Statlig forskningsfinansiering

Underlagsrapporter

Delbetänkande av Forskningsfinansieringsutredningen

Stockholm 2023

SOU 2023:19

SOU och Ds finns på regeringen.se under Rättsliga dokument.

Svara på remiss – hur och varför

Statsrådsberedningen, SB PM 2021:1.

Information för dem som ska svara på remiss finns tillgänglig på regeringen.se/remisser.

Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet

Omslag: Elanders Sverige AB

Tryck och remisshantering: Elanders Sverige AB, Stockholm 2023

ISBN 978-91-525-0599-1 (tryck)

ISBN 978-91-525-0600-4 (pdf)

ISSN 0375-250X

Till statsrådet Mats Persson

Regeringen beslutade den 22 juni 2022 att tillsätta en särskild utredare för att se över den statliga organisationen för extern forsknings- och innovationsfinansiering, det vill säga de myndigheter som har till upp- gift att finansiera forskning eller innovation. (dir. 2022:85).

Till särskild utredare förordnades 1 september 2022 Ingrid Petersson.

Den 1 september 2022 förordnades följande personer som experter i utredningen: ämnesråd Anna Ax, kansliråd Lars Berg, kansliråd Jenny Carlsson Kraft, ämnesråd Lars Guldbrand, kansliråd Arvid Hedlund, ämnesråd Lars Olof Mikaelsson, departementssekreterare Katarina Nordqvist och kansliråd Ylva Tilander. Arvid Hedlund entledigades den 20 februari 2023, och samma dag förordnades depar- tementssekreterare Philip Nylén.

Som sekreterare i utredningen anställdes Joakim Appelquist den

15 september 2022 och Charlotte Hall den 3 oktober 2022. Utredningen, som antagit namnet Forskningsfinansieringsutred-

ningen, överlämnar nu sitt delbetänkande Statlig forskningsfinansiering

Underlagsrapporter (SOU 2023:19). Utredningen beräknas avsluta sitt arbete senast den 30 september innevarande år.

Stockholm i maj, 2023

Ingrid Petersson

/Joakim Appelquist

Charlotte Hall

Innehåll

Sammanfattning ..................................................................

9

1

Uppdrag och genomförande........................................

17

1.1

Utredningens uppdrag............................................................

17

1.2

Arbetets genomförande..........................................................

18

 

1.2.1

Kort om utredningens arbetssätt............................

18

 

1.2.2

Delbetänkandets innehåll och disposition .............

18

2

Utlysningar om medel för forskning och innovation

 

 

vid fem statliga finansiärer 2019–2022 ......................

21

2.1

Sammanfattning av genomgången .........................................

21

2.2

Finansiärer som ingår i genomgången ...................................

23

2.3

Metodbeskrivning ...................................................................

24

2.4

Resultatredovisning ................................................................

31

 

2.4.1

Budget för utlysningar ............................................

31

 

2.4.2

Typ av stöd...............................................................

35

 

2.4.3

Typ av aktör .............................................................

42

 

2.4.4

Krav på samverkan...................................................

45

 

2.4.5

EU och internationellt ............................................

52

 

2.4.6

Uppdrag ...................................................................

62

 

2.4.7

Tematisk inriktning .................................................

72

 

2.4.8

Gemensamma utlysningar.......................................

76

5

InnehållSOU 2023:19

3

Enkät om erfarenheter av dagens organisation

 

 

för finansiering av statlig forskning och innovation.........

77

3.1

Metodbeskrivning...................................................................

77

3.2 Resultatsammanställning av inkomna enkätsvar ..................

82

 

3.2.1

Fungerar den nuvarande organisationen?..............

82

 

3.2.2

Excellens och hög kvalitet ......................................

84

 

3.2.3

Innovation ...............................................................

89

 

3.2.4

Bidrag till samhället.................................................

92

 

3.2.5

Internationellt samarbete........................................

97

 

3.2.6

Effektiva instrument och processer .....................

104

 

3.2.7

Infrastruktur..........................................................

118

 

3.2.8

Samspel och rollfördelning ...................................

132

 

3.2.9

Basanslag och konkurrensutsatta medel ..............

136

 

3.2.10

Övriga uppgifter för de statliga finansiärerna .....

142

 

3.2.11

Myndigheter med annan huvuduppgift ...............

147

3.3

Lista över respondenter som fått enkäten ..........................

152

4

Internationell utblick................................................

159

4.1Organisering av finansiering av forskning

och innovation i två utomeuropeiska länder.......................

160

4.1.1

USA .......................................................................

160

4.1.2

Japan.......................................................................

170

4.2Kartläggning av ett urval av europeiska nationella

forsknings- och innovationssystem.....................................

176

4.2.1Kartläggning av ett urval av europeiska

nationella forsknings- och innovationssystem.... 177

4.2.2Policykontext för finansiering av forskning

och innovation.......................................................

211

4.2.3Strukturen för nationella finansierings- och

 

styrningssystem för forskning och innovation ...

213

4.2.4

Strukturreformer och nya initiativ .......................

231

4.2.5

Slutsatser................................................................

238

6

SOU 2023:19

Innehåll

4.3Sammanfattning OECD-rapporten Offentlig

forskningsfinansiering i Sverige: Nödvändiga

 

anpassningar för framtidens krav .........................................

240

4.3.1

Inledning ................................................................

240

4.3.2

Sammanfattning.....................................................

240

Bilaga

 

 

Bilaga 1

Kommittédirektiv 2022:85 ...........................................

249

7

Sammanfattning

Forskningsfinansieringsutredningens uppdrag och arbetssätt

Forskningsfinansieringsutredningen påbörjade sitt arbete i septem- ber 2022. Den särskilda utredarens uppdrag är att se över den statliga organisationen för extern forsknings- och innovationsfinansiering, det vill säga de myndigheter som har till uppgift att finansiera forsk- ning eller innovation.

Syftet med översynen är att säkerställa att organisationen effek- tivt stödjer forskning och innovation av högsta kvalitet, är anpassad till samhällsutvecklingen och främjar nationella och internationella samarbeten samt tillgång till forskningsinfrastruktur.

Enligt utredningens direktiv ska en rad analyser göras för att ge en bild av hur den nuvarande statliga organisationen för extern forsknings- och innovationsfinansiering fungerar. Delbetänkandet innehåller en beskrivning av metodik och resultat av den datainsamling utredningen har genomfört fram till och med våren 2023. Ytterligare resultat och analyser kommer att ingå i utredningens slutbetänkande.

Forskningsfinansieringsutredningen beslutade tidigt att arbeta en- ligt tre principer: öppenhet, förslag framför historieskrivning och att testa idéer tidigt. Delbetänkandet är i linje med dessa principer, fram- för allt vad gäller öppenhet. Ett syfte är att stimulera diskussioner inom och mellan alla de aktörer som finns inom det svenska systemet för forskning och innovation. I delbetänkandet presenteras nya data och underlag presenteras tre områden: utlysningar, erfarenheter av dagens system samt internationell utblick.

9

Sammanfattning

SOU 2023:19

Över 800 utlysningar om medel för forskning och innovation under fyra år

Utredningen har gjort en genomgång av samtliga utlysningar av medel som genomförts av Statens Energimyndighet (Energimyndigheten), Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas), Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte), Vetenskapsrådet och Verket för innovationssystem (Vinnova) under åren 2019–2022.

Sammantaget har de fem finansiärerna lyst ut över 46 miljarder kro- nor i 839 öppet publicerade utlysningar. Vinnova genomförde flest utlysningar. Den genomsnittliga budgeten för en utlysning för samtliga finansiärer var 56 miljoner kronor. Variationen mellan finansiärerna var dock stor, från 25 miljoner kronor (Vinnova) till drygt 100 miljo- ner kronor (Vetenskapsrådet). Drygt hälften av alla utlysningar hade en utlysningsbudget på 20 miljoner kronor eller mindre.

Tre fjärdedelar av alla utlysningar avsåg finansiering av projekt. Den näst största kategorien var karriärstöd, det vill säga finansiering av tjänster som exempelvis doktorander eller post-doc. Utlysningar som avsåg stöd för forskningsmiljöer och nätverk samt forsknings- infrastruktur förekom mer sällan.

Lärosäten och institut hade möjlighet att söka mer än 90 procent av de medel som lystes ut av de fem finansiärerna. Näringslivsaktörer kunde söka medel i knappt 60 procent av utlysningarna (sett till antal utlysningar), men dessa utlysningar hade generellt sett lägre budget. En tredjedel av den totala budgeten var öppen för ansökningar från när- ingslivet. Kommuner, regioner och statliga myndigheter med annan kärnuppgift än forskning hade möjlighet att söka en fjärdedel av de medel som lystes ut. Motsvarande andel för aktörer inom civilsamhället var 10 procent.

Knappt hälften av utlysningarna hade krav på någon form av sam- verkan, antingen mellan aktörsgrupper eller mellan vetenskapliga dis- cipliner. I en femtedel av utlysningarna nämndes samverkan, men utan att det var något formellt krav. En tredjedel av antalet utlysningar (motsvarande knappt två tredjedelar av de utlysta medlen) hade inte något krav på samverkan.

Var fjärde utlysning syftade till att stimulera internationellt sam- arbete. Budgetarna för dessa utlysningar utgjorde 7 procent av totalt utlysta medel. Partnerskapsprogram var den vanligaste formen av

10

SOU 2023:19

Sammanfattning

internationell utlysning. Vinnova avsatte högst andel av utlysta medel för internationella utlysningar.

Sett över samtliga fem finansiärer hade en tredjedel av alla utlys- ningar (motsvarande 25 procent av de utlysta medlen) tydlig koppling till ett regeringsuppdrag. Det var vanligast med koppling till uppdrag från regeringen inom Vinnova och Forte (över 50 procent av utlysta medel). Vetenskapsrådet hade lägst andel (under 10 procent). De stra- tegiska innovationsprogrammen var den största satsningen med kopp- ling till regeringsuppdrag under den studerade perioden (totalt 2,2 mil- jarder kronor).

De största tematiska områdena för utlysningar var Hälsa och life science, Produktion och material samt Energi, följt av uttalat tvärtema- tiska utlysningar. Det vanligaste var dock att medel utlystes utan någon tematisk inriktning. Under 2019–2022 genomfördes 180 utlysningar utan tematisk inriktning (så kallade öppna utlysningar), motsvarande över hälften av de utlysta medlen. De tematiska profilerna för respek- tive myndighet låg väl i linje med de olika finansiärernas uppdrag.

Vissa av utlysningarna gjordes i samverkan mellan finansiärerna. Under de fyra studerade åren var den totala budgeten 1,3 miljarder kro- nor för utlysningar där minst två finansiärer samarbetade.

Enkät om erfarenheter av dagens organisation för statlig forskning och innovation

Utredningen har genomfört en enkät i syfte att ta del av erfarenheter och synpunkter hos de som är verksamma inom svensk forskning och innovation. Enkätens frågor rörde hur man uppfattar att det nuvarande systemet fungerar och den gick ut till fler än 250 aktörer som på olika sätt arbetar med forskning och innovation.

Målgrupp för undersökningen var de inom svensk offentlig sektor, näringsliv och det civila samhället som på olika sätt kommer i kontakt med statlig finansiering av forskning och innovation. Enkäten skickades till 116 myndigheter (inklusive samtliga lärosäten) som skulle kunna tänkas bedriva, finansiera eller använda kunskap som bygger på forsk- ning eller innovation, till samtliga 21 regioner, till de 11 största kom- munerna (baserat på befolkning) samt till 4 institut, 22 aktörer inom näringslivet, 26 organisationer, 5 vetenskapliga akademier, 16 stiftelser och fonder samt till 4 forskningsinfrastrukturer.

11

Sammanfattning

SOU 2023:19

Datainsamlingen genomfördes genom en webbaserad enkät under oktober och november 2022. Varje respondent skickade in ett samlat svar för respektive organisation. Resultaten från enkäten har samman- ställts kvantitativt och kvalitativt.

Respondenterna upplevde att dagens organisation är otydlig, ibland svår att förstå och att den behöver utvecklas. De menade att dagens organisation fungerar bra för vissa frågeställningar, men mindre bra inom andra områden. Det fanns olika åsikter om huruvida det är gynn- samt med flera olika finansiärer (pluralism), eller om det vore bättre med färre finansiärer (fokusering).

Forskarinflytande ansågs ha betydelse för excellens. Bland respon- denterna fanns en splittrad bild av huruvida dagens organisation är utformad på ett sådant sätt att den har förmåga att bidra till forsk- ning av hög kvalitet.

Ett diversifierat system för innovation kan ge bredd, men riskerar att bli alltför uppdelat, menade respondenterna. Forskning och sam- hällsutveckling behöver varandra, ansåg respondenterna. De menade att finansiärerna har en viktig uppgift, men de kan bli bättre på att bidra till samhällets utveckling och på att vara anpassade till föränd- ringar inom samhället.

Internationellt samarbete behövs för kunskap, excellens och konkur- renskraft, menade respondenterna. Mer stöd och utökad finansiering till internationellt arbete inom forskning och innovation efterfrågades. De är viktigt att svenska forsknings- och innovationsfinansiärer är proaktiva och att de samverkar, tyckte respondenterna, samtidigt som de ansåg att det i dag är alltför mycket splittring och otydlighet.

Respondenterna upplevde att det i dag saknas ett helhetsgrepp kring processer och instrument för finansiering av forskning och innovation. I dag är de olika finansiärernas instrument och processer alltför olika, menade de, och framhöll att system för hantering av ansökningar och liknande behöver vara gemensamma. Olika system gör att arbetet blir ineffektivt, ansåg de.

Dagens berednings- och beslutsprocesser fungerar, menade respon- denterna, men processerna tar för lång tid. Respondenterna ansåg att finansiärernas processer behöver utvecklas och gav flera förslag på hur processerna skulle kunna utvecklas i framtiden. Flera framhöll att det har ett stort värde att sakkunniga experter medverkar i finansiärernas processer, fram för allt i arbetet med att granska ansökningar. Förut-

12

SOU 2023:19

Sammanfattning

sägbarhet och långsiktighet efterfrågades för finansiärernas instru- ment och processer.

Infrastruktur är viktigt för svensk forskning och innovation, men- ade respondenterna. De beskrev en oro för att infrastruktur ska tränga undan finansiering av forskning. De hade en upplevelse av att dagens system är otydligt och att samordning för infrastruktur inte fungerar optimalt. Forskning och infrastruktur bör hänga ihop, menade de. Respondenterna efterfrågade strategi och vision för infrastruktur och påtalade att det krävs långsiktighet. De menade också att det finns en stor spännvidd inom forskningsinfrastruktur, vilket kräver att systemet har flexibilitet, kunskap och förmåga att prioritera.

Många respondenter efterfrågade höjda basanslag, samtidigt som det fanns olika syn på hur balansen bör vara mellan basanslag och extern finansiering. Balansen påverkar möjligheten att styra verksam- heten, menade de. Flera beskrev problem med medfinansiering och indirekta kostnader.

Enhetlighet och helhetssyn efterfrågades när det gäller extern finan- siering av forskning och innovation vid myndigheter med annan huvud- uppgift. Medel bör fördelas i konkurrens och med utgångspunkt i kvalitet, excellens och samhällsrelevans, menade respondenterna. Det fanns en erfarenhet av att myndigheteter behöver bygga kunskap och kompetens genom att själva finansiera forskning, samt att den forsk- ning som finansieras av myndigheter ligger nära tillämpning och är relevant för verksamheten inom myndighetens område.

Internationell utblick

Delbetänkandet innehåller kartläggningar av systemen för finansier- ing av forskning och innovation i ett antal länder och beskriver aktu- ella frågeställningar i den internationella forsknings- och innovations- politiska debatten.

I USA finansieras forskning och utveckling på federal och delstatlig nivå samt av privata finansiärer, akademi och icke-statliga organisa- tioner. De senaste 50 åren har det skett ett skifte från huvudsakligen federal finansiering till huvudsakligen privat finansiering. USA:s fede- rala forskningsfinansiering är komplex och fördelad över ett 20-tal federala departement och myndigheter. I USA är uppdelningen mellan departement, forskningsfinansierande myndighet och forsknings-

13

Sammanfattning

SOU 2023:19

utövare inte lika tydlig som i Sverige; både finansiering och utförande kan finnas inom samma organisation. USA har inget departement som håller ihop forskningsfinansieringen. I stället är det Vita husets kontor för forskning och teknikpolicy som ger presidenten råd i frå- gor gällande budget och prioriteringar för federala myndigheter som finansierar forskning och utveckling. Därtill finns ett rådgivande organ som koordinerar administrationens forsknings- och teknikpolicy.

I Japan är Rådet för vetenskap, teknik och innovation en del av premiärministerns kabinettskansli. Rådet ansvarar för Japans veten- skaps- och innovationsstrategi och fastställer agendan för de olika ministerierna. Rådet har också viss egen finansiering av strategiska program på medellång och lång sikt. Det finns fyra stora finansiärer som fördelar medel för forskning och innovation i Japan. De får sin budget från flera av ministerierna. Dagens japanska system med kon- kurrensutsatt finansiering skapades som ett sätt att implementera de japanska planerna för vetenskap och teknik. Sådana planer har utarbe- tats vart femte år sedan 1995.

Delbetänkandet innehåller en kartläggning av hur fördelning av konkurrensutsatta medel för forskning och innovation organiseras i elva europeiska länder: Danmark, Finland, Frankrike, Nederländerna, Norge, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tyskland och Österrike. För vart och ett av dessa länder ger kartläggningen en bild av styrnings- och organisationsstrukturen för forskning- och inno- vationsfinansiering, samt hur forskningsinfrastrukturer finansieras i respektive land. Kartläggningen beskriver även betydande reformer som har lett till organisatoriska eller strukturella förändringar. Där- utöver dras generella slutsatser kring policyutveckling och utveck- lingen av nationella finansierings- och styrsystem med utgångspunkt i kartläggningarna av de olika ländernas organisationer. Dessutom be- skrivs hur de olika modellerna utvecklats historiskt och vilka tänkbara krav som kan finnas på framtidens organisationsstruktur.

Det svenska forsknings- och innovationssystemet står inför lik- nande utmaningar som många andra OECD-länder nu möter. OECD har sammanställt en studie som ger perspektiv på svenska utmaningar och möjligheter. Studien innehåller flera exempel där svenska förhål- lande jämförs med de förutsättningar som finns i andra länder. Base- rat på analyser från OECD tar rapportens författare upp lärosätenas roll, forskningsinfrastruktur samt samhällsutmaningar. Författarna ger förslag på olika strategier inför framtiden, tar upp möjliga sätt att styra

14

SOU 2023:19

Sammanfattning

forskningsfinansieringssystemet och ger flera förslag till förändring av det svenska systemet. Delbetänkandet innehåller en svensk sam- manfattning av OECD:s rapport.

15

1 Uppdrag och genomförande

1.1Utredningens uppdrag

Forskningsfinansieringsutredningen påbörjade sitt arbete i septem- ber 2022. Enligt utredningens direktiv ska en rad analyser göras:

om den nuvarande statliga organisationen för extern forsknings- och innovationsfinansiering fungerar ändamålsenligt, samordnat och kostnadseffektivt,

om den nuvarande statliga organisationen för extern forsknings- och innovationsfinansiering bidrar till högkvalitativ forskning och innovation och är anpassad efter samhällsutvecklingen nationellt och globalt,

om den nuvarande statliga organisationen för extern forsknings- och innovationsfinansiering är anpassad för att nyttja möjligheterna med internationellt samarbete och deltagande i EU-program och initiativ,

om den nuvarande statliga organisationen för extern forsknings- och innovationsfinansiering är effektiv avseende finansierings- instrument och berednings- och beslutsprocesser,

samspel och rollfördelning mellan statliga externa forsknings- och innovationsfinansiärer och lärosäten t.ex. när det gäller finansier- ing av forskares karriärvägar, utbildning på forskarnivå och finan- siering av forskningsinfrastruktur,

vilka övriga uppgifter externa forsknings- och innovationsfinan- sierande myndigheter bör ha, utöver forskningsfinansiering, för att bidra till att samhällets försörjning av forskningsbaserad kun- skap och kompetens, och

17

Uppdrag och genomförande

SOU 2023:19

hur ändamålsenligt forskningsfinansieringen fungerar hos myn- digheter som har andra huvuduppgifter än att finansiera forskning.

Se direktivet (bilaga 1) för en fullständig beskrivning av bakgrund, samt vilka analyser och förslag utredningen förväntas lämna.

1.2Arbetets genomförande

1.2.1Kort om utredningens arbetssätt

Forskningsfinansieringsutredningen beslutade tidigt att arbeta enligt tre principer: öppenhet, förslag framför historieskrivning, och att testa idéer tidigt.

I linje med dessa principer, framför allt vad gäller öppenhet, gör utredningen ett delbetänkande. Resultatet av Forskningsfinansierings- utredningens analyser kommer att presenteras i slutbetänkandet. Där kommer även en fullständig beskrivning av utredningens arbetssätt att ingå.

1.2.2Delbetänkandets innehåll och disposition

I delbetänkandet redogör Forskningsfinansieringsutredningen för metodik och resultat av den datainsamling utredningen har genom- fört. Analys av dessa data kommer att presenteras i slutbetänkandet.

Syftet med att göra ett separat delbetänkande är att arbeta öppet och transparent samt att ge möjlighet till reflektion. Ytterligare ett syfte är att stimulera diskussioner inom och mellan alla de aktörer som finns inom det svenska systemet för forskning och innovation. Dessa aktörer arbetar i dag på olika sätt med forskning och innova- tion och kan därmed komma att beröras av utredningens kommande förslag.

Forskningsfinansieringsutredningen menar att diskussionen ger möjlighet att påbörja en förändring där myndigheter, lärosäten, privata finansiärer såsom stiftelser och aktörer inom näringsliv och samhälle har möjlighet att engagera sig. Att alla då har del av samma kunskaps- underlag ger möjlighet till fördjupade diskussioner. Dessutom är det rättvist, öppet och inkluderande.

18

SOU 2023:19

Uppdrag och genomförande

Att dela data och resultat i form av ett delbetänkande gör det möj- ligt att nå ut brett och att därmed kunna få del av andras erfarenheter i utredningens fortsatta arbete.

Nya data och underlag presenteras inom tre områden

I delbetänkandet presenterar utredningen nya data som tagits fram inom ramen för utredningsarbetet, samt sammanställning av under- lag inom det internationella området. Delbetänkandet innehåller tre delar.

Utredningen har gjort en genomgång av samtliga utlysningar av medel som genomförts av Statens Energimyndighet (Energimyndig- heten), Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhälls- byggande (Formas), Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte), Vetenskapsrådet och Verket för innovationssystem (Vinnova) under åren 2019–2022. Kapitel 2 beskriver resultaten från denna genomgång.

Utredningen har genomfört en enkät i syfte att ta del av erfaren- heter och synpunkter hos de som är verksamma inom svensk forskning och innovation. Enkätens frågor rörde hur man uppfattar att det nu- varande systemet fungerar och den gick ut till fler än 250 aktörer som på olika sätt arbetar med forskning och innovation. Kapitel 4 ger en sammanställning av kvantitativa och kvalitativa resultat från enkäten.

Utredningen har tagit in underlag för att ge en internationell ut- blick av hur andra länder organiserar (motsvarande) statlig finansiering av forskning och innovation. Såväl länder inom Europa som globalt belyses i utblicken i kapitel 4.

19

2Utlysningar om medel för forskning och innovation vid fem statliga finansiärer 2019–2022

Utredningen har gjort en genomgång av samtliga utlysningar av medel som genomförts av Energimyndigheten, Formas, Forte, Vetenskaps- rådet och Vinnova under åren 2019–2022. I detta kapitel redovisas resultaten från genomgången. Kapitlet inleds med en sammanfattning av resultaten från utlysningsgenomgången.

2.1Sammanfattning av genomgången

Nedan följer en sammanfattning av resultaten från genomgången av utlysningarna under perioden 2019–2022.

Sammantaget har de fem finansiärerna lyst ut 46,5 miljarder kronor i 839 öppet publicerade utlysningar under perioden 2019–2022. Vinnova genomförde flest med sina 332 utlysningar.

Den genomsnittliga budgeten för en utlysning var 56 miljoner kro- nor, sett som ett genomsnitt för de fem finansiärerna. Variationen mellan finansiärerna var dock stor, från Vinnova där budgeten för en genomsnittlig utlysning var 25 miljoner kronor, till Vetenskaps- rådet där motsvarande budget var 104 miljoner kronor.

Drygt hälften av alla utlysningar hade en utlysningsbudget på 20 miljoner kronor eller mindre.

Tre fjärdedelar av alla utlysningar avsåg finansiering av projekt. Den näst största kategorien var karriärstöd, det vill säga finansier- ing av tjänster som exempelvis doktorander eller post-doc. Karriär- stöd utgjorde 13 procent av utlysningarna. Utlysningar som avsåg

21

Utlysningar om medel för forskning och innovation ...

SOU 2023:19

stöd för forskningsmiljöer och nätverk samt forskningsinfrastruk- tur förekom mer sällan.

Lärosäten och institut hade möjlighet att söka mer än 90 procent av de medel som lystes ut av de fem finansiärerna. Näringslivs- aktörer kunde söka medel i knappt 60 procent av utlysningarna (sett till antal utlysningar), men dessa utlysningar hade generellt sett mindre budget. En tredjedel av den totala budgeten var öppen för ansökningar från näringslivet. Kommuner, regioner och stat- liga myndigheter med annan kärnuppgift än forskning hade möj- lighet att söka 25 procent av de medel som lystes ut. Motsvarande andel för aktörer inom civilsamhället var 10 procent.

Knappt hälften (46 procent) av utlysningarna hade krav på någon form av samverkan, antingen mellan aktörsgrupper eller mellan vetenskapliga discipliner. I en femtedel (21 procent) av utlysning- arna nämndes samverkan, men det var dock inte något formellt krav. En tredjedel av utlysningarna, som motsvarade 60 procent av de utlysta medlen från de fem finansiärerna, hade inte något krav på samverkan.

En fjärdedel av utlysningarna syftade till att stimulera internatio- nellt samarbete. Budgetarna för dessa utlysningar utgjorde 7 procent av totalt utlysta medel. Partnerskapsprogram var den vanligaste formen av internationell utlysning. Vinnova avsatte högst andel (19 procent) av utlysta medel för internationella utlysningar.

Sett över samtliga fem finansiärer hade en tredjedel av alla utlys- ningar (motsvarande 25 procent av de utlysta medlen) tydlig kopp- ling till ett regeringsuppdrag. Det var vanligast med koppling till uppdrag från regeringen inom Vinnova och Forte, över 50 procent av deras utlysta medel hade sådan koppling. Vetenskapsrådet hade lägst andel, under 10 procent av utlysta medel. De strategiska inno- vationsprogrammen var den största satsningen med koppling till regeringsuppdrag under den studerade perioden (totalt 2,2 miljar- der kronor).

De största tematiska områdena för utlysningar var Hälsa och life science, Produktion och material samt Energi, följt av uttalat tvär- tematiska utlysningar. Det vanligaste var dock att medel utlystes utan någon tematisk inriktning. Under 2019–2022 genomfördes 180 så kallade öppna utlysningar, motsvarande över hälften av de

22

SOU 2023:19

Utlysningar om medel för forskning och innovation ...

utlysta medlen. De tematiska profilerna för de undersökta finan- siärerna låg väl i linje med deras uppdrag.

Finansiärerna samarbetade även i gemensamma utlysningar. 1,3 mil- jarder kronor lystes ut i utlysningar där minst två finansiärer sam- arbetade.

2.2Finansiärer som ingår i genomgången

Genomgången av utlysningarna omfattar de fem största statliga finan- siärerna av forskning och innovation, Energimyndigheten, Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova. Nedan följer en kort redogörelse för deras huvuduppgifter.

Energimyndigheten ska bidra med fakta, kunskap och analyser om energi i samhället. Energimyndigheten ska verka för att förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet i energisystem som är hållbara och kostnadseffektiva med en låg på- verkan på hälsa, miljö och klimat.1 En av Energimyndighetens upp- gifter är att främja forskning och innovation som syftar till att nå klimat- och energimål samt energirelaterade miljöpolitiska mål. Den forskning som får stöd av Energimyndigheten är bland annat inriktad på framtidens fordon och bränslen, förnybara energi- källor och grön energiteknik.

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) ska främja och stödja forskning och innovation inom om- rådena miljö, areella näringar och samhällsbyggande.2 Formas finan- sierar forskning och innovation som rör klimat, cirkulär ekonomi, livsmedel, jordbruk, skogsbruk och stadsplanering. Forskningen är ofta tvärdisciplinär och sker i nära samverkan med många olika intressenter.

Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) ska främja och stödja forskning på arbetslivsområdet samt inom social- och folkhälsovetenskap.3 Forte finansierar forskning inom tre områden: hälsa, arbetsliv och välfärd. Därtill samordnar Forte den nationella

11 § förordning (2014:520) med instruktion för Statens energimyndighet.

2Förordning (2009:1024) med instruktion för Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande.

3Förordning (2007:1431) med instruktion för Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd.

23

Utlysningar om medel för forskning och innovation ...

SOU 2023:19

forskningen inom fem utpekade områden: barn och unga, äldre, internationell migration och etniska relationer, funktionshinder samt socialvetenskaplig alkohol- och narkotikaforskning.

Vetenskapsrådet ska ge stöd till forskarinitierad forskning av högsta möjliga kvalitet inom samtliga vetenskapsområden. Vetenskaps- rådet har även flera uppgifter som rör forskningsinfrastruktur, så- som att planera långsiktig tillgång, fördela medel nationellt och till internationella åtaganden samt att följa upp svenskt medlemskap i organisationer och infrastrukturer.4

Verket för innovationssystem (Vinnova) ska finansiera behovs- motiverad forskning och utveckling av effektiva innovationssystem. Vinnova ska också verka för nyttiggörande av forskning och främ- jande av innovation, utifrån ett utmaningsdrivet perspektiv. Vinnova är så kallad nationell kontaktmyndighet för EU:s ramprogram för forskning och innovation och det industriella utvecklingsprogram- met Eureka.5

2.3Metodbeskrivning

Det analyserade materialet består av samtliga utlysningar som annon- serats på hemsidorna för Energimyndigheten, Formas, Forte, Veten- skapsrådet och Vinnova. Sammanställningen omfattar utlysningar som öppnat för ansökningar under perioden 1 januari 2019 till 31 decem- ber 2022.6

Den information som redovisas i kapitlet bygger på text om varje utlysning som hämtats från respektive myndighets hemsida, samt via därtill relaterade utlysningstexter i form av nedladdningsbara filer. I de fall det inte funnits tillgänglig information via hemsidan har frågor ställts till de handläggare som angetts som ansvariga för de olika ut-

4Förordning (2009:975) med instruktion för Vetenskapsrådet.

5Förordning (2009:1101) med instruktion för Verket för innovationssystem.

6Utredningen har valt att inte inkludera utlysningen ”Bidrag till forskningsinfrastruktur av nationellt intresse” som Vetenskapsrådet öppnade den 30 november 2022. Skälet är dels att Vetenskapsrådet inte fattat något beslut om den totala budgeten i samband med öppnandet av utlysningen, dels att beslutet att öppna utlysningen i november året före det år som beslut om bidrag fattas innebär ett avsteg från den princip som gällde 2019. Öppningsdatum för 2021 års utlysning flyttades även från januari 2021 till december 2020 i samband med publicering. Genom att inte inkludera utlysningen för 2023 inkluderas två utlysningar i dataunderlaget, vilket stämmer med den utlysningscykel som gäller för bidrag till nationella forskningsinfrastrukturer med behovsinventeringar vartannat år och utlysning av medel vartannat.

24

SOU 2023:19

Utlysningar om medel för forskning och innovation ...

lysningarna. För att få information om utlysningarnas kopplingar till pågående regeringsuppdrag har utredningen använt sig av myndig- heternas instruktioner, regleringsbrev samt annan tillgänglig informa- tion från regeringen och myndigheterna rörande regeringsuppdrag.

Den övervägande majoriteten av de utlysningar som granskats har gällt stöd för forsknings- eller innovationsverksamhet. I några enstaka fall har utlysningar gällt stöd genom så kallade coachning samt med- verkan i olika nätverk. Denna typ av utlysningar har inkluderats i sam- manställningen, men utan att en budget angivits. I de fall finansiärerna har använt sig av så kallade två-stegs-förfarande, med skisser och full ansökan, har skissutlysningen inkluderats som en utlysning utan budget.

De granskade utlysningarna har kategoriserats utifrån ett antal kate- gorier som används som underlag för utredningens analys och för- slag. Nedan redovisas och beskrivs dessa kategorier.

Finansiär

Anger vilken finansiär som publicerat en utlysning.

I de fall flera finansiärer samarbetat om en utlysning har utlys- ningen räknats lika många gånger som antalet finansiärer som deltog i utlysningen. Skälet till att utredningen valt att göra denna ”dubbel- räkning” är att få en bild av hur det ser ut när forskare och innova- tionsorganisationer möter finansieringssystemet. I de fall berednings- processen hanteras gemensamt av flera finansiärer kan information om samma utlysning finnas på flera ställen (och ibland vara formu- lerad på lite olika sätt).

Budgeten har dock inte dubbelräknats, utan fördelats mellan de finansiärer som deltagit i utlysningen i enlighet med tillgänglig infor- mation.

År

Anger vilket år som utlysningen öppnats för ansökningar. Observera att längden på de projekt som utlysningarna finansie-

rade kunde variera stort över tid. Notera även att det kunde vara olika lång fördröjning mellan det att en utlysning öppnades och ett projekt (eller annan form av form av finansiering) som beviljats finansiering

25

Utlysningar om medel för forskning och innovation ...

SOU 2023:19

kunde starta. Det berodde bland annat på hur länge en viss utlysning hållits öppen för ansökningar och hur lång tid det tagit att bereda de inkomna ansökningarna och fatta beslut.

Budget

Anger den totala budget en finansiär avsatt för den aktuella utlys- ningen.

Om det fanns siffror på budgeten på hemsidan eller i utlysnings- texten har dessa summor angivits. I de fall siffror inte angivits och det fattats beslut om finansiering som bygger på utlysningen, har total- summan för beviljade medel använts. Om siffror inte angetts har an- svarig handläggare kontaktats för att få uppgifterna.

Utredningen är medveten om att det är vanligt med en skillnad mellan den planerade budgeten (som anges i utlysningstexten) och det verkliga utfallet. Avvikelserna kan dock gå åt båda håll. Det verkliga utfallet kan vara lägre än planerad budget, men det förekommer även att ytterligare medel tillförs vid beslut om finansiering jämfört med den summa som anges i utlysningstexten. Utredningen bedömer dock att detta inte på något avgörande sätt påverkar de slutsatser som dras av genomgången av utlysningarna.

Typ av stöd

Varje utlysning har klassificerats utifrån typ av stöd. Följande kate- gorier har använts.

Karriärstöd. Stöd till olika typer av tjänster, exempelvis post-doc, doktorandtjänster och gästprofessurer.

Projektstöd. Stöd till ett avgränsat projekt.

Stöd nätverk och miljöer. Stöd till nätverk eller miljöer som be- driver aktiviteter under en längre tid.

Infrastruktur. Stöd till uppbyggnad, utveckling eller drift av forsk- ningsinfrastruktur.

26

SOU 2023:19

Utlysningar om medel för forskning och innovation ...

Typ av aktör

För varje utlysning listades vilken typ av aktör som hade möjlighet att söka medel (varje utlysning var öppen för en eller flera aktörstyper).

Observera också att även om en viss aktörstyp hade möjlighet att söka medel, så betyder det inte att aktörstypens senare beviljades medel. Exempelvis visar genomgången att näringslivsaktörer kunde söka medel i 37 procent av Formas utlysningar, men enligt årsredovisningen för 2021 så erhöll de endast två procent av de beviljade medlen.7

Anledningen till att utredningen granskat denna dimension är att förstå vilka utlysningar som är öppna för olika aktörstyper. Det be- lyser frågor om tillgängliga medel för respektive aktörstyp och ger en bild av finansieringssystemets komplexitet.

Följande typer av aktörer har använts i kategoriseringen:

universitet och högskola,

institut,

näringsliv,

myndigheter med forskningsuppdrag,

myndigheter med andra kärnuppdrag än forskning, regioner och kommuner, samt

civilsamhälle.

Krav på samverkan

För varje utlysning listades om det fanns krav på någon form av sam- verkan mellan aktörsgrupper eller mellan sökande inom olika veten- skapsområden.

Följande kategorier användes:

Krav. Någon form av samverkan kräves för att få finansiering i utlysningen.

Möjligt. Det var möjligt för de sökande att arbeta i samverkan och samverkan uppmuntrades i de fall en ansökan skulle beviljas. Dock var samverkan inte något formellt krav.

7Formas årsredovisning 2021 s. 30.

27

Utlysningar om medel för forskning och innovation ...

SOU 2023:19

Inget krav. Det fanns inte något krav på samverkan. Till denna kategori räknades även utlysningar av sådan typ där samverkan inte var relevant, till exempel utlysningar som rörde finansiering av en specifik verksamhet som tidskriftsbidrag och konferensbidrag.

EU och internationellt

För varje utlysning listades om den avsåg insatser för att stimulera internationella samarbeten.

Följande underkategorier användes:

Partnerskapsprogram. Utlysningar där ett antal nationella finansi- ärer inom EU gått samman för finansiering av samarbetsprojekt. Exempel på typer av program av denna kategori är ERA-nets och Joint Programming Initiatives.

EU annat. Utlysning av medel för att förbereda ansökningar eller på annat sätt stimulera deltagande i EU-program.

Bilaterala utlysningar. Utlysning av medel för samverkan med ett annat utpekat land. Sådan samverkan genomförs ofta inom ramen för regeringsavtal.

Multilaterala utlysningar. Utlysningar för samarbeten med flera länder eller inom ramen för internationella sammanslutningar, så- som Eureka eller Belmont forum.

Norden. Utlysningar genomförda i samarbete med någon av Nordiska ministerrådets organisationer (Nordforsk, Nordic inno- vation, Nordic Energy Research) och som finansierats av någon svensk myndighet.

Internationellt övrigt. Andra insatser som stimulerar internationellt samarbete, såsom planeringsbidrag och stöd till internationell rör- lighet.

28

SOU 2023:19

Utlysningar om medel för forskning och innovation ...

Uppdrag

För varje utlysning listades om den var del i att uppfylla ett specifi- cerat regeringsuppdrag. Exempel på regeringsuppdrag var satsningar inom ramen för de nationella forskningsprogrammen, de strategiska innovationsprogrammen och uppdrag som angivits i regleringsbrev.

Tematisk inriktning

För varje utlysning gjordes en klassificering enligt nedanstående tema- tiska områden. Varje utlysning har endast hänförts till en kategori.

Arbetsliv. Utlysning med fokus på forskning om arbetslivsfrågor och utveckling av innovationer för en förbättrad arbetsmiljö.

Areella näringar och livsmedel. Utlysning med fokus på forskning och innovation inom areella näringar och livsmedel. Även utlys- ningar som fokuserade på djurskydd, vattenfrågor och ”blåa när- ingar” hänfördes till denna kategori. Utlysningar som rörde forsk- ning och innovation inom området skogsskötsel kategoriserades i denna kategori, medan utlysningar som fokuserade på använd- ning av skogsråvara klassades som ”Produktion och material”.

Digital infrastruktur. Utlysningar med uttalat fokus på att stimulera forskning om, och utveckling av, digital teknik som är att betrakta som generella verktyg. Utlysningar som hade som syfte att stimu- lera tillämpningar av digital teknik inom utpekade områden ingick inte i denna kategori, utan klassificerades utifrån det utpekade tillämpningsområdet.

Energi. Utlysningar med fokus på kunskapsutveckling och inno- vationer inom energiområdet.

Hälsa och life science. Utlysningar med fokus på forskning och inno- vation inom medicin, hälsa och livsvetenskap.

Klimat, biologisk mångfald och cirkularitet. Utlysningar med fokus på att öka förståelsen om, och utvecklingen av, lösningar inom områdena klimat, biologisk mångfald och cirkularitet.8

8Med cirkularitet menas arbetssätt och processer som syftar till att resurser nyttjas, återvinns och återanvänds för att undvika att slutgiltigt avfall uppkommer.

29

Utlysningar om medel för forskning och innovation ...

SOU 2023:19

Mobilitet. Utlysningar med fokus på mobilitet av personer och gods. Kategorin inkluderade utlysningar inom sjöfarts- och flygområdet.

Produktion och material. Utlysningar med fokus på olika aspekter av svensk tillverkningsindustri samt materialutveckling. Till kate- gorin räknades även utlysningar med fokus på råvaror, såsom ut- veckling av material från skogsråvara och gruvor.

Samhällsbyggnad. Utlysningar med fokus på samhällsbyggnads- frågor. Utlysningarna inom denna kategori adresserade såväl ”hårda” delar som infrastruktur och byggfrågor som utvecklingen av meto- der och processer för socialt hållbara städer.

Välfärd och utveckling av offentlig sektor. Utlysningar som syftade till ökad förståelse av offentlig sektors funktion och förstärkning av offentlig sektors innovationsförmåga. Kategorin inkluderade främst satsningar av mer generell karaktär.9

Övrigt. I denna kategori lades utlysningar som hade ett tydligt ut- talat syfte som inte passade i någon av ovanstående kategorier.

Tvärtematisk. I denna kategori lades utlysningar som uttalat adres- serade flera av de ovan nämnda kategorierna, till exempel en utlys- ning som syftade till att stötta projekt för digitalisering av vården, klimatarbete och energisystemet.

Inget tema. I denna kategori lades utlysningar som var ”öppna” till sin karaktär och där ett av huvudsyftena var att finansiera de bästa projekten, oberoende av tematisk inriktning. Vetenskapsrådets,

Formas och Fortes årliga så kallade ”öppna utlysningar” lades i denna kategori. Även Vetenskapsrådets utlysningar av medel till forskningsinfrastruktur klassificerades som ”inget tema”. Det- samma gällde vissa av Vinnovas utlysningar för stöd till små och medelstora företag.

Gemensamma utlysningar

För varje utlysning listades om fler än en myndighet medverkade i genomförandet av en utlysning. Endast samarbeten på utlysnings- nivå kategoriserades. Följden blev att exempelvis endast ett fåtal av

9Utlysningar vars syfte handlade om att ta fram nya behandlingsmetoder i vården eller för- bättrade planprocesser som ”Hälsa och life science” respektive ”Samhällsbyggnad”.

30

SOU 2023:19

Utlysningar om medel för forskning och innovation ...

utlysningarna inom ramen för de strategiska innovationsprogrammen som karaktäriserades som samverkan, även om det programnivå före- kom mycket samverkan mellan Vinnova, Formas och Energimyndig- heten.

2.4Resultatredovisning

Energimyndigheten, Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova genomförde under åren 2019–2022 totalt 839 utlysningar vars totala budget uppgick till 46,5 miljarder, se tabell 2.1. Vinnova genomförde flest utlysningar (nästan 40 procent av det totala antalet), medan Vetenskapsrådet utlyste mest medel (motsvarande nästan hälften den totala budgeten under perioden).

Av tabellen framgår också att den genomsnittliga budgeten per utlysning skiljde sig mellan finansiärerna. Vetenskapsrådet hade störst genomsnittlig budget per utlysning, medan Vinnovas genomsnittliga budget motsvarade en fjärdedel av Vetenskapsrådets.

Tabell 2.1 Antal, total budget och genomsnittlig budget per utlysning för de fem finansiärernas utlysningar under 2019–2022

 

Antal

Budget

Genomsnittlig budget per

 

 

(miljarder SEK)

utlysning (miljoner SEK)

 

 

 

 

Energimyndigheten

137

6,8

49,6

Formas

102

6,3

61,8

 

 

 

 

Forte

52

2,7

51,9

Vetenskapsrådet

216

22,4

104,2

 

 

 

 

Vinnova

332

8,2

24,7

Totalt

839

46,5

55,5

 

 

 

 

2.4.1Budget för utlysningar

Drygt hälften (52 procent) av samtliga utlysningar hade en budget på 20 miljoner kronor eller mindre under den studerade perioden, se figur 2.1–2.7. Vinnova hade störst andel utlysningar i spannet 0–20 mil- joner kronor (60 procent av utlysningarna). För övriga finansiärer var motsvarande andel under 50 procent.

Stora utlysningar (över 100 miljoner kronor) gjordes fram för allt inom Vetenskapsrådet (51 utlysningar, motsvarande 24 procent). Mot-

31

Utlysningar om medel för forskning och innovation ...

SOU 2023:19

svarande för Formas var 20 utlysningar (20 procent). Vinnova genom- förde fem utlysningar med budget över 100 miljoner kronor.

I materialet ser vi inte så stora förändringar över tid. Störst fluktu- ation kan observeras i antalet utlysningar i storleksspannet 21–100 mil- joner kronor, där det i det närmaste skedde en fördubbling mellan år 2020 och 2021 (från strax över 50 till nästan 100 utlysningar). Att finansiärerna fick ökade anslag10, som bland annat var öronmärkta för finansiering av de nationella forskningsprogrammen, kan vara ett skäl till ökningen i antalet utlysningar.

För utlysningar i storleksspannet 1–5 miljoner kronor ser vi en ökning mellan år 2021 och 2022.

Figur 2.1 Andel utlysningar per storlek för samtliga fem finansiärer

(totalt 839 utlysningar) under 2019–2022

10Se regleringsbrev för finansiärerna/myndigheterna under de aktuella åren.

32

SOU 2023:19

Utlysningar om medel för forskning och innovation ...

Figur 2.2 Andel utlysningar per storlek för Energimyndigheten

(137 utlysningar) under 2019–2022

Figur 2.3 Andel utlysningar per storlek för Formas (102 utlysningar) under 2019–2022

33

Utlysningar om medel för forskning och innovation ...

SOU 2023:19

Figur 2.4 Andel utlysningar per storlek för Forte (52 utlysningar) under 2019–2022

Figur 2.5 Andel utlysningar per storlek för Vetenskapsrådet (216 utlysningar) under 2019–2022

34

SOU 2023:19

Utlysningar om medel för forskning och innovation ...

Figur 2.6 Andel utlysningar per storlek för Vinnova (332 utlysningar) under 2019–2022

Figur 2.7 Antal utlysningar för samtliga fem finansiärer under 2019–2022, uppdelat per storlekskategori

100

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

90

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

80

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

70

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

60

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

År 2019

50

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

År 2020

40

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

År

2021

 

 

 

 

 

 

30

 

 

 

 

 

 

År

2022

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

Under 1 Mnkr

1-5 Mnkr

6-20 Mnkr

21-100 Mnkr

Över 100 Mnkr

 

2.4.2Typ av stöd

Utlysningar för projektstöd var vanligast för samtliga finansiärer. Tre fjärdedelar av utlysningarna gällde projektstöd, motsvarande två tredjedelar av den totala utlysningsbudgeten för de fem finansiärerna. Utlysningar som avsåg karriärstöd näst vanligast (13 procent av antalet utlysningar), följt av utlysningar som avsåg miljöstöd (9 procent).

35

Utlysningar om medel för forskning och innovation ...

SOU 2023:19

Mer än hälften av de fem finansiärernas utlysningar under 2019– 2021 avsåg projektstöd, med undantag av Vetenskapsrådet där andelen var något lägre (43 procent). Över hälften av den totala budgeten ut- lystes till projektstöd, sett över samtliga finansiärer. Energimyndig- heten och Vinnova hade högst andel av sina utlysningar inriktade på projektstöd (över 90 procent).

Forte, Formas och Vetenskapsrådet avsatte mellan 16 och 28 pro- cent av sin respektive utlysningsbudget till karriärstöd, vilket ligger i linje med finansiärernas uppdrag.

Medel för infrastruktur utgjorde mindre än 2 procent av antalet ut- lysningar. De medel som lyses ut var dock större och sett som andel av totalt utlysta medel utgjorde infrastrukturutlysningarna nästan 7 procent. Vetenskapsrådet var den helt dominerande myndigheten när det gäller att lysa ut medel för forskningsinfrastruktur, vilket ligger väl i linje med myndighetens uppdrag. Övriga finansiärer hade snarast mindre, komplementära, satsningar.

Vetenskapsrådets budget för finansiering av forskningsinfrastruk- tur var knappt 2,8 miljarder år 2021 enligt myndighetens årsredovis- ning.11 Endast en del av denna budget lyses ut genom den typ av öppna utlysningar som granskats i denna genomgång.12 En stor andel av medlen används för betalning av medlemskap i internationella forsk- ningsinfrastrukturer, fortsatt finansiering av tidigare beslutade forsk- ningsinfrastrukturer samt nationella forskningsinfrastrukturer.13

11Vetenskapsrådets årsredovisning 2021 s. 93.

12Det gäller huvudsakligen utlysningar för ”Bidrag till forskningsinfrastruktur av nationellt in- tresse” där Vetenskapsrådet vartannat år lyser ut medel för medfinansiering av nya forsknings- infrastrukturer. Två stora utlysningar öppnade under den studerade perioden, en i början av 2019 omfattande 700 miljoner kronor och en som öppnade december 2020 på 1 300 miljoner kro- nor. Utöver dessa öppnade Vetenskapsrådet en utlysning för ”Bidrag till investeringar i befintlig forskningsinfrastruktur” år 2021 med en budget på 364 miljoner kronor. Vetenskapsrådet ge- nomförde ytterligare nio mindre utlysningar inom området forskningsinfrastruktur under perioden 2019–2022.

13Vetenskapsrådets årsredovisning 2021 s. 28–33 och 93.

36

SOU 2023:19

Utlysningar om medel för forskning och innovation ...

Figur 2.8 Andel utlysningar redovisat per typ av stöd; samtliga utlysningar (totalt 839) för de fem finansiärerna under 2019–2022

Miljö och nätverk

Karriärstöd

Infrastruktur

Projektstöd

Figur 2.9 Belopp (miljoner kronor) för utlysningar redovisat per typ av stöd; samtliga utlysningar för de fem finansiärerna under 2019–2022

Infrastruktur

Miljö och nätverk

5 236

Karriärstöd

7 536

3 156

Projektstöd

31 280

37

Utlysningar om medel för forskning och innovation ...

SOU 2023:19

Figur 2.10 Andel utlysningar redovisat per typ av stöd för Energimyndigheten (totalt 137) under 2019–2022

Karriärstöd

Miljö och nätverk

Projektstöd

Figur 2.11 Belopp (miljoner kronor) för utlysningar redovisat per typ av stöd för Energimyndigheten under 2019–2022

Miljö och nätverk 672

Karriärstöd

114

Projektstöd

6 034

38

SOU 2023:19Utlysningar om medel för forskning och innovation ...

Figur 2.12 Andel utlysningar redovisat per typ av stöd för Formas (totalt 102) under 2019–2022

Karriärstöd

Miljö och nätverk

 

Projektstöd

Figur 2.13 Belopp (miljoner kronor) för utlysningar redovisat per typ av stöd för Formas under 2019–2022

Miljö och nätverk 196

Karriärstöd

1 807

Projektstöd 4 269

39

Utlysningar om medel för forskning och innovation ...

SOU 2023:19

Figur 2.14 Andel utlysningar redovisat per typ av stöd för Forte (totalt 52) under 2019–2022

Miljö och

nätverk

Projektstöd

Karriärstöd

Figur 2.15 Belopp (miljoner kronor) för utlysningar redovisat per typ av stöd för Forte under 2019–2022

Miljö och nätverk 1 167

Projektstöd 1 893

Karriärstöd

427

40

SOU 2023:19

Utlysningar om medel för forskning och innovation ...

Figur 2.16 Andel utlysningar redovisat per typ av stöd för Vetenskapsrådet (totalt 216) under 2019–2022

Infrastruktur

Miljö och nätverk

Projektstöd

Karriärstöd

Figur 2.17 Belopp (miljoner kronor) för utlysningar redovisat per typ av stöd för Vetenskapsrådet under 2019–2022

Infrastruktur

3 106

Miljö och nätverk

2 132

Projektstöd 12 049

Karriärstöd

5 082

41

Utlysningar om medel för forskning och innovation ...

SOU 2023:19

Figur 2.18 Andel utlysningar redovisat per typ av stöd för Vinnova (totalt 332) under 2019–2022

Miljö och nätverk

Infrastruktur

Karriärstöd

 

Projektstöd

Figur 2.19 Belopp (miljoner kronor) för utlysningar redovisat per typ av stöd för Vinnova under 2019–2022

Miljö och nätverk

Infrastruktur

1 070

50

Karriärstöd

 

106

 

Projektstöd 6 967

2.4.3Typ av aktör

Avsnittet beskriver vilka aktörstyper som hade möjlighet att söka medel i utlysningar hos de fem finansiärerna under 2019–2021.

Exempelvis kunde de som planerade att genomföra forskning vid lärosäten, institut och myndigheter med forskningsuppdrag lämna in ansökningar i så kallade ”öppna utlysningar” inom Vetenskapsrådet.

42

SOU 2023:19

Utlysningar om medel för forskning och innovation ...

I utlysningar med fokus på samverkansforskning från Vinnova och Energimyndigheten kunde många olika aktörstyper söka medel.

Sett över samtliga utlysningar kunde lärosäten och institut ansöka om finansiering i flest utlysningar. Nästan alla utlysningar var öppna för forskare vid lärosäten (94 procent av antalet, 98 procent av bud- geten), respektive vid institut (91 procent av antalet, 92 procent av budgeten). Myndigheter med forskningsuppdrag hade något mindre möjlighet att delta i utlysningarna (64 procent av antalet, 75 procent av budgeten).

Näringslivsaktörer hade också relativt hög möjlighet att delta i ut- lysningar (57 procent av antalet), men tillgänglig budget var lägre jäm- fört med sökande från lärosäten, institut och myndigheter med forsk- ningsuppdrag (33 procent av budgeten).

Kommuner, regioner och statliga myndigheter utan forsknings- uppdrag kunde söka medel i var tredje utlysning (motsvarande 24 pro- cent av budgeten). Civilsamhällesaktörer kunde söka i var femte ut- lysning (motsvarande 10 procent av budgeten).

Forte och Vetenskapsrådet hade liknande profil, sett till vilka som hade möjlighet att delta i utlysningarna. I båda fallen var utlysning- arna i huvudsak öppna för sökande inom lärosäten, institut och myn- digheter med forskningsuppdrag. Andra aktörer kunde söka i de fall utlysningarna som genomfördes i samverkan med andra finansiärer.

Utlysningar inom Energimyndigheten, Formas och Vinnova var, i linje med respektive myndighets uppdrag, öppna för fler typer av aktörer. I Formas utlysningar var sökbar budget högre för lärosäten, institut och myndigheter med forskningsuppdrag än för övriga typer av aktörer.

Energimyndighetens utlysningar särskilde sig från de andra fyra finansiärernas utlysningar, på så sätt att över 80 procent av utlysnings- budgeten var öppen för kommuner, regioner och statliga myndigheter utan forskningsuppdrag. Motsvarande för civilsamhällesaktörer var nästan 30 procent. Näringslivet kunde söka över 90 procent av utlys- ningsbudgeten hos Energimyndigheten.

Vinnova var den enda finansiär där annan aktör än lärosäten hade möjlighet att ansöka om den största andelen av utlysningsbudgeten. Näringslivet var den aktörstyp som hade högst andel. Skillnaden mellan utlysningsbudget för lärosäten, institut och näringslivet var dock inte särskilt stor för Vinnova, vilket speglar Vinnovas roll som finansiär av samverkansforskning.

43

Utlysningar om medel för forskning och innovation ...SOU 2023:19

Tabell 2.2

Antal utlysningar (inom parentes anges andel av totalt antal)

 

där olika aktörer hade möjlighet att ansöka om medel

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lärosäten

Institut

Myndigheter

Näringsliv

Offentlig

Civil

 

 

 

 

 

 

sektor

samhälle

Energimyndigheten

130

125

97

122

98

56

137 utlysningar

 

(95 %)

(91 %)

(71 %)

(89 %)

(72 %)

(41 %)

Formas

 

99

91

69

39

44

24

102 utlysningar

 

(97 %)

(89 %)

(68 %)

(38 %)

(43 %)

(24 %)

 

 

 

 

 

 

 

 

Forte

 

52

52

46

4

2

5

52 utlysningar

 

(100 %)

(100 %)

(88 %)

(8 %)

(4 %)

(10 %)

Vetenskapsrådet

215

202

200

7

23

1

215 utlysningar

 

(100 %)

(95 %)

(93 %)

(3 %)

(11 %)

(0 %)

 

 

 

 

 

 

 

 

Vinnova

 

291

281

123

308

142

82

332 utlysningar

 

(88 %)

(85 %)

(37 %)

(93 %)

(43 %)

(25 %)

Totalt

 

787

751

535

480

309

168

838 utlysningar

 

(94 %)

(90 %)

(64 %)

(57 %)

(37 %)

(20 %)

I kolumnen ”myndigheter” redovisas myndigheter med forskningsuppdrag, medan kolumnen ”offentlig sektor” redovisar myndigheter utan forskningsuppdrag samt kommuner och regioner.

Anm: Vetenskapsrådet har en utlysning mindre än i övriga sammanställningar beroende på att det saknas information om en utlysning.

Tabell 2.3 Budget för utlysningar angivet i miljarder kronor (inom parentes anges andel av total budget) där olika aktörer hade möjlighet att ansöka om medel

 

Lärosäten

Institut

Myndigheter

Näringsliv

Offentlig

Civil

 

 

 

 

 

sektor

samhälle

Energimyndigheten

6,7

6,4

5,5

6,1

5,5

2,0

6,8 kronor SEK

(98 %)

(93 %)

(81 %)

(90 %)

(81 %)

(29 %)

Formas

6,3

5,3

3,0

1,2

1,4

0,6

6,3 kronor SEK

(100 %)

(84 %)

(48 %)

(19 %)

(22 %)

(10 %)

 

 

 

 

 

 

 

Forte

2,7

2,7

2,5

0,3

0,0

0,1

2,7 kronor SEK

(100 %)

(100 %)

(90 %)

(10 %)

-

(5 %)

Vetenskapsrådet

22,4

21,1

21,1

0,1

1,4

0,0

22,4 kronor SEK

(100 %)

(94 %)

(94 %)

-

(6 %)

-

 

 

 

 

 

 

 

Vinnova

7,3

7,3

3,0

7,8

3,2

1,8

8,2 kronor SEK

(89 %)

(89 %)

(37 %)

(94 %)

(39 %)

22 %)

Totalt

45,4

42,8

35,1

15,4

11,6

4,6

46,5 kronor SEK

(98 %)

(92 %)

(76 %)

(33 %)

(25 %)

(10 %)

I kolumnen ”myndigheter” redovisas myndigheter med forskningsuppdrag, medan kolumnen ”offentlig sektor” redovisar myndigheter utan forskningsuppdrag samt kommuner och regioner.

44

SOU 2023:19

Utlysningar om medel för forskning och innovation ...

2.4.4Krav på samverkan

Krav på samverkan avsåg både samverkan mellan olika typer av aktörer och tvärvetenskaplig samverkan, där det senare var vanligare i Veten- skapsrådets och Fortes utlysningar.

Totalt sett fanns uttalade krav på samverkan i knappt hälften (46 procent) av alla utlysningar. Samverkan uppmuntrades, dock utan att stå som ett uttalat krav, i 21 procent av utlysningarna. En tredje- del av alla utlysningar hade inga uttalade krav på samverkan.

När det gäller utlysningarnas budget var bilden delvis en annan. Nästan två tredjedelar av de utlysta medlen hade inte något krav på samverkan, en fjärdedel hade samverkan som uttalat krav och för

14procent av medlen uppmuntrades samverkan utan att vara ett for- mellt krav.

När det gäller de olika finansiärerna hade Forte och Vetenskaps- rådet liknande profil. Majoriteten av utlysningarna hade inte något krav på samverkan (70, respektive 90 procent av respektive finansiärs utlysta medel). För Formas var motsvarande andel 75 procent av ut- lysta medel. I linje med Vinnovas uppdrag hade de en annan profil där majoriteten av utlysningarna hade krav på samverkan (79 procent av budgeten). Nästan inga (mindre än två procent) av medlen inom Vinnova utlyses utan krav på samverkan. Energimyndigheten liknade Vinnova då det mesta av deras utlysningsbudget hade samverkan som ett krav eller möjlighet.

45

Utlysningar om medel för forskning och innovation ...

SOU 2023:19

Figur 2.20 Andel utlysningar redovisat per krav på samverkan; samtliga utlysningar för de fem finansiärerna (totalt 839) under 2019–2022

Inget krav

Krav

Möjligt

Figur 2.21 Belopp (miljoner kronor) för utlysningar redovisat per krav på samverkan; samtliga utlysningar för de fem finansiärerna under 2019–2022

Krav

12 015

Inget krav

27 965

Möjligt 6 556

46

SOU 2023:19

Utlysningar om medel för forskning och innovation ...

Figur 2.22 Andel utlysningar redovisat per krav på samverkan för Energimyndigheten (totalt 137) under 2019–2022

Inget krav

Krav

Möjligt

Figur 2.23 Belopp (miljoner kronor) för utlysningar redovisat per krav på samverkan för Energimyndigheten under 2019–2022

Inget krav 630

Krav

1 793

Möjligt 4 396

47

Utlysningar om medel för forskning och innovation ...

SOU 2023:19

Figur 2.24 Andel utlysningar redovisat per krav på samverkan för Formas (totalt 102) under 2019–2022

Krav

Inget krav

Möjligt

Figur 2.25 Belopp (miljoner kronor) för utlysningar redovisat per krav på samverkan för Formas under 2019–2022

Krav

1 011

Möjligt

541

Inget krav

4 734

48

SOU 2023:19

Utlysningar om medel för forskning och innovation ...

Figur 2.26 Andel utlysningar redovisat per krav på samverkan för Forte (totalt 52) under 2019–2022

Krav

Möjligt

Inget krav

Figur 2.27 Belopp (miljoner kronor) för utlysningar redovisat per krav på samverkan för Forte under 2019–2022

Krav

298 Möjligt

11

Inget krav

2 432

49

Utlysningar om medel för forskning och innovation ...

SOU 2023:19

Figur 2.28 Andel utlysningar redovisat per krav på samverkan för Vetenskapsrådet (totalt 216) under 2019–2022

Krav

Möjligt

Inget krav

Figur 2.29 Belopp (miljoner kronor) för utlysningar redovisat per krav på samverkan för Vetenskapsrådet under 2019–2022

Krav

2 348

Inget krav

20 034

50

SOU 2023:19

Utlysningar om medel för forskning och innovation ...

Figur 2.30 Andel utlysningar redovisat per krav på samverkan för Vinnova (totalt 332) under 2019–2022

Inget krav

Möjligt

Krav

Figur 2.31 Belopp (miljoner kronor) för utlysningar redovisat per krav på samverkan för Vinnova under 2019–2022

Möjligt

Inget krav

136

1 608

 

Krav

6 496

51

Utlysningar om medel för forskning och innovation ...

SOU 2023:19

2.4.5EU och internationellt

Avsnittet redovisar utlysningar som genomförts för att stimulera internationellt samarbete. Totalt genomförde de fem finansiärerna 209 utlysningar med internationellt fokus, motsvarande 25 procent av alla utlysningar, under 2019–2022. De internationella utlysningarnas andel av budgeten var dock förhållandevis liten (7 procent av alla ut- lysta medel).

Det är viktigt att notera att för Vetenskapsrådet saknas ett antal utlysningar i redovisningen. Det gäller utlysningar som Vetenskaps- rådet finansierade via Nordforsk, Belmont forum och som gemen- samma utlysningar tillsammans med Stiftelsen för internationaliser- ing av högre utbildning och forskning (STINT). Anledningen är att Vetenskapsrådet valt att inte publicera dessa finansieringsmöjligheter via sina utlysningssidor på sin hemsida.14 Skälet var att medlen formellt sett utlysts av en annan organisation och Vetenskapsrådet valde då att i stället kommunicera dessa finansieringsmöjligheter via andra kom- munikationskanaler. Enligt uppgift från Vetenskapsrådet rör det sig om 15 utlysningar med en sammanlagd budget på 135 miljoner kronor under perioden 2019–2022.15 För att behålla stringensen i metodiken har vi valt att inte inkludera dessa utlysningar i följande avsnitt.

Av de internationellt orienterade utlysningarna hade knappt hälften (43 procent) koppling till EU-samarbeten. Medfinansiering av så kallade partnerskapsprogram var den vanligaste kategorin bland EU- utlysningarna.16 Utlysningar för samarbeten med länder både i Europa och resten av världen, men utan kopplingar till EU-samarbetet, ut- gjorde drygt hälften av de internationellt orienterade utlysningarna, sett till såväl antal som till dessa utlysningars budget.

Vinnova hade flest internationellt orienterade utlysningar, följt av Vetenskapsrådet. Även sett till utlysningsbudget var Vinnova störst (19 procent av total utlysningsbudget). Motsvarande andel av bud- geten låg under 10 procent för de övriga finansiärerna, och andelen internationellt orienterade utlysningar var lägst inom Vetenskapsrådet

14Dataunderlaget för denna genomgång hämtades via dessa webbsidor, se metodbeskrivningen tidigare i detta kapitel.

15Vetenskapsrådet har försett utredningen med information om de utlysningar som de med- finansierat inom Nordforsk, Belmont forum samt via Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT).

16Partnerskapsprogram är gemensamma utlysningar mellan olika EU-länder. Insatserna med- finansieras ofta av EU via medel från Horisont Europa. Medverkan från en svenska finansiär är en förutsättning för att svenska aktörer ska få tillgång till de medel som avsätts av EU-kom- missionen för partnerskapsprogram.

52

SOU 2023:19

Utlysningar om medel för forskning och innovation ...

(3 procent).17 Notera dock att Vetenskapsrådets bidrag till internatio- nella forskningsinfrastrukturer inte ingår i redovisningen i detta av- snitt då de utlyses, bereds och finansieras på annat sätt.

Under 2019–2002 var så kallade partnerskapsprogram de vanligaste internationella utlysningarna för Energimyndigheten, Formas och Vetenskapsrådet, sett till såväl antal som utlysningsbudget. Forte hade en mer diversifierad bild med många olika typer av utlysningar, där mer än hälften av Fortes internationella utlysningsbudget gått till ut- lysningar i Nordforsks regi.

Vinnova avsatte tre fjärdedelar av sin budget för internationella utlysningar till bilaterala, multilaterala och andra internationella sats- ningar utanför EU-samarbetet. En anledning till detta är Vinnovas ansvar som finansierande myndighet av Sveriges medlemskap i den multilaterala samarbetsorganisationen Eureka och Vinnovas roll som ansvarig för implementeringen av ett antal regeringsavtal.

17Vetenskapsrådets relativa storlek avseende internationella utlysningar påverkas inte om man inkluderar de utlysningar som utelämnats i sammanställningen. Andelen skulle ökat från 3,3 pro- cent till 3,9 procent om de 15 utlysningarna som kommunicerats på annat sätt inkluderas. Fördelningen mellan olika typer av internationella insatser hade dock påverkats.

53

Utlysningar om medel för forskning och innovation ...

SOU 2023:19

Figur 2.32 Andel EU- och internationella utlysningar i förhållande till andra utlysningar för de fem finansiärerna under 2019–2022

EU och

internationellt

Andra utlysningar

Figur 2.33 Belopp (miljoner kronor) för EU- och internationella utlysningar i förhållande till andra utlysningar för de fem finansiärerna under 2019–2022

EU och internationellt

3 333

Andra utlysningar 43 135

54

SOU 2023:19

Utlysningar om medel för forskning och innovation ...

Figur 2.34 EU- och internationella utlysningar i förhållande till andra utlysningar (miljoner kronor) för de fem finansiärerna under 2019–2022

25000

20000

15000

10000

5000

-

Totalt 6 819

6 418

401

Energimyndigheten

Totalt 6 286

5 959

Totalt 2 741

327

Formas EU/internationellt

 

8 239

6 673

2 506

 

Totalt

1 566

235

 

 

Forte

 

Vinnova

Andra utlysningar

21 644

Totalt 22 382

738

Vetenskapsrådet

55

Utlysningar om medel för forskning och innovation ...

SOU 2023:19

Figur 2.35 Andel olika internationella utlysningar (totalt 209) för de fem finansiärerna under 2019–2022

 

Norden

Internationellt - Övrigt

Multilateralt

EU annat

Bilateralt

Partnerskapsprogram

Figur 2.36 Belopp (miljoner kronor) för olika internationella utlysningar för de fem finansiärerna under 2019–2022

Internationellt - Övrigt

Norden

103

195

EU annat

 

157

Multilateralt

 

1 083

Partnerskapsprogram 1 229

Bilateralt 566

56

SOU 2023:19

Utlysningar om medel för forskning och innovation ...

Figur 2.37 Andel olika internationella utlysningar för Energimyndigheten (totalt 31) under 2019–2022

Norden

Multilateralt

Internationellt

Bilateralt

- Övrigt

 

EU annat

 

 

Partnerskapsprogram

Figur 2.38 Belopp (miljoner kronor) för olika internationella utlysningar för Energimyndigheten under 2019–2022

Norden

Bilateralt

21

43

Internationellt - Övrigt

 

12

 

EU annat

 

104

 

Partnerskapsprogram 221

57

Utlysningar om medel för forskning och innovation ...

SOU 2023:19

Figur 2.39 Andel olika internationella utlysningar för Formas (totalt 27) under 2019–2022

NordenMultilateralt

Bilateralt

Partnerskapsprogram

Figur 2.40 Belopp (miljoner kronor) för olika internationella utlysningar för Formas under 2019–2022

Norden

Multilateralt

39

73

 

Bilateralt 40

Partnerskapsprogram 175

58

SOU 2023:19

Utlysningar om medel för forskning och innovation ...

Figur 2.41 Andel olika internationella utlysningar för Forte (totalt 18) under 2019–2022

Multilateralt

Norden

Bilateralt

Internationellt

- Övrigt

Partnerskapsprogram

Figur 2.42 Belopp (miljoner kronor) för olika internationella utlysningar för Forte under 2019–2022

Multilateralt

14

Bilateralt

45

Norden 115

Internationellt - Övrigt

 

 

Partnerskapsprogram

 

4

57

59

Utlysningar om medel för forskning och innovation ...

SOU 2023:19

Figur 2.43 Andel olika internationella utlysningar för Vetenskapsrådet (totalt 48) under 2019–2022

Internationellt

Multilateralt

- Övrigt

 

Bilateralt

Partnerskapsprogram

Figur 2.44 Belopp (miljoner kronor) för olika internationella utlysningar för Vetenskapsrådet under 2019–2022

Internationellt - Övrigt

Multilateralt

66

45

Bilateralt 220

Partnerskapsprogram 407

60

SOU 2023:19

Utlysningar om medel för forskning och innovation ...

Figur 2.45 Andel olika internationella utlysningar för Vinnova (totalt 85) under 2019–2022

Internationellt - Övrigt Norden

EU annat

Multilateralt

Partnerskaps program

Bilateralt

Figur 2.46 Belopp (miljoner kronor) för olika internationella utlysningar för Vinnova under 2019–2022

 

Internationellt - Övrigt

Norden

EU annat

21

21

 

 

53

Partnerskaps program

302

Multilateralt

Bilateralt952

217

61

Utlysningar om medel för forskning och innovation ...

SOU 2023:19

2.4.6Uppdrag

En vanlig forskningspolitisk diskussionsfråga är hur mycket av forsk- ningsfinansiärernas utlysningar som är ett direkt resultat av uppdrag givna av regeringen. För att svara på den frågan har utredningen försökt fastställa vilka av de utlysningar som finansiärerna genomfört som har en direkt koppling till olika typer av regeringsuppdrag. I sammanställ- ningen har vi valt att särskilt ange om en utlysning genomförs som del av ett större, långsiktigt regeringsuppdrag, såsom Nationella forsk- ningsprogram, Strategiska innovationsprogram eller Fordonsstrategisk forskning och innovation (FFI). Vi har även valt att särskilt redovisa utlysningar som är ett resultat av regeringsavtal (MoU) med andra länder.

Kartläggningen visar att en tredjedel av de utlysningar som genom- fördes under åren 2019–2022 hade en direkt koppling till ett regerings- uppdrag, motsvarande en fjärdedel av den totala summan utlysta medel.

Som framgår av figur 2.47–2.61 var det stor variation mellan de fem finansiärerna. Vinnova och Forte hade största andel utlysningar kopp- lade till ett regeringsuppdrag (58 respektive 54 procent av de utlysta medlen). Vetenskapsrådet hade lägst andel (9 procent av utlysta medel), medan motsvarande andel hos Energimyndigheten och Formas var cirka en tredjedel.

Ett tänkbart utfall vore att förekomsten av många regeringsuppdrag skulle leda till fler utlysningar. Materialet visar dock inte på något sådant entydigt samband.

Var femte utlysning (18 procent) inom Vetenskapsrådet var kopp- lad till ett regeringsuppdrag, men motsvarande andel av utlysnings- budgeten låg under 10 procent. Budgeten för utlysningar kopplade till regeringsuppdrag var således generellt sett lägre, jämfört med budgeten för Vetenskapsrådets övriga utlysningar.

För Forte och Energimyndigheten var förhållandet omvänt. An- delen utlysta medel med koppling till regeringsuppdrag var 46 respek- tive 33 procent. Mätt som andel av antalet utlysningar var siffrorna lägre (29 respektive 19 procent), vilket innebär att utlysningar med uppdragskoppling var budgetmässigt större än övriga utlysningar som Forte och Energimyndigheten genomförde under den studerade perio- den. För Vinnova och Formas var andelarna för antal utlysningar och utlysta medel ungefär densamma, vilket indikerar att de har samma genomsnittliga budget som finansiärernas övriga utlysningar.

62

SOU 2023:19

Utlysningar om medel för forskning och innovation ...

Nedan följer några kommentarer på profilen för utlysningar med koppling till regeringsuppdrag vid de fem finansiärerna.

Energimyndigheten. Utlysningar med koppling till uppdrag utgick fram för allt från uppdrag via regleringsbrev eller särskilda reger- ingsuppdrag (två tredjedelar av dessa utlysningar). 1,45 miljarder av utlysningsbudgeten hade koppling till Industriklivet.

Formas. Utlysningar med koppling till uppdrag dominerades av ut- lysningar inom de Nationella forskningsprogrammen (nästan 90 pro- cent av de utlysta medlen med koppling till uppdrag). Resten av de utlysta medlen med koppling till uppdrag var nästan uteslutande utlysta inom Strategiska innovationsprogram.

Forte. Även i Fortes fall dominerade de Nationella forsknings- programmen inom utlysningar med koppling till uppdrag (cirka 70 procent av medlen).

Vetenskapsrådet. Inom utlysningar med koppling till uppdrag ut- gjorde Nationella forskningsprogram en fjärdedel av budgeten. Resten av de utlysta medlen var kopplade till andra uppdrag från reger- ingen. Sett till den totala utlysningsbudgeten var andelen medel kopplade till uppdrag betydligt lägre inom Vetenskapsrådet jämfört med övriga finansiärer. Till exempel utgjorde medel som utlystes inom de Nationella forskningsprogrammen två procent av Veten- skapsrådets totala utlysningsbudget (som jämförelse var motsvar- ande andel inom Formas nästan 30 procent).

Vinnova. Inom utlysningar med koppling till uppdrag utgjorde de Strategisk innovationsprogrammen en tredjedel av utlysningsbud- geten. Uppdrag inriktade på Fordonsstrategisk forskning och inno- vation utgjorde 17 procent och övriga regeringsuppdrag 43 procent. Utlysningsbudgeten kopplat till internationella regeringsavtal var knappt 200 miljoner.

63

Utlysningar om medel för forskning och innovation ...

SOU 2023:19

Figur 2.47 Andel utlysningar kopplade till uppdrag för de fem finansiärerna under 2019–2022

Utlysningar kopplade

till uppdrag

Andra utlysningar

Figur 2.48 Belopp (miljoner kronor) för utlysningar kopplade till uppdrag för de fem finansiärerna under 2019–2022

Utlysningar kopplade

till uppdrag 12 263

Andra utlysningar 34 205

64

SOU 2023:19

Utlysningar om medel för forskning och innovation ...

Figur 2.49 Belopp (miljoner kronor) för utlysningar kopplade till uppdrag för de fem finansiärerna under 2019–2022

20 618

819

4 503

Totalt 6

2 316

Energimyndigheten

Totalt 6 286

4 281

741

 

2

 

 

 

 

Totalt

1 470

2 005

1 271

Formas

 

Forte

Utlysningar kopplade till uppdrag

Totalt 22 382

1 764

Vetenskapsrådet Andra utlysningar

Totalt 8 239

3 334

4 905

Vinnova

65

Utlysningar om medel för forskning och innovation ...

SOU 2023:19

Figur 2.50 Andel utlysningar kopplade till olika uppdrag (totalt 315)

för de fem finansiärerna under 2019–2022

MoU (memorandum of understanding)

Fordonsstrategisk forskning och

innovation (FFI)

Strategiska

innovationsprogram (SIP)

Nationella forskningsprogram (NFP)

Regleringsbrev och regeringsuppdrag

Figur 2.51 Belopp (miljoner kronor) för utlysningar kopplade till olika uppdrag för de fem finansiärerna under 2019–2022

 

MoU (memorandum of understanding)

Fordonsstrategisk forskning

253

 

och innovation (FFI)

 

1 317

Strategiska innovationsprogram (SIP)

 

2 231

Nationella

 

forskningsprogram (NFP)

 

3 146

 

 

Regleringsbrev och

 

regeringsuppdrag

 

5 316

66

SOU 2023:19

Utlysningar om medel för forskning och innovation ...

Figur 2.52 Andel utlysningar kopplade till olika uppdrag (totalt 28)

för Energimyndigheten under 2019–2022

MoU (memorandum of

Fordonsstrategiskunderstanding) forskning och

innovation (FFI)

Strategiska innovations program (SIP)

Regleringsbrev och regeringsuppdrag

Figur 2.53 Belopp (miljoner kronor) för utlysningar kopplade till olika uppdrag för Energimyndigheten under 2019–2022

MoU (memorandum of understanding) 39

Fordonsstrategisk

Strategiska

innovations

forskning och

program

innovation (FFI)

(SIP)

473

270

 

Regleringsbrev och regeringsuppdrag 1 534

67

Utlysningar om medel för forskning och innovation ...

SOU 2023:19

Figur 2.54 Andel utlysningar kopplade till olika uppdrag (totalt 39) för Formas under 2019–2022

MoU (memorandum of

Strategiska

understanding)

innovationsprogram

 

 

(SIP)

Regleringsbrev

och

regeringsuppdrag

Nationella

forskningsprogram (NFP)

Figur 2.55 Belopp (miljoner kronor) för utlysningar kopplade till olika uppdrag för Formas under 2019–2022

MoU (memorandum of

Strategiska innovationsprogram (SIP)

216

understanding)

 

14

 

 

Regleringsbrev och

 

regeringsuppdrag

 

12

Nationella forskningsprogram (NFP)

1 763

68

SOU 2023:19

Utlysningar om medel för forskning och innovation ...

Figur 2.56 Andel utlysningar kopplade till olika uppdrag (totalt 15) för Forte under 2019–2022

Regleringsbrev

och

regeringsuppdrag

Nationella

forskningsprogram

(NFP)

Figur 2.57 Belopp (miljoner kronor) för utlysningar kopplade till olika uppdrag för Forte under 2019–2022

Regleringsbrev och regeringsuppdrag 380

Nationella

forskningsprogram

(NFP)

891

69

Utlysningar om medel för forskning och innovation ...

SOU 2023:19

Figur 2.58 Andel utlysningar kopplade till olika uppdrag (totalt 39) för Vetenskapsrådet under 2019–2022

MoU (memorandum of understanding)

Nationella

forskningsprogram

(NFP)

Regleringsbrev

och

regeringsuppdrag

Figur 2.59 Belopp (miljoner kronor) för utlysningar kopplade till olika uppdrag för Vetenskapsrådet under 2019–2022

Nationella

MoU (memorandum

forskningsprogram

of understanding)

(NFP)

14

491

 

Regleringsbrev och regeringsuppdrag 1 259

70

SOU 2023:19

Utlysningar om medel för forskning och innovation ...

Figur 2.60 Andel utlysningar kopplade till olika uppdrag (totalt 194) för Vinnova under 2019–2022

MoU (memorandum of

understanding)

Fordonsstrategisk

forskning och

innovation (FFI)

Strategiska innovations

program

(SIP)

Regleringsbrev och regeringsuppdrag

Figur 2.61 Belopp (miljoner kronor) för utlysningar kopplade till olika uppdrag för Vinnova under 2019–2022

Fordonsstrategisk

MoU (memorandum of understanding)

forskning och

186

innovation (FFI)

 

844

Strategiska

 

 

innovations

 

program

 

(SIP)

 

1 745

Regleringsbrev och

 

regeringsuppdrag

 

2 130

 

71

Utlysningar om medel för forskning och innovation ...

SOU 2023:19

2.4.7Tematisk inriktning

Mer än hälften av den totala budgeten för de fem finansiärerna under för åren 2019–2022 lystes ut i öppna utlysningar, alltså utan någon tematisk inriktning.

Bland utlysningar med tematisk inriktning var de vanligaste temana Hälsa och life science, Produktion och material samt Energi (drygt 80 utlysningar inom respektive tema). Något mindre förekommande var temana Mobilitet och Digital infrastruktur (runt 70 utlysningar var- dera). För övriga teman gjordes 40 utlysningar eller färre under den studerade perioden. Uttalat tvärtematiska utlysningar förekom unge- fär 80 gånger.

Energimyndigheten hade främst tematiska utlysningar inom Energi, både sett till i antal och som andel av utlysta medel. Även temat Mobilitet och temat Klimat, biologisk mångfald och cirkularitet samt tvärtematiska utlysningar förekom hos Energimyndigheten.

Formas hade i huvudsak öppna utlysningar utan tematisk inrikt- ning. De utlysningar som var tematiska speglade Formas ansvars- områden, det vill säga tema Areella näringar och livsmedel, tema Sam- hällsbyggnad samt tema Klimat, biologisk mångfald och cirkularitet.

Forte hade i huvudsak öppna utlysningar utan tematisk inriktning. De utlysningar som var tematiska speglade Fortes ansvarsområden; tema Hälsa och Life science, tema Välfärd och utveckling av offentlig sektor samt tema Arbetsliv.

Vetenskapsrådet hade nästan enbart öppna utlysningar, utan tema- tisk inriktning (84 procent av de utlysta medlen). Bland de utlys- ningar som var tematiska var tema Hälsa och life science störst.

Vinnova hade flest utlysningar med tematiska inriktningar. Pro- duktion och material var vanligast både vad gäller antal och budget, men även utlysningar inom tema Mobilitet och tema Digital infra- struktur var vanliga. Även öppna utlysningar, utan tematisk inrikt- ning, utgjorde en relativt stor andel av de utlysta medlen. Men till skillnad från Formas, Forte och Vetenskapsrådet var dessa utlys- ningar inom Vinnova främst riktade till små och medelstora före- tag, inte till lärosäten.

72

SOU 2023:19Utlysningar om medel för forskning och innovation ...

Figur 2.62

Utlysningar (antal samt belopp) redovisat per tema; samtliga

 

utlysningar för de fem finansiärerna under 2019–2022

200

25 000

180

 

160

20 000

140

 

120

15 000

100

 

80

10 000

60

 

40

5 000

20

 

0

-

Antal

Summa (miljoner kronor)

Förkortningar i figuren:

Hälsa: Hälsa och life science.

Produktion: Produktion och material.

Digital infra: Digital infrastruktur.

Klimat m.m.: Klimat, biologisk mångfald och cirkularitet.

Välvärd m.m.: Välfärd och utveckling av offentlig sektor.

Samhällsbygg: Samhällsbyggnad.

Areella näringar: Areella näringar och livsmedel.

Figur 2.63 Utlysningar (antal samt belopp) redovisat per tema för Energimyndigheten under 2019–2022

90

80

70

60

50

40

30

20

10

0

Energi

Mobilitet

Tvärtematiskt

Klimat m.m.

Produktion m.m

Samhällsbyggnad

 

 

 

Antal

 

Summa (miljoner kronor)

 

 

 

 

 

 

 

 

Förkortningar i figuren:

Klimat m.m.: Klimat, biologisk mångfald och cirkularitet.

Produktion m.m.: Produktion och material.

4000

3500

3000

2500

2000

1500

1000

500

-

73

Utlysningar om medel för forskning och innovation ...

SOU 2023:19

Figur 2.64 Utlysningar (antal samt belopp) redovisat per tema för Formas under 2019–2022

30

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

25

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2 500

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

15

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 500

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

500

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Areella näringar Samhällsbyggnad

Inget tema

Klimat m.m.

Tvärtematiskt

Arbetsliv

Hälsa m.m.

Mobilitet

 

m.m.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Antal

 

Summa (miljoner kronor)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Förkortningar i figuren:

Areella näringar m.m.: Areella näringar och livsmedel.

Klimat m.m.: Klimat, biologisk mångfald och cirkularitet.

Hälsa m.m.: Hälsa och life science.

Figur 2.65 Utlysningar (antal samt belopp) redovisat per tema för Forte under 2019–2022

14

12

10

8

6

4

2

0

Inget tema

Hälsa m.m.

Välfärd m.m.

 

Arbetsliv

Tvärtematiskt

Digital infras Samhällsbyggnad

Övrigt

 

 

 

 

Antal

 

Summa (miljoner kronor)

 

 

 

 

 

 

 

Förkortningar i figuren:

Hälsa m.m.: Hälsa och life science.

Välfärd m.m.: Välfärd och utveckling av offentlig sektor.

Digital infras: Digital infrastruktur.

900

800

700

600

500

400

300

200

100

-

74

SOU 2023:19

Utlysningar om medel för forskning och innovation ...

Figur 2.66 Utlysningar (antal samt belopp) redovisat per tema för Vetenskapsrådet under 2019–2022

Vetenskapsrådet

130

120

110

100

90

80

70

60

50

40

30

20

10

0

Inget tema

Hälsa m.m. Välfärd m.m. Digital infra.

Tvärtematiskt

Övrigt

Energi

Klimat m.m.

Produktion

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

m.m.

 

 

 

Antal

 

 

Summa (miljoner kronor)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Förkortningar i figuren:

Hälsa m.m.: Hälsa och life science.

Välfärd m.m.: Välfärd och utveckling av offentlig sektor.

Digital infra: Digital infrastruktur.

Klimat m.m.: Klimat, biologisk mångfald och cirkularitet.

Produktion m.m.: Produktion och material.

20000

18000

16000

14000

12000

10000

8000

6000

4000

2000

-

Figur 2.67 Utlysningar (antal samt belopp) redovisat per tema för Vinnova under 2019–2022

90

80

70

60

50

40

30

20

10

0

Antal

 

Summa (miljoner kronor)

 

Förkortningar i figuren:

Produktion m.m.: Produktion och material.

Digital infra: Digital infrastruktur.

Hälsa m.m.: Hälsa och life science.

Välfärd m.m.: Välfärd och utveckling av offentlig sektor.

Klimat m.m.: Klimat, biologisk mångfald och cirkularitet.

Areella m.m.: Areella näringar och livsmedel.

2000

1800

1600

1400

1200

1000

800

600

400

200

-

75

Utlysningar om medel för forskning och innovation ...

SOU 2023:19

2.4.8Gemensamma utlysningar

Kartläggningen beskriver samarbeten, i form av gemensamma utlys- ningar, mellan de fem finansiärerna. Figur 2.68 illustrerar hur många gånger olika myndigheter samarbetat kring i gemensamma utlysningar under den studerade perioden. Observera att bilden visar hur många gånger olika myndigheter samverkat och inte antalet utlysningar. Exempelvis om tre myndigheter samverkat i en utlysning så visas det som tre ”bilaterala samarbeten” mellan de tre myndigheterna.

Totalt utlystes 1,3 miljarder i gemensamma utlysningar under 2019–2022. Det vanligaste är att Energimyndigheten och Vinnova sam- arbetar i gemensamma utlysningar. Även samarbeten mellan Formas och Energimyndigheten, Formas och Vinnova samt Vinnova och Vetenskapsrådet förekom flera gånger under den studerade perioden.

Forte medverkade totalt sett i färre gemensamma utlysningar än övriga, vilket är att förvänta då deras total utlysningsbudget var lägre än de övriga fyra finansiärerna. Vetenskapsrådet genomförde också för- hållandevis få gemensamma utlysningar, med undantag för samarbetena med Vinnova.

Formas och Vinnova hade flest samarbeten, i form av gemen- samma utlysningar, med myndigheter utanför de fem finansiärerna.

Figur 2.68 Samarbeten i gemensamma utlysningar under 2019–2022

76

3Enkät om erfarenheter av dagens organisation för finansiering av statlig forskning och innovation

Syftet med en enkät var att ta del av erfarenheter och synpunkter hos de som är verksamma inom svensk forskning och innovation. Enkät- ens frågor rör hur man uppfattar att det nuvarande systemet fungerar och den utgör en del av utredningens analysarbete. Enkäten gick ut till mer än 250 aktörer som på olika sätt arbetar med forskning och innovation.

3.1Metodbeskrivning

Under hösten 2022 genomförde Forskningsfinansieringsutredningen en enkätundersökning riktad till de som på olika sätt kommer i kon- takt med den svenska organisationen för statlig finansiering av forsk- ning och innovation. Enkäten skickades till aktörer inom offentlig sektor, näringslivet och det civila samhället. Den var utformad för att fånga informanternas uppfattning i ett antal frågor inriktade på finan- siering av forskning och innovation och därtill relaterade frågeställ- ningar.

Enkäten skickades antingen till aktörernas officiella adress eller till en specifik person inom organisationen (vanligtvis en person med tyd- ligt ansvar för frågor kopplade till forskning eller innovation). Mot- tagaren av enkäten fick själv avgöra vilka inom organisationen som var bäst lämpade att svara. Svaren skulle representera hela organisationen och kunde diskuteras med kollegor. Det stod också varje respondent fritt att ta in olika underlag från sin organisation eller anordna diskus- sioner för att kunna spegla olika synpunkter och erfarenheter inom

77

Enkät om erfarenheter ...

SOU 2023:19

sin verksamhet. Endast ett svar togs emot från varje respondent. Ingen ersättning gavs till dem som besvarat enkäten.

Enkäten utformades av Forskningsfinansieringsutredningens kansli. Den var i fält från den 14 oktober 2022 till och med den 15 november 2022.

Enkätens utformning

Enkäten innehöll flera frågor, inklusive delfrågor. De flesta bestod dels av frågor som kunde besvaras med flervalsalternativ, dels frågor med öppna fritextsvar. Det fanns även frågor om enklare bakgrunds- information.

Flervalsfrågorna besvarades på en femgradig skala. Skalstegen gick från 1 till 5, där ytter- och mittenalternativen hade en skriftlig be- skrivning. 1 (nej, inte alls), 2, 3 (till viss del), 4, 5 (ja, i högsta grad). Det var även möjligt att svara ”vet ej”.

Enkäten bestod av följande frågor:

Fungerar den nuvarande organisationen? Delfrågor: Bidrar organi- sationen till svensk excellens? Bidrar organisationen till forskning av hög kvalitet? Bidrar organisationen till innovation? Bidrar orga- nisationen till att lösa samhällsutmaningar nationellt och interna- tionellt? Är nuvarande organisation anpassad till hur samhället förändras?

Är organisationen anpassad för samarbete internationellt och inom EU? Delfrågor: Är organisationen anpassad för internationellt sam- arbete? Stimulerar organisationen deltagande i program och initia- tiv inom EU?

Har organisationen effektiva instrument och processer? Delfrågor: Har organisationen effektiva finansieringsinstrument? Har organi- sationen effektiva processer för beredning, till exempel av ansök- ningar? Har organisationen effektiva processer för att fatta beslut?

Kan organisationen hantera infrastruktur för forskning och innova- tion? Delfrågor: Är finansieringen av infrastruktur effektiv? Är ansvarsfördelningen inom organisationen adekvat för att hantera infrastruktur?

78

SOU 2023:19

Enkät om erfarenheter ...

Hur fungerar samspel och rollfördelning? Delfrågor: Fungerar sam- spel och rollfördelning bra avseende finansiering av forskares kar- riärvägar? Fungerar samspel och rollfördelning bra avseende ut- bildning på forskarnivå? Fungerar samspel och rollfördelning bra avseende finansiering av forskningsinfrastruktur?

Är det en balans i tillgången till finansiering? Delfrågor: Är det balans mellan basanslag till lärosäten och medel som utlyses i konkurrens av de statliga forskningsfinansiärerna? Är det balans mellan medel för olika typer av forskning?1

Övriga uppgifter för de statliga forsknings- och innovationsfinansiä- rerna.

Synpunkter och erfarenheter avseende myndigheter som har andra huvuduppgifter än att finansiera forskning.

Urval och datainsamling

Målgrupp för undersökningen var de inom svensk offentlig sektor, näringsliv och det civila samhället som på olika sätt kommer i kontakt med statlig finansiering av forskning och innovation. Som represen- tanter för målgruppen valde kansliet att skicka enkäten till 116 myn- digheter som skulle kunna tänkas bedriva, finansiera eller använda kun- skap som bygger på forskning eller innovation, till samtliga 21 regioner, till de 11 största kommunerna (baserat på befolkning)2 samt till en rad företrädare för institut (4 stycken), näringsliv (22 stycken), orga- nisationer (26 stycken), vetenskapliga akademier (5 stycken), stiftelser och fonder (16 stycken) samt anläggningar för forskningsinfrastruk- tur (4 stycken). Totalt skickades 260 enkäter ut.

Förteckning över myndigheter i den statliga redovisningsorganisa- tionen, samt e-postadresser till dessa, hämtades i oktober 2022 från den myndighetsinformation som tillhandahålls av Ekonomistyrnings- verket. Förteckning över regioner och kommuner, samt e-postadresser, hämtades från Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.

1Med olika typer av forskning avsågs till exempel nyfikenhetsstyrd forskning, utmaningsdriven forskning och forskningsbaserad innovation. Benämningarna och vilka olika typer av forskning det finns kan diskuteras.

2Motivet var att de största kommunerna antogs ha störst möjlighet att på olika sätt arbeta med forskning och innovation, till exempel genom att medverka i projekt som finanserias via de stat- liga finansiärerna eller genom att basera sin verksamhet på resultat eller kunskap som härrör från sådan finansiering.

79

Enkät om erfarenheter ...

SOU 2023:19

Datainsamlingen genomfördes med en webbaserad enkät under oktober och november 2022. Inbjudan att delta i enkäten, liksom på- minnelser, skickades via e-post. Varje respondent fick en unik länk till en egen enkät och uppmanades att skicka in ett samlat svar.

Besvarade enkäter

Totalt besvarades 161 enkäter, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 62 procent sett över samtliga kategorier av respondenter. Svarsfrekven- sen skiljde sig åt mellan olika kategorier, se tabell 3.1.

En enkät räknades som besvarad även om respondenten avstått att svara på någon av frågorna. I redovisningen av svaren anges hur många respondenter som har besvarat varje enskild fråga.

Inga av frågorna i enkäten var obligatorisk. Varje respondent kunde därmed själv bestämma om man ville svara på en fråga eller hoppa över den.

Tabell 3.1 Antal utskickade och besvarade enkäter, uppdelat per kategori

 

Utskickade

Svarat på

Svars-

 

enkäter

enkäten

frekvens

 

 

 

 

Myndigheter

116

60

52 %

Lärosäten, akademier,

 

 

 

forskningsinfrastrukturer och institut

48

41

85 %

 

 

 

 

Regioner och kommuner

32

20

63 %

Näringsliv

22

12

55 %

Stiftelser och fonder

16

14

88 %

Organisationer

26

14

54 %

 

 

 

 

Totalt

260

161

62 %

De flesta som svarade på enkäten3 hade någon form av samarbete inom forskning eller innovation (129). Många angav att de är bero- ende av resultat från forskning eller innovation (97). Det var också vanligt att de bedrev forskning eller innovation inom ramen för den egna verksamheten (91). Flera som svarade på enkäten angav att de finansierar forskning eller innovation (73).

3Det var möjligt att markera flera svar på denna fråga.

80

SOU 2023:19

Enkät om erfarenheter ...

Bortfall och representativitet

Tjugotre respondenter meddelade att de inte ville svara på enkäten.4 I övrigt orsaken till bortfallet inte är känd, då respondenten varken besvarat enkäten eller meddelat orsak.

Ungefär varannan av de myndigheter som fick en enkät valde att besvara den. För att inte riskera att missa någon myndighet så skicka- des enkäten ut brett. Den troliga orsaken till att svarsfrekvensen var så pass låg är att myndigheter som inte kommer i kontakt med statlig finansiering av forskning och innovation valde att inte svara. Det finns därmed en risk för ett systematiskt bortfall baserat på förhållnings- sätt, det vill säga att myndigheter som inte kommer i kontakt med statlig finansiering av forskning och innovation avstår från att be- svara enkäten i högre utsträckning än sådana aktörer inom offentlig sektor som är mer engagerade i sådana frågor. Skulle detta vara fallet så tecknar resultaten förmodligen en bra bild av uppfattningar hos de respondenter som även i framtiden kommer att ha mest kontakt med statlig finansiering av forskning och innovation.

Att så pass få respondenter från näringslivet respektive organisa- tioner svarade kan bero på att enkäten inte nådde rätt personer inom varje mottagarorganisation.

Storleken på de regioner, respektive kommuner, som besvarat enkäten var jämförbar med dem som inte svarat.

Det går inte att säga säkert om benägenheten att besvara enkäten var större bland dem som har goda erfarenheter till dagens organisa- tion för statlig finansiering av forskning och innovation, jämfört med dem som var mer avvaktande. Låg kunskap om frågorna som under- söks kan också vara en bidragande orsak till svarsbortfallet.

En sammanfattande bedömning är dock att det inte finns någon uppenbar systematisk snedvridning av resultaten till följd av bortfall.

4Nitton myndigheter, två kommuner, en region och en stiftelse.

81

Enkät om erfarenheter ...

SOU 2023:19

3.2Resultatsammanställning av inkomna enkätsvar

I redovisningen har vi undersökt om det finns någon skillnad i hur olika aktörer ser på dagens finansiering av forskning och innovation. Vid jämförelser har svaren delats in i följande grupper:

kommuner och regioner,

lärosäten, akademier, forskningsinfrastrukturer och institut,

myndigheter,

näringsliv,

organisationer,

stiftelser och fonder.

De fem statliga finansiärerna Energimyndigheten, Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova redovisas separat från övriga myndig- heter i graferna. I sammanfattning av fritextsvaren har dessa dock inte särskilts från övriga myndigheter.

Sett över alla svar på samtliga frågor fanns det en skillnad mellan hur de olika grupperna svarade (p <0,05 Kruskal-Wallis test).5 Den största skillnaden var mellan hur de statliga finansiärerna svarade i förhållande till både akademigruppen6 och till myndighetsgruppen (p <0,01, Kruskal-Wallis test). I båda fallen var svaren från de stat- liga finansiärerna mer positiva.

3.2.1Fungerar den nuvarande organisationen?

En fråga gällde synen på huruvida den nuvarande statliga organisa- tionen för finansiering av forskning och innovation bidrar till hög- kvalitativ forskning och innovation och är anpassad efter samhälls- utvecklingen nationellt och globalt.

Totalt inkom 87 fritextsvar som beskrev synen på hur den nuvar- ande organisationen fungerar. De flesta fritextsvaren kom från myn- digheter (31). Därutöver kom fritextsvar från lärosäten, akademier, forskningsinfrastrukturer och institut (28), näringsliv (8), organisa-

5Svarsalternativet ”vet ej” har inte inkluderats i den statistiska analysen.

6Lärosäten, akademier, forskningsinfrastrukturer och institut.

82

SOU 2023:19

Enkät om erfarenheter ...

tioner (8), stiftelser och fonder (7) samt från kommuner och regio- ner (5).

Flera av de öppna fritextsvaren tog på olika sätt upp hur de upp- lever att dagens organisation fungerar, på ett övergripande plan.

Dagens organisation är otydlig, ibland svår att förstå och behöver utvecklas

Ett antal respondenter tog på olika sätt upp att de anser att rollerna för de nuvarande forskningsfinansiärerna är otydliga eller att systemet är svårt att förstå. Till exempel beskrevs skillnader i medfinansiering.

Några menade att dagens organisation på det stora hela fungerar bra, men att vissa delar behöver utvecklas. Andra beskrev fram för allt en önskan om förändring. Organisationen behöver utvecklas efter- som omvärlden har förändrats sedan myndigheterna inrättades för mer än tjugo år sedan, menade en respondent.

Även om ett system med flera olika finansiärer skapar viss positiv dyna- mik så blir det från lärosätenas och forskarnas perspektiv ett ganska snårigt finansieringslandskap att navigera i. Citat från ett fritextsvar.

Dagens organisation fungerar bra för vissa frågeställningar, men mindre bra inom andra områden

Flera positiva aspekter lyftes fram. Organisationen klarar att väga in samhällsaspekter och har förbättrat samverkan mellan de forsknings- finansierade myndigheterna, menade en respondent. Ett annat exem- pel är att organisationen fungerar bra för hantering av de så kallade ALF-medlen, enligt en annan respondent. Ytterligare ett exempel är att organisationen har en flexibilitet i dag, något som även behövs fram- över, enligt en respondent. Ett annat svar tog upp både flexibilitet och långsiktighet och menade att systemet förmår ställa om vid sam- hällsförändringar, men att det samtidigt måste vara stabilt.

Några exempel på upplevda brister i dagens organisation var allt- för lite fokus på innovation, alltför stor tyngd på samhällsbehov samt utmaningar i att hantera tvärvetenskap och sektorsövergripande om- råden. Flera respondenter menade att Sverige i dag saknar en statlig aktör för strategisk forskning.

83

Enkät om erfarenheter ...

SOU 2023:19

Olika åsikter om pluralism och fokusering

Åsikterna gick isär om huruvida det är gynnsamt med en organisation som består av flera olika finansiärer, eller om det vore bättre med mer fokusering och samordning.

De svar som såg att pluralitet och heterogenitet bland finansiä- rerna som positivt menade till exempel att dagens modell med ett antal separata finansiärer har flera styrkor, att en organisation som bygger på pluralism ger agilt system och att pluralism ger ämnes- kännedom. De ansåg att det behövs en bredd i finansieringen mellan olika typer av forskning och att det behövs flera myndigheter med olika roller och uppgifter.

Samtidigt tog några av respondenterna upp att de, även om de ser pluralism som något bra, ser en risk för glapp. Det finns en risk för glapp mellan myndigheterna, vilket gör det svårt för tvärvetenskap menade en respondent. Som motsats till risken för glapp tog några av svaren upp risken för överlapp mellan dagens forskningsfinansie- rande myndigheter. Även risken för bristande koordinering påtalades.

De respondenter som lutade åt mer fokusering och samordning upplevde att dagens system är alltför splittrat. Renodling och effek- tivisering behövs, menade de. Systemet bör organiseras på så vis att det blir koordinerat och långsiktigt, samt har gemensamma mål, an- såg en respondent. Flera ansåg att det är ineffektivt med uppdelning på flera myndigheter och att en sådan organisationsstruktur kräver samordning, riskerar otydlighet och försvårar för tvärgående sats- ningar. Flera respondenter menade att finansiärerna har olika villkor, vilket försvårar deras eget arbete till exempel med ansökningar och återrapportering. En respondent upplevde att en organisation med många finansierande myndigheter försvårar för mindre aktörer som inte har samma resurser att ansöka om finansiering i flera olika system vid olika tidpunkter och därmed riskerar att bli utan finansiering.

3.2.2Excellens och hög kvalitet

Bland de som svarat på flervalsfrågor i ämnet ansåg fler än var sjätte att dagens organisation i högsta grad bidrar till svensk excellens, medan nästan var fjärde ansåg att den i högsta grad bidrar till forskning av hög kvalitet (figur 3.1).

84

SOU 2023:19

Enkät om erfarenheter ...

Figur 3.1 Fråga: Bidrar organisationen till svensk excellens?

Antal svarande: 148. Ytterligare 22 svarade ”vet ej”

5. Ja, i högsta grad

2.

 

3. Till viss del

4.

Figur 3.2 Fråga: Bidrar organisationen till svensk excellens?

Figuren visar antal svar på en femgradig skala, uppdelat per kategori

20

18

16

14

12

10

8

6

4

2

0

(1) Nej, inte alls

 

(2) mellan

 

(3) Till viss del

 

(4) mellan

 

(5) Ja, i högsta grad

 

 

 

 

 

 

 

 

Anm.: Med statlig FoI-finansiär avses i figuren Energimyndigheten, Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova.

85

Enkät om erfarenheter ...

SOU 2023:19

Figur 3.3 Fråga: Bidrar organisationen till forskning av hög kvalitet?

Figuren visar antal svar på en femgradig skala, uppdelat per kategori

1. Nej, inte alls

2.

 

5. Ja, i högsta grad

3. Till viss del

4.

Figur 3.4 Fråga: Bidrar organisationen till forskning av hög kvalitet?

Antal svarande: 159. Ytterligare 16 svarade ”vet ej”

20

18

16

14

12

10

8

6

4

2

0

 

(1) Nej, inte alls

 

(2) mellan

 

(3) Till viss del

 

(4) mellan

 

(5) Ja, i högsta grad

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anm.: Med statlig FoI-finansiär avses i figuren Energimyndigheten, Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova.

86

SOU 2023:19

Enkät om erfarenheter ...

Forskarinflytande har betydelse för excellens

Nästan trettio av fritextsvaren tog upp organisationens förmåga att bidra till svensk excellens.

Flera gjorde en koppling mellan svensk excellens och internatio- nella samarbeten. Synpunkter som framkom var att svensk excellens främjas av möjligheten att söka medel internationellt och av inter- nationella samarbeten. Flera menade att främjande av excellens är en central uppgift för statlig FoI-finansiering, samtidigt som det fanns en bild av att förmågan att arbeta mot excellens varierar mellan dagens finansiärer. Finansiärerna har olika uppdrag och måste samarbeta, menade de som svarat på enkäten. Värdet av samsyn betonades.

Bra samspel kombinerat med bra samverkan mellan forskningsfinansiärer ger en bra grund för excellens. Citat från ett fritextsvar.

Flera menade att excellens främjas genom öppen konkurrens, via an- sökningsförfarande där ansökningar prövas i sakkunniggranskning. Över lag lyftes forskarinflytandet fram i fritextsvaren om excellens.

En respondent beskrev en målkonflikt mellan alltför ensidigt fokus på excellens och spets, i förhållande till bredd och återväxt. I samma anda tog andra upp att excellens kräver bredd i finansieringen, samt att excellens gynnas av diversifierad finansiering.

De utmaningar som påtalades var att excellens kräver såväl resurser som tid och att excellens i dag inte stimuleras i tillräckligt hög omfatt- ning. Den största risken är dock att tillgänglig finansiering splittras på alltför många forskargrupper som erhåller alltför låg finansiering, enligt flera av respondenterna.

Avslutningsvis ifrågasatte några respondenter själva begreppet excellens och föreslog att det ska definieras och tydliggöras bättre. Ett annat förslag var att sluta använda begreppet excellens och i stället tala om forskning av hög kvalitet.

Splittrad bild av förmågan att bidra till forskning av hög kvalitet

Drygt trettio av fritextsvaren tog upp organisationens förmåga att bidra till forskning av hög kvalitet.

Bilden av hur organisationen påverkar förmågan var splittrad. Några menade att den nuvarande organisationen fungerar väl och bidrar till forskning av hög kvalitet, medan andra såg brister. Ett exempel är syn-

87

Enkät om erfarenheter ...

SOU 2023:19

punkten att organisationen inte förmår identifiera forskning av hög kvalitet vid mindre lärosäten. Därtill menade några att det är oklart om nuvarande organisation bidrar till forskning av hög kvalitet, samt att en tematisk organisation kan ge såväl hög som låg kvalitet i forskningen.

nuvarande organisation för forskningsfinansiering bidrar i stor ut- sträckning till forskning av hög kvalitet. En viktig bidragande faktor i detta är den pluralism och heterogenitet som finns i forskningsfinan- sieringssystemet ... Citat från ett fritextsvar.

Det finns i dag inga bevis för att den nuvarande externa svenska forsk- ningsfinansieringsorganisationen bidrar till att forskningen den finan- sierar är av högre vetenskaplig kvalitet än den forskning som finansieras av lärosätena själva, genom direkta forskningsanslag. Citat från ett fri- textsvar.

På liknande sätt fanns olika syn på kvaliteten hos forskning som finan- sieras utanför de myndigheter som har som huvuduppgift att finan- siera forskning och innovation. Dels fanns synpunkten att kvaliteten inte gynnas av att forskning finansieras av andra än de myndigheter som har finansiering som huvuduppgift, dels påtalades andra myndig- heters betydelse för att möta förändrade samhällsbehov genom finan- siering av tillämpad forskning av hög kvalitet.

Liksom för excellens lyfte många fram betydelsen av konkurrens- utsättning för att uppnå hög kvalitet.

Flera av respondenterna beskrev att det krävs långsiktiga förutsätt- ningar, resurser och tid för att uppnå hög kvalitet i forskningen. Även styrning togs upp på olika sätt. En synpunkt var att resurser bör foku- seras till insatser där de ger mervärde, medan andra ansåg att forsk- ning av hög kvalitet hindras av detaljstyrning.

Synergier mellan finansiärerna leder till höjd kvalitet enligt en re- spondent, medan en annan såg det som ett problem att finansiärerna har olika kriterier för kvalitetsbedömningen.

Synen på vad som är forskning av hög kvalitet är under förändring menade några och synpunkten att begreppet borde utvecklas på så sätt att det i högre utsträckning inkluderar samhällets behov framfördes i flera svar.

88

SOU 2023:19

Enkät om erfarenheter ...

3.2.3Innovation

Bland de som svarat på flervalsfrågor i ämnet ansåg två tredjedelar att dagens organisation bidrar till innovation till viss del, eller mer. Det fanns en tendens till att myndigheter, i förhållande till andra grupper, i högre grad ansåg att organisationen bidrar till innovation. Det fanns dock ingen statistiskt säkerställd skillnad i hur olika grupperna svarade på flervalsfrågan.

Figur 3.5 Fråga: Bidrar organisationen till innovation?

Antal svarande: 164. Ytterligare 24 svarade ”vet ej”

5. Ja, i högsta grad

1. Nej, inte alls

 

2.

4.

3. Till viss del

89

Enkät om erfarenheter ...

SOU 2023:19

Figur 3.6 Fråga: Bidrar organisationen till innovation?

Figuren visar antal svar på en femgradig skala, uppdelat per kategori

20

18

16

14

12

10

8

6

4

2

0

(1) Nej, inte alls

 

(2) mellan

 

(3) Till viss del

 

(4) mellan

 

(5) Ja, i högsta grad

 

 

 

 

 

 

 

 

Anm.: Med statlig FoI-finansiär avses i figuren Energimyndigheten, Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova

Ett diversifierat system för innovation kan ge bredd, men riskerar att bli alltför uppdelat

Närmare femtio fritextsvar rörde innovation. Att finansiera innova- tion sågs som en huvuduppgift för systemet. Flera var positiva till nu- varande organisation; de menade att systemet fungerar bra för inno- vationsskapande och att organisationen bidrar till innovation. Flera ansåg att ett diversifierat system för finansiering av forskning och innovation kan ge stöd till en bredd av aktörer som tillsammans ut- vecklar kunskap genom innovation, samt att fördelen med ett diver- sifierat system är att det kan ge mångfald i innovationssystemet. Dock framfördes samtidigt synpunkten att innovation kräver samsyn och att dagens system upplevs som alltför uppdelat.

Några såg utrymme för förbättringar och ansåg att organisationen har för lite fokus på innovation, att den behöver ändras för att bättre

90

SOU 2023:19

Enkät om erfarenheter ...

matcha internationella förutsättningar samt att organisationen i högre utsträckning bör gynna interdisciplinära angreppssätt som grund för innovationer.

Flera resonerade kring samverkan i förhållande till innovation. Å ena sidan efterfrågades mer samverkan i innovationsarbetet, till exempel mellan företag, hälso- och sjukvård, akademi och patienter. Även värdet av samverkan mellan industri, samhälle och forskning baserat på inno- vation lyftes fram. Å andra sidan fanns åsikten att dagens system har alltför stora krav på samverkan vid finansiering av innovation.

Svaren beskrev några problem, till exempel att osäkra anställnings- förhållanden ansågs motverka innovation och nytänkande, att mindre aktörer riskerar att stå utanför statlig finansiering av innovation och att finansiering i form av projekt hämmar innovation. Men det fanns samtidigt efterfrågan på en form för små innovativa samverkans- projekt mellan industri och akademi. Därtill framfördes önskemål om ökad finansiering till systeminnovation och implementering, samt ökad finansiering till snabb uppskalning och forskningsbaserad innova- tion. Det fanns en åsikt om att innovation hämmas av att det i dag finns ”glapp i finansieringen”, samt att dagens sätt att fördela finansiering till innovation tenderar att minimera risker genom att i första hand stödja sådant som redan är känt och etablerat.

Synpunkter framfördes om att Sverige bör sträva efter en ledande internationell position inom innovation och att det behövs en över- gripande strategisk plan för ett sammanhållet system från tidig forsk- ning till innovation och implementering. Att kunna leda och organi- sera för innovation sågs som en viktig kompetens i utvecklingen av svensk offentliga sektor.

I svaren fanns resonemang kring grundforskning och innovation. Ett exempel var synpunkten att staten i dag inte finansierar innovation, utan i stället forskning och utveckling som i sin tur kan leda till inno- vationer. I samma anda framfördes att fri grundforskning är en förut- sättning för både tillämpad forskning och innovation. Ett annat exem- pel var synpunkten att det behövs en mix av finansiering och stöd som täcker hela skalan från grundforskning till tillämpad forskning och innovation. Att beakta olika forskningsutförares förutsättningar, be- hov och roller sågs som en viktig uppgift för innovationsfinansiärerna.

91

Enkät om erfarenheter ...

SOU 2023:19

Sammanfattning av fritextsvar

Sammanfattning av fritextsvaren, uppdelat per kategori, återges nedan.

Lärosäten, akademier, forskningsinfrastrukturer och institut. Dagens organisation fungerar i stort sett bra och bidrar till innovation. De statliga finansiärerna har olika och kompletterande uppdrag, men det finns en viss otydlighet mellan olika myndigheter inom energi- området.

Myndigheter. Organisationen verkar fungera väl, bland annat bero- ende på kombinationen av statliga forskningsfinansiärer och andra myndigheter som finansierar forskning (men som har en annan huvuduppgift). Detta breddar möjligheterna till forskningsfinan- siering och erbjuder fler möjligheter till tillämpad forskning och innovation. Organisationen bör ha ett större fokus på innovation, samtidigt som innovationssystemet kan uppfattas som fragmen- terat.

Näringsliv. Staten finansierar inte innovationer direkt, men kan finansiera forskning och utveckling som i sin tur kan leda till inno- vationer. Det är viktigt att säkra förmågan att skala upp projekt och bidra till att lösa samhälleliga och miljömässiga utmaningar.

Kommuner och regioner. Organisationen för statlig forsknings- finansiering bör anpassas till mottagarorganisationerna, såsom kom- muner. Den bör också stödja systeminnovation i större utsträck- ning.

Organisationer, respektive stiftelser och fonder. Ingen sammanfatt- ning på grund av alltför få fritextsvar per kategori.

3.2.4Bidrag till samhället

Bland de som svarat på flervalsfrågor i ämnet ansåg en större andel att dagens organisation bidrar till att lösa samhället utmaningar (figur 3.7), jämfört med de som ansåg att organisationen har förmåga att anpassa sig till förändringar i samhället (figur 3.9).

92

SOU 2023:19

Enkät om erfarenheter ...

Figur 3.7 Fråga: Bidrar organisationen till att lösa samhällets utmaningar?

Antal svarande: 152. Ytterligare 13 svarade ”vet ej”

5. Ja, i högsta grad

2.

4.

3. Till viss del

Figur 3.8 Fråga: Bidrar organisationen till att lösa samhällets utmaningar?

Figuren visar antal svar på en femgradig skala, uppdelat per kategori

30

25

20

15

10

5

0

 

(1) Nej, inte alls

 

(2) mellan

 

(3) Till viss del

 

(4) mellan

 

(5) Ja, i högsta grad

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anm.: Med statlig FoI-finansiär avses i figuren Energimyndigheten, Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova

93

Enkät om erfarenheter ...

SOU 2023:19

Figur 3.9 Fråga: Är organisationen anpassad till hur samhället förändras?

Antal svarande: 144. Ytterligare 21 svarade ”vet ej”

5. Ja, i högsta grad 1. Nej, inte alls

4.

2.

3. Till viss del

Figur 3.10 Fråga: Är organisationen anpassad till hur samhället förändras?

Figuren visar antal svar på en femgradig skala, uppdelat per kategori

25

20

15

10

5

0

 

(1) Nej, inte alls

 

(2) mellan

 

(3) Till viss del

 

(4) mellan

 

(5) Ja, i högsta grad

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anm.: Med statlig FoI-finansiär avses i figuren Energimyndigheten, Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova

94

SOU 2023:19

Enkät om erfarenheter ...

Forskning och samhällsutveckling behöver varandra

Forskning och samhällsutveckling behöver varandra menade respon- denterna. Å ena sidan är samhällelig efterfrågan pådrivande när det gäller forskning och innovation för systeminnovation. Å andra sidan ansåg de att forskning och innovation för lösningar på samhällsutma- ningar blir avgörande för hållbar utveckling och konkurrenskraft.

Flera respondenter menade att finansieringssystemet behöver ett helhetsperspektiv på forskning och innovation, särskilt avseende sam- hällsförändringar. Den utveckling och de utmaningar som sker i sam- hället kräver nya arbetssätt och nya former för målmedvetna kraft- samlingar och samverkan i FoI-systemet, menade de. Det innebär till exempel att forskningsfinansiärer måste adressera stora samhällsutma- ningar på ett samordnat sätt. Ett annat exempel var att flera menade att relevant forskning kräver samverkan med samhällsaktörer.

Men även motsatt uppfattning fanns bland respondenterna, där några i stället förordade mångfald framför samordning. Pluralitet och heterogenitet bland finansiärerna bidrar till att besvara morgondagens samhällsutmaningar på nya och okända sätt menade en respondent, medan en annan ansåg att det finns en risk att samordning blir ett hinder för viktiga tvärgående satsningar och skapar en otydlighet. Ytterligare en uppfattning var att forskningsorganisationen måste anpassas mot framtidens behov och samhällsutmaningar, men inte bli alltför toppstyrt. En respondent såg fördelar med finansiering från myn- digheter med annat huvuduppdrag, eftersom det ansågs bidra till ett mer agilt system för att hantera förändringar inom samhällets olika sektorer.

Finansiärerna har en viktig uppgift men kan bli bättre

Organisationen av forskningsfinansieringen bidrar till att lösa samhälls- utmaningar menade respondenterna. Exempelvis är finansiärernas om- världsanalyser viktiga för anpassningen till samhällsförändringar, ansåg en respondent. Samtidigt finns utrymme för utveckling. Förbättringar kan göras i hur forskning kommer ut till övriga samhället och därmed ger ökad samhällsnytta, menade en respondent. Forskningsfinansiärer- nas sätt att arbeta har betydelse. Nationell konkurrens, sakkunnig- granskning och högt ställda kvalitetskrav är nödvändigt för samhällets beredskap att tackla framtidens utmaningar enligt en respondent.

95

Enkät om erfarenheter ...

SOU 2023:19

Flera skrev om betydelsen av finansiering i sina svar. Till exempel menade en respondent att det behövs öronmärkta statliga medel för samverkansforskning som förväntas leda till hållbara lösningar på sam- hällsutmaningar. På liknande sätt menade några att samhällsutveck- lingen hämmas av glapp i finansieringen inom vissa områden.

Sammanfattning av fritextsvar

Sammanfattning av fritextsvaren om hur organisationen förhåller sig till samhället, uppdelat per kategori, återges nedan.

Lärosäten, akademier, forskningsinfrastrukturer och institut. En orga- nisation som anpassar sig efter samhällsförändringar behöver vara flexibel och lyhörd. För att effektivt kunna ta itu med samhällets utmaningar måste forskare och andra intressenter samarbeta och utveckla konkreta, forskningsbaserade, lösningar. Riktade utlys- ningar kan vara ett sätt att tillämpa kunskap och se till att det finns en efterfrågan och ett konkret behov av forskningen i samhället. Samtidigt vill de flesta forskare, även inom ren grundforskning, bidra till att lösa dagens samhällsutmaningar. En bredd behövs i forskningen, som grund till att lösa framtida samhällsutmaningar.

Myndigheter. Det behövs ett helhetsgrepp på forskning och inno- vation som involverar flera intressenter i processen. Forsknings- och innovationsfinansiärerna behöver ha intern expertis inom områ- den som är viktiga för samhället. Det är viktigt att organisationen har beredskap för framtida förändringar och utmaningar och att den kan bidra till kunskapsbaserat beslutsfattande i samhället.

Näringsliv. Samhället förändras och den svenska forskningsorga- nisationen måste anpassa sig till framtidens behov och utmaningar. För att ta tillvara innovationer som effektivt gynnar samhället är det viktigt att ha ett system där det är möjligt att bygga upp fram- gångsrika projekt som leder till faktisk implementering och snabb skalning.

Organisationer. Forskningen kan göras mer användbar för samhäl- let. Det kan till exempel åstadkommas genom samarbete med kom- petenta aktörer utanför akademin, något som inte görs i tillräcklig omfattning i dag. Det finns goda förutsättningar att utveckla verk- samhetsnära och lokalt anknuten forskning.

96

SOU 2023:19

Enkät om erfarenheter ...

Kommuner och regioner, respektive stiftelser och fonder. Ingen sam- manfattning på grund av alltför få fritextsvar per kategori.

3.2.5Internationellt samarbete

Bland de som svarat på flervalsfrågor i ämnet svarade ungefär var fjärde något av de lägsta svarsalternativen på en femgradig skala för såväl EU- som internationellt samarbete. Knappt var tionde ansåg att dagens organsanton i högsta grad är anpassad för sådant samarbete.

Låga svar sågs framför allt från myndigheter och lärosäten/aka- demier, men det fanns dock ingen statistiskt säkerställd skillnad i hur olika grupper svarade.

Figur 3.11 Fråga: Är organisationen anpassad för internationellt samarbete?

Antal svarande: 142. Ytterligare 24 svarade ”vet ej”

5. Ja, i högsta grad

1. Nej, inte alls

2.

4.

3. Till viss del

97

Enkät om erfarenheter ...

SOU 2023:19

Figur 3.12 Fråga: Är organisationen anpassad för internationellt samarbete?

Figuren visar antal svar på en femgradig skala, uppdelat per kategori

30

25

20

15

10

5

0

(1) Nej, inte alls

 

(2) mellan

 

(3) Till viss del

 

(4) mellan

 

(5) Ja, i högsta grad

 

 

 

 

 

 

 

 

Anm.: Med statlig FoI-finansiär avses i figuren Energimyndigheten, Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova.

Figur 3.13 Fråga: Stimulerar organisationen deltagande i program och initiativ inom EU?

Antal svarande: 143. Ytterligare 23 svarade ”vet ej”

5. Ja, i högsta grad

1. Nej, inte alls

4.

2.

3. Till viss del

98

SOU 2023:19

Enkät om erfarenheter ...

Figur 3.14 Fråga: Stimulerar organisationen deltagande i program och initiativ inom EU?

Figuren visar antal svar på en femgradig skala, uppdelat per kategori

30

25

20

15

10

5

0

(1) Nej, inte alls

 

(2) mellan

 

(3) Till viss del

 

(4) mellan

 

(5) Ja, i högsta grad

 

 

 

 

 

 

 

 

Anm.: Med statlig FoI-finansiär avses i figuren Energimyndigheten, Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova.

Drygt åttio av respondenterna valde att lämna fritextsvar om inter- nationellt arbete och EU. Nedan ges en tematisk översikt av svaren.

Internationellt samarbete behövs för kunskap, excellens och konkurrenskraft

Flera respondenter menade att nationell kunskap och excellens har ett samband med såväl samarbete som konkurrens i ett internationellt perspektiv, särskilt eftersom Sverige är ett litet land. För framtida konkurrens- och attraktionskraft behövs interaktion med miljöer inom EU och utanför Europa menade de.

Flera uttryckte en uppskattning för det arbete som forsknings- finansiärerna gör i dag, till exempel för informationsinsatser och till- gång till visst ekonomiskt stöd. Samordningen inom EU-sam och

99

Enkät om erfarenheter ...

SOU 2023:19

Intsam sågs som positiv, liksom arbetet med referensgrupperna för påverkan på kommande EU-utlysningar och kontaktpersoner med ansvar för olika områden.

Flera respondenter lyfte fram värdet av nordiskt samarbete och menade att det inte får glömmas bort och hamna i skuggan av EU. Även finansieringssamarbeten med internationella forskningsfinan- siärer utanför EU välkomnades.

Mer stöd och utökad finansiering efterfrågas

Återkommande synpunkter var att EU-anslag anses så administrativt betungande, komplicerade och omständliga att forskare väljer att inte söka dem, utan i stället söker nationell finansiering som anses vara mindre komplicerad.

EU-medlen är dyra och krångliga att ta emot. De ställer krav på ganska stora motprestationer och upplägg för samarbeten som kan vara svåra att få till. Citat från ett fritextsvar.

Flera av respondenterna efterfrågade statlig, nationell, medfinansiering för deltagande i EU-projekt. Några argumenterade att sådan finansier- ing finns i andra länder, varvid svenska forskare ansågs få en konkur- rensnackdel genom att det blir ekonomiskt svårare att koordinera och leda EU-projekt. Små lärosäten och små bolag menade att deras situ- ation är särskilt svår.

Flera beskrev önskemål om mer stöd, uttryckt i allmänna formu- leringar. Till exempel återkom formuleringar om att det ”finns för lite stöd”, att stödorganisationen behöver utvecklas och att aktiviteten hos forskningsfinansiärerna bör öka.

Några efterfrågade mer information, till exempel om kommande utlysningar och om kommissionens kommande prioriteringar. Även bättre stöd för forskningsutförare att orientera sig i hur den forsk- ningsfinansierande organisationen arbetar tillsammans med Regerings- kansliet för att spela in underlag till EU:s ramprograms prioriterings- processer efterfrågades.

Flera önskade mer administrativt stöd, till exempel stöd för att skriva ansökningar (såsom att utveckla genomarbetade, innovativa pro- jektförslag med ett flertal olika aktörer) samt stimulans och support till projektledare som beviljats EU-finansiering (särskilt för koordi- natorer).

100

SOU 2023:19

Enkät om erfarenheter ...

Värdet av att vara proaktiv och samverkande

I svaren återkom några områden som respondenterna menade behö- ver utvecklas. Ett sådant utvecklingsområde är att Sverige bör agera mer proaktivt och komma in tidigare i planeringen av satsningar inom EU. Några menade att det svenska systemet inte är tillräckligt snabbt och flexibelt för att hinna med i de satsningar som görs på europeisk nivå.

För att i högre utsträckning kunna påverka utformningen av EU:s forsk- ningsagenda behöver Sverige bli bättre på att definiera och formulera nationella behov, agera samlat och vara proaktiva. Citat från ett fritext- svar.

Många respondenter tog också upp behov av bättre samverkan, både inom Sverige (till exempel mellan de statliga finansiärerna och läro- sätena, mellan lärosätenas så kallade grants office och mellan myndig- heter) och internationellt.

Avståndet mellan de personer som för dialog på EU nivå för Sveriges del och verksamheterna där forskningen sker är ofta för stort, och man har inte kännedom om varandra och befintliga möjligheter för att stötta och engagera större medverkan. Dialogen behöver ske kontinuerligt och långt innan en utlysning ligger ute för ansökan. Citat från ett fritextsvar.

Alltför mycket splittring och otydlighet i dag

Idag är den nationella stödstrukturen för EU-arbete splittrad på alltför många organisationer, menade flera respondenter. Den är dessutom komplex, otydlig och ”för liten”. En mer samlad stödstruktur med tydliga satsningar skulle öka svensk konkurrenskraft i ramprogram- men, ansåg de. En respondent menade att dagens uppdelning kan skapa utmaningar genom att Sverige tenderar att representeras av olika orga- nisationer vid olika möten.

Det finns en otydlighet i vem som har vilket uppdrag och det är dålig sam- syn finansiärerna emellan. Det leder till att det inte finns någon styrka i de svenska prioriteringarna. Citat från ett fritextsvar.

Värdet av att arbeta strategiskt och långsiktigt betonades i många svar. På så sätt får Sverige större möjlighet att påverka EU:s forskning- och industrifrågor menade respondenterna.

101

Enkät om erfarenheter ...

SOU 2023:19

När Sverige uppträder internationellt är det ofta en fördel med färre aktörer och en stark politisk förankring för att få gehör för sin ståndpunkt och kunna agera strategisk för Sveriges bästa. Citat från ett fritextsvar.

Många av respondenterna ansåg att struktur och organisation för den nationella finansieringen behöver samordnas bättre med EU-forsk- ningen. Det behövs en dynamisk organisation som kan spegla sats- ningar inom EU för att saker inte ska falla mellan stolarna, menade de.

Det är inom EU som de stora pengarna finns och systemet skulle be- höva riggas bättre för att matcha mot den finansiering som EU erbjuder, och i högre grad ta sin utgångspunkt i EU:s ramprogram. Citat från ett fritextsvar.

En respondent stack dock ut och menade att det inte är något själv- ändamål att anpassa svenska utlysningar och finansieringsformer så att de matchar utlysningar internationellt och på EU-nivå, utan före- språkade i stället friare finansieringsformer så att forskaren själv kan bestämma hur hen vill samarbeta.

Sammanfattning av fritextsvar

Sammanfattning av fritextsvaren, uppdelat per kategori, återges nedan.

Lärosäten, akademier, forskningsinfrastrukturer och institut. Inter- nationellt samarbete är avgörande för Sveriges status som ledande kunskapsnation. Gemensamma prioriteringar för internationella initiativ borde utvecklas genom att i högre grad integrera interna- tionellt samarbete i forskningsfinansiärernas arbete. När det gäller EU fungerar systemet relativt bra, men flera efterlyste statlig med- finansiering för deltagande. Det finns väl fungerande organisationer med nationella kontaktpunkter och experter, menade de, men an- såg samtidigt att det finns möjligheter till effektivare informations- och påverkansarbete. Vinnovas och Vetenskapsrådets gemensamma kontor i Bryssel har framgångsrikt bedrivit informationsöverför- ing och påverkansarbete. Samarbete mellan forskningsfinansiärer och universitet, särskilt forskningsstödsverksamheten, är en viktig del av internationaliseringsarbetet som för närvarande inte fun- gerar fullt ut. Det finns en förhoppning om att olika initiativ som tagits de senaste åren ska ha potential att utveckla samarbetet ytterligare.

102

SOU 2023:19

Enkät om erfarenheter ...

Myndigheter. Det finns en potential för förbättrat samarbete mellan statliga finansiärer och universitet i Sverige för att öka landets genomslagskraft och effektivitet i EU-programmen. Det nuvar- ande systemet inte är utformat på ett sätt som gör det möjligt att matcha den finansiering som EU erbjuder. Det behövs bättre sam- ordning och ledarskap från regeringen. Flera ställer sig positiva till att finansiering för forskning söks i internationell konkurrens, till exempel via European Research Council. Ett mer utvecklat nordiskt samarbete skulle vara värdefullt. Systemet bör vara bättre rustat för att hantera snabba internationella förändringar, till exempel i det geopolitiska landskapet. Expertis inom olika sektorer är viktigt för att arbeta med EU-program, menade myndigheterna och lyfte även fram värdet av partnerskap med andra länder inom EU.

Näringsliv. Ökad samordning mellan svenska myndigheter är önsk- värd för att underlätta internationellt och EU-samarbete. Svenska aktörer bör ha en mer proaktiv strategi för att påverka EU:s forsk- nings- och industripolitik. Den nationella forskningsfinansieringen borde anpassas bättre till EU:s finansieringsmöjligheter, för att möjliggöra svenskt deltagande i EU-program. Det behövs bättre stöd till forskare för att navigera i ansökningsprocessen för EU- program.

Organisationer. Det är svårt att samordna internationella forsk- ningssamarbeten i Sverige, vilket kan bero på vår komplexa finan- sieringsstruktur. Aktivt deltagande i NordForsk underlättas av förmågan att snabbt fatta strategiska beslut, men en komplicerad beslutsstruktur kan göra det svårare att delta. Sveriges deltagande i internationella forskningssamarbeten kan bli bättre, bland annat skulle samordning och kompetens underlättas av ett gemensamt EU-kontor för alla svenska forskningsfinansiärer.

Stiftelser och fonder. Det finns både utmaningar och möjligheter för svenska forskare när det gäller finansiering och samordning för arbete inom EU. Bättre samordning mellan forskningsfinansiärerna behövs, och starkare och mer samordnad strategi för att företräda Sveriges intressen i EU skulle gynna landets forskarsamhälle. Pri- vata stiftelser har en roll att fylla för att stödja forskning. Det finns behov av större flexibilitet i finansieringsarrangemangen för att göra det möjligt för forskare att samarbeta internationellt.

103

Enkät om erfarenheter ...

SOU 2023:19

Kommuner och regioner. Ingen sammanfattning på grund av allt- för få fritextsvar från denna kategori.

3.2.6Effektiva instrument och processer

Bland de som svarat på flervalsfrågor i ämnet svarade drygt hälften 4 eller 5 på en femgradig skala för berednings- och beslutsprocesser. Sett över samtliga svarskategorier ansåg var tredje att dessa processer i högsta grad är effektiva. Motsvarande svar avseende effektiviteten i finansieringsinstrumenten var något lägre.

Figur 3.15 Fråga: Har organisationen effektiva finansieringsinstrument?

Antal svarande: 136. Ytterligare 26 svarade ”vet ej”

5. Ja, i högsta grad

1. Nej, inte alls

 

2.

4.

3. Till viss del

104

SOU 2023:19

Enkät om erfarenheter ...

Figur 3.16 Fråga: Har organisationen effektiva finansieringsinstrument?

Figuren visar antal svar på en femgradig skala, uppdelat per kategori

25

20

15

10

5

0

(1) Nej, inte alls

 

(2) mellan

 

(3) Till viss del

 

(4) mellan

 

(5) Ja, i högsta grad

 

 

 

 

 

 

 

 

Anm.: Med statlig FoI-finansiär avses i figuren Energimyndigheten, Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova.

Figur 3.17 Fråga: Har organisationen effektiva processer för beredning, till exempel av ansökningar?

Antal svarande: 141. Ytterligare 21 svarade ”vet ej”

 

1. Nej, inte alls

5. Ja, i högsta grad

2.

3. Till viss del

4.

105

Enkät om erfarenheter ...

SOU 2023:19

Figur 3.18 Fråga: Har organisationen effektiva processer för beredning, till exempel av ansökningar?

Figuren visar antal svar på en femgradig skala, uppdelat per kategori

25

20

15

10

5

0

(1) Nej, inte alls

 

(2) mellan

 

(3) Till viss del

 

(4) mellan

 

(5) Ja, i högsta grad

 

 

 

 

 

 

 

 

Anm.: Med statlig FoI-finansiär avses i figuren Energimyndigheten, Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova.

Figur 3.19 Fråga: Har organisationen effektiva processer för att fatta beslut?

Antal svarande: 133. Ytterligare 29 svarade ”vet ej”

1. Nej, inte alls

5. Ja, i högsta grad

2.

3. Till viss del

4.

106

SOU 2023:19

Enkät om erfarenheter ...

Figur 3.20 Fråga: Har organisationen effektiva processer för att fatta beslut?

Figuren visar antal svar på en femgradig skala, uppdelat per kategori

18

16

14

12

10

8

6

4

2

0

(1) Nej, inte alls

 

(2) mellan

 

(3) Till viss del

 

(4) mellan

 

(5) Ja, i högsta grad

 

 

 

 

 

 

 

 

Anm.: Med statlig FoI-finansiär avses i figuren Energimyndigheten, Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova.

Åttiofem av respondenterna valde att lämna fritextsvar om instru- ment och processer. Nedan ges en tematisk översikt av svaren.

Helhetsgrepp om processer och instrument saknas i dag

Flera tog upp att det ser olika ut i dag. De statliga forskningsfinansiä- rernas processer ser lite olika ut, de arbetar på olika sätt med sin bered- ning, de har olika finansieringsinstrument och de tillämpar regler på olika sätt. Skillnaden är ännu större för andra myndigheter (som inte har forskningsfinansiering som huvuduppgift) och dessa upplevs inte ha lika transparenta processer som dagens fem stora statliga finansiärer.

Några respondenter menade att det i dag saknas ett helhetsgrepp. Det saknas en samlad organisation som ser till helheten, det saknas koordinering av beslut inom vissa områden och det skulle behövas

107

Enkät om erfarenheter ...

SOU 2023:19

ett ökat systemperspektiv. Det finns även behov att skapa en aktuell och samlad bild av olika finansiärers insatser och att klargöra rollerna för att få ett effektivare, mer kraftfullt och mer långsiktigt system.

Många respondenter tog på olika sätt upp behov av bättre sam- ordning. De efterfrågade bättre samordning mellan finansiärerna, till exempel när det gäller olika typer av forskning. Även om varje myndig- het var för sig har effektiva processer och finansieringsinstrument är det ändå önskvärt att dessa koordineras. Bred – och aktiv – samverkan mellan forskningsfinansiärerna är viktigt och behöver utvecklas. En respondent menade att samverkan mellan finansiärerna har stärkts, vilket ökar behovet av samordning när det gäller instrument och arbets- sätt. En bredd av finansieringsinstrument upplevdes som bra, men det blir ineffektivt med många likartade instrument. Därför behövs mer samordning, till exempel att samma format används av flera finansiärer. Respondenterna efterfrågade mer enhetlig hantering av utlysningar och utvärdering av ansökningar samt uppföljning och utvärdering av insatserna. En respondent menade att myndighetsgemensamma pro- gram, exempelvis strategiska innovationsprogram och nationella forsk- ningsprogram, ger en möjlighet att samordna och förbättra processer hos flera aktörer i systemet.

Det blir svårt när det är olika, menade flera respondenter. Det är krångligt med olika regelverk och svårt att orientera sig som forskare när antalet (alltmer fragmenterade) utlysningar och bidragsformer blir allt fler. Förbättrad samordning av hur ansökningar tas emot och han- teras skulle göra bördan på de sökande mindre, menade de, och såg samordning som ett sätt att minska risken både för att angelägna forsk- ningsprojekt hamnar ”mellan stolarna” och för dubbelfinansiering av samma projekt.

Gemensamma system behövs

I dag är det olika

Många av respondenterna diskuterade processer och system, med ut- gångspunkt att dessa i dag är olika. Varje finansiär har utvecklat sina egna processer och rutiner och alla har byggt egna verktyg, ansåg en respondent.

De flesta som skrev om detta menade att alla de statliga finansiä- rerna borde använda samma ansöknings- och rapporteringssystem.

108

SOU 2023:19

Enkät om erfarenheter ...

Det skulle vara bättre för forskare, projektekonomer och medels- förvaltare menade en respondent. En annan ansåg att man i högre grad bör använda gemensamma system och data, vad gäller beredning, an- sökningar, processer, och resultatspridning – men utan att tappa för- delarna med mångfald i finansieringssystemet. Ytterligare en respon- dent såg det som angeläget att finansiärerna bygger vidare på de system som byggts upp under stor möda.

Många hade bilden av att det skulle bli enklare och mer effektivt med ett gemensamt system. Ett myndighetsgemensamt system för att an- söka och rapportera projekt skulle effektivisera processen, skrev en respondent, och en annan menade att ökad effektivitet skulle kunna uppnås genom delade stödfunktioner. Förutom större effektivitet skulle enhetliga stödsystem för hantering av ansökningar och rappor- tering också ge mer heltäckande underlag för nationell forsknings- information och statistik, menade en respondent. Ytterligare en syn- punkt var att det i dag finns stuprör i tillämpning av regelverk, och att det därför finns stora möjligheterna till effektivisering och minskad fragmentering genom att en centraliserad administration.

Flera respondenter hade samma åsikt, men formulerade det i stället som att olika system gör att arbetet blir ineffektivt

En respondent ifrågasatte effektiviteten i att söka medel hos flera finansiärer, som dessutom har olika portaler, och berättade att liknande uppgifter i dag läggs in flera gånger. Det kostar resurser att finansiä- rerna uppfinner egna it-lösningar för inhämtning och beredning, ansåg en respondent. En annan menade att det är problematiskt med olika ansökningsportaler och olika rutiner för kompletteringar av ansök- ningar; det ökar administrationen i alla delar av systemet, både på finansiärssidan och på utförarsidan.

Det är resurskrävande med olika system, menade flera respondenter. Som exempel nämndes att olika system och processer gör att de som söker finansiering måste lägga relativt stor energi på att hålla sig ajour med vad som gäller. Ett annat exempel var att det såg som en stor ut- maning att systemen inte är synkroniserade och att forskarna därför har att förhålla sig till olika modeller och ansökningssystem, vilket tar mycket tid från huvuduppdragen. Större enhetlighet och gemen- samma plattformar skulle underlätta.

109

Enkät om erfarenheter ...

SOU 2023:19

Finansieringsinstrument är centrala i verksamheten

Många tog upp finansieringsinstrument, såväl befintliga instrument som upplevdes fungera bra och tvärtom sådant som inte finns i dag, men som efterfrågas inför framtiden.

Flera respondenter ansåg att bredd är bra och att det är viktigt att ha en blandning och mångfald av instrument. Det är lovvärt med en bred palett som spänner över alla typer av forskning, det kan stimulera till tvärdisciplinär forskning och ge utrymme för nya forskningsinrikt- ningar menade de.

Finansieringsinstrumenten behöver vara långsiktiga; forskning be- höver långsiktiga planeringshorisonter. En respondent gav exemplet att finansieringsinstrument kopplade till doktorandutbildning är för korta för att täcka hela utbildningstiden. Återkommande utlysningar med längre framförhållning efterfrågades i flera svar. Det fanns en upp- levelse av att kortsiktiga finansieringsinstrument skapar en ”projekt- ifiering av forskningen som inte gynnar risktagande”. Samtidigt efter- frågades flexibilitet. En respondent menade att flexibla instrument gynnar forskningen, genom att administrativa kostnader blir låga och forskningsutväxlingen därmed blir större per investerad krona. En annan ansåg att forskningsinfrastruktur behöver snabba och effek- tiva finansieringsformer för utvecklingsprojekt i tidiga skeden, samt över längre tidsperspektiv.

Några skrev om behov av instrument för teknikutveckling och in- satser sent på TRL-skalan. Det behövs nya och vidareutvecklade instru- ment som stimulerar kraftsamling och uppskalning av projekt för demonstration i större skala och för hela system, menade en respon- dent, som inte ansåg att dagens utlysningsbaserade processer och instrument räcker till för dessa ändamål. På liknande sätt menade en annan respondent att det saknas finansieringsinstrument för faser efter att en första demonstration har genomförts, vilket gör att idéer som fått statliga investeringar tappas bort och inte implementeras. Det fanns också synpunkter på att de som arbetar med tillämpad forsk- ning i dag saknar tillgång till relevanta teknikinfrastrukturer för kon- ceptutveckling, validering och verifiering.

En angränsande synpunkt var att det behövs instrument för lång- siktiga satsningar riktat mot viktiga samhällsutmaningar, uppskalning och spridning. Nya kraftfullare instrument och större myndighets- övergripande satsningar behövs för att möta systemförändringar,

110

SOU 2023:19

Enkät om erfarenheter ...

menade en respondent, medan en annan ansåg att utlysningar och stra- tegiska satsningar speglar ett ökat behov av att hantera komplexa ut- maningar. Nationella forskningsprogram såg som ett ändamålsenligt instrument för att kraftsamla mot samhällsutmaningar. En respondent menade att utlysningar som finansierar samverkansforskning med före- tag, organisationer eller institut är bra instrument för att få till stånd behovsdriven forskning.

Avslutningsvis var det tydligt att flera såg stöd till fri forskning som det viktigaste instrumentet.

Fungerande berednings- och beslutsprocesser, men de tar för lång tid

Många beskrev en erfarenhet av att de statliga forskningsfinansiärerna över lag har bra processer för beredning av ansökningar och beslut. Instrumentet och processer för finansiering, beredning och beslut upplevdes som välutvecklade. Exempel på skrivningar i svaren var att beredningsprocesserna är likartade och fungerar väl, att processerna inte är särskilt byråkratiska samt att arbetssättet i stort sett fungerar bra. En respondent menade att varje finansiär har optimerat sina egna processer, vilket gör att systemet fungerar väl för projektfinansiering. På liknande sätt menade en annan att finansiärerna har ändamåls- enliga instrument och processer, men att det finns potential att ren- odla rollerna.

Flera tog upp betydelsen av tillit och anseende, till exempel att hög standard på beredningsprocesserna medför stor tillit inom forskar- samhället. Att processerna beaktar jämställdhet såg som viktigt. En respondent menade att det är fortsatt viktigt med beslutsprocesser som är kopplade till forskarsamhällets behov, och där representanter från akademin är representerade i beslutande organ. Flera lyfte särskilt upp att de ser ett värde med sakkunnigbedömning (peer review) och att de anser att nuvarande system med sakkunnigbedömning och be- dömningsgrupper fungerar bra. Processer som baseras på sakkunnig- bedömning ansågs ge förtroende och säkerställa hög kvalitet. Peer- review-systemet måste värnas även framöver, menade respondenterna. En respondent ställde dock nytta mot tidsutdräkt och skrev att be- dömningsprocesser genom peer-review säkerställer vetenskaplig kvali- tet och bidrar till utveckling av forskningens kvalitet och relevans – men tar mycket tid för de som granskar.

111

Enkät om erfarenheter ...

SOU 2023:19

I samma anda tog en respondent upp värdet av kollegiala och trans- paranta utvärderingar. Flera underströk att finansiärernas processer måste vara transparenta, så att de kan förstås och följas utifrån. Beskriv- ningar av processer bör vara såväl lättillgängliga som transparenta, menade en respondent.

Många beskrev en erfarenhet av att finansiärerna har effektiva pro- cesser, särskilt för beredning av ansökningar. Några menade dock att de har effektiva och bra processer för en viss typ av forskning, men inte för alla. En uppfattade beslutsprocesserna som rättssäkra (i första hand) och effektiva (i andra hand). Att ansöknings- och bedömnings- processer över åren har professionaliserats och digitaliserats sågs som positivt.

Många hade en upplevelse av att beredningsprocessen är alltför långsam och såg risker när det går för lång tid mellan inskickande av ansökan och besked om huruvida man beviljas finansiering eller inte. Beredningsprocesserna kan effektiviseras och snabbas upp, de går generellt sett långsamt, menade respondenterna. En menade att tre månader vore rimligt. En annan respondent skrev att långa ledtider i beredningsprocessen ger problem vid samverkansprojekt, eftersom nyckelpersoner i företagen hinner flytta på sig från ansökan till finan- sieringsbeslut. Ytterligare en respondent ansåg att det vore önskvärt med snabbare process för beredning och beslut, men att snabbhet behöver jämkas med behovet av rigorös kvalitetsgranskning.

Vi menar dock att det är av yttersta vikt att eventuella insatser för att snabba på och/eller effektivisera processerna inte får ske på bekostnad av kvalitet, opartiskhet eller trovärdighet i processen. Citat från ett fri- textsvar.

Det tar för mycket tid att skriva ansökningar

Många skrev att de ser det som ineffektivt att forskare lägger mycket tid på att skriva och utforma ansökningar, när beviljandegraden är så låg.

De menade att processer för beredning och beslut är tidskrävande, att det är tung administration kring ansökan och uppföljning och att ansökningsprocesser tar tid från forskning.

112

SOU 2023:19

Enkät om erfarenheter ...

Bra med sakkunniga experter – men vem ska det vara?

Flera synpunkter rörde sammansättning av beredningsgrupper för granskning av inkomna ansökningar. Principen med beredningsgrup- per och sakkunniga experter var generellt sett uppskattad, och pro- cessen för adekvat tillsättning av beredningsgrupper och utvärdering av effekten av deras arbete sågs som viktig.

De som ingår i beredningsgrupperna måste ha rätt kompetens och förstå det man granskar, menade respondenterna och gav flera olika exempel. För att bedöma relevans och genomförbarhet behöver grans- kare både vetenskaplig kompetens och förståelse av hur olika bran- scher fungerar, menade en respondent, medan en annan ansåg att det måste säkerställas att mindre bolag är representerade i bedömnings- grupperna. Andra exempel som togs upp var behov av breddning av kompetenser och geografisk spridning i beredning och beslut, utma- ningar att sätta samma lämpliga granskare inom beredningsprocesser av tvärvetenskaplig forskning samt att det behövs deltagare i bered- ningsgrupperna som har erfarenhet av konstnärlig praktik och forsk- ning.

Ibland uppstår problem med sammansättningen av bedömnings- grupper och utseende av granskare, skrev respondenterna. Ett exem- pel var att det ses som krävande för granskarna (liksom för sökanden) att se till att ansökningskraven uppfylls. En annan synpunkt var att kompensationen inte är tillräcklig till de som medverkar i berednings- grupper och som ofta utför granskningsarbetet på sin fritid. Mer av arbetet borde ske på gemensamma workshops, menade en respondent.

Beredningsgruppernas sammansättning behöver kontinuerligt ses över för att säkerställa mångfald och pluralism, menade en respondent.

Flera efterfrågade större internationellt inslag i granskning av an- sökningar, fram för allt för att minska risken för jäv. Kvaliteten i be- dömningsprocessen skulle kunna ökas genom internationell (även utomnordisk) expertis i alla beredningsgrupper, menade en respon- dent. En annan gick längre och menade att finansiärerna helt behöver gå över till internationella bedömare.

113

Enkät om erfarenheter ...

SOU 2023:19

Flera förslag på hur processerna kan utvecklas i framtiden

Själva processerna behöver utvecklas

Många respondenter skrev om att själva processerna behöver utveck- las, och flera av dem gav förslag inför framtiden. Exempel på bekym- mer med dagens processer som togs upp var att vissa av finansiärerna har ”sega, omständliga och onödigt komplicerade processer”, att bered- ningsprocessen är ”för noggrann” och att ”tjänstemän vid vissa finan- siärer har ett för stort inflytande på beredningsprocessen”.

Bland utvecklingsförslagen kan nämnas förslag om att minska an- talet ansökningar, korta ner beredningstiden och få upp beviljande- graden, att vidareutveckla kunskapen om statsstödsregler samt att läggas större fokus på nytta och vetenskaplig kvalitet i beredning- samt beslutsprocesser. Ytterligare exempel var att införa mer digitala och datadrivna arbetssätt, stärka uppföljningen av forskningsresultat har kommunicerats och implementeras samt att nyttja processer som gjorts på annat håll genom att finansiera projekt som fått högsta be- tyg av ERC men som på grund av budgetbegränsningar inte fått finan- siering. En respondent förslog begränsad rapportering under projek- tets gång, men utvecklad slutrapportering för att främja lärande och genomslag.

Utveckling för vissa områden eller typer av ansökningar

Några respondenter ansåg att det finns utvecklingspotential vad gäller effektivitet i det internationella arbetet och att det behövs systematiskt arbete med att utveckla och kvalitetssäkra processer, också i en inter- nationell kontext. Utlysningarna bör alltid finnas på såväl svenska som engelska, ansåg en respondent.

Några respondenter tog upp processer för vissa områden eller typer av ansökningar. Beredningen kan bli mer inkluderande, särskilt avseende tvärdisciplinärt samarbete, menade en respondent, och en annan ansåg att beredningsprocesserna gör det utmanande för tvär- disciplinära projekt att ”hitta rätt”. Tre andra exempel rörde den konst- närliga forskningen (den hamnar mellan stolarna, beredningsprocesser är inte anpassade), forskningsinfrastruktur (processer för måste skär- pas, så att dessa utvärderas ur ett nationellt perspektiv) och att dagens processer är bättre riggade för grundforskning än för transformativ innovation och utveckling.

114

SOU 2023:19

Enkät om erfarenheter ...

Styrning, långsiktighet och värdet av att komma samhället till nytta

Några skrev om hur processerna styrs. Till exempel menade en respon- dent att forskarinflytandet garanterar att processer och finansierings- instrument är väl anpassade till forskningsverksamhetens behov. En annan efterfrågade mer effektivt och konkret sätt att involvera be- slutsfattande nivåer hos behovsägarna för att säkerställa att mottag- lighet implementering.

Några upplevde en brist på långsiktighet, och menade att långsik- tighet skulle effektivisera innovationsprocessen, förbereda mottagare som industri och myndigheter att ta emot och implementera resultat. Finansiärerna bör ställa krav på att forskarna har en strategisk plan för hur nyttiggörande, så kallad impact, ska uppnås menade en respondent. En annan ansåg att det är viktigt att systemet snabbt kan anpassa sig till nya behov.

Några tog upp processernas betydelse för att forskningen ska komma samhället till nytta. Till exempel ville en respondent att finan- siärerna ska bevaka och effektutvärdera i vilken utsträckning forsk- ningen har potential att komma samhället till nytta, medan en annan efterfrågade mekanismer för samordning med andra aktörer i sam- hället. Ytterligare en respondent ansåg att former av finansiering som bidrar till att forskning blir nyttiggjord behöver utvecklas.

Mer återkoppling på ansökningar efterfrågas

och mer tid för själva ansökan

Flera hade önskemål om att forskningsfinansiärerna i högre grad ska ge bättre, mer relevant och konstruktiv återkoppling till dem som skickat in ansökningar som avslås och inte erhåller finansiering. Det sågs som särskilt värdefullt för juniora forskare – samtidigt som det ökar bördan i bedömningsarbetet.

Avslutningsvis efterfrågades tillräckligt med tid mellan publicer- ing av en utlysning och sista ansökningsdatum, särskilt vid nya utlys- ningar.

115

Enkät om erfarenheter ...

SOU 2023:19

Sammanfattning av fritextsvar

Sammanfattning av fritextsvaren, uppdelat per kategori, återges nedan.

Lärosäten, akademier, forskningsinfrastrukturer och institut. Det är viktigt att ha en rad olika instrument för att finansiera olika typer av forskning, från nyfikenhetsdriven grundforskning till tillämpad forskning som tar itu med samhällsutmaningar och syftar till att vara användbar. Det skulle dessutom vara värdefullt att ha instru- ment och processer som på ett effektivare sätt sänker hindren för innovation och implementering av resultat i samhället. Samord- ningsmekanismer inom forskningsfinansieringssystemet för att stötta samarbete om regleringsfrågor och så kallade sandlådor7 kan vara viktiga i detta avseende. Fokus på kvalitet inom grundforsk- ning är ett viktigt perspektiv i arbetet med finansieringsinstrument, men när tillgängliga medel är alltför begränsade finns viss risk för slumpmässighet som i sin tur riskerar att undergräva förtroendet för systemet. Några respondenter i denna kategori ansåg att en allt- för stor del av de medel som fördelas går till alltför många små riktade satsningar. Det är viktigt att se till att utvärderingar baseras på forskningens kvalitet samt att en mängd olika aktörer ges för- utsättningar att erhålla finansiering och därmed ges förutsättningar att bidra till forskningslandskapet. Men det är också viktigt att und- vika dubbelarbete och överlapp i finansieringsinsatserna.

Myndigheter. Processen för att få stöd från vissa av finansiärerna är omständlig med höga krav på dokumentation och uppföljning. Det finns en utvecklingspotential inom systemet för att finansiera utmaningsdriven forskning, vilket kräver nya angreppsätt jämfört med finansiärernas traditionella arbetssätt. Systemet är bättre an- passat för grundforskning än för transformativ innovation och ut- veckling. Samtidigt menar de att det är viktigt med en mångfald av finansieringsinstrument för att finansiera både excellent forskning, såväl som långsiktiga satsningar för att tackla samhällsutmaningar. Det vore önskvärt att använda gemensamma system och data för beredning, ansökningar, processer och resultatspridning. Detta gäller även för det internationella arbetet, där det finns mycket

7Med begreppet ”sandlåda” avses oftast någon form av försöksverksamhet som är avgränsad i tid och rum. Syftet med försöksverksamheten kan till exempel vara att försöka utveckla teknik och regelverk parallellt, på ett sätt som är säkert och som gör att de som medverkar lär sig nya saker på ett snabbare sätt.

116

SOU 2023:19

Enkät om erfarenheter ...

utvecklingspotential vad gäller effektivitet. För att den statliga finan- sieringen av forskning och innovation ska utvecklas och bli bättre bör man utgå från dem som använder systemet, man bör alltså anta ett kundperspektiv.

Näringsliv. En mer enhetlig hantering av finansieringsansökningar och utvärderingar efterfrågas samt bättre uppföljning och utvärder- ing av de finansierade projektens effekter. Man bör se över risken för att ”samma” innehåll finansieras flera gånger, eller att en avslagen ansökan vidarebefordras till en annan finansiär. Det bör finnas en särskild budget för strategiska initiativ, för att dra nytta av möj- ligheter och ta itu med identifierade luckor och behov i forsknings- landskapet. Vidare finns behov av ett mer effektivt och konkret deltagande av intressenter, särskilt från den offentliga sektorn, för att se till att finansierade projekt svarar mot verkliga samhällsbehov och har en chans att genomföras. Se till att effektivisera och sam- ordna de olika organens processer och finansieringsinstrument.

Kommuner och regioner. Organisationen för statlig forsknings- finansiering behöver förbättras för att undvika risken för dubbel- finansiering. Samverkan kring bredare projekt behöver underlättas och organisationen behöver bli mindre avskräckande för mindre erfarna forskare. Det behövs också en bredare sammansättning av sakkunniggranskare (till exempel bredd i kompetenser och en geo- grafisk spridning) och bredare kriterier vad gäller beredning och beslut. Detta skulle kunna ge mer inkluderande och tvärdisciplinär inriktning på forskningsfinansieringen i Sverige.

Organisationer. Det finns flera viktiga aspekter som i högre grad bör beaktas i forskningsansökningsprocessen för att främja samhälle- lig nytta och excellens inom forskningen. Dessa aspekter inklude- rar hur utlysningarna är formulerade, hur kriterierna bedöms och vilken kompetens bedömarna har. Många, men små, anslag kan skapa onödig byråkrati och sprida ut resurser på ett sätt som inte främjar excellens och hög kvalitet. Vidare anses det viktigt med ett ökat systemperspektiv för att kunna utveckla ett mer effektivt, lång- siktigt forskningssystem. Dessutom påpekas att den nuvarande processen är administrativt tung och resurskrävande för de som ansöker om finansiering.

117

Enkät om erfarenheter ...

SOU 2023:19

Stiftelser och fonder: Sveriges forskningsfinansieringssystem har pro- fessionaliserats och processerna har digitaliserats, vilket är positivt. Det finns dock en risk att excellent forskning missas för att den inte passar in i givna ramar. Det är bekymmersamt att varje myndighet har utvecklat sina egna processer och byggt egna verktyg. Intrycket är att samverkan mellan finansiärerna har stärkts på senare år, vilket ställer stora krav på kloka val av verktyg och arbetssätt så att det inte blir spretigt.

3.2.7Infrastruktur

Bland de som svarat på flervalsfrågor i ämnet ansåg en av tio att dagens organisation inte alls har en effektiv finansiering av infrastruktur, respektive att ansvarsfördelningen inom organisationen inte alls är adekvat för att hantera infrastruktur.

Figur 3.21 Fråga: Är finansieringen av infrastruktur effektiv?

Antal svarande: 117. Ytterligare 44 svarade ”vet ej”

5. Ja, i högsta grad

4.

3. Till viss del

1. Nej, inte alls

2.

118

SOU 2023:19

Enkät om erfarenheter ...

Figur 3.22 Fråga: Är finansieringen av infrastruktur effektiv?

Figuren visar antal svar på en femgradig skala, uppdelat per kategori

20

18

16

14

12

10

8

6

4

2

0

(1) Nej, inte alls

 

(2) mellan

 

(3) Till viss del

 

(4) mellan

 

(5) Ja, i högsta grad

 

 

 

 

 

 

 

 

Anm.: Med statlig FoI-finansiär avses i figuren Energimyndigheten, Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova.

Figur 3.23 Fråga: Är ansvarsfördelningen inom organisationen adekvat för att hantera infrastruktur?

Antal svarande: 97. Ytterligare 63 svarade ”vet ej”

5. Ja, i högsta grad

1. Nej, inte alls

4.

 

2.

3. Till viss del

119

Enkät om erfarenheter ...

SOU 2023:19

Figur 3.24 Fråga: Är ansvarsfördelningen inom organisationen adekvat för att hantera infrastruktur?

Figuren visar antal svar på en femgradig skala, uppdelat per kategori

14

12

10

8

6

4

2

0

(1) Nej, inte alls

 

(2) mellan

 

(3) Till viss del

 

(4) mellan

 

(5) Ja, i högsta grad

 

 

 

 

 

 

 

 

Anm.: Med statlig FoI-finansiär avses i figuren Energimyndigheten, Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova.

Nästan åttio av respondenterna valde att lämna fritextsvar om instru- ment och processer. Nedan ges en tematisk översikt av svaren.

Infrastruktur är viktigt för svensk forskning och innovation

Respondenterna ansåg att forskningsinfrastruktur – liksom hur den organiseras och finansieras – är viktigt såväl för det svenska forskar- samhället som för näringslivets konkurrenskraft. Framstående forsk- ning kräver forskningsinfrastruktur i framkant, skrev en respondent, medan en annan såg tillgång till forskningsinfrastruktur som enormt viktigt för excellens i forskningen.

Det fanns både de som anser att dagens system fungerar bra, och tvärt om de som såg problem. De som ansåg att det är bra menade att systemet är effektivt, att finansiering av infrastruktur har fungerat

120

SOU 2023:19

Enkät om erfarenheter ...

väl och varit relevant för näringsliv och akademi och det i dag fungerar relativt bra att nyttja infrastrukturerna i samverkansprojekt. Jämfört med många andra länder är Sverige bra skrev en respondent, och en annan menade att processen som är etablerad för nationell forsknings- infrastruktur fungerar till viss del väl. För nya nationella forsknings- infrastrukturer så är det bra att ha behovsinventering vartannat år och utlysning vartannat år skrev en respondent.

Några skrev i allmänna termer om problemen i hantering av forsk- ningsinfrastruktur och menade att det finns en förbättringspotential i nuvarande system. Finansiering av infrastruktur en utmaning, på detta område finns ett stort behov som i dagsläget inte möts med nuvarande organisation menade en respondent. Men fram för allt beskrevs speci- fika problem, se följande text.

Oro för att infrastruktur ska tränga undan finansiering av forskning

Många respondenter beskrev en oro för att finansiering av infrastruk- tur för forskning ska tränga undan finansiering av forskning och inno- vation. Eftersom infrastruktur är så kostsam och står för så stor andel av befintliga resurserna såg respondenterna en risk att det saknas medel för att bekosta den forskning som skulle utnyttja infrastrukturen. De stora anläggningarna Max IV-laboratoriet och European Spallation Sourse (ESS) nämndes särskilt, och det fanns en bild av att de står för en stor, och ökande, del av finansieringen av nationell forsknings- infrastruktur.

Flera ansåg att finansiering av forskningsinfrastruktur bör öron- märkas och helt separeras från annan finansiering för forskning och innovation. Även här tog respondenterna särskilt upp Max IV och ESS. Finansieringen bör organiseras på ett sätt som gör att valutakurser och långsiktiga åtagande inte påverkar de medel som är sökbara för forsk- ningsprojekt, menade en respondent.

Otydligheter i dagens system

Många beskrev en upplevelse av att dagens system för forsknings- infrastruktur är otydligt. Dagens ansvarsfördelningen upplevdes som oklar och de nuvarande processerna sågs som komplexa och svåröver- skådliga. Det är svårt att göra en bedömning hur infrastrukturen för

121

Enkät om erfarenheter ...

SOU 2023:19

forskning och innovation ser ut i den nuvarande organisationen, men- ade en respondent och en annan tyckte att kostnader för forsknings- infrastruktur borde synliggöras bättre och tydliggöras inom den stat- liga forskningsfinansieringen.

Processen avseende finansiering av infrastruktur är oftast lång och komplicerad vilket gör det svårt att lyfta nya initiativ och ligga i fram- kant, skrev en respondent.

Samordning för infrastruktur fungerar inte optimalt

Många respondenter tog upp att samordning för infrastruktur inte fungerar optimalt. Flera olika aktörer beskrevs ingå i samordningen, såsom finansiärer, andra myndigheter och lärosäten.

Det fanns en upplevelse av brister i samordning mellan olika finan- siärer av infrastruktur för forskning och innovation; utökad samverkan och överhörning mellan finansiärerna efterfrågades. Det fanns också en upplevelse av bristande dialog med andra myndigheter. Det krävs dialog mellan forskningsfinansiärer och sektorsmyndigheter som har behov av avancerade analyser, liksom organisationerna som står som värdar för infrastrukturer, skrev en respondent. En annan menade att det behövs ett större helhetsgrepp vad det gäller forskningsinfrastruk- turer och bättre samverkan mellan olika råd och myndigheter.

Samordning mellan lärosäten togs upp av flera, liksom betydelsen av samspel mellan finansiärer och lärosäten. En respondent menade att det nuvarande systemet bygger på att lärosäten ska samarbeta, vilket inte alltid har fungerat i praktiken, medan en annan ansåg att det finns en stor outnyttjad potential för samarbete kring infrastruktur dels mellan lärosäten, dels mellan lärosäten och myndigheter. En respon- dent ansåg att ett delat ansvar mellan lärosäten för drift och utveck- ling av stora forskningsinfrastrukturer är att föredra mot att ett uni- versitet har hela ansvaret.

När samverkan fungerar blir användningen av forskningsresurserna effektiva, menade en respondent, som upplevde att dagens system upp- muntrar till nationell och internationell samordning vilket ökar till- gången till viktig infrastruktur. Omvänt blir det problem när samord- ningen brister; till exempel skrev en respondent att Sverige har tre nya forskningsfartyg som inte tillräckligt väl har koordinerats med varandra.

122

SOU 2023:19

Enkät om erfarenheter ...

Avslutningsvis togs samordning kring själva nyttjandet av infra- strukturerna upp av några respondenteter. Nyttjandet kan utvecklas genom samarbete menade de, till exempel önskade mindre aktörer mer samarbete för att ta del av stora anläggningar och ansåg även att behov från andra aktörer som har intresse i de olika forskningsinfrastruktu- rerna, som lärosäten, näringslivet och regionerna, bör beaktas i högre grad än i dag.

Forskning och infrastruktur bör hänga ihop

Några respondenter ansåg att beslut rörande forskning och forsk- ningsinfrastruktur bör hänga ihop. Processen för behovsinventering och prioritering av forskningsinfrastruktur behöver vara nära kopp- lad till finansiering av forskning av högsta vetenskapliga kvalitet, skrev en respondent. En annan menade att beslut som säkerställer att forsk- ning och infrastruktur går hand i hand bäst fattas av forskare, där forsk- ningen sker. En tredje ansåg att forskning och forskningsinfrastruktur bör finns i samma organisation för att kunna prioritera och dimen- sionera mellan finansiering av forskning och forskningsinfrastruktur.

Strategi och vision för infrastruktur

En av de vanligaste synpunkterna var att det behövs mer överblick, strategi och vision för svensk forskningsinfrastruktur. Till exempel saknade en respondent en sammanhållen syn och plan över vilka infra- strukturer som behövs och hur dessa ska finansieras utanför projekt- anslagen. En annan menade att finansiärerna till större grad bör ha en långsiktig vision om hur de infrastrukturer de redan satsat på kan få fortsatt bidrag för att utvecklas. En tredje skrev att det verkar saknas diskussion på ett övergripande plan om vilka gap infrastrukturen kan fylla, eller kontinuitetsplan för de fall man slutar finansiera en infra- struktur.

Sverige saknar en samlad bild av vilka forskningsinfrastrukturer som finns, hur de görs tillgängliga och hur de kan utvecklas, respektive hur sam- verkan kan utvecklas och stärkas. Det gör det oklart för forskare i Sverige och internationellt, respektive för företag och andra användare hur de kan få tillgång till forskningsinfrastrukturerna. Detta leder med största sanno- likhet till betydande ineffektivitet i form av underutnyttjande och dubb- leringar. Citat från ett fritextsvar.

123

Enkät om erfarenheter ...

SOU 2023:19

Långsiktighet krävs

Det som allra flest respondenter tog upp i sina fritextsvar var att sats- ningar på forskningsinfrastruktur måste vara långsiktiga, eftersom in- rättandet av ny forskningsinfrastruktur innebär långsiktiga åtaganden för både lärosäten och finansiär. Det behövs ökad tydlighet och lång- siktighet i styrningen av forskningsinfrastruktur, liksom ett ökat lång- siktigt finansieringsansvar för nationell forskningsinfrastruktur menade de. Större stabilitet med långsiktig utblick och förmåga att prioritera, det vill säga även ha förmågan att välja bort, efterfrågades. Många tog upp behov av att kunna planera, och några såg det som ett slöseri med resurser att bevilja finansiering för endast några få år i taget.

Avveckling

Endast några få respondenter tog explicit upp avveckling av infrastruk- tur i sina svar. De lyfte fram att det ingår i ansvaret för forsknings- infrastruktur att kunna välja bort det som av olika skäl inte kan finan- sieras. En respondent menade att det sker en urholkning av systemet när särskilda satsningarna inom infrastrukturområdet upphör. En annan skrev att det vid avveckling av infrastruktur är viktigt att det kan ske snabbt och effektivt utan att tappa kunskap, verktyg och kom- petens kring analys och beredning som byggts runt och i infrastruk- turen.

Den organisation som finansierar forskningsinfrastruktur behöver också ha en god förmåga att genomföra skarpa utvärderingar av bland annat nationell nytta, inte minst för att frigöra resurser för nya initiativ ansåg en respondent.

Stor spännvidd inom forskningsinfrastruktur kräver att systemet har flexibilitet, kunskap och förmåga att prioritera

Olika infrastrukturer har olika funktioner och behov vilket måste beaktas, menade respondenterna, och efterfrågade flexibilitet eftersom det finns så många olika typer av infrastrukturer som har olika förut- sättningar. Det är fråga om stor ämnesmässig bredd, vilket gör det ut- manande att väga vitt skilda forskningsinfrastrukturer mot varandra menade de. Det är dessutom en utmaning att säkra rimligt långsiktig

124

SOU 2023:19

Enkät om erfarenheter ...

finansiering samtidigt som det behövs förnyelse och att se till så att befintlig infrastruktur även kan användas av privata aktörer i Sverige i samarbete med akademin.

Dagens finansiering av infrastruktur skapar inlåsningseffekter som inte kan hantera snabba omvärldsförändringar, menade en respondent. På likande sätt ansåg en annan att systemet tenderar att stödja nya infra- strukturer och förbise existerande infrastrukturer som borde utvecklas vidare. Till exempel behövs finansiering av kontinuerlig utveckling och investering i infrastrukturerna för att säkerställa att dessa följer teknik- frontens behov. Kostnader för upprätthållande och vidareutveckling av forskningsinfrastruktur underskattas ofta, menade en respondent.

Finansieringsmodeller

Synpunkter på finanseringmodeller för forskningsinfrastruktur åter- kom hos många respondenter. Flera ansåg att projektfinansiering inte passar för infrastruktur. En annan organisationsform än projekt måste hittas för nationellt distribuerade forskningsinfrastrukturer, skrev en respondent. En annan menade att förutsättningarna är ogynnsamma för långsiktigt hållbar organisation och finansiering av infrastrukturer när finansieringen sker i form av projektmedel. Ytterligare ett exempel är synpunkten att bygga upp kompetens och kunskap för såväl läro- sätesspecifika som nationella och internationella forskningsinfrastruk- turanläggningar skulle tjäna på att kunna finansieras i andra former än projekt. Dessutom ansåg flera att utlysningar, som är grundmodellen för att finansiera forskningsprojekt, är en olämplig process för forsk- ningsinfrastruktur.

Flera efterfrågade nya modeller och finansieringslösningar för forsk- ningsinfrastruktur. Exempel på problem i dag var att det finns stor mängd olika finansieringsmodeller med svag inbördes samordning, att det saknas finansieringsformer för utvecklingsprojekt och att medel för forskningsinfrastruktur är till stor del låsta i gjorda åtaganden. Ytter- ligare ett problem som togs upp är budgeten för forskningsinfrastruktur spänner över så olika strukturer, såsom kostnader för stora nationella åtaganden, konventionsbundna och stora internationella engagemang, till övriga nationella forskningsinfrastrukturer och mindre åtaganden av annan karaktär.

125

Enkät om erfarenheter ...

SOU 2023:19

Investeringar

Flera önskade att forskningsinfrastruktur i högre grad skulle hanteras som en investering i forsknings- och innovationssystemet. Dagens finansiering är uppdelad i investeringar och drift vilket har sitt ur- sprung i forskningsinfrastrukturer med en tydlig uppdelning i upp- byggnadsfas och driftsfas, där kostnaderna under uppbyggnadsfasen nästan uteslutande består av investeringar skrev en respondent. Men uppbyggnad kan består av annat än rena investeringar, såsom data- insamling och teknikutveckling, menade respondenten som också an- såg att drift och investering i praktiken kan vara tätt integrerade.

Investeringsperspektiv för forskningsinfrastruktur är inte den grund- princip som det borde vara, eftersom uppbyggnad och utveckling av forskningsinfrastrukturer måste baseras på långsiktiga perspektiv i fråga om användning och avkastning. Frånvaron av ett grundläggande invester- ingsperspektiv blir att alla inblandade aktörer i alltför stor utsträckning tenderar att hantera forskningsinfrastrukturer som ett kostnadsproblem. Citat från ett fritextsvar.

Avslutningsvis tog flera upp problem med att finanserna drift av forskningsinfrastruktur. Till exempel skrev en respondent att infra- strukturerna själva ofta saknar resurser för större uppgraderingar eller utveckling av verksamheten. Ett annat exempel var erfarenhet att av kostnader för driften av en infrastruktur måste sökas vid en separat utlysning, vilket försvårar planering av kostnader.

Infrastruktur används av många – och inom många områden

Lärosätenas roll

Några menade att små lärosäten har särskilda utmaningar inom infra- strukturområdet, till exempel att det är svårt för små lärosäten att hitta ett sätt att gå ihop och kunna söka om finansiering tillsammans och att forskare vid små lärosäten har mindre access till publikations- databaser än forskare på större lärosäten.

Några respondenter tog upp att det kan vara tungt för ett enskilt lärosäte att ta över kostnaderna när finansiärerna drar sig tillbaka. Ett exempel var initial medfinansiering som övergår i ansvar för hela kost- naden efter en tid, samt forskningsinfrastruktur i form av instrument

126

SOU 2023:19

Enkät om erfarenheter ...

som behövs för utbildning och forskning inom lärosätena (där det tidigare var möjliga att söka medel via finansiärerna).

En respondent ansåg att lärosäten fyller en viktig roll för finansier- ing av infrastruktur i form av till exempel laboratorier och instrument, samt för metod- och teknikutveckling. En annan respondent ansåg att hänsyn måste i högre grad bör tas till lärosätenas prioriteringar vid beslut om forskningsinfrastruktur, eftersom finansiärerna endast står för den del av finansieringen.

Näringslivets tillgång till infrastruktur

Några respondenter upplevde att dagens forskningsinfrastrukturer i alltför stor utsträckning grundar sig på universitetens behov, och att utformning och processer för tillgång till infrastruktur i högre grad bör omfamna industrins behov. Till exempel menade en respondent att de indikatorer som tillämpas passar akademiska bedömningsprocesser, men är svåra att tillämpa i relation till industrin.

Flera menade att aktörer inom industrin bör använda forsknings- infrastrukturer i större utsträckning och att det behövs särskilda in- satser, ökad tillgänglighet och ytterligare finansiering för detta. Som konkreta exempel nämndes insatser riktade mot små och medelstora företag, uppsökande verksamhet kring de storskaliga forskningsinfra- strukturerna och svårigheter med finansiering vid samverkan avseende forskningsinfrastruktur mellan akademiska forskare och företag.

Testbäddar och pilotanläggningar

Flera respondenter tog upp behov av test-, pilot- och demonstrations- anläggningar. För att kunna bidra till innovation finns behov av att finansiera marknadsnära forskningsinfrastruktur för industrinära test- ning och demonstration som är relevant för näringslivets aktörer, menade en respondent. Andra såg det som ett bredare behov för hela innovationssystemet, alltså inte enbart för företagen. Till exempel menade en respondent att det behövs bättre finansieringsmöjligheter för investeringar och drift av test- och demonstrationsmiljöer för ökad innovation och för att uppnå excellens i innovationsprocesserna. En annan respondent ansåg att så kallade testbäddar som utvecklas i

127

Enkät om erfarenheter ...

SOU 2023:19

verkliga miljöer (inte bara i forskningsmiljöer) kan hjälpa till att över- brygga gapet mellan forskning och industrialisering.

Bredare syn på infrastruktur efterfrågas

Flera respondenter menade att det behövs en bredare syn på forsk- ningsinfrastruktur, jämför med vad som är praxis i dag. Synen på forsk- ningsinfrastruktur bör breddas för att se till behoven från samtliga forskningsområden, menade man, och ansåg att det bör finnas en balans mellan olika discipliner och områden i den nationella forskningsinfra- strukturportföljen. Som exempel på områden där det inte ansågs fun- gera tillräckligt bra nämndes humaniora och samhällsvetenskap, öppen tillgång och öppen publicering samt att i större utsträckning väga in forskningsinfrastrukturens relevans för industri och samhälle.

Lokal och nationell infrastruktur

Några skrev om att det behövs lokala forskningsinfrastrukturer dels i sin egen rätt, dels som instegsmiljöer till nationell och internatio- nell infrastruktur.

Flera skrev om nationell forskningsinfrastruktur i allmänna termer, och beskrev till exempel en oro över otillräcklig finansiering och att de statliga finansiärerna inte tar tillräckligt stort ansvar. Andra exem- pel var synpunkter om att tung infrastruktur måste byggs upp natio- nellt, att infrastruktur av särskilt nationellt intresse måste hanteras på ett ”särskilt sätt” och att nationella forskningsinfrastrukturer bör ses i ett större samhällsperspektiv. Ytterligare ett exempel var att det an- sågs som viktigt att fler aktörer än lärosätena har tillgång till natio- nella forskningsinfrastrukturer.

Kompetens

Flera tog upp betydelsen av specifik kompetens. Avancerade forsk- ningsinfrastrukturer kräver kvalificerad personal som stannar kvar under lång tid för att ge kontinuitet och erfarenhet, skrev en respon- dent. En annan menade att stöd till specialister på en viss utrustning saknas i nuvarande system av statlig forskningsfinansiering. En tredje

128

SOU 2023:19

Enkät om erfarenheter ...

ansåg att anställningsformer som 1:e forskningsingenjör borde pre- mieras och att sådana karriärspår borde bli likvärdiga med de mer aka- demiska befordringsvägarna.

Humankapitalet bör innefattas i ordet infrastruktur.

Citat från ett fritextsvar.

Digital infrastruktur

Flera respondenter tog upp organisation och finansiering av digital forskningsinfrastruktur. Många såg ett ökat behov av denna typ av infrastruktur och ansåg att det saknas en sammanhängande strategi

och tillräckligt med resurser – för att tillgodose forskningens behov av e-infrastruktur.

Forskningens krav på avancerad digital infrastruktur (så kallad e-infra- struktur) ökar. Det finns behov av att få till stånd långsiktiga, strategiska och ekonomiskt hållbara lösningar för att förvalta, utveckla och samordna dessa infrastrukturer på nationell nivå. Citat från ett fritextsvar.

Några påminde om ett tidigare förslag om en ny organisation för digi- tala infrastrukturer och såg det som angeläget att förslaget realiseras.

Flera tog upp att det i dag saknas en enskild aktör med ansvar för samordning av digitala infrastrukturer för forskning och framför önskemål om en e-infrastrukturmyndighet som hanterar den digitala infrastrukturen för forskning. Det finns organisatoriska fördelar och samordningsvinster att göra genom att samla digital infrastruktur i en myndighet för e-infrastruktur, menade en respondent.

Hälsodata och register

Flera tog upp hälsodata och register inom hälso-området. Den digi- tala infrastrukturen och hanteringen av hälsodata är en stor utmaning, menade en respondent som beskrev att utvecklingen har gått fort sam- tidigt som de regulatoriska ramverken och de gemensamma systemen inte hunnit anpassas. Det behövs en nationell infrastruktur för hälso- data skrev en respondent, och en annan efterfrågade permanenta struk- turer som blir en integrerad och naturlig del av vården.

Tillgång på olika typer av registerdata och infrastruktur kopplat till data är helt centralt, menade en respondent. Antalet kvalitetsregis-

129

Enkät om erfarenheter ...

SOU 2023:19

ter är stort, men förvaltningskostnader och möjligheten samköra regis- ter skulle förbättras radikalt om det gick att sammanföra till en myn- dighet med uppdraget att förvalta och möjliggöra forskning ansåg en annan.

Datahantering

Flera skrev om datahantering, och särskilt beskrevs utmaningar i del- ning av data. I dag genereras enorma mängder data inom forskningen, och dessa lagras och hanteras på olika sätta inom olika aktörer. Detta är inte optimalt vare sig kostnadsmässigt eller organisatoriskt, skrev en respondent. Hur data från större infrastrukturer ska hanteras – och hur den allt större kostanden ska tas om hand – sågs som en viktig fråga att lösa.

En specifik aspekt av datahantering är tillgång till öppna data. Ett framtida finansieringssystem måste kunna hantera åtkomst till data och frågor om öppna data och öppen vetenskap bättre än i dag, skrev en respondent. En annan menade att stöd kring organisering av e-infra- struktur, inte minst kopplat till öppen tillgång, är nödvändigt för att skapa goda förutsättningar för forskningen,

Infrastruktur i ett internationellt perspektiv

Flera skrev om forskningsinfrastruktur i ett internationellt perspektiv. Några ansåg att det är oklart hur Sverige ska prioritera nationell infrastruktur gentemot internationella satsningar, och att det saknas en överhörning mellan de internationella infrastrukturer som Sverige investerar i och finansiering av forskningsprojekt som nyttjar dessa

infrastrukturer.

Medverkan i de internationella forskningsinfrastrukturerna blir allt dyrare, enligt flera respondenter. Internationella åtaganden är omfat- tande och har snabbt vuxit i omfattning baserade på internationella avtal, menade en respondent. En annan var orolig för undanträngnings- effekter; när kostnaderna för internationella åtaganden ökar så minskar utrymmet för att finansiera nationell forskningsinfrastruktur. Flera problematiserade att Sveriges internationella åtaganden är beroende av valutafluktuationer; när kronkursen faller ökar kostanden avsevärt.

130

SOU 2023:19

Enkät om erfarenheter ...

Några såg problem i det internationella samarbetet kring infrastruk- tur eller i internationella medlemsorganisationer för samverkan inom forskningsinfrastrukturområdet, men har inte närmare beskrivit varför.

Sammanfattning av fritextsvar

Sammanfattning av fritextsvaren, uppdelat per kategori, återges nedan.

Lärosäten, akademier, forskningsinfrastrukturer och institut. Det finns behov av ökat långsiktigt finansieringsansvar för nationell forskningsinfrastruktur. På så sätt kan satsningar på infrastruktur och forskning gå hand i hand och man kan säkerställa att forsknings- infrastruktur och forskningsfinansiering hänger ihop. Beslut om forskning och forskningsinfrastruktur fattas bäst av forskare, där forskningen sker. Stöd till byggande och användning av andra typer av infrastruktur, till exempel test- och demonstrationsanläggningar, kan ha en positiv effekt på tillväxt, konkurrenskraft och innovation.

Myndigheter. De nuvarande processerna för finansiering av forsk- ningsinfrastruktur är komplexa och svåra att förstå. Olika infra- strukturer har olika funktioner och behov som måste beaktas. Fokus i det nuvarande systemet tenderar att ligga på den mycket kostsamma infrastrukturen, medan annan viktig infrastruktur inte får det utrymme den behöver. Tillgång till olika typer av register och datainfrastruktur är centralt för flera myndigheter. Den digi- tala infrastrukturen och hur den organiseras och hanteras är av- görande för utvecklingen av ett mer effektivt och ändamålsenligt forskningssystem.

Näringsliv. Det är viktigt att investera i forskningsinfrastruktur för att främja spetsforskning i Sverige. Det är en utmaning att priori- tera mellan olika infrastrukturer och att säkra långsiktig finansier- ing för underhåll och förnyelse av befintlig infrastruktur. Forsk- ningsinfrastruktur har betydelse för att underlätta samarbete mellan olika discipliner och mellan den akademiska världen och närings- livet.

Kommuner och regioner. Det är önskvärt att öka samverkan mellan de statliga finansiärerna när det gäller forskningsinfrastruktur inom hälso- och sjukvården. En annan organisationsform än projekt efterfrågas för nationellt distribuerade forskningsinfrastrukturer.

131

Enkät om erfarenheter ...

SOU 2023:19

Organisationer. Det finns ett behov av bättre tillgång till öppna data och förbättrat samarbete mellan mindre organisationer för att kunna dra nytta av stora anläggningar. Det finns också behov av bättre samordning och tydligare ansvarsområden. Det finns för- slag om att skapa en nationell infrastruktur för hälsodata med inspiration från andra länders erfarenheter på detta område. Det är viktigt att se till att data som samlas in används och skapar nytta för patienter och för befolkningen i stort.

Stiftelser och fonder. Finansieringen av små och medelstora infra- strukturprojekt inom humaniora och samhällsvetenskap borde öka, liksom deltagandet i internationella initiativ för forskningsinfra- struktur. I dagsläget råder det oklarheter kring vem som ansvarar för att finansiera olika typer av infrastruktur samtidigt som till- gången till forskningsinfrastruktur är avgörande för spetskompe- tens inom forskning och innovation. Ett effektivt beslutsfattande om forskningsinfrastruktur kräver en hög nivå av expertis och dia- log mellan finansiärer, myndigheter och värdorganisationerna.

3.2.8Samspel och rollfördelning

Bland de som svarat på flervalsfrågor i ämnet svarade ungefär en tredje- del 1 eller 2 på en femgradig skala på frågor om samspel avseende forskares karriärvägar och utbildning på forskarnivå. Samtidigt tyckte en knapp fjärdedel att samspelet fungerar bra (svar 4 eller 5).

Lärosäten och akademier hade högst andel med låga svar, men det fanns dock ingen statistiskt säkerställd skillnad i hur olika grupper svarade på dessa frågor.

132

SOU 2023:19

Enkät om erfarenheter ...

Figur 3.25 Fråga: Fungerar samspel och rollfördelning bra avseende finansiering av forskares karriärvägar?

Antal svarande: 109. Ytterligare 51 svarade ”vet ej”

5. Ja, i högsta grad

1. Nej, inte alls

 

4.

2.

3. Till viss del

Figur 3.26 Fråga: Fungerar samspel och rollfördelning bra avseende finansiering av forskares karriärvägar?

Figuren visar antal svar på en femgradig skala, uppdelat per kategori

20

18

16

14

12

10

8

6

4

2

0

 

(1) Nej, inte alls

 

(2) mellan

 

(3) Till viss del

 

(4) mellan

 

(5) Ja, i högsta grad

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anm.: Med statlig FoI-finansiär avses i figuren Energimyndigheten, Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova.

133

Enkät om erfarenheter ...

SOU 2023:19

Figur 3.27 Fråga: Fungerar samspel och rollfördelning bra avseende utbildning på forskarnivå?

Antal svarande: 104. Ytterligare 56 svarade ”vet ej”

5. Ja, i högsta grad

1. Nej, inte alls

 

4.

2.

3. Till viss del

Figur 3.28 Fråga: Fungerar samspel och rollfördelning bra avseende utbildning på forskarnivå?

Figuren visar antal svar på en femgradig skala, uppdelat per kategori

16

14

12

10

8

6

4

2

0

(1) Nej, inte alls

 

(2) mellan

 

(3) Till viss del

 

(4) mellan

 

(5) Ja, i högsta grad

 

 

 

 

 

 

 

 

Anm.: Med statlig FoI-finansiär avses i figuren Energimyndigheten, Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova.

134

SOU 2023:19

Enkät om erfarenheter ...

Sammanfattning av fritextsvar

Sammanfattning av fritextsvaren, uppdelat per kategori, återges nedan.

Lärosäten, akademier, forskningsinfrastrukturer och institut. Ömse- sidig mobilitet mellan akademin och näringsliv är underutnyttjad. Forskare möter olika utmaningarna när de rör sig mellan olika sek- torer och det behövs bättre system för att utvärdera deras erfaren- heter och perspektiv från olika sektorer. Det finns behov av ökad tydlighet i lärosätenas och finansiärers ansvar och roller. Läro- sätena bör erbjuda förutsägbar och långsiktig finansiering via bas- anslag, bland annat för att kunna skapa transparenta och rättvisa karriärvägar.

Myndigheter. Svaren fokuserar främst på större centrala och stra- tegiska frågor. Finansieringssystemet fungerar bättre för tematiskt inriktade initiativ än för strukturella frågor. Universiteten ansvarar för anställning, medan forskningsråden kan bidra till att finansiera löner. Det finns visst överlapp, men också luckor, mellan de stat- liga forskningsfinansiärerna. Samarbete och samordning fungerar bra, till exempel kring de nationella forskningsprogrammen. Mång- falden i finansieringssystemet är viktig för forskarnas karriärvägar, men samtidigt behöver projektfinansieringen kompletteras med andra instrument och med ett ansvar och en strategisk insats från lärosätenas sida. Viktigt att tänka på att systemet också finns till för personer som tar med sig kunskaper till den privata eller offent- liga sektorn efter sin forskarutbildning.

Näringsliv. Samspelet och rollfördelningen mellan de statliga forsk- nings- och innovationsfinansiärerna och den privata sektorn är viktig. Industrin är också en viktig forskningsfinansiär. Ett tydligare sätt att stimulera samspelet mellan industri och akademi skulle kunna stärka kunskapsutbytet.

Kommuner och regioner. Det finns bristande resurser för att stödja samarbete med kommuner och ett behov av tydligare roller och ansvarsområden vid fördelning av medel för forskningsprojekt. Det nuvarande systemet för medicinsk forskning är inte anpassat till hälso- och sjukvården struktur och behov.

135

Enkät om erfarenheter ...

SOU 2023:19

Organisationer. I dag är det problem för post-docs att etablera sig inom forskningen eftersom lärosätena har begränsade resurser. Ett annat problem är den splittrade ansvarsfördelningen för klinisk forskning. För att förbättra samarbetet mellan aktörerna behövs en systemanalys och tydliggörande av rollerna.

Stiftelser och fonder. Samarbete och ansvarstagande brister när det gäller att stödja och utveckla karriärvägar för forskare i Sverige.

3.2.9Basanslag och konkurrensutsatta medel

En delfråga rörde synpunkter på balansen mellan basanslag till läro- säten och medel som utlyses i konkurrens av de statliga forsknings- finansiärerna.

Bland de som svarat på en flervalsfråga i ämnet ansåg fler än var fjärde att det inte alls finns någon sådan balans (figur 3.29). Det fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad i hur olika grupper svarade på flervalsfrågan.

Figur 3.29 Fråga: Är det balans mellan basanslag till lärosäten och medel som utlyses i konkurrens av de statliga forskningsfinansiärerna?

Antal svarande: 107. Ytterligare 47 svarade ”vet ej”

5. Ja, i högsta grad

4.

1. Nej, inte alls

3. Till viss del

2.

 

136

SOU 2023:19

Enkät om erfarenheter ...

Figur 3.30 Fråga: Är det balans mellan basanslag till lärosäten och medel som utlyses i konkurrens av de statliga forskningsfinansiärerna?

Figuren visar antal svar på en femgradig skala, uppdelat per kategori

20

18

16

14

12

10

8

6

4

2

0

(1) Nej, inte alls

 

(2) mellan

 

(3) Till viss del

 

(4) mellan

 

(5) Ja, i högsta grad

 

 

 

 

 

 

 

 

Anm.: Med statlig FoI-finansiär avses i figuren Energimyndigheten, Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova.

Figur 3.31 Fråga: Är det balans mellan medel till olika typer av forskning?

Antal svarande: 127. Ytterligare 27 svarade ”vet ej”

5. Ja, i högsta grad

4.

1. Nej, inte alls

2.

3. Till viss del

137

Enkät om erfarenheter ...

SOU 2023:19

Figur 3.32 Fråga: Är det balans mellan medel till olika typer av forskning?

Figuren visar antal svar på en femgradig skala, uppdelat per kategori

20

18

16

14

12

10

8

6

4

2

0

(1) Nej, inte alls

 

(2) mellan

 

(3) Till viss del

 

(4) mellan

 

(5) Ja, i högsta grad

 

 

 

 

 

 

 

 

Anm.: Med statlig FoI-finansiär avses i figuren Energimyndigheten, Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova.

Respondenterna efterfrågar höjda basanslag

Flera respondenter menade att basanslagen är för låga och bör höjas och en respondent framförde att framför allt nya universitet bör pri- oriteras vid en höjning. Generellt sett menade man att en höjning av basanslagen skulle stärka lärosätenas möjlighet att ansöka om extern finansiering.

Flera av de svarande ansåg dock att en höjning av basanslagen inte får göras på bekostnad av den externa finansieringen, framför allt till fria projektbidrag. Ett svar beskrev att basanslagen späs ut, eftersom de förväntas räcka till allt fler forskare inom det svenska forsknings- och innovationssystemet.

138

SOU 2023:19

Enkät om erfarenheter ...

Olika syn på balans mellan basanslag och extern finansiering

Tjugofem respondenter tog upp balansen mellan basanslag och extern finansiering. En grupp (fram för allt från näringsliv och myndigheter) förhöll sig antingen neutrala, eller ansåg att dagens balans är rimlig och tillfredsställande. Flera av dessa påtalade att båda delarna behövs. En synpunkt var att alltför mycket fokus läggs på att diskutera balansen och en annan synpunkt var att balansen mellan basanslag och extern finansiering är en fråga för politikerna att avgöra.

I knappt hälften av svaren (framför allt från lärosätena) argumen- terades för att basanslagets andel av den totala finansieringen bör öka. Ett argument som framfördes var att det skulle möjliggöra tryggare arbetsförhållanden för fler forskare.

Något färre svar (från myndigheter, stiftelser och lärosäten) för- ordades att en högre andel än i dag borde fördelas via extern finansier- ing. De argument som framfördes var att extern finansiering sågs som mer transparent, ansågs leda till högre kvalitet samt säkra oberoende, tvärvetenskap och samarbete mellan olika aktörer.

Ytterligare forskningsmedel till vissa områden efterfrågades

Ett tjugotal svar tog upp erfarenheter av bristande finansiering till ett visst område eller typ av forskning.

Flera menade att det behövs mer medel till forskning på konst- närlig grund, liksom till humanistisk och samhällsvetenskaplig forsk- ning. Även svårigheten att få finansiering till tvärvetenskaplig forsk- ning lyftes i flera svar. Flera påtalade också behovet av att finanseria praktiknära forskning, och implementering för praktisk användning.

Därutöver framfördes önskemål om ökad finansiering till ett fler- tal olika områden och typer av forskning, i regel inom det område där respondenten (framför allt inom myndigheter, näringsliv och organi- sationer) själv var verksamsamma.

Balansen påverkar möjligheten att styra verksamheten

Ett antal svar tog explicit upp hur balansen mellan basanslag och extern finansiering påverkar möjligheten att styra verksamheten inom läro- sätena.

139

Enkät om erfarenheter ...

SOU 2023:19

Flera menade att externa finansiärer har alltför stort inflytande och att hög andel externfinansiering gör det svårt för lärosätena att planera och styra sin verksamhet. I detta sammanhang togs särskilt forskar- tjänsterna upp.

En synpunkt var att dagens balans gör det svårt att åstadkomma strategiska forskningsprioriteringar och kraftsamling. Ytterligare en synpunkt var att organisationen för forskningsfinansiering bör bejaka lärosätenas strategiska planer, snarare än enskilda forskares behov.

Flera såg problem med medfinansiering och indirekta kostnader

Ett antal respondenter (framför allt från lärosätena) problematiserade medfinansiering. Flera bekymmer beskrevs, framför allt att den externa finansieringen – via medfinansieringen – binder upp basanslag vid lärosätet. Grundproblemet ansågs vara att finansiärerna inte ger full kostnadstäckning.

Vi har många forskargrupper som har upp till 70% externfinansiering, där all basfinansiering går till medfinansieringen. Det händer att de tackar nej till beviljade forskningsprojekt på grund av bristen på basmedel, eller väljer att inte ens söka medel. Citat från ett fritextsvar.

Ett antal respondenter (framför allt från myndigheter, men även från en stiftelse och ett lärosäte) tog upp indirekta kostnader. Några ansåg att dagens modeller och praxis fungerar dåligt och föreslog att lokal- försörjning och stödverksamhet ska utredas.

En respondent menade att lärosätena bör ges incitament att hålla nere alla indirekta kostnader. Några respondenter påtalade att privata aktörer finansierar indirekta kostnader i lägre utsträckning än de stat- liga finansiärerna.

Flera föreslog att de statliga finansiärerna ska minska utbetalningar till indirekta kostnader. Medlen kan i stället användas för höjda bas- anslag, menade en respondent. En synpunkt var att statliga finansiärer helst enbart bör täcka direkta kostnader möjligen med ett mindre schablonpåslag.

140

SOU 2023:19

Enkät om erfarenheter ...

Sammanfattning av fritextsvar

Sammanfattning av fritextsvaren, uppdelat per kategori, återges nedan.

Lärosäten, akademier, forskningsinfrastrukturer och institut. Några respondenter inom denna kategori skrev om ökad finansiering till universitet och högskolor som del av en strävan mot att större an- del av forskarnas tjänster ska finansieras via basanslag, snarare än via bidrag från externa finansiärer. Några menade att ökade bas- anslag inte alltid resulterat i att större andel av varje forskares tid täcks via basanslagen, utan snarare i att fler forskare anställts. Flera tog upp ett behov att finansiera forskning som har praktiska till- lämpningar och behov av att stödja samarbete och innovation. Sam- tidigt ansågs andelen finansiering som går till nyfikenhetsdriven forskning alltför låg. När forskare fritt kan välja sina forsknings- projekt i öppen konkurrens leder detta vanligtvis till att de bästa projekten finansieras och genomförs. Många av dessa projekt leder till lösningar på samhällsutmaningar, långt innan politikerna tänker på att fördela forskningsmedel till ett visst område. Därför bör mer medel riktas till fri forskning och mindre bör riktas till (politiskt styrda) specifika områden. Forskningsbaserad innovation får en be- tydande del av dagens budget, men det är osäkert hur effektiv sådan finansiering är, menade några respondenter.

Myndigheter. Myndigheterna diskuterade balansen inom svensk forskningsfinansiering och menade att nuvarande balans mellan bas- anslag och extern finansiering kanske inte är det mest effektiva sättet att stödja forskning av hög kvalitet. De skulle gärna se en ökning av den totala forskningsfinansieringen och ville ha en effektiv fördel- ningen av medel både för grundforskning och tillämpad forskning. Respondenterna menade dessutom att det nuvarande systemet kanske inte är optimalt för att stödja forskningssamarbete och inno- vation. De ville gärna se att man diskuterar hur mycket basresurser som finns tillgängliga per forskare i Sverige, snarare än att bara fokusera på balansen mellan externa bidrag och basfinansiering.

Näringsliv. Den statliga finansieringen av forskning är kvalitets- drivande genom öppen nationell konkurrens och transparens. Det finns relativt lite tillgång till medel för forskning som är direkt rela- terad till industriella behov i Sverige. Mer medel för samverkans- forskning behövs för att hantera behoven inom industrin. Instru-

141

Enkät om erfarenheter ...

SOU 2023:19

ment för utlysningar respektive för policyutveckling bör skiljas åt. Policyutveckling bör inte ske i utlysningsform, utan bör handla om processer och plattformar där relevanta deltagare diskuterar kon- kreta frågeställningar. Plattformar och processer för policyutveck- ling bör även inkludera finansieringsströmmar utanför forsknings- och innovationsfinansieringssystemet.

Kommuner och regioner. Det finns behov av en balanserad finan- siering av forskning och innovation, särskilt inom medicin och hälsa. Vissa forskningsfrågor kan ha svårt att få finansiering. Ökad finansiering av de nya lärosätena är nödvändig för att stödja forsk- ningsbaserad innovation. Det behövs även ytterligare finansiering för att stödja uppskalning och tillämpning av forskning och inno- vation. Det behövs större fokus på genomförande och användning av innovation inom hälso- och sjukvården.

Organisationer. Balansen mellan basanslag och konkurrensutsatta forskningsanslag är ojämn. En ökning av basanslagen till lärosätena skulle förbättra stabiliteten och den långsiktiga hållbarheten i forsk- ningen samt skapa fler möjligheter till samarbete och nyfikenhets- driven forskning. De förespråkade också en mer holistisk strategi för att finansiera utbildning och forskning tillsammans.

Stiftelser och fonder. Allt större tonvikt på stora, tvärvetenskapliga, samarbeten vilket kan tränga undan grund- eller nyfikenhetsdriven forskning. En större andel av de statliga forskningsmedlen skulle kunna avsättas till tillämpad forskning. Det är viktigt att uppmärk- samma privata stiftelsers roll i finansiering av grundforskning.

3.2.10Övriga uppgifter för de statliga finansiärerna

Bland de som svarat på flervalsfrågor i ämnet ansåg majoriteten att de statliga forsknings- och innovationsfinansiärerna bör ha ytterligare uppgifter, vid sidan av finansiering.

142

SOU 2023:19

Enkät om erfarenheter ...

Figur 3.33 Påstående: De bör enbart finansiera forskning och innovation

Antal svarande: 141. Ytterligare 12 svarade ”vet ej”

5.Instämmer helt 4.

1. Håller inte

alls med

3.Stämmer till viss del

2.

Figur 3.34 Påstående: De bör enbart finansiera forskning och innovation

Figuren visar antal svar på en femgradig skala, uppdelat per kategori

30

25

20

15

10

5

0

(1) Håller inte alls med (2) mellan (3) Stämmer till viss del (4) mellan (5) Instämmer helt

Anm.: Med statlig FoI-finansiär avses i figuren Energimyndigheten, Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova.

143

Enkät om erfarenheter ...

SOU 2023:19

Figur 3.35 Påstående: De bör ha nuvarande uppgifter även i framtiden

Antal svarande: 141. Ytterligare 14 svarade ”vet ej”

 

1. Håller inte alls med

5. Instämmer helt

2.

 

3. Stämmer till

viss del

4.

Figur 3.36 Påstående: De bör ha nuvarande uppgifter även i framtiden

Figuren visar antal svar på en femgradig skala, uppdelat per kategori

18

16

14

12

10

8

6

4

2

0

(1) Håller inte alls med

 

(2) mellan

 

(3) Stämmer till viss del

 

 

 

 

(4) mellan

 

(5) Instämmer helt

 

 

 

 

 

 

 

 

Anm.: Med statlig FoI-finansiär avses i figuren Energimyndigheten, Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova.

144

SOU 2023:19

Enkät om erfarenheter ...

Figur 3.37 Påstående: Uppgifterna bör förändras

Antal svarande: 125. Ytterligare 27 svarade ”vet ej”

5. Instämmer

1. Håller inte alls med

helt

 

2.

4.

3.Stämmer till viss del

Figur 3.38 Påstående: Uppgifterna bör förändras

Figuren visar antal svar på en femgradig skala, uppdelat per kategori

18

16

14

12

10

8

6

4

2

0

(1) Håller inte alls med

 

(2) mellan

 

(3) Stämmer till viss del

 

 

 

 

(4) mellan

 

(5) Instämmer helt

 

 

 

 

 

 

 

 

Anm.: Med statlig FoI-finansiär avses i figuren Energimyndigheten, Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova.

145

Enkät om erfarenheter ...

SOU 2023:19

Sammanfattning av fritextsvar

Sammanfattning av fritextsvaren, uppdelat per kategori, återges nedan.

Lärosäten, akademier, forskningsinfrastrukturer och institut. Forsk- nings- och innovationsfinansiärerna bör ges i uppgift att regelbun- det göra framåtblickande analyser av utvecklingen, så att Sverige ska ha möjlighet att positionera sig inom nya områden. De bör också samarbeta med andra samhällsaktörer för att underlätta för inno- vation. För att upprätthålla forskningsfinansiering av god kvalitet kan det behövas såväl analyser och kommunikationsinsatser som utvärderingar. Finansiärerna har viktiga uppgifter vad gäller samord- ning och strategi för internationella forskningssamarbeten och forskningsinfrastrukturer. Samtidigt är det viktigt att de forsknings- finansierande myndigheternas övriga uppgifter, vid sidan av sådant som på olika sätt är relaterat till finansiering, hålls begränsade.

Myndigheter. Sverige behöver bättre samordning och påverkans- arbete för att ta en starkare position inom EU, vilket på sikt kan leda till förändrat ansvar och nya uppgifter. I framtiden skulle finan- siärerna kunna ges uppgifter och resurser som är inriktade på att sammanställa, använda och kommunicera forskningsbaserad kun- skap inom sina områden. Det är viktigt att forskningsfinansiärerna arbetar med att kommunicera forskningsresultat och att de har möjlighet och ansvar att stödja omställning och uppskalning.

Näringsliv. Finansiärerna bör samarbeta och koordinera sin forsk- ningsfinansiering för att skapa långsiktiga resultat och för att få bort stuprören mellan olika sakområden.

Kommuner och regioner. Det finns ett stort intresse från akademin och forskningen att komma ut i den ”kommunala verkligheten”, samtidigt som det ofta finns ett motstånd bland de som arbetar inom kommunal och regional verksamhet. Tveksamheten beror ofta på okunskap om forskningens villkor och utmaningar i att på för- väg veta vad ett samarbete skulle innebära. Därför finns behov av ökad kunskapsspridning och det är också viktigt med analys, kom- munikation och samordning. Finansiärernas analysverksamhet är värdefull, men skulle vinna på mer internationell genomlysning.

146

SOU 2023:19

Enkät om erfarenheter ...

Organisationer. Det krävs expertkunskap för att hantera forsknings- relaterade frågor. Uppgiften att vara expertmyndighet är viktig, samtidigt som det uttrycks en oro över att allt fler uppgifter till- delas forskningsfinansiärerna. Deras roller och ansvarsområden bör omvärderas och samordnas bättre.

Stiftelser och fonder. Det borde finnas en gemensam organisation för att hjälpa forskare att söka EU-medel. Det skulle gå att effek- tivisera forskningsfinansieringsprocesserna och öka möjligheten för forskningen att bidra till samhällets utveckling. Arbetet med kommunikation om forskning skulle kunna utvecklas, men finan- siärerna bör ändå i huvudsak fokusera på forskningsfinansiering.

3.2.11Myndigheter med annan huvuduppgift

Denna fråga i enkäten rörde synpunkter på hur ändamålsenligt forsk- ningsfinansieringen fungerar hos myndigheter som har andra huvud- uppgifter än att finansiera forskning. Den frågade efter synpunkter på andra myndigheter än Energimyndigheten, Formas, Forte, Vetenskaps- rådet och Vinnova och i enkättexten påtalades att flera myndigheter som har andra huvuduppgifter även finansierar forskning och inno- vation. Några exempel är Myndigheten för samhällsskydd och bered- skap, Naturvårdsverket, Sida, Rymdstyrelsen och Trafikverket.8

Svaren på denna fråga gavs endast i fritext, det fanns inte några flervalsfrågor att besvara.

Ungefär nittio av respondenterna valde att lämna fritextsvar om andra myndigheter som inte har finansiering som huvuduppgift. Nedan ges en tematisk översikt av svaren.

Enhetlighet och helhetssyn efterfrågas

Flera av respondenterna betonade värdet av ett enhetligt system och gemensamma processer, oavsett om finansieringen görs via forsknings- finansiärer eller expertmyndigheter. Detta kan uppnås på olika sätt, till exempel genom att alla använder samma (eller åtminstone likartade) system för ansökningar och rapportering, genom att expertmyndig- heter kopierar finansiärernas processer eller via samordning och gemen-

8Notera att det finns fler sådana myndigheter, dessa är enbart exempel.

147

Enkät om erfarenheter ...

SOU 2023:19

sam koordination av all statlig forskningsfinansiering. Det viktiga är enhetligheten, särskilt när det gäller praktiska aspekter och tolkning av regler, menade de.

Svaren tog upp effektivitet ur olika perspektiv. En respondent an- såg att det finns tydliga skalfördelar i forsknings- och innovations- finansiering, både vad gäller kvalitet och effektivitet. Några menade att det behövs mer samverkan mellan finansiärer och expertmyndig- heter för att finansieringen ska bli mer effektiv. Även annan form av samordning tog upp, till exempel mellan tillgång till finansiering och efterfrågan på innovation.

Flera ställde sig tveksamma till om det är effektivt att expertmyndig- heter arbetar med extern forskningsfinansiering, eftersom de inte alltid ansågs ha tillräckligt effektiva processer och administrativa resurser för detta ändamål. Några såg en risk för problem, till exempel avse- ende kvalitetssäkring, hur uppföljning och utvärdering sker samt risk för onödiga överlappningar och dubbelarbete.

Att finansiera forskning och utveckling effektivt och med hög kvalitet i urvalsprocesserna menar vi kräver en viss kritisk massa. Processer som säkerställer effektivitet och uppföljning är resurskrävande, och att detta byggs upp på alltför många ställen på alltför många sätt gynnar inte syste- met som helhet. Citat från ett fritextsvar.

Några respondenter såg risk för otydlighet när finansiering av forsk- ning och innovation sker via expertmyndigheter. En menade att risken för dubbelfinansiering ökar ju fler finansiärer som finns och att det även finns risk att nya områden försummas.

det bidrar till fragmentering om alltför mycket finansiering bedrivs av myndigheter med andra huvuduppgifter, liksom en risk för kompe- tensbrist, samt att det blir utmanande att ha överblick över utlysningarna. Citat från ett fritextsvar.

Medel bör fördelas i konkurrens och med utgångspunkt i kvalitet, excellens och samhällsrelevans

Några respondenter argumenterade för att all forskningsfinansiering bör fördelas i konkurrens och utifrån tydliga kriterier som är kvalitets- drivande. Även värdet av vetenskaplig kompetens hos de som ska be- döma ansökningar lyftes fram. Det finns en risk att kompetens inom forskning och forskningsinfrastruktur saknas i högsta ledningen vid

148

SOU 2023:19

Enkät om erfarenheter ...

myndigheter som inte har forskningsfinansiering som huvuduppgift, menade en respondent.

Flera respondenter skrev om kvalitet, excellens och samhällsrele- vans som grund och utgångspunkt för finansiering av forskning och innovation. Detta är centrala värden som måste beaktas oavsett vilken statlig aktör som står för finansieringen, menade de.

Många respondenter tog upp behovet av transparenta, tillförlitliga och robusta processer. En del i detta är att finansieringen bör vara tillräckligt stor, så att det finns en organisation som kan upprätthålla kunskap och rutiner runt utlysningar, menade de. Att säkerställa sak- lighet och opartiskhet i verksamheten samt i den externa bedömningen av kvalitet och relevans sågs som kritiskt och nödvändigt. Även ut- värderingar, riskanalyser och betryggande rutiner för kontroll och eko- nomisk uppföljning av utbetalda forskningsbidrag behövs menade respondenterna.

Några respondenter föreslog att all forskningsfinansiering bör göras via de forskningsfinansierande myndigheterna. Som argument fram- hölls möjligheten till effektivisering och att detta skulle gynna hög kvalitet i processer och fördelning.

Myndigheter som finansierar forskning men som inte har detta som huvuduppgift borde kunna dra nytta av de administrativa processer och rutiner som forskningsfinansiärerna utvecklar. Kanske skulle samarbete mellan myndigheter kunna utformas så att ”organisationen” administre- rar och annan sak-myndighet finansierar både administrationen och de forskningsaktiviteter som finansieras. Citat från ett fritextsvar.

Myndigheteter behöver bygga kunskap och kompetens genom att själva finansiera forskning

Flera respondenter menade att myndigheteter behöver bygga kunskap och kompetens genom att själva finansiera forskning. När myndig- heten själv gör jobbet kan utlysningarna vara noga preciserade för att få in exakt den kunskap som söks, ansåg en respondent. Möjligheten att bygga kunskap inom sitt eget område sågs som viktig, värdefull och positiv. Att hålla ihop all verksamhet (inklusive forskningsfinansiering) inom ett visst område är positivt, menade några respondenter. Ytter- ligare ett argument var att forskningskunskap bidrar till att bibehålla och utveckla spetskunskaperna hos medarbetarna inom myndigheten.

149

Enkät om erfarenheter ...

SOU 2023:19

Många myndigheter med specifika uppdrag är ofta beroende av tillämpade projekt och resultat som kan nyttjas för den egna verksamheten. Myn- digheter med specifika uppdrag har även behov av analyser och utredningar för att omsätta forskningsresultat i verksamheten. Citat från ett fritextsvar.

Den forskning som finansieras av myndigheter är nära tillämpning och verksamhet inom området

Flera respondenter menade att den forskning som finansieras av expert- myndigheter är särskilt ändamålsenlig och relevant, eftersom myndig- heterna besitter kunskap om behov av såväl forskning som framtida ut- veckling inom sitt verksamhetsområde. Detta gynnar en ändamålsenlig forskningsfinansiering och förbättrar förutsättningarna för nyttig- görande, menade de.

Myndigheter har större förståelse för utmaningarna som rör tillämpning av forskningsresultat och sannolikt finansierar de därför i större utsträck- ning forskning som är av direkt relevans för myndighetsutövning än vad de rent forskningsfinansierande myndigheterna gör. De är därför mycket viktiga. Citat från ett fritextsvar.

Flera ansåg att finansiering av forskning och innovation via expert- myndigheter är särskilt betydelsefullt för tillämpad och praktiknära forskning som ligger nära implementering. Täta band mellan forskning och myndighetsexperter ökar möjligheten att göra direkt nytta i prak- tiken, menade de.

Expertmyndigheter förstår problem och utmaningar inom sitt verk- samhetsområde och sin sektor, enligt flera respondenter. Utifrån om- världsanalys och i samverkan med andra myndigheter som också har kunskap om forskningsområdet ges goda förutsättningar att möta samhällsutmaningar, menade respondenterna. Det är också viktigt att ta hand om resultaten vid projektens slut, påtalade en respondent.

Några respondenter föreslog att offentliga aktörer, såsom myndig- heter och regioner, generellt sett bör ges i uppdrag att avsätta medel för forskning inom sitt ansvarsområde.

Exempel på svar som skiljde ut sig är en upplevelse av större fram- gång i ansökan om finansiering via expertmyndigheterna. Dessutom beskrevs en upplevelse av obalans i möjligheten att få finansiering, då vissa områden har mycket resurser för extern forskning- och inno- vationsfinansiering via expertmyndighet medan andra områden inte har något alls. Enstaka respondenter beskrev även en upplevelse av att

150

SOU 2023:19

Enkät om erfarenheter ...

finansiering via myndigheter är mindre tvärvetenskaplig och mindre industrinära, jämfört med de som får stöd via forsknings- och inno- vationsfinansiärerna.

Sammanfattning av fritextsvar

Sammanfattning av fritextsvaren, uppdelat per kategori, återges nedan.

Lärosäten, akademier, forskningsinfrastrukturer och institut. Det finns en brist på enhetlighet och transparens inom svensk forsk- ningsfinansiering. Det kan finnas en styrka i att ett land har en mångfald av finansiärer, men samtidigt är det viktigt att säkerställa hög vetenskaplig kvalitet. En möjlighet kan vara att myndigheter som inte har forskningsfinansiering som huvuduppdrag använder sig av extern expertis och samarbetar med de statliga finansiärerna för att säkerställa kvaliteten. Det är också viktigt att myndigheter med ansvar för sakområden har möjligheter att finansiera forsk- ning för att bygga kunskap inom sina respektive områden.

Myndigheter. Det finns behov av mer samordning och samarbete mellan olika myndigheter för att förbättra finansieringen av forsk- ning och innovation. På så vis skulle såväl effektivitet som kvalitet kunna bli bättre. En erfarenhet är att myndigheter som inte har forskningsfinansiering som huvuduppdrag i större utsträckning finansierar forskning som är av direkt relevans för den egna myn- dighetsutövningen (jämfört med om det sker via forskningsfinan- siärerna).

Näringsliv. Myndigheterna bör fokusera mer på att öka Sveriges konkurrenskraft. Det är viktigt att minska avståndet mellan sådan innovation som sker inom industrin och den forskning som bedrivs inom universitet och institut. Det är också viktigt att förbättra det fragmenterade forskningsfinansieringslandskapet och att ha en tydlig strategi för att skapa större satsningar på forskning och innovation. Samverkan mellan sektorer och en gemensam tolkning av regelverk behövs också.

Kommuner och regioner. Statliga myndigheter bör ha möjlighet att finansiera forskning och innovation inom olika sakområden. Det behövs dock en samordning och gemensam koordination av all forskningsfinansiering som kommer från staten.

151

Enkät om erfarenheter ...

SOU 2023:19

Organisationer. Det behövs en översyn av olika forskningsfinan- sierande myndigheter med målet att utveckla forskning och inno- vation i ett systemperspektiv. Forskning vid många lärosäten finan- sieras av myndigheter som inte har forskningsfinansiering som huvuduppdrag, men det påpekas att lärosätena inte alltid återkopp- lar tillräckligt till den sektor som bidragit till finansieringen.

Stiftelser och fonder. Myndigheter med forskningsfinansiering som sitt huvuduppdrag bör ge expertmyndigheter stöd i berednings- processerna för forskningsutlysningar.

3.3Lista över respondenter som fått enkäten

Listan visar de som enkäten skickats till. Målgrupp för undersökningen var de inom svensk offentlig sektor, näringsliv och det civila samhället som på olika sätt kommer i kontakt med statlig finansiering av forsk- ning och innovation. Se även avsnittet om urval och datainsamling.

– Göteborgs kommun

– Region Jönköpings län

– Helsingborgs kommun

– Region Kalmar län

– Jönköpings kommun

– Region Kronoberg

– Linköpings kommun

– Region Norrbotten

– Malmö kommun

– Region Skåne

– Norrköpings kommun

– Region Stockholm

– Stockholms kommun

– Region Sörmland

– Umeå kommun

– Region Uppsala

– Uppsala kommun

– Region Värmland

– Västerås kommun

– Region Västerbotten

– Örebro kommun

– Region Västernorrland

– Region Blekinge

– Region Västmanland

– Region Dalarna

– Region Örebro län

– Region Gotland

– Region Östergötland

– Region Gävleborg

– Västra Götalandsregionen

– Region Halland

– Ingenjörsvetenskapsakademin,

– Region Jämtland Härjedalen

IVA

152

SOU 2023:19

Enkät om erfarenheter ...

Kungl. Skogs- och Lantbruks- – Kungl. Konsthögskolan

akademien, KSLA

– Kungl. Musikhögskolan i

– Kungl. Vetenskapsakademin,

Stockholm

KVA

– Kungl. Tekniska högskolan

– Sveriges unga akademi

– Linköpings universitet

– Vitterhetsakademin

– Linnéuniversitetet

– Big Science Sweden

– Luleå tekniska universitet

– ESS, European Spallation

– Lunds universitet

Source

– Malmö universitet

– Max IV

– Marie Cederschiöld högskola

– SciLifeLab

– Mittuniversitetet

IVL, Svenska Miljöinstitutet AB – Mälardalens universitet

– RISE

– Stockholms konstnärliga

– Stockholm Environment

högskola

Institute, SEI

– Stockholms universitet

– Blekinge tekniska högskola

– Sveriges lantbruksuniversitet

– Chalmers Tekniska Högskola

– Södertörns högskola

– Försvarshögskolan

– Umeå universitet

– Gymnastik- och idrotts-

– Uppsala universitet

högskolan

– Örebro universitet

– Göteborgs universitet

– Institutet för framtidsstudier

Handelshögskolan, Stockholm – Forskningsrådet för hälsa,

– Högskolan Dalarna

arbetsliv och välfärd

– Högskolan i Borås

– Forskningsrådet för miljö, areella

– Högskolan i Gävle

näringar och samhällsbyggande

– Högskolan i Halmstad

– Statens energimyndighet

– Högskolan i Jönköping

– Verket för innovationssystem

– Högskolan i Skövde

– Vetenskapsrådet

– Högskolan Kristianstad

– Bolagsverket

– Högskolan Väst

– Brottsförebyggande rådet

– Karlstads universitet

– Centrala studiestödsnämnden

– Karolinska institutet

– Delegationen mot segregation

– Konstfack

E-hälsomyndigheten

153

Enkät om erfarenheter ...

SOU 2023:19

Ekonomistyrningsverket

Elsäkerhetsverket

Energimarknadsinspektionen

Etikprövningsmyndigheten

Finanspolitiska rådet

Folke Bernadotteakademin

Folkhälsomyndigheten

Forum för levande historia

Havs- och vattenmyndigheten

Inspektionen för arbets- löshetsförsäkringen

Inspektionen för social- försäkringen

Inspektionen för strategiska produkter

Inspektionen för vård och omsorg

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering

Institutet för mänskliga rättigheter

Institutet för rymdfysik

Institutet för språk och folkminnen

Integritetsskyddsmyndigheten

Justitiekanslern

Jämställdhetsmyndigheten

Kammarkollegiet

Kemikalieinspektionen

Kommerskollegium

Konjunkturinstitutet

Konkurrensverket

Konstnärsnämnden

Konsumentverket

Kriminalvården

Kronofogdemyndigheten

Kungl. biblioteket

Kärnavfallsfonden

Lantmäteriet

Livsmedelsverket

Luftfartsverket

Läkemedelsverket

Myndigheten för arbetsmiljökunskap

Myndigheten för delaktighet

Myndigheten för digital förvaltning

Myndigheten för kulturanalys

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys

Myndigheten för yrkes- högskolan

Nationalmuseum

Naturhistoriska riksmuseet

Naturvårdsverket

Nordiska Afrikainstitutet

Nämnden för prövning av oredlighet i forskning

Patent- och registreringsverket

154

SOU 2023:19Enkät om erfarenheter ...

– Polarforskningssekretariatet

– Statens medieråd

– Post- och telestyrelsen

– Statens museer för världskultur

– Riksantikvarieämbetet

– Statens musikverk

– Riksarkivet

– Statens servicecenter

– Riksdagsförvaltningen

– Statens skolinspektion

– Riksrevisionen

– Statens skolverk

– Rymdstyrelsen

– Statens veterinärmedicinska

– Rådet för Europeiska

anstalt

socialfonden i Sverige

– Statens väg- och transport-

– Rättsmedicinalverket

forskningsinstitut

– Sametinget

– Statistiska centralbyrån

– Sjöfartsverket

– Statskontoret

– Skatteverket

– Strålsäkerhetsmyndigheten

– Skogsstyrelsen

– Styrelsen för ackreditering och

– Skolforskningsinstitutet

och teknisk kontroll

– Socialstyrelsen

– SIDA, Styrelsen för inter-

– Specialpedagogiska skol-

nationellt utvecklingssamarbete

myndigheten

– Svenska institutet

– Spelinspektionen

– Svenska institutet för

– Statens beredning för medicinsk

europapolitiska studier

och social utvärdering

– Sveriges geologiska

– Statens centrum för arkitektur

undersökning

och design

– Sveriges meteorologiska och

– Statens försvarshistoriska

hydrologiska institut

museer

– Säkerhets- och

– Statens geotekniska institut

integritetsskyddsnämnden

– Statens historiska museer

– Tandvårds- och

– Statens institutionsstyrelse

läkemedelsförmånsverket

– Statens jordbruksverk

– Tillväxtverket

– Statens konstråd

– Totalförsvarets forsknings-

– Statens kulturråd

institut

Statens maritima och transport-– Trafikanalys

historiska museer

– Trafikverket

155

Enkät om erfarenheter ...

SOU 2023:19

– Transportstyrelsen

– Naturvetarna

– Tullverket

– Saco

Universitets- och högskolerådet – Sveriges Universitets- och

– Universitetskanslers-

Högskoleförbund, SUHF

ämbetet

– Sveriges ingenjörer

– Upphandlingsmyndigheten

– Sveriges läkarförbund

– Boverket

– Sveriges universitetslärare

– ABB

och forskare, SULF

– Alfa Laval

– Tjänstemännens central-

– Almega

organisation, TCO

– Astra Zeneca

– Lantbrukarnas riks-

– Business Sweden

Organisation, LRF

– Ericsson

– Swedish Incubators &

– Livsmedelsföretagen

Science Parks, SISP

– LKAB

– Unga forskare

Läkemedelsindustriföreningen – Vetenskap och allmänhet, V&A

– Saab

– Civilsamhällets organisationer

– Sandvik

i samverkan, Civos

– Siemens SE

– Sveriges Kommuner

– Skogsindustrierna

och Regioner

– Svenskt näringsliv

– Sveriges förenade studentkårer

– Sweden Bio

– Centrum för idrottsforskning

– Teknikföretagen

– Forskning vid museer, FOMU

– Volvo group

– Forska!Sverige

– Einride

– Hushållningssällskapet

– Energiforsk

– Institute of Advanced

– Energiföretagen

Materials, IAAM

– Vattenfall

– IQSamhällsbyggnad

– Nordforsk

– SNS studieförbund

– Nordic innovation

– Barncancerfonden

– Akademikerförbundet SSR

– Cancerfonden

– LO, Landsorganisationen

– Familjen Kamprads stiftelse

i Sverige

Hjärt-Lungfonden

156

SOU 2023:19Enkät om erfarenheter ...

– Knut och Alice Wallenbergs

– Stiftelsen för strategisk

Stiftelse, KAW

forskning, SSF

– Kempestiftelserna

– Stiftelsen för internationalisering

KK-stiftelsen

av högre utbildning, STINT

– MISTRA

– Torsten Söderbergs Stiftelse

– Ragnar Söderbergs stiftelse

– Östersjöstiftelsen

– Riksbankens jubileumsfond

– Stiftelsen Lantbruksforskning

– Skogforsk

 

157

4 Internationell utblick

Kapitel 4 ger en bild av hur finansiering av forskning och innovation organiseras i ett antal länder och beskriver aktuella frågeställningar i den internationella forsknings- och innovationspolitiska debatten.

Beskrivningen av USA och Japan har utarbetats av Innovations- och forskningskontoren vid de svenska ambassaderna i Washington D.C. och Tokyo. Kontoren jobbar med innovationsfrämjande och sam- arbeten inom forskning och högre utbildning i respektive land.1

Avsnitt 4.2 utgörs av en studie som utredningen beställt av konsult- firman Technopolis Group. Technopolis Group har kontor i flera euro- peiska länder och firman har genomfört ett stort antal utvärderingar av nationella och europeiska program under de senaste decennierna. I Sverige har de bland annat utvärderat de Strategiska innovations- programmen2 och de Nationella forsknings-programmen3. Avsnittet innehåller en kartläggning av organisationsstrukturer för finansiering av forskning och innovation i elva europeiska länder. Därtill förklarar författarna utvecklingen av principiella modeller för olika organisa- tionsstrukturer i ljuset av forsknings- och innovationspolitikens för- ändring från andra världskrigets slut och fram till i dag.

Avsnitt 4.3 sammanfattar en studie som utarbetats av OECD4 som ett underlag för utredningens arbete. Avsnittet beskriver ett antal cen- trala frågor i den internationella forsknings- och innovationspolitiska diskussionen och ger exempel på reformer som genomförts i ett antal länder. Rapporten publiceras i sin helhet av OECD. Bland annat gör

1Innovations- och forskningskontoren i utlandet är ett samarbete mellan Klimat- och närings- livsdepartementet, Utbildningsdepartementet, Landsbygds- och infrastrukturdepartementet samt Utrikesdepartementet.

2Åström, T., Arnold, E. och Olsson, J. (2019) Metautvärdering av första omgången strategiska innovationsprogram efter sex år. Technopolis Sweden.

3Arnold, E., Melin, G. och Olsson, J. (2022) En formativ metautvärdering av sju svenska nationella forskningsprogram, 20172021. Technopolis Group.

4Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, eng. Organisation for Economic Co-Operation and Development.

159

Internationell utblick

SOU 2023:19

OECD genomlysningar av länders förvaltning och arbetssätt, till ex- empel gjordes en granskning av svensk innovationspolitik år 2016.5

4.1Organisering av finansiering av forskning och innovation i två utomeuropeiska länder

4.1.1USA

Avsnittet om USA har skrivits av Maria Brogren, Jenny Majidyar och Agnes Engelbrektsson Carlson vid på Innovations- och forsk- ningskontoret vid Sveriges ambassad i Washington D.C.

Aktuell amerikansk forskningspolitik

Bidenadministrationen framhåller i ord och handling att invester- ingar i forskning och utveckling (FoU) är nödvändiga för att återta USA:s globala teknikledarskap, klara klimatkrisen och utveckla nya tekniker som kan lägga grunden för framtidens branscher och väl- betalda arbeten – i hela landet.6

Pågående storsatsning på forskning. Under perioden 2021–2022 har den amerikanska kongressen beslutat om flera lagpaket inne- hållande stora satsningar på FoU. Särskilt viktiga är Bipartisan Infrastructure Law (2021), Chips and Science Act (2022) och Inflation Reduction Act (2022). I lagpaketen har mångmiljardbelopp av- satts för FoU med fokus på energi, klimatomställning, nationell säkerhet och trygga försörjningskedjor för kritiska råvaror. I Chips and Science Act satsas 52,7 miljarder dollar på forskning, innova- tion och kompetensutveckling, framför allt i syfte att öka inhemsk produktion av halvledarkomponenter. Andra områden som får be- tydligt ökade anslag är exempelvis energiteknik, bioteknik, kvant- teknologi och artificiell intelligens.

Ökat fokus på partnerskap. I lagpaketen betonas partnerskap (in- hemska och internationella) för att främja forskningen och USA:s konkurrenskraft. Ett nytt direktorat (det första på 30 år), Tech-

5OECD (2016), OECD Reviews of Innovation Policy: Sweden 2016, OECD Reviews of Innovation Policy, OECD Publishing, Paris.

6The White House. Research and Development. 2021.

160

SOU 2023:19

Internationell utblick

nology, Innovation and Partnerships, har bildats inom forsknings- rådet National Science Foundation, med fokus på just partnerskap.

Vetenskap och teknologi har fått högre status i administrationen. President Biden har, för första gången i amerikansk historia, lyft upp Vita husets kontor för forsknings- och teknikpolicy, Office of Science and Technology Policy, till en kabinettposition. Utöver symbolverkan betyder detta att forsknings- och teknikfrågorna får en naturlig plats i samtalen på kabinettnivå.

Kort historisk exposé

Den äldsta av USA:s stora federala forskningsfinansiärer är National Institutes of Health som grundades redan på 1800-talet. USA:s fede- rala satsningar på FoU tog fart under andra världskriget då beslut i kongressen lade grunden för det som sedermera blev National Science Foundation. Rapporten Science – The Endless Frontier som lades fram för president Roosevelt 1945 blev ett viktigt policydokument för kommande FoU-satsningar. Atomic Energy Act från 1946 inrättade stöd till forskning om kärnenergi under Atomic Energy Commission. År 1958 inrättades National Aeronautics and Space Administration (NASA) med ansvar för civil rymdforskning.

Figur 4.1 visar utvecklingen av USA:s federala satsningar på FoU från 1953 till 2020, som andel av BNP. Specifika satsningar, såsom Manhattanprojektet under andra världskriget, Apollo-programmet1960-talet och president Reagans teknikkapplöpning mot Sovjet- unionen under kalla kriget på 1980-talet, har lett till toppar i FoU- finansieringen. De stora federala FoU-satsningar som nyligen har beslutats kommer sannolikt att avteckna sig som ytterligare en topp i statistiken.

161

Internationell utblick

SOU 2023:19

Figur 4.1 Federala satsningar på forskning och utveckling, FoU, i USA

Andel (procent) av BNP under åren1953–2020

2,0

1,5

1,0

0,5

0,0

1953 1958 1963 1968 1973 1978 1983 1988 1993 1998 2003 2008 2013 2018

Källa: The National Science Foundation, National Patterns of R&D Resources: 2019 –20 Data Update. 2022.

Medan andelen av den totala finansieringen som kommer från federala finansiärer har minskat sedan 1960-talet har beloppen som den fede- rala nivån satsar ökat varje år, bortsett från en svacka 2012–2016, se figur 4.2.

Figur 4.2 Federala satsningar på forskning och utveckling, FoU, i USA

160000

140000

120000

100000

80000

60000

40000

20000

0

År 1953

År 1956

År 1959

År 1962

År 1965

År 1968

År 1971

År 1974

År 1977

År 1980

År 1983

År 1986

År 1989

År 1992

År 1995

År 1998

År 2001

År 2004

År 2007

År 2010

År 2013

År 2016

År 2019

Källa: The National Science Foundation, National Patterns of R&D Resources: 2019–20 Data Update. 2022.

162

SOU 2023:19

Internationell utblick

I dagsläget satsar USA och Sverige ungefär lika stor andel av brutto- nationalprodukten (BNP) på FoU, se tabell 4.1.

Tabell 4.1 Jämförelse av vissa nyckeltal mellan Sverige och USA

 

Sverige

USA

Befolkningsmängd 2022 (miljoner)

10,5

331,9

BNI per capita (dollar, 2021)

61

239

69

287

 

 

 

 

 

Andel högutbildade mellan 25–64 år (procent)

30

(2021)

45

(2018)

Utgifter för FoU som andel av BNP (procent, 2020)

3,49

3,45

Antal forskare per 1 000 anställda

15,8 (2020)

9,93 (2019)

Antal publikationer per 1 000 invånare

1,65

1,00

 

 

 

 

 

Citeringsgenomslag (procent)

11

 

13

 

Källa: BNI per capita är hämtat från The World Bank: The World Bank Open Data (2021).

Andel högutbildade är hämtat från Statistikmyndigheten: Andel med en utbildning på tre år eller mer

efter gymnasiet (2021) och STINT: Country Report – United States of America. (2021).

Utgifter för FoU är hämtad från OECD. OECD Science, Technology and R&D Statistics: Main Science and Technology Indicators. Gross domestic spending on R&D (2020).

Antal forskare är hämtat från OECD. OECD Science, Technology and R&D Statistics: Main Science and Technology Indicators. Researchers, professionals engaged in the conception or creation of new know - ledge, products, processes, methods and systems, as well as in the management of the projects concerned (per 1000 employed) (2020).

Antal publikationer är hämtat från Vetenskapsrådet. Forskningsbarometern. 2017.

Citeringsgenomslag anger hur stor andel av ett lands eller en organisations publikationer som är bland de 10 procent mest citerade i Web of Science. Över 10 är över genomsnittet.

Finansiering av forskning och utveckling från olika sektorer

I USA finansieras forskning och utveckling av en rad olika sektorer: federal, delstatlig, privat, akademi och icke-statliga organisationer (så kallade non-governmental organizations). År 2020 stod den privata sektorn för 517 miljarder (73 procent) av de totalt 708 miljarder dollar som investerades i forskning och utveckling i USA, jämfört med 143 miljarder (20 procent) från den federala sektorn.7

De senaste 50 åren har det skett ett tydligt skifte från huvudsak- ligen federal finansiering av den FoU som bedrivs i USA, till huvud- sakligen privat finansiering. I dag är den privata sektorns årliga inve- steringar i FoU 3,6 gånger större än de federala, medan fördelningen var jämn år 1980.

7Brookings Institute. Darrell West. R&D for the public good: ways to strengthen societal innovation in the United States. 2022.

163

Internationell utblick

SOU 2023:19

I jämförelse med Sverige har USA en mindre andel federal finan- siering medan andelen finansiering från det privata näringslivet är i princip densamma.

De viktigaste federala forskningsfinansiärerna i USA

USA:s federala forskningsfinansiering är komplex och fördelad över ett 20-tal federala departement och myndigheter. De största är Departement of Defense (cirka 60 miljarder US dollar per år), Health and human services (cirka 50 miljarder dollar per år) och Departement of Energy (cirka 20 miljarder dollar per år).8

I USA är uppdelningen mellan departement, forskningsfinansie- rande myndighet och forskningsutövare inte lika tydlig som i Sverige. Vissa av de federala forskningsaktörerna bedriver omfattande egen forskning, medan andra företrädesvis beviljar medel till externa orga- nisationer eller specifika forskare. Både finansiering och utförande kan finnas inom samma organisation.

USA har inget departement som håller ihop forskningsfinansier- ingen. I stället är det Vita husets kontor för forskning och teknik- policy, Office of Science and Technology Policy som ger presidenten råd i frågor gällande budget och prioriteringar för federala myndig- heter som finansierar FoU.

Därtill finns National Science and Technology Council (NSTC) och President’s Council of Advisors on Science and Technology (PCAST). NSTC är ett rådgivande organ vars syfte är att koordinera administra- tionens forsknings- och teknikpolicy. NSTC består av representanter från de olika forskningsfinansierade departementen under ledning av vicepresidenten och chefen för Office of Science and Technology Policy. PCAST består av ledande representanter för olika sektorer utanför den federala regeringen och fungerar som rådgivande organ till presi- denten i policyfrågor där kunskap om vetenskap och teknik är central.

Under många av de departement och myndigheter som finansierar forskning och utveckling finns flera avdelningar som finansierar olika typer av forskning genom externa program, alternativt själva bedriver forskning.

I den amerikanska statsbudgeten delas FoU-finansieringen in i fyra kategorier: stöd till grundforskning, stöd till tillämpad forskning,

8The White House. Research and Development. 2021.

164

SOU 2023:19

Internationell utblick

stöd till experimentell utveckling samt stöd till lokaler och utrustning. Den federala andelen av finansieringen är störst för grundforskning (41 procent), medan den privata sektorn dominerar finansieringen av tilllämpad forskning (55 procent) och experimentell utveckling (86 procent).

Department of Defense står för den största delen av den federalt finansierade forskningen. Här återfinns bland annat Defense Ad- vanced Research Projects Agency (DARPA) med uppdrag att göra investera i banbrytande teknologier för nationell säkerhet.9 DARPA:s forskningsportfortfölj är uppdelad på sex kontor med olika ansvarsområden. Här finns även Defense Innovation Unit som främjar utveckling av kommersiell teknologi för militären och stärkt innovationsbas för nationell säkerhet.10

Department of Health and Human Services har i uppdrag att för- bättra hälsa och välbefinnande för den amerikanska befolkningen. De är ansvariga för hälsofrågor, omsorg och vård och har dels egna forskningsprogram relaterade till hälsa, medicin och sjukvård, dels flera myndigheter under sig som har både egen forskning och ex- terna program, inklusive Centers for Disease Control and Prevention, National Institutes of Health och Food and Drug Administration.

Department of Energy (DOE) etablerades 1977 och finansierar forskning, utveckling och innovation relaterat till energiteknik.11 DOE har flera programkontor, såsom Office of Energy Efficiency & Renewable Energy och Office of Science som är USA:s största finansiär av grundforskning inom datavetenskap, energi, biologi och miljö och vissa områden inom fysik.12 Även tvärvetenskapliga program finansieras13, liksom utveckling av energiteknik som har stor potential, men som fortfarande är i ett för tidigt stadium för att få investeringar från den privata sektorn, så kallade ”high risk– high reward”-projekt. Därtill ansvarar DOE för sjutton nationella forskningslaboratorier, vilka sammanlagt har 77 000 anställda (in-

9DARPA. About DARPA. 2022.

10Defense Innovation Unit. About DIU. 2022.

11The Department of Energy. Science & Innovation. 2022.

12Advanced Scientific Computing Research, Basic Energy Sciences, Biological and Environ- mental Research, Fusion Energy Sciences, High Energy Physics och Nuclear Physics.

13Inom Advanced and Sustainable Energy, Artificial Intelligence and Machine Learning, Genomics, High Performance Computing, Large-Scale Scientific Instrumentation samt Quantum Information Science.

165

Internationell utblick

SOU 2023:19

klusive stödpersonal) som bedriver energirelaterad forskning och utveckling.14

National Aeronautics and Space Administration (NASA) bedriver forskning, tester och utveckling för att främja olika typer av flyg- och rymdteknik.15 Under NASA finns fem direktorat med olika inriktning. Aeronautics Research Mission Directorate fokuserar på att ställa om flygindustrin för att göra den mer hållbar och till- gänglig.16

National Science Foundation (NSF) är en oberoende myndighet17 som finansierar forskning och utbildning inom de flesta områden inom vetenskap och teknik (science and engineering), förutom medicinska vetenskaper. Med en årlig budget på över 8 miljarder dollar (2022) står NSF för 20–25 procent av all federal finansier- ing för grundforskning vid amerikanska universitet och högskolor. Inom många områden, som matematik, datavetenskap och sam- hällsvetenskap, är NSF den största finansiären. NSF ansvarar för USA:s medlemskap i flera internationella infrastrukturer. NSF styrs av en direktör samt det av presidenten utsedda National Science Board.

Department of Agriculture har uppdraget att genom innovation och information öka de ekonomiska möjligheterna för den amerikanska landsbygden att utvecklas. Under departementet finns 15 myndig- heter som bedriver egen forskning. Forskningen koordineras av Office of the Chief Scientist. Fokusområden är bland annat försörj- ningstrygghet för livsmedel, hållbar användning av naturresurser, nutrition och barnfetma, livsmedelssäkerhet och landsbygds- utveckling.

Department of Commerce har uppdraget att främja jobbskapande, ekonomiskt tillväxt, hållbar utveckling och förbättrad levnads- standard för alla i USA – i partnerskap med företag, universitet och andra samhällsaktörer. Under departementet finns 12 myndig- heter, till exempel Economic Development Administration som har flera olika program som finansierar forskning, exempelvis om innovation.

14The Department of Energy. National Laboratories. 2022.

15NASA. About NASA. 2022.

16NASA. About Aeronautics Research Mission Directorate (ARMD). 2022.

17Myndigheten är alltså inte organiserad under ett departement, såsom exempelvis NIH.

166

SOU 2023:19

Internationell utblick

Utöver ovan nämnda federala aktörer bör även Small Business Administration som administrerar de båda programmen Small Business Innovation Research och Small Business Technology Transfer nämnas. Uppdragen för programmen är att hjälpa amerikaner att starta, växa och utveckla konkurrenskraftiga företag. Ett av pro- grammen tillhandahåller stöd till små företag för forskning och teknikutveckling som kan leda till kommersialisering och det andra har ett särskilt fokus på samarbeten mellan små företag och forsk- ningsinstitutioner.

Forskningsområden och utförare

Det finns en god överensstämmelse mellan forskningens fokus och inriktningen hos de federala departement och myndigheter som står för den största andelen av den federala FoU-finansieringen.

En rad initiativ har lett fram till att fördelningen av forsknings- medlen ser ut som den gör i dag. På 1990-talet beslutade den ameri- kanska kongressen att satsa på medicinsk forskning genom stora anslag till National Institutes of Health.

2000-talet kanaliserades omfattande forskningssatsningar genom Department of Defense, med målet att få fram teknik som gynnade USA:s insatser i krigen i Irak och Afghanistan. Även i dag är försvars- relaterad forskning helt dominerande i termer av anslag.

Anslagen till fysik, kemi, matematik och liknande som finansieras genom NSF har inte ökat i samma omfattning. I dag har både Depart- ment of Defense och National Institutes of Health mer än fem gånger så stora anslag som National Science Foundation. Department of Energy har nästan tre gånger så stora FoU-anslag som National Science Foundation.

Det är dock värt att notera att även Department of Health and Human Services, Department of Energy och NASA har ganska stora andelar grundforskning i sina portföljer. Att National Science Foun- dation bara är den femte största forskningsfinansiären betyder således inte att grundforskning har en marginell del av anslagen. Tvärtom går mer än en fjärdedel av den federala FoU-finansieringen till grund- forskning.

167

Internationell utblick

SOU 2023:19

Figur 4.3 USA:s federala FoU-finansiering år 2022 (miljoner dollar)

Forskningsinfrastruktur 4 611

Grundforskning 47 387

Experimentell

utveckling 68 146

Tillämpad forskning 51 126

Federally Funded Research and Development Centers är universitets- eller näringslivsdrivna FoU-aktörer som har långvariga band till den federala myndighet som finansierar dem. Det finns i dagsläget fyrtio- två sådana aktörer. Frederick National Laboratory for Cancer Research är ett exempel under NIH, som drivs av företaget Leidos Biomedical Research. Andra exempel är de av DOE finansierade nationella forsk- ningslaboratorierna, som drivs av universitet eller näringslivskonsor- tier men är så starkt förknippade med DOE att de kallas för DOE:s laboratorier.

I USA finns inga statliga (federala) universitet som i Sverige. I stället styrs universiteten oftast av delstaten (som exempelvis University of California med sina tio campus), eller av privata stiftelser eller lik- nande (som exempelvis Stanford och MIT). Även de delstatliga univer- siteten är beroende av höga studieavgifter och donationer för sin finan- siering, då den delstatliga finansieringen oftast bara uppgår till en bråkdel av kostnaden för en studieplats.

Trender i den federala forskningsfinansieringen

Bidenadministrationen lyfter ofta fram behovet av investeringar i forskning och teknikutveckling för att stärka såväl USA:s nationella säkerhet som konkurrenskraft, särskilt i relation till det tekniksatsande Kina. USA måste satsa för att vinna 2000-talets teknikrace, ”win the race for the 21st century”. Vissa trender kan noteras:

168

SOU 2023:19

Internationell utblick

Hela USA:s befolkning ska engageras i teknik- och forsknings- kapplöpningen. ”Equity”, vilket inkluderar ras, etnicitet, gender, sexuell orientering, funktionsvariationer och inkomstskillnader, och vilket kan översätta till ”jämlikhet i bred bemärkelse”, beto- nas ofta av administrationen. Satsningarna på FoU ska inkludera alla amerikaner oavsett bakgrund och var i landet de bor. Särskilt fokus sätts på minoritetsgrupper.18 NSF har börjat styra FoU- medel till underrepresenterade geografiska områden.

FoU-förmågan kopplas till kvaliteten på grundskolan. Det finns en insikt i administrationen om att USA behöver en grundskola med hög kvalitet, med särskilt fokus på STEM-utbildning, för att skapa förutsättningar för inhemsk forskningsexcellens. Riktade pilotprogram inom prioriterade områden testas runt om i landet. Ett sådant fokusområde är kvantteknologi, där uttrycket ”quantum literacy” har myntats.

Nationell säkerhet alltmer i fokus. När den globala konkurrensen om kompetensen hårdnar vill USA inte vara beroende av att rekry- tera stora delar av sin STEM-kompetens från andra länder. Inte minst av säkerhetspolitiska skäl anses en god inhemsk kompetens- försörjning behövas, för att inte riskera att bli ännu mer beroende av Kina och sårbar för kunskapsläckage. Ett område där utlands- beroendet är tydligt är inom doktorandutbildningen. År 2020 fanns det nära 400 000 aktiva doktorander i USA.

Regional utveckling prioriteras och stöd ges till innovationshubbar. I Chips and Science Act avsätts 10 miljarder dollar för investeringar i regionala innovations- och teknikhubbar, som ska sammanföra del- statliga och lokala politiker och tjänstemän, institutioner för högre utbildning och fackföreningar i lokala partnerskap kring utveckling av innovationer och tillverkning. I Bipartisan Infrastructure Law avsätts exempelvis 8 miljarder dollar för att etablera 6–10 regio- nala innovationshubbar för vätgas.19

18The National Science Foundation. Trends for Graduate Student Enrollment and Postdoctoral Appointments in Science, Engineering, and Health Fields at U.S. Academic Institutions between 2017 and 2019. 2021.

19The Department of Energy. Regional Clean Hydrogen Hubs. 2022.

169

Internationell utblick

SOU 2023:19

Biden-administrationen fortsätter att expandera den så kallade ARPA-modellen20 där projekt kan stödjas som har hög risk, är dyra, tar lång tid, har ett fokus som faller inom flera akademiska fält och kräver komplex samordning.

Takten i forskningens omsättning till innovationer och kommer- sialisering ska öka. Att det nya direktoratet för teknik, innovatio- ner och partnerskap har inrättats inom NSF är ett tecken på att Bidenadministrationen inte bara vill satsa mer på forskning utan även stötta forskningens omsättning till innovationer och i för- längningen fler inhemska jobb och ökad konkurrenskraft.

Kritisk teknologi behöver skyddas. Ytterligare ett nytt initiativ för att främja innovationer är Defense Innovation Unit som har inrättats inom Department of Defense som ett komplement till DARPA men för högre TRL-nivåer.21 DOD arbetar samtidigt, i nära sam- arbete med DOC, med skydda kritisk teknologi från att spridas till exempelvis Kina.

När det gäller FoU-politikens inriktning är det viktigt att notera att det demokratiska partiet haft en majoritet (om än knapp) i kongressen under de senaste två åren och även hållit president- ämbetet. Efter mellanårsvalet den 8 november 2022, vilket resul- terade i en republikansk majoritet i representanthuset, kommer det att bli avsevärt svårare för Bidenadministrationen att få igenom lagpaket som innebär ytterligare federala utgifter.

4.1.2Japan

Avsnittet om Japan har skrivits av Yumi Murakami vid Regeringens innovations- och forskningskontor vid den svenska ambassaden i Tokyo.

Aktörer inom systemet för forskning och innovation

Rådet för vetenskap, teknik och innovation (CSTI), är en del av premiärministerns kabinettskansli. Rådet ansvarar för Japans veten- skaps- och innovationsstrategi, som fastställer agendan för de olika

20Advanced Research Projects Agency.

21Defense Innovation Unit. About DIU. 2022.

170

SOU 2023:19

Internationell utblick

ministerierna. Rådet har också viss egen finansiering av strategiska program på medellång och lång sikt. Det finns fyra stora finansiärer som fördelar medel för forskning och innovation i Japan.

Figur 4.4 Schematisk bild över den japanska organisationen

Premiär- ministern

Kabinettskansli

RådetKabinettskansliför vetenskap, teknik och innovation

Regelverk

och policy

 

 

 

 

Ministeriet för

Ministeriet för

Ministeriet för

 

 

ekonomi, handel

hälsa, arbete och

Andra ministerier

Budget

utbildning…

och industri

välfärd

 

 

 

 

 

JSPS

JST

NEDO

AMED

Finansiering

Universitet och forskningsinstitutioner

Förkortningar i figuren: JSPS:Japan Society for the Promotion of Science, JST: Japan Science and

Technology Agency, NEDO: New Energy and Industrial Technology Development Organization , och

AMED: Japan Agency for Medical Research and Development.

De fyra finansiärerna får sin budget från flera av ministerierna. Ministeriet för utbildning, kultur,

sport, vetenskap och teknik finansierar samtliga finansiärer utom New Energy and Industrial Technology Development Organization (NEDO). Ministeriet för ekonomi, handel och industri finansierar huvudsak - ligen NEDO och Japan Agency for Medical Research and Development (AMED). Ministeriet för hälsa, arbete och välfärd finansierar AMED. Samtliga finansiärer fördelar även medel från andra ministerier.

År 2021 fördelades ungefär 1 400 miljarder yen till konkurrensutsatt forskning.22 Störst belopp fördelades via ministeriet för utbildning, kultur, idrott, vetenskap och teknik (633 miljarder yen), följt av mini- steriet för ekonomi, handel och industri (497 miljarder JPY), ministe- riet för hälsa, arbete och välfärd (62 miljarder yen) och ministeriet för inrikes frågor och kommunikation (40 miljarder yen). En stor andel av den konkurrensutsatta finansieringen av forskning fördela- des via de fyra stora finansiärerna och även som strategiska program från kabinettskansliet.

22Som jämförelse kan nämnas att den japanska ekonomin är ungefär tio gånger större än den svenska. Det totala beloppet för konkurrensutsatt finansiering i Japan motsvarar cirka 111 mil- jarder kronor (100 japanska yen ~ 7,5 svenska kronor).

171

Internationell utblickSOU 2023:19

Tabell 4.2

Sammanfattning av de fyra största japanska finansiärerna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

JSPS

 

JST

 

AMED

 

NEDO

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ordförande

 

MEXT

 

MEXT

 

Kabinettskansliet

 

METI

 

Budget

MEXT

 

MEXT

 

MEXT, METI

 

METI

 

 

 

 

 

 

samt MHLW

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Syfte

 

Främja akademisk

 

Bidra till innovation

 

Främja medicinsk

 

Lösa problem

 

 

 

forskning och kom-

 

och utveckling av

 

forskning och

 

relaterade till miljö

 

 

 

petensutveckling

 

forsknings-

 

etablera miljöer

 

och energi, samt ut-

 

 

 

inom vetenskap,

 

infrastruktur

 

samt infrastruktur

 

veckla industriella

 

 

 

teknik och innova-

 

 

 

 

 

tekniker

 

 

 

tion

 

 

 

 

 

 

 

Inriktning

Nyfikenhetsbaserad

 

Från grundforskning

 

Från grundforskning

 

Tillämpningsnära

 

 

forskning baserad

 

till industrisam-

 

till praktisk tillämp-

 

forskning och ut-

 

 

på forskarnas idéer

 

arbete, baserat på

 

ning inom medicin-

 

veckling, prototyper,

 

 

och initiativ

 

teman i linje med

 

sektorn

 

test och demo base-

 

 

 

 

regeringens politik

 

 

 

rat på teman i linje

 

 

 

 

 

 

 

 

med regeringens

 

 

 

 

 

 

 

 

politik

 

 

 

 

 

 

 

 

Forskning

 

Alla vetenskaps-

 

Vetenskapliga teman

 

Medicin

 

Energi, miljö, maskin-

 

 

 

områden

 

baserade på reger-

 

 

 

system, material,

 

 

 

 

 

ingens policyer

 

 

 

informations- och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

kommunikations-

 

teknik, nanoveten- skap, bioteknik

Anm.: Förkortningarna JSPS, JST, AMED och NEDO förklaras i texten efter tabellen.

MEXT: Ministeriet för utbildning, kultur, sport, vetenskap och teknik.

METI: Ministeriet för ekonomi, handel och industri.

MHLW: Ministeriet för hälsa, arbete och välfärd.

JSPS (Japan Society for the Promotion of Science) har ansvar för att främja akademisk forskning och skapa intellektuella tillgångar. JSPS stöder forskningsverksamhet genom programmet Grants- in-Aid for Scientific Research, vilket är Japans största program för bottom-up-finansiering av idéer och initiativ från forskare. JSPS driver också stipendieprogram för unga forskare och internatio- nella utbyten med anknytning till akademisk forskning. Finansier- ing ges till forskning inom alla vetenskapsområden, från humaniora och samhällsvetenskap till naturvetenskap. Beslut om finansiering bygger på sakkunniggranskning av ansökningarna.

JST (Japan Science and Technology Agency) har ansvar för att sti- mulera innovation. JST arbetar med top-down finansiering och förvaltar forskningsprojekt som initieras baserat på regeringens strategi och mål. Finansiären stöder nätverk av forskare där de med-

172

SOU 2023:19

Internationell utblick

verkande har tidsbegränsade anställningar. JST följer projekten från initial omvärldsanalys, bevakning under projekttiden och upp- följning när projektet har avslutats. Finansieringen ska ge möjlig- het att skapa forskargrupper som snabbt kan omsätta viktig tek- nik i kommersialisering. Även forskare anställda vid företag kan ingå i projekten.

AMED (Japan Agency for Medical Research and Development) finansierar forskning inom medicin och biovetenskap.

NEDO (New Energy and Industrial Technology Development Organization) stöder tillämpningsnära forskning och utveckling, prototypframställning och demonstration för att industrialisera tekniker. Syftet är att bibehålla japansk global konkurrenskraft genom att stödja japansk industri.

Sammanfattningsvis kan sägas att det mesta av den konkurrensutsatta forsknings- och innovationsfinansiering i Japan går till långsiktiga forsknings- och innovationsprojekt. Kommersialisering av forsknings- baserade idéer stöds genom samarbete mellan JST och NEDO. Finan- siering i kommersialiserings- och industrialiseringsfasen går huvud- sakligen till företag.

Strategiska program på medellång och lång sikt

Rådet för vetenskap, teknik och innovation är placerat inom det japan- ska kabinettskansliet. Det är en rådgivande organisation till regeringen, men rådet driver ibland särskilda program för att påskynda innova- tion inom områden som traditionella finansiärer har svårt att stödja.

För närvarande ges stöd till forskning och teknikutveckling med målet att säkerställa ett hållbart och robust samhälle inom områdena artificiell intelligens, teknik relaterad till ekonomisk säkerhet, bio- energi, informations- och kommunikationsteknik (inklusive kvant- teknik, 6G och halvledarteknik), material, kärnfusion, rymdteknik, marin vetenskap och maritim teknik, energi och miljö, hälsa- och sjukvård samt jordbruk, skogsbruk och fiske.

Ministerieövergripande program för främjande av strategisk inno- vation (SIP) stöder projekt som överskrider de traditionella ramarna för statliga ministerier och discipliner och som ger konkurrens-

173

Internationell utblick

SOU 2023:19

fördelar för japansk industri och ekonomi. Programmet stödjer allt från grundforskning till praktisk tillämpning och kommersia- lisering och tar initiativ till regel-, policy- och systemutveckling genom samarbeten mellan industrin, den akademiska världen och regeringen.

Program för strategisk expansion av offentlig-privata investeringar i forskning och utveckling (PRISM) har möjlighet att ge ytterligare finansiering till projekt som redan har finansiering via de japanska ministerierna för att skapa en plattform för att förvalta eller ut- veckla ekosystem för nystartade företag. Tanken är att detta ska leda till privata investeringar i universitet och nystartade företag, för att lösa sociala problem och ge ökad japansk konkurrenskraft på internationella marknader.

Moonshot-programmet för forskning och utveckling ska främja ut- manande forskning och utveckling med sikte på 2050. Målet är att skapa nyskapande och omvälvande innovationer (så kallad disrup- tiv innovation), snarare än att förbättra etablerad teknik. Stöd ges till innovativ forskning samtidigt som man även accepterar miss- lyckanden. De projekt som valts ut finns inom områdena cybernetik, förebyggande medicin, autonom robotik, livsmedelsproduktions- system, hållbara resurskretslopp, kvantteknik, hälsosamt åldrande, väderkontroll och mental hälsa.

Reformering av systemet

Dagens japanska system med konkurrensutsatt finansiering skapa- des med utgångspunkt i en grundläggande plan för vetenskap och teknik. Sådana planer har utarbetats vart femte år sedan 1995.

Den första planen (1996-) inriktades på förstärkning av budgeten för vetenskap och teknik och på ökning av antalet postdoktorer.

Den andra och tredje planen (2001-) gav ytterligare förstärkning av budgeten för vetenskap och teknik (1 procent av BNP). Reger- ingen pekade även ut ett antal fokusområden.

Den fjärde planen (2011-) var inriktad på återhämtning efter jord- bävningen 2011 med tonvikt på problemlösning.

174

SOU 2023:19

Internationell utblick

Den femte planen (2016-) innehöll bland annat en rekommenda- tion om samhälle 5.0 och en grön fond.

Den sjätte planen (2021-) är inriktad på att genomföra samhälle 5.0, som är en benämning på en social omvandling genom samman- slagning av naturvetenskap och samhällsvetenskap. Den innehåller också investeringar i kunskap och kompetensuppbyggnad samt mål för de investeringar som kommer från regering och industri.

I den senaste grundläggande planen anges att reformen av det kon- kurrensutsatta systemet för forskningsfinansiering ska drivas på. Flera åtgärder har gjorts:

Ökad flexibilitet avseende på hur direkta kostnader får användas för arbetskraft och verksamhet som inte är direkt relaterad till forsk- ning, för att underlätta för forskningsmiljöerna. Bakgrunden är en undersökning som visade att forskarna lägger mycket tid på administrativt arbete som inte kan kopplas till själva forskningen. Till följd av ett beslut i den femte grundläggande planen är de in- direkta kostnader nu fastställda till 30 procent av kostnaderna för forskning och utveckling.

Digitalisering och samordning av formatet för ansökning och rapportering. Försök görs med ett enhetligt format, som är gemen- samt för alla ministerier och finansiärer. Tidigare var formaten olika, vilket var förvirrande för forskarna och besvärligt för de som arbetar med budgetförvaltning.

Unga forskare får använda forskningsmedel för att förbättra sin forsknings- och ledningskompetens samt skapa karriärvägar inom olika områden, såväl nationellt som internationellt. Beviljad finan- siering kan användas för arbetskostnader för att kompensera en ung forskares insatser i projektet om forskaren är borta en tid för någon av dessa aktiviteter.

Granskning av beviljad finansiering med hjälp av ett speciellt verktyg som bland annat visualiserar budgeten för vetenskap och teknik, forskningsförmågan hos de som erhållit finansiering, mottagarnas totala belopp för forskning och utveckling samt näringslivets be- hov av kompetens.

175

Internationell utblick

SOU 2023:19

Forskare inom samhällsvetenskap får särskilt stöd för samarbete med naturvetenskapliga forskare, aktörer inom offentlig sektor och andra intressenter för att påskynda lösning av samhällsutmaningar.

Återstående frågor – allmän kommentar

Möjligheten att få tillgång till extern finansiering genom konkurrens- utsatt finansiering och samarbete mellan näringsliv och akademi blev en viktig del av det japanska systemet i början på 2000-talet, eftersom finansieringen till universiteten då ändrades. I samband med att univer- siteten omvandlades till universitetskoncerner år 2004 har de grund- läggande driftsbidragen minskats med i genomsnitt en procent årligen.

Den ökade andelen projektbaserade, konkurrensutsatta, tidsbegrän- sade medel har varit en utmaning för forskare som bedriver grund- forskning. Deras forskningsprojekt löper under lång tid, men finan- sieringsmodellen gör det nu bara möjligt att anställa forskare för en begränsad tidsperiod.

4.2Kartläggning av ett urval av europeiska nationella forsknings- och innovationssystem

Texterna i avsnitt 4.2 utgör en studie som tagits fram av Erik Arnold, Nils Karlsson och Carl Ädelroth vid Technopolis Group på uppdrag av Forskningsfinansieringsutredningen.

Studien innehåller kartläggningar av hur fördelning av konkurrens- utsatta medel för forskning och innovation organiseras i Sverige och tio andra länder23 med särskilt fokus på:

styrning- och organisationsstrukturen för forskning- och innova- tionsfinansiering (FoI-finansiering),

hur forskningsinfrastruktur finansieras, och

betydande reformer, vilka har lett till organisatoriska eller struk- turella förändringar, för att möta nya behov.

23Österrike, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Norge, Spanien, Schweiz och Storbritannien. Länderna valdes ut i samråd med utredningen utifrån vår tidigare över- tygelse att de skulle ge en rad alternativa tillvägagångssätt att överväga, deras likhet med Sverige vad gäller kultur och styrning (därmed uteslöt vi exempelvis USA, Kina, Singapore och Japan, som alla, avseende andra aspekter, är intressanta), och i vilken utsträckning vi förväntade oss att kunna inhämta relevant dokumentation.

176

SOU 2023:19

Internationell utblick

Avsnittets andra del ger en översikt av policyutveckling och struktur- reformer, och en beskrivning av strukturer för nationella finansierings- och styrsystem baserat på kartläggningarna av de olika ländernas orga- nisationer. Här finns också en beskrivning av hur de olika modellerna utvecklats historiskt och resonemang om krav på framtidens organi- sationsstrukturer

4.2.1Kartläggning av ett urval av europeiska nationella forsknings- och innovationssystem

Avsnittet innehåller en kartläggning av finansieringssystemen i ett antal utvalda europeiska länder. Bland de länder som är av intresse finns Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Schweiz, Österrike, Neder- länderna, Norge, Finland, Danmark och Spanien. Även en översikt över Sveriges forskningsfinansieringssystem enligt den modell som används i kartläggningen inkluderas.

Texten belyser de viktigaste offentliga finansieringsorganen i re- spektive land och vad som kännetecknar dessa. Vidare diskuteras hur forskningsinfrastruktur hanteras i respektive land samt större reformer eller institutionella omvälvningar som genomförts under de senaste fem åren och politiska initiativ eller större program som är av betydelse för utveckling av forsknings- och innovations-politiken.

Texten avslutas med en syntes och sammanfattande diskussion om viktiga drivkrafter bakom valet av olika organisationsstruktur i de granskade länderna samt en diskussion om några viktiga trender inom forsknings- och innovationspolitiken.

Österrike

Nationell kontext

Österrikes FoI-system har utvecklats i rask takt. Mellan 1998–2016 hade endast Sydkorea en större ökning av FoU-utgifter än Österrike. Även Österrikes statliga finansiering av företagens FoU som andel av BNP är signifikant högre än OECD-genomsnittet. Vidare karaktäri- seras Österrike av en decentraliserad struktur, där delstaterna (län- derna) spelar en central roll, exempelvis har varje land sin egen FoI- strategi. På den federala nivån är det främst tre ministerier som

177

Internationell utblick

SOU 2023:19

ansvarar för FoI, där Ministeriet för utbildning, vetenskap och forsk- ning (BMBWF) har huvudansvaret.

Österrike har även ett starkt fokus på samordning mellan mini- sterier och länder och en liten stiftelsesektor, vilken står för den lägsta andelen av gross domestic expenditure on R&D (GERD) bland de elva länderna.

Vidare finns ett antal rådgivande organ, där det främsta är Rådet för forskning och teknologiutveckling (RFTE), medan Österrikes forskningsråd och ERA-rådsforum är två andra. RFTE:s mandat sträcker sig över hela FoI-systemet. Forskningsrådet är relaterat till BMBWF och bistår i frågor kopplade till bland annat universitets- systemet.

Figur 4.5 Österrikes nationella forsknings- och innovationssystem

Anm.: BMK: Federala ministeriet för klimatåtgärder, miljö, energi, mobilitet, innovation och teknologi .

BMAW: Federala arbetsmarknads- och näringsministeriet.

Forskningsfinansiärer

De tre främsta offentliga FoI-finansiärerna i Österrike är AWS, FFG och FWF. FWF är ett forskningsråd vars stöd riktar sig till lärosäten. Mer specifikt finansierar FWF grundforskning. Den absoluta mer- parten av finansieringen, cirka 83 procent, gick till universitet, medan runt 8 procent gick till Österrikes vetenskapliga akademi. Vidare gick finansieringen främst till doktorander, följt av postdoktorer. FWF ger främst projektspecifika stöd (52,5 procent) utifrån ett bottom-up- perspektiv. Internationella program (14,5 procent) samt program

178

SOU 2023:19

Internationell utblick

riktade specifikt till unga forskare (4,7 procent) representerar även delar av dess finansieringsportfölj.

FFG finansierar industriforskning och riktar sig, till skillnad från AWS och FWF, till lärosäten, näringslivet och institut. Den största delen av stödet, 59 procent, gick till näringslivet, medan universitet och forskningsinstitut fick 14 respektive 23 procent av stödet. FFG ger främst direktstöd till individuella FoU-projekt genom både lån och bidrag. Utöver FoI-finansiering agerar FFG även rådgivare till den fede- rala regeringen om EU-program då de innehar 28 av landets 31 natio- nella kontaktpunkter för Horisont Europa.

AWS är Österrikes federala utvecklingsbank, och dess innovations- stöd riktar sig endast till företag. Bland de mottagande företagen för- delas stödet relativt jämt, där stora företag fick störst andel av stödet år 2021 (25,4 procent), följt av små företag (19,7 procent) och mikro- företag (19,5 procent). Stödet ges främst som bidrag (42,5 procent), men även som krediter (26,1 procent) och garantier (25,6 procent) beviljas. Utöver innovationsstöd agerar AWS rådgivare till den fede- rala regeringen i forskningspolitiska frågor.

Forskningsinfrastruktur

Huvudansvaret för forskningsinfrastruktur i Österrike ligger på ministerienivå, framför allt hos BMBWF, som också ansvarar för den österrikiska databasen för forskningsinfrastruktur. BMBWF är även involverat i ansvaret, beslutsfattandet och finansieringen av infra- struktur kopplat till landets roadmap för forskningsinfrastruktur. Även e-infrastruktur hanteras i huvudsak av BMBWF.

Även om BMBWF har huvudansvaret är andra federala departe- ment, såsom BMF, BMK och Förbundskansliet också involverade. De tog exempelvis tillsammans fram den österrikiska FoI-strategin 2030, där forskningsinfrastruktur var en del. I termer av finansiering är även FFG och länderna involverade.

179

Internationell utblickSOU 2023:19

Tabell 4.3

Österrike – översättningar och förkortningar

 

 

 

 

 

 

Tyska

 

Engelska

Svenska

Förkortning

 

 

 

 

Bundesministerium für

Ministry for Labour &

Arbetsmarknads- och

BMAW

Arbeit und Wirtschaft

Economy

näringsministeriet

 

Bundesministerium für

Ministry for Climate

Ministeriet för klimat-

BMK

Klimaschutz, Umwelt,

Action, Environment,

åtgärder, miljö, energi,

 

Energie Mobilität,

Energy, Mobility,

mobilitet, innovation och

 

Innovation und

 

Innovation and

teknologi

 

Technologie

 

Technology

 

 

 

 

 

 

Bundesministerium für

Ministry of Education,

Ministeriet för

BMBWF

Bildung, Wissenschaft

Science and Research

utbildning, vetenskap

 

und Forschung

 

 

och forskning

 

Rat für Forschung und

Austrian Council for

Österrikes råd för

RFTE

Technologieentwicklung

Research and Tech-

forskning och teknologi-

 

 

 

nology Development

utveckling

 

ERA Council Forum

ERA Council Forum

Österrikes

 

Austria

 

Austria

ERA-rådsforum

 

Österreichischer

 

Austrian Science Council

Österrikes forskningsråd

 

Wissenschaftsrat

 

 

 

 

 

 

 

Fonds zur Förderung

Austrian Science Fund

Österrikes

FWF

der wissenschaftlichen

 

forskningsfond

 

Forschung

 

 

 

 

Austria

 

Austria Business Service

Österrikes utvecklings-

AWS

Wirtschaftsservice

 

och finansieringsbank

 

Gesellschaft

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Österreichische

 

Austria Research

Österrikes organisation

FFG

Forschungsförderungs-

Promotion Agency

för forskningsfrämjande

 

gesellschaft

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Schweiz

Nationell kontext

Schweiz forsknings- och innovationssystem är, liksom deras politiska system, unikt utifrån flera aspekter. Det karaktäriseras av ett starkt bottom-up-perspektiv där företag och forskare tar initiativet till FoI- relaterade aktiviteter och tar risken för dessa.

I linje med Schweiz politiska traditioner är man motvillig att diktera beslut från federal nivå, vilket resulterar i en hög grad av decentrali- sering. Subsidiaritet samt ett liberalt ekonomiskt system där den privata sektorn spelar en signifikant roll karaktäriserar även systemet.

180

SOU 2023:19

Internationell utblick

På federal nivå har ett departement, Närings-, utbildnings- och forskningsdepartementet (EAER), ansvar för alla huvuduppgifter i FoI-systemet. Utöver detta karaktäriseras Schweiz av en mycket liten institutssektor, den minsta bland de elva länderna.

Figur 4.6 Schweiz nationella forsknings- och innovationssystem

Forskningsfinansiärer

Det finns i huvudsak två offentliga FoI-finansiärer i Schweiz: Schweiz nationella forskningsstiftelse (SNSF) och Innosuisse. Schweiziska konst- och vetenskapsakademin spelar också en roll i systemet, men har en mycket begränsad budget på 40 miljoner CHF.

SNSF är huvudaktören i Schweiz system, och finansierar forskare inom samtliga vetenskapliga discipliner. SNSF är juridiskt en forskar- styrd privat stiftelse som är helt statligt finansierad. Den absoluta majoriteten av SNSF:s forskningsstöd går till grundforskning riktat till forskare, men det finns även en del tematiskt stöd kopplat till Schweiz nationella forskningsprogram. SNSF beviljar främst stöd till forskningsprojekt. Detta motsvarar cirka 50 procent av deras totala budget. Utöver projektfinansiering går även en del av finansieringen till forskningsinfrastruktur. Utöver forskningsfinansiering är en av SNSF:s uppgifter att utbilda unga forskare.

Innosuisse riktar sig till skillnad från SNSF mot innovation, och är Schweiz innovationsmyndighet. Likt SNSF använder Innosuisse

181

Internationell utblick

SOU 2023:19

främst bottom-up-finansiering, även om tematisk finansiering finns genom dess flagskeppsprogram. Styrning skiljer sig även från SNSF genom att en majoritet av styrelsen kommer från näringslivet. Inno- suisse finansierar primärt innovationsprojekt som genomförs av företag och forskningsinstitutioner tillsammans. I de nationella innovations- projekten deltog år 2021 fackhögskolor i högst grad (56 procent), följt av tekniska högskolor (21 procent). I internationella projekt var de vanligaste mottagarna på forskarsidan också fackhögskolor, medan på företagarsidan var små och medelstora företag den vanligaste typen av deltagare, med start-ups som näst vanligast deltagare. 2021 skedde det mesta av Innosuisse FoI-finansiering genom generell projekt- finansiering (25 procent) följt av projektfinansiering inom deras Impulsprogram (15,2 procent).

Stiftelsesektorn i Schweiz är relativt liten, cirka hälften så stor som EU-genomsnittet. En av Schweiz stora stiftelser är Gebert Rüf Stiftung, vilken främjar innovation och finansierade projekt för 12,8 miljoner CHF år 2021.

Forskningsinfrastruktur

Huvudansvaret för forskningsinfrastruktur i Schweiz ligger hos Sekretariatet för utbildning, forskning och innovation (SERI), som är en federal myndighet under EAER. SERI finansierar bland annat Schweiz medlemskap i multinationella organisationer såsom CERN. SERI är även tillsammans med lärosätena ansvarig för Schweiz road- map för forskningsinfrastruktur. Styrelsen för de federala tekniska universiteten (ETH) är även involverad i finansieringen, och detsamma gäller universiteten. Detta illustrerar decentraliseringen i Schweiz system, eftersom ETH är en federal institution medan kantonerna ansvarar för universiteten.

Dock har Schweiz blivit uteslutet ur den internationella organisa- tionen ESFRI, som koordinerar forskningsinfrastruktur, på grund av diskussionerna kring Schweiz associering till Horisont Europa. Trots detta är Schweiz medlem i flertalet internationella forskningsinfra- strukturer.

Angående e-infrastruktur i Schweiz är det Förbundskansliets digi- tala transformations- och IKT-styrningsavdelning (DTI) som har an- svaret för detta. DTI ansvarar nämligen för Schweiz strategi för digi- talisering, Digital Switzerland 2023, där digital infrastruktur har en roll.

182

SOU 2023:19Internationell utblick

Tabell 4.4

Schweiz – översättningar och förkortningar

 

 

 

 

 

 

Schweizertyska

 

Engelska

Svenska

Förkortning

 

 

 

 

 

Schweizerischer

 

Swiss Science Council

Schweiziska

SWR

Wissenschaftsrat

 

forskningsrådet

 

Das Eidgenössische

Federal Department

Närings-, utbildnings-

EAER

Departement für Wirt-

of Economic Affairs,

och forsknings-

 

schaft, Bildung und

Education and Research

departementet

 

Forschung

 

 

 

 

 

 

 

 

Akademien der Wissen-

Swiss Academy of Arts

Schweiziska konst- och

 

schaften Schweiz

and Sciences

vetenskapsakademin

 

Innosuisse

 

Innosuisse – Swiss

Innosuisse

 

 

 

Innovation Agency

 

 

 

 

 

 

 

Schweizerischer

 

Swiss National Science

Schweiz nationella

SNSF

Nationalfonds

 

Foundation

forskningsstiftelse

 

Digitale Transformation

Digital Transformation

Förbundskansliets

DTI

und IKT-Lenkung

and ICT Steering Sector

digital transformation-

 

 

 

 

och IKT styrnings-

 

 

 

 

avdelning

 

Tyskland

Nationell kontext

Tysklands FoI-system har i hög grad påverkats av landets grundlag, som konstruerades för att hindra centralisering av makt på federal nivå. Detta har resulterat i en komplex styrning, framför allt inom FoI.

Delstaterna (länderna) ansvarar för flera områden inom FoI, såsom universiteten, medan forskning är ett delat ansvarsområde. Tyskland har även en tradition av breda koalitionsregeringar där ministerier ten- derar att hantera frågor separat, vilket har skapat ”stuprörsstyrning”. En stark sektorsprincip existerar således i det tyska systemet. Tysklands FoI-aktörer har även stark autonomi i deras beslutsfattande och sam- ordning sker genom konsensus eller med finansiella incitament.

När det gäller forskningspolicy bedrivs den i hög grad på federal nivå, medan länderna är mer involverade i innovationspolicy. Tyskland har även ovanligt många rådgivande organ kopplade till FoI och en stor institutssektor. På den federala nivån finns det två departement med huvudansvar för FoI, BMBF (forskning) och BMWK (inno- vation).

183

Internationell utblick

SOU 2023:19

Figur 4.7 Tysklands nationella forsknings- och innovationssystem

Anm.: BMWK: Federala ministeriet för ekonomi och klimatåtgärder.

BMBF: Federala ministeriet för utbildning och forskning.

EFI: Expertkommissionen för forskning och innovation.

GWK: Gemensamma vetenskapskonferensen.

WR: Tyska vetenskaps- och humanistrådet.

DFG: Tyska forskningsstiftelsen.

Forskningsfinansiärer

Deutsche Forschungsgemeinshaft (DFG) fungerar som en forskarstyrd myndighet under BMBF. År 2021 gav DFG främst ut stöd i form av generella forskningsstöd (46 procent), men finansiering till samver- kande forskningscentra var även vanligt (24 procent). Vidare finan- sierade DFG även forskarskolor, sina egna forskningscentra och ett antal specifika program såsom Leibniz-programmet, vilket delar ut priser till exceptionella forskare. DFG använder generella bidrag, men även forskningsstipendier och vetenskapliga nätverk i sitt stöd. Stödet sker genom ett bottom-up-perspektiv där samtliga forskare inom tyska forskningsinstitutioner kan ansöka om stöd utan någon specifikation av ämne eller liknande. Stöden riktar sig till bland annat doktorander, juniora forskare, postdoktorer, professorer och seniora forskare. Stöd går dock även till forskningscentra.

Utanför BMBF-sfären är de så kallade Projektträger viktiga aktörer inom FoI-finansiering. Dessa är offentliga, semi-offentliga eller i vissa fall privata organisationer vilka konkurrerar om ministeriekontrakt för att driva finansieringsprogram. En av Tysklands Projektträger är

184

SOU 2023:19

Internationell utblick

det tyska flyg- och rymdcentrumet (DLR). DLR:s finansierings- program riktar sig bland annat till små och medelstora företag och de finansierar forskning inom sex områden: europeiskt och internatio- nellt samarbete, hälsa, innovation och teknologi, utbildning och genus, miljö och hållbarhet samt kompetenscentra. År 2021 uppgick DLR:s finansiering till cirka 2 miljarder euro.

En annan av Tysklands största Projektträger är Forschungszentrum Jülich (PTJ). PTJ fokuserar bland annat på energi och klimat, hållbar utveckling och forskning och innovation. Deras finansieringsprogram riktar sig exempelvis till unga forskare i digitala området samt kun- skaps- och tekniköverföring. År 2021 uppgick PTJ:s finansiering till cirka 2,5 miljarder euro.

Tyskland har en liten stiftelsesektor. Andelen av GERD som stiftel- sesektorn stod för 2019 var 0,4 procent jämfört med EU-genomsnittet på 1,1 procent. Två av Tysklands största stiftelser som är involverade

iFoI är Volkswagen-stiftelsen och Alexander Humboldt-stiftelsen. Även om Alexander Humboldt-stiftelsen är en privat stiftelse mot- tog den 97 procent av sin budget från federala källor år 2022.

Forskningsinfrastruktur

På federal nivå har BMBF huvudansvaret för forskningsinfrastruktur. BMBF ansvarar exempelvis för Tysklands roadmap för forsknings- infrastruktur och är involverat i beslutsfattande och finansiering.

Ytterligare relevanta aktörer är Tyska vetenskaps- och humanist- rådet (WR) och DFG. WR bistår med vetenskaplig utvärdering av forskningsinfrastrukturen och DFG ansvarar för Tysklands finansier- ingsportal för sådan infrastruktur. Länderna är även involverade i finansieringen av infrastruktur, även om den federala nivån tenderar att stå för merparten av finansieringen av stora forskningsinfrastrukturer.

När det gäller e-infrastruktur har inte BMBF huvudansvaret. I stället har det Federala ministeriet för digitalisering och transport (BMDV) det främsta ansvaret för området.

185

Internationell utblickSOU 2023:19

Tabell 4.5

Tyskland – översättningar och förkortningar

 

 

 

 

 

 

Tyska

 

Engelska

Svenska

Förkortning

 

 

 

 

Deutsche Akademie

German National

Vetenskapsakademien

Leopoldina

der Naturforscher

Academy of Sciences

Leopoldina

 

Leopoldina

 

Leopoldina

 

 

Deutsche Akademie der

German Academy of

Tyska vetenskaps- och

Acatech

Technikwissenschaften

Science and Engineering

ingenjörsakademin

 

Expertenkommission

Commission of Experts

Expertkommissionen för

EFI

Forschung und

 

for Research and Inno-

forskning och innovation

 

Innovation

 

vation

 

 

Gemeinsame

 

Joint Science Conference

Gemensamma

GWK

Wissenschaftskonferenz

 

vetenskapskonferensen

 

 

 

 

 

Wissenschaftsrat

Science Council

Tyska vetenskaps- och

WR

 

 

 

humanistrådet

 

Rat für technologische

Council for Techno-

Rådet för teknologisk

 

Souveränität

 

logical Sovereignty

suveränitet

 

 

 

 

 

Innovations Dialog

Innovation Dialogue

Innovationsdialog

 

Bundesministerium für

Federal Ministry of

Utbildnings- och

BMBF

Bildung und Forschung

Education and Research

forskningsministeriet

 

Bundesministerium

Federal Ministry for

Närings- och klimat-

BMWK

für Wirtschaft und

Economic Affairs and

ministeriet

 

Klimaschutz

 

Climate Action

 

 

Deutsche Forschungs-

German Research

Tyska forsknings-

DFG

gemeinschaft

 

Foundation

stiftelsen

 

 

 

 

 

Forschungszentrum

Research Center Jülich,

Jülich forsknings-

PTJ

Jülich, projektträger

projektträger

centrum, projektträger

 

Deutschen Zentrums für

German Aerospace

Tyska flyg- och rymd-

DLR

Luft- und Raumfahrt,

Center, projektträger

centrumet, projektträger

 

projektträger

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Danmark

Nationell kontext

Danmarks innovationssystem karaktäriseras av hög FoU-intensitet eftersom landets FoU-utgifter står för cirka 3 procent av BNP. Vidare är Danmark ledande inom flera industrisektorer såsom läke- medelsindustrin och bioteknik. Detta har sin bakgrund i ett starkt forskningssystem med ett stort antal patent, starkt humankapital och goda innovationsmiljöer.

En unik aspekt i Danmarks innovationssystem är dess stiftelse- sektor som står för hela 6,3 procent av GERD, högst andel bland de

186

SOU 2023:19

Internationell utblick

elva länderna i denna studie. Dock finns bristande mekanismer för att integrera dessa aktörer i innovationssystemet.

I termer av styrning är det två ministerier som har huvudansvaret för FoI: Utbildnings- och forskningsministeriet (UFM) och Närings- ministeriet (EM).

Danmark har även en relativt svag offentlig institutssektor där endast Schweiz har en mindre institutssektor bland de elva länderna. Danmarks forsknings- och innovationspolitiska råd (DFiR) ger råd både inom forskning- och innovationspolicy. Dess medlemmar väljs av UFM, men DFiR:s funktion sträcker sig till såväl regeringen som Folketinget.

Figur 4.8 Danmarks nationella forsknings- och innovationssystem

Forskningsfinansiärer

Danmark har flera offentliga fonder som är involverade i FoI-finan- siering. De huvudsakliga aktörerna är IFD, DNRF och DGF. Kopplat till EU:s ramprogram Horisont Europa har även den danska myndig- heten för högre utbildning och vetenskap en roll då samtliga natio- nella kontaktpunkter i programmet är placerade där.

DNRF är en forskarstyrd organisation som finansierar grundforsk- ning, och till skillnad från DGF riktar sig finansieringen till lärosäten. DNFRs FoI-stöd sker genom tre instrument: Centres of Excellence, DNRF chair grant och Pioneer Center grant. Samtliga riktar sig till

187

Internationell utblick

SOU 2023:19

danska universitet och fokuserar bland annat på rekrytering av ut- ländska forskare och stöd till framstående forskare. Stödet DNRF ger sker i hög grad utifrån ett bottom-up-perspektiv där forskare inom samtliga områden kan söka stöd.

IFD:s huvudsakliga finansiering sker genom dess Grand Solution- program, vilket 2017 representerade 51 procent av dess budget. Pro- grammets agenda är i hög grad utformat top-down från den politiska nivån, men besluten är dock inbäddade i en samrådsprocess. Univer- siteten fick störst andel av medlen från programmet (58 procent), följt av privata företag (24 procent). Dess näst största program, Inno- Booster (21 procent), riktar sig i stället till små och medelstora före- tag i ett tidigt skede och har ett bottom-up-perspektiv.

DGF erbjuder finansiering på kommersiell grund i syfte att hjälpa företag att växa, vilket även inkluderar FoU-finansiering. I sin finan- siering använder sig DGF av lån, garantier, inlåning, kapitaltillskott och kapitalåtagande. DGF:s målgrupp är företag med tillväxtpotential, speciellt små och medelstora företag samt företag som själva investerar i företag med tillväxtpotential. Dess finansiering av små och medel- stora företag riktar sig till företag med sund ekonomi men som inte har tillräckligt med eget kapital för att beviljas banklån eller har otill- räckliga säkerheter.

Som nämnts har Danmark en exceptionellt stor stiftelsesektor. Några danska stiftelser involverade i FoI är Novo Nordisk-stiftelsen, Villumfonden, Carlsbergstiftelsen, Lundbeckstiftelsen och Danska Cancersällskapet. Av dessa är Novo Nordisk-stiftelsen, som fokuserar på att främja FoU inom hälsa, grön hållbarhet och livsvetenskap, den främsta. Stiftelsen ger årliga bidrag på över 5 miljarder DKK och är sett till kapital världens största stiftelse, större än Bill och Melinda Gates stiftelse.

Forskningsinfrastruktur

Huvudansvaret för forskningsinfrastruktur i Danmark ligger hos UFM. Mer specifikt är det danska styrelsen för utbildning och forsk- ning (Uddannelses- og Forskningsstyrelsen), som lyder under UFM, samt den Nationella kommittén för forskningsinfrastruktur (NUFI), som i sin tur ligger under den tidigare nämnda styrelsen för utbildning och forskning, som innehar ansvaret för forskningsinfrastruktur.

188

SOU 2023:19

Internationell utblick

NUFI fungerar som ett forum för beslut rörande nationella och internationella forskningsinfrastrukturer. Det är vidare UFM som an- svarar för Danmarks roadmap för forskningsinfrastruktur, där danska styrelsen för utbildning och forskning samt NUFI är involverade i utvärdering av infrastruktur. NUFI bereder underlag för beslut och överenskommelser om prioritering, etablering, fortsättning och finan- siering av infrastruktur på nationell och internationell nivå.

På lokal nivå utvecklar och driver universitet och forsknings- institutioner infrastrukturen. Stiftelsesektorn är även involverad i finan- sieringen. Angående e-infrastruktur har Danmark en särskild strategi för detta som togs fram av UFM och danska universitet.

Huvudansvaret för e-infrastruktur ligger hos den danska delen av Nordic e-Infrastructure Collaboration, NeIC: Danish e-Infrastructure Collaboration, DeiC. NeIC faciliterar utvecklingen av avancerad digi- tal forskningsinfrastruktur för nordiska forskare, exempelvis it-verktyg och -tjänster. Ägarna av DeiC är de danska universiteten och UFM.

Tabell 4.6

Danmark – översättningar och förkortningar

 

 

 

 

 

 

Danska

 

Engelska

Svenska

Förkortning

Uddannelse- og

 

Ministry of Higher

Utbildnings- och

UFM

Forskningsministeriet

Education and Science

forskningsministeriet

 

Erhvervsministeriet

Ministry of Industry,

Näringsministeriet

EM

 

 

Business and Financial

 

 

 

 

Affairs

 

 

Innovationsfonden

Innovation Fund

Danmarks innovations-

IFD

 

 

Denmark

fond

 

Danmarks Grund-

Danish National

Danmarks grund-

DNRF

forskningsfond

 

Research Foundation

forskningsfond

 

Vekstfonden

 

Danish Growth Fund

Danska tillväxtfonden

DGF

Danmarks Forsknings-

Danish Council for

Danmarks forsknings-

DFiR

og Innovations-politiske

Research and Innovation

och innovationspolitiska

 

Råd

 

Policy

råd

 

Nationalt Udvalg for

National Committee for

Nationella kommittén för

NUFI

Forsknings-infrastruktur

Research Infrastructure

forskningsinfrastruktur

 

Uddannelses- og

Danish Agency for Higher

Styrelsen för utbildning

 

Forskningsstyrelsen

Education and Science

och forskning

 

189

Internationell utblick

SOU 2023:19

Spanien

Nationell kontext

Spaniens FoI-system karaktäriseras av att ett ministerium har det över- gripande ansvaret. Samtidigt har flertalet ministerier ansvar för FoI in- om deras respektive områden, så även om Forsknings- och innovations- ministeriet har huvudansvaret existerar även en sektorsprincip i viss mån.

Styrningen kan ses som en konsekvens av Spaniens historia. Detta innebär att ett dubbelt system med sammanflätade politiska ansvars- områden mellan regeringen och de autonoma regionerna existerar. Exempelvis är de autonoma regionerna ansvariga för finansieringen av Spaniens teknologicentra samt utvecklingen av sina egna FoI- strategier.

Vidare karaktäriseras systemet av en bristande samordning mellan ministerier och en avsaknad av ett rådgivande organ på högsta nivå. Samtliga rådgivande organ är i stället kopplade till Forsknings- och innovationsministeriet. Spanien har även en mycket stor institutssektor, störst i relation till GERD bland de elva länderna. Spanska nationella forskningsrådet (CSIC) är störst inom denna kategori, och den tredje största forskningsinstitutionen i Europa.

Figur 4.9 Spaniens nationella forsknings- och innovationssystem

190

SOU 2023:19

Internationell utblick

Forskningsfinansiärer

Spaniens huvudaktörer inom FoI-finansiering är Statliga forsknings- myndigheten (AEI), Centrum för utveckling av industriell tekno- logi (CDTI) och Hälsoinstitutet Carlos III (ISCIII).

AEI är en forskarstyrd aktör och Spaniens forskningsråd. Dess finansieringsprogram riktar sig främst till företag och offentliga forsk- ningsorganisationer, men de ger även ett indirekt mervärde till utbild- ningssektorn genom stöd till exempelvis industridoktorander. AEI ger stöd i form av både bidrag och lån, och har både tematiska mission- inriktade program samt program för att främja samarbete mellan indu- strin och offentliga forskningsorganisationer (PRO:er). Ett återkom- mande fokus i dess finansieringsprogram är att stärka näringslivets engagemang inom andra sektorer, bland annat genom att finansiera unga industridoktorander och konsortium av PRO:er och företag för att möta samhällsutmaningar. Utöver sina egna program ansvarar AEI också för State plan for scientific and technical research and innovation, där 78 procent av programmets 1,7 miljarder euro gick till det natio- nella programmet för att främja vetenskaplig-teknisk forskning och dess överföring, där bland annat offentlig-privat samverkan har en central roll. AEI:s finansiering riktar sig även till områden utanför teknisk vetenskap. Bland organisationens 17 tematiska områden ingår exempelvis ämnen kopplade till samhällsvetenskap, konst och huma- niora. AEI finansierar även forskningsinfrastruktur.

CDTI fokuserar på innovation i näringslivet och ger stöd kopplat till flertalet områden. Utöver generellt innovationsstöd stödjer CDTI även industriellt ledarskap, specifikt stöd för att möta samhällsutma- ningar, forskningsinfrastruktur, rymdteknologi, hälsa, bioteknologi med mera. Bland företag riktade sig stödet främst till små och medel- stora företag (57 procent) följt av stora företag (43 procent). CDTI kombinerar lån, bidrag och stöd som delvis är återbetalningsbara i sin finansiering. CDTI agerar även stöd åt företag beträffande upp- handlingar på europeisk nivå, inom exempelvis Europeiska rymd- organisationen (ESA) och European Synchrotron (ESRF).

ISCIII:s roll i systemet är att främja FoI inom hälsa och bio- medicin. Till skillnad från CDTI och AEI använder ISCIII endast bidrag i sin finansiering. Bidragen går i huvudsak till offentliga forsk- ningsorganisationer såsom hälsoinstitut, men även till privata aktörer. Mer specifikt riktar sig deras program bland annat till unga forskare

191

Internationell utblick

SOU 2023:19

inom offentlig-privata FoU-projekt, samarbeten med läkemedels- industrin och forskningsinfrastrukturer. ISCIII driver även 15 tekno- logicentra (TC).

Spaniens stiftelsesektor är relativt liten, 0,7 procent av GERD, vilket är under EU-genomsnittet. Det finns dock ett antal inflytelse- rika stiftelser med kopplingar till stora företag i Spanien. Exempel på sådana är March, La Caixa och Botín-Universia. På regional nivå finns även stiftelser såsom Ikerbasque och ICREA kopplade till de auto- noma regionerna Baskien och Katalonien. Stiftelserna stöds av deras respektive regionala styren och skapades som svar på missnöje med den federala forskningsfinansieringen.

Forskningsinfrastruktur

Ansvaret för forskningsinfrastruktur i Spanien ligger främst hos två ministerier: Ministeriet för näringsfrågor och digital transformation (MINECO) samt Forsknings- och innovationsministeriet (MICINN).

MINECO är ansvarigt för samtliga aspekter i Spaniens roadmap för forskningsinfrastruktur, beslutsfattande, finansiering och utvär- dering.

MICINN är däremot involverat genom Kommittén för singulär infrastruktur (CAIS), vilken också deltar i framtagandet av Spaniens roadmap. Även de autonoma regionerna är involverade i beslutsfat- tande och finansiering, och lärosätena i finansiering och utvärdering av forskningsinfrastruktur. För e-infrastruktur har Spanien en egen strategi, Digital Spain 2030.

Tabell 4.7

Spanien – översättningar och förkortningar

 

 

 

 

 

 

Spanska

 

Engelska

Svenska

Förkortning

 

 

 

 

Consejo de Política

The Council of Science,

Rådet för vetenskaps-,

CPCTI

Científica, Tecnológica

Technology and

teknologi- och

 

y de Innovación

 

Innovation Policy

innovationspolitik

 

Ministerio de Sanidad

Ministry of Health

Hälsoministeriet

MISAN

 

 

 

 

Ministerio de Defensa

Ministry of Defence

Försvarsministeriet

MINISDEF

Ministerio de Ciencia

Ministry of Science and

Forsknings- och

MICINN

e Innovación

 

Innovation

innovationsministeriet

 

 

 

 

 

Ministerio de Industria,

Ministry of Industry,

Industri-, handels- och

MINCOTUR

Comercio y Turismo

Trade and Tourism

turistministeriet

 

 

 

 

 

 

192

SOU 2023:19Internationell utblick

Spanska

Engelska

Svenska

Förkortning

Ministerio de Asuntos

Ministry of Economic

Ministeriet för närings-

MINECO

Económicos y

Affairs and Digital

frågor och digital trans-

 

Transformación Digital

Transformation

formation

 

 

 

 

 

Centro para el

Centre for the Develop-

Centrum för utveckling

CDTI

Desarrollo Tecnológico

ment of Industrial

av industriell teknologi

 

Industrial

Technology

 

 

Instituto de Salud

Health Institute Carlos III

Hälsoinstitutet Carlos III

ISCIII

Carlos III

 

 

 

 

 

 

 

Agencia Estatal de

State Research Agency

Statliga forsknings-

AEI

Investigación

 

myndigheten

 

Consejo Superior de

Spanish National

Spaniens nationella

CSIC

Investigaciones

Research Council

forskningsråd

 

Científicas

 

 

 

Comité Asesor in Infrae-

Advisory Committee on

Kommittén för singulär

CAIS

structuras Singulares

Unique Infrastructures

infrastruktur

 

Finland

Nationell kontext

Finlands forsknings- och innovationssystem kan beskrivas som ett system med ”två pelare”, där två ministerier har ansvar för forsk- ningspolitiken respektive innovationspolitiken. Undervisnings- och kulturministeriet har ansvar för det förstnämnda och Arbets- och näringsministeriet för det sistnämnda. Av samtliga finländska mini- sterier står dessa två för majoriteten av FoI-finansieringen.

Även om landets FoU-utgifter är höga i ett internationellt per- spektiv har dessa minskat sedan finanskrisen; 2008 låg Finlands FoU- utgifter som andel av BNP på 3,54 procent, medan de år 2021 var 2,98 procent av BNP. Detta skiljer sig från de flesta västerländska länder, vilka har sett en ökning av sina respektive utgifter under samma period. Sedan 2022 har regeringen som mål att öka nivån på GERD till 4 procent av BNP fram till 2030.

Finland har även ett rådgivande organ, Statsrådets kansli (RIC), som leds av premiärministern. Efter finanskrisen 2008 har RIC för- lorat en del inflytande till följd av minskat politiskt intresse, vilket i sin tur minskat sammanhållningen inom finsk FoI-policy.

193

Internationell utblick

SOU 2023:19

Figur 4.10 Finlands nationella forsknings- och innovationssystem

Forskningsfinansiärer

De främsta statliga organisationerna som finansierar FoI i Finland är Finlands Akademi, Business Finland och Sitra.

Finlands akademi (FA) är en forskarstyrd aktör som finansierar forskning och agerar rådgivare åt finländska regeringen i FoI-relate- rade frågor. FA består av tre forskningsråd som godkänner finansier- ing av forskningsprojekt samt internationell forskningsinfrastruktur vid behov. Ett separat råd, Strategiska forskningsrådet, godkänner finan- siering till långsiktiga och programbaserade forskningsprojekt som kan bidra till att lösa Finlands största samhällsproblem. FA finansierar till största del grundforskning, vilken stod för cirka 53 procent av all finansiering mellan 2011–2020. Under samma period tilldelades till- lämpad forskning cirka 22 procent av FA:s finansiering, medan resten gick till exempelvis forskningsinfrastruktur och forskningsinstitut. Det vanligaste finansieringsinstrumentet var olika former av projekt- stöd. De största mottagarna av FA:s medel är finländska universitet (78 procent), följt av forskningsinstitut (12 procent).

Business Finland är den största av de finska aktörerna gällande FoI- finansiering. Business Finland har som huvuduppgift att bistå finländ- ska innovationsföretag med finansiering, rådgivning och facilitering av samarbete med lärosäten och internationella aktörer. Business Finland finansierar i synnerhet företag som förväntas generera stabil ekonomisk tillväxt. Deras roll gentemot näringslivet kan exemplifieras

194

SOU 2023:19

Internationell utblick

med att hälften av dess styrelse inkluderar personer från näringslivet. År 2021 var stora företag den största mottagaren av finansiering (53 procent), följt av mikroföretag (20 procent). Den största företags- kategorin var tjänsteföretag (57 procent), medan resterande medel tilldelades företag inom tillverkningsindustrin. Business Finland ger vidare stöd främst i form av bidrag, men även lån förekommer.

Sitra är en aktör av unik karaktär eftersom den är helt oberoende av regeringen och i stället lyder den under det finska parlamentet. Sitras budget är självgenererad och därmed oberoende av statens bud- get. Sitra investerar i företag som förväntas generera hållbar tillväxt, vilka även förväntas bidra till att lösa utmaningar för det finländska samhället, i synnerhet inom hållbarhet, rättvis dataekonomi samt demokrati och delaktighet. Exempel på mottagare av Sitras finansier- ing är företag, universitetssjukhus, lärosäten samt icke-statliga organi- sationer (NGO:er).

Finlands stiftelsesektor är förhållandevis liten i ett europeiskt per- spektiv. Andelen utgifter som lades på FoU från stiftelsesektorn var 1,7 procent i Finland år 2020, vilket var 0,6 procentenheter lägre än EU-genomsnittet.

Forskningsinfrastruktur

Finska forskningsinfrastrukturskommittén (FIRI-kommittén), som lyder under Finlands Akademi, har huvudansvaret för forsknings- infrastruktur i Finland. FIRI-kommittén beslutar även om deras roadmap och finansiering av forskningsinfrastruktur. Därutöver är de finländska ministerierna också involverade i finansieringen av forskningsinfrastruktur.

Finland ingår i det nordiska samarbetet för e-infrastruktur (Nordic e-Infrastructure Collaboration, NeIC). Inom NeIC företräds Finland av organisationen CSC – IT Center for Science, som är ett statligt forskningscentrum inom it-forskning.

195

Internationell utblickSOU 2023:19

Tabell 4.8

Finland – översättningar och förkortningar

 

 

 

 

 

 

Finska

 

Engelska

Svenska

Förkortning

 

 

 

 

Suomen Akatemia

Academy of Finland

Finlands Akademi

FA

Business Finland

Business Finland

Business Finland

BF

Suomen itsenäisyyden

Finnish Innovation Fund

Finlands

Sitra

juhlarahasto

 

 

innovationsfond

 

Tutkimus- ja

 

Research and

Forsknings- och

RIC

innovaationeuvosto

Innovation Council

innovationsrådet

 

Opetus- ja

 

Ministry of Education

Undervisnings-

 

kulttuuriministeriö

and Culture

och kulturministeriet

 

Työ- ja

 

Ministry of Economic

Arbets- och

 

elinkeinoministeriö

Affairs and Employment

näringsministeriet

 

Valtioneuvoston Kanslia

Prime Minister’s Office

Statsrådets kansli

PMO

Tutkimusinfrastruktuurik- Finnish Research Infras-

Kommittén för forsk-

FIRI-

omitea

 

tructure Committee

ningens infrastrukturer

kommittén

 

 

 

 

 

Frankrike

Nationell kontext

Karaktärsdragen för Frankrikes forsknings- och innovationssystem formades under decennierna efter andra världskriget, och ett av dessa är en hög grad av statligt inflytande. En illustration av detta är att 63 av Frankrikes 65 nationella kontaktpunkter för Horisont Europa är placerade hos ett ministerium i stället för hos forskningsfinansiärerna, vilket är fallet i flera andra länder.

Vidare karaktäriseras det franska systemet av relativt svaga univer- sitet, vars roll i viss mån integrerats med CNRS. Institutssektorn i Frankrike är inte, som i flera andra länder, representerad av små aktö- rer utan av stora aktörer i systemet.

När det gäller policy är det i huvudsak ett ministerium, Ministe- riet för högre utbildning och forskning (MESR), som har ansvar för Frankrikes FoI-system. Exempelvis överser MESR tre av Frankrikes huvudaktörer i systemet: BPI France, ANR och CNRS. Flertalet mini- sterier under ledning av MESR samordnar även forskningsfinansier- ingen genom det interministeriella forsknings- och högskoleuppdraget (MIRES). Strategiska forskningsrådet (CSR) tar beslut relaterade till den nationella forskningsstrategin (SNR). I synnerhet tar CSR beslut om prioriteringar för offentlig FoI-finansiering samt övergripande prioriteringar relaterat till SNR.

196

SOU 2023:19

Internationell utblick

Figur 4.11 Frankrikes nationella forsknings- och innovationssystem

Forskningsfinansiärer

Två av de främsta FoI-finansiärerna i Frankrike är ANR och BPI France. ANR är trots detta en liten aktör jämfört med sina utländska motsvarigheter, men som Frankrikes forskningsråd fyller den en vik- tig roll i systemet. ANR finansierar och stödjer utvecklingen av både grundforskning och tematisk forskning. ANR är även ansvariga för France 2030 Investment Plan inom högre utbildning och forskning. Deras FoI-finansiering sker i huvudsak från ett bottom-up-perspektiv genom att cirka 67 procent av finansieringen går till generella forsk- ningsbidrag till alla vetenskapliga discipliner på forskarnas egna initia- tiv. ANR har vidare omkring 15 finansieringsprogram. Av dessa är det absolut största PRC National Collaborative Research Project, där mottagarna är offentliga forskningsorganisationer. Bland deras största program i termer av finansiering finns även program som riktar sig mot unga forskare, samarbeten mellan institut och företag samt de franska Carnot-instituten.

BPI France riktar sig till skillnad från ANR endast till företag och deras verksamhet sträcker sig även utanför att enbart finansiera FoI. Deras innovationsstöd sker både i form av lån och bidrag, där bidrag utgör den största delen. Vidare riktar sig stödet främst till små och medelstora företag, men även i viss mån till större företag som anses vara av intresse för Frankrikes ekonomi.

197

Internationell utblick

SOU 2023:19

Frankrikes stiftelsesektor är varken liten eller stor med europeiska mått. En av deras största stiftelser är Fondation de France, vilken år 2021 hade utgifter på 197 miljoner euro för projekt kopplade till exempelvis miljö, kultur, utbildning och medicinsk forskning.

FoU-utförare

CNRS klassas som ett statligt forskningsinstitut (public-sector research establishment). CNRS har en relativt unik roll då organisationen både utför forskning samt äger ett flertal institut. CNRS är en forskarstyrd organisation med hög grad av autonomi, både politiskt och finan- siellt. Exempelvis är cirka 26 procent av deras inkomst självgenerad. De två största mottagarna av CNRS finansiering är deras egna institut (74 procent) samt forskningsinfrastrukturer (19,5 procent). CNRS har även forskningsavtal med olika aktörer, där ANR står för största delen (27,5 procent), följt av offentliga institutioner och företag (25 procent), EU-kommissionen (15,4 procent) och den privata sektorn (14,2 procent). CNRS är även involverat i France 2030 Invest- ment Plan. Inom ramen för denna leder CNRS flera strategiska pro- gram med syftet att konsolidera Frankrikes ledarskap inom forsk- ningsfält med nationell och europeisk prioritet.

Forskningsinfrastruktur

Det är i huvudsak MESR genom ett av sina direktorat, General- direktoratet för forskning och innovation (DGRI), som ansvarar för Frankrikes roadmap för forskningsinfrastruktur. Kommissariatet för kärnenergi och alternativenergi (CEA) och CNRS är även invol- verade i beslutsfattande och finansiering. CNRS överser exempelvis cirka 80 forskningsinfrastrukturer. CEA och CNRS är även, tillsam- mans med de fem tematiska allianserna för nationella forsknings- institut och ministerier, representerade i forskningsinfrastrukturs- kommittén (CD-IR).

Överlag ansvarar institutssektorn för forskningsinfrastrukturen i Frankrike. Detta gäller även e-infrastruktur, i båda fallen ofta med MESR som ansvarigt ministerium.

198

SOU 2023:19Internationell utblick

Tabell 4.9

Frankrike – översättningar och förkortningar

 

 

 

 

 

 

Franska

 

Engelska

Svenska

Förkortning

 

 

 

 

 

Ministère de la

 

Ministry of Energy

Ministeriet för energi-

 

Transition énergétique

Transition

omställning

 

Ministère de l'Économie,

Ministry of Economy,

Ministeriet för finans-,

 

des Finances et de la

Finance, and Industrial

näringsfrågor och

 

Souveraineté industrielle

and Digital Sovereignty

industriell och digital

 

et numérique

 

 

suveränitet

 

 

 

 

 

Ministère de l'Enseigne-

Ministry of Higher

Ministeriet för högre ut-

MESR

ment supérieur et de la

Education and Research

bildning och forskning

 

Recherche

 

 

 

 

Ministère de l'Agriculture Ministry of Agriculture

Lantbruks- och

 

et de la Souveraineté

and Food

livsmedelsministeriet

 

alimentaire

 

 

 

 

Ministère des Armées

Ministry of the Armed

Försvarsministeriet

 

 

 

Forces

 

 

Agence nationale de la

French National

Frankrikes nationella

ANR

recherche

 

Research Agency

forskningsmyndighet

 

Centre national de la

French National Centre

Frankrikes nationella

CNRS

recherche scientifique

for Scientific Research

centrum för veten-

 

 

 

 

skaplig forskning

 

Conseil stratégique

Strategic Research

Strategiska

CSR

de la recherche

 

Council

forskningsrådet

 

 

 

 

 

Comité directeur des

Infrastructure Steering

Franska forsknings-

CD-IR

infrastructures

 

Committee

infrastrukturkommittén

 

 

 

 

 

 

Storbritannien

Nationell kontext

Storbritanniens forsknings- och innovationssystem kan beskrivas som centraliserat med inslag av regional autonomi. Efter uppdelningen av BEIS (Närings-, energi- och industridepartementet) i februari 2023 förändrades styrningen från den centrala nivån gällande FoI-frågor. Från att ha haft ett departement med det övergripande ansvaret finns det i dagsläget tre departement som ansvarar för FoI-policy. Skottland, Wales och Nordirland har självbestämmanderätt över sin respektive forskningspolitik och forskningsfinansiering.

I Skottland och Wales finns särskilda Higher Education Funding Councils som finansierar högre utbildning, forskning och innovation. Nordirland har däremot inget sådant råd, utan Näringsdepartementets

199

Internationell utblick

SOU 2023:19

(Department for the Economy) avdelning för högre utbildning an- svarar för att administrera finansieringen av nordirländska lärosäten.

Storbritanniens forskningsfinansieringssystem karaktäriseras till skillnad från flera andra länder av en central aktör, UKRI, som täcker samtliga delar av FoI-systemet. Rådet för vetenskap och forskning (CST) har en rådgivande roll, men har i praktiken begränsat inflytande över FoI-politik.

Figur 4.12 Storbritanniens nationella forsknings- och innovationssystem

Forskningsfinansiärer

De två främsta statliga organisationerna som finansierar FoI i Stor- britannien är UKRI och NIHR, där UKRI är den i särklass största finansiären.

UKRI, som lyder under Departementet för forskning, innovation och teknologi (DSIT), består av sju forskningsråd samt två särskilda finansieringsorganisationer, Innovate UK och Research England. De sju råden finansierar i sin tur forskning i hela Storbritannien inom ett stort antal områden, från humaniora till naturvetenskap. Eftersom högre utbildning är ett decentraliserat område finansierar däremot Research England endast högre utbildning i England. Skottland, Wales och Nordirland har egna myndigheter som finansierar högre utbild- ning.

UKRI finansierar till största delen bottom-up-forskning i form av projektstöd, men även i form av lån till innovationsprojekt som för-

200

SOU 2023:19

Internationell utblick

väntas generera mervärde för den brittiska ekonomin. Den största mottagaren av UKRI:s finansiering är lärosäten med 24 procent av den totala finansieringen. Den näst största mottagaren är institut och forskningscentrum med 15 procent av finansieringen. Generella forsk- ningsstöd står vidare för 19 procent av finansieringen.

Medan UKRI:s finansiering täcker många forskningsområden finansierar NIHR till största delen hälso- och sjukvårdsforskning i England, men koordinerar sig med motsvarande myndigheter i Wales, Skottland och Nordirland. Finansieringen kanaliseras genom NIHR:s sex affilierade koordineringscentrum, som innefattar universitet, life- science-organisationer samt NHS-stiftelser. Till skillnad från UKRI är avsikten med NIHR:s forskning att den ska bidra till att förbättra organisationen av och kvaliteten på Storbritanniens hälso- och sjuk- vårdssystem. Således finansieras i huvudsak tillämpad forskning. De största mottagarna av NIHR:s forskningsfinansiering är forsknings- infrastrukturorganisationer (48 procent) medan forskningsprogram inom hälsoområdet är den näst största mottagaren (30 procent). NIHR har en stark representation av forskare i sin styrning.

Därutöver har Storbritannien en stor stiftelsesektor, en av de största i Västeuropa. År 2017 stod den för 5,2 procent av GERD, vilket endast överträffades av Danmark bland de elva länderna. Den största brittiska privata stiftelsen som finansierar forskning är Wellcome-stiftelsen, som huvudsakligen finansierar grundforskning inom hälsa, välfärd och life-science. Exempel på andra stora forskningsfinansierande stiftelser är Cancer Research UK och British Heart Foundation.

Forskningsinfrastruktur

UKRI och DSIT har det övergripande ansvaret för forskningsinfra- struktur i Storbritannien. De har ansvar för Storbritanniens roadmap för forskningsinfrastruktur och är involverade i beslutsfattande och finansiering. UKRI är utöver det även involverat i utvärdering av infrastruktur.

År 2018 var lärosäten den största ägaren av forskningsinfrastruktur (46 procent av all infrastruktur), medan 30 procent ägdes av juridiska personer, till exempel icke-vinstdrivande verksamheter och offentliga forskningsorganisationer. Resterande infrastruktur ägdes av mellan- statliga organisationer, huvudsakligen inom ramen för EU-forsknings-

201

Internationell utblick

SOU 2023:19

samarbeten. Gällande digital forskningsinfrastruktur har UKRI huvud- ansvaret för denna.

Tabell 4.10 Storbritannien – översättningar och förkortningar

Engelska

Svenska

Förkortning

Government Office for Science

Regeringens rådgivande

GO-Science

 

vetenskapliga avdelning

 

Department for Science,

Departementet för forskning,

DSIT

Innovation & Technology

innovation & teknologi

 

 

 

 

Department of Health & Social

Hälso- och socialdepartementet

DHSC

Research

 

 

Council for Science and Technology

Rådet för vetenskap och forskning

CST

UK Research and Innovation

UK Research and Innovation

UKRI

National Institute for Health

Nationella institutet för

NIHR

and Care Research

hälsoforskning

 

 

 

 

Department for Business, Energy &

Närings-, energi- och industri-

BEIS

Industrial Strategy

departementet

 

 

 

 

Nederländerna

Nationell kontext

Nederländernas FoI-system karaktäriseras av forskningsfinansierande myndigheter med stor autonomi. Vidare har systemet ovanligt många rådgivande och samordnande organ som representerar flera delar av innovationssystemet, även näringslivet. Utöver de rådgivande organen fyller även Nederländernas kungliga konst- och vetenskapsakademi (KNAW) en sådan funktion.

Det är främst två ministerier som har ansvar för FoI i Neder- länderna, där det ena i huvudsak ansvarar för forskning och det andra för innovation. Det råder dock en stark kultur av koordinering och konsensus, den så kallade polder-processen. Denna resulterar i horison- tell koordinering mellan ministerier och involverar samtidigt aktörer från flera delar av innovationssystemet för att nå konsensus, vilket mot- verkar en top-down-styrning. Ett exempel på denna process är den nederländska Toppsektorsmodellen där näringslivet, staten och forskare inom nyckelsektorer samarbetar.

202

SOU 2023:19

Internationell utblick

Figur 4.13 Nederländernas nationella forsknings- och innovationssystem

Anm.: AWTI: Rådet för vetenskap, teknologi och innovation.

WRR: Regeringens vetenskapliga råd.

Forskningsfinansiärer

De tre största FoI-finansiärerna i det nederländska FoI-systemet är NWO, RVO och KNAW.

NWO är Nederländernas forskningsråd och kan i hög grad ses som en forskarstyrd aktör, exempelvis är samtliga i dess styrelse forskare. NWO:s verksamhet är inriktad mot forskningsdelen inom FoI. De största mottagarna av NWO:s FoI-stöd var år 2021 universitet och högskolor (53 procent) följt av forskningsinstitut (21 procent), där NWO:s egna institut ingår. En viss andel gick även till kategorin övriga forskningsstationer (15 procent). I viss mån riktar sig NWO till näringslivet genom avdelningen för ingenjörs- och tillämpad veten- skap, där företag får möjlighet att investera i forskning som ligger i linje med deras egna idéer. Vidare distribuerar NWO både nyfiken- hetsbaserad och tematisk finansiering samt finansierar forsknings- infrastruktur. Deras tematiska finansiering är kopplad till den neder- ländska forskningsstrategin (NWA) samt Toppsektorsmodellen.

KNAW är en forskarstyrd vetenskaplig akademi med hög grad av autonomi vars medlemmar sitter på livstid. Varje område av KNAW:s organisation har ett rådgivande organ i linje med den nederländska traditionen. KNAW:s roll som FoI-finansiär är marginell jämfört med NWO. KNAW finansierar vetenskapliga projekt, men även rese-

203

Internationell utblick

SOU 2023:19

och arbetsstipendier. Vidare ger KNAW vetenskapliga priser av olika karaktär. Ett antal av dessa är tematiska på så sätt att de riktar sig spe- cifikt till vissa vetenskapliga fält, medan andra är bredare och riktar sig mot samtliga fält. Likt NWO överser KNAW ett fåtal forsk- ningsinstitut.

RVO riktar sig till skillnad från NWO och KNAW mot närings- livet. Samtliga av RVO:s program riktar sig mot företag, även om RVO också faciliterar partnerskap mellan beslutsfattare, icke-statliga orga- nisationer, kunskapsinstitut och entreprenörer. Bland annat ansvarar RVO för en skattesubvention för utvecklingsprojekt som fokuserar på nya tekniska produkter och teknisk vetenskaplig forskning. Ut- över sina finansieringsprogram agerar RVO rådgivare till företag angående skatter, patent och potentiella subventioner. Samtliga av Nederländernas 41 kontaktpunkter för Horisont Europa är placerade hos RVO.

Nederländerna har en relativt stor stiftelsesektor, motsvarande 2,4 procent av GERD jämfört med EU-genomsnittet på 1,1 procent. Av FoU inom högre utbildning stod stiftelsesektorn för 5,9 procent. En av de största stiftelserna i världen är den nederländska Stichting INGKA-stiftelsen, som stödjer innovation inom arkitektur och in- redning.

Forskningsinfrastruktur

Huvudansvaret för forskningsinfrastruktur i Nederländerna ligger hos Utbildnings-, kultur- och vetenskapsministeriet och NWO. NWO har ansvar för Nederländernas roadmap för forskningsinfra- struktur och är involverad i beslutsfattande och finansiering. NWO tillsätter vidare medlemmarna i den Permanenta kommittén för stor- skalig forskningsinfrastruktur (PC-GWI), vilken utformar den natio- nella strategin för storskalig forskningsinfrastruktur.

NWO har även huvudansvaret för e-infrastruktur inklusive en implementeringsplan. Inom e-infrastruktur är även två partnerorgani- sationer involverade, SURF och nederländska e-vetenskapscentret. Inom dessa finns lärosäten och forskningsinstitut representerade.

204

SOU 2023:19Internationell utblick

Tabell 4.11 Nederländerna – översättningar och förkortningar

Nederländska

Engelska

Svenska

Förkortning

 

 

 

 

Ministerie van Onderwijs,

Ministry of Education,

Utbildnings-, kultur- och

 

Cultuur en Wetenschap

Culture & Science

vetenskapsministeriet

 

Ministerie van Econo-

Ministry of Economic

Näringsministeriet

 

mische Zaken en Klimaat

Affairs and Climate

 

 

 

Policy

 

 

Wetenschappelijke Raad

Scientific Council for

Regeringens

WRR

voor het Regeringsbeleid

Government Policy

vetenskapliga råd

 

Adviesraad voor

Advisory council for

Rådet för vetenskap,

AWTI

wetenschap, technologie

science, technology

teknologi och innovation

 

en innovatie

and innovation

 

 

 

 

 

 

Nederlandse Organisatie

Dutch Research Council

Nederländernas

NWO

voor Wetenschappelijk

 

forskningsråd

 

Onderzoek

 

 

 

Koninklijke Nederlandse

Royal Netherlands

Nederländernas

KNAW

Akademie van

Academy of Arts and

kungliga konst- och

 

Wetenschappen

Sciences

vetenskapsakademi

 

Rijksdienst voor

Netherlands Enterprise

Nederländska företags-

RVO

Ondernemend Nederland

Agency

myndigheten

 

Permanente Commissie

Permanent Committee

Permanenta kommittén

PC-GWI

Grootschalige

for Large-Scale

för storskalig

 

Wetenschappelijke

Research Infrastructure

forskningsinfrastruktur

 

Infrastructuren

 

 

 

 

 

 

 

Norge

Nationell kontext

Det norska FoI-systemet är centraliserat, där en majoritet av den stat- lig FoU-finansiering ges av den norska regeringen. Det finns dock visst regionalt självbestämmande gällande exempelvis regionala forsk- ningsfonder och samarbeten mellan regionala industrier, FoU-insti- tutioner samt statliga innovationsmyndigheter.

Vidare är det norska FoI-systemet starkt präglat av sektorsprincipen, som innebär att varje ministerium självständigt förbereder och genom- för policybeslut på FoI-området. Detta ger ministerierna en relativt hög grad av autonomi rörande FoI-frågor inom deras respektive policyområden.

OECD har identifierat att Norge framöver kan behöva en ökad samordning av FoI-policy mellan ministerierna för att kunna lyckas

205

Internationell utblick

SOU 2023:19

med omställningen till en fossilfri ekonomi. Norge karaktäriseras även av konsensus-inriktat policyskapande, vilket enligt OECD kan bidra positivt till att förbättra FoI-sektorn. Norge har till skillnad från flera andra länder inget rådgivande organ på högsta politiska nivån. Norges forskningsråd ger FoI-politiska råd till regeringen, men har inget monopol på rollen.

Figur 4.14 Norges nationella forsknings- och innovationssystem

Forskningsfinansiärer

De tre främsta aktörerna som finansierar FoI i Norge är Norges forskningsråd (RCN), Innovation Norge (IN) och Enova SF (Enova). Skattesubventionen SkatteFunn fungerar även som indirekt stöd i FoI-systemet.

Norges forskningsråd är den dominerande aktören inom FoI-finan- siering i Norge och finansierar både grundforskning och tillämpad forskning. De är även rådgivare åt norska regeringen inom FoI-politik samt utvärderar FoI-policy. År 2021 var de största forskningskatego- rierna som RCN finansierade industri- och tjänstesektorn, energi, trans- port och klimatsmart teknologi samt möjliggörande teknologier. År 2015 var deras tre största mottagare av forskning forskningsinstitut (46 pro- cent) lärosäten (36 procent) och företag (18 procent). RCN finan- sierar vidare både forskning och innovation, där forskningsprojekt utgör största delen. Även finansiering av forskningsinfrastruktur och samarbetsprojekt utgör stora delar av dess portfolio.

206

SOU 2023:19

Internationell utblick

IN är en myndighet med fokus på att finansiera privata, regionala innovationsaktörer som har stor chans att bidra till ökad tillväxt för Norge. Till största del finansierades innovationsföretag (cirka 65 pro- cent), medan entreprenörer och start-ups var den näst största mot- tagaren (cirka 25 procent) följt av egenföretagare. De fyra olika finan- sieringsformerna IN ger är bidrag, lån med låg risk, garantier samt lån med risk. Bidrag var den vanligaste finansieringsformen följt av lån med låg risk.

Medan RCN och IN finansierar en bredd av områden, fokuserar Enova på att främst finansiera tillämpad forskning inom klimat- och energiområdet. Finansieringen riktar sig vidare endast till projekt som inte skulle kunna genomföras utan Enovas stöd samt till projekt från pilotfas till kommersialisering. Enova finansierar nästan uteslutande forskning genom bidrag. De största mottagarna var bolag exklusive de inom finanssektorn (78,6 procent). Den näst största mottagaren var norska regioner, följt av norska kommuner. En liten andel ges även i form av villkorade lån och subventioner (4,5 procent).

Norges stiftelsesektor är varken stor eller liten, utan i linje med EU-snittet. Den kännetecknas av tusentals små privata forsknings- finansierande stiftelser där även de största är små jämfört med sina internationella motsvarigheter. Två av Norges största stiftelser är Trond Mohn-stiftelsen och Cancerföreningen som finansierar medicin-, bio- logi och kemiforskning respektive cancerforskning. År 2022 anslog Cancerföreningen 240 miljoner NOK till forskning.

Forskningsinfrastruktur

Det övergripande ansvaret för forskningsinfrastruktur i Norge ligger hos RCN. RCN ansvarar för Norges nationella roadmap för forsk- ningsinfrastruktur och är involverat i finansiering, beslutsfattande och utvärdering kopplat till infrastruktur. På ministerienivå är även Utbild- ningsdepartementet, Närings- och fiskeridepartementet, samt Hälso- och vårddepartementet involverade.

Gällande e-infrastruktur är UNINETT AS en av huvudaktörerna. Dess avdelning Sigma 2 är ansvarig för inköp, drift och utveckling av den generiska, nationella digitala infrastrukturen för superdatorer och datalagring i Norge. Avdelningen Sigma 2 är även Norges repre- sentant i Nordic e-Infrastructure Collaboration (NeIC), Partnership

207

Internationell utblick

SOU 2023:19

for Advanced Computing in Europe (PRACE) och European Data Infrastructure (EUDAT).

Tabell 4.12 Norge – översättningar och förkortningar

Norska

Engelska

Svenska

Förkortning

Kunnskaps-

Ministry of Education

Utbildnings-

 

departementet

and Research

departementet

 

Nærings- og

Ministry of Trade,

Närings- och fiskeri-

 

fiskeridepartementet

Industry and Fisheries

departementet

 

 

 

 

 

Klima- og

Ministry of Climate

Klimat- och miljö-

 

miljødepartementet

and Environment

departementet

 

Norges Forskningsråd

Research Council

Norges forskningsråd

RCN

 

of Norway

 

 

 

 

 

 

Innovasjon Norge

Innovation Norway

Innovation Norge

IN

Enova SF

Enova SF

Enova SF

Enova

 

 

 

 

SkatteFUNN

SkatteFUNN

SkatteFUNN

 

 

 

 

 

Sverige

Nationell kontext

Det svenska forsknings- och innovationssystemet utmärks av en hög nivå av FoU-intensitet. Sverige hade som andel av BNP högst FoU- utgifter i Europa år 2020 och fjärde högst bland OECD-länder.

Det svenska FoI-systemet kännetecknas av en stark universitets- och myndighetssektor med en hög grad av autonomi samt en mindre statlig forskningsinstitutssektor relativt andra länder.

Sveriges FoI-system kännetecknas vidare av ett dualistiskt system där Utbildningsdepartementet har huvudansvar för forskning, och Klimat- och näringsdepartementet för innovation. Historiskt har det funnits en bristande koordinering mellan dessa departement. Respek- tive departement hade fram till 2020 var sin extern rådgivare: forsk- ningsberedningen och det nationella innovationsrådet. Bristen på ett enhetligt rådgivande organ för FoI kvarstår dock.

208

SOU 2023:19

Internationell utblick

Figur 4.15 Sveriges nationella forsknings- och innovationssystem

Forskningsfinansiärer

De fyra främsta myndigheterna som finansierar FoI i Sverige är Vetenskapsrådet (VR), Vinnova, Formas och Forte. Vinnova fungerar som innovationsmyndighet medan Formas och Forte är sektorsråd, och VR ett traditionellt forskningsråd. Den största av aktörerna i termer av FoI-finansiering är VR. VR är ett traditionellt forskarstyrt råd och ger främst två typer av stöd, bottom-up-projektstöd samt infra- strukturstöd. Det är lärosäten som är den största kategorin mottagare. De står för cirka 75 procent av medlen som ges, men även organisa- tioner med ansvar för forskningsinfrastruktur är stora mottagare och representerar cirka 16,5 procent.

Formas är till skillnad från VR ett forskarstyrt sektorsråd och finansierar främst FoI inom miljöområdet, där omkring två tredje- delar är tematisk finansiering. De två främsta stöden är generella forsk- ningsstöd (65 procent) och karriärsstöd (23 procent). Formas stöd ges främst till lärosäten som får cirka 75 procent av Formas bidrags- budget, forskningsinstitut och andra myndigheter får 15 respektive 8 procent. Privata företag får en mycket liten andel av medlen, cirka 2 procent. Formas stöd till privata företag är relativt nytt och in- fördes i form av en ändring av instruktionen år 2017.

Forte är likt Formas ett forskarstyrt sektorsråd och ger finan- siering i form av bidrag inom deras tematiska områden hälsa, arbets- liv och välfärd. Projektbidrag är den vanligaste bidragsformen, men

209

Internationell utblick

SOU 2023:19

även programstöd med syftet att stärka forskningsmiljöer represen- terar en stor del av finansieringen. Samtliga av Fortes tio största mot- tagare är lärosäten och totalt ges 81 procent av Fortes finansiering till lärosäten.

Till skillnad från VR har Vinnova en mer innovationsorienterad finansiering. Finansieringen ges bland annat i form av planerings- bidrag till innovationsprojekt och lönebidrag till företag och forsk- ningsinstitut. De största mottagarna av Vinnovas finansiering är läro- säten och företag som får 38 respektive 33 procent av finansieringen. Även forskningsinstitut får en signifikant del, cirka 16 procent.

Sverige har även en stor stiftelsesektor. Relevanta aktörer där är Wallenbergstiftelserna, Cancerfonden och löntagarfondsstiftelser så- som MISTRA, Stiftelsen för strategisk forskning och KK-stiftelsen. Totalt stod stiftelsesektorn för 3,4 procent av GERD 2019.

Forskningsinfrastruktur

Det övergripande ansvaret för forskningsinfrastruktur i Sverige ligger hos VR, eller mer specifikt Rådet för forskningens infrastrukturer (RFI). RFI ansvarar för den nationella färdplanen för forskningsinfra- struktur, och är involverat i samtliga av dess processer: beslutsfattande, finansiering och utvärdering. Även om RFI är kopplat till VR så inne- har Forte, Formas och Vinnova en plats vardera av de 13 platserna i RFI.

Även när det gäller e-infrastruktur har VR huvudansvaret. Univer- sitet är även i viss mån ansvariga för e-infrastrukturer. VR är exem- pelvis huvudfinansiär av e-infrastruktur såsom SNIC och SND. SNIC är dessutom representant för Sverige i Nordic e-Infrastructure Collaboration (NeIC).

210

SOU 2023:19

Internationell utblick

4.2.2Policykontext för finansiering av forskning och innovation

Allt eftersom kunskapsproduktion och -användning har blivit vikti- gare i vårt samhälle har moderna strukturer för finansiering och styr- ning av forskning och innovation (FoI) byggts upp successivt, där varje ny version blivit bredare än den föregående. De flesta av de strukturer som beskrivs i denna rapport utformades för att svara mot existerande problem inom FoI. I dagsläget har beslutsfattare och reger- ingar börjat att konfrontera de så kallade ”samhällsutmaningarna” och rollen som kunskapsproduktion har i att lösa dessa. Det ligger en utmaning i att anpassa FoI-finansieringen till en ny kontext, samtidigt som systemet ska hantera de behov som uppkommit sedan tidigare och som kvarstår.

Det offentliga FoI-systemets absoluta storlek har vuxit kraftigt sedan tiden runt andra världskriget. Dessförinnan finansierades forsk- ning vanligtvis direkt från monarker och regeringar, särskilt för mili- tära ändamål men även i form av statliga laboratorier som producerade samhällsnyttig kunskap inom mätteknik, geografi, geologi och lant- bruk. Andra kunskapsproducenter var exempelvis de traditionella Humboldtska universiteten och de nyare lärosätena som inriktade sig mer mot tillämpad forskning, till exempel inom gruvdrift och – för imperialisterna – skolor för tropisk medicin. Dessa organisationer förlitade sig starkt på institutionell finansiering.

Andra världskriget visade på forskningens oerhörda kraft, och satte i gång både framväxten av högre utbildning och forskningsorganisa- tioner, och därtill en ”extern”, projektbaserad finansiering vilken kan indelas i tre generationer. Vannevar Bush:s rapport till USA:s presi- dent, Science, the Endless Frontier24, var manifestet för den första gene- rationen. Rapporten menade att kriget visade vetenskapens destruktiva konsekvenser när den styrdes av samhället. I stället borde samhället delegera formuleringen av forskningsproblem och valet av vetenskap- lig kvalitetssäkring till forskarna själva. Bush implementerade en ”linjär” eller ”science push-modell”, och hävdade att grundforskning förr eller senare skulle generera innovationer och andra förmåner för samhället i stort. Detta ledde så småningom till att den amerikanska regeringen inrättade den forskarstyrda National Science Foundation år 1952. På

24Bush, V. (1945). Science, the Endless Frontier: A Report to the President on a Program for Postwar Scientific Research. Washington DC: NSF.

211

Internationell utblick

SOU 2023:19

samma sätt inrättade eller expanderade Sverige och många andra länder system med forskningsråd under efterkrigstiden.

Från och med det tidiga 1960-talet förespråkade OECD en andra generation under parollen ”vetenskapspolicy”, som eftersträvade en starkare samhällelig kontroll över forskningen. Denna hållning krävde att samhällets behov i form av innovation och ekonomisk tillväxt återigen skulle prioriteras genom att koppla forskningen till ett ”efter- frågebehov”. Detta inspirerade grundandet av Sveriges första innova- tionsmyndighet – Styrelsen för teknisk utveckling – år 1968. Innova- tionsteorierna blev sedan alltmer systematiska och utvecklades till ett ”nationellt innovationssystemstänkande”, där innovation sågs som sam- producerat och beroende av involveringen av många samhällsorgani- sationer och samhällsinstitutioner. Vinnova grundades år 2001 baserat på detta mer systematiska perspektiv.

Den tredje generationen har däremot som mål att adressera sam- hällsutmaningar och akuta problem, såsom klimatförändringar, sjuk- domar och förlust av biologisk mångfald. Förutom FoI-systemet inne- fattar engagemanget för att lösa samhällsutmaningarna även samhället i stort, vilket bidrar med att bestämma vilka samhällsutmaningar som ska lösas samt vilka lösningar som ska införas och som förväntas resul- tera i systemskiften. Den tredje generationens policy omfattar betydligt mer komplexa system, vilket gör att politiken och FoI-finansieringen inte kan ske med traditionella ”finansiera och glöm”-mekanismer. I stället bör FoI-finansieringen bedrivas genom långsiktiga program med ett flertal aktörer som lär sig av sina erfarenheter, justerar sina mål, planer och instrument efter hand. Svenska och internationella be- slutsfattare inom FoI försöker utröna huruvida nya organisationstyper behövs för att kunna hantera den tredje generationens kontext.

Tabell 4.13 sammanfattar framträdande karaktärsdrag för de tre generationerna, vilka visar att de har olika teoretisk grund, fokus- områden, styrning och syften. Nästa del, som avser nuvarande finan- sieringssystem, fokuserar främst på första och andra generationens policy. Senare kommer vi diskutera reformer och nya initiativ, varav flera börjar ta itu med den tredje generationens behov.

212

SOU 2023:19Internationell utblick

Tabell 4.13 Karaktärsdrag för de tre paradigmskiftena i FoI-styrning

Karaktärsdrag

Första generationen

Andra generationen

Tredje generationen

 

 

 

 

Externa drivkrafter

Tillväxt och veten-

Ändrat fokus i statlig

Samhällsutmaningar

för förändring

skapens destruktiva

forskning till teknik,

 

 

kraft under andra

innovation och

 

 

världskriget

industriell tillväxt

 

Förändring i under-

Linjär innovations-

Interaktioner mellan

Interaktioner mellan

liggande teori

modell

producent och

teknikförändring och

 

 

användare;

socio-tekniska

 

 

innovationssystem

regimer

Förändring i

Fokus på

Sträcker sig till

Socio-teknologiska

omfattning

grundforskning

tematisk FoI

transformationer,

 

 

 

”missions”

Förändring avseende

Blind delegering;

”Vetenskaps-policy” i

Nya aktörer och

makt och styrning

forskarstyrning

OECD:s mening, där

intressenter bortom

 

 

samhället (industrin)

FoI-systemet

 

 

alltmer påverkar

 

 

 

forskningen

 

 

 

 

 

Organisatoriska

Moderna nationella

Innovations- och

Utvidgning till en

och institutionella

vetenskapsstiftelser

”sektorråd”, företag

större del av staten,

förändringar

som tillhandahåller

 

investeringar, orga-

 

extern finansiering (tar

 

nisationer (inklusive

 

över från vertikalt

 

företag) är involverade

 

integrerade forsknings-

 

i implementeringen

 

råd och akademier)

 

 

Riktnings-

Mot forskarinitierad

Mot industriell

Mot att lösa sam-

förändringar

grundforskning

innovation

hällsutmaningar

Källa: Arnold, E. & Barker, K. E. (2022). What past changes in Swedish policy tell us about developing third-generation research and innovation governance. In Benner, M., Schwaag-Serger, S. & Marklund, G. (Eds.), Towards a smart society? Innovation policy and the challenges of social inclusion, environmental resilience, and sustainable growth. Cheltenham: Edward Elgar.

4.2.3Strukturen för nationella finansierings- och styrningssystem för forskning och innovation

FoI-finansiärer tillhör ett system av aktörer som samproducerar kun- skap. På nationell nivå benämns detta ofta som ett ”nationellt innova- tionssystem”, eller ”nationellt forsknings- och innovationssystem”.

Även om de nationella forsknings- och innovationssystemen inter- nationellt sett har många gemensamma karaktärsdrag så har de också specifika egenskaper som härrör från deras individuella historia och hur olika delar av systemet har utvecklats tillsammans över tid. Exem- pelvis beslutade Malmkommissionen 1942 att svenska högskolor inte bara skulle utföra grundforskning, utan även i viss mån skulle fun-

213

Internationell utblick

SOU 2023:19

gera som forskningsinstitut för landet.25 Malmkommissionen är en av anledningarna till att den svenska institutssektorn är liten i inter- nationell jämförelse. Till skillnad från Sverige byggde däremot Norge upp en stor tillämpad forskningsinstitutssektor från 1946, vilket ledde till att universitetssystemet under de följande decennierna fokuserade mer på grundforskning.

Figur 4.16 illustrerar en generisk ”karta” över FoU-styrningsstruk- turerna i västländer med utvecklade FoU-system. Kartan använder vi som ett ramverk för att illustrera sammanhanget i fallstudieländerna. Vi skiljer mellan fyra styrningsnivåer.

Regeringen, som fastställer övergripande prioriteringar och bud- getar, bedömer sektorsministeriernas intressen och tar övergripande politiska beslut.

Myndigheter, som i praktiken genomför förslag som beslutats av ministerier, är för det mesta beroende av ett enda ministerie och begränsar sin verksamhet till sin egen sektor och ”stuprör” i reger- ingen. I ett fåtal fall (exempelvis Norges forskningsråd och FFG i Österrike) arbetar de för mer än ett ministerie, vilket gör det lättare att genomföra policyer för mer än en sektor. Gränsen mellan ministerier och myndigheter varierar mellan länder. I vissa fall får myndigheterna detaljerade instruktioner som de helt enkelt följer. I andra fall ger myndigheten råd till ministeriet och föreslår vilka instruktioner det ska få.

Forsknings- och innovationsutövare, både inom och utanför staten, av vilka många är berättigade till statsbidrag för forskning och innovation.

Försvaret, som är ett ganska unikt område och står generellt utan- för det bredare FoI-systemet. Försvarets forskningsinstitutioner, såsom Totalförsvarets forskningsinstitut och FOA26, och försvarets upphandlingsorgan, såsom Försvarets materielverk (FMV), gör eller upphandlar hemlig forskning, och samarbetar endast i begränsad utsträckning de med civila forskningsorganisationerna. De ingår således inte i denna studie.

25Malm, G. m.fl. (1942). Utredning rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande (SOU 1942:6–7). Stockholm: Sveriges Offentliga Utredningar.

26Försvarets forskningsanstalt (FOA) var tidigare en svensk myndighet inom försvarsforskning som existerade från 1945 till 31 december 2000.

214

SOU 2023:19

Internationell utblick

Figur 4.16 fokuserar på sfärerna kopplade till utbildnings- och närings- ministerier eftersom dessa tenderar att ha det största inflytandet över FoI-politiken, även om andra ministerier blir allt viktigare. I flera fall administrerar ministerierna sina egna forskningsinstitut som är spe- cialiserade på behoven inom sin sektor. Ibland upphandlar dessa sektorsministerier (hälsa, transport, miljö och så vidare) även forsk- ning från andra och kan inrätta en sektorsmyndighet för att hantera detta om forskningsbehovet är stort eller endast kan tillgodoses genom tillgång till ett brett utbud av forskningsutförare.

Figur 4.16 Generisk FoI-styrningsstruktur

Källa: Redigerad Arnold, E., Bell, M., Bessant, J. & Brimble, P. (2000). Enhancing policy and

institutional support for industrial technology development in Thailand: The overall policy framework

and the development of the industrial innovation system. Bangkok: NSTDA.

Skillnaden mellan tredje och fjärde nivån har blivit tydligare under de senaste decennierna. Några av de äldre forskningsråden arbetar på båda nivåerna, exempelvis det brittiska Medical Research Council, som bildades 1913. Ursprungligen var det ett nationellt institut för medicinsk forskning. Med tiden började de även ge forskningsstöd, och även om det i dagsläget är dess primära roll, äger organisationen fortfarande ett antal institut.

Sovjetiska forskningssystem hade vanligtvis en konglomeratliknande vetenskapsakademi som drev vetenskapliga forskningsinstitut vilka omfattade många discipliner. Dessa hölls åtskilda från universiteten (som var lärosäten vilka inte bedrev någon större mängd forskning), och verkade på både tredje och fjärde nivån. Efter Sovjetunionens upp- lösning har universiteten i allmänhet fått i uppgift att forska, vid sidan

215

Internationell utblick

SOU 2023:19

av undervisningen. Detta resulterade i nya organ för att tillhandahålla extern finansiering för FoI, vilket skapade en tredje nivå. Vissa länder separerade instituten från de akademiska institutionerna. Exempel- vis gjorde Estland detta och inkorporerade instituten i universiteten, medan Lettland skiljde instituten från akademin men lämnade dem som fristående organisationer. Andra länder, till exempel Tjeckien, behöll integrerade akademier.

Den fjärde nivån av forsknings- och innovationsutförare inne- håller en blandning av universitet och institut, men även företag. Den internationella statistiken om instituten är begränsad, och de är i all- mänhet sammanslagna som ”offentliga forskningsorganisationer”. Fak- tum är att det finns minst tre sorters institut, var och en med olika funktioner i det nationella forsknings- och innovationssystemet.27 Olika policykrav kan tillgodoses med olika kombinationer av de tre instituttyperna i kombination med en lämplig arbetsfördelning med universitetssektorn.

Vetenskapliga forskningsinstitut (som de tyska Max Planck- instituten) tenderar att bedriva i huvudsak grundforskning och kan konkurrera direkt med universiteten. Dessa tenderar att ha en hög andel institutionell finansiering, ofta över 90 procent.

Forsknings- och teknikorganisationer (RTO), såsom RISE och Fraunhofer Gesellschaft, vars uppgift är att stödja industriell inno- vation. De tenderar att ha en mindre andel institutionell finansie- ring (vanligtvis 10–30 procent i Västeuropa). I stället får de större delen av sina inkomster från näringslivet och myndigheter i form av konkurrensutsatta medel.

Statliga laboratorier, vilka svarar direkt mot enskilda ministerier tenderar att utföra en blandning av forskning och mer rutinmäs- siga aktiviteter som behövs för att stödja lagstiftning och reger- ingar. Vissa statliga laboratorier, till exempel både inom metro- logi och meteorologi, producerar kollektiva nyttigheter (i första fallet i form av mätningar och standarder och i andra fallet i form av väderprognoser). Dessa laboratorier tenderar att ha höga nivåer av institutionell finansiering, men detta är i stor utsträckning kopplat till utförandet av specifika uppgifter.

27Arnold, E., Barker, K. & Slipersæter, S. (2010). Research Institutes in the ERA. Brussels: European Commission.

216

SOU 2023:19

Internationell utblick

Vissa stora forskningsinstitut som VTT i Finland och TNO i Neder- länderna är hybrider av RTO:er och statliga laboratorier. Danmark har inkorporerat de flesta av sina statliga laboratorier i universitets- sektorn, även om metrologilaboratorier är en del av GTS RTO- nätverket.

Varje policygeneration som diskuterats ovan ställer specifika krav på de fyra förvaltningsnivåerna (tabell 4.14). Dessa är kumulativa, vilket innebär att nuvarande politik måste täcka behoven för alla tre generationer samtidigt.

Tabell 4.14 Karaktärsdrag för de tre paradigmskiftena i FoI-styrning

Nivå

Första generationen

Andra generationen

Tredje generationen

 

 

 

 

1. Regeringen

Budget för forskning

FoI-budgetar och

Systemiska prioriteringar

 

 

strategi. Övervakning

för omställning och

 

 

och policysamordning

strategi. Ta brett reger-

 

 

över det nationella

ingsansvar för tvärs-

 

 

forsknings- och inno-

gående omvandlingar

 

 

vationssystemet

 

2. Ministerierna

Övervaka och under-

Specificera och imple-

Samordna program-

 

hålla forsknings-

mentera FoI-policy

matiskt genomförande

 

systemets hälsa

 

av politiska prioriteringar

 

 

 

mellan ministerierna

3. Myndigheterna/

Forskarsamhället

Tillhandahålla en

Omställnings- och

FoI-finansiärerna

styr prioriteringar

policymix för FoI

”mission”-delprogram

 

och finansierings-

 

samt instrument

 

beslut

 

Samordningsaktörer, FoI-

 

 

 

aktörer och nya intressenter

 

 

 

 

4. FoI-utförarna Bedriva forskar-

Utveckla tredje upp-

initierad forskning

giften och kopplingar

av hög kvalitet

mellan aktörer

Organisera för mer tvär- vetenskapligt arbete och samarbete med nya aktörer

Nivå 1 – Regeringen

Allt eftersom policygenerationernas perspektiv adresserar alltmer komplexa system ökar regeringens roll i varje ny generation. Medan den första generationens linjära modell krävde att regeringen enbart avsatte pengar till forskare och väntade på goda resultat, krävde den andra generationen mer samordning mellan forskning och innovation samt den ansvariga delen av regeringen. Allt eftersom fokuset för den andra generationens tankesätt utvidgades från att enbart koppla ny kunskap till användares innovationsbehov till innovationssystemstänk- ande, började stater se behovet av koordinering mellan fler aktörer. Det

217

Internationell utblick

SOU 2023:19

ökade intresset för att tillhandahålla mekanismer för FoI-rådgivning och FoI-koordinering på regeringsnivå. Förutom mer policykoordi- nation mellan ett större antal aktörer kräver den tredje generationen också att beslut tas om vilka utmaningar samhället ska prioritera ut- ifrån ett whole-of-government”-perspektiv. Det finns även krav på vilka utmaningar som regeringen ska ignorera eller möta längre ner i styrningshierarkin.

Vår analys i denna rapport görs på den nationella nivån. I allmän- het fokuserar FoI-satsningar på den regionala nivån på innovation, medan grundforskning, i nästan alla länder, hanteras på det nationella planet. I praktiken skiljer sig det åt hur viktig den regionala dimen- sionen inom FoI-politik är. I exempelvis federala stater och stora en- hetsstater (där Frankrike och Spanien är exempel på den sistnämnda) är den regionala dimensionen stark. Därför är det ingen slump att regioner i stora länder tenderar att ha storskaliga och sofistikerade innovationsstrategier och innovationspolitik som även omfattar forsk- ning. Motsvarande strategier i mindre länder har en mindre omfatt- ning och fokuserar i regel på close-to-market”-innovation. Värt att notera är också att enskilda FoI-intensiva tyska delstater, såsom Bayern (med en befolkning på 13 miljoner) och Baden-Württemberg (elva miljoner i befolkning), har fler invånare än de minde länderna som vi kommer analysera. De federala staterna som listas i tabell 4.15 har förmedlande organisationer som samordnar policy mellan den federala och delstatliga nivån.

Tabell 4.15 Analysens länders administrativa strukturer

Land

För-

Struktur

Näst högsta

 

kortning

 

administrativa nivån

 

 

 

 

Österrike

AT

Federal stat

Delstater

Schweiz

CH

Federal stat (konfederation)

Kantoner

Tyskland

DE

Federal stat

Delstater

Danmark

DK

Enhetsstat

Regioner

 

 

 

 

Spanien

ES

Enhetsstat

Autonoma regioner

Finland

FI

Enhetsstat

Regioner

 

 

 

 

Frankrike

FR

Enhetsrepublik

Regioner

Storbritannien

GB

Komplext, innehar fler nivåer

Riksdelar: England, Skottland,

 

 

och är icke-enhetlig

Wales och Nordirland

 

 

 

 

Nederländerna

NL

Enhetsstat

Provinser

Norge

NO

Enhetsstat

Regioner (fylken)

 

 

 

 

Sverige

SE

Enhetsstat

Regioner

 

 

 

 

218

SOU 2023:19

Internationell utblick

Generellt sett bygger länder sina regeringsmakter utifrån en ”sektors- princip” – en arbetsdelning där varje ministerium får ansvar för en specifik samhällssektor. Detta skapar i sin tur ”stuprör” vilka hämmar samordning inom regeringsmakten. Norge och Tyskland har en särskilt stark sektorsprincip, men alla ovan nämnda länder har svårt att genom- föra whole-of-government-beslut inom FoI.

I många fall är ministeriernas namn och ansvarsområden instabila, vilket speglar behovet av att både hitta lämpliga roller för högt upp- satta regeringspolitiker och föränderliga policybehov. En tydlig trend under de senaste 10–20 åren har varit att länder tydliggör vilken del av regeringsmakten som ska leda arbetet med att bekämpa klimatföränd- ringarna. Österrike, Tyskland, Finland, Nederländerna, Sverige och Storbritannien har gett detta ansvar till sina respektive närings- ministerier (dock allokerade Storbritannien nyligen denna roll till det nyinrättade Department for Energy Security and Net Zero). Schweiz, Danmark, Frankrike, Spanien och numera Storbritannien har inrättat ministerier som arbetar med politik mot klimatförändringarna, men dessa involverar ofta även andra ansvarsområden inom exempelvis energi och transport. Däremot har Norge utökat sitt Miljöministe- riums ansvarsområde till att även omfatta klimatfrågor.

Under de flesta år sedan 1980-talet sågs Finlands Råd för veten- skaps- och teknologipolicy, numera Forsknings- och innovationsrådet (RIC), som ett föredöme. Rådet leddes av premiärministern och gav råd till regeringen om systemisk FoI-policy. Denna modell kopiera- des av andra länder. Sedan runt 2010 har dock finska premiärministrar visat mindre intresse för FoI och rådet har blivit ganska ineffektivt. Av länderna som nämndes i tabell 4.15 använder bara Finland och Frankrike denna modell (i Frankrike är premiärministern ordförande för Strategiska forskningsrådet (CSR)). Utan starkt stöd från premiär- ministern kan rådets funktion ifrågasättas.

Följande gäller i resterande länder:

Österrikes regering får rådgivning från ett nationellt FoI-råd (RFTE), medan utbildningsministeriet har sina egna vetenskaps- råd som ger råd om forskning.

Schweiz får råd om vetenskapspolicy från det akademikerledda Schweiziska forskningsrådet.

219

Internationell utblick

SOU 2023:19

Tysklands regering har flera rådgivande organ. De mest framstå- ende är Expertkommissionen för forskning och innovation (EFI) och Vetenskaps- och humanistrådet (WR).

Danmarks regering och parlament får rådgivning av det oberoende DFiR-rådet.

Nederländernas regering får FoI-rådgivning inom policy for science av AWTI-rådet och råd om science for policy av det akademiker- styrda vetenskapliga rådet WRR.

Storbritannien får rådgivning av Rådet för vetenskap och forskning gällande policy for science. Varje ministerium har en chefsrådgivare för vetenskap, som ger science for policy- rådgivning. Regeringen har en egen chefsrådgivare för vetenskap med ett helhetsansvar, som är underställd premiärministern.

Spanien har två rådgivningsorgan, men i stället för att ge råd till regeringen koordinerar CPCTI dialogen mellan den centrala och regionala nivån. CACTI ger råd till Forsknings- och innovations- ministeriet och regionerna inom vetenskapspolicy.

Norge och Sverige har inte längre rådgivande organ för forskning och innovation på regeringsnivå. Sverige hade tidigare separata forsknings- och innovationsrådgivande organ, vilka inte lyckades bra med att på- verka regeringens övergripande politik. Norges tidigare motsvarande råd på regeringsnivå leddes av utbildningsministern och var på liknande sätt oförmöget att bestämma den övergripande vetenskapspolitiken.

De flesta av länderna har ett flertal strategier på sektors- eller tema- tisk nivå. Flera av dessa länder har nyligen tagit fram nationella FoI- strategier, dock med varierad analytisk och policymässig framgång. Österrike har en nationell FoI-strategi som sträcker sig fram till 2030. Den helt nyligen publicerade tyska Future Strategy for Research and Innovation sticker ut genom att den presenterar prioriteringar för ”missions” och ett antal tematiska områden. Spaniens strategi för veten- skap, teknologi och innovation 2021–2027 är i praktiken en smart specialiseringsstrategi på nationell nivå. Finland har en nationell FoI- roadmap, från 2021. Frankrike har en nationell forskningsstrategi från år 2021 som definierar tio utmaningsområden, och även några tema- tiska prioriteringar. Norge har en Långtidsplan för forskning, som i nuläget tas fram periodvis baserat på omfattande konsultation, främst

220

SOU 2023:19

Internationell utblick

inom akademin. Nederländerna har en Toppsektorspolicy som inte- grerar FoI med industripolitiska prioriteringar, och den har nyligen skiftat fokus till missions. År 2021 gick regeringen vidare och pub- licerade en nationell strategi för att stärka FoI-ekosystem. Parallellt har Nederländernas forskningsråd, NWO, en egen forskningsstrategi som tagits fram genom mycket omfattande samråd med allmänheten. Storbritannien publicerade en nationell innovationsstrategi år 2021. Varken Schweiz eller Sverige har publicerat en övergripande nationell FoI-strategi.

Nivå 2 – Ministerier

De flesta av de berörda länderna (Österrike28, Tyskland, Danmark, Finland, Frankrike, Nederländerna, Norge och Sverige) upprätthåller en struktur med två pelare där utbildnings- och näringsministerierna har huvudansvaret för FoI-politiken, medan de andra spelar en under- ordnad roll. Storbritannien har nyligen gått från en struktur med två pelare, med ett utbildningsdepartement och ett näringsdepartement med bred omfattning (BEIS), till en mer fragmenterad fördelning där BEIS ansvar har delats upp och där Departementet för forskning, innovation och teknologi (DSIT) nu är ett av huvudministerierna.

Schweiz och Spanien har i stället ett departement med huvud- ansvar för FoI. Detta val i Schweiz återspeglar förmodligen den natio- nella traditionen med små regeringar och mycket mindre antal fede- rala ministerier än i andra länder. I Spanien tycks det återspegla de autonoma regionernas betydande roll när det gäller företagsstöd och marknadsnära innovation.

I linje med sitt sektorsansvar har enskilda ministerier historiskt sett tenderat att ta ledningen när det gäller att ta fram tematiska strate- gier inom sina respektive ansvarsområden, och ansvarat för strategier- nas implementering. Norge gick emot trenden omkring 2010 och tog fram sex tvärministeriella forsknings- och innovationsstrategier, även om den följande generationen av så kallade ”21”-strategier återgick till modellen med ett ministerium.29 På senare tid har nyare, tvärmini-

28Österrike har länge haft två separata industriministerier för dels de tidigare statliga industrierna (BMVIT), dels för övriga industrier (BMAW). BMVIT har fått ansvar för klimatpolitik och bytt namn till BMK.

29Arnold, E. m.fl. (2019). Raising the Ambition Level in Norwegian Innovation Policy. Oslo: Research Council of Norway.

221

Internationell utblick

SOU 2023:19

steriella, FoI-relaterade strategier börjat dyka upp, främst relaterat till klimatförändringsåtgärder. Detta syns tydligast i tysk politik, där BMWK leder energiomställningen och BMBF högteknologistrategin, i respektive fall med stöd och medverkan från andra ministerier.

En viktig, långsiktig fråga för FoI-politiken har varit konkurrensen mellan utbildnings- och näringsministerier, särskilt sedan 1980- och 1990-talen, då andra generationens innovationssystemtänkande i allt högre grad betonade behovet av en ”sammanfogad” politik för forsk- ning och innovation. Rötterna till denna spänning ligger åtminstone delvis i motsättningen mellan första och andra generationens tänkande. Utbildningsministeriernas aktörer omfattar vetenskapssamfundet, som tenderar att hålla fast vid idén om forskarinitierad forskning, medan näringsministeriernas aktörer behöver tematisk forskning kopplad till områden med användarbehov. Under några år i början av 2000-talet använde svenska regeringar en mekanism som gav utbildningsministern huvudrollen i regeringens debatter om FoI, även om detta nödvän- digtvis inte i praktiken förbättrade samordningen.

Nivå 3 – Offentliga aktörer som finansierar FoI

FoI-finansiärer tillhandahåller ett växande antal funktioner till FoI- systemet, däribland:

tillhandahålla extern finansiering för att stödja grundforskning, tillämpad forskning, FoU och innovation,

minska de finansiella riskerna med innovation samt hjälpa till att bygga upp en absorberande och innovativ kapacitet i industrin och andra samhällsorganisationer,

bistå med att koordinera länders tematiska styrkeområden inom forskning och innovation med nationella prioriteringar,

upprätthålla och förnya en blandning av finansieringsinstrument för att stödja utvecklingen och förnyelsen av det nationella forskar- samhället och statliga forskningsutförande organisationer. Detta inkluderar stöd till forskningskarriärer, finansiering av excellens- centra, kompetenscentra, forskarskolor och andra insatser för att bygga kapacitet i forskarsamhället och statliga forskningsutför- ande organisationer,

222

SOU 2023:19

Internationell utblick

stödja kopplingar och kunskapsöverföring mellan forskning och samhälle (särskilt, men inte bara, i relation till näringslivet),

stödja planeringen av forskningsinfrastruktur och bidra till dess kapital- och driftskostnader,

finansiera och stödja nationellt deltagande i bi- och multilaterala FoI-aktiviteter. I en europeisk kontext innebär detta vanligtvis att stödja deltagande i EU:s FoI-program såsom ramprogrammet, mul- tilaterala forskningsprogram och infrastrukturer som the European Organization for Nuclear Research (CERN) och det europeiska molekylärbiologiska laboratoriet (EMBL) samt olika bilaterala arran- gemang som ingåtts av den enskilda finansieringsorganisationen,

upprätthålla en dialog med forsknings- och innovationssamhället för att förstå behov och förväntningar samt för att upprätthålla legitimiteten hos offentlig policy och offentliga organisationer, samt

tillhandahålla strategisk information och råd om FoI-politik till regeringen och andra beslutsfattare.

Braun hävdar mer kontroversiellt att finansiärer även påverkar veten- skapens kognitiva utveckling genom att identifiera problem som ska åt- gärdas, teman, finansieringsinstrument och strategiska prioriteringar.30 Vi identifierar tre typer av finansieringsorgan som är relevanta för FoI: forskningsråd, innovationsmyndigheter, och företagsstödjande

organ. Dessa beskrivs nedan.

Forskningsråd

Forskningsråd (ibland benämnda som nationella forskningsstiftelser baserat på det amerikanska National Science Foundation, NSF, som uppstod som ett resultat av Bush-rapporten) är i huvudsak organisa- tioner kopplade till första generationen.

Traditionellt är dessa forskarstyrda organisationer kopplade till utbildningsministeriet, även om de alltmer, under de senaste decen- nierna, har börjat styras av styrelser med samhällelig representation. Tidigare har vissa forskningsråds medlemmar valts av sina respektive

30Braun, D. (1998). The role of funding agencies in the cognitive development of science. Research Policy, vol. 27, s. 807–821.

223

Internationell utblick

SOU 2023:19

akademiska samfund, men vi är inte medvetna om att detta fortfarande sker utanför Sverige. Både styrelserna, och (särskilt) de ministerier råden rapporterar till, kan ålägga forskningsråden tematiska eller andra samhälleliga prioriteringar, särskilt när det gäller genus och mångfald. Forskningsråden upprätthåller normalt en princip om forskarstyr- ning av det vetenskapliga beslutsfattandet, så att finansieringsbeslut i praktiken fattas av kommittéer och forskarpaneler. Dessa beslut kan vara ”rutin-godkända” (rubber-stamped) av styrelsen, som har rätt att ta upp procedurfrågor men inte att ifrågasätta den vetenskapliga grunden för besluten.

Deras huvudsakliga finansieringsverksamhet sker normalt utifrån ett bottom-up-perspektiv genom finansiering av forskningsidéer initi- erade av forskare snarare än av finansiären. I praktiken behöver forsk- ningsråden i regel dela in inkommande ansökningar i disciplinära eller andra kategorier, så att de kan hänvisas till granskare och paneler som har den vetenskapliga spetskunskap som behövs för att bedöma deras kvalitet och för att avgöra om de är värda att finansiera.

Forskningsrådens arbetssätt har utvecklats under de senaste 40–

50 åren. Historien har visat att forskningsråd inte kan agera endast utifrån ett bottom-up-perspektiv. Som Rip påpekar skapar finansier- ing enligt bottom-up-principen en ”aggregationsmaskin”. Framgångs- rika ansökningar återspeglar således formen på den övergripande upp- sättningen av inlämnade förslag, och forskarsamhället reproducerar sig självt, med de disciplinära, ålders- eller könsfördomar som är in- byggda i dess struktur.31 Forskningsråd tenderar därför att öronmärka en del finansiering till unga forskare (för att förhindra att de erfarna forskarna får alla medel), och ingriper aktivt för att bygga större fors- kargrupper via excellenscentra, främja nya fält och bygga ut kapaci- teten. Sådana avsteg från bottom-up-principen görs dock motvilligt och försök att införa tematiska prioriteringar fördöms vanligen som ”politiska”.

Finansiering sker i dag alltmer sällan i form av personliga stipendier utan i stället genom projektförslag. Speciellt sedan omkring år 2000 har forskningsråden ökat storleken på projektanslagen för att finan- siera forskargrupper snarare än individer och de har infört ännu större och längre anslag för excellenscentra. Ansvaret för småsaker, såsom

31Rip, A. (2001). Aggregation machines – a political science of science approach to the future of the peer review system. Ingår i M. Hisschemöller, R. m.fl., Knowledge, Power and Participation in Environmental Policy Analysis, Policy Studies Review Annual No 12. New Brunswick: Transaction Publishers.

224

SOU 2023:19

Internationell utblick

resor och konferensnärvaro, har övergått till forskarna och deras uni- versitet, och hanteras inte längre av forskningsråden. Stöd specifikt riktade till unga forskare har även blivit viktigare. Forskningsråden har fått ett allt större ansvar för planering och finansiering av forsk- ningsinfrastrukturer, som i allt högre grad ligger utanför de enskilda universitetens ekonomiska möjligheter.

Innovationsmyndigheter

Innovationsmyndigheter är den andra generationens organisationer. Detta är särskilt tydligt i Sverige, eftersom OECD:s lansering av ”vetenskapspolitik” för att etablera kontakter mellan forskning och innovation bidrog till att Sverige, som ett av de första länderna, blev föremål för en OECD-granskning av dess vetenskapspolitik.32 Gransk- ningen bidrog till grundandet av den förmodligen första moderna innovationsmyndigheten – Styrelsen för teknisk utveckling (STU) – år 1968.

Innovationsmyndigheter finansierar vanligtvis tillämpad och ”stra- tegisk” forskning (till exempel inom möjliggörande teknologier) vid universitet och forskningsinstitut, vilket i regel kräver en viss grad av engagemang från industrin i projekt som ett sätt att stödja upptag- andet av forskningsresultat via innovation. Fram till ungefär 1980-talet kopplade projekt ofta ihop enskilda företag med enskilda forskare eller forskargrupper, vilket återspeglar den tidiga andra generationens fokus på innovation som involverade kopplingen av tekniska möjlig- heter med marknadens efterfrågan.33

Efter en internationell trend av storskaliga ”förkommersiella sam- verkansprogram”, särskilt inom informationsteknologi under 1980- talet34, och det växande fokuset på innovationssystem, utvecklades projekten till att involvera nätverk snarare än mindre ”forskar- och innovatörspar”. Precis som inom grundforsknings-finansieringen växte finansieringen av excellenscentra, eller ”kompetenscentra”, internatio- nellt från och med 1990-talet. Kompetenscentrumen var akademisk- industriella konsortier som finansierades över längre tidsperioder.

32OECD. (1964). OECD Reviews of Science and Higher Education: Scientific Policy in Sweden. Paris: OECD.

33Mowery, D. C. & Rosenberg, N. (1979). The Influence Of Market Demand Upon Innova- tion: A Critical Review Of Some Recent Empirical Studies. Research Policy, 8(2), 102–153.

34Arnold, E. & Guy, K. (1995). National Information Technology Strategy in Hindsight: The IT4 Programme. Brighton: Technopolis.

225

Internationell utblick

SOU 2023:19

Förutom att finansiera uppkomsten och införandet av ny teknik hjälper många innovat