Ett modernare socialförsäkringsskydd för gravida

Betänkande av Utredningen om

en översyn av socialförsäkringsskyddet för gravida – ett modernare regelverk

Stockholm 2023

SOU 2023:23

SOU och Ds finns på regeringen.se under Rättsliga dokument.

Svara på remiss – hur och varför

Statsrådsberedningen, SB PM 2021:1.

Information för dem som ska svara på remiss finns tillgänglig på regeringen.se/remisser.

Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet

Omslag: Elanders Sverige AB

Tryck och remisshantering: Elanders Sverige AB, Stockholm 2023

ISBN 978-91-525-0615-8 (tryck)

ISBN 978-91-525-0616-5 (pdf)

ISSN 0375-250X

Till statsrådet Anna Tenje

Regeringen beslutade den 28 oktober 2021 att låta en särskild utredare se över socialförsäkringsskyddet för gravida. Som särskild utredare förordnades den 25 januari 2022 riksdagsledamot Kristina Nilsson. Genom tilläggsdirektiv den 10 februari 2022 beslutade regeringen om förlängd utredningstid. Som utredningssekreterare förordnades den 1 februari 2022 departementssekreterare Kajsa Eliasson. Den 1 mars 2022 förordnades som utredningssekreterare juristen Lovisa Forsblad. Analytikern Henrik Lindholm förordnades som utrednings- sekreterare den 22 augusti 2022.

Som sakkunniga förordnades den 9 mars 2022 departements- sekreterare Caroline Edwall (entledigad 7 oktober 2022), kanslirådet Philip Fridborn Kempe, ämnesrådet Maria Lidström och ämnesrådet Andreas Ådahl. Som experter förordnades vid samma tidpunkt experten Erik Ageberg från Företagarna (entledigad 7 oktober 2022), utredaren Joa Bergold från LO, experten Catharina Bäck från Svenskt näringsliv, utredaren Lars-Gunnar Engström från Jämställd- hetsmyndigheten, utredaren Åsa Forsell från TCO, utredaren Daniel Gunhamre från Socialstyrelsen (entledigad 7 oktober 2022), förhandlaren Donovan Häll från Sveriges Kommuner och Regioner, experten Jenny Lindmark från Arbetsgivarverket, utredaren Carl Lind från Diskrimineringsombudsmannen, enhetschefen Dan Ljungberg från Inspektionen för socialförsäkringen, utredaren Thomas Ljunglöf från SACO, läkaren Ingemar Rödin från Arbetsmiljöverket och verksamhetsutvecklaren Birgitta Wendel från Försäkringskassan. Den 22 november 2022 förordnades även docent Erik Sjödin från Stockholms universitet som expert i utredningen.

I tilläggsdirektiv den 10 februari 2022 beslutade regeringen att utredningen även skulle ha en parlamentarisk referensgrupp. Den

10juni 2022 förordnades följande personer som ledamöter i denna refe- rensgrupp: riksdagsledamoten Ann-Sofie Alm (entledigad 28 februari

2023), riksdagsledamoten Gulan Avci (entledigad 8 februari 2023), f.d. riksdagsledamoten Mats Berglund, riksdagsledamoten Julia Kronlid (entledigad 9 januari 2023), riksdagsledamoten Gudrun Nordborg, projektchef Henrik Oretorp, riksdagsledamot Pia Steensland (entledigad 28 februari 2023) och riksdagsledamot Mattias Vepsä (entledigad 28 februari 2023). Den 9 januari 2023 förordnades riksdagsledamoten Mona Ohlin och den 8 februari 2023 förordnades ordföranden Cecilia Elving. Den 28 februari 2023 förordnades vidare riksdagsledamöterna Caroline Högström, Ingemar Kihlström och Sanne Lennström.

Utredningens arbete har bedrivits i nära samråd med sakkunniga och experter som i stort har ställt sig bakom utredningens över- väganden. Avvikande uppfattningar finns dock. Till betänkandet fogas ett gemensamt särskilt yttrande från tre av utredningens experter.

Härmed överlämnas betänkandet Ett modernare socialförsäk- ringsskydd för gravida (SOU 2023:23). Utredningens uppdrag är härigenom slutfört.

Stockholm i maj 2023

Kristina Nilsson

/Kajsa Eliasson

Lovisa Forsblad

Henrik Lindholm

Innehåll

Sammanfattning ................................................................

19

Summary ..........................................................................

29

1

Författningsförslag.....................................................

39

1.1

Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken ...........

39

1.2Förslag till lag om ändring i föräldraledighetslagen

 

(1995:584) ...............................................................................

52

1.3

Förslag till lag om ändring i semesterlagen (1977:480) ........

56

1.4

Förslag till ändringar i bestämmelserna om studiestöd ........

57

 

1.4.1

Förslag till lag om ändring i studiestödslagen

 

 

 

(1999:1395) ..............................................................

57

 

1.4.2

Förslag till förordning om ändring i

 

 

 

studiestödsförordningen (2000:655)......................

59

1.4.3Förslag till lag om ändring i lagen (2017:527)

 

om studiestartsstöd .................................................

63

1.4.4

Förslag till förordning om ändring i

 

 

förordningen (2017:532) om studiestartsstöd.......

64

1.4.5Förslag till lag om ändring i lagen (2022:856)

om omställningsstudiestöd .....................................

66

1.4.6Förslag till förordning om ändring i

förordningen (2022:857) om

 

omställningsstudiestöd............................................

67

1.5Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om

arbetslöshetsförsäkring...........................................................

69

1.6Förslag till lag om ändring i lagen (2000:981) om

fördelning av socialavgifter.....................................................

71

5

Innehåll

SOU 2023:23

1.7 Förslag till förordning om ändring i förordningen

 

(1982:366) om utbetalning av dagersättningar från

 

Försäkringskassan ..................................................................

72

1.8Förslag till förordning om ändring i förordningen

(2022:857) om omställningsstudiestöd .................................

73

1.9Förslag till förordning om ändring i förordningen (1998:562) med vissa bemyndiganden för

 

Försäkringskassan ..................................................................

75

2

Utredningens uppdrag och arbete ................................

77

2.1

Utredningens uppdrag ...........................................................

77

2.2

Utredningens arbete...............................................................

78

2.3

Betänkandets disposition .......................................................

80

3

Rättslig bakgrund ......................................................

83

3.1

Gällande rätt ...........................................................................

83

 

3.1.1

Allmänt om socialförsäkringsskyddet ...................

83

 

3.1.2

Sjukpenninggrundande inkomst ............................

84

 

3.1.3

Graviditetspenning..................................................

86

 

3.1.4

Föräldraledighetslagen ............................................

89

 

3.1.5

Föräldrapenning ......................................................

93

 

3.1.6

Sjukpenning .............................................................

93

 

3.1.7

Arbetsmiljö för gravida...........................................

95

 

3.1.8

Diskrimineringsförbud ...........................................

97

 

3.1.9

Studerande ...............................................................

98

 

3.1.10

Arbetslöshetsförsäkring .......................................

101

 

3.1.11

EU-rätt...................................................................

101

3.2

Tidigare utredningsförslag ...................................................

102

4

Graviditetens påverkan på kroppen ............................

107

4.1

Graviditetens påverkan på kroppen.....................................

107

4.2

Riskfaktorer för ohälsa under graviditet .............................

108

4.2.1Dagens gravida är äldre och oftare överviktiga

– men röker mer sällan..........................................

109

6

SOU 2023:23Innehåll

4.3

Sjuklighet i samband med graviditet och förlossning .........

111

 

4.3.1

Rygg- och bäckensmärta .......................................

113

 

4.3.2

Psykisk ohälsa ........................................................

115

 

4.3.3

Andra tillstånd .......................................................

116

4.4

Kvinnors sjukfrånvaro ökar i samband med graviditet.......

116

5

Kvinnor på arbetsmarknaden ....................................

121

5.1Kvinnor och män i Sverige förvärvsarbetar i hög

 

utsträckning...........................................................................

121

5.2

Stora skillnader i kvinnors och mäns yrkesval ....................

122

5.3

Anställningsform ..................................................................

124

5.4

Arbetstidens omfattning ......................................................

125

5.5

Kvinnors frånvaro från arbetet är högre än mäns ...............

127

5.6

Kvinnor är mer sällan företagare..........................................

128

 

5.6.1

Olika företagsformer.............................................

128

5.7Förändringar på arbetsmarknaden sedan

graviditetspenningen infördes..............................................

129

5.7.1Strukturella förändringar och ökad

 

 

specialisering på arbetsmarknaden .......................

129

 

5.7.2

Allt fler småföretag................................................

130

 

5.7.3

Unga etablerar sig på arbetsmarknaden senare....

131

 

5.7.4

Tidsbegränsade anställningar har blivit vanligare....

132

6

Kvinnors arbetsmiljö ................................................

135

6.1Skilda arbetsplatser innebär olika arbetsmiljöproblem

för kvinnor och män .............................................................

135

6.1.1Fysiskt ansträngande arbete ungefär lika

 

vanligt bland kvinnor och män .............................

137

6.1.2

Kvinnor har oftare psykiskt påfrestande arbete ..

140

6.2 Arbetsmiljöarbete på kvinnors arbetsplatser ......................

148

6.2.1Arbetsmiljölagen mer anpassad till

 

mansdominerade verksamheter ............................

150

6.2.2

Regeringens arbetsmiljöstrategi............................

152

6.2.3

Arbetsmiljöverkets roll .........................................

153

7

InnehållSOU 2023:23

7

Gravidas nyttjande av socialförsäkringsförmåner..........

157

7.1

Statistik från flera källor.......................................................

157

7.2

Graviditetspenning ...............................................................

158

 

7.2.1

Hög beviljandegrad inom graviditetspenningen ...

158

 

7.2.2

Utgifterna för graviditetspenningen ....................

160

7.3

Sjukpenning ..........................................................................

161

 

7.3.1

Hög beviljandegrad även inom sjukpenningen ...

161

 

7.3.2

Graviditetsrelaterade diagnoser vanligast bland

 

 

 

de sjukfall som startar under graviditeten .............

164

7.4Vilka ansöker om respektive beviljas sjukpenning och

 

graviditetspenning? ..............................................................

165

 

7.4.1

Vad händer efter ett avslag på ansökan? ..............

171

7.5

Föräldrapenning ...................................................................

172

7.6

Hur rör sig gravida mellan förmånerna? .............................

174

 

7.6.1

Kvinnor som inte nyttjar någon förmån..............

177

7.7

Uttag av förmåner under de sju sista dagarna innan

 

 

beräknad förlossning ............................................................

177

7.8

Hur påverkas gravidas inkomster under graviditeten?.......

179

7.9Sammanfattning av statistiken över gravidas nyttjande

 

av socialförsäkringsförmåner ...............................................

184

8

Nordisk utblick........................................................

187

8.1

Sammanfattning....................................................................

187

8.2

Finland

..................................................................................

189

 

8.2.1

Reformering av familjepolitiken ..........................

189

 

8.2.2

Graviditetsledighet och graviditetspenning.........

190

8.3

Norge ....................................................................................

191

 

8.3.1

Svangerskapspengar ..............................................

191

 

8.3.2

Foreldrepenger ......................................................

192

 

8.3.3

Sykepenger.............................................................

193

8.3.4Norska erfarenheter av arbetet med

omplacering ...........................................................

193

8

SOU 2023:23Innehåll

8.4

Danmark ................................................................................

194

 

8.4.1

Barseldagspenge.....................................................

194

 

8.4.2

Sygedagpenge.........................................................

196

8.5

Island

.....................................................................................

196

 

8.5.1

Särskild föräldrapenning under graviditeten........

196

 

8.5.2

Reformerad föräldrapenning.................................

197

9

Gravidas socialförsäkringsskydd – vilka svårigheter

 

 

finns i dag? .............................................................

199

9.1Gränsdragningsproblem mellan förmåner under

graviditet................................................................................

199

9.1.1Delvis överlappande syften men olika

 

förmånstider skapar gränsdragningsproblem ......

199

9.1.2

Mer lönsamt för den gravida med sjukpenning ...

202

9.1.3

Frågan avhandlad i många tidigare utredningar ...

204

9.1.4

Föräldrapenning under graviditeten.....................

208

9.1.5

Slutsats avseende gränsdragningsproblemen .......

209

9.2Gravida riskerar att bedömas mer restriktivt än icke-gravida

när det gäller behovet av sjukskrivning och rätten till

 

sjukpenning ............................................................................

211

9.2.1

Bakgrund ................................................................

211

9.2.2Ett sjukdomsbegrepp som till del exkluderar

gravida har fortfarande betydelse i sjukvården .... 218

9.2.3Försäkringskassan handlägger fortfarande en del av sjukpenningärendena utan att beakta

 

principerna i hovrättsdomen.................................

223

9.2.4

Slutsatser ................................................................

225

9.3 Inkomsttaket inom graviditetspenningen är lågt................

229

9.4Psykiskt påfrestande arbeten är vanliga men kan bara ge

rätt till graviditetspenning vid förbud mot arbete ..............

231

9.4.1

Bakgrund ................................................................

233

9.4.2Förbud att arbeta på grund av risk för psykisk uttröttning eller starka psykiska påfrestningar

 

torde vara ovanligt .................................................

236

9.4.3

Vad säger forskningen om psykiskt

 

 

påfrestande arbete under graviditet? ....................

238

9

Innehåll

SOU 2023:23

9.4.4Synpunkter från vårdprofessioner som möter

gravida ....................................................................

241

9.5Det är otydligt vad som är ett fysiskt påfrestande arbete

och alla kvinnans besvär får inte beaktas.............................

242

9.5.1Det är inte tydligt var den objektiva nedre gränsen för vad som kan anses vara fysiskt

påfrestande arbete för gravida går ........................

242

9.5.2En hög tröskel för vad som anses fysiskt

 

påfrestande innebär att kvinnor faller utanför ....

244

9.5.3

Bedömningen av arbetets art och kvinnans

 

 

besvär i Försäkringskassans handläggning ..........

246

9.5.4Psykiska besvär beaktas inte och kan till och

 

med minska sannolikheten att beviljas

 

 

graviditetspenning vid nedsatt arbetsförmåga

 

 

i fysiskt påfrestande arbete ...................................

248

9.5.5

Kvinnor vars mage hindrar eller omöjliggör

 

 

arbete har i dag inte rätt till graviditetspenning ....

249

9.6Kvinnor med graviditetspenning utan ersättning under

graviditetens sista dagar .......................................................

250

9.7Många gravida behöver vila i slutet av graviditeten men

särskild förmån saknas .........................................................

253

9.7.1Många gravida har ett behov av ledighet eller

minskad arbetstid i slutet av graviditeten ............

254

9.7.2Föräldrapenningen saknar dagar särskilt avsatta

 

 

för graviditet ..........................................................

257

 

9.7.3

Tidigare utredningars förslag ...............................

258

9.8

Bristande kännedom om risker i arbetsmiljön....................

258

9.9

Frågor om omplacering av gravida ......................................

261

9.9.1Det saknas information om hur ofta omplaceringar och anpassningar görs och hur

de fungerar.............................................................

262

9.9.2Krav på att anmäla behov av omplacering är

inte alltid motiverat...............................................

266

9.9.3Det är inte alltid tydligt inom vilken del av verksamheten arbetsgivaren ska överväga att

omplacera den gravida...........................................

267

10

SOU 2023:23

Innehåll

9.9.4Måste kvinnan acceptera den erbjudna

 

omplaceringen? ......................................................

273

9.9.5

Kvinnans möjlighet att kräva omplacering ..........

274

9.9.6

Omplacering tycks endast övervägas på heltid ....

275

9.9.7Det framgår inte av lagen hur ofta arbetsgivaren

 

ska ompröva frågan om omplacering......................

276

9.9.8

Svårt att bedöma hur

 

 

omplaceringsmöjligheterna har utretts utifrån

 

 

arbetsgivarens uppgifter ........................................

278

9.9.9

Vem intygar att omplacering inte kan ske?..........

281

9.9.10

Det är alltför vanligt att något

 

 

arbetsgivarutlåtande inte inkommer till

 

 

Försäkringskassan .................................................

282

9.9.11

Den gravida har ett svagt skydd om det inte

 

 

finns tillräckliga uppgifter i ärendet som visar

 

 

att omplaceringsmöjligheterna är uttömda ..........

283

9.9.12

Försäkringskassan utreder inte frågan om

 

 

omplacering nog ....................................................

288

9.9.13

Arbetsgivare och arbetstagare har olika syn på

 

 

frågan om omplacering..........................................

290

9.10 Svårare för gravida som är behovsanställda att få del av

 

socialförsäkringsskyddet ......................................................

297

9.11 Gravida studerande saknar rätt till ersättning vid risker

 

vid t.ex. praktik .....................................................................

299

9.12 Lagstiftningarna behöver redigeras för ökad tydlighet ......

301

9.12.1

Kravet på fysiskt påfrestande arbete finns inte

 

 

i socialförsäkringsbalken .......................................

301

9.12.2

Reglerna om graviditetspenning i SFB

 

 

hänvisar endast till vissa av de relevanta

 

 

paragraferna i FLL .................................................

302

9.12.3

SFB och FLL använder olika uttryck för

 

 

samma sak ..............................................................

303

10 Tid med graviditetspenning och

 

arbetslöshetsförsäkringen .........................................

305

11

InnehållSOU 2023:23

11

Något om flerbarnstillägget för andra barnet ...............

309

11.1

Flerbarnstillägget för andra barnet är kostsamt och

 

 

ineffektivt..............................................................................

310

12

Överväganden och förslag .........................................

313

12.1

Utredningens utgångspunkter.............................................

313

12.2

Graviditetspenning bör kvarstå som egen förmån .............

314

 

12.2.1 Överväganden om att föra in nedsatt

 

 

 

arbetsförmåga på grund av graviditet i

 

 

 

sjukpenningen .......................................................

315

 

12.2.2

Modernisering av nuvarande

 

 

 

socialförsäkringsskydd för gravida är att föredra ...

323

 

12.2.3 Andra alternativ som har övervägts .....................

326

12.3

Regelverket för sjukpenning ska förtydligas ......................

326

 

12.3.1

Alternativ till lagändring.......................................

329

12.4

Socialstyrelsen ska granska sjukskrivningar av gravida ......

331

12.5

Regelverket för graviditetspenning behöver moderniseras....

333

12.6

Inkomsttaket vid beräkning av sjukpenninggrundande

 

 

inkomst vid graviditetspenning ska höjas ...........................

335

12.7

Det ska inte i dagsläget införas en självständig rätt till

 

 

graviditetspenning vid psykiskt påfrestande arbete ...........

338

12.8

Förtydliganden och tillägg gällande fysiskt påfrestande

 

 

arbete

.....................................................................................

346

 

12.8.1 Tröskeln för vad som objektivt sett ses som

 

fysiskt påfrestande arbete får inte vara för hög ... 347

12.8.2Samtliga besvär som orsakas eller förvärras av

graviditeten ska beaktas vid bedömningen av rätten till graviditetspenning om de påverkar förmågan att utföra fysiskt påfrestande arbete ... 349

12.8.3Arbete som inte låter sig göras med anledning av

magen ska anses vara fysiskt påfrestande arbete.....

351

12.9 Arbetsgivare ska lämna in utlåtande i ärenden om

 

graviditetspenning ................................................................

352

12

SOU 2023:23

 

Innehåll

12.10 Förmånsperioden för graviditetspenning ska förlängas

 

till och med dagen före faktisk förlossning.........................

358

12.10.1 Ersättning fram till och med dagen före

 

 

faktisk förlossning .................................................

358

12.10.2

Förmånsperiodens början .....................................

361

12.11 Övriga förtydliganden i lagstiftningarna .............................

363

12.12 Överväganden avseende en generell graviditetspenning

 

under slutet av graviditeten ..................................................

364

12.12.1 Forskning pekar på fördelar med ledighet i

 

 

slutet av graviditeten .............................................

365

12.12.2 Många gravida har behov att minska sitt arbete

 

 

under graviditetens sista tid ..................................

366

12.12.3 Avsaknaden av en särskild graviditetsförmån

 

 

innebär att den gravida måste välja mellan vila

 

 

under graviditet eller framtida samvaro med

 

 

barnet......................................................................

367

12.12.4 Potentiella nackdelar med en generell

 

 

graviditetspenning .................................................

368

12.12.5 Förmånens konstruktion påverkar dess effekter ..

369

12.13 Det ska införas en arbetsbaserad icke-behovsprövad

 

graviditetspenning.................................................................

372

12.13.1

Motiv till förmånen ...............................................

373

12.13.2 Överväganden avseende vem som ska ha rätt

 

 

till förmånen ..........................................................

377

12.13.3 Överväganden avseende antalet dagar ..................

379

12.13.4

Närmare om förmånsvillkoren .............................

382

12.13.5 Överväganden avseende alternativa sätt att

 

 

konstruera förmånen .............................................

388

12.13.6 Överväganden avseende namnet på förmånen.....

389

12.13.7 Alternativ till att inrätta en icke-behovsprövad

 

 

graviditetspenning .................................................

389

12.14Ändringar i föräldraledighetslagen med anledning av införandet av den icke-behovsprövade

graviditetspenningen.............................................................

392

12.15 Vissa följdändringar behöver göras......................................

394

13

Innehåll

SOU 2023:23

12.16

Förtydligande av att graviditetspenning inte utges

 

 

under semester......................................................................

397

12.17

Föräldraledighetslagen bör förtydligas ...............................

398

12.18

Förtydliganden och förslag avseende perioder i FLL.........

400

 

12.18.1 En ledighetsperiod ska inte anses vara uppdelad

 

 

för att ledighet enligt 4 § fjärde stycket FLL

 

 

infaller inom dess ram............................................

402

12.19

Det behövs ingen ytterligare reglering om anpassning

 

 

av arbetet för gravida ............................................................

404

12.20

Krav på anmälningstid för behov av omplacering vid

 

 

risk slopas..............................................................................

405

12.21

Anställningen och ledighetsperiodens längd avgör hur

 

 

brett inom verksamheten som möjligheterna till

 

 

omplacering ska prövas ........................................................

407

12.22

Villkor under utredningstiden .............................................

409

12.23

Förtydligad möjlighet till omplacering på deltid ................

410

12.24

Omplaceringen ska vara lämplig..........................................

414

12.25

Kvinnan har ett svagt skydd om det inte finns

 

 

tillräckliga uppgifter i ärendet som visar att

 

 

omplaceringsmöjligheterna är uttömda ..............................

418

12.26

Lagreglering om att möjligheten till omplacering ska

 

 

prövas minst varannan månad..............................................

420

12.27

Ordet omplacering i FLL behöver inte ändras ...................

421

12.28

Skyddsombud och/eller fackliga förtroendemän bör

 

 

arbeta mer aktivt med frågor kring omplacering av gravida...

422

12.29

Det behövs mer information om i vilken utsträckning

 

 

omplaceringar görs i dag ......................................................

423

12.30

Kännedomen om risker i arbetsmiljön för gravida

 

 

behöver förbättras ................................................................

425

12.31

Studerande ska ges möjlighet att få ersättning när studier

 

 

inte kan genomföras på grund av exponering för risker ......

428

14

SOU 2023:23

Innehåll

12.32

Arbetsmiljöverket ska arbeta mer aktivt med frågor

 

 

som rör gravidas arbetsmiljö ................................................

432

12.33

Försäkringskassan bör utveckla stödet för handläggarna

 

 

i graviditetspenningärenden samt utveckla

 

 

ansökningsprocessen ............................................................

434

12.34Uppdrag att undersöka förutsättningarna för försöksverksamhet med trepartssamtal enligt norsk

modell ....................................................................................

436

12.35 Förbättrad information riktad till tidsbegränsat

 

anställda och arbetsgivare .....................................................

436

12.36Tid med graviditetspenning och icke-behovsprövad graviditetspenning ska vara överhoppningsbar tid i

 

arbetslöshetsförsäkringen.....................................................

438

 

12.36.1

Något om arbetsvillkoret ......................................

439

 

12.36.2

Hur utredningens förslag förhåller sig till

 

 

 

förslagen i betänkandet Ett nytt regelverk för

 

 

 

arbetslöshetsförsäkringen.........................................

440

12.37 Flerbarnstillägget för barn nummer två ska tas bort..............

441

12.38 Förslagen bör följas upp .......................................................

443

13

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser ................

445

13.1

Ikraftträdande .......................................................................

446

13.2

Övergångsbestämmelser.......................................................

446

 

13.2.1

Äldre föreskrifter om graviditetspenning ska

 

 

 

gälla för tid före ikraftträdandet ...........................

446

 

13.2.2

Utlåtande från arbetsgivare och

 

 

 

uppgiftsskyldighet för arbetsgivare ......................

446

 

13.2.3

Förlängd förmånstid för graviditetspenningen....

447

 

13.2.4

Införande av en ny graviditetsförmån:

 

 

 

icke-behovsprövad graviditetspenning.................

448

 

13.2.5

Sjukpenning till gravida.........................................

449

 

13.2.6

Ändringar i föräldraledighetslagen (1995:584)....

449

 

13.2.7

Ändringar avseende gravida studenter med

 

 

 

risker i studiemiljön...............................................

449

 

13.2.8

Ändring i semesterlagen (1977:480) ....................

449

15

Innehåll

SOU 2023:23

13.2.9Ändringar i lagen (1997:238)

 

om arbetslöshetsförsäkring ..................................

450

13.2.10

Övriga följdändringar ...........................................

450

14 Konsekvenser av förslagen ........................................

451

14.1 Ekonomiska konsekvenser för staten .................................

451

14.1.1

Graviditetspenning................................................

451

14.1.2

Sjukpenning ...........................................................

458

14.1.3

Föräldrapenningen ................................................

461

14.1.4

Barnbidraget ..........................................................

463

14.1.5

Försäkringskassan .................................................

464

14.1.6

Arbetsmiljöverket .................................................

468

14.1.7

Andra berörda statliga myndigheter ....................

468

14.1.8

De allmänna förvaltningsdomstolarna .................

469

14.1.9

Sammantagna utgifter och finansiering ...............

470

14.2 Konsekvenser för jämställdheten och integration..............

470

14.2.1Jämställdhetspolitiska mål och effekter av

förslagen ................................................................

470

14.2.2Mål för integrationspolitiken och effekter av

 

 

förslagen ................................................................

475

14.3

Konsekvenser för kommuner och regioner ........................

476

 

14.3.1 Regioners ansvar för hälso- och sjukvården ........

476

 

14.3.2 Ekonomiska konsekvenser för kommuner..........

477

 

14.3.3 Administrativa konsekvenser för kommuner......

477

 

14.3.4

Den kommunala självstyrelsen.............................

478

14.4

Konsekvenser för enskilda ...................................................

478

 

14.4.1

Konsekvenser för gravida .....................................

478

 

14.4.2

Konsekvenser för barnfamiljer .............................

480

14.5

Förslagens övriga konsekvenser ..........................................

483

 

14.5.1 Förslagens konsekvenser för sysselsättning ........

483

 

14.5.2 Företag och små företag .......................................

485

14.5.3Konsekvenser för den personliga

 

integriteteten och sekretess ..................................

488

14.5.4

EU-rätt och internationella åtaganden ................

492

14.5.5

Övriga effekter ......................................................

493

16

SOU 2023:23Innehåll

15

Författningskommentar ............................................

495

15.1

Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken ......

495

15.2

Förslaget till lag om ändring i föräldraledighetslagen

 

 

(1995:584) .............................................................................

510

15.3

Förslaget till lag om ändring i semesterlagen (1977:480)...

515

15.4

Förslagen till ändringar i bestämmelserna om studiestöd ....

515

 

15.4.1 Förslaget till lag om ändring i studiestödslagen

 

 

(1999:1395) ............................................................

515

 

15.4.2 Förslaget till förordning om ändring i

 

 

studiestödsförordningen (2000:655)....................

516

 

15.4.3 Förslaget till lag om ändring i lagen

 

 

(2017:527) om studiestartsstöd ............................

520

 

15.4.4 Förslaget till förordning om ändring i

 

förordningen (2017:532) om studiestartsstöd..... 521

 

15.4.5 Förslaget till lag om ändring i lagen

 

 

(2022:856) om omställningsstudiestöd ................

522

 

15.4.6 Förslag till förordning om ändring i

 

 

förordningen (2022:857) om

 

 

omställningsstudiestöd..........................................

522

15.5

Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:238) om

 

 

arbetslöshetsförsäkring.........................................................

523

15.6

Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:981) om

 

 

fördelning av socialavgifter...................................................

524

15.7

Förslaget till förordning om ändring i förordningen

 

 

(1982:366) om utbetalning av dagersättningar från

 

 

Försäkringskassan .................................................................

525

15.8

Förslaget till förordning om ändring i förordningen

 

 

(2022:857) om omställningsstudiestöd ...............................

525

15.9

Förslaget till förordning om ändring i förordningen

 

 

(1998:562) med vissa bemyndiganden för

 

 

Försäkringskassan .................................................................

526

Särskilt yttrande ..............................................................

527

17

Innehåll

 

SOU 2023:23

Källor och litteratur ..........................................................

533

Bilagor

 

 

Bilaga 1

Kommittédirektiv 2021:94...........................................

551

Bilaga 2

Kommittédirektiv 2022:03...........................................

561

18

Sammanfattning

Utredningens uppdrag

Utredaren har fått i uppdrag att göra en översyn av socialförsäk- ringsskyddet för gravida. Syftet med översynen har varit att moder- nisera socialförsäkringsskyddet för gravida, framför allt regelverket om graviditetspenning, så att det i högre utsträckning än i dag fungerar ändamålsenligt för gravida arbetstagare och egenföretagare. I direktivet framgår att försäkringsskyddet för personer som har nedsatt arbetsförmåga på grund av graviditet ska vara likvärdigt med skyddet för personer som har nedsatt arbetsförmåga på grund av t.ex. sjukdom. Vidare ska grunderna för rätt till graviditetspenning upp- dateras utifrån aktuell forskning, och förmånsperioden samt ersätt- ningsnivån ska ses över. För- och nackdelar med en mer generellt utformad graviditetspenning under graviditetens senare del ska analy- seras. Utgångspunkten har varit att inkomstbortfallsprincipen ska gälla.

Utredningen har haft en expert- och sakkunniggrupp samt en parla- mentarisk referensgrupp som har bistått utredningen i dess arbete.

Socialförsäkringsskyddet för gravida

Förmåner

De socialförsäkringsförmåner som primärt är aktuella under gravi- ditet är graviditetspenning, sjukpenning och föräldrapenning. Gravi- ditetspenningen och sjukpenningen är arbetsbaserade förmåner medan föräldrapenningen är både arbetsbaserad och bosättnings- baserad. Dessa förmåner regleras i socialförsäkringsbalken. Rätt till ledighet för föräldrar och gravida arbetstagare regleras i föräldra- ledighetslagen (1995:584).

19

Sammanfattning

SOU 2023:23

Graviditetspenning kan utgå till arbetstagare och egenföretagare vid risker i arbetsmiljön samt vid nedsatt arbetsförmåga i fysiskt på- frestande arbete. Graviditetspenning vid risker i arbetsmiljön gäller från och med den dag den gravida blir förbjuden att arbeta på grund risker i arbetsmiljön. Graviditetspenning vid fysiskt ansträngande arbete kan utgå från och med den sextionde dagen innan beräknad förlossning. För båda förmånerna gäller att de utgår som längst till och med den elfte dagen innan den beräknade förlossningen.

En gravid kan beviljas sjukpenning om hon har en arbetsförmåge- nedsättning som bedöms bero på sjukdom. Föräldrapenning kan nyttjas från och med den sextionde dagen innan beräknad förlossning om den gravida avstår från arbete.

Samtliga förmåner handläggs av Försäkringskassan. Graviditets- penning har historiskt varit en förmån inom vilken utgiftsnivåerna har varit stabila. Covid-19 gav dock upphov till kraftigt förhöjda ut- gifter för graviditetspenning under 2021 och 2022. Utgifterna inom graviditetspenningen låg 2022 på cirka 1,2 miljarder kronor. För 2023 och närmast följande år beräknar Försäkringskassan att utgif- terna kommer att ligga på ungefär 650–700 miljoner kronor årligen.1

Gravidas nyttjande av socialförsäkringsförmåner

Det är ovanligt att inte vara ledig från arbetet i slutet av graviditeten och nästan 81 procent av de kvinnor som födde barn under 2019 nytt- jade någon socialförsäkringsförmån under graviditetens sista 60 dagar. Var femte gravid kvinna beviljades graviditetspenning någon gång under graviditeten varav nästan 12 procent på grund av risker i arbets- miljön. Nästan 29 procent var sjukskrivna med sjukpenning någon gång under graviditeten, och av dem hade drygt 8 procent påbörjat sin sjukskrivning innan de blev gravida. Av de kvinnor som var sjuk- skrivna under graviditeten påbörjade 21 procent en period med gravi- ditetspenning efter sjukskrivningen, varav 56 procent dagen efter att deras sjukskrivning var slut.

Nästan 66 procent av de kvinnor som födde barn under 2019 nyttjade föräldrapenning någon gång under graviditeten. Av dem var det 40 procent som kombinerade föräldrapenning med sjuk- eller graviditetspenning under graviditeten. Gravida som beviljas sjuk-

1Försäkringskassan, Utgiftsprognos för budgetåren 2023–2026 (februari 2023), s. 122.

20

SOU 2023:23

Sammanfattning

eller graviditetspenning tar ut betydligt färre nettodagar med för- äldrapenning jämfört med de som bara nyttjar föräldrapenning.

Gravidas inkomster sjunker under graviditeten, men olika snabbt och olika mycket i olika grupper. Kvinnor som beviljas ersättning hade i genomsnitt lägre inkomster under hela graviditeten jämfört med de som arbetade eller tog ut semester men inte nyttjade någon ersättning. Deras inkomster sjönk under graviditetens sista två till tre månader medan inkomsterna bland de som inte nyttjar någon ersättning sjönk först under graviditetens sista månad. Utredningens beräkningar visar att nästan 88 procent av de gravida antingen nyttjar föräldrapenning, graviditetspenning eller sjukpenning alternativt har en inkomstförlust på minst 25 procent månaden innan förlossningen Bland de resterande återfinns bland annat de kvinnor som tar ut semester i slutet av graviditeten och många av de som är lediga utan ersättning under sista dagarna eller veckorna innan förlossningen.

Graviditetspenning och även sjukpenning beviljas i högre ut- sträckning till gravida inom vissa yrkesgrupper. Bland de som be- viljas graviditetspenning är gravida inom yrken som kräver fördjupad högskolekompetens inom hälso- och sjukvård, omsorgsyrken, för- säljningsyrken, byggverksamhet och maskinell tillverkning och yrken med kortare utbildning eller introduktion överrepresenterade. Kvinnor inom omsorgsyrken är överrepresenterade även bland de som beviljas sjukpenning medan nyttjandet av föräldrapenning är mer jämnt fördelat mellan olika yrken.

Svårigheter i gravidas socialförsäkringsskydd i dag

Kvinnor förvärvsarbetar i hög utsträckning. Därför är det viktigt att socialförsäkringsförmånerna omhändertar arbetsförmågenedsättning vid graviditet. Att socialförsäkringsskyddet vid graviditet är likvärdigt skyddet vid sjukdom är inte minst viktigt ur jämställdhetssynpunkt.

Sjukpenning utgår för arbetsförmågenedsättning orsakad av sjuk- dom. Det finns ingen definition av sjukdom men socialvårdskom- mitténs uttalande från 1944 har blivit vägledande.2 I detta undantas besvär relaterade till graviditet eftersom dessa beskrivs som en del av det naturliga livsförloppet. Det innebär att gravida kan ha svårare än

2SOU 1944:15, s. 162.

21

Sammanfattning

SOU 2023:23

andra att bli sjukskrivna och beviljas sjukpenning för sin nedsatta arbetsförmåga.

Taket vid beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten i graviditetspenningen är lägre än i sjukpenningen. Det innebär att det kan vara ekonomiskt mer lönsamt för en gravid att söka sjuk- penning för sin arbetsförmågenedsättning. Detta samtidigt som det kan vara svårare för dem att beviljas förmånen.

Graviditetspenning utgår inte för de tio sista dagarna före be- räknad förlossning. Detta eftersom man vid införandet tänkte sig att de flesta kvinnor skulle behöva vara lediga då. De gravida hänvisades till att i stället använda föräldrapenning under dessa dagar. Det inne- bär att graviditetspenningen brister i försäkringsmässighet. Den gravida som inte får eller kan arbeta på grund av risker i arbetsmiljön eller nedsatt arbetsförmåga i fysiskt ansträngande arbete får i prak- tiken inte någon särskild inkomstbortfallskompensation för dessa sista dagar av graviditeten.

Under de sista dagarna av graviditeten behöver de flesta gravida vila. Den förmån som kvinnan då kan använda är föräldrapenningen. Föräldrapenningen är en förmån som primärt är tänkt att användas för att underlätta för föräldrar att kombinera arbetsliv och familjeliv. Föräldrapenningens konstruktion medför att nyttjande av dagar under graviditet ger sämre möjlighet att kombinera arbetsliv och familjeliv när barnet är fött. På grund av förmånens konstruktion kan gravida pressa sig hårdare än nödvändigt för att spara föräldra- penningdagar till när barnet är fött. Representanter för vårdprofes- sioner som möter gravida har påtalat att de sett dessa tendenser. Detta samtidigt som det finns mycket som tyder på att en period av vila innan förlossningen kan ha positiva effekter för den gravida och kan underlätta förlossningen.

Den gravida har ett utbyggt skydd för sitt arbete, i form av rätten till omplacering enligt föräldraledighetslagen. När en arbetsgivare får kännedom om att en arbetstagare är gravid ska arbetsgivaren göra en riskbedömning av arbetsmiljön. Om arbetsgivaren identifierar risker som inte kan undanröjas ska hen undersöka om den gravida kan om- placeras till annat arbete inom verksamheten. Om någon omplace- ring inte kan ordnas ska kvinnan ges ledighet och hon kan ansöka om graviditetspenning. Gravida kvinnor har även rätt till ompla- cering vid nedsatt arbetsförmåga i ett fysiskt ansträngande arbete. För att graviditetspenning ska kunna beviljas ska möjligheterna till

22

SOU 2023:23

Sammanfattning

omplacering vara uttömda. Sedan tidigare har det i flera granskningar påtalats att arbetsgivarutlåtandena i dessa frågor är informations- fattiga och att Försäkringskassan i praktiken inte utreder frågan om omplacering. Arbetstagarorganisationer och arbetsgivarorganisatio- ner har olika bilder av i vilken utsträckning omplaceringar kommer till stånd och hur de fungerar.

Uppgifter till utredningen pekar på att arbetsgivares kännedom om risker kan förbättras. För studerande gäller att de saknar rätt till graviditetspenning vid risker i studiemiljön, t.ex. vid praktik.

Utredningens överväganden och förslag

Tillägg i sjukpenningregelverket i syfte att minska risken för diskriminering av gravida

Gravida kan ha sämre möjlighet att beviljas sjukpenning än andra för- säkrade. I syfte att minska risken för att gravida diskrimineras vid rätten till sjukpenning föreslår utredningen att det i sjukpenningregel- verket ska förtydligas att en gravid inte ska anses vara frisk om en icke- gravid hade ansetts vara sjuk med motsvarande symtom och arbete.

Höjt tak vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst i graviditetspenningen

Taket vid beräkning av den sjukpenninggrundande inkomsten i gra- viditetspenningen ligger på 7,5 prisbasbelopp. Utredningen föreslår att taket ska höjas till samma nivå som inom sjukpenningen, 10 pris- basbelopp. På så sätt ges kvinnor med högre inkomster ett bättre socialförsäkringsskydd inom graviditetspenningen. Förslaget innebär att försäkringsskyddet vid arbetsförmågenedsättning på grund av graviditet blir mer likvärdigt försäkringsskyddet vid arbetsförmåga nedsatt på grund av sjukdom.

23

Sammanfattning

SOU 2023:23

Alla besvär som orsakas eller förvärras av graviditeten ska beaktas vid bedömningen av arbetsförmågans nedsättning i ett fysiskt påfrestande arbete

Utredningen anser att det saknas skäl att göra skillnad på besvär som sätter ner den gravidas arbetsförmåga i det fysiskt påfrestande arbetet och föreslår därför att även psykiska besvär ska beaktas vid bedöm- ningen av arbetsförmågans nedsättning.

Graviditetspenningens förmånsperiod ska förlängas

Graviditetspenning utgår till och med den elfte dagen innan beräk- nad förlossning. Detta innebär att socialförsäkringsskyddet vid risker i arbetsmiljön eller nedsatt arbetsförmåga på grund av gravi- ditet är sämre än socialförsäkringsskyddet för nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. Utredningen föreslår att förmånsperioden ska förlängas till och med dagen före faktisk förlossning.

En icke-behovsprövad graviditetspenning ska införas

Många kvinnor har behov av vila i slutet av graviditeten. Forskning pekar på att det kan finnas hälsofördelar för kvinnor av en period av vila i slutet av graviditeten. Den förmån som kan användas i slutet av graviditeten är föräldrapenning. Den gravida som använder föräldra- penning har dock färre dagar kvar att nyttja för att vårda barnet när det väl är fött samt att dela jämställt på med en eventuell partner. Utredningen anser att förmåner som avser att möta behov som upp- står under graviditet bör renodlas från förmåner som syftar till att möta behov som uppstått när barnet är fött. Utredningen föreslår att en icke-behovsprövad graviditetspenning ska kunna nyttjas de sista sju kalenderdagarna innan beräknad förlossning och fram till och med dagen före den faktiska förlossningen. Förmånen ska vara arbets- baserad och utgå på sjukpenningnivå om 240-dagarsvillkoret i 12 kap. 35 § socialförsäkringsbalken är uppfyllt. Rätt till ledighet i omfatt- ningarna en fjärdedel, halv, tre fjärdedelar och hel under perioden från och med sju dagar före beräknad förlossning till och med dagen före faktisk förlossning införs i föräldraledighetslagen.

24

SOU 2023:23

Sammanfattning

Utredningen gör även bedömningen att regelverket avseende för- äldrapenning samt föräldraledighetslagen bör ses över i syfte att för- bättra förutsättningarna för ett jämställt uttag av betald och obetald föräldraledighet efter det att barnet har fötts.

Det ska inte i dagsläget införas en rätt till graviditetspenning vid psykiskt påfrestande arbete

Utredningen har utifrån aktuell forskning övervägt om en själv- ständig rätt till graviditetspenning vid psykiskt påfrestande arbete ska införas. Utredningen har funnit att det i dag saknas underlag för de avvägningar som behöver göras i frågan. Arbetsförhållanden som medför psykisk uttröttning och stark psykisk påverkan kan ge rätt till graviditetspenning vid risker i arbetsmiljön.

Samlade överväganden avseende omplacering

Rätten till omplacering är ett skydd för kvinnans arbete under gravi- diteten. Bilden av hur det fungerar med omplaceringar är dock splitt- rad och mer underlag behövs. Utredningen föreslår därför att Jäm- ställdhetsmyndigheten ges i uppdrag att bland annat undersöka i vilken utsträckning omplaceringar kommer till stånd och hur de som kommer till stånd fungerar.

Om en omplacering inte är möjlig kan den gravida ansöka om graviditetspenning. För att Försäkringskassan ska kunna pröva rätten till graviditetspenning krävs att det har gjorts sannolikt i ären- det att omplacering inte är möjlig. Enligt utredningen utreder För- säkringskassan inte denna fråga tillräckligt i dag. Det finns även brister i det underlag som arbetsgivare inkommer med i frågan, och allt för ofta inkommer inget utlåtande från arbetsgivaren. Utred- ningen föreslår därför att arbetsgivaren ska bli skyldig att inkomma med sådan information som behövs i graviditetspenningärendet och att Försäkringskassan ska kontakta arbetsgivaren direkt i stället för att, som i dag, be kvinnan inkomma med arbetsgivarens utlåtande. Utredningen föreslår även att Försäkringskassan ska arbeta mer aktivt med dessa frågor.

Om arbetsgivaren bedömer att en omplacering inte kan komma till stånd kan hen ge den gravida rätt till ledighet utan lön. Detta innebär

25

Sammanfattning

SOU 2023:23

att den gravida riskerar att hamna i en svår situation om Försäkrings- kassan gör bedömningen att graviditetspenning inte kan beviljas efter- som det inte är visat att omplacering inte är möjlig. Utredningen anser att det är en brist att föräldraledighetslagen och socialförsäkrings- balken inte är tydligare kopplade i detta avseende. Det saknas underlag avseende hur det förhåller sig i dessa frågor i dag. Om den översyn som Jämställdhetsmyndigheten ska göra av bl.a. hur omplacerings- rätten fungerar visar att arbetsgivare medger rätt till ledighet utan lön för en kvinna på ett sådant sätt att hon inte kan erhålla skälig ersätt- ning anser utredningen att åtgärder behöver vidtas i frågan.

Utredningen bedömer att omplacering på deltid bör kunna bli vanligare och lämnar i detta syfte förslag om ett förtydligande om att omplacering kan ske på hel- respektive deltid. Utredningen före- slår även ett förtydligande av att omplaceringsmöjligheterna ska prövas varannan månad.

Regeringsuppdrag kring risker i arbetsmiljön

Det finns, enligt uppgift från bland annat Arbetsmiljöverket, brister i arbetsgivares kännedom om risker i arbetsmiljön för gravida. Ut- redningen föreslår att Arbetsmiljöverket ges i uppdrag att granska arbetsgivares kännedom om risker i arbetsmiljön för gravida och vid behov föreslå åtgärder för att förbättra denna kännedom. Myndig- heten ska även i högre grad bistå arbetsgivare i frågor kring riskbe- dömningar av gravidas arbetsmiljö. Utredningen föreslår även att Myndigheten för arbetsmiljökunskap ges i uppdrag att samla aktuell forskning om risker i arbetsmiljön för gravida och sprida denna.

Rätt till ledighet med ersättning för studenter vid risker i studiemiljön

Gravida studerande har inte rätt till graviditetspenning vid risker i studiemiljön. Utredningen föreslår att gravida studerande ska ges rätt till ledighet med fortsatt studiestöd vid risker i studiemiljön. I första hand ska dock situationen lösas genom anpassningar och om- placeringar.

26

SOU 2023:23

Sammanfattning

Tillägg gällande arbetslöshetsförsäkringen

Utredningen föreslår att tid med graviditetspenning och icke-be- hovsprövad graviditetspenning ska räknas som överhoppningsbar tid vid fastställande av ramtid i arbetslöshetsförsäkringen. Vidare ska graviditetspenning och icke-behovsprövad graviditetspenning kunna räknas in i den arbetssökandes normalarbetstid.

Slopande av flerbarnstillägget för andra barnet

Utredningen föreslår att flerbarnstillägget för andra barnet inom barnbidraget tas bort och att medlen används till att finansiera för- slagen i betänkandet. Tidigare utredningar och granskningar har visat att flerbarnstillägget för andra barnet är ett kostsamt och ineffektivt sätt att förbättra barnfamiljernas ekonomiska levnadsstandard.

Ikraftträdande

Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.

Konsekvenser

Utredningens förslag bedöms innebära förbättringar för gravida arbetstagare. Arbetsförmågenedsättning på grund av graviditet får ett mer likartat socialförsäkringsskydd som arbetsförmågenedsättning på grund av sjukdom. Risken för diskriminering i sjukpenningen bedöms minska. Inkomstbortfallsprincipen stärks och förmånsperioden för- längs inom graviditetspenningen. Det ökar försäkringsmässigheten i graviditetspenningen. Förslagen innebär ett större fokus på ompla- cering och det kan bidra till att stärka den gravidas rätt till arbete under graviditeten. Den icke-behovsprövade graviditetspenningen innebär att gravida inte på samma sätt som i dag behöver ställas inför valet att nyttja föräldrapenningdagar för vila inför förlossningen eller att spara dessa dagar för framtida samvaro med barnet.

Utredningens förslag om att arbetsgivare ska inkomma med underlag i frågan om omplacering i ett ärende om graviditetspenning och ompröva omplaceringsmöjligheterna varannan månad innebär

27

Sammanfattning

SOU 2023:23

till stor del förtydliganden av det som redan i dag gäller för arbets- givare. Den utökade administrativa bördan bedöms därför som låg och kan ytterligare minskas genom Försäkringskassan i högre ut- sträckning möjliggör digitala intyg. Utredningens förslag om slopat flerbarnstillägg för andra barnet påverkar barnfamiljer. Utredningens övriga förslag tillsammans med att flerbarnstillägget för andra barnet tas bort beräknas göra att medianen av den disponibla inkomsten per konsumtionsenhet minskar med 462 kronor per år för barnfamiljer. Det motsvarar en minskning med 0,15 procent. Sammantaget be- dömer utredningen att utredningens förslag ger en bättre kompen- sation för gravida kvinnor samtidigt som påverkan på barnhushållens disponibla inkomster per konsumtionsenhet är mycket liten.

Förslagens bedöms innebära besparingar för staten eftersom be- sparingen som uppstår vid slopandet av flerbarnstillägget för andra barnet är större än kostnaderna för övriga förslag i betänkandet.

28

Summary

The Inquiry’s remit

The Inquiry Chair has been instructed to review the social insurance coverage for pregnant women. The aim of the review is to modernise social insurance coverage for pregnant women, primarily the regula- tory framework for pregnancy benefit, to make it more expedient for pregnant workers and sole traders than is currently the case. The terms of reference state that the insurance protection for people with reduced working capacity due to pregnancy should be equiva- lent to the protection for people with reduced working capacity due to illness, etc. Moreover, the grounds for the right to pregnancy be- nefit should be updated based on current research, and the benefit period and compensation level reviewed. The advantages and disad- vantages of a more generally formulated pregnancy benefit during later stages of pregnancy should be analysed. The starting point has been that the loss of income principle should apply.

A group of experts and a parliamentary reference group have sup- ported the Inquiry’s work.

Social insurance coverage for pregnant women

Benefits

The social insurance benefits that primarily apply during pregnancy are pregnancy benefit, sickness benefit and parental benefit. Preg- nancy benefit and sickness benefit are work-based benefits, whereas parental benefit is both work-based and residence-based. These bene- fits are regulated under the Social Insurance Code. Parents’ and preg- nant workers’ right to leave is regulated under the Parental Leave Act (1995:584).

29

Summary

SOU 2023:23

Pregnancy benefit can be paid to workers and sole traders in case of work environment risks and reduced working capacity in physi- cally demanding work. Pregnancy benefit in the event of work envi- ronment risks applies starting on the day that the pregnant woman is ordered not to work due to work environment risks. Pregnancy benefit in case of physically demanding work can be paid starting on the sixtieth day before the estimated date of childbirth. Neither be- nefit can be paid after the eleventh day before the estimated date of childbirth.

A pregnant woman can be granted sickness benefit if she has a reduced working capacity that has been deemed to be due to illness. Parental benefit can be received starting on the sixtieth day before the estimated date of childbirth if the pregnant woman refrains from working.

The Swedish Social Insurance Agency processes all benefits. Historically, expenditure levels for pregnancy benefit have been stable. However, COVID-19 resulted in significantly higher pregnancy be- nefit expenditures in 2021 and 2022. Pregnancy benefit expenditures in 2022 totalled approximately SEK 1.2 billion. In 2023 and the coming years, the Swedish Social Insurance Agency estimates that these expen- ditures will amount to approximately SEK 650–700 million annually.1

Receipt of social insurance benefits by pregnant women

It is unusual to work during the final stages of pregnancy, and almost 81 per cent of women who gave birth in 2019 received some form of social insurance benefit during the final 60 days of pregnancy. One in five pregnant women was granted pregnancy benefit at some point during pregnancy, and almost 12 per cent of those women were granted pregnancy benefit due to work environment risks. Almost 29 per cent were on sick leave receiving sickness benefit at some point during their pregnancy, of whom just over 8 per cent went on sick leave prior to becoming pregnant. Of the women on sick leave during pregnancy, 21 per cent began a pregnancy benefit period after their sick leave, of whom 56 per cent began their pregnancy benefit period the day after their sick leave ended.

1Swedish Social Insurance Agency, Utgiftsprognos för budgetåren 2023–2026 [Expenditure forecast for fiscal years 2023–2026](February 2023), p. 122.

30

SOU 2023:23

Summary

Almost 66 per cent of the women who gave birth in 2019 received parental benefit at some point during pregnancy. Of those, 40 per cent combined parental benefit with sickness or pregnancy benefit during pregnancy. Pregnant women who are granted sickness or pregnancy benefit claim significantly fewer net days of parental benefit in com- parison with those who claim parental benefit only.

Pregnant women’s incomes decrease during pregnancy, but at varying rates and to a varying extent among different groups. Women who were granted compensation had a lower average income through- out the pregnancy in comparison with those who worked or took holiday leave but did not receive any compensation. Their incomes decreased during the final two to three months of pregnancy, whereas incomes among those who did not receive any compensation did not decrease until the final month of pregnancy. The Inquiry’s calcula- tions show that almost 88 per cent of pregnant women use parental, pregnancy or sickness benefit or have a loss of income of at least 25 per cent during the final stage of pregnancy. The remaining group includes women who take holiday leave at the end of pregnancy and many of those on leave without compensation during the final days or weeks before childbirth.

Pregnancy benefit and sickness benefit are granted to a greater extent to pregnant women in certain professions. Those granted preg- nancy benefit include a disproportionately large percentage of preg- nant women in professions that demand advanced post-secondary studies in health and medical care, caring professions, construction, machine production and professions requiring short training or introduction programmes. There is also a disproportionately high per- centage of women in caring professions among those granted sickness benefit, whereas parental benefit is more equally distributed among various professions.

Difficulties pregnant women encounter in social insurance coverage

Women are to a large extent gainfully employed. It is therefore im- portant that social insurance benefits cover reduced working capacity during pregnancy. Social insurance coverage during pregnancy should be equal to coverage during illness, not least from a gender equality perspective.

31

Summary

SOU 2023:23

Sickness benefit is paid for reduced working capacity due to illness. There is no legislative definition of illness, but the 1944 Social Care Committee inquiry report has served as guidance.2 Health problems related to pregnancy are excluded from that report because they were considered part of the natural course of life. Consequently, pregnant women may have greater difficulty taking sick leave and being granted sickness benefit for reduced working capacity.

When calculating sickness benefit qualifying income, the limit is lower for pregnancy benefit than for sickness benefit. It is therefore more financially advantageous for pregnant women to apply for sick- ness benefit for their reduced working capacity. At the same time, it may be more difficult for them to be granted the benefit.

Pregnancy benefit is not paid for the final ten days before the estimated date of childbirth. When it was introduced, the thinking was that most women would need to be on leave during that time. There- fore, pregnant women were told to use parental benefit for those days. As a result, the pregnancy benefit provides inadequate insurance cover- age. Pregnant women who are not allowed to or cannot work due to work environment risks or reduced working capacity in physically demanding work do not, in effect, receive any special compensation for loss of income during the final days of pregnancy.

Most pregnant women need to rest during that time. The benefit available to them is parental benefit. Parental benefit is primarily in- tended to make it easier for parents to combine working life and family life. Due to the way the parental benefit system is set up, taking parental leave during pregnancy makes it more difficult to combine working life with family life after the child is born. As a result, pregnant women may push themselves harder than necessary to save parental benefit days until after the child is born. Care pro- fessionals who meet pregnant women have stated that they have seen these tendencies. At the same time, there is a strong indication that a period of rest prior to childbirth can have positive effects on preg- nant women and facilitate childbirth.

Pregnant women have expanded employment protection in the form of the right to transfer to other duties under the Parental Leave Act.

When employers learn that a worker is pregnant, they must carry out a work environment risk assessment. If the employer identifies

2SOU 1944:15, s. 162.

32

SOU 2023:23

Summary

risks that cannot be mitigated, they must investigate whether the pregnant women can be transferred to other duties within the orga- nisation. If a transfer to other duties cannot be arranged, the woman must be granted leave and she can apply for pregnancy benefit. Preg- nant women are also entitled to a transfer to other duties in the event of decreased working capacity in physically demanding work. For pregnancy benefit to be granted, all possibilities of transfer to other duties must be exhausted. Several studies have indicated that em- ployer statements in these cases are lacking in information and that, in practice, the Swedish Social Insurance Agency does not investigate cases concerning a transfer to other duties. Employee organisations and employer organisations have differing views on the extent to which transfers to other duties come about and how they work.

Information received by the Inquiry indicates that employers’ awareness of risks can be improved. Students lack the right to preg- nancy benefit in case of study environment risks, e.g. during intern- ships.

The Inquiry’s deliberations and proposals

Amendments to the sickness benefit regulatory framework aimed at reducing the risk of discrimination against pregnant women

Pregnant women may be less likely to be granted sickness benefit than other insured people. With the aim of reducing the risk of dis- crimination against pregnant women as regards the right to sickness benefit, the Inquiry proposes that the sickness benefit regulatory framework be amended so that pregnant women are not to be consi- dered healthy if a person with equivalent symptoms and work who is not pregnant would be considered sick.

Higher ceiling for calculation of sickness benefit qualifying income in pregnancy benefit

The ceiling for calculating the sickness benefit qualifying income in the pregnancy benefit is 7.5 price base amounts. The Inquiry pro- poses increasing the ceiling to the same level as that of sickness benefit

33

Summary

SOU 2023:23

10 price base amounts. This would give women with higher incomes better social insurance coverage within the pregnancy benefit. The proposal would make insurance coverage in the event of reduced wor- king capacity due to pregnancy more equivalent to the coverage in the event of reduced working capacity due to sickness.

All health problems caused or exacerbated by pregnancy should be considered when reduced working capacity in physically demanding work

The Inquiry finds that grounds are lacking to differentiate health pro- blems that reduce a pregnant woman’s working capacity in physically demanding work, and therefore proposes that mental health problems also be considered when assessing reduced working capacity.

Extended pregnancy benefit period

Pregnancy benefit is paid until the eleventh day before the estimated date of childbirth. This means that social insurance coverage in the event of work environment risks or reduced working capacity due to pregnancy is lower than social insurance coverage for reduced work- ing capacity due to sickness. The Inquiry proposes that the benefit period be extended to the day before the actual childbirth.

Introduction of pregnancy benefit without assessment of needs

Many women need to rest during the final stage of pregnancy. Research shows that women many enjoy health benefits from a period of rest during the final stage of pregnancy. The benefit that is available during the final stage of pregnancy is parental benefit. However, pregnant women who use parental benefit have fewer days remaining to care for the child after its birth and to share equally if they have a partner. The Inquiry considers that a distinction should be made between benefits intended to meet needs arising during pregnancy and benefits aimed at meeting needs arising after the child is born. The Inquiry proposes that it be possible to claim pregnancy benefit without an assessment of needs, starting from seven calendar

34

SOU 2023:23

Summary

days before the estimated date of childbirth until the day before the actual childbirth. The benefit should be work-based and paid at sick- ness benefit level if the 240-day condition under Chapter 12, Section 35 of the Social Insurance Code is satisfied. The right to 25 per cent, 50 per cent, 75 per cent and 100 per cent leave should be introduced in the Parental Leave Act (1995:584) for the period start- ing seven days before the calculated date of childbirth until the day before the actual childbirth.

The Inquiry has also assessed that the regulatory framework for parental benefit and the Parental Leave Act should be reviewed with the aim of creating a more equal claim to paid and unpaid parental leave after the child is born.

A right to pregnancy benefit in case of mentally demanding work should not be introduced at this point in time

Based on current research, the Inquiry has considered whether a sepa- rate right to pregnancy benefit in case of mentally demanding work should be introduced. The Inquiry finds that, at present, there is insufficient material for the considerations needed for this question. Working conditions that cause mental fatigue and have a significant mental impact can confer entitlement to pregnancy benefit in the event of work environment risks.

Overall considerations concerning a transfer to other duties

The right to a transfer to other duties is protection for the woman’s work during pregnancy. However, the way transfers work in practice is a subject of contention, and more material is needed to form an opinion. The Inquiry therefore proposes that the Swedish Gender Equality Agency be tasked with investigating the extent to which trans- fers take place and the way in which such transfers take place.

If a transfer to other duties in not possible, the pregnant woman can claim pregnancy benefit. For the Swedish Social Insurance Agen- cy to be able to examine the right to pregnancy benefit, it must be plausibly demonstrated that a transfer to other duties is not possible. According to the Inquiry, the Swedish Social Insurance Agency does not currently adequately investigate this issue. There are also short-

35

Summary

SOU 2023:23

comings in the material that employers provide on this issue, and it is all too often the case that no statement is provided by the employer. The Inquiry therefore proposes that the employer be obligated to provide the information that is necessary in the pregnancy benefit case and that the Swedish Social Insurance Agency contact the employer directly instead of asking the woman to provide the employer’s statement, as is currently the case. The Inquiry also proposes that the Swedish Social Insurance Agency work more actively on these issues.

If the employer determines that a transfer to other duties cannot take place, they can grant the pregnant woman the right to leave without pay. This could put the pregnant woman in a difficult situation if the Swedish Social Insurance Agency determines that pregnancy benefit cannot be granted because it has not been demon- strated that a transfer to other duties is not possible. The Inquiry considers the lack of a clearer link between the Parental Leave Act and the Social Insurance Code to be a shortcoming. Information explaining why this is the case is currently lacking. If, in its review of how the right to a transfer to other duties works in practice, the Swedish Gender Equality Agency determines that employers grant women the right to leave without pay in a way that they cannot receive reasonable compensation, the Inquiry considers that measures are needed to address this.

The Inquiry has assessed that transfers to other part-time duties should be commonplace, and with this aim proposes a clarification that transfers can take place for both full-time and part-time work. The Inquiry also proposes a clarification that the possibilities of a transfer to other duties should be reviewed every other month.

Government mandate concerning work environment risks

Information from sources such as the Swedish Work Environment Authority indicates a lack of employer awareness of work environ- ment risks for pregnant women. The Inquiry proposes that the Authority be mandated to review employers’ awareness of work environment risks for pregnant women and propose any necessary measures to improve this awareness. The Authority should also pro- vide greater support to employers as regards risk assessments of the work environment of pregnant women. The Inquiry also proposes

36

SOU 2023:23

Summary

that the Swedish Agency for Work Environment Expertise be man- dated to gather current research on work environment risks for preg- nant women and share this research.

Right to leave with compensation for students in case of study environment risks

Pregnant women who are studying do not have the right to preg- nancy benefit in case of study environment risks. The Inquiry pro- poses that pregnant women who are studying be granted the right to leave with continued student finance in case of study environment risks. However, adaptations and transfers to other duties should be prioritised to resolve this situation.

Supplement to applicable unemployment insurance

The Inquiry proposes that period of pregnancy benefit and preg- nancy benefit without assessment of needs should be calculated as disregardable time when determining the framework period of unem- ployment insurance. Moreover, pregnancy benefit and pregnancy benefit without assessment of needs should be attributable to the job- seeker’s normal working time.

Elimination of large-family supplement for second child

The Inquiry proposes that the large-family supplement for the second child in the child allowance be eliminated and that the funds be real- located to finance the proposals in the report. Previous inquiries and investigations have shown that the large-family supplement for the second child is an expensive and ineffective way to improve the financial standard of living of families with children.

Entry into force

It is proposed that the legislative amendments enter into force on 1 July 2025.

37

Summary

SOU 2023:23

Impact

The Inquiry has assessed that its proposals would improve the situa- tion of pregnant workers. Reduced working capacity due to preg- nancy would entitle pregnant women to social insurance coverage more equivalent to that of reduced working capacity due to illness. The Inquiry has determined that the risk of discrimination in granting sickness benefit would decrease. The loss of income prin- ciple would be strengthened and the pregnancy benefit period ex- tended. This would increase the pregnancy benefit insurance cover- age. The proposals entail increased focus on a transfer to other duties and can help strength the pregnant woman’s right to work during pregnancy. Unlike the current situation, the pregnancy benefit with- out assessment of needs would eliminate the need for pregnant women to choose between taking parental leave to rest ahead of childbirth or saving those days for future time together with the child.

The Inquiry’s proposals concerning workers providing informa- tion for decision-making as regards transfers to other duties in preg- nancy benefit cases and reviewing possibilities of transfers to other duties every other month largely entail clarifications of what already applies for employers. The increased administrative burden is there- fore considered low and can be further reduced if the Swedish Social Insurance Agency enables digital certificates to a greater extent. The Inquiry’s proposal to eliminate the large-family supplement for the second child affects families with children. Eliminating the large- family supplement, together with the Inquiry’s other proposals, would entail a decrease of SEK 462 per year of the median disposable income per consumption unit for families with children. This repre- sents a decrease of 0.15 per cent. On the whole, the Inquiry has asses- sed that its proposals provide better compensation for pregnant women while having very little effect on the disposable income per consumption unit of families with children.

The Inquiry’s assessment is that the expenditure cuts for the central government through elimination of the large-family supple- ment for the second child would be greater than the expenses for other proposals in the report.

38

1 Författningsförslag

1.1Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om socialförsäkringsbalken

dels att 6 kap. 6 §, 8 kap. 2 och 3 §§, 9 kap. 1 §, 10 kap. 1–6, 8, 10 och 11 §§, 13 kap. 36 §, 15 kap. 8 §, 24 kap. 3 §, 27 kap. 2 §, 28 kap. 6 §, 46 kap. 18 §, 106 kap. 4, 38 och 39 §§, 110 kap. 16, 31, 49 och 56 §§ samt rubrikerna till 9 kap. och 10 kap. och rubriken närmast före 10 kap. 2 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas tre nya paragrafer, 10 kap. 3 b, 7 b och 7 c §§, och närmast före 10 kap. 3 b § ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

6 kap.

6 §1

Den som arbetar i Sverige är försäkrad för följande förmåner:

Avdelning B Familjeförmåner

 

 

 

1. Graviditetspenning,

1. Graviditetspenning

och

(10 kap.)

icke-behovsprövad

graviditets-

 

penning, (10 kap.)

 

 

2. föräldrapenning på grundnivå eller sjukpenningnivå och till- fällig föräldrapenning, (11–13 kap.)

Avdelning C Förmåner vid sjukdom eller arbetsskada 3. sjukpenning, (24–28 kap.)

4. rehabilitering, rehabiliteringsersättning och bidrag till arbets- hjälpmedel, (29–31 kap.)

5. inkomstrelaterad sjukersättning och inkomstrelaterad aktivitets- ersättning, (33, 34, 36 och 37 kap.)

1 Senaste lydelse 2020:1239.

39

Författningsförslag

SOU 2023:23

6.arbetsskadeersättning, (39–42 kap.)

7.närståendepenning, (47 kap.) Avdelning E Förmåner vid ålderdom

8.inkomstgrundad ålderspension, (55–64 och 69–71 kap.)

8a. inkomstpensionstillägg, (74 a kap.) Avdelning F Förmåner till efterlevande

9.inkomstrelaterad efterlevandepension, (77, 78, 80 och 82–85 kap.)

10.efterlevandeförmåner från arbetsskadeförsäkringen, och (87 och 88 kap.)

11.efterlevandeskydd i form av premiepension. (89–92 kap.)

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

8 kap.

2 §

Familjeförmåner enligt denna avdelning är

– graviditetspenning till den

– graviditetspenning till den

som på grund av graviditet har

som på grund av graviditet har

nedsatt arbetsförmåga eller är för-

nedsatt arbetsförmåga eller är för-

bjuden att utföra sitt förvärvs-

bjuden att utföra sitt förvärvs-

arbete,

arbete samt icke-behovsprövad gra-

 

viditetspenning,

föräldrapenningsförmåner i samband med barns födelse, vid adoption av barn eller i andra situationer när en förälder vårdar barn,

barnbidrag som generellt bidrag för barn,

underhållsstöd till ett barn vars föräldrar inte bor tillsammans, och

särskilda familjeförmåner vid vissa fall av adoption eller när ett barn lider av sjukdom eller har funktionshinder.

3 §

I detta kapitel finns inledande bestämmelser om familjeförmåner. Vidare finns bestämmelser om

– graviditetspenning

och

för-

– graviditetspenning,

icke-

äldrapenningsförmåner

i

9–

behovsprövad graviditetspenning

13 kap.,

 

 

och föräldrapenningsförmåner i

 

 

 

9–13 kap.,

 

barnbidrag i 14–16 kap.,

underhållsstöd i 17–19 kap., och

särskilda familjeförmåner i 20–22 kap.

40

SOU 2023:23Författningsförslag

II Graviditetspenning

och

II Graviditetspenning,

icke-

föräldrapenningsförmåner

behovsprövad graviditetspenning

 

 

och föräldrapenningsförmåner

 

 

9 kap.

 

 

 

 

1 §

 

 

 

I denna underavdelning finns

 

 

 

 

– bestämmelser om

gravidi-

– bestämmelser om

gravidi-

tetspenning i 10 kap., och

tetspenning och icke-behovs-

 

 

prövad

graviditetspenning

i

 

 

10 kap., och

 

 

allmänna bestämmelser om föräldrapenningsförmåner i 11 kap. Vidare finns bestämmelser om

föräldrapenning i 12 kap., och

tillfällig föräldrapenning i 13 kap.

10 kap. Graviditetspenning

10 kap. Graviditetspenning och

 

icke-behovsprövad graviditets-

 

penning

10kap. 1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om

– rätten till

graviditetspen-

– rätten till

graviditetspen-

ning i 2–5 §§,

 

ning och icke-behovsprövad gra-

 

 

viditetspenning i 2–5 §§,

– förmånstiden i 6–9 §§, och

 

 

– beräkning

av graviditets-

– beräkning

av graviditets

penning, m.m. i 10 och 11 §§.

penning och icke-behovsprövad

 

 

graviditetspenning, m.m. i 10

 

 

13 §§.

 

41

FörfattningsförslagSOU 2023:23

Rätten till graviditetspenning

Rätten till graviditetspenning

 

och icke-behovsprövad gravidi-

 

tetspenning

2 §

En försäkrad som är gravid

En gravid försäkrad som har

har rätt till graviditetspenning,

ett fysiskt påfrestande förvärvs-

 

arbete har rätt till graviditetspen-

 

ning, om

1. om graviditeten sätter ned

1. graviditeten eller besvär som

hennes förmåga att utföra sitt

orsakas eller förvärras av gravidi-

förvärvsarbete med minst en

teten sätter ned hennes förmåga

fjärdedel, och

att utföra sitt förvärvsarbete med

 

minst en fjärdedel, och

2. hon inte kan omplaceras till

2. hon inte kan omplaceras till

annat mindre ansträngande arbete

annat arbete enligt 19–21 §§ för-

enligt 19 § föräldraledighetslagen

äldraledighetslagen (1995:584).

(1995:584).

Ett förvärvsarbete med arbets-

 

uppgifter som inte eller endast med

 

stor svårighet kan utföras på grund

av den gravida kvinnans mage, ska anses vara fysiskt påfrestande.

Som förvärvsarbete ska inte betraktas sådant förvärvsarbete som den försäkrade utför under tid för vilken hon får sjukersättning enligt bestämmelserna i 37 kap. 3 §. Om det inte går att avgöra under vilken tid den försäkrade avstår från förvärvsarbete ska frånvaron i första hand anses som frånvaro från sådant förvärvsarbete som avses i 37 kap. 3 §.

3 §

En försäkrad som är gravid har rätt till graviditetspenning om hon

1.inte får sysselsättas i sitt förvärvsarbete på grund av en före- skrift om förbud mot arbete under graviditeten, som har meddelats med stöd av 4 kap. 6 § arbetsmiljölagen (1977:1160), och

2. inte kan omplaceras till

2. inte kan omplaceras till

annat arbete enligt 18 § föräldra-

annat arbete enligt 18, 20 och 21 §§

ledighetslagen (1995:584).

föräldraledighetslagen (1995:584).

Bestämmelserna i 2 § andra stycket tillämpas även i fall som avses i denna paragraf.

42

Graviditetspenning och icke- behovsprövad graviditetspenning lämnas inte till den del den för- säkrade för samma tid får
Graviditetspenning och icke- behovsprövad graviditetspenning lämnas som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån.

SOU 2023:23

Författningsförslag

Icke-behovsprövad graviditetspenning

3 b §

En försäkrad som är gravid har rätt till icke-behovsprövad gravi- ditetspenning från och med den sjunde kalenderdagen före den beräknade dagen för förlossningen, om hon uppfyller 240-dagarsvill- koret i 12 kap. 35 § första stycket 1.

Icke-behovsprövad graviditets- penning lämnas på sjukpenning- nivå enligt 10 och 11 §§.

4 §

Graviditetspenning lämnas som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån.

5 §

Graviditetspenning lämnas inte till den del den försäkrade för samma tid får

sjukpenning, eller

sjuklön eller sådan ersättning från Försäkringskassan som avses

i20 § lagen (1991:1047) om sjuklön.

 

 

Graviditetspenning

och

icke-

 

 

behovsprövad graviditetspenning

 

 

lämnas inte för samma tid.

 

 

6 §

 

 

Graviditetspenning vid

ned-

Graviditetspenning vid

ned-

satt arbetsförmåga enligt

2 §

satt arbetsförmåga

enligt

2 §

lämnas för varje dag som ned-

lämnas för varje dag som ned-

sättningen består. Ersättningen

sättningen består. Ersättningen

lämnas dock tidigast från

och

lämnas dock tidigast från

och

43

Författningsförslag

SOU 2023:23

med den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse.

med den sextionde dagen före den beräknade dagen för förlossningen.

7 b §

Icke-behovsprövad graviditets- penning lämnas för varje dag i för- månsperioden som den gravida kvinnan inte förvärvsarbetar eller avstår från förvärvsarbete.

7 c §

Graviditetspenning och icke- behovsprövad graviditetspenning lämnas inte för dag då kvinnan är semesterledig enligt semesterlagen (1977:480).

 

8 §

Graviditetspenning

lämnas

Graviditetspenning och icke-

längst till och med den elfte dagen

behovsprövad graviditetspenning

före den beräknade tidpunkten för

lämnas längst till och med dagen

barnets födelse.

 

före förlossningen.

 

10 §2

Graviditetspenning

beräknas

Graviditetspenning och icke-

enligt bestämmelserna om sjuk-

behovsprövad graviditetspenning

penning och sjukpenninggrun-

beräknas enligt bestämmelserna

dande inkomst i 25–28 kap., med

om sjukpenning och sjukpenning-

de undantag som anges i 11 §.

grundande inkomst i 25–28 kap.,

 

 

med de undantag som anges i

 

 

11 §.

 

11 §3

Det som i denna balk i övrigt

Det som i denna balk i övrigt

eller i annan författning föreskrivs

eller i annan författning föreskrivs

om sjukpenning enligt 25–28 kap.

om sjukpenning enligt 25–28 kap.

2Senaste lydelse 2017:1305.

3Senaste lydelse 2021:1240.

44

Vid beräkning av graviditets- penning och icke-behovsprövad graviditetspenning ska det vid beräkningen av den sjukpen- ninggrundande inkomsten bort- ses från inkomst av anställning och annat förvärvsarbete till den del summan av dessa inkomster överstiger 10 prisbasbelopp. Det ska vid denna beräkning i första hand bortses från inkomst av annat förvärvsarbete.
För hel graviditetspenning och hel icke-behovsprövad gravi- ditetspenning motsvarar ersätt-
ningsnivån beräkningsunder- laget för sjukpenning på normal- nivån enligt 28 kap. 7 § 1 grundat på en sjukpenninggrundande in- komst beräknad enligt första och andra styckena.
45

SOU 2023:23Författningsförslag

gäller i tillämpliga delar även i fråga

gäller i tillämpliga delar även i fråga

om

graviditetspenning,

med

om graviditetspenning och icke-

undantag av bestämmelserna i

behovsprövad graviditetspenning,

 

 

 

med undantag av bestämmelserna

 

 

 

i

25 kap. 5 § om bortseende från inkomst av anställning och annat förvärvsarbete överstigande 10,0 prisbasbelopp,

27 kap. 5 § om ersättning för merutgifter,

27 kap. 27 §, 27 a § och 28 b § första stycket om karensavdrag och karensdagar,

27 kap. 29–33 a §§ om karenstid, och

28 kap. 7 § 2 om beräkningsunderlag för sjukpenning på fort- sättningsnivån.

Vid beräkning av graviditets- penning ska det vid beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten bortses från inkomst av anställning och annat för- värvsarbete till den del summan av dessa inkomster överstiger 7,5 prisbasbelopp. Det ska vid denna beräkning i första hand bortses från inkomst av annat förvärvs- arbete.

För hel graviditetspenning motsvarar ersättningsnivån beräk- ningsunderlaget för sjukpenning på normalnivån enligt 28 kap. 7 § 1 grundat på en sjukpenning- grundande inkomst beräknad enligt första och andra styckena.

FörfattningsförslagSOU 2023:23

13 kap.

36 §4

Hel tillfällig föräldrapenning ska för dag motsvara kvoten mellan beräkningsunderlaget och 365, varvid beloppet avrundas till närmaste

hela krontal och 50 öre avrundas uppåt

 

 

1. när den försäkrade ska få

1. när den försäkrade ska få

tillfällig föräldrapenning för tid

tillfällig

föräldrapenning för tid

då annars graviditetspenning, för-

då annars graviditetspenning,

äldrapenning eller rehabilite-

icke-behovsprövad

graviditets-

ringspenning skulle ha lämnats,

penning,

föräldrapenning eller

och

rehabiliteringspenning skulle ha

 

lämnats, och

 

2.när den försäkrade är arbetslös och anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen samt är beredd att ta ett erbjudet arbete i en omfattning som svarar mot den bestämda sjuk- penninggrundande inkomsten. Om det som nu föreskrivits skulle framstå som oskäligt, får kalenderdagsberäknad tillfällig föräldra- penning ändå lämnas.

15 kap.

8 §5

Om någon enligt 16 kap. får

Om någon enligt 16 kap. får

barnbidrag för två eller flera barn

barnbidrag för tre eller flera barn

lämnas flerbarnstillägg med

lämnas flerbarnstillägg med

1.

150 kronor i månaden för

 

det andra barnet,

 

2.

580 kronor i månaden för

1. 580 kronor i månaden för

det tredje barnet,

det tredje barnet,

3.

1 010 kronor i månaden för

2. 1 010 kronor i månaden för

det fjärde barnet, och

det fjärde barnet, och

4.

1 250 kronor i månaden för

3. 1 250 kronor i månaden för

det femte barnet och varje ytter-

det femte barnet och varje ytter-

ligare barn.

ligare barn.

I 16 kap. 12 § finns bestämmelser om anmälan för att få flerbarns- tillägg.

4Senaste lydelse 2010:2005.

5Senaste lydelse 2016:1294.

46

2. får sjukpenning för tid då han eller hon annars skulle ha fått graviditetspenning, icke-behovs- prövad graviditetspenning, föräld-
47

SOU 2023:23

Författningsförslag

24kap. 3 §6

En försäkrads sjukpenninggrundande inkomst ligger också till grund för beräkning av följande förmåner enligt denna balk:

graviditetspenning

icke-behovsprövad graviditetspenning,

föräldrapenning på sjukpenningnivå,

tillfällig föräldrapenning,

rehabiliteringspenning enligt 31 kap.,

skadelivränta,

smittbärarpenning, och

närståendepenning.

27kap. 2 §

En försäkrad har rätt till sjukpenning vid sjukdom som sätter ned hans eller hennes arbetsförmåga med minst en fjärdedel.

Med sjukdom likställs ett tillstånd av nedsatt arbetsförmåga som orsakats av sjukdom för vilken det lämnats sjukpenning, om tillståndet fortfarande kvarstår efter det att sjukdomen upphört.

Ett tillstånd av nedsatt arbets- förmåga som orsakas av graviditet ska anses vara sjukdom om till- ståndet är sådant att det hade ansetts vara sjukdom om den försäkrade inte hade varit gravid.

28kap. 6 §7

Sjukpenning ska alltid kalenderdagsberäknas när den försäkrade

1.är helt eller delvis arbetslös, om inte annat följer av tredje stycket,

2. får sjukpenning för tid då han eller hon annars skulle ha fått graviditetspenning, föräld-

6Senaste lydelse 2011:1513.

7Senaste lydelse 2010:2005.

FörfattningsförslagSOU 2023:23

rapenning eller rehabiliterings-

rapenning eller rehabiliterings-

penning, eller

penning, eller

3.är egenföretagare och har en sjukpenninggrundande inkomst som består av endast inkomst av annat förvärvsarbete.

Om sjukpenning till en familjehemsförälder ska beräknas på grundval av en sjukpenninggrundande inkomst som omfattar ersätt- ning för vården, ska sjukpenning som motsvarar denna ersättning kalenderdagsberäknas.

För en försäkrad som avses i första stycket 1 lämnas kalender- dagsberäknad sjukpenning under de första 14 dagarna i en sjuk- period endast om den försäkrade är anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen samt är beredd att ta ett erbjudet arbete i en omfattning som svarar mot den bestämda sjukpenning- grundande inkomsten. Om det som nu föreskrivits skulle framstå som oskäligt, får kalenderdagsberäknad sjukpenning ändå lämnas under de första 14 dagarna i sjukperioden.

46 kap.

18 §8

Smittbärarpenningen ska minskas med följande förmåner i den utsträckning förmånerna lämnas för samma tid:

1. graviditetspenning,1. graviditetspenning och icke- behovsprövad graviditetspenning,

2.föräldrapenningsförmåner,

3.sjuklön eller sådan ersättning från Försäkringskassan som avses i 20 § lagen (1991:1047) om sjuklön,

4.sjukpenning enligt denna balk eller motsvarande äldre lag,

5.rehabiliteringspenning,

6.livränta enligt denna balk eller motsvarande äldre författning på grund av smitta,

7.närståendepenning, och

8.statlig ersättning som lämnas för arbete i etableringsjobb.

Det som föreskrivs i första stycket gäller även motsvarande för-

mån som lämnas till smittbäraren på grundval av utländsk lagstift- ning.

8Senaste lydelse 2020:475.

48

När det gäller graviditets- penning, icke-behovsprövad gra- viditetspenning, tillfällig föräldra- penning, sjukpenning, rehabili- teringspenning och smittbärar- penning får avdraget utgöra högst en tredjedel av ersättningens be- lopp efter skatteavdrag. I övriga fall får avdraget utgöra högst en tredjedel av förmånernas månads- belopp efter skatteavdrag delat med 30. Avdraget på förmånen ska avrundas till närmaste lägre krontal.
49
Bestämmelserna i 12–14 §§ tillämpas även i fråga om gravidi- tetspenning, icke-behovsprövad graviditetspenning och tillfällig föräldrapenning.

SOU 2023:23

Författningsförslag

106kap.

4 §

Bestämmelserna i 12–14 §§ tillämpas även i fråga om gravidi- tetspenning och tillfällig föräld- rapenning.

38 §9

När en person ska betala för sitt uppehälle enligt detta kapitel ska betalningen ske genom att den handläggande myndigheten, efter skatteavdrag enligt skatteförfarandelagen (2011:1244), gör avdrag från ersättningen när den ska betalas ut.

När det gäller graviditetspen-

När det gäller graviditetspen-

ning, tillfällig föräldrapenning,

ning, icke-behovsprövad gravidi-

sjukpenning, rehabiliteringspen-

tetspenning, tillfällig föräldrapen-

ning och smittbärarpenning ska

ning, sjukpenning, rehabiliterings-

det innehållna beloppet betalas ut

penning och smittbärarpenning

till den som har begärt avdraget.

ska det innehållna beloppet betalas

 

ut till den som har begärt avdraget.

39 §

Avdrag för kostnad som avses i 38 § ska beräknas till 80 kronor för dag.

När det gäller graviditetspen- ning, tillfällig föräldrapenning, sjukpenning, rehabiliteringspen- ning och smittbärarpenning får avdraget utgöra högst en tredje- del av ersättningens belopp efter skatteavdrag. I övriga fall får av- draget utgöra högst en tredjedel av förmånernas månadsbelopp efter skatteavdrag delat med 30. Avdraget på förmånen ska av- rundas till närmaste lägre kron- tal.

9Senaste lydelse 2011:1434.

Den som är berättigad till graviditetspenning, icke-behovs- prövad graviditetspenning, till- fällig föräldrapenning, sjukpen- ning eller smittbärarpenning är skyldig att enligt bestämmelserna i 47 § meddela Försäkringskassan sin vistelseadress när han eller hon under sjukdomsfall eller annat ersättningsfall vistas annat än tillfälligt på annan adress än
Arbetsgivare och uppdrags- givare är vidare skyldiga att på begäran lämna sådana uppgifter om arbetet och arbetsförhållan- dena som behövs i ett ärende om arbetsskadeförsäkring. Detta gäller även arbetsgivare i ett ärende om graviditetspenning enligt 10 kap. 2 eller 3 §.
När det gäller graviditetspen- ning enligt 10 kap. 2 eller 3 § ska Försäkringskassan, om det inte är uppenbart obehövligt, begära att den gravida kvinnans arbets- givare ger in ett utlåtande.

Författningsförslag

SOU 2023:23

110 kap.

16 §

När det gäller graviditetspen- ning får Försäkringskassan begära att kvinnan ger in ett utlåtande från sin arbetsgivare.

31 §10

Myndigheter, arbetsgivare och uppdragsgivare, anordnare av personlig assistans samt försäkringsinrättningar ska på begäran lämna Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Skatteverket och allmän förvaltningsdomstol uppgifter som avser en namngiven person när det gäller förhållanden som är av betydelse för tillämp- ningen av denna balk.

Arbetsgivare och uppdrags- givare är även skyldiga att lämna sådana uppgifter om arbetet och arbetsförhållandena som behövs i ett ärende om arbetsskadeför- säkring.

49 §

Den som är berättigad till graviditetspenning, tillfällig för- äldrapenning, sjukpenning eller smittbärarpenning är skyldig att enligt bestämmelserna i 47 § meddela Försäkringskassan sin vistelseadress när han eller hon under sjukdomsfall eller annat ersättningsfall vistas annat än tillfälligt på annan adress än den

10Senaste lydelse 2012:935.

50

Graviditetspenning, icke- behovsprövad graviditetspenning, tillfällig föräldrapenning, sjuk- penning och smittbärarpenning får dras in eller sättas ned om den som är berättigad till ersättningen underlåter att meddela Försäk- ringskassan sin vistelseadress enligt 49 §.

SOU 2023:23Författningsförslag

som angetts till Försäkrings-

den som angetts till Försäkrings-

kassan.

kassan.

56 §

Graviditetspenning, tillfällig föräldrapenning, sjukpenning och smittbärarpenning får dras in eller sättas ned om den som är berät- tigad till ersättningen underlåter att meddela Försäkringskassan sin vistelseadress enligt 49 §.

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om graviditets- penning som avser tid före ikraftträdandet.

3.De nya bestämmelserna i 110 kap. 16 och 31 §§ tillämpas på ansökningar om graviditetspenning som inkommer till Försäkrings- kassan efter ikraftträdandet.

51

Författningsförslag

SOU 2023:23

1.2Förslag till lag om ändring

i föräldraledighetslagen (1995:584)

Härigenom föreskrivs i fråga om föräldraledighetslagen (1995:584) att 4, 10 och 18–21 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 §11

En kvinnlig arbetstagare har

En kvinnlig arbetstagare har

rätt till hel ledighet i samband

rätt till hel ledighet i samband

med sitt barns födelse under en

med sitt barns födelse under en

sammanhängande tid av minst

sammanhängande tid av minst

sju veckor före den beräknade

sju veckor före den beräknade

tidpunkten för förlossningen och

dagen för förlossningen och sju

sju veckor efter förlossningen.

veckor efter förlossningen. Om

Om hon inte är ledig på annan

hon inte är ledig på annan grund

grund skall två veckor av denna

ska två veckor av denna mamma-

mammaledighet vara obligato-

ledighet vara obligatoriska under

riska under tiden före eller efter

tiden före eller efter förloss-

förlossningen.

ningen.

Arbetstagaren har också rätt att vara ledig för att amma barnet.

Mammaledighet behöver inte

Mammaledighet behöver inte

vara förenad med att föräldra-

vara förenad med att föräldra-

pennning betalas ut. Vid ledighet

penning betalas ut. Vid ledighet

för att amma barnet gäller inte

för att amma barnet gäller inte

10–15 §§.

10–15 §§.

 

En kvinnlig arbetstagare som

 

väntar barn har rätt till hel ledig-

het respektive förkortning av sin arbetstid med tre fjärdedelar, hälften eller en fjärdedel från och med den sjunde kalenderdagen före den be- räknade dagen för förlossningen till och med dagen före förloss- ningen.

11Senaste lydelse 2000:580.

52

Ledighet enligt 4 § första stycket, 5, 6, 7 eller 9 § får delas upp på högst tre perioder för varje kalenderår. Om en ledig- hetsperiod löper över ett års- skifte, ska den anses höra till det kalenderår då ledigheten på- börjades.
Trots denna begränsning får en ledighet delas upp när det gäller ledighet med föräldra- penning enligt 12 kap. 5 a–7 a §§ socialförsäkringsbalken.
En ledighetsperiod enligt första stycket ska inte anses uppdelad om den har avbrutits för ledighet enligt 4 § fjärde stycket.

SOU 2023:23

Författningsförslag

10§12

Ledigheten får delas upp på högst tre perioder för varje kalenderår. Om en ledighets- period löper över ett årsskifte, ska den anses höra till det kalenderår då ledigheten på- börjades.

Trots denna begränsning får en ledighet delas upp när det gäller antingen ledighet med till- fällig föräldrapenning m.m. enligt 8 § eller ledighet med föräldra- penning enligt 12 kap. 5 a–7 a §§ socialförsäkringsbalken.

18§13

En kvinnlig arbetstagare som

En kvinnlig arbetstagare som

väntar barn, nyligen fött barn

väntar barn, nyligen fött barn

eller ammar har rätt att bli ompla-

eller ammar har rätt att bli ompla-

cerad till ett annat arbete med

cerad, på heltid eller deltid, till ett

bibehållna anställningsförmåner

annat arbete med bibehållna an-

under förutsättning att hon har

ställningsförmåner under förut-

förbjudits att fortsätta sitt van-

sättning att hon har förbjudits

liga arbete enligt föreskrift som

att fortsätta sitt vanliga arbete

har meddelats

med stöd av

enligt föreskrift som har med-

4 kap.

6 §

arbetsmiljölagen

delats med stöd av 4 kap. 6 §

(1977:1160).

 

arbetsmiljölagen (1977:1160).

12Senaste lydelse 2018:1629.

13Senaste lydelse 2003:373.

53

FörfattningsförslagSOU 2023:23

19 §

En kvinnlig arbetstagare som

En kvinnlig arbetstagare som

väntar barn och som på grund av

väntar barn och som på grund av

detta inte kan utföra fysiskt

detta inte kan utföra fysiskt

påfrestande arbetsuppgifter, har

påfrestande arbete, har rätt att bli

rätt att bli omplacerad till ett

omplacerad, på heltid eller deltid,

annat arbete med bibehållna an-

till ett annat arbete med bibe-

ställningsförmåner.

hållna anställningsförmåner.

Denna rätt till omplacering

Denna rätt till omplacering

gäller dock endast från och med

gäller dock endast från och med

den sextionde dagen före den

den sextionde dagen före den be-

beräknade tidpunkten för för-

räknade dagen för förlossningen.

lossningen.

 

20 §

Rätt till omplacering enligt 18

Rätt till omplacering enligt 18

och 19 §§ gäller endast om det

och 19 §§ gäller endast om det

skäligen kan krävas att arbets-

skäligen kan krävas att arbets-

givaren bereder kvinnan annat

givaren bereder kvinnan annat

arbete i sin verksamhet.

arbete, på heltid eller deltid, i sin

 

verksamhet.

Är omplacering inte möjlig, har kvinnan enligt vad som föreskrivs i 18 och 19 §§ rätt till ledighet så länge det krävs för att skydda hennes hälsa och säkerhet, dock utan bibehållna anställningsför- måner under den tid som ledigheten avser.

Om det uppkommer möjlig-

Om det uppkommer möjlig-

het till en omplacering som be-

het till en omplacering som be-

döms kunna avse minst en månad,

döms kunna avse minst en månad,

skall arbetsgivaren erbjuda kvinnan

ska arbetsgivaren erbjuda kvinnan

arbetet.

arbetet.

54

SOU 2023:23Författningsförslag

 

 

21 §

Den som vill utnyttja sin rätt

Den som vill utnyttja sin rätt

till omplacering enligt 18 eller

till omplacering enligt 19 § ska

19 § skall anmäla detta till arbets-

anmäla detta till arbetsgivaren

givaren.

Beror

omplaceringsbe-

minst en månad i förväg. Sedan

hovet på att kvinnan på grund av

anmälan har gjorts ska arbets-

sitt havandeskap inte kan utföra

givaren snarast möjligt lämna

fysiskt påfrestande arbetsuppgifter,

besked om möjligheten till om-

skall anmälan göras minst en

placering. Kan omplacering inte

månad i förväg. I övriga fall skall

ske, ska arbetsgivaren fortlöpande,

anmälan göras så snart det kan

och minst varannan månad, pröva

ske. Sedan anmälan har gjorts

möjligheten till omplacering, om

skall arbetsgivaren snarast möj-

det inte är obehövligt.

ligt lämna besked om möjligheten

 

till omplacering. Kan omplacering

 

inte ske, skall arbetsgivaren fort-

 

löpande

pröva

möjligheten till

 

omplacering.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

55

Författningsförslag

SOU 2023:23

1.3Förslag till lag om ändring i semesterlagen (1977:480)

Härigenom föreskrivs att 17 a § semesterlagen (1977:480) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

17 a §14

Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande när det gäller ledighet enligt föräldraledighetslagen (1995:584) i fråga om

1.ledighet enligt 8 § första stycket nämnda lag, om frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 120 dagar, eller för ensamstående förälder 180 dagar,

2. tid för vilken graviditetspen-

2. tid för vilken graviditetspen-

ning utges enligt 10 kap. social-

ning eller icke-behovsprövad gravi-

försäkringsbalken, eller

ditetspenning utges enligt 10 kap.

 

socialförsäkringsbalken, eller

3.tid för vilken föräldrapenning lämnas med anledning av barns födelse eller adoption enligt 12 kap. socialförsäkringsbalken, om frånvaron för varje barn eller vid flerbarnsbörd sammanlagt inte överstiger 120 dagar eller för ensamstående förälder 180 dagar.

I en frånvaroperiod enligt första stycket räknas in även dagar när arbetstagaren inte skulle ha utfört arbete.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

14Senaste lydelse 2010:1223.

56

SOU 2023:23

Författningsförslag

1.4Förslag till ändringar i bestämmelserna om studiestöd

1.4.1Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 10 § och 3 kap. 24 § studiestöds- lagen (1999:1395) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2kap. 10 §15

Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om att studiehjälp får lämnas för tid då den studerande är sjuk.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen också meddela föreskrifter om studerandes rätt till studiehjälp vid ledighet

1. för tillfällig vård av barn,

 

2. för närståendevård,

 

3. i samband med att ett barn

3. i samband med att ett barn

under 18 år har avlidit, eller

under 18 år har avlidit,

4. vid extraordinära händelser

4. vid extraordinära händelser

i fredstid.

i fredstid, eller

 

5. på grund av risker i studie-

 

miljön för gravida.

3kap. 24 §16

Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om att studiemedel får lämnas för tid då den studerande är sjuk.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen också meddela föreskrifter om studerandes rätt till studiemedel vid ledighet

1.för tillfällig vård av barn,

2.för närståendevård,

15Senaste lydelse 2020:199.

16Senaste lydelse 2020:199.

57

Författningsförslag

SOU 2023:23

3.i samband med att ett barn under 18 år har avlidit, eller

4.vid extraordinära händelser

ifredstid.

3.i samband med att ett barn under 18 år har avlidit,

4.vid extraordinära händelser

ifredstid, eller

5.på grund av risker i studie- miljön för gravida.

Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen med- dela föreskrifter om att studiemedel som lämnas vid ledighet på grund av risker i studiemiljön för gravida inte ska ingå i det antal veckor som studiemedel högst får lämnas för enligt 8 §.

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om studiestöd som avser tid före ikraftträdandet.

58

En studerande som studerar med studiemedel och som är gravid har rätt att behålla studiemedlen under den tid då hon helt eller
59

SOU 2023:23

Författningsförslag

1.4.2Förslag till förordning om ändring

i studiestödsförordningen (2000:655)

Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödsförordningen (2000:655)

dels att 2 kap. 21 §, 4 kap. 10 och 11 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas tre nya paragrafer, 3 kap. j–l §§, och närmast

före 3 kap. j § ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

2 kap.

21 §17

Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om studerandes rätt enligt 2 kap. 10 § andra stycket studiestödslagen (1999:1395) till studiehjälp vid ledighet

1. för tillfällig vård av barn,

 

2. för närståendevård, eller

2. för närståendevård,

3. i samband med att ett barn

3. i samband med att ett barn

under 18 år har avlidit.

under 18 år har avlidit, eller

 

4. vid graviditet, om studie-

 

miljön innehåller risk för skadlig

 

inverkan på hennes hälsa, gravidi-

 

teten eller fostret och den gravidas

 

studiemiljö inte kan anpassas eller

 

omplacering till annan studiemiljö

 

inte kan ordnas så att hon kan fort-

 

sätta studera.

 

Studiemedel i samband med

 

risker i studiemiljön för gravida

3kap. 32 j §

17Senaste lydelse 2012:293.

Författningsförslag

SOU 2023:23

delvis avstår från studier på grund av att hennes studiemiljö inte har kunnat anpassas eller omplacering inte har kunnat ordnas från en studiemiljö som innehåller risk för skadlig inverkan på hennes hälsa, graviditeten eller fostret (ledighet på grund av risker i studiemiljön för gravida).

Studiemedel som lämnas i samband med ledighet på grund av risker i studiemiljön för gravida ska inte räknas med vid beräk- ningen av det antal veckor för vilka studiemedel högst får lämnas enligt 3 kap. 8 § studiestödslagen (1999:1395).

3 kap.

32 k §

En studerande som har studie- medel och som helt eller delvis avstår från studier på grund av risker i studiemiljön för gravida ska till Centrala studiestödsnämn- den anmäla ledigheten senast när den inleds, eller, om det finns sär- skilda skäl, efter det att den har inletts.

Vid beräkning av ledighetsperi- odens längd motsvarar en kalender- vecka sju dagar.

3 kap.

32 l §

Centrala studiestödsnämnden får meddela föreskrifter om verk- ställigheten av 32 j och 32 k §§.

60

SOU 2023:23Författningsförslag

4 kap.

10 §18

Om någon har fått studielån

Om någon har fått studielån

för en sjukperiod eller en vård-

för en sjukperiod eller en vård-

period då han eller hon har vårdat

period då han eller hon har vårdat

barn eller en svårt sjuk när-

barn eller en svårt sjuk när-

stående enligt 3 kap. 26–32 f §§

stående, eller för ledighet på grund

och de bestämmelser som anges

av graviditet, enligt 3 kap. 26–

där, gäller 11 § i fråga om åter-

32 f §§ och 32 j–l och de bestäm-

betalningen.

melser som anges där, gäller 11 §

 

i fråga om återbetalningen.

Studielån för sådan tid vid

barns dödsfall som avses i 3 kap.

32 g–32 i §§ ska inte betalas tillbaka.

4kap. 11 §19

Studielån som avser den del

Studielån som avser den del

av en sjukperiod eller vårdperiod

av en sjukperiod, vårdperiod eller

som följer efter en karenstid om

ledighetsperiod på grund av risker

30 dagar ska inte betalas tillbaka.

i studiemiljön för gravida som

 

följer efter en karenstid om

 

30 dagar ska inte betalas tillbaka.

I karenstiden får bara räknas in tid under sådan studietid som avses i

1.1. 3 kap. 26 § när det gäller egen sjukdom,

2. 3 kap. 32 a § när det gäller

2. 3 kap. 32 a § när det gäller

vård av barn, och

vård av barn,

3. 3 kap. 32 d § när det gäller

3. 3 kap. 32 d § när det gäller

vård av svårt sjuk närstående.

vård av svårt sjuk närstående, och

 

4. 3 kap. 32 j § när det gäller

 

ledighet på grund av risker i studie-

 

miljön för gravida.

Vid beräkningen av karenstiden ska

1. två eller flera sjukperioder

1. två eller flera sjukperioder

räknas som en sammanhängande

räknas som en sammanhängande

sjukperiod, om den senare perio-

sjukperiod, om den senare perio-

18Senaste lydelse 2012:293.

19Senaste lydelse 2010:442.

61

Författningsförslag

SOU 2023:23

den börjar inom 20 dagar efter det att den tidigare slutade, och

2.två eller flera vårdperioder då den studerande har vårdat barn respektive vårdat en svårt sjuk närstående räknas som en sammanhängande vårdperiod, om den senare perioden börjar inom 20 dagar efter det att den tidigare slutade.

den börjar inom 20 dagar efter det att den tidigare slutade,

2.två eller flera vårdperioder då den studerande har vårdat barn respektive vårdat en svårt sjuk närstående räknas som en sam- manhängande vårdperiod, om den senare perioden börjar inom 20 dagar efter det att den tidigare slutade, och

3.två eller flera perioder med ledighet på grund av risker i studie- miljön för gravida räknas som en sammanhängande ledighetsperiod, om den senare perioden börjar inom 20 dagar efter det att den tidi- gare slutade.

1.Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2025.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om studiestöd som avser tid före ikraftträdandet.

62

SOU 2023:23

Författningsförslag

1.4.3Förslag till lag om ändring i lagen (2017:527) om studiestartsstöd

Härigenom föreskrivs att 24 § lagen (2017:527) om studiestartsstöd ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

24§20

Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om att studiestartsstöd får lämnas för tid då den stude- rande är sjuk.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om att studiestartsstöd också får lämnas vid ledighet

1. för tillfällig vård av barn,

 

2. för närståendevård,

 

3. i samband med att ett barn

3. i samband med att ett barn

under 18 år har avlidit, eller

under 18 år har avlidit,

4. vid extraordinära händelser

4. vid extraordinära händelser

i fredstid.

i fredstid, eller

 

5. på grund av risker i studie-

 

miljön för gravida.

Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om att studiestartsstöd som lämnas vid sjukdom eller sådan ledighet som anges i andra stycket får ingå i det antal veckor som studiestartsstöd högst får lämnas för enligt 16 §.

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om studiestartstöd som avser tid före ikraftträdandet.

20Senaste lydelse 2020:200.

63

Studiestartsstöd som lämnas i samband med sjukdom, vård av barn eller närstående, i samband med att ett barn under 18 år har avlidit eller i samband med ledighet på grund av risker i studiemiljön för gravida, ska räknas med vid beräkningen av det antal veckor för vilka studiestartstöd högst får lämnas enligt 16 § lagen (2017:527) om studiestartsstöd.

Författningsförslag

SOU 2023:23

1.4.4Förslag till förordning om ändring

i förordningen (2017:532) om studiestartsstöd

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2017:532) om studie- startsstöd

dels att 16 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 15 a §, och närmast före

15 a § ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

Studiestartsstöd i samband med

 

risker i studiemiljön för gravida

 

15 a §

 

Bestämmelserna i 3 kap. 32 j

 

första stycket och 32 k §§ studie-

 

stödsförordningen (2000:655),

 

om studiemedel i samband med

 

ledighet på grund av risker i

 

studiemiljön för gravida och de

 

föreskrifter som meddelats i anslut-

 

ning till de bestämmelserna, ska

 

också tillämpas när det gäller

 

studiestartsstöd.

16 §

Studiestartsstöd som lämnas i samband med sjukdom, vård av barn eller närstående eller i sam- band med att ett barn under

18 år har avlidit, ska räknas med vid beräkningen av det antal veckor för vilka studiestartstöd högst får lämnas enligt 16 § lagen (2017:527) om studiestartsstöd.

64

SOU 2023:23

Författningsförslag

Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om studiestartsstöd vid sjukdom, vård av barn eller närstående och i samband med att ett barn under 18 år har avlidit enligt 12–15 §§.

Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om studiestartsstöd vid sjukdom, vård av barn eller närstående, i samband med att ett barn under 18 år har avlidit och i samband med ledighet på grund av risker i studiemiljön för gravida enligt 12–15 a §§.

1.Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2025.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om studiestartsstöd som avser tid före ikraftträdandet.

65

Författningsförslag

SOU 2023:23

1.4.5Förslag till lag om ändring i lagen (2022:856) om omställningsstudiestöd

Härigenom föreskrivs att 28 § lagen (2022:856) om omställnings- studiestöd ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

28 §

Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om att omställningsstudiestöd får lämnas för tid då den studerande är sjuk.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om att omställningsstudiestöd får lämnas vid ledighet

1. för tillfällig vård av barn,

 

2. för närståendevård,

 

3. i samband med att ett barn

3. i samband med att ett barn

under 18 år har avlidit, eller

under 18 år har avlidit,

4. vid extraordinära händelser

4. vid extraordinära händelser

i fredstid.

i fredstid, eller

 

5. på grund av risker i studie-

 

miljön för gravida.

Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om att omställningsstudiestöd som lämnas vid sjukdom eller sådan ledighet som anges i andra stycket får ingå i det antal veckor som omställningsstudiestöd högst får lämnas för enligt 21 §.

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om omställnings- studiestöd som avser tid före ikraftträdandet.

66

Omställningsstudiestöd som lämnas i samband med sjukdom, vård av barn eller närstående, i samband med att ett barn under 18 år har avlidit eller i samband med ledighet på grund av risker i studiemiljön för gravida, ska räk- nas med vid beräkningen av det antal veckor som stöd högst får lämnas för enligt 21 § lagen
67

SOU 2023:23

Författningsförslag

1.4.6Förslag till förordning om ändring i förordningen (2022:857) om omställningsstudiestöd

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2022:857) om om- ställningsstudiestöd

dels att 22 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 21 a §, och närmast före

21 a § ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

 

Omställningsstudiestöd i

sam-

 

band med risker i studiemiljön för

 

gravida

 

 

21 a §

 

 

Bestämmelserna i 3 kap.

32 j

första stycket och 32 k §§ studie- stödsförordningen (2000:655) om studiemedel i samband med ledig- het på grund av risker i studie- miljön för gravida och de före- skrifter som meddelats i anslut- ning till de bestämmelserna ska också tillämpas när det gäller omställningsstudiestöd.

22 §

Omställningsstudiestöd som lämnas i samband med sjukdom, vård av barn eller närstående eller i samband med att ett barn under 18 år har avlidit, ska räknas med vid beräkningen av det antal veckor som stöd högst får lämnas för enligt 21 § lagen (2022:856) om omställningsstudiestöd.

Författningsförslag

SOU 2023:23

Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om omställningsstudiestöd enligt 18–21 §§ vid sjukdom, vård av barn eller närstående och i sam- band med att ett barn under 18 år har avlidit.

(2022:856) om omställnings- studiestöd.

Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om omställningsstudiestöd enligt 18–21 a §§ vid sjukdom, vård av barn eller närstående, i samband med att ett barn under 18 år har avlidit och i samband med ledig- het på grund av risker i studie- miljön för gravida.

1.Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2025.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om omställnings- studiestöd som avser tid före ikraftträdandet.

68

SOU 2023:23

Författningsförslag

1.5Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 16 och 23 b §§ lagen (1997:238) om arbets- löshetsförsäkring ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

16§21

När ramtid ska bestämmas räknas inte den tid då den sökande varit förhindrad att arbeta på grund av

1.styrkt sjukdom,

2.vård av eget barn som inte har fyllt 2 år eller vård av adoptiv- barn i 2 år efter barnets ankomst i familjen,

3.vård av närstående när närståendepenning lämnas enligt 47 kap. socialförsäkringsbalken, eller

4.uppdrag av socialnämnden att ta emot barn i ett sådant hem som avses i 6 kap. 6 § första och tredje styckena socialtjänstlagen (2001:453) samt 9 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, om uppdraget, på socialnämndens begäran, varit av sådan omfattning att den sökande varit tvungen att helt avstå från förvärvsarbete och mottagandet inte bedrivits yrkesmässigt

5.ledighet med graviditetspen- ning eller icke-behovsprövad gra- viditetspenning.

23 b §22

Normalarbetstiden utgör den genomsnittliga arbetstiden under

den sökandes ramtid.

 

 

Vid bestämmande av normal-

Vid bestämmande av normal-

arbetstid ska utöver arbetad tid

arbetstid ska utöver arbetad tid

även beaktas tid som ersatts med

även beaktas tid som ersatts med

sjuklön eller ersättning från För-

sjuklön eller ersättning från För-

säkringskassan vid tvist om sjuk-

säkringskassan vid tvist om sjuk-

lön enligt lagen (1991:1047) om

lön enligt lagen (1991:1047) om

sjuklön, eller med graviditets-

sjuklön, eller med graviditets-

penning, föräldrapenningsför-

penning,

icke-behovsprövad

21Senaste lydelse 2017:1126.

22Senaste lydelse 2010:2030.

69

FörfattningsförslagSOU 2023:23

mån,

sjukpenning, rehabiliter-

graviditetspenning,

föräldrapen-

ingspenning, smittbärarpenning

ningsförmån, sjukpenning, reha-

eller

närståendepenning enligt

biliteringspenning,

smittbärar-

socialförsäkringsbalken.

penning eller närståendepenning

 

 

enligt socialförsäkringsbalken.

Det som sägs i andra stycket gäller endast månader som ingår i den fastlagda ramtiden och som innehåller förvärvsarbete i sådan omfattning att de skulle kunna tillgodoräknas i ett arbetsvillkor.

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

2.Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande för den som har en pågående ersättningsperiod vid ikraftträdandet.

70

SOU 2023:23

Författningsförslag

1.6Förslag till lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3§23

Sjukförsäkringsavgifter ska finansiera kostnader för följande

ersättningar som utges enligt socialförsäkringsbalken

 

 

1. graviditetspenning enligt

1. graviditetspenning

och

10 kap., sjukpenning och ersätt-

icke-behovsprövad

graviditets-

ning för merkostnader för resor

penning enligt 10 kap., sjukpen-

enligt 27 kap. samt ersättningar

ning och ersättning för merkost-

enligt 110 kap. 30 § för kostnader

nader för resor enligt 27 kap.

för utredning m.m. i ärenden om

samt ersättningar enligt 110 kap.

sjukdom och rehabilitering,

30 § för kostnader för utredning

m.m.i ärenden om sjukdom och rehabilitering,

2.rehabiliteringspenning och andra ersättningar enligt 31 kap.,

och

3.inkomstrelaterad sjukersättning och inkomstrelaterad aktivi- tetsersättning enligt 34 kap.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

23Senaste lydelse 2010:1283.

71

Författningsförslag

SOU 2023:23

1.7Förslag till förordning om ändring i förordningen (1982:366) om utbetalning av dagersättningar från Försäkringskassan

Härigenom föreskrivs att 1 § förordningen (1982:366) om utbetal- ning av dagersättningar från Försäkringskassan ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

1 §24

Med dagersättning avses i denna förordning följande förmåner

enligt socialförsäkringsbalken:

 

 

1. graviditetspenning,

1. graviditetspenning

och

 

icke-behovsprövad

 

 

graviditetspenning,

 

2.föräldrapenningsförmåner,

3.sjukpenning,

4.rehabiliteringspenning,

5.smittbärarpenning, och

6.närståendepenning.

Med dagersättning avses även

1.dagpenning enligt förordningen (1995:239) om förmåner till totalförsvarspliktiga,

2.aktivitetsstöd, utvecklingsersättning och etableringsersättning enligt förordningen (2017:819) om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser, och

3.ersättning enligt 20 § lagen (1991:1047) om sjuklön.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2025.

24Senaste lydelse 2017:839.

72

SOU 2023:23

Författningsförslag

1.8Förslag till förordning om ändring i förordningen (2022:857) om omställningsstudiestöd

Härigenom föreskrivs att 6 och 32 §§ förordningen (2022:857) om omställningsstudiestöd ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

 

 

 

6 §

 

 

 

 

 

 

Vid prövning av villkoren i

Vid prövning av villkoren i

6 § första stycket 1 a och tredje

6 § första stycket 1 a och tredje

stycket

lagen (2022:856)

om

stycket

lagen

(2022:856)

om

omställningsstudiestöd får tid då

omställningsstudiestöd får tid då

den studerande har fått föräldra-

den studerande har fått föräldra-

penningsförmåner,

graviditets-

penningsförmåner,

graviditets-

penning,

 

närståendepenning,

penning,

 

icke-behovsprövad

rehabiliteringspenning, sjukpen-

graviditetspenning,

närstående-

ning

och

smittbärarpenning

penning, rehabiliteringspenning,

enligt

 

socialförsäkringsbalken

sjukpenning och smittbärarpen-

samt dagersättning och dagpen-

ning

enligt

 

socialförsäkrings-

ning

till

totalförsvarspliktiga

balken

 

samt

dagersättning

och

som

tjänstgör

enligt

lagen

dagpenning

till

totalförsvars-

(1994:1809)

om

totalförsvars-

pliktiga

som

tjänstgör enligt

plikt jämställas med förvärvs-

lagen (1994:1809) om totalför-

arbete under sammanlagt högst

svarsplikt jämställas med för-

24 månader. Detsamma gäller tid

värvsarbete

under

sammanlagt

med motsvarande ersättningar i

högst

24 månader. Detsamma

ett land inom Europeiska eko-

gäller tid med motsvarande er-

nomiska

 

samarbetsområdet

sättningar i ett land inom

(EES),

i

Förenade

kungariket

Europeiska

ekonomiska

sam-

och i Schweiz.

 

 

 

arbetsområdet (EES), i Förenade

 

 

 

 

 

 

 

kungariket och i Schweiz.

 

32 §

Försäkringskassan ska på begäran lämna Centrala studiestöds- nämnden eller Överklagandenämnden för studiestöd uppgift om

1.sådan sjukperiod som enligt 3 kap. 29 § studiestödsförord- ningen (2000:655) har godkänts av Försäkringskassan,

73

Författningsförslag

SOU 2023:23

2.aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersätt- ning under ett arbetsmarknadspolitiskt program.

3. föräldrapenningsförmåner,

3. föräldrapenningsförmåner,

graviditetspenning,

närstående-

graviditetspenning, icke-behovs-

penning,

sjukpenning,

smitt-

prövad graviditetspenning,

när-

bärarpenning, dagpenning till

ståendepenning,

sjukpenning,

totalförsvarspliktiga

som tjänst-

smittbärarpenning,

dagpenning

gör enligt lagen (1994:1809) om

till

totalförsvarspliktiga

som

totalförsvarsplikt, rehabiliterings-

tjänstgör

enligt

lagen

ersättning,

sjukersättning

och

(1994:1809)

om

totalförsvars-

aktivitetsersättning

enligt

social-

plikt,

rehabiliteringsersättning,

försäkringsbalken, och

 

sjukersättning och aktivitets-

 

 

 

 

ersättning

enligt

socialförsäk-

 

 

 

 

ringsbalken, och

 

 

4.årlig inkomst som har bestämts enligt 22 och 23 §§ lagen (2022:856) om omställningsstudiestöd och uppgifter som lagts till grund för ett sådant beslut.

Första stycket gäller bara om uppgifterna har betydelse för tillämpningen av lagen om omställningsstudiestöd eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2025.

74

SOU 2023:23

Författningsförslag

1.9Förslag till förordning om ändring

i förordningen (1998:562) med vissa bemyndiganden för Försäkringskassan

Härigenom föreskrivs att 3 § förordningen (1998:562) med vissa bemyndiganden för Försäkringskassan ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3§25

Försäkringskassan får meddela ytterligare föreskrifter om verk-

ställighet av

 

 

 

 

 

 

 

1. socialförsäkringsbalken när

1. socialförsäkringsbalken

när

det

gäller

socialförsäkrings-

det

gäller

socialförsäkrings-

skyddet,

graviditetspenning, för-

skyddet, graviditetspenning, icke-

äldrapenningsförmåner,

adop-

behovsprövad graviditetspenning,

tionsbidrag,

omvårdnadsbidrag,

föräldrapenningsförmåner,

 

sjukpenning,

rehabilitering,

adoptionsbidrag,

omvårdnads-

rehabiliteringsersättning,

sjuk-

bidrag,

sjukpenning, rehabiliter-

ersättning, aktivitetsersättning,

ing,

rehabiliteringsersättning,

smittbärarersättning, närstående-

sjukersättning,

 

aktivitetsersätt-

penning,

merkostnadsersättning

ning,

smittbärarersättning,

när-

och boendetillägg,

 

ståendepenning,

 

merkostnads-

 

 

 

 

 

ersättning och boendetillägg,

 

2.socialförsäkringsbalken när det gäller ansökan om bostads- tillägg till sjukersättning eller aktivitetsersättning,

3.bestämmelserna i 110 kap. 14 § 1 och 2 socialförsäkringsbalken om förfrågningar och besök,

4.lagen (1993:332) om avgiftsfria sjukvårdsförmåner m.m. för vissa hivsmittade, och

5.lagen (1991:1047) om sjuklön i fråga om utbetalning av ersätt- ning enligt 20 § lagen om sjuklön.

Innan Försäkringskassan meddelar föreskrifter om socialför- säkringsskyddet ska myndigheten inhämta ett yttrande från Pensions- myndigheten, om föreskrifterna gäller frågor som rör även den myndighetens verksamhet.

25Senaste lydelse 2018:1617.

75

Författningsförslag

SOU 2023:23

Innan Försäkringskassan meddelar föreskrifter om bidrag vid adoption av utländska barn, ska myndigheten inhämta ett yttrande från Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2025.

76

2Utredningens uppdrag och arbete

2.1Utredningens uppdrag

Utredningens uppdrag har varit att se över socialförsäkringsskyddet för gravida, framför allt regelverket om graviditetspenning i syfte att modernisera detta så att förmånen i högre utsträckning än i dag fungerar ändamålsenligt för gravida arbetstagare och egenföre- tagare.1 Regeringen beslutade i tilläggsdirektiv den 10 februari 2022 att utredningstiden skulle förlängas.2 Direktiven fogas till detta betänkande som bilaga 1 och 2.

Utredningen har haft i uppdrag att utifrån aktuell forskning lämna förslag som syftar till att modernisera regelverket om gravidi- tetspenning när det gäller i vilka situationer och under vilken period rätt till graviditetspenning ska finnas. Utredningen har också haft i uppdrag att undersöka i vilken utsträckning arbetsgivare vidtar rele- vanta åtgärder för att möjliggöra att gravida kan fortsätta att arbeta genom graviditeten och hur Försäkringskassan handlägger dessa uppgifter. Utredningen har även haft i uppdrag lämna förslag som syftar till att arbetsgivarna i större utsträckning ska vidta relevanta åtgärder för att möjliggöra att gravida kan fortsätta att arbeta genom graviditeten, om det visar sig finnas behov av detta. I utredningens uppdrag har det även legat att analysera gränsdragningen mellan sjuk- penning och graviditetspenning samt lämna förslag som syftar till att jämställa försäkringsskyddet vid nedsatt arbetsförmåga på grund av graviditet med försäkringsskyddet vid nedsatt arbetsförmåga till följd av sjukdom. Utredningen har även haft till uppgift att analysera för- och nackdelar med en mer generell graviditetspenning under graviditetens senare del, inklusive analysera vilka grupper som bör

1Dir. 2021:94.

2Dir. 2022:03.

77

Utredningens uppdrag och arbete

SOU 2023:23

omfattas av en sådan lösning. Ytterligare uppgifter för utredningen har varit att se över inkomstbortfallsprincipen inom graviditetspenningen och att lämna nödvändiga författningsförslag.

2.2Utredningens arbete

Utredningens arbete inleddes i februari 2022. Utredningen har till sin hjälp haft en referensgrupp med experter och sakkunniga. Utred- ningen har hållit i sex sammanträden som experter och sakkunniga deltagit i. Utredningen har dessutom haft en parlamentarisk referens- grupp, som har sammanträtt vid fyra tillfällen. Utredningen har där- utöver haft särskilda diskussioner med Arbetsmiljöverket, Diskrimi- neringsombudsmannen, Försäkringskassan, Inspektionen för social- försäkringen, Socialstyrelsen, Svenskt näringsliv, Sveriges kommuner och regioner, LO, TCO, Arbetsmarknadsdepartementet, Finans- departementet och Jämställdhetsmyndigheten m.fl.

Under arbetets gång har utredningen träffat respektive tagit del av skriftligt material från följande organisationer utanför expertgruppen.

Arbeids- og velferdsetaten (NAV).

Arbetsförmedlingen.

Arbetsmarknadsdepartementet.

Barne- og familiedepartementet.

Beskæftigelsesministeriet, Styrelsen for Arbejdsmarked og Rekruttering.

Centrala Studiestödsnämnden.

Enheten för planering av förmåner och tjänster, Kela.

FC Rosengård.

Gruvkvinnorna.

Handelsanställdas förbund.

Hovslagarna.

Hälsouniversitetet i Linköping.

78

SOU 2023:23

Utredningens uppdrag och arbete

Institutionen för hälsa, medicin och vård (HMV), Linköpings universitet.

Islands arbetsmarknadsdepartementet.

Karolinska Institutet.

Kliniker för arbets- och miljömedicin, samtliga sju i landet.

Kommunalarbetarförbundet.

Kvinnliga läkares förening.

Läkarförbundet.

Lärarnas riksförbund.

Lärarförbundet.

Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

NAV:s arbetslivscentrum i Vestland.

Polisförbundet.

Polisprogrammet, Umeå universitet.

Saco Studentråd.

Samtliga regioner och ett antal kommuner.

Social- och hälsovårdsministeriet i Finland.

Socialstyrelsen.

Statistiska centralbyrån.

ST-avdelningen inom Kriminalvården.

Stressforskningsinstitutet.

Svenska barnmorskeförbundet.

Svensk förening för obstetrik och gynekologi.

Svensk förening för röntgensjuksköterskor.

Transportarbetarförbundet.

Utbetalning Danmark.

Utbildningsdepartementet.

79

Utredningens uppdrag och arbete

SOU 2023:23

Utredningen om en förbättrad arbetsmarknadsetablering för ut- rikesfödda kvinnor (Ju 2022:05).

Utredningen om Översyn av regelverket för sjukpenninggrundande inkomst för ökad trygghet och förutsebarhet (S 2021:07).

Utredningen om utökade möjligheter att upprätthålla en god arbetsmiljö (A 2021:03).

Vårdförbundet.

Utredningens bakgrundsanalyser har i stora delar utgått från befintlig forskning och statistik. Utredningen har även beställt och samman- ställt statistik och uppgifter relaterade till socialförsäkringsskyddet för gravida. I det arbetet har utredningen haft kontakt med Försäk- ringskassan, Socialdepartementet, Socialstyrelsen, Statistiska central- byrån och Arbetsförmedlingen. Beräkningarna har gjorts i Fördel- ningsanalytiskt statistiksystem för inkomster och transfereringar (FASIT). Utredningen har även granskat 300 ärenden inom gravidi- tetspenning respektive 200 ärenden inom sjukpenningen (avseende gravida)3. Utredningen har i enlighet med direktiven hållit sig infor- merad om och beaktat relevant lagstiftningsarbete i Regeringskansliet.

2.3Betänkandets disposition

Betänkandet innehåller 15 kapitel. I kapitel 1 finns de författnings- förslag som utredningen lägger fram.

Kapitel 2 redogör för utredningens uppdrag och arbete och kapitel 3 för den rättsliga reglering som utredningen har haft att beakta. Denna spänner över flera områden, som framför allt om- fattar socialförsäkringsrätt men även arbetsrätt och viss interna- tionell rätt. I kapitlet beskrivs även hur socialförsäkringsskyddet för gravida har utvecklats över tid och vad tidigare utredningar har lämnat för förslag i dessa frågor.

I kapitel 4 beskrivs hur graviditet påverkar kroppen och vilken sjuklighet graviditet kan ge upphov till. I kapitel 5 beskrivs arbets- marknaden, kvinnors arbetsmarknadsdeltagande och vissa föränd- ringar som skett på arbetsmarknaden sedan införandet av graviditets-

3Graviditetspenningärendena var från 2019 och från jan-feb 2020 samt år 2021 och sjuk- penningärendena från 2019 och jan–feb 2020.

80

SOU 2023:23

Utredningens uppdrag och arbete

penningen. I kapitel 6 beskrivs hur den segregerade arbetsmarknaden ger upphov till olika arbetsmiljöproblem för kvinnor och män och arbetsmiljöproblem som är vanligare för kvinnor. I kapitel 7 finns en sammanställning av nyttjandet av socialförsäkringsförmåner under graviditet. Kapitel 8 innehåller en genomgång av socialförsäkrings- skyddet för gravida i de nordiska grannländerna.

Kapitel 9 innehåller en beskrivning av de problem som finns i dag kring socialförsäkringsskyddet för gravida. I kapitel 10 finns en beskrivning av arbetslöshetsförsäkringen och hur den fungerar vid perioder med graviditetspenning. I kapitel 11 finns beskrivning av flerbarnstillägget inom barnbidraget. I kapitel 12 finns utredningens överväganden och förslag. Kapitel 13 innehåller förslag angående när och på vilket sätt de föreslagna författningsändringarna ska träda i kraft. Kapitel 14 beskriver konsekvenserna av förslagen. Betänkandet avslutas med författningskommentarer i kapitel 15.

81

3 Rättslig bakgrund

I detta avsnitt redogörs för den övergripande rättsliga reglering som utredningen har att beakta. Regleringen spänner över flera rättsom- råden och avsnittet inleds med en allmän redogörelse för socialför- säkringsskyddet följt av regler om graviditetspenning, sjukpenning, föräldraledighet och föräldrapenning, arbetsmiljö samt EU-rätt och vissa internationella konventioner. Även regler om diskriminering, studiestöd och arbetslöshetsförsäkring berörs.

Vidare redogörs för vad tidigare utredningar har uttalat gällande gravidas socialförsäkringsskydd.

3.1Gällande rätt

3.1.1Allmänt om socialförsäkringsskyddet

Bestämmelser om socialförsäkringen finns framför allt i socialför- säkringsbalken, förkortad SFB. Socialförsäkringen omfattar bland annat föräldraförsäkringen, sjukförsäkringen och pensioner. För- äldraförsäkringen omfattar graviditetspenning, föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. Gemensamt för de förmåner som omfattas av socialförsäkringen är att de ingår i ett obligatoriskt trygghets- system som administreras av staten.1

Det är Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten samt i viss mån även Skatteverket som administrerar socialförsäkringsförmå- nerna (2 kap. 2 § SFB). Socialförsäkringarna finansieras i huvudsak med arbetsgivaravgifter, egenavgifter och allmän pensionsavgift.

I 4 kap. 2 § SFB delas socialförsäkringen in i tre försäkringsgrenar som avser förmåner som grundas på bosättning i Sverige (bosätt- ningsbaserade förmåner), förmåner som grundas på arbete i Sverige

1Bet. 2011/12:SfU1, s. 16.

83

Rättslig bakgrund

SOU 2023:23

(arbetsbaserade förmåner) och förmåner som grundas på andra om- ständigheter än bosättning eller arbete i Sverige (övriga förmåner).

Föräldrapenning på lägstanivå och grundnivå är bosättnings- baserade förmåner (5 kap. 9 § SFB). Graviditetspenning, sjukpen- ning, föräldrapenning på grundnivå eller sjukpenningnivå samt till- fällig föräldrapenning är arbetsbaserade förmåner (6 kap. 6 § SFB).

För att omfattas av socialförsäkringsskyddet krävs enligt 4 kap. 3 § SFB att man uppfyller de krav i fråga om bosättning, arbete eller andra omständigheter som avses i 4 kap. 2 § SFB samt krav på för- säkringstider. Ofta inträder försäkringsskyddet från den första dagen av anställningen (6 kap. 8 § SFB), men till exempel gäller för rätt till föräldrapenning på sjukpenningnivå de första 180 dagarna att föräldern behöver ha varit försäkrad för sjukpenning under 240 dagar (12 kap. 35 § SFB).

3.1.2Sjukpenninggrundande inkomst

Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) är det inkomstunderlag som används för beräkning av flera socialförsäkringsförmåner som utges som ersättning för inkomstbortfall. Det används som beräknings- underlag för bland annat graviditetspenning, föräldrapenning på sjuk- penningnivå samt för sjukpenning.

Till grund för SGI:n ligger den årliga inkomst i pengar som en försäkrad kan antas få, antingen som arbetstagare i allmän eller i enskild tjänst (inkomst av anställning) eller på annan grund (inkomst av annat förvärvsarbete). (25 kap. 2 § SFB) Den senare grunden om- fattar exempelvis inkomst av näringsverksamhet från enskild firma eller handelsbolag (25 kap. 8–14 § SFB). SGI kan beskrivas som den försäkrade inkomsten, dvs. den årliga inkomst i pengar som en för- säkrad kan antas komma att tills vidare få för eget arbete (25 kap. 2 § SFB). För att en SGI ska kunna fastställas krävs att den försäkrades inkomst kommer från arbete i Sverige som kan antas vara under minst sex månader i följd eller vara årligen återkommande (25 kap. 3 § SFB). För den som har en tidsbegränsad anställning, behovsan- ställning eller timanställning kan SGI beräknas utifrån vad personen har tjänat bakåt i tiden, t.ex. de senaste sex månaderna.2

2Försäkringskassan (2021), Vägledning 2004:5 om sjukpenninggrundande inkomst och års- arbetstid, s. 58 ff.

84

SOU 2023:23

Rättslig bakgrund

SGI bestäms av Försäkringskassan när ett ersättningsärende är aktuellt eller när en försäkrad begär att få SGI fastställd (26 kap. 2 och 3 §§ SFB). En förmån beräknas på grundval av fastställd SGI till dess det uppstår något skäl till ändring, t.ex. ändrade inkomstför- hållanden (26 kap. 4 § SFB).

Utifrån de grundläggande bestämmelserna ska fastställd SGI inte längre gälla om en person inte längre kan antas komma att få inkomst för eget arbete i den omfattning som ligger till grund för SGI:n, exempelvis på grund av att han eller hon inskränker eller gör ett avbrott i sitt förvärvsarbete. En försäkrad kan dock i vissa situationer få behålla en fastställd SGI under s.k. SGI-skyddad tid. Vid avbrott i förvärvsarbete finns ett generellt SGI-skydd under tre månader (26 kap. 18 § SFB). SGI-skydd finns därutöver i vissa utpekade situa- tioner, bl.a. i samband med graviditet. SGI-skydd gäller nämligen för en försäkrad som är gravid som avbryter sitt arbete eller minskar sin arbetstid tidigast sex månader före barnets födelse eller den beräk- nade tidpunkten för födelsen (26 kap. 14 § SFB). SGI-skydd gäller även vid föräldraledighet under barnets första år (26 kap. 15 § SFB).

Även om en förälders SGI har sänkts sedan SGI-skyddet för för- äldraledighet har upphört kan den SGI som tidigare skyddats ändå användas vid beräkning av föräldrapenning. För föräldrapenning på sjukpenningnivå finns nämligen ett förlängt skydd fram till dess att barnet fyller två år som innebär att föräldrapenningens storlek inte påverkas av en eventuell sänkning av SGI. Föräldrapenningen ska

istället beräknas lägst på grundval av den SGI som gällde innan sänk- ningen skedde eller på den högre inkomst som löneavtal därefter föranleder (12 kap. 27 § SFB). Detta gäller all föräldrapenning som lämnas till föräldern under denna tid. Det förlängda skyddet gäller i ytterligare två situationer; dels om en förälder är gravid på nytt innan ett barn har uppnått eller skulle ha uppnått ett år och nio månaders ålder, dels vid adoption som sker högst två år och sex månader efter det att det föregående barnet har fötts eller adopterats (12 kap. 29 § SFB).

85

Rättslig bakgrund

SOU 2023:23

3.1.3Graviditetspenning

Graviditetspenningen infördes 1980 under sin tidigare beteckning havandeskapspenning. Graviditetspenning kan lämnas i tre olika situationer. För det första när den gravida kvinnans arbetsförmåga i ett fysiskt påfrestande arbete är nedsatt på grund av graviditet. Detta var den ursprungliga havandeskapspenningen och gäller för både anställda och egenföretagare. Sedan 1985 kan graviditetspenning, för det andra, utges när den gravida kvinnan av sin arbetsgivare förbjuds att fortsätta arbeta för att det finns risker i arbetsmiljön. Graviditets- penning kan för det tredje, efter ett tillägg i lagen 2014, lämnas till egenföretagare för vilka förvärvsarbetet innehåller risk för skadlig inverkan på kvinnans hälsa, graviditeten eller fostret. (10 kap. 2, 3 och 3 a §§ SFB). Mer om de tre varianterna nedan.

Graviditetspenning beräknas i huvudsak enligt de regler som gäller för sjukpenning (10 kap. 10 § SFB). Detta innebär att gravidi- tetspenning beräknas på ungefär 80 procent av den försäkrades SGI (den försäkrade inkomsten). Inkomsttaket vid beräkning av sjukpen- ninggrundande inkomst för graviditetspenning (7,5 prisbasbelopp) är dock lägre än inkomsttaket för sjukpenning, som är 10 prisbasbelopp (10 kap. 11 § SFB).

Graviditetspenning lämnas som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån och beviljas för en viss period, dock längst till och med den elfte dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse (10 kap. 4, 8 och 9 §§ SFB).

Graviditetspenning följer alltså i stora delar de regler som gäller för sjukpenning (10 kap. 10 och 11 §§ SFB). Graviditetspenning är därför, på samma sätt som sjukpenning, en skattepliktig inkomst (inkomst av tjänst enligt 11 kap. 30 § inkomstskattelagen [1999:1229]). Graviditetspenning är också pensionsgrundande (59 kap. 3 och 13 §§ SFB) och semesterlönegrundande (17 a § semesterlagen [1977:480]).

Graviditetspenning lämnas inte om en försäkrad samtidigt får sjukpenning, sjuklön eller sådan ersättning som kan lämnas vid tvist om sjuklön (10 kap. 5 § SFB). Den socialförsäkringsförmån som är aktuell när personen har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom är inte graviditetspenning, utan sjukpenning.3 Sjukpenning har före-

3Jansson m.fl. (2023), Socialförsäkringsbalken – en kommentar, kommentaren till 10 kap. 2 § SFB.

86

SOU 2023:23

Rättslig bakgrund

träde och ska betalas ut om personen uppfyller förutsättningarna för både graviditetspenning och sjukpenning för samma tid.4

För behovsanställda gravida (dvs. den som vid behov kallas in för att arbeta i en tidsbegränsad anställning eller som är anställd för att arbeta vid behov) kan graviditetspenning lämnas under förutsättning att det kan antas att den försäkrade skulle ha förvärvsarbetat om hon inte hade varit gravid (10 kap. 11 § och 27 kap. 16 a § SFB). I vissa fall ansöker den gravida om graviditetspenning för tid som hon inte har något faktiskt arbete inplanerat. Försäkringskassan får då utreda hur den gravida har arbetat tidigare. Detta för att avgöra om det är troligt att den gravida skulle ha förvärvsarbetat om hon inte hade varit gravid (27 kap. 11 § SFB).5

Någon karenstid gäller inte för graviditetspenningen. Reglerna om graviditetspenning är inte heller kopplade till sjukpenningens rehabi- literingskedja. (10 kap. 11 § SFB)

Graviditetspenning vid nedsatt arbetsförmåga

För att graviditetspenning ska kunna medges för nedsatt arbetsför- måga gäller att graviditeten ska sätta ned arbetsförmågan med minst en fjärdedel och att den försäkrade inte kan omplaceras till mindre ansträngande arbete enligt 19 § föräldraledighetslagen (1995:584), förkortad FLL. Graviditetspenning lämnas i denna situation tidigast från och med den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse (10 kap. 6 § SFB).

Bedömningen av behovet av graviditetspenning för nedsatt arbets- förmåga görs utifrån arbetets art och kvinnans individuella förmåga att utföra det.6 Vid bedömningen av arbetets art ska beaktas faktorer såsom tunga lyft, svåra rörelser, stående, monotont arbete eller en- sidiga belastningar.7 Alla arbeten berättigar inte till graviditets- penning utan det krävs ett visst mått av objektiv fysisk påfrestning.8 Även om ett arbete är fysiskt krävande utgår ingen ersättning om kvinnan i det enskilda fallet har förmåga att utföra det utan hinder av graviditeten.9 Om kvinnan däremot har besvär, exempelvis fog-

4Försäkringskassan (2022), Vägledning om graviditetspenning, s. 23.

5Försäkringskassan (2022), Vägledning om graviditetspenning, s. 15.

6Prop. 1978/79:168, s. 51 f.

7Prop. 1978/79:168, s. 36.

8Prop. 1978/79:168, s. 36 och HFD 2013 ref. 14.

9Prop. 1978/79:168, s. 51 f.

87

Rättslig bakgrund

SOU 2023:23

lossning, kan hennes arbetsförmåga vara mer nedsatt på grund av dessa, vilket ska beaktas i ärendet om graviditetspenning För de fall där ledigheten inte är nödvändig för att skydda kvinnans hälsa under graviditeten bör, enligt förarbetena, graviditetspenning inte utgå.10

När lagstiftningen var ny prövade Försäkringsöverdomstolen rätten till ersättning för kvinnor med olika slags arbeten (FÖD 1981:19). Avgörandet tolkades länge som att vissa yrken i sig, som exempelvis förskollärare, inte är tillräckligt fysiskt ansträngande för att över- huvudtaget medföra en rätt till graviditetspenning. I prövningen lades avgörande vikt vid hur tunga lyft kvinnan utfört samt frekven- sen av dessa. Mindre tunga lyft, upp till 15 kilo, grundade i princip inte rätt till graviditetspenning oavsett hur arbetsförhållandena såg ut i övrigt, medan frekvent förekommande lyft på 20–30 kilo gav rätt till graviditetspenning.

Domstolspraxis har utvecklats över åren och i rättsfallet HFD 2011 ref. 25 slog Högsta förvaltningsdomstolen fast att det inte är tillräckligt att vid prövningen konstatera vilken yrkeskategori som kvinnan tillhör, utan att en helhetsbedömning ska göras av arbets- uppgifterna i varje enskilt fall.

I ett senare avgörande, HFD 2013 ref. 14, uttalade Högsta för- valtningsdomstolen att arbetsförmågan ska prövas utifrån omstän- digheterna i det individuella fallet. Domstolen uttalade vidare att en tillämpning av reglerna som innebär att förekomsten av tunga lyft får en närmast avgörande betydelse för rätten till graviditetspenning, inte låter sig förenas med uttalandena i förarbetena. Även arbeten som inte innefattar lyft men som till stor del måste utföras stående eller som innebär återkommande påfrestande ensidiga rörelser eller som på annat sätt är fysiskt krävande kan ge rätt till graviditetspenning.

Enligt praxis är det alltså inte är kvinnans yrke, utan hennes faktiska arbetsuppgifter, som är avgörande för bedömningen av fysiskt påfres- tande arbete. Varje arbetsuppgift ska inte ses isolerat utan det ska göras en helhetsbedömning.

10Prop. 1978/79:168, s. 51 f och HFD 2013 ref. 14.

88

SOU 2023:23

Rättslig bakgrund

Graviditetspenning när den gravida har förbjudits att arbeta

När det gäller graviditetspenning vid förbud mot arbete ska den gravida vara förbjuden att fortsätta sitt arbete med stöd av bestämmelsen i 4 kap. 6 § arbetsmiljölagen (1977:1160). Ett sådant förbud kan med- delas när ett arbete medför särskild risk för gravida arbetstagare. En ytterligare förutsättning för graviditetspenning i denna situation är att den försäkrade inte kan omplaceras till annat arbete enligt 18 § FLL. Någon tidigaste tidsgräns för rätt till graviditetspenning på denna grund finns inte, utan ersättning lämnas för varje dag som förbudet gäller (10 kap. 7 § SFB).

Egenföretagares rätt till graviditetspenning vid risker i arbetsmiljön

Rätten till graviditetspenning för egenföretagare i riskfyllda arbeten gäller om förvärvsarbetet innehåller risk för skadlig inverkan på den gravidas hälsa, graviditeten eller fostret. I denna situation lämnas graviditetspenning för varje dag som den försäkrade avstår från att utföra förvärvsarbete (10 kap. 7 a § SFB). För att styrka behovet av graviditetspenning lämnar egenföretagaren in ett läkarutlåtande ut- färdat av en arbetsmiljöspecialist.11

3.1.4Föräldraledighetslagen

Regler om arbetstagares rätt till ledighet från arbetet för vård av barn eller på grund av graviditet finns i föräldraledighetslagen (1995:584), förkortad FLL.

En kvinnlig arbetstagare har rätt till hel ledighet i samband med sitt barns födelse (mammaledighet) under en sammanhängande tid av minst sju veckor före den beräknade tidpunkten för förlossningen och sju veckor efter förlossningen. Om hon inte är ledig på annan grund ska två veckor vara obligatoriska under tiden före eller efter förlossningen. Mammaledigheten måste inte kombineras med att föräldrapenning betalas ut. (4 § FLL)

11Prop. 2012/13:159, s. 9 och Försäkringskassan (2022), Vägledning om graviditetspenning, s. 31.

89

Rättslig bakgrund

SOU 2023:23

Enligt föräldraledighetslagen finns även rätt till föräldraledighet, med eller utan föräldrapenning, och ledighet för tillfällig vård av barn m.m. (se 3–9 §§ FLL).

Ledighet enligt FLL får som huvudregel delas upp på högst tre perioder under varje kalenderår. Om en ledighetsperiod löper över ett årsskifte ska den anses höra till det kalenderår då ledigheten på- börjades. (10 § FLL)

En arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till mammaledighet eller föräldraledighet ska anmäla detta till arbetsgivaren minst två måna- der före ledighetens början. Om det inte går, ska anmälan göras så snart som möjligt. Det ska anges hur lång tid ledigheten planeras att pågå. (13 § FLL)

Arbetstagaren ska samråda med arbetsgivaren om ledighetens förläggning och om andra frågor som rör ledigheten. Hel ledighet ska, om det kan göras utan olägenhet för arbetstagaren, förläggas så att arbetsgivarens verksamhet kan fortsätta utan påtaglig störning. (14 § FLL)

En arbetstagare får avbryta sin påbörjade ledighet och återuppta arbetet i samma omfattning som före ledigheten. Arbetstagaren ska snarast möjligt underrätta arbetsgivaren om sitt önskemål att åter- uppta arbetet. Om ledigheten har varit avsedd att pågå en månad eller mer får arbetsgivaren skjuta på återgången högst en månad. (15 § FLL)

Arbetsgivare får inte missgynna arbetstagare av skäl som har samband med föräldraledighet (16 och 17 §§ FLL).

Omplacering av gravida

Det finns särskilda omplaceringsregler för gravida i 18–21 §§ FLL. Reglerna innebär en rätt att bli omplacerad till ett annat arbete med bibehållna anställningsförmåner om kvinnan har förbjudits att fort- sätta sitt vanliga arbete enligt skyddsföreskrifter som har meddelats med stöd av arbetsmiljölagen (18 § FLL). Även en kvinnlig arbets- tagare som väntar barn och som på grund av detta inte kan utföra fysiskt påfrestande arbete har rätt att bli omplacerad till ett annat arbete. Denna rätt gäller endast från och med den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för förlossningen. (19 § FLL)

90

SOU 2023:23

Rättslig bakgrund

En förutsättning för att graviditetspenning ska lämnas är att kvinnan inte kan omplaceras till annat arbete enligt 18 eller 19 § FLL.12 Detta har sin bakgrund i att lagstiftaren har ansett det vara angeläget att en havande kvinna har möjlighet att vara kvar i arbetet. Lag- stiftaren uttalade att det är angeläget, med hänsyn till jämställdheten mellan kvinnor och män i arbetslivet, att samhället slår vakt om kvinnornas rätt till arbete också under graviditeten. Därför bör, i första hand, en omplacering inom arbetsplatsen försökas. Först i sista hand, om omplacering inte är möjlig, bör rätt ges till särskild ledighet med ekonomisk ersättning (ledighet enligt FLL med graviditets- penning).13

Bestämmelserna i 18–21 §§ FLL syftar till att skydda arbetstagare som väntar barn mot olämplig arbetsmiljö och genom omplacering göra det möjligt för dem att arbeta under graviditeten i så stor ut- sträckning som möjligt.14

Innan en omplacering görs bör det naturligtvis övervägas om inte arbetsgivaren kan förändra de ordinarie arbetsuppgifterna så att kvinnan får en möjlighet att fortsätta att arbeta på sin vanliga arbets- plats. Det bör också prövas i vilken mån begränsade omfördelningar av arbetsuppgifterna på arbetsplatsen kan göras för att möjliggöra för henne att behålla sitt arbete.15

Kvinnans rätt till omplacering gäller endast om det skäligen kan krävas att arbetsgivaren ger henne ett annat arbete i sin verksamhet (20 § FLL). Enligt förarbetsuttalanden innebär skälighetsrekvisitet att omplacering endast ska ske till lättare arbeten som redan finns inom verksamheten. Arbetsgivaren är normalt inte skyldig att skapa nya arbetsuppgifter för ändamålet, utan det skall finnas utrymme för sådant lättare arbete inom företaget eller myndigheten. Därav följer att kvinnor som är anställda i större företag eller myndigheter i allmänhet kommer att kunna utnyttja omplaceringsrätten i högre grad än kvinnor som arbetar i mindre företag, där möjligheterna att finna alternativa sysselsättningar som regel inte är lika stora.16 Arbets- givare bör dock göra ordentliga ansträngningar för att ordna ompla- ceringen.17

1210 kap. 2 § första stycket 2 och 10 kap. 3 § första stycket 2 SFB.

13SOU 1978:39, s. 89 och prop. 1978/79:168, s. 33 och 65.

14Prop. 1984/85:78, s. 85 f.

15Prop. 1978/79:168, s. 34.

16Prop. 1978/79:168, s. 66.

17Prop. 1984/85:78, s. 85.

91

Rättslig bakgrund

SOU 2023:23

Omplacering ska normalt sett prövas inom ramen för anställ- ningsavtalet men kan, till exempel om omplaceringen ska vara så gott som hela graviditeten, behöva göras även utanför anställningsavtalet.18 I förarbeten och praxis framgår att viss ledning för hur ompla- ceringsrekvisitet i FLL ska tolkas, får hämtas från förarbeten och praxis vid tillämpning av motsvarande principer i anställningsskydds-

lagen och inom arbetslöshetsförsäkringen.19 Försäkringsöverdomstolen, FÖD, har i fyra domar gällande rätten

till graviditetspenning på 1980-talet prövat om gravida kvinnor bort acceptera omplaceringar som de varit missnöjda med. Kvinnans så kallade skyldighet att acceptera omplaceringen innebär att hon inte får graviditetspenning om hon vägrar en lämplig omplacering. FÖD fann följande. Den gravida kvinnan är inte skyldig att acceptera en omplacering som innebär att hon får minskade anställningsförmåner (FÖD 832/81:5). Med anställningsförmåner avses både den vanliga lönen, arbetstidsmåttet och de tillägg som normalt utgår, exempelvis Ob-tillägg.20 Vidare får omplaceringsarbetet inte vara så fysiskt belastande att kvinnan har nedsatt arbetsförmåga även i förhållande till omplaceringsarbetet (FÖD 257/81:10). Omplaceringsarbetet ska inte innebära alltför stora svårigheter att ordna barnomsorg för befintliga barn, men barn som inte normalt sett går på förskola kan behöva börja i förskola för att mamman ska kunna omplaceras (FÖD 375/81:9 och 1333/81:7), åtminstone om omplaceringen gäller under alla de 50 dagar förmånsperioden vid fysiskt ansträngande arbete gäller och om skälig tid för att ordna barnomsorgen finns.

Den som vill utnyttja sin rätt till omplacering ska anmäla detta till arbetsgivaren. Beror omplaceringsbehovet på att den gravida kvinnan inte kan utföra fysiskt påfrestande arbetsuppgifter, skall anmälan göras minst en månad i förväg. I övriga fall skall anmälan göras så snart det kan ske. Sedan anmälan har gjorts skall arbetsgivaren snarast möjligt lämna besked om möjligheten till omplacering. Om ompla- cering inte är möjlig finns en rätt till ledighet, dock utan bibehållna anställningsförmåner. Kan omplacering inte ske, skall arbetsgivaren fortlöpande pröva möjligheten till omplacering. (20 och 21 §§ FLL)

En arbetsgivare som bryter mot reglerna i FLL ska betala skade- stånd för den förlust som uppkommer och för den kränkning som har

18Prop. 1978/79:168, s. 66 och prop. 1984/85:78, s. 86.

19Prop. 1978/79:168, s. 34 och 52 med hänvisning till prop. 1973:129, s. 121 f. och 243, prop. 1984/85:78, s. 86 samt FÖD mål nr 1333/81:7.

20AD 1985 nr 29.

92

SOU 2023:23

Rättslig bakgrund

inträffat (22 § FLL). Det är Arbetsdomstolen som utdömer sådana skadestånd.

3.1.5Föräldrapenning

En gravid kvinna har rätt till föräldrapenning från och med den sextionde dagen före den beräknade dagen för barnets födelse (12 kap. 5 § SFB). Ersättningstiden för föräldrapenning med anledning av ett barns födelse är högst 480 dagar sammanlagt för båda föräldrarna och vid flerbarnsfödsel ytterligare högst 180 dagar för varje barn utöver det första (12 kap. 12 § första stycket SFB). De dagar med föräldra- penning som tas ut innan förlossningen räknas av från det totala antalet föräldrapenningdagar.

Föräldrapenningen är delad lika mellan föräldrarna vid gemensam vårdnad (12 kap. 15 § SFB). Tre månader (90 dagar) med föräldra- penning på sjukpenningnivå är reserverade för vardera föräldern.

Föräldrapenning kan lämnas för hela dagar samt för tre fjärdedels, en halv, en fjärdedels eller en åttondels dag (12 kap. 9 § SFB).

Föräldrapenning kan lämnas på tre olika ersättningsnivåer; sjuk- penningnivå eller grundnivå samt lägstanivå (12 kap. 18 § SFB). För att ha rätt till föräldrapenning på den högsta nivån, sjukpenning- nivån, under de första 180 dagarna krävs att den försäkrade uppfyller 240-dagarsvillkoret (12 kap. 35 § SFB), vilket innebär att föräldern under minst 240 dagar i följd före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten för födelsen har varit försäkrad för sjukpenning och under hela den tiden skulle ha haft rätt till en sjukpenning som överstiger lägstanivån för föräldrapenning.

3.1.6Sjukpenning

Sjukpenning kan lämnas till en försäkrad som har nedsatt arbetsför- måga på grund av sjukdom. Ersättningens storlek är beroende av den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst (SGI) upp till ett in- komsttak om tio prisbasbelopp och den omfattning i vilken den för- säkrades arbetsförmåga är nedsatt. (24 kap. 2 § SFB). Ersättningens storlek uppgår till ungefär 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Sjukpenning kan, i likhet med graviditetspenning, utges i omfattningarna en fjärdedel, halv, tre fjärdedelar och hel beroende

93

Rättslig bakgrund

SOU 2023:23

på hur nedsatt arbetsförmågan är (27 kap. 45 §). Omfattningen av arbetsförmågans nedsättning bedöms utifrån den försäkrades faktiska arbetstid som denne har normalt sett (27 kap. 46 § SFB).

De första fjorton dagarna i en sjukperiod utgår normalt sjuklön till en arbetstagare i stället för sjukpenning (lagen [1991:1047] om sjuk- lön och 27 kap. 9 § SFB).

För behovsanställda (dvs. den som vid behov kallas in för att arbeta i en tidsbegränsad anställning eller som är anställd för att arbeta vid behov) kan sjukpenning lämnas under förutsättning att det kan antas att den försäkrade skulle ha förvärvsarbetat om hon eller han inte hade varit sjuk (27 kap. 16 a § SFB). För att avgöra om och i vilken omfattning den försäkrade skulle ha arbetat tittar Försäkringskassan på en jämförelseperiod bakåt i tiden och gör ett antagande utifrån det (27 kap. 11 § SFB).21

Från sjukpenning och sjuklön görs ett karensavdrag (27 kap. 27 § SFB och lagen om sjuklön) som motsvarar en dag med sjukpenning eller 20 procent av den sjukpenning eller sjuklön som den försäkrade genomsnittligen beräknas få under en vecka. Egenföretagare kan ha karenstid på en, 14, 30, 60 eller 90 dagar (27 kap. 29 § SFB).

Inom sjukpenningen gäller den så kallade rehabiliteringskedjan. Den innebär följande. Nedsättningen av arbetsförmågan bedöms de första 90 dagarna utifrån försäkrades vanliga arbete eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder honom eller henne (27 kap. 46 § SFB). Från och med den tidpunkt då den för- säkrade har haft nedsatt arbetsförmåga under 90 dagar ska det även beaktas om han eller hon kan försörja sig efter en omplacering till annat arbete hos arbetsgivaren (27 kap. 47 § SFB). Efter 180 dagar ska det dessutom, om det inte är oskäligt eller annat undantag föreligger, beaktas om den försäkrade har sådan förmåga att han eller hon kan försörja sig själv genom arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden eller annat lämpligt arbete som är tillgängligt för honom eller henne (27 kap. 48 § SFB).

Om sjukfallet antas bli långvarigt ska arbetsgivaren upprätta en plan för återgång i arbete (rehabiliteringsplan, 30 kap. 6 § SFB).

21Försäkringskassan (2022), Vägledning om sjukpenning, rehabilitering och rehabiliteringsersättning, s. 104 f.

94

SOU 2023:23

Rättslig bakgrund

Sjukpenning till gravida

Sjukpenning kan lämnas till alla försäkrade som har nedsatt arbets- förmåga på grund av sjukdom (24 kap. 2 § SFB), det gäller även gra- vida. Socialförsäkringsbalken innehåller inte någon definition av sjuk- domsbegreppet men uttalanden i Socialvårdskommitténs betänkande från 1944 har blivit vägledande:

Man synes vid bedömande av huruvida sjukdom föreligger eller icke i första hand ha att hålla sig till vad som enligt vanligt språkbruk och gängse läkarvetenskaplig uppfattning är att anse såsom sjukdom. Med denna utgångspunkt torde såsom sjukdom kunna betecknas varje onormalt kropps- eller själstillstånd, vilket icke sammanhänger med den normala livsprocessen. /…/ De störningar och fysiologiska förändringar, som sammanhänga med det naturliga åldrandet eller med havandeskap och barnsbörd äro tydligen icke att betrakta såsom sjukdomar, enär de stå i samband med den normala livsprocessen.22

Under 1980-talet utvecklade Försäkringsöverdomstolen (FÖD) en praxis för gravida där vissa tillstånd räknades som sjukdom. Här kan nämnas hotande förtidsbörd, hotande missfall, flerbarnsgraviditet och RH-immunisering.23 År 2009 kom även svår foglossning i sam- band med graviditet att betraktas som sjukdom.24

Försäkringskassan dömdes 2010 för direkt könsdiskriminering efter att ha nekat fyra kvinnor sjukpenning under graviditeten.25 Domstolen fann att Försäkringskassan hade tillämpat ett mer restrik- tivt synsätt vid bedömningen av kvinnornas rätt till sjukpenning, med hänvisning till att besvären varit relaterade till graviditeten. Mer om denna fråga finns i avsnitt 9.2.

3.1.7Arbetsmiljö för gravida

Arbetsgivaren ansvarar för arbetsmiljön för alla sina arbetstagare, oavsett om de är gravida eller inte. Arbetsgivare ska följa arbetsmiljö- lagen (1977:1160) vars ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö (1 kap. 1 §).

22SOU 1944:15, s. 162.

23FÖD 1981:25, FÖD 1985:7 och FÖD 1985:15 samt Försäkringskassan (2022), Vägledning om sjukpenning, rehabilitering och rehabiliteringsersättning, s. 26.

24RÅ 2009 ref. 102 I. Målet gällde en kvinna som på grund av sin foglossning hade så svårt att gå att hon behövde använda kryckor. Hon hade också svårt att sitta och ligga på grund av foglossningen.

25Svea hovrätts dom den 30 september 2010 i mål nr T 9430-09.

95

Rättslig bakgrund

SOU 2023:23

Arbetsmiljön skall vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället. Arbetsförhållan- dena skall anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende (2 kap. 1 § arbetsmiljölagen). Arbetsgivare och arbetstagare skall samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö (3 kap. 1 a § arbetsmiljölagen). Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall (3 kap. 2 § arbetsmiljölagen). Arbetsgivarens allmänna ansvar att anpassa arbetet framgår i 3 kap. 3 § andra stycket arbets- miljölagen där följande står. Arbetsgivaren skall genom att anpassa arbetsförhållandena eller vidta annan lämplig åtgärd ta hänsyn till arbetstagarens särskilda förutsättningar för arbetet. Vid arbetets planläggning och anordnande skall beaktas att människors förutsätt- ningar att utföra arbetsuppgifter är olika.

Det finns även ett flertal föreskrifter från Arbetsmiljöverket som arbetsgivaren ska följa, bland annat föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4), föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) och föreskriften om arbetsanpassning (2020:5).

Utöver arbetsgivarens allmänna ansvar finns arbetsmiljöregler för specifika grupper. Om ett arbete medför särskild risk för vissa grupper av arbetstagare, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om förbud mot att arbetet utförs av arbetstagare som tillhör en sådan grupp eller om att särskilda villkor ska gälla när arbetet utförs av sådana arbetstagare (4 kap. 6 § arbets- miljölagen).

Arbetsmiljöverket har meddelat sådana föreskrifter i AFS 2007:5 Gravida och ammande arbetstagare. Syftet med föreskrifterna är att förebygga att gravida kvinnor utsätts för faktorer eller förhållanden i arbetet som kan medföra ohälsa eller olycksfall. En arbetsgivare som blivit underrättad om arbetstagarens graviditet ska genast undersöka om kvinnan utsätts för någon riskfaktor i arbetet. En riskfaktor kan exempelvis vara buller, strålning, belastande arbetsrörelser, smitt- ämnen, kemiska eller cancerframkallande ämnen eller gruvarbete under jord. En icke uttömmande förteckning över arbetsmiljöfaktorer eller arbetsförhållanden som arbetsgivaren ska göra en riskbedömning av finns i en bilaga till föreskrifterna. Förhållanden som inte nämns i förteckningen, men som är jämförbara, ska också riskbedömas.

96

SOU 2023:23

Rättslig bakgrund

Arbetsgivaren behöver således ta hänsyn till både det som står i bilagan till föreskrifterna, och till nya rön.

Även psykosociala faktorer såsom psykisk uttröttning och starka psykiska påfrestningar är sådana risker som arbetsgivaren ska beakta i detta sammanhang.

Om någon riskfaktor föreligger ska arbetsgivaren bedöma risken för skadlig inverkan på graviditeten. Vid riskbedömningen ska hänsyn tas till arten, graden och varaktigheten av exponeringen. (4 § AFS 2007:5) Om bedömningen är att det finns risk för skadlig inverkan på graviditeten, eller för annan ohälsa eller olycksfall, ska arbetsgivaren snarast vidta de åtgärder som behövs för att undanröja riskerna. Om det inte går ska arbetsgivaren vidta alla åtgärder som är praktiskt möjliga och rimliga för att ge kvinnan andra arbetsuppgifter. (6 § AFS 2007:5)

Kvinnan får inte arbeta så länge riskerna för skadlig inverkan finns kvar. Då finns ett förbud mot arbete. (7 § AFS 2007:5) Härutöver finns absoluta förbud mot att sysselsätta gravida i vissa fall, till exempel arbete där hon riskerar att utsättas för bly, dykeriarbete, rökdykning eller nattarbete i vissa fall.26 Den arbetsgivare som låter gravida arbeta i förbjudet arbete riskerar i vissa fall att behöva betala sanktionsavgift. (11 § AFS 2007:5)

Föreskrifterna innehåller även en skyldighet för arbetsgivaren att ordna arbetet så att det finns möjlighet för den gravida att kunna vila i liggande ställning på arbetsplatsen (10 § AFS 2007:5).

3.1.8Diskrimineringsförbud

Med direkt diskriminering menas att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med exempelvis kön. Indirekt diskriminering är att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med exempelvis visst kön. Direkt och indirekt könsdiskriminering, till exempel diskriminering av gravida, är förbjudet bl.a. inom arbetslivet, utbildningsväsendet

26Förbuden finns i 8 och 9 §§ AFS 2007:5 samt i andra föreskrifter från Arbetarskyddsstyrelsen, Arbetsmiljöverket och Statens strålskyddsinstitut.

97

Rättslig bakgrund

SOU 2023:23

och i arbetsmarknadspolitisk verksamhet (2 kap. 1, 5 och 9 §§ diskri- mineringslagen [2008:567]). Diskriminering är även förbjuden i fråga om socialförsäkringssystemet, arbetslöshetsförsäkringen och studiestöd (2 kap. 14 § diskrimineringslagen).

Diskriminering är vidare förbjuden i fråga om hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet enligt 2 kap. 13 § diskriminerings- lagen.27 Män och kvinnor får behandlas olika inom vården, om det har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet (2 kap. 13 a § diskrimineringslagen).

3.1.9Studerande

Ersättningar under studietid

Endast de som arbetar kan få graviditetspenning. Studerande har således inte rätt förmånen om de behöver vara lediga från sina studier. I detta avsnitt redogörs för de socialförsäkringsskydd och andra skydd som finns att tillgå för studerande, och som kan bli aktuella när en stude- rande är gravid.

Studerande kan ha en vilande SGI från arbete som de haft innan studierna (26 kap. 11 § SFB). Den vilande SGI:n kan aktiveras när studierna har avbrutits eller avslutats. Den studerande som avbryter sina studier, och har en vilande SGI, har möjlighet att ta ut föräldra- penning på sjukpenningnivå.

Under studietiden finns så kallad studietids-SGI, som grundar sig på inkomster från ett sådant arbete som den studerande kan ha vid sidan av studierna, som kan ligga till grund för ersättning (26 kap. 19 § SFB). Reglerna om studietids-SGI gäller sjukpenning och graviditets- penning (10 kap. 10 och 11 §§ SFB). Om den studerande har en studietids-SGI kan hon alltså ha rätt till sjukpenning eller graviditets- penning, om hon behöver vara ledig från sitt arbete.

Studerande som saknar SGI kan ändå ha rätt till föräldrapenning på grundnivå och lägstanivå. Föräldrapenning kan tas ut av gravida kvinnor som studerar från den sextionde dagen innan beräknad för- lossning. Det finns inget krav på att den gravida ska avstå från att studera när hon tar ut föräldrapenning, så länge fribeloppet inte

27Diskrimineringslagen trädde i kraft 2009 men likvärdiga diskrimineringsförbud har funnits sedan långt tidigare i andra lagar.

98

SOU 2023:23

Rättslig bakgrund

överskrids. Men de dagar med föräldrapenning som tas ut innan födseln, räknas av från det totala antalet dagar med föräldrapenning.

Det finns även regler om att studiestöd kan få behållas vid viss ledighet. Det finns huvudsakligen fyra former av studiestöd till studerande: studiemedel, som består av studiebidrag och studielån, studiestartsstöd som är ett bidrag till arbetslösa med låg utbildnings- bakgrund, omställningsstudiestöd för den som är i behov av omställ- ning eller kompetensutveckling och som består av både bidragsdel och lånedel samt studiehjälp som är ett bidrag till heltidsstuderande inom gymnasieskolan.

Studerande kan få behålla studiestödet under perioder av sjuk- dom, vård av barn eller närstående och i samband med att ett barn under 18 år har avlidit. Detta gäller för alla fyra former av studiestöd (2 kap. 18–21 §§ och 3 kap. 26–32 i §§ studiestödsförordningen [2000:655], 12–16 §§ förordningen [2017:532] om studiestartsstöd och 18–23 §§ förordningen [2022:857] om omställningsstudiestöd).

Studielån och omställningsstudielån behöver inte betalas tillbaka i den mån det avser ledig tid på grund av sjukdom eller vård av barn (VAB) eller närstående i mer än 30 dagar (4 kap. 11 § studiestöds- förordningen). Vad gäller studiemedel (studiebidrag och studielån) räknas veckor som den studerande har uppburit studiemedel vid sjuk- dom, VAB eller närståendevård inte som utnyttjade veckor, de räknas alltså inte in i den totala maximala tid som man kan få studiemedel (Centrala studiestödsnämndens föreskrifter och allmänna råd [CSNFS 2001:1] om beviljning av studiemedel). Studiehjälp utgår inte för ett maximalt antal månader men kan lämnas längst till och med det första kalenderhalvåret den studerande fyller 20 år (2 kap. 3 § studiestödslagen). Vad gäller övriga former av studiestöd dvs. omställningsstudiestöd och studiestartsstöd, räknas tid med ersätt- ning under sjukdom, VAB eller närståendevård som använda veckor (28 § sista stycket lagen [2022:856] om omställningsstudiestöd och

22§ förordningen om omställningsstudiestöd samt 24 § sista stycket lagen [2017:527] om studiestartsstöd 16 § förordningen om studie- startsstöd).

99

Rättslig bakgrund

SOU 2023:23

Arbetsmiljö m.m. vid studier

Arbetsmiljölagen gäller i stora delar även för de som genomgår ut- bildning (1 kap. 3 § arbetsmiljölagen). Även Arbetsmiljöverkets före- skrifter om gravida och ammande arbetstagare (AFS 2007:5) gäller för studerande. Detta innebär att studerande har i stort sett samma rätt till anpassningar, undanröjande av risker och omplacering som arbets- tagare. Föräldraledighetslagen gäller dock endast för arbetstagare (1 § FLL).

Regler om läroanstalternas skyldighet att anpassa studierna och studiemiljön så att den studerande ges möjlighet att delta finns även i särskilda författningar, såsom skollagen (2010:800).

När det gäller gymnasieskolan ska alla elever ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och personliga utveckling för att de utifrån sina förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål (3 kap. 2 § skollagen). De bestäm- melser som finns i skollagen och gymnasieförordningen (2010:2039) kring elevhälsa, extra anpassningar, behov av särskilt stöd, arbets- miljö och närvaro gäller även för situationen att en elev är gravid.

När det gäller Komvux ska utgångspunkten för utbildningen av en enskild elev vara elevens behov och förutsättningar (20 kap. 2 § skollagen). Elever inom Komvux som behöver stöd i form av extra anpassningar har rätt till sådant stöd (3 kap. 5 § skollagen). Utbild- ningen inom Komvux måste anpassas utifrån individens behov och förutsättningar och den kan variera både till längd och till innehåll. Vuxenutbildningen ska alltid möta varje elev utifrån hans eller hennes behov och förutsättningar. Vuxenutbildningen ska sträva efter flexibla lösningar när det gäller organisation, arbetssätt och arbetsformer med utgångspunkt i individens behov och förutsätt- ningar. Det är vuxenutbildningens ansvar att varje elev i kommunal vuxenutbildning och motsvarande utbildningar får stöd och under- visning utifrån sina individuella utbildningsmål, behov och förutsätt- ningar (förordningen [SKOLFS 2012:101] om läroplan för vuxenut- bildningen).

Om den studerande har praktik eller verksamhetsförlagd utbild- ning (så kallad VFU) har både läroanstalten och arbetsgivaren på verk- samheten där praktiken eller VFU:n pågår ansvar för arbetsmiljön. Praktikplatsen har t.ex. arbetsmiljöansvaret för den fysiska arbets- miljön på plats, medan läroanstalten har kvar ansvaret för övriga delar

100

SOU 2023:23

Rättslig bakgrund

som kan vara relevanta. Exempelvis behöver lärosätet göra en risk- bedömning utifrån den information de har.

3.1.10Arbetslöshetsförsäkring

I lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) finns en be- stämmelse som är kopplad till graviditetspenning: Enligt 23 b § ALF ska tid med graviditetspenning beaktas i bestämmandet av den sökandes normalarbetstid (den genomsnittliga arbetstiden). Normal- arbetstiden räknas ut för att, i kombination med ett fastställt grund- belopp, få fram den arbetssökandes dagpenning.

I ALF finns också bestämmelser om vilka förmåner som ska betraktas som så kallad överhoppningsbar tid inom ramen för arbets- löshetsersättningen (16–17 a §§ AFL). Syftet med den överhopp- ningsbara tiden är att kunna använda förvärvsarbete som ligger längre bakåt i tid än tolv månader närmast före arbetslösheten, vid prövningen av om en sökande kvalificerar till arbetslöshetsersätt- ning. Med andra ord kan en sökande få hoppa över tid avseende vissa skyddsvärda situationer för att kunna använda tid med förvärvs- arbete längre bakåt i tiden än de tolv senaste månaderna.28 Över- hoppningsbar tid är bl.a. styrkt sjukdom, vård av barn eller när- stående (16 § ALF). Även tid då den sökande har fått föräldrapennings- förmån enligt socialförsäkringsbalken är överhoppningsbar (17 § ALF). Tid med graviditetspenning är inte överhoppningsbar tid enligt ALF.

3.1.11EU-rätt

EU:s mödraskyddsdirektiv (92/85/EEG)29 inleds med ett konsta- terande om att gravida arbetstagare i flera avseende måste anses vara en särskilt utsatt riskgrupp, och att åtgärder måste vidtas till skydd för deras säkerhet och hälsa. Detta skydd får inte leda till någon ogynnsam behandling av kvinnor på arbetsmarknaden eller stå i strid med direktiven om lika behandling för kvinnor och män.

28SOU 2020:37, s. 304.

29Rådets direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar (tionde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG).

101

Rättslig bakgrund

SOU 2023:23

Arbetsgivare ska enligt direktivet bedöma arten, graden och varaktigheten av potentiellt skadlig exponering i arbetet för gravida, undanröja risken eller om risken inte kan undanröjas ge den gravida andra arbetsuppgifter. Om det av tekniska eller andra objektiva skäl inte är möjligt att ge arbetstagaren andra arbetsuppgifter, eller om detta inte rimligen kan krävas av klart redovisade skäl, skall arbets- tagaren i fråga beviljas ledighet enligt nationell lagstiftning eller praxis under så lång tid som detta är nödvändigt för att skydda hennes säkerhet och hälsa. (Artikel 4 och 5 mödraskyddsdirektivet) Kvinnor ska under sådan ledighet tillförsäkras bibehållen lön eller rätt till skälig ersättning. Ersättningen ska anses skälig om den garan- terar minst samma inkomst som vid arbetsuppehåll av hälsoskäl, med förbehåll för eventuellt tak för ersättningen som fastställs i nationell lagstiftning.30 (Artikel 11 mödraskyddsdirektivet)

3.2Tidigare utredningsförslag

Regelverket om graviditetspenningen har huvudsakligen sett lika- dant ut sedan tillkomsten. Graviditetspenningen utvidgades dock 1985 till att gälla även vid risker i arbetsmiljön. I samband med detta slopades också kravet på läkarintyg i samband med ansökan om för- månen. 2014 utvidgades förmånen till att även gälla vid risker i arbets- miljön för egenföretagare.31 Flera utredningar har berört frågan om gravidas socialförsäkringsskydd.

I syfte att förenkla försäkringssystemet diskuterade föräldraför- säkringsutredningen i betänkandet Utbyggd havandeskapspenning

m.m.(SOU 1983:30) möjligheten att ersätta graviditetspenningen med en generellt utökad ersättningstid med föräldrapenning i en period om exempelvis 30 dagar. Utredningen menade dock att en sådan generell utökning skulle innebära att alla gravida kvinnor skulle anses arbetsoförmögna under den senare delen av graviditeten och därmed vara i behov av försäkringsersättning. Detta bedömde utred-

30Arbetsdomstolen fann i AD 2009 nr 15 att ett bolag inte gjorde sig skyldigt till köns- diskriminering genom att inte betala löneutfyllnad till en gravid anställd som var ledig och uppbar graviditetspenning på sätt som bolaget gör när anställda är sjukskrivna och får sjuk- penning. Detta pga. att en gravid kvinna som uppfyller förutsättningarna för rätt till gravidi- tetspenning och den som är sjukskriven med rätt till sjukpenning inte bedömdes befinna sig i en jämförbar situation.

31Utredningar som låg till grund för utvidgningen var SOU 2008:89 och Ds 2012:57. I dessa utredningar lämnades inga andra förslag utöver det som sedermera genomfördes och blev egen- företagares rätt till graviditetspenning vid risker i arbetsmiljön i nuvarande 10 kap. 3 a § SFB.

102

SOU 2023:23

Rättslig bakgrund

ningen inte var riktigt och menade att det troligen skulle motverka kvinnans rätt att få förvärvsarbeta under graviditetens slutskede. Dessutom skulle betydande kostnader uppkomma för försäkringen.32 Utredningen diskuterade behovet av att förändra förmånstidens längd men fann att några vägande skäl för en ändring inte hade framkommit under utredningsarbetet.33 Utredningen diskuterade även möjlig- heten av att närmare precisera vad som kan anses vara fysiskt på- frestande arbete, men landade i att det inte ansågs möjligt.34 Utred- ningen studerade vidare om förmånen kunde inordnas i något annat försäkringssystem, såsom sjukförsäkringen, föräldraförsäkringen eller arbetsskadeförsäkringen. Utredningen fann dock att graviditets- penningens särskilda villkor, exempelvis kravet på omplacering, bör behållas och att en inordning skulle komplicera regelsystemet. Man ansåg att det i stället torde vara en fördel att bibehålla graviditets- penningen som en särskild förmån.35

Föräldraförsäkringsutredningen från 2005 föreslog i sitt betänkande Reformerad föräldraförsäkring (SOU 2005:73) en icke-behovsprövad rätt till ledighet med graviditetspenning, nedan kallad generell gravidi- tetspenning, under graviditetens senare del. Den gravida skulle få rätt till graviditetspenning från 30 dagar innan beräknad förlossning och till faktisk förlossning. Syftet med förslaget var i första hand att det skulle finnas en huvudsaklig ersättning för förvärvsarbetande kvinnor som är i behov av att vila från arbetet i slutet av graviditeten. Utredningen tänkte sig att chansen att kvinnor skulle orka arbeta längre under graviditeten skulle öka med vetskapen om möjligheten till vila i slutet av graviditeten. På så sätt kunde sjukskrivningar, sjuk- frånvaro etc. minska under graviditeten. Detta ansågs även kunna påverka barnet positivt. Den generella graviditetspenningen före- slogs även kunna utgå på deltid. Utredningen föreslog att gravidi- tetspenning för fysiskt ansträngande arbete skulle slopas och att dessa kvinnor i stället skulle hänvisas till uttag av föräldrapenning innan den generella graviditetspenningperioden inleddes. Gravidi- tetspenningen vid risk skulle finnas kvar och förmånsperioden skulle utökas så att även denna förmån gick att få fram till dagen före faktisk förlossning. Utredningen föreslog även att en rätt till graviditets- ledighet skulle införas i föräldraledighetslagen. En kvinna skulle enligt

32SOU 1983:30, s. 59.

33SOU 1983:30, s. 54.

34SOU 1983:30, s. 57.

35SOU 1983:30, s. 60.

103

Rättslig bakgrund

SOU 2023:23

förslaget kunna vara helt ledig, men även ha möjlighet att förkorta sin dagliga arbetstid om hon så önskade och arbeta tre fjärdedelar, halvt eller en fjärdedel med bevarad anställningstrygghet.36

Arbetsförmågeutredningen lyfte i sitt betänkande Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89) svårigheterna med gräns- dragningen mellan vad som ska anses vara en normal graviditet och sjukdom, vilken gör bedömningen av rätten till sjukpenning svår. Mot den bakgrunden föreslog utredningen att de gravida som anser sig behöva vara lediga från sitt arbete på grund av graviditeten, skulle ha rätt till generell graviditetspenning. Den generella förmånen före- slogs kunna utgå tidigast 30 dagar före beräknad förlossning och av- slutas senast vid den faktiska förlossningen. För tiden innan den generella graviditetspenningens förmånsperiod skulle en behovs- prövad förmån finnas. För kvinnor vars arbetsförmåga var nedsatt med minst en fjärdedel på grund av graviditeten, och där möjligheten till omplacering hade prövats av arbetsgivaren, föreslog utredningen en s.k. särskild graviditetspenning under perioden 60 dagar före be- räknad förlossning till 30 dagar före beräknad förlossning. För en kvinna som förbjuds att fortsätta sitt arbete på grund av risker i arbetsmiljön skulle särskild graviditetspenning kunna betalas ut under hela avstängningstiden.37

Delegationen för jämställdhet i arbetslivet föreslog i betänkandet Hela lönen, hela tiden (SOU 2015:50) att graviditetspenningen skulle förlängas till att omfatta även de sista tio dagarna före beräknad förlossning och dessutom kunna utbetalas till och med dagen för faktisk förlossning. Motivet var att gravida med nedsatt arbetsför- måga skulle ha samma möjlighet att ta ut föräldrapenning efter att barnet är fött som andra gravida.38

Utredningen om en modern föräldraförsäkring påtalade i be- tänkandet Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn (SOU 2017:101) att det förhållande som grundar rätt till graviditets- penning inte upphör tio dagar innan beräknad förlossning. Ett stort antal kvinnor nyttjar någon form av socialförsäkringsförmån under slutet av graviditeten. Utredningen föreslog mot den bakgrunden att förmånstiden för graviditetspenning skulle utvidgas till dagen för beräknad förlossning. Utredningen bedömde att det var lämpligt att

36SOU 2005:73, avsnitt 8.3.

37SOU 2009:89, s. 163.

38SOU 2015:50, avsnitt 11.1.

104

SOU 2023:23

Rättslig bakgrund

använda sig av dagen för beräknad förlossning snarare än den fak- tiska förlossningen. Motivet var att den beräknade förlossningen styr när ersättningen kan börja lämnas, och även när föräldrapenning kan börja lämnas. Förslaget ansågs möjliggöra ett mer jämställt uttag av föräldrapenning efter barnets födelse och minska skillnaderna mellan de kvinnor som uppbär sjukpenning respektive graviditets- penning. Utredningen föreslog även att inkomsttaket vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst vid graviditetspenning skulle vara samma som inom sjukförsäkringen. Utredningen påtalade även att den såg behov av en graviditetspenning som inkluderar fler kvinnor än det fåtal som omfattas i dag. De menade att en generell gravi- ditetspenning under slutet av graviditeten vore önskvärd och lyfte att sjukfrånvaron under graviditet troligen skulle minska eftersom fler kvinnor skulle orka arbeta längre än i dag, med vetskapen om att det finns en möjlighet till vila i slutet av graviditeten. En generell graviditetspenning skulle också, enligt utredningen, bidra till att renodla förmånerna graviditetspenning och föräldrapenning. Utred- ningen lämnade på grund av tidsbrist inte något förslag om en generell graviditetspenning.39Inget av de förslag som nämns ovan har genomförts.

Jämlikhetskommissionen lämnade i sitt betänkande En gemensam angelägenhet (SOU 2020:46) förslag på en samlad översyn av gravi- ditetspenningen och lyfte att en sådan bland annat borde innehålla en översyn av möjligheten till graviditetspenning innan förloss- ningen. Utredningen förordade att förmånstiden skulle utsträckas fram till dagen för beräknad förlossning och ansåg att det kunde ifrågasättas om det finns anledning att ha olika ersättningstak i graviditetspenning, sjukpenning och föräldrapenning. Även gränsen mellan sjukpenning och graviditetspenning behövde enligt utred- ningen utredas.40 Den nu aktuella utredningen är bl.a. en följd av Jämlikhetskommissionens förslag.

39SOU 2017:101, avsnitt 7.16.

40SOU 2020:46.

105

4Graviditetens påverkan på kroppen

Kapitlet inleds med en beskrivning av hur graviditeten påverkar den gravida kvinnans kropp. I kapitlet beskrivs även riskfaktorer för ohälsa vid graviditet samt graviditetsrelaterad sjuklighet.

4.1Graviditetens påverkan på kroppen

Graviditet, förlossning och amning medför de största, normala, fysiologiska förändringar som en kvinna ställs inför i sitt liv. Den gravida kvinnans fysiologi och anatomi förändras påtagligt för att stödja utvecklingen av fostret, förbereda den blivande mamman inför förlossning och göra hennes kropp redo för amning. Stora för- ändringar sker avseende bland annat blodtryck, blodvolym, hjärt- volym och vad gäller immunsystemet, ämnesomsättningen, andnings- frekvensen och njurfunktionen. Kvinnans kropp genomgår även stora hormonella förändringar.

Under graviditeten är det oundvikligt att kvinnan går upp i vikt. En frisk person ökar i genomsnitt 11 kilo under graviditeten. Den största viktökningen sker under graviditetens sista 20 veckor. Foster- tillväxten och påverkan på kvinnans kropp samt de stora hormonella förändringar som den gravida genomgår kan leda till sömnstör- ningar. Sömnstörningar är vanligare under graviditetens sista tre månader och kan kvarstå även efter förlossningen. Enligt studier från 2018 upplevde 45,7 procent av de undersökta gravida dålig sömn- kvalitet.

Under graviditeten får kvinnan en ökad rörlighet i lederna i bäckenet, och det finns risk för smärta i ländryggen. Den ökade rörlig- heten beror främst på hormonella förändringar. Kvinnans bäcken blir mjukare i fogarna för att kunna utvidgas för att barnet ska kunna

107

Graviditetens påverkan på kroppen

SOU 2023:23

passera. Ibland startar denna process tidigt och kan leda till svårig- heter för kvinnan i form av ett instabilt bäcken, som också kan orsaka smärta. Fostrets tyngd i livmodern kan i sin tur även det påverka, genom att det innebär en förändrad tyngdpunkt i kroppen.

Illamående är vanligt under graviditeten och kan uppkomma på grund av en ökad salivproduktion. En svår form av illamående kallas hyperemesis gravidarum och kan ge upphov till kräkningar under graviditeten och leda till påverkat allmäntillstånd, viktnedgång och dehydrering.1

4.2Riskfaktorer för ohälsa under graviditet

Förekomsten av övervikt är en riskfaktor vid graviditet. Högt BMI är associerat med ökad risk för graviditetsdiabetes, högt blodtryck, havandeskapsförgiftning och blodproppar under och efter gravidi- teten. En stark koppling finns mellan övervikt och fetma hos modern och risk för att barnet föds med en hög födelsevikt i för- hållande till graviditetslängden. Högt BMI är även kopplat till svårig- heter att bli gravid, till prematur förlossning samt till kejsarsnitt. Högt BMI ökar även risken för missfall och vissa typer av miss- bildningar.2 Stor viktuppgång vid graviditet (över 15 kilo) är också en riskfaktor för komplikationer liknande dem som vid övervikt och fetma.3

Rökning under graviditeten ökar risken för missfall, dödföddhet samt dödlighet under nyföddhetsperioden och upp till ett års ålder. Andra risker associerade med rökning under graviditeten är tillväxt- hämning, för tidig förlossning och utomkvedshavandeskap. Under graviditeten är snus lika farligt för fostret som rökning.4 Alkohol- intag under graviditeten ökar risken för missfall, för tidig födsel och placentaavlossning. Dessutom kan det innebära risk för ett flertal skador på fostret.5

Tidigare psykisk ohälsa är en riskfaktor under graviteten efter- som de belastningar som graviditeten innebär kan medföra återin- sjuknande eller att redan existerande sjuklighet förvärras.6

1Lindgren m.fl. (2022), Reproduktiv hälsa, s. 285 f.

2Socialstyrelsen (2021), Statistik om graviditeter, förlossningar och nyfödda barn 2020, s. 2.

3Lindgren m.fl. (2022), Reproduktiv hälsa, s. 335.

4Lindgren m.fl. (2022), Reproduktiv hälsa, s. 330.

5Lindgren m.fl., (2022), Reproduktiv hälsa, s. 342.

6Lindgren m.fl. (2022), Reproduktiv hälsa, s. 530 och IFAU 2021:17, s. 12.

108

SOU 2023:23

Graviditetens påverkan på kroppen

Ålder är ytterligare en betydande predisponerande faktor för många somatiska och graviditetsrelaterade komplikationer. En studie från 2022 visar att kvinnor om var över 40 år när de födde barn löpte högre risk att drabbas av havandeskapsförgiftning, graviditetsdiabetes, för att föda för tidigt samt för att föda barn med låg födelsevikt. Att mamman är äldre påverkar även sannolikheten att fostret ska drabbas av kromosomavvikelser.7

Risken för somatiska besvär påverkas av sociala och ekonomiska faktorer och kvinnor med högre utbildning och socioekonomisk status har i regel mindre sjuklighet (i form av besvär som leder till åtgärd inom sjukvården). Låg socioekonomisk status är relaterat till sämre fysisk och psykisk hälsa, vilket kan öka risken för graviditets- relaterade komplikationer och efterföljande sjukskrivning.8 En svensk studie påvisade en lägre användning av planerade besök vid mödravården och en tendens till fler akuta besök bland utrikesfödda kvinnor, jämfört med svenskfödda gravida.9 Lägre utnyttjande av planerad vård är associerat med negativa graviditetsrelaterade utfall och ökad sjuklighet hos mammor.10 I Socialstyrelsens undersökning av gravidas och nyförlösta kvinnors situation från 2019 framkom att ensamstående gravida mår sämre både psykiskt och fysiskt under graviditeten än sammanboende och att denna grupp samt gruppen gravida som är födda utanför Norden i lägre grad visste var de skulle vända sig om de mådde dåligt. Antalet respondenter födda utanför Sverige var dock lågt och resultatet bör tolkas med försiktighet.11

4.2.1Dagens gravida är äldre och oftare överviktiga

– men röker mer sällan

Socialstyrelsens födelseregister visar att av kvinnorna som födde barn år 2020 uppgav strax under 4 procent i tidig graviditet att de rökte, att jämföra med 30 procent av dem som födde i mitten av 80-talet. Minskningen av rökning i tidig graviditet har skett i alla ålders- grupper, men andelen som röker är, nu liksom tidigare, högre bland

7Lindell Pettersson, (2022), Women giving birth at an advanced age – obstetric and neonatal outcomes, health and social support, och IFAU 2021:17, s. 12.

8IFAU 2021:17, s. 12.

9Ny, P. m.fl. (2007), Utilisation of antenatal care by country of birth in a multi-ethnic population: a four-year community-based study in Malmö, Sweden.

10Darj och Lindmark, (2002), Not all women use maternal health services.

11Socialstyrelsen (2019), Gravida och nyförlöstas situation och behov, s. 10.

109

Graviditetens påverkan på kroppen

SOU 2023:23

yngre kvinnor. År 2020 uppgav 12 procent av de gravida under 19 år att de rökte i tidig graviditet, jämfört med 3 procent av dem över 30 år. Det finns även skillnader mellan kvinnor med olika utbildnings- nivå. År 2020 uppgav 12 procent av de gravida med förgymnasial ut- bildning att de rökte i tidig graviditet, att jämföra med mindre än 1 procent av kvinnor med eftergymnasial utbildning.

En enkätstudie från 2021 visar att drygt 4 procent av de gravida fortsätter att dricka alkohol under graviditeten och att 2 procent uppger en så kallad intensivkonsumtion.12

Socialstyrelsens register visar även att andelen kvinnor med övervikt eller fetma vid inskrivning i mödrahälsovården (BMI på 25 eller mer) har ökat år för år, från 25 procent år 1992 till 44 procent år 2020. Andelen varierade år 2020 i landet mellan 37 procent i Stockholm och 51 procent i Södermanland. Liksom avseende rök- ning skiljer sig andelen med övervikt och fetma mellan kvinnor med olika utbildningsnivå. Bland kvinnor med förgymnasial utbildning hade 27 procent fetma vid inskrivning i mödrahälsovården under 2020. Motsvarande siffra bland kvinnor med eftergymnasial utbild- ning var 12 procent.13

Statistik från SCB visar att kvinnor är allt äldre när de föder barn. Förstagångsföderskan var år 2021 i genomsnitt 30,1 år. Medelåldern för kvinnor som blir föräldrar för första gången varierar dock i landet. I storstadsregionerna väntar folk generellt längre med att skaffa barn jämfört med i glesbygdskommuner. Allra äldst var förstagångs- mammorna i Stockholms kommun med en medelålder på 32,3 år 2021. Perstorp i Skåne län hade de yngsta förstagångsmammorna. Deras medelålder var 26,5 år. Medelåldern för alla som födde barn 2021 var 31,6 år. De äldre mammorna har ökat i både antal och andel. År 1968 föddes 2 procent av barnen av en mamma som fyllt 40 år. År 2021 hade det ökat till 5,5 procent.14

12Persson m.fl. (2021), Alcohol and illicit and non-medical prescription drug use before and during pregnancy in Stockholm, Sweden: A cross-sectional study.

13Socialstyrelsen (2021), Statistik om graviditeter, förlossningar och nyfödda barn 2020, s. 2.

14SCB, Demografistatistik.

110

SOU 2023:23

Graviditetens påverkan på kroppen

4.3Sjuklighet i samband med graviditet och förlossning

De flesta graviditeter och förlossningar fortlöper utan allvarliga komplikationer. Att vänta och föda barn innebär ändå en belastning för kroppen, vilket kan leda till hälsoproblem av varierande grad för den blivande eller nyförlösta mamman. Institutet för arbetsmark- nads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) beskriver att det saknas samsyn, såväl mellan forskare som länder, kring hur sjuk- lighet som uppstår under graviditeten eller i samband med förloss- ning ska definieras. IFAU tolkar detta som att mödrars hälsa har varit ett oprioriterat område inom forskningen.15

IFAU har gått igenom studier om sjuklighet vid graviditet. De beskriver att fysiska besvär som uppstår i samband med graviditet och förlossning, så kallad maternell sjuklighet, primärt kan härledas till följande fem graviditetsrelaterade orsaker: 1) stor postpartum- blödning (blödning i direkt anslutning till förlossningen), 2) preeklampsi (havandeskapsförgiftning, ett allvarligt tillstånd som innebär högt blod- tryck samt påverkan på olika kroppsorgan och som kan ha negativa konsekvenser för modern och barnet), 3) eklampsi (ett livshotande tillstånd, kopplat till preeklampsi, där modern drabbas av kramper),

4)peripartum-infektioner (infektioner som uppstår i kvinnliga köns- organ i anslutning till barnafödande) samt 5) aborter. Dessa besvär förekommer i regel i större utsträckning i utvecklingsländer men kan även förekomma i Sverige.16

Statistik från 2002 visar att andelen mödrar som under gravidi- teten vårdats på sjukhus för någon graviditetskomplikation var 33 pro- cent (förlossningskomplikationer är inte medräknade). Andelen minskar till 16 procent om man exkluderar alla som vårdades i anslut- ning till förlossningen och endast tar med dem där vårdtillfället inträffade tidigare i graviditeten. Att vårdas under graviditeten var vanligare bland yngre mödrar. Vanliga orsaker till sådan sjukhusvård var förvärkar eller hotande förtidsbörd, missfall, ihållande kräkningar, tecken på graviditetsförgiftning, avvikande fosterläge eller andra problem med fostret.17

15IFAU 2021:17, s. 9.

16IFAU 2021:17, s. 10.

17Socialstyrelsen (2005), Reproduktiv hälsa i ett folkhälsoperspektiv, s. 43.

111

Graviditetens påverkan på kroppen

SOU 2023:23

Nyare siffror kring gravidas kontakt med läkare finns i Gravidi- tetsregistrets årsrapporter. I 2019 års rapport framgår att antalet gravida som träffar en läkare av graviditetsrelaterade skäl ökar och att det är fler gravida som träffar läkare tre eller fler gånger under graviditeten (24 procent av de gravida). I rapporten spekuleras om att en del av ökningen kan bero på en ökande andel gravida som har övervikt eller fetma, vilket är förenat med en större sjuklighet.18 Statistik från graviditetsregistrets årsrapport för 2021 visar att andelen som träffar läkare tre gånger eller fler av graviditetsrelaterade skäl är densamma som år 2019.19

Försäkringskassan har studerat sjukskrivningsdiagnoser bland gravida som inte var sjukskrivna när graviditeten började. Gravidi- tetsrelaterade diagnoser (diagnoskapitel O enligt ICD-1020) utgör 66 procent av de sjukfall som startar under graviditeten. I övrigt är även psykiatriska diagnoser (diagnoskapitel F), diagnoser kopplade till det muskuloskeletala systemet (diagnoskapitel M, där till exempel ryggvärk ingår) relativt vanliga. Diagnoser inom kapitel R förekommer i omkring 5 procent av sjukfallen. Bland dessa ingår symtom och sjukdomstecken från matsmältningsorganen, som kan förekomma vid illamående. Även diagnoser inom kapitel M och R kan antas vara kopplade till graviditeten i många fall då de rör tillstånd som har motsvarigheter inom de graviditetsrelaterade dia- gnoserna. Försäkringskassan beskriver att det är tydligt att diagnoser kopplade till illamående till stor del startar under början av gravi- diteten. Starten på sjukfall med F-diagnoser (psykiatriska diagnoser) är relativt jämnt fördelad över graviditeten, medan de övriga dia- gnoserna startar under andra halvan av graviditeten.21

Även Afa Försäkring har studerat gravidas sjukskrivningar. De redovisar statistik över kortvarig sjukfrånvaro för arbetare inom privat sektor och statistik över långvarig sjukfrånvaro för både arbetare inom privat sektor och anställda inom kommuner och regioner. År 2019 och 2020 var graviditetsrelaterade sjukdomar och besvär den tredje vanligaste orsaken till både kort- och långvarig sjuk- frånvaro för kvinnor mellan 16 och 45 år. De graviditetsrelaterade

18Graviditetsregistrets årsrapport 2019, s. 11.

19Graviditetsregistrets årsrapport 2021, s. 35.

20ICD-10 är en statistisk klassifikation med kod för klassificering av sjukdomar och relaterade hälsoproblem. I klassifikationen ingår också symtom, onormala fynd, besvär och sociala förhållanden, vilka då ges en diagnoskod.

21Försäkringskassan (2022), Gravidas socialförsäkringsskydd, s. 57.

112

SOU 2023:23

Graviditetens påverkan på kroppen

diagnoserna stod för 14 respektive 11 procent av de korta och de långa sjukfallen. 26–35 åringar stod för flest av sjukfallen, vilket bland annat kan förklaras av att mödrars medelålder vid barns födelse de senast åren har legat runt 31 år. För arbetare i privat sektor har de i metall- och övrigt industriellt arbete och livsmedelsarbete högst risk att drabbas av kortvarig sjukfrånvaro på grund av graviditetsrela- terade sjukdomar och besvär. Högst risk för långvarig sjukfrånvaro av samma orsaker, bland både arbetare inom privat sektor och an- ställda inom kommuner och regioner, har personal inom tandvårds- arbete och yrkesförare.22

IFAU konstaterar efter att ha studerat gravidas sjukskrivnings- orsaker att graviditet och förlossning, i de allra flesta fall inte har några nya och långsiktiga hälsoeffekter som föranleder sjukskrivning.23

4.3.1Rygg- och bäckensmärta

Under graviditeten blir kroppens leder rörligare och bäckenet vidgar sig. Dessutom ökar belastningen på bäckenet och ryggraden. Dessa stora omställningar kan ibland leda till sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven. Smärta kan förekomma i bäckenet och ryggen hos en signifikant andel av kvinnor under graviditet och är det vanligaste muskuloskeletala besväret hos gravida. Drygt hälften av kvinnor kan drabbas av värk i bäckenets olika delar som blygd- benet, höfterna samt nedre ryggen. Rygg- och bäckensmärta och ryggsmärta kan förekomma som enskilda tillstånd eller i kombina- tion. IFAU rapporterar förekomst av nedre ryggsmärta hos drygt 50 procent av de gravida.

Smärtan debuterar vanligtvis i mitten av graviditeten och före- kommer oftare vid preexisterande ryggsmärtor, om kvinnan tidigare har fött barn och om hon har högt BMI.24 Smärtan kan vara enbart lokaliserad till ryggen eller stråla ut till magen och benen.

Bäckensmärta, en term som definieras olika i olika studier och som ofta innefattar foglossning är vanligt förekommenade under graviditet; prevalensen varierar från cirka 35–50 procent i tidig gravi- ditet till 60–70 procent i sen graviditet. Bäckensmärta kan starta så tidigt som i graviditetsvecka 8–12 men debuterar i genomsnitt i

22Afa (2022), Sjukfrånvaro på grund av graviditetsrelaterade sjukdomar och besvär.

23IFAU 2021:17, s. 16.

24Lindgren m.fl. (2022), Reproduktiv hälsa, s. 522 och IFAU 2021:17, s. 16.

113

Graviditetens påverkan på kroppen

SOU 2023:23

18:e graviditetsveckan. Tidigare barnafödande, ansträngande arbete och bäckensmärta i samband med tidigare graviditeter ökar risken.25 Smärtan är återkommande och kan accentueras efter 30 minuter av vardagliga aktiviteter som att gå, sitta eller stå. Kvinnor kan ha svårigheter att stå, gå, lyfta saker, böja sig eller vrida kroppen. Besvären kan yttra sig som kraftig smärta, svullnad eller ömhet över blygdbenet, med utstrålning mot ryggen, ljumskarna eller benen. Graden av kvälls- smärta kan oftast relateras till hur aktiv kvinnan varit under dagen.

Studier visar att bäckensmärta kan ha negativa inverkan på funk- tion, livskvalitet, samliv, moderskap och möjligheten att yrkes- arbeta.26 En svensk studie över gravidas upplevelser av hur vården har bemött dem när de sökt hjälp för sin bäckensmärta visar att gravida upplever att tillståndet ofta negligeras av vården och beskrivs som ett normalt graviditetsbesvär.27 Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) beskriver liknande upplevelser när de i ett arbete med att identifiera forskningsfrågor kring bäckensmärta intervjuat patienter och vårdpersonal. I rapporten framhålls att det kan vara svårt att få en diagnos och att få adekvat vård. Även om det finns viss kunskap och forskning om tillståndet finns det enligt SBU ett tydligt behov av mer forskning och kunskapshöjande insatser.28

De ovan beskrivna smärttillstånden framträder för första gången under graviditeten och i genomsnitt hälften av dessa rapporteras även efter förlossningen. Upp till 80 procent av dem som besvärats av nedre ryggsmärta och/eller bäckensmärta under graviditet har fortsatta lättare besvär efter förlossningen, medan 13 procent rap- porterar måttliga och 7 procent mycket allvarliga symtom. Angående nedre ryggsmärta har en stor andel kvarstående besvär långt efter för- lossningen; 50 procent av kvinnor som hade smärtor under graviditet hade inte återhämtat sig under det första året efter förlossningen och 20 procent upplevde fortsatta symtom upp till tre år efter barna- födandet. Hos många kvinnor med bäckensmärta minskar eller för- svinner symtomen efter förlossningen, men hos en signifikant andel

25Lindgren m.fl. (2022), Reproduktiv hälsa, s. 522, IFAU 2021:17, s. 1 och Juhl m.fl. (2005), Psychosocial and physical work environment, and risk of pelvic pain in pregnancy.

26Elden m.fl. (2014) The pelvic ring of pain: pregnant women’s experiences of severe pelvic girdle pain, Gutke m.fl. (2011), Impact of postpartum lumbopelvic pain on disability, pain intensity, health-related quality of life, activity level, kinesiophobia, and depressive symptoms, och Mackenzie m.fl. (2018), Women's experiences of pregnancy related pelvic girdle pain: A systematic review.

27Elden m.fl. (2014), The pelvic ring of pain: pregnant women’s experiences of severe pelvic girdle pain.

28SBU (2022), Graviditetsrelaterad bäckensmärta – prioritering av forskningsfrågor.

114

SOU 2023:23

Graviditetens påverkan på kroppen

kvarstår symtomen under nyföddhetsperioden och 8–10 procent har fortsatta smärtor ett till två år efter barnafödande. Detta kan antas leda till begränsad funktion i vardagen, och kvinnor med smärtor efter förlossningen har dålig prognos beträffande sjukfrånvaro och sjukskrivning i framtiden.29

4.3.2Psykisk ohälsa

Enligt Svenska graviditetsregistret var andelen gravida som behandlats för psykisk ohälsa 9,3 procent under år 2021, jämfört med 8,9 procent åren 2020 och 2019. Av de som fått psykologisk behandling hade 52 procent påbörjat den innan graviditet. Av de som haft en medi- cinsk behandling för psykisk ohälsa under graviditet hade 85 procent påbörjat den behandlingen redan innan graviditeten.30 Svensk forsk- ning från 2014 visar att cirka 15 procent av de gravida beskrev symtom på ångest och cirka 10 procent på depression.31

IFAU redovisar meta-studier som indikerar att drygt var tionde kvinna har symtom på depression under graviditet och efter förloss- ningen. I en internationell systematisk översikt framhålls dock att endast 30 procent av kvinnor med mentala hälsoproblem i samband med graviditet och barnafödande identifieras av hälso- och sjuk- vården och att mindre än 10 procent av de identifierade fick adekvat behandling. En stor dansk registerstudie visar att kvinnor som är gravida med sitt första barn har en lägre risk för sjukhusinläggning på grund av psykiatrisk problematik under graviditeten (jämfört med innan), medan risken för inläggning är förhöjd de första måna- derna efter förlossningen. Det är också visat att för många kvinnor med postpartumdepression startar symtomen i själva verket under graviditeten.32

Socialstyrelsen har i en enkät- och fokusgruppstudie från 2019 funnit att en majoritet av kvinnorna mådde bra både under gravidi- teten och de första två månaderna efter förlossningen. Det var dock inte en obetydlig andel kvinnor som inte mådde bra. Var fjärde kvinna som besvarade enkäten mådde ganska eller mycket dåligt fysiskt under graviditeten, och 15 procent mådde ganska eller mycket

29IFAU 2021:17.

30Petersson m. fl. (2022), Graviditetsregistret 2022, s. 42.

31Rubertsson m.fl. (2014), Anxiety in early pregnancy: prevalence and contributing factors.

32IFAU 2021:17, s. 11.

115

Graviditetens påverkan på kroppen

SOU 2023:23

dåligt psykiskt. Även efter förlossningen mådde var fjärde kvinna ganska eller mycket dåligt fysiskt och 18 procent mådde ganska eller mycket dåligt psykiskt. Det finns ett samband mellan kvinnornas fysiska och psykiska mående och hur mycket oro de kände både under graviditeten och efter förlossningen. De som mådde dåligt fysiskt eller psykiskt kände också i större utsträckning en högre grad av oro än de som mådde bra.33

4.3.3Andra tillstånd

Ungefär 5 000 gravida i Sverige drabbas varje år av havandeskapsför- giftning (preeklampsi), något som innebär en förhöjd risk för hyper- toni (högt blodtryck), hjärtsjukdomar (oftast hjärtinfarkt) och diabetes typ 2 senare i livet. I Sverige i dag är detta en av de vanligaste orsakerna till mödramortalitet, cirka 1 dödsfall per 100 000 kvinnor som föder barn.34

Graviditetsdiabetes drabbar 1–2 procent av alla gravida kvinnor och kan bland annat leda till ökad risk för diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar senare i livet. Graviditetsdiabetes ökar bland annat risken för havandeskapsförgiftning och för tidig förlossning. Gravi- ditetsdiabetes kan även påverka fostret negativt.35

Många kvinnor drabbas av någon form av infektion under gravi- diteten, urinvägsinfektion är t.ex. vanligt. I de flesta fall komplicerar inte infektionen graviditeten eller förlossningen eller leder till negativa effekter för fostret. Men somliga infektioner kan ge komp- likationer hos mamman och barnet och det krävs därför screening inom mödravården för dessa infektioner.36

4.4Kvinnors sjukfrånvaro ökar i samband med graviditet

I länder med högt kvinnligt arbetskraftsdeltagande är kvinnor i genomsnitt mer sjukskrivna än män och så är också fallet i Sverige. Skillnaden mellan andelen sjukskrivna kvinnor och män har ökat

33Socialstyrelsen (2020), Gravida och nyförlöstas situation och behov, s. 18.

34IFAU 2021:17, s. 10 och Svensk förening för obstetrik och gynekologi (2019), Riktlinjer för hypertonisjukdomar under graviditet.

35Lindgren m.fl. (2022), s. 474.

36Lindgren m.fl. (2022), Reproduktiv hälsa, s. 474.

116

SOU 2023:23

Graviditetens påverkan på kroppen

över tid. En paradox i sammanhanget är dock att kvinnor lever längre än män, vilket skulle kunna tolkas som att kvinnor är friskare än män eller agerar mer proaktivt kring sin hälsa.37

Av kvinnor och män som blev förstagångsföräldrar 1999 hade mammor ungefär dubbelt så många sjukfrånvarodagar som pappor efter barnets födelse. Dessa skillnader kvarstod upp till femton år efter barnets födelse.38 Försäkringskassan analyserade 2014 sjuk- skrivningsmönstret för män och kvinnor och fann att kvinnor redan sex år innan graviditeten hade ett genomsnittligt större uttag av sjukpenningdagar. Under graviditeten ökade antalet sjukpenning- dagar markant för kvinnor.39

Försäkringskassans statistik visar att ungefär 25 procent av förstföderskorna ansöker om sjukpenning under graviditeten. Det går dock inte utifrån statistiken att säga att sjukskrivningen är gravi- ditetsrelaterad, den kan även bero på andra orsaker.40 Utredningens beräkningar avseende samtliga gravida visar att drygt 28 procent av de gravida hade sjukpenning någon gång under graviditeten. Ungefär 8 procent av de gravida som erhöll sjukpenning under graviditeten var sjukskrivna redan när graviditeten började. Det genomsnittliga antalet nettodagar med sjukpenning under graviditet var 60 dagar. Gruppen som hade sjukpenning redan när graviditeten inleddes har dock ett betydlig högre genomsnittligt nettouttag än de som startar sitt sjukfall under graviditeten. Graviditetsrelaterade diagnoser ut- gör 66 procent av de sjukfall som startar under graviditeten. I övrigt är även psykiatriska diagnoser och diagnoser kopplade till det muskuloskeletala systemet relativt vanliga.41

IFAU konstaterar efter att ha studerat gravidas sjukskrivnings- orsaker att psykiska och muskuloskeletala besvär utgör ungefär en lika stor andel av diagnoserna bakom sjukskrivning både före och efter barnafödande, detta samtidigt som sjukskrivningarna ökar i samband med barnafödande. Det tyder enligt IFAU på att graviditet och förlossning, i de allra flesta fall inte har några nya och långsiktiga hälsoeffekter som föranleder sjukskrivning.42 Däremot påverkas

37IFAU 2011:2, s. 5 och IFAU, Forskningssammanfattningar, Forskning om kvinnor och män på arbetsmarknaden.

38IFAU 2011:2, s. 44.

39Försäkringskassan (2014), Kvinnors sjukfrånvaro. En studie av förstagångsföräldrar.

40Försäkringskassan (2022), Gravidas socialförsäkringsskydd, s. 27, 53 och 57.

41Utredningens bearbetning av data från Försäkringskassan och Socialstyrelsen.

42IFAU 2021:17.

117

Graviditetens påverkan på kroppen

SOU 2023:23

nivåerna av sjukskrivning i samband med barnafödande.43 Den högre sjukskrivningsnivån menar IFAU delvis kan förklaras av att hälso- besvär som finns före en graviditet förstärks i och med barnafödande. Direkta medicinska och psykologiska effekter av själva barnafödandet verkar dock enligt IFAU:s analys drabba en mindre andel av alla kvinnor.44

Studier från Karolinska institutet över kvinnors sjukfrånvaro- perioder över fjorton dagar respektive dagar med sjuk- och aktivi- tetsersättning (SA) visar att det inte finns någon större skillnad i medelantal sjukfrånvarodagar per år mellan kvinnor som fött respek- tive inte fött barn, med undantag av året före förlossningen för de som fött barn. Däremot har kvinnor som inte fött barn ett betydligt högre medelantal dagar med sjuk- och SA än de som fött barn. Kvinnor som hade haft minst två förlossningar hade i genomsnitt lägre medelantal dagar med sjukfrånvaro och SA per år jämfört med dem som endast haft en förlossning. Studierna visar på en förhöjd risk för såväl sjukfrånvaro generellt som för lång sjukfrånvaro för kvinnor som haft minst ett vårdtillfälle i slutenvård både före och efter första förlossningen. Karolinska institutet konstaterar att det behövs fler studier av sjukskrivning och barnafödande utifrån till exempel olika yrkesgrupper respektive studier som sträcker sig över längre tid.45

IFAU har studerat kvinnor sjukskrivningar i flera rapporter och konstaterar att en sammanfattande slutsats är att familjeansvaret är avgörande för kvinnors sjukskrivningar. De menar att det är efter det första barnet som sjukfrånvaron mellan män och kvinnor börjar skilja sig åt mer påfallande. Enligt IFAU leder kvinnornas större familjeansvar till sämre förankring i arbetslivet, vilket i sin tur sänker tröskeln för att sjukskriva sig.46 Andra studier lyfter fram vikten av arbetsmiljön, och att den är sämre i kvinnodominerade verksam- heter, som orsak till de högre sjukskrivningstalen. Kvinnor arbetar i högre utsträckning i yrken med hög känslomässig och psykisk belastning samt i arbeten med höga krav men låg grad av kontroll.47 Fler kvinnor än män anmäler också att de blir sjuka på grund av

43Se exempelvis Johansson m.fl. (2018).

44IFAU 2021:17, s. 16.

45Alexanderson m.fl. (2013), Barnafödande, sjuklighet och sjukfrånvaro: en studie av tvilling- systrar, s. 5.

46IFAU 2011:2 och IFAU 2013:13, s. 51 f.

47SOU 2014:30, s. 164.

118

SOU 2023:23

Graviditetens påverkan på kroppen

arbetet.48 Se kapitel 6 för ytterligare beskrivning av kvinnors arbets- miljö. I betänkandets statistikavsnitt beskrivs gravidas nyttjande av sjukpenning ytterligare.

48Arbetsmiljöverket (2020), Arbetsskador 2019.

119

5 Kvinnor på arbetsmarknaden

I det här avsnittet beskrivs kvinnors arbetskraftsdeltagande samt den svenska arbetsmarknaden med särskilt fokus på kvinnor. I avsnittet beskrivs även några av de förändringar som skett på arbetsmarknaden sedan graviditetspenningen infördes och vilken effekt dessa föränd- ringar kan ha för gravida arbetstagare.

I Sverige är arbetsmarknaden könssegregerad såväl horisontellt som vertikalt. Den horisontella segregeringen mellan kvinnor och män innebär en över- eller underrepresentation av kvinnor eller män i olika sektorer, branscher, yrken, organisationer eller arbetsplatser. Vertikal segregering mellan kvinnor och män innebär att antingen kvinnor eller män är underrepresenterade på högre positioner. Vanligen är det kvinnor som är underrepresenterade.1 Kvinnor och män arbetar således i hög utsträckning i olika sektorer och på olika positioner, vilket innebär att de ofta har olika arbetsuppgifter och anställningsvillkor.

5.1Kvinnor och män i Sverige förvärvsarbetar i hög utsträckning

Arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningsgraden i Sverige är sedan flera år på en hög nivå vid en internationell jämförelse, och högre än genomsnittet i övriga EU-länder.2 Sverige har högst andel kvinnor i arbete i EU. Skillnaden i sysselsättning mellan kvinnor och män är den lägsta inom EU, samtidigt som sysselsättningsgraden för kvinnor och män med barn i Sverige också är bland de högsta inom EU.3 År 2021 var det relativa arbetskraftstalet för åldern 20–64 år 84,7 procent för

1Arbetsmiljöverket (2016), Kvinnors och mäns arbetsvillkor.

2SOU 2020:30, s. 89 och prop. 2022/23:1, bilaga 3, s. 5.

3Prop. 2022/2023:1, bilaga 3, s. 5.

121

Kvinnor på arbetsmarknaden

SOU 2023:23

kvinnor och 90,3 procent för män.4 Den relativa arbetslösheten5 för samma åldersgrupp var 7,9 procent för kvinnor och 7,7 procent för män.6 Slopandet av sambeskattningen inom hushållet, utbyggnaden av den offentligfinansierade barnomsorgen, införandet av den inkomst- baserade föräldraförsäkringen och rätten att behålla arbetet efter föräldraledigheten är reformer som har ökat kvinnors arbetsmark- nadsdeltagande och därmed haft betydelse för Sveriges höga syssel-

sättning.7

5.2Stora skillnader i kvinnors och mäns yrkesval

Kvinnor och män tenderar att arbeta i olika yrken, branscher och sektorer. Det hänger ofta ihop med könsbundna utbildningsval och leder till att fördelningen av kvinnor och män över privat och offentlig sektor blir ojämn. Valen får konsekvenser för kvinnors och mäns framtida inkomster, karriärmöjligheter och arbetsvillkor.8 Att kvinnor och män arbetar i olika näringsgrenar och i olika yrken sam- tidigt som lönerna är högre inom mansdominerade näringsgrenar är den enskilt största faktorn bakom löneskillnaderna mellan kvinnor och män.9

Tabell 5.1 Anställda 20–64 år efter sektor 2021, uppdelat på kön

Andel i procent och könsfördelning (%)

Sektor

Procent

Könsfördelning i procent

 

 

 

 

 

 

Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

Kommuner

28,2

10,2

72,8

27,2

 

 

 

 

 

Regioner

10,2

3,0

76,5

23,5

Stat

8,4

7,0

54,0

46,0

 

 

 

 

 

Privat

52,5

78,4

39,3

60,7

Uppgift saknas

0,6

1,4

27,3

72,7

Totalt

100,0

100,0

49,2

50,8

 

 

 

 

 

Källa: SCB.

4Relativa arbetskraftstalet: Andelen (%) personer i arbetskraften av befolkningen 20–64 år.

5Relativa arbetslöshetstalet: Andelen (%) arbetslösa av antalet personer i arbetskraften.

6SCB (2022), På tal om kvinnor och män, s. 64.

7IFAU 2008:19, s. 3.

8Jämställdhetsmyndigheten (2022), Val efter eget kön - kunskapssammanställning om köns- skillnader i utbildningsval.

9Prop. 2022/23:1, bilaga 3, s. 13.

122

SOU 2023:23

Kvinnor på arbetsmarknaden

De flesta anställda på arbetsmarknaden arbetar inom privat sektor. Av de sysselsatta i ålder 20–64 år 2021 hade den regionala sektorn den största könsskillnaden i procent. Det var 10,2 procent av kvinnorna och 3 procent av männen som arbetade i den regionala sektorn, vilket innebär att de anställda i regionerna till 76,8 procent var kvinnor. I statlig sektor var fördelningen mer jämn med 56 procent kvinnor och 44 procent män.10

Kvinnor och män har också olika positioner, dels beroende på sektor, dels inom samma sektor. Inom kommun och region besatt kvinnor 70 procent av ledande chefspositioner år 2020. Inom den privata sektorn var fördelningen nästan den omvända, med endast strax över av 30 procent av chefspositionerna besatta av kvinnor. Inom den statliga sektorn är andelen chefspositioner som innehas av kvinnor något under 50 procent.11

Kvinnor och män arbetar också inom olika yrken. I arbetaryrken arbetar kvinnor framför allt inom service, omsorg och försäljning medan män huvudsakligen arbetar inom lager, byggverksamhet, till- verkning och transport. På tjänstemannasidan är det vanligt att kvinnor arbetar inom utbildningsväsendet och inom hälso- och sjukvården och att män arbetar inom IT och som civilingenjörer, ingenjörer och tekniker.12

Av de trettio största yrkena i Sverige var det år 2020 fyra yrken som hade en relativt jämn könsfördelning. Dessa var kockar och kallskänkor, lednings- och organisationsutvecklare, gymnasielärare samt kundtjänstpersonal. Det mest kvinnodominerade yrket bland de 30 största yrkena var år 2020 förskollärare med 96 procent kvinnor och 4 procent män. Andra yrken med mycket hög kvinnodominans är undersköterskor, grundutbildade sjuksköterskor och barnskötare. Det mest mansdominerade yrket var träarbetare, snickare m.fl. med 1 procent kvinnor och 99 procent män. Andra yrken med hög mans- dominans är installations- och serviceeltekniker, motorfordonsmeka- niker och fordonsreparatörer.13

De vanligaste yrkena för kvinnor var 2020 undersköterskor inom hemtjänst, hemsjukvård och omsorgsboende, 116 000 kvinnor arbetade inom dessa yrken. Därefter kommer grundskollärare och barnskötare med ungefär 80 000 kvinnor i vardera yrket.

10SCB.

11SCB.

12LO (2019), Jämställdhetsbarometern, s. 37.

13SCB (2022), På tal om kvinnor och män, s. 73.

123

Kvinnor på arbetsmarknaden

SOU 2023:23

Figur 5.1 De vanligaste yrkena för kvinnor 2020. Tusental

Vårdare, boendestödjare

 

 

 

Övr. kontorsassistenter, sekreterare

 

 

 

Städare

 

 

 

Butikssäljare, dagligvaror

 

 

 

Vårdbiträden

 

 

 

Förskollärare

 

 

 

Butikssäljare, fackhandel

 

 

 

Barnskötare

 

 

 

Grundskollärare

 

 

 

Undersköterskor, hemtjänst mfl

 

 

 

0

40 000

80 000

120 000

Totalt antal

Antal kvinnor

 

 

Källa: SCB, Yrkesregistret.

5.3Anställningsform

Tillsvidareanställningar är den vanligaste formen av anställning på den svenska arbetsmarknaden, ungefär 87 procent har en fast anställ- ning.14 Kvinnor har sedan länge i större utsträckning än män tids- begränsade eller tillfälliga anställningar, och det gäller såväl vikariat som behovsanställning eller timanställning. Män har dock i större utsträckning än kvinnor prov- eller projektanställningar.15 Mer om utvecklingen angående tidsbegränsade anställningar nedan.

Mellan yrkeskategorierna arbetare och tjänstemän råder i detta avseende stora skillnader. De tidsbegränsade anställningarna är vanli- gast i arbetaryrken; 25 procent av kvinnorna och 16 procent av männen i arbetaryrken har en tidsbegränsad anställning. Motsvarande andel för kvinnor och män i tjänstemannayrken är betydligt lägre, tio respektive åtta procent.16

Vidare är andelen anställda som har tidsbegränsade anställningar högre bland flykting- och anhöriginvandrare än bland inrikes födda. Oavsett födelseland kan man se att andelen som har tidsbegränsade

14LO (2022), Anställningsformer år 2022, s. 5.

15SCB (2020), Utvecklingen för tidsbegränsat anställda 2005–2019, s. 2.

16LO (2022), Tid, makt och pengar – Sveriges jämställdhetsbarometer 2022, s. 24.

124

SOU 2023:23

Kvinnor på arbetsmarknaden

anställningar är avsevärt högre i åldersgruppen 20–24 än i andra ålders- grupper. Andelen med tidsbegränsade anställningar är generellt även högre bland de med lägre utbildning.17

Omfattningen av tidsbegränsade anställningar skiljer sig marginellt mellan sektorerna. Däremot varierar omfattningen kraftigt mellan olika branscher. Störst antal tidsbegränsade anställningar finns inom vård och omsorg, utbildning, finansiell verksamhet, företagstjänster samt handel. I de två förstnämnda branscherna är antalet kvinnor betydligt högre än antalet män, framför allt inom vård och omsorg. Den största andelen tidsbegränsat anställda finns inom hotell och restaurang, med drygt 40 procent, men även inom branschen för per- sonliga och kulturella tjänster samt jordbruk, skogsbruk och fiske är andelen hög. Inom hotell och restaurang utgör kvinnor en större andel än män.18

5.4Arbetstidens omfattning

Även arbetstidens omfattning skiljer sig åt mellan kvinnor och män i Sverige. Av de sysselsatta i åldern 20–64 år arbetade 22 procent av kvinnorna deltid jämfört med 10 procent av männen år 2021. Det är vanligast att unga kvinnor arbetar deltid, se figur 5.2.

17SOU 2020:30, s. 164.

18SCB (2020), Utvecklingen för tidsbegränsat anställda 2005–2019, s. 15.

125

Kvinnor på arbetsmarknaden

SOU 2023:23

Figur 5.2 Andel deltidssysselsatta 2021 efter ålder och kön. Procent

60

50

40

30

20

10

0

20-24

25-34

35-44

45-54

55-64

 

 

Procent kvinnor

 

Procent män

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), SCB.

Av de som arbetar deltid utgörs den största delen av en arbetstid på mellan 20–34 timmar per vecka för både kvinnor och män.19

För föräldrar med barn skiljer sig andelen som arbetar deltid åt inte bara beroende på förälderns kön utan också beroende på antalet barn och barnens ålder. Mönstret där kvinnor i större utsträckning än män har ansvaret för gemensamma barn är påtagligt. Kvinnor minskar omfattningen på sin arbetstid efter föräldraledighet, fram- för allt fram tills barnet fyller 6 år, därefter är det fler som arbetar heltid igen. Särskilt vanligt att arbeta deltid är det för kvinnor med tre barn. Samma mönster kan också delvis ses för män, även om andelen som arbetar deltid är på en betydligt lägre nivå.20

Deltidsanställningarna är inte jämnt fördelade över branscher, sektorer eller inkomstgrupper utan utgör normen vid anställningar i många kvinnodominerade branscher. I detaljhandeln är 69 procent av de anställda deltidsanställda, och inom vård och omsorg är drygt 50 procent deltidsanställda. Av kvinnor i arbetaryrken arbetar totalt

46procent, det vill säga nästan hälften, deltid. Motsvarande andel för tjänstemannakvinnor är 24 procent, ungefär en fjärdedel.21

19SCB (2021), Arbetskraftsundersökningarna och prop. 2021/22 :1, bilaga 3, s. 10.

20SCB (2021), Arbetskraftsundersökningarna.

21SOU 2020:46, s. 374 f., LO (2022), Tid, makt och pengar- Sveriges jämställdhetsbarometer 2022, s. 24 f. och LO (2019), Jämställdhetsbarometer 2019.

126

SOU 2023:23

Kvinnor på arbetsmarknaden

Den vanligaste orsaken till deltidsarbete 2021 var att personen inte har kunnat få en heltidsanställning. Därefter uppges andra personliga skäl, studier och vård av barn vara de mest förekommande orsakerna för såväl kvinnor som män. Det är vanligare att kvinnor än män som arbetar deltid gör det för att de anger att arbetet är fysiskt och/eller psykiskt ansträngande.22

5.5Kvinnors frånvaro från arbetet är högre än mäns

Kvinnor är, förutom oftare deltidsarbetande, också frånvarande från arbetet i högre utsträckning än män på grund av till exempel för- äldraledighet och sjukskrivning. Den vanligaste orsaken till frånvaro för både kvinnor och män är semester. Den minskar arbetstiden i ungefär lika stor utsträckning för både kvinnor och män. Kvinnor tar dock i genomsnitt ut en betydligt större andel av föräldra- penningdagarna, samt en större del av den obetalda föräldraledig- heten. År 2021 tog kvinnor ut 70 procent av föräldrapenningdagarna. Fördelningen mellan kvinnor och män har dock blivit mindre ojämn de senaste decennierna. Uttaget av tillfällig föräldrapenning för vård av sjukt barn, s.k. VAB-dagar, är jämnare fördelat.

Det är stor skillnad i genomsnittligt antal sjukpenningdagar per försäkrad kvinna respektive man (sjukpenningtalet). Samtidigt har sjukfrånvaron varierat kraftigt över tid, och variationen har varit större för kvinnor än för män. Svängningarna påverkas bland annat av regeländringar och konjunkturläget. Efter 2010 har sjukfrånvaron ökat för både kvinnor och män, men mer för kvinnor.

Under de senaste åren har sjukfrånvaron minskat något för kvinnor, men den är fortfarande nästan dubbelt så hög som för män.

Det finns flera orsaker till skillnaden i sjukfrånvaro mellan kvinnor och män. En orsak är att kvinnor i större utsträckning än män arbetar i yrken och sektorer där den upplevda arbetsmiljön är sämre organisatoriskt och socialt. Ett större ansvar för hem, barn och föräldrar i kombination med förvärvsarbete kan vara ytterligare en orsak till kvinnors högre sjukfrånvaro.23

22SCB (2021), Ekonomisk jämställdhet.

23Prop. 2022/23 :1, bilaga 3, s. 9.

127

Kvinnor på arbetsmarknaden

SOU 2023:23

5.6Kvinnor är mer sällan företagare

Företagare omfattas som övriga på arbetsmarknaden av regelverket för socialförsäkring. Sedan tidigare har det dock framkommit att företagare i många fall upplever det som att socialförsäkringarna främst är anpassade efter anställda och inte efter deras särskilda för- utsättningar och behov. Användandet av exempelvis föräldraförsäk- ringen är lägre bland företagare.24

5.6.1Olika företagsformer

Företag kan drivas i flera former som till exempel enskild firma, handelsbolag och kommanditbolag eller aktiebolag. Enskild närings- verksamhet, eller enskild firma som det ofta kallas, är en företags- form där en fysisk person driver och ansvarar för företaget. Det finns inte någon tydlig gräns mellan företaget och den som äger det. År 2018 var ungefär 40 procent av de enskilda näringsidkarna kvinnor och 60 procent män. Knappt 13 procent av näringsidkarna var yngre än 34 år, drygt 26 procent var mellan 35 och 49 år.25

Fördelningen av näringsidkare skiljer sig kraftigt åt mellan olika branscher. I den största branschgruppen, jord- och skogsbruk, är en stor andel av näringsidkarna män. Kvinnor utgör en större andel av näringsidkarna inom tjänstesektorn och inom kulturella näringar än män. Ungefär 97 procent av enskilda firmor saknar anställda och ungefär 62 procent av de enskilda näringsidkarna var kombinatörer.

Ett handelsbolag är ett företag som har två eller flera delägare. Bolagsmännen kan vara fysiska eller juridiska personer. Handels- bolaget är i sig en juridisk person men bolagsmännen är alltid per- sonligt och solidariskt ansvariga för företagets skulder. Bolaget kan ha anställda, dock inte de fysiska personer som äger bolaget. Ett kommanditbolag är en form av handelsbolag där vissa delägares ansvar är begränsat till vad de satsat i bolaget. I övrigt är förutsätt- ningarna likvärdiga övriga handelsbolags. Bland delägare i handels- och kommanditbolag var 2018 ungefär 60 procent män och 40 procent kvinnor. En majoritet av delägarna, 66 procent, var kombinatörer. Del- ägare i handels- och kommanditbolag finns inom ett stort antal olika

24SOU 2017:101, s. 194.

25SOU 2022:31, s. 178.

128

SOU 2023:23

Kvinnor på arbetsmarknaden

branscher. Näringsgrenarna handel samt verksamhet inom juridik och ekonomi är mest frekvent förekommande.

Ett registrerat aktiebolag är ett civilrättsligt självständigt rätts- subjekt och skattesubjekt som själv ansvarar med sina tillgångar för de åtgärder bolaget gör och för sina förpliktelser. Delägarna, alltså aktieägarna, har inte ett personligt ansvar för bolagets skulder. Ett aktiebolag kan ha anställda och även verksamma delägare i bolaget är anställda. Inkomster för aktiebolagsdelägare som arbetar i bolaget räknas inom socialförsäkringen som inkomst av anställning. Den lön en företagare tar ut från sitt aktiebolag ligger till grund för den sjuk- penninggrundande inkomsten, men särskilda regler kan gälla under uppbyggnadsskedet.26

5.7Förändringar på arbetsmarknaden sedan graviditetspenningen infördes

5.7.1Strukturella förändringar och ökad specialisering på arbetsmarknaden

Redan när graviditetspenningen infördes pågick omfattande struktu- rella förändringar på den svenska arbetsmarknaden, och dessa har fortsatt sedan dess. Jordbrukssektorn och sektorerna industri och hantverk har kontinuerligt minskat, medan privata tjänster och i synnerhet offentliga tjänster har ökat och utgör tillsammans i dag omkring 80 procent av ekonomin. Sammantaget har produktionen blivit alltmer beroende arbetstagarnas kompetens och mindre beroende av råvaror.27 Industrin har även blivit mer specialiserad. Företagen har styckat upp förädlingskedjan i form av outsourcing och avknoppning av olika stödtjänster som förut var en del av verksamheten. De företagstjänster som tidigare varit en del av verksamheten köps nu i stället in av externa leverantörer. Det kan avse t.ex. sådant som forskning, bemanning, säkerhet och lokalvård.28

Motsvarande utveckling har även skett avseende de statliga bolagen.29 Avregleringar och konkurrensutsättning av offentlig verk- samhet tog fart under 1990-talet när el-, flyg-, post-, tele- och järnvägs-

26Försäkringskassan (2021), Vägledning om sjukpenninggrundande inkomst, s. 40 f.

27SOU 2020:30, s. 87.

28Industrins ekonomiska råd (2017), Den svenska industrin, Industriavtalet och framtida utmaningar, s. 11 och LO (2013), Saknas: En arbetslinje för omställning, s. 16.

29Edström och Sabel (2005), Omstrukturering, omställning och kompetensväxling.

129

Kvinnor på arbetsmarknaden

SOU 2023:23

marknaderna helt eller delvis öppnades för konkurrens. Även inom andra områden skedde under 1990-talet reformer som öppnade upp nya marknader för konkurrens, exempelvis inom skola och senare, inom hälso- och sjukvård samt vård och omsorg.30 Inom offentlig sektors ansvarsområden, så väl på statlig, regional som på kommunal nivå utförs i dag fler tjänster på entreprenad genom att tidigare offent- liga verksamheter knoppats av. Dessa tjänster upphandlas i hög ut- sträckning.31

Utvecklingen innebär att fler arbetsuppgifter utförs av under- leverantörer i stället för anställda inom själva verksamheten, vilket kan påverka möjligheterna för arbetsgivaren att hitta möjligheter till omplacering av en gravid arbetstagare. Samtidigt är underleveran- törerna i sin tur ofta mindre företag med specialiserad verksamhet, vilket gör att möjligheter till omplacering av även den verksamhetens gravida arbetstagare kan vara små.

5.7.2Allt fler småföretag

Allt fler arbetstillfällen återfinns i små och medelstora företag. Små- företagen har sedan 1993 ökat sin andel av arbetskraften från drygt 29 procent till närmare 35 procent och de medelstora företagen (50– 199 förvärvsarbetande) från drygt 9 procent till 12 procent. Samtidigt har de största företagen (200+ förvärvsarbetande) sammantaget minskat sin del av arbetskraften. Orsakerna till detta kan bland annat vara den ökade outsorcing/avknoppning som beskrivits ovan.32

Runt 70 procent av alla företag har i dag 1,4 anställda och ungefär

15 procent av företagen har 5–9 anställda. Bara 0,6 procent av alla företag har 200 eller fler anställda men närmare 60 procent av alla arbetstagare arbetar vid dessa företag.33

Utredningen om arbetsmiljöregler för ett modernt arbetsliv konstaterar att en arbetsmarknad som alltmer präglas av småföretag och mindre arbetsställen kan föra med sig vissa utmaningar ur ett arbetsmiljöperspektiv. Utmaningen ligger i att skapa goda och tyd- liga förutsättningar för att företagen och andra arbetsgivare ska

30LO (2013), Saknas: En arbetslinje för omställning, s. 16.

31Konkurrensverket (2021), Statistik om offentlig upphandling 2020 och Statskontoret (2015), Att göra eller köpa? Om outsourcing av statlig kärnverksamhet, s. 45.

32SOU 2017:24, s. 95 och 103.

33SOU 2020:30, s. 99.

130

SOU 2023:23

Kvinnor på arbetsmarknaden

kunna utföra ett framgångsrikt arbetsmiljöarbete. Utredningen konstaterar vidare att det är rimligt att anta att den utmaningen ofta kommer till tydligare uttryck hos småföretag, eftersom dessa van- ligtvis inte har samma organisation kring arbetsmiljöarbetet som större arbetsgivare har, något som i längden kan leda till ett mindre effektivt systematiskt arbetsmiljöarbete. Utredningen hänvisar till en forskningsgenomgång från Arbetsmiljöverket som bland annat visar att småföretag och särskilt mikroföretag (1–49 respektive 1–9 anställda) nästan alltid har ett mer informellt och mindre organiserat arbetsmiljö- arbete.34

Detta kan antas påverka arbetsgivares arbete med att kartlägga och åtgärda risker i arbetsmiljön och därmed innebära utmaningar avseende arbetsmiljön för gravida.

5.7.3Unga etablerar sig på arbetsmarknaden senare

Ungas etablering på arbetsmarknaden sker senare i dag än när gravi- ditetspenningen infördes. Det kan ha ett antal olika orsaker, så som t.ex. längre studier, problem med att klara av mer grundläggande studier eller bero på konjunkturläget. Gruppen unga är dock heterogen.35 Myn- digheten för civilsamhälle och ungdomsfrågor lyfte fram att utrikes födda tjejer var den grupp bland unga som hade svagast etablering i arbetslivet 2018. Nästan 17 procent av utrikes födda kvinnor mellan 16 och 29 år varken arbetade eller studerade år 2018. För unga som är födda i Sverige var denna andel runt 7 procent. För unga utrikes födda män var siffran knappt 14 procent.36

Eftersom gruppen unga är mycket heterogen innebär den senare etableringen olika saker för olika subgrupper. En senare etablering på arbetsmarknaden kan innebära att kvinnor är äldre när de föder barn. Det kan i sin tur innebära att graviditeterna blir mer kompli- cerade. För andra kvinnor kan en senare etablering på arbetsmark- naden innebära att de får barn innan de hunnit etablerat sig på arbetsmarknaden, att de är studenter eller att de varken studerar eller arbetar under sin graviditet. Dessa kvinnor har sämre tillgång till arbetsbaserade förmåner, så som graviditetspenning och föräldra- penning på sjukpenninggrundande nivå.

34SOU 2017:24, s. 17 och 125.

35IFAU 2016:1, s. 62, 84 och 93 samt SOU 2020:46, s. 358.

36MUCF (2021), Unga utrikes födda kvinnors etablering i arbetslivet, s. 12.

131

Kvinnor på arbetsmarknaden

SOU 2023:23

5.7.4Tidsbegränsade anställningar har blivit vanligare

Under krisen på 1990-talet skedde en ökning av andelen tidsbegränsat anställda.37 Från nivåer på i genomsnitt 11 procent under 1990-talets första hälft har nivåerna ökat till ungefär 16 procent av arbets- kraften.38 Under 2019 hade 766 000 personer en tidsbegränsad an- ställning, vilket motsvarar 16,6 procent av alla anställda. Ända sedan 1987 har det varit en högre andel kvinnor än män som varit tids- begränsat anställda. År 2019 var 18,3 procent av de anställda kvinnorna tidsbegränsat anställda jämfört med 14,9 procent bland männen.39

Figur 5.3 Utvecklingen tidsbegränsade anställningar, 1000-tal efter kön, ålder och år

140,0

 

 

120,0

 

 

100,0

 

 

80,0

 

 

60,0

 

 

40,0

 

 

20,0

 

 

0,0

 

 

män 20-24

män 25-34

män 35-44

män 45-54

kvinnor 20-24

kvinnor 25-34

kvinnor 35-44

kvinnor 45-54

 

Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), SCB.

Den vanligaste typen av tidsbegränsad anställning under 2019 var tim- och behovsanställningar som utgjorde cirka 51 procent av alla tidsbegränsade anställningar. Tim- och behovsanställningar ökade under perioden 2005–2019 med 148 000 till 393 000.40

37SCB (2015), Utvecklingen av tidsbegränsat anställda, s. 11.

38SCB (2020), Utvecklingen av tidsbegränsat anställda 2005–2019, s. 10.

39SCB (2020), Utvecklingen för tidsbegränsat anställda 2005–2019, s. 1.

40SCB (2020), Utvecklingen för tidsbegränsat anställda 2005–2019, s. 1.

132

SOU 2023:23

Kvinnor på arbetsmarknaden

Enligt SCB:s arbetsmiljöundersökningar saknar personer med tidsbegränsade anställningar i högre grad än fast anställda inflytande över sitt arbetstempo och planeringen av sitt arbete.41 Det kan, särskilt i kombination med höga krav i arbetet, öka risken för ohälsa.42 Att ha någon form av tidsbegränsad anställning kan innebära en sämre till- gång till arbetsbaserade förmåner, som sjukpenning och graviditets- penning, eftersom dessa förmåner ofta konstruerats med fasta tjänster med regelbundna månadsinkomster som utgångspunkt och regel- verken därför är mer svårtillämpade på tidsbegränsade anställningar. Det kan till exempel för vissa tidsbegränsade tjänster vara svårt att avgöra om arbetsgivaren har ett sjuklöneansvar, om personen ska betraktas som behovsanställd eller deltidsarbetslös samt om personen har ett anställningsförhållande.43 Vidare kan det bli svårare att få en sjukpenninggrundande inkomst fastställd och för kvinnan att visa att hon skulle ha arbetat för den tid hon ansöker om ersättning för.44

Internationell forskning visar att risken för arbetsskador är högre för tillfälligt anställda (inklusive bemanningsanställda). En förklaring till detta skulle kunna vara de tidsbegränsat anställdas begränsade er- farenhet, samt brist på upplärning och säkerhetsinstruktioner. En studie av arbetsvillkor bland alla grupper av anställda i Europa visar också att tidsbegränsat anställda är en av de grupper som i lägst ut- sträckning får information om risker i arbetsmiljön.45 Enligt utred- ningens mening ter sig detta särskilt problematiskt för det fall att arbetstagaren är gravid.

41SCB (2018), Arbetsmiljö 1980–2017, s. 23, SCB (2014), Välfärd, nr 1.

42Se till exempel SBU (2014), Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattnings- syndrom.

43Prop. 2021/22:1, utgiftsområde 10, s. 59, ISF (2021), Behovsanställd utan sjuklön (2021), s. 8 och SOU 2020:26, s. 61.

44ISF (2021), Behovsanställd utan sjuklön, s. 9 och SOU 2017:101, s. 231.

45SOU 2017:24, s. 138.

133

6 Kvinnors arbetsmiljö

I avsnittet beskrivs hur kvinnors arbetsmiljö och arbetsmiljöproblem ser ut. Avsnittet innehåller även en kort beskrivning av arbetsmiljö- arbetets utveckling, regeringens arbetsmiljöstrategi och Arbetsmiljö- verkets roll. Syftet är att beskriva under vilka arbetsförhållanden gravida kvinnor arbetar.

6.1Skilda arbetsplatser innebär olika arbetsmiljöproblem för kvinnor och män

Den svenska arbetsmarknaden är som beskrivits könssegregerad såväl horisontellt som vertikalt – kvinnor och män arbetar i olika sektorer och på olika positioner. Det innebär att kvinnor och män arbetar på olika sorters arbetsplatser och med olika arbetsuppgifter och arbetsvillkor. Det kan exempelvis handla om flexibilitet i arbets- tider, möjligheter att arbeta heltid eller deltid samt i vilken utsträck- ning som anställningskontrakt är tillfälliga. Det kan också gälla balansen mellan olika krav som ställs i arbetet och de resurser som finns att tillgå.1

Kvinnor är överrepresenterade inom kommuner och regioner.2 Män arbetar i högre utsträckning inom den privata sektorn.3 Den vertikala segregeringen mellan kvinnor och män innebär att män är överrepresenterade på högre positioner som är förenade med bättre arbetsvillkor och hälsa.4 Även kvinnor och män inom samma yrke arbetar ofta med olika arbetsuppgifter och belastas därmed olika. Kvinnor arbetar i högre grad med ensidiga och repetitiva arbets- uppgifter eller med personförflyttningar. När kvinnor och män

1Arbetsmiljöverket (2016), Kunskapssammanställning 2016:2, s. 27.

2SOU 2022:45, s. 251.

3SKR (2019), Historisk utveckling och samtida tendenser inom arbetsmiljöområdet, s. 15.

4Arbetsmiljöverket (2016), Kunskapssammanställning 2016:2, s. 26.

135

Kvinnors arbetsmiljö

SOU 2023:23

arbetar med samma saker på samma arbetsplats belastas de ändå olika eftersom verktyg, skyddsutrustning och arbetsstationer ofta inte är anpassade för kvinnor.5

Arbetsmiljöverket konstaterar att arbetsmiljön i Sverige är ojämställd och att det krävs ett genusmedvetet arbetsmiljöarbete för att synliggöra strukturerna som driver den arbetsrelaterade ohälsan.6 Sedan början av 1980-talet har kvinnor haft högre sjukfrånvaro än män och dessa skillnader har ökat. Fler kvinnor än män tvingas på grund av hälsoskäl lämna sina arbeten i förtid. Kvinnor blir oftare sjuka av sitt arbete medan män råkar ut för fler olyckor på arbets- platsen.7 Arbetsmiljöverket påtalar vidare att kvinnokodat arbete ses som mindre professionellt och mindre värt och att arbetsvillkor och arbetsmiljö tillåts vara sämre än i manskodade sektorer. Att kvinnors arbeten värderas lägre får till följd att deras arbetsmiljörisker inte synliggörs tillräckligt och därför inte åtgärdas i tillfredsställande grad.8 Kommissionen för jämställda livsinkomster beskriver att en jämställd arbetsmiljö är en viktig förutsättning för att uppnå ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män. De framhåller att dålig arbetsmiljö kan leda till sjukskrivning och/eller minskad arbetstid samt tidigare pensionsavgång. Kommissionen påtalar att det att kvinnor i större utsträckning än män blir sjuka av sina arbeten därför påverkar den ekonomiska jämställdheten negativt.9

Arbetsmiljöverkets officiella statistik som belyser arbetsmiljön för de sysselsatta på den svenska arbetsmarknaden 2021 visar bland annat arbetsmiljömässiga skillnader mellan män och kvinnor.10 I texten nedan ges några exempel ur statistiken.

Det framgår av statistiken att kvinnors arbetsmiljöer framför allt är mer psykiskt påfrestande än mäns, att de t.ex. oftare är stressiga eller innebär höga krav men liten möjlighet till kontroll över arbetet. Statistiken visar att unga kvinnor tycks ha en särskilt utmanande arbetssituation, som inte sällan både är psykiskt och fysiskt på- frestande och kan innebära risk för hot och våld samt diskriminering. Detta samtidigt som unga kvinnors tillgång till t.ex. företagshälso- vården tycks vara sämre.

5Arbetsmiljöverket (2013), Rapport 2013:9, s. 25.

6Arbetsmiljöverket (2017), Rapport 2017:6, s. 7.

7SKR (2019), s. 15.

8Arbetsmiljöverket (2017), Rapport 2017:6, s. 9 och Arbetsmiljöverket (2015), Rapport 2015:6.

9SOU 2022:4, s. 275.

10Arbetsmiljöverket (2022), Arbetsmiljöundersökningen 2021.

136

SOU 2023:23

Kvinnors arbetsmiljö

6.1.1Fysiskt ansträngande arbete ungefär lika vanligt bland kvinnor och män

Arbetsmiljöundersökningen innehåller många frågor om de fysiska aspekterna av arbetet, här presenteras ett urval.

Tabell 6.1 Frågor om fysiskt ansträngande arbete i Arbetsmiljöundersökningen 2021

Andel i procent fördelat på kön

Frågor

 

Procent

 

 

 

 

Kvinnor

Män

Fysiskt påfrestande arbete (Instämmer helt eller

25

27

delvis)

 

 

 

 

 

Kroppsligt ansträngande arbete – i hög grad

16

20

Kroppsligt ansträngande arbete – i viss mån

25

26

 

 

 

Påfrestande arbetsställningar (instämmer helt eller

29

28

delvis)

 

 

Tunga lyft (minst 15 kg flera gånger per dag)

7

13

 

 

 

Ensidigt upprepade arbetsrörelser – i hög grad

22

22

Ensidigt upprepade arbetsrörelser – i viss mån

28

28

Källa: Arbetsmiljöundersökningen 2021, Arbetsmiljöverket.

Arbetsmiljöundersökningen från 2021 visar att 25 procent av kvin- norna uppger sig instämma helt eller delvis i påståendet att de har ett fysiskt ansträngande arbete. Motsvarande siffra för män är 27 pro- cent. Det är vanligare att kvinnor och män i gruppen 16–29 år in- stämmer helt eller delvis i påståendet, för både män och kvinnor är den andelen 36 procent.

137

Kvinnors arbetsmiljö

SOU 2023:23

Figur 6.1 Andelen sysselsatta som har ett fysiskt ansträngande arbete 2021, uppdelat på ålder och kön. Procent

Andelen som instämmer helt eller delvis i påståendet att deras arbeten är fysiskt ansträngande

40,0

35,0

30,0

25,0

20,0

15,0

10,0

5,0

0,0

16-29 år

30-49 år

50-64 år

Män Kvinnor

Källa: Arbetsmiljöundersökningen 2021, Arbetsmiljöverket.

Av männen är det 20 procent som instämmer i att de i hög grad har ett kroppsligt ansträngande arbete, motsvarande siffra för kvinnor är 17 procent. Bland de som instämmer i påståendet att de i hög grad har ett kroppsligt ansträngande arbete är andelen unga män högre än unga kvinnor, 33 procent mot 23 procent inom respektive grupp instämmer i detta påstående. Män instämmer i högre utsträckning i att de lyfter tungt, över 15 kg, flera gånger under sin arbetsdag, oavsett åldersgrupp. Av kvinnorna i åldersgrupp 16–29 anger tio procent att de har en sådan arbetssituation medan fem procent av kvinnor i gruppen 30–49 anger detta.

Bland såväl kvinnor som män är det 22 procent som uppger att de i hög grad har ensidigt upprepade arbetsrörelser. 38 procent av kvin- norna upprepar samma arbetsmoment många gånger i timmen minst halva arbetstiden, medan motsvarande siffra för männen är 33 pro- cent. För kvinnor i åldersgruppen 16–29 år är andelen 55 procent och för män i samma åldersgrupp är andelen 46 procent.

Det är vanligare att män måste ta i så att de andas snabbare i arbetet. Det är även något vanligare att män arbetar i vriden arbets-

138

SOU 2023:23

Kvinnors arbetsmiljö

ställning minst en fjärdedel av tiden och i framåtböjd ställning utan stöd för armar eller händer. Av kvinnor i åldersgruppen 16–29 anger 22 procent att de arbetar minst en fjärdedel av tiden framåtböjda utan stöd för armar eller händer. Motsvarande siffra i åldersgruppen 30–49 är 12 procent.

Figur 6.2 Andel sysselsatta som anger att de arbetar framåtböjda utan stöd för armar eller händer minst en fjärdedel av tiden 2021, uppdelat på ålder och kön. Procent

30,0

25,0

20,0

15,0

10,0

5,0

0,0

16-29 år

30-49 år

50-64 år

Män Kvinnor

Källa: Arbetsmiljöundersökningen 2021, Arbetsmiljöverket.

Det är betydligt vanligare att män arbetar i arbetsmiljöer med vibra- tioner och det är även vanligare att de arbetar i bullriga miljöer. Bland kvinnor i åldersgruppen 16–29 är det 16 procent som instämmer i att de arbetar i buller som gör att man inte kan samtala minst en fjärde- del av arbetstiden. Motsvarande siffra i åldersgruppen 30–49 år är 12 procent.

139

Kvinnors arbetsmiljö

SOU 2023:23

Figur 6.3 Andel sysselsatta som utsätts för buller så man inte kan samtala under minst en fjärdedel av arbetstiden 2021, uppdelat på ålder och kön. Procent

40

35

30

25

20

15

10

5

0

16-29

30-49

50-64

Män Kvinnor

Källa: Arbetsmiljöundersökningen 2021, Arbetsmiljöverket.

6.1.2Kvinnor har oftare psykiskt påfrestande arbete

I Arbetsmiljöundersökningen från 2021 framkommer att 45 procent av kvinnorna och 37 procent av männen uppger att de instämmer helt eller delvis i påstående att arbetet är psykiskt påfrestande. Andelen är betydligt högre bland kvinnor oavsett åldersgrupp. Bland kvinnor i åldersgruppen 16–29 och 30–49 år var det 48 procent som instämde helt eller delvis i att arbetet var psykiskt påfrestande. Mot- svarande siffror för männen i samma åldersgrupper var 38 respektive 41 procent.

140

SOU 2023:23

Kvinnors arbetsmiljö

Figur 6.4 Andel sysselsatta som anger att de har ett psykiskt ansträngande arbete 2021, uppdelat på ålder och kön. Procent

Andelen som svarat att de instämmer helt eller delvis i att de har ett psykiskt ansträngande arbete

60,0

50,0

40,0

30,0

20,0

10,0

0,0

16-29 år

30-49 år

50-64 år

Män Kvinnor

Källa: Arbetsmiljöundersökningen 2021, Arbetsmiljöverket.

Av kvinnorna är det 23 procent som uppger sig ha ett i hög grad psykiskt påfrestande arbete. Motsvarande siffra för män är 20 pro- cent. Kvinnor i åldersgruppen 16–29 har den högsta andelen respon- denter som anger att de har ett i hög grad psykiskt påfrestande arbete, 25 procent.

IArbetsmiljöverkets statistik från 2019–2021 framgår att 43 pro- cent av kvinnliga sjuksköterskor, 57 procent av kvinnliga läkare, psykologer och psykoterapeuter samt 48 procent av kvinnliga social- sekreterare och kuratorer instämmer i påståendet att de har ett i hög grad psykiskt ansträngande arbete. Andelen socialsekreterare och kuratorer som instämmer i påstående att de helt eller delvis har ett psykiskt påfrestande arbete är 83 procent och andelen sjuksköterskor som instämmer i påståendet är 70 procent. På sektornivå är andelen kvinnor som anger att de i hög utsträckning har ett psykiskt på- frestande arbete högst bland grundskolelärarna och anställda inom vård- och omsorgsboende.

Ett psykiskt ansträngande arbete kan utmärkas av olika aspekter. Det kan handla om arbetsmängden, arbetstakten, den emotionella

141

Kvinnors arbetsmiljö

SOU 2023:23

belastningen i arbetet eller relationen mellan kraven och möjlig- heterna till kontroll i arbetet. Höga krav och låg grad av kontroll är riskfaktorer för psykisk ohälsa och sjukskrivningar.

Förhållandet höga krav – låg grad av kontroll över arbetet är särskilt vanligt i yrken såsom grundskollärare, sjuksköterska, gymnasie- lärare, barnmorska och sjuksköterska med särskild kompetens, under- sköterska, sjukvårdsbiträde samt förskolelärare och fritidspedagog. Således är höga krav och låg grad av kontroll vanligt inom skola och vård- och omsorgsyrken, inom vilka kvinnor är överrepresenterade.11

Arbetsmiljöverkets statistik visar att 29 procent av kvinnorna och

19 procent av männen anger att de har arbeten med höga krav och liten kontroll. Kvinnor uppger detta i högre utsträckning oavsett åldersgrupp. Störst skillnad mellan kvinnor och män är det i ålders- gruppen 50–64. Även för yngre kvinnor är denna typ av arbete relativt vanligt, 26 procent av kvinnorna i åldersgruppen 16–29 uppger detta, medan motsvarande siffra för män i samma ålder är 16 procent.

Figur 6.5 Andel sysselsatta som angett att de har höga krav och liten kontroll i arbetet 2021, uppdelat på ålder och kön. Procent

35

30

25

20

15

10

5

0

16-29

30-49

50-64

Män Kvinnor

Källa: Arbetsmiljöundersökningen 2021, Arbetsmiljöverket.

11Arbetsmiljöverket (2016), Kunskapssammanställning 2016:2, s. 39.

142

SOU 2023:23

Kvinnors arbetsmiljö

Kvinnor anger även i högre grad än män att de har för alldeles för mycket att göra. Främst gäller detta kvinnor inom regional och kom- munal sektor. Kvinnliga grundutbildade sjuksköterskor (76 procent), kvinnliga chefer inom hälso- och sjukvård (75 procent), grundskol- lärare, fritidspedagoger och förskollärare (72 procent) anger detta i högst utsträckning.

Av kvinnor är det 44 procent som anger att arbetet kräver hela uppmärksamheten och koncentration nästan hela tiden, medan 34 procent av männen anger detsamma. För åldersgruppen 16–29 år finns knappt någon skillnad, men skillnaderna ökar med åldern och i åldersgruppen 50–64 år är det 53 procent av kvinnorna och endast 37 procent av männen som uppger detta.

I statistiken från Arbetsmiljöundersökningen framgår att det är vanligare att kvinnor upplever arbetet som stressigt än män. I ålders- gruppen 16–29 år var det 27 procent av kvinnorna som uppgav att arbetet var för stressigt för att hinna med minst hälften av tiden. Motsvarande nivå för män var 20 procent. Även i de övriga ålders- grupperna uppgav kvinnor att det stressigt betydligt oftare än män. I åldersgruppen 30–49 var det 33 procent av kvinnorna och 27 procent av männen som angav att arbetet var för stressigt för att hinna med minst hälften av tiden.

Figur 6.6 Andelen sysselsatta som angett att arbetet är så stressigt att man inte hinner med arbetet minst hälften av tiden, 2021, uppdelat på ålder och kön. Procent

40,0

35,0

30,0

25,0

20,0

15,0

10,0

5,0

0,0

16-29 år

30-49 år

50-64 år

Män Kvinnor

Källa: Arbetsmiljöundersökningen 2021, Arbetsmiljöverket.

143

Kvinnors arbetsmiljö

SOU 2023:23

Psykiskt påfrestande arbete är vanligt inom så kallade kontaktyrken där arbetet innebär kontakt med andra människor (exempelvis lärar- yrken, vård- och omsorgsyrken samt för psykologer och social- sekreterare), liksom i arbeten som kräver teoretisk specialistkom- petens inom biologi och hälso- och sjukvård (där bland annat läkare ingår). Även drift- eller verksamhetschefer är en grupp som till hög grad upplever att arbetet är psykiskt påfrestande.12 Enligt Arbets- miljöverket är den emotionella belastningen i kontaktyrken, där kvinnor är överrepresenterade, en riskfaktor som underskattas.13 I Arbetsmiljöverkets statistik framgår att 63 procent av kvinnorna uppger att de har arbeten som innebär kontakt med andra, t.ex. patienter eller kunder under minst halva arbetstiden. Motsvarande andel bland männen är 48 procent. Det framgår även att det är betyd- ligt vanligare att kvinnor uppger att de möter svårt sjuka människor respektive människor med problem. Detta gäller i alla åldersgrupper. Av sysselsatta kvinnor i åldersgruppen 16–29 år är det 25 procent som uppger att de möter dessa situationer varje vecka, medan mot- svarande andel män i samma åldersgrupp är åtta procent. Att möta människor i svåra situationer innebär emotionell påverkan och kan vara psykiskt påfrestande.14

12Arbetsmiljöverket (2016), Kunskapssammanställning 2016:2, s. 40.

13Arbetsmiljöverket (2017), Rapport 2017:6, s. 8.

14AFS 2015:4, s. 10.

144

SOU 2023:23

Kvinnors arbetsmiljö

Figur 6.7 Andel sysselsatta som varje vecka har kontakt med svårt sjuka eller människor med problem 2021, uppdelat på år och kön. Procent

40,0

35,0

30,0

25,0

20,0

15,0

10,0

5,0

0,0

16-29 år

30-49 år

50-64 år

Män Kvinnor

Källa: Arbetsmiljöundersökningen 2021, Arbetsmiljöverket.

I Arbetsmiljöverkets statistik framgår att 15 procent av kvinnorna i åldersgruppen 16–29 år uppger att de varje vecka arbetar ensamma och riskerar att hamna i otrygga eller hotfulla situationer. Motsvarande andel för män i samma åldersgrupp är 9 procent.

145

Kvinnors arbetsmiljö

SOU 2023:23

Figur 6.8 Andelen sysselsatta som arbetar ensamma varje vecka och riskerar att hamna i otrygga eller hotfyllda situationer 2021, uppdelat på ålder och kön. Procent

16,0

14,0

12,0

10,0

8,0

6,0

4,0

2,0

0,0

16-29 år

30-49 år

50-64 år

Män Kvinnor

Källa: Arbetsmiljöundersökningen 2021, Arbetsmiljöverket.

Det är också betydligt vanligare att kvinnor än män uppger att de utsatts för våld eller hot om våld i arbetsmiljön under de senaste 12 månaderna. Av kvinnor är det 18 procent som anger detta medan motsvarande siffra för män är nio procent.

146

SOU 2023:23

Kvinnors arbetsmiljö

Figur 6.9 Andel sysselsatta som anger att de utsatts för våld eller hot om våld senaste 12 månaderna, 2021. Uppdelat på ålder och kön. Procent

25,0

20,0

15,0

10,0

5,0

0,0

16-29 år

30-49 år

50-64 år

Män Kvinnor

Källa: Arbetsmiljöundersökningen 2021, Arbetsmiljöverket.

Det är vanligast att kvinnor i åldersgruppen 16–29 uppger att de utsatts för våld eller hot om våld, 21 procent av kvinnorna i denna åldersgrupp anger detta, medan motsvarade siffra för män är nio procent. I ålders- gruppen 30–49 uppger 17 procent av kvinnorna och nio procent av männen detsamma.

Det är vidare vanligare att kvinnor uppger att de diskriminerats på arbetsplatsen på grund av kön. Vanligast är detta bland unga kvinnor. I åldersgruppen 16–19 år var det 11 procent av kvinnorna som uppgav att de diskriminerats på arbetsplatsen på grund av kön, för män i samma åldersgrupp var motsvarade siffra två procent.

147

Kvinnors arbetsmiljö

SOU 2023:23

Figur 6.10 Andel sysselsatta som anger att de diskriminerats på arbetsplatsen på grund av kön 2021, uppdelat på ålder och kön. Procent

12,0

10,0

8,0

6,0

4,0

2,0

0,0

16-29

30-49

50-64

Män Kvinnor

Källa: Arbetsmiljöundersökningen 2021, Arbetsmiljöverket.

6.2Arbetsmiljöarbete på kvinnors arbetsplatser

Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete är en grundförut- sättning för att uppnå och upprätthålla god arbetsmiljö. Chefer inom olika typer av verksamheter har dock olika förutsättningar att be- driva ett gott ledarskap och ta ansvar för arbetsmiljön. Inom kvinno- dominerade välfärdsverksamheter har chefer ofta ansvar för stora arbetsgrupper vilket försvårar för cheferna att genomföra det viktiga förebyggande arbetsmiljöarbetet.15

Arbetsmiljöverkets statistik visar att av männen anger 72 procent att det är tydligt vem som har arbetsmiljöansvar, motsvarande siffra för kvinnor är 70 procent. Det är mindre vanligt att arbetstagare i åldern 16–19 uppger detta, för män i denna grupp är det 61 procent som anser att det är tydligt vem som har arbetsmiljöansvar och för kvinnor i samma åldersgrupp är det 58 procent. Det är också betyd- ligt mindre vanligt att personer i den yngre åldersgruppen anger att det bedrivs ett systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsen.

15Arbetsmiljöverket (2017), Rapport 2017:6, s. 8.

148

SOU 2023:23

Kvinnors arbetsmiljö

Istatistiken framkommer att kvinnor i åldersgruppen 16–29 år har väsentligt sämre tillgång till företagshälsovård genom arbetet. Av kvinnorna i denna åldersgrupp anger 32 procent att de har tillgång till detta, medan motsvarande siffror för män är 46 procent. För övriga åldersgrupper ligger andelen på över 60 procent för båda könen.

Figur 6.11 Andel sysselsatta som anger att de har tillgång till företagshälsovård genom arbetet 2021, uppdelat på ålder och kön. Procent

70,0

60,0

50,0

40,0

30,0

20,0

10,0

0,0

16-29 år

30-49 år

50-64 år

Män Kvinnor

Källa: Arbetsmiljöstatistik 2021, Arbetsmiljöverket.

Det framgår även i undersökningen att kvinnor i alla åldersgrupper i lägre grad uppger att företagshälsovården varit på arbetsplatsen under året. I åldersgruppen 16–29 år anger 17 procent av männen att före- tagshälsovården varit där under året, motsvarande siffra för kvinnor kan inte anges eftersom det är för få som svarat detta. Kvinnor anger också betydligt oftare än män att chefen måste godkänna kontakt med företagshälsovården.

149

Kvinnors arbetsmiljö

SOU 2023:23

6.2.1Arbetsmiljölagen mer anpassad till mansdominerade verksamheter

Arbetarskyddsfrågor började uppmärksammas i slutet av 1800-talet. Under det sista årtiondet av 1800-talet stiftades den första lagen om arbetarskydd och en tillsynsverksamhet, som var ett embryo till dagens Arbetsmiljöverk, bildades. Under 1960-talet började kemiska arbetsmiljörisker samt belastningsergonomiska risker uppmärk- sammas. Arbetsmiljölagen (1977:1160) trädde i kraft 1978. Då stod industrin för en större del av den svenska sysselsättningen. Fler hade manuella arbeten, tillsvidareanställningar och en större del av arbets- kraften var män. Under 1980-talet började man tala alltmer om arbetsmiljö i stället för arbetarskydd. Därmed inkluderades hela arbetsmarknaden. Dessutom breddades perspektivet för att även inkludera psykosociala frågor. Med tiden har förståelsen ökat för vikten av att bedriva arbetsmiljöarbetet som en långsiktig process. Mot bakgrund av detta kom Arbetarskyddsstyrelsen i början av 1990-talet ut med de första föreskrifterna om internkontroll av arbetsmiljön. Dessa har sedermera ersatts av föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1).16 Arbetsmiljölagens ursprung innebär dock att den har ett större skydd mot olyckor än mot sjukdomar och är mer inriktad på arbetsmiljön i industrin än i till exempel tjänste- och välfärdssektorn17. Även EU-direktiv berör oftare skydd för traditionella industririsker än sociala arbetsmiljö- risker.18 Förbättringar inom den fysiska arbetsmiljön har främst gynnat mansdominerade arbetsplatser inom den privata sektorn.19

Arbetsmiljölagens sanktionssystem skyddar inte kvinnor på samma sätt som män. Det skyddar till exempel inte de som arbetar inom skola, vård och omsorg på samma sätt som de som arbetar inom industri och byggverksamhet. Lagen skyddar inte heller de som drabbas av sjukdomar på samma sätt som mot olyckor.20 Orsakerna till detta är flera. Problem med stress, som har stor inverkan på kvinnors arbetsmiljö, har ansetts vara svårt att identifiera

16SKR (2019), Historisk utveckling och samtida tendenser inom arbetsmiljöområdet, s. 9 f.

17Skr. 2020/21:92.

18Steinberg (2013), Brott mot arbetsmiljölagen – sanktioner främst för industriarbetarnas behov?, s. 180.

19SKR (2019), Historisk utveckling och samtida tendenser inom arbetsmiljöområdet, s. 17.

20Steinberg (2013), Brott mot arbetsmiljölagen – sanktioner främst för industriarbetarnas behov?, s. 179.

150

SOU 2023:23

Kvinnors arbetsmiljö

och åtgärda.21 Utredningen om utökade möjligheter att upprätthålla en god arbetsmiljö lyfter i sitt betänkande att kvinnors arbetsskador inte tas på lika stort allvar som mäns arbetsskador. De påpekar även att det inte läggs lika mycket resurser på att skydda kvinnors arbets- miljö som på mäns arbetsmiljö.22 Arbetsvillkor som återfinns i kvinno- kodade arbetsmiljöer följs upp i lägre omfattning än i manskodade.23

Arbetsmiljöverket har inte haft samma tradition och inte heller samma rättsliga förutsättningar att ingripa i syfte att påverka brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön som i den fysiska.24 År 2016 beslutade Arbetsmiljöverket föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4). AFS 2015:4 behandlar ohälso- sam arbetsbelastning, kränkande särbehandling, arbetstider, mål för organisatorisk och social arbetsmiljö samt kunskapskrav för chefer och arbetsledare. Utredningen om utökade möjligheter att upprätt- hålla en god arbetsmiljö framhåller att det tidigare var ovanligt att Arbetsmiljöverket ställde krav avseende organisatorisk och social arbetsmiljö i sina förelägganden och förbud. I dag ställer Arbetsmiljö- verket fyra gånger så många krav på det organisatoriska och sociala arbetsmiljöområdet jämfört med innan föreskrifterna kom till.25 Utredningen påtalar dock att arbetsmiljöreglerna som träffar mans- dominerade branscher fortfarande är fler och mer detaljerade, vilket leder till lättare lagföring och bättre arbetsmiljöskydd där än vad som gäller inom kvinnodominerade branscher. Föreskrifterna i AFS 2015:4 om organisatorisk och social arbetsmiljö är t.ex. inte förenade med sanktionsavgifter. Utredningen om utökade möjligheter att upprätthålla en god arbetsmiljö föreslår dock att sanktionsavgifter ska kunna utgå även för krav i dessa föreskrifter.26

21Steinberg (2013), Brott mot arbetsmiljölagen – sanktioner främst för industriarbetarnas behov?, s. 179.

22SOU 2022:45, s. 253.

23Arbetsmiljöverket (2017), Rapport 2017:6, s. 9, och Sjöberg Forsberg (2021), Makt och möjlighet att förändra? Systematiskt arbetsmiljöarbete i könade offentliga verksamheter, s. 18.

24Steinberg (2013), Brott mot arbetsmiljölagen – sanktioner främst för industriarbetarnas behov?, s. 179.

25Andersson (2021), Krav och resurser i balans: Analys av arbetsmiljörättens nya regel mot stress, s. 845.

26SOU 2022:45, s. 255.

151

Kvinnors arbetsmiljö

SOU 2023:23

6.2.2Regeringens arbetsmiljöstrategi

Regeringen har en arbetsmiljöstrategi som gäller för åren 2021–2025.27 Arbetsmiljöstrategin anger regeringens långsiktiga politiska inrikt- ning för området. I skrivelsen presenteras hur strategin styr mot upp- satta mål, genomförande av strategin samt hur den ska följas upp. Det övergripande målet för arbetsmiljöstrategin är det av riksdagen be- slutade målet för arbetslivspolitiken om goda arbetsvillkor och möj- lighet till utveckling i arbetet för både kvinnor och män samt reger- ingens mål om en arbetsmiljö som förebygger ohälsa och olycksfall, som motverkar att människor utestängs från arbetet, som tar hänsyn till människors olika förutsättningar och som bidrar till utveckling av både individer och verksamheter.28

I arbetsmiljöstrategin lyfter regeringen fram att jämfört med många andra länder är arbetskraftsdeltagandet i Sverige mer jämställt i alla grupper i samhället. Precis som ovan konstaterar regeringen att kvinnor och män i stor utsträckning arbetar inom olika sektorer på arbetsmarknaden med olika villkor och risker i arbetsmiljön. Reger- ingen lyfter att det i många kvinnodominerade branscher är vanligare med stress och psykiska påfrestningar i arbetet. Regeringens slutsats är att frågor om arbetsmiljö därför också behöver beaktas utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Regeringen pekar i strategin på det förändrade arbetslivet sedan arbetsmiljölagens tillkomst och beskriver hur lagen primärt skyddar arbetare inom industrin. I strategin hänvisas till forskning som visar att ett förhållningssätt till arbetsmiljö där kön inte beaktas ofta bara synliggör den genomsnittliga manliga arbetaren medan de arbets- villkor som gäller för kvinnor och män som faller utanför normen osynliggörs.29

Regeringen skriver vidare i strategin att arbetsmiljöreglerna bör ses över ur ett jämställdhetsperspektiv. Även om arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter har uppdaterats under åren anser regeringen att det finns anledning att se över hur den organisatoriska och sociala arbetsmiljön kan förbättras för att bland annat komma åt de arbetsmiljörisker som finns i kvinnodominerade sektorer.30

27Skr. 2020/21:92.

28Prop. 2011/12:1, utg. omr. 14, avsnitt 4.3, bet. 2011/12:AU2, rskr. 2011/12:88 och prop. 2020/21:1, utg. omr. 14, avsnitt 5.1.

29Skr. 2020/21:92.

30Skr. 2020/21:92.

152

SOU 2023:23

Kvinnors arbetsmiljö

Regeringen beskriver att en del av sjukfrånvaron är relaterad till organisatoriska och sociala faktorer i arbetsmiljön och behöver hanteras på organisatorisk nivå och inte på individnivå. Hela organi- sationen, på alla nivåer, ska se till att kraven i arbetet balanseras med rätt sorts resurser menar regeringen. Vidare framhålls att Arbets- miljöverkets föreskrifter och allmänna råd om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) är ett steg i riktning mot att synlig- göra och åtgärda problem i dessa delar av arbetsmiljön. Regeringen påpekar att Arbetsmiljöverkets samverkan med Försäkringskassan är viktig för att förebygga ohälsa och effektivt arbeta med arbets- anpassning och rehabilitering.

Regeringen skriver även i strategin att arbetsmiljöproblem som relaterar till organisatoriska och sociala faktorer på arbetsplatsen behöver hanteras med samma allvarsamhet som de fysiska riskerna på arbetsplatsen. Enligt regeringen behöver myndigheterna på arbetsmiljöområdet prioritera frågor om organisatorisk och social arbetsmiljö under de kommande åren.31

6.2.3Arbetsmiljöverkets roll

Arbetsmiljöverket ska enligt sin instruktion verka för goda för- hållanden i arbetsmiljön och på arbetsmarknaden och främja sam- verkan mellan arbetsgivare och arbetstagare på arbetsmiljöområdet. Myndigheten ska också arbeta för att regelverket inom dess verk- samhetsområde följs. De ska även ta fram och tillhandahålla behovs- anpassad, lättillgänglig och kvalificerad information inom sitt an- svarsområde. Bland andra uppgifter ska de dessutom ansvara för ett informationssystem om arbetsskador, där skillnader mellan kvinnor och män särskilt ska belysas.32

Arbetsmiljöverket utfärdar föreskrifter inom sitt ansvarsområde och gör inspektioner av hur arbetsgivare lever upp till sitt ansvar enligt arbetsmiljölagen och relevanta föreskrifter. Normalt inspek- terar de arbetsplatser som bedöms ha de största arbetsmiljöriskerna, men myndigheten arbetar också i projekt och kampanjer där de riktar sig mot särskilda arbetsmiljöproblem eller branscher.

31Skr. 2020/21:92.

32Förordning (2007:913) med instruktion för Arbetsmiljöverket.

153

Kvinnors arbetsmiljö

SOU 2023:23

Arbetsmiljöverket har sedan flera år tillbaka ett särskilt uppdrag att jämställdhetsintegrera sin verksamhet. Arbetsmiljöverket skriver i sin återrapportering till regeringen om jämställdhetsintegreringen att ojämställdhet i arbetslivet är en bidragande faktor till ohälsa, sjuk- skrivningar och för tidigt utträde från arbetsmarknaden, vilket ger negativa effekter för den ekonomiska självständigheten.

Arbetsmiljöverket beskriver vidare att myndighetens vision om att ingen ska dö på sitt arbete har utvecklats. Från och med 2019 stadgar visionen att ingen ska dö som en följd av sitt arbete, dvs. bli sjuk, skadas eller dö av jobbet. På så sätt täcker visionen tydligare in även kvinnors arbetsrelaterade ohälsa. Myndigheten lyfter bl.a. att arbetsrelaterad dödlighet drabbar kvinnor och män, att fler kvinnor än män sjukskrivs av organisatoriska och sociala skäl och att kvinnor och män i kvinnodominerade verksamheter har sämre balans mellan resurser och krav i arbetet.33

Arbetsmiljöverkets arbete med kvinnors arbetsmiljö

Arbetsmiljöverket bedrev åren 2011–2016 ett arbete fokuserat sär- skilt på kvinnors arbetsmiljö. I slutrapporten konstaterar de att det genusmönster som råder i samhället, det vill säga att mannen är normen, återfinns även i arbetslivet. De fortsätter med att fastslå att det att kvinnors arbeten värderas lägre får till följd att deras arbets- miljörisker inte synliggörs tillräckligt och därför inte åtgärdas i tillfredsställande grad. Slutsatsen blir att ett genusperspektiv behövs i det systematiska arbetsmiljöarbetet.34

Enligt vad utredningen erfar hade projektet fokus på belastnings- skador och frågor kring arbetsmiljö under graviditet berördes inte. Det kan dock vara relevant att nämna att slutsatserna av inspek- tionerna inom ramen för projektet var att undersökningar och risk- bedömningar av arbetsförhållandena inte genomförs eller är otill- räckliga. Arbetsgivarnas och arbetstagarnas kunskaper ansågs vara otillräckliga till exempel avseende vilka regler som har betydelse för arbetsmiljön, vilka fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som innebär risker för ohälsa och olycksfall, vilka riskbedömningar

33Arbetsmiljöverket (2021), Återrapportering av regeringsuppdraget att ta fram en inriktning till uppdraget jämställdhetsintegrering i myndigheter (JiM) 2022–2025.

34Arbetsmiljöverket (2015), Rapport 2015:6, s. 6.

154

SOU 2023:23

Kvinnors arbetsmiljö

som är nödvändiga ute i verksamheterna samt vilka åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall.

Arbetsmiljöverkets inspektioner visade att en av orsakerna till de allvarligaste bristerna i det systematiska arbetsmiljöarbetet var otill- räcklig förståelse för och insikt om att systematiskt arbetsmiljöarbete är ett kvalitets- och ledningssystem som behöver vara integrerat i den dagliga verksamheten. Inspektörerna fann även en avsaknad av upp- följning på central ledningsnivå av att det systematiska arbetsmiljö- arbetet bedrivs och fungerar på alla nivåer i verksamheterna. Dessutom visade inspektionerna på kunskapsbrister om vad arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön omfattar, vad arbetsmiljöreglerna kräver och vilka risker som finns i verksamheterna.35

35Arbetsmiljöverket (2014), Rapport 2014:3, s. 18 f.

155

7Gravidas nyttjande av socialförsäkringsförmåner

I avsnittet presenteras gravidas nyttjande av socialförsäkringsförmåner. De förmåner som är aktuella är graviditetspenning, sjukpenning och föräldrapenning. I kapitel 3 finns en genomgång av regelverken för för- månerna.

7.1Statistik från flera källor

Utredningen har kartlagt gravidas nyttjande av socialförsäkringsför- måner i syfte att undersöka hur användningen ser ut i olika yrkes- grupper, i olika åldrar samt för de som fött barn tidigare respektive de som är förstföderskor. Utredningen har även undersökt frågan om kvinnors inkomster under graviditet.

Försäkringskassan har under 2022 presenterat statistik baserat på en registerstudie över kvinnor som födde sitt första barn under perioden 1 januari 2019 till 29 februari 2020.1 I det här kapitlet pre- senterar utredningen information från denna rapport i avsnittet tillsammans med redovisning av egna bearbetningar av data för kvinnor som födde barn åren 2018–2021. Bland dessa ingår såväl förstföderskor som omföderskor. Populationen kommer från Social- styrelsens medicinska födelseregister och består av nästan 450 000 gravida kvinnor som födde barn i Sverige under åren 2018–2021. Data om graviditetspenning, föräldrapenning, sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning kommer från Försäkringskassans datalager STORE. Inkomst och yrke kommer från SCB:s longitudinella databas LISA.

1Försäkringskassan (2022), Gravidas socialförsäkringsskydd.

157

Gravidas nyttjande av socialförsäkringsförmånerSOU 2023:23

Tabell 7.1

Antal gravida kvinnor i populationen fördelat på barnens

 

födelseår

 

 

 

År

Antal gravida

2018

113 935

 

2019

112 597

 

 

 

 

2020

111 174

 

2021

111 527

 

Totalt

449 233

 

 

 

 

Källa: Medicinska födelseregistret, Socialstyrelsen.

7.2Graviditetspenning

7.2.1Hög beviljandegrad inom graviditetspenningen

Det är mycket vanligt att den som ansöker om graviditetspenning beviljas förmånen helt eller delvis. Detta skulle, enligt utredningens mening, kunna bero på att den sökande har god kännedom om villkoren för förmånen. Utredningens statistik visar att 89 procent av de gravida som födde barn under 2019 och ansökte om gravidi- tetspenning fick sin ansökan beviljad. Försäkringskassans redovisar en beviljandegrad på 90 procent för förstföderskor vid deras an- sökan. Cirka 10 procent av dem som beviljades utgjordes av delvis avslag. Ofta handlar det om att kvinnan beviljas ersättning i lägre omfattning än hon ansökt om. Av dem som inte beviljas ersättning vid första ansökan inkommer 18 procent med en andra ansökan. Dessa beviljas då i hög utsträckning förmånen. Försäkringskassan visar att ansökan om graviditetspenning oftast görs 15 veckor innan barnets födelse. I de yrkesgrupper där det är vanligt att ansöka om graviditetspenning sker ansökan generellt tidigare i graviditeten.2

Utredningens beräkningar som avser såväl förstföderskor som andra gravida visar att 20–22 procent av alla gravida beviljades graviditetspenning årligen under perioden 2018–2020. Antalet mot- tagare av graviditetspenning har legat på 22 000–23 000 per år under perioden. Under år 2021 rådde covid-pandemi och från och med slutet av februari 2021 ansågs gravida vara i riskgrupp för covid-19 från och med graviditetsvecka 20. Gravida som löpte risk att smittas av covid-19 på arbetet kunde därmed ansöka om graviditetspenning. Detta innebar att 30 procent av de gravida som födde barn under

2Försäkringskassan (2022), Gravidas socialförsäkringsskydd, s. 32 f.

158

SOU 2023:23

Gravidas nyttjande av socialförsäkringsförmåner

2021 ansökte om graviditetspenning och antalet som beviljades graviditetspenning på grund av risker i arbetsmiljön ökade avsevärt, antalet mottagare av graviditetspenning var det året nästan 31 000.

Graviditetspenning kan utgå för risker i arbetsmiljön eller för nedsatt arbetsförmåga i fysiskt påfrestande arbete. Utredningens analyser visar att av alla beviljade graviditetspenningärenden har graviditetspenning vid risk utgjort ungefär 11–14 procent årligen. Denna bild förändrades markant för kvinnor som födde barn under 2021, då andelen med graviditetspenning för risker i arbetsmiljön i stället gick upp till 63,5 procent av det totala antalet mottagare.

Figur 7.1 Antal mottagare med graviditetspenning uppdelat på grund för ersättning

35000

30000

25000

20000

15000

10000

5000

0

2018

 

 

2019

2020

2021

 

 

Risk

 

Fysiskt påfrestande arbete

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utredningens bearbetningar av data från Försäkringskassan och Socialstyrelsen.

Försäkringskassans statistik visar att förstföderskor som har någon utbetalning av graviditetspenning får ersättningen under igenom- snitt 41 nettodagar. Yrken inom bygg- och tillverkningsindustrin utmärker sig med fler ersatta nettodagar (53 respektive 48 dagar i genomsnitt).3

Utredningens bearbetning av statistik för såväl förstföderskor som andra gravida visar på ett marginellt högre antal nettodagar än Försäkringskassan. Det kan tolkas som att kvinnor som har fött barn

3Försäkringskassan (2022), Gravidas socialförsäkringsskydd, s. 53.

159

Gravidas nyttjande av socialförsäkringsförmåner

SOU 2023:23

tidigare ansöker om graviditetspenning något tidigare i graviditeten. En del av förklaringen kan vara att omföderskor förutom att de är äldre och kanske inte hunnit återhämta sig från tidigare graviditeter, också har erfarenhet både av hur det är att vara gravid samtidigt som de arbetar och av hur det går till rent praktiskt att ansöka om ersätt- ning.

För gravida som födde barn under 2018, 2019 och 2020 beviljades i genomsnitt 43 nettodagar. Från februari 2021 ansågs gravida vara i riskgrupp för covid-19 och för gravida som födde barn under 2021 ökade det genomsnittliga antalet nettodagar till 67,5 dagar. Bland de som fick graviditetspenning på grund av risk var genomsnittet 83,5 nettodagar.

Tabell 7.2 Genomsnittligt antal nettodagar med graviditetspenning per mottagare uppdelat på grund för ersättning samt sammantaget per år 2018–2021

Samtliga mottagare per år

Barnets

Genomsnitt totalt

Genomsnitt risk

Genomsnitt fysiskt

födelseår

 

 

påfrestande

 

 

 

 

2018

42,5

61,0

40,1

2019

42,5

62,2

39,9

2020

43,1

59,0

40,3

2021

67,5

83,5

39,8

Utredningens bearbetningar av data från Försäkringskassan och Socialstyrelsen.

7.2.2Utgifterna för graviditetspenningen

Historiskt har utgiftsnivåerna för graviditetspenning varit stabila. Covid-pandemin bidrog dock till kraftigt förhöjda utgifter för graviditetspenning under år 2021 och i viss mån även 2022. Ut- gifterna har sedan dess gradvis minskat och nyttjandet av förmånen har nu återgått till nivåer liknande dem innan covid-19. År 2022 betalade Försäkringskassan ut ersättning för 1,8 miljoner dagar inom graviditetspenning, vilket är betydligt lägre än de 2,5 miljoner dagar som betaldes ut 2021. År 2023 prognostiseras antalet utbetalda dagar minska ytterligare, till 1,0 miljoner dagar, för att därefter endast minska svagt under kommande år. Utgifterna inom graviditetspen- ningen låg 2022 på cirka 1,2 miljarder. För 2023 och närmast följande

160

SOU 2023:23

Gravidas nyttjande av socialförsäkringsförmåner

år beräknar Försäkringskassan att utgifterna kommer att ligga på ungefär 650–700 miljoner kronor årligen.4

7.3Sjukpenning

Av de gravida som födde barn under 2018, 2019 och 2020 var det mellan 29 och 30 procent som ansökte om sjukpenning under gravi- diteten. Andelen som ansökte av de gravida som födde barn under 2021 var något lägre, 24 procent, vilket kan antas vara kopplat till covid-pandemin och det ökade nyttjandet av graviditetspenning. Det går inte med säkerhet att säga att sjukskrivningen hade en gravi- ditetsrelaterad orsak, förutom i de sjukfall som har en graviditets- diagnos som huvuddiagnos, se mer nedan. För övriga diagnoser gäller att de kan vara helt orelaterade till graviditeten eller så kan graviditeten ha förvärrat sjukdomsbesvär i den grad att sjukskrivning krävs.

7.3.1Hög beviljandegrad även inom sjukpenningen

Beviljandegraden är hög även inom sjukpenningen. Utredningens beräkningar visar att 94 procent av ansökningarna beviljas helt eller delvis. Utredningens statistik över gravida visar att 30 000–32 000 gravida per år erhöll sjukpenning under graviditeten under perioden 2018–2020. Under 2021 innebar covid-pandemin att betydligt fler kvinnor beviljades graviditetspenning, se Figur 7.1 ovan. Under samma period minskade antalet gravida sjukpenningmottagare till 25 000.

Utredningens statistik visar att 8–9 procent av de gravida som erhöll sjukpenning under graviditeten var sjukskrivna redan när de blev gravida. Andelen är något högre bland äldre gravida. Nästan sex av tio av de kvinnor som var sjukskrivna när de blev gravida var det för psykiska sjukdomar och syndrom eller beteendestörningar.

4Försäkringskassan (2023), Utgiftsprognos för budgetåren 2023–2026, s. 122.

161

Gravidas nyttjande av socialförsäkringsförmåner

SOU 2023:23

Figur 7.2 Antal gravida sjukpenningmottagare, uppdelat på mottagare som var sjuka när graviditeten började respektive blev sjuka under graviditeten, fördelat på barnets födelseår

Andel i procent

35000

30000

25000

20000

15000

10000

5000

0

2018

2019

2020

2021

 

Sjuk när graviditeten började

 

Senare sjukfall

 

 

 

 

 

 

 

Utredningens bearbetningar av data från Försäkringskassan och Socialstyrelsen.

Försäkringskassans statistik visar att förstföderskor som får sjuk- penning under graviditeten får ersättning under i genomsnitt

57nettodagar. Antalet dagar med ersättning är högre bland dem som redan har en pågående period med sjukpenning vid graviditetens start (122 dagar) jämfört med dem som inte har det (50,6 dagar).

Utredningens beräkningar, som avser såväl förstföderskor som andra gravida, visar på ett något högre antal genomsnittliga netto- dagar med sjukpenning för både de som har sjukpenning när gravi- diteten börjar och de som startar ett sjukfall med sjukpenning under graviditeten under åren 2018–2020. Det kan tolkas som att gravida som fött barn sedan tidigare har en något sämre hälsa än först- föderskor. Kvinnors sjukfrånvaro ökar efter de har fött sitt första barn.5 Graviditet kan dessutom accentuera tidigare sjuklighet och gravida som har varit sjukskrivna tidigare behöver ofta vara det även under graviditeten.6

5Försäkringskassan (2014), Kvinnors sjukfrånvaro. En studie av förstagångsföräldrar.

6IFAU 2021:17, s. 26.

162

SOU 2023:23Gravidas nyttjande av socialförsäkringsförmåner

Tabell 7.3

Genomsnittligt antal nettodagar med sjukpenning per gravid

 

mottagare, år 2018–2021

 

 

 

 

 

 

Barnets födelseår

Genomsnitt

Genomsnitt om

Genomsnitt om ej

 

 

 

sjukpenning vid

sjukpenning vid

 

 

 

graviditetens start

graviditetens start

 

 

 

 

 

2018

 

60,1

129,3

53,9

2019

 

61,1

132,8

54,5

 

 

 

 

 

2020

 

60,0

124,7

54,4

2021

 

60,0

117,1

54,4

Utredningens bearbetningar av data från Försäkringskassan och Socialstyrelsen.

Bland kvinnor som fick barn under 2019 startade sjukskrivningar som påbörjas under graviditeten i genomsnitt 18 veckor innan för- lossningen. Första ansökan om sjukpenning kom i genomsnitt tre veckor senare.7 Försäkringskassan konstaterar att det är relativt vanligt att ansöka om sjukpenning flera gånger under en graviditet, både efter ett tidigare beviljande och efter ett avslagsbeslut.8

Det är vanligt att gravida är sjukskrivna på deltid, 45 procent av de kvinnor som fick barn under 2019 och fick sjukpenning någon gång under graviditeten var sjukskrivna på deltid.9 Försäkrings- kassan beskriver att sjukskrivning på deltid är vanligare i yrken där färre ansöker om sjukpenning under graviditeten, till exempel yrken med krav på högskolekompetens. Det är även betydligt vanligare att kvinnor med högre inkomst har sjukpenning på deltid. Deltids- sjukskrivning är även vanligare bland kvinnor i yrken inom lantbruk, trädgård, skogsbruk och fiske. Försäkringskassan menar att en för- klaring till detta är att det inom dessa yrkesgrupper ofta finns egen- företagare, som antingen driver sitt företag på deltid eller har admi- nistrativa uppgifter på deltid i företaget, till exempel arbetar tungt med djur en del av dagen och hanterar administrationen under reste- rande del.10

7Utredningens egna beräkningar.

8Försäkringskassan (2022), Gravidas socialförsäkringsskydd, s. 32 och 34.

9Utredningens egna beräkningar.

10Försäkringskassan (2022), Gravidas socialförsäkringsskydd, s. 53.

163

Gravidas nyttjande av socialförsäkringsförmåner

SOU 2023:23

7.3.2Graviditetsrelaterade diagnoser vanligast

bland de sjukfall som startar under graviditeten

Utredningens statistik visar att graviditetsrelaterade diagnoser (diagnoskapitel O enligt ICD-1042) utgör 66 procent av de sjukfall som startar under graviditeten. Näst vanligast är psykiatriska diagnoser (diagnoskapitel F) som utgör 11 procent, diagnoser kopplade till det muskuloskeletala systemet (diagnoskapitel M, där till exempel rygg- värk ingår) utgör 6 procent. Diagnoser inom kapitel R förekommer i omkring 4 procent av sjukfallen. Här ingår symtom och sjukdoms- tecken från matsmältningsorganen, som kan förekomma vid illa- mående. Även diagnoser inom kapitel M och R kan antas vara kopplade till graviditeten i många fall då de rör tillstånd som har motsvarigheter inom de graviditetsrelaterade diagnoserna.

Försäkringskassan visar att diagnoser kopplade till illamående (O21 och R) till stor del startar under början av graviditeten, till exempel startar 40 procent av alla sjukfall med huvuddiagnosen O21 under den första graviditetsmånaden. Starten på sjukfall med psykia- triska diagnoser är relativt jämnt fördelad över graviditeten, medan de övriga diagnoserna startar under andra halvan av graviditeten.11

Enligt utredningens beräkningar har lite mindre än hälften av de gravida som är sjukskrivna någon gång under graviditeten haft ett tidigare sjukfall under de sista fem åren innan de blev gravida. I den här gruppen är det långt ifrån alla som var sjukskrivna för samma diagnos under graviditeten som de var under sitt tidigare sjukfall, hur vanligt det är skiljer sig dock mellan olika diagnoser. Av de som är sjukskrivna för graviditetsrelaterade diagnoser under graviditeten och som har varit sjukskrivna vid ett annat tillfälle under den senaste fem-årsperioden har knappt 20 procent varit sjukskrivna för en graviditetsrelaterad diagnos tidigare. Motsvarande siffra för psykia- triska diagnoser är över 50 procent.

11Försäkringskassan (2022), Gravidas socialförsäkringsskydd, s. 58.

164

SOU 2023:23

Gravidas nyttjande av socialförsäkringsförmåner

7.4Vilka ansöker om respektive beviljas sjukpenning och graviditetspenning?

Kvinnor 25–29 år flest bland mottagarna av graviditetspenning

Utredningens statistik visar att en större andel av de kvinnor som födde barn under 2019 och var under 30 år när barnet föddes be- viljades graviditetspenning jämfört med de som var 30 år eller äldre, se Figur 7.3. Skillnaderna mellan olika åldersgrupper är mindre inom sjukpenningen. Bland kvinnor som var 24 år eller yngre beviljades 22 procent sjukpenning under graviditeten men från 25 år och uppåt beviljades mellan 29 och 30 procent av de gravida sjukpenning.

Figur 7.3 Andel av gravida som beviljades graviditetspenning fördelat på ålder

Gravida som födde barn 2019, andel i procent, linjen visar total andel av gravida som beviljades graviditetspenning

30

25

20

15

10

5

0

-24

25-29

30-34

35-39

40+

Utredningens bearbetningar av data från Försäkringskassan, SCB och Socialstyrelsen.

165

Gravidas nyttjande av socialförsäkringsförmåner

SOU 2023:23

Vanligast med gymnasial utbildning bland mottagare av graviditetspenning

De gymnasieutbildade utgör 57 procent av alla som födde barn under 2019 och beviljades graviditetspenning och de med eftergymnasial utbildning som är längre än två år utgör 31 procent. Gravida med gymnasial utbildning är överrepresenterade bland de som beviljas graviditetspenning. Av alla gravida beviljades ungefär 20 procent graviditetspenning, motsvarande siffra för gravida med gymnasial utbildning var 34 procent, se Figur 7.4. Av de som hade en efter- gymnasial utbildning som är kortare än två år beviljades 19 procent graviditetspenning och av de med en eftergymnasial utbildning som var minst två år beviljades 13 procent förmånen. Det beror delvis på att personer med eftergymnasial utbildning mer sällan har yrken som innebär fysiskt ansträngande moment och att de oftare har arbeten som är mer flexibla i när, var och hur arbetsuppgifterna utförs. Dessa yrken blir därmed inte avsevärt svårare att utföra under graviditeten.

Figur 7.4 Andel av gravida som födde barn under 2019 som beviljades

graviditetspenning fördelat på utbildningsnivå

Andel i procent, forskare ingår i gruppen eftergymnasial utbildning över 2 år

40

35

30

25

20

15

10

5

0

Utredningens bearbetningar av data från Försäkringskassan, SCB och Socialstyrelsen.

Linjen visar total andel som beviljades graviditetspenning.

166

SOU 2023:23

Gravidas nyttjande av socialförsäkringsförmåner

Sjukskrivningarna var något mer jämnt fördelade över utbildnings- nivåerna. Gravida med gymnasial utbildning var visserligen också överrepresenterade bland de som beviljades sjukpenning men i mindre utsträckning än bland mottagare av graviditetspenning, se Figur 7.5. Av alla gravida som födde barn 2019 beviljades 28 procent sjukpenning. För gravida med eftergymnasial utbildning kortare än två år respektive minst två år var motsvarande siffra 30 respektive

27procent.

Gravida med förgymnasial utbildning är underrepresenterade både

bland gravida som beviljas graviditetspenning och sjukpenning. I båda fallen kan en del av förklaringen vara att det är vanligare att personer med förgymnasial utbildning inte uppfyller kraven för arbetsbaserade förmåner. Att andelen som beviljas graviditetspenning skiljer sig åt mer mellan grupper med olika utbildningslängd jämfört med andelen som beviljas sjukpenning har delvis sin förklaring i att yrke, och i för- längningen utbildningsbakgrunden, har större betydelse för gravidi- tetspenningen.

Figur 7.5 Andel av gravida som födde barn under 2019 som beviljades sjukpenning fördelat på utbildningsnivå

Andel i procent, forskare ingår i gruppen eftergymnasial utbildning över 2 år

40

35

30

25

20

15

10

5

0

Okänd

Förgymnasial

Gymnasial Eftergymnasial, Eftergymnasial,

 

 

kortare än 2 år minst 2 år

Utredningens bearbetningar av data från Försäkringskassan, SCB och Socialstyrelsen.

Linjen visar total andel som beviljades sjukpenning under graviditeten.

167

Gravidas nyttjande av socialförsäkringsförmåner

SOU 2023:23

Kvinnor som söker sjukpenning har högre inkomster än kvinnor som ansöker om graviditetspenning

Kvinnor som födde barn under 2021 och ansökte om sjukpenning hade en högre genomsnittlig inkomst jämfört med de som ansökte om graviditetspenning, 270 000 kronor jämfört med 256 000 kronor, enligt utredningens egna beräkningar.12 Kvinnor i den lägsta inkomst- kvartilen beviljas sjukpenning mer sällan än kvinnor med högre inkomster. Detta beror sannolikt på att en relativt stor andel av de sökande med lägst inkomst ofta saknar sjukpenninggrundande in- komst, vilket påverkar bedömningen av rätten till ersättning. Skill- naderna i beviljandegrad är betydligt mindre i de övriga tre inkomst- kvartilerna.

Vad jobbar de som ansöker om respektive beviljas graviditetspenning eller sjukpenning med?

Det finns stora skillnader mellan olika yrken när det gäller hur vanligt det är att ansöka om graviditetspenning. Av de kvinnor som födde barn under 2019 och ansökte om graviditetspenning arbetade över hälften inom service-, omsorgs-, och försäljningsyrken (SSYK 5), se Tabell 7.4 nedan. Även yrken med krav på fördjupad högskole- kompetens inom hälso- och sjukvård (SSYK 22) var tydligt över- representerade bland de som ansöker om graviditetspenning. Bort- sett från den sistnämnda gruppen var det vanligare att ansöka om graviditetspenning i yrken som kräver lite kortare utbildning.

Det är något vanligare med ansökningar om sjukpenning i de yrken där det är vanligt att ansöka om graviditetspenning men skill- naderna mellan olika yrken är betydligt mindre inom sjukpenningen. Gravida som arbetar i omsorgsyrken sticker dock ut även när det gäller sjukpenningansökningar.

Försäkringskassan visar att sannolikheten att ansöka om gravidi- tetspenning är något lägre bland kvinnor födda utanför Sverige.13

12Som inkomst används Förvärvsinkomst (enligt arbetsgivardeklaration och aktiv närings- verksamhet, exkl. underskott) och arbetsrelaterade ersättningar.

13Försäkringskassan (2022), Gravidas socialförsäkringsskydd, s. 30.

168

SOU 2023:23Gravidas nyttjande av socialförsäkringsförmåner

Tabell 7.4

Ansökningar för gravida som födde barn under 2019 fördelat på

 

 

ersättning och yrke

 

 

 

 

 

Andel i procent, yrkeskod inom parentes

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Yrke

 

Hela populationen

GP

SJP

FP1

 

 

 

 

 

 

Chefer (1)

 

2

1

2

2

Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens

7

13

9

8

inom hälso- och sjukvård (22)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens

8

8

9

8

inom utbildning (23)

 

 

 

 

Övriga yrken med krav på fördjupad

12

1

11

13

högskolekompetens (2)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga yrken med krav på fördjupad

9

3

9

9

högskolekompetens (3) samt militärer (0)

 

 

 

 

Administration och kundtjänst (4)

7

3

7

7

 

 

 

 

 

Försäljningsyrken inom detaljhandeln m.m. (52)

6

11

8

6

Omsorgsyrken (53)

16

35

23

16

 

 

 

 

 

Övriga service-, omsorgs- och försäljningsyrken (5)

3

6

3

3

Lantbruk, trädgård, skog och fiske (6)

0

1

0

0

Byggnadsverksamhet och tillverkning (7)

1

2

1

1

Maskinell tillverkning och transport (8)

2

4

2

2

 

 

 

 

 

Kortare utbildning eller introduktion (9)

4

7

5

4

Okänd

 

23

7

10

22

 

 

 

 

 

 

Totalt

 

100

100

100

100

Utredningens egna bearbetningar av data från Försäkringskassan, Socialstyrelsen och SCB.

1För föräldrapenning likställs ansökningar med utbetalningar.

Yrkesgrupperna ovan kan brytas ner i ytterligare underkategorier. Inom många av dessa kategorier beviljas endast ett fåtal personer graviditetspenning varje år. Utredningens statistik visar att av de kvinnor som födde barn under 2019 beviljades nästan 41 procent av alla gravida som arbetade som skötare, vårdare och personliga assistenter (SSYK 534) graviditetspenning. I denna grupp beviljades över 27 procent ersättning mot bakgrund av risker i arbetsmiljön. Två yrken med många mottagare av graviditetspenning är sjuksköterskor (SSYK 222) och undersköterskor (SSYK 532). Över 50 procent av alla gravida sjuksköterskor beviljades graviditetspenning och av dem beviljades 10 procent ersättning mot bakgrund av risker i arbetsmiljön. Av undersköterskorna var det 64 procent som beviljades ersättning varav 5 procent mot bakgrund av risker i arbetsmiljön. Andra yrken där andelen som beviljas graviditetspenning mot bakgrund av risker i

169

Gravidas nyttjande av socialförsäkringsförmåner

SOU 2023:23

arbetsmiljön är ungefär lika stor är grundskolelärare, fritidspedagoger och förskollärare (SSYK 234), vårdbiträden (SSYK 533), städare och hemservicepersonal (SSYK 911) och snabbmatspersonal, köks- och restaurangbiträden (SSYK 941).

Beviljandegraden avseende såväl sjukpenning som graviditets- penning var relativt hög i samtliga yrkesgrupper. I gruppen högskole- kompetens eller militär samt gruppen övriga yrken med fördjupad högskoleutbildning var beviljandegraden inom graviditetspenningen lägre. Graviditetspenningens fokus på fysiskt ansträngande arbete innebär att yrken som inte bedöms som fysiskt ansträngande nog inte kan ligga till grund för ett beviljande av förmånen. Beviljandegraden var något högre i yrken där det är vanligare att ansöka om graviditets- penning.

För sjukpenningen är beviljandegraden genomgående högre än för graviditetspenningen. Högst beviljandegrad finns inom yrken som kräver fördjupad högskolekompetens (SSYK 2) och lägst inom yrkens som kräver kortare utbildning eller introduktion, men skill- naderna är mindre mellan olika yrken jämfört med vid ansökningar om graviditetspenning.

Personer för vilka det saknas information om yrke i statiken beviljas mer sällan sjukpenning och graviditetspenning. Denna grupp kan antas ha en svagare koppling till arbetsmarknaden och oftare sakna arbete eller ha låg eller ingen sjukpenninggrundande inkomst och därför sakna rätt till ersättning. Försäkringskassan beskriver att det är vanligt att kvinnor i denna grupp får avslag en ansökan om sjukpenning på grund av att försäkringsvillkoren inte är uppfyllda, vilket oftast innebär att personen saknar sjukpenninggrundande inkomst.14

14Försäkringskassan (2022), Gravidas socialförsäkringsskydd, s. 34.

170

SOU 2023:23Gravidas nyttjande av socialförsäkringsförmåner

Tabell 7.5

Andel av sökande som beviljas ersättning, totalt och i olika

 

 

yrkesgrupper

 

 

 

Andel i procent, yrkeskod inom parentes

 

 

 

 

 

 

Yrke

 

GP

SJP

 

 

 

 

Chefer (1)

 

83

98

Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens inom

91

98

hälso- och sjukvård (22)

 

 

 

 

 

Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens inom

82

96

utbildning (23)

 

 

 

Övriga yrken med krav på fördjupad högskolekompetens (2)

81

98

 

 

 

Övriga yrken med krav på fördjupad högskolekompetens (3)

84

97

samt militärer (0)

 

 

Administration och kundtjänst (4)

85

97

 

 

 

Försäljningsyrken inom detaljhandeln m.m. (52)

88

96

Omsorgsyrken (53)

90

94

Övriga service-, omsorgs- och försäljningsyrken (5)

89

95

Lantbruk, trädgård, skog och fiske (6)

96

93

 

 

 

Byggnadsverksamhet och tillverkning (7)

94

95

Maskinell tillverkning och transport (8)

91

97

 

 

 

Kortare utbildning eller introduktion (9)

89

92

Okänd

 

83

86

Totalt

 

89

95

 

 

 

 

Utredningens bearbetningar av data från Försäkringskassan, Socialstyrelsen och SCB.

7.4.1Vad händer efter ett avslag på ansökan?

Försäkringskassans statistik visar att cirka 11 procent av först- föderskorna som får avslag på en ansökan om graviditetspenning ansöker igen om antingen graviditetspenning eller om sjukpenning och nästan alla av dessa beviljas då ersättning. Bland dem som får avslag på en ansökan om sjukpenning under graviditetens sista 60 dagar är det ovanligt att ansöka om sjukpenning igen, däremot ansöker 24 procent av dessa om graviditetspenning.15

Utredningens egna beräkningar visar att av de som födde barn 2019 och fick avslag på sin första graviditetspenningansökan var det totalt 88 procent som senare under graviditeten nyttjade föräldra- penning, sjukpenning eller graviditetspenning. Av de som fick avslag på sin första sjukpenningansökan var det totalt 82 procent som senare

15Försäkringskassan (2022), Gravidas socialförsäkringsskydd, s. 27.

171

Gravidas nyttjande av socialförsäkringsförmåner

SOU 2023:23

under graviditeten nyttjade föräldrapenning, sjukpenning eller gravi- ditetspenning.

7.5Föräldrapenning

Föräldrapenning kan nyttjas från 60 dagar innan beräknad förloss- ning och framåt. Gravida som har barn sedan tidigare kan använda föräldrapenning tidigare givet att de tar ut ersättning för det äldre barnet. Försäkringskassan visar att 48 procent av förstföderskorna nyttjar föräldrapenning under graviditeten. Utredningens beräkningar visar att nästan 66 procent av samtliga gravida som födde barn under 2019 nyttjade föräldrapenning under graviditeten, se Tabell 7.6 nedan. Mellan 52 och 54 procent av de gravida som fick barn under åren 2018–2021 nyttjade föräldrapenning tidigare än 60 dagar innan beräknad förlossning.

De gravida som födde barn 2018 och nyttjade föräldrapenning under graviditeten tog i genomsnitt ut 40 nettodagar under sin graviditet. De som födde barn 2019 och 2020 tog i genomsnitt ut 39 nettodagar och under 2021 när covidpandemin bidrog till en kraftig ökning av antalet kvinnor som beviljades graviditetspenning för risk minskade det genomsnittliga uttaget till 37 nettodagar med föräldrapenning.

Tabell 7.6 Kvinnors föräldrapenninguttag under graviditeten fördelat på vilket år de födde barnet

Andel i procent

Födelseår

Antal mottagare

Andel av alla gravida

Antal nettodagar i

 

 

 

genomsnitt

 

 

 

 

2018

74 193

65,1

40,0

2019

73 966

65,7

39,3

 

 

 

 

2020

72 746

65,4

38,7

2021

70 906

63,6

36,9

Utredningens bearbetningar av data från Försäkringskassan och Socialstyrelsen.

Av de gravida som nyttjar föräldrapenning under graviditeten tar ungefär tre av fyra ut föräldrapenningdagar under de 7 sista dagarna innan beräknad förlossning eller senare. De tar i genomsnitt ut 1 till 2 färre nettodagar jämfört med de som bara tar ut föräldrapenning tidigare under graviditeten. Skillnaden kan delvis förklaras med att en del av de som nyttjar föräldrapenning så pass sent under gravi-

172

SOU 2023:23

Gravidas nyttjande av socialförsäkringsförmåner

diteten bara tar ut ersättningen i glappet mellan graviditetspenningen och barnets födelse samtidigt som en del av de tidigare uttagen kommer av längre perioder av föräldraledighet med äldre barn.

Bland gravida som födde barn under 2020 stod de med låg in- komst för störst andel av föräldrapenninguttaget. Gravida i inkomst- kvartil 1 tog ut 37 procent av alla nettodagar, medan gravida i in- komstkvartil 4 tog ut 13 procent av alla nettodagar. Det är visserligen något vanligare att ta ut föräldrapenning bland gravida i inkomst- kvartil 2 än i kvartil 1 men den senare gruppen tar ut betydligt fler- nettodagar i genomsnitt, se Tabell 7.7.

Tabell 7.7 Föräldrapenninguttag under graviditeten för kvinnor som födde barn 2020, fördelat på inkomst

Andel i procent

Inkomstkvartil

Antal mottagare

Andel av alla

Antal nettodagar

 

 

gravida

i genomsnitt

1

18 181

68

57

2

18 998

71

39

 

 

 

 

3

17 351

65

33

4

15 464

58

24

 

 

 

 

Totalt

72 746

65

39

 

 

 

 

Utredningens bearbetningar av data från Försäkringskassan, SCB och Socialstyrelsen.

Det är vanligare att enbart ta ut föräldrapenning än att kombinera den med andra ersättningar under graviditeten, sex av tio gravida som födde barn under 2019 och tog ut föräldrapenning under graviditeten nyttjade varken sjuk- eller graviditetspenning. Samtidigt är det rela- tivt vanligt att de som får avslag på ansökningar om sjuk- eller gravi- ditetspenning väljer att ta ut föräldrapenning. Av de som fått avslag på graviditetspenning tog 62 procent ut föräldrapenning, och av de som fick avslag på sjukpenning tog 32 procent ut föräldrapenning. De som fick avslag på sin ansökan tog ut fler dagar med föräldrapenning än de som fick sin ansökan beviljad. De som fick avslag på sin an- sökan om graviditetspenning tog i genomsnitt ut 32 dagar med för- äldrapenning jämfört med 24 nettodagar för de som fick sin ansökan beviljad. För sjukpenning var motsvarande siffror 45 nettodagar med föräldrapenning vid avslagen ansökan och 28 dagar vid beviljad an- sökan. De här grupperna utgör dock en relativt liten andel, ungefär 4 procent, av de som enbart nyttjade föräldrapenning under graviditeten.

173

Gravidas nyttjande av socialförsäkringsförmåner

SOU 2023:23

Sammantaget fyller föräldrapenningen flera funktioner för gravida. Ersättningen används ofta i slutet av graviditeten, bland annat som ett sätt att erhålla kompensation för förlorad inkomst i glappet mellan graviditetspenningperiodens upphörande och förlossningen. För- äldrapenningen används också som ett alternativ för gravida som får avslag på sina ansökningar om sjuk- eller graviditetspenning samt av gravida som känner ett behov av att minska sitt arbete i slutet av graviditeten utan att det är aktuellt med andra ersättningar.

7.6Hur rör sig gravida mellan förmånerna?

Utredningen har studerat hur gravida rör sig mellan förmåner under 2019. Totalt fick närmare 113 000 gravida barn under året och av dem nyttjade drygt 81 procent någon föräldra-, graviditets- eller sjuk- penning under graviditeten. Föräldrapenning användes av närmare 66 procent av kvinnorna. En del av den här föräldrapenningen togs ut för ett äldre syskon. Drygt 28 procent fick sjukpenning under graviditeten, av dem hade drygt 8 procent en pågående sjukskrivning när de blev gravida. Nästan 20 procent använde graviditetspenning och lite mindre än 19 procent nyttjade ingen av dessa ersättningar under graviditeten.

Föräldrapenning är den ersättning som flest kvinnor använder under graviditeten. Förstföderskor använder föräldrapenning i be- tydligt lägre utsträckning. Försäkringskassan visar att knappt

46procent av förstföderskorna tar ut föräldrapenning under gravidi- teten.16 Att omföderskor nyttjar ersättningen i större utsträckning är väntat. Det kan handla om uttag för ledighet med ett äldre syskon som inte hunnit börja på förskolan, nästan var femte gravid kvinna som endast tar ut föräldrapenning under graviditeten föder inte barn i direkt anslutning till perioden med föräldrapenning, se Figur 7.6. Men det kan också bero på att omföderskor som har föräldrapenning- dagar kvar för äldre barn känner sig mindre benägna att begränsa uttaget under graviditeten. Även erfarenheten av tidigare gravidi- teter kan påverka hur mycket kvinnorna tror att de kommer orka arbeta i slutet av graviditeten. Var fjärde kvinna som har föräldra- penning som sin första ersättning under graviditeten går sedan vidare till sjuk- eller graviditetspenning, se Figur 7.6.

16Försäkringskassan (2022), Gravidas socialförsäkringsskydd, s. 52.

174

SOU 2023:23

Gravidas nyttjande av socialförsäkringsförmåner

Andelen som beviljas sjukpenning eller graviditetspenning skiljer sig inte lika mycket åt mellan först- och omföderskor. Av först- föderskorna var det 24 procent som beviljades graviditetspenning och 24 procent som beviljades sjukpenning under graviditeten.17 För alla gravida var det 20 respektive 28 procent.

Det är 20 procent av de gravida som har sjukpenning som sin första ersättning under graviditeten och 12 procent av dem hade ett pågående sjukfall när de blev gravida. Enligt Försäkringskassan var det nästan 27 procent av förstföderskorna som hade sjukpenning som sin första ersättning under graviditeten. Skillnaden beror i huvudsak på att gravida som har barn sedan tidigare tar ut mer föräldrapenning tidigare under graviditeten. Drygt 35 procent av de som hade sjuk- penning som sin första ersättning var fortsatt sjukskrivna fram till förlossningen medan 21 procent påbörjade en period med gravidi- tetspenning efter sjukskrivningen. Av dessa var det 56 procent som gjorde det direkt efter sista dagen av sjukskrivning. Resterande tog ut föräldrapenning, 29 procent, eller en period utan ersättning innan förlossningen, 14 procent, efter sin inledande sjukskrivning.

Nästan 9 procent av kvinnorna hade graviditetspenning som sin första ersättning under graviditeten. Av dem var det drygt 13 procent som födde så långt innan beräknad förlossning att de hade gravidi- tetspenning så sent som dagen innan förlossningen. Av övriga gravi- ditetspenningmottagare var det drygt 63 procent som gick vidare till föräldrapenning, 2 procent som fick sjukpenning och 35 procent som hade en period utan ersättning innan förlossningen.

Figur 7.6 visar hur gravida kvinnor som födde barn under 2019 rörde sig mellan föräldrapenning, graviditetspenning och sjukpenning. Längst till vänster visas hur många och hur stor andel som började med re- spektive ersättning. Summan av alla rutor med en ersättning visar det totala antalet mottagare. Till exempel var det totalt 73 966 gravida, 66 procent, som nyttjade föräldrapenning under graviditeten. Längs till vänster går det att utläsa att nästan 53 procent eller 59 343 gravida hade föräldrapenning som sin första ersättning under graviditeten. Totalt var det 67 575 gravida som hade en ersättning sista dagen före förlossningen. Det motsvarar 60 procent av alla gravida som födde barn under året och 74 procent av alla gravida som nyttjade någon av ersätt- ningarna under graviditeten.

17Försäkringskassan (2022), Gravidas socialförsäkringsskydd, s. 27.

175

Gravidas nyttjande av socialförsäkringsförmåner

SOU 2023:23

Figur 7.6 Föräldra-, graviditets- och sjukpenninguttag under graviditeten för kvinnor som födde barn under 2019

Antal (andel i procent inom parentes)

Utredningens bearbetningar av data från Försäkringskassan och Socialstyrelsen.

176