaget, medan Myndigheten för strategisk forskning och innovation utgör en sammanslagning av Myndigheten för strategisk forskning och Innovationsmyndigheten. Myndigheten för strategisk forskning och innovation kommer att ha en stor bredd av aktiviteter, exempelvis behovsinventering, finansiering av samver- kansforskning, policylabbsarbete, finansiering av stödstrukturer för innovativa företag, internationellt samarbete och stöd för medverkan i EU:s program för forskning och innovation. Följden blir att det kommer krävas anställda med mycket olika kompetensprofiler för att klara både bredden i tematik och krav på olika arbetssätt.

Motiv till förslag om ny myndighetsstruktur

Utredningens förslag är en genomgripande förändring av organisa- tionen för statlig finansiering av extern forskning och innovation. Motiven för förändringen är flera.

Ett motiv är att skapa en struktur som bättre kan möta dagens be- hov av forskning och innovation och som är mer flexibel när det gäller att utforma insatser som möter framtida efterfrågan på forsknings- baserad kunskap och innovationsinsatser. Dagens myndighetsstruk- tur innehåller myndigheter som dels bygger på en funktionslogik (Vetenskapsrådet finansierar forskning av högsta vetenskapliga kvalitet oberoende av vetenskaplig disciplin, Vinnova finansierar innovatio- ner inom alla sektorer), dels myndigheter med sektorsansvar (såsom Energimyndigheten, Formas, Forte samt forsknings- och innovations- finansiering via myndigheter med annat kärnuppdrag). En följd av den stora mängden myndigheter som finansierar forskning och innovation har blivit att vissa områden präglas av överlapp och stor tillgång på finansiering (exempelvis energi- och samhällsbyggnadsområdet), medan det inom andra områden finns få statliga finansiärer och lite tillgängliga medel att söka. Historiskt har svenska statliga finansiärer haft utmaningar i att finansiera forskning och innovation inom fram- växande teknik- och behovsområden, till exempel har statliga sats- ningar sällan samordnats. Genom att gå från finansiering via ett tjugo-

26

SOU 2023:59

Sammanfattning

tal (sinsemellan mycket olika myndigheter) till finansiering via tre nya myndigheter med tydlig funktionslogik minskas såväl överlapp som glapp i statliga satsningar, menar utredningen. Dessutom blir det tyd- ligt vilka myndigheter som ansvarar för kontinuerliga statliga satsningar på områden av stor betydelse för det svenska näringslivet, offentliga sektorn och civilsamhället, vilket stärker såväl flexibiliteten i finansier- ingen som beredskapen att möta framtida behov. Till exempel skulle både Myndigheten för strategisk forskning och Innovationsmyndig- heten kunna få uppdrag att genomföra satsningar på forskning och innovation inom områden som militär och civil beredskap eller orga- niserad brottslighet, om regeringen ser ett sådant behov.

Ett annat motiv är tydligare ansvarsutkrävande och större möjlig- het till uppföljning. I nuvarande myndighetsstruktur är det svårt att utkräva ansvar när förväntade resultat uteblir, eftersom flera myndig- heter gör satsningar med liknande målsättningar. Genom färre myndig- heter med tydligt formulerade uppdrag blir det enklare för reger- ingen att följa upp varje myndighets verksamhet och utkräva ansvar. Utredningen menar att renodling av uppgifter och ansvar skapar för- utsättningar för insatser som på sikt stärker kvaliteten i svensk forsk- ning och bibehåller Sveriges internationella styrkeposition som inno- vationsland.

Dessutom menar utredningen att den nya myndighetsstrukturen gör det enklare för regeringen att på övergripande nivå styra riktning- en på forsknings- och innovationspolitiken. Genom att prioritera resurstilldelning mellan de tre olika forsknings- och innovations- finansierande myndigheterna kan regeringen arbeta med balansen mellan fri forskning, strategisk forskning och mer tillämpningsnära insatser.

Utredningen föreslår att ett antal funktioner som i dag är spridda på av flera olika myndigheter centraliseras. Det gäller bland annat hantering och finansiering av storskalig forskningsinfrastruktur och digital infrastruktur för forskningsändamål, arbete med internatio- nella samarbeten samt stöd till verksamhets- och policyutveckling för implementering av innovationer. Motivet till dessa förändringar är framför allt att staten behöver skapa tydlig riktning, agera pro- aktivt och göra tydliga prioriteringar inom dessa områden. Genom centralisering professionaliseras verksamheten ytterligare och tillgäng- liga resurser kan användas mer effektivt.

27

Sammanfattning

SOU 2023:59

Avslutningsvis är ett viktigt motiv för utredningens förslag att det ska bli enklare för de som söker medel, deras administrativa börda kommer att minska. Färre forsknings- och innovationsfinansierande myndigheter leder till bättre överblick över tillgängliga statliga medel. Förutsättningarna för större och samordnade insatser mellan finan- siärerna ökar. Att effektivisera verksamheten är ett viktigt motiv till utredningens förslag.

Förslag om samverkan, finansiering, uppföljning och behov av framtida utredningar

För de tre nya forsknings- och innovationsfinansierande myndig- heterna, Vetenskapsmyndigheten, Myndigheten för strategisk forsk- ning och Innovationsmyndigheten, ska det finnas en grupp för stra- tegisk samordning bestående av myndighetscheferna. Till gruppen ska minst sex personer adjungeras, varav minst två rektorer från svenskt universitet eller högskola, minst två från näringslivet samt minst två som företräder allmänna intressen. Gruppen ska ta initiativ och sam- verka så att den statliga externa forsknings- och innovationsfinan- sieringen har en tydlig riktning, agerar proaktivt och gör nödvändiga prioriteringar.

För de tre nya myndigheterna ska det också finnas en grupp för operativ samordning, bestående av de personer myndighetscheferna utser. Gruppen ska samverka i frågor som rör administration, verk- samhetsstödjande system och genomförande av utlysningar. Den ska även ta initiativ för att utveckla och förnya administration av finan- siering av forsknings- och innovationsverksamhet.

Utöver de två formella samordningsorganen behövs även andra former av mer verksamhetsmässig samordning. Behov och nödvän- diga konfigurationer kommer förändras över tid och därför föreslår utredningen inga ytterligare formella samordnande strukturer.

De tre nya forskningsfinansierande myndigheterna ska ha ett ge- mensamt ansöknings- och ärendehanteringssystem för finansiering av forskning och innovation. Systemet ska tillhandahållas av Myndig- heten för strategisk forskning.

Flera förslag lämnas om förändringar av möjligheten att finan- siera forskning och innovation. De tre nya forskningsfinansierande myndigheterna ska kunna finansiera en utländsk forskningshuvud- man i de fall den utländska forskningshuvudmannen samarbetar med

28

SOU 2023:59

Sammanfattning

en svensk forskningshuvudman i ett gemensamt projekt. Vidare bör de tre nya forskningsfinansierande myndigheterna bevilja medel för hela den period doktorandstudier pågår, i de fall syftet är att finan- siera forskarutbildning. Därtill bör de kunna bevilja medel för utveck- ling av utbildningar som baseras på resultat från sådant som finan- sierats av myndigheterna. Utredningen bedömning är att de tre nya forskningsfinansierande myndigheterna bör undvika att ställa for- mella krav på samfinansiering från lärosäten vid utlysning av medel, förutom vid finansiering av forskningsinfrastruktur.

När det gäller framtida uppföljning föreslår utredningen att reger- ingen vart fjärde år ger en särskild utredare i uppdrag att analysera och utvärdera både myndighetsstrukturen och de tre nya forsknings- finansierande myndigheterna.

Regeringen bör även låta utreda så kallade indirekta kostnader. Den framtida utredningen bör undersöka om det är lämpligt att beräk- ningsprincipen för extern statlig finansiering av forskning och inno- vation ska utgå från en schablon.

Om regeringen i framtiden beslutar att inrätta en funktion för kvalitetsbaserad fördelning av basanslag är Vetenskapsmyndigheten en lämplig placering för funktionen.

Samtliga de tre nya forskningsfinansierande myndigheterna bör ha i uppgift att i sin verksamhet beakta Sveriges utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska intressen.

Andra alternativ som utredningen har övervägt

Utredningen har noga övervägt möjligheten att föreslå en framtida organisation för statlig extern forsknings- och innovationsfinansier- ing i form av en enda myndighet. Utredningen har dock gjort bedöm- ningen att nackdelarna med en sådan organisation skulle överskugga potentiella fördelar och har därför valt att inte lämna något sådant förslag.

För att åtgärda de problem utredningen identifierat behövs en genomgripande förändring. Mindre ändringar räcker inte till, det be- hövs i stället en långtgående och genomgripande förändring. Utred- ningens bedömning är att en inkrementell för ändring sannolikt inte är möjlig att genomföra i praktiken. Dessutom baseras dagens organi- sation på en blandning av funktions- och sektorslogik, vilken inte

29

Sammanfattning

SOU 2023:59

skulle åtgärdas genom mindre justeringar i ansvaren mellan dagens forsknings- och innovationsfinansierande myndigheter. Utredningen menar att det ökade behovet av forskningsbaserade lösningar inom allt fler områden och behov av mer tvärsgående ansatser för att lösa komplexa samhällsutmaningar innebär att mindre justering av nuvar- ande organisation vare sig är effektivt eller utgör en långsiktigt håll- bar lösning. Utredningen avråder därför från att göra förändringar stegvis och förespråkar i stället en genomgripande reformering.

Konsekvensbeskrivning

Utredningens förslag väntas bidra positivt till forskning och inno- vation genom att se till att den svenska organisationen för statlig extern finansiering av forskning och innovation är effektiv, anpassad till samhällsutvecklingen och främjar samarbete. Genom att adressera dagens problem finns förutsättningar att underlätta för olika aktörer som bedriver forskning och innovation. På ett övergripande plan kom- mer Forskningsfinansieringsutredningens förslag att bidra till att effek- tivisera statens verksamhet och till ökad möjlighet till uppföljning och ansvarsutkrävande. Förslagen kommer även att bidra till förstärkt förmåga att svara mot samhällets utmaningar samt till affärsnytta och svensk konkurrenskraft.

Förslaget till ny myndighetsstruktur innebär att Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova läggs ned, samt att Energimyndighetens uppdrag om extern forsknings- och innovationsfinansiering tas bort. Utredningens bedömning är att det i de flesta fall kommer att handla om att föra över verksamhet till befattningarna i de nyinrättade myn- digheterna. Utredningens bedömning är vidare att de tre nya myndig- heterna bör bemannas med något färre personer än i dag, till följd av de synergieffekter som uppstår när antalet myndigheter minskar och deras uppdrag förändras. Utredningen menar att de tre nya myndig- heterna bör vara lokaliserade i Stockholm.

I det förslag som lämnas har utredningen utgått från att de tre nya föreslagna myndigheterna initialt ska ha samma förvaltningskostna- der som dagens myndigheter. Utredningen föreslår att personalen totalt sett minskas med 20 årsarbetskrafter. Den personalkostnad som frigörs används initialt till uppbyggnad av ett nytt gemensamt ansök- nings- och ärendehanteringssystem. På sikt är det utredningens be-

30

SOU 2023:59

Sammanfattning

dömning att förvaltningsanslaget till de tre myndigheterna kan minska med ett belopp som motsvarar 20 årsarbetskrafter.

Utredningen föreslår att Vetenskapsmyndigheten ska ges rätt att fatta anslagsbeslut på 20 år för storskalig forskningsinfrastruktur i Sverige. Konsekvenserna blir större möjlighet till valutasäkring, mindre risk för kostnader i samband med kontraktsbrott och värdet av inter- nationellt anseende.

En konsekvens av att antalet myndigheter som finansierar forsk- ning och innovation blir färre är att mindre tid och andra resurser behöver avsättas för samordning mellan myndigheter.

Förslagen kan antas ha positiva samhällsekonomiska konsekvenser eftersom de förväntas bidra till ökad kvalitet och tillförlitlighet i forsk- ningen och därmed kan stärka Sverige som kunskapsnation. Detta bör även stärka förtroendet för svensk forskning såväl nationellt som internationellt.

De förslag utredningen lämnar har stor påverkan på universitet och högskolor, då de innebär förenkling och effektivisering. Utred- ningens bedömning är att nästan 300 årsverken kan frigöras inom läro- sätena, motsvarande en kostnad om minst 300 miljoner kronor. Till exempel skulle seniora forskares tid kunna användas till mer forskning, som skulle ge förutsättningar att höja kvaliteten på svensk forskning.

Utredningen föreslår att all statlig extern konkurrensutsatt finan- siering av forskning och innovation, med undantag av Rymdstyrelsens verksamhet, ska fördelas via de tre nyinrättade myndigheterna. Utred- ningens bedömning är att myndigheter med annan huvuduppgift än finansiering av forskning och innovation även framgent kommer att lägga arbetstid på forsknings- och innovationsrelaterade frågeställ- ningar, framför allt formulering av vilka behov av forskning som finns inom myndighetens ansvarsområde, hur dessa behov bäst kan mötas med extern statlig finansiering av forskning och innovation samt bidra till att de resultat som tas fram sprids inom respektive myndighets ansvarsområde. Tidsåtgången bör dock bli avsevärt lägre, jämfört med dagens situation. Utredningens uppskattar den frigjorda arbetstiden till totalt 20 årsarbetskrafter, motsvarande i storleksordningen 20 mil- joner kronor per år, vilket innebär en besparing för staten.

31

Summary

The Government appointed Ingrid Pettersson to lead a national review committee to investigate the organisation of public, compet- itive funding of research and innovation, i.e., the agencies assigned by the government to fund research and innovation, mainly through call for proposals. The committee performed their investigation between September 2022 and September 2023.

Inclusion and openness have been corner stones of the commit- tee’s work, and it has engaged with several stakeholders in the field of research and innovation. An expert group, with representatives from several ministries, contributed to the investigation. A reference group with stakeholder representatives from the science commu- nity, students, science academies, business representatives, and non- governmental organisations have provided valuable input to the com- mittee.

The committee published a report in May 2023. It contained new data produced by the committee and a mapping of different models of public funding of research and innovation in 13 countries.

The Swedish funding system for research and innovation

The government funding of research, development and innovation amounts to more than SEK 40 billion per year. Almost half of this amount is transferred to higher education institutions as block grants. Much of the remaining amount is allocated through five funding agencies.1

1The list below includes appropriations for research and development, research infrastructures and innovation (but not appropriations for administration).

33

Summary

SOU 2023:59

The Swedish Energy Agency (Energimyndigheten) fosters research and innovation in the field of energy. Their budget was SEK

1.46billion in 2023.

Formas, the Swedish Research Council for Sustainable Develop- ment, funds basic and needs-oriented research in the environ- ment, agricultural, and built environment fields. Their budget was SEK 1.87 billion in 2023.

Forte, Swedish Research Council for Health, Working Life, and Welfare, funds basic and needs-oriented research in the working Life, welfare, and public health fields. Their budget was SEK

0.87billion in 2023.

The Swedish Research Council (Vetenskapsrådet), funds research of the highest quality in all scientific fields, and research infras- tructures. Their budget was SEK 8.09 billion in 2023.

Vinnova, supports sustainable growth by funding needs-oriented research and the creation of effective innovation systems. Their budget was SEK 3.41 billion in 2023.

The formal organisation differs between the funding agencies. Three of the agencies are governed by a board,2 while the director general has the final decision-making power in others.3 Three of the agencies include separate decision-making bodies, such as committees, councils and expert groups, with delegated mandates to take decisions on specific matters.

2Forte, Vetenskapsrådet, and Vinnova.

3Swedish Energy Agency and Formas.

34

SOU 2023:59

Summary

Complementing the five main agencies, there are several other government agencies4 that provide competitive funding for research and innovation through call for proposals.5

Besides the government agencies, the Swedish funding system also include foundations founded by the government, as well as a number of private foundations that contribute substantially to Swedish re- search and innovation.6

Swedish organisations are also eligible to apply for funding from EU programmes. Horizon Europe is the largest initiative with a total budget of 95 billion Euros during 2021–2027. EU programs are im- portant sources of funding for Swedish organisations, especially for universities.

International outlook – Models for public funding of research and innovation in other countries

International research and innovation policy has developed in what can be characterized as three, distinct generations. The three gener- ations have given rise to different organisational responses. The first generation emphasized the importance of scientists controlling the

4For example Swedish Social Insurance Agency (Försäkringskassan), The Institute for Evaluation of Labour Market and Education Policy (Institutet för arbetsmarknads- och ut- bildningspolitisk utvärdering), The Swedish Board of Agriculture (Jordbruksverket), Swedish Competition Authority (Konkurrensverket), The Swedish Civil Contingencies Agency (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap), Swedish Environmental Protection Agency (Naturvårdsverket), Swedish National Heritage Board (Riksantikvarieämbetet), Swedish National Space Agency (Rymdstyrelsen), Swedish Institute for Educational Research (Skolforsknings- institutet), The Swedish International Development Cooperation Agency (SIDA), Swedish Geotechnical Institute (Statens geotekniska institute), The National Board of Institutional Care (Statens institutionsstyrelse), The Swedish Radiation Safety Authority (Strålsäkerhets- myndigheten), Geological Survey of Sweden (Sveriges geologiska undersökning), and The Swedish Transport Administration (Trafikverket).

5Besides funding research and innovation through competitive calls, many of the agencies also conduct research to fulfil their main objective. Many of them also commission research as part of their operations.

6The foundations founded by the government includes The Foundation for Baltic and East European Studies (Östersjöstiftelsen), The Swedish Foundation for International Cooperation in Research and Higher Education (Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning), The Knowledge Foundation (Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling), The Swedish foundation for strategic environmental research (Stiftelsen för miljöstrategisk forskning), Swedish Foundation for Strategic Research (Stiftelsen för strategisk forskning) and Riksbankens Jubileumsfond. Examples of private foundations includes The Swedish Childhood Cancer Fund (Barncancerfonden), The Swedish cancer society (Cancerfonden), The Kamprad Family Foundation for Entrepreneurship, Research & Charity (Familjen Kamprads stiftelse), The Swedish Heart and Lung Association (Hjärt-Lungfonden), Kempestiftelserna, Swedish farmers’ foundation for agricultural research (Stiftelsen Lantbruksforskning), Söderbergs- stiftelserna, and Wallenberg foundations.

35

Summary

SOU 2023:59

direction and content of research. As a result, many countries estab- lished research councils controlled by representatives from acade- mia. During the second generation there was a stronger focus on the role of research for producing knowledge and innovation that sup- port societal development and economic growth. Sector-specific fund- ing agencies and innovation agencies were set up in response to these new demands. During the third generation, the scope of research and innovation policy is broadened to address more complex societal challenges, e.g. climate change, pandemics, and security threats. Since we have just entered the third generation, the committee has not been able to identify any organisational structure commonly used to im- plement a third-generation research and innovation policy. How- ever, many countries experiment with different solutions.

The mapping of public funding systems in other countries shows that most countries have based their systems on a functional logic, instead of a sectoral approach. Most common is a “two-pillar” model, with a research council and an innovation agency funding innovation, needs-oriented research, and a wide range of implementation and commercialisation activities. The two-pillar model is designed to meet the demands of the second-generation research and innovation pol- icy. The investigation has identified a few examples of countries with thematic or sectoral approaches. Norway and the United Kingdom are examples of countries that have chosen to integrate all public, com- petitive funding of research and innovation into one organisation.

The governance of agencies responsible for research and inno- vation funding is typically structured through ministries for science and ministries of enterprise. Other ministries might be involved to some extent. Many countries have set up different kinds of advisory boards and expert groups to support the development governmental research and innovation policy.

Strengths and weaknesses of today’s funding system

Sweden is a global top performer when it comes to research and inno- vation. Sweden is among the five countries that invests the most in R&D as share of GDP, and it is ranked as one of the most innovative countries in the world. Over the last 20 years, the public investments in R&D have doubled in fixed prices.

36

SOU 2023:59

Summary

However, the committee’s analysis shows a complex and multi- faceted system with some underlying problems and challenges. The committee has identified six problems:

weak development of research quality given the substantial in- creases in resources,

societal challenges are not sufficiently addressed, and the funding system is not adapted to a society characterized by rapid change,

complex and heavy administrative burden,

blurred division of roles and mandates among public funding agencies,

lack of proactive initiatives, and

unclear and suboptimal decision-making and funding processes for research infrastructure.

Seven criteria for a future funding system

The committee has formulated seven criteria, which should be seen as overarching objectives for a future funding system. These criteria also reflect the committee’s decision to begin the work by identi- fying the needs that a future system must meet. The criteria were then used as guiding principles in the work to draft the committee’s proposal for a new system for competitive public funding.

The committee proposes that the future system for competitive public funding should be designed to meet the following seven criteria.

Secure academic freedom. The system for competitive funding must secure the academic freedom of researchers active in Sweden. One way to achieve this, is to make sure that a substantial share of the available funding is allocated to research initiated by the scientists themselves. The committee assesses that the current system meets this criterion but would like to underscore the im- portance of securing academic freedom today and in the future.

Support internationally competitive and groundbreaking research. One of the objectives of the government’s research and innova- tion policy, is to make Swedish research internationally compet- itive. In order to achieve long term competitiveness, scientific

37

Summary

SOU 2023:59

breakthroughs and to push the knowledge frontier, a share of the available funding must be allocated to research that challenges established views. Multidisciplinary approaches, initiatives aimed at younger researchers, and sustained funding to emerging areas is needed to stimulate groundbreaking research results. The com- mittee’s assessment is that Sweden is losing ground in relation to similar countries, both in terms of the quality of scientific publica- tions and groundbreaking research. A future system for compet- itive public funding must support increases in productivity and quality of scientific publications, as well as, implementing initia- tives that are sustainable and incentivize the renewal of Swedish research.

Secure knowledge and build innovation capacity to address societal challenges and support competitiveness in the private sector. A future funding system must support research and innovation in areas of societal importance. Therefore, resources must be set aside, and new modes of operation must be developed, that incentivize re- search-based solutions that meet the demand of society today and in the future. Sweden is a strong research and innovation country, but there are areas that must be improved. The alignment be- tween public investments in research and innovation and the needs of the private sector must be improved. And more activities to strengthen the innovation capabilities in the public sector and in non-governmental organisations, are needed. Long term funding in areas of importance for the public and private sector, as well as an increased ability to adapt to changing societal needs, including capacity building to address the sustainability goals and address the effects of climate change, must be developed. The committee also highlights the need to develop new types of interventions to meet increasingly complex challenges.

Stimulate research-based education and lifelong learning. Partici- pation of active researchers is central to secure high-quality edu- cation and to supply students with insights from current research. A stronger focus on needs-oriented research is one way to in- crease the number of students with competences in demand by future employers. The committee argues that the value of educa- tion and lifelong learning must be appraised, especially by the academic community. New modes of education must be developed

38

SOU 2023:59

Summary

to meet a rapidly changing labour market. Consequently, the system för competitive public funding must adapt its tools to support the connection between research and education.

Provide conditions for international collaboration that support Swedish research and innovation. In comparison, Sweden is a small research nation. It is also an open economy dependent on export, and a large share of the R&D-investments are made by multi- national companies. As a member of the European union, Sweden has access to many funding opportunities from the EU pro- grammes. A future system for competitive public funding must not focus too much on Sweden. Instead, it must be outward look- ing and provide support for Swedish organisations to collaborate with the best universities and innovation hubs around the world. This will increase the quality of Swedish research and innovation. To achieve this more funding must be allocated towards inter- national collaboration, new funding mechanisms must be devel- oped, the support structures for Swedish participation in EU pro- grammes must be improved, synergies between national funding and EU funds must be better utilized, and science diplomacy must be a more widely used tool.

Increased directionality, proactivity, and prioritization in the Swedish research and innovation system. The resources available for re- search and innovation are limited and must be put to the most effective use. One area where the need for directionality, pro- activity, and prioritization is evident is the discussion around strategic profiling of universities, management of research infra- structures, and the lack of coordination of Swedish stakeholders in relation to efforts to influence EU programmes. Evaluations of the current system show that it suffers from “strategic defi- ciencies”, especially concerning ability to formulate strategic direc- tion, proactivity, and to prioritize. These weaknesses are obvious both when it comes to decisions regarding national initiatives and international collaboration, and many Swedish organisation indi- cate that there is a general lack of direction in the Swedish re- search and innovation policy. The committee argues that a future system for competitive funding must be designed to strengthen the abilities to make strategic decisions, among funding agencies, as well as research and innovation performers.

39

Summary

SOU 2023:59

Clear division of roles among funders and low administrative burden. The current system for competitive public funding of research and innovation consists of many different agencies with overlapping roles and mandates. Organisations applying for funds face differ- ent administrative systems, and rules and regulations are imple- mented in different ways, which, in turn, creates uncertainties and high administrative costs. A future system must be less complex, characterized by administrative streamlining, and result in lower costs for the applicants. The system must be simplified through use of common administrative systems, processes, and regulations. Future funding agencies must be flexible, fair, less bureaucratic, and adopt a trust-based approach.

The committee’s proposal

The current system for competitive public funding was established more than 20 years ago. Since then, functions have been added to the different agencies by the government, and their character have changed over the years. At the same time, society has gradually changed, as well as the stakeholders applying for funds. Hence, it is the view of the committee, that it is time to change the system, and establish new agencies that are better served to meet future demands and challenges.

The proposal has been developed using a system’s perspective. It describes characteristics of the new agencies, the way they will inter- act with each other and how they will serve to strengthen Swedish research and innovation. The committee was not instructed to eval- uate the performance of specific funding agencies in the current system, but rather to analyse the combined results of all public agen- cies that provide competitive funding, and how they were perceived by the organisations that apply for and receive funding. The proposal should not be interpreted as criticism of any of the current funding agencies, but is a proposal for a structural reform, which will estab- lish a new agency structure for competitive public funding which is more effective, and better address future demands.

40

SOU 2023:59

Summary

Proposal – A new system for competitive public funding with three agencies

The committee proposes the establishment of three new agencies: The Science Agency, The Strategic Research Agency, and The Innovation Agency. At the same time, the current funding agencies, Formas, Forte, The Swedish Research Council, and Vinnova, are phased out. The funding of research and innovation at the Swedish Energy Agency is discontinued.

All competitive public funding should be allocated through one of the three new agencies. Other agencies that allocate funding to re- search and innovation through competitive calls, shall end those activities, and their funds will instead be distributed, and adminis- tered by the Strategic Research Agency. The Swedish National Space Agency is the only exception, and the committee proposes that the agency continues with its operations unchanged.7

The three agencies are proposed to have a work force of 714 full time equivalents. The annual operational cost is estimated to SEK 790 million. Together, the three agencies will have a budget of SEK

17.7billion for research and innovation activities per year. The com- mittee proposes that the resources are divided between the three agencies in the following way.

The Science Agency will have a work force of 270 full time equiv- alents and an annual budget of SEK 8.2 billion,

The Strategic Research Agency will have a work force of 344 full time equivalents and an annual budget of SEK 7.8 billion, and

The Innovation Agency will have a work force of 100 full time equivalents and an annual budget of SEK 1.7 billion annually.

The proposed agency structure is designed based on governance and modes of operation. The role of different stakeholders in the deci- sion-making bodies and the way funds and projects are selected are the main guiding principles. However, the type of research and inno- vation activities that each agency can fund has not been used in draft- ing the mission of the agencies. In principle, all agencies can fund everything from basic research to innovation activities, as long as

7The only minor change proposed for the Swedish National Space Agency is that it should be obliged to use the common administrative system set up by The Strategic Research Agency.

41

Summary

SOU 2023:59

they contribute to the objectives of the agency. Neither is the division of roles designed to limit the operations of the agencies to certain scientific disciplines or sectors. The committee’s proposal results in a move away from a sector-based division of roles to a structure solely based on function, i.e. what objectives and which stakeholder’s de- mands that should be met (and not what sector or scientific field that should be supported).

The Science Agency

The main objective of The Science Agency is to fund research of the highest quality in all scientific fields. Agency priorities should be set by researchers. The agency should ensure that its activities con- tribute to maintain and increase the international competitiveness of Swedish research. The Science Agency will also be responsible for the funding of research infrastructures and should include a separate function that provides access to a national digital infrastructure for research purposes. The Science Agency will also provide funding for groundbreaking research.

Peer review panels with researchers is expected to be the main way of selecting projects within The Science Agency. Thematic prior- ities are expected to be very uncommon, and when used they should be implemented after decisions made by the research community and serve to strengthen specific areas of Swedish science. The agency is also expected to track international policy discussions and contin- uously develop the methods of scientific peer review processes.

Formal organisation of The Science Agency

The Science Agency is governed by a board, where six of the board members are appointed by the research community and three, in- cluding the chair, are appointed by the government.

The Science Agency includes six formal decision-making bodies. Four are scientific councils, which together cover all scientific fields. In addition, there is one decision-making body for large-scale research infrastructures, and one for digital infrastructures for research pur- poses.

42

SOU 2023:59

Summary

The Science Agency has full discretion to organize the internal organisation for the selection and administration of projects and other support functions. It may also introduce new positions, for instance employment of researchers representing specific fields, similar to the Secretary Generals in the Swedish Research Council.

The Strategic Research Agency

The Strategic Research Agency’s mission is to fund research and inno- vation of importance to key sectors in the Swedish society, including the private sector. The agency is not bound by any thematic delimi- tations and is expected to have the competences to run initiatives targeting any sector of society. The agency is also in full control to fund any type of activity in the field of research and innovation deemed fit to meet identified needs.

The agency will be responsible for all formal international collab- oration in the field of research and innovation including the national organisation for participation in EU programmes.

The agency will take over the responsibility to fund research and innovation activities that support the work of other government agen- cies. Many Swedish agencies fund research and innovation activities as part of their operations, often with limited budgets. The commit- tee proposes that these activities should be discontinued, and that all types of competitive public funding should be handled by The Strategic Research Agency. To safeguard that the sectors that receive funding from sector-specific agencies in the current system will be able to apply for funds in the future, the committee proposes that different ministries can earmark some of The Strategic Research Agency’s budget for dedicated purposes. The government can also require The Strategic Research Agency to collaborate with sector-specific agen- cies in different part of a program cycle, from program design to dis- semination of results from funded projects. The committee does not propose any other formal governance structures in the agency but foresees that the agency must set up several different advisory groups representing stakeholder interests. These group will guide the agency’s prioritization processes and influence program design. Researchers will be included in the groups.

43

Summary

SOU 2023:59

Even though Sweden is facing a number of grand societal chal- lenges and the business sector is characterized by constant structural changes, society and industry as a whole is relatively stable over time. Consequently, it is the view of the committee that the share of long- term programmes run by The Strategic Agency must increase com- pared to the current situation. The committee also expects that most of the funding will be directed towards collaborative research pro- jects, where researchers and end users work together. To be able to make the right priorities and to adapt to emerging needs in society and in the business sector, the staff at the agency must be skilled in interacting with external stakeholders. This will require staff with deep knowledge and experience of key sectors in Sweden and a strong analytics department.

The committee proposes that the Strategic Research Agency will be assigned to develop, manage, and supply a common administra- tive system that will be used to publish call for proposals, handle appli- cations, and monitor projects. The Science Agency, The Innovation Agency, and the Swedish National Space Agency will all be required to use this system.

Formal organisation of The Strategic Research Agency

The Strategic Research Agency is governed by a board with nine board members, all appointed by the government.

Decisions regarding the internal organisation of the agency will be made by the board and the director general. The committee en- courages the agency to establish advisory boards representing key stakeholders from society, business, and the research community.

The Innovation Agency

The mission of The Innovation Agency is to facilitate the implemen- tation of knowledge and new ideas in society and to remove barriers for new innovations. The agency will also be responsible for initia- tives supporting innovative small and medium sized businesses.

The Innovation Agency will act as a facilitator for regulatory bodies as they develop and adapt rules and regulations to fit new innovations that address societal challenges. The agency will also support the de-

44

SOU 2023:59

Summary

velopment of multi-level governance collaboration between regula- tory and supervising bodies on governmental, regional, and munici- pal level. The establishment of the Innovation Agency is expected to meet the complexity of the societal challenges today and in the future, and as such also an organisational response to the demands formulated in the third-generation research and innovation policy. The Innovation Agency is also responsible for the national initiatives to make Sweden an attractive nation for innovative small and medium sized businesses.

One of the key objectives of the Innovation Agency is to develop the ability of the public sector to support, and to change as new inno- vations are introduced. This will require a broader toolbox than the ones used by current agencies, such as Vinnova. Policy labs, regula- tory sandboxes, real life tests, innovation procurement, and a more strategic approach to state aid regulations are examples of possible instruments and activities. The traditional “call for proposal”– ap- proach to select projects must also be challenged, and new ways, more responsive to the participants’ priorities, timelines, and decision- making processes, must be developed. A deep understanding of gov- ernance structures in the public sector, and the ability to make different types of organisations collaborate and strive towards common goals, are important competencies for the staff at The Innovation Agency.

The committee proposes that The Innovation agency will support innovative small and medium sized companies, both through sup- port to individual companies and to innovation infrastructures, such as incubators, tech transfer offices, and accelerators.

Given the experimental nature of The Innovation Agency it is crucial that the governance provides leeway for the board and the management team to work with a wide range of activities and fund- ing models.

Formal organisation of The Innovation Agency

The Innovation Agency is governed by a board with seven board members, all appointed by the government. The board shall include representatives from the public sector, the business community, and society at large. There are no other formal decision-making bodies besides the board. Decision regarding the internal organisation of the agency will be made by the board and the director general.

45

Summary

SOU 2023:59

An alternative proposal – A system with two agencies

The committee is also putting forward an alternative system for competitive public funding of research and innovation. In the alter- native all competitive public funding is done by two agencies, The Science Agency, and The Agency for Strategic Research and Innovation. The committee argues that it is possible to meet the seven criteria and address the problem identified in the current system by using the alternative model as well.

The alternative also presupposes that the current funding agencies, Formas, Forte, The Swedish Research Council, and Vinnova, are dis- continued. Other agencies that allocate funds to research and inno- vation through competitive calls, shall stop those activities, and the funds will be administered by The Agency for Strategic Research and Innovation. The funding of research and innovation at the Swedish Energy Agency will end. In this alternative, the committee proposes the integration of The Swedish National Space Agency into The Agency for Strategic Research and Innovation.

The set up and mission of the Science Agency is the same in both proposals, and The Agency for Strategic Research and Innovation is a merger of The Strategic Research Agency and The Innovation Agency in the main proposal. The Agency for Strategic Research and Innovation will include a wide range of different activities, such as mapping of future needs, funding of collaborative research, policy labs, funding of innovative small and medium sized companies, interna- tional collaboration, and support measures for participation in EU programmes. This will require a broad set of competencies among the staff to be able to meet requirements of deep thematic knowl- edge, and the skills to perform a wide range of different tasks.

Arguments for a new model for competitive public funding

The proposal will result in a major reorganization of the system for competitive public funding of research and innovation. There are several arguments for the reform.

One argument is that the proposed model will address the soci- etal challenges of today in a better way. It will also be better prepared to address emerging needs in the future. The current model is a mix of two structuring principles. A functional logic where The Swedish

46

SOU 2023:59

Summary

Research Council funds high quality research in all academic disci- plines, and Vinnova funds innovations regardless of sectors. Then we have several other agencies funding research and innovation based on sectors. Formas, Forte, and The Swedish Energy Agency are the largest funding bodies with a sector approach, but there are 15 other agencies that supply competitive funding, often with limited bud- gets. The result of the large number of public funding bodies is that some areas are characterized by “overlaps”, i.e., organisations active in these sectors have multiple funding sources. Other sectors are “underfunded”, either because agencies responsible for these sectors have not set aside funds for research and innovation or they have not been prioritized by any of the “functional” funding bodies. Further- more, the public funding bodies have previously been slow in identi- fying and creating programmes to support emerging technologies, and there are few examples of coordinated initiatives. By moving away from the current situation where more than twenty (very different) agencies fund research and innovation, to a system with three fund- ing agencies, all based on a functional logic, the risk of overlaps and underfunded sectors will be reduced. Furthermore, the new model will also clearly specify which agencies that are responsible to secure access to research-based knowledge of importance for the develop- ment of society and Swedish businesses. Having a wide mandate to fund all sectors also increases the possibilities to make necessary change in line with changing demands. New programs to address organized crime or to strengthen civil and military readiness as a response to a changing geo-political situation are two examples of initiatives that could be develop by The Strategic Research Agency and The Inno- vation Agency.

Increased accountability and enhanced possibilities to evaluate the performance of the public funding system is another argument. The current system, where many agencies are fund projects in the same results, to a single agency. In a model with just three agencies – with sector, make it hard to attribute both positive impacts, and weak clearly defined missions – it is much easier for the government to evaluate the operations and impacts of each agency. The committee argues that the proposed model will create the necessary precondi- tions to strengthen the quality of Swedish research and maintain Sweden’s position as one of the most innovative countries in the world.

47

Summary

SOU 2023:59

The reform will also make it easier for the government to make changes in the overall direction of the research and innovation system. By redistributing funding between the three agencies, the govern- ment can change the balance between research prioritized by the re- search community, strategic research, and a stronger focus on imple- mentation of research results.

The committee proposes a centralisation of a number of the func- tions that are distributed to many agencies in the current system. The funding and prioritization of large-scale infrastructures, inter- national collaboration, and support for policy development to facilitate introduction of new innovations are examples of functions that the committee propose to centralize in one of the three agencies. The argument is the need for increased directionality, proactivity, and to strengthen the ability to set priorities. By centralising these functions, it will be possible to further professionalize the operations and to use the resources in a more effective way.

A final argument for the new model of competitive public fund- ing is the fact that it will be easier and less costly for the organisa- tions and researchers that apply for funding. Fewer funding agencies will make it easier to find the right funding opportunities. It will also be easier to conduct larger, coordinated initiatives between the public funding agencies. An overall increase in efficiency is also one impor- tant argument for the proposal.

Proposals regarding collaboration, funding, evaluation, and the need for future investigations

In conjunction with the implementation of the three agencies, a com- mittee for strategic coordination shall be established. It shall include the Director Generals of the three funding agencies, and six mem- bers representing outside perspectives, two vice-chancellors from Swedish universities, two business representatives, and two repre- senting public interests. The group shall be chaired by one of the ex- ternal representatives. The committee for strategic coordination shall advise the three agencies and point to joint initiatives and areas of coordination that will strengthen the directionality, proactivity, and ability to prioritize in the Swedish research and innovation landscape.

A group for operational coordination, consisting of representa- tives from each of the three agencies appointed by the director gen-

48

SOU 2023:59

Summary

erals, shall also be formed. The group will coordinate issues regard- ing administrative systems, common operational functions, and the management of call for proposals. The group shall also work to de- velop the administrative framework for public funding of research and innovation.

Besides the two formal coordination groups other coordination forums and mechanisms might be needed. But because the needs for coordination and the best way to address them will change over time, the committee chooses not to propose any additional formal coor- dination groups.

The three agencies, and the Swedish National Space Agency, shall use a common administrative system for the handling of appli- cations and projects. The system shall be provided by The Strategic Research Agency.

The committee puts forward proposals for other changes to the funding of research and innovation. One proposal is to allow the new agencies to fund organisations in other countries provided that the project is performed in collaboration with a Swedish organisation in a joint project. Another proposal is to require public agencies to fund the entire doctorate education in programmes with the stated objec- tive to fund PhD studies. A third proposal is to allow the research and innovation funding agencies to fund development of courses at uni- versities based on the results of funded projects. Finally, the commit- tee proposes that the public funding agencies should stop requiring co-funding from universities except for research infrastructure fund- ing.

The committee proposes that the government should evaluate the entire system for competitive public funding of research and inno- vation every four years. The evaluation should include assessments of all funding agencies.

The committee has received a lot of input regarding the funding of overhead costs in universities. The current system gives rise to some undesirable incentives, inefficiencies, and increased administrative costs. Therefore, the committee advises the government to establish a new review committee to investigate and propose changes to today’s model, especially to investigate the impact of implementing a lump sum model.

If the government decides to reform the system of allocating block grants to universities and would like to have implement a model

49

Summary

SOU 2023:59

based on quality assessments of academic institutions, The Science Agency would be suitable to perform this task.

The committee also proposes that the role of the three new agen- cies regarding foreign and security policy matters is strengthened.

Other options taken under consideration

The committee has carefully considered other ways of structuring the system for competitive public funding of research and innova- tion. One models that was discarded, was to integrate all competitive public funding into a single organisation, like the systems in Norway and the United Kingdom. The committee assessed that the disadvan- tages with a complete integration will outweigh the advantages and has not included the alternative as a proposal in the final report.

It is the view of the committee that the time is right for a major restructuring of the system for competitive public funding. Minor re- forms will not be enough to secure a well-functioning system de- signed to meet the demands of the future. Furthermore, the commit- tee does not believe that incremental change of the current system is possible. Small changes in one agency will give rise to the need for change in others, and this will all serve to further increase tensions and inefficiencies. One reason is the mixing of functional and secto- ral logic in the current system. All together the committee strongly advises the government to make a substantial reform.

Consequences

The committee’s proposal is expected to contribute positively to the performance of Swedish research and innovation by making the competitive public funding system more efficient and adapted to demands in the research community, society, and the private sector. Addressing today’s problems will create better conditions for research and innovation performers. The proposals will also even out then dif- ferences among different stakeholders’ access to public funding for research and innovation.

50

SOU 2023:59

Summary

Overall, the proposals will contribute to:

a more effective funding system,

fulfil the government’s policy objectives in research and innova- tion, including energy, climate, and industrial policy,

increased ability to address societal challenges,

strengthen the competitiveness in the private sector,

increased capabilities to reach the sustainable development goals, and

clear accountability and make it easier to evaluate impact.

The result of the proposal is that Formas, Forte, The Swedish Research Council and Vinnova will be closed, and that the funding of research and innovation at The Swedish Energy Agency will end. The assessment is that most of the operations at these agencies will be transferred to one of new ones. The total number of staff will be slightly lower than the total number of employees in the agencies today. This is the result of synergies arising as the number of agen- cies is reduced and the missions are changed. The committee pro- poses that all new agencies should have their headquarters in Stockholm.

The committee assesses that the new agencies initially would have the same operating costs as the old ones. A total cut of 20 full time equivalents is proposed, and the savings should be used for the de- velopment and implementation of a new administrative system. Long term, it should be possible to lower the total operating cost with an amount equivalent to the cost of 20 full time equivalents.

The committee also proposes that The Science Agency should be able to grant funding for up to 20 years for large scale research in- frastructures. This change will make it possible to better handle cur- rency fluctuations, reduce the risk of breach of contracts and increase the reputation of Sweden as a reliable partner.

A consequence of the reduced number of agencies is less time and resources spent on coordination among the public funders.

The proposals are expected to have positive socio-economic effects in terms of increased quality in research and will strengthen Sweden

51

Summary

SOU 2023:59

as a knowledge-based nation and economy. They will also serve to strengthen the competitiveness of Swedish research internationally.

The proposals will have a major impact on universities in terms of simplification and a lower administrative burden. The committee assesses that the proposals will reduce the time spent on application processes amounts to 300 full time equivalents per year, representing around 300 million SEK. The change would free up time for senior researchers to do more research and less administrative work, which, in turn, will increase quality and output.

The committee proposes that all competitive public funding, ex- cept for The National Space Agency, shall be allocated through the three new agencies. The committee assesses that the agencies that funds research and innovation as part of their sectors-specific mis- sion will have to continue to allocate staff for research and innovation related matters. This might include identifying needs for research and innovation in the agency domain, contributing to the selection of projects in The Strategic Research Agency, and to engage in the dis- semination of research results. Much less time will be spent on these activities when compared to the current situation. The committee assesses that the reduction for these agencies to be around 20 full time equivalents, amounting to 20 million SEK per year.

52

För att ge stöd till grundläg- gande forskning av högsta veten- skapliga kvalitet inom samtliga vetenskapsområden ska det finnas en myndighet, Vetenskapsmyndig- heten.

1 Författningsförslag

1.1Förslag till lag om ändring i lagen (2000:662) om Vetenskapsrådet

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen om Vetenskapsrådet1 att 1–3 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Lag (2000:662) om

Lag (2000:662) om

Vetenskapsrådet

Vetenskapsmyndigheten

1 §

För att ge stöd till grundläg- gande forskning av högsta veten- skapliga kvalitet inom samtliga vetenskapsområden ska det finnas ett forskningsråd, Vetenskapsrådet.

2 §

Fler än hälften av ledamöterna

Fler än hälften av ledamöterna

i Vetenskapsrådets styrelse ska ut-

i Vetenskapsmyndighetens styrelse

ses av elektorer som utses vid de

ska utses av elektorer som utses

universitet och högskolor som

vid de universitet och högskolor

regeringen bestämmer.

som regeringen bestämmer.

1Senaste lydelse SFS 2009:1272.

53

Regeringen meddelar närmare föreskrifter om Vetenskapsmyndig- hetens uppgifter och interna orga- nisation samt om hur ledamöterna i Vetenskapsmyndighetens styrelse ska utses.

Författningsförslag

SOU 2023:59

3 §

Regeringen meddelar närmare föreskrifter om Vetenskapsrådets uppgifter och interna organisa- tion samt om hur ledamöterna i Vetenskapsrådets styrelse ska ut- ses.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

2.Regeringen får meddela föreskrifter om att ledamöter som utsetts i enlighet med 2 § lagen (2000:662) om Vetenskapsrådet kvar- står som ledamöter i styrelsen för Vetenskapsmyndigheten, dock längst till och med den 1 januari 2027.

54

SOU 2023:59

Författningsförslag

1.2Förslag till förordning om instruktion för Vetenskapsmyndigheten (2023:000)

Härigenom föreskrivs följande.

Uppgifter

1 § Vetenskapsmyndigheten ska ge stöd till grundläggande forsk- ning av högsta vetenskapliga kvalitet inom samtliga vetenskaps- områden.

Vetenskapsmyndigheten ska

1.främja den svenska grundforskningens kvalitet och förnyelse,

2.stödja forskarinitierad forskning,

3.stödja banbrytande forskning,

4.stödja forskningsinfrastruktur, och

5.i sin verksamhet beakta Sveriges utrikes-, säkerhets- och försvars- politiska intressen.

2 § Inom ramen för den uppgift som anges i 1 § ska Vetenskaps- myndigheten särskilt

1.fördela medel till forskning av internationellt hög kvalitet,

2.initiera och stödja mång- och tvärvetenskapliga satsningar på forskning samt ämnesövergripande forskning,

3.utvärdera forskning och bedöma forskningen och dess veten- skapliga kvalitet och betydelse,

4.genomföra forskningspolitiska analyser och ge regeringen råd

iforskningspolitiska frågor,

5.initiera och stödja strategiska satsningar inom forsknings- infrastruktur, inklusive digital forskningsinfrastruktur, genom att

a) planera tillgången till forskningsinfrastruktur långsiktigt i sam- verkan med andra forskningsfinansiärer och forskningsutförare,

b) fördela medel till nationell forskningsinfrastruktur och inter- nationella åtaganden,

c) följa upp Sveriges medlemskap i svenska, europeiska och inter- nationella organisationer och infrastrukturer när det gäller kostnader

iförhållande till deltagande,

d) främja svenska företags medverkan i uppbyggnad och använd- ning av forskningsinfrastrukturanläggningar,

55

Författningsförslag

SOU 2023:59

e)ansvara för kommunikationssystemet Swedish University Computer Network (Sunet) och tillhandahålla grundanslutning åt anslutna organisationer,

f)förbättra tillgängligheten till och underlätta användningen av registeruppgifter för forskningsändamål och bistå forskare med in- formation om relevanta bestämmelser om register,

g)samordna, följa upp och främja samverkan i arbetet för öppen tillgång till forskningsdata, och

h)samordna och främja det svenska engagemanget i det euro- peiska öppna forskningsmolnet (EOSC).

6. i samverkan med universitet och högskolor främja den svenska forskningens kvalitet och förnyelse,

7. via nationella insatser stimulera internationellt samarbete som stärker svensk forskning,

8. medverka i att utveckla och genomföra internationella sam- arbeten och samarbeten inom EU,

9. bistå Regeringskansliet i programkommittéarbetet i EU:s ram- program för forskning och innovation,

10. ansvara för kommunikation om forskning och forsknings- resultat inom sina områden,

11. främja och ta initiativ till vetenskaplig publicering,

12. integrera ett jämställdhetsperspektiv i myndighetens verksam- het och främja jämställdhet vid fördelning av forskningsmedel samt verka för att ett köns- och genusperspektiv inkluderas i den forsk- ning som myndigheten finansierar, när det är tillämpligt,

13. ta initiativ till att etiska frågor uppmärksammas vid forskning och förmedla information om forskningsetiska frågor, och

14. stödja och utveckla förutsättningarna för kliniska studier i Sverige.

15. bistå styrgruppen för avtalet mellan svenska staten och vissa regioner om samarbete om utbildning av läkare, klinisk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården (ALF- avtalet) med administra- tivt stöd.

3 § Vetenskapsmyndigheten får tillhandahålla tilläggstjänster inom Sunet och andra digitala forskningsinfrastrukturer åt anslutna orga- nisationer.

56

SOU 2023:59

Författningsförslag

Ledning

4 § Vetenskapsmyndigheten leds av en styrelse.

5 § Styrelsen ska bestå av nio ledamöter.

Särskilda organ

6 § Inom Vetenskapsmyndigheten finns följande särskilt beslutande organ:

Vetenskapligt råd 1, som i de ärende Vetenskapsmyndigheten bestämmer, beslutar om fördelning av medel till forskning inom naturvetenskap samt lantbruksvetenskap och veterinärmedicin,

Vetenskapligt råd 2, som i de ärende Vetenskapsmyndigheten bestämmer, beslutar om fördelning av medel till forskning inom medicin och hälsovetenskap,

Vetenskapligt råd 3, som i de ärende Vetenskapsmyndigheten bestämmer, beslutar om fördelning av medel till forskning inom sam- hällsvetenskap samt humaniora och konst,

Vetenskapligt råd 4, som i de ärende Vetenskapsmyndigheten bestämmer, beslutar om fördelning av medel till forskning inom teknik,

Rådet för storskalig forskningsinfrastruktur, som i de ärende som Vetenskapsmyndigheten bestämmer, beslutar om fördelning av medel till forskningens infrastrukturer, förutom forskningens digi- tala infrastrukturer, samt genom systematisk utvärdering, analyser och sammanställningar av resultat från publicerad forskning tar fram underlag för utveckling av storskalig forskningsinfrastruktur,

Rådet för digitala forskningsinfrastrukturer, som i de ärende som Vetenskapsmyndigheten bestämmer, beslutar om fördelning av medel till forskningens digitala infrastrukturer samt genom systematisk ut- värdering, analyser och sammanställningar av resultat från publice- rad forskning tar fram underlag för utveckling av digital forsknings- infrastruktur.

7 § Råden svarar för sina beslut och sin verksamhet inför Veten- skapsmyndigheten. Råden ska i sina beslut följa de principiella och strategiska beslut som fattats av Vetenskapsmyndigheten.

57

Författningsförslag

SOU 2023:59

8 § Varje råd ska på begäran av Vetenskapsmyndigheten upprätta underlag till myndighetens beslut i principiella och strategiska frågor och får på eget initiativ väcka sådana frågor hos myndigheten.

9 § Varje råd ska bestå av en ordförande och ytterligare åtta leda- möter.

10 § Ett råd är beslutfört när en majoritet av ledamöterna är när- varande. Om ett ärende är så brådskande att rådet inte hinner sam- manträda för att behandla det får ärendet avgöras genom kontakter mellan ordföranden och de andra ledamöterna.

Organisation

11 § Vetenskapsmyndigheten får inrätta de beredande och rådgiv- ande organ som myndigheten behöver för att fullgöra sina uppgifter.

12 § För Vetenskapsmyndigheten, Myndigheten för strategisk forsk- ning och Innovationsmyndigheten ska det finnas en grupp för stra- tegisk samordning bestående av myndighetscheferna. Därtill ska ytter- ligare minst sex personer ingå i gruppen för strategisk samordning, varav minst två rektorer från svenskt universitet eller högskola, minst två från näringslivet samt minst två som företräder allmänna intres- sen. En av dessa sex personer ska utses till ordförande.

13 § För Vetenskapsmyndigheten, Myndigheten för strategisk forskning och Innovationsmyndigheten ska det finnas en grupp för operativ samordning bestående av de personer myndighetscheferna utser.

Gruppen för operativ samordning ska samverka i frågor som rör administration, verksamhetsstödjande system och genomförandet av utlysningar. Gruppen ska även ta initiativ för att utveckla och förnya formerna för administration av finansiering av forsknings- och inno- vationsverksamhet.

14 § Vetenskapsmyndigheten ska eftersträva en jämn könsfördel- ning i beredningsorganisationen.

58

SOU 2023:59

Författningsförslag

15 § Vetenskapsmyndigheten ska upplåta lokaler och utföra admi- nistrativa och handläggande uppgifter åt

1.Överklagandenämnden för etikprövning, och

2.Gentekniknämnden.

Anställningar och uppdrag

16 § Generaldirektören är myndighetschef.

17 § Sex av ledamöterna i Vetenskapsmyndighetens styrelse ska ut- ses enligt förordningen (2012:520) om elektorsförsamling vid forsk- ningsråd och ämnesråd.

Tre av ledamöterna i Vetenskapsmyndighetens styrelse, däribland ordföranden, ska utses av regeringen.

18 § Styrelsens ordförande och övriga ledamöter ska utses för tre år. En person får inte utses till ledamot för mer än sex år i följd.

Om det uppstår en vakans för en ledamot som har utsetts enligt förordningen (2012:520) om elektorsförsamling vid forskningsråd och ämnesråd, ska regeringen efter förslag från Vetenskapsmyndig- heten utse en ny ledamot för återstående delen av mandatperioden.

19 § Nio ledamöter i respektive vetenskapligt råd ska utses enligt förordningen (2012:520) om elektorsförsamling vid forskningsråd och ämnesråd.

Fyra ledamöter i vardera Rådet för storskalig forskningsinfrastruk- tur och Rådet för digitala forskningsinfrastrukturer ska utses enligt förordningen (2012:520) om elektorsförsamling vid forskningsråd och ämnesråd.

Fem ledamöter, inklusive ordförande, i vardera Rådet för storskalig forskningsinfrastruktur och Rådet för digitala forskningsinfrastruk- turer ska utses av regeringen.

20 § Rådens ledamöter ska utses för tre år. En person får inte utses till ledamot för mer än sex år i följd.

Om det uppstår en vakans för en ledamot som har utsetts enligt förordningen (2012:520) om elektorsförsamling vid forskningsråd

59

Författningsförslag

SOU 2023:59

och ämnesråd, ska regeringen efter förslag från Vetenskapsmyndig- heten utse en ny ledamot för återstående delen av mandatperioden.

Personalansvarsnämnd

21 § Vid Vetenskapsmyndigheten ska det finnas en personalansvars- nämnd.

Medelsfördelning

22 § Ett beslut av Vetenskapsmyndigheten eller ett råd inom Vetenskapsmyndigheten om att bevilja medel får avse högst sex år och ska förenas med villkor för medlens användning. Medel för forsk- ningens storskaliga infrastrukturer i Sverige får dock beviljas för tjugo år, och medel för rekrytering av framstående forskare får be- viljas för tio år. Av beslutet ska det framgå vem som är mottagare av medlen och att mottagaren ansvarar för att medlen används enligt de villkor som ställs.

Om den verksamhet som beviljats medel inte uppfyller ställda krav, får Vetenskapsmyndigheten eller det råd inom myndigheten som beviljat medel besluta att medel inte längre ska betalas ut. Beslutet får avse viss tid. En upplysning om detta ska tas in i beslutet att bevilja medel.

Om den verksamhet som beviljats medel inte uppfyller ställda krav får Vetenskapsmyndigheten även besluta att beviljade medel ska återbetalas.

23 § Vetenskapsmyndigheten får, efter att ha hört de myndigheter som förvaltar medel som Vetenskapsmyndigheten eller ett råd inom myndigheten beslutar om, meddela föreskrifter om

1.vilka uppgifter som ska lämnas vid ansökan om medel,

2.villkoren för disposition och redovisning av medlen, och

3.skyldigheten för mottagaren att till Vetenskapsmyndigheten lämna en redogörelse för den verksamhet för vilken medlen betalas.

24 § Vetenskapsmyndigheten får utfärda riktlinjer för sin medels- fördelning.

60

SOU 2023:59

Författningsförslag

25 § Vetenskapsmyndigheten får finansiera en utländsk forsknings- huvudman i de fall den utländska forskningshuvudmannen samarbetar med en svensk forskningshuvudman i ett gemensamt projekt.

Överklagande

26 § I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om överklagande till allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut än beslut enligt 22 § andra stycket får inte överklagas.

Avgifter

27 § Vetenskapsmyndigheten ska ta ut avgifter för grundanslutning och tilläggstjänster inom Sunet från anslutna organisationer. När det gäller universitet och högskolor ska avgifterna för grundanslutningen tas ut i proportion till respektive lärosätes andel av högskolesektorns totala intäkter.

Vetenskapsmyndigheten får ta ut avgifter för grundanslutning och tilläggstjänster inom digitala forskningsinfrastrukturer från anslutna organisationer. När det gäller universitet och högskolor ska avgifterna för grundanslutningen tas ut i proportion till respektive lärosätes an- del av högskolesektorns totala intäkter.

Myndigheten får disponera intäkterna i verksamheten.

Tillämpligheten av vissa förordningar

28 § Vetenskapsmyndigheten ska tillämpa personalföreträdarförord- ningen (1987:1101).

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2026.

61

Författningsförslag

SOU 2023:59

1.3Förslag till förordning om instruktion för Myndigheten för strategisk forskning (2023:000)

Härigenom föreskrivs följande.

Uppgifter

1 § Myndigheten för strategisk forskning ska ge stöd till forsk- nings- och innovationsaktiviteter av betydelse för det svenska sam- hället och näringslivet.

Myndigheten för strategisk forskning ska

1.stödja forskning och innovation i form av strategiskt utformade samlade insatser,

2.utreda och analysera vilka forskningsbehov som är angelägna för Sverige ur ett forsknings-, samhälls- och konkurrenskraftsperspektiv och redovisa resultaten av dessa utredningar och analyser,

3.nyttiggöra forskningsresultaten, och

4.i sin verksamhet beakta Sveriges utrikes-, säkerhets- och försvars- politiska intressen.

2 § Inom ramen för den uppgift som anges i 1 § ska Myndigheten för strategisk forskning särskilt

1.främja forskning som sker i samverkan med behovsägare,

2.fördela medel till forskning och därmed sammanhängande verk- samhet, samt initiera och stödja strategiska satsningar inom forsk- ning och innovation,

3.initiera och stödja mång- och tvärvetenskapliga satsningar på forskning samt ämnesövergripande forskning,

4.stödja forskning till grund för forskningsbaserad kunskap om människors hälsa, arbetsliv och välfärd samt inom miljöområdet, areella näringar, samhällsbyggnadsområdet och inom energiområdet.

5.stödja forskning till grund för forskningsbaserad kunskap inom andra myndigheters ansvarsområden,

6.utvärdera forskning och innovation och bedöma kvalitet och nyttiggörandet samt relevans för samhälle och näringsliv, såväl ur svenskt som ur ett EU-perspektiv och ett internationellt perspektiv,

7.ge regeringen råd i frågor som rör myndighetens verksamhets- områden,

62

SOU 2023:59

Författningsförslag

8.i samverkan med samhällsorganisationer, näringslivet och uni- versitet och högskolor främja den svenska forskningens kvalitet och förnyelse,

9.främja och ta initiativ till internationellt samarbete och erfaren- hetsutbyte inom forskning och innovation, särskilt genom att

a) stimulera svenskt deltagande i forskningssamverkan inom EU:s ramprogram för forskning, samt övriga forsknings- och innovations- program inom EU,

b) vara nationellt kontaktorgan för EU:s program för forskning och innovation samt ansvara för det nationella informations- och rådgivningsarbetet om programmet,

c) bistå Regeringskansliet i programkommittéarbetet i EU:s ram- program för forskning och innovation,

d) redovisa och analysera det svenska deltagandet i EU:s program för forskning och innovation,

e) företräda staten i relevanta partnerskapsprogram enligt artik- larna 185 och 187 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, f) följa den internationella utvecklingen och främja svenskt del-

tagande i internationellt samarbete,

g) företräda Sverige i de internationella organisationer som Reger- ingskansliet informerar myndigheten om samt bistå Regeringskansliet

iarbetet med dessa internationella organisationer,

h)utveckla samarbeten med de länder som Sverige har ingått avtal med inom forskningsområdet i de fall som Regeringskansliet infor- merar myndigheten om, och

i)bidra till att främja kunskap om Sverige i andra länder och bidra till Sveriges internationella relationer.

10. ansvara för kommunikation om forskning, forskningsresultat och innovation inom sina områden,

11. främja och ta initiativ till vetenskaplig publicering,

12. integrera ett jämställdhetsperspektiv i myndighetens verksam- het och främja jämställdhet vid fördelning av forskningsmedel samt verka för att ett köns- och genusperspektiv inkluderas i den forsk- ning som myndigheten finansierar, när det är tillämpligt, och

13. beakta forskningsetiska frågor.

3 § Myndigheten för strategisk forskning får tillhandahålla ett an- söknings- och ärendehanteringssystem för finansiering av forskning och innovation åt myndigheter under regeringen. Myndigheten för

63

Författningsförslag

SOU 2023:59

strategisk forskning ska säkerställa en ändamålsenlig balans mellan kostnadseffektivitet, kvalitet och service avseende detta system.

Myndigheten för strategisk forskning ska efter överenskommelse med myndigheter under regeringen tillhandahålla tjänster som gäller administrativt stöd åt dessa myndigheter avseende hantering av an- sökningar som rör finansiering av forskning och innovation.

Ledning

4 § Myndigheten för strategisk forskning leds av en styrelse.

5 § Styrelsen ska bestå av nio ledamöter.

Särskilda organ

6 § Inom Myndigheten för strategisk forskning finns ett särskilt beslutande organ:

Rådet för evidensbaserad miljöanalys beslutar om vilka utvärder- ingar, analyser och sammanställningar som ska göras enligt punkt 1–3, samt fastställer slutsatser i de utvärderingar och analyser som myndig- heten genomför enligt punkt 1–3:

1.genom systematisk utvärdering, analyser och sammanställningar av resultat från publicerad forskning ta fram underlag som kan ut- göra ett vetenskapligt stöd för utveckling av kostnadseffektiva styr- medel och åtgärder i arbetet med att uppnå det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt,

2.identifiera styrmedel och åtgärder inom miljöområdet vars effek- ter det saknas tillräcklig kunskap om samt vilka behov av sådan kun- skap som finns hos myndigheter och kommuner, och

3.tillgängliggöra utvärderingarna, analyserna och sammanställ- ningarna för myndigheter, kommuner och andra berörda aktörer.

7 § Rådet svarar för sina beslut och sin verksamhet inför Myndig- heten för strategisk forskning. Rådet ska i sina beslut följa de prin- cipiella och strategiska beslut som fattats av Myndigheten för stra- tegisk forskning.

64

SOU 2023:59

Författningsförslag

8 § Rådet ska bestå av en ordförande och högst tio andra ledamöter. Rådet utser inom sig en vice ordförande.

9 § Rådet är beslutfört när en majoritet av ledamöterna är närvar- ande. Om ett ärende är så brådskande att rådet inte hinner samman- träda för att behandla det får ärendet avgöras genom kontakter mellan ordföranden och de andra ledamöterna.

10 § Myndighetschefen eller den myndighetschefen utser är före- dragande i rådet.

11 § Myndighetschefen har rätt att delta i rådets sammanträden. Vid behov kan rådet tillfälligt adjungera en eller flera experter med särskild sakkunskap. Myndighetschefen och adjungerade experter har rätt att yttra sig men deltar inte i besluten.

Organisation

12 § Myndigheten för strategisk forskning får inrätta de beredande och rådgivande organ som myndigheten behöver för att fullgöra sina uppgifter.

13 § För Myndigheten för strategisk forskning, Vetenskapsmyndig- heten och Innovationsmyndigheten ska det finnas en grupp för stra- tegisk samordning bestående av myndighetscheferna.

Därtill ska ytterligare minst sex personer ingå i gruppen för stra- tegisk samordning, varav minst två rektorer från svenskt universitet eller högskola, minst två från näringslivet samt minst två som före- träder allmänna intressen. En av dessa sex personer ska utses till ord- förande.

14 § För Myndigheten för strategisk forskning, Vetenskapsmyndig- heten och Innovationsmyndigheten ska det finnas en grupp för ope- rativ samordning bestående av de personer myndighetscheferna utser.

Gruppen för operativ samordning ska samverka i frågor som rör administration, verksamhetsstödjande system och genomförandet av utlysningar. Gruppen ska även ta initiativ för att utveckla och förnya

65

Författningsförslag

SOU 2023:59

formerna för administration av finansiering av forsknings- och inno- vationsverksamhet.

Myndigheten för strategisk forskning ska kontinuerligt samverka med de myndigheter som nyttjar det ansöknings- och ärendehanter- ingssystem för forskningsfinansiering som Myndigheten för strategisk forskning tillhandahåller, i syfte att utveckla systemets utformning och innehåll med avseende på kvalitet och effektivitet.

15 § Myndigheten för strategisk forskning ska eftersträva en jämn könsfördelning i beredningsorganisationen.

16 § Myndigheten för strategisk forskning ska upplåta lokaler och utföra administrativa och handläggande uppgifter åt Klimatpolitiska rådet.

Anställningar och uppdrag

17 § Generaldirektören är myndighetschef.

18 § Ledamöterna i Myndigheten för strategisk forsknings styrelse ska utses av regeringen.

19 § Styrelsens ledamöter ska utses för tre år. En person får inte utses till ledamot för mer än sex år i följd.

20 § Rådet för evidensbaserad miljöanalys ledamöter ska utses för tre år. En person får inte utses till ledamot för mer än sex år i följd.

Personalansvarsnämnd

21 § Vid Myndigheten för strategisk forskning ska det finnas en personalansvarsnämnd.

66

SOU 2023:59

Författningsförslag

Medelsfördelning

22 § Ett beslut av Myndigheten för strategisk forskning om att be- vilja medel får avse högst sex år och ska förenas med villkor för med- lens användning. Av beslutet ska det framgå vem som är mottagare av medlen och att mottagaren ansvarar för att medlen används enligt de villkor som ställs.

Om den verksamhet som beviljats medel inte uppfyller ställda krav, får Myndigheten för strategisk forskning besluta att medel inte längre ska betalas ut. Beslutet får avse viss tid. En upplysning om detta ska tas in i beslutet att bevilja medel.

Om den verksamhet som beviljats medel inte uppfyller ställda krav får Myndigheten för strategisk forskning även besluta att beviljade medel ska återbetalas.

23 § Myndigheten för strategisk forskning får, efter att ha hört de myndigheter som förvaltar medel som Myndigheten för strategisk forskning beslutar om, meddela föreskrifter om

1.vilka uppgifter som ska lämnas vid ansökan om medel,

2.villkoren för disposition och redovisning av medlen, och

3.skyldigheten för mottagaren att till Myndigheten för strategisk forskning lämna en redogörelse för den verksamhet för vilken medlen betalas.

24 § Myndigheten för strategisk forskning får utfärda riktlinjer för sin medelsfördelning.

25 § Myndigheten för strategisk forskning får finansiera en ut- ländsk forskningshuvudman i de fall den utländska forskningshuvud- mannen samarbetar med en svensk forskningshuvudman i ett gemen- samt projekt.

Överklagande

26 § I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om överklagande till allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut än beslut enligt 22 § andra stycket får inte överklagas.

67

Författningsförslag

SOU 2023:59

Avgifter

27 § Myndigheten för strategisk forskning ska ta ut avgifter för till- handahållande av ansöknings- och ärendehanteringssystem för forsk- ningsfinansiering från myndigheter under regeringen.

Myndigheten får disponera intäkterna i verksamheten.

Tillämpligheten av vissa förordningar

28 § Myndigheten för strategisk forskning ska tillämpa personal- företrädarförordningen (1987:1101).

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2026.

68

SOU 2023:59

Författningsförslag

1.4Förslag till förordning om instruktion för Innovationsmyndigheten (2023:000)

Härigenom föreskrivs följande.

Uppgifter

1 § Innovationsmyndigheten ska stödja transformation av sam- hälle och näringsliv samt finansiera forskning och innovation som leder till lösningar på komplexa samhällsproblem. Innovationsmyndigheten ska också ge stöd till innovationsverksamhet i små och medelstora företag.

I sin verksamhet ska Innovationsmyndigheten beakta Sveriges utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska intressen.

2 § Inom ramen för den uppgift som anges i 1 § ska myndigheten särskilt

1.stödja implementering av forskningsresultat och spridning av nya produkter, processer och tjänster i innovativa små och medel- stora företag,

2.stödja utveckling av stödstrukturer för innovativa små och medelstora företag,

3.stödja utveckling av regelverk och arbetssätt som möjliggör introduktion av innovationer i samhälle och näringsliv,

4.fördela medel till forskning, innovation och därmed samman- hängande verksamhet som är inriktad på hur nya innovationer fun- gerar i verklig användning,

5.ge regeringen råd i innovationsfrågor,

6.medverka i att utveckla och genomföra internationella sam- arbeten och samarbeten inom EU,

7.bistå Regeringskansliet i programkommittéarbetet i EU:s ram- program för forskning och innovation,

8.ansvara för kommunikation inom sina områden,

9.integrera ett jämställdhetsperspektiv i myndighetens verksam- het och främja jämställdhet vid fördelning av medel för forsknings- och innovationsverksamhet samt verka för att ett köns- och genus- perspektiv inkluderas i den forsknings- och innovationsverksamhet som myndigheten finansierar, när det är tillämpligt, och

10.beakta forskningsetiska frågor.

69

Författningsförslag

SOU 2023:59

Ledning

3 § Innovationsmyndigheten leds av en styrelse.

4 § Styrelsen ska bestå av sju ledamöter.

Organisation

5 § Innovationsmyndigheten får inrätta de beredande och rådgiv- ande organ som myndigheten behöver för att fullgöra sina uppgifter.

6 § För Innovationsmyndigheten, Myndigheten för strategisk forsk- ning och Vetenskapsmyndigheten ska det finnas en grupp för strate- gisk samordning bestående av myndighetscheferna.

Därtill ska ytterligare minst sex personer ingå i gruppen för strate- gisk samordning, varav minst två rektorer från svenskt universitet eller högskola, minst två från näringslivet samt minst två som före- träder allmänna intressen. En av dessa sex personer ska utses till ord- förande.

7 § För Innovationsmyndigheten, Myndigheten för strategisk forsk- ning och Vetenskapsmyndigheten ska det finnas en grupp för opera- tiv samordning bestående av de personer myndighetscheferna utser.

Gruppen för operativ samordning ska samverka i frågor som rör administration, verksamhetsstödjande system och genomförandet av utlysningar. Gruppen ska även ta initiativ för att utveckla och förnya formerna för administration av finansiering av forsknings- och inno- vationsverksamhet.

8 § Innovationsmyndigheten ska eftersträva en jämn könsfördel- ning i beredningsorganisationen.

Anställningar och uppdrag

9 § Generaldirektören är myndighetschef.

10 § Ledamöterna i Innovationsmyndigheten styrelse ska utses av regeringen.

70

SOU 2023:59

Författningsförslag

11 § Styrelsens ledamöter ska utses för tre år. En person får inte ut- ses till ledamot för mer än sex år i följd.

Personalansvarsnämnd

12 § Vid Innovationsmyndigheten ska det finnas en personalansvars- nämnd.

Medelsfördelning

13 § Ett beslut av Innovationsmyndigheten om att bevilja medel får avse högst sex år och ska förenas med villkor för medlens använd- ning. Av beslutet ska det framgå vem som är mottagare av medlen och att mottagaren ansvarar för att medlen används enligt de villkor som ställs.

Om den verksamhet som beviljats medel inte uppfyller ställda krav, får Innovationsmyndigheten besluta att medel inte längre ska betalas ut. Beslutet får avse viss tid. En upplysning om detta ska tas in i be- slutet att bevilja medel.

Om den verksamhet som beviljats medel inte uppfyller ställda krav får Innovationsmyndigheten även besluta att beviljade medel ska återbetalas.

14 § Innovationsmyndigheten får, efter att ha hört de myndigheter som förvaltar medel som Innovationsmyndigheten meddela före- skrifter om

1.vilka uppgifter som ska lämnas vid ansökan om medel,

2.villkoren för disposition och redovisning av medlen, och

3.skyldigheten för mottagaren att till Innovationsmyndigheten lämna en redogörelse för den verksamhet för vilken medlen betalas.

15 § Innovationsmyndigheten får utfärda riktlinjer för sin medels- fördelning.

16 § Innovationsmyndigheten får finansiera en utländsk forsknings- huvudman i de fall den utländska forskningshuvudmannen samarbe- tar med en svensk forskningshuvudman i ett gemensamt projekt.

71

Författningsförslag

SOU 2023:59

Överklagande

17 § I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om överklagande till allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut än beslut enligt 13 § andra stycket får inte överklagas.

Tillämpligheten av vissa förordningar

18 § Innovationsmyndigheten ska tillämpa personalföreträdarförord- ningen (1987:1101).

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2026.

72

2Uppdraget och dess genomförande

2.1Utredningens uppdrag

Forskningsfinansieringsutredningen har verkat under perioden sep- tember 2022 till september 2023. Enligt utredningens direktiv ska den särskilda utredaren se över den statliga organisationen för extern forsk- nings- och innovationsfinansiering, det vill säga de myndigheter som har till uppgift att finansiera forskning eller innovation. Syftet med översynen är att säkerställa att organisationen effektivt stödjer forsk- ning och innovation av högsta kvalitet, är anpassad till samhälls- utvecklingen och främjar nationella och internationella samarbeten samt tillgång till forskningsinfrastruktur.

Se direktivet (bilaga 1) för en fullständig beskrivning av bakgrund samt vilka analyser och förslag utredningen förväntas lämna.

2.2Arbetets genomförande

2.2.1Delbetänkande med nya data och underlag

Utredningen lämnade ett delbetänkande i maj 2023. Där redovisas nya data som tagits fram inom ramen för utredningsarbetet samt sammanställning av underlag inom det internationella området. Del- betänkandet innehåller tre delar:

73

Uppdraget och dess genomförande

SOU 2023:59

en genomgång1 av samtliga utlysningar av medel som genomförts av fem stora statliga forsknings- och innovationsfinansiärer under åren 2019–2022,

kvantitativa och kvalitativa resultat från en enkät som utredningen genomfört i syfte att ta del av erfarenheter och synpunkter hos de som är verksamma inom svensk forskning och innovation, samt

en internationell utblick av hur ett antal utvalda länder organiserar offentlig finansiering av forskning och innovation.

2.2.2Expert- och referensgrupper

Expertgrupp

Experter med kunskap inom relevanta områden har varit knutna till utredningen och bistått i arbetet. I expertgruppen har tjänstepersoner från flera departement medverkat.2

Expertgruppen har löpande diskuterat utredningens initiativ, på- gående arbete, analyser och förslag. Därtill har expertgruppen tagit del av kansliets utkast till del- och slutbetänkande och haft möjlighet att diskutera textutkast vid expertgruppsmöten och att lämna skrift- liga synpunkter.

Under utredningstiden har expertgruppen haft nio möten.

1Efter publicering av delbetänkande har utredningen fått synpunkter av Forte avseende be- skrivningen av myndighetens utlysningar. För att få överblick och jämförbarhet i fem myn- digheters samtliga utlysningar under fyra år har utredningen klassificerat materialet i ett antal olika kategorier. Som Forte påtalar innebär detta att avgränsningar och kategoriutformning inte är i överensstämmelse med de indelningar myndigheten själv använder. Detsamma gäller i prin- cip emellertid även för de övriga fyra myndigheterna. Exempel på skillnader i bedömningar av utlysningarnas karaktär är att Forte påpekar att principiellt så har alla typer av organisationer rätt att söka medel i Fortes utlysningar bara de uppfyller krav som godkända medelsförvaltare. Givet avsaknad av specificerade aktörstyper har utredningen gjort en bedömning av vilka som rimligen kunde vara aktuella att söka givet utlysningarnas karaktär. Forte har även haft synpunk- ter på hur utredningen tolkat Fortes krav på samverkan.

Utredningen har strävat efter att noga beskriva hur avgränsningar och definitioner gjorts och vilka data beskrivningen bygger på. Beroende på hur avgränsningar sätts, till exempel av- seende datum, kan det bli olika utfall när analysen återskapas.

Utredningen menar att redovisningen i underlagsrapporten, trots sina begränsningar, ger en övergripande och generaliserad bild av de utlysningar statliga finansiärer erbjuder.

2Deltagarna i utredningens expertgrupp återges i betänkandets inledande missiv.

74

SOU 2023:59

Uppdraget och dess genomförande

Referensgrupp

Av direktiven framgår att det till utredaren ska knytas en referens- grupp bestående av relevanta representanter, bland annat från forskar- samhället och studenter.

Följande personer har medverkat i referensgruppen: Anna Hedlund (generalsekreterare, Unga forskare), Cissi Billgren Askwall (general- sekreterare, Vetenskap och allmänhet, fram till 15 maj, 2023), Gustav Bohlin (t.f. generalsekreterare, Vetenskap och allmänhet, från 15 maj, 2023), David Samuelsson (styrelseordförande, Civilsamhällets Organi- sationer i Samverkan), Emil Görnerup (forsknings- och innovationspoli- tisk expert, Svenskt näringsliv), Eugenia Perez Vico (universitetslektor, Akademin för företagande, innovation och hållbarhet, Högskolan i Halmstad), Hans Ellegren (ständig sekreterare, Kungl. Vetenskaps- akademien), Håkan Möller (vice preses, Kungl. Vitterhetsakademien), Karin Åmossa (samhällspolitisk chef, Sveriges universitetslärare och forskare), Linn Svärd (ordförande, Sveriges förenade studentkårer), Maria Gunther (vetenskapsredaktör, Dagens Nyheter, fram till 23 maj, 2023), Michael Jacob (policychef, Forskning, utbildning och innova- tion, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien), Peter Johansson (enhets- chef, Forskning, innovation och industriell utveckling, Teknik- företagen), Stina Lantz (t.f. vd, Swedish Incubators & Science Parks) och Sverker Lundin (vd, Sveriges unga akademi). Referensgruppen har haft fyra möten.

Referensgruppen har bistått utredningsarbetet genom att sätta ut- redningens frågeställningar i ett större sammanhang och även bidragit med erfarenhet och sakkunskap. Referensgruppen har också bidragit i arbetet med dialog, samverkan och förankring genom sin tillgång till nätverk som representerar olika perspektiv på forskning, innova- tion och samhälle.

Under utredningstiden har expertgruppen har haft tre längre möten samt ett inledande kort introduktionsmöte.

2.2.3Utredningen har inhämtat synpunkter och fört dialog

Under arbetets gång har utredningen inhämtat synpunkter från Energi- myndigheten, Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova samt från universitet och högskolor.

75

Uppdraget och dess genomförande

SOU 2023:59

Utredningen har haft två längre separata möten med ledningen för var och en av de fem största statliga forsknings- och innovations- finansiärerna. Utredningen har också informerat om pågående arbete och inhämtat synpunkter vid återkommande möten med finansiär- ernas generaldirektörer.3 Därtill har de fem finansiärernas haft möj- lighet att ta del av textutkast och haft möjlighet att göra inspel och lämna synpunkter. Utredningssekreterarna har medverkat vid per- sonalmöten och informationstillfällen hos de fem finansiärerna i syfte att informera om utredningens uppdrag och arbete och för att svara på medarbetarnas funderingar och frågor.

Utredningen medverkade vid ett större gemensamt möte för led- ningarna för statliga och privata forsknings- och innovationsfinan- siärer och samtliga lärosäten.

Utredningen har haft återkommande möten med presidiet för Sveriges universitets- och högskoleförbund. Utredningen har haft separata möten med ledningen för de elva mest forskningsintensiva svenska lärosätena. Därutöver anordnade utredningen en hearing för samtliga övriga statliga lärosäten.

Den breda enkät utredningen genomfört gav många möjlighet att dela sina erfarenheter och lämna synpunkter. Enkäten skickades till de fem stora statliga forsknings- och innovationsfinansiärerna, till samt- liga universitet och högskolor och till många fler, exempelvis akade- mier, myndigheter, regioner, kommuner, näringsliv och till en rad olika organisationer.4

Möten, dialog och samverkan

Utredningen har fört samtal med företrädare för ett stort antal ut- förare och finansiärer inom forskning och innovation såsom de stat- liga forsknings- och innovationsfinansiärerna, lärosäten, myndigheter, företag, stiftelser och organisationer. Utredningen har också deltagit i flera seminarier som anordnats av andra aktörer, såväl i Sverige som internationellt.

Utöver ovan beskrivna möten med referens- och expertgrupperna har ett flertal möten, studiebesök och presentationer ägt rum, se

3Inom den så kallade Lilla samverkansgruppen.

4Se utredningens delbetänkande Statlig forskningsfinansiering. Underlagsrapporter (SOU 2023:19).

76

SOU 2023:59

Uppdraget och dess genomförande

bilaga 2. Syftet har varit inhämta och sprida kunskap samt att berätta om utredningens uppdrag.

Utredningen har gjort studiebesök till Storbritannien, Finland och Norge har för att inhämta kunskap om hur andra länder valt att inrätta funktioner för offentligt finansierad forskning och innovation. Av särskilt intresse har varit att studera hur verksamheten bedrivs och vilka erfarenheter det finns av genomförda större förändringar.

2.2.4Kort om utredningens arbetssätt

Forskningsfinansieringsutredningen beslutade tidigt att arbeta enligt tre principer: öppenhet, förslag framför historieskrivning och att testa idéer tidigt.

Utredningen har haft ett utåtriktat och inkluderande arbetssätt, aktivt verkat för att skapa goda förutsättningar att på olika sätt vara öppen och inkluderande samt spridit kunskap i frågor som berör upp- draget. Den bakomliggande tanken med att löpande prioritera dialog och samverkan har varit att olika aktörer behöver hjälpas åt och till- sammans förstå behov, möjligheter och utmaningar. Detta sätt att arbeta uppfyller flera syften såsom tillgång till information, kvalitets- säkring och förankring, menar utredningen. För mer information om utredningens arbetssätt se bilaga 4.

Att mötas och att lyssna

Utredningen har löpande under hela utredningstiden inhämtat syn- punkter och fört dialog med många olika aktörer. De har bidragit med kunskap och goda idéer och mötena har utgjort en grund för förankring och verklighetskontroll.

Utredningen har sett ett stort värde i att lyssna och låta de som är verksamma inom forskning och innovation själva komma till tals. Detta har skett på olika sätt, till exempel genom en bred enkät, dis- kussionsmöten och hearings. Utredningen har vid ett flertal tillfällen delat texter som ett sätt att få in synpunkter och för att skapa möj- lighet till förankring.

77

Uppdraget och dess genomförande

SOU 2023:59

Kommunikation via sociala medier

Redan från start valde utredningen att skapa en LinkedIn-sida för att löpande kunna lägga ut information om utredningens arbete och för att bjuda in till kontakter med kansliet. I september 2023 var det fler än tusen personer som följde utredningen via LinkedIn.

Utredningen har skapat en egen YouTube-kanal för att kunna nå ut brett i hela landet. Via kanalen har utredningen haft tre öppna möten för att sprida information och ge vem som helst möjlighet att ställa frågor. 250–300 personer var anmälda till respektive möte och därutöver har varje möte setts av hundratals personer i efterhand via YouTube-kanalen. Inriktningen på de tre möten har varit följande:

Inledande informationsmöte för att berätta om direktivet och hur utredningen valt att ta sig an uppdraget (oktober 2022).

Beskrivning av vad utredningen gjort under hösten och av planer- ade aktiviteter. Bland annat presenterades en sammanställning av finansiärernas utlysningar under fyra år samt resultat från utred- ningens enkät (december 2022).

Beskrivning av hur man organiserar finansiering av forskning och innovation i andra länder. Författarna till ett antal av de under- lagsrapporter som publicerats i delbetänkandet berättade om kart- läggningen av tio europeiska finansieringssystem samt om det ame- rikanska och det japanska systemet (maj 2023).

Därtill har utredningen haft två kombinerat digitalt och fysiska semi- narier. Det första gjordes i samarbete med studieförbundet Närings- liv och samhälle för att presentera den rapport OECD:s enhet för vetenskap, teknologi och innovation utarbetat om utmaningar för framtidens svenska och internationella forskningspolitik, på upp- drag av utredningen. Ett andra seminarium gjordes i samverkan med Vetenskap & Allmänhet i Almedalen, för att presentera och disku- tera utredningens kommande förslag.

78

SOU 2023:59

Uppdraget och dess genomförande

2.3Betänkandets innehåll och disposition

Kapitel 1 återger utredningens författningsförslag. Det är dels för- slag till lag om ändring i lagen (2000:662) om Vetenskapsrådet, dels förslag till förordningar om instruktion för de tre nya myndigheter utredningen föreslår. Författningskommentarer finns i kapitel 9.

Kapitel 2 beskriver utredningens uppdrag och dess genomförande, bland annat formella grupper, hur utredningen valt att arbeta samt de dialoger och den inhämtning av synpunkter som gjorts under arbetets gång.

Dagens system för forskning och innovation i Sverige beskrivs i kapitel 3. Här beskrivs de som ingår i systemet, såsom de största stat- liga finansiärerna, myndigheter med andra huvuduppgifter än finan- siering av forskning och innovation samt stiftelser, privata finansiärer och andra viktiga aktörer i systemet. Kapitlet innehåller också en ana- lys av dagens statliga finansiering av forskning och innovation inklu- derat särskilda fördjupningar av hanteringen av forskningsinfrastruktur och stöd till internationellt samarbete.

Kapitel 4 ger en internationell utblick, inklusive en beskrivning av tre generationer av forsknings- och innovationspolitik, olika inter- nationella modeller för statlig finansiering av forskning och innova- tion samt viktiga delar i andra länders system.

Styrkor och utmaningar i dag samt kriterier för morgondagens system beskrivs i kapitel 5. Utredningen har valt en kriteriebaserad ansats för sitt arbete och de sju kriterier utredningen formulerat för framtidens finansiering av svensk forskning och innovation återges i kapitlet. Kapitlet innehåller också en bedömning av hur dagens system fungerar med utgångspunkt i kriterierna.

Utredningens förslag finns i kapitel 6, jämte motiven till förslagen. I kapitlet beskrivs utredningens förslag till en ny myndighetsstruktur, inklusive en beskrivning av tre nya myndigheter. Ett alternativ till förslaget presenteras, liksom redogörelse för andra alternativ som utredningen har övervägt.

Konsekvensbeskrivning avseende utredningens förslag presenteras i kapitel 7.

Utredarens sammanfattande reflektioner samt medskick inför fram- tiden finns i kapitel 8.

Avslutningsvis finns fyra bilagor med kommittédirektiv, förteck- ning över samverkan, dialoger under utredningsarbetet, lista över

79

Uppdraget och dess genomförande

SOU 2023:59

2023 års anslag för dagens fem stora statliga finansiärer av forskning och innovation samt reflektioner kring utredningens arbetssätt.

Utredningens arbete med författningar

Utredningen har valt att göra vissa förslag till författningar, dels änd- ring av lagen för Vetenskapsrådet, dels förslag till instruktioner för de tre nya myndigheter som föreslås.

Utredningen vill betona att författningsförslagen ska ses som utkast. Regeringskansliet och en framtida organisationskommitté behöver göra ett djupgående och sakkunnigt juridiskt arbete för att utarbeta korrekta instruktioner. Trots sina begränsningar menar utredningen att det kan ha ett värde att visa hur instruktioner skulle kunna utformas.

I arbetet med utkast till författningar, särskilt avseende instruk- tionerna, har utredningen utgått från nuvarande instruktioner för Energimyndigheten, Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova. Flera av de nuvarande formuleringarna i befintliga författningar, fram- för allt avseende myndigheternas uppgifter, har lagts in i utkastet till de nya instruktionerna. Utredningen förutsätter att formuleringar och kongruens ses över vid ett framtida juridiskt sakkunnigt författnings- arbete.

Avslutningsvis vill utredningen uppmärksamma att det behöver göras en hel del ytterligare författningsarbete vid implementering av utredningens förslag. Till exempel behövs troligen ändringar i för- ordning (2012:520) om elektorsförsamling vid forskningsråd och ämnesråd. Dessutom behövs ändringar i samtliga instruktioner för myndigheter som i dag genomför utlysningar av medel för forskning och innovation, men som har en annan huvuduppgift än finansiering av forskning och innovation. Utredningen ser det som en uppgift för Regeringskansliet och en framtida organisationskommitté att ta fram förslag på sådana författningar och att noga gå igenom samtliga för- fattningar för att avgöra om det behöver göras ytterligare konsekvens- ändringar.

80

SOU 2023:59

Uppdraget och dess genomförande

2.3.1Avgränsningar

Utredningens uppdrag är avgränsat till den statliga finansieringen av extern forskning och innovation.

Översynen ska omfatta såväl de statliga forskningsfinansiärerna som övriga myndigheter som finansierar forskning och innovation. Över- synen omfattar enbart forskningsbaserad innovation och inte andra inno- vationsfrämjande verksamheter.5

Av detta följer att utredningen har tillämpat en rad avgränsningar i sina förslag, bland annat

enbart den statliga finansieringen, inte forskning och innovation som finansieras av näringsliv, stiftelser, organisationer, regioner, kommuner eller andra aktörer,

enbart extern statlig finansiering av forskning och innovation, alltså inte finansiering som sker via lärosätenas basanslag,

för myndigheter som har annan huvuduppgift än finansiering av forskning och innovation har enbart sådan finansiering som görs i form av utlysningar beaktats. Utredningen har inte analyserat eller lämnat förslag kopplat till myndigheters finansiering av forskning och innovation inom den egna verksamheten och finansiering av uppdragsforskning,

avgränsningar avseende innovation, där utredningen utgått från den verksamhet som nuvarande finansiärer finansierar i dag.

2.3.2Begrepp och definitioner

I detta avsnitt förklaras begrepp som används i betänkandet. Det bör uppmärksammas att vissa begrepp saknar allmängiltiga definitioner. Här återges den betydelse Forskningsfinansieringsutredningen lägger i respektive begrepp.

5Kommittédirektiv 2022:85.

81

Uppdraget och dess genomförande

SOU 2023:59

Forskning

Begreppet forskning har över tid definierats på flera olika sätt, be- roende på sammanhang.

/…/ ett systematiskt arbete för att söka efter ny kunskap eller nya idéer med eller utan en bestämd tillämpning i sikte. Här ingår också syste- matiskt arbete som utnyttjar forskningsresultat, vetenskaplig kunskap eller nya idéer för att åstadkomma nya material, varor, tjänster, proces- ser, system och metoder, eller väsentliga förbättringar av redan exister- ande sådana. Hämtat från 2016 års forskningspolitiska propositionen (prop. 2016/17:50), där en definition av forskning och utveckling som hämtats från Statistiska centralbyrån används.

I författningstext används begrepp ”forskning” oftast utan att be- greppet explicit definieras eller beskrivs närmare.6 Men en definition finns:

Med forskning avses: vetenskapligt experimentellt eller teoretiskt arbete eller vetenskapliga studier genom observation, om arbetet eller studierna görs för att hämta in ny kunskap, och utvecklingsarbete på vetenskaplig grund, dock inte sådant arbete eller sådana studier som utförs endast inom ramen för högskoleutbildning på grundnivå eller på avancerad nivå. 2 § lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor.

Med forskningshuvudman avses i samma lag7:

en statlig myndighet eller en fysisk eller juridisk person i vars verksam- het forskningen utförs.

Innovation

Innovation är att på ett nytt sätt kombinera kunskap, idéer och re- surser för att bättre och mer effektivt uppfylla ett behov. En innova- tion kan vara en ny produkt, tjänst, arbetssätt, process, organisations- form eller systemändring som implementerats, sprids och ersätter tidigare lösningar.8

6Se till exempel lagen (2013:794) om vissa register för forskning om vad arv och miljö betyder för människors hälsa, lagen (2008:583) om gruppundantag för konkurrensbegränsande avtal om forskning och utveckling samt lagen (2019:504) om ansvar för god forskningssed och pröv- ning av oredlighet i forskning.

7Samma definition tillämpas i flera författningar, såsom lagen (2019:504) om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning och lagen (2006:449) om skydd för stör- ningskänslig forskning.

8Beskrivning av innovation hämtad från Förnya taktiken i takt med tekniken – förslag för en ansvarsfull, innovativ och samverkande förvaltning (SOU 2022:68), s. 45.

82

SOU 2023:59

Uppdraget och dess genomförande

En innovation är en ny eller förbättrad produkt eller process (eller en kombination av dessa) som skiljer sig väsentligt från enhetens tidigare produkter eller processer och som har gjorts tillgänglig för potentiella användare (produkt) eller tagits i bruk av enheten (process). Svensk över- sättning av definition enligt OECD:s Oslo Manual9

Extern finansiering av forskning eller innovation

Med detta avser vi i följande text att en myndighet har någon form av utlysning där myndigheten annonserar att det finns möjlighet att ansöka om finansiering i konkurrens. Myndigheten gör någon form av bedömning av inkomna ansökningar, ofta genom så kallad sakkunnig- granskning (eng. peer review).

Uppgiften kan vara specificerad i myndighetens instruktion, via regleringsbrev eller i särskilda regeringsbeslut.

System, organisation respektive struktur för finansiering

Finansiering av forskning och innovation går att betrakta ur olika perspektiv. Vid beskrivningen av en viss frågeställning är det viktigt att vara noga med vilket perspektiv som anläggs och vad som har inkluderats, till exempel vilka finansiärer som ingår.

Medel för genomförande av forskning och innovation kan komma från statlig finansiering eller från privata finansiärer (se figur 3.1). Ett perspektiv är att betrakta det svenska systemet för forsknings- och innovationsfinansiering, alltså medel från alla förekommande finan- siärer. Ett annat perspektiv är att betrakta det svenska systemet för statlig finansiering av forskning och innovation (såväl medel som går direkt till lärosäten som konkurrensutsatta medel via myndigheter). Ytterligare ett perspektiv är det svenska systemet för statlig extern finansiering av forskning och innovation (enbart de statliga medel som fördelas i konkurrens).

Fördelning av de statliga medlen görs via myndigheter. I utred- ningens direktiv10 finns begreppet myndighetsorganisation, vilket beskrivs som

9OECD/Eurostat (2018), Oslo Manual 2018: Guidelines for Collecting, Reporting and Using Data on Innovation, 4th Edition, The Measurement of Scientific, Technological and Inno- vation Activities, OECD. Publishing, Paris/Eurostat, Luxembourg.

10Dir. 2022:85, se bilaga 1.

83

Uppdraget och dess genomförande

SOU 2023:59

/…/ den statliga organisationen för extern forsknings- och innovations- finansiering, dvs. de myndigheter som har till uppgift att finansiera forsk- ning eller innovation.

När vi beskriver ett visst sammanhang i betänkandets löptext har vi strävat efter att vara tydliga med vilka finansiärer vi menar. Då vi skriver om dagens fem stora myndigheter för extern statlig finansier- ing av forskning och innovation avser vi Energimyndigheten (Statens energimyndighet), Formas (Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande), Forte (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd), Vetenskapsrådet och Vinnova (Verket för innovations- system), se beskrivning i avsnitt 3.2. Då vi skriver om myndigheter med andra huvuduppgifter än finansiering av forskning och inno- vation avser vi andra myndigheter än dessa fem, se beskrivning i av- snitt 3.3.

I betänkandets förslag och beskrivningen av förslagens konse- kvenser ser vi framåt och beskriver något som ännu inte finns på plats (se kapitel 6 och 7). I beskrivningen av framtiden har vi valt att använda begreppen statlig finansieringsstruktur, respektive myndig- hetsstruktur.

Med statlig finansieringsstruktur menar vi det som krävs för att genomföra svensk statlig extern finansiering av forskning och inno- vation. Med myndighetsstruktur avser vi de nya myndigheter som föreslås, såväl hur de är uppbyggda som hur dessa nya myndigheter relaterar till varandra för att bilda en helhet.

Samhälle

Begreppet samhälle kan användas på olika sätt och ha olika betydelse. I betänkandet använder utredningen genomgående begreppet sam- hälle som en samlingsterm för civilsamhälle11, näringsliv12 och offent- lig sektor13 förutom lärosäten och forskningsinstitut.14

11Med civilsamhälle avser vi frivilliga sammanslutningar som är självständiga från staten, såsom folkrörelser, olika typer av föreningar och trossamfund.

12Med näringsliv avser vi företag, industri och andra produktionsprocesser som genererar varor och tjänster för försäljning på en marknad.

13Med den offentliga sektorn avser vi statens, kommunernas och regionernas verksamhet.

14Utredningen är fullt på det klara med att såväl lärosäten som forskningsinstitut är centrala och viktiga delar av den offentlig sektorn och av samhället, då termen samhälle används i en sedvanlig (vidare och mer omfattande) betydelse. I betänkandets texter har vi dock valt en smalare och annorlunda definition, av skrivtekniska skäl.

84

SOU 2023:59

Uppdraget och dess genomförande

Vi har valt denna definition för att kunna särskilja de som genom- för – och erhåller extern finansiering för – forskning eller innovation från de som har behov av kunskap (och som ofta ingår i samarbeten för att få fram så relevant och användbar kunskap som möjligt).

Till exempel kommer den forskningsbaserade kunskapen som pro- duceras av lärosäten och forskningsinstitut till användning hos olika aktörer i samhället. Ett annat exempel är att innovationer ofta ut- vecklas av samhällets aktörer, enskilt eller i samarbete med lärosäten och forskningsinstitut.

85

3Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

I kapitlet beskrivs det nuvarande svenska systemet för finansiering av forskning och innovation. Olika finansiärer beskrivs, med tonvikt på de som erbjuder extern finansiering. Därtill innehåller kapitlet en beskrivning av hur finansieringssystemet utvecklats historiskt och vilken finansiering som finns tillgänglig för internationella samarbeten, inklusive EU-finansiering.

3.1Den övergripande bilden av svensk finansiering av forskning och innovation

Det fastlagda målet för forskningspolitiken lyder1

Målet är att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och inno- vationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt.

Under år 2021 fördelades 1,6 miljarder kronor från de forsknings- stiftelser som bildades med löntagarfondsmedel.2

Enligt Statistiska centralbyråns preliminära data avsatte kommu- ner och regioner 5,1 miljarder kronor för forskning och utveckling under 2021. Vidare anger Statistiska centralbyråns att företagens in-

1Det nuvarande målet formulerades i den forskningspolitiska propositionen Kunskap i sam- verkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft (prop. 2016/17:50). De grund- läggande principerna för den svenska forskningspolitiken och statens roll slogs fast av riks- dagen i oktober 1999 i samband med behandlingen av propositionen Vissa forskningsfrågor (prop. 1998/99:94). Förutom det forskningspolitiska målet ska de myndigheter som har i upp- gift att finansierar forskning och innovation svara mot flera ytterligare mål.

2SCB statistikdatabas. Tabell: FoU-medel från offentliga forskningsstiftelser, mnkr efter offent- liga forskningsstiftelser, ändamål och år.

87

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

SOU 2023:59

vesteringar i forskning och utveckling 2021 uppgick till 131,5 mil- jarder kronor.3 En uppskattning är att Sverige mottog 3,7 miljarder kronor från EU:s program för forskning och innovation år 2021.4

Det finns således många olika källor till finansiering av forskning och innovation. En schematisk översikt visas i figur 3.1.

Figur 3.1 Schematisk översikt av finansiering av forskning och innovation i Sverige år 2021

Anm.: Samtliga belopp är angivna i miljarder svenska kronor. Beloppen för offentliga medel (avseende universitet och högskolor, de fem stora finansiärerna samt myndigheter med annan huvuduppgift) är i hämtade från tabell 6.1 Medel från statsbudgeten efter mottagare i prop. 2022/23:1, utgiftsområde 16 (kolumn år 2021).

Notera att vissa av beloppen är uppskattningar, se texten längre fram i detta kapitel för mer utförlig beskrivning. I ”myndigheter med annan huvuduppgift” ingår bland annat de myndigheter som nämns i avsnitt 3.3. I ”ett antal större privata stiftelser och fonder” ingår de som listas i avsnitt 3.4.3.

3Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 16, s. 210.

4Vinnova (2022) Horisont 2020 – Årsbok 2021. I rapporten anges att svenska aktörer blivit be- viljade totalt 2 295 miljoner euro från EU-programmet Horisont 2020 under programperio- den 2014–2020. Då siffrorna för beviljade medel endast anges ackumulerat och redovisas i samband med att ett projekt beviljas är det svårt att få fram en siffra för den exakta årliga nivån på finansiering från EU-programmet för forskning och innovation. Om vi dels gör ett antag- ande att de beviljade medlen fördelats genomsnittligt under programperioden, dels att växel- kursen varit stabil, blir den genomsnittliga finansieringen från Horisont 2020 årligen 3 691 mil- joner kronor (baserat på växelkurs från 14 mars 2023 då 1 € = 11,26 SEK).

88

SOU 2023:59

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

3.2De största statliga finansiärerna av forskning och innovation

I detta avsnitt beskrivs fem myndigheter som är centrala för den nu- varande statliga externa forskningsfinansieringen. Utredningen har valt att genomgående inkludera Statens energimyndighet, Forsknings- rådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Forsknings- rådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Vetenskapsrådet och Verket för innovationssystem i beskrivningen av de fem största externa statliga finansiärerna av forskning och innovation. De har olika uppgifter, som slås fast i varje myndighets instruktion.

Energimyndigheten (Statens energimyndighet, STEM) ska främja forskning och innovation i form av en strategiskt utformad samlad insats som spänner över hela innovationssystemet, i nära samver- kan med, och som komplement till, övriga energipolitiska insatser och andra styrmedel som syftar till att nå klimat- och energimål samt energirelaterade miljöpolitiska mål.5

Formas (Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhälls- byggande) ska främja och stödja grundforskning och behovs- motiverad forskning inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Den forskning som stöds ska vara av högsta vetenskapliga kvalitet och av relevans för rådets ansvarsområden. Formas får också finansiera innovationsverksamhet i viss om- fattning.6

Forte (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd) har till upp- gift att främja och stödja grundforskning och behovsstyrd forskning på arbetslivsområdet samt inom social- och folkhälsovetenskap.7

Vetenskapsrådet ska ge stöd till grundläggande forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom samtliga vetenskapsområden.8

Vinnova (Verket för innovationssystem) har till uppgift att främja hållbar tillväxt genom finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling av effektiva innovationssystem.9

52 §, 7 stycket i förordning (2014:520) med instruktion för Statens energimyndighet.

61 § i Förordning (2009:1024) med instruktion för Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande.

71 § i förordning (2007:1431) med instruktion för Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd.

81 § i förordning (2009:975) med instruktion för Vetenskapsrådet.

91 § i förordning (2009:1101) med instruktion för Verket för innovationssystem.

89

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

SOU 2023:59

Figur 3.2 Styrning av fem statliga forsknings- och innovationsfinansiärer

Figuren illustrerar hur finansiärerna svarar mot departement (heldragen linje) samt anslag för forskning och innovation (miljarder kronor, streckad linje) år 2023

Anm.: Uppgift om anslag är hämtade från regleringsbrev för år 2023 för respektive myndighet (förvaltningsanslag är inte inkluderade i beloppen).

Utöver de anslag som ritats in i figuren finns även medel för internationella samarbeten från Klimat - och näringslivsdepartementet (se beskrivning av alla anslag för respektive myndighet i bilaga 3). Notera att Vetenskapsrådet inte längre ska finansiera bidrag inom utvecklingsforskning, vilket innebär att anslag från Utrikesdepartementet kommer att utgå från år 2024.

Storleken på anslagen för forskning och innovation varierar mellan de fem finansiärerna, där Vetenskapsrådet har mest medel att fördela följt av Vinnova. Se tabell 3.1 som även sammanfattar förvaltnings- anslag och antal anställda samt bilaga 3. Alla finansiärerna är lokali- serade till Stockholm, förutom Energimyndigheten som är lokalise- rad till Eskilstuna.

90

SOU 2023:59

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

Tabell 3.1 Anslag och antal anställda vid fem statliga forsknings- och innovationsfinansiärer

Översikt av Energimyndigheten (Statens energimyndighet, STEM), Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas), Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte), Vetenskapsrådet (VR) samt Verket för innovationssystem (Vinnova)

 

STEM*

Formas

Forte

VR

Vinnova

 

 

 

 

 

 

Anslag för forskning

 

 

 

 

 

och innovation

1 459

1 871

866

8 087***

3 413

Förvaltningsanslag

453

132**

55

197

282

 

varav ca 122 inom FoI

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Antal anställda

445

98

39

261

242

 

varav 94 inom FoI

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Uppgifter om medelantal anställda under året är hämtade från myndigheternas årsredovisningar för år 2022. Uppgift om anslag är hämtade från regleringsbrev för år 2023 för respektive myndighet (belopp angivna i miljoner kronor, mnkr). Se beskrivning av alla anslag för respektive myndighet i bilaga 3. Med förkortningen FoI avses forskning och innovation.

*) Inom Energimyndigheten finns en avdelning för Forskning, innovation och affärsutveckling. **) Förvaltningskostnader 120,6 mnkr och Klimatpolitiska rådet 11,8 mnkr.

***) Summan inkluderar anslag för Sunet.

De fem stora finansiärerna har olika typer av formell ledning och beslut fattas på olika sätt, se tabell 3.2. Tre av dem leds av en styrelse, medan två leds av myndighetschefen.10 Tre av finansiärerna har sär- skilda beslutsorgan i form av nämnd, råd eller kommitté, medan två helt saknar sådana enligt sina respektive instruktioner.

Principen för att utse ledamöter i de beslutande organen varierar mellan myndigheterna. Gemensamt är att regeringen utser alla, eller ett antal av, ledamöterna i det organ som har att besluta om finansier- ing av forskning och innovation.

Mer information om finansiärerna finns kortfattat beskrivet i kommande avsnitt om respektive myndighet.

10I samtliga fem myndigheter är generaldirektören myndighetschef.

91

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

SOU 2023:59

Tabell 3.2 Ledning och beslutsfattande inom fem stora statliga forsknings- och innovationsfinansiärer

Beskrivningen i tabellen utgår från respektive myndighets instruktion.

Samtliga dessa myndigheter ingår i en samordningsgrupp

 

STEM

Formas

Forte

VR

Vinnova

 

 

 

 

 

 

Ledning

Myndighets-

Myndighets-

Styrelse med

Styrelse med

Styrelse med

 

chef

chef

13 ledamöter

9 ledamöter

högst 9

 

 

 

 

 

ledamöter

Nämnder, råd och

En nämnd

2 råd

3 ämnesråd

kommittéer

 

 

 

Ett råd

 

 

 

 

 

3 kommittéer

 

 

 

 

 

 

 

Ledamöter utsedda av

Samtliga 11

Forskarråd: 5

Styrelse: 6

Styrelse: 3

Samtliga i

regeringen

i nämnden

Samtliga 11 i

 

Ämnesråd**

styrelsen

 

 

rådet*

 

Kommitté***

 

Ledamöter utsedda av

Forskarråd: 7

Styrelse: 7

Styrelse: 6

elektorsförsamling

 

 

 

Vart och ett av

 

 

 

 

 

ämnesråden: 9

 

Ledamöter utsedda av

Samtliga i ett

myndighet

 

 

 

råd och i två

 

 

 

 

 

kommittéer

 

Ledamöter utsedda av

Kommitté****

annan

 

 

 

 

 

Förkortningar i tabellen: Energimyndigheten (Statens energimyndighet, STEM), Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas), Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och väl - färd (Forte), Vetenskapsrådet (VR) samt Verket för innovationssystem (Vinnova).

*) Rådet för evidensbaserad miljöanalys.

**) Regeringen utser två ledamöter i ämnesrådet för medicin och hälsa.

***) Regeringen utser sju ledamöter i kommittén för klinisk behandlingsforskning. Tre av dessa utses efter förslag från Vetenskapsrådet, som ska samråda med Vinnova.

****) Regionerna utser sex ledamöter i kommittén för klinisk behandlingsforskning.

3.2.1Energimyndigheten

Myndigheten hör till Klimat- och näringslivsdepartementets ansvars- område.

Energimyndigheten ska bidra med fakta, kunskap och analyser om energi i samhället. Enligt sin instruktion ska myndigheten verka för att förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjnings- trygghet i energisystem som är hållbara och kostnadseffektiva med en låg påverkan på hälsa, miljö och klimat.11

Det övergripande målet för forskning och innovation på energi- området ska vara att bidra till uppfyllandet av uppställda energi- och klimatmål, den långsiktiga energi- och klimatpolitiken och energi- relaterade miljöpolitiska mål.12

111 § förordning (2014:520) med instruktion för Statens energimyndighet.

12Prop. 2016/17:66, bet. 2016/17:NU9, rskr. 2016/17:164.

92

SOU 2023:59

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

Energimyndigheten tar fram nationella analyser och prognoser samt ansvarar för Sveriges officiella statistik på energiområdet.

Myndigheten har bland annat i uppgift att främja forskning och innovation som syftar till att nå klimat- och energimål samt energi- relaterade miljöpolitiska mål. Den forskning som får stöd av Energi- myndigheten är bland annat inriktad på framtidens fordon och bräns- len, förnybara energikällor och grön energiteknik.

Forskningsstödet fördelas inom nio temaområden, varav transport- systemet är det största följt av elproduktion och elsystem samt industri. Temaområdena är dels sektorsorienterade, (till exempel bioenergi) dels övergripande (till exempel hållbart samhälle).

Energimyndighetens ledning, avdelningar och beslutsfattande

Energimyndigheten leds av en myndighetschef (generaldirektör). Myndigheten är organiserad i fem sakavdelningar med ett antal en- heter under respektive avdelning. Administration och stödfunktioner tillhandahålls av tre sekretariat (HR-, Rätts- och Kommunikations- sekretariatet).

Avdelningen för forskning, innovation och affärsutveckling består av fem enheter (hållbar affärsutveckling, hållbar bioenergi, hållbar el, hållbar industri och hållbar transport).

Beslut om finansiering av forskning och innovation fattas av Energi- utvecklingsnämnden13, som även har i uppgift att verka för fördjupad samverkan med näringslivet om forskning, utveckling och demon- stration.

3.2.2Formas – ett forskningsråd för hållbar utveckling

Myndigheten hör till klimat- och näringslivsdepartementets ansvars- område och bedriver även verksamhet inom Landsbygds- och infra- strukturdepartementets ansvarsområde.14

13Statsstöd beslutas enligt förordningen (2008:761) om statligt stöd till forskning och ut- veckling samt innovation inom energiområdet. Nämnden kan också besluta om stöd till pro- jekt till universitet, högskola eller liknande aktörer.

14Myndigheten ligger organisatoriskt under Klimat- och näringslivsdepartementet. Ungefär hälften av fördelningen av medel ligger under Landsbygds- och infrastrukturdepartementet och styrs på landsbygdssidan (40 procent av budgeten) genom ett separat regleringsbrev.

93

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

SOU 2023:59

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) ska främja och stödja forskning och innovation inom om- rådena miljö, areella näringar och samhällsbyggande.

Formas gör också forskningssammanställningar som kan bidra till att Sverige når de nationella miljömålen och kommunicerar om forsk- ning och forskningens resultat. Exempel på ytterligare uppgifter är att nyttiggöra forskningsresultaten och främja en hållbar utveckling i samhället samt forskningskommunikation.15

Formas finansierar bland annat forskning och innovation som rör klimat, cirkulär ekonomi, livsmedel, jordbruk, skogsbruk och stads- planering. Forskningen är ofta tvärdisciplinär och sker i nära sam- verkan med många olika intressenter.

Formas ledning, avdelningar och beslutsfattande

Formas leds av en myndighetschef (generaldirektör). Myndigheten är organiserad i ett antal avdelningar. Tre avdelningar ansvarar för forsk- ningsfinansieringen inom Formas olika områden; areella näringar, sam- hällsbyggnad och miljö. Därtill finns avdelningar för analys och policy, digital verksamhetsutveckling, förvaltning och kommunikation.

Beslut om finansiering av forskning och innovation fattas av Forskar- rådet, som även anger inriktning för forskningsfinansieringen. Beslut om medel upp till upp till en viss summa är delegerade till general- direktören.

3.2.3Forte – forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd

Myndigheten hör till Socialdepartementets ansvarsområde. Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) ska främja

och stödja forskning på arbetslivsområdet samt inom social- och folkhälsovetenskap.

Exempel på ytterligare uppgifter är att vara rådgivande organ åt regeringen i forskningsfrågor, att utreda vilka forskningsbehov som är angelägna inom myndighetens verksamhetsområde samt forsk- ningskommunikation.16

15Notera att detta endast är exempel. Samtliga uppgifter framgår av förordning (2009:1024) med instruktion för Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande.

16Notera att detta endast är exempel. Samtliga uppgifter framgår av förordning (2007:1431) med instruktion för Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd.

94

SOU 2023:59

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

Forte finansierar forskning inom tre områden: hälsa, arbetsliv och välfärd. Därtill samordnar Forte den nationella forskningen inom fem utpekade områden: barn och unga, äldre, internationell migra- tion och etniska relationer, funktionshinder samt socialvetenskaplig alkohol- och narkotikaforskning. Samordningen ska skapa överblick över forskningen inom de utpekade områdena, identifiera kunskaps- luckor och bidra till att forskningsresultaten kommer samhället till nytta.

Fortes ledning, avdelningar och beslutsfattande

Forte leds av en styrelse med tretton ledamöter som utses av reger- ingen samt av en elektorsförsamling. Styrelsen har det yttersta an- svaret i alla beslut som rör Fortes verksamhet, inklusive finansiering av forskning.

Generaldirektören leder det dagliga arbetet. Myndigheten är orga- niserad i tre avdelningar: forskning, kommunikation och verksamhets- stöd.

3.2.4Vetenskapsrådet

Myndigheten hör till Utbildningsdepartementets ansvarsområde. Vetenskapsrådet ska ge stöd till forskning inom samtliga veten-

skapsområden, genomföra forskningspolitiska analyser och ge reger- ingen råd i forskningspolitiska frågor.

Vetenskapsrådet har flera uppgifter som rör forskningsinfrastruk- tur, såsom att planera långsiktig tillgång, fördela medel nationellt och till internationella åtaganden samt att följa upp svenskt med- lemskap i organisationer och infrastrukturer.

Exempel på ytterligare uppgifter är forskningskommunikation, an- svar för Sunet (som tillhandahåller en infrastruktur för datakommu- nikation och it-tjänster) samt stöd och utveckling av förutsättningar för kliniska studier i Sverige.17

17Notera att detta endast är exempel. Samtliga uppgifter framgår av förordning (2009:975) med instruktion för Vetenskapsrådet.

95

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

SOU 2023:59

Vetenskapsrådets ledning, avdelningar och beslutsfattande

Vetenskapsrådet leds av en styrelse med nio ledamöter som utses av regeringen samt av en elektorsförsamling. Styrelsen har det yttersta ansvaret i alla beslut som rör Vetenskapsrådets verksamhet.

Vid Vetenskapsrådet finns tre ämnesråd, ett råd och fyra kom- mittéer. De ansvarar för fördelning av forskningsmedel och följer upp och utvärderar forskning inom sina respektive ämnesområden. Vetenskapsrådet har flera rådgivande grupper och kanslier.18

Generaldirektören leder det dagliga arbetet, med bistånd av en råds- direktör. Myndigheten är organiserad i sex avdelningar: forsknings- politik, forskningsfinansiering, forskningsinfrastruktur, Sunet och anknut- na tjänster samt avdelningar för förvaltning respektive kommunikation.

3.2.5Vinnova – Verket för innovationssystem

Myndigheten hör till Klimat- och näringslivsdepartementets ansvars- område.

Verket för innovationssystem (Vinnova) ska finansiera forskning och utveckling av effektiva innovationssystem19. Vinnova ska också verka för nyttiggörande av forskning och främjande av innovation utifrån ett utmaningsdrivet perspektiv.

Vinnova är så kallad nationell kontaktmyndighet för EU:s ram- program för forskning och innovation och är regeringens expert- myndighet inom det innovationspolitiska området.

Exempel på ytterligare uppgifter är att stimulera internationellt samarbete som stärker svensk forskning och innovation, främja svenska företags medverkan i uppbyggnad och användning av forsknings- infrastrukturanläggningar och att sprida information om forskning, utveckling och innovation.20

18Exempel är expertgrupper för etik respektive försöksdjursvetenskap samt kanslier för forsk- ningsinfrastrukturerna ESS och MAX IV respektive avtalet mellan svenska staten och vissa landsting om samarbete om utbildning av läkare, klinisk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården (ALF-avtalet). Notera dock att detta endast är exempel. Samtliga rådgivande grupper och kanslier finns listade på Vetenskapsrådets webbplats.

19Med innovationssystem avses nätverk av offentliga och privata aktörer där innovationer och ny kunskap tas fram, sprids och används.

20Notera att detta endast är exempel. Samtliga uppgifter framgår av förordning (2009:1101) med instruktion för Verket för innovationssystem.

96

SOU 2023:59

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

Vinnovas ledning, avdelningar och beslutsfattande

Vinnova leds av en styrelse med (högst) nio ledamöter som utses av regeringen. Styrelsen har det yttersta ansvaret för alla beslut som rör Vinnovas verksamhet.

Generaldirektören leder det dagliga arbetet. Myndigheten är orga- niserad i sju avdelningar: internationellt samarbete, hälsa, samhälls- utveckling, innovationsledning, industriell utveckling, kommunikation samt verksamhetsutveckling och stöd.

Verksamhetens anslagsbudget och resurser fördelas via de åtta om- rådena hållbar industri, hållbara matsystem, hållbar mobilitet, hållbar precisionshälsa, hållbara samhällen, digital omställning, ekosystem för innovativa företag samt framtidsområden.

3.3Myndigheter med andra huvuduppgifter än finansiering av forskning och innovation

3.3.1Många myndigheter finansierar forskning och innovation

Det finns ett antal myndigheter som finansierar forskning och inno- vation. För att förstå området är det viktigt att känna till att det finns olika typer av finansiering som sker via myndigheterna. För det första kan en myndighet genomföra forskning och innovation inom ramen för myndighetens egen verksamhet. Flera myndigheter (vid sidan om universitet och högskolor) bedriver omfattande forskning och innovation och för flera av dem ingår detta som en tydlig del av myndighetens uppdrag. Uppdraget kan antingen framgå av instruk- tionen eller av regleringsbrev.21

För det andra har myndigheter möjlighet att finansiera forskning och innovation genom att ge uppdrag till en utförare. Detta kan ske på olika sätt, till exempel genom upphandling eller överenskommelse.

För det tredje har ett antal myndigheter så kallad extern finan- siering av forskning eller innovation.22 Med detta avser vi i följande text att en myndighet har någon form av utlysning där myndigheten annonserar att det finns möjlighet att ansöka om finansiering i kon-

21För vissa myndigheter är uppgiften specificerad i myndighetens instruktion, medan den för andra myndigheter anges ”från fall till fall” genom uppdrag via regleringsbrev eller särskilda regeringsbeslut.

22Uppgiften kan vara specificerad i myndighetens instruktion, via regleringsbrev eller särskilda regeringsbeslut.

97

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

SOU 2023:59

kurrens. Myndigheten gör någon form av bedömning av inkomna ansökningar, ofta genom så kallad sakkunniggranskning (eng. peer review). Tema och inriktning på utlysningarna är ofta skräddarsydda efter de behov myndigheten har av ny forskningsbaserad kunskap inom ett visst område.

I följande avsnitt beskrivs femton myndigheter som har extern finansiering av forskning och (eller) innovation. Översikten ska ses som exempel och inte som någon helt uttömmande förteckning. En sammanställning av årligt belopp för extern finansiering av forskning och innovation inom myndigheterna finns i tabell 3.3 i avsnitt 3.5.1.

3.3.2Översikt av femton myndigheter

Sammanställningen tar upp ett antal myndigheter som finansierar forskning, men som har ett annat huvuduppdrag. Myndigheterna listas i bokstavsordning.

Försäkringskassan

Myndigheten hör till Socialdepartementets ansvarsområde. Försäkringskassan administrerar de delar av socialförsäkringen

som ger ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp eller för barnfamiljer.

Försäkringskassan får använda del av sitt förvaltningsanslag för forskning inom socialförsäkringens område.23 För år 2023 får högst 8,9 miljoner kronor användas för att stödja forskning inom social- försäkringens område under såväl Försäkringskassans som Pensions- myndighetens ansvarsområden.

De senaste åren har Försäkringskassan finansierat ett tiotal forsk- ningsprojekt vid universitet och högskolor. Under år 2023 har Försäkringskassan genomfört en gemensam utlysning med Forte inom området psykisk ohälsa.24

23Regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Försäkringskassan.

24Se information på Försäkringskassans hemsida www.forsakringskassan.se/om- forsakringskassan/kunskap-och-forskning/vi-stoder-forskning, (information hämtad 23-09-01).

98

SOU 2023:59

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU)

Myndigheten hör till Arbetsmarknadsdepartementets ansvarsområde. IFAU är ett forskningsinstitut som ska främja, stödja och genom- föra utvärdering av arbetsmarknadspolitiskt motiverade åtgärder, stu- dier av arbetsmarknadens funktionssätt och utvärdering av effekterna

på arbetsmarknaden av åtgärder inom utbildningsväsendet. Myndigheten får använda medel inom två anslagsposter25 (totalt

6 miljoner kronor år 2023) för att stödja externa studier av arbetsmark- nadseffekter av åtgärder inom arbetsmarknadspolitiken, respektive effekter av utbildning studier av arbetsmarknadens funktionssätt.26

För att metodologiskt komplettera den kvantitativt inriktade forsk- ning som bedrivs vid IFAU går en inte oväsentlig del av de utdelade forskningsbidragen till discipliner och forskare med en kvalitativ in- riktning.27

Statens jordbruksverk (Jordbruksverket)

Myndigheten hör till Landsbygds- och infrastrukturdepartementets ansvarsområde.

Jordbruksverket har ansvar för frågor som gäller jordbruk, djur- hållning, trädgård, rennäring och landsbygdsutveckling. Jordbruks- verket är även chefsmyndighet för landets distriktsveterinärer.

Jordbruksverket har inte anvisade medel för finansiering av forsk- ning eller innovation i sitt regleringsbrev 2023, förutom medel avse- ende Konkurrenskraftig livsmedelssektor som disponeras av Vinnova. Jordbruksverket ansvarar däremot för fördelningen av innovations- stöd från EU inom det så kallade europeiska innovationspartnerskapet AGRI. 525 miljoner kronor har avsattas för perioden 2023–2027.28 Jordbruksverket ska även ta fram en sammanhållen plan för hur det samordnande arbetet ska bedrivas för jordbrukets kunskaps- och innovationssystem.29

25Finansieringsbidrag, respektive Finansieringsbidrag, effekter av utbildning.

26Regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Institutet för arbetsmarknads- och utbildnings- politisk utvärdering.

27Enligt IFAU:s årsredovisning för 2021.

28Innovationsstödet EIP-Agri inom jordbruk, trädgårds- och rennäring. Information från Jordbruksverkets webbsida hämtad 2023-02-20.

29Regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Statens jordbruksverk.

99

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

SOU 2023:59

Jordbruksverket och dess kompetenscentrum för 3R-frågor får inte finansiera forskning.30

Konkurrensverket

Myndigheten hör till Klimat- och näringslivsdepartementets ansvars- område.

Konkurrensverkets uppgift är att arbeta för en effektiv konkur- rens i privat och offentlig verksamhet till nytta för konsumenterna samt en effektiv offentlig upphandling till nytta för det allmänna och marknadens aktörer. Konkurrensverket arbetar med lagtillämpning och tillsyn, förbättringsåtgärder, kunskap, forskning, internationellt arbete och samverkan inom sina områden.

Vid Konkurrensverket ska det finnas ett råd för forskningsfrågor med uppgift att bistå Konkurrensverket i arbetet med att stimulera forskningen på konkurrens- och upphandlingsområdet. Rådet ska delta i beredningen av ärenden om fördelning av medel till konkur- rensforskning. Beslut i sådana frågor fattas av Konkurrensverket efter förslag av rådet.31

Myndigheten har ett anslag för konkurrensforskning (10,8 mil- joner kronor för år 2023). Medel för forskningen bör huvudsakligen anslås till forskningsprojekt med en klar anknytning till Konkurrens- verkets verksamhetsområden med forskare inom (i första hand) dis- ciplinerna ekonomi och juridik vid universitet och högskolor. Medel får användas av verket för uppdragsforskning, seminarier och infor- mationsinsatser på konkurrens- och upphandlingsområdet.32

Konkurrensverket får in i storleksordningen 40–50 ansökningar årligen, varav 5–10 beviljas finansiering. Dessutom initierar myndig- heten forskningsuppdrag, där myndigheten anser att det finns ett direkt behov av att undersöka eller belysa specifika frågor.

30Enligt Jordbruksverkets årsredovisning för 2021. 3R är ett begrepp inom forskningen där man försöker hitta alternativa metoder till djurförsök eller förfina dagens metoder för att minska lidandet.

31Enligt 12–13 §§ förordning (2007:1117) med instruktion för Konkurrensverket. Rådet för forskningsfrågor består av myndighetschefen och högst tio andra ledamöter, som utses av Konkurrensverket efter samråd med Upphandlingsmyndigheten.

32Regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Konkurrensverket.

100

SOU 2023:59

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)

Myndigheten hör till Försvarsdepartementets ansvarsområde.

MSB har ansvar att stödja samhällets beredskap för olyckor, kriser och civilt försvar. Ansvaret avser åtgärder före, under och efter en olycka eller en kris. Uppdraget spänner över hela hot- och riskskalan, från vardagens olyckor till stora katastrofer.

Myndigheten ska beställa, kvalitetssäkra och förmedla forskning och utveckling för skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt för- svar.33

MSB har en enhet för forskning och utvärdering med uppgiften att säkerställa långsiktig kunskapsutveckling och lärande. I detta in- går bland annat att inrikta, finansiera och kvalitetssäkra forskning samt att kommunicera forskningens resultat.

Anslagsposten Krisberedskap och totalförsvar (totalt 1 357 mil- joner kronor år 2023) får användas för att finansiera forskning och studier inom MSB:s ansvarsområde.34 Det är inte angivet hur stor del av anslagsposten som bör användas för finansiering av forskning.

De senaste åren har MSB betalat ut externa forskningsmedel mot- svarande drygt 100 miljoner per år. Medlen har framför allt gått till lärosäten och institut.

Naturvårdsverket

Myndigheten hör till Klimat- och näringslivsdepartementets ansvars- område.

Naturvårdsverket är samordnare i miljöarbetet, nationellt, inom EU och internationellt. Myndigheten tar fram och förmedlar kun- skaper på miljöområdet, utarbetar förslag till mål, åtgärdsstrategier och styrmedel i miljöpolitiken samt genomför miljöpolitiska beslut. Naturvårdsverket ska även följa upp och utvärdera miljösituationen och miljöarbetet som underlag för den fortsatta utvecklingen av miljö- politiken.

3312 § förordning (2008:1002) med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och bered- skap.

34Bidrag från anslagsposten ska användas för en lång rad olika ändamål, bland annat för att sektorsövergripande arbete för att säkerställa viktiga samhällsfunktioner, planering för stöd till Försvarsmakten under höjd beredskap, sektorsövergripande förmågor för ledning och sam- verkan, planering för nationella och internationella förstärkningsresurser och åtgärder för att öka människors kunskap om förberedelser inför kriser och höjd beredskap.

101

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

SOU 2023:59

Naturvårdsverket är förvaltningsmyndighet på miljöområdet i frågor om bland annat miljöforskning.35 Verket ska finansiera miljö- forskning till stöd för Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyn- dighetens arbete och samråda med Havs- och vattenmyndigheten om fördelningen.36

Inom myndigheten finns en forskningsenhet, som bland annat har ett samlat ansvar för behovsmotiverad forskningsfinansiering.

Naturvårdsverket har ett anslag för miljöforskning (97 miljoner kronor år 2023). Verksamheten får bland annat omfatta forsknings- bidrag, uppdragsforskning, beredningsarbete, kunskapsöverföring från forskning, kunskapssammanställningar och utredningar med anknyt- ning till forskningen.37

Naturvårdsverket fördelar även medel till forskning som finan- sieras av Viltvårdsfonden.38 De senaste åren har i storleksordningen 20 miljoner kronor från fonden använts till forskning. En rådgivande vetenskaplig kommitté, Viltkommittén, värderar och prioriterar forsk- ningsansökningar.

Riksantikvarieämbetet

Myndigheten hör till Kulturdepartementets ansvarsområde. Riksantikvarieämbetet arbetar med frågor som rör kulturarvet

och kulturmiljön. Myndigheten har det övergripande ansvaret att i samverkan med länsstyrelser, länsmuseer, kommuner och allmänhet verka för att kulturmiljön bevaras, används och utvecklas.

Riksantikvarieämbetet ska verka för ökad kunskap grundad på forskning och samverkan med andra, exempelvis universitet och hög- skolor samt samla in och förmedla kunskap inom sitt verksamhets- område.39

Myndigheten har en anslagspost för forsknings- och utvecklings- insatser inom kulturområdet (20,5 miljoner kronor år 2023, varav minst 3,5 miljoner kronor ska användas för bidragsgivning till de centrala

351 § förordning (2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket.

363 §, 8 stycket förordning (2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket.

37Regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Naturvårdsverket.

38Den som jagar i Sverige ska betala viltvårdsavgiften varje jaktår. Dessa avgifter samlas i vilt- vårdsfonden, som används för att främja viltvården (bland annat genom forskning).

392 § förordning (2014:1585) med instruktion för Riksantikvarieämbetet.

102

SOU 2023:59

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

museernas forsknings- och utvecklingsverksamhet). Anslagsposten får användas för utgifter för forsknings- och utvecklingsinsatser.40

Främst delas medel ut till projekt inom kulturarv och kulturmiljö samt till centrala museer, men det kan även förekomma projekt som samfinansieras av andra forskningsfinansiärer.41

Rymdstyrelsen

Myndigheten hör till Utbildningsdepartementets ansvarsområde. Rymdstyrelsen är Sveriges rymdmyndighet, och ansvarar för att

främja utvecklingen av svensk rymdverksamhet och rymdforskning nationellt och internationellt. Myndigheten företräder även Sverige i internationella rymdorganisationer och sprider kunskap om rymden.

Rymdstyrelsen har till uppgift att främja utvecklingen av svensk rymdforskning och ska verka för att rymdforskning bidrar till kun- skapssamhället och till industrins innovations- och konkurrenskraft samt tillfredsställer samhällets behov inom bland annat transport, kom- munikation, miljö och klimat. Myndigheten ska främja och stödja rymdforskning på högsta internationella nivå samt innovativ och hög- teknologisk förmåga hos stora, medelstora och små företag inom den rymdrelaterade industrin. Rymdstyrelsen ska även fördela statligt stöd till rymdforskning, rymdtekniskt utvecklingsarbete och fjärranalys- verksamhet.42

Rymdstyrelsen har en särställning bland de myndigheter som listas under detta avsnitt, så till vida att Rymdstyrelsen ingår i en förordnings- styrd samordningsgrupp tillsammans med Forte, Formas, Energi- myndigheten, Vetenskapsrådet och Vinnova.43 Det finns också ett nära samarbete mellan Rymdstyrelsen och dessa finansiärer, till exempel använder Rymdstyrelsen samma ansökningshanteringssystem som flera av dessa och myndigheten ingår i EU-samordningsfunktionen (se avsnitt 3.5.3).

Till hjälp i forskningsfrågor har Rymdstyrelsen en rådgivande forsk- ningskommitté som bland annat granskar inkomna ansökningar, ut- värderar vetenskaplig kvalitet samt bedömer projektens genomför-

40Regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Riksantikvarieämbetet.

41Myndighetens webbsida (information hämtad 2023-02-04).

421, 3 och 4 §§ Förordning (2007:1115) med instruktion för Rymdstyrelsen.

435 § Förordning (2007:1115) med instruktion för Rymdstyrelsen.

103

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

SOU 2023:59

ande utifrån utlysningarnas kriterier. Myndigheten beslutar själv om ledamöter och uppdrag för kommittén.

Rymdstyrelsen har en anslagspost för rymdforskning inom ansla- get Rymdforskning och rymdverksamhet (hela anslaget var 1 227 mil- joner kronor år 2023). Anslaget får användas till att finansiera stöd för forskning och utveckling inklusive industriutvecklingsprojekt och fjärranalys inom nationella och internationella samarbeten samt annan verksamhet med anknytning till forskning och utveckling, till exem- pel information, utvärderingar, konferenser och resebidrag.44 Regler- ingsbrevet anger inte hur stor del av anslaget som ska användas till forskning.

De senaste åren har Rymdstyrelsen finansierat nationell rymd- forskning med 110–125 miljoner kronor per år. Forskningsstödet går till institut, universitet och högskolor samt till myndigheter. Institutet för rymdfysik har varit den största mottagaren av forskningsfinansier- ing de senaste åren, följt av Kungl. Tekniska högskolan och Chalmers tekniska högskola. Exempel på forskning som finansieras är sol- systemets utforskning, astro- och plasmafysik samt vattenrelaterad fjärranalys.

Det mesta av Rymdstyrelsens finansiering går till medfinansiering av program inom European Space Agency (ESA) där svenska forskare deltar. År 2021 gick 850 miljoner kronor till finansiering av ESA- aktiviteter.45

Skolforskningsinstitutet

Myndigheten hör till Utbildningsdepartementets ansvarsområde. Skolforskningsinstitutet verkar för att undervisningen i förskolan

och skolan ska bedrivas på vetenskaplig grund. Institutet samman- ställer forskningsresultat och fördelar forskningsbidrag.

Skolforskningsinstitutet ska utlysa och fördela medel för praktik- nära forskning.46 Inom myndigheten finns Skolforskningsnämnden, som bland annat beslutar om att utlysa medel för praktiknära forsk-

44Regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Rymdstyrelsen.

45Rymdstyrelsen (2021) Rymdstyrelsens årsredovisning 2021, s. 9.

461 § förordning (2014:1578) med instruktion för Skolforskningsinstitutet.

104

SOU 2023:59

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

ning.47 Inom myndigheten finns även ett vetenskapligt råd, som bland annat beslutar om fördelning av medel till forskning.48

Myndigheten har ett anslag för praktiknära skolforskning (36 mil- joner kronor för år 2023).49

Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)

Myndigheten hör till Utrikesdepartementets ansvarsområde. Myndigheten arbetar med Sveriges bilaterala utvecklingssamarbete

med utvecklingsländer och för stödet till länder i Central- och Öst- europa för att främja säkerhet, demokrati och en hållbar utveckling.

Vid Sida ska det finnas ett rådgivande organ för forskningssam- arbete som ska ge råd om bland annat stöd till forskning i Sverige om utvecklingsländerna.50 Myndigheten har en enhet för forsknings- samarbete inom avdelningen för partnerskap och innovation.

Sida har en anslagspost för forskningssamarbete inom anslaget för biståndsverksamhet (440 miljoner kronor år 2023).51 Av dessa medel gick 180 miljoner till svenska forskare via Vetenskapsrådet.52 Sida stöder forskning som är relevant för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling. Målet är att rädda liv och lägga grunden för varje människas rätt och möjlighet att leva ett värdigt liv.53 Den största delen av medlen betalas till akademiska institutioner såsom univer- sitet och högskolor, tätt följt av multilaterala organisationer. Ut- betalning görs även till bland annat civilsamhällesorganisationer och offentliga institutioner. Ungefär lika delar går till projektstöd och så kallat program- och kärnstöd. Dessutom går finansiering till bland

annat experter och annat tekniskt stöd.

47Enligt 5 § förordning (2014:1578) med instruktion för Skolforskningsinstitutet. Nämnden består av myndighetschefen, en ordförande och högst nio andra ledamöter.

48Enligt 6 § förordning (2014:1578) med instruktion för Skolforskningsinstitutet. Rådet be- står av myndighetschefen, en ordförande och högst nio andra ledamöter.

49Regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Skolforskningsinstitutet.

508–10 §§ Förordning (2007:1371) med instruktion för Styrelsen för internationellt utveck- lingssamarbete (Sida). Det rådgivande organet för forskningssamarbete består av högst elva ledamöter. Ordförande och åtta av de ledamöterna utses av regeringen och ska ha anknytning till forskarvärlden. Övriga två ledamöter i rådet utses av Sida.

51Regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Styrelsen för internationellt utvecklingssam- arbete (Sida).

52Notera att medlen som har fördelats via Vetenskapsrådet kommer att utgå från år 2024.

53Enligt myndighetens webbplats (information hämtad 2023-02-04).

105

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

SOU 2023:59

Statens geotekniska institut (SGI)

Myndigheten hör till Klimat- och näringslivsdepartementets ansvars- område.

SGI ansvarar för kunskapsuppbyggnad och förmedling av geo- teknisk kunskap i Sverige. Institutet ger geotekniska råd till statliga myndigheter med ansvar för områden som har koppling till miljö, infra- struktur, fysisk planering och byggande. SGI har ett särskilt ansvar för ras- och skredfrågor.

Myndigheten ska initiera, bedriva och samordna geoteknisk forsk- ning och informera om forskning och forskningsresultat samt be- arbeta och sprida geoteknisk kunskap.54

SGI har inte någon anslagspost specifikt för forskning. Dock får myndigheten bedriva avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna dispo- neras avseende uppdragsverksamhet inom geoteknisk forskning, ut- veckling, kunskapsförmedling och rådgivning (beräknad budget 13 miljoner kronor för år 2023).55

SGI bedriver framför allt egen forskning. Viss utbetalning av bidrag till forskning har dock gjorts de senare åren, till exempel till ett pro- gram för teknikutveckling och forskning inom förorenade områden.

Statens institutionsstyrelse (SiS)

Myndigheten hör till Socialdepartementets ansvarsområde.

Statens institutionsstyrelse bedriver individuellt anpassad tvångs- vård och behandling av ungdomar med allvarliga psykosociala problem och vuxna med missbruksproblem. Uppdraget är att ge dem som vår- das bättre förutsättningar för ett socialt fungerande liv utan missbruk och kriminalitet.

Myndigheten ska särskilt svara för metodutveckling, forskning, uppföljning av vårdresultat samt utvecklingsarbete.56

SiS har en avdelning för forskning och utveckling. Den består av två sektioner, varav en är inriktad på forskning och utvärdering. Myn- digheten har även själv beslutat tillsätta ett vetenskapligt råd, som består av forskare från olika akademiska discipliner samt verksam-

542 § förordning (2007:1056) med instruktion för Statens geotekniska institut.

55Regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Statens geotekniska institut.

562 § förordning (2007:1132) med instruktion för Statens institutionsstyrelse.

106

SOU 2023:59

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

hetsföreträdare från SiS-institutioner, socialtjänsten eller hälso- och sjukvården.

SiS har inte någon anslagspost specifikt för forskning. De senaste åren har SiS lämnat bidrag i storleksordningen 5 miljoner kronor per år till forskning.

Strålsäkerhetsmyndigheten

Myndigheten hör till Klimat- och näringslivsdepartementets ansvars- område.

Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar med strålskydd och kärn- säkerhet. Myndighetens verksamhet omfattar frågor om skydd av människors hälsa och miljön mot skadlig verkan av joniserande och icke-joniserande strålning, säkerhet i kärnteknisk verksamhet samt icke-spridning av kärnvapen.

Myndigheten ska ta initiativ till forskning, utbildning och studier samt bedriva omvärldsanalys och utvecklingsverksamhet.57

Inom Strålsäkerhetsmyndigheten finns en nämnd för forsknings- frågor.58 Inom myndigheten finns en enhet för forskning, placerad inom avdelningen för normering och kunskapsutveckling.

Strålsäkerhetsmyndigheten har en anslagspost som får användas för grundläggande och tillämpad forskning för att utveckla nationell kom- petens inom myndighetens verksamhetsområde och för att stödja och utveckla myndighetens verksamhet.59 Regleringsbrevet specificerar inte vilken summa som ska användas till forskning.

Delar av den forskningsfinansiering som sker via Strålsäkerhets- myndigheten är avgiftsfinansierad. En andel av myndighetens forsk- ningsfinansiering går till projekt som direkt stödjer myndighetens tillsyn av svensk kärnkraft. Denna del finansieras via avgifter från kärn- tekniska tillståndshavare.

Varje år finansierar Strålsäkerhetsmyndigheten forskningsprojekt, tjänster vid universitet och högskolor samt konsulter för cirka 80 mil- joner kronor.60

576 § förordning (2008:452) med instruktion för Strålsäkerhetsmyndigheten.

5823 § förordning (2008:452) med instruktion för Strålsäkerhetsmyndigheten. Nämnden ut- ses av generaldirektören och består av ordföranden samt sju ledamöter.

59Regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Strålsäkerhetsmyndigheten.

60Enligt myndighetens webbplats. Uppgift hämtad 2023-02-04.

107

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

SOU 2023:59

Sveriges geologiska undersökning (SGU)

Myndigheten hör till Klimat- och näringslivsdepartementets ansvars- område.

SGU undersöker, dokumenterar och informerar om berggrund, jordarter och grundvatten i Sverige. Som central myndighet för geo- logi och mineralfrågor i Sverige är en av SGU:s viktigaste uppgifter att möta efterfrågan på geologisk information från samhället.

SGU ska främja och stödja riktad grundforskning och tillämpad forskning inom det geovetenskapliga området.61

Myndigheten har en FoU-strateg för mineralresurser.62 SGU har även ett FoU-råd bestående av externa specialister och experter.

Myndigheten har ett anslag för geovetenskaplig forskning (5,9 mil- joner kronor år 2023).63 Anslagsposten får användas för att främja och stödja riktad geovetenskaplig grundforskning och tillämpad forskning.

Forskningsstödet fördelas som projektbidrag till mottagare inom universitet och högskolor. SGU:s bidrar till kompetensuppbyggnad bland annat genom integrering av forskare som är nya i det svenska geovetenskapliga ämnesområdet samt möjligheter att anställa dokto- rander vid universiteten.64

Trafikverket

Myndigheten hör till Landsbygds- och infrastrukturdepartementets ansvarsområde.

Trafikverket ansvarar bland annat för den samlade trafikslags- övergripande långsiktiga infrastrukturplaneringen för väg, järnväg, sjö och luft samt för planering, byggande, drift och underhåll av de statliga vägarna och järnvägarna. Trafikverket ska med utgångspunkt i ett samhällsbyggnadsperspektiv skapa förutsättningar för ett sam- hällsekonomiskt effektivt, internationellt konkurrenskraftigt och långsiktigt hållbart transportsystem.

Trafikverket ska svara för forskning och innovation som motive- ras av myndighetens uppgifter. Myndigheten ska också följa, doku- mentera samt finansiera forskning och innovation inom transport- området.65

616 § förordning (2008:1233) med instruktion för Sveriges geologiska undersökning.

62Enligt organisationsschema på myndighets webbplats. Uppgift hämtad 2023-02-04.

63Regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Sveriges geologiska undersökning.

64Sveriges geologiska undersökning. Årsredovisning 2021, s. 37.

652 § Förordning (2010:185) med instruktion för Trafikverket.

108

SOU 2023:59

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

Trafikverket har en anslagspost för forskning och innovation (661,7 miljoner kronor år 2023).66 Anslagsposten ligger inom anslaget Utveckling av statens transportinfrastruktur.

Trafikverkets finansiering av forskning och innovation går till trafik- slagen järnväg, väg, sjöfart, luftfart och till trafikslagsövergripande projekt.

3.4Stiftelser, privata finansiärer och andra viktiga aktörer i systemet

3.4.1Löntagarfondsstiftelser

Under åren 1993 och 1994 bemyndigade riksdagen regeringen att in- rätta sammanlagt elva stiftelser med medel från de avvecklade lön- tagarfonderna.67 Av dessa hade sju till ändamål att främja forskning och därtill anknytande verksamhet68. Stiftelselagen (1994:1220) trädde i kraft år 1996, och har därefter ändrats i omgångar.69 Regeringens inflytande över stiftelserna, särskilt i fråga om förordnande av leda- möter, har varierat över tid.70 Under 1993–1994 avsattes 17 miljarder till dessa stiftelser, vilket utgjorde stiftelsernas kapital.

Nedan beskrivs kortfattat de stiftelser som i dag är finansiärer inom det svenska systemet för forskning och innovation.71

66Regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Trafikverket. Högst 100 miljoner kronor får användas till forskning och innovation inom sjöfartsområdet och högst 70 miljoner kronor till forskning och innovation inom luftfartsområdet, varav minst 15 miljoner kronor för en ny forsknings- och innovationssatsning för elflygsområdet. Beslut om finansiering av forskning och innovation inom sjöfartsområdet ska ske i samverkan med Sjöfartsverket. Beslut om finan- siering av forskning och innovation inom luftfartsområdet ska ske i samverkan med Luft- fartsverket.

67Utbildningsutskottets betänkande 2000/01: UbU7. Statligt bildade stiftelser m.m.

68Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till Östersjöregionen och Öst- europa, Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning, Stiftelsen för Internationella institutet för industriell miljöekonomi vid Lunds universitet, Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Stiftelsen för strategisk forskning och Stiftelsen för vård- och allergiforskning.

69Enligt lagens definition bildas en stiftelse genom att egendom enligt förordnande av en eller flera stiftare avskiljs för att varaktigt förvaltas som en självständig förmögenhet för ett bestämt ändamål.

70Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50), s. 168–169.

71Vid sidan av de stiftelser som listas i texten finansieras även viss extern forskning via Internationella Institutet för Industriell Miljöekonomi (IIIEE). Stiftelsen inrättades av riks- dagen 1994 med uppgift att bedriva forskning och utbildning inom miljöområdet, särskilt inom området industriell miljöekonomi. Verksamheten skall bedrivas i samarbete med utländ- ska institut och ha en internationell inriktning. Forskning bedrivs inom det övergripande ämnes- området förebyggande miljöskyddsstrategier.

109

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

SOU 2023:59

Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa

Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till Östersjö- regionen och Östeuropa (Östersjöstiftelsen), har till ändamål att stödja forskning och utbildning med denna inriktning vid en ny struktur för högre utbildning i södra Stockholmsregionen utan begränsningar till vissa discipliner.72 Regeringen utser två av de nio ledamöterna i styrelsen.

Östersjöstiftelsen betalar årligen ut i storleksordningen 150 mil- joner kronor. Stiftelsen finansierar bland annat forskarutbildning, professorsprogram och ett centrum.

Stiftelsen har som forskningsfinansiär en särskild profil genom sina stadgar där dels ett geografiskt område är utpekat, dels att ett ut- pekat ändamål är att stödja utvecklingen av Södertörns högskola.

Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning

Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (Stint), har till ändamål att främja internationalisering av svensk högre utbildning och forskning.73 Regeringen utser två av de nio ledamöterna i styrelsen.

Stiftelsekapitalet är 1,06 miljarder kronor. Stiftelsens förmögenhet uppgick till drygt 0,88 miljarder kronor vid utgången av år 2021.

Stint betalar årligen ut i storleksordningen 20–50 miljoner kronor. Stiftelsen finansierar bland annat stipendier och internationella forsk- ningsarbeten.

Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling

Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen) har till ändamål att ge stöd till kunskaps- och kompetensutbyte mellan å ena sidan näringslivet och å andra sidan universitet, högskolor och forskningsinstitut. Ändamålet är även finansiering av forskning vid mindre och medelstora högskolor samt nya universitet, som till- kommit efter stiftelsens bildande, inom särskilda profilområden. Ytter-

721 § i stadgar för Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa.

731 § i stadgar för Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning.

110

SOU 2023:59

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

ligare ett ändamål är främjande av informationsteknik.74 Regeringen utser två av de tio ledamöterna i styrelsen.

Stiftelsekapitalet är 3,6 miljarder kronor. Stiftelsens förmögenhet uppgick till drygt 10 miljarder kronor vid utgången av år 2021.

KK-stiftelsen betalar årligen ut ungefär 400–500 miljoner kronor. Stiftelsens utlysningar är öppna för projektförslag inom alla ämnes- och verksamhetsområden. Projekten ska utformas och genomföras i nära samarbete mellan akademi och näringsliv (oftast med en med- finansiering från näringslivet som motsvarar stiftelsens insats).

Stiftelsen för miljöstrategisk forskning

Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra) har till ändamål att stödja forskning av strategisk betydelse för en god livsmiljö. Stiftelsen ska främja utvecklingen av starka forskningsmiljöer av högsta inter- nationella klass med betydelse för Sveriges framtida konkurrenskraft. Forskningen ska ha betydelse för lösandet av viktiga miljöproblem och för en miljöanpassad samhällsutveckling. Möjligheterna att upp- nå industriella tillämpningar ska tagas till vara.75 Regeringen utser två av de tio ledamöterna i styrelsen.

Stiftelsekapitalet är 2,5 miljarder kronor. Stiftelsens förmögenhet uppgick till ungefär 3 miljarder kronor vid utgången av år 2021.

Mistras forskningssatsningar är ofta tvärvetenskapliga och ska bland annat bidra till effektivare energianvändning och transporter, giftfria och resurssnåla kretslopp, hållbar produktion, konsumtion och hus- hållning med mark, vatten och bebyggd miljö. Mistra betalar årligen ut cirka 200 miljoner kronor för forskning.

Stiftelsen för strategisk forskning

Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) har till ändamål att stödja naturvetenskaplig, teknisk och medicinsk forskning. Stiftelsen ska främja utvecklingen av starka forskningsmiljöer av högsta internatio- nella klass med betydelse för utvecklingen av Sveriges framtida kon- kurrenskraft.76 Regeringen utser två av de tio ledamöterna i styrelsen.

741 § i stadgar för Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling.

751 § i stadgar för Stiftelsen för miljöstrategisk forskning.

761 § i stadgar för Stiftelsen för strategisk forskning.

111

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

SOU 2023:59

Stiftelsekapitalet är 6 miljarder kronor. Värdet av det förvaltade kapitalet var drygt 13 miljarder vid utgången av år 2021.

De senaste åren har SFF beviljat bidrag till forskning i storleks- ordning 300–900 miljoner kronor framför allt inom livsvetenskaperna, informations-, kommunikations- och systemteknik samt inom mate- rialvetenskap och materialteknologier.

3.4.2Andra stiftelser med staten som grundare

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond

Riksbankens Jubileumsfond (RJ) förvaltar de medel som genom riks- dagens beslut den 11 april 1962 angående dispositionen av viss del av överskotten från Riksbankens rörelse avsatts till stiftelsen samt de medel som härefter har överlämnats till stiftelsen av överskotten från Riksbankens rörelse. Tillskott till stiftelsens medel kan också ske i form av donation från enskild.77 Stiftelsens tolv ledamöter väljs av riks- dagen.

Stiftelsen har till ändamål att främja och understödja humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning.

RJ grundades genom en donation från Sveriges riksbank i syfte att uppmärksamma Riksbankens 300-årsjubileeum. I samband med att löntagarfonderna bildades på 1990-talet beslutade riksdagen att tillföra ytterligare en donation till RJ. Därutöver har RJ fått ytter- ligare donationer. Stiftelsens marknadsvärderade egna kapital var 18,4 miljarder kronor vid utgången av år 2021.

De senaste åren har RJ beviljat bidrag till forskning i storleksordning

400–500 miljoner kronor. Bland annat stöds forskarrörlighet, forskar- utbildning och forskarrekrytering samt projekt och program som inne- bär gränsöverskridanden mellan discipliner.

3.4.3Privata stiftelser och fonder

Nedan beskrivs kortfattat ett antal av de större privata stiftelser och fonder som i dag är finansiärer inom det svenska systemet för forsk- ning och innovation. Notera att sammanställningen inte är uttöm-

771 § i stadgar för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond.

112

SOU 2023:59

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

mande, det finns ytterligare ett antal privata finansiärer som är verk- samma inom vissa specifika områden.

Finansiärerna nedan listas i bokstavsordning.

Barncancerfonden

Barncancerfonden är en ideell förening som bildades 1982. Barn- cancerfonden finansierar forskning som förväntas bidra till kliniskt viktiga genombrott för ökad och bättre överlevnad. Medlen kommer i huvudsak från insamlingar och gåvor.

Barncancerfonden finansierar forskning och utbildning inom barn- cancerområdet med storleksordningen 250–300 miljoner kronor årligen.

Cancerfonden

Cancerfonden är en ideell organisation som bildades 1951. Medlen kommer i huvudsak från privata gåvor och företagssamarbeten.

Cancerfonden finansierar cancerforskning med i storleksordningen 800–900 miljoner kronor årligen. Forskningen bedrivs vid svenska lärosäten och i sjukvården. Störst andel går till så kallad translationell forskning, som tar ett helhetsperspektiv för att föra över laboratorie- resultat till vården, följt av så kallad preklinisk forskning om cancerns grundläggande mekanismer.

Familjen Kamprads stiftelse

Familjen Kamprads stiftelse har som ändamål att stödja, stimulera och belöna utbildning och vetenskaplig forskning på ett sådant sätt att ent- reprenörskap, miljö, kompetens, hälsa och social utveckling främjas

regionalt, nationellt och globalt.78 Stiftelsen bildades 2011 och grun- dades genom donation (därefter har stiftelsen fått ytterligare dona- tioner).

Familjen Kamprads stiftelse finansierar forskning med i storleks- ordningen 180 miljoner kronor årligen. Stiftelsen har bland annat finan- sierat forskning inriktad på förbättrad livskvalitet för äldre, entrep- renörskap och arkitektur.

781 § i stadgar för Familjen Kamprads stiftelse.

113

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

SOU 2023:59

Hjärt-lungfonden

Hjärt-Lungfonden är en ideell förening som grundades 1904. Fonden samlar in pengar till vetenskapligt utvald hjärt- och lungforskning. Medlen kommer i huvudsak från gåvor från privatpersoner, företag och stiftelser.

Hjärt-lungfonden finansierar medicinsk forskning med i storleks- ordningen 300 miljoner kronor årligen. Störst andel går till klinisk och epidemiologisk forskning, följt av så kallad translationell forskning.

Kempestiftelserna

Stiftelsen har till huvudsakligt syfte att främja vetenskaplig forskning, undervisning och utbildning, andra religiösa, välgörande, sociala, konst- närliga, kulturella ändamål samt jordbruksnäringen i Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län.79 Stiftelsen bildades 1941 med grund i en donation.

Personer anknutna till institutioner som bedriver forskning eller utbildning inom tre utpekade län kan ansöka om finansiering. Stiftel- sen finansierar forskning med i storleksordningen 100–150 miljoner kronor årligen, till exempel inriktad på träteknik, kemi och skogs- skötsel.

Stiftelsen Lantbruksforskning

Stiftelsen Lantbruksforskning har till ändamål att genom ekono- miska bidrag stödja och främja sådan vetenskaplig forskning som kan stärka jord- och skogsbrukets utveckling. Stiftelsen Lantbruksforsk- ning instiftades 1986. Från mitten av 1990-talet finansieras forskning genom lantbrukarnas så kallade avdrag på avräkningen. Därtill har stiftelsen medel via Formas.

Stiftelsen finansierar forskning inom områdena klimat och miljö samt forskning inriktad på animalie- och vegetabilieproduktion. Den årliga utbetalningen är 60–70 miljoner kronor.

791 § stadgarna för stiftelserna J.C. Kempes och Seth M. Kempes minne (Kempestiftelserna).

114

SOU 2023:59

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

Söderbergstiftelserna

Ragnar Söderbergs stiftelse stödjer framstående unga forskare vid svenska universitet genom utlysningar om forskningsanslag inom främst rättsvetenskap, ekonomi och medicin. Stiftelsen har ett sär- skilt fokus på forskare tidigt i karriären. Stiftelsen bildades 1960 och grundades genom en donation. Stiftelsen finansierar forskning med i storleksordningen 20–30 miljoner kronor årligen.

Torsten Söderbergs Stiftelse har till ändamål att främja vetenskap- lig forskning och vetenskaplig undervisnings- eller studieverksamhet av landsgagnelig innebörd varvid företrädesvis de ekonomiska, medi- cinska och rättsvetenskapliga områdena ska komma i fråga. Stiftel- sen bildades 1960 och grundades genom en donation. Stiftelsen finan- sierar forskning med i storleksordningen 85 miljoner kronor årligen.

Wallenbergstiftelserna

Wallenbergstiftelserna finansierar excellenta forskare, forsknings- projekt samt utbildning med landsgagneligt fokus. Stiftelserna har grundats genom privata donationer.

Knut och Alice Wallenbergs stiftelse har till huvudsakligt ändamål att främja vetenskaplig forskning och undervisning eller studieverksam- het. Detta ska ske genom direkta anslag eller anslag till institut för sådan forskning eller verksamhet. Knut och Alice Wallenbergs stiftelse stödjer i huvudsak forskning inom medicin, teknik och naturvetenskap. Stiftelsen delar för närvarande ut närmare 2 miljarder kronor årligen, vilket gör den till en av Europas största privata forskningsfinansiärer. Finansiering ges till såväl projekt som till individstöd. Stiftelsen finan- sierar också strategiska satsningar som ett komplement till forskar- initierade projekt.

Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse stödjer i huvudsak vetenskaplig forskning och utbildning inom samhällsvetenskaperna. Sedan grundandet 1963 har stiftelsen lämnat anslag om sammanlagt närmare 3,4 miljarder kronor.

Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond stödjer före- trädesvis projekt inom humaniora samt barn- och ungdomsprojekt som drivs av etablerade icke vinstdrivande riksorganisationer, akade- mier, museer och lärosäten. Sedan bildandet 1960 har stiftelsen be- viljat anslag om närmare 1,9 miljarder kronor.

115

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

SOU 2023:59

3.5Analys av dagens statliga finansiering av forskning och innovation

3.5.1Den svenska finansieringsbilden

I det föregående avsnittet beskrevs en rad finansiärer av svensk forsk- ning och innovation. I detta avsnitt kommer vi att presentera mer övergripande bilder över hur de dessa hänger samman, till exempel genom att beskriva finansiering av olika vetenskapsområden, stöd per ämnesområde och mottagarkategori. Avsnittet inleds med en över- sikt över storleken på den externa finansieringen samt schematisk beskrivning av ämnesprofil och typ av forskning för ett antal viktiga svenska finansiärer.

Tabell 3.3 Extern finansiering av forskning och innovation

Tabellen listar utbetalat stöd från finansiärerna av svensk forskning och innovation. Notera dock att den inte är uttömmande, det finns fler källor till finansiering inom privata stiftelser och fonder samt inom extern finansiering via myndigheter

Kategori

Finansiär

 

Extern finansiering

Statliga forsknings- och

 

Energimyndigheten

 

1 299 mnkr år 2022

innovationsfinansiärer1

 

Formas

 

1 876 mnkr år 2022

 

 

 

 

 

 

 

Forte

 

826 mnkr år 2022

 

 

Vetenskapsrådet

 

8 110 mnkr år 2022

 

 

Vinnova

 

3 685 mnkr år 2022

Löntagarfondsstiftelser

KK-stiftelsen

 

467 mnkr år 2022

och Riksbankens

Mistra

 

Ca 200 mnkr årligen

jubileumsfond

SSF

 

284 mnkr, -21 (744 mnkr, -20)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Stint

 

27 mnkr år 2021

 

 

Östersjöstiftelsen

 

148 mnkr år 2021

 

 

 

 

 

 

 

Riksbankens

 

 

 

 

jubileumsfond

 

444 mnkr år 2022

Privata stiftelser och

 

Barncancerfonden

 

Ca 250–300 mnkr årligen

fonder

 

 

 

 

 

Cancerfonden

 

Ca 800–900 mnkr årligen

 

 

Familjen Kamprads stiftelse

 

Ca 180 mnkr årligen

 

 

 

 

 

 

 

Hjärt-lungfonden

 

Ca 300 mnkr årligen

 

 

Kempestiftelserna

 

Ca 100–150 mnkr årligen

 

 

 

 

 

 

 

KAW

 

Närmare 2 mdkr årligen

 

 

Söderbergstiftelserna

 

Drygt 100 mnkr årligen

 

 

 

 

 

 

 

Stiftelsen

 

 

 

 

Lantbruksforskning

 

60–70 mnkr årligen

116

SOU 2023:59Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

Kategori

Finansiär

 

Extern finansiering

Extern finansiering via

Försäkringskassan

 

Högst 8,9 mnkr år 2023

myndigheter2

IFAU

 

6 mnkr år 2023

 

 

 

 

 

Jordbruksverket

 

Fördelning av innovationsstöd

 

 

 

från EU, 525 mnkr för 2023–2027

 

Konkurrensverket

 

10,8 mnkr år 2023

 

 

MSB

 

Drygt 100 mnkr årligen

 

 

 

 

 

Naturvårdsverket

 

Ca 115 mnkr årligen

 

 

Riksantikvarieämbetet

 

20,5 mnkr för forsknings- och

 

 

 

utvecklingsinsatser år 2023

 

 

 

 

 

Rymdstyrelsen

 

110–125 mnkr årligen till

 

 

 

 

nationell forskning. år 2021 gick

 

 

 

 

850 mnkr till medfinansiering

 

 

 

 

inom European Space Agency

 

 

Skolforskningsinstitutet

 

36 mnkr år 2023

 

 

 

 

 

Sida

 

440 mnkr årligen för

 

 

 

 

forskningssamarbete

 

 

SGI

 

Viss utbetalning till forskning

 

 

 

inom uppdragsverksamhet (beräk-

 

 

 

nad budget 13 mnkr år 2023)

 

Statens institutionsstyrelse

 

Ca 5 mnkr årligen

 

 

Strålsäkerhetsmyndigheten

 

Ca 80 mnkr årligen till

 

 

 

forskningsprojekt, tjänster vid

 

 

 

lärosäten samt konsulter

 

 

 

 

 

SGU

 

5,9 mnkr år 2023

 

 

Trafikverket

 

661,7 mnkr år 2023 till forskning

 

 

 

och innovation

Förkortningar i tabellen: IFAU: Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering,

KAW: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, KK-stiftelsen: Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveck-

ling, Mistra: Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, MSB: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,

SGI: Statens geotekniska institut, SGU: Staten geologiska undersökning, Sida: Styrelsen för internationellt

utvecklingssamarbete, SSF: Stiftelsen för strategisk forskning, Stint: Stiftelsen för internationalisering

av högre utbildning och forskning. Östersjöstiftelsen: Stiftelsen för forskning inom områden med anknyt- ning till Östersjöregionen och Östeuropa.

1.För statliga forsknings- och innovationsfinansiärer anges utbetalat stöd till forskning och innovation från fem statliga finansiärer år 2022. Se även tabell 3.4.

2.För vissa av myndigheterna är det inte specificerat hur mycket medel som ska användas till extern finansiering, respektive till uppdragsforskning och/eller utvecklingsarbete. Se mer utförlig beskrivning i avsnitt 3.3.

Om vi summerar finansieringen från de olika kategorier av finan- siärer som ingår i tabell 3.3 så kan vi konstatera att mer än 75 procent av externfinansieringen från dessa finansiärer kommer från statliga myndigheter. De fem stora statliga finansiärerna står ensamma för

117

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

SOU 2023:59

cirka 65 procent. De privata finansiärerna och insamlingsstiftelserna står tillsammans för cirka 16 procent, medan löntagarfondsstiftelserna utgör 7 procent.80

De fem stora statliga finansiärerna av forskning och innovation redovisar utbetalade medel fördelade på olika mottagargrupper i sina årsredovisningar, se tabell 3.4.

Tabell 3.4 Utbetalat stöd till forskning och innovation från fem statliga finansiärer år 2022

Belopp anges i miljoner kronor

 

Energi-

Formas

Forte

Vetenskaps-

Vinnova

 

myndigheten

 

 

rådet

 

Universitet och högskolor

689

1 368

778

6 038

1 408

Ej lärosäten

 

 

48

2 072

 

Övriga inom offentlig

 

 

 

 

 

förvaltning och andra

 

 

 

 

 

offentliga organisationer

 

151

 

 

257

Offentliga organ

 

 

 

 

 

och internationellt

117

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Institut*

169

263

 

 

583

Företag**

325

44

 

 

1 260

 

 

 

 

 

 

Övriga***

 

51

 

 

177

Summa

1 300

1 876

826

8 110

3 685

Uppgifterna är hämtade från myndigheternas årsredovisningar för år 2022. Myndigheterna har valt olika sätt att kategorisera sina respektive utbetalningar och tabellen bygger på respektive myndighets sätt att redovisa hur medlen utbetalats.

*) För Energimyndigheten avser summan branscher och institut.

**) Vinnova betalade ut 91 miljoner kronor till offentligt ägda företag och 1 169 miljoner kronor till privata företag.

***) För Vinnova avser summan ideella föreningar, stiftelser, fysiska personer, m.m. (168 miljoner kronor) utländska juridiska personer (2,7 miljoner kronor) samt övrigt 6,3 miljoner kronor).

Såväl statliga forsknings- och innovationsfinansiärer som myndig- heter med extern finansiering av forskning, stiftelser och privata finansiärer har olika profil. Ett sätt att illustrera detta är att beskriva deras respektive tyngdpunkt inom av olika vetenskapsområden.

En grafisk illustration av de fem stora statliga finansiärerna Energi- myndigheten, Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova återges i figur 3.3. Figuren har generats med hjälp av statistik om disciplinär inriktning på de projekt som finansierats av de fem myndigheterna.

80För de aktörer där den årliga budgeten anges som ett spann i tabellen har den lägre siffran genomgående använts vid beräkning av andelarna för de olika kategorierna av finansiärer.

118

SOU 2023:59

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

Indelningen följer SCB:s standard för svensk indelning av forsknings- ämnen från 2011.81

Många av de finansiärer som vi diskuterat i detta avsnitt har dock valt andra indelningar som utgår från finansiärernas egen verksam- het, till exempel indelning i tema inom dess verksamhetsområde. För att kunna jämföra de olika finansiärerna har utredningen försökt bedöma inom vilka områden (motsvarande SCB:s klassificering) de erbjuder finansiering. Bedömningarna för respektive myndighet pre- senteras i tabell 3.5. Syftet är att ge en schematisk översikt, som även om den är approximativ bedöms vara av värde att för att ge en jäm- förande översikt.

81Standarden för svensk indelning av forskningsämnen fastställdes av Högskoleverket (numera Universitetskanslersämbetet) och Statistiska centralbyrån, (SCB) i oktober 2010. Se mer på SCB, Standard för svensk indelning av forskningsämnen, www.scb.se/dokumentation/klassifikationer-och-standarder/standard-for-svensk-indelning- av-forskningsamnen/ (information hämtad 2023-05-08).

119

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

SOU 2023:59

Figur 3.3 Finansiering av olika vetenskapsområden under 2019–2022

För var och en av de fem stora statliga finansiärerna Energi- myndigheten, Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova visas det totala beloppet inom varje vetenskapsområde (miljarder kronor)

Källa: Data från Swecris för perioden 2019–2022.

120

SOU 2023:59Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

Tabell 3.5

Ämnesprofil – schematisk beskrivning av finansiärer

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kategori

 

Finansiär

Nat

Tek

Med

Lant

Sam

Hum

Statliga forsknings- och

Energimyndigheten

 

x

 

 

x

 

innovationsfinansiärer

Formas

x

x

x

x

x

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Forte

 

 

x

 

x

 

 

 

Vetenskapsrådet

x

x

x

 

x

x

 

 

Vinnova

x

x

x

x

x

 

Löntagarfondsstiftelser och

KK-stiftelsen

x

x

x

x

x

x

Riksbankens jubileumsfond

 

 

 

 

 

 

 

Mistra

x

x

 

 

x

 

 

 

SSF

x

x

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Stint

x

x

x

x

x

x

 

 

Östersjöstiftelsen

x

x

x

x

x

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Riksbankens jubileumsfond

 

 

 

 

x

x

Privata stiftelser och fonder

Barncancerfonden

 

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Cancerfonden

 

 

x

 

 

 

 

 

Kamprads stiftelse

x

x

x

x

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hjärt-lungfonden

 

 

x

 

 

 

 

 

Kempestiftelserna

x

x

x

x

x

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

KAW

x

x

x

 

 

 

 

 

Söderberg stiftelserna

 

 

x

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Stift. Lantbruksforskning

 

 

 

x

 

 

Extern finansiering via

Försäkringskassan

 

 

x

 

x

 

myndigheter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jordbruksverket

 

 

 

x

 

 

 

 

Konkurrensverket

 

 

 

 

x

 

 

 

MSB

x

x

 

 

x

 

 

 

Naturvårdsverket

x

x

 

x

 

 

 

 

Riksantikvarieämbetet

 

 

 

 

x

x

 

 

Rymdstyrelsen

x

x

 

 

 

 

 

 

Skolforskningsinstitutet

 

 

 

 

x

 

 

 

Sida

x

x

x

x

x

x

 

 

SGI

x

x

 

 

 

 

 

 

Statens institutionsstyrelse

 

 

 

 

x

 

 

 

Strålsäkerhetsmyndigheten

x

x

x

 

 

 

 

 

SGU

x

x

 

 

 

 

 

 

Trafikverket

 

x

 

 

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Förkortningar i tabellrubrik: Nat: Naturvetenskap, Tek: Teknik, Med: Medicin och hälsovetenskap,

Lant: Lantbruksvetenskap och veterinärmedicin, Sam: Samhällsvetenskap, Hum: Humaniora och konst.

Andra förkortningar: Kamprads stiftelse: Familjen Kamprads stiftelse, KAW: Knut och Alice Wallenbergs

stiftelse, KK-stiftelsen: Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, Mistra: Stiftelsen för miljö-

strategisk forskning, MSB: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, SGI: Statens geotekniska

institut, SGU: Staten geologiska undersökning, Sida: Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete,

SSF: Stiftelsen för strategisk forskning, Stift. Lantbruksforskning: Stiftelsen Lantbruksforskning,

Stint: Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning .

Notera att tabellen är schematisk och visar tyngdpunkten i finansieringen, det förekommer att finansiärerna betalar ut medel även inom områden som inte är markerade (men i dessa fall är andelen liten i förhållande till aktörens hela portfölj).

121

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

SOU 2023:59

Det finns sätt att beskriva ”olika typer av forskning”. Eftersom flera begrepp och principer för indelning används parallellt är det inte ovanligt med såväl missförstånd som diskussioner om definitioner, tolkningar och hur kategoriseringar bör göras.

En uppgift för forskningspolitiken är att finna en balans mellan grund- forskning, behovsmotiverad forskning och forskningsbaserad innova- tion. Vidare behövs en balans mellan medel för forskning och medel för forskningsinfrastruktur och mellan stöd till enskilda forskare och större strategiska satsningar. Tvärsektoriell, tvärdisciplinär och praktiknära forsk- ning behöver också främjas. Det är avgörande för ett välfungerande forsk- ningsfinansieringssystem att dessa perspektiv tillgodoses. Citat från ut- redningens direktiv (Dir. 2022:85) för att illustrera hur olika begrepp kan användas.

Utredningen har inte någon ambition att presentera någon allmän- giltig definition och inte heller någon kategorisering av olika före- kommande begrepp.82 Vi har respekt för att tolkning och tillämpning av begrepp kan variera beroende på kontext.

Detta till trots har vi i tabell 3.6 försökt ge en schematisk bild över ”vilken typ av forskning” en rad aktörer finansierar. Beskrivningen ska (likt sammanställningen i tabell 3.5) ses som en schematisk över- sikt, som bygger på utredningens bedömning.

I den jämförande översikten har vi valt att använda begreppen grundforskning, behovsmotiverad forskning83, innovation samt kom- mersialisering/implementering.

82Till exempel tillämpar OECD en terminologi som beskriver forskningsverksamheten i tre inriktningar: grundforskning, tillämpad forskning och utvecklingsarbete. Grundforskning de- finieras som ett systematiskt och metodiskt sökande efter ny kunskap och nya idéer utan någon bestämd tillämpning i sikte. Tillämpad forskning beskrivs som ett systematiskt och metodiskt sökande efter ny kunskap och nya idéer med en bestämd tillämpning i sikte. Ut- vecklingsarbete karakteriseras som den verksamhet som systematiskt och metodiskt utnyttjar forskningsresultat och vetenskaplig kunskap för att åstadkomma nya produkter, nya pro- cesser, nya system eller väsentliga förbättringar av dem som redan existerar. Enligt OECD är innovation implementering av en ny eller signifikant förbättrad produkt, process, ny marknad, metod, eller ny organisatorisk metod i företagsverksamhet, organisation i arbetsplatser eller externa relationer. OECD (2015), Frascati Manual 2015: Guidelines for Collecting and Report- ing Data on Research and Experimental Development, The Measurement of Scientific, Techno- logical and Innovation Activities, OECD Publishing, Paris.

83I den jämförande översikten görs ingen indelning utifrån kvalitet. Såväl grundforskning som behovsmotiverad forskning kan vara av högsta vetenskapliga kvalitet.

122

SOU 2023:59

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

Tabell 3.6 Typ av forskning – schematisk beskrivning av finansiärer

I tabellen görs ingen indelning utifrån kvalitet (såväl grundforskning som behovsmotiverad forskning kan ha hög vetenskaplig kvalitet)

 

 

Grund-

Behovs-

Innovation

Komm./

 

 

forskning

motiverad

 

Implem.

 

 

 

forskning

 

 

 

 

 

 

 

 

Statliga forsknings- och

Energimyndigheten

x

x

x

x

innovationsfinansiärer

Formas

x

x

x

x

 

 

 

 

 

 

 

Forte

x

x

 

x

 

Vetenskapsrådet

x

x

 

 

 

Vinnova

 

x

x

x

Löntagarfondsstiftelser

KK-stiftelsen

x

x

x

 

och Riksbankens

Mistra

x

x

 

 

jubileumsfond

SSF

x

x

 

 

 

 

 

 

Stint

x

x

 

 

 

Östersjöstiftelsen

x

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

RJ

x

 

 

 

Privata stiftelser

Barncancerfonden

x

x

 

x

och fonder

Cancerfonden

x

x

 

 

 

Kamprads stiftelse

 

x

x

 

 

 

 

 

 

 

 

Hjärt-lungfonden

x

x

 

 

 

Kempestiftelserna

x

x

 

 

 

KAW

x

x

 

 

 

Söderberg-stiftelserna

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Stift. Lantbruksforskning

x

x

 

 

Extern finansiering via

Försäkringskassan

 

x

 

 

myndigheter

Jordbruksverket

 

 

x

x

 

 

 

 

Konkurrensverket

 

x

 

 

 

MSB

 

x

 

 

 

Naturvårdsverket

 

x

x

 

 

Riksantikvarieämbetet

x

x

 

 

 

Rymdstyrelsen

x

x

x

x

 

Skolforskningsinstitutet

 

x

 

 

 

Sida (se not)

x

x

 

 

 

SGI

 

x

 

 

 

SIS

 

x

 

 

 

Strålsäkerhetsmyndigheten

x

x

 

 

 

SGU

 

x

 

 

 

Trafikverket

 

x

x

x

 

 

 

 

 

 

Förkortning i tabellrubrik: Komm./implem: Kommersialisering/implementering.

Andra förkortningar: Kamprads stiftelse: Familjen Kamprads stiftelse, KAW: Knut och Alice Wallenbergs

stiftelse, KK-stiftelsen: Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, Mistra: Stiftelsen för miljö-

strategisk forskning, MSB: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, RJ: Riksbankens jubileumsfond,

SGI: Statens geotekniska institut, SGU: Staten geologiska undersökning, Sida: Styrelsen för internationellt

utvecklingssamarbete, SSF: Stiftelsen för strategisk forskning, Stift. Lantbruksforskning: Stiftelsen

Lantbruksforskning, SIS: Statens institutionsstyrelse, Stint: Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning.

Tabellen visar den del av finansieringen inom Sida som går till svenska aktörer.

123

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

SOU 2023:59

Utbetalat stöd från fem statliga finansiärer

För att få en normerad bild av utbetalat stöd från de fem statliga finan- siärerna Energimyndigheten, Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova har utredningen sammanställt uppgifter från databasen Swecris84 under perioden 2019–2022.85

Se även utredningens delbetänkande för en genomgång av samtliga utlysningar av medel som genomförts av de fem finansiärerna under åren 2019–2022.86

Enligt informationen i Swecris gjorde de fem finansiärerna tillsam- mans mer än 17 000 utbetalningar av stöd till forskning och innova- tion under åren 2019–2022. Det utbetalade stödet (som registrerats i Swecris) under dessa år omfattade nästan 50 miljarder kronor.

Stöd per ämnesområde

Sammanlagt gick mest stöd till teknikområdet, följt av naturveten- skap och därefter medicin och hälsovetenskap, se figur 3.4.

Ibland har utbetalningar klassificerats som mer än ett ämnes- område, till exempel både teknik och samhällsvetenskap. I de grafer och angivande av summor som beskrivs i detta avsnitt anges endast det första av ämnesområdena som lagts in i Swecris.87 Notera att utred- ningen har använt öppet tillgängliga data för att göra översiktliga sam- manställningar av finanseringsbilden. Dessa data har begränsningar, till exempel arbetar några av finansiärerna (såsom Forte och Formas) snarare tematiskt än disciplinärt. För att få en detaljerad och exakt bild av utbetalat stöd från var och en av finansiärerna, enligt den indelning

84Swecris drivs av Vetenskapsrådet i samarbete med en referensgrupp med representanter från finansiärerna Formas, Forte, Vinnova, Riksbankens Jubileumsfond och Vetenskapsrådet samt från lärosätena Uppsala universitet, Stockholms universitet, Kungliga Tekniska högskolan, Högskolan i Gävle, Karlstad universitet, Karolinska institutet och Lunds universitet.

85Samma period, 2019–2022, tillämpades för sammanställning av utlysningar från de fem finan- siärerna. Se utredningens delbetänkande för en redovisning av denna sammanställning, Statlig forskningsfinansiering. Underlagsrapporter (SOU 2023: 19).

86Statlig forskningsfinansiering. Underlagsrapporter (SOU 2023:19). Sammantaget utlyste de fem finansiärerna över 46 miljarder kronor i nästan 840 öppet publicerade utlysningar under åren 2019–2022. Den genomsnittliga budgeten för en utlysning var 56 miljoner kronor. Variationen var dock stor, från 25 miljoner kronor (Vinnova) till drygt 100 miljoner kronor (Vetenskaps- rådet).

87Vi har valt att göra så för att inte dubbelräkna utbetalningar. Det innebär dock att tvärveten- skapliga projekt inte syns i redovisningen, samt att utbetalningarna till ämnesområdena kan vara större.

124

SOU 2023:59

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

som varje finansiär själv tillämpar, hänvisar vi till respektive finansiärs årsredovisningar.

Figur 3.4 Stöd utbetalat till olika ämnesområden från Energimyndigheten, Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova under 2019–2022

Grafen visar totalt belopp (miljarder kronor) från samtliga fem finansiärer under de fyra åren

Källa: Data från Swecris. Notera att endast det första av ämnesområdena anges i de fall en utbetalning är klassificerad mot mer än ett område.

De fem finansiärerna hade olika ämnesprofil på den forskning och innovation de finansierade, i linje med den uppgift och inriktning som anges i varje myndighets instruktion (se figur 3.3).

På motsvarande sätt fick de som tog emot finansiering för forsk- ning och innovation inom ett visst ämnesområde stöd från vissa av finansiärerna i högre utsträckning än andra. Till exempel fick mottag- are inom teknikområdet framför allt stöd från Vinnova och Energi- myndigheten, medan det utbetalade stödet till humaniora och konst till 90 procent kom från Vetenskapsrådet under de fyra år vi under- sökte.

125

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

SOU 2023:59

Stöd per mottagarkategori

Sammanlagt gick ungefär två tredjedelar av stödet till universitet. Företag var den näst största kategorin, se figur 3.5.

Figur 3.5 Stöd utbetalat till olika mottagare från Energimyndigheten, Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova under 2019–2022

Grafen visar totalt belopp (miljarder kronor) under de fyra åren

Källa: Data från Swecris. Notera att endast den första av medelsmottagarna anges i de fall en utbetalning har gått till mer än en mottagare. Notera även att Swecrisdata inte särskiljer institut i klassificeringar av anslagsmottagare. Till exempel har RISE klassificerats som företag (av de 10,3 miljarder som utbetalades under perioden har 2,2 miljarder utbetalats till RISE).

De fem finansiärerna hade olika profil på medelsmottagarna. I detta sammanhang är det dock viktigt att komma ihåg att det är endast den utpekade medelsmottagaren som ingår i Swecris-databasen. Det gör statistiken svårtolkad för finansiering av samverkansforskning där flera olika aktörstyper typisk ingår i projekten.

Finansiering per typ av stöd

Sammanlagt utbetalades nästan tre fjärdedelar av stödet i form av projektbidrag, se figur 3.6.

Att det utbetalade stödet som har klassificerats som forsknings-

126

SOU 2023:59

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

infrastruktur är så pass lågt88 beror troligen på att forskning som be- drivs vid infrastrukturanläggningar har klassificerats som projektbidrag i Swecris. Det kan också vara så att utbetalningar till infrastruktur inte lagts in i Swecris-databasen, vilket sannolikt är det mest troliga då utbetalade medel från Vetenskapsrådet är betydligt mindre än den årliga budgeten under de studerade åren.

Figur 3.6 Olika typer av stöd utbetalat från Energimyndigheten, Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova under 2019–2022

Grafen visar totalt belopp (miljarder kronor) under de fyra åren

Källa: Data från Swecris.

Profilen för stödet till olika mottagarkategorier varierade. Till exem- pel mottog företag i stort sett enbart stöd i form av projektmedel (99 procent av stödet). Bilden för universiteten var annorlunda. Även om den största andelen var projekt (två tredjedelar), var en tredjedel andra former av stöd (bidrag till anställning eller stipendier 11 pro- cent, stöd till forskningsmiljö 10 procent, oklassificerat 8 procent och forskningsinfrastruktur 6 procent).89

De fem finansiärerna använder olika typer av finansiering i varier- ande grad. Till exempel dominerades utbetalning av infrastrukturstöd av Vetenskapsrådet.

88Som jämförelse anger Vetenskapsrådet i sin årsredovisning för år 2022 att drygt 3,2 miljar- der kronor utbetaldes till forskningens infrastrukturer och verksamhetsstöd.

89Se tidigare not om möjliga felkällor i uppgifter om forskningsinfrastruktur.

127

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

SOU 2023:59

3.5.2Erfarenheter av dagens statliga externa finansiering av forskning och innovation

Utredningen har genomfört en enkät i syfte att ta del av erfarenheter och synpunkter hos de som är verksamma inom svensk forskning och innovation.90 Enkätens frågor rörde hur man uppfattar att det nu- varande systemet fungerar och den gick ut till fler än 250 aktörer som på olika sätt arbetar med forskning och innovation.

Målgrupp för undersökningen var de inom svensk offentlig sektor, näringsliv och det civila samhället som på olika sätt kommer i kontakt med statlig finansiering av forskning och innovation. Enkäten skicka- des till 116 myndigheter (inklusive samtliga lärosäten) som skulle kunna tänkas bedriva, finansiera eller använda kunskap som bygger på forsk- ning eller innovation. Den skickades också till samtliga 21 regioner, till de 11 största kommunerna (baserat på befolkning) samt till 4 insti- tut, 22 aktörer inom näringslivet, 26 organisationer. 5 vetenskapliga akademier, 16 stiftelser och fonder samt till 4 forskningsinfrastruk- turer fick också enkäten.

Datainsamlingen genomfördes genom en webbaserad enkät under oktober och november 2022. Varje respondent skickade in ett samlat svar. Resultaten från enkäten har sammanställts kvantitativt och kva- litativt.

Respondenterna upplevde att dagens statliga externa finansiering av forskning och innovation är otydlig, ibland svår att förstå och att den behöver utvecklas. De menade att det fungerar bra för vissa fråge- ställningar, men mindre bra inom andra områden. Det fanns olika åsikter om huruvida det är gynnsamt med flera olika finansiärer (plura- lism), eller om det vore bättre med färre finansiärer (fokusering).

Forskarinflytande ansågs ha betydelse för excellens. Bland respon- denterna fanns en splittrad bild av huruvida dagens statliga externa finansiering av forskning och innovation är utformad på ett sådant sätt att den har förmåga att bidra till forskning av hög kvalitet.

Ett diversifierat system för innovation kan ge bredd, men riskerar att bli alltför uppdelat, menade respondenterna. Forskning och sam- hällsutveckling behöver varandra, ansåg respondenterna. De menade att finansiärerna har en viktig uppgift. Men de kan bli bättre på att bidra till samhällets utveckling och på att vara anpassade till föränd- ringar inom samhället.

90Redovisning av enkätsvaren i sin helhet görs i utredningens delbetänkande, Statlig forsknings- finansiering. Underlagsrapporter (SOU 2023: 19).

128

SOU 2023:59

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

Internationellt samarbete behövs för kunskap, excellens och konkur- renskraft, menade respondenterna. Mer stöd och utökad finansiering till internationellt arbete inom forskning och innovation efterfrågades. De är viktigt att svenska forsknings- och innovationsfinansiärer är proaktiva och att de samverkar, tyckte respondenterna, samtidigt som de ansåg att det i dag är alltför mycket splittring och otydlighet.

Respondenterna upplevde att det i dag saknas ett helhetsgrepp kring processer och instrument för finansiering av forskning och innova- tion. I dag är de olika finansiärernas instrument och processer för olika, menade de, och framhöll att system för hantering av ansökningar och liknande behöver vara gemensamma. Olika system gör att arbetet blir ineffektivt, ansåg de.

Dagens berednings- och beslutsprocesser fungerar, menade respon- denterna, men processerna tar för lång tid. Respondenterna ansåg att finansiärernas processer behöver utvecklas och gav flera förslag på hur processerna skulle kunna utvecklas i framtiden. Flera framhöll att det har ett stort värde att sakkunniga experter medverkar i finansiär- ernas processer, till exempel för att granska ansökningar. Förutsäg- barhet och långsiktighet efterfrågades för instrument och processer.

Infrastruktur är viktigt för svensk forskning och innovation, menade respondenterna. De beskrev en oro för att infrastruktur ska tränga undan finansiering av forskning. De hade en upplevelse av att dagens system är otydligt och att samordningen för infrastruktur inte fungerar optimalt. Forskning och infrastruktur bör hänga ihop, menar de. Respondenterna efterfrågar strategi och vision för infrastruktur och påtalar att det krävs långsiktighet. De menade också att det finns en stor spännvidd inom forskningsinfrastruktur, vilket kräver att systemet har flexibilitet, kunskap och förmåga att prioritera.

Många respondenter efterfrågade höjda basanslag till universitetet och högskolor, samtidigt som det fanns olika syn på hur balansen bör vara mellan basanslag och extern finansiering. Balansen påverkar möj- ligheten att styra verksamheten, menade dessa respondenter. Flera beskrev problem med medfinansiering och indirekta kostnader.

Enhetlighet och helhetssyn efterfrågades när det gäller extern finansiering av forskning och innovation vid myndigheter med annan huvuduppgift. Medel bör fördelas i konkurrens, med utgångspunkt i kvalitet, excellens och samhällsrelevans, menade respondenterna. Det fanns en erfarenhet av att myndigheter behöver bygga kunskap och kompetens genom att själva finansiera forskning samt att den forsk-

129

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

SOU 2023:59

ning som finansieras av myndigheter ligger nära tillämpning och är relevant för verksamheten inom myndighetens område.

3.5.3EU och internationalisering

Som medlemsland i EU har svenska forskare och företag rätt att söka medel i EU:s program för forskning och innovation. Finansieringen organiseras i ramprogram som de senaste programperioderna haft en längd på sju år, vilket motsvarar EU:s långtidsbudget. Innevarande program kallas Horisont Europa och varar mellan 2021–2027. Den totala budgeten under programperioden är 95 miljarder euro. Utöver Horisont Europa finns även andra forsknings- och innovationsrelate- rade EU-program, exempelvis Euratoms forsknings- och utbildnings- program91, Innovationsfonden för investeringar i projekt med syfte att minska koldioxidutsläppen i Europa92 samt Digital Europe-program- met.93

Svenska forskare och innovatörer har kunnat söka medel i EU:s forsknings- och innovationsprogram sedan år 1990 när det tredje ram- programmet startades. Alltsedan dess har programmens betydelse som finansieringskälla ökat, främst på grund av de kraftigt ökade budge- tarna, från 6,6 miljarder euro i det tredje ramprogrammet till dagens

95miljarder.

Exakt hur stor andel av svenska aktörers FoU-finansiering som

kommer från EU under ett specifikt år är svårt att beräkna då statis- tiken från EU endast redovisas som ackumulerade siffror vid speci- fika tidpunkter.94 I skriften Kraftsamling inför horisont Europa skriver de statliga forskningsfinansiärerna att

[å]r 2017 fick Sverigebaserade aktörer två miljarder kronor i finansier- ing från EU:s ramprogram. Detta utgjorde cirka 1,3 procent av all forsk- ningsfinansiering i Sverige det året, för näringslivssektorn, högskole- sektorn och offentlig sektor. Högskolesektorn fick 1,3 miljarder, vilket

91European Commission (2021) Euratom research and training programme 2021–2025.

92European Commission (2019) Innovation Fund: Driving low-carbon technologies towards the market.

93För mer information se DG Connects hemsida som beskriver Digital Europe Programme. digital-strategy.ec.europa.eu/en (information hämtad 2023-05-08)

94Ny statistik från EU släpps löpande ett antal gånger per år. Den statistik som finns tillgänglig beskriver de medel som beviljats fram till ett visst datum inom olika delar av EU:s program. Det är dock inte möjligt att få tillgång till exakt hur mycket som betalas ut på årsbasis till svenska aktörer. För mer information se Vinnova (2022) Horisont 2020 – Årsbok 2021, s. 37–38.

130

SOU 2023:59

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

innebär att finansieringen från EU:s ramprogram stod för 3,8 procent av sektorns totala FoU-intäkter.95

En annan källa är Vetenskapsrådets Forskningsbarometer för 2021 där EU-finansieringens andel av lärosätenas totala finansiering för år 2019 inklusive medel från Europeiska forskningsrådet anges till 4,5 procent.96 Sammantaget framträder bilden att EU-medlen utgör en viktig del av den externa finansieringen av forskning och innova- tion, inte minst vid landets lärosäten.

Tabell 3.7 Länder med störst deltagande i Horisont 2020

Tabellen inkluderar ackumulerade data för respektive land

Land

Medel

Andel

Projekt

Koordinatorer

 

(miljarder Euro)

(%)

(antal)

(antal)

 

 

 

 

 

Tyskland

10,0

14,7

9 893

3 872

Storbritannien

7,8

11,5

10 484

5 571

Frankrike

7,4

10,9

7 979

3 396

Spanien

6,4

9,4

8 795

4 375

 

 

 

 

 

Italien

8,3

8,3

7 874

3 180

Nederländerna

5,4

7,9

6 149

2 464

 

 

 

 

 

Belgien

3,4

5,0

5 054

1 378

Schweiz

2,4

3,6

3 876

1 500

Sverige

2,3

3,4

3 396

1 054

Österrike

1,9

2,9

3 216

985

 

 

 

 

 

Danmark

1,8

2,6

2 879

1 208

Norge

1,7

2,5

2 033

729

Källa: Horisont 2020 – årsbok 2021 (Vinnova Rapport VR 2022:04) s. 8. Data som redogörs publicerades av EU-kommissionen den 4 december 2021.

När det svenska deltagandet jämförs med andra länder (se tabell 3.7) så visar statistiken från avslutningen av Horisont 2020 (programmet som föregick nuvarande program, Horisont Europa) att Sverige ham- nar på en nionde plats när det gäller beviljade medel.97 Sverige särskiljer

95Vinnova, Energimyndigheten, Formas, Forte, Rymdstyrelsen och Vetenskapsrådet (2020) Kraftsamling för Horisont Europa s. 31.

96Vetenskapsrådet (2021) Forskningsbarometern 2021 s. 33.

97I redovisningen av det svenska deltagandet används data för Horisont 2020 eftersom det då är möjligt att värdera deltagandet över en hel programperiod. I maj 2023 publicerade Vinnova den första sammanställningen av deltagardata från Horisont Europa. Sveriges andel av de be- viljade medlen var då 3,4 procent, precis som under Horisont 2020. Det verkar inte heller skett några andra stora förändringar i det svenska deltagandet exempelvis vad gäller fördelningen mellan olika typer av aktörer. För mer information se Vinnova (2023) Horisont Europa – Årsbok 2022.

131

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

SOU 2023:59

sig genom att lärosätenas andel av de beviljade medlen är betydligt högre (57,3 procent) än genomsnittet i programmet (39,2 procent.98 Skillnaden beror på att Sverige har en relativt liten institutssektor.

Programmet Horisont Europa består av tre pelare med tydliga syften, Vetenskaplig spetskompetens, Globala utmaningar och euro- peisk industriell konkurrenskraft samt Innovativa Europa. Utöver de områden och typ av insatser som illustreras i figur 3.7 har EU- kommissionen även lanserat fem så kallade missions som går på tvärs både över pelarna i Horisont Europa och över policyområden inom EU-kommissionen.99

Figur 3.7 EU:s ramprogram Horisont Europa

Källa: Bilden är en förenklad variant av modell över Horisont Europa-programmet, som finns publicerad

iEU-kommissionen (2021) Horizon Europe – Investeringar för vår framtid.

98Vinnova (2022) Horisont 2020 – årsbok 2021 (Vinnova Rapport VR 2022:04) s. 19.

99De fem missions som är utvalda är Klimatanpassning, Cancer, Markens tillstånd och livs- medel, Klimatneutrala och smarta städer samt Friska hav, kust- och inlandsvatten.

132

SOU 2023:59

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

Den svenska EU-organisationens uppdrag och utveckling

Horisont Europa är ett centraliserat program där, till skillnad från exempelvis strukturfonderna, EU-kommissionen har ansvar för bud- get, beredning och beslut. Sverige har dock, liksom andra EU-länder, stora möjligheter att påverka inriktningen på programmet bland annat genom arbetet i programkommittéer och andra rådgivande organ. Det svenska arbetet med Horisont Europa bedrivs bland annat via den svenska nationella EU-organisationen, vilken har fyra huvudsakliga uppgifter:

påverkan på EU:s program och utlysningarnas utformning genom deltagande i programkommittéer,100

information och rådgivning genom så kallade nationella kontakt- punkter (NCP),101

analys av det svenska deltagandet, och

nationell medfinansiering av partnerskapsprogram.102

Den svenska nationella organisationen för att utföra dessa fyra upp- gifter har förändrats genom åren. Förändringarna har ofta genom- förts i samband med lanseringen av en ny programperiod och före- gåtts av någon form av översyn (se figur 3.8).103

100I programkommittéerna beslutas utformningen och inriktningen på de insatser och utlys- ningar som genomförs i Horisont Europa. Förslagen tas fram av EU-kommissionen, men måste godkännas av medlemsstaternas representanter. Det finns flera olika programkommittéer och strukturen brukar justeras inför varje nytt ramprogram. Sverige representeras alltid av en leda- mot som är en tjänsteman i Regeringskansliet och en eller flera experter som kommer från rele- vanta myndigheter. För att samla in inspel till svenska ställningstaganden ska de svenska exper- terna upprätta en nationell referensgrupp. För beslut om fördelning av ansvar se regeringsbeslut ”Uppdrag att ansvara för Europeiska unionens ramprogram för forskning och innovation (Horisont Europa) och för Euratoms forsknings- och utbildningsprogram” (U2021/01620). Rikt- linjer för arbetets utförande anges i regeringsbeslut U2021/04253.

101Nationella kontaktpunkter finns i varje EU-land och har i uppgift att ge information om utlysningarna i programmet och ge rådgivning kring ansökningsförfarandena. För regerings- beslut se ”Uppdrag om nationella kontaktpunkter för Europeiska unionens ramprogram för forskning och innovation och Europeiska atomenergigemenskapens forsknings- och utbildnings- program” (U2021/01835). Riktlinjer för arbetets utförande anges i regeringsbeslut U2021/04254.

102Partnerskapsprogram är en samlingsbenämning på insatser initierade av EU-kommissionen där nationella medel och medel från EU-kommissionen används för att finansiera utlysningar av samarbetsprojekt som genomförs av aktörer i olika länder. För att forskare eller företag i ett land ska få tillgång till de medel som avsätts på EU-nivå krävs i de flesta fall en nationell finansiärs medverkan i det aktuella partnerskapsprogrammet.

103SOU 2004:60 och Ds 2013:52.

133

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

SOU 2023:59

Figur 3.8 Organisering av det nationella svenska EU-arbetet

De olika EU-programmen återfinns längs tidsaxeln längst ner i bilden

Anm.: Myndigheter med uppdrag som ledamot inom programkommittén (PK-ledamot) och sekundär NCP

från FP7 och framåt: Energimyndigheten, Formas, Forte, Strålskyddsmyndigheten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Tillväxtverket, Naturvårdsverket, Totalförsvarets forskningsanstalt, Rymdstyrelsen.

Nedan kommenteras några strategiska vägval och händelser som ut- redningen bedömer varit av särskild betydelse.

Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU bildas 1992

Myndigheten, som ofta benämndes EU/FoU-rådet, hade till uppgift att främja det svenska deltagandet i EU-programmen och arbetade huvudsakligen med information, rådgivning och analys av deltagan- det. Målgruppen för verksamheten var främst forskningsutförare på lärosäten, företag och institut. Majoriteten av påverkansarbetet utför- des av departementen och företrädare från forskningsfinansiärerna.

134

SOU 2023:59

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

I samband med att EU/FoU-rådet bildades beslutades även att myn- digheten skulle ansvara för att ha personal på plats i Bryssel.

Nationella EU-organisationen övergår till finansiärerna

År 2006 avvecklades EU/FoU-rådet och verksamheten kom till stora delar att uppgå i Vinnova. Ett av de motiv som framfördes för att integrera verksamheten i en av de forskningsfinansierande myndig- heterna som bildades år 2001 var att uppnå ökad samordning mellan program på EU-nivå och nationella program. Det bedömdes bli allt viktigare framöver i och med ökningen av så kallade partnerskaps- program (ERA-nets), vilka hade börjat introduceras redan i sjätte ram- programmet.

Syftet med partnerskapsprogrammen var att uppnå ökad effektivi- tet i det europeiska finansieringslandskapet genom att EU-kommis- sionen och olika nationella finansiärer gick samman och utvecklade gemensamma program där forskare från deltagande länder kunde söka medel.

I och med införandet av det europeiska forskningsrådet (ERC) i det sjunde ramprogrammet blev det naturligt att ansvaret för NCP- verksamheten delades med Vetenskapsrådet som fick ansvar att vara NCP för ERC.104 Flera andra myndigheter, såsom Energimyndigheten, Formas, FAS, Naturvårdsverket, Strålsäkerhetsmyndigheten, MSB, Tillväxtverket och Rymdstyrelsen fick utökade och förtydligade upp- drag, både vad gällde att bidra till NCP-verksamheten och påverkans- arbetet via programkommittéerna.

Lundakonferensen 2009

Ett av de tydligaste exemplen på påverkansarbete var de aktiviteter som FAS, Formas, Vetenskapsrådet och Vinnova gjorde under det svenska ordförandeskapet för EU år 2009. Tillsammans arrangerade myndig- heterna en rad olika workshopar och andra arrangemang som utmyn- nade i en ordförandeskapskonferens i Lund där deltagarna ställde sig bakom den så kallade Lundadeklarationen.

104För genomgång av argumentationen för överföringen av EU/FoU-rådet till Vinnova se SOU 2004:60 s. 87–92.

135

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

SOU 2023:59

Huvudpoängen i deklarationen var att de framtida EU-program- men behövde utvecklas så att europeiska aktörer inom forskning och innovation på ett bättre sätt kunde adressera stora samhälleliga ut- maningar.105 Genom att artikulera en bred pågående diskussion inom det forskningspolitiska området påverkade det svenska ordförande- skapet den framtida utformningen av Horisont 2020 som startade år 2014. Tydligast syntes detta i att en ny pelare introducerades med det uttalade syftet att just möta samhälleliga utmaningar.

EU-samordningsfunktionen (EU-sam)

Isamband med forsknings- och innovationspropositionen 2012 be- slöt riksdagen att etablera en samordningsfunktion för arbetet med EU-frågor eller EU-sam som kom att bli den mer vanliga benäm- ningen på funktionen. Vinnova fick i uppdrag att hålla samman verk- samheten genom ett sekretariat och forskningsfinansiärerna kom att utgöra funktionen.106

Skälen till etableringen av funktionen var flera. För det första hade det gemensamma påverkansarbetet i samband med Lundakonferensen skapat en insikt att samverkan mellan forskningsfinansiärerna och Regeringskansliet behövde breddas från informationsverksamheten (NCP) och det formella arbetet inom programkommittéerna till att även adressera breda policyfrågor kopplade till EU-programmen.

För det andra behövde samordningen mellan myndigheternas med- verkan i partnerskapsprogrammen formaliseras. Erfarenheten från sjätte ramprogrammet var att det svenska deltagandet i så kallade ERA- net enbart styrdes av myndighetsspecifika prioriteringar. Följden blev att Sverige i vissa program hade medverkan av flera myndigheter, medan andra program helt saknade svenskt deltagande och därför kunde aktörer inom dessa områden inte komma åt delar av de medel som av- sattes från EU:s sida.

EU-sam fick i uppdrag att samordna det svenska deltagandet och för att understryka vikten av svensk medverkan i EU:s partnerskaps- program avsatte regeringen 400 miljoner kronor för ändamålet under

105Vetenskapsrådet (2009) The Lund Declaration.

106De myndigheterna som utgör EU-sam är Energimyndigheten, Formas, Forte, Rymdstyrelsen, Vetenskapsrådet och Vinnova.

136

SOU 2023:59

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

perioden 2014–2016.107 Verksamheten har fortsatt även efter 2016, men budgeten sänktes till 175 miljoner per år från och med år 2019.108

Dagens organisation

I syfte att fortsätta utveckla det svenska deltagandet i EU:s program för forskning och innovation antog regeringen i oktober 2021 en natio- nell strategi för Horisont Europa. I den fastslås att det övergripande målet för forskningspolitiken även ska styra svenska aktörers arbete med EU:s program. För att understryka vissa delar av särskild bety- delse och klargöra aspekter som är specifika för Horisont Europa konkretiseras målsättningen i åtta mål.109

Sverige ska ha ett högt deltagande i Horisont Europa. I strategin anges att Sverige har som mål att 3,7 procent av budgeten tilldelas svenska aktörer,

deltagande i Horisont Europa ska bidra till att höja kvaliteten på svensk forskning samt stärka näringslivets konkurrenskraft och innovationsförmåga,

deltagande i Horisont Europa ska bidra till att stärka Sveriges nationella satsningar,

kunskap och resultat från Horisont Europa ska i större utsträck- ning komma till användning i det svenska samhället,

Sveriges deltagande i Horisont Europa ska bidra till kunskaps- utvecklingen vid högre utbildning inom universitet och högskolor,

svenska forskare och svenskt näringsliv ska kunna använda och dra nytta av forskningsinfrastrukturer och test- och demonstra- tionsmiljöer i Europa,

Sverige ska vara ledande inom öppen vetenskap, och

Sverige ska i ökad utsträckning påverka EU:s forsknings- och inno- vationspolitik genom ett aktivt deltagande.

107Prop. 2012/13:30 s. 177–179.

108Prop. 2016/17:50 s. 47 och 103.

109Regeringskansliet (2021. En nationell strategi för svenskt deltagande i Horisont Europa 2021–2027.

137

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

SOU 2023:59

I samband med lanseringen av Horisont Europa gjordes justeringar i den svenska nationella organisationen. Bakgrunden var dels de för- ändringar av programmets inriktning, där inkluderingen av försvars- forskning var den största förändringen, dels en önskan att tydliggöra myndigheternas roller.

Utbildningsdepartementet är nationellt huvudansvarig för Horisont Europa, men ansvaret för de olika delprogrammen är fördelat till det departement som har motsvarande sakansvar.

Det formella påverkansarbetet genomförs via arbetet i program- kommittéerna och där representeras Sverige av en ledamot från Regeringskansliet och en eller flera experter från olika myndigheter. Vetenskapsrådet och Vinnova är de myndigheter som har flest experter i elva respektive tio kommittéer, men även övriga statliga forsknings- och innovationsfinansiärer deltar i arbetet. Utöver forskningsfinan- siärerna är även Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Till- växtverket, Strålsäkerhetsmyndigheten, Försvarsmakten, Försvarets materielverk och Totalförsvarets forskningsanstalt utpekade som ex- perter. I programkommittéerna fattas beslut om de så kallade arbets- programmen, vilka är de dokument som styr inriktningen på de utlys- ningar som genomförs.

Vinnova har samordningsansvar för de nationella kontaktpunk- terna (NCP). Samtliga forskningsfinansiärer samt Tillväxtverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har NCP-uppdrag. Även i detta fall har Vinnova och Vetenskapsrådet flest uppdrag.

I och med lanseringen av Horisont 2020 under år 2014 konsolide- rades uppdragen som nationella kontaktpunkter till ett mindre antal myndigheter, medan medverkan i påverkansarbetet i form av expert- uppdrag vidgades till att inkludera fler myndigheter. Vinnova har fortsatt det huvudsakliga ansvaret för statistik och kvantitativ analys av det svenska deltagandet i Horisont Europa. Arbetet genomförs i nära samarbete med EU-sam-myndigheterna.

Enligt uppgifter från de fem forskningsfinansiärerna arbetar i dag cirka 50 medarbetare med EU-relaterad verksamhet som huvudsaklig arbetsuppgift.110

110Uppgifter har tillhandahållits av chefer ansvariga för internationella verksamheten på Energi- myndigheten, Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova via mail på fråga ställd den 25 januari 2023.

138

SOU 2023:59

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

Medfinansiering av partnerskapsprogram

Alla svenska EU-sam-myndigheter, förutom Rymdstyrelsen, deltog i ett flertal partnerskapsprogram när Horisont 2020 avslutades.111 Totalt medverkade svenska forskare och andra svenska aktörer i 100 partnerskapsprogram med en sammanlagd svensk budget på cirka 450 miljoner kronor i Horisont 2020.112 Genomgången av fem finansiärers utlysningar under perioden 2019–2022 visar att det genom- förts 77 utlysningar inom ramen för partnerskapsprogram med en total budget på 1 229 miljoner kronor motsvarande cirka 37 procent av de internationella satsningarna både i termer av antal och budget.113 Genomgången av utlysningarna visar också att EU-sam-medlen till- sammans med finansiärernas prioriteringar inneburit att Sverige i många fall är ett av de länder som avsatt störst budgetar i de gemensamma pro- grammen, ofta i nivå med stora länder som Tyskland och Frankrike.

Då medverkan i europeiska satsningar kräver samverkan och sam- ordning med ett flertal europeiska finansiärer i samband med utform- ning och genomförande av utlysningar så krävs större personalresurser än vid genomförandet av nationella utlysningar. Men utan medverkan av en svensk aktör som kan avsätta medel för finansiering av svenska aktörers medverkan i projekt så kommer inte de medel som avsätts för partnerskapsprogrammen på europeisk nivå Sverige till godo.

Utöver finansieringen av partnerskapsprogram har Energimyndig- heten och Vinnova utlyst cirka 90 miljoner kronor under 2019–2022 för att stimulera svenska aktörer att söka EU-medel.114

Uppfattningar om hur det fungerar i dag

Enligt en enkätundersökning som utredningen genomfört ansåg en fjärdedel av de som svarat på en fråga om hur man uppfattar att dagens organisation stimulerar deltagande i program och initiativ inom EU att den nuvarande organisationen fungerar väl. En ungefär lika stor andel ansåg att den fungerar dåligt, och hälften av de svarande anser att den fungerar till viss del. Lärosäten och myndigheter hör till de grupper som var mest kritiska. Drygt åttio av respondenterna valde

111Vinnova (2021) Horisont 2020 – årsbok 2021 (Vinnova Rapport VR 2022:04) s. 105–111.

112Vinnova (2021) Horisont 2020 – årsbok 2020 s. 29–32. För redovisning av vilka olika pro- gram respektive myndighet medverkar se bilaga 5 i årsboken.

113Statlig forskningsfinansiering. Underlagsrapporter (SOU 2023:19).

114Genomgång av finansiärernas utlysningar 2019–2022. Se SOU 2023:19.

139

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

SOU 2023:59

att lämna fritextsvar. En sammanfattning av svaren presenteras nedan. För en mer utförlig redogörelse av enkätsvaren hänvisas till utred- ningens delbetänkande.115

Flera av de svarande beskriver en uppskattning för det arbete som forskningsfinansiärerna gör i dag. Informationsinsatser, finansiella stöd, samordningen inom EU-sam, kontaktpersoner med ansvar för olika områden liksom arbetet med referensgrupper för påver- kan på kommande EU-utlysningar är exempel på verksamhet som lyfts fram av de svarande.

Återkommande synpunkter är att EU-anslag anses så administra- tivt betungande, komplicerade och omständliga att forskare väljer att inte söka dem.

Flera av respondenterna efterfrågar statlig, nationell, medfinan- siering för deltagande i EU-projekt.

Flera önskar mer administrativt stöd, till exempel stöd för att skriva ansökningar, projektadministration och nätverk för koordinatorer.

Flera svar beskriver behov av bättre tillgång till tidig information om utlysningar och andra prioriteringar.

Några svarande menar att Sverige bör agera mer proaktivt och komma in tidigare i planeringen av satsningar inom EU. För att det ska vara möjligt betonar några svarande att Regeringskansliet, forskningsfinansiärerna och lärosätena, inklusive deras forsknings- stödsverksamhet (Grants office), måste arbeta mer koordinerat.

Den nationella stödstrukturen för EU-arbetet är splittrad på allt- för många myndigheter, menar flera respondenter. Den är dess- utom komplex, otydlig och ”för liten”.

Många av respondenterna anser att hanteringen av den nationella finansieringen behöver samordnas bättre med EU-forskningen.

3.5.4Internationell samverkan utanför EU-samarbetet

Utöver internationell samverkan inom ramen för EU-samarbetet ska utredningen även analysera dagens arbete med att stimulera samverkan med länder utanför Europa och genom andra organisationer än EU.

115Statlig forskningsfinansiering. Underlagsrapporter (SOU 2023:19).

140

SOU 2023:59

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

Internationellt samarbete utanför EU

I dagsläget har den svenska regeringen cirka 35 samarbetsavtal med 25 länder inom området forskning och innovation.116 Huvuddelen av dessa är med länder utanför EU, men innovationsavtalen med Frankrike och Tyskland utgör två undantag. Vanligen utpekas någon av de fem stora forskningsfinansiärerna, enskilt eller i samverkan, som ansvarig för implementeringen av avtalen. Avtalen brukar också peka ut en an- svarig myndighet eller annan samarbetspart i samarbetslandet. Ut- över Regeringens avtal har även flera av myndigheterna tecknat egna avtal med organisationer i andra länder.117

Finansiärerna ger förutsättningar och incitament till samverkan med parter utanför EU genom att tillhandahålla finansiering. Genom- gången av myndigheternas utlysningar under 2019–2022 visar att de fem finansiärerna tillsammans genomfört 135 utlysningar som syftade till att stimulera samarbeten med organisationer utanför EU. Utlys- ningarna hade en total budget på 2,1 miljarder kronor.118 Utlysning- arna är av olika typ och kan exempelvis stödja bilaterala samarbeten mellan två länder, finansiera utlysningar i internationella organisa- tioner där Sverige är medlem eller tillhandahålla planeringsbidrag för att skapa nätverk inför kommande utlysningar för internationellt sam- arbete. Utlysningar inom ramen för de internationella organisationerna, Nordiska ministerrådet, Eureka och Belmont forum, är de satsningar där myndigheterna har allokerat störst budgetar, totalt drygt 1,3 mil- jarder kronor.119 Vinnova är den myndighet som genomfört flest utlysningar för internationella samarbeten utanför EU och även den myndighet som avsatt största budgeten.

Utöver insatser kopplade till finansiering är flera av myndigheterna involverade i internationella nätverk som utgår från deras kärnuppdrag. Det gäller särskilt Energimyndigheten som är den enda av de fem stora

116Uppgifterna bygger på en sammanställning från utbildningsdepartement som innehåller

32aktiva avtal med 24 länder. Till dessa kommer två innovationspartnerskap med Frankrike och Tyskland samt det strategiska innovationspartnerskapet med Brasilien (N2018/04125/IFK).

117Se exempelvis sammanställningar för Vetenskapsrådet på myndighetens hemsida www.vr.se/uppdrag/internationellt-arbete/samarbetsavtal-med-andra-lander.html (information hämtad 2023-03-15) och för Vinnova på www.vinnova.se/m/vart-internationella- arbete/internationella-innovationsinitiativet/(information hämtad 2023-03-15).

118Siffran är hämtad från Statlig forskningsfinansiering. Underlagsrapporter (SOU 2023:19), som innehåller uppgifter om utlysningar från Energimyndigheten, Formas, Forte och Vinnova och från särskilda uppgifter om internationella utlysningar som erhållits via mail från Veten- skapsrådet.

119Siffror från Statlig forskningsfinansiering. Underlagsrapporter (SOU 2023:19) och uppgifter erhållna från Vetenskapsrådet.

141

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

SOU 2023:59

myndigheterna som inte har finansiering av forskning och innova- tion som enda uppgift. Följaktligen har Energimyndigheten även ett bredare internationellt uppdrag, inte minst inom organisationen International Energy Agency (IEA).

Internationell samordningsfunktion

För att intensifiera och samordna myndigheternas arbete med inter- nationell samverkan utanför EU beslutade regeringen i forsknings- och innovationspropositionen 2016 att inrätta en så kallad Inter- nationell samordningsfunktion (INT-sam).120 Vinnova fick ansvaret att samordna verksamheten, där de fem forskningsfinansiärerna Energi- myndigheten, Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova deltog. Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT) kom att medverka som adjungerad medlem. 15 miljoner kro- nor avsattes år 2018 till finansiering av samordnade insatser, vilket ökade till 25 miljoner kronor per år från och med år 2019. Medlem har använts för att finansiera utlysningar i samverkan med länder utanför Europa.

Information om bilden av Sverige som forsknings- och innovationsland

En annan uppgift för de forskningsfinansierande myndigheterna är att sprida kunskap om och stärka bilden av Sverige som ett konkurrens- kraftigt forsknings- och innovationsland.121 Ansvaret är dock inte be- gränsat till de statliga forskningsfinansiärerna, utan involverar fler organisationer.

Innovations- och forskningskontoren, som i dag finns på ambas- saderna i sju länder, är en resurs inom Regeringskansliet.122 Svenska institutets arbete med att stödja ambassader och lärosäten i främjande- arbete och rekrytering av studenter är en annan aktör. STINT:s arbete

120Prop. 2016/17:50 s. 103.

121Uppdragen är olika tydligt formulerade för de olika myndigheterna. Tydligaste framgår det i instruktioner, regleringsbrev och regeringsuppdrag för Vinnova och Vetenskapsrådet. Se exempelvis uppdrag om medverkan i plattformen för internationalisering i regleringsbrev för Vinnova 2022 (N2022/01492) och Vetenskapsrådet (U2022/00146 samt Vinnovas pågående regeringsuppdrag att stärka internationella innovationssamarbeten (N2018/04125/IFK).

122I dag finns Innovations- och forskningskontor i Washington DC, Brasilia, Beijing, New Dehli, Tokyo, Seoul och London.

142

SOU 2023:59

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

med lärosätenas strategiska internationalisering, inkluderat verksam- heter på plats i Kina och Kanada, är en tredje nationell resurs.

Bland forskningsfinansiärernas verksamhet bör även Vinnovas två utlandskontor i Palo Alto, USA och Tel Aviv, Israel, nämnas. Konto- ren har till uppgift att omvärldsbevaka och skapa nätverk som kan användas av svenska aktörer.

De ovan nämnda verksamheterna, och hur de samverkar med forskningsfinansiärerna, beskrivs i Internationaliseringsutredningen, som lämnade sitt slutbetänkande till regeringen 2018 (se även av- snitt 3.5.7).123 Vinnova och Vetenskapsrådet ingår i Plattform för inter- nationalisering som var ett utredningens förslag och som inrättades år 2021 med Universitets- och högskolerådet som samordnande myn- dighet.124

På myndigheterna arbetar cirka 25 medarbetare vars huvudsakliga arbetsuppgift är internationaliseringsfrågor med fokus på samarbeten utanför EU. Femton av dessa medarbetare arbetar på Vinnova.125

Uppfattningar om hur det fungerar i dag

Enligt den enkätundersökning som utredningen genomfört126 fanns viss kritik mot hur dagens organisation stimulerar internationellt sam- arbete utanför EU. En knapp fjärdedel av de svarat ansåg att organi- sationen är väl ”anpassad för internationellt samarbete”, medan en dryg fjärdedel ansåg att den fungerar dåligt. Hälften ansåg att den funge- rade ”till viss del”. Lärosäten och myndigheter var de aktörer som var mest kritiska.

Fristextsvaren innehöll få direkta hänvisningar till arbete med inter- nationella samarbeten utanför EU. Bland de som lämnat svar lyfter flera fram värdet av nordiskt samarbete, och menar att det inte får glömmas bort och hamna i skuggan av EU. De svarande nämner också att det finns skillnader i hur snabbt Formas, Forte och Vetenskaps- rådet fattar beslut om medverkan i samarbeten inom Nordiska minister-

123Ökad attraktionskraft för kunskapsnationen Sverige (SOU 2018:78), s. 89–96.

124I plattformen ingår även Universitets- och högskolerådet, Universitetskanslersämbetet och Svenska institutet. Läs mer om plattformen i Vetenskapsrådet (2021) En plattform för international- isering 2021 – vidareutveckling av internationaliseringsutredningens förslag.

125Uppgifter har tillhandahållits av chefer ansvariga för internationella verksamheten på Energi- myndigheten, Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova via mail på fråga ställd den 25 januari 2023.

126Statlig forskningsfinansiering. Underlagsrapporter (SOU 2023:19).

143

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

SOU 2023:59

rådet, vilket leder till att svenska aktörer kan missa möjligheter till nordisk samverkan.127

3.5.5Basfinansiering och externfinansiering

Forskning inom universitet och högskolor finansieras dels genom direkta statsanslag till lärosätena, dels genom så kallade externa medel. Dessa kommer från en lång rad olika finansiärer, exempelvis från de statliga forsknings- och innovationsfinansiärerna128, stiftelser och fonder.

Universitetens och högskolornas samlade intäkter till forskning och utbildning på forskarnivå var nästan 50 miljarder kronor år 2021. Detta år var de direkta statsanslagen 21,6 miljarder, varav huvud- delen (totalt 19,1 miljarder) var lärosätenas basfinansiering.129 Bas- finansieringen kan till största delen användas fritt av universitet och högskolor till forskning och utbildning på forskarnivå inom olika områden.130

Sedan ett antal år tillbaka ingår medel för så kallade strategiska forskningsområden i anslag för forskning och utbildning på forskar- nivå för vissa lärosäten.131

En granskning av hur basanslaget för forskning och forskarutbild- ning används vid universitet och högskolor visade att det (när gransk- ningen gjordes år 2011) saknades övergripande kunskap om hur bas- anslaget används och vad forskarutbildningen kostar, något som gör det svårare för lärosätena att fatta väl grundade beslut om dimensio- nering och långsiktiga forskningssatsningar.132 Granskningen visade också att åtaganden om framtida samfinansiering av forskningsprojekt binder upp en betydande andel av lärosätenas nuvarande och framtida basanslag och att vissa mindre lärosäten har svårt att få sitt basanslag att räcka till mer än samfinansiering och delar av forskarutbildningen.

127För mer information se Statlig forskningsfinansiering. Underlagsrapporter (SOU 2023:19).

128Energimyndigheten, Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova.

129Bengtsson, A., m.fl. (eds.) 2022. Universitet och högskolor: årsrapport 2022. Stockholm: Universitetskanslersämbetets publikationer. DOI: https://doi.org/10.53340/UKAP-5.

130Resten av de direkta statsanslagen består framför allt av statens ersättning för klinisk forsk- ning till de sju lärosäten som bedriver läkarutbildning.

131För vart och ett av de lärosäten som mottar sådana medel finns en specifikation av beloppet till respektive strategiskt forskningsområde i lärosätets årliga regleringsbrev. De strategiska forskningsområdena tillkom efter förslag i forskningspropositionen år 2008 (Ett lyft för forsk- ning och innovation, prop. 2008/09:50).

132Riksrevisionen. 2011. Användningen av basanslaget för forskning och forskarutbildning (RiR 2011:21).

144

SOU 2023:59

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

Indirekta kostnader

Vid extern finansiering av forskning finns så kallade direkta kostna- der för att genomföra forskningen. Direkta kostnader för att genom- föra forskningen kan exempelvis vara lön (inklusive lönekostnads- påslag) för forskare och doktorander samt kostnader för resor, viss apparatur och förbrukningsmaterial. Finansiering av direkta kostnader kan ske antingen via basfinansieringen eller via extern finansiering.

Den externt finansierade forskningen står för en del av kostnaden för gemensamma resurser hos den som utför forskningen, så kallade indirekta kostnader. Det kan till exempel vara kostnader för lokaler, viss forskningsinfrastruktur, it-resurser, bibliotek och vaktmästeri. Andra exempel är kostnader för ledning och administration.

Fram till år 2010 betalade de statliga forsknings- och innovations- finansiärerna indirekta kostnader i form av en schablon. Enligt scha- blonen beräknades de indirekta kostnaderna som ett påslag om 35 pro- cent på de direkta kostnaderna. Vad som innefattades i direkta kostnader reglerades i avtal mellan finansiärerna och lärosätena.

Därefter har beräkningsprincipen ändrats. Nu beräknas i stället de indirekta kostnaderna individuellt för varje forskningsprojekt (eller annan form av finansiering) från de statliga forsknings- och innova- tionsfinansiärerna. Principen gäller dock inte för löntagarfondsstiftel- serna. Även privata stiftelser och fonder bestämmer själva vilka in- direkta kostnader som ersätts, och hur dessa beräknas.

Regeringens bedömning är att samtliga statliga myndigheter vid finan- siering av forskningsprojekt vid universitet och högskolor bör bidra med en, i förhållande till deras insatta bidrag till de direkta kostnaderna, proportionell andel av de indirekta kostnaderna.133

Sett ur lärosätenas perspektiv utgör ersättning för indirekta kostna- der en betydande andel av lärosätenas finansiering av forskning. Enligt Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) har lärosätenas indirekta kostnader för forskning varierat mellan 19,5 procent och 20,3 procent i förhållande till deras totala verksamhetskostnader för forskning under de senaste fem åren.134 SUHF:s statistik visar att läro- säten med stora forskningsresurser generellt sett har lägre andel in- direkta kostnader än de med mindre omfattande forskning.

133Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50), s. 65–66.

134Sveriges universitets- och högskoleförbund. 2022. Lärosätenas indirekta kostnader SUHF-statistiken 2022, s. 7.

145

Dagens finansiering av forskning och innovation i SverigeSOU 2023:59

Tabell 3.8

Exempel på hur finansiärer ersätter indirekta kostnader

 

 

 

 

 

 

Finansiär

 

Universitet och högskola

 

Kommentar

 

 

 

 

 

 

Energi-

 

Universitet och högskola:

 

 

 

myndigheten

 

full kostnadstäckning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Institut, icke-ekonomisk verksamhet

 

 

och offentliga organisationer: 30 %

 

 

av stödberättigade personalkostnader

 

 

Företag inklusive kommunala bolag

 

 

erhåller inte stöd för indirekta

 

 

kostnader

 

 

 

Formas

Universitet och högskola:

 

 

Full kostnadstäckning

 

 

Institut: Full kostnadstäckning, så

 

 

länge projektet inte faller under EU:s

 

 

statsstödsregler (medel beviljas dock

 

 

inte för indirekta kostnader som skrivs

 

 

av för utrustning eller lokaler)

 

 

Övriga organisationer får göra påslag

 

 

för faktiska indirekta kostnader med

 

 

högst 30 % på stödberättigande

 

 

personalkostnader

 

 

Forte

 

Universitet och högskola:

 

 

Full kostnadstäckning

 

 

 

 

Vetenskapsrådet

Universitet och högskola:

 

 

Full kostnadstäckning

 

 

Vinnova

 

Universitet och högskola:

 

 

Full kostnadstäckning

 

 

 

 

Vissa institut och myndigheter får

 

 

efter särskild överenskommelse

 

 

använda en högre OH-nivå när de

 

 

deltar i icke ekonomisk verksamhet

 

 

Övriga organisationer får göra påslag

 

 

för faktiska indirekta kostnader med

 

 

högst 30 % på stödberättigande

 

 

personalkostnader

 

 

KK-stiftelsen

20 % påslag på direkta kostnader

 

 

Mistra

 

30 % på personalkostnader

 

 

 

SSF

25 % påslag för indirekta kostnader

Hur mycket indirekta kostnader som betalas ut i varje enskilt projekt varierar, i vissa fall handlar det om över 70 % påslag

För finansiering av nationell infrastruktur gäller andra regler för indirekta kostnader

För huvuddelen av bidrags- mottagarna tillämpas samma OH-regel oberoende om de får bidrag enligt statsstödsregler eller ej

23 % inom programmet KK-miljöer

Till och med år 2022 var påslaget 35 %

146

SOU 2023:59Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

Finansiär

Universitet och högskola

Kommentar

 

 

 

Riksbankens

Beroende på stödform och andel

2022 års kostnadsläge

jubileumsfond

forskningstid ges ett bidrag. För

(indexregleras). Heltids-

 

heltidsanställning ges 160 tkr till

anställning motsvarar 100 %

 

lokaler och overheadkostnader

i 12 månader. Fullt löne-

 

 

kostnadspåslag medges

 

 

 

Cancerfonden

Ett tak på 15,25 % av forsknings-

 

 

bidraget som får användas som

 

 

bidrag till indirekta kostnader

 

 

 

 

Wallenberg-

Beviljar indirekta kostnader och hyra

Under de sista fem åren har

stiftelserna

motsvarande de kostnader som är

Wallenbergstiftelserna i snitt

 

direkt förekommande i projektet

beviljat drygt 20 % för

 

 

indirekta kostnader + hyra

 

 

 

Söderberg

Bidrag till direkta lokalkostnader om

stiftelserna

50 tkr per år och forskare, samt

 

bidrag till indirekta kostnader om

 

80 tkr per år och forskare

Beloppen gäller för forskare med 100 % arbetstid i projektet. Omräkningar sker beroende på arbetstidens omfattning

Anm.: Tabellen bygger på den kartläggning som gjorts inom Uppdrag att, för Forskningsfinansieringsut- redningens räkning, kartlägga hantering av indirekta kostnader inom dagens system för forskning och innovation (Komm2023/00079/U 2022:06).

Medfinansiering

Relaterat till frågorna om basfinansiering och ersättning för indirekta kostnader är frågan om medfinansiering.135

Medfinansiering kan beskrivas som ett explicit krav från en finan- siär att den som ansöker om finansiering själv ska stå för vissa delar av projektets kostnader. Den typ av krav är vanligt förekommande (och regleras delvis av statsstödsförordningar) när det gäller bidrag till företag.

Det är däremot inte lika vanligt med krav på att lärosäten ska an- vända sin basfinansiering för medfinansiering av externt finansierade projekt, enligt uppgift från de statliga finansiärerna. Det förekom- mer dock för vissa finansieringsformer. Ett exempel är Vetenskaps- rådets finansiering av så kallad forskningsinfrastruktur av nationellt intresse, där det finns krav på medfinansiering på femtio procent.136 Stöd till kompetenscentrum från Vinnova är ett annat exempel.137

135Ibland används begreppet samfinansiering i samma betydelse som medfinansiering.

136Vetenskapsrådet. Vad är forskningsinfrastruktur? Information på webbsida hämtad 26 april, 2023. (www.vr.se/uppdrag/forskningsinfrastruktur/vad-ar-forskningsinfrastruktur.html).

137Vinnova. Mallar och dokument för kompetenscentrum, www.vinnova.se/m/kompetenscentrum/infor-och-under-projekt/ (information hämtad 2023-04-26).

147

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

SOU 2023:59

I de dialoger med lärosäten och finansiärer utredningen genomfört använder de dock begreppet medfinansiering i bredare mening. Ut- över den formella betydelsen används begreppet också för att beskriva situationer där en finansiär ”prutar” på det sökta beloppet. Det an- vänds också för att beskriva en situation när beviljade medel från en finansiär inte fullt ut täcker lärosätets indirekta kostnader.

Uppfattningar om dagens situation

Enligt en enkätundersökning som utredningen genomfört ansåg fler än var fjärde av de som svarat att det inte alls finns någon balans mellan basanslag till lärosäten och medel som utlyses i konkurrens av de stat- liga forskningsfinansiärerna.138 Lärosätena var mest kritiska. Nästan nittio av respondenterna valde att lämna fritextsvar, vilka samman- fattas nedan.

Respondenterna efterfrågade höjda basanslag. En höjning av bas- anslagen skulle stärka lärosätenas möjlighet att ansöka om extern finansiering, menade de. Flera ansåg dock att en höjning av bas- anslagen inte får göras på bekostnad av extern finansiering, fram- för allt bör inte medel till fria projektbidrag minskas.

Olika syn på balans mellan basanslag och extern finansiering. En del av svaren (framför allt från näringsliv och myndigheter) förhöll sig antingen neutrala, eller ansåg att dagens balans är rimlig. En annan del (framför allt från lärosätena) argumenterade för att bas- anslagets andel av den totala finansieringen bör öka. Ett argument som framfördes var att det skulle möjliggöra tryggare arbetsförhål- landen för fler forskare. En tredjedel (från myndigheter, stiftelser och lärosäten) förordade att en högre andel än i dag borde fördelas via extern finansiering. De menade att extern finansiering är mer transparent, leder till högre kvalitet samt säkrar oberoende, tvär- vetenskap och samarbete mellan olika aktörer.

Balansen påverkar möjligheten att styra verksamheten. Flera men- ade att externa finansiärer har alltför stort inflytande och att hög andel extern finansiering gör det svårt för lärosätena att planera och styra sin verksamhet. I detta sammanhang togs särskilt forskar- tjänsterna upp.

138Statlig forskningsfinansiering. Underlagsrapporter. (SOU 2023:19).

148

SOU 2023:59

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

Flera såg problem med medfinansiering och indirekta kostnader. Ett antal respondenter (framför allt från lärosätena) problemati- serade medfinansiering. Flera bekymmer beskrevs, framför allt att extern finansiering, via medfinansieringen, binder upp basanslag vid lärosätet. Grundproblemet ansågs vara att finansiärerna inte ger full kostnadstäckning. Några påtalade att privata aktörer finan- sierar indirekta kostnader i lägre utsträckning än de statliga finan- siärerna.

3.5.6Forskningsinfrastruktur

Forskningsinfrastrukturer blir allt viktigare för att genomföra avan- cerad forskning inom flera forskningsområden. De används bland annat för att genomföra experiment, göra observationer, lagra data eller för att analysera data.139 Exempel på forskningsinfrastruktur inom olika forskningsområden är biobanker och olika mätinstrument inom medicin och hälsa; laboratorier inom fysik, kemi, material-, teknik- och livsvetenskaper; teleskop och andra mätplattformar inom astronomi, miljö- och geovetenskap; statistik och registerdata inom samhälls- vetenskap; och verklighetslabb och språkdatabaser inom humaniora.140 Frågor som rör forskningsinfrastruktur har tagit större plats i den forskningspolitiska diskussionen under de senaste tio åren dels på grund av de ökade investeringarna i forskningsinfrastruktur141, dels genom etableringen av ett antal större forskningsanläggningar som European Spallation Source, Max IV och SciLifeLab i Sverige.142

Det saknas i dagsläget en vedertagen definition av vad som anses utgöra en forskningsinfrastruktur.143 Gemensamt för de definitioner som används är att de fokuserar på forskningsinfrastrukturer som verk- tyg för att genomföra forskning.144 En annan dimension som används

139Prop. 2016/17:50 s. 46.

140Vetenskapsrådet (2018) Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen 2018.

141Jämför Vetenskapsrådets årsredovisning 2011 (s. 21 och 23) där investeringen uppgick till 1,3 miljarder 2011 med utfallet 2021 som enligt Vetenskapsrådets årsredovisning 2021 (s. 88) var 2,9 miljarder.

142Exempel på frågans forskningspolitiska vikt är utredningen Stärkt fokus på framtiden forsk- ningsinfrastruktur (SOU 2021:65), nationella ESS-strategin (Skr. 2017/18:262) samt behand- lingen av SciLifeLab i återkommande forsknings- och innovationspropositioner (2012/13:30 s. 83–85, 2016/17:50 s. 127 och 2020/21:60 s. 80).

143Avsaknad av allmänt vedertagen definition konstateras bland annat i Stärkt fokus på fram- tidens forskningsinfrastruktur (SOU 2021:65) s. 67–72.

144Se exempelvis EU-kommissionens förordning nr 651/2014 där det anges ”forsknings- infrastruktur: anläggningar, resurser, och därmed sammanhängande tjänster som forskarsamhäl- let använder för att genomföra forskning in sina respektive områden”.

149

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

SOU 2023:59

för att definiera olika typer av forskningsinfrastrukturer är omfatt- ningen på användningen, antingen geografiskt eller antalet användare. De tre typer som ofta nämns, och som har betydelse för hur verk- samheten organiseras, är lokala, nationella och internationella forsk- ningsinfrastrukturer.

Lokala forskningsinfrastrukturer. Till dessa räknas mindre kom- plexa anläggningar, verktyg och andra resurser vilka huvudsakligen används av forskare på ett lärosäte eller av en forskargrupp, men även andra användargrupper förekommer såsom företag och myn- digheter. Exempel på anläggningar kan vara mindre laboratorier eller databaser. Ansvaret för de lokala forskningsinfrastrukturerna ligger på enskilda lärosäten och de finansieras via lärosätets bas- anslag, via finansiering från statliga eller privata aktörer eller genom användaravgifter.145

Nationella forskningsinfrastrukturer. I Vetenskapsrådets guide till forskningsinfrastrukturen 2018 anges att en nationell forsknings- infrastruktur ska ”möjliggör[a] forskning för flera forskargrup- per och olika projekt inom ett eller flera forskningsområden”.146 Utöver detta anges även att nationella forskningsinfrastrukturer ska vara av brett nationellt intresse för Sverige, vara öppet till- gängliga för forskare verksamma i Sverige och ha en långsiktig pla- nering vad gäller den vetenskapliga verksamheten, styrning, finan- siering och framtida utveckling.147 Det finns flera skäl till att en viss typ av forskningsinfrastrukturer organiseras som en nationella resurs. Ett skäl är stordriftsfördelar, det vill säga att kostnaderna för en infrastruktur är så höga att det inte är motiverat att ha flera likadana anläggningar i ett land. Ett annat skäl är att komplexiteten i många forskningsinfrastrukturer är så stor att uppbyggnad och vidareutveckling kräver kompetenser som finns på flera lärosäten varför samverkan är en förutsättning. Samverkan nationellt med- för också en riskdelning, både teknisk och ekonomisk, vilket är en fördel då etableringen av en forskningsinfrastruktur innebär ett långsiktigt åtagande. Exempel på nationella infrastrukturer är Bio-

145Lokala forskningsinfrastrukturer kan inte få finansiering från Rådet för forskningens infra- strukturer (RFI) som är ett råd inom Vetenskapsrådet med uppgift att fördela medel till forsk- ningsinfrastrukturer av nationellt intresse.

146Vetenskapsrådet (2018) Vetenskapsrådets guide till forskningsinfrastrukturen 2018) s. 7.

147Vetenskapsrådet (2018) Vetenskapsrådets guide till forskningsinfrastrukturen 2018) s. 13.

150

SOU 2023:59

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

bank Sverige, Huminfra148, långliggande jordbruksförsök149 och forskningsfartyg.

Internationella forskningsinfrastrukturer. Sverige bidrar till ett antal internationella forskningsinfrastrukturer, vilka är anlägg- ningar med ännu större stordriftsfördelar ock komplexitet än de nationella. European Spallation Source (ESS-anläggningen) en neu- tronkälla som kan liknas vid ett enormt mikroskop, är ett exempel på en internationell forskningsinfrastruktur där Sverige är värd- land. Sverige har ett 30-tal internationella åtagande i olika forsk- ningsinfrastrukturer, exempelvis världens största partikelfysik- laboratorium CERN i Schweiz, den experimentella anläggningen för forskning kring fusion ITER i Frankrike och det europeiska samarbetet för högpresterande datorer, PRACE.150

En kategori av forskningsinfrastruktur som ofta hanteras i särskild ordning är den digitala infrastrukturen. Även vi kommer att hantera den i särskild ordning (se nedan).

Det går inte att säga med exakthet att säga hur mycket medel som årligen avsätts till forskningsinfrastruktur i Sverige. Avsaknaden av en vedertagen definition och det faktum att lärosätena i dag inte är ålagda att återrapportera hur mycket av de deras budgetar som an- vänds till forskningsinfrastruktur är två av skälen.

Under år 2022 uppgick Vetenskapsrådets stöd till forsknings- infrastruktur till 3,0 miljarder, vilket är en ökning med över en miljard jämfört med år 2020.151 Ökningen berodde bland annat på resurs- förstärkningarna i forsknings- och innovationspropositionen för år 2021–2024.152

Enligt Vetenskapsrådets guide till forskningsinfrastrukturen 2018 gick cirka 35 procent av medlen till nationella infrastrukturer år 2018. Med ett antagande om att andelarna finansiering av internationella och nationella forskningsinfrastrukturer är desamma och att med-

148Huminfra är en svensk nationell infrastruktur som stödjer digital och experimentell forsk- ning inom humaniora genom att på en gemensam plats synliggöra svenska material och forsk- ningsverktyg samt utveckla nationella metodkurser. Information från infrastrukturens webb- sida hämtad 2022-02-20.

149SLU:s långliggande jordbruksförsök är en nationellt resurs som används för att studera hur växtföljder och odlingsåtgärder inom jordbruket påverkar på sikt. www.slu.se (information hämtad 2023-05-08).

150Vetenskapsrådet (2018) Vetenskapsrådets guide till forskningsinfrastrukturen 2018) s. 7.

151Vetenskapsrådets årsredovisning 2022 s. 79.

152Prop. 2020/21:60 s. 28.

151

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

SOU 2023:59

finansieringen från lärosätena själva och andra finansieringskällor är minst 50 procent för de nationella forsknings-infrastrukturerna så kan de svenska kostnaderna för nationella och internationella forsk- ningsinfrastrukturer uppskattas till minst 4 miljarder år 2022.153 Det måste dock betonas att siffran är en minimisiffra och att totalbelop- pet sannolikt är avsevärt större då det i dagsläget saknas krav på läro- sätena att särredovisa hur mycket medel de lägger på forsknings- infrastruktur.154

Dagens hantering av forskningsinfrastrukturer

I Sverige är Vetenskapsrådet den största statliga finansiären av forsk- ningsinfrastruktur. Rådet för forskningens infrastruktur är det organ inom Vetenskapsrådet som fattar beslut om finansiering. Rådet be- står av tretton ledamöter, varav nio är aktiva forskare och tre är repre- sentanter från Forte, Formas och Vinnova. Vetenskapsrådet utser ord- förande och ledamöter. Som stöd för beslutsfattandet finns fyra rådgivande grupper samt universitetens referensgrupp för forsknings- infrastruktur (URFI).155

Fördelningen av medel sker genom en process där det vartannat år genomförs en inventering av behovet av nya forskningsinfrastruk- turer av nationellt intresse. Inventeringen genomförs i form av en öppen utlysning. Efter inventeringen prioriteras de områden eller typer av infrastrukturer som anses mest angelägna för svensk forsk- ning och konsortier av lärosäten och andra typer av organisationer bjuds in att ansöka om medel för att etablera de utpekade infrastruk- turerna.156 Vid ansökan om stöd till en nationell infrastruktur krävs medfinansiering från de sökande lärosäten motsvarande minst 50 pro- cent av de totala kostnaderna. Projekt beviljas finansiering i 1–5 år. Från och med 2023 är det även möjligt att i den återkommande infra- strukturutlysningen söka medel för nytt medlemskap i internationell infrastruktur samt finansiering för forskare som bidrar till uppgrader-

153Vetenskapsrådet (2018) Vetenskapsrådets guide till forskningsinfrastrukturen 2018) s. 8.

154För en mer utförlig diskussion om svårigheterna att mäta hur stora resurser som läggs på forskningsinfrastruktur se SOU 2021:65 kapitel 5.

155De fyra rådgivande grupperna är: Register och databaser samt infrastruktur för analyser och material för humaniora, medicin och samhällsvetenskap, Observatorier och mätplattformar för astronomi, klimat, miljö och geovetenskap, Högteknologilaboratorier för fysik, kemi, mate- rial-, teknik- och livsvetenskaper samt E-infrastrukturutskottet.

156Information från Vetenskapsrådets hemsida www.vr.se/soka-finansiering/att-soka- bidrag/soka-bidrag-till-forskningsinfrastruktur.html (information hämtad 2023-02-21).

152

SOU 2023:59

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

ingar av internationella infrastrukturer där Sverige är medlem, så kallad teknik- och metodutveckling.157 Vid beviljande av nytt medlemskap i internationell infrastruktur står Vetenskapsrådet för hela kostnaden för framtida medlemsavgifter. År 2019 uppgick de utlysta medlen till forskningsinfrastruktur av nationellt intresse till 700 miljoner kronor och1 300 miljoner kronor år 2021.158

Utöver Vetenskapsrådet finansierar även Forte, Formas och Vinnova forskningsinfrastrukturer inom sina olika ansvarsområden. Finansieringen kan sägas vara indirekt genom att den främst sker via myndigheternas projektfinansiering och det saknas redovisning av hur stora medel som går till ändamålet i myndigheternas årsredovis- ningar.159 Även statliga och privata stiftelser som exempelvis Knut och Alice Wallenbergs stiftelse160, Riksbanken jubileumsfond161 och Barncancerfonden162 finansierar forskningsinfrastruktur.163

157Utlysning ”Bidrag till forskningsinfrastruktur av nationellt intresse”. Information hämtad från Vetenskapsrådets hemsida 2023-02-21.

158Utöver dessa två utlysningar genomfördes år 2021 en utlysning med stöd till befintliga infra- strukturer med en budget på 364 miljoner kronor och en utlysning om in-kind stöd till ESS på

120miljoner kronor. Siffrorna i noten och texten är hämtade från genomgången av myndig- heternas utlysningar som redovisas i deltänkande Statlig forskningsfinansiering. Underlagsrap- porter (SOU 2023:19).

159Avsaknaden av redovisning grundar sig i att ingen av myndigheterna Energimyndigheten, Forte, Formas och Vinnova har något ansvar för finansiering av forskningsinfrastruktur in- skriven i sina instruktioner (se genomgång i SOU 2021:65 s. 85–89). Vinnova har en skrivning i sin instruktion som anger att de ska ”främja svenska företags medverkan i uppbyggnad och användning av forskningsinfrastrukturanläggningar” (SFS 2009:1101). I Formas regleringsbrev anges att de ska finansiera forskningsfartyget Oden med 7 miljoner kronor per år (dnr M2022/ 00494). De fyra myndigheterna har dock tillsammans med lärosätena bidragit till finansier- ingen av Max IV i enlighet med skrivningarna i forsknings- och innovationspropositionen från 2016. Prop. 2016/17:50 s. 124–125.

160För Knut och Alice Wallenbergs stiftelse saknas en sammanställning av medel som går till forskningsinfrastruktur. Utifrån information från deras hemsida framgår att stiftelsen under 2020–2022 exempelvis beslutade om 825 miljoner kronor i stöd till SciLifeLab som del av sats- ningar på Covid-19 och en stor Life Science-satsning, finansierade en högpresterande dator för AI-forskning med 300 miljoner kronor och utökad finansiering av ett kvantdatorcentrumet vid Chalmers motsvarande 320 miljoner kronor (information hämtad från Knut och Alice Wallenberg stiftelses hemsida 2023-03-16).

161Riksbankens jubileumsfond anger i sin årsredovisning för 2021 att de finansierat forsk- ningsinfrastruktur för 42 miljoner kronor. Riksbankens jubileumsfond (2021) Årsredovisning s. 9.

162Barncancerfonden avsatte 50 miljoner kronor för finansiering av forskningsinfrastruktur år 2021 enligt Barncancerfondens årsrapport s. 59.

163Se Vetenskapsrådet (2018) Vetenskapsrådets guide till forskningsinfrastrukturen 2018) s. 10 f. för uppräkning av viktiga finansiärer av forskningsinfrastruktur utöver Vetenskapsrådet.

153

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

SOU 2023:59

Organisationsform

Svenska forskningsinfrastrukturer har olika organisationsform, det vill säga hur verksamheten organiseras och styrs. Exempel på före- kommande organisationsformer är avdelningar inom lärosäten, sam- verkan mellan ”lärosätesmyndigheter”, institut, andra statliga myn- digheter och internationella organisationer.164 Organisationsformen är av betydelse för den statliga finansieringen, eftersom val av form reglerar ansvar och inflytande på frågor som användning, finansier- ing och långsiktig utveckling av infrastrukturen.

När det gäller de lokala forskningsinfrastrukturerna har det en- skilda lärosätet där infrastrukturen är placerad ansvar och mandat att organisera arbetet.

I Sverige har alla nationella forskningsinfrastrukturer ett lärosäte som huvudman. Övriga lärosätens rättigheter, inflytande och ansvar regleras i de flesta fall via samverkansöverenskommelser mellan de ”lärosätesmyndigheter” som är involverade i forskningsinfrastrukturen. De enda undantagen från denna princip är synkrotronljusanläggningen Max IV och det vetenskapliga centrumet för storskalig forskning inom biovetenskap, medicin och miljö SciLifeLab. I båda fallen är ett lärosäte huvudman, Lunds universitet respektive Kungliga Tekniska Högskolan, i likhet med övriga nationella forskningsinfrastrukturer. Men det som skiljer är att verksamheten för de två infrastrukturerna styrs via förordning.165

Beslut om svenskt medlemskap i internationella infrastrukturer fattas oftast av regeringen, men i vissa fall av riksdagen. Besluten fattas efter rekommendation från Vetenskapsrådet och Rådet för forsk- ningens infrastruktur. Finansiering av medlemskapet sker via direkta anslag från regeringen eller via Vetenskapsrådets anslag till forsknings- infrastruktur.166 Svensk representation i möten som rör drift, admini- stration och utveckling av de internationella forskningsinfrastrukturer där Sverige är medlem sker genom att tjänstemän från Regerings- kansliet eller Vetenskapsrådet deltar.

Relaterat till frågan om finansiering av forskningsinfrastrukturer är också frågan om förutsättningarna för svenska forskare och företag

164Se Stärkt fokus på framtidens forskningsinfrastruktur (SOU 2021:65) kapitel 4 för en genom- gång av olika tänkbara organisationsformer för forskningsinfrastrukturer i Sverige.

165Förordning (1994:946) om den nationella forskningsanläggningen i elektronaccelerator- laboratoriet (MAX IV-laboratoriet) i Lund, respektive förordning (2013:118) om Nationellt centrum för livsvetenskaplig forskning.

166SOU 2021:65 s. 63 f., 70 f., 84 och 112.

154

SOU 2023:59

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

att vara med och leverera ny teknik vid byggande och uppgradering av internationella forskningsinfrastrukturer. För att stimulera svenska organisationer att medverka i leveranser finansierar Vetenskapsrådet och Vinnova tillsammans nätverket Big Science Sweden där lärosäten och näringslivsorganisationer verkar för att sprida information och ge stöd i samband med att anläggningarna gör upphandlingar.167

Utredningen om organisation, styrning och finansiering av forskningsinfrastruktur

I augusti 2021 lämnade Utredningen om organisation, styrning och finansiering av forskningsinfrastruktur sitt betänkande Stärkt fokus på framtidens forskningsinfrastruktur till regeringen.168

Utredaren beskrev hur organisation, styrning och finansiering av forskningsinfrastruktur skulle kunna utvecklas på nationell nivå, bland annat genom att inrätta av en ny myndighet för forskningsinfrastruk- tur av ”särskilt nationellt intresse”. I det korta perspektivet, det vill säga i väntan på att en ny myndighet etablerades, föreslog utredaren att bemanningen i Rådet för forskningens infrastruktur vid Veten- skapsrådet skulle breddades. I betänkande beskrivs också hur ett system för nationell prioritering av forskningsinfrastruktur skulle kunna utformas. Utredaren föreslog även att den politiska styrningen avseende forskningsinfrastruktur borde utvecklas och att lärosäte- nas samverkan kring forskningsinfrastruktur borde stärkas.

För att möta behovet av en mer långsiktig finansiering föreslog ut- redaren att viss infrastruktur bör betraktas som samhällsinvestering. Detta är en särskild form av investering i statlig verksamhet som med- ger finansiering med hjälp av lån i stället för anslag. Dessutom är finan- sieringsförutsättningarna tydliga över längre perioder, jämfört med de 1–5 år som beslutas i nuvarande hantering av Vetenskapsrådet.169

Majoriteten av de som svarat på remiss av betänkandet, bland både lärosäten och finansiärer, avstyrkte bildandet av en ny myndighet för

167Regeringen har uppmärksammat potentialen i teknikleveranser genom skrivningar i Veten- skapsrådets regleringsbrev (U2022/04046) och i Vinnovas instruktion (2 § SFS 2009:1101). I Big Science Sweden ingår Teknikföretagen, Industriellt utvecklingscentrum Syd, Chalmers tek- niska högskola, Lunds universitet, Luleås tekniska universitet, Uppsala universitet, RISE och Region Skåne. Se även Vetenskapsrådet årsredovisning 2022 s. 30 och Vinnovas årsredovisning 2022 s. 38.

168Stärkt fokus på framtidens forskningsinfrastruktur (SOU 2021:65).

169Se SOU 2021:65 s. 240–243 för en genomgång av hur utredaren ser att samhällsinvester- ingar kan användas för att finansiera forskningsinfrastruktur.

155

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

SOU 2023:59

hantering av forskningsinfrastrukturer av nationellt intresse.170 I stället förordade flera att nuvarande verksamhet inom Vetenskapsrådet och Rådet för forskningens infrastruktur bör utvecklas för att adressera de utvecklingsbehov som utredaren identifierat. De betonade också vikten av en nationell funktion för prioritering och menade att dagens system där lärosäten förväntas komma överens om hanteringen av nationella forskningsinfrastrukturer genom samverkansöverenskom- melser inte är ändamålsenlig. Flera remissinstanser lyfte behovet av långsiktiga finansieringslösningar, men få kommenterade det speci- fika förslaget om att betrakta vissa av forskningsinfrastrukturerna som samhällsinvesteringar.

Uppfattningar om hur det fungerar i dag

Finansiering och ansvarsfördelning för forskningsinfrastruktur och uppfattas inte fungera så bra i dag, enligt den enkät utredningen ge- nomfört.171 Bland de drygt hundra svarande menade en tiondel att finansieringen av forskningsinfrastruktur inte alls är effektiv, mot- svarande nivå 1 på en femgradig skala. Hälften av de lärosäten som svarat på en flervalsfråga angav svaren 1 eller 2 på en femgradig skala. Även flera från näringsliv och myndigheter svarade 1 eller 2. En majo- ritet av svarande från lärosäten och stiftelser ansåg att ansvarsfördel- ningen inte är adekvat för att hantera forskningsinfrastruktur, mot- svarande svar 1 och 2. Även bland myndigheter samt kommuner och regioner var andelen låga svar förhållandevis hög.

I fritextsvaren lyfte flera svarande fram att forskningsinfrastruk- turer blir allt viktigare för svensk forsknings konkurrenskraft. De stora satsningar som Sverige gjort inom området lyftes som positivt. Några menade dessutom att dagens system med behovsinventering och utlysning av medel vartannat år fungerade bra, men de flesta lyfte olika problem och utmaningar med dagens system. Nedan presen- teras en sammanfattning av de problem som lyftes i fritextsvaren:

170Utredningen har läst remissvaren från ett urval av de största lärosätena, de fem största statliga forskningsfinansiärer samt andra centrala aktörer som RISE, Sveriges universitets- och högskoleförbund, Kungliga Vetenskapsakademin, Institutet för rymdfysik, Rymdstyrelsen, Region Skåne samt Statistiska centralbyrån.

171Redovisningen av resultaten från enkäten bygger på den sammanställning som redogörs för i Statlig forskningsfinansiering. Underlagsrapporter (SOU 2023:19). Där återfinns även metod- beskrivningar och en mer utförlig sammanställning av fritextsvaren.

156

SOU 2023:59

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

oro för att investeringarna i allt fler och allt dyrare forsknings- infrastrukturer ska tränga undan annan finansiering,

upplevelse av otydliga processer för beslut och finansiering,

bristande samordning mellan finansiärer och lärosäten,

avsaknad av strategi och vision för arbete med och investeringar i forskningsinfrastrukturer,

ett mer långsiktigt perspektiv på satsningar på forskningsinfra- struktur efterfrågas,

projektfinansiering anses vara en olämplig finansieringsform för forskningsinfrastruktur,

tydliga processer för avveckling av forskningsinfrastrukturer efter- frågas,

arbetet med forskningsinfrastrukturer måste breddas så att det fångar behov i alla vetenskapliga discipliner och inkluderar finan- siering av infrastruktur som ligger närmare tillämpning, som exem- pelvis test- och demonstrationsmiljöer. Ett breddat perspektiv ställer krav på ökad bredd, kunskap och flexibilitet i finansiärernas hantering, samt

det är viktigt att stimulera näringslivets användning av forsknings- infrastrukturerna.

Digital infrastruktur

I utredningens direktiv anges att utredaren ska föreslå hur digital infrastruktur för forskningsändamål ska kunna samordnas.172 I en rapport framtagen av Vetenskapsrådet och Sveriges Universitets- och högskoleförbund skriver de att med digital infrastruktur

avses resurser för lagring, överföring, tillgängliggörande, beräkning och analys av digitala data. Inom begreppet ryms också de kompetenser och organisationer som är nödvändiga för att forskningen ska kunna till- godogöra sig befintliga resurser och existerande data.173

172Dir. 2022:85 s. 8.

173Vetenskapsrådet och Sveriges universitets- och högskoleförbund (2020) Inriktningsförslag för organisering av svensk e-infrastruktur för forskning, s. 6.

157

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

SOU 2023:59

De resurser och organisationer som diskuteras som viktiga delar av den svenska digitala infrastrukturen174 i rapporten är följande:

Svenska universitetsdatanätverket (SUNET),

National Academic Infrastructure for Supercomputing in Sweden (NAISS),

Register Utiliser Tool (RUT),

Svensk Nationell Datatjänst (SND), och

Microdata ONline Access (MONA).

Samma resurser och organisationer nämndes också i direktivet till utredningen Organisation, styrning och finansiering av forsknings- infrastruktur.175 I slutbetänkandet föreslog utredaren att resurserna borde samlas i en ny myndighet eller integreras i den myndigheten för hantering av forskningsinfrastrukturer av nationellt intresse som utredningen föreslog borde inrättas.176 Utöver en samordnad hanter- ing av de fem resurserna nämns även behovet av gemensamma stan- darder och rutiner för hantering av forskningsdata som ett viktigt utvecklingsområde kopplat till de digitala forskningsinfrastrukturerna. Ett tydligare agerande i internationella samarbeten kring transnatio- nella digitala infrastrukturer ses också som ett viktigt utvecklings- område.177

Ett annat att sätt att beskriva vad som menas med digital infra- struktur är att utgå från de tjänster som kan levereras via digitala infrastrukturer. I Vetenskapsrådet och Sveriges universitets- och hög- skoleförbunds (SUHF) rapport föreslogs följande indelning av de tjänster som levereras via digitala infrastrukturer:178

tillgängliggörande av forskningsdata,

beräkning, överföring och lagring av data, och

övriga tjänster.

174I Vetenskapsrådet och Sveriges universitets- och högskoleförbund (2020) Inriktningsförslag för organisering av svensk e-infrastruktur för forskning och i direktivet för Utredningen Organi- sation, styrning och finansiering av forskningsinfrastruktur (dir. 2020:52) används begreppet e-infrastruktur för samma organisatoriska enheter.

175Dir. 2020:52 s. 11–14.

176SOU 2021:65 s. 254–266.

177Vetenskapsrådet och Sveriges universitets- och högskoleförbund (2020) Inriktningsförslag för organisering av svensk e-infrastruktur för forskning, s. 6 och SOU 2021:65 s. 254–266.

178Vetenskapsrådet och Sveriges universitets- och högskoleförbund (2020) Inriktningsförslag för organisering av svensk e-infrastruktur för forskning, s. 10.

158

SOU 2023:59

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

Nedan beskrivs de fem stora nationella digitala forskningsinfrastruk- turerna SUNET, NAISS, RUT, SND och MONA.

Svenska universitetsdatanätverket (SUNET)

SUNET bildades på 1980-talet, förvaltades av Högskoleverket under 1990-talet och togs över av Vetenskapsrådet vid dess bildande år 2001. Verksamheten regleras i dag i Vetenskapsrådets instruktion.179

SUNET används i dag av lärosäten, men även av andra offentliga verksamheter såsom bibliotek, nationella kulturinstitutioner och fors- kande myndigheter. SUNET tillhandahåller ett antal digitala tjänster, exempelvis mötesverktyg, molntjänster och säkerhetslösningar samt bistår användarna med utveckling av verktyg och upphandling.

Till stöd för verksamheten inom SUNET finns en avdelning inom Vetenskapsrådet med cirka 40 anställda och cirka 25 medarbetare vid lärosäten och andra organisationer som valt att använda sig av SUNET:s tjänster. För inspel till verksamheten har Vetenskapsrådet tillsatt en rådgivande kommitté, Kommittén för SUNET.

SUNET:s totala kostnader var cirka 240 miljoner år 2019, varav cirka 50 miljoner finansierades med anslag, 182 miljoner via avgifter och resten via andra typer av intäkter och bidrag.180

National Academic Infrastructure for Supercomputing in Sweden (NAISS)

Ansvaret att finansiera högpresterande beräknings- och lagrings- kapacitet för forskningsändamål tilldelades Vetenskapsrådet i sam- band med att myndigheten bildandes år 2001.181

Verksamheten bedrevs fram till och med år 2022 med Uppsala universitet som huvudman under namnet Swedish National Infra- structure for High Performance Computing (SNIC). Verksamheten genomfördes som en frivillig samverkan mellan tio lärosäten. Rent faktiskt bestod SNIC av decentraliserade beräknings- och lagrings- verksamheter på ett antal datacenter på sex olika lärosäten. Alla de

1792 § Förordning (2009:975) med instruktion för Vetenskapsrådet.

180Beskrivningen av SUNET bygger på SOU 2021:65 s. 144–147.

181Ansvaret fanns inskrivet i Vetenskapsrådets instruktion fram till år 2018 då det togs bort. Vetenskapsrådet har dock fortsatt finansiera verksamheten efter 2018.

159

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

SOU 2023:59

decentraliserade verksamheterna har egna föreståndare och styrgrup- per. Nätverket hålls samman av en central administrativ enhet.

Den statliga finansieringen av verksamheten var 200 miljoner år 2019. Vetenskapsrådet stod för hälften och de ingående lärosätena för resten.182

Efter en utvärdering av SNIC:s verksamhet genomförd av Rådet för forskningens infrastruktur år 2020 beslutade Vetenskapsrådet att genomföra en utlysning av medel för ett nytt svenskt nationellt center för storskaliga beräkningsresurser.183 Resultat blev att konsortiet National Academic Infrastructure for Supercomputing in Sweden (NAISS) under ledning av Linköpings universitet driver verksam- heten vidare från och med 1 januari 2023.184

Register Utiliser Tool (RUT)

RUT är ett metadataverktyg som tillhandahålls av Vetenskapsrådet för att underlätta registerbaserad forskning som inbegriper data som finns tillgängliga via svenska register och biobanker.185 Som stöd för verksamheten har myndigheten skapat Registerdatarådet, som är ett rådgivande organ bestående av representanter från akademi, statistik- hållande myndigheter och forskningsfinansiärer.

Vetenskapsrådet är huvudman för RUT. Verksamheten bekostas via myndighetens anslag och högst 35 miljoner kronor fick användas för ändamålet 2021.186

Svensk Nationell Datatjänst (SND)

SND arbetar med att tillgänggöra, bevara och återanvända forsknings- data. Intitalt inkluderade tjänsten mest data från samhällsvetenskap- lig forskning, men verksamheten har breddats till att även hantera data från andra vetenskapliga områden. Cirka 40 lärosäten och forskande organisationer är aktiva inom SND.

Göteborgs universitet är huvudman, men infrastrukturen drivs som ett samarbete mellan nio olika lärosäten. Svensk nationell datatjänst

182Beskrivningen av SNIC bygger på SOU 2021:65 s. 139–142.

183Vetenskapsrådet (2021) Vetenskapsrådets årsredovisning 2021 s. 30.

184Vetenskapsrådet (2022) Vetenskapsrådets årsredovisning 2022 s. 29.

1852 § SFS 2009:975.

186Beskrivningen av Register Utiliser Tool bygger på SOU 2021:65 s. 147–149.

160

SOU 2023:59

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

betraktas ur finansieringshänseende som en ”vanlig” nationell forsk- ningsinfrastruktur och fick år 2019 cirka hälften av sin finansiering från Vetenskaprådet. Resterande del av de 35 miljoner som verksam- heten kostar kommer från lärosäten och projektbidrag från andra finansiärer.187

Microdata ONline Access (MONA)

Statistiska centralbyrån tillhandahåller en resurs för tillgängliggörande av forskningsdata, Microdata ONline Access (MONA). Användare av MONA finns inom nästan alla lärosäten. Verktyget används mest av forskare inom samhällsvetenskap och humaniora.

Statistiska centralbyrån är huvudman för MONA. Myndigheten har en rådgivande grupp av aktiva forskare och en representant från Vetenskapsrådet kopplad till verksamheten. Kostnaden för MONA uppgick till drygt 16 miljoner kronor år 2019, varav Vetenskapsrådet finansierade strax under 12 miljoner kronor och resten täcktes via an- vändaravgifter.188

Finansiering av digitala forskningsinfrastrukturer

Den direkta, nationella finansieringen av de fem ovan nämnda digital infrastrukturerna uppgick år 2019 till 520 miljoner kronor. Summan innefattade dock inte lärosätenas egna investeringar i lokala, digitala infrastrukturer som knyter an till de nationella digitala infrastruk- turerna.189

Svenska aktörer är också med i många internationella samarbeten som syftar till alltifrån uppbyggnad av gemensam beräkningskapaci- tet och lagringsplatser till standardisering av tillgängliggörandet av forskningsdata. Exempel på det föregående är det europeiska samarbete för högpresterande beräkningskapacitet European High-Performance Computing Joint Undertaking (EuroHPC) och det nordiska sam- arbetet för gemensamma digitala infrastrukturprojekt Nordic e-Infra- structure Collaboration (NeIC). Ett exempel på internationell digital forskningsinfrastruktur för att lagra och tillhandahålla data är Euro-

187Beskrivningen av Svensk Nationell Datatjänst bygger på SOU 2021:65 s. 142–144.

188SOU 2021:65 s. 149–151.

189Vetenskapsrådet och Sveriges universitets- och högskoleförbund (2020) Inriktningsförslag för organisering av svenska e-infrastruktur för forskning s. 16.

161

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

SOU 2023:59

pean Open Science Cloud, som kopplar till de svenska digitala infra- strukturerna RUT och SND.

Uppfattningar om dagens system

Tidigare genomlysningar

Under de senaste åren har det genomförts flera genomlysningar av det svenska nationella systemet för digitala infrastrukturer för forsk- ningsändamål.

Den första, An outlook for the national roadmap for e-infrastruc- tures for research var en utvärdering beställd av Vetenskapsrådet till- sammans med Universitetens referensgrupp för forskningsinfrastruk- tur (URFI). Utvärderingen genomfördes av en panel bestående av svenska och internationella forskare.190 Den andra var den tidigare nämnda rapporten av Vetenskapsrådet och Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF). Den tredje genomlysningen gjordes i be- tänkandet Stärkt fokus på framtidens infrastruktur.

Nedan följer en sammanfattning av de utmaningar med dagens system som identifierades i genomlysningarna:

dagens system är fragmenterat med oklar arbetsdelning. Veten- skapsrådet är den tydligaste nationella aktören, men dess roll kom- pliceras av att de både agerar finansiär och utförare av vissa digitala infrastrukturer,

nationell strategi för de digitala forskningsinfrastrukturerna saknas, vilket försvårar samordningen inom området, bidrar till ineffektiv användning av existerande resurser, försvårar prioritering vid ut- vecklingen av nyinvesteringar och försvagar Sveriges röst i inter- nationella samarbeten,

avsaknad av en systematiserad hantering forskningsdata, vilket leder till minskat utnyttjandet av tillgängliga datakällor och för- svårar medverkan i internationella samarbeten, samt

snabb teknisk förändring kräver fortsatt stora investeringar i beräk- nings- och lagringskapacitet för att säkra produktionen av inter- nationellt konkurrenskraftig forskning.

190Vetenskapsrådet (2019) An outlook for the national roadmap for e-infrastructures for research.

162

SOU 2023:59

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

Författarna till rapporterna från genomlysningarna förordar en om- organisation av de ovan nämnda verksamheter i någon form av sam- lad organisation.191

Uppfattningar i enkäten

I utredningens enkät lyfte flera respondenter organisation och finan- siering av digital forskningsinfrastruktur. Nedan följer en samman- fattning av de uppfattningar som framfördes:192

många respondenter såg ett ökat behov av digital infrastruktur och ansåg att det saknas en sammanhängande strategi och tillräckligt med resurser för att tillgodose forskningens behov.

några påminde om förslagen i de rapporter som refereras ovan och förordade att förslaget om en samlad organisation genomförs,

flera tog upp hälsodata och register inom hälsoområdet som en utmaning och de identifierade behov av nationell samordning.

flera respondenter nämnde utmaningar med datahantering, särskilt datadelning. I dag genereras enorma mängder data inom forsk- ningen, vilka lagras och hanteras på olika sätt hos olika aktörer, vilket inte är optimalt. Ett framtida finansieringssystem måste kunna han- tera åtkomst till data, frågor om öppna data och öppen vetenskap bättre än i dag.

Finansiering av test- och demonstrationsanläggningar

Förutom forskningsinfrastrukturer som huvudsakligen används av forskare finns det även annan typ av infrastruktur som är viktigt för forsknings- och innovationsverksamhet. De går ofta under benäm- ningen test- och demonstrationsanläggningar och har ett bredare an- vändningsområde då de används för forskning, kommersiell test- verksamhet, certifiering med mera. Även typen av användare är mer diversifierad, alltifrån forskare till olika typer av företag och offent-

191Vetenskapsrådet (2019) An outlook for the national roadmap for e-infrastructures for research s. 27 SOU 2021:65 s. 254 och Vetenskapsrådet och Sveriges universitets- och högskoleförbund (2020) Inriktningsförslag för organisering av svenska e-infrastruktur för forskning s. 28–36.

192Se Statlig forskningsfinansiering. Underlagsrapporter (SOU 2023:19) för en mer fullständig genomgång av respondenternas svar rörande digital forskningsinfrastruktur.

163

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

SOU 2023:59

liga aktörer. Dessutom visar den kategorisering som presenteras nedan att det bara är delar av test- och demonstrationsverksamheten som är beroende av anläggningar.

Någon vedertagen definition av vad som utgör en test- och demon- strationsverksamhet finns inte. Ett sätt att beskriva det är som tre olika typer av verksamheter.193

I en första typ av test- och demonstrationsverksamhet testas funk- tion och tekniska egenskaper. Detta kan till exempel göras vid ett labo- ratorium, där avgränsade tekniska egenskaper och prestanda testas inom en isolerad och noga kontrollerad miljö. Ofta testas delfunk- tioner och komponenter, snarare än system och produkter. Denna typ av verksamhet är vanlig på lärosäten och forskningsinstitut.

I en andra typ av test- och demonstrationsverksamhet simuleras verkliga miljöer på ett kontrollerat sätt i syfte att testa produkter och processer på ett så realistiskt sätt som möjligt. De flesta svenska an- läggningar av denna typ ägs och drivs av forskningsinstitutet RISE.194 Ett exempel är Asta Zero som är en uppbyggd bana utanför Borås, där fordons- och transportinnovationer kan testas i en simulerad miljö.195 Finansieringen av den här typen av anläggningar skiljer sig åt, men är ofta en kombination av avgifter, finansiering via forsk- nings- och innovationsprojekt samt offentlig finansiering för drift.

En tredje typ av test- och demonstrationsverksamhet brukar kallas för verklighetstest. I dessa fall bedrivs testverksamheten antingen som en del av ordinarie verksamhet, eller så testas nya arbetssätt och lösningar i samband med investeringar eller annan verksamhetsutveck- ling. Andra benämningar på verklighetstest är verklighetslabb, system- demonstratorer och demonstrationsprojekt.

I nuläget är det framför allt Vinnova och Energimyndigheten som har olika former av finansieringsinstrument som bidrar till finansier- ingen av typ två och tre.

193Typologin med tre olika typer av test- och demonstrationsverksamheter används och pre- senteras i Vinnova (2017) Guide för testbäddsutveckling s. 3–4.

194För en lista över RISE test- och demonstrationsanläggningar se www.ri.se/sv/vad-vi- gor/test-demo (information hämtad 2023-05-22).

195För mer information se www.astazero.com/ (information hämtad 2023-05-22).

164

SOU 2023:59

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

3.5.7Hur kom vi hit? En tillbakablick

I Sverige inleddes en systematisk uppbyggnad av forskningsfinan- sieringen under 1940-talets förra hälft. Förebilderna hämtades från Storbritannien och USA.196 Vid millennieskiftet övertog de nuvarande statliga forskningsfinansiärerna197 ansvar och uppgifter som tidigare var spridda över ett antal myndigheter.

Statens energimyndighet (Energimyndigheten) inrättades 1998.198 År 2001 inrättades Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS), Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyg- gande (Formas), Vetenskapsrådet199 och Verket för innovationssystem (Vinnova).200

En översikt över hur de statliga finansiärerna förändrats sedan 1940-talet finns i tabell 3.9. Under tidigt nittonhundratal hade finan- siärerna dels tydliga ämnesinriktade profiler (medicin, naturvetenskap, humaniora), dels inriktning mot mer samhällsnära områden (skog- och jordbruk, samhälls- respektive byggnadsforskning), se figur 3.9.

Under en period från slutet av sextiotalet och in på tidigt åttiotal ombildades några av de tidigare finansiärerna. Till exempel bildades Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet från de tidigare råden för samhällsforskning och humaniora. Men framför allt tillkom flera finansiärer, till exempel inom arbetsmiljöområdet samt inom teknik och innovation.

Ytterligare förändringar gjordes under sent 1990-tal, då några finan- siärer tillkom och några slogs samman. Flera av dessa ändringar gjordes inom teknik- och innovationsområdet.

196Nationalencyklopedin, NE (information hämtad 2023-02-16).

197En beskrivning av de nuvarande statliga forskningsfinansiärerna Energimyndigheten, Forte, Formas, Vetenskapsrådet och Vinnova finns i avsnitt 3.2. Se även beskrivning av andra viktiga aktörer i avsnitt 3.3 och 3.4.

198Budgetproposition 1997/98:1, utgiftsområde 21.

199Inom Vetenskapsrådet tillskapades ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap, ämnes- rådet för medicin, ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap samt en utbildnings- vetenskaplig kommitté.

200Se prop. 1998/99:94, prop. 1999/2000:81, forskningsproposition 2000/01:3 och regeringens skrivelse 2000/01:28.

165

Dagens finansiering av forskning och innovation i SverigeSOU 2023:59

Tabell 3.9

Översikt över samband mellan tidigare och nutida statliga

 

finansiärer av forskning och innovation

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tidigt 1900-tal

 

Ny- och ombildning

 

Sent 1900-tal

Dagens finansiärer

MFR (1945–2001)

-

 

-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

NFR (1946–2001)

-

 

-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SRS (1944–1977)

RFUH (1992–1995)

 

-

 

Vetenskapsrådet

 

SHF (1959–1977)

HSFR (1977–2001)

 

-

 

(2001-)1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

FRN (1977–2001)

 

-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

TFR (1990–2001)

 

 

 

 

 

DSF (1974–1990)

 

SFR (1990–2001)

 

 

 

 

DEIFO (1983–1990)

 

FAS (2001–2013)

 

 

 

 

 

 

 

ASF (1972–1986)

 

RALF (1995–2001)2

Forte (2013-)3

 

 

AMFO (1986–1995)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SJFR (1945–2001)

-

 

-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SNB (1942–1960)

BFR (1960–2001)

 

-

 

Formas (2001-)5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Naturvårdsverket

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

FRN4

 

 

 

 

 

 

 

RALF (1995–2001)2

 

 

 

 

 

 

TFB (1988–1993)

 

 

 

 

 

 

KFB (1988–1993)

Vinnova (2001-)6

 

 

STU (1968–1991)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SIND (1973–1991)

 

Nutek (1991–2001)

 

 

 

 

STEV (1983–1991)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nutek (1991–1998)7

 

Energimyndigheten

 

 

 

 

 

 

 

(1998-)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1)MRF: medicinska forskningsrådet, NFR: Naturvetenskapliga forskningsrådet, SRS: Statens råd för samhällsforskning, SHF: Statens humanistiska forskningsråd, RFUH: Rådet för forskning om universitet och högskolor, HSFR: Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, FRN: Forskningsråds - nämnden, TFR: Teknikvetenskapliga forskningsrådet.

2)Knappt hälften av RALF:s anslag fördes till FAS och drygt hälften fördes till Vinnova.

3)DSF: Delegationen för social forskning, DEIFO: Delegationen för invandrarforskning, ASF: Arbetar- skyddsfonden, AMFO: Arbetsmiljöfonden, SFR: Socialvetenskapliga forskningsrådet, RALF: Rådet för arbetslivsforskning, FAS: Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Forte: Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd.

4)Den forskning med inriktning mot ett hållbart samhälle som före 2001 fick stöd av Naturvårds verket (1967-) samt delvis av FRN (1977–2001) gick in i Formas.

5)SJFR: Skogs- o jordbrukets forskningsråd, SNB: Statens nämnd f. byggnadsforskning, BFR: Bygg - forskningsrådet, Formas: Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande.

6)STU: Styrelsen för teknisk utveckling, SIND: Statens industriverk, STEV: Statens energiverk,

TFB: Transportforskningsberedningen, KFB: Kommunikationsforskningsberedningen, Nutek: Verket för

näringslivsutveckling, Vinnova: Verket för innovationssystem.

7)Ansvar för statliga insatser för att främja teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete inom energiområdet fördes från Nutek till Energimyndigheten.

166

SOU 2023:59

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

Figur 3.9 Översikt av forskningsområden och teman som förts in i Vetenskapsrådet, Formas, Forte, Vinnova och Energimyndigheten

Anm.: De flesta områden (rutor med heldragna linjer) låg under annan myndighets ansvarsområde innan de fem forskningsfinansiärerna inrättades 1998 respektive 2001. Då de nuvarande finansiärerna inrättades tillkom några områden och därefter har ytterligare områden tillkommit (rutor med prickade linjer). Ansvar för arbetsliv kom att delas mellan FAS/Forte och Vinnova och ansvar för näringslivs- utveckling delades mellan Vinnova och Energimyndigheten (båda markerade med streckad linje).

167

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

SOU 2023:59

Sedan Energimyndigheten inrättades 1998 och de fyra statliga forsk- ningsfinansiärerna Formas, Forte (tidigare FAS), Vetenskapsrådet och Vinnova inrättades 2001 har samhällsutmaningsperspektivet alltmer hamnat i fokus, bland annat mot bakgrund av internationella överens- kommelser såsom Parisavtalet och Agenda 2030. De lösningar som eftersträvas för att nå dessa övergripande mål är tvärsektoriella, vilket bland annat inneburit en anpassning av den svenska forskningsfinan- sieringsstrukturen. Regeringen har lagt allt större vikt vid ökad sam- verkan mellan finansiärer och intressenter samt vid samordning finansiärerna emellan, samtidigt som vikten av mångfald i finansier- ingssystemet har framhållits.

Vid sidan om detta har finansiärerna förändrats över tid bland annat till följd av flera nya uppdrag. Till exempel har Vetenskapsrådet fått ökat ansvar för finansiering av forskningsinfrastruktur och klinisk forskning samt för samordning av stödfunktioner för kliniska studier och forskningsinfrastruktur. Formas har sedan år 2017 möjlighet att finansiera innovation och ska sedan år 2018 genomföra vissa miljö- analyser. Vinnova finansierar i dag innovation inom ett brett spektrum av områden inom både offentlig och privat sektor. Utvecklingen har lett till att de statliga finansiärerna nu har större ansvarsområden, som innebär potentiell överlappning.201

Tidigare utredningar av det svenska systemet för statlig extern finansiering av forskning och innovation

Flera utredningar har gjorts de senaste trettiofem åren. I slutet av 1990-talet föreslog en kommitté med uppgift att göra en översyn av den svenska forskningspolitiken bland annat en ny organisation för statlig extern forskningsfinansiering.202 Enligt förslaget skulle fyra forskningsråd inrättas, med ansvar för både grundforskning och till- lämpad forskning inom medicin, naturvetenskap, teknik samt inom humaniora och samhällsvetenskap. Kommittén föreslog också en sam- ordningsnämnd med ansvar för bland annat tvärvetenskaplig forskning.

Frågan, särskilt avseende uppgifter och ansvarsområden, togs vid- are av en arbetsgrupp under Utbildningsdepartementet.203 Arbets-

201Beskrivningen av utvecklingen sedan år 2001 är hämtad från utredningens direktiv; En effektiv organisation för statlig forskningsfinansiering (dir. 2022:85).

202Forskningspolitik (SOU 1998:128).

203Att finansiera forskning och utveckling (Ds 1999:68).

168

SOU 2023:59

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

gruppens förslag överensstämmer i stora drag med utformningen av de myndigheter som sedan inrättades år 2001. En utredning gjordes även av Näringsdepartementet.204 Denna föreslog att en ny myndig- het för forskningsfinansiering och utvecklingsarbete skulle bildas för att förbättra möjligheterna att arbeta flexibelt över disciplin- och sektorsgränser. Förslaget låg till grund för att ansvar som tidigare låg på flera olika myndigheter samlades inom det som i dag är Vinnova.

Regeringen presenterade förslag till fyra nya myndigheter för statlig extern finansiering av forskning och innovation våren 2000.205 Förslaget om att inrätta en ny myndighet inom energiområdet lämnades våren 1997.206 Propositionen beskriver hur den nya myndig- heten skulle organiseras och hur merparten av myndighetsfunktionerna inom energiområdet skulle föras över till en nybildad Energimyndig- het. En särskild utredare tillkallades därefter för att lämna förslag om hur en central myndighet för energifrågor skulle vara uppbyggd, dess uppgifter, bemanning, kompetens och arbetsformer.207 Energimyndig-

heten kom att inrättas den 1 januari 1998.

Sedan de nuvarande myndigheterna för statlig extern forsknings- finansiering kom på plats runt tiden för millennieskiftet har det gjorts några ytterligare utredningar av rörande den statliga finansieringen av forskning och innovation. Dessa sammanfattas kort nedan.

Utredningen om utvärdering av myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering

I mars 2008 lämnade Utredningen om utvärdering av myndighets- organisationen för forskningsfinansiering sitt betänkande.208

Utredningen föreslog att en av en ny och samordnad forsknings- finansierande myndighet, Forsknings- och innovationsmyndigheten, skulle inrättas. Den nya myndigheten föreslogs inrymma fyra ämnes- orienterade forskarstyrda råd med inriktning mot natur, teknik och innovation, mot medicin och hälsa, mot klimat, miljö och areella när- ingar samt mot samhälle och kultur. Dessa råd skulle hållas samman av en central myndighet vilken också bland annat skulle ha en central

204En sammanfattning av ”Utredning om vissa myndigheter” redovisas i bilaga 1 i propositio- nen Vissa organisationsfrågor inom näringspolitiken (prop. 1999/2000:71).

205Forskning för framtiden – en ny organisation för forskningsfinansiering (prop. 1999/2000:81).

206En uthållig energiförsörjning (prop. 1996/97:84).

207En ny energimyndighet (dir. 1997:35).

208Forskningsfinansiering – kvalitet och relevans (SOU 2008:30).

169

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

SOU 2023:59

forskningspolitisk, strategisk, analytisk och internationell verksamhet samt en enhet för forskningens infrastruktur. Utredaren föreslog att den dåvarande statliga forskningsfinansieringen inom Vetenskaps- rådets, dåvarande Fas (numera Forte), Formas, Vinnovas, Rymd- styrelsen, Polarforskningssekretariatet och Sida/Sarec skulle samlas i den nya myndigheten. Även eventuellt ytterligare tillkommande forskningsfinansiering av andra myndigheter skulle ingå, föreslog utredaren.

Vart och ett av råden inom den nya myndigheten skulle ge stöd till nydanande grundforskning, göra satsningar på starka forsknings- miljöer, tvärvetenskapliga program, branschutveckling och ge stöd till teknisk utveckling och nyttiggörande. Utredaren såg förslaget som ett sätt att bland annat möjliggöra kombinerade satsningar mellan vetenskapsområden och olika typer av verksamhet. Därigenom skulle möjligheterna att knyta samman starka grundforskningsmiljöer med forskare och grupper som arbetar med behovsmotiverade frågeställ- ningar inom nya forskningsproblem öka, menade utredaren.

Utredaren påtalade att en förutsättning för förslaget var att uni- versitetens basfinansiering skulle hanteras annorlunda. En forsknings- finansierade myndighet måste koncentrera sin verksamhet på färre och tydligare uppgifter och kunna verka med mer distinkta finansier- ingsinstrument för att kunna agera strategiskt och kraftfullt, menade utredningen.

Utredningen om ökad internationalisering av universitet och högskolor

I oktober 2018 lämnade Utredningen om ökad internationalisering av universitet och högskolor sitt betänkande.209

Utredarens förslag syftade till att öka Sveriges attraktivitet som studiedestination och kunskapsnation. Bland annat föreslogs en ut- vecklad utlandsorganisation med utgångspunkt i befintliga innova- tions- och forskningsråd för att öka närvaron av svensk högre utbild- ning och forskning i utlandet.

Dessutom förslog utredaren att två av dagens forsknings- och inno- vationsfinansierande myndigheter, Vetenskapsrådet och Vinnova samt en alternerande myndighet, skulle ingå i ledningen för en ny plattform för internationalisering. Syftet med den föreslagna plattformen var att

209Ökad attraktionskraft för kunskapsnationen Sverige (SOU 2018:78).

170

SOU 2023:59

Dagens finansiering av forskning och innovation i Sverige

förbättra samordningen av frågor som påverkar internationalisering inom högre utbildning, forskning och forskningsnära innovation. Ut- redaren föreslog också att de myndigheter som leder plattformen även får i uppdrag att göra internationellt orienterad omvärldsbevakning och omvärldsanalys.

Styr- och resursutredningen

I februari 2019 lämnade Styr- och resursutredningen sitt betänkande.210 Utredningen föreslog flera ändringar i styrningen av universitetet och högskolor samt ändringar avseende resurstilldelning. För att styr- ningen ska vara ändamålsenlig måste några aspekter understödjas, menade utredningen, och lyfte fram främjande av akademisk frihet, kvalitet och ansvarstagande, främjande av samhällsansvar och främ-

jade av lärosätenas strategiska handlingsförmåga.

Utredningen föreslog att regeringen skulle låta göra en översyn av den statliga externa finansieringen av forskning, med syftet att säkerställa att den statliga forskningsfinansieringen är ändamålsenligt organiserad. En sådan översyn borde omfatta såväl forskningsråden och Vinnova som övriga myndigheter som finansierar forskning, menade utredningen.

Finansieringen av forskning är i många fall överlappande och alla forsk- ningsråd finansierar i varierande grad såväl grundforskning som behovs- motiverad forskning. Det svenska systemet beskrivs ibland som frag- menterat där samma forskare vänder sig till olika forskningsråd och andra externa finansiärer med ansökningar om forskningsbidrag. Mot bakgrund av lärosätenas beroende av extern finansiering från många olika källor, det delade ansvaret för finansiering av forskningsinfrastruktur mellan lärosäten och finansiärer samt betydelsen av finansiärernas interna styr- ning och förmåga att prioritera och genomföra regeringens forsknings- politik, finns enligt vår mening anledning för regeringen att genomföra en ny utvärdering av myndighetsorganisationen för forskningsfinan- siering i syfte att åstadkomma en samordnad och flexibel struktur.211

Utöver nämnda utredningar lämnade även Utredningen organisation, styrning och finansiering av forskningsinfrastruktur sitt betänkande till Regeringen i augusti 2021.212 Utredningens arbete presenteras i avsnitt 3.5.6.

210En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan (SOU 2019:6).

211Se s. 280–281 i nämnda betänkande.

212Stärkt fokus på framtidens forskningsinfrastruktur (SOU 2021:65).

171

4 Hur gör man i andra länder?

Detta kapitel beskriver organisationen av offentlig finansiering av forskning och innovation i ett internationellt perspektiv, med utgångs- punkt i de underlagsrapporter utredningen beställt.1 Rapporterna innehåller bland annat kartläggning av tretton länders finansierings- system. Även kunskap och insikter från utredningens studieresor till Storbritannien, Finland och Norge ligger till grund för texterna.

I kapitlet beskrivs huvudsakligen hur den statliga delen av olika länders finansieringssystem är organiserad, men det innehåller även några beskrivningar av andra typer av offentlig finansiering. Vi har dock genomgående valt begreppet statliga finansieringssystem när vi beskriver specifika modeller och när vi refererar till den samlade finan- seringsorganisationen i ett land. Vi har valt detta begrepp eftersom de strukturer som beskrivs utgår från den högsta beslutande nivån inom varje land, vilket utgör en parallell till den statliga nivån i Sverige.

4.1Tre generationer av forsknings- och innovationspolitik

Alla länders finansieringssystem har växt fram ur en specifik kontext och utvecklats för att svara mot behov som är specifika för forskningen, näringslivet och samhället i respektive land. Men enligt Arnold och medförfattare finns ett antal gemensamma utvecklingslinjer, inte minst kopplade till framväxande behov.2 Resultatet har blivit att det växt fram myndigheter (och motsvarande) med liknande uppdrag

1Technopolis kartläggning av hur fördelning av konkurrensutsatta medel organiseras i ett an- tal europeiska länder utgör ett av underlagen. Kartläggningar av systemen i USA och Japan, som tagits fram av ambassadernas innovations- och forskningskontor, är ett annat. OECD:s rapport Public research funding in Sweden: optimising the system in response to multiple demands utgör ett tredje underlag. Samtliga underlag återges i Statlig forskningsfinansiering. Underlags- rapporter (SOU 2023:19).

2Underlaget återges i Statlig forskningsfinansiering. Underlagsrapporter (SOU 2023:19).

173

Hur gör man i andra länder?

SOU 2023:59

och organisering i flera länder. Ibland beskrivs dessa internationella trender som tre generationer av forsknings- och innovationspolitik.3

Första generationen

Den första generationens forsknings- och innovationspolitik for- mulerades efter andra världskriget.4 Huvudtanken var att minska den politiska styrningen av forskningen och ge forskarna större inflytande över vilken forskning som skulle bedrivas.

Flera forskningsråd bildades under denna tid. Dessa var forskar- styrda och fördelade medel enligt bottom up-principen, baserat på bedömning av sakkunniga experter.

Den första generationens forskningspolitik var framför allt en angelägenhet för ländernas utbildningsministerier, eller för särskilda forskningsministerier.

Andra generationen

Under sextiotalet kom den första generationens principer att ut- manas, inte minst av OECD som lanserade begreppet vetenskapspolicy. Den främsta invändningen var att den första generationens princip om att låta forskarna prioritera vilken forskning som skulle utföras inte längre uppfattades vara tillräcklig. Företrädare för den andra gene- rationens tankesätt menade i stället att samhällets och industrins behov i högre grad borde påverka vilken forskning staten finansierade.

Följden blev att begreppet strategisk och efterfrågestyrd forskning lanserades och att det bildades nya myndigheter och andra aktörer som formulerade behov och fördelade medel till forskare som arbe- tade inom de områden som ansågs viktiga för samhällets och närings- livets utveckling. Sverige var ett av de länder som tidigast anammade de nya tankegångarna genom bildandet av Styrelsen för teknisk utveck- ling (STU) i slutet av 1960-talet.

3De olika generationerna av forsknings- och innovationspolitik har inneburit framväxt av nya målformuleringar, inkludering av nya organisationstyper som viktiga aktörer i forsknings- och innovationslandskapet samt etablering av nya typer av finansieringsorganisationer. För mer ingående beskrivning se Statlig forskningsfinansiering. Underlagsrapporter (SOU 2023:19) och Arnold, E. och Barker, K. (2022) What past changes in Swedish policy tell us about developing third-generation research and innovation governance.

4Bush, V. (1945). Science, the Endless Frontier: A Report to the President on a Program for Post- war Scientific Research. Washington DC: NSF.

174

SOU 2023:59

Hur gör man i andra länder?

Den andra generationens forsknings- och innovationspolitik kom att utvecklas mot ökat fokus på innovation och på samverkan inom så kallade innovationssystem. Bildandet av Vinnova i samband med senaste reformeringen av det svenska finansieringssystemet 2001 kan ses som ett tydligt uttryck för denna trend.

Övergången till den andra generationens forsknings- och innova- tionspolitik innebar i de flesta länder att ansvaret för politiken kom att delas mellan ländernas utbildnings- och näringsministerier. I flera länder innebar utvecklingen även att andra fackministerier kom att utveckla egna myndigheter (motsvarande) för finansiering av forsk- ning som motsvarade den egna sektorns behov.

Tredje generationen

Förekomsten av allt fler komplexa samhällsutmaningar, såsom klimat- förändringar, pandemier och terrorhot, har fått flera forskare och politiker att prata om behovet av att utveckla en tredje generations forsknings- och innovationspolitik.

Bärande delar i den tredje generationens politik är att fler politik- områden och fler aktörer behöver delta i arbetet med att utveckla och implementera fungerande lösningar, eftersom samhällets utman- ingar är så komplexa. Det räcker inte med ”stuprörslösningar” inom avgränsade sektorer eller inom vetenskapliga discipliner och inte heller att lösningar enbart riktar in sig mot ett fåtal aktörer. I stället behövs modeller och finansieringsinstrument som stimulerar forskning och innovation som möter utmaningarnas komplexitet, menar de som argumenterar enligt tredje generationens retorik.

Både OECD och Arnold med medförfattare5 ger exempel på pro- graminsatser och enskilda policyinitiativ som försöker anlägga ett bredare angreppssätt för att möta samhällets utmaningar. Än så länge har det dock inte utvecklats någon etablerad organisationsstruktur eller myndighetstyp för att implementera insatser som möter den tredje generationens behov. I stället präglas policyutvecklingen fortsatt av experiment.

Ett exempel är så kallade policylabb eller regulatoriska sandlådor, som syftar till att utveckla regelverk som fungerar för nya innova- tioner. Ett annat exempel är det påverkansarbete som de svenska

5Underlagen återges i Statlig forskningsfinansiering. Underlagsrapporter (SOU 2023:19).

175

Hur gör man i andra länder?

SOU 2023:59

finansiärerna genomförde under det svenska EU-ordförandeskapet 2009, vilket bidrog till att samhället utmaningar lyftes fram som en tydlig del i EU:s forsknings- och innovationsprogram.6

Regeringars styrning av forsknings- och innovationspolitiken under den tredje generationen betonar behovet av att samtliga ministerier som möter samhällets komplexa utmaningar ska involveras och arbeta tillsammans.7

Allmänt om generationer av forsknings- och innovationspolitik

Trots att man talar om generationer så innebär inte övergången från en generation till en annan att behoven som varit dominerande i den föregående generation upphör. I stället läggs nya behov till, vilket inne- bär att behoven av finansiering både ökar och blir mer komplexa.

Varje policygeneration som diskuterats ovan ställer specifika krav […]. Dessa är kumulativa, vilket innebär att nuvarande politik måste täcka behoven för alla tre generationer samtidigt. Arnold och medförfattare.8

4.2Organisationsmodeller för statlig finansiering av forskning och innovation

Nedan följer en beskrivning av generiska organisationsmodeller för statlig finansiering av forskning och innovation. Modellerna är ett sätt att lyfta viktiga karaktärsdrag från kartläggningarna av tretton länders system, vilka beskrivs mer utförligt i underlagsrapporterna.9 Vid läsningen är det viktigt att komma ihåg att det förekommer olika definitioner av vad som ingår i forskning, innovation och före- tagsstöd. En viss insats från en finansiär kan dessutom innehålla ele- ment eller målsättningar som är inriktade på såväl forskning, som

innovation och företagsstöd.

6The Lund Declaration – Europe must focus on the grand challenges of our time. Deklarations- texten finns tillgänglig på Vetenskapsrådets hemsida (information hämtad 2023-04-21).

7Principen kallas whole-of-government approach på engelska.

8Statlig forskningsfinansiering. Underlagsrapporter (SOU 2023:19).

9Se även beskrivning av tretton länders organisationsmodeller i Statlig forskningsfinansiering. Underlagsrapporter (SOU 2023:19) kapitel 4.

176

SOU 2023:59

Hur gör man i andra länder?

4.2.1Tre-pelar-modell

Figur 4.1 Två alternativ för finansiering enligt tre-pelar-modell

Ett sätt att organisera statlig finansiering av forskning och inno- vation är att dela upp verksamheten i tre myndigheter (eller mot- svarande), vilket kan liknas vid att finansieringen vilar på tre pelare.

Gemensamt för de länder som har valt en modell med tre pelare är att en av de finansierande myndigheterna har karaktären av ett forsk- ningsråd. Denna pelare har hög grad av forskarstyrning och dess medel fördelas i huvudsak enligt bottom-up-principen efter sakkunnig- bedömning.

De övriga två pelarna kan innehålla olika typ av verksamhet, se två olika alternativ i figur 4.1. I det första alternativet är en pelare inrik- tad på finansiering av forskning av behovsmotiverad karaktär och en annan på implementering och kommersialisering av forskningsbaserade idéer. I detta alternativ finansierar innovationsmyndigheten också aktiviteter och strukturer som stimulerar samverkan och nyttiggör- ande, exempelvis kluster, inkubatorer och stöd till affärsutveckling.

I det andra alternativet är innovationsmyndigheten bredare och innehåller såväl finansiering av behovsmotiverad forskning som andra typer av insatser för att stimulera innovationer och strukturer för nyttiggörande av forskningsresultat. I detta alternativ rymmer den tredje pelaren också olika typer av företagsstödjande insatser, ofta med fokus på små och medelstora företag. Finansiering av forskning och innovation brukar utgöra en begränsad del av verksamheten. Exem- pel på vanliga insatser i denna typ av myndighet är långivning och stöd till nyföretagande.

177

Hur gör man i andra länder?

SOU 2023:59

Koppling till generationer av forsknings- och innovationspolitik

Ingen av de två alternativa tre-pelar-modellerna kan sägas svara upp mot behoven i den tredje generationens forsknings- och innovations- politik. I stället kan framväxandet av tre-pelar-modeller ses som ett svar på utvecklingen inom den andra generationens politik, där allt fler aktörer kommit att involveras i forskning och innovation sedan 1960-talet.

Detta har varit särskilt tydligt sedan millennieskiftet genom intro- duceringen av det så kallade triple helix-konceptet som betonade be- tydelsen av samverkan mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor. Även små och medelstora företags ökade betydelse för länders lång- siktiga utveckling har varit ett skäl till utvecklingen av tre-pelar- modeller.

Experiment inom den tredje generationens forsknings- och inno- vationspolitik genomförs ofta inom myndigheter och andra aktörer som kan sorteras in i pelare två eller tre. Alternativt görs experiment i form av tvärsgående insatser som involverar aktörer inom alla tre pelare, ofta på uppdrag av ett lands regering.10

Styrning

Myndigheter och andra aktörer inom tre-pelar-modellen styrs ofta från ländernas forskningsministerier och från näringsministerierna. Forskningsråden styrs uteslutande från forskningsmin