sou 2023 102

Till statsrådet Niklas Wykman

Regeringen beslutade den 7 juni 2022 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att göra en översyn av reglerna om kontoföring av finan- siella instrument och anslutande regelverk i ljuset av den tekniska utvecklingen och den ökade integreringen av Europas värdepappers- marknader (dir. 2022:59).

Till särskild utredare förordnades samma dag justitierådet Sten Andersson.

Som sakkunniga i utredningen förordnades den 19 september 2022 rättssakkunniga Souléf Sigfridsson Sellidj (Finansdepartementet) och Peter Olivecrona (Justitiedepartementet). Som experter förordnades samma dag rådgivaren Jan Dafgård (Finansinspektionen), Global Solution Architect Helen De Geer (Nasdaq Stockholm AB), Senior Advisor Mats Gunnarsson (Euroclear Sweden AB), seniora juristen Therese Mårtensson (Föreningen Svensk Värdepappersmarknad) och seniora ekonomen Lena Wiberg (Sveriges riksbank).

Peter Olivecrona entledigades med verkan fr.o.m. den 11 septem- ber 2023. Helen De Geer entledigades med verkan fr.o.m. den 13 feb- ruari 2023 och i stället förordnades den 15 mars samma år Chief Risk Officer Eric Sylvén (NGM AB) som expert.

Som huvudsekreterare anställdes fr.o.m. den 1 september 2022 råd- mannen Niklas Schüllerqvist. Som sekreterare anställdes fr.o.m. den 1 september 2022 rättssakkunniga Antonia Gergova, fr.o.m. den 17 oktober 2022 regulatory manager Christine Strandberg och fr.o.m. den 14 augusti 2023 ämnesrådet Henrik Lennefeldt.

Utredningen har antagit namnet Kontoföringsutredningen.

Sammanfattning

Värdepappersmarknaden och efterhandelsprocesser

På värdepappersmarknaden sker handel med finansiella instrument på handelsplatser av olika slag. För att transaktionerna ska kunna full- bordas genom att instrument och likvid (pengar) byter ägare, krävs också vissa s.k. efterhandelsprocesser (eng. post-trade). Dessa sker inom ramen för den finansiella infrastrukturen som består av bl.a. värdepapperscentraler och deras avvecklingssystem för värdepapper. Enligt lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument (kontoföringslagen) ska en värdepappers- central under vissa förutsättningar kontoföra finansiella instrument. Det sker genom att värdepapperscentralen för s.k. avstämningskon- ton för innehavare av sådana instrument i avstämningsregister.

Även centralbanker, i Sveriges fall Riksbanken, har en betydande roll i den finansiella infrastrukturen genom att de tillhandahåller betal- ningssystem (avvecklingssystem) för stora betalningar. I sådana fall sker avvecklingen av betalningarna i centralbankspengar, dvs. genom debiteringar respektive krediteringar av konton inom centralbanken. Detta har betydelse bl.a. när det gäller likvid som avser transaktioner med finansiella instrument. Inom EU tillhandahåller Europeiska cen- tralbanken (ECB) och de nationella centralbankerna i de medlems- stater som har infört euron som valuta (Eurosystemet) ett sådant betalningssystem.

Distribuerade liggare

Under senare år har det skett en snabb utveckling av kryptotillgångar, som ofta baseras på blockkedjeteknik. EU:s s.k. DLT-förordning har tillkommit mot den bakgrunden och är avsedd att säkerställa att unionens lagstiftning om finansiella tjänster är rustad för den digitala

Sammanfattning

SOU 2023:102

tidsåldern, bl.a. genom att möjliggöra användning av innovativ teknik vid såväl handel med finansiella instrument som vid efterhandelspro- cesserna.

Genom förordningen införs en tidsbegränsad pilotordning. Pilot- ordningen ger vad som i förordningen benämns operatörer av DLT- marknadsinfrastrukturer en möjlighet till undantag från vissa av de krav som följer av andra EU-rättsakter. Därigenom ska användningen av teknik med distribuerade liggare (DLT) för handel med och avveck- ling av finansiella instrument kunna testas under friare former men i en reglerad miljö. DLT-förordningen omfattar avvecklingssystem (DLT-SS-system), handelsplattformar (DLT-MTF-plattformar) och system som kombinerar båda dessa (DLT-TSS-system). Endast vissa kategorier av finansiella företag kan få ett särskilt tillstånd att driva sådana DLT-marknadsinfrastrukturer.

De finansiella instrument som kan registreras i en distribuerad liggare och tas upp till handel på en DLT-marknadsinfrastruktur är i huvudsak aktier, skuldförbindelser (obligationer m.m.) och vissa fond- andelar.

Sedan tidigare är Finansinspektionen behörig myndighet i Sverige enligt DLT-förordningen.

Utredningen har haft i uppdrag att föreslå de författningsändringar som bedöms nödvändiga för att anpassa svensk rätt till ny teknik för värdepappershandel och avveckling och DLT-förordningen. Mot den bakgrunden föreslår utredningen en ny lag som ska komplettera DLT-förordningen. Den nya lagen föreslås innehålla bestämmelser som i sak i stor utsträckning motsvarar vad som gäller för konto- förda finansiella instrument enligt kontoföringslagen. Bestämmel- serna är dock anpassade till den nya teknik som omfattas av DLT- förordningen, bl.a. på så sätt att de finansiella instrumenten inte med nödvändighet behöver finnas på ett konto och att informationen ska kunna lagras distribuerat (decentraliserat) i olika s.k. noder snarare än i ett enda centralt register. Bestämmelserna i den nya lagen ska som huvudregel ha företräde framför bestämmelser i andra svenska författningar.

Utredningens förslag till en ny lag innehåller bestämmelser om förvaltarregistrering av DLT-baserade finansiella instrument. Det möjliggör att även sådana instrument kan förvaltas av t.ex. en bank (en förvaltare) för en kunds räkning. Vidare föreslås bestämmelser om

SOU 2023:102

Sammanfattning

grundläggande krav på distribuerade liggare, civilrättsliga rättsverk- ningar, insyn och tystnadsplikt och tillsyn och ingripanden.

Enligt utredningens förslag ska definitionen av avstämningsbolag i aktiebolagslagen utvidgas till att omfatta även aktiebolag vilkas bo- lagsordning innehåller förbehåll om att aktierna i bolaget ska vara regi- strerade i en distribuerad liggare enligt DLT-förordningen, i stället för registrerade i avstämningsregister. Förslaget innebär att det kom- mer att finnas två olika slag av avstämningsbolag. Enligt förslaget ska den nya lagen innehålla flera nya bestämmelser som avser aktiebolag. Utredningen lämnar också förslag till ändringar i aktiebolagslagen (2005:551) som innebär att distribuerade liggare likställs med avstäm- ningsregister. Förslagen syftar till att möjliggöra att DLT-förord- ningen kan tillämpas på avsett sätt.

Som en konsekvens av DLT-förordningen föreslås följdändringar och anpassningar i en rad andra författningar, bl.a. i skattelagstiftningen.

En europeisk plattform och europeiska standarder för värdepappersavveckling

Sedan år 2015 driver ECB och Eurosystemet en gemensam plattform för värdepappersavveckling i centralbankspengar. Plattformen, som kallas Target2-Securities (T2S). I september 2021 beslutade Riksban- ken att inriktningen för hur Riksbanken framöver ska göra central- bankspengar tillgängliga vid värdepappersavveckling ska vara att detta ska ske genom användning av T2S.

Utredningen har haft i uppdrag att föreslå de författningsändringar som bedöms nödvändiga för att harmonisera värdepappersmarkna- dens efterhandelsprocesser till europeiska standarder och möjliggöra en eventuell svensk anslutning till T2S. Utredningen gör bedöm- ningen att det svenska systemet för kontoföring av finansiella instru- ment kan behållas även vid en anslutning till T2S. Vid en sådan anslut- ning bör avstämningsregister utgöra i förhållande till T2S separata register. Utredningen lämnar dock ett förslag som avser den situa- tionen att det till följd av ett befarat eller inträffat tekniskt fel eller annat avbrott uppkommer en risk för att en registreringsåtgärd i avstämningsregister blir felaktig. Utöver detta förslag krävs det en- ligt utredningens mening inga andra författningsändringar för att den svenska värdepapperscentralen ska kunna ansluta sig till ramavtalet för T2S.

Sammanfattning

SOU 2023:102

I fråga om europeiska standarder för värdepappersavveckling gör utredningen bedömningen att det inte behöver eller inte bör göras några lagändringar i syfte att göra det möjligt för svenska aktörer att tillämpa dessa standarder. Det gäller för såväl de s.k. T2S-standar- derna som de s.k. SCoRE-standarderna och andra aktuella europeiska standarder.

Avslutande av avstämningskonton utan samtycke från kontohavaren

Vidare har utredningen haft i uppdrag att ta ställning till om det i konto- föringslagen bör införas en möjlighet att avsluta ett avstämningskonto med okänd ägare i vissa fall och lämna förslag till de författnings- ändringar som bedöms nödvändiga. Bakgrunden till detta är i huvud- sak att det finns konton beträffande vilka det kan vara svårt för ett kontoförande institut (t.ex. en bank) att följa regelverket mot pen- ningtvätt och finansiering av terrorism.

Utredningen föreslår att det införs en möjlighet att avsluta ett av- stämningskonto med en okänd kontohavare men att detta ska kunna ske endast under vissa särskilda förutsättningar. Om innehavaren av ett avstämningskonto är okänd, ska ett kontoförande institut ha rätt att låta försälja de finansiella instrumenten på kontot och därmed avsluta kontot, under förutsättning att

•det krävs för att det kontoförande institutet ska kunna fullgöra sina förpliktelser enligt regelverket mot penningtvätt m.m.,

•kontohavaren eller annan som är i kontohavarens ställe inte har begärt några registreringsåtgärder under de sista tio åren före för- säljningen,

•de finansiella instrumenten handlas på handelsplats eller en mot- svarande marknadsplats utanför Europeiska ekonomiska samarbets- området eller det i annat fall finns ett tillförlitligt och kontroller- bart pris för instrumenten,

•det kontoförande institutet först har skickat en underrättelse och kungjort denna.

SOU 2023:102

Sammanfattning

Institutet ska för kontohavarens räkning förvalta försäljningslikviden, efter avdrag för vissa kostnader. Om någon visar att han eller hon vid tidpunkten för försäljningen hade rätt till de finansiella instrumen- ten ska institutet betala ut beloppet till denne. När anspråket på en sådan utbetalning har preskriberats, ska beloppet tillfalla Allmänna arvsfonden.

Ikraftträdande

Utredningens förslag föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Konsekvenser av utredningens förslag

Utredningens förslag förväntas inte medföra några beaktansvärda kon- sekvenser för Finansinspektionen eller det allmänna i övrigt.

För operatörer av DLT-marknadsinfrastrukturer, deltagare i så- dana infrastrukturer och för investerare i DLT-baserade finansiella instrument innebär förslagen avseende anpassningar till DLT-förord- ningen att det i flera avseenden som utgångspunkt kommer att gälla samma eller liknade regler som i övrigt på värdepappersmarknaden.

Förslaget om det ska vara möjligt att avvakta med registrerings- åtgärder vid ett befarat eller inträffat tekniskt fel innebär dels att man minskar risken för ett problem som kan uppkomma vid en svensk anslutning till T2S, dels att man på ett mer generellt plan minskar risken för att materiellt felaktiga uppgifter tas in i ett avstämnings- register.

Förslaget om en möjlighet för kontoförande institut att i vissa fall avsluta ett avstämningskonto utan samtycke när kontohavaren är okänd förväntas minska de problem som sådana konton skulle kunna medföra för ett kontoförande institut när institutet ska fullgöra sina förpliktelser enligt lagstiftningen mot penningtvätt m.m.

Summary

Securities markets and post-trade processes

In securities markets, financial instruments are traded on trading venues of various kinds. For such transactions to be completed or settled through the exchange of the instruments versus the proceeds (cash), certain post-trade processes are required. These processes take place within the framework of the financial infrastructure, which consists of, among other things, central securities depositories (CSDs) and their securities settlement systems. According to the Swedish Central Securities Depositories and Financial Instruments Accounts Act (1998:1479), a central securities depository must, under certain conditions, maintain a register of financial instruments (book-entry securities). This is done by providing securities accounts for holders of such instruments in CSD registers.

Central banks, in Sweden’s case the Riksbank, also play a significant role in the financial infrastructure by providing payment systems (settlement systems) for large payments. In such cases, the settlement of payments is carried out in central bank money, i.e. by debits or credits to accounts within the central bank. This is important, for example, in the case of settlement relating to transactions in financial instruments. Within the EU, the European Central Bank (ECB) and the national central banks (NCBs) of the Member States whose cur- rency is the Euro (Eurosystem) provide such a payment system.

Distributed ledgers

In recent years, there has been a rapid development of crypto-assets, which are often based on blockchain technology. The EU’s DLT (distributed ledger technology) regulation has been created against this background and is intended to ensure that the EU’s financial

Summary

SOU 2023:102

services legislation is equipped for the digital age, among other things, by enabling the use of innovative technologies in both the trading of financial instruments and post-trade processes.

The regulation introduces a time-limited pilot regime. The pilot regime provides for, what is referred to in the regulation as operators of DLT market infrastructures, the possibility of exemptions from some of the requirements stemming from other EU legislation. This will allow for a more liberal but regulated environment to test the use of distributed ledger technology (DLT) for trading and settle- ment of financial instruments. The DLT regulation covers securities settlement systems (DLT SS), multilateral trading facilities (DLT MTFs) and systems that combine both (DLT TSS). Only certain categories of financial undertakings can obtain a specific permission to operate such DLT market infrastructures.

The financial instruments that can be admitted to trading or re- corded on a DLT market infrastructure are primarily shares, debt securities (bonds, etc.) and certain units in collective investment under- takings.

Finansinspektionen (the Swedish Financial Supervisory Authority) is the competent authority in Sweden as per the DLT regulation.

The inquiry has been tasked with proposing the legislative amend- ments deemed necessary to adapt Swedish law to new technology for securities trading and settlement, and the DLT regulation. Against this background, the inquiry proposes a new Act to supplement the DLT regulation. It is proposed that the new Act contain provisions which in substance correspond to a great extent to what applies to book-entry financial instruments under the Central Securities Depo- sitories and Financial Instruments Accounts Act. However, the pro- visions are adapted to the new technologies covered by the DLT regulation, including the fact that the financial instruments do not necessarily need to be held in an account and that the information can be stored in a distributed (decentralised) manner in different nodes rather than in a single central register. As a general rule, the pro- visions of the new Act shall take precedence over the provisions in other Swedish statutes.

The inquiry’s proposal for a new Act contains provisions on nominee registration of DLT-based financial instruments. This also makes it possible for such instruments to be managed by, for ex- ample, a bank (a nominee) on behalf of a client. Furthermore, pro-

SOU 2023:102

Summary

visions are proposed on basic requirements for distributed ledgers, private law, transparency and confidentiality, and supervisory powers.

According to the inquiry’s proposal, the definition of CSD-reg- istered companies in the Swedish Companies Act (2005:551) would be expanded to also include limited liability companies whose arti- cles of association contain provisions stating that the shares in the company must be registered in a distributed ledger in accordance with the DLT regulation, instead of registered in CSD registers. The proposal means that there will be two different types of CSD-regis- tered companies. According to the proposal, the new Act would contain several new provisions relating to limited liability compa- nies. The inquiry also proposes amendments to the Swedish Compa- nies Act which would mean that distributed ledgers would be equated with CSD registers. The proposals aim to enable the DLT regulation to be applied in the intended manner.

As a consequence of the DLT regulation, consequential amend- ments and adaptations are proposed to a number of other statutes, including tax legislation.

A European platform and European standards for securities settlement

Since 2015, the ECB and the Eurosystem have been operating a common platform for securities settlement in central bank money. The platform is called Target2-Securities (T2S). In September 2021, the Riksbank decided that the approach to how central bank Swedish krona would be made available in securities settlement in the future would be through the use of T2S.

The inquiry has been tasked with proposing the legislative amend- ments deemed necessary to harmonise the securities market’s post- trade processes to European standards and to enable a possible migra- tion to T2S of the Swedish CSD and krona. The inquiry concludes that the Swedish system of book-entry securities can be retained even with a migration to T2S. In the event of such a migration, the CSD registers should constitute separate registers in relation to T2S. However, the inquiry has a proposal as to possible actions in a situation where there is a risk that an entry in the CSD register be- comes incorrect, because of a suspected or actual technical error or

Summary

SOU 2023:102

other disruption. In addition to this proposal, the inquiry is of the opinion that no other legislative amendments are required for the Swedish CSD to be able to become a signatory to the framework agre- ement for T2S.

With regard to European standards for securities settlement, the inquiry finds that there is no need, or should not be any need, to make any legislative amendments in order to make it possible for Swedish market players to apply these standards. This applies both to the T2S standards such as the SCoRE standards and other relevant European standards.

Closing CSD securities accounts without the consent of the account holder

The inquiry has also been tasked with taking a position as to whether the Central Securities Depositories and Financial Instruments Ac- counts Act should include the possibility of closing a CSD securities account held by an unknown owner in certain cases and submitting proposals for the legislative amendments that are deemed necessary. The main reason for this is that there are accounts for which it may be difficult for an account operator (e.g. a bank) to comply with the regulations on anti-money laundering and terrorist financing.

The inquiry proposes that the possibility of closing a CSD secu- rities account held by an unknown account holder be introduced, but that this should only be possible under certain specific conditions. If the holder of a CSD securities account is unknown, the account operator shall have the right to have the financial instruments in the account sold and thereby close the account, provided that:

•it is required in order for the account operator to be able to fulfil its obligations under the anti-money laundering regulations, etc.,

•the account holder or a person acting on behalf of the account holder has not requested any entry to be performed in the CSD register during the last ten years prior to the sale,

•the financial instruments are traded on a trading venue or an equiv- alent marketplace outside of the European Economic Area or there is otherwise a reliable and verifiable price for the instruments,

SOU 2023:102

Summary

•the account operator has first sent a notification and the details have been made known.

The account operator shall administer the proceeds of sale on behalf of the account holder after a deduction has been made for certain costs. If someone can show that he or she was entitled to the fi- nancial instruments at the time of the sale, the account operator shall pay the amount to him or her. When the claim for such a payment has become time-barred, the amount shall accrue to Allmänna arvs- fonden (the Swedish Inheritance Fund).

Effective date

It is proposed that the inquiry’s proposals enter into force on 1 January 2025.

Consequences of the inquiry’s proposals

The inquiry’s proposals are not expected to have any significant con- sequences for Finansinspektionen or the public sector in general.

For operators of DLT market infrastructures, participants in such infrastructures, and investors in DLT-based financial instru- ments, the proposals regarding adaptations to the DLT regulation mean that in several respects the same or similar regulations will apply as otherwise in the securities market.

The proposal that it should be possible to wait with registration measures in the event of a suspected or actual technical error means firstly, that the risk of a problem that may arise with a Swedish migration to T2S is reduced, and secondly, that on a more general level, the risk of materially misstated information being entered into a CSD register is reduced.

The proposal for an opportunity for an account operator to, in certain circumstances, close a CSD securities account without con- sent when the account holder is unknown is expected to reduce the problems that such accounts could cause for an account operator when the institution must fulfil its obligations under anti-money launder- ing legislation, etc.

1 Författningsförslag

1.1Förslag till lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om distribuerade liggare

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Inledande bestämmelser

Syfte och definitioner

1 § Denna lag kompletterar Europaparlamentets och rådets förord- ning (EU) 2022/858 av den 30 maj 2022 om en pilotordning för marknadsinfrastrukturer som baseras på teknik för distribuerade lig- gare och om ändring av förordningarna (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 909/2014 samt direktiv 2014/65/EU, i denna lag kallad DLT-för- ordningen.

Termer och uttryck i denna lag har samma betydelse som i DLT- förordningen.

Med förordningen om värdepapperscentraler i denna lag avses Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/2014 av den 23 juli 2014 om förbättrad värdepappersavveckling i Europeiska unio- nen och om värdepapperscentraler samt ändring av direktiv 98/26/EG och 2014/65/EU och förordning (EU) nr 236/2012.

Förhållandet till andra författningar

2 § Om en annan lag eller en förordning innehåller någon bestäm- melse som avviker från denna lag, tillämpas denna lag. Bestämmel- serna i lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring

Författningsförslag

SOU 2023:102

av finansiella instrument ska inte tillämpas på DLT-baserade finan- siella instrument om inte något anges i denna lag.

Trots det som sägs i första stycket ska de bestämmelser i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden som gäller för MTF-platt- formar tillämpas även i fråga om DLT-MTF-plattformar.

De bestämmelser som avses i andra stycket ska tillämpas även i fråga om DLT-TSS-system. Detta gäller dock inte bestämmelserna i 2, 3 eller 24 kap. lagen om värdepappersmarknaden, om systemet drivs av en värdepapperscentral.

3 § En operatör av en DLT-MTF-plattform eller ett DLT-TSS- system får medge även andra aktörer än de som anges i 11 kap. 3 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden att vara deltagare på plattformen eller i systemet, under de förutsättningar som anges i artikel 4.2 i DLT-förordningen och på de villkor som beslutas av Finansinspektionen.

4 § En operatör av ett DLT-SS-system eller ett DLT-TSS-system får medge även andra aktörer än de som anges i 8 § lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden att vara deltagare i systemet, under de förutsättningar som anges i arti- kel 5.5 i DLT-förordningen och på de villkor som beslutas av Finans- inspektionen.

Behörig myndighet

5 § Finansinspektionen är behörig myndighet enligt DLT-förord- ningen.

Avgifter

6 § Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansök- ningar och anmälningar enligt DLT-förordningen.

Operatörer av DLT-marknadsinfrastrukturer ska med årliga av- gifter bekosta Finansinspektionens verksamhet.

SOU 2023:102

Författningsförslag

Grundläggande krav på den distribuerade liggaren

7 § En distribuerad liggare ska utformas på ett sådant sätt att

1.ägaren och i förekommande fall panthavaren samt annan som har särskild rätt till det DLT-baserade finansiella instrumentet, med de begränsningar som gäller i förhållande till andras rättigheter, ska ha möjlighet att förfoga över instrumentet eller rättigheten,

2.äganderätt, panträtt och annan särskild rätt till ett visst DLT- baserat finansiellt instrument framgår av den distribuerade liggaren,

3.det framgår om det DLT-baserade finansiella instrumentet inne- has för annans räkning enligt 2 kap.,

4.det i förekommande fall kan anges att

a)innehavaren har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken med uppdrag som omfattar förvaltning av aktier som är registrerade i liggaren,

b)aktier som är registrerade i liggaren företräds av en förvaltare som förordnats enligt 14 kap. 9 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, 24 kap. 10 § lagen (2007:528) om värdepappers- marknaden eller 15 kap. 18 § försäkringsrörelselagen (2010:2043),

c)innehavaren har försatts i konkurs,

d)utmätning, kvarstad eller betalningssäkring har beslutats avse- ende det DLT-baserade finansiella instrument eller avseende pant- rätt i detta,

e)inskränkning enligt 13 kap. 19 § första stycket 4 eller 14 kap. 21 § första stycket 4 föräldrabalken förekommer, och

5. det är möjligt för även andra än de aktuella DLT-nätverks- noderna att ta del av innehållet i den distribuerade liggaren.

Första stycket 1–4 gäller inte för en distribuerad liggare som ingår

i en DLT-MTF-plattform.

En operatör av ett DLT-SS-system eller ett DLT-TSS-system ska se till att de uppgifter som avses första stycket 2–4 anges i den distri- buerade liggaren.

I 4 kap. 6 § finns särskilda bestämmelser om registrering av aktier.

Förbud mot utfärdande av vissa handlingar

8 § För DLT-baserade finansiella instrument får inte utfärdas aktie- brev, emissionsbevis, interimsbevis, teckningsoptionsbevis eller options- bevis som avses i aktiebolagslagen (2005:551) eller skuldebrev eller

Författningsförslag

SOU 2023:102

motsvarande handling. Har en sådan handling utfärdats, gäller den inte som förbindelse. Bestämmelserna i aktiebolagslagen gäller inte heller för handlingen.

Första stycket ska inte tillämpas i fråga om finansiella instrument som är utfärdade i ett annat land än Sverige.

Om ett aktiebrev, ett skuldebrev eller en annan motsvarande hand- ling har utfärdats för ett sådant instrument som avses i andra stycket, ska handlingen vara inlämnad för förvaring hos operatören av en DLT-marknadsinfrastruktur eller för detta företags räkning innan registrering i en distribuerad liggare får ske, om det inte på annat sätt är säkerställt att handlingen inte kommer i omlopp. Handlingen ska vara kvar i sådant förvar så länge instrumentet är registrerat i en distri- buerad liggare.

Upphörande av registrering

9 § Upphör DLT-baserade finansiella instrument att vara registre- rade i en distribuerad liggare till följd av att ett avstämningsförbehåll har tagits bort eller att avtalet mellan emittenten och operatören av DLT-marknadsinfrastrukturen har upphört att gälla, är operatören skyldig att till emittenten eller till en annan operatör eller en värde- papperscentral som emittenten anvisar lämna upplysning om inne- hållet i den distribuerade liggaren.

I så fall ska operatören se till att samtliga innehavare av rättigheter eller förvaltare som har registrerats i den distribuerade liggaren underrättas.

Personuppgiftsansvar

10 § En operatör av en DLT-marknadsinfrastruktur är personupp- giftsansvarig för behandlingen av personuppgifter i infrastrukturen.

SOU 2023:102

Författningsförslag

2 kap. Förvaltarregistrering

Antagande av förvaltare

1 § En operatör av ett DLT-SS-system eller DLT-TSS-system får medge att sådana juridiska personer som avses i 3 kap. 7 § första stycket lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finan- siella instrument registreras som förvaltare av DLT-baserade finan- siella instrument.

Vid medgivanden enligt första stycket ska operatören tillämpa de krav för deltagande som anges i artikel 33.1 i förordningen om värde- papperscentraler.

Rättsverkningar

2 § För förvaltarregistrerade DLT-baserade finansiella instrument tillämpas 3 kap.

Det som sägs i 3 kap. 1 och 4 §§ om den som är antecknad som ägare i en distribuerad liggare ska i stället avse förvaltaren.

Om förvaltaren underrättas om att ett DLT-baserat finansiellt in- strument har överlåtits eller pantsatts, inträder samma rättsverkningar som om överlåtelsen eller pantsättningen hade validerats genom en konsensusmekanism.

3 § Ett pantsatt eller utmätt DLT-baserat finansiellt instrument får inte förvaltarregistreras utan panthavarens respektive Kronofogde- myndighetens samtycke.

Skyldighet att lämna upplysningar till en operatör av en DLT-marknadsinfrastruktur

4 § På begäran av en operatör av ett DLT-SS-system eller DLT- TSS-system ska en förvaltare lämna uppgifter till operatören om de aktieägare vars aktier den förvaltar. Uppgifterna ska avse aktieägarnas namn och personnummer, organisationsnummer eller annat identi- fieringsnummer samt postadress. Förvaltaren ska dessutom ange det antal aktier av olika slag som varje aktieägare äger. Uppgifterna ska avse förhållandena vid den tidpunkt som operatören bestämmer.

Författningsförslag

SOU 2023:102

Operatören ska på begäran av ett avstämningsbolag kräva in så- dana uppgifter om bolagets aktieägare som avses i första stycket.

Ett avstämningsbolag har rätt att hos operatören få tillgång till de uppgifter som har lämnats om bolagets aktieägare.

Om det finns särskilda skäl, får Finansinspektionen medge en förvaltare undantag från den uppgiftsskyldighet som följer av första och andra styckena.

Aktieägarsammanställning

5 § Hos en sådan operatör som avses i 1 § första stycket ska det för varje avstämningsbolag finnas en sammanställning över aktieägare med mer än femhundra förvaltarregistrerade aktier i bolaget. Sam- manställningen ska innehålla de uppgifter som anges i 4 § första stycket. En utskrift av sammanställningen ska hållas tillgänglig för var och en hos bolaget och hos operatören. Utskriften får inte vara äldre än tre månader. Var och en som begär det har vid var tid rätt att mot ersättning för kostnaderna få en aktuell utskrift av samman- ställningen från operatören.

3 kap. Rättsverkningar

Äganderättspresumtion

1 § Den som är antecknad som ägare i en distribuerad liggare ska, med de begränsningar som framgår av liggaren, anses ha rätt att för- foga över det DLT-baserade finansiella instrumentet.

Tidpunkten för rättsverkan mot tredjeman av en överlåtelse

2 § Om en överlåtelse av ett DLT-baserat finansiellt instrument har validerats genom en konsensusmekanism, får instrumentet där- efter inte tas i anspråk av överlåtarens borgenärer för andra rättig- heter än sådana som var registrerade i den distribuerade liggaren dessförinnan.

SOU 2023:102

Författningsförslag

3 § Om samma DLT-baserade finansiella instrument har överlåtits till flera var för sig, har den överlåtelse företräde som validerades först genom det förfarande som avses i 2 §.

Valideringen ger dock inte en överlåtelse företräde framför en tidigare överlåtelse, om förvärvaren när valideringen skedde kände till eller borde ha känt till den tidigare överlåtelsen.

Första och andra styckena ska tillämpas även på förvärv genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller liknande förvärvssätt när fråga uppkommer om företrädet mellan ett sådant förvärv och en senare överlåtelse.

Överlåtelse av någon annan än ägaren

4 § En överlåtelse av ett DLT-baserat finansiellt instrument som har gjorts av någon annan än ägaren är giltig, om

1.överlåtaren vid tidpunkten för överlåtelsen var antecknad som ägare till instrumentet i den distribuerade liggaren, och

2.förvärvaren, när överlåtelsen validerades genom en konsensus- mekanism, varken kände till eller borde ha känt till att överlåtaren inte ägde instrumentet.

Första stycket ska tillämpas även vid överlåtelse från den som ägde det DLT-baserade finansiella instrumentet men som saknade rätt att förfoga över instrumentet genom överlåtelse.

Behörighet att ta emot betalning

5 § Den som på förfallodagen eller på fastställd avstämningsdag är antecknad i en distribuerad liggare som ägare eller i andra fall be- rättigad att ta emot betalning för en sådan skuldförbindelse som av- ses i artikel 3.1 första stycket b i DLT-förordningen ska anses ha rätt att ta emot betalningen.

Betalningen är dock inte giltig, om gäldenären insåg eller borde ha insett att betalningsmottagaren inte var berättigad att ta emot be- talning för skuldförbindelsen.

Författningsförslag

SOU 2023:102

Pantsättning

6 § Bestämmelserna i 1–4 §§ ska tillämpas även vid pantsättning. Särskilda bestämmelser om pantsättning av finansiella instrument

finns i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument.

Lagval

7 § Vid överlåtelse, pantsättning eller annat förfogande över DLT- baserade finansiella instrument ska, beträffande rättsverkningarna i förhållande till andra än parterna, lagen i det land där operatören av DLT-marknadsinfrastrukturen har sin hemvist tillämpas. Detsamma gäller vid annat förfogande över sådana instrument.

4 kap. Särskilda bestämmelser om aktier och skuldebrev

Aktier i avstämningsbolag

1 § I 1 kap. 10 § aktiebolagslagen (2005:551) finns bestämmelser om aktier i avstämningsbolag.

Aktier i svenska bolag som inte är avstämningsbolag enligt 1 kap.

10 § första stycket 2 aktiebolagslagen får inte registreras i en distri- buerad liggare.

Bestämmelserna i denna lag om aktier i avstämningsbolag ska till- lämpas också på följande rättigheter i sådana bolag, nämligen

1.fondaktierätt och teckningsrätt som avses i 11 kap. 4 § aktie- bolagslagen samt företrädesrätt att delta i emission som avses i 11 kap. 8 § andra stycket aktiebolagslagen,

2.rätt på grund av teckning av aktier vid nyemission av aktier en- ligt 13 kap. aktiebolagslagen, och

3.rätt på grund av teckning av aktier med utnyttjande av options- rätt enligt 14 kap. aktiebolagslagen.

Övergång till registrering i en distribuerad liggare

2 § I fråga om aktiebolag som övergår till att bli avstämningsbolag enligt 1 kap. 10 § första stycket 2 aktiebolagslagen (2005:551) gäller följande.

SOU 2023:102

Författningsförslag

När det gäller aktiebolag som inte tidigare har varit avstämnings- bolag enligt 1 kap. 10 § första stycket 1 aktiebolagslagen tillkommer behörigheten att första gången antecknas som aktieägare eller för- valtare i en distribuerad liggare den som visar upp ett aktiebrev och enligt 6 kap. 8 § aktiebolagslagen eller på annat sätt styrker sitt för- värv. Aktiebrevet ska makuleras på betryggande sätt av operatören av DLT-marknadsinfrastrukturen. Detta ska tillämpas på motsvarande sätt i fråga om interimsbevis och emissionsbevis som ett aktiebolag har utfärdat innan denna lag blev tillämplig på bolaget.

När det gäller aktiebolag som tidigare har varit avstämningsbolag enligt 1 kap. 10 § första stycket 1 aktiebolagslagen tillkommer behö- righeten att första gången antecknas som aktieägare eller förvaltare i en distribuerad liggare den som tidigare har varit antecknad som aktieägare eller förvaltare på ett avstämningskonto.

3 § Om det i annat fall än som anges i 2 § är fråga om en rättighet enligt 1 § tredje stycket som har utfärdats av ett aktiebolag innan denna lag blev tillämplig på rättigheten, är den som styrker sitt för- värv behörig att första gången antecknas som ägare eller förvaltare av rättigheten i en distribuerad liggare.

4 § Om ett emissionsbevis eller teckningsoptionsbevis har utfär- dats för en rättighet som avses i 11 kap. aktiebolagslagen (2005:551) innan denna lag blev tillämplig på rättigheten gäller följande. Behö- righet att första gången antecknas som ägare eller förvaltare av rättig- heten på ett konto för skuldförbindelser tillkommer den som visar upp beviset och enligt 6 kap. 8 § aktiebolagslagen eller på annat sätt styrker sitt förvärv. Beviset ska makuleras på betryggande sätt av operatören av DLT-marknadsinfrastrukturen.

Makulering av handlingar

5 § En handling som har makulerats enligt 2 eller 4 § ska förvaras av operatören av DLT-marknadsinfrastrukturen i original eller kopia i minst tio år.

Författningsförslag

SOU 2023:102

Särskilt om registrering av aktier

6 § Utöver det som följer av 1 kap. 7 § ska i en distribuerad liggare när det gäller aktier anges

1.för varje aktie om full betalning har erlagts för aktien till av- stämningsbolaget,

2.till vilket slag varje aktie hör, om aktier av olika slag kan finnas enligt bolagsordningen,

3.om en aktie av visst slag kan omvandlas till en aktie av annat

slag,

4.förbehåll att aktieägare eller annan ska vara berättigad att lösa aktie som övergår till ny ägare,

5.utbetalning som görs vid inlösen av en aktie eller minskning av aktiens kvotvärde eller vid skifte av bolagets tillgångar,

6.namn, personnummer och postadress för förmyndare eller god man för aktieägare och för konkursförvaltare i aktieägares konkurs,

7.uppgift om att Kronofogdemyndigheten verkställer utmätning, kvarstad eller betalningssäkring avseende aktierna, och

8.namn, personnummer, organisationsnummer eller annat identi- fieringsnummer samt postadress för den som på grund av pantsätt- ning, uppdrag eller villkor i testamente eller gåvobrev har rätt att

istället för den i aktieboken införde aktieägaren lyfta utdelning och vid fondemission ta emot ny aktie samt utöva företrädesrätt att delta

iemission.

5 kap. Insyn och tystnadsplikt

Tystnadsplikt

1 § Den som är eller har varit knuten till en operatör av en DLT- marknadsinfrastruktur som anställd eller uppdragstagare får inte obe- hörigen röja eller utnyttja vad han eller hon i anställningen eller under uppdraget har fått veta om någon annans affärsförhållanden eller personliga förhållanden.

I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offent- lighets- och sekretesslagen (2009:400).

SOU 2023:102

Författningsförslag

Uppgiftsskyldighet

2 § En operatör av en DLT-marknadsinfrastruktur är skyldig att lämna ut uppgifter om enskildas förhållanden till företaget, om det under en utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brott- mål begärs av undersökningsledaren eller om det begärs av åklagare i ett ärende om rättslig hjälp i brottmål, på framställning av en annan stat eller en mellanfolklig domstol, eller i ett ärende om erkännande och verkställighet av en europeisk utredningsorder. Uppgifterna ska lämnas ut utan dröjsmål och i elektronisk form.

Bestämmelser om skyldighet för svenska operatörer av DLT-mark- nadsinfrastrukturer att lämna uppgifter till överförmyndaren finns i 16 kap. 10 a § föräldrabalken.

3 § Om Finansinspektionen finner anledning att anta att en bestäm- melse i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruks- förordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG har överträtts eller åklagare finner an- ledning att anta att brott enligt lagen (2016:1307) om straff för mark- nadsmissbruk på värdepappersmarknaden har begåtts, ska en operatör av en DLT-marknadsinfrastruktur på begäran lämna inspektionen eller åklagaren besked om innehållet i en distribuerad liggare i den omfattning det har anknytning till överträdelsen. Beskedet ska läm- nas utan avgift.

Uppgifter som ska anmälas enligt artikel 19 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 får genom automatisk data- behandling lämnas ut till det insynsregister som förs enligt 2 kap. 3 § lagen (2016:1306) med kompletterande bestämmelser till EU:s mark- nadsmissbruksförordning.

Meddelandeförbud

4 § Den undersökningsledare eller åklagare som begär uppgifter enligt 2 § får besluta att operatören av DLT-marknadsinfrastruktu- ren eller operatörens styrelseledamöter och anställda inte får röja för kunden eller för någon utomstående att uppgifter har lämnats enligt 2 § eller att det pågår en förundersökning, ett ärende om rättslig hjälp

Författningsförslag

SOU 2023:102

i brottmål eller ett ärende om erkännande och verkställighet av en europeisk utredningsorder.

Ett sådant förbud får meddelas om det krävs för att en utredning om brott inte ska äventyras eller för att uppfylla en internationell överenskommelse som är bindande för Sverige.

Förbudet ska vara tidsbegränsat, med möjlighet till förlängning, och får inte avse längre tid än vad som är motiverat med hänsyn till syftet med förbudet. I ett ärende om rättslig hjälp i brottmål eller om erkännande och verkställighet av en europeisk utredningsorder får dock förbudet tidsbegränsas endast om den stat eller mellan- folkliga domstol som har ansökt om rättslig hjälp eller den utländska myndighet som har utfärdat utredningsordern samtycker till detta.

Om ett förbud inte längre är motiverat med hänsyn till syftet med förbudet, ska undersökningsledaren eller åklagaren besluta att för- budet ska upphöra.

Ansvarsbestämmelse

5 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot ett meddelandeförbud enligt 4 §.

6 kap. Tillsyn och ingripanden

Tillsynens omfattning

1 § Av 1 kap. 5 § denna lag och artikel 12 i DLT-förordningen föl- jer att Finansinspektionen utövar tillsyn över operatörer av DLT- marknadsinfrastrukturer som av inspektionen har fått särskilt tillstånd enligt DLT-förordningen.

Skyldighet att lämna uppgifter

2 § En operatör av en DLT-marknadsinfrastruktur ska lämna Finans- inspektionen upplysningar om sin verksamhet och därmed samman- hängande omständigheter i den omfattning som inspektionen begär. Om Finansinspektionen begär det, ska uppgifter av betydelse för statistik eller liknande ändamål i stället lämnas till Statistiska central- byrån på det sätt och i den omfattning som inspektionen bestämmer.

SOU 2023:102

Författningsförslag

Tillsynsbefogenheter

Föreläggande om att lämna uppgifter

3 § För tillsynen över att bestämmelserna i denna lag följs, liksom bestämmelserna i DLT-förordningen och andra författningar som reglerar verksamheten, får Finansinspektionen förelägga

1.ett företag eller någon annan att tillhandahålla uppgifter, hand- lingar eller annat, och

2.den som förväntas kunna lämna upplysningar i saken att inställa sig till förhör på tid och plats som inspektionen bestämmer.

Första stycket gäller inte i den utsträckning uppgiftslämnandet skulle strida mot den i lag reglerade tystnadsplikten för advokater.

Föreläggande att upphöra med viss verksamhet

4 § Om någon i Sverige driver sådan verksamhet som kräver sär- skilt tillstånd enligt DLT-förordningen utan att vara berättigad till det, ska Finansinspektionen förelägga denne att upphöra med verk- samheten. Finansinspektionen får även besluta om att denne ska be- tala en sanktionsavgift enligt 13 §.

Om det är osäkert om DLT-förordningen är tillämplig på en viss verksamhet, får Finansinspektionen förelägga den som driver verk- samheten att lämna de upplysningar om verksamheten som inspek- tionen behöver för att bedöma om så är fallet.

Ett föreläggande enligt denna paragraf som avser en utländsk juridisk person får även riktas mot den som i Sverige är verksam för företagets räkning.

Vite

5 § Ett föreläggande enligt denna lag får förenas med vite.

Platsundersökning

6 § Om det finns skäl för det, får Finansinspektionen genomföra en platsundersökning hos en operatör av en DLT-marknadsinfra- struktur.

Författningsförslag

SOU 2023:102

Sammankallande av styrelse eller stämma

7 § Finansinspektionen får sammankalla styrelsen i en operatör av en DLT-marknadsinfrastruktur. Inspektionen får även begära att styrelsen kallar till extra stämma. Om styrelsen inte rättar sig efter en sådan begäran, får inspektionen utfärda kallelsen.

Finansinspektionen får närvara vid en stämma och vid ett sådant styrelsesammanträde som inspektionen har sammankallat samt delta i överläggningarna.

Förordnande av revisorer

8 § Finansinspektionen får förordna en eller flera revisorer att till- sammans med övriga revisorer delta i revisionen av en operatör av en DLT-marknadsinfrastruktur. Inspektionen får när som helst återkalla ett sådant förordnande och utse en ny revisor.

Revisorn har rätt till skäligt arvode av operatören för sitt arbete. Storleken på arvodet beslutas av Finansinspektionen.

Ingripanden

Överträdelser

9 § Finansinspektionen ska ingripa om en operatör av en DLT- marknadsinfrastruktur har åsidosatt sina skyldigheter enligt denna lag, DLT-förordningen eller andra författningar som reglerar verk- samheten.

I sådana fall ska 10–21 §§ och de artiklar i DLT-förordningen som anges i dessa bestämmelser tillämpas.

Föreläggande om rättelse

10 § Finansinspektionen får förelägga den som har åsidosatt sina skyldigheter enligt denna lag, DLT-förordningen eller andra författ- ningar som reglerar verksamheten att inom viss tid vidta en viss åt- gärd för att komma till rätta med situationen eller att upphöra med ett visst agerande.

SOU 2023:102

Författningsförslag

Återkallelse av ett särskilt tillstånd och varning

11 § I artiklarna 8.12, 9.12 och 10.12 i DLT-förordningen finns bestämmelser om återkallelse av ett särskilt tillstånd för operatörer av DLT-marknadsinfrastrukturer vid bland annat överträdelser av bestämmelser i förordningen.

Vid andra överträdelser av bestämmelser i DLT-förordningen än de som avses i första stycket och vid överträdelser av bestämmelser i denna lag eller andra författningar som reglerar operatörens verk- samhet, får Finansinspektionen meddela varning.

12 § Vid återkallelse av ett särskilt tillstånd för en operatör av en DLT-marknadsinfrastruktur får Finansinspektionen besluta om hur verksamheten ska avvecklas.

Sanktionsavgift

13 § Om Finansinspektionen har meddelat beslut om varning en- ligt 11 § andra stycket, får inspektionen besluta att en operatör av en DLT-marknadsinfrastruktur ska betala en sanktionsavgift. Finans- inspektionen får också besluta om sanktionsavgift, om inspektionen har beslutat om föreläggande enligt 4 § första stycket.

Avgiften tillfaller staten.

14 § En sanktionsavgift för en operatör av en DLT-marknadsinfra- struktur ska fastställas till högst

1.ett belopp som per den 24 juli 2014 i svenska kronor motsva- rade 20 miljoner euro,

2.två gånger den vinst som operatören har erhållit till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa, eller

3.tio procent av operatörens eller, i förekommande fall, koncer- nens omsättning närmast föregående räkenskapsår.

Om överträdelsen har skett under operatörens första verksam- hetsår eller om uppgifter om omsättningen annars saknas eller är brist- fälliga, får omsättningen uppskattas.

Avgiften får inte vara så stor att operatören därefter inte uppfyller kapitalkraven i artikel 47.1 i förordningen om värdepapperscentraler eller kraven i 6 kap. 1 § lagen (2004:297) om bank- och finansierings- rörelse eller 8 kap. 3 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

Författningsförslag

SOU 2023:102

Val av sanktion

15 § Vid valet av sanktion ska Finansinspektionen ta hänsyn till hur allvarlig överträdelsen är och hur länge den har pågått. Särskild hänsyn ska tas till graden av ansvar för den som har begått över- trädelsen och skador som har uppkommit till följd av överträdelsen.

Finansinspektionen får avstå från ingripande om en överträdelse är ringa eller ursäktlig, om operatören gör rättelse eller om någon annan myndighet har vidtagit åtgärder mot operatören och dessa åt- gärder bedöms tillräckliga.

16 § Utöver det som anges i 15 § ska det i förmildrande riktning beaktas om den som har begått överträdelsen i väsentlig mån genom ett aktivt samarbete har underlättat Finansinspektionens utredning.

I försvårande riktning ska det beaktas om den som har begått överträdelsen tidigare har gjort sig skyldig till sådana överträdelser som avses i 9 § första stycket. Vid denna bedömning ska särskild vikt fästas vid om överträdelserna är likartade och den tid som har gått mellan de olika överträdelserna.

17 § När sanktionsavgiftens storlek fastställs, ska särskild hänsyn tas till sådana omständigheter som anges i 15 och 16 §§ samt till ope- ratörens finansiella ställning och, om det går att fastställa, den vinst som operatören har erhållit till följd av regelöverträdelsen eller de kostnader som har undvikits.

Verkställighet av beslut om sanktionsavgift

18 § En sanktionsavgift ska betalas till Finansinspektionen inom

30dagar efter det att beslutet om den har fått laga kraft eller den längre tid som anges i beslutet.

19 § Om en sanktionsavgift inte har betalats inom den tid som an- ges i 18 §, får beslutet om avgift verkställas enligt utsökningsbalken.

20 § Om en sanktionsavgift inte har betalats inom den tid som anges i 18 §, ska Finansinspektionen lämna den obetalda avgiften för indrivning. Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

SOU 2023:102

Författningsförslag

21 § En sanktionsavgift som har påförts faller bort i den utsträck- ning verkställighet inte har skett inom fem år från det att beslutet om avgiften fick laga kraft.

7 kap. Bemyndiganden

1 § Regeringen får meddela föreskrifter om de avgifter som avses i 1 kap. 6 §. Regeringen får också föreskriva att Finansinspektionen ska ha direktåtkomst till en distribuerad liggare för inhämtande av upp- gifter som avses i 6 kap. 3 § första stycket och som har anknytning till ett ärende hos inspektionen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.handläggningen av ärenden om ansökningar och anmälningar enligt DLT-förordningen,

2.hur uppgifter enligt 6 kap. 2 § första stycket ska lämnas, och

3.hur skyldigheten att lämna sådana besked till Finansinspektio- nen som avses i 6 kap. 3 § första stycket ska fullgöras.

8 kap. Överklagande

1 § Finansinspektionens beslut enligt denna lag och DLT-förord- ningen får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Beslut i ären- den som avses i 6 kap. 4 § andra stycket och 7 § får dock inte över- klagas.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Finansinspektionen får bestämma att ett beslut om förbud eller

föreläggande enligt 6 kap. 4 och 10 §§ eller om återkallelse enligt 6 kap. 11 § första stycket ska gälla omedelbart.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.

2.Ingripanden enligt denna lag får inte avse överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet.

Författningsförslag

SOU 2023:102

1.2Förslag till lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom föreskrivs att 13 kap. 19 §, 14 kap. 21 § och 16 kap. 10 a § föräldrabalken1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

13 kap.

19 §2

Om det av någon särskild anledning behövs för att trygga för- valtningen, får överförmyndaren

1.besluta att 3–7 §§ ska tillämpas även i andra fall än som följer av 2 §,

2.begränsa möjligheten att ta ut pengar som har satts in hos bank, kreditmarknadsföretag eller värdepappersbolag, utöver vad som föl- jer av 8 §,

3.besluta att värdehandlingar ska förvaras och förvaltas av ett värde- pappersinstitut enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden eller ett motsvarande utländskt institut som är underkastat en offent- lig reglering som väsentligen stämmer överens med den som gäller för värdepappersinstitut i Sverige,

4. genom meddelande till en	4. genom meddelande till en
värdepapperscentral, den som för	värdepapperscentral, en operatör
ett register enligt 4 kap. 11 § la-	av en DLT-marknadsinfrastruktur,
gen (2004:46) om värdepappers-	den som för ett register enligt
fonder eller enligt 12 kap. 5 § la-	4 kap. 11 § lagen (2004:46) om
gen (2013:561) om förvaltare av	värdepappersfonder eller enligt
alternativa investeringsfonder eller	12 kap. 5 § lagen (2013:561) om
den som har registrerats som för-	förvaltare av alternativa invester-
valtare av finansiella instrument	ingsfonder eller den som har re-
eller andelar i värdepappersfon-	gistrerats som förvaltare av finan-
der eller i specialfonder, begränsa	siella instrument eller andelar i
föräldrars möjlighet att förfoga	värdepappersfonder eller i special-
över rättigheter som registreras i	fonder, begränsa föräldrars möj-
avstämningsregister enligt lagen	lighet att förfoga över rättigheter
(1998:1479) om värdepapperscen-	som registreras i avstämnings-
traler och kontoföring av finan-	register enligt lagen (1998:1479)

1Balken omtryckt 1995:974.

2Senaste lydelse 2016:43.

SOU 2023:102Författningsförslag

siella instrument eller i motsva-	om värdepapperscentraler och
rande utländskt register eller som	kontoföring av finansiella instru-
avses i lagen om värdepappers-	ment eller i motsvarande utländskt
fonder eller i lagen om förvaltare	register eller i en distribuerad lig-
av alternativa investeringsfonder,	gare eller som avses i lagen om
och	värdepappersfonder eller i lagen
	om förvaltare av alternativa inve-
	steringsfonder, och

5.genom meddelande till den som ska betala pengar till den omyn- dige besluta att pengarna ska sättas in hos bank eller kreditmark- nadsföretag.

Meddelas beslut enligt första stycket 3, ska föräldrarna träffa av- tal med ett värdepappersinstitut på villkor som överförmyndaren har godkänt.

Ett värdepappersinstitut är skyldigt att träffa ett sådant avtal om förvaring och förvaltning som avses i andra stycket. Avtalet får inte träffas på sämre villkor än de som värdepappersinstitutet erbjuder andra enskilda personer vid samma typ av avtal.

14kap.

21 §3

Om det behövs för att trygga förvaltningen, får överförmyndaren

1.begränsa möjligheten att ta ut pengar som har satts in hos bank, kreditmarknadsföretag eller värdepappersbolag, utöver vad som föl- jer av 8 §,

2.besluta att värdehandlingar ska förvaras och förvaltas av ett värde- pappersinstitut enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden eller ett motsvarande utländskt institut som är underkastat en offent- lig reglering som väsentligen stämmer överens med den som gäller för värdepappersinstitut i Sverige,

3.genom meddelande till den som ska betala pengar till den en- skilde besluta att pengarna ska sättas in hos bank eller kreditmark- nadsföretag, och

4. genom meddelande till en	4. genom meddelande till en
värdepapperscentral, den som för	värdepapperscentral, en operatör
ett register enligt 4 kap. 11 § la-	av en DLT-marknadsinfrastruktur,
gen (2004:46) om värdepappers-	den som för ett register enligt
fonder eller enligt 12 kap. 5 § la-	4 kap. 11 § lagen (2004:46) om

3Senaste lydelse 2016:43.

FörfattningsförslagSOU 2023:102

gen (2013:561) om förvaltare av	värdepappersfonder eller		enligt
alternativa investeringsfonder eller	12 kap. 5 § lagen (2013:561) om
den som har registrerats som för-	förvaltare av alternativa invester-
valtare av finansiella instrument	ingsfonder eller den som har re-
eller andelar i värdepappersfon-	gistrerats som förvaltare av finan-
der eller i specialfonder, begränsa	siella instrument eller andelar i
ställföreträdarens möjlighet att för-	värdepappersfonder eller i special-
foga över rättigheter som registre-	fonder, begränsa	ställföreträda-
ras i avstämningsregister enligt	rens möjlighet att förfoga över
lagen (1998:1479) om värdepap-	rättigheter som registreras i av-
perscentraler och kontoföring av	stämningsregister	enligt	lagen
finansiella instrument eller i mot-	(1998:1479) om värdepapperscen-
svarande utländskt register eller	traler och kontoföring av finan-
som avses i lagen om värdepap-	siella instrument eller i motsva-
persfonder eller i lagen om för-	rande utländskt register eller i en
valtare av alternativa investerings-	distribuerad liggare eller som av-
fonder.	ses i lagen om värdepappersfon-
	der eller i lagen om förvaltare av
	alternativa investeringsfonder.

Meddelas beslut enligt första stycket 2, ska ställföreträdaren träffa avtal med ett värdepappersinstitut på villkor som överförmyndaren har godkänt.

16 kap.

10 a §4

En bank är skyldig att på begäran lämna överförmyndaren de upp- gifter som behövs för överförmyndarens tillsynsverksamhet.

Första stycket gäller också kre-	Första stycket gäller också kre-
ditmarknadsföretag, värdepappers-	ditmarknadsföretag, värdepappers-
bolag, svenska värdepapperscen-	bolag, svenska värdepapperscen-
traler, kontoförande institut,	traler, kontoförande institut,
fondbolag, AIF-förvaltare, för-	svenska operatörer av DLT-mark-
varingsinstitut och utländska före-	nadsinfrastrukturer, fondbolag,
	AIF-förvaltare, förvaringsinstitut

4Senaste lydelse 2020:1027.

Författningsförslag

SOU 2023:102

1.3Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 30 § och 6 kap. 2 § utsökningsbalken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

4 kap.

30 §1

Utmätning medför förmåns-	Utmätning medför förmåns-
rätt i och med beslutet, om inte	rätt i och med beslutet, om inte
annat följer av andra, fjärde, femte	annat följer av andra, fjärde, femte,
eller sjätte stycket eller 7 kap.	sjätte eller sjunde stycket eller
13 §.	7 kap. 13 §.

Utmätning av här i landet registrerat skepp eller luftfartyg, in- tecknade reservdelar till sådant luftfartyg eller fast egendom medför inte förmånsrätt förrän ärende angående anteckning om utmätningen tas upp på inskrivningsdag. Upptas på samma inskrivningsdag mer än ett sådant ärende, ska den utmätning som skedde först ha före- träde. Om här i landet registrerat skepp eller luftfartyg som har ut- mätts här blir utmätt i ett annat land innan det har tagits om hand av Kronofogdemyndigheten, ska den rätt som har vunnits genom den förra utmätningen gälla som panträtt.

Utmätning av fast egendom eller av luftfartyg i vilket en rättighet skrivits in i inskrivningsregistret för luftfartyg ger företräde framför rättighet i egendomen, om ärende angående anteckning om utmät- ningen tas upp senast på den inskrivningsdag då inskrivning av rättig- heten söks.

Utmätning av en rättighet som är registrerad enligt lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument medför förmånsrätt genom registrering av utmätningen enligt den lagen. Utmäts en rättighet som förvaltas enligt 3 kap. i nämnda lag inträder förmånsrätten i stället genom underrättelse till förvaltaren om utmätningen. Detsamma gäller om utmätningen avser en pant- rätt i en rättighet som förvaltas enligt det kapitlet.

Utmätning av ett elcertifikat eller en rättighet som är registrerad enligt lagen (2011:1200) om elcertifikat medför förmånsrätt genom registrering av utmätningen enligt den lagen.

1Senaste lydelse 2020:1175.

SOU 2023:102

Författningsförslag

Utmätning av en utsläppsrätt eller en rättighet som är registrerad enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/1122 av den 12 mars 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rå- dets direktiv 2003/87/EG vad gäller unionsregistrets funktion med- för förmånsrätt genom kontoföringsmyndighetens beslut om avstäng- ning av tillträdesrätten till kontot på grund av utmätningen.

Utmätning av en rättighet som är registrerad enligt lagen (2024:000) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om distribuerade liggare medför förmånsrätt genom registrering av utmätningen enligt den lagen. Utmäts en rättighet som förvaltas enligt 2 kap. i nämnda lag, inträ- der förmånsrätten i stället genom underrättelse till förvaltaren om utmätningen. Detsamma gäller om utmätningen avser en panträtt i en rättighet som förvaltas enligt det kapitlet.

6kap. 2 §2

Pengar samt löpande skuldebrev och annan handling, vars upp- visande utgör villkor för rätt att kräva betalning eller begära att någon annan förpliktelse fullgörs, ska tas i förvar.

Utmäts pantbrev i skepp eller fastighet eller skuldebrev som är intecknat i luftfartyg eller reservdelar till luftfartyg hos den inteck- nade egendomens ägare, ska pantbrevet eller inteckningshandlingen tas i förvar. Om beslutet om utmätning av pantbrev avser ett data- pantbrev, ska Kronofogdemyndigheten begära att den statliga lant- mäterimyndigheten beslutar att sådana registreringsåtgärder som anges i 7–8 §§ lagen (1994:448) om pantbrevsregister inte får vidtas eller att den statliga lantmäterimyndigheten utfärdar ett skriftligt pant- brev enligt 8 § nämnda lag.

Om det kan antas att en sådan handling som avses i första eller andra stycket undanhålls eller har förkommit, ska i stället sekundo-

2Senaste lydelse 2020:1175.

Författningsförslag

SOU 2023:102

gäldenären eller annan förpliktad meddelas förbud att fullgöra sin förpliktelse till annan än Kronofogdemyndigheten eller den som myn- digheten anvisar.

Utmätning av en rättighet som är registrerad enligt lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument ska säkerställas genom registrering av utmätningen enligt den lagen. Utmäts en rättighet som förvaltas enligt 3 kap. nämnda lag, ska säker- ställandet i stället ske genom underrättelse till förvaltaren om utmät- ningen. Detsamma gäller om utmätningen avser en panträtt i en rättig- het som förvaltas enligt det kapitlet.

Utmätning av ett elcertifikat eller en rättighet som är registrerad enligt lagen (2011:1200) om elcertifikat ska säkerställas genom regi- strering av utmätningen enligt den lagen.

Utmätning av en utsläppsrätt eller en rättighet som är registrerad enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/1122 av den 12 mars 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG vad gäller unionsregistrets funktion ska säker- ställas genom kontoföringsmyndighetens beslut om avstängning av tillträdesrätten till kontot på grund av utmätningen.

Utmätning av en rättighet som är registrerad enligt lagen (2024:000) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om distribuerade liggare ska säker- ställas genom registrering av utmät- ningen enligt den lagen. Utmäts en rättighet som förvaltas enligt 2 kap. nämnda lag, ska säkerställan- det i stället ske genom underrättelse till förvaltaren om utmätningen. Detsamma gäller om utmätningen avser en panträtt i en rättighet som förvaltas enligt det kapitlet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.

Har genom ett skuldebrev eller på annat sätt en gåva utfästs i pengar eller lösören, fullbordas gåvan genom att det som utfästs kommer i gåvotagarens besitt- ning. I fråga om skepp, skepps- bygge eller luftfartyg gäller i stället att gåvan fullbordas genom att in- skrivning för förvärvet söks enligt särskilda föreskrifter. Har genom ett skuldebrev eller på annat sätt en gåva utfästs i en rättighet som registreras enligt lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instru- ment, fullbordas gåvan genom att rättigheten registreras för gåvo- tagaren enligt bestämmelserna i den lagen eller, om rättigheten förvaltas enligt 3 kap. i den lagen, genom att förvaltaren underrättas om utfästelsen. Har genom ett skuldebrev eller på annat sätt en gåva utfästs i en rättighet som re- gistreras enligt lagen (2024:000) med kompletterande bestämmel- ser till EU:s förordning om distri- buerade liggare, fullbordas gåvan genom att rättigheten registreras

SOU 2023:102

Författningsförslag

1.4Förslag till lag om ändring i lagen (1936:83) angående vissa utfästelser av gåva

Härigenom föreskrivs att 2 och 3 §§ lagen (1936:83) angående vissa utfästelser av gåva ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §1

1Senaste lydelse 2016:45.

Författningsförslag

SOU 2023:102

för gåvotagaren enligt bestämmel- serna i den lagen eller, om rättig- heten förvaltas enligt 2 kap. i den lagen, genom att förvaltaren under- rättas om utfästelsen.

3 §2

Om någon ger bort aktiebrev eller löpande skuldebrev eller annan handling vars företeende utgör villkor för rätt att kräva betalning eller för utövande av annan rättighet, fullbordas gåvan genom att gåvo- tagaren får handlingen i sin besittning. Om en fordran enligt en sådan handling efterskänks, fullbordas gåvan först när handlingen åter- ställts eller gjorts obrukbar.

Om någon ger bort en rättighet som registreras enligt lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument, fullbordas gåvan genom att rättigheten registreras för gåvotagaren enligt bestämmelserna i den lagen eller, om rättigheten förvaltas enligt 3 kap. 7–13 §§ sistnämnda lag, genom att förvaltaren underrättas om gåvan. Om en fordran som registreras enligt sist- nämnda lag efterskänks, fullbordas gåvan genom registrering eller underrättelse i enlighet med vad nu sagts.

Om någon ger bort en rättighet som registreras enligt lagen (2024:000) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om distribuerade liggare, fullbor- das gåvan genom att rättigheten registreras för gåvotagaren enligt bestämmelserna i den lagen eller, om rättigheten förvaltas enligt 2 kap. sistnämnda lag, genom att förval- taren underrättas om gåvan. Om en fordran som registreras enligt sistnämnda lag efterskänks, fullbor- das gåvan genom registrering eller underrättelse i enlighet med vad nu sagts.

2Senaste lydelse 2016:45.

Författningsförslag

SOU 2023:102

1.5Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624)

Härigenom föreskrivs att 2, 12 och 27 §§ kupongskattelagen (1970:624)1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §2

I denna lag förstås med

AIF-förvaltare: juridisk person som är AIF-förvaltare enligt 1 kap. 3 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder, avstämningsbolag: aktiebolag som är avstämningsbolag enligt

1 kap. 10 § aktiebolagslagen (2005:551),

egen aktie: aktie som innehas av bolaget självt,

fondbolag: aktiebolag som driver fondverksamhet enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

förvaltningsbolag: ett utländskt företag som förvaltar en värde- pappersfond i Sverige,

förvaringsinstitut: ett företag som är förvaringsinstitut enligt 1 kap. 1 § första stycket 15 lagen om värdepappersfonder eller 9 kap. 4, 5 eller 7 § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

utdelningstillfälle: för avstämningsbolag den i 4 kap. 39 § aktie- bolagslagen avsedda dagen för avstämning och för andra aktiebolag liksom i fråga om värdepappersfond eller specialfond den dag då ut- delningen blir tillgänglig för lyftning,

utdelningsberättigad: den som är berättigad att lyfta utdelning för egen del vid utdelningstillfället,

värdepapperscentral: detsamma som i 1 kap. 3 § lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument.

Även en operatör av ett sådant DLT-SS-system eller DLT-TSS- system som avses i Europaparla- mentets och rådets förordning (EU) 2022/858 av den 30 maj 2022 om en pilotordning för mark- nadsinfrastrukturer som baseras

1Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:996.

2Senaste lydelse 2022:1850.

SOU 2023:102

Författningsförslag

på teknik för distribuerade liggare och om ändring av förord- ningarna (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 909/2014 samt direktiv 2014/65/EU ska anses vara en värdepapperscentral vid tillämp- ningen av denna lag och föreskrif- ter som har meddelats med stöd av denna lag.

Med utdelning avses även

1.återbetalning till aktieägarna vid minskning av aktiekapitalet eller reservfonden enligt 20 kap. 1 § första stycket 3 eller 35 § 3 aktie- bolagslagen,

2.utskiftning vid bolagets likvidation enligt 25 kap. 38 § aktie- bolagslagen,

3.utbetalning till aktieägare vid bolagets förvärv av egna aktier genom ett förvärvserbjudande som har riktats till samtliga aktieägare eller samtliga ägare till aktier av ett visst slag,

4.utbetalning av fusionsvederlag till aktieägare enligt 23 kap. 26 § aktiebolagslagen till den del vederlaget utgörs av annat än aktier i det övertagande bolaget,

5.utbetalning av fusionsvederlag till andelsägare enligt 8 kap. 14 § lagen om värdepappersfonder eller 12 kap. 16 § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder till den del vederlaget utgörs av annat än andelar i den övertagande fonden, och

6.utbetalning av delningsvederlag till aktieägare enligt 24 kap. 28 § aktiebolagslagen som avser

a) delning enligt 24 kap. 1 § andra stycket samma lag till den del vederlaget utgörs av annat än aktier i de övertagande bolagen, eller

b) delning enligt 24 kap. 1 § tredje stycket 1 samma lag till den del vederlaget utgörs av annat än ersättning som enligt 42 kap. 16 b § inkomstskattelagen (1999:1229) inte ska tas upp.

Författningsförslag

SOU 2023:102

12 §3

Bestämmelserna om värdepapperscentral i 7 §, 8 § första och andra styckena, 9–11, 20 och 22 §§ denna lag gäller i stället förvaltaren vid förvaltarregistrering enligt

1.5 kap. 14 § aktiebolagslagen (2005:551) såvitt avser förvaltare som av en värdepapperscentral som hör hemma i Sverige har fått med- givande till registrering som förvaltare,

2. 4 kap. 12 § lagen (2004:46)			2. 4 kap. 12 § lagen (2004:46)
om	värdepappersfonder	eller	om	värdepappersfonder	eller
12 kap. 5 § lagen (2013:561) om			12 kap. 5 § lagen (2013:561) om
förvaltare av alternativa invester-			förvaltare av alternativa invester-
ingsfonder, eller			ingsfonder,
3. 3 kap. 7 § lagen (1998:1479)			3. 3 kap. 7 § lagen (1998:1479)
om	värdepapperscentraler	och	om	värdepapperscentraler	och
kontoföring av finansiella instru-			kontoföring av finansiella instru-
ment.			ment, eller
			4. 2 kap. lagen (2024:000) med
			kompletterande bestämmelser till

EU:s förordning om distribuerade liggare.

En värdepapperscentral eller den som annars ansvarar för inne- hållande av kupongskatt enligt 11 a eller 11 b § ska vid redovisning enligt 8 § lämna uppgift till Skatteverket om förvaltning enligt första stycket denna paragraf.

27 §4

Har i annat fall än som avses i 9 eller 16 § kupongskatt innehållits för någon som inte varit skattskyldig eller har kupongskatt inne- hållits med högre belopp än vad som ska betalas enligt avtal för und- vikande av dubbelbeskattning, har den utdelningsberättigade rätt till återbetalning av vad som innehållits för mycket.

Rätt till återbetalning föreligger även

– om aktie förlorat sitt värde	– om aktie förlorat sitt värde
till följd av att bolaget upplösts	till följd av att bolaget upplösts
genom likvidation inom två år	genom likvidation inom två år
efter det att sådan utbetalning som	efter det att sådan utbetalning som

3Senaste lydelse 2016:52.

4Senaste lydelse 2011:1246.

SOU 2023:102Författningsförslag

avses i 2 § andra stycket 2 blivit	avses i 2 § tredje stycket 2 blivit
tillgänglig för lyftning,	tillgänglig för lyftning,

–vid återbetalning till aktieägare enligt aktiebolagslagen (2005:551)

isamband med minskning av aktiekapitalet som genomförts med in- dragning av aktier, och

–vid utbetalning till aktieägare vid bolagets förvärv av egna aktier genom ett förvärvserbjudande som har riktats till samtliga aktieägare eller samtliga ägare till aktier av ett visst slag.

Underlaget för kupongskatten ska i de fall som avses i andra stycket beräknas på ett belopp som svarar mot skillnaden mellan utbetalningen till aktieägaren och dennes anskaffningskostnad för aktierna. Har aktierna förvärvats som fusionsvederlag eller delningsvederlag ska som anskaffningskostnad för aktierna anses den anskaffningskost- nad som aktieägaren hade för aktierna i det överlåtande aktiebolaget. För marknadsnoterade aktier får anskaffningskostnaden i stället be- stämmas till 20 procent av utbetalningen.

Ansökan om återbetalning ska göras skriftligen hos Skatteverket senast vid utgången av femte kalenderåret efter utdelningstillfället.

Tillsammans med ansökan ska det lämnas ett intyg eller annan ut- redning om att kupongskatt innehållits för sökanden liksom utred- ning som styrker att sökanden inte är skattskyldig.

Beslut rörande återbetalning får anstå intill dess fråga om skatt- skyldighet för utdelningen enligt inkomstskattelagen (1999:1229) slut- ligen prövats.

Föreligger de förutsättningar för återbetalning som anges i första stycket först sedan förvaltningsrätt, kammarrätt eller Högsta förvalt- ningsdomstolen meddelat beslut angående utdelningsbeloppet eller efter det att utdelningsberättigad efterbeskattats för detsamma, kan ansökan om återbetalning göras hos Skatteverket senast inom ett år efter det beslutet meddelades eller efterbeskattningen skedde.

Är den som har rätt till återbetalning av kupongskatt skyldig att betala skatt enligt denna lag eller skatteförfarandelagen (2011:1244), gäller 64 kap. samt 71 kap. 2 § första stycket och 3 § skatteförfarande- lagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.

Författningsförslag

SOU 2023:102

1.6Förslag till lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979)

Härigenom föreskrivs att 4 § förmånsrättslagen (1970:979) ska ha föl- jande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 §1

Förmånsrätt följer med

1.sjöpanträtt och luftpanträtt,

2.internationell säkerhetsrätt i luftfartyg och flygmotorer som registrerats enligt lagen (2015:860) om internationella säkerhetsrätter

ilösa saker,

3. handpanträtt och rätt att	3. handpanträtt		och rätt att
kvarhålla lös egendom till säker-	kvarhålla lös egendom till säker-
het för fordran (retentionsrätt),	het för fordran (retentionsrätt),
panträtt på grund av registrering	panträtt på grund av registrering
eller underrättelse enligt lagen	eller	underrättelse	enligt	lagen
(1998:1479) om värdepapperscen-	(1998:1479) om värdepapperscen-
traler och kontoföring av finan-	traler och kontoföring av finan-
siella instrument samt panträtt på	siella	instrument	eller	lagen
grund av registrering enligt lagen	(2024:000) med kompletterande
(2011:1200) om elcertifikat,	bestämmelser till EU:s förordning
	om	distribuerade	liggare	samt
	panträtt på grund av registrering
	enligt lagen (2011:1200) om el-
	certifikat,

4.panträtt på grund av inteckning i skepp eller skeppsbygge eller

iluftfartyg och reservdelar till luftfartyg,

5.registrering av båtbyggnadsförskott enligt lagen (1975:605) om registrering av båtbyggnadsförskott.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.

1Senaste lydelse 2016:68.

SOU 2023:102

Författningsförslag

1.7Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring

av finansiella instrument

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1998:1479) om värdepappers- centraler och kontoföring av finansiella instrument1

dels att 1 kap. 3 §, 3 kap. 9 §, 4 kap. 2, 15 och 18 §§ och 9 kap. 27 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas sex nya paragrafer, 1 kap. 2 a §, 4 kap.

20 a–20 c §§, 5 kap. 1 a § och 7 kap. 2 a §, och närmast före 1 kap. 2 a §, 4 kap. 20 a § och 7 kap. 2 a § nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

Andra bestämmelser

2 a §

IEuropaparlamentets och rå- dets förordning (EU) 2022/858 av den 30 maj 2022 om en pilot- ordning för marknadsinfrastruk- turer som baseras på teknik för distribuerade liggare och om änd- ring av förordningarna (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 909/2014 samt direktiv 2014/65/EU och lagen (2024:000) med komplette- rande bestämmelser till EU:s för- ordning om distribuerade liggare finns särskilda bestämmelser för värdepapperscentraler som driver DLT-marknadsinfrastrukturer.

1Senaste lydelse av lagens rubrik 2016:51.

Författningsförslag

SOU 2023:102

3 §2

I denna lag betyder:

avstämningsbolag: sådant avstämningsbolag som avses i aktiebolags- lagen (2005:551),

avstämningsregister: sådant register som avses i 4 kap. 1 §,

EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

emittent: i fråga om aktier aktiebolaget och i fråga om annat finan- siellt instrument utgivaren eller utfärdaren av instrumentet,

finansiellt instrument: detsamma som i artikel 2.1.8 i förordningen om värdepapperscentraler, i den ursprungliga lydelsen, varvid aktier och sådana rättigheter som avses i 4 kap. 2 § andra stycket denna lag i fråga om avstämningsbolag som är privata aktiebolag vid tillämp- ningen av denna lag ska jämställas med finansiella instrument,

förordningen om värdepapperscentraler: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/2014 av den 23 juli 2014 om förbätt- rad värdepappersavveckling i Europeiska unionen och om värdepap- perscentraler samt ändring av direktiv 98/26/EG och 2014/65/EU och förordning (EU) nr 236/2012,

handelsplats: detsamma som i 1 kap. 4 b § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

intermediär: en juridisk person som för aktieägares eller andra personers räkning förvarar eller administrerar aktier eller för värde- papperskonton,

kontoförande institut: den som av en värdepapperscentral med- getts rätt att vidta registreringsåtgärder i avstämningsregister,

kontoföring av finansiella instrument: registrering i avstämnings- register av äganderätt och särskild rätt till sådana aktier och andra finansiella instrument för vilka aktiebrev, skuldebrev eller annan mot- svarande skriftlig handling inte har utfärdats eller, där sådan hand- ling har utfärdats, det genom förvaring eller på annat likvärdigt sätt har säkerställts att handlingen inte kommer i omlopp,

kvalificerat innehav: detsamma	kvalificerat innehav: detsamma
som i 1 kap. 5 § lagen (2007:528)	som i 1 kap. 5 § lagen om värde-
om värdepappersmarknaden,	pappersmarknaden,

reglerad marknad: detsamma som i 1 kap. 4 b § lagen om värde- pappersmarknaden,

2Senaste lydelse 2020:612.

SOU 2023:102

Författningsförslag

skuldförbindelse: ensidig skuldförbindelse avsedd för allmän om- sättning,

utsett kreditinstitut: sådant kreditinstitut som har utsetts enligt arti- kel 54.2 b i förordningen om värdepapperscentraler, i den ursprung- liga lydelsen,

värdepapperscentral: detsamma som i artikel 2.1.1 i förordningen om värdepapperscentraler, i den ursprungliga lydelsen,

värdepapperscentral från tredjeland: en sådan värdepapperscentral som avses i artikel 2.1.2 i förordningen om värdepapperscentraler, i den ursprungliga lydelsen, samt

värdepappersinstitut: detsamma som i 1 kap. 4 b § lagen om värde- pappersmarknaden.

3kap. 9 §3

Ett avstämningskonto för förvaltarregistrerade finansiella instru- ment ska innehålla

1.förvaltarens företagsnamn, organisationsnummer eller annat identifieringsnummer samt postadress,

2.anmärkning om att instrumenten förvaltas för annans räkning,

3. i fråga om aktier, de upp-	3. i fråga om aktier, de upp-
gifter som avses i 4 kap. 18 § första	gifter som avses i 4 kap. 18 § 1–5,
stycket 1–5 samt andra stycket, och	och

4. i fråga om skuldförbindelser, de uppgifter som avses i 4 kap. 19 §.

4kap. 2 §4

I 1 kap. 10 § aktiebolagslagen (2005:551) finns bestämmelser om

aktier i avstämningsbolag.
Aktier i svenska bolag som	Aktier i svenska bolag som
inte är avstämningsbolag får inte	inte är avstämningsbolag enligt
registreras i avstämningsregister.	1 kap. 10 § första stycket 1 aktie-
	bolagslagen får inte registreras i
	avstämningsregister.

Bestämmelserna i denna lag om aktier i avstämningsbolag tilläm- pas också på följande rättigheter i sådana bolag, nämligen

3Senaste lydelse 2018:1674.

4Senaste lydelse 2016:51.

Upphör finansiella instrument att vara registrerade i avstäm- ningsregister hos en värdepap- perscentral till följd av att ett av- stämningsförbehåll har tagits bort eller att avtalet mellan emittenten och värdepapperscentralen har upphört att gälla, är värdepappers- centralen skyldig att till emitten- ten eller till en annan värdepap- perscentral eller en operatör av en DLT-marknadsinfrastruktur som emittenten anvisar lämna upp- lysning om innehållet i samtliga avstämningskonton. Upphör re- gistreringen hos värdepappers- centralen till följd av att ett avtal mellan värdepapperscentralen och en värdepapperscentral som är etablerad i ett annat land inom EES än Sverige eller en värde- papperscentral från tredjeland som avses i 4 § andra meningen har upphört att gälla, ska inne- havet på kontot överföras till annan kontohållare eller tillgodo- räknas kontohavaren på annat sätt som beaktar dennes intressen.

Författningsförslag

SOU 2023:102

1.fondaktierätt och teckningsrätt som avses i 11 kap. 4 § aktie- bolagslagen samt företrädesrätt att delta i emission som avses i 11 kap. 8 § andra stycket aktiebolagslagen,

2.rätt på grund av teckning av aktier vid nyemission av aktier en- ligt 13 kap. aktiebolagslagen, samt

3.rätt på grund av teckning av aktier med utnyttjande av options- rätt enligt 14 kap. aktiebolagslagen.

15 §5

Upphör finansiella instrument att vara registrerade i avstäm- ningsregister hos en värdepap- perscentral till följd av att ett avstämningsförbehåll tagits bort eller att avtalet mellan emittenten och värdepapperscentralen upp- hört att gälla, är värdepappers- centralen skyldig att till emitten- ten eller till en annan värdepap- perscentral som emittenten anvisar lämna upplysning om innehållet i samtliga avstämningskonton. Upphör registreringen hos värde- papperscentralen till följd av att ett avtal mellan värdepappers- centralen och en värdepappers- central som är etablerad i ett annat land inom EES än Sverige eller en värdepapperscentral från tredjeland som avses i 4 § andra meningen upphört att gälla, ska innehavet på kontot överföras till annan kontohållare eller till- godoräknas kontoavaren på annat sätt som beaktar dennes intressen.

5Senaste lydelse 2016:51.

SOU 2023:102

Författningsförslag

I så fall ska den svenska värde- papperscentralen se till att samt- liga kontohavare och innehavare av rättigheter som registrerats på avstämningskonto underrättas.

I så fall ska den svenska värde- papperscentralen se till att samt- liga kontohavare och innehavare av rättigheter som har registre- rats på avstämningskonto under- rättas.

18 §6

Utöver vad som följer av 17 §	Utöver vad som följer av 17 §
skall på ett avstämningskonto be-	ska på ett avstämningskonto be-
träffande aktier anges	träffande aktier anges

1.för varje aktie om full betalning har erlagts för aktien till avstäm- ningsbolaget,

2.till vilket slag varje aktie hör, om aktier av olika slag kan finnas enligt bolagsordningen,

3.om en aktie av visst slag kan omvandlas till en aktie av annat slag,

4. förbehåll att aktieägare eller	4. förbehåll att aktieägare eller
annan skall vara berättigad att lösa	annan ska vara berättigad att lösa
aktie som övergår till ny ägare,	aktie som övergår till ny ägare,

5.utbetalning som görs vid inlösen av en aktie eller minskning av aktiens kvotvärde eller vid skifte av bolagets tillgångar,

6.namn, personnummer och postadress för förmyndare eller god man för aktieägare och för konkursförvaltare i aktieägares konkurs,

7.uppgift om att Kronofogdemyndigheten verkställer utmätning, kvarstad eller betalningssäkring avseende kontohavarens aktier, samt

8.namn, personnummer, organisationsnummer eller annat identi- fieringsnummer samt postadress för den som på grund av pantsättning, uppdrag eller villkor i testamente eller gåvobrev har rätt att i stället för den i aktieboken införde aktieägaren lyfta utdelning och vid fond- emission ta emot ny aktie samt utöva företrädesrätt att delta i emission.

I förekommande fall skall även anges aktiernas nominella belopp och utbetalning som görs vid minsk- ning av det nominella beloppet. Har utan återbetalning en aktie dragits in eller det nominella be- loppet ändrats, skall även detta an- ges på kontot så snart som möjligt.

6Senaste lydelse 2006:729. Ändringen innebär bl.a. att andra stycket tas bort.

Författningsförslag

SOU 2023:102

Möjlighet att avsluta ett avstämningskonto utan samtycke när kontohavaren är okänd

20 a §

Om kontohavaren till ett av- stämningskonto är okänd, får det kontoförande institutet sälja de finansiella instrument som kontot omfattar enligt bestämmelserna i 20 c § och därmed avsluta kontot, under förutsättning att

1.det krävs för att det konto- förande institutet ska kunna full- göra sina förpliktelser enligt lagen (2017:630) om åtgärder mot pen- ningtvätt och finansiering av terro- rism eller någon annan författning

iregelverket mot penningtvätt och finansiering av terrorism,

2.kontohavaren eller annan som är i kontohavarens ställe under de sista tio åren före försäljningen inte har begärt några registrerings- åtgärder avseende kontot, och

3.de finansiella instrumenten handlas på en handelsplats eller en motsvarande marknadsplats utan- för EES eller instrumenten i annat fall har ett tillförlitligt och kontrol- lerbart pris.

20 b §

Innan de finansiella instru- menten säljs enligt 20 c § ska det kontoförande institutet skicka en underrättelse till kontohavaren och eventuella innehavare av rättig-

SOU 2023:102

Författningsförslag

heter som är antecknade på kontot om att institutet avser att sälja de finansiella instrumenten som kon- tot omfattar och därmed avsluta kontot.

Underrättelsen ska

1.innehålla upplysningar om vad kontohavaren eller eventuella innehavare av rättigheter behöver göra för att de finansiella instru- menten inte ska säljas, och

2.kungöras i Post- och Inrikes Tidningar.

20 c §

Om det har gått ett år sedan det kontoförande institutet fullgjorde sin underrättelseskyldighet enligt 20 b § och förutsättningarna enligt 20 a § fortfarande är uppfyllda, får det kontoförande institutet sälja de finansiella instrument som avstäm- ningskontot omfattar. Försälj- ningen ska ske genom ett värde- pappersinstitut.

Det kontoförande institutet får ur de influtna medlen tillgodogöra sig vad som motsvarar kostna- derna för underrättelsen och kun- görelsen enligt 20 b § och för för- säljningen. Institutet ska förvalta det återstående beloppet för konto- havarens räkning och, om någon visar att han eller hon vid tid- punkten för försäljningen hade rätt till de finansiella instrumenten, betala ut beloppet till denne. När anspråk på en sådan utbetalning

SOU 2023:102

Författningsförslag

9kap. 27 §7

Finansinspektionen får ta ut	Finansinspektionen får ta ut
avgifter för prövning av ansök-	avgifter för prövning av ansök-
ningar och anmälningar enligt	ningar och anmälningar enligt
förordningen om värdepappers-	förordningen om värdepappers-
centraler och enligt Europaparla-	centraler.
mentets och rådets förordning (EU)
2022/858 av den 30 maj 2022 om
en pilotordning för marknadsinfra-

strukturer som baseras på teknik för distribuerade liggare och om ändring av förordningarna (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 909/2014 samt direktiv 2014/65/EU.

Svenska värdepapperscentraler samt värdepapperscentraler som är etablerade i ett annat land inom EES än Sverige och värdepappers- centraler från tredjeland som har inrättat filial här i landet ska med årliga avgifter bekosta Finansinspektionens verksamhet samt Statistiska centralbyråns verksamhet enligt lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.

7Senaste lydelse 2023:93.

Författningsförslag

SOU 2023:102

1.8Förslag till lag om ändring i lagen (1999:158) om investerarskydd

Härigenom föreskrivs att 9 och 22 §§ lagen (1999:158) om investerar- skydd ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
	9 §1
Ersättningen, tillsammans med		Ersättningen, tillsammans med
eventuell utdelning i värdepappers-		eventuell utdelning i värdepappers-
institutets, fondbolagets, förvalt-		institutets, fondbolagets, förvalt-
ningsbolagets eller AIF-förvalta-		ningsbolagets eller AIF-förvalta-
rens konkurs, ersättning genom		rens konkurs, ersättning genom
institutets, fondbolagets, förvalt-		institutets, fondbolagets, förvalt-
ningsbolagets eller AIF-förvalta-		ningsbolagets eller AIF-förvalta-
rens ansvarsförsäkring och skade-		rens ansvarsförsäkring och skade-
stånd enligt	7 kap. 2 § lagen	stånd enligt	7 kap.	2 §	lagen
(1998:1479)	om värdepappers-	(1998:1479)	om värdepappers-
centraler och kontoföring av finan-		centraler och kontoföring av finan-
siella instrument, för en förlust		siella instrument eller artikel 7.6 i
som enligt denna lag är ersätt-		Europaparlamentets		och	rådets
ningsgill, får uppgå till samman-		förordning (EU) 2022/858 av
lagt högst 250 000 kronor för		den 30 maj 2022 om en pilotord-
varje institut eller bolag.		ning för marknadsinfrastrukturer
		som baseras på teknik för distri-
		buerade liggare och om ändring av

förordningarna (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 909/2014 samt direk- tiv 2014/65/EU, för en förlust som enligt denna lag är ersätt- ningsgill, får uppgå till samman- lagt högst 250 000 kronor för varje institut eller bolag.

1Senaste lydelse 2016:53.

SOU 2023:102Författningsförslag

22 §2

Om en investerare har rätt till ersättning enligt en ansvarsför- säkring som har tecknats av ett värdepappersinstitut, ett fondbolag, ett förvaltningsbolag eller en AIF-förvaltare och om ersättning har betalats ut enligt denna lag för de tillgångar som försäkringsersätt- ningen avser, träder staten in i investerarens rätt till ersättning enligt ansvarsförsäkringen med företrädesrätt framför investeraren intill

det utgivna beloppet.
Om en investerare har rätt till		Om en investerare har rätt till
skadestånd enligt 7 kap. 2 § lagen		skadestånd enligt 7 kap. 2 § lagen
(1998:1479) om värdepappers-		(1998:1479) om värdepappers-
centraler	och kontoföring av	centraler och kontoföring av
finansiella instrument och ersätt-		finansiella instrument eller arti-
ning har betalats ut från investe-		kel 7.6 i Europaparlamentets och
rarskyddet för de tillgångar som		rådets förordning (EU) 2022/858
skadeståndet avser, träder staten		och ersättning har betalats ut
in i investerarens rätt till ersätt-		från investerarskyddet för de till-
ning enligt den lagen med före-		gångar som skadeståndet avser,
trädesrätt	framför investeraren	träder staten in i investerarens
intill det utgivna beloppet.		rätt till ersättning enligt den lagen
		eller förordningen med företrädes-
		rätt framför investeraren intill det
		utgivna beloppet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.

2Senaste lydelse 2016:53.

Författningsförslag

SOU 2023:102

1.9Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser

på finansmarknaden

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1999:1309) om system för av- veckling av förpliktelser på finansmarknaden ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

1 §1

Denna lag gäller för anmälan, godkännande och likställande av system för clearing och avveckling av förpliktelser att betala eller att leverera finansiella instrument (avvecklingssystem) på finansmarknaden.

I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktions- register finns särskilda regler om clearing och centrala motparter.

I Europaparlamentets och rå-	Särskilda regler om avveck-
dets förordning (EU) nr 909/2014	lingssystem för värdepapper finns i
av den 23 juli 2014 om förbättrad	– Europaparlamentets och rå-
värdepappersavveckling i Europe-	dets förordning (EU) nr 909/2014
iska unionen och om värdepap-	av den 23 juli 2014 om förbättrad
perscentraler samt ändring av di-	värdepappersavveckling i Europe-
rektiv 98/26/EG och 2014/65/EU	iska unionen och om värdepappers-
och förordning (EU) nr 236/2012	centraler samt ändring av direk-
finns särskilda regler om avveck-	tiv 98/26/EG och 2014/65/EU och
lingssystem för värdepapper.	förordning (EU) nr 236/2012 och
	– Europaparlamentets och rå-
	dets förordning (EU) 2022/858
	av den 30 maj 2022 om en pilot-
	ordning för marknadsinfrastruk-
	turer som baseras på teknik för
	distribuerade liggare och om änd-
	ring av förordningarna (EU)
	nr 600/2014 och (EU) nr 909/2014
	samt direktiv 2014/65/EU.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.

1Senaste lydelse 2018:2019.

SOU 2023:102

Författningsförslag

1.10Förslag till lag om ändring i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 10 § lagen (2000:562) om internatio- nell rättslig hjälp i brottmål ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5kap. 10 §1

Bestämmelser om uppgiftsskyldighet finns i

–8 kap. 2 a § lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument,

–2 kap. 20 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

–1 kap. 11 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

–6 kap. 8 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat,

–1 kap. 12 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

–3 kap. 14 § lagen (2010:751) om betaltjänster,

–19 kap. 46 § försäkringsrörelselagen (2010:2043),

–3 kap. 14 § lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

–8 kap. 25 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa invester- ingsfonder,

–6 kap. 11 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinsti- tut och värdepappersbolag,

–16 kap. 37 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag,

– 1 kap. 7 § lagen (2021:899)	– 1 kap. 7 § lagen (2021:899)
med kompletterande bestämmel-	med kompletterande bestämmel-
ser till EU:s förordning om gräs-	ser till EU:s förordning om gräs-
rotsfinansiering, och	rotsfinansiering,
– 1 kap. 6 § lagen (2022:1746)	– 1 kap. 6 § lagen (2022:1746)
med kompletterande bestämmel-	med kompletterande bestämmel-
ser till EU:s förordning om en	ser till EU:s förordning om en
paneuropeisk privat pensions-	paneuropeisk privat pensions-
produkt (PEPP-produkt).	produkt (PEPP-produkt), och

1Senaste lydelse 2022:1754.

Är lagen (1998:1479) om värde- papperscentraler och kontoföring av finansiella instrument eller lagen (2024:000) med komplette- rande bestämmelser till EU:s för- ordning om distribuerade liggare tillämplig på andelarna i fonden, förs registret av en svensk värde- papperscentral eller en svensk ope- ratör av en DLT-marknadsinfra- struktur. Fondbolaget har rätt till insyn i registret.

Om lagen om värdepappers- centraler och kontoföring av finansiella instrument eller lagen med kompletterande bestämmel- ser till EU:s förordning om distri- buerade liggare inte är tillämplig på andelarna i fonden, ska den som för registret anteckna inskränk- ningar enligt 13 kap. 19 § första stycket 4 eller 14 kap. 21 § första stycket 4 föräldrabalken där.

SOU 2023:102

Författningsförslag

1.11Förslag till lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 11, 12 och 14 §§ lagen (2004:46) om värdepappersfonder1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4kap. 11 §2

Fondbolaget ska föra eller låta föra ett register över samtliga inne- havare av andelar i fonden.

Är lagen (1998:1479) om värde- papperscentraler och kontoföring av finansiella instrument tillämp- lig på andelarna i fonden, förs registret av en svensk värdepap- perscentral. Fondbolaget har rätt till insyn i registret.

Om lagen om värdepappers- centraler och kontoföring av finansiella instrument inte är till- lämplig på andelarna i fonden, ska den som för registret anteckna inskränkningar enligt 13 kap. 19 § första stycket 4 eller 14 kap. 21 § första stycket 4 föräldrabalken där.

1Senaste lydelse av lagens rubrik 2013:563.

2Senaste lydelse 2018:326.

Författningsförslag

SOU 2023:102

Fondbolaget ska till varje fondandelsägare skriftligen bekräfta att dennes fondandelsinnehav har registrerats. Av bekräftelsen ska det framgå värdepappersfondens och, i förekommande fall, andelsklassens beteckning samt namnen på fondbolaget och förvaringsinstitutet. Vidare ska det framgå var informationsbroschyren enligt 15 §, fakta- bladet enligt 16 a § samt årsberättelsen och halvårsredogörelsen en- ligt 18 § finns att tillgå.

12 §3

Har en fondandelsägare lämnat sina andelar för förvaltning till någon som har fått tillstånd till registrering som förvaltare, får för- valtaren på andelsägarens uppdrag anges i det register som avses i 11 § första stycket i stället för andelsägaren. I registret ska det särskilt an- märkas att fondandelen förvaltas för någon annans räkning. Förval- taren ska skyndsamt till andelsägaren eller den som förvaltaren har antecknat i andelsägarens ställe lämna den information förvaltaren får från fondbolaget, om inte andelsägaren avstått från sådan infor- mation. Information som avser ändring av fondbestämmelser enligt 9 b § eller 5 a kap. 7 § eller som avser fusion enligt 8 kap. 8 § ska dock alltid lämnas till andelsägaren eller den som förvaltaren har antecknat

i andelsägarens ställe.
Om registret förs av någon	Om registret förs av någon
annan än en svensk värdepappers-	annan än en svensk värdepappers-
central, ska Finansinspektionen	central eller en svensk operatör av
pröva frågor om tillstånd till re-	en DLT-marknadsinfrastruktur,
gistrering som förvaltare.	ska Finansinspektionen pröva
	frågor om tillstånd till registrer-
	ing som förvaltare.

Ett tillstånd att registreras som förvaltare får förenas med sär- skilda villkor för att tillgodose allmänna och enskilda intressen. Ett tillstånd ska återkallas av Finansinspektionen, om ett villkor för till- ståndet har åsidosatts och avvikelsen är betydande eller om förut- sättningarna för tillståndet inte längre uppfylls.

3Senaste lydelse 2016:58.

Författningsförslag

SOU 2023:102

1.12Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551)

Härigenom föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen (2005:551)

dels att 1 kap. 10 och 10 a §§, 3 kap. 7 §, 4 kap. 40 och49 §§, 5 kap. 4, 13, 14, 16 och 17 §§, 6 kap. 10 §, 11 kap. 5 och 8 §§, 12 kap. 10 §, 13 kap. 18 §, 14 kap. 36 §, 15 kap. 37 § och 20 kap. 21 § och rubriken närmast före 3 kap. 7 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 5 kap. 12 b §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse			Föreslagen lydelse
		1 kap.
		10 §1
Ett avstämningsbolag		är ett	Ett avstämningsbolag är ett
aktiebolag vars bolagsordning			aktiebolag	vars	bolagsordning
innehåller förbehåll om att bola-			innehåller förbehåll (avstämnings-
gets aktier ska vara registrerade i			förbehåll) om att bolagets aktier
ett	avstämningsregister	enligt	ska vara registrerade i
lagen (1998:1479) om värdepap-			1. ett avstämningsregister en-
perscentraler och kontoföring av			ligt lagen (1998:1479) om värde-
finansiella instrument (avstäm-			papperscentraler och kontoföring
ningsförbehåll).			av finansiella instrument, eller
			2. en distribuerad liggare en-
			ligt Europaparlamentets och rådets
			förordning	(EU)	2022/858 av
			den 30 maj 2022 om en pilotord-
			ning för marknadsinfrastrukturer
			som baseras på teknik för distri-
			buerade liggare och om ändring av
			förordningarna (EU) nr 600/2014
			och (EU) nr 909/2014 samt direk-
			tiv 2014/65/EU.
I	ett avstämningsbolag ska		Aktierna i ett avstämnings-
aktierna registreras i ett avstäm-			bolag ska registreras i ett avstäm-
ningsregister för bolaget.			ningsregister för bolaget eller i

1Senaste lydelse 2016:60.

SOU 2023:102

Författningsförslag

en sådan distribuerad liggare som avses i första stycket.

10 a §2

Vid tillämpningen av denna lag ska med ett avstämningsregister enligt lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument jämställas ett motsvarande register som förs av en sådan värdepapperscentral som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/2014 av den 23 juli 2014 om förbättrad värdepappersavveckling i Europeiska unionen och om värdepappers- centraler samt ändring av direktiv 98/26/EG och 2014/65/EU och förordning (EU) nr 236/2012, i den ursprungliga lydelsen, som är etablerad i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbets- området än Sverige.

Ett konto i ett sådant register ska jämställas med ett avstämnings- konto enligt lagen om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument.

Om aktierna i ett aktiebolag är registrerade i en sådan distribue- rad liggare som avses i 10 §, ska vad som i denna lag sägs om an- teckning eller registrering i avstäm- ningsregister i stället avse anteckning eller registrering i den distribuerade liggaren och vad som sägs om värde- papperscentral ska avse operatören av DLT-marknadsinfrastrukturen.

	3 kap.
Panthavares samtycke till att		Panthavares samtycke till att
avstämningsförbehåll tas bort ur		avstämningsförbehåll tas bort
bolagsordningen		eller ändras
	7 §
Ett beslut om ändring av bo-		Ett beslut om ändring av bo-
lagsordningen som innebär	att	lagsordningen som innebär att
avstämningsförbehåll tas bort blir		avstämningsförbehåll tas bort eller
giltigt endast om de som	har	ändras blir giltigt endast om de

2Senaste lydelse 2016:60.

Den som är antecknad i ett avstämningsregister enligt 4 kap. 18 § 6–8 lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och konto- föring av finansiella instrument eller i en distribuerad liggare enligt 4 kap. 6 § 6–8 lagen (2024:000) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om distribue- rade liggare ska i stället för aktie- ägaren antas vara behörig att ut- öva de rättigheter som avses i 39 §.

Författningsförslag

SOU 2023:102

panträtt i bolagets aktier skrift- ligen har samtyckt till beslutet.

som har panträtt i bolagets aktier skriftligen har samtyckt till be- slutet.

4kap. 40 §3

Den som är antecknad i ett avstämningsregister enligt 4 kap. 18 § första stycket 6–8 lagen (1998:1479) om värdepapperscen- traler och kontoföring av finan- siella instrument ska i stället för aktieägaren antas vara behörig att utöva de rättigheter som avses i 39 §.

49 §4

Ett beslut om uppdelning eller sammanläggning av aktier ska genast anmälas för registrering i aktiebolagsregistret. Antalet aktier ändras när beslutet registreras.

Efter registreringen ska nödvändiga ändringar genast göras i aktie-

boken.
I avstämningsbolag ska anmä-	I avstämningsbolag ska anmä-
lan genast göras till den värde-	lan om att beslutet har registrerats
papperscentral som för avstäm-	i aktiebolagsregistret genast göras
ningsregister för bolaget om att	till den värdepapperscentral som
beslutet har registrerats.	för avstämningsregister för bola-
	get eller till den som ansvarar för
	att aktierna i bolaget registreras i
	en distribuerad liggare.

3Senaste lydelse 2016:60.

4Senaste lydelse 2016:60.

SOU 2023:102

Författningsförslag

5kap. 4 §5

Bolaget är personuppgifts-	Bolaget är personuppgifts-
ansvarigt för den behandling av	ansvarigt för den behandling av
personuppgifter som förandet av	personuppgifter som förandet av
aktieboken innebär. I avstämnings-	aktieboken innebär.
bolag är det, sedan ett avstäm-
ningsregister har upprättats, i stället
värdepapperscentralen som är per-
sonuppgiftsansvarig, om det är en
svensk värdepapperscentral som
ansvarar för att föra aktieboken.
	Om aktieboken i ett avstäm-
	ningsbolag enligt 12 § ska föras av
	en svensk värdepapperscentral, är
	det i stället denna som är person-
	uppgiftsansvarig. Ansvaret övergår
	när avstämningsregister har upp-
	rättats eller, i förekommande fall,
	när aktierna i bolaget har registre-
	rats i en distribuerad liggare.
	12 b §
	Om aktierna i ett aktiebolag
	enligt förbehåll i bolagsordningen
	ska registreras i en distribuerad
	liggare, ska vid tillämpningen av
	12 § det som sägs om upprättande
	av och registrering i avstämnings-
	register i stället avse registreringen
	av aktierna i den distribuerade
	liggaren.
	Om aktierna i bolaget var re-
	gistrerade i avstämningsregister när
	förbehållet infördes, ska 13 § första
	stycket fortsätta att tillämpas till
	dess att bolaget och dess aktier har

5Senaste lydelse 2018:284.

Har en aktieägare i ett avstäm- ningsbolag lämnat sina aktier till någon annan för förvaltning enligt 3 kap. 7–12 §§ lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instru- ment eller enligt 2 kap. 1–4 §§ lagen (2024:000) med komplet- terande bestämmelser till EU:s för- ordning om distribuerade liggare eller motsvarande förfarande en- ligt regler i det land där värde- papperscentralen är auktorise- rad, kan denne (förvaltaren) på aktieägarens uppdrag föras in i aktieboken i stället för aktieäga- ren. Detta förutsätter dock att förvaltaren

Författningsförslag

SOU 2023:102

	registrerats i den distribuerade
	liggaren.
13 §6
Den som har antecknats som	Den som har antecknats som
aktieägare på ett avstämnings-	aktieägare på ett avstämnings-
konto ska genast föras in i aktie-	konto ska genast föras in i aktie-
boken, om inte annat följer av	boken.

denna lag.

Om aktierna i aktiebolaget enligt förbehåll i bolagsordningen ska registreras i en distribuerad liggare, ska i stället den som har registrerats som aktieägare i ligga- ren genast föras in i aktieboken.

Första och andra styckena gäller inte, om annat följer av denna lag.

14 §7

Har en aktieägare i ett avstäm- ningsbolag lämnat sina aktier till någon annan för förvaltning enligt 3 kap. 7–12 §§ lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instru- ment eller motsvarande förfar- ande enligt regler i det land där värdepapperscentralen är auktori- serad, kan denne (förvaltaren) på aktieägarens uppdrag föras in i aktieboken i stället för aktieäga- ren. Detta förutsätter dock att förvaltaren

6Senaste lydelse 2016:60.

7Senaste lydelse 2016:60.

SOU 2023:102

Författningsförslag

1.har fått medgivande av värdepapperscentralen till registrering som förvaltare, och

2.uppfyller de villkor som gäller för införing av ägare i aktieboken. I det fall som avses i första stycket ska det i aktieboken anmärkas

att aktien innehas för någon annans räkning. Beträffande förvaltaren antecknas i aktieboken samma uppgifter som enligt 11 § ska föras in

om aktieägare.
I lagen om värdepapperscen-	I lagen om värdepapperscen-
traler och kontoföring av finan-	traler och kontoföring av finan-
siella instrument finns i fråga om	siella instrument och lagen med
svenska värdepapperscentraler be-	kompletterande bestämmelser till
stämmelser om	EU:s förordning om distribuerade
	liggare finns, i fråga om svenska
	värdepapperscentraler, bestäm-
	melser om

1.medgivande enligt första stycket,

2.förvaltares skyldigheter, och

3.skyldighet för bolaget och värdepapperscentralen att tillhanda- hålla en sammanställning av uppgifter från förvaltare om aktieägare med mer än 500 förvaltarregistrerade aktier.

16 §8

Har det införts ett avstäm-	Har det införts ett avstäm-
ningsförbehåll genom en ändring	ningsförbehåll genom en ändring
av bolagsordningen och har ett	av bolagsordningen och har ett
dessförinnan utfärdat aktiebrev	dessförinnan utfärdat aktiebrev
inte visats upp enligt 4 kap. 6 §	inte visats upp enligt 4 kap. 6 §
lagen (1998:1479) om värdepap-	lagen (1998:1479) om värdepap-
perscentraler och kontoföring av	perscentraler och kontoföring av
finansiella instrument, får upp-	finansiella instrument eller 4 kap.
gifter om aktien i den äldre aktie-	2 § lagen (2024:000) med komp-
boken föras över till den aktiebok	letterande bestämmelser till EU:s
som förs av bolaget. Om aktie-	förordning om distribuerade lig-
boken förs av en värdepappers-	gare, får uppgifter om aktien i
central enligt ett sådant avtal som	den äldre aktieboken föras över
avses i 12 § andra stycket, svarar	till den aktiebok som förs av
i stället värdepapperscentralen för	bolaget. Om aktieboken förs av
denna uppgift. I samband med	en värdepapperscentral enligt ett

8Senaste lydelse 2016:60.

Författningsförslag

SOU 2023:102

överföringen ska det anges att aktiebrevet inte har visats upp. Om uppgifterna inte förs över, utgör den äldre aktieboken fort- farande aktiebok i fråga om aktien.

sådant avtal som avses i 12 § andra stycket, svarar i stället värdepap- perscentralen för denna uppgift. I samband med överföringen ska det anges att aktiebrevet inte har visats upp. Om uppgifterna inte förs över, utgör den äldre aktie- boken fortfarande aktiebok i fråga om aktien.

17 §9

En ägare till en aktie för vilken det har utfärdats aktiebrev innan bolaget blev avstämningsbolag kan inte, i fråga om därefter beslutad utdelning eller emission, få utdelning, utöva aktieägares företrädes- rätt att teckna nya aktier, teckningsoptioner eller konvertibler eller, vid fondemission, få ny aktie, förrän

1.anteckning på ett avstämningskonto har skett enligt 4 kap. 6 § lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finan- siella instrument eller motsvarande förfarande, och

2.aktieägaren har förts in i aktieboken.

Om aktierna i aktiebolaget är registrerade i en sådan distribue- rad liggare som avses i 10 §, ska vad som i första stycket 1 sägs om anteckning i avstämningsregister i stället avse anteckning i den distribuerade liggaren enligt 4 kap. 2 § lagen (2024:000) med komp- letterande bestämmelser till EU:s förordning om distribuerade liggare.

6kap. 10 §10

Av 4 kap. 5 § lagen (1998:1479)	Av 4 kap. 5 § lagen (1998:1479)
om värdepapperscentraler och	om värdepapperscentraler	och
kontoföring av finansiella instru-	kontoföring av finansiella instru-
ment framgår att aktiebrev eller	ment och 1 kap. 8 §	lagen

9Senaste lydelse 2016:60.

10Senaste lydelse 2016:60.

Av 4 kap. 5 § lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instru- ment och 1 kap. 8 § lagen (2024:000) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om distribuerade liggare framgår att emissionsbevis eller tecknings- optionsbevis inte får utfärdas för aktier eller andra finansiella in- strument som har registrerats en- ligt den lagen.

SOU 2023:102

Författningsförslag

interimsbevis inte får utfärdas för aktier i avstämningsbolag.

(2024:000) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om distribuerade liggare framgår att aktiebrev eller interimsbevis inte får utfärdas för aktier i av- stämningsbolag.

11kap.

5 §11

I ett aktiebolag som inte är avstämningsbolag ska bolaget på be- gäran av en aktieägare med fondaktierätt eller teckningsrätt utfärda emissionsbevis för de gamla aktierna. I ett sådant bevis ska det anges hur många bevis som ska lämnas för varje ny aktie, konvertibel eller teckningsoption. Beviset ska lämnas ut till aktieägaren mot uppvisande av det aktiebrev på vilket fondaktierätten eller teckningsrätten grun- das. Det ska antecknas på aktiebrevet att emissionsbevis har utfärdats.

Emissionsbevis behöver inte utfärdas om

1.emissionen innebär att varje gammal aktie berättigar till en ny aktie, konvertibel eller teckningsoption, eller

2.en kupong som hör till ett aktiebrev får användas som emis- sionsbevis.

Första stycket tillämpas också när en innehavare av tecknings- optioner eller konvertibler har rätt till teckning av nya aktier, teck- ningsoptioner eller konvertibler.

Av 4 kap. 5 § lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instru- ment framgår att emissionsbevis eller teckningsoptionsbevis inte får utfärdas för aktier eller andra finansiella instrument som har registrerats enligt den lagen.

11Senaste lydelse 2016:60.

FörfattningsförslagSOU 2023:102

8 §12

I ett avstämningsbolag ska	I ett avstämningsbolag ska
fondaktierätter och tecknings-	fondaktierätter och tecknings-
rätter registreras i avstämnings-	rätter registreras i avstämnings-
register.	register eller i en distribuerad
	liggare.
Om bolaget har tillförsäkrat	Om bolaget har tillförsäkrat
innehavare av teckningsoptioner	innehavare av teckningsoptioner
eller konvertibler rätt till teck-	eller konvertibler rätt till teck-
ning av nya aktier, tecknings-	ning av nya aktier, tecknings-
optioner eller konvertibler och	optioner eller konvertibler och
teckningsoptionerna eller konver-	teckningsoptionerna eller konver-
tiblerna har registrerats i avstäm-	tiblerna har registrerats	enligt
ningsregister, ska också rätten till	första stycket, ska också rätten till
teckning registreras på samma	teckning registreras på	samma
sätt.	sätt.

12 kap.

10 §13

Beslutet om fondemission ska genast anmälas för registrering i aktiebolagsregistret. Aktiekapitalet är ökat när beslutet har registrerats.

Efter registreringen ska nya aktier genast föras in i aktieboken.

I avstämningsbolag ska an-	I avstämningsbolag ska an-
mälan genast göras till den värde-	mälan om att beslutet har registre-
papperscentral som för avstäm-	rats i aktiebolagsregistret genast
ningsregister för bolaget om att	göras till den värdepapperscen-
emissionen har registrerats.	tral som för avstämningsregister
	för bolaget eller, i förekommande
	fall, till den som ansvarar för att
	aktierna i bolaget registreras i en
	distribuerad liggare.

12Senaste lydelse 2016:60.

13Senaste lydelse 2016:60.

SOU 2023:102

Författningsförslag

13kap. 18 §14

När teckningen enligt 13 § har avslutats, ska styrelsen besluta om tilldelning till aktietecknarna. Anser styrelsen att någon teckning är ogiltig, ska tecknaren genast underrättas om detta.

Tilldelade aktier ska genast föras in i aktieboken.

I avstämningsbolag ska anmä-	I avstämningsbolag ska anmä-
lan genast göras till den värde-	lan om att styrelsen har fattat be-
papperscentral som för avstäm-	slut om tilldelning genast göras
ningsregister för bolaget om att	till den värdepapperscentral som
styrelsen har fattat beslut om till-	för avstämningsregister för bola-
delning.	get eller, i förekommande fall, till
	den som ansvarar för att aktierna
	i bolaget registreras i en distri-
	buerad liggare.

14kap. 36 §15

När aktieteckningen enligt 32 § har avslutats, ska styrelsen be- sluta om tilldelning av aktier till aktietecknarna. Anser styrelsen att någon teckning är ogiltig, ska aktietecknaren genast underrättas om detta.

Tilldelade aktier ska genast föras in i aktieboken.

I avstämningsbolag ska anmä-	I avstämningsbolag ska anmä-
lan genast göras till den värde-	lan om att styrelsen har fattat be-
papperscentral som för avstäm-	slut om tilldelning genast göras till
ningsregister för bolaget om att	den värdepapperscentral som för
styrelsen har fattat beslut om till-	avstämningsregister för bolaget
delning.	eller, i förekommande fall, till den
	som ansvarar för att aktierna i bo-
	laget registreras i en distribuerad
	liggare.

Om teckningsoptionsbevis har utfärdats, ska de förses med en anteckning om att optionsrätten har utnyttjats.

14Senaste lydelse 2016:60.

15Senaste lydelse 2016:60.

Författningsförslag

SOU 2023:102

15kap. 37 §16

Vid konvertering ska de nya aktierna genast föras in i aktieboken.

I avstämningsbolag ska anmä-	I avstämningsbolag ska anmä-
lan genast göras till den värde-	lan om att konvertering har skett
papperscentral som för avstäm-	genast göras till den värdepap-
ningsregister för bolaget om att	perscentral som för avstämnings-
konvertering har skett.	register för bolaget eller, i före-
	kommande fall, till den som
	ansvarar för att aktierna i bolaget
	registreras i en distribuerad lig-
	gare.

Om konvertiblerna har getts ut i pappersform, ska de förses med en anteckning om konverteringen.

20kap. 21 §17

Om minskningen av aktie-	Om minskningen av aktie-
kapitalet har genomförts med	kapitalet har genomförts med
indragning av aktier, ska de in-	indragning av aktier, ska de in-
dragna aktierna genast strykas ur	dragna aktierna genast strykas ur
aktieboken. I avstämningsbolag	aktieboken. I avstämningsbolag
ska styrelsen genast anmäla till	ska anmälan om att minskningen
den värdepapperscentral som för	har registrerats i aktiebolagsregistret
avstämningsregister för bolaget	genast göras till den värdepappers-
att minskningen har registrerats.	central som för avstämnings-
	register för bolaget eller, i före-
	kommande fall, den som ansvarar
	för att aktierna i bolaget registre-
	ras i en distribuerad liggare.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.

16Senaste lydelse 2016:60.

17Senaste lydelse 2016:60.

SOU 2023:102

Författningsförslag

1.13Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § och 23 kap. 12 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §1

I denna lag finns bestämmelser om värdepappersmarknaden. Ytterligare bestämmelser om värdepappersmarknaden finns i

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014 av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (förordningen om marknader för finansiella instrument). Finansinspektionen är behörig myndighet enligt den förordningen.

Särskilda bestämmelser för värdepappersinstitut och börser som driver DLT-marknadsinfrastruk- turer finns i

–Europaparlamentets och rå- dets förordning (EU) 2022/858 av den 30 maj 2022 om en pilot- ordning för marknadsinfrastruk- turer som baseras på teknik för distribuerade liggare och om änd- ring av förordningarna (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 909/2014 samt direktiv 2014/65/EU och

–lagen (2024:000) med kom- pletterande bestämmelser till EU:s förordning om distribuerade lig- gare.

1Senaste lydelse 2017:679.

FörfattningsförslagSOU 2023:102

23 kap.

12 §2

Värdepappersinstitut, börser, leverantörer av datarapporterings- tjänster som Finansinspektionen har tillsyn över, clearingorganisa- tioner samt sådana utländska företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad från filial i Sverige ska med årliga avgifter bekosta Finansinspektionens verksamhet samt Statistiska centralbyråns verk- samhet enligt lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och

tillsyn över finansmarknaderna.
Finansinspektionen får ta ut	Finansinspektionen får ta ut
avgifter för prövning av ansök-	avgifter för prövning av ansök-
ningar, anmälningar och under-	ningar, anmälningar och under-
rättelser enligt	rättelser enligt denna lag och för-
1. denna lag,	ordningen om marknader för
2. förordningen om markna-	finansiella instrument.
der för finansiella instrument, och
3. Europaparlamentets och rå-
dets förordning (EU) 2022/858.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.

2Senaste lydelse 2023:94.

5. handlingar, vars uppvisan- de utgör villkor för att antecknas som innehavare av en rättighet på ett sådant konto som avses i lagen (1998:1479) om värdepap- perscentraler och kontoföring av finansiella instrument eller i en sådan distribuerad liggare som av- ses i lagen (2024:000) med kom- pletterande bestämmelser till EU:s förordning om distribuerade liggare,

SOU 2023:102

Författningsförslag

1.14Förslag till lag om ändring i lagen (2011:900) om dödande av förkommen handling

Härigenom föreskrivs att 2, 4 och 12 §§ lagen (2011:900) om död- ande av förkommen handling ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §1

Följande handlingar omfattas av bestämmelserna om dödande av förkommen handling:

1.löpande skuldebrev,

2.växlar,

3.konossement,

4.andra handlingar än de som anges i 1–3, vars uppvisande utgör villkor för rätt att kräva betalning eller att begära att någon annan för- pliktelse fullgörs,

6.aktiebrev, och

7.inteckningshandlingar.

Bestämmelserna tillämpas inte på banksedlar. De tillämpas inte heller på obligationer eller förlagsbevis utom i fråga om obligationer med en löptid på högst ett år som har ställts till innehavaren och som ges ut av en bank eller ett kreditmarknadsföretag.

1Senaste lydelse 2016:63.

Författningsförslag

SOU 2023:102

4 §2

En ansökan om dödande av förkommen handling ska göras hos Kronofogdemyndigheten, om inte annat följer av andra eller tredje stycket.

Avser ansökan en förkommen inteckningshandling ska den göras hos den inskrivningsmyndighet som handlägger ärenden om inskriv-

ning av sådan handling som ansökan avser.
Avser ansökan ett förkommet		Avser ansökan ett förkommet
aktiebrev eller annan handling vars		aktiebrev eller annan handling vars
uppvisande utgör villkor för att		uppvisande utgör villkor för att
antecknas som innehavare av en		antecknas som innehavare av en
rättighet på ett sådant konto som		rättighet på ett sådant konto som
avses i lagen (1998:1479) om		avses i lagen (1998:1479) om
värdepapperscentraler och konto-		värdepapperscentraler och konto-
föring av finansiella instrument,		föring av finansiella instrument
ska ansökan göras hos Bolags-		eller i en sådan distribuerad liggare
verket.		som avses i lagen (2024:000) med
		kompletterande bestämmelser till
		EU:s förordning om distribuerade
		liggare, ska ansökan göras hos
		Bolagsverket.
	12 §3
Den som är förpliktad att		Den som är förpliktad att
fullgöra vad som blivit utfäst i en		fullgöra vad som blivit utfäst i en
dödad handling ska utfärda en ny		dödad handling ska utfärda en ny
handling som svarar mot den		handling som svarar mot den
handling som har dödats. Är den		handling som har dödats. Är den
dödade handlingen en intecknad		dödade handlingen en intecknad
fordringshandling eller ett aktie-		fordringshandling eller ett aktie-
brev ska i stället den intecknade		brev ska i stället den intecknade
egendomens ägare	respektive	egendomens ägare	respektive
aktiebolaget utfärda en ny hand-		aktiebolaget utfärda en ny hand-
ling. Någon ny handling ska dock		ling. Någon ny handling ska dock
inte utfärdas, om den dödade		inte utfärdas, om den dödade
handlingen var en handling vars		handlingen var en handling vars
uppvisande endast	utgjorde ett	uppvisande endast	utgjorde ett

2Senaste lydelse 2016:63.

3Senaste lydelse 2016:63.

SOU 2023:102Författningsförslag

villkor för att någon ska anteck-	villkor för att någon ska anteck-
nas som innehavare av en rättig-	nas som innehavare av en rättig-
het på ett sådant konto som avses	het på ett sådant konto som avses
i lagen (1998:1479) om värdepap-	i lagen (1998:1479) om värdepap-
perscentraler och kontoföring av	perscentraler och kontoföring av
finansiella instrument.	finansiella instrument eller i en
	sådan distribuerad liggare som av-
	ses i lagen (2024:000) med kom-
	pletterande bestämmelser till EU:s
	förordning om distribuerade liggare.

En ny handling, som enligt första stycket utfärdas i stället för en dödad inteckningshandling, gäller inte som inteckningshandling för- rän anteckning gjorts enligt 13 § andra stycket.

I fråga om växel och konossement gäller även särskilda bestäm- melser om ställande av säkerhet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.

Författningsförslag

SOU 2023:102

1.15Förslag till lag om ändring

i skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs att 10 kap. 22 §, 22 a kap. 6 §, 22 b kap. 6 § och 23 kap. 8 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

10 kap.

22 §1

En sådan värdepapperscentral som avses i 1 kap. 3 § lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument ska ge in ett åtagande till Skatteverket om att göra skatteavdrag en- ligt 15 §, om

1.värdepapperscentralen hör hemma i en annan stat inom Euro- peiska ekonomiska samarbetsområdet än Sverige,

2.värdepapperscentralen inte bedriver verksamhet från ett fast drift- ställe i Sverige,

3.värdepapperscentralen kommer att betala ut ränta, utdelning eller annan avkastning som är skattepliktig enligt inkomstskatte- lagen (1999:1229), och

4.detta görs för ett sådant avstämningsbolag som avses i 1 kap. 10 § aktiebolagslagen (2005:551).

Åtagandet ska innehålla nödvändiga identifikationsuppgifter för värdepapperscentralen och avstämningsbolaget.

Det som sägs i första stycket 2–4 och andra stycket om värde- papperscentral gäller även andra utländska juridiska personer än värde- papperscentraler.

Det som sägs i första och andra styckena om en värdepapperscen- tral gäller även en operatör av ett sådant DLT-SS-system eller DLT- TSS-system som avses i Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) 2022/858 av den 30 maj 2022 om en pilotordning för mark- nadsinfrastrukturer som baseras på teknik för distribuerade liggare

1Senaste lydelse 2016:64.

SOU 2023:102

Författningsförslag

och om ändring av förordning- arna (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 909/2014 samt direktiv 2014/65/EU. I fråga om en sådan operatör gäller det som sägs i första stycket 2–4 och andra stycket om värdepapperscentral även andra ut- ländska juridiska personer än så- dana operatörer.

22 a kap.

6 §2

I kontrolluppgiften ska följande uppgifter lämnas för rapporter- ingspliktiga konton som är sådana depåkonton som avses i 2 kap. 11 § första stycket 2 lagen (2015:62) om identifiering av rapporteringsplik- tiga konton med anledning av FATCA-avtalet:

1.sammanlagt bruttobelopp avseende ränta, utdelning respektive annan avkastning på tillgångar på kontot som har tillgodoräknats eller betalats ut till kontot eller avseende kontot under året, och

2.sammanlagt bruttobelopp avseende ersättning från försäljning eller inlösen av tillgångar på kontot som, efter avdrag för försäljnings- provision och liknande utgifter, har tillgodoräknats eller betalats ut till kontot eller avseende kontot under året.

Uppgift enligt första stycket 2	Uppgift enligt första stycket 2
ska bara lämnas om det rappor-	ska bara lämnas om det rappor-
teringsskyldiga finansiella insti-	teringsskyldiga finansiella insti-
tutet är en värdepapperscentral	tutet är en värdepapperscentral
enligt lagen (1998:1479) om värde-	enligt lagen (1998:1479) om värde-
papperscentraler och kontoföring	papperscentraler och kontoföring
av finansiella instrument eller har	av finansiella instrument eller en
agerat som förvaltare, mäklare,	operatör av ett sådant DLT-SS-
ombud eller annan form av före-	system eller DLT-TSS-system som
trädare för kontohavaren vid för-	avses i Europaparlamentets och
säljningen eller inlösen.	rådets förordning (EU) 2022/858
	eller har agerat som förvaltare,
	mäklare, ombud eller annan form
	av företrädare för kontohavaren
	vid försäljningen eller inlösen.

2Senaste lydelse 2018:2034.

Författningsförslag

SOU 2023:102

22 b kap.

6 §3

I kontrolluppgiften ska följande uppgifter lämnas för rapporter- ingspliktiga konton som är sådana depåkonton som avses i 2 kap. 11 § första stycket 2 lagen (2015:911) om identifiering av rapporterings- pliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton:

Uppgift enligt första stycket 2	Uppgift enligt första stycket 2
ska bara lämnas om det rappor-	ska bara lämnas om det rappor-
teringsskyldiga finansiella insti-	teringsskyldiga finansiella insti-
tutet är en värdepapperscentral	tutet är en värdepapperscentral
enligt lagen (1998:1479) om värde-	enligt lagen (1998:1479) om värde-
papperscentraler och kontoföring	papperscentraler och kontoföring
av finansiella instrument eller har	av finansiella instrument eller en
agerat som förvaltare, mäklare,	operatör av ett sådant DLT-SS-
ombud eller annan form av före-	system eller DLT-TSS-system som
trädare för kontohavaren vid för-	avses i Europaparlamentets och
säljningen eller inlösen.	rådets förordning (EU) 2022/858
	eller har agerat som förvaltare,
	mäklare, ombud eller annan form
	av företrädare för kontohavaren
	vid försäljningen eller inlösen.

23 kap.

8 §4

3Senaste lydelse 2018:2034.

4Senaste lydelse 2016:64.

SOU 2023:102

Författningsförslag

1.värdepapperscentralen hör hemma i en annan stat inom Euro- peiska ekonomiska samarbetsområdet än Sverige,

2.värdepapperscentralen inte bedriver verksamhet från ett fast drift- ställe i Sverige,

3.värdepapperscentralen

a)kommer att tillgodoräkna eller betala ut ränta, utdelning eller annan avkastning,

b)kommer att betala ut ersättning vid avyttring genom inlösen, eller

c)kommer att vidta någon åtgärd som medför skyldighet att lämna kontrolluppgift enligt 20 kap. och 22 kap. 17–21 §§, och

4. detta görs för ett sådant avstämningsbolag som avses i 1 kap.

10 § aktiebolagslagen (2005:551).

Åtagandet ska innehålla nödvändiga identifikationsuppgifter för värdepapperscentralen och avstämningsbolaget.

Det som sägs i första stycket 2–4 och andra stycket om värde- papperscentral gäller även andra utländska juridiska personer än värde- papperscentraler.

Det som sägs i första och andra styckena om en värdepapperscen- tral gäller även en operatör av ett sådant DLT-SS-system eller DLT- TSS-system som avses i Europa- parlamentets och rådets förord- ning (EU) 2022/858. I fråga om en sådan operatör gäller det som sägs i första stycket 2–4 och andra stycket om värdepapperscentral även andra utländska juridiska personer än sådana operatörer.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.

Författningsförslag

SOU 2023:102

1.16Förslag till lag om ändring i lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (2014:484) om en databas för över- vakning av och tillsyn över finansmarknaderna ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §1

I databasen får sådana uppgifter behandlas som har samlats in med stöd av

1.12 kap. 1 § 1–4 lagen (2022:1568) om Sveriges riksbank,

2.9 kap. 3 § första stycket lagen (1998:1479) om värdepappers- centraler och kontoföring av finansiella instrument,

3.10 kap. 2 § första stycket lagen (2004:46) om värdepappers- fonder,

4.13 kap. 3 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

5.8 kap. 5 § första stycket lagen (2018:1219) om försäkrings- distribution,

6.5 kap. 10 och 11 §§ lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat,

7.23 kap. 2 § första stycket lagen (2007:528) om värdepappers- marknaden,

8.8 kap. 2 § lagen (2010:751) om betaltjänster,

9.17 kap. 5 § försäkringsrörelselagen (2010:2043),

10.5 kap. 2 § lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

11.13 kap. 6 § första stycket lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

12.6 kap. 1 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinsti- tut och värdepappersbolag,

13.6 kap. 2 § lagen (2017:230) om Pensionsmyndighetens försäk- ringsverksamhet i premiepensionssystemet,

14.14 kap. 5 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag,

15. artiklarna 394, 415, 416,	15. artiklarna 394, 415, 416,
430–430b och 451 i Europaparla-	430–430b och 451 i Europaparla-
mentets och rådets förordning	mentets och rådets förordning
(EU) nr 575/2013 av den 26 juni	(EU) nr 575/2013 av den 26 juni

1Senaste lydelse 2022:1583.

Författningsförslag

SOU 2023:102

1.17Förslag till lag om ändring i lagen (2015:62) om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 11 § lagen (2015:62) om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

11 §1

Med finansiellt konto avses ett konto hos ett finansiellt institut som är

1.ett företags-, löne-, person-, spar-, kapital- eller girokonto eller konto som finns dokumenterat genom insättningsbevis, sparbevis, investeringsbevis, inlåningsbevis, eller annat liknande instrument som tillhandahålls av ett finansiellt institut inom ramen för dess regel- mässiga verksamhet som kreditinstitut eller liknande verksamhet, samt belopp som förvaltas av ett försäkringsföretag och som i enlighet med ett avtal om garanterad investering eller liknande avtal är föremål för utbetalning eller tillgodoräknande av ränta (inlåningskonto),

2.ett annat konto än ett försäkrings- eller livränteavtal och som förs till förmån för någon annan person och innehåller ett finansiellt instrument eller investeringsavtal, såsom aktie eller annan andel i ett företag, skuldebrev, obligation, lånebevis eller annat skuldbevis, kredit- swap, swap baserad på icke-finansiellt index, fiktivkapitalkontrakt, försäkrings- eller livränteavtal och option eller annat derivat (depå- konto),

3.en andel i eget kapital eller skulder i en enhet som är ett finan- siellt institut uteslutande på grund av att det är en sådan enhet som avses i 9 §, om andelen inte är föremål för regelmässig handel på en etablerad värdepappersmarknad,

4.en andel i eget kapital eller skulder i en enhet som är ett annat finansiellt institut än ett sådant som avses i 9 §, om

a) andelen inte är föremål för regelmässig handel på en etablerad värdepappersmarknad,

1Senaste lydelse 2016:66.

SOU 2023:102

Författningsförslag

b)värdet av andelen i eget kapital eller skulder direkt eller indirekt huvudsakligen fastställs på grundval av tillgångar som ger upphov till källskattepliktiga betalningar med amerikansk källa, och

c)typen av andel har valts i syfte att undvika att andelen är att anse som ett rapporteringspliktigt konto enligt denna lag, eller

5. ett försäkringsavtal med kontantvärde eller livränteavtal som tecknas eller förvaltas av ett finansiellt institut.

Ett konto som avses i första stycket ska dock inte anses vara ett finansiellt konto vid tillämpning av denna lag om det är undantaget från rapporteringsplikt enligt bestämmelserna i 3 kap.

Vid tillämpning av första stycket ska ett konto som har lagts upp hos en sådan värdepapperscentral som avses i 1 kap. 3 § lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument och som hör hemma i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet än Sverige, av ett svenskt finansiellt institut eller ett utländskt finansiellt instituts fasta driftställe i Sverige, anses finnas hos det svenska finansiella institutet eller det utländska finansiella institutets fasta driftställe i Sverige. Detsamma gäller ett konto som har lagts upp hos en sådan värdepapperscentral från tredjeland som avses i den lagen.

Ett innehav av sådana DLT- baserade finansiella instrument som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/858 av den 30 maj 2022 om en pilot- ordning för marknadsinfrastruktu- rer som baseras på teknik för distri- buerade liggare och om ändring av förordningarna (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 909/2014 samt direk- tiv 2014/65/EU ska anses vara ett sådant finansiellt konto som avses i första stycket 2 (depåkonto).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.

Författningsförslag

SOU 2023:102

1.18Förslag till lag om ändring i lagen (2015:911) om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 11 § lagen (2015:911) om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

11 §1

Med finansiellt konto avses ett konto hos ett finansiellt institut som är

2.ett annat konto än ett försäkrings- eller livränteavtal och som förs till förmån för någon annan person och innehåller finansiella tillgångar (depåkonto),

3.en andel i eget kapital eller skulder i en investeringsenhet,

4.en andel i eget kapital eller skulder i en enhet som är ett annat finansiellt institut än ett sådant som avses i 3, om typen av andel har valts i syfte att undvika att andelen är att anse som ett rapporterings- pliktigt konto enligt denna lag, eller

5.ett försäkringsavtal med kontantvärde eller livränteavtal som tecknas eller förvaltas av ett finansiellt institut.

En andel i eget kapital eller skulder i en investeringsenhet ska, trots det som anges i första stycket 3, inte anses vara ett finansiellt konto om investeringsenheten är ett finansiellt institut endast på grund av att den

1Senaste lydelse 2016:67.

SOU 2023:102

Författningsförslag

1.erbjuder investeringsrådgivning till kunder och agerar för kun- dens räkning, eller

2.hanterar portföljer för kunder och agerar på kundens vägnar i syfte att investera, förvalta eller administrera finansiella tillgångar som

ikundens namn sätts in hos ett annat finansiellt institut.

Ett konto som avses i första stycket ska, trots det som anges där, inte anses vara ett finansiellt konto om det är undantaget från rap- porteringsplikt enligt bestämmelserna i 3 kap.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.

Författningsförslag

SOU 2023:102

1.19Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1307) om straff för marknadsmissbruk

på värdepappersmarknaden

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 och 4 §§ lagen (2016:1307) om straff för marknadsmissbruk på värdepappersmarknaden ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

1 kap.

2 §1

Bestämmelserna i denna lag tillämpas på

1. finansiella instrument som	1. finansiella instrument som
är upptagna till handel på en re-	är upptagna till handel på en re-
glerad marknad eller en MTF-	glerad marknad, en MTF-platt-
plattform eller för vilka en ansökan	form eller i en DLT-marknads-
om upptagande till sådan handel	infrastruktur eller för vilka en
har lämnats in,	ansökan om upptagande till så-
	dan handel har lämnats in,
2. finansiella instrument som	2. finansiella instrument som
handlas på en MTF-plattform eller	handlas på en MTF-plattform, en
en OTF-plattform, och	OTF-plattform eller i en DLT-
	marknadsinfrastruktur, och

3.finansiella instrument vilkas värde är beroende av eller inverkar på ett sådant finansiellt instrument som avses i 1 eller 2.

Bestämmelserna i denna lag tillämpas även på ageranden, inklu- sive bud, vid auktionering på en auktionsplattform av utsläppsrätter eller andra produkter baserade på utsläppsrätter i enlighet med auktio- neringsförordningen. Det som anges i denna lag om order gäller även bud i en auktion enligt auktioneringsförordningen.

4 §2

I denna lag betyder

auktioneringsförordningen: kommissionens förordning (EU) nr 1031/2010 av den 12 november 2010 om tidsschema, administra- tion och andra aspekter av auktionering av utsläppsrätter för växt-

1Senaste lydelse 2020:21.

2Senaste lydelse 2017:708.

100

SOU 2023:102

Författningsförslag

husgaser i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växt- husgaser inom gemenskapen,

DLT-marknadsinfrastruktur: det som anges i artikel 2.5 i Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) 2022/858 av den 30 maj 2022 om en pilotordning för mark- nadsinfrastrukturer som baseras på teknik för distribuerade liggare och om ändring av förordning- arna (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 909/2014 samt direktiv 2014/65/EU,

finansiella instrument: det som anges i 1 kap. 4 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

godtagen marknadspraxis: det som anges i artikel 3.1.9 i marknads-

missbruksförordningen,
handel på värdepappersmark-	handel på värdepappersmark-
naden: handel på en reglerad mark-	naden: handel på en reglerad mark-
nad eller en motsvarande marknad	nad eller en motsvarande marknad
utanför Europeiska ekonomiska	utanför Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet (EES), handel	samarbetsområdet (EES), handel
på en MTF-plattform eller OTF-	på en MTF-plattform eller OTF-
plattform eller en motsvarande	plattform eller en motsvarande
plattform utanför EES, eller han-	plattform utanför EES, handel i
del med eller genom någon som	en	DLT-marknadsinfrastruktur
yrkesmässigt driver sådan verk-	eller handel med eller genom någon
samhet som avses i 2 kap. 1 § la-	som	yrkesmässigt driver sådan
gen om värdepappersmarknaden,	verksamhet som avses i 2 kap. 1 §
	lagen om värdepappersmarknaden,

insiderinformation: sådan information som anges i artikel 7 i mark- nadsmissbruksförordningen,

marknadsmissbruksförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmiss- bruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europa- parlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG,

101

SOU 2023:102

Författningsförslag

1.20Förslag till lag om ändring i lagen (2018:474) om ändring i förmånsrättslagen (1970:979)

Härigenom föreskrivs att 4 § förmånsrättslagen (1970:979) i stället för lydelsen enligt lagen (2018:474) om ändring i den lagen ska ha föl- jande lydelse.

Lydelse enligt SFS 2018:474

Föreslagen lydelse

4 §

Förmånsrätt följer med

1.sjöpanträtt och luftpanträtt,

2.internationell säkerhetsrätt i luftfartyg, flygmotorer och rul- lande järnvägsmateriel som registrerats enligt lagen (2015:860) om internationella säkerhetsrätter i lösa saker,


3. handpanträtt och rätt	att	3. handpanträtt och rätt				att
kvarhålla lös egendom till säker-		kvarhålla lös egendom till säker-
het för fordran (retentionsrätt),		het för fordran (retentionsrätt),
panträtt på grund av registrering		panträtt på grund av registrering
eller underrättelse enligt lagen		eller	underrättelse enligt		lagen
(1998:1479) om värdepappers-		(1998:1479) om		värdepappers-
centraler och kontoföring	av	centraler och kontoföring				av
finansiella instrument samt pant-		finansiella instrument eller lagen
rätt på grund av registrering en-		(2024:000) med		kompletterande
ligt lagen (2011:1200) om el-		bestämmelser till EU:s förordning
certifikat,		om	distribuerade	liggare	samt
		panträtt på grund av registrering

enligt lagen (2011:1200) om el- certifikat,

4.panträtt på grund av inteckning i skepp eller skeppsbygge eller

iluftfartyg och reservdelar till luftfartyg,

5.registrering av båtbyggnadsförskott enligt lagen (1975:605) om registrering av båtbyggnadsförskott.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.

103

Författningsförslag

SOU 2023:102

1.21Förslag till lag om ändring i lagen (2021:401) om Allmänna arvsfonden

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § lagen (2021:401) om Allmänna arvsfonden ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

2 §

Allmänna arvsfonden består av egendom som har tillfallit fonden genom

–arv,

–gåva,

–testamente,

–förmånstagarförordnande i försäkringsavtal,

–ersättning från återvinning enligt 5 kap. 6 § andra stycket be- gravningslagen (1990:1144),

–överlämnande från en likvidator enligt 7 kap. 11 § stiftelselagen (1994:1220),

–överlämnande från ett konto- förande institut enligt 4 kap. 20 c § lagen (1998:1479) om vär- depapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument,

–upplösning av en värdepappersfond under de förutsättningar som anges i 9 kap. 3 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

–beslut av Bolagsverket enligt 25 kap. 42 eller 44 § aktiebolags- lagen (2005:551) eller 17 kap. 41 eller 42 § lagen (2018:672) om eko- nomiska föreningar,

–skifte enligt 32 kap. 14 § aktiebolagslagen, eller

–domstolsbeslut.

Det som sägs om egendom som har tillfallit fonden genom arv gäller också egendom som har tillfallit fonden enligt 1 kap. 11 § i den upphävda lagen (1937:81) om internationella rättsförhållanden rörande dödsbo eller enligt 2 kap. 4 § lagen (2015:417) om arv i internationella situationer.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.

104

SOU 2023:102

Författningsförslag

1.22Förslag till lag om ändring i lagen (2023:786) om ändring i kupongskattelagen (1970:624)

Härigenom föreskrivs att 2 och 27 §§ kupongskattelagen (1970:624) i stället för lydelsen enligt lagen (2023:786) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt SFS 2023:786

Föreslagen lydelse

2 §

I denna lag förstås med

10 § aktiebolagslagen (2005:551),

egen aktie: aktie som innehas av bolaget självt,

fondbolag: aktiebolag som driver fondverksamhet enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

förvaltningsbolag: ett utländskt företag som förvaltar en värde- pappersfond i Sverige,

inlösenaktie: aktie som utan valmöjlighet för aktieägaren ska lösas in eller förvärvas av aktiebolaget för en viss ersättning,

utdelningstillfälle: för avstämningsbolag den i 4 kap. 39 eller 46 § aktiebolagslagen avsedda dagen för avstämning och för andra aktie- bolag liksom i fråga om värdepappersfond eller specialfond den dag då utdelningen blir tillgänglig för lyftning,

utdelningsberättigad: den som är berättigad att lyfta utdelning för egen del vid utdelningstillfället,

värdepapperscentral: detsamma som i 1 kap. 3 § lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument.

Även en operatör av ett sådant DLT-SS-system eller DLT-TSS- system som avses i Europaparla- mentets och rådets förordning (EU) 2022/858 av den 30 maj 2022 om en pilotordning för mark-

105

FörfattningsförslagSOU 2023:102

	nadsinfrastrukturer som baseras på
	teknik	för distribuerade liggare
	och om ändring av förordning-
	arna	(EU) nr 600/2014 och
	(EU) nr 909/2014 samt direktiv
	2014/65/EU ska anses vara en
	värdepapperscentral vid tillämp-
	ningen av denna lag och föreskri-
	fter som har meddelats med stöd
	av denna lag.
Med utdelning avses även
1. återbetalning till aktieägarna	1. återbetalning till aktieägarna
vid minskning av aktiekapitalet	vid minskning av aktiekapitalet

eller reservfonden enligt 20 kap. eller reservfonden enligt 20 kap.

1 § första stycket 3 eller 35 § 3	1 § första stycket 3 eller 35 § 3
aktiebolagslagen om inte annat	aktiebolagslagen om inte annat
anges i tredje stycket,	anges i fjärde stycket,

2.utskiftning vid bolagets likvidation enligt 25 kap. 38 § aktie- bolagslagen,

3. utbetalning till aktieägare	3. utbetalning till aktieägare
vid bolagets förvärv av egna ak-	vid bolagets förvärv av egna ak-
tier genom ett förvärvserbjudande	tier genom ett förvärvserbjudande
som har riktats till samtliga aktie-	som har riktats till samtliga aktie-
ägare eller samtliga ägare till aktier	ägare eller samtliga ägare till aktier
av ett visst slag om inte annat an-	av ett visst slag om inte annat an-
ges i tredje stycket,	ges i fjärde stycket,

4.utbetalning av fusionsvederlag till aktieägare enligt 23 kap. 26 § aktiebolagslagen till den del vederlaget utgörs av annat än aktier i det övertagande bolaget,

5.utbetalning av fusionsvederlag till andelsägare enligt 8 kap. 14 § lagen om värdepappersfonder eller 12 kap. 16 § lagen om för- valtare av alternativa investeringsfonder till den del vederlaget utgörs av annat än andelar i den övertagande fonden,

6.utbetalning av delningsvederlag till aktieägare enligt 24 kap. 28 § aktiebolagslagen som avser

a) delning enligt 24 kap. 1 § andra stycket samma lag till den del vederlaget utgörs av annat än aktier i de övertagande bolagen, eller

106

SOU 2023:102

Författningsförslag

b)delning enligt 24 kap. 1 § tredje stycket 1 samma lag till den del vederlaget utgörs av annat än ersättning som enligt 42 kap. 16 b § inkomstskattelagen (1999:1229) inte ska tas upp, och

7. tilldelning av inlösenaktier till aktieägarna i samband med att ett aktiebolag minskar aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna med indragning av aktier eller förvärvar egna aktier, om tilldelningen inte görs i utbyte mot aktier i bolaget.

27 §

Rätt till återbetalning föreligger även

– om aktie förlorat sitt värde	– om aktie förlorat sitt värde
till följd av att bolaget upplösts	till följd av att bolaget upplösts
genom likvidation inom två år	genom likvidation inom två år
efter det att sådan utbetalning	efter det att sådan utbetalning
som avses i 2 § andra stycket 2	som avses i 2 § tredje stycket 2
blivit tillgänglig för lyftning,	blivit tillgänglig för lyftning,
– vid återbetalning till aktie-	– vid återbetalning till aktie-
ägare enligt aktiebolagslagen	ägare enligt aktiebolagslagen
(2005:551) i samband med minsk-	(2005:551) i samband med minsk-

107

FörfattningsförslagSOU 2023:102

ning av aktiekapitalet som genom-	ning av aktiekapitalet som genom-
förts med indragning av aktier,	förts med indragning av aktier,
om återbetalningen anses som ut-	om återbetalningen anses som ut-
delning enligt 2 § andra stycket 1,	delning enligt 2 § tredje stycket 1,
och	och
– vid utbetalning till aktieägare	– vid utbetalning till aktieägare
vid bolagets förvärv av egna aktier	vid bolagets förvärv av egna aktier
genom ett förvärvserbjudande som	genom ett förvärvserbjudande som
har riktats till samtliga aktieägare	har riktats till samtliga aktieägare
eller samtliga ägare till aktier av	eller samtliga ägare till aktier av
ett visst slag, om utbetalningen	ett visst slag, om utbetalningen
anses som utdelning enligt 2 §	anses som utdelning enligt 2 §
andra stycket 3.	tredje stycket 3.

Underlaget för kupongskatten ska i de fall som avses i andra stycket beräknas på ett belopp som svarar mot skillnaden mellan utbetal- ningen till aktieägaren och dennes anskaffningskostnad för aktierna. Har aktierna förvärvats som fusionsvederlag eller delningsvederlag ska som anskaffningskostnad för aktierna anses den anskaffnings- kostnad som aktieägaren hade för aktierna i det överlåtande aktie- bolaget. För marknadsnoterade aktier får anskaffningskostnaden i stället bestämmas till 20 procent av utbetalningen.

Ansökan om återbetalning ska göras skriftligen hos Skatteverket senast vid utgången av femte kalenderåret efter utdelningstillfället.

Tillsammans med ansökan ska det lämnas ett intyg eller annan ut- redning om att kupongskatt innehållits för sökanden liksom utred- ning som styrker att sökanden inte är skattskyldig.

Beslut rörande återbetalning får anstå intill dess fråga om skatt- skyldighet för utdelningen enligt inkomstskattelagen (1999:1229) slut- ligen prövats.

Föreligger de förutsättningar för återbetalning som anges i första stycket först sedan förvaltningsrätt, kammarrätt eller Högsta för- valtningsdomstolen meddelat beslut angående utdelningsbeloppet eller efter det att utdelningsberättigad efterbeskattats för detsamma, kan ansökan om återbetalning göras hos Skatteverket senast inom ett år efter det beslutet meddelades eller efterbeskattningen skedde.

108

2Utredningens uppdrag och arbete

Regeringen beslutade den 7 juni 2022 att tillkalla en särskild utredare med uppdraget att göra en översyn av reglerna om kontoföring av finansiella instrument och anslutande regelverk i ljuset av den tek- niska utvecklingen och den ökade integreringen av Europas värde- pappersmarknader. Till särskild utredare förordnades samma dag justitierådet Sten Andersson.

Enligt kommittédirektiven (se bilaga 1) ska utredaren föreslå de författningsändringar som bedöms nödvändiga för att anpassa svensk rätt till ny teknik för värdepappershandel och avveckling och EU:s s.k. DLT-förordning, dvs. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/858 av den 30 maj 2022 om en pilotordning för marknads- infrastrukturer som baseras på teknik för distribuerade liggare och om ändring av förordningarna (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 909/2014 samt direktiv 2014/65/EU (se bilaga 2). Utredaren ska också föreslå de författningsändringar som bedöms nödvändiga för att harmonisera värdepappersmarknadens efterhandelsprocesser till europeiska stan- darder och möjliggöra en eventuell svensk anslutning till den euro- peiska plattformen för värdepappersavveckling (Target2-Securities). Det förstnämnda uppdraget behandlas i avsnitt 4 och det sistnämnda uppdraget i avsnitt 5.

Vidare ska utredaren ta ställning till om det i kontoföringslagen bör införas en möjlighet att avsluta ett avstämningskonto med okänd ägare i vissa fall och lämna förslag till de författningsändringar som bedöms nödvändiga. Detta uppdrag behandlas i avsnitt 6.

Utredaren har biträtts av experter och sakkunniga samt av ett sek- retariat. Det har hållits elva utredningssammanträden i vilka experter och sakkunniga har deltagit. Utredningens sekretariat har därutöver deltagit vid möten med företrädare för berörda myndigheter m.fl.

109

3 Nuvarande ordning

3.1Värdepappersmarknaden

Det finansiella systemets grundläggande funktioner anses vara att för- medla betalningar, omvandla sparande till finansiering och hantera risker av olika slag. En väl fungerande finansiell sektor bidrar till ett effektivt utnyttjande av finansiella resurser genom att överskott av finansiellt sparande, med beaktande av förväntad avkastning och risk, kan investeras i värdepapper av olika slag och därigenom bidra till före- tagens finansiering. På så sätt kan överskott av finansiellt sparande kanaliseras till produktiva investeringar, vilket i sin tur bidrar posi- tivt till sysselsättning och tillväxt.

Handeln med finansiella instrument på värdepappersmarknaden ger utrymme för att företag kan finansiera sig på annat sätt än genom lån från kreditinstitut. Kapitalanskaffning sker i dessa fall genom att ett företag ger ut (emitterar) värdepapper, bl.a. aktier i publika aktie- bolag och räntebärande instrument. Kapitalanskaffningen fullbordas när ett annat företag, t.ex. ett finansiellt företag, eller en privatperson placerar sitt överskott av finansiellt sparande genom att förvärva de emitterade värdepapperen. Investerare har varierande placeringshori- sonter och olika riskpreferenser. En investerare måste alltid ta ställning till om den förväntade avkastningen och de risker som är förknipp- ade med en viss placering i finansiella instrument motsvarar investe- rarens behov och riskacceptans.

Om värdepapperen har tagits upp till handel på en reglerad mark- nad eller handlas på en handelsplattform kommer de att omsättas även efter emissionstillfället. I Sverige finns de reglerade marknaderna Nasdaq Stockholm och Nordic Growth Market Main Regulated som drivs av börserna Nasdaq Stockholm Aktiebolag respektive Nordic Growth Market NGM Aktiebolag. Här finns också handelsplatt- formarna First North Sweden, Nordic MTF och Spotlight Stock

111

Nuvarande ordning

SOU 2023:102

Market som drivs av Nasdaq Stockholm Aktiebolag, Nordic Growth Market NGM Aktiebolag respektive av värdepappersbolaget Spotlight Stock Market AB. Handeln på sådana handelsplatser sker på ”andra- handsmarknaden”. Genom denna handel sker en kontinuerlig värde- ring av de värdepapper som handlas.

Medan termen värdepapper används i dagligt tal för bl.a. aktier, skuldförbindelser och andra finansiella tillgångar, används uttrycket finansiellt instrument i lagstiftningen på finansmarknadens område. I lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden används termen som samlingsbeteckning för bl.a. överlåtbara värdepapper, penningmark- nadsinstrument, fondandelar och finansiella derivatinstrument (se särskilt 1 kap. 4 §). Med överlåtbara värdepapper avses i sin tur bl.a. aktier och obligationer. I kategorin penningmarknadsinstrument ingår statsskuldväxlar, inlåningsbevis, företagscertifikat m.m. Med finansiella derivatinstrument avses förenklat uttryckt optioner, terminskontrakt, swappar, räntesäkringsavtal m.m. som avser bl.a. värdepapper, valutor, räntor eller avkastningar, utsläppsrätter, andra derivatinstrument eller finansiella index.

Ovan har nämnts aktier i publika aktiebolag. Aktier i privata aktie- bolag saknar betydelse för värdepappersmarknaden. Det samman- hänger med att det för sådana aktier gäller ett s.k. spridningsförbud, dvs. ett förbud mot att sprida aktierna till en större krets och ett för- bud mot att handla aktierna på bl.a. en reglerad marknad (se 1 kap. 7 och 8 §§ aktiebolagslagen [2005:551]).

3.2Den finansiella infrastrukturen och efterhandelsprocesser

Med uttrycket finansiell infrastruktur avses ett antal centrala företag och tekniska system som ansvarar för eller används vid clearing, av- veckling och kontoföring och som har stor betydelse för marknadens stabilitet och funktionssätt. Dessa är:

–clearingorganisationer, däribland centrala motparter,

–system för avveckling av betalningar, ibland benämnda betalnings- system eller betalsystem, även sådana system som drivs av central- banker, och

112

SOU 2023:102

Nuvarande ordning

–system för avveckling av värdepapperstransaktioner, som drivs av eller för värdepapperscentraler.

Dessa företag och system är av stor betydelse för de s.k. efterhandels- processerna (eng. post-trade), dvs. den hantering av finansiella in- strument som äger rum efter en överlåtelse av exempelvis en aktie på en reglerad marknad. Vissa av dessa system och företag rör i och för sig betalningar och inte värdepapper. Men, som berörs i avsnitt 3.2.2, infrastrukturen för betalningar är nära kopplad till infrastrukturen för avveckling av värdepapperstransaktioner.

3.2.1Clearingorganisationer

Clearing kan beskrivas som en sammanställning och kvittning av två eller flera aktörers förpliktelser i förhållande till varandra. Efter clear- ingen sker en avveckling, som är den slutliga regleringen av de ute- stående förpliktelserna.

En clearingorganisation definieras i 1 kap. 4 b § lagen om värde- pappersmarknaden som ett företag som har tillstånd enligt 19 kap. samma lag, dvs. tillstånd att driva clearingverksamhet, eller tillstånd enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transak- tionsregister. Förordningen förkortas vanligtvis EMIR (efter den engelska benämningen European Market Infrastructure Regulation).

Bankgirocentralen BGC AB har tillstånd att bedriva clearingverk- samhet enligt 19 kap. lagen om värdepappersmarknaden (se vidare avsnitt 3.3.2). Något tillstånd enligt lagen behövs dock inte för bl.a. Riksbanken. Riksbanken driver verksamhet med clearing och avveck- ling i ett system som benämns RIX-systemet (se avsnitt 3.2.2).

I clearingverksamheten deltar s.k. clearingmedlemmar. Dessa del- tar antingen för enbart egen räkning eller för sina kunders räkning. I det förstnämnda fallet avser clearingen den handel som gäller med- lemmens egen balansräkning. I det sistnämnda fallet rör det sig i stället om clearing avseende tillgångar som medlemmen förvaltar för kun- ders räkning. Kunderna kan vara såväl privatpersoner som företag.

Inom kategorin clearingorganisationer har centrala motparter stor betydelse. Med en central motpart avses en särskild typ av clearing- organisation som träder in mellan köpare och säljare som motpart

113

Nuvarande ordning

SOU 2023:102

till dem båda. Centrala motparter omfattas av förordningen (EU) nr 648/2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktions- register. Förordningen gäller i tillämpliga fall i stället för bestämmel- serna i lagen om värdepappersmarknaden. Centrala motparter fyller en viktig funktion genom att motverka att motpartsrisker1 byggs upp mellan många olika aktörer. I Sverige skedde övergången till clearing genom en central motpart vid handel med aktier relativt sent, med början år 2009.

Under hösten 2023 lade regeringen fram förslag till ändringar i lagstiftningen om clearingverksamhet m.m. (se prop. 2023/24:8).

3.2.2Betalningssystem och avvecklingssystem för betalningar

Infrastrukturen för betalningar består av dels avvecklingssystem eller betalningssystem för stora betalningar, dels system för betalningar av stora mängder transaktioner till ett relativt sett lågt värde (s.k. mass- betalningar, exempelvis privatpersoners betalningar av räkningar). Exempelvis avvecklingen av en betalning mellan två parter som har konton i olika banker kräver system av båda dessa slag.

När avvecklingen genomförs debiteras den avsändande bankens konto det belopp som ska överföras samtidigt som den mottagande bankens konto krediteras med motsvarande belopp. Därmed kan den avsändande banken debitera och den mottagande banken kreditera kundernas konton i respektive bank. När avvecklingen har genom- förts, är betalningen slutförd och kan inte återkallas.

Det krävs dock också att förhållandet mellan de två bankerna re- gleras. För detta krävs ett avvecklingssystem för stora betalningar i vilket båda de aktuella bankerna är deltagare. Avveckling av stora betalningar sker i Sverige, liksom i de flesta jämförbara länder, hos centralbanken. I Sveriges fall rör det sig om ett system, RIX-systemet, som ägs och drivs av Riksbanken. I RIX-systemet deltar större banker och clearingorganisationer. Sedan maj 2022 tillhandahålls två olika s.k. avvecklingstjänster i RIX-systemet, RIX-RTGS och RIX-INST.

Betalningsavveckling som sker hos en centralbank, såsom i RIX- systemet, sker i ”centralbankspengar”. Det innebär att överföringar sker genom debiteringar och krediteringar av deltagarnas konton i

1Med motpartsrisk avses risken för att motparten i ett låneavtal eller annat finansiellt kontrakt inte fullföljer sina åtaganden.

114

SOU 2023:102

Nuvarande ordning

centralbanken, i Sveriges fall i Riksbanken. Detta kan jämföras med avveckling i ”affärsbankspengar”, som innebär att debitering och kre- ditering sker på konton i en affärsbank, på ett liknande sätt som vid överföring av medel mellan två privatpersoner med konton i samma bank. Det är dock internationellt vedertaget att stora betalningar ska avvecklas i centralbankspengar. Detta har att göra med att sådan av- veckling erbjuder den högsta graden av säkerhet i fråga om eventu- ella motparts- eller kreditrisker såtillvida att en centralbank, i motsats till affärsbanker eller privata clearingorganisationer, kan framställa en obegränsad mängd centralbankspengar i den egna valutan. Betal- ningar i centralbankspengar medför således inga motparts- eller kredit- risker i förhållande till centralbanken, i motsats till betalningar i affärs- bankspengar som innebär att betalningsmottagaren får en fordran på den aktuella affärsbanken.

Överföringar mellan de konton som deltagarna har i RIX-RTGS görs elektroniskt och enligt principen om ”bruttoavveckling i realtid” (eng. real-time gross settlement, RTGS). Det innebär att överföringarna görs en och en och att de pengar som kommer in på kontona omedel- bart blir tillgängliga för andra överföringar. Det finns också funktio- ner i RIX-RTGS som innebär att det går att göra flera överföringar samtidigt genom att de kvittas mot varandra.

Den relativt nya avvecklingstjänsten RIX-INST inom RIX-syste- met gör det möjligt att avveckla betalningar mellan banker i realtid dygnet runt och året om i centralbankspengar. Tjänsten baserar sig på Eurosystemets2 plattform TARGET Instant Payment Settlement (TIPS). Under år 2023 har det pågått ett arbete med att flytta över Swish-betalningarna från avvecklingstjänsten BiR (Betalningar i real- tid) till RIX-INST. Detta arbete beräknas vara klart i början av år 2024. BiR drivs av clearingorganisationen Bankgirocentralen men har en koppling till RIX-systemet bl.a. genom att konton i Riksbanken bi- drar till att underlätta avvecklingen i BiR.

Riksbanken har under år 2021 fattat ett s.k. inriktningsbeslut om att på sikt använda Eurosystemets tekniska plattformar för betal- ningsavveckling, T2 (tidigare benämnt Target2), respektive för värde- pappersavveckling, Target2-Securities (T2S), för betalningar i svenska

2Med Eurosystemet avses Europeiska centralbanken (ECB) och de nationella centralbankerna i de medlemsstaterna som har euron som valuta (se vidare avsnitt 5.1).

115

Nuvarande ordning

SOU 2023:102

kronor (angående T2S, se vidare avsnitt 5.2).3 T2 är ett system i vilket betalningar avvecklas brutto i realtid, dvs. ett RTGS-system. Central- banker och affärsbanker är deltagare i systemet. Betalningsavveck- lingen sker i centralbankspengar.

Riksbanken har gjort bedömningen att plattformsdelning med Eurosystemets T2 kommer att ge betydande stordriftsfördelar och tillgång till Eurosystemets resurser och kompetens och att detta i sin tur gynnar deltagarna i det betalningssystem som Riksbanken tillhanda- håller. Enligt Riksbanken har T2 även potential att öka konkurren- sen på den svenska betalmarknaden och gagna det svenska samhället genom mer kostnadseffektiva betalningar.

Riksbankens beslut innebär dock endast ett eventuellt samutnytt- jande av tekniska plattformar, inte att Riksbanken upphör att ansvara för avvecklingen av stora betalningar i Sverige. Riksbanken är också enligt lag skyldig att tillhandahålla system för avveckling av betalningar (se 3 kap. 2 § första stycket lagen [2022:1568] om Sveriges riksbank, i fortsättningen benämnd riksbankslagen).

Medan RIX och T2 är avvecklingssystem för stora betalningar är Bankgirocentralens Clearing- och Avvecklingstjänst ett avvecklings- system för massbetalningar. Bankgirocentralen är ett dotterbolag till bolaget P274, som ägs av sex nordiska banker. När betalningar av- vecklas via detta avvecklingssystem används deltagarnas konton i Riks- banken för överföringsuppdrag i svenska kronor. För överförings- uppdrag i euro utnyttjas däremot deltagarnas konton i T2.

Infrastrukturen för betalningar är nära kopplad till infrastruk- turen för värdepappersavveckling (se nästa avsnitt). Det beror på att avveckling av transaktioner med finansiella instrument ofta omfattar likvida medel såsom betalning för ett köp. Dessa betalningar kan sam- mantagna avse stora belopp.

3Se vidare, vid sidan av protokollet från direktionens möte, följande dokument från september 2021 på Riksbankens webbplats www.riksbank.se: Beslutsunderlag: Framtidens värdepappers- avveckling – förnyat ställningstagande till T2S, Beslutsunderlag: Framtida RIX – Riksbankens framtida system för avveckling av stora betalningar, Förstudierapport: Framtida RIX.

4Under en period avsåg P27 att ta över bl.a. den clearingverksamhet som drivs av Bankgiro- centralen och tillhandahålla en gemensam plattform för betalningar inom Norden. Med anled- ning av detta ansökte bolaget hos Finansinspektionen om tillstånd som clearingorganisation. Under år 2023 återkallade dock bolaget sin ansökan och avser således inte längre att starta någon clearingverksamhet. Bolaget äger dock även fortsättningsvis Bankgirocentralen.

116

SOU 2023:102

Nuvarande ordning

3.2.3Kontoföring och avvecklingssystem för värdepapper

Efter ett avslut av en transaktion på en reglerad marknad eller en annan handelsplats sker vanligtvis avveckling och kontoföring (efterhandels- processer) i en värdepapperscentral. Med en värdepapperscentral av- ses i unionsrätten en juridisk person som driver ett avvecklingssystem för värdepapper och tillhandahåller minst ytterligare en s.k. huvud- tjänst av visst slag (se vidare avsnitt 3.3.2). I Sverige finns endast en värdepapperscentral, Euroclear Sweden AB.

De nu aktuella efterhandelsprocesserna avser rätten till aktier, ränte- bärande instrument och andra typer av värdepapper som har emitte- rats i en värdepapperscentral och som är kontoförda. Bestämmelser om kontoföring finns i lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument, i det följande benämnd kontoföringslagen. Med kontoföring av finansiella instrument avses registrering i avstämningsregister av äganderätt och särskild rätt till så- dana aktier och andra finansiella instrument för vilka aktiebrev, skulde- brev eller annan motsvarande skriftlig handling inte har utfärdats (s.k. dematerialiserade instrument) eller, där en sådan handling har ut- färdats, det genom förvaring eller på annat likvärdigt sätt har säker- ställts att handlingen inte kommer i omlopp (s.k. immobiliserade in- strument) (se 1 kap. 3 § kontoföringslagen).

För att avvecklingen ska kunna genomföras krävs att avvecklings- instruktioner från de båda parterna i transaktionen överförs till ett avvecklingssystem. Överföringen ombesörjs av deltagarna i avveck- lingssystemet (angående sådana deltagare, se vidare nedan samt av- snitten 4.13 och 5.5). En deltagare kan samtidigt vara en av parterna i avtalet; ett finansiellt företag kan alltså vara både (1) deltagare i han- deln på den reglerade marknaden eller den andra handelsplatsen och

(2)deltagare i det avvecklingssystem där transaktionerna ska avveck- las. Det är dock vanligt att deltagare i värdepapperscentraler agerar för kunders räkning och därför fungerar som mellanhänder i för- hållande till de parter som ingick avtalet. Deltagaren måste då få en avvecklingsinstruktion från sin kund innan överföring till avveck- lingssystemet kan ske. Det kan förekomma ytterligare led mellan deltagarna och avtalsparterna, framför allt när parterna finns i olika länder. I ett sådant fall är också aktörerna i mellanleden involverade i överföringen av avvecklingsinstruktioner.

117

Nuvarande ordning

SOU 2023:102

Deltagarna ansvarar för att avveckling sker på avsedd dag i värde- papperscentralens avvecklingssystem. Tidsspannet mellan den dag då avtalet ingicks (avslutsdagen) och den dag då avveckling av avtalet ska ske genom överföring av värdepapper och motsvarande överföring av likvid benämns avvecklingscykeln. Sedan år 2014 är avvecklings- cykeln i Sverige och övriga europeiska länder två bankdagar från han- delsdagen, vilket benämns T+2 (T står därvid för Trade Day).

Liksom vid avveckling av betalningar genomförs nödvändiga kon- troller innan avveckling sker (se figur 3.1 nedan).

I ett första steg sker en registrering och vid denna förs en avveck- lingsinstruktion in i systemet.

I ett andra steg kontrolleras att de inblandade deltagarna har fört in avvecklingsinstruktioner som överensstämmer med varandra. Denna process (”matchning” av de två avvecklingsinstruktionerna) innefat- tar kontroll av ett tiotal olika fält i de två instruktionerna, däribland avsedd likviddag, avslutsdag, antal, likvidbelopp och levererande och beställande deltagare i avvecklingssystemet. Därefter skapas en avveck- lingstransaktion. Denna transaktion kan sedan i princip inte ändras eller dras tillbaka annat än genom en gemensam överenskommelse; transaktionen ses därmed i princip som oåterkallelig.

I ett tredje steg sker något slag av täckningskontroll av leverans- och betalningskapacitet avseende samtliga leverans- och betalnings- instruktioner. Hur denna täckningskontroll utförs är beroende av hur avvecklingssystemet är utformat. Generellt har dock avvecklings- system en algoritm som har till syfte att så många transaktioner som möjligt ska avvecklas. De avvecklingstransaktioner som vid täcknings- kontrollen anses kunna avvecklas blir antingen direkt avvecklade, eller får, som i det svenska VPC-systemet, status som motsvarar att trans- aktionen är avvecklad. I båda fallen innebär detta att avvecklingen av värdepapper och likvid är säkerställd och oåterkallelig, såväl i för- hållande till motparterna som i förhållande till tredje man i händelse av en deltagares obestånd. De värdepapper som transaktionen om- fattar flyttas från det levererande värdepapperskontot till det mottag- ande kontot. Samtidigt sker överföring av likvid från den deltagare som tar emot värdepapper till den deltagare som levererar värdepap- per, genom likvidkonton i avvecklingssystemet som i sin tur är kopp- lat till centralbanken.

118

Nuvarande ordning

SOU 2023:102

Faktaruta: Kontoföring på den högsta nivån

Uttrycket ”den högsta nivån” vad gäller kontoföring syftar på att kontoföringen avser rättigheter, t.ex. äganderätt till finansiella in- strument, som finns registrerade hos värdepapperscentralen (i dess eget system). Det gäller oavsett om det rör sig om ett s.k. ägar- konto eller ett s.k. förvaltarkonto (beträffande dessa begrepp se avsnitt 5.6). Enligt svensk rätt sker sådan registrering på avstäm- ningskonto i avstämningsregister. I unionsrätten används i stället termen värdepapperskonto när det gäller registrering på den högsta nivån. Ett värdepapperskonto enligt unionsrätten kan dock – till skillnad från ett avstämningskonto – innehålla finansiella instru- ment av olika slag.

Eftersom den som har ett konto eller en depå hos en förvaltare i sin tur kan förvalta det aktuella finansiella instrumentet för annans räkning, kan det finnas fler än två nivåer av registrering. I vissa fall finns det en kedja av förvaltare och underförvaltare mellan värdepapperscentralen och ägaren av det finansiella instru- mentet. I ett sådant fall finns alltså det aktuella instrumentet regi- strerat på flera olika ställen (på flera olika nivåer).

Från registrering på den högsta nivån ska alltså skiljas regi- strering i en förvaltares konto- eller depåsystem, som inte omfattas av bestämmelserna i 4 eller 5 kap. kontoföringslagen.

Värdepapperskonton enligt unionsrätten, som alltså innefattar avstäm- ningskonton enligt svensk rätt, kan vara antingen s.k. ägarkonton eller s.k. förvaltarkonton (se vidare avsnitt 5.6 under rubriken Beträffande begreppen avstämningskonto och värdepapperskonto enligt nuvar- ande ordning, se även avsnitten 4.12 och 4.13). Avveckling kan där- med ske genom debitering och kreditering av konton som förs av en värdepapperscentral.

Att en värdepapperscentrals verksamhet innefattar både avveckling och kontoföring på den högsta nivån underlättar värdepapperscen- tralens uppgift att ”övervaka och säkerställa emissionens integritet” enligt reglerna i artikel 37 i förordningen om värdepapperscentraler. Det sistnämnda uttrycket syftar på kravet att antalet värdepapper som har krediterats på konton i värdepapperscentralen alltid ska överens- stämma med antalet emitterade värdepapper av samma slag. Om ett aktiebolag vars aktier ska vara registrerade i kontoföringssystemet

120

SOU 2023:102

Nuvarande ordning

(avstämningsbolag) har emitterat 9 995 000 ordinarie aktier måste värdepapperscentralen alltså säkerställa att 9 995 000 aktier, varken fler eller färre, är kontoförda som krediterade på konton i värdepappers- centralens system.

Utgångspunkten i det svenska systemet för kontoföring är att ett avstämningskonto innehåller uppgifter om vem som äger det eller de aktuella finansiella instrumenten. Registrering på avstämningskonton kan emellertid ske även genom en juridisk person som har fått till- stånd att i systemet uppträda som förvaltare för annans finansiella instrument (förvaltarregistrering, se 3 kap. kontoföringslagen). Vid sådan förvaltarregistrering går det inte att av avstämningskontot att utläsa vem som är det finansiella instrumentens ägare utan enbart vem som förvaltar instrumenten för annans räkning. Registreringen av kontohavaren (”registrering på den högsta nivån”) kan alltså avse antingen de finansiella instrumentens ägare eller de som förvaltar in- strumenten för ägarnas räkning.

De svenska och nordiska systemen för kontoföring av finansiella instrument skiljer sig i detta avseende från de globalt dominerande modellerna för kontoföring. I en modell av det sistnämnda slaget ut- görs kontohavarna hos värdepapperscentralen (eller motsvarande organ) enbart av ett antal depåbanker som förvarar investerarnas inne- hav av värdepapper på egna konton (det senare motsvarar vad som i Sverige benämns förvaltarregistrering).

Utmärkande för de svenska och nordiska systemen är även att värdepapperscentralen inte ensam ansvarar för kundrelationerna med de individuella kontohavarna. Detta ansvar delas i stället med s.k. kontoförande institut, dvs. aktörer som värdepapperscentralen har gett behörighet att vidta registreringsåtgärder i systemet. Som konto- förande institut får utses bl.a. värdepappersbolag och kreditinstitut som har tillstånd att driva värdepappersrörelse (se 3 kap. 1 § konto- föringslagen, jfr avsnitt 4.13). I november 2023 fanns det 39 konto- förande institut knutna till Euroclear Sweden.

Ett avstämningsregister består av avstämningskonton som läggs upp för ägare eller förvaltare av finansiella instrument (se 4 kap. 1 § kontoföringslagen). Eftersom det är möjligt att registrera ägare direkt i Euroclear Swedens register (och inte enbart hos en förvaltare), finns det ett stort antal avstämningskonton.

121

SOU 2023:102

Nuvarande ordning

måste anlita samma värdepapperscentral för all registrering som avser aktier och andra aktiebolagsrättsliga instrument (se 4 kap. 4 § konto- föringslagen). Beträffande aktiebolag, se även avsnitt 3.4.

I november 2023 upprätthöll Euroclear Sweden avstämningsregis- ter avseende samtliga cirka 1 700 svenska avstämningsbolag.

3.2.4VPC-systemet

Idet följande beskrivs det s.k. VPC-system som Euroclear Sweden driver.

Värdepappersavveckling

VPC-systemet består av två delar, aktiemarknad (AM) och penning- marknad (PM). De två delarna har skapats vid olika tillfällen och kan ses som två skilda system. AM används för emissioner av aktier men även för registrering av exempelvis teckningsrätter, optioner och strukturerade produkter. Trots namnet sker också de allra flesta emissioner av skuldförbindelser, såsom obligationer, inom ramen för AM. PM används primärt för emissioner av statsskuldpapper och vissa skuldförbindelser från kreditinstitut.

AM är den äldre delen av VPC-systemet. Den var ursprungligen främst avsedd att användas av svenska investerare i aktier, av de s.k. fondkommissionärer med vilka investerarna handlade och av de för- valtare hos vilka investerarna hade depå. Grundprincipen i AM är att avveckling av värdepapperstransaktioner sker mellan den levererande och den beställande medlemmens medlemskonto (och inte mellan det levererande och det mottagande värdepapperskontot). En clearing- medlem har minst en clearingmedlemsidentitet, s.k. CID, men kan ha flera identiteter för att det ska gå att skilja mellan olika interna enheter eller mellan olika kunder. Varje clearingmedlemsidentitet har ett medlemskonto. Ett medlemskonto är ett värdepapperskonto som används enbart för värdepappersavveckling. Värdepapper flyttas till ett medlemskonto genom ett s.k. affärsuttag, dvs. ett meddelande där deltagaren anger det konto som ska debiteras och eventuellt även för vilken specifik leverans som värdepapperen ska användas. Kredi- teringen sker alltid till den levererande medlemmens medlemskonto. Vid avvecklingen förs värdepapperen över till den beställande med-

123

Nuvarande ordning

SOU 2023:102

lemmens medlemskonto. Från detta konto kan, men behöver inte, den beställande medlemmen flytta värdepapperen till ett angivet be- ställande konto, genom en s.k. affärsinsättning. Ett affärsuttag kan kopplas till en eller flera leveranser och en leverans kan även kopplas till flera affärsuttag. Vid stängningen av respektive avvecklingsdag flyttas eventuella värdepappersinnehav på medlemskontot automa- tiskt till clearingmedlemsidentitetens angivna överskottskonto.

Avvecklingsinstruktionerna (benämnda leverans och beställning) matchas mot varandra. Matchningen ger upphov till en avvecklings- transaktion. För avveckling krävs att den levererande medlemmen har ett tillräckligt innehav på sitt medlemskonto att använda för leve- ransen. Vid transaktioner som sker mot likvida medel krävs det också att den beställande medlemmen har tillräckligt med likvidutrymme. Som nämnts i avsnitt 3.2.3 ovan görs denna process genom en täck- ningskontroll för att identifiera vilka transaktioner som kan avveck- las. I VPC-systemet utmynnar denna process i att instruktionerna i avvecklingssystemet markeras som klara. Det innebär att avveck- lingen av värdepapper och likvid är säkerställd och oåterkallelig, såväl i förhållande till motparterna som i förhållande till tredje man i hän- delse av en clearingmedlems obestånd (se även avsnitt 3.3.2 om in- solvens m.m., se även avsnitt 4.14).

I ett avslutande steg ändras klarmarkerade instruktioner till bokade. Härvid debiteras leveranser av värdepapper slutgiltigt de avstämnings- konton som har anvisats av levererande clearingmedlemsidentiteter genom deras affärsuttag samtidigt som värdepapperen krediteras de avstämningskonton som har anvisats av mottagande clearingmedlems- identiteter genom deras affärsinsättningar. Motsvarande transaktioner sker i betalningsledet, i detta fall genom konton som tillhandahålls av utsedda likvidbanker som i sin tur har konton i centralbanken.

PM var från början avsett för just penningmarknadsinstrument (eng. money market instruments). Marknaden för denna typ av instru- ment kännetecknas av få aktörer, få transaktioner och mycket höga värden. Samtliga värdepapper som Riksgäldskontoret emitterar i VPC-systemet emitteras inom ramen för PM. Avvecklingen i PM sker direkt från levererande konto till beställande konto, inte med användning av medlemskonton mellan levererande och beställande konto som i AM.

Under de mer än 30 år som VPC-systemet har existerat har mark- nadsmönstren ändrats påtagligt. Andelen svenskar som investerar i

124

SOU 2023:102

Nuvarande ordning

värdepapper är numera förhållandevis hög. Samtidigt har användningen av ägarkonton minskat. I stället förvaras värdepapper i ökande grad i en depå hos en bank eller värdepappersinstitut, som i sin tur förvarar värdepapperen på ett eller flera förvaltarkonton. Vissa internetbase- rade banker och värdepappersbolag erbjuder enbart depåtjänster till sina kunder. Även andra banker har numera ofta en depåtjänst som det primära alternativet för sina kunder. Antalet emittenter som har valt att ansluta sig till Euroclear Sweden och emittera värdepapper i dess system har gradvis ökat. Det sammanlagda antalet anslutna värdepapper har ökat kraftigt. Även andelen utländska investerare har ökat. De utländska investerarna använder nästan uteslutande depåtjänster och förvarar sina värdepapper, ofta via en kedja av inter- mediärer, på depå hos en svensk bank som erbjuder depåtjänster till utländska depåbanker, s.k. sub custody-verksamhet. Depåbanken för- varar i sin tur värdepapperen på ett eller flera förvaltarkonton i VPC- systemet.

I figur 3.3 ges en förenklad översiktsbild över kontostrukturen i VPC-systemet. I översiktbilden förekommer begreppet ”VP-konto” (värdepapperskonto). Vad som avses med värdepapperskonto och hur ett sådant förhåller sig till ett avstämningskonto behandlas vidare i avsnitt 5.6 (under rubriken Begreppen avstämningskonto och värde- papperskonto enligt nuvarande ordning).

125

Nuvarande ordning

SOU 2023:102

Figur 3.3 En översiktsbild över kontostrukturen i VPC-systemet

Termerna avstämningskonto respektive VP-konto

Emittenter

(Aktiebolag A,

B och C)

Euroclear

Sweden AB

VPC-systemet

Avstämningsregister	Avstämningsregister	Avstämningsregister
för Aktiebolag A	för Aktiebolag B	för Aktiebolag C

Avstämningskonto		Avstämningskonto	Depå för ägare 3
för ägare 1		för ägare 1	hos förvaltaren

Avstämningskonto

för ägare 2

Avstämningskonto

för ägare 2

VP-konto för ägare 2

Källa: Ds 2015:2 Värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument.

Antalet transaktioner i VPC-systemet ökade kontinuerligt från 1990- talet fram till dess att systemet med centrala motparter kom i bruk år 2009. Avvecklingen av transaktioner på Nasdaq Stockholm över- gick gradvis från en bilateral avveckling, dvs. en modell där varje av- slut resulterade i en transaktion i VPC-systemet, till en modell med en samlad avvecklingsinstruktion per deltagare, värdepapper och han- delsdag. Denna avveckling sker gentemot en central motpart och av-

126

SOU 2023:102

Nuvarande ordning

ser deltagarens nettoposition, efter att många transaktioner räknats samman. Till följd av denna övergång sjönk transaktionsvolymen kraftigt. Volymerna har under senare år återigen ökat och närmat sig nivån före år 2009.

Hantering av företagshändelser

Rollen som kontoförande institut kan kombineras med rollen som emissionsinstitut. Ett emissionsinstitut handhar på uppdrag av en emittent, t.ex. ett aktiebolag, vissa typer av transaktioner som har beslutats inom bolaget, i detta sammanhang benämnda företagshän- delser, och som föranleder vissa följdåtgärder. Som exempel kan näm- nas beslut om nyemission av aktier (se närmare 13 kap. aktiebolags- lagen). Till skillnad från vad som är fallet i exempelvis Danmark och Norge krävs inte att emittenten har ett särskilt emissionsinstitut för hantering av samtliga typer av företagshändelser. I stället kan emit- tenter som är anslutna till Euroclear Sweden ge detta bolag i uppdrag att företräda emittenten avseende ett visst eller vissa slag av företags- händelser.

Företagshändelser kan vara av skilda slag. Vanligast är s.k. obliga- toriska företagshändelser. Med detta avses företagshändelser som inte ger innehavaren av berörda värdepapper någon valmöjlighet, efter- som det som utlöser händelsen redan har beslutats. Ett exempel är en kontantutdelning som är beslutad redan genom bolagsstämmans beslut om vinstutdelning. Företagshändelsen kan också vara en direkt följd av något som beslutades i samband med att ett värdepapper gavs ut; så är fallet med betalningen av ränta som ska betalas enligt vill- koren i en av bolaget emitterad obligation. På den svenska markna- den kan obligatoriska företagshändelser i många fall hanteras enbart av emittenten och Euroclear Sweden, inklusive dess deltagare (som likvidbank och kontoförande institut). Det är värdepapperscentralens system som skapar de debiteringar eller krediteringar av värdepapper eller likvid som sker till följd av händelsen. I vissa fall krävs dock medverkan av ett emissionsinstitut även om företagshändelsen hör till kategorin obligatoriska företagshändelser. Så blir exempelvis fallet vid en sammanläggning av aktier som genererar s.k. överskjutande aktier; det kan då vara nödvändigt att anlita ett emissionsinstitut för

127

Nuvarande ordning

SOU 2023:102

försäljning av dessa överskjutande aktier. Och i vissa fall behöver emittenten anlita ett emissionsinstitut för viss skattehantering.

Euroclear Sweden ändrade i september 2023 sin lösning för han- tering av sådana obligatoriska företagshändelser som innefattar betal- ning av likvid från emittent till investerare. Tidigare skedde utbetal- ningen via Bankgirocentralen. Den nya lösningen bygger på europeiska standarder om att avveckling av transaktioner till följd av företags- händelser ska ske i värdepapperscentralens system för avveckling av andra typer av värdepapperstransaktioner (angående europeiska stan- darder av nu aktuellt slag, se vidare avsnitten 5.8–5.10). De typer av företagshändelser för värdepapper som har flyttats över till VPC- systemet är kontantutdelning till aktieägare, räntebetalning till inne- havare av räntebärande skuldebrev och inlösen av skuldebrev.

Den andra kategorin av företagshändelser är s.k. valbara företags- händelser. Med detta avses företagshändelser där investeraren har möjlighet att välja mellan olika alternativ. Enligt vissa europeiska stan- darder kan de valbara företagshändelserna delas upp på två under- kategorier. Den ena underkategorin avser händelser där något kom- mer att ske med investerarens värdepapper och investeraren har minst två alternativ att välja på. Exempelvis kan investeraren välja mellan att använda sina tilldelade teckningsrätter för att teckna nya aktier och att låta teckningsrätterna förfalla. Denna underkategori kallas i europeiska standarder för ”obligatorisk med val”. En andra under- kategori avser händelser som kännetecknas av att investeraren kan välja mellan att göra något med sina värdepapper, exempelvis rösta på en bolagsstämma, och att inte agera. Om investeraren väljer att inte agera i företagshändelsen, lämnas innehavet oförändrat. Denna under- kategori kallas i europeiska standarder för ”frivillig”. Det som skiljer de två underkategorierna åt är effekten av att investeraren avstår från att agera. I det första fallet påverkas innehavet oavsett om investe- raren väljer att agera genom att skicka en instruktion. I det andra fallet påverkas inte innehavet om investeraren avstår från att agera.

I Sverige hanteras båda underkategorierna av valbara företags- händelser till viss del utanför värdepapperscentralens system. Infor- mation om händelsen skickas till deltagare och kontohavare via värde- papperscentralens system på samma sätt som gäller för obligatoriska händelser. Också de debiteringar och krediteringar av värdepapper som förekommer som en del i företagshändelsen sker i värdepappers- centralens system. Debiteringar och krediteringar av likvid som ingår

128

SOU 2023:102

Nuvarande ordning

som en del i företagshändelsen samt investerarnas instruktioner (t.ex. teckning av nya aktier i en nyemission) hanteras däremot utanför värdepapperscentralen. Instruktioner hanteras i form av blanketter som antingen fylls i manuellt och postas till emittenten eller dennes emissionsinstitut (av ägarkontohavare) eller skannas och e-postas till emittenten eller dennes emissionsinstitut (av förvaltarna). Banker och andra värdepappersinstitut har ofta utvecklat mer automatiserade lösningar som deras depåkunder kan använda för att lämna instruk- tioner om valbara företagshändelser. Detta kan ske via Swifts nätverk för finansiell kommunikation5 (t.ex. internationella betalningsupp- drag eller instruktioner för avveckling av värdepapperstransaktioner) eller via internetkontor eller applikationslösningar. När en större mängd instruktioner ska vidarebefordras i sammanställd form från förvaltaren för dess kunders räkning till emissionsinstitutet, sker dock detta fortfarande manuellt. Det beror på att det i Sverige saknas en automatiserad eller elektronisk lösning för att skicka instruktioner till emissionsinstitut. Även överföring av värdepapper och likvid i samband med sådana instruktioner sker i huvudsak manuellt. Över- föringen av värdepapper sker i VPC-systemet, medan överföringen av likvid sker i Bankgirocentralens system eller i RIX-systemet.

3.3Bestämmelser om värdepappersmarknaden och efterhandelsprocesser

3.3.1Regler om handel på värdepappersmarknaden

Det finns en rad EU-rättsakter som berör olika aspekter av värde- pappersmarknaden och dess system och aktörer, inklusive sådana förfaranden som sker efter det att handel med finansiella instrument har ägt rum (efterhandelsprocesser). Reglerna i dessa rättsakter är i huvudsak av näringsrättslig karaktär. Tidigare rörde det sig huvud- sakligen om EU-direktiv men under senare år har regleringen till stor del skett genom EU-förordningar. EU-förordningar är direkt tillämp- liga i alla medlemsstater.

I unionsrätten finns allmänna näringsrättsliga regler om värdepap- persmarknaden i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU

5Swift är en organisation med säte i Belgien. Organisationen ger sina medlemmar, såsom ban- ker och andra finansiella företag, tillgång till kommunikationstjänster som möjliggör att skicka information om finansiella transaktioner.

129

Nuvarande ordning

SOU 2023:102

av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU. Direkti- vet brukar förkortas MiFID II (efter den engelskspråkiga benämningen Markets in Financial Instruments Directive II) och är en omarbetning av ett tidigare direktiv om marknader för finansiella instrument. I direktivet finns i huvudsak bestämmelser om krav på tillstånd för värdepappersföretag, krav på den verksamhet som sådana företag driver, förutsättningarna för s.k. tredjelandsföretag att tillhandahålla investeringstjänster inom EU och krav avseende reglerade marknader. Där finns också bestämmelser om tillsyn och ingripanden. Direk- tivet har i svensk rätt i huvudsak genomförts i lagen om värdepappers- marknaden (se prop. 2016/17:162, bet. 2016/17:FiU35, rskr. 2016/ 17:353, SFS 2017:679).

Näringsrättsliga regler om värdepappersmarknaden finns även i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014 av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om änd- ring av förordning (EU) nr 648/2012. Förordningen benämns ofta MiFIR efter den engelskspråkiga benämningen Markets in Financial Instruments Regulation. I förordningen finns bl.a. regler om offentlig- görande av uppgifter om handel med finansiella instrument, rappor- tering av transaktioner till behöriga myndigheter, handel med derivat- instrument på handelsplatser. I lagen om värdepappersmarknaden finns bestämmelser som kompletterar förordningen.

I fråga om svensk rätt finns bestämmelser om förutsättningarna för att driva värdepappersrörelse, reglerade marknader m.m. i lagen om värdepappersmarknaden. Som har berörts ovan innehåller lagen även definitioner av t.ex. uttrycket finansiella instrument. Lagregler- ingen är av näringsrättsligt slag.

Lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument inne- håller bestämmelser som berör olika aspekter av värdepappershandel och efterhandelsprocesser, bl.a. vad gäller offentliga uppköpserbju- danden, förfoganden över finansiella instrument som tillhör någon annan och offentliggörande av aktieinnehav m.m. Vissa av lagens be- stämmelser rör civilrättsliga frågor, däribland frågor om överlåtelse, pantsättning eller annat förfogande över finansiella instrument och om giltigheten av vissa avtal i förhållande till tredje man. Andra be- stämmelser i lagen är av näringsrättsligt slag.

130

SOU 2023:102

Nuvarande ordning

3.3.2Regler om clearing, avveckling och kontoföring

Som har berörts ovan (se avsnitt 3.2.1) finns det allmänna bestäm- melser om clearingorganisationer i lagen om värdepappersmarknaden (som vid tidpunkten för färdigställandet av detta betänkande är före- mål för en översyn). Dessa bestämmelser är av näringsrättsligt slag.

Särskilda regler om bl.a. centrala motparter (se avsnitt 3.2.1) samt krav på att standardiserade s.k. OTC-derivat ska vara föremål för clearing hos en central motpart finns förordningen om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister, som även berörs ovan.

Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG av den 19 maj 1998 om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper (i det följande benämnt finalitydirektivet) syftar till att förhindra eller minimera rättsliga risker vid avveckling av för- pliktelser på finansmarknaden. Direktivet är tillämpligt såväl vid värde- pappersavveckling inom t.ex. VPC-systemet som vid avveckling av betalningar inom exempelvis RIX-systemet.

För att ett avvecklingssystem ska omfattas av finalitydirektivet krävs bl.a. att det i systemets regler anges att lagen i en medlemsstat är tillämplig på systemet och att det har anmälts till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) eller till Eftas över- vakningsmyndighet av den medlemsstat vars lag är tillämplig på systemet (se artikel 2 a).

Finalitydirektivet har i huvudsak genomförts i lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden (i det följande benämnd avvecklingslagen). I lagen finns bestämmelser om anmälan, godkännande och likställande av s.k. avvecklingssystem. Med avvecklingssystem avses i lagen system för clearing och avveckling av förpliktelser att betala eller att leverera finansiella instrument på finansmarknaden. Ett avvecklingssystem kan således, som även be- rörs ovan, avse såväl betalningar som värdepapper.

De avvecklingssystem som finns i Sverige och som har anmälts enligt reglerna i direktivet och bestämmelserna i avvecklingslagen är följande:

•RIX-systemet (Riksbanken)

•Bankgirots Clearing och Avvecklingstjänst

•BiR Avvecklingstjänst (gäller realtidsbetalningar, se avsnitt 3.2.2 ovan angående Swish-betalningar)

131

Nuvarande ordning

SOU 2023:102

•VPC-systemet (Euroclear Sweden)

•Nasdaq Clearing AB.

De rättsliga risker som avses i finalitydirektivet hänför sig främst till frågan om ett visst förfarande eller ett visst avtal är bindande i för- hållande till tredje man. Den frågan är av intresse vid sådana stör- ningar som kan uppkomma till följd av att insolvensförfaranden inleds avseende en deltagare i ett avvecklingssystem. Framför allt handlar det om att minska riskerna för dominoeffekter, dvs. att problem hos en deltagare sprider sig till andra deltagare och därigenom orsakar risker för den finansiella stabiliteten. De rättsliga riskerna har där- med ett samband med kredit- och motpartsrisker, eftersom ett insol- vensförfarande förutsätter att gäldenären i fråga är insolvent eller i vart fall har betalningssvårigheter. Genom att förhindra eller mini- mera de rättsliga riskerna ska finalitydirektivet bidra till säkerhet och stabilitet på finansmarknaden.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/47/EG av den 6 juni 2002 om ställande av finansiell säkerhet (säkerhetsdirektivet) gäller finansiella säkerheter, däribland likvida medel och finansiella instrument såsom aktier och obligationer. I direktivet finns bl.a. regler om att ställande av finansiell säkerhet måste styrkas skriftligen eller på ett rättsligt likvärdigt sätt. Direktivet har i svensk rätt genom- förts genom ändringar i bl.a. lagen om handel med finansiella instru- ment (se prop. 2004/05:30, bet. 2004/05:FiU24, rskr. 2004/05:190, SFS 2005:199).

I fråga om unionsrätten finns, som har berörts i avsnitt 3.2.3, regler om värdepapperscentraler och värdepappersavveckling samt vissa regler om kontoföring av finansiella instrument i förordningen om värdepapperscentraler. För att komplettera förordningen har den svenska lagstiftaren gjort ändringar i kontoföringslagen. Ändringarna trädde i kraft den 1 mars 2016 (se prop. 2015/16:10, bet. 2015/ 16:FiU15, rskr. 2015/16:134, SFS 2016:51). För Sveriges del omfattas verksamheten vid Euroclear Sweden av bestämmelserna i förord- ningen och kontoföringslagen. De närmare bestämmelserna om hur kontoföringen ska gå till finns dock enbart i kontoföringslagen.

132

SOU 2023:102

Nuvarande ordning

3.4Bestämmelser om aktiebolag

Bestämmelser om aktiebolag finns i aktiebolagslagen. Lagens bestäm- melser är i allt väsentligt av civilrättsligt slag.

I lagen finns särskilda bestämmelser om s.k. avstämningsbolag. Med avstämningsbolag avses – som redan har berörts i avsnitt 3.2.3 – ett aktiebolag vars bolagsordning innehåller förbehåll om att bolagets aktier ska vara registrerade i ett avstämningsregister enligt kontoför- ingslagen (avstämningsförbehåll) (se 1 kap. 10 §). Med avstämnings- register och avstämningskonto jämställs motsvarande företeelser i värdepapperscentraler i ett annat land inom EES än Sverige (se 1 kap. 10 a §). Kännetecknande för avstämningsbolag är att rättigheter för- knippade med aktierna inte kommer till uttryck i fysiska aktiebrev utan enbart genom registreringar i avstämningsregister. Aktieboken måste föras i elektronisk form och bolaget kan överlämna förandet av aktieboken till en värdepapperscentral (se 5 kap. 2 och 12 §§).

I aktiebolagslagen finns det, förutom de ovannämnda definitio- nerna, en rad materiella bestämmelser som gäller enbart för avstäm- ningsbolag. I övriga aktiebolag, de som ibland benämns kupong- bolag, ska aktiebrev utfärdas på begäran (se 6 kap. 1 §). Det kan även förekomma en fysisk aktiebok (se 5 kap. 2 §).

Bestämmelserna i aktiebolagslagen om avstämningsbolag behand- las närmare i avsnitt 4.10 och i vissa avseenden i avsnitt 5.9. Som närmare berörs där har dessa bestämmelser ett nära samband med be- stämmelserna i kontoföringslagen.

Det kan här nämnas att 3 a kap. kontoföringslagen innehåller be- stämmelser om intermediärers medverkan i identifiering av aktieägare och i utövande av aktieägares rättigheter. Dessa bestämmelser genom- för Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG vad gäller identifiering av aktieägare, överföring av information och underlät- tande av utövandet av aktieägarrättigheter. Ytterligare bestämmelser om identifiering av aktieägare och om underlättande av utövandet av aktieägares rättigheter finns i kommissionens genomförandeförord- ning (EU) 2018/1212 av den 3 september 2018 om fastställande av minimikrav för genomförandet av bestämmelserna i Europaparla- mentets och rådets direktiv 2007/36/EG vad gäller identifiering av aktieägare, överföring av information och underlättande av utövan- det av aktieägarrättigheter.

133

4Anpassningar till DLT-förordningen

4.1Teknik för distribuerade liggare (DLT)

4.1.1Bakgrund och syfte med DLT-förordningen

I september 2020 presenterade kommissionen sin strategi för digitali- sering av finanssektorn i EU (KOM[2020] 591).1 Syftet med strategin är att säkerställa att EU:s regelverk för finansiella tjänster är anpassat till den digitala tidsåldern. I detta ingår att möjliggöra användning av innovativ teknik och samtidigt garantera en lämplig nivå av skydd för konsumenter och investerare. Att stödja den digitala omställningen i EU är en viktig prioritering för kommissionen.

Som en del av strategin för digitalisering lade kommissionen fram förslag till tre förordningar:

•en förordning om en pilotordning för marknadsinfrastrukturer som baseras på teknik för distribuerade liggare (DLT-förord- ningen),

•en förordning2 om marknader för kryptotillgångar (MiCA-förord- ningen efter den engelskspråkiga benämningen Markets in Crypto Assets),

•en förordning3 om digital operativ motståndskraft (Dora-förord- ningen).

1Se följande webbplats:

https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:52020DC0591.

2Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1114 av den 31 maj 2023 om mark- nader för kryptotillgångar och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 1095/2010 samt direktiven 2013/36/EU och (EU) 2019/1937.

3Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2554 av den 14 december 2022 om digital operativ motståndskraft för finanssektorn och om ändring av förordningarna (EG) nr 1060/2009, (EU) nr 648/2012, (EU) nr 600/2014, (EU) nr 909/2014 och (EU) 2016/1011.

135

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

Förslagen grundar sig på råd från Europeiska värdepappers- och mark- nadsmyndigheten (Esma) och Europeiska bankmyndigheten (EBA) samt på konsultationer med externa intressenter. Kommissionen har även beaktat det arbete på området som utförts i internationella fora såsom Financial Action Task Force (FATF), Financial Stability Board (FSB) och G7-gruppen.

DLT-förordningen gör det möjligt för den som driver marknads- infrastrukturer som använder teknik för distribuerade liggare (DLT) att få tidsbegränsade undantag från vissa av de krav som följer av andra unionsrättsakter. Syftet är att användningen av DLT för handel och avveckling av finansiella instrument ska kunna testas i en reglerad miljö (skäl 6). Det är vissa slags finansiella instrument enligt defini- tionen i MiFID II som ingår i pilotprojektet, såsom aktier, fond- andelar och obligationer. DLT-förordningen ska således inte tillämpas på kryptotillgångar av de slag som ibland benämns kryptovalutor, såsom bitcoin, och som inte utgör finansiella instrument enligt denna definition. Efter en första testperiod på tre år ska kommissionen utvärdera projektet och överväga om pilotordningen bör förlängas, utvidgas, ändras, göras permanent eller avslutas (artikel 14.2).

Europaparlamentet och rådet antog DLT-förordningen den 30 maj 2022. Den började tillämpas den 23 mars 2023, med undantag för några bestämmelser som tillämpas retroaktivt från år 2021 eller år 2022.

MiCA-förordningen antogs den 31 maj 2023. Genom MiCA-för- ordningen införs en helt ny rättslig ram för sådana kryptotillgångar som inte omfattas av MiFID II eller annan unionslagstiftning, bort- sett från att kryptotillgångar kan omfattas av regelverket för bekämp- ning av penningtvätt och finansiering av terrorism. MiCA-förord- ningen omfattar t.ex. sådana kryptotillgångar som är knutna till värdet på en underliggande tillgång (s.k. stablecoins). Vissa av de krypto- tillgångar som omfattas av förordningen benämns ibland felaktigt för kryptovalutor trots att det inte rör sig om betalningsmedel i veder- tagen mening.4

En likhet mellan sådana kryptotillgångar som omfattas av MiCA- förordningen och DLT-baserade finansiella instrument är att de ute- slutande baseras på blockkedjeteknik (se vidare avsnitt 4.1.4). Medan

4Se bl.a. Riksbanken, En översikt över fintech och kryptotillgångar, Staff memo, maj 2022, s. 18, Betalningsrapport 2022, s. 11, Så betalar svenskarna 2019, s. 17, och anförande av Stefan Ingves, Pengar och betalningar – vart är vi på väg?, den 4 juni 2018. Se även Finansinspek- tionen, anförande av Erik Thedéen, Kryptotillgångar – risker och möjligheter, den 16 juni 2021 (dnr 21-348).

136

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

blockkedjor har använts för kryptotillgångar i allmänhet under lång tid, är det en relativt ny företeelse att använda dem för finansiella instrument såsom aktier och obligationer på det sätt som avses i DLT-förordningen.

4.1.2DLT och liggare

I DLT-förordningen avses med teknik för distribuerade liggare (DLT) teknik som möjliggör drift och användning av distribuerade liggare (artikel 2.1). Uttrycket distribuerad liggare definieras i sin tur som ett informationsregister över transaktioner som delas via, och är syn- kroniserat mellan, ett antal DLT-nätverksnoder med hjälp av en kon- sensusmekanism (artikel 2.2 i förordningen).

Generellt sett, även utanför förordningens tillämpningsområde, utgör en liggare (eng. ledger) en förteckning över händelser, typiskt sett transaktioner, införda i den ordning som de har inträffat. En lig- gare kan också sägas vara en förteckning i vilken informationen vali- deras, registreras och lagras digitalt av många aktörer samtidigt. Att liggaren, såvitt nu är aktuellt, är distribuerad innebär att hanteringen av information sker decentraliserat i stället för att den till fullo kon- trolleras av en central administratör. I ett system med distribuerade liggare är det ett nätverk av datorer, s.k. noder, som validerar och lagrar informationen. Noderna är sammankopplade på ett icke-hierarkiskt sätt (eng. peer-to-peer) och kan agera i olika roller. Distribuerade lig- gare är dock inte nödvändigtvis helt decentraliserade – det kan före- komma inslag som har vissa likheter med centraliserade system och andra slags kombinationer (hybridsystem). Det kan också förekomma decentraliserade system som inte är distribuerade. På ett principiellt plan kan dessa olika slags informationssystem, utom hybridsystemen, illustreras på det sätt som framgår av figur 4.1.

137

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

Figur 4.1 Centraliserade respektive decentraliserade system och distribuerade liggare

Tre principiella sätt att beskriva informationssystem

Anm.: Gula noder motsvarar centraliserade funktioner som exempelvis servrar. Gröna noder motsvarar s.k. klienter, dvs. förenklat uttryckt användare eller deltagare.

Illustration: Totalförsvarets forskningsinstitut, Är blockkedjor en användbar teknik för m ilitärt bruk, FOI-R-4679-SE, december 2018.

4.1.3Validering och tillgång

För att registrering och lagring ska tillåtas i en distribuerad liggare måste riktigheten av informationen först valideras. Detta görs i all- mänhet av en eller flera användare (noder) i nätverket. Valideringen benämns ibland mining på engelska. Att valideringen är korrekt be- kräftas genom att noderna når konsensus om detta eller fattar ett beslut med viss majoritet genom olika på förhand överenskomna regler.

IDLT-förordningen används uttrycket konsensusmekanism för för- farandet för att nå konsensus eller ett majoritetsbeslut. Reglerna om detta, ibland uttryckta som systemets protokoll, kommer till uttryck genom systemets programkod.

För vissa slag av blockkedjor som avser kryptotillgångar är det vanligt att valideringen tar cirka tio minuter.5 Förfarandet kräver olika mycket datorkraft beroende på vilken teknisk lösning som används. Valideringsmetoden proof of work kräver t.ex. betydligt mer sådan kraft jämfört med metoden proof of stake.

Efter validerings- och konsensusförfarandet lagras den nya infor- mationen hos nätverkets alla noder. Vid användande av blockkedje-

5Emil Elgebrant, Kryptovalutor, särskild rättsverkan vid innehav av bitcoins och andra liknande betalningsmedel, JUNO, 2016, under rubriken 1.2. De studerade kryptovalutorna, samt Riks- banken, En översikt över fintech och kryptotillgångar, Staff memo, maj 2022, s. 17.

138

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

teknik (se vidare nedan) kan detta ske genom att ett nytt block läggs till blockkedjan. Informationen i det nya blocket, som kan avse exem- pelvis att en viss transaktion har genomförts, läggs till med hjälp av kryptografiska nycklar eller signaturer.

Tillgången till och möjligheten att lägga till information i den distri- buerade liggaren kan antingen vara obegränsad (ett öppet eller pu- blikt system) eller begränsad till en specifik grupp av användare (ett privat system). I publika system är uppgifter om t.ex. innehav av kryptotillgångar i regel anonymiserade genom att pseudonymer an- vänds. I privata system finns det i allmänhet ett mindre behov av att använda sig av pseudonymer eller av omständliga procedurer för vali- dering (se nedan).

När det är fråga om kryptotillgångar kan tillgångarna nås genom s.k. kryptoplånböcker. Själva kryptotillgångarna lagras dock inte i plånboken. Plånboken är i stället ett sätt för innehavaren att se sina till- gångar och använda dem. En kryptoplånbok har dels en privat nyckel, dels en publik nyckel. Den privata nyckeln kan liknas vid ett lösen- ord som ägaren av kryptotillgångarna behöver för att kunna skicka kryptotillgången till någon annan plånbok (adress). Den publika nyckeln fungerar som plånbokens adress, som ägaren kan uppge för att t.ex. få kryptotillgångar skickade till sig. Även om adressen till plånboken är publik, är informationen om plånbokens innehavare vanligtvis dold (anonymiserad).

Distribuerade liggares funktionssätt har visat sig vara mycket mot- ståndskraftigt mot såväl cyberattacker som manipulation, eftersom en framgångsrik attack kräver att en majoritet av noderna samverkar. Det har också hävdats att den icke-hierarkiska uppbyggnaden poten- tiellt kan innebära att processer blir snabbare, effektivare och billigare. Den omständigheten att transaktioner behöver valideras mellan ett visst antal noder, i vart fall i publika system, kan dock i fråga om vissa slags blockkedjor innebära omständliga processer.

4.1.4Blockkedjor

Den vanligaste, men inte den enda, formen av distribuerade liggare är blockkedjor (eng. block chains). En blockkedja är en växande kedja med informationsenheter, s.k. block, som är sammanlänkade med hjälp av kryptografi. Varje block innehåller en kryptografisk kopp-

139

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

ling (s.k. hash) till det föregående blocket, en tidsstämpel och en in- formationsmängd. Tidsstämpeln bevisar att informationsmängden fanns när blocket skapades. Eftersom varje block innehåller infor- mation om det föregående blocket, bildar de i praktiken en kedja där varje ytterligare block länkar till de föregående blocken. Detta gör att en registrering av information i en blockkedja kan sägas vara oåter- kallelig (eng. immutable), eftersom ett block inte kan ändras retro- aktivt utan att alla efterföljande block samtidigt ändras.

Figur 4.2 Transaktioner i ett nätverk med distribuerade liggare

Bildandet av nya block i en blockkedja

Anm.: Blockkedjan uppdateras genom att nya block läggs till. Innan uppgifterna om en transaktion kan forma ett nytt block krävs dock att en validering sker. Först när detta skett och godkänts genom ett konsensusförfarande eller ett majoritetsbeslut av visst slag kan uppgifterna kopplas till ett block blir en del av blockkedjan. Före dess kan uppgifterna beskrivas som en slags kandidat till att bli en del av ett block.

Illustration: Totalförsvarets forskningsinstitut, Är blockkedjor en användbar teknik fö r militärt bruk, FOI-R-4679-SE, december 2018.

För det fall att det inte råder enighet eller finns en tillräckligt stor majoritet eller konsensus för att lägga till ett visst nytt block, kan en delning eller förgrening (eng. fork) uppstå på blockkedjan på så sätt att det från huvudkedjan utgår en sidokedja enligt figur 4.3 nedan.

140

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

Figur 4.3 Förgrening av blockkedja (eng. fork)

Huvudkedja respektive sidokedja

Anm.: Det grå blocket är ursprungsblocket. De blå blocken utgör huvudkedjan och de orangea blocken utgör sidokedjor, dvs. block för vilka valideringen inte har följts av en tillräckligt stor majoritet eller konsensus.

Distribuerade liggare med blockkedjeteknik introducerades för första gången genom kryptotillgången bitcoin år 2009. Kryptotillgångar är fortfarande en av de viktigaste tillämpningarna av blockkedjetekniken. Emellertid kan också traditionella finansiella instrument, såsom aktier och obligationer, tokeniseras, dvs. representeras digitalt på distribue- rade liggare. Instrument som tokeniseras kan alltså både emitteras, överföras och lagras i en distribuerad liggare.

I en rapport från Esma berörs vissa befintliga system för block- kedjor som skulle kunna användas för sådana distribuerade liggare som avses i DLT-förordningen.6

En transaktion som avser finansiella instrument genom en block- kedja är vanligen odelbar (eng. atomic) i den meningen att varje led i transaktionen, t.ex. betalningen av en transaktionsavgift, måste full- följas för att transaktionen ska äga rum. I ett sådant fall sker således avvecklingen av transaktionen samtidigt som att transaktionen genom- förs, dvs. det krävs inte någon separat avvecklingsprocess. Använd- ningen av distribuerade liggare kan mot den bakgrunden potentiellt sett leda till effektivisering av handels- och efterhandelsprocessen för finansiella instrument, däribland aktier, fondandelar och obliga-

6Se rapporten Report on the DLT Pilot Regime, Study on how financial instrument transac- tions are registered in various Distributed Ledger Technologies, av den 5 oktober 2023 (ESMA12-2121844265-3183), på följande webbplats: https://www.esma.europa.eu/sites/default/files/2023-10/ESMA12-2121844265-

3183_Report_on_the_DLT_Pilot_Regime_Study_on_transaction_reporting_based_on_RTS _22.pdf.

141

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

tioner. Samtidigt finns det potentiella nackdelar och risker med distri- buerade liggare, exempelvis när det gäller datasäkerhetsfrågor, per- sonlig integritet, förvaringen och i vissa fall även hållbarhet.7

4.1.5Blockkedjor respektive kontobaserade system

Värdepapperscentraler använder i regel inte blockkedjor för registrer- ing av äganderätt och annan särskild rätt till finansiella instrument. I stället använder de andra slags registersystem som är kontobase- rade, dvs. i vilka en transaktion medför att ett konto debiteras och ett annat krediteras. I sådana system har värdepapperscentralen en- samt kontrollen över innehållet i registret, även om det i vissa länder

–såsom i Sverige – kan förekomma att mellan-händer får vidta regi- streringsåtgärder självständigt. En avgörande skillnad jämfört med distribuerade liggare eller decentraliserade system är att all informa- tion hos en värdepapperscentral finns lagrad i ett enda centralt regis- ter (jfr centraliserade informationssystem i figur 4.1). Det är således informationen i denna centrala nod som gäller såväl rättsligt som i praktiska hänseenden, t.ex. vad gäller innehavarens möjlighet att granska innehållet på sitt konto. Som ett exempel på ett sådant konto- baserat system kan nämnas VPC-systemet som används vid konto- föring i Sverige (se vidare avsnitten 3.2.3 och 3.2.4).

Teoretiskt sett finns det inga begränsningar för vilken slags infor- mation som kan lagras i distribuerade liggare. Tekniken kan således tillämpas inom många olika branscher och verksamheter, vilket också är fallet i praktiken.

Mer utförliga beskrivningar av distribuerade liggare, blockkedjor och kryptotillgångar i allmänhet finns bl.a. i rapporter som har tagits fram på begäran av Bokföringsnämnden och Riksbanken.8

7Se bl.a. Finansinspektionen, Konsumentskyddsrapport 2023, av den 21 mars 2023 och anförande av Erik Thedéen, Kryptotillgångar i dag och i framtiden, av den 13 december 2021 (dnr 21-348), på inspektionens webbplats www.finansinspektionen.se.

8Se bl.a. KPMG, Kryptotillgångar, en rapport till Bokföringsnämnden, den 1 juni 2022, på Bokföringsnämndens webbplats www.bfn.se, Riksbanken, En översikt över fintech och krypto- tillgångar, Staff memo, maj 2022, på Riksbankens webbplats www.riksbank.se. Se även Emil Elgebrant, Kryptovalutor, särskild rättsverkan vid innehav av bitcoins och andra liknande betal- ningsmedel, JUNO, 2016.

142

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

4.2Utvecklingen av finansiell infrastruktur för DLT-baserade finansiella instrument

4.2.1DLT-baserade finansiella instrument respektive andra slags kryptotillgångar

Arbetet med DLT-förordningen bör ses i ljuset av utvecklingen av kryptotillgångar av olika slag världen över och olika initiativ till finan- siell infrastruktur avseende sådana tillgångar. Det gäller såväl krypto- tillgångar som är att anse som finansiella instrument enligt unions- rätten som andra slag av kryptotillgångar. I den senare kategorin inryms sådana tillgångar som ibland, något missvisande, kallas kryptovalutor.9 Den senare kategorin av kryptotillgångar omfattas av en ny unions- rättslig reglering i form av MiCA-förordningen (se avsnitt 4.1.1).

Nedan behandlar utredningen några initiativ som har tagits i olika länder i fråga om finansiell infrastruktur som har samband med DLT- baserade finansiella instrument och avvecklingen av betalningar för köp av sådana instrument, oavsett om det rör sig om länder som om- fattas av DLT-förordningens tillämpningsområde eller inte. Fram- ställningen är inte avsedd att vara uttömmande.

Slutligen behandlar utredningen i avsnitt 4.2.7 arbetet med anpass- ningar till DLT-förordningen i tre nordiska grannländer.

4.2.2Schweiz: SIX Digital Exchange

Schweiziska SIX Digital Exchange AG (SDX) anser sig vara världens första finansmarknadsinfrastruktur som både erbjuder emission, notering, handel, avveckling, service och förvaring avseende DLT- baserade finansiella instrument och som samtidigt står under tillsyn och omfattas av tillståndsplikt på ett sätt som motsvarar vad som gäller för traditionell finansiell infrastruktur. Inom SDX system emit- teras företagsobligationer, men SDX erbjuder även små och medel- stora företag att emittera aktier inom dess system.

SDX tillhandahåller vad som kan beskrivas som en integrerad infrastruktur för handel, avveckling och förvaring av DLT-baserade finansiella instrument. Detta kan jämföras med ett DLT-TSS-system enligt DLT-förordningen (se vidare avsnitt 4.3), låt vara att Schweiz

9Angående frågor om varför de nu aktuella kryptotillgångarna inte kan anses som valutor eller betalningsmedel, se vidare hänvisningarna i fotnot 4 i avsnitt 4.1.1.

143

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

inte ingår i EES och således inte omfattas av förordningens tillämp- ningsområde. Tillvägagångssättet medför bl.a. dels att handel och avveckling sker inom ett och samma system, dels att det inte behövs någon central motpart som mellanled mellan köpare och säljare. I stäl- let kan avvecklingen ske i omedelbar anslutning till handeln till följd av att alla led av transaktionen är odelbara (eng. atomic) och sker sam- tidigt (se vidare avsnitt 4.1.4).

SDX har tillstånd från och står under tillsyn av den schweiziska tillsynsmyndigheten FINMA. SDX har tillstånd att vara en central värdepappersförvarare (CSD). Det motsvarar en värdepapperscentral enligt unionsrätten och svensk rätt. Ett annat företag inom samma koncern, SDX Trading AG, har tillstånd att driva vad som i unions- rätten och svensk rätt motsvaras av en reglerad marknad.

Verksamheten inom SDX och SDX Trading AG har möjliggjorts genom ändringar i de schweiziska författningar på federal nivå som reglerar dels vissa civilrättsliga frågor, dels finansiell infrastruktur. I den civilrättsliga lagstiftningen10 har det tagits in en definition av uttrycket DLT-baserat värdepapper. Enligt definitionen är ett DLT- baserat värdepapper en rättighet som, enligt avtal mellan parterna, är registrerad i en distribuerad liggare och får utövas och överföras till andra endast via denna liggare. Vidare ska följande krav11 på den distri- buerade liggaren vara uppfyllda (utredningens översättning från engelska):

1.Den använder tekniska processer för att ge borgenärerna, men inte gäldenären, förfoganderätt över sina rättigheter.

2.Dess tillförlitlighet säkerställs genom adekvata tekniska och orga- nisatoriska åtgärder, såsom gemensam förvaltning av flera obero- ende deltagare, för att skydda den från obehöriga ändringar.

3.Innehållet i rättigheterna, den distribuerade liggarens funktions- sätt och registreringsavtalet är registrerade i liggaren eller registre- rade genom andra uppgifter till vilka liggaren är kopplad.

4.Kreditgivare kan ta del av relevant information och poster i den distribuerade liggaren och kontrollera att det innehåll som hänför sig till dem själva är korrekt utan ingripande av en tredje part.

10Artikel 973d i den avdelning av den schweiziska civilrättsbalken (fr. Code Civil suisse) som gäller överlåtbara värdepapper. Ändringarna trädde i kraft den 1 februari 2021.

11Artikel 973d.2.

144

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

Det har också gjorts ändringar i bl.a. den insolvensrättsliga lagstift- ningen. Vidare har det i den schweiziska lag som reglerar finansiell infrastruktur, finansmarknadsinfrastrukturlagen12, gjorts en rad änd- ringar13 som avser DLT-baserade värdepapper. Ändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2021. En definition av uttrycket DLT-baserade instrument har införts i lagen, i huvudsak av ovanstående innebörd. Några ändringar har inte gjorts i det kapitel där värdepapperscentraler (CSD:er) regleras (4 kap.), men dessa bestämmelser har fått ett vidare tillämpningsområde till följd av den utvidgade definitionen av ut- trycket finansiella instrument enligt ovan. Vidare har det införts ett nytt kapitel om DLT-baserade handelsplattformar (4 a kap.). Med en sådan handelsplattform avses i korthet en kommersiellt driven verksamhet för multilateral handel med DLT-baserade värdepapper vars syfte är att samtidigt utväxla bud mellan flera deltagare och ingå avtal baserat på icke-diskretionära regler och som uppfyller minst ett av följande kriterier:

1.Den tillåter fysiska och juridiska personer som deltagare.

2.Den förvarar DLT-baserade värdepapper i centralt förvar (mot- svarande verksamheten inom en värdepapperscentral eller annan CSD, utredningens anmärkning) baserat på enhetliga regler och förfaranden.

3.Den möjliggör clearing och avveckling av transaktioner i DLT- baserade värdepapper baserat på enhetliga regler och förfaranden.

Således är det enligt schweizisk rätt möjligt att driva handel, konto- föring, clearing och avveckling av värdepapper inom en DLT-baserad handelsplattform.

Som en jämförelse kan nämnas att ett köp av noterade finansiella instrument i Schweiz som inte är DLT-baserade vanligtvis berör

•en reglerad marknad (SIX Swiss Exchange AG),

•en central motpart (SIX x-clear AG),

12Loi fédérale sur les infrastructures des marchés financiers et le comportement sur le marché en matière de négociation de valeurs mobilières et de dérivés du 19 juin 2015 (Loi sur l’infra- structure des marchés financiers, LIMF). I översättning till engelska benämnd Federal Act of

19June 2015 on Financial Market Infrastructures and Market Conduct in Securities and Derivatives Trading (Financial Market Infrastructure Act, FinMIA).

13Lagändringarna har antagits av det federala schweiziska parlamentet.

145

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

•en central värdepappersförvarare (värdepapperscentral) (SIX SIS AG) som driver ett avvecklingssystem för finansiella instrument och

•ett avvecklingssystem för betalningar (SIC, som drivs på uppdrag av den schweiziska centralbanken).

Sedan oktober 2022 är den ovan berörda andra centrala värdepappers- förvararen inom samma koncern, SIX SIS, deltagare i den centrala värdepappersförvarare som drivs av SDX. Som berörs ovan ägnar sig SIX SIS främst åt kontoföring och avveckling av finansiella instru- ment som inte är DLT-baserade. Länken mellan de båda företagen möjliggör för investerare att köpa t.ex. DLT-baserade obligationer och förvara dessa hos SIX SIS.

4.2.3Frankrike och Schweiz – Projekt Jura

I anslutning till SIX Digital Exchange kan nämnas ett projekt som rör betalningar (likvid) vid köp av DLT-baserade finansiella instrument i euro och schweiziska franc, även vid gränsöverskridande transak- tioner. Detta projekt, Projekt Jura, har drivits av bl.a. den franska re- spektive den schweiziska centralbanken. Projektet syftar till att ut- veckla nya metoder för betalningar för köp av finansiella instrument vid sidan av de tillvägagångssätt för betalningar med centralbanks- pengar som traditionellt har använts. Projektet rör s.k. tokeniserad CBDC (med CBDC avses på engelska Central Bank Digital Cur- rency). I projektet används också uttrycket wholesale central bank digi- tal currency (wCBDC). Ordet wholesale syftar på att det rör sig om centralbankspengar som är tillgängliga endast för vissa finansiella företag och institutioner i likhet med vad som gäller för t.ex. konto- tillgodohavanden i Riksbanken. Det är således inte frågan om något betalningsmedel för allmänheten. Verksamheten i Projekt Jura skil- jer sig dock från sedvanlig betalningsavveckling i centralbankspengar på så sätt att den äger rum i en distribuerad liggare, som drivs av en tredje part. Detta möjliggörs genom att pengarna är tokeniserade, dvs. förekommer som ett slags värdebevis och inte i traditionell konto- baserad form.

Med det synsätt som är vedertaget i Sverige och vissa andra länder rör det sig inte heller om centralbankspengar i egentlig mening, utan

146

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

om affärsbankspengar som ”stöds” av centralbankspengar. Det kan ske genom särskilda avsättningar av kontomedel i den aktuella central- banken, vilket fungerar som en slags garanti för betalningarna.14

4.2.4Australien

Den australiensiska företagskoncernen ASX Group (Australian Secu- rities Exchange) driver vad som i svensk rätt och unionsrätten mot- svarar en reglerad marknad och ett avvecklingssystem för värdepapper. Inom koncernen finns således dels företag som motsvarar en börs, dels företag som motsvarar en värdepapperscentral enligt svensk rätt och unionsrätten.

Inom denna koncern finns bolaget ASX Operations Pty Ltd (ASX) som driver ett system för clearing, avveckling, kontoföring och där- med sammanhängande tjänster inom efterhandelsprocesser och bolags- händelser. Systemet kallas Clearing House Electronic Subregister System (CHESS) och har varit i drift sedan 1990-talet. Sedan år 2015 har ASX övervägt olika alternativ för att utveckla CHESS, däribland att övergå till en DLT-baserad teknik. I november 2022 genomfördes en utvärdering av detta utvecklingsarbete. Utvärderingen föranledde ASX att avbryta arbetet. I den rapport som låg till grund för beslutet angavs bl.a. att det fanns vissa svårigheter förenade med att använda DLT inom kontoföring och avveckling och att de fördelar som DLT annars kan föra med sig endast kan tas till vara i låg utsträckning.15 ASX har sedermera meddelat att bolaget avser att ersätta CHESS med ett traditionellt system för kontoföring och avveckling.

4.2.5Storbritannien

Även i Storbritannien förekommer handelsplatser för digitala finan- siella instrument som inte är kontobaserade, i vart fall genom handels- platsen Archax. Såvitt utredningen kan bedöma är dessa finansiella instrument DLT-baserade. Det företag som driver Archax, Archax Ltd, har tillstånd från den brittiska tillsynsmyndigheten FCA (Finan-

14Angående affärsbankspengar som ”stöds” av centralbankspengar på detta sätt, se även av- snitt 4.15.

15Se rapporten ASX CHESS Replacement Application Delivery Review, november 2022, från Accenture, s. 18, och pressmeddelandet från ASX av den 17 november 2022 angående CHESS Replacement Project.

147

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

cial Conduct Authority) att driva vad som kan liknas vid en reglerad marknad. Företaget har också tillstånd att förvara finansiella instru- ment för kunders räkning.

I Storbritannien lades i juni 2023 fram ett slags utredningsbe- tänkande avseende bl.a. civilrättsliga aspekter på digitala finansiella instrument och andra slags kryptotillgångar. I betänkandet föreslog utredningen (eng. Law Commission) att en rad åtgärder, bl.a. för- fattningsändringar, ska genomföras i syfte att reglera kryptotillgångar

ivid mening.16 Den brittiska rättsordningen (eng. common law) är inte i lika hög grad som bl.a. den svenska baserad på skriven lag, sär- skilt inte vad gäller civilrättsliga förhållanden. Detta kan antas påverka behovet av lagändringar jämfört med de förhållanden som råder i bl.a. Schweiz (se avsnitt 4.2.2).

4.2.6USA

Såvitt utredningen känner till finns det i USA inte någon handels- plats för DLT-baserade finansiella instrument som har tillstånd från behöriga myndigheter på det sätt som SDX har i Schweiz. Däremot har The Depository Trust Company (“DTC”) i USA sedan augusti 2022 inlett ett projekt (Project Ion) som innebär att vissa slags trans- aktioner med finansiella instrument avvecklas genom en distribuerad liggare. I vissa fall kan den avveckling som sker på DLT-plattformen därigenom ske väsentligt snabbare jämfört med avvecklingen i övrigt hos DTC. DTC motsvarar i huvudsak en värdepapperscentral enligt unionsrätten och svensk rätt.

Det kan också nämnas att den amerikanska federala tillsynsmyn- digheten Securities and Exchange Commission lade fram förslag till ändringar i regelverket för börser inom ramen för ett slags remiss- förfarande under våren 2023.17 Enligt förslaget ska definitionen av det uttryck som motsvarar en reglerad marknad (eng. exchange) ut- vidgas på så sätt att även verksamhet med DLT-baserade finansiella instrument och andra slag av värdepapper som har formen av krypto- tillgångar kommer att omfattas.

16Se Law Commission, Digital assets: Final report, av den 29 juni 2023, på webbplatsen www.lawcom.gov.uk.

17Se följande document från Securities and Exchange Commission, av den 14 april 2023:17 CFR Parts 232, 240, 242, and 249 [Release No. 34-97309; File No. S7-02-22] RIN 3235-AM45, Supplemental Information and Reopening of Comment Period for Amendments Regarding the Definition of “Exchange”, på webbplatsen www.sec.gov.

148

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

4.2.7Anpassningar till DLT-förordningen i nordiska grannländer

Nedan berör utredningen arbetet med anpassningar till DLT-förord- ningen i tre nordiska grannländer, Danmark, Finland och Norge.

Danmark

I Danmark har det redan gjorts lagändringar med anledning av DLT- förordningen.18

I lov om kapitalmarkeder har det gjorts några tillägg.19

I § 4, stk. 1 definieras finansiella instrument. Gemensamt för dessa instrument är att de ingår i förteckningen över finansiella instrument i avsnitt C i bilaga I till MiFID II. I paragrafen har genom ett tillägg klargjorts att i begreppet inbegrips sådana finansiella instrument som har emitterats med teknik för distribuerade liggare. Ändringen inne- bär att definitionen av finansiella instrument utvidgas till att omfatta de noterade instrumenten när de har emitterats med hjälp av distri- buerad databasteknik. Ändringen har gjorts som en följd av artikel 18.1 i DLT-förordningen om ändring av definitionen av finansiella instru- ment i artikel 4.1.15 i MiFID II, så att lagen fortsätter att genomföra definitionen av finansiella instrument i det direktivet.

I § 211, stk. 2, finns en uppräkning av unionsrättsakter som Finans- tilsynet utövar tillsyn över att de följs. I paragrafen har i en ny punkt 12 införts en hänvisning till DLT-förordningen. Det innebär att Finans- tilsynet är behörig myndighet för tillsynen över att de berörda före- tagen följer DLT-förordningen. Därmed är Finanstilsynet behörig att fatta beslut enligt DLT-förordningen, inklusive beslut om tillstånd enligt förordningen. Finanstilsynet kan också besluta om undantag från särskilda krav i EU:s lagstiftning om finansiella tjänster som annars skulle kunna hindra operatörer från att utveckla lösningar för handel och avveckling av transaktioner med kryptotillgångar som klassificeras som finansiella instrument. Ett exempel på auktorisation och undantag är att låta redan etablerade marknadsaktörer, däribland värdepapperscentraler som redan har relevant auktorisation, testa användningen av DLT på reglerade villkor, där de kan undantas från

18LOV nr 243 af 07/03/2023, Lov om ændring af selskabsloven og forskellige andre love (Implementering af mobilitetsdirektivet m.v.), se www.retsinformation.dk och https://www.ft.dk/samling/20222/lovforslag/l20/20222_l20_fremsaettelsestale.htm.

19LOV nr 243 af 07/03/2023, § 6 Lov om ændring af selskabsloven og forskellige andre love.

149

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

att följa ett antal regler som annars skulle förhindra pilotordningen, beroende på omständigheterna. Ett undantag kan till exempel gälla kravet att DLT-värdepapper redovisas i en värdepapperscentral. Detta är inte nödvändigt om bokföringen i stället sker direkt på en distri- buerad huvudbok.

I lagen har det införts en ny § 223 a, enligt vilken Finanstilsynet får fastställa närmare regler för att sänka det tröskelvärde vid vilket DLT-baserade finansiella instrument kan tas upp till handel i en DLT-marknadsinfrastruktur eller registreras i en DLT-marknads- infrastruktur i enlighet med artikel 3.6 i DLT-förordningen. Det innebär att Finanstilsynet kan utfärda en bekendtgørelse med lägre tröskelvärden än de som anges i DLT-förordningen, något som ger möjlighet att införa en begränsning av verksamheten i en DLT-mark- nadsinfrastruktur.

Det har även gjorts ett tillägg i definitionen av finansiellt instru- ment i § 5, stk. 1, nr 57, lov om finansiel virksomhed20. Gemensamt för de instrument som räknas upp i definitionen är att de alla ingår i förteckningen över finansiella instrument i avsnitt C i bilaga I till MiFID II. Ändringen innebär att definitionen av finansiella instru- ment utvidgas till att omfatta de uppräknade instrumenten när de emitteras med hjälp av teknik för distribuerade liggare. Ändringen är en följd av artikel 18.1 i DLT-förordningen.

Lagändringarna trädde i kraft den 23 mars 2023 när EU-förord- ningen började tillämpas.

I anslutning till arbetet med lagändringar i Danmark kan nämnas att Finanstilsynet har genomfört ett slags regulatoriskt experiment baserat på DLT-förordningen. Experimentet pågick under omkring ett halvår och avsåg DLT-baserade finansiella instrument. Det system som testades gav utrymme för såväl handel som avveckling – eller snarare att en omedelbar avveckling skedde direkt vid handeln under förutsättning att likvid fanns tillgänglig. Systemet motsvarade därmed ett DLT-TSS-system enligt DLT-förordningen. Enligt Finanstilsynet visade experimentet bl.a. att DLT har potential att effektivisera han- dels- och efterhandelsprocesser.21

20LOV nr 243 af 07/03/2023, § 7 Lov om ændring af selskabsloven og forskellige andre love.

21Se Finanstilsynets pressmeddelande av den 23 juni 2023 på följande webbplats: https://www.dfsa.dk/News/Press-releases/2023/FT_lab_Deon.

150

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

Finland

Även i Finland har det gjorts lagändringar med anledning av DLT- förordningen (se regeringens proposition RP 278/2022 rd22 och 23.3.2023/365–37023). Lagändringarna innebär bl.a. att den finländska Finansinspektionen är tillståndsmyndighet i ärenden som gäller i DLT- förordningen avsedda avvecklingssystem som baseras på teknik för distribuerade liggare.

Bestämmelser om driften av en marknadsinfrastruktur för handel med och avveckling av finansiella instrument samt om operatörer av en sådan infrastruktur och tillsynen över dem finns i lagen om handel med finansiella instrument (1070/2017), lagen om investeringstjänster (747/2012), lagen om värdeandelssystemet och om clearingverksamhet (348/2017) och lagen om Finansinspektionen (878/2008). Bestämmel- ser där värdepapper definieras finns i värdepappersmarknadslagen (746/2012), medan finansiella instrument definieras i lagen om inve- steringstjänster.

Bestämmelser om emission av värdepapper som omfattas av DLT- förordningens tillämpningsområde finns, beroende på juridisk form, i aktiebolagslagen (624/2006), lagen om skuldebrev (622/1947) och lagen om placeringsfonder (213/2019).

Finländska investerares innehav av aktier som har emitterats hos en finländsk emittent och som är föremål för handel får registreras endast på ett värdeandelskonto i investerarens eget namn i värdepap- perscentralens system.

Enligt en ny 2 kap. 1 a § i lagen om värdeandelssystemet och om clearingverksamhet är Finansinspektionen behörig myndighet när det gäller DLT-avvecklingssystem. För att förtydliga regleringen har det på motsvarande sätt införts en ny 1 a § också i 2 och 5 kap. i lagen om handel med finansiella instrument, och enligt dem är Finansinspek- tionen behörig myndighet även när det gäller drift av DLT-baserad multilateral handel. Dessutom har det i lagen om Finansinspektio- nen24 införts en ny 50 w §, där Finansinspektionen fastställs vara den behöriga myndighet som avses i DLT-förordningen.

Lagen om värdeandelssystemet och om clearingverksamhet, lagen om handel med finansiella instrument och lagen om investeringstjäns-

22Se följande webbplats: www.eduskunta.fi.

23Se följande webbplats: www.finlex.fi.

24Se lagen om Finansinspektionen (878/2008) på webbplatsen www.eduskunta.fi.

151

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

ter har kompletterats med definitioner som gäller DLT-marknads- infrastrukturer.

I aktiebolagslagen har införts en ny bestämmelse enligt vilken bestämmelserna om bolag som hör till värdeandelssystemet också ska tillämpas på bolag vars aktier har anslutits till ett DLT-avvecklings- system.

I lagen om investeringstjänster har det gjorts en utvidgning av definitionen av finansiella instrument.

Lagändringarna trädde i kraft den 23 mars 2023 när EU-förord- ningen började tillämpas.

Norge

Det norska finansdepartementet har den 23 oktober–1 december 2023 remitterat en høringsnotat om genomförande av DLT-förordningen.25 I høringsnotaten, som är framtagen av Finanstilsynet, föreslås att det ska göras några ändringar i verdipapirhandelloven och en ändring i verdipapirsentralloven. Förslagen innebär att definitionen av finan- siella instrument ska omfatta även DLT-baserade instrument samt att DLT-förordningen ska gälla som lag i Norge och att Finansdeparte- mentet får meddela föreskrifter. Utöver det föreslås ändringar i fråga om genomförandet av MiFIR och förordningen om värdepappers- centraler på så sätt att de förordningarna ska gälla i lydelsen enligt DLT-förordningen. Något förslag till ikraftträdandedatum lämnas inte. DLT-förordningen togs in i EES-avtalet den 5 juli 2023 genom beslut av EES-kommittén, men kommitténs beslut har ännu inte trätt i kraft.

4.3Allmänt om DLT-förordningens innehåll

Den pilotordning som följer av DLT-förordningen ger möjlighet att ge operatörer av s.k. DLT-marknadsinfrastrukturer (se vidare nedan) undantag från vissa av de krav som följer av andra EU-rättsakter. Därigenom ska användningen av DLT för handel och avveckling av finansiella instrument kunna testas under friare former men i en

25Se följande webbplats: https://www.regjeringen.no/no/dokumenter/horing-om- gjennomforing-av-dlt-forordningen-i-norsk-rett/id3002843/.

152

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

reglerad miljö. Omfattningen av undantagen beror bl.a. på vilken slags DLT-marknadsinfrastruktur det rör sig om (se vidare nedan).

DLT-förordningen har ett snävare tillämpningsområde än MiFID II och förordningen om värdepapperscentraler; den ska tillämpas en- bart på DLT-marknadsinfrastrukturer och avser därigenom enbart handel med och avveckling av DLT-baserade finansiella instrument. Med det sistnämnda avses finansiella instrument som emitteras, registreras, överförs och lagras med hjälp av teknik för distribuerade liggare (artikel 2.11). Det är enbart DLT-baserade finansiella instru- ment som kan tas upp till handel på och registreras i en DLT-mark- nadsinfrastruktur (se definitionerna i artikel 2.6, 2.7 och 2.10). Detta utesluter inte att DLT-baserade finansiella instrument kan förekomma utanför DLT-marknadsinfrastrukturer och t.ex. handlas på en regle- rad marknad och avvecklas i en värdepapperscentral, såvida detta skulle vara tekniskt möjligt. Det beror på att DLT-baserade finansiella in- strument är en underkategori till finansiella instrument enligt defi- nitionen i MiFID II. Den senare definitionen inbegriper uttryckligen finansiella instrument som emitteras genom teknik för distribuerade liggare (se artikel 2.12 i DLT-förordningen och artikel 4.1.15 i MiFID II).

Definitionen i MiFID II är genomförd i svensk rätt i 1 kap. 4 § lagen om värdepappersmarknaden. Där definieras finansiella instru- ment som överlåtbara värdepapper, penningmarknadsinstrument, an- delar i företag för kollektiva investeringar, finansiella derivatinstru- ment och utsläppsrätter, inbegripet sådana instrument som emitteras genom teknik för distribuerade liggare.

I DLT-förordningen finns det däremot inte någon definition av begreppet emission. Det är därmed något oklart om befintliga tradi- tionella finansiella instrument skulle kunna ”emitteras på nytt” med hjälp av DLT och på så sätt komma att omfattas av pilotordningen. Vad gäller det omvända förfarandet, dvs. att DLT-baserade finansiella instrument övergår till att hanteras med traditionell teknik, står det dock klart att detta är möjligt (jfr artikel 7.7 första stycket). En sådan övergång medför att det aktuella instrumentet inte längre omfattas av förordningens tillämpningsområde.

DLT-förordningen gäller tre typer av DLT-baserade marknads- infrastrukturer:

153

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

•DLT-baserade multilaterala handelsplattformar (DLT-MTF-platt- formar).

•DLT-avvecklingssystem (DLT-SS-system).

•DLT-baserade handels- och avvecklingssystem (DLT-TSS-system).

En DLT-MTF-plattform definieras som en multilateral handelsplatt- form på vilken endast DLT-baserade finansiella instrument är tillåtna (se artikel 2.6). Generellt sett är en multilateral handelsplattform (en MTF) en handelsplats för finansiella instrument med ett enklare regelverk än vad som gäller för en reglerad marknad.

Ett DLT-SS-system definieras som ett avvecklingssystem som avvecklar transaktioner med DLT-baserade finansiella instrument mot betalning eller leverans och som tillåter inledande registrering av DLT-baserade finansiella instrument eller tillhandahållande av för- varingstjänster avseende sådana instrument (se artikel 2.7). Det upp- ställs inget krav på att ett DLT-SS-system ska kunna betecknas och anmälas som ett avvecklingssystem för värdepapper i enlighet med finalitydirektivet (se avsnitt 3.3.2). Det är dock inget som hindrar att ett DLT-SS-system som uppfyller kraven i finalitydirektivet beteck- nas och anmäls som ett sådant system (se artikel 5.7 andra stycket i DLT-förordningen).

Slutligen definieras ett DLT-TSS-system som en DLT-MTF- plattform eller ett DLT-SS-system som kombinerar tjänster som tillhandahålls av en DLT-MTF-plattform och ett DLT-SS-system (se artikel 2.10). Ett DLT-TSS-system innefattar således såväl handel som avveckling av DLT-baserade finansiella instrument.

Endast vissa slag av finansiella företag kan komma på fråga som operatörer av DLT-marknadsinfrastrukturer. Enligt DLT-förord- ningen är det tre kategorier av företag som kan få särskilt tillstånd att driva en DLT-MTF-plattform, ett DLT-SS-system eller ett DLT- TSS-system:

•Värdepappersföretag enligt unionsrätten (dvs. svenska värdepap- persbolag eller utländska värdepappersföretag enligt svensk rätt),

•företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad (dvs. bör- ser när det är ett svenskt företag), och

•värdepapperscentraler.

154

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

En bank eller ett annat kreditinstitut kan enligt svensk rätt inte sam- tidigt vara ett värdepappersbolag, en börs eller en värdepapperscentral. I skäl 13 i DLT-förordningen anges dock bl.a. att ett kreditinstitut som auktoriserats enligt direktiv MiFID II och tillhandahåller inve- steringstjänster eller utför investeringsverksamheter bör ha rätt att driva en DLT-MTF-plattform endast när det är auktoriserat som ett värdepappersföretag eller en marknadsoperatör enligt MiFID II. I ett svenskt perspektiv får detta förstås som att ett kreditinstitut som enligt 3 kap. 10 § lagen om värdepappersmarknaden har fått tillstånd att driva värdepappersrörelse ska jämställas med ett värdepappersföre- tag vid tillämpningen av DLT-förordningen. Det gäller även om kredit- institut alltså inte är värdepappersföretag enligt svensk rätt eller enligt MiFID II. I svensk rätt omfattas dock kreditinstitut av nu aktuellt slag av definitionen av termen värdepappersinstitut i 1 kap. 4 b § lagen om värdepappersmarknaden.

I syfte att skydda investerarna, marknadsintegriteten och den finansiella stabiliteten får, som redan har berörts, endast vissa slag av DLT-baserade finansiella instrument tas upp till handel på eller regi- streras i en DLT-marknadsinfrastruktur (skäl 23). Dessutom gäller vissa tröskelvärden.

De tillåtna instrumenten är följande (artikel 3.1):

•Aktier – om emittenten har ett börsvärde på mindre än 500 mil- joner euro.

•Obligationer – om emissionsstorleken är mindre än en miljard euro.

•Andelar i fondföretag (fondandelar) – om marknadsvärdet för fon- den understiger 500 miljoner euro.

Det samlade marknadsvärdet för DLT-baserade finansiella instru- ment inom en och samma infrastruktur får inte överstiga 6 miljarder euro vid tidpunkten för upptagande till handel eller för den inled- ande registreringen av ett nytt DLT-baserat finansiellt instrument (se artikel 3.2).26 Det samlade marknadsvärdet får därefter inte bli högre än 9 miljarder euro, om DLT-marknadsinfrastrukturen ska kunna behålla sin status som en sådan (se artikel 3.3). Skulle ett mark- nadsvärde på 9 miljarder euro uppnås, ska operatören av marknads-

26Jämförelsevis kan nämnas att för att ett aktiebolag ska noteras på Nasdaq Stockholm krävs att bolaget har ett börsvärde på minst en miljon euro. För att tas upp på listan över stora bolag krävs ett börsvärde på mer än en miljard euro.

155

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

infrastrukturen antingen reducera verksamheten, övergå till att bedriva en traditionell marknadsinfrastruktur eller upphöra med verksamhe- ten (se artikel 7.7).

En behörig myndighet får fastställa lägre tröskelvärden än de ovan nämnda (se artikel 3.6).

4.4DLT-förordningens möjligheter till undantag

Som redan har berörts innebär DLT-förordningen en möjlighet för marknadsinfrastrukturer som använder teknik för distribuerade lig- gare att få undantag från befintliga krav så att de kan testa tekniken i en reglerad miljö, fast under friare former.

För att en DLT-marknadsinfrastruktur ska kunna medges ett be- gärt undantag ska vissa villkor uppfyllas. Det finns tre kategorier av villkor. För det första ska alla typer av DLT-marknadsinfrastrukturer som ansöker om undantag uppfylla de allmänna villkoren i artikel 7 (se vidare avsnitt 4.5). För det andra ska vissa specifika villkor för varje enskilt undantag uppfyllas. För det tredje kan den behöriga myn- digheten ställa krav på vissa s.k. kompensationsåtgärder för att syftet med de regler från vilka undantag begärts ändå ska kunna uppnås eller för att säkerställa investerarskydd, marknadsintegritet eller finansiell stabilitet. Esma ansvarar för att utarbeta riktlinjer för sådana kom- pensationsåtgärder (se artiklarna 4.6 och 5.12).27

4.4.1Krav på och undantag för DLT-MTF-plattformar (artikel 4)

En DLT-MTF-plattform ska som huvudregel omfattas av de krav som är tillämpliga på en multilateral handelsplattform enligt MiFID II och MiFIR (se artikel 4.1). Det handlar bl.a. om organisatoriska krav och uppföranderegler samt bestämmelser om investerarskydd. På begä- ran av operatören av en DLT-MTF-plattform kan dock den behöriga myndigheten bevilja vissa undantag från reglerna i dessa rättsakter.

27Se Esmas rapport av den 27 september 2022 Report on the DLT Pilot Regime On the Call for Evidence on the DLT Pilot Regime and compensatory measures on supervisory data. Rapporten innehåller bl.a. rekommendationer till de behöriga myndigheterna om ett par kom- pensationsåtgärder som myndigheterna borde överväga. Det handlar dels om att begära att DLT-infrastrukturer ger åtkomst till relevanta uppgifter om fysiska personer som utför tran- saktioner, dels om att kräva att DLT-operatörer använder s.k. identifierare som gör det möjligt att urskilja vilken typ av e-pengatokens som används för avveckling av transaktioner.

156

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

Undantag enligt artikel 4.2

På begäran av en operatör av en DLT-MTF-plattform får den behö- riga myndigheten tillåta operatören att ge en större krets av deltagare tillträde till plattformen än vad som är tillåtet enligt artikel 53.3 i MiFID II. Syftet är att under vissa förutsättningar ge icke-profes- sionella investerare direkt tillträde och göra det möjligt för dem att handla för egen räkning, något som många plattformar för handel med kryptotillgångar tillåter (skäl 26). En förutsättning är operatören vidtar eventuella ytterligare åtgärder för investerarskydd som den behöriga myndigheten kräver.

Artikel 53.3 i MiFID II är i svensk rätt genomförd i 11 kap. 3 § lagen om värdepappersmarknaden.

Undantag enligt artikel 4.3

Enligt artikel 26 i MiFIR ska värdepappersföretag som utför trans- aktioner med finansiella instrument så snart som möjligt och senast i slutet av nästa arbetsdag lämna fullständiga och korrekta uppgifter om transaktionerna till den behöriga myndigheten. På begäran av en operatör av en DLT-MTF-plattform får emellertid den behöriga myn- digheten undanta operatören eller dess medlemmar eller deltagare från dessa krav.

En DLT-MTF-plattform som har fått ett sådant undantag ska i stället föra register över alla transaktioner. I registret ska all den infor- mation finnas som skulle ha rapporterats enligt artikel 26.3, om den hade varit tillämplig. Vidare ska DLT-MTF-plattformen säkerställa att behöriga myndigheter har direkt och omedelbar åtkomst till dessa uppgifter. Detta ska ske genom att den behöriga myndigheten ges tillträde till plattformen såsom regulatorisk deltagare i egenskap av observatör. Den behöriga myndigheten ska i sin tur ge Esma till- gång till informationen.

4.4.2Krav på och undantag för DLT-SS-system (artikel 5)

En värdepapperscentral som driver ett DLT-SS-system ska som huvud- regel omfattas av de krav som enligt förordningen om värdepappers- centraler (CSDR) är tillämpliga på en värdepapperscentral som driver

157

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

ett avvecklingssystem för värdepapper (se artikel 5.1 i DLT-förord- ningen). På begäran av värdepapperscentralen kan dock den behöriga myndigheten bevilja vissa undantag från förordningens krav.

Undantag enligt artikel 5.2

På begäran av en värdepapperscentral som driver ett DLT-SS-system får den behöriga myndigheten undanta värdepapperscentralen från kraven i artiklarna 2.1.4, 2.1.9, 2.1.28, 3, 37 och 38 i förordningen om värdepapperscentraler. Det som dessa regler har gemensamt är att de förutsätter att värdepapperscentralen tillämpar ett system med värde- papperskonton.

Artiklarna 2.1.4, 2.1.9 och 2.1.28 i förordningen om värdepappers- centraler innehåller definitioner av begreppet dematerialiserad form, överföringsuppdrag och värdepapperskonto. Enligt artikel 3 ska över- låtbara värdepapper presenteras och registreras i kontobaserad form (detta kan beskrivas som ”kravet på kontobaserad form”). Enligt artikel 37 ska en värdepapperscentral vidta regelbundna avstämnings- åtgärder för att säkerställa emissionens integritet, dvs. se till att antalet värdepapper som har lämnats in till värdepapperscentralen motsvarar antalet värdepapper som har krediterats deltagarnas värdepappers- konton. Det kan noteras att det inte går att få undantag från regeln i artikel 37.3 om att övertrassering av värdepapper, debetsaldon och skapande av värdepapper inte får förekomma. Artikel 38 innehåller bestämmelser om att olika aktörers värdepapper ska hållas åtskilda.

I förordningen om värdepapperscentraler definieras begreppet värdepapperskonto som ett konto på vilket värdepapper kan kredi- teras eller debiteras (se artikel 2.1.28). I ett DLT-SS-system är det emellertid kanske inte alltid möjligt att ha s.k. dubbel bokföring eller flera poster av värdepapperskonton (skäl 30). För att få undantag en- ligt artikel 5.2 i DLT-förordningen ska värdepapperscentralen dock fortfarande säkerställa integriteten vid emission av DLT-baserade finansiella instrument. Det ska också säkerställas att DLT-baserade finansiella instrument som tillhör olika deltagare kan skiljas från varandra.

158

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

Undantag enligt artikel 5.3

På begäran av en värdepapperscentral som driver ett DLT-SS-system får, enligt artikel 5.3 i DLT-förordningen, den behöriga myndighe- ten undanta värdepapperscentralen från kraven i artiklarna 6 och 7 i förordningen om värdepapperscentraler. Syftet med undantaget anges vara att säkerställa lika villkor för dem som tillhandahåller avveckling inom ett DLT-SS-system och dem som gör det inom ett DLT-TSS- system (skäl 17 i DLT-förordningen).

De angivna artiklarna i förordningen om värdepapperscentraler innehåller regler som ska säkerställa en god avvecklingsdisciplin, dvs. att avvecklingen sker i tid. Artikel 6 handlar om vilka åtgärder som bl.a. värdepapperscentraler ska vidta för att förhindra s.k. utebliven avveckling, dvs. att en avveckling av en transaktion inte sker på den avsedda avvecklingsdagen. I artikel 7, som är mycket omfattande, finns regler om hur uteblivna avvecklingar ska hanteras. Där finns regler om bl.a. sanktioner, ersättningsköp och tillfällig avstängning av del- tagare. Dessa regler har nyligen varit föremål för en översyn, men vid tidpunkten för färdigställandet av detta betänkande (i december 2023) hade ännu inte några ändringar av de nu aktuella reglerna pub- licerats i EU:s officiella tidning.

En förutsättning för detta undantag är att värdepapperscentralen säkerställer att DLT-SS-systemet möjliggör en snabb bekräftelse av transaktionsdetaljerna samt ställer krav på säkerhet för DLT-base- rade finansiella instrument. Värdepapperscentralen måste också för- hindra utebliven avveckling eller kunna åtgärda en sådan om det inte är möjligt att förhindra den.

Undantag enligt artikel 5.4

En värdepapperscentral får enligt artikel 30 i förordningen om värde- papperscentraler under vissa villkor utkontraktera tjänster eller verk- samheter till en tredje part. En utkontraktering får dock inte leda till delegerat ansvar. Enligt artikel 19 förutsätter utkontraktering tillstånd av den behöriga myndigheten.

Såsom framgår av artikel 5.4 i DLT-förordningen får dock den behöriga myndigheten, på begäran av en värdepapperscentral som driver ett DLT-SS-system, undanta värdepapperscentralen från kra- ven i artikel 19 i förordningen om värdepapperscentraler när det gäller

159

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

utkontraktering av en huvudtjänst till en tredje part. En värdepappers- central som driver ett DLT-SS-system kan därför begära ett undan- tag från tillståndskravet om värdepapperscentralen visar att kravet är oförenligt med användningen av den tillämpade tekniken för distri- buerade liggare (skäl 31).

Undantag enligt artikel 5.5

När det gäller vilka som får vara deltagare i ett avvecklingssystem för värdepapper, hänvisas det i förordningen om värdepapperscentraler till definitionen av deltagare i artikel 2 f i finalitydirektivet. Den arti- keln innehåller en förteckning över vilka som kan delta i ett system i direktivets mening. På begäran av en värdepapperscentral som driver ett DLT-SS-system får den behöriga myndigheten tillåta värdepap- perscentralen att som deltagare i systemet godkänna fler personer än vad som anges i artikel 2 f i finalitydirektivet. Syftet är att även icke- professionella investerare ska kunna få direkt tillträde till de avveck- lings- och leveranssystem som drivs av en värdepapperscentral (skäl 32). För att få ett sådant undantag ska värdepapperscentralen säkerställa att de personer som ska tillåtas vara deltagare uppfyller vissa lämplighetsvillkor.

Artikel 2 f i finalitydirektivet är i svensk rätt genomförd i 8 § av- vecklingslagen.

Undantag enligt artikel 5.6

På begäran av en värdepapperscentral som driver ett DLT-SS-system får den behöriga myndigheten enligt artikel 5.6 i DLT-förordningen undanta värdepapperscentralen från kraven i artiklarna 33–35 i för- ordningen om värdepapperscentraler. Dessa artiklar innehåller regler om krav för deltagande i avvecklingssystem för värdepapper, om att priser och avgifter för en värdepapperscentrals tjänster ska offent- liggöras och om hur en värdepapperscentral ska kommunicera med deltagare och andra marknadsinfrastrukturer.

Undantaget syftar till att säkerställa lika villkor för dem som till- handahåller avveckling inom ett DLT-SS-system och dem som gör det inom ett DLT-TSS-system (skäl 17). För att få ett sådant undantag

160

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

ska värdepapperscentralen åtminstone säkerställa att DLT-SS-systemet offentliggör sina priser och avgifter och sina kriterier för deltagande.

Undantag enligt artikel 5.7

På begäran av en värdepapperscentral som driver ett DLT-SS-system får den behöriga myndigheten enligt artikel 5.7 i DLT-förordningen undanta värdepapperscentralen från kraven i artikel 39 i förordningen om värdepapperscentraler. Artikeln innehåller regler om slutgiltig av- veckling och föreskriver bl.a. att avvecklingssystem för värdepapper som drivs av värdepapperscentraler ska betecknas och anmälas enligt finalitydirektivet. Genom anmälan blir reglerna i finalitydirektivet om bl.a. skyddsåtgärder vid insolvens tillämpliga.

Det är dock endast sådana system som uppfyller kraven i förord- ningen om värdepapperscentraler som får betecknas som ett avveck- lingssystem och anmälas i enlighet med finalitydirektivet. Om ett DLT-SS-system omfattas av något undantag från förordningen om värdepapperscentraler kommer det alltså inte att kunna betecknas som ett system som kan anmälas i enlighet med finalitydirektivet. Därför finns det en möjlighet för en värdepapperscentral som driver ett DLT-SS-system att få undantag från reglerna i artikel 39 i förord- ningen om värdepapperscentraler (jfr skäl 33).

För att få ett sådant undantag ska värdepapperscentralen föreslå kompensationsåtgärder särskilt när det gäller att minska risker till följd av insolvens, eftersom skyddsåtgärderna mot insolvens enligt finalitydirektivet inte kommer att vara tillämpliga.

I artikel 5.7 andra stycket i DLT-förordningen förtydligas att ett DLT-SS-system som uppfyller alla krav i finalitydirektivet kan be- tecknas och anmälas som ett avvecklingssystem för värdepapper i enlighet med det direktivet.

Finalitydirektivet är i svensk rätt genomfört framför allt i avveck- lingslagen.

Undantag enligt artikel 5.8

Artikel 40 i förordningen om värdepapperscentraler innehåller reg- ler om kontantavveckling. Artikeln föreskriver att avveckling i första hand ska ske i centralbankspengar. Om en sådan avveckling inte är

161

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

praktiskt genomförbar och möjlig, får värdepapperscentralen erbjuda avveckling via konton hos ett kreditinstitut eller via egna konton. En värdepapperscentral ska lämna tydlig information till marknadsdel- tagare om riskerna med avveckling som inte sker i centralbankspengar.

Enligt artikel 5.8 i DLT-förordningen får dock den behöriga myn- digheten, på begäran av en värdepapperscentral som driver ett DLT- SS-system, undanta värdepapperscentralen från artikel 40 i förord- ningen om värdepapperscentraler. Ett sådant undantag förutsätter att värdepapperscentralen avvecklar enligt principen leverans mot be- talning.

Även för värdepapperscentraler som får ett undantag kommer av- veckling i centralbankspengar att vara huvudregeln. Dock förtydligas det i förordningen att centralbankspengarna kan vara i tokeniserad form, dvs. digitalt representerade på distribuerade liggare (jfr skäl 3). Om avveckling i centralbankspengar inte är praktiskt genomförbar och möjlig, ska avveckling ske via värdepapperscentralens egna kon- ton, genom pengar från kommersiella banker, inbegripet i tokeniserad form, eller med användning av e-pengatokens28.

Att avveckla via eget konto kan dock vara svårt för en värdepap- perscentral som driver ett DLT-SS-system, eftersom värdepappers- centralen skulle behöva genomföra kontorörelser samtidigt som värde- papper som är registrerade i den distribuerade liggaren levereras. För värdepapperscentraler som driver ett DLT-SS-system underlättas därför tillgången till pengar från kommersiella banker och använd- ningen av e-pengatokens (skäl 34). Enligt artikel 5.8 tredje stycket i DLT-förordningen gäller nämligen inte kraven på auktorisation m.m. i artiklarna 54–60 i förordningen om värdepapperscentraler för ett kreditinstitut när det avvecklar betalningar med användning av pengar från kommersiella banker till en DLT-marknadsinfrastruktur.

Undantag enligt artikel 5.9

Artiklarna 50, 51 och 53 i förordningen om värdepapperscentraler innehåller regler om att värdepapperscentraler ska ge andra värdepap- perscentraler och andra marknadsinfrastrukturer tillträde till sina av- vecklingssystem för värdepapper. Enligt artikel 5.9 i DLT-förord-

28E-pengatokens definieras inte i DLT-förordningen. I MiCA-förordningen definieras en e-pengatoken som en typ av kryptotillgång som ska upprätthålla ett stabilt värde genom att hänvisa till värdet på en officiell valuta.

162

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

ningen får den behöriga myndigheten, på begäran av en värdepap- perscentral som driver ett DLT-SS-system, undanta värdepappers- centralen från dessa regler.

Undantag av detta slag förutsätter att värdepapperscentralen visar att användningen av DLT-teknik antingen är oförenlig med tradi- tionella marknadsinfrastrukturers system eller att beviljande av tillträde för sådana system skulle leda till oproportionerliga kostnader. Om undantag beviljas, är värdepapperscentralen skyldig att i stället ge till- träde till andra operatörer av DLT-SS-system eller DLT-TSS-system. Den behöriga myndigheten får dock förbjuda ett sådant tillträde om det skulle skada den finansiella stabiliteten i medlemsstaten eller i unionen.

4.4.3Krav på och undantag för DLT-TSS-system (artikel 6)

Ett DLT-TSS-system kan vara antingen en DLT-MTF-plattform eller ett DLT-SS-system som kombinerar tjänster som tillhandahålls av dessa båda aktörer (se artikel 2.10 i DLT-förordningen).

Om det är ett värdepappersföretag eller en marknadsoperatör som driver ett DLT-TSS-system, ska den aktören omfattas av de krav som är tillämpliga på en multilateral handelsplattform enligt MiFID II och MiFIR. Därutöver ska, i tillämpliga delar, de krav som är tillämpliga på en värdepapperscentral enligt förordningen om värdepapperscen- traler gälla med undantag för kraven i artiklarna 9, 16–18, 20, 26–28, 31, 42–44, 46 och 47. De undantagna artiklarna innehåller bl.a. auktorisa- tionskrav och organisatoriska krav. Skälet till att värdepappersföre- tag och marknadsoperatörer är undantagna från dessa krav är att de är skyldiga att uppfylla auktorisationskraven och de organisatoriska kraven enligt MiFID II (skäl 15).

Om det är en värdepapperscentral som driver ett DLT-TSS-system, ska värdepapperscentralen omfattas av de krav som är tillämpliga på en värdepapperscentral enligt förordningen om värdepapperscentraler. Därutöver ska, i tillämpliga delar, de krav som är tillämpliga på en multilateral handelsplattform enligt MiFIR och MiFID II gälla med undantag för artiklarna 5–13 i MiFID II. De undantagna artiklarna innehåller en rad auktorisationskrav och organisatoriska krav. Skälet till att värdepapperscentraler är undantagna från dessa krav är att de

163

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

är skyldiga att uppfylla auktorisationskraven och de organisatoriska kraven enligt förordningen om värdepapperscentraler (skäl 15).

Dessutom får en aktör som driver ett DLT-TSS-system ansöka om alla de undantag som den som driver en DLT-MTF-plattform eller ett DLT-SS-system får ansöka om i enlighet med artiklarna 4.2, 4.3 och 5.2–5.9 i DLT-förordningen.

4.5DLT-förordningens allmänna krav

De allmänna krav som artikel 7 i DLT-förordningen uppställer på samtliga slag av DLT-marknadsinfrastrukturer handlar bl.a. om krav på att operatörerna ska upprätta affärsplaner, fastställa regler för hur DLT-tekniken ska fungera och se till att olika personers DLT-base- rade finansiella instrument kan hållas åtskilda från varandra. Det upp- ställs också krav på att operatörerna ska vara skadeståndsskyldiga vid förlust av medel, säkerheter eller finansiella instrument. Vidare upp- ställs ett krav på att operatörerna ska fastställa en tydlig handlings- plan (s.k. övergångsstrategi) för det fall det tröskelvärde som före- skrivs i artikel 3.3 överskrids (se ovan under avsnitt 4.3).

4.6Behöriga myndigheter och tillståndsförfarandet

Enligt artikel 12 i DLT-förordningen är det de behöriga myndigheter som har utsetts enligt MiFID II respektive förordningen om värde- papperscentraler som även är behöriga myndigheter för sådana aktö- rer som driver DLT-marknadsinfrastrukturer. I Sverige är det alltså Finansinspektionen som är den behöriga myndigheten (jfr 1 kap. 4 b § lagen om värdepappersmarknaden och 1 kap. 5 § kontoförings- lagen).

Enligt artikel 2.21 c i DLT-förordningen har medlemsstaterna möj- lighet att på annat sätt utse en eller flera behöriga myndigheter för att övervaka tillämpningen av förordningen. Sverige har valt att inte utnyttja den möjligheten (se prop. 2022/23:39 s. 13 och 14).

Artiklarna 8–10 i DLT-förordningen innehåller regler om hur olika aktörer kan ansöka om ett särskilt (i den svenska versionen av förord- ningen benämnt specifikt) tillstånd att driva en DLT-marknadsinfra- struktur och om den behöriga myndighetens prövning av sådana an- sökningar. Ett tillstånd ska vara giltigt i hela unionen under en period

164

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

på högst sex år. Det finns också regler om återkallelse av tillstånd. Även Esma ska övervaka tillämpningen av beviljade tillstånd och undantag (artikel 11.6).

Utredningen uppfattar reglerna i DLT-förordningen på så sätt att ett företag som vill ansöka om ett särskilt tillstånd enligt DLT-förord- ningen är hänvisat till att ansöka hos den behöriga myndigheten i det land där företaget har fått sin ursprungliga auktorisation, t.ex. som värdepapperscentral (se vidare avsnitt 4.3). För ett företag som redan har en auktorisation av det slag som krävs (t.ex. som värdepappers- central) är således inte möjligt att välja jurisdiktion. Däremot är det tillåtet att samtidigt ansöka om auktorisation som t.ex. värdepap- perscentral och om ett särskilt tillstånd enligt DLT-förordningen (se skäl 11 i förordningen).

Iartikel 11 finns det regler om att operatörer av DLT-mark- nadsinfrastrukturer ska samarbeta med de behöriga myndigheterna. Operatörerna ska bl.a. underrätta den behöriga myndigheten om väsentliga förändringar och händelser i sin verksamhet samt förse den behöriga myndigheten med all relevant information som den be- gär. Var sjätte månad ska operatören lämna en rapport till myndig- heten med vissa specifika uppgifter, bl.a. en motiverad bedömning av eventuella svårigheter i samband med tillämpningen av unionslags- tiftningen om finansiella tjänster eller nationell rätt.

4.7Ändringar som rör angränsande rättsakter

Genom DLT-förordningen görs två mindre följdändringar i MiFIR (se artikel 16 i DLT-förordningen) respektive förordningen om värdepapperscentraler (se artikel 17 i DLT-förordningen). Se vidare avsnitt 4.17.7.

Artikel 18 i DLT-förordningen föreskriver att definitionen av finansiella instrument i MiFID II ska ändras till att uttryckligen om- fatta även sådana instrument som emitteras genom teknik för distri- buerade liggare. En anpassning till artikeln har redan skett genom en ändring i 1 kap. 4 § lagen om värdepappersmarknaden (se prop. 2022/ 23:39 s. 15 och 16) som har trätt i kraft den 23 mars 2023 (SFS 2023:94).

165

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

4.8Övergripande ställningstaganden

4.8.1Förhållandet mellan DLT-förordningen och svensk rätt

Utredningens bedömning: DLT-förordningen är direkt tillämp- lig i Sverige men det finns behov av kompletterande svensk lag- reglering. Denna bör så långt som möjligt utformas på ett sådant sätt att operatörer av DLT-marknadsinfrastruktur varken gynnas eller missgynnas i regleringshänseende vid en jämförelse med vad som gäller för den som driver verksamhet baserad på kontoföring av finansiella instrument utanför DLT-förordningens tillämpnings- område. Lagbestämmelserna bör således i möjligaste mån vara kon- kurrensneutrala.

Bestämmelserna bör utformas med utgångspunkt i de behov som uppkommer till följd av tekniken med distribuerade liggare. Det bör samtidigt beaktas att det inom ramen för DLT-förord- ningens tillämpningsområde kan förekomma olika slag av tek- niska lösningar.

Skälen för utredningens bedömning

Reglerna i DLT-förordningen är direkt tillämpliga i alla medlemssta- ter. De ska således inte genomföras i nationell rätt, bortsett från en genom förordningen beslutad ändring i MiFID II. Den författnings- ändring som den sistnämnda ändringen kräver har redan genomförts i lagen om värdepappersmarknaden (se prop. 2022/23:39 och av- snitt 4.7). I det lagstiftningsärende som låg till grund för den lagänd- ringen berördes också frågor om behörig myndighet och avgifter för ansökningar till Finansinspektionen, som vanligtvis uppkommer i anslutning till EU-förordningar på finansmarknadens område. De frågor som behandlas i det tidigare lagstiftningsärendet kommer inte att behandlas särskilt i detta betänkande.

Det står emellertid klart att reglerna i förordningen även i övrigt förutsätter att det görs ett flertal anpassningar i svensk rätt. Det gäller bl.a. de många undantagen från regler i andra EU-förordningar som DLT-förordningen medger, inte minst undantagen från kraven i förordningen om värdepapperscentraler. För det fall att svenska författningar har anpassats till reglerna i dessa EU-förordningar, kan

166

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

undantag behöva införas i svensk rätt för att tillgodose reglerna i DLT- förordningen och undvika att svensk rätt kommer i konflikt med reg- lerna i förordningen.

Vidare är en rad av undantagen från regler i andra EU-förord- ningar villkorade av att s.k. kompensationsåtgärder vidtas i syfte att uppfylla vissa mål eller minska vissa risker. Enligt utredningens mening finns det skäl att överväga i vilken utsträckning som det krävs lagstiftningsåtgärder för att möjliggöra sådana kompensationsåtgär- der. Det kan exempelvis röra sig om civilrättsliga frågor som i princip inte kan regleras på annat sätt än genom lag (se 8 kap. 2 § första stycket 1 regeringsformen).

I samband med de anpassningar i svensk rätt som föranleddes av för- ordningen om värdepapperscentraler konstaterade regeringen att det saknas närmare bestämmelser i förordningen om hur kontoföringen ska gå till, hur värdepapperskontona ska organiseras och om rätts- verkningarna av registreringsåtgärderna (se prop. 2015/16:10 s. 156). Det innebar enligt regeringen att det åligger medlemsstaterna att när- mare reglera bl.a. dessa frågor, framför allt vad gäller de civilrättsliga rättsverkningarna av registreringsåtgärder. Mot den bakgrunden an- sågs det vara möjligt att i huvudsak behålla bestämmelserna om av- stämningsregister och avstämningskonton i 4 kap. kontoföringslagen liksom bestämmelserna om registreringsåtgärder i 5 kap. och bestäm- melserna om rättsverkningar av registrering i 6 kap. samma lag.

Enligt utredningens mening förhåller det sig på liknande sätt med DLT-förordningen. DLT-förordningen förutsätter att en rad frågor, bl.a. en del frågor av civilrättsligt slag, regleras i nationell rätt. I skäl 45 anges sålunda uttryckligen att frågor om registrering av finansiella instrument och förvaltning av värdepapperskonton omfattas av be- stämmelser i nationell rätt som inte har harmoniserats mellan med- lemsstaterna. Det är tydligt att detta gäller inte minst en del frågor om äganderätt, panträtt och liknande rättigheter till finansiella instru- ment som har emitterats genom distribuerade liggare, dvs. sådana frå- gor som berörs av de bestämmelser om rättsverkningar av registrering som i dag finns i 6 kap. kontoföringslagen.

I den mån anpassningar inte görs i svensk rätt kan Finansinspek- tionen därför tvingas avslå ansökningar om tillstånd med hänvisning till att den tilltänkta verksamheten enligt DLT-förordningen inte är förenlig med sådan nationell rätt som inte omfattas av unionsrätten (se artiklarna 8.10 c, 9.10 c och 10.10 c i förordningen). Ett sådant

167

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

avslagsbeslut kan också motiveras med hänvisning till bestämmel- serna i aktiebolagslagen, om inte dessa anpassas till förordningen. Att en ansökan skulle behöva avslås på en sådan formell grund är i allmänhet inte önskvärt. Det finns därför anledning att överväga sådana ändringar i svensk rätt som gör att Finansinspektionen kan bevilja tillstånd enligt DLT-förordningen.

Enligt utredningens uppfattning bör förslagen så långt som möj- ligt utformas på ett sådant sätt att operatörer av DLT-marknads- infrastruktur varken gynnas eller missgynnas i regleringshänseende jämfört med operatörer som driver verksamhet baserad på konto- föring av finansiella instrument utanför DLT-förordningens tillämp- ningsområde. Förslagen bör således i möjligaste mån vara konkur- rensneutrala och inte stimulera en aktör att välja den ena eller den andra ordningen enbart beroende på regelverkets utformning.

Det bör samtidigt framhållas att det sannolikt inte är möjligt att uppnå denna eftersträvade konkurrensneutralitet fullt ut. Detta be- ror dels på svårigheterna vad gäller att utforma ett regelverk för en ny teknik, dels på att den svenska lagstiftaren inte råder över reglerna i DLT-förordningen, t.ex. de många undantagen från regler i vissa angivna EU-rättsakter. Vidare finns det en rad regler i andra EU-rätts- akter som sätter gränser för handlingsutrymmet i fråga om regleringen av DLT.

I kommittédirektiven konstateras att det svenska regelverket om kontoföring av finansiella instrument inte är utformat på ett teknik- neutralt sätt. Vidare anges att utredningens författningsförslag om möjligt ska vara anpassade till användningen av annan ny teknik än den som anges i DLT-förordningen och som har kunnat identifieras vid värdepappershandel och avveckling. Enligt utredningens mening bör förslagen utformas med utgångspunkt i de behov som föranleds av tekniken med distribuerade liggare. Det behöver samtidigt beak- tas att det kan förekomma såväl blockkedjor som andra slag av distri- buerade liggare inom ramen för DLT-förordningens tillämpnings- område. Det bör här nämnas att det endast är sådana tekniska lös- ningar som omfattas av förordningens tillämpningsområde som kan föranleda undantag från en rad regler i andra rättsakter från EU. Det medför att svenska författningar som anknyter till förordningen inte kan ges ett vidare tillämpningsområde. Dessutom är det knappast möjligt att ta i beaktande framtida, ännu inte känd teknik; i så måtto kan förslagen inte utformas helt teknikneutralt.

168

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

4.8.2En ny lag eller ändringar i kontoföringslagen och aktiebolagslagen?

Utredningens förslag: En ny lag med kompletterande bestäm- melser till DLT-förordningen införs. De anpassningar i svensk rätt som föranleds av DLT-förordningen tas i huvudsak in i den nya lagen. Bestämmelserna i den nya lagen ska som huvudregel ha företräde framför bestämmelser i andra svenska författningar. Hän- visningar till DLT-förordningen i de lagregler som föreslås ska vara dynamiska, dvs. avse förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.

Utredningens bedömning: Ett aktiebolag bör hänföras till kate- gorin avstämningsbolag om aktierna i bolaget är registrerade i en DLT-marknadsinfrastruktur. Bestämmelserna om avstämnings- bolag i aktiebolagslagen bör i övrigt lämnas i huvudsak oförändrade.

Skälen för utredningens förslag och bedömning

Utredningen har att ta ställning till vilken lagstiftningsteknik som bör väljas för att åstadkomma de anpassningar i svensk rätt som är nöd- vändiga till följd av reglerna i DLT-förordningen. Dessa anpassningar kan i huvudsak göras antingen genom bestämmelser som tas in i en ny lag eller genom ändringar i kontoföringslagen och aktiebolagslagen.

Som framgår av avsnitt 2 innehåller kommittédirektiven tre olika deluppdrag, som alla berör kontoföringslagen. Det första delupp- draget, som rör DLT-förordningen, skiljer sig från de övriga delupp- dragen på så sätt att förordningen avser en ”pilotordning”. Det är oklart om reglerna i förordningen eller några andra regler med lik- nande innebörd kommer att tillämpas längre än under några år. Även om förordningens giltighet inte är begränsad till viss tid, gäller de tillstånd som kan meddelas med stöd av förordningen endast under högst sex års tid (se artiklarna 8.11, 9.11 och 10.11, jfr skäl 6 och 48). Det följer också av uttrycket pilotordning att det kan röra sig om en tidsbegränsad ordning och att den under alla förhållanden inte kommer att permanentas förrän efter en utvärdering. Det finns där- för anledning att utgå från att den ordning som nu införs – i den form som den har i DLT-förordningen – i praktiken kommer att bli tids-

169

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

begränsad. Det innebär att de anpassningar i svensk rätt som föran- leds av DLT-förordningen kan behöva upphävas eller på något annat sätt upphöra att gälla i samband med att reglerna i förordningen even- tuellt upphör att gälla. Detta talar för att de bestämmelser i svensk rätt som föranleds av DLT-förordningen i huvudsak bör tas in i en särskild lag och att mera omfattande ändringar i kontoföringslagen bör anstå till dess pilotordningen har utvärderats. Detsamma gäller i fråga om aktiebolagslagen; som närmare har berörts i avsnitt 3.4 har bestämmelserna i kontoföringslagen ett nära samband med bestäm- melserna om avstämningsbolag i aktiebolagslagen.

För en särskild lag talar även det förhållandet att den nuvarande ordningen för kontoföring av finansiella instrument i avstämnings- register som följer av kontoföringslagen – med de ändringar i denna som kan följa av utredningens övriga deluppdrag – ska fortsätta att gälla, oavsett om pilotordningen kommer att upphöra att gälla eller permanentas. Pilotordningen ska således inte ersätta den hittillsvarande ordningen för kontoföring och avveckling utan i stället gälla parallellt med denna.

Till detta kommer att pilotordningen kommer att skilja sig för- hållandevis mycket från den nuvarande ordningen enligt kontoförings- lagen. Anpassningen till pilotordningen förutsätter därför ett flertal nya bestämmelser. Det framstår som mer överskådligt att ta in dessa i en ny lag, snarare än att i kontoföringslagen införa en parallell ord- ning med ett stort antal nya bestämmelser.

De nya bestämmelserna bör dock utformas på ett sådant sätt att de inte utesluter en mer långsiktig reglering.

Bestämmelserna, som kommer att utgöra lex specialis, bör som huvudregel ha företräde framför bestämmelser i andra svenska författ- ningar, däribland kontoföringslagen. För att ändringar i förordningen ska få omedelbart genomslag i svensk rätt bör hänvisningar i svenska författningar till DLT-förordningen i samtliga fall vara dynamiska, dvs. avse förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.

Vad gäller behovet av ändringar i aktiebolagslagen kan först kon- stateras att ett aktiebolag vars aktier är registrerade i en DLT-mark- nadsinfrastruktur inte passar in i den indelning i avstämningsbolag och ”kupongbolag” som aktiebolagslagen bygger på. Det framstår i praktiken som uteslutet att aktierna i ett kupongbolag skulle kunna registreras i en DLT-marknadsinfrastruktur. Och att komplicera aktie- bolagslagens regelverk genom införandet av en tredje typ av aktie-

170

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

bolag framstår knappast som ändamålsenligt. Enligt utredningens mening bör därför aktiebolag, om aktierna i bolaget är registrerade i en distribuerad liggare, hänföras till kategorin avstämningsbolag (se vidare avsnitt 4.10.1).

Som framgår av avsnitt 3.4 finns det ett stort antal bestämmelser i aktiebolagslagen som gäller specifikt för avstämningsbolag. Enligt utredningens mening bör dessa bestämmelser ändras endast i den utsträckning detta är nödvändigt för att anpassa svensk rätt till DLT- förordningen och främst vad gäller aktiebolagslagens hänvisningar till kontoföringslagen. Anledningen till att några mer omfattande änd- ringar inte bör göras i aktiebolagslagen är främst att DLT-förord- ningen kan antas beröra ytterst få aktiebolag jämfört med de cirka 1 700 avstämningsbolag som fanns i november 2023. Som redan har framhållits utgår utredningen vidare från att det kan röra sig om en tidsbegränsad ordning.

I stället för att ändra de många olika bestämmelserna i aktiebo- lagslagen som gäller för avstämningsbolag bör ändringarna i första hand avse de allmänna bestämmelserna om avstämningsbolag (se 1 kap. 10–10 b §§). Se vidare avsnitt 4.10.

4.8.3Villkorade tillstånd och behovet av normgivningsbemyndiganden

Utredningens bedömning: Det krävs inte några författnings- ändringar för att Finansinspektionen ska kunna förena ett tillstånd enligt DLT-förordningen med villkor för verksamheten.

Det finns inte något behov av normgivningsbemyndiganden i den nya lagen, utöver föreskrifter om avgifter, handläggningen av ärenden om ansökningar och anmälningar samt vissa frågor om uppgiftsskyldighet.

Skälen för utredningens bedömning

Ilagstiftningen på finansmarknadsområdet är normgivningsbemyn- diganden vanliga. De ger möjlighet att meddela föreskrifter som är alltför detaljerade eller omfattande för att meddelas på lagnivå på en lägre författningsnivå (se 8 kap. 3 § första stycket jämfört med 8 kap.

171

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

2 § första stycket 2 regeringsformen). Sådana bemyndiganden i lag innebär vanligtvis att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter av visst slag, inte sällan om vad vissa finansiella företag ska iaktta när det gäller information till bl.a. kunder, uppgiftsskyldighet i förhållande till Finansinspektionen (s.k. rapporteringskrav), hantering av olika slags finansiella och operativa risker i verksamheten m.m. Ett bemyndigande i lag förenas vanligtvis med en bestämmelse i en förordning varigenom regeringen bemyn- digar Finansinspektionen att meddela föreskrifter på det aktuella området (s.k. subdelegation). Utredningen måste därför ta ställning till om det finns ett behov av normgivningsbemyndiganden i fråga om DLT-förordningen.

I lagstiftningen på finansmarknadens område kan det i vissa fall saknas ett behov av normgivningsbemyndiganden till följd av att det rör sig om ett rättsområde där kommissionen har rätt att meddela s.k. delegerade rättsakter eller avser att meddela en s.k. genomför- andeförordning. Detta är dock inte aktuellt vad gäller DLT-förord- ningen, även om Esma har utarbetat vissa riktlinjer.

Vad som nu har sagts kan synas tala för att det finns ett behov av normgivningsbemyndiganden i den nya lagen. Det gäller särskilt med tanke på att en rad krav för tillstånd enligt DLT-förordningen är rela- tivt allmänt hållna. Exempelvis ska sökanden visa att denne har infört ”tillräckliga skyddsåtgärder för att kunna uppfylla sin skadestånds- skyldighet”, vidta åtgärder för att ”säkerställa investerarskyddet” osv. (se bl.a. artikel 8.4 d och f). Det finns också en rad regler i DLT-för- ordningen som innebär att sökanden ska vidta ”kompensationsåt- gärder” av visst slag för att kunna få ett undantag från vissa regler enligt unionsrätten (se artiklarna 5.2 b, 6.1 andra stycket c och 6.2 andra stycket c i förordningen). Ytterligare två områden inom vilka det skulle kunna finnas ett behov av bemyndiganden är kraven på information till deltagare m.fl. (artikel 7.3) respektive åtgärder för it- och cybersäkerhet (artikel 7.4). Genom föreskrifter från Finans- inspektionen skulle företagens skyldigheter i dessa och andra avse- enden kunna tydliggöras. Detta skulle också underlätta för företagen själva.

En föreskriftsrätt för Finansinspektionen är emellertid inte det enda sättet att åstadkomma den önskvärda tydligheten angående vad ett enskilt företag måste rätta sig efter. Enligt utredningens mening är det mer lämpligt att förena ett eventuellt tillstånd enligt DLT-för-

172

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

ordningen med villkor för verksamheten, snarare än att ta in norm- givningsbemyndiganden i den nya lagen. Det finns åtminstone två skäl till detta.

För det första ger DLT-förordningen utrymme för verksamheter med distribuerade liggare som sinsemellan kan skilja sig åt i hög grad, vad gäller såväl teknik som kretsen av deltagare m.m. Detta talar för att eventuella tillkommande krav från Finansinspektionens sida bör uppställas i form av förvaltningsbeslut i individuella fall snarare än vara generellt utformade på ett sådant sätt som krävs vid normgiv- ning. Det torde också vara svårt att genom föreskrifter adressera alla de frågor som kan aktualiseras i anslutning till DLT-förordningen. Utarbetandet av föreskrifter som täcker alla tänkbara situationen – också sådana som sedan visar sig inte förekomma i praktiken – skulle vara synnerligen resurskrävande.

För det andra är pilotordningen med DLT-förordningen tids- begränsad och det kan antas att antalet operatörer som ansöker om tillstånd från Finansinspektionen för att driva verksamhet enligt för- ordningen kommer att vara begränsat eller mycket begränsat. Antalet juridiska personer som kommer att omfattas av eventuella föreskrif- ter som meddelas med stöd av den nya lagen torde därför blir mycket litet. Även detta talar emot att ta fram föreskrifter inom de olika om- råden som har berörts ovan.

Mot denna bakgrund anser utredningen att det inte är ändamåls- enligt eller nödvändigt att ta in normgivningsbemyndiganden i den nya lagen. I stället bör kraven i DLT-förordningen i förekommande fall preciseras genom sådana villkor för hur verksamheten ska bedri- vas som kan tas in i tillståndsbeslutet. Villkoren kan då anpassas till vad som är ändamålsenligt för det enskilda fallet.

Det kan nämnas att det förekommer att villkor uppställs på detta sätt i förvaltningsbeslut i allmänhet. I fråga om sådana villkor har Högsta förvaltningsdomstolen i rättsfallet HFD 2020 ref. 18 anfört att det är en allmän förvaltningsrättslig princip, som har bekräftats i praxis (jfr RÅ 1990 ref. 12), att en myndighet får förena ett tillstånd med de villkor som bedöms erforderliga, om inte annat följer av den aktuella regleringen. Bestämmelser i författning om att en viss myn- dighet får villkora ett tillstånd utgör därför endast en upplysning om vad som ändå gäller (jfr t.ex. prop. 2009/10:125 s. 166). Något för- fattningsstöd för att få besluta om villkor krävs således inte, så länge

173

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

villkoren ligger inom ramen för de syften som ska tillgodoses genom tillståndsgivningen (se det angivna rättsfallet p. 30).

DLT-förordningen kan inte anses innefatta några begränsningar i den behöriga myndighetens möjligheter att villkora ett tillstånd i ett DLT-ärende på ett ändamålsenligt sätt. Tvärtom framgår det direkt av förordningen att den behörig myndigheten kan kräva att operatörer av DLT-marknadsinfrastrukturer ska uppfylla vissa kom- pensationsåtgärder och villkor för att få tillstånd eller undantag en- ligt DLT-förordningen (se artiklarna 4.1 andra stycket c, 5.1 andra stycket c, 6.1 andra stycket c och 6.2 andra stycket c). Det framgår vidare att myndigheten får kräva att operatörer som har fått tillstånd enligt förordningen i vissa avseenden ska vidta vissa s.k. korrigerande åtgärder (se artikel 11.3).

Av detta följer att Finansinspektionen får förena ett tillstånd en- ligt DLT-förordningen med villkor för verksamheten utan att det krävs någon särskild bestämmelse om detta. Som berörs ovan anser utred- ningen att detta alternativ bör tillämpas i fråga om verksamhet enligt DLT-förordningen.

Trots detta finns det ett behov av bemyndiganden i fråga om dels avgifter till Finansinspektionen, dels handläggningen av ärenden om ansökningar och anmälningar (se vidare avsnitten 4.16 och 4.17). Detsamma gäller vissa frågor om uppgiftsskyldighet (se vidare av- snitt 4.11).

Mot den föreslagna ordningen med villkorade tillstånd kan visser- ligen anföras att den kan medföra en lägre grad av förutsägbarhet för den som ansöker om tillstånd jämfört med om Finansinspektionen skulle ta fram omfattande föreskrifter om förutsättningarna för att beviljas ett tillstånd enligt DLT-förordningen. Enligt utredningens mening väger dock de ovan berörda argumenten för villkorade till- stånd tyngre. Vidare är det osannolikt att det, ens med omfattande före- skrifter från Finansinspektionen, går att åstadkomma en fullständig förutsägbarhet i tillståndsförfarandet, med tanke på att det rör sig om ny teknik och en ny reglering samt att DLT-förordningen ger ett stort utrymme för den behöriga myndigheten att pröva om de tekniska system, de förfaranden etc. som sökanden föreslår är lämp- liga, tillräckliga, tillförlitliga osv. Enligt utredningens mening väger också behovet av förutsägbarhet för investerare, när väl ett tillstånd har beviljats, tyngre än behovet av förutsägbarhet för en sökande.

174

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

I detta sammanhang kan det nämnas att en operatör av DLT- infrastruktur är skyldig att offentliggöra en detaljerad skriftlig doku- mentation om de regler som gäller för den aktuella DLT-marknads- infrastrukturen (artikel 7.1 andra stycket). Syftet med detta krav är att det ska vara transparent och förutsägbart för investerare och andra vad som gäller för den aktuella DLT-marknadsinfrastrukturen. Vissa av de förhållanden som operatören är skyldig att offentliggöra på detta sätt, t.ex. förutsättningarna för att vara deltagare, är också så- dana omständigheter som ett tillstånd kan knytas till.

I anslutning till frågan om offentlighet och transparens bör näm- nas att det kan finnas ett intresse från investerare och andra av att ta del av de villkor som är fogade till ett eventuellt tillståndsbeslut från Finansinspektionen. I allmänhet är innehållet i ett sådant beslut offent- ligt. Det bör inte heller medföra några betänkligheter från sekre- tessynpunkt att offentliggöra sådana villkor för tillstånd som avser t.ex. regler för deltagande och deltagarkretsen. Däremot förekommer det i tillståndsärenden hos Finansinspektionen allmänt sett i hög ut- sträckning uppgifter som omfattas av sekretess (se 30 kap. 4 § offent- lighets- och sekretesslagen). Det kan röra sig om olika slag av upp- gifter om affärs- eller driftförhållanden hos sökanden, såsom åtgär- der för it- och cybersäkerhet eller uppgifter om affärsmodeller som kan ha betydelse ur konkurrenssynpunkt. I fråga om ansökningar och beslut enligt DLT-förordningen åligger det således inspektionen att ta ställning till vilka slag av villkor som bör uppställas och i vilken grad villkoren kan offentliggöras utan att uppgifter som omfattas av sekretess röjs.

175

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

4.8.4Förhållandet mellan olika typer

av DLT-marknadsinfrastrukturer och tillhandahållande av tjänster över gränserna

Utredningens bedömning: Bestämmelserna i den nya lagen och anpassningarna av svensk rätt i övrigt bör utformas med utgångs- punkten att de så långt som möjligt ska ge utrymme för

–de olika typer av DLT-marknadsinfrastruktur som avses i DLT- förordningen,

–kombinationer mellan olika sådana system och mellan å ena sidan sådana system och å andra sidan traditionella system för handel, avveckling eller kontoföring, och

–gränsöverskridande tjänster på så sätt att system som drivs av operatörer i ett annat land inom EES än det land där emitten- ten finns kan användas.

I fråga om aktier i avstämningsbolag bör dock förslagen inte ge utrymme för parallell registrering i två eller flera DLT-marknads- infrastrukturer eller för kombinationer mellan sådana system och traditionell kontoföring.

Skälen för utredningens bedömning

Som har berörts i avsnitt 4.3 gäller DLT-förordningen tre typer av DLT-marknadsinfrastrukturer:

•DLT-MTF-plattformar, dvs. DLT-baserade multilaterala handels- plattformar. I fråga om finansiella instrument som inte är DLT- baserade motsvaras dessa av traditionella MTF-plattformar enligt lagen om värdepappersmarknaden och MiFID II.

•DLT-SS-system, som också betecknas som DLT-avvecklings- system. Dessa motsvaras av traditionella avvecklingssystem för finansiella instrument enligt förordningen om värdepapperscen- traler respektive avvecklingslagen och finalitydirektivet.

•DLT-TSS-system eller DLT-baserade handels- och avvecklings- system. Dessa definieras i DLT-förordningen som ett system som kombinerar tjänster som tillhandahålls av de båda ovannämnda

176

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

systemen och har ingen direkt motsvarighet vad gäller finansiella instrument som inte är DLT-baserade.

Det kan här nämnas att det är DLT-SS- och DLT-TSS-system som närmast kan liknas vid en värdepapperscentrals verksamhet enligt förordningen om värdepapperscentraler. Anledningen till detta är att sådana system inbegriper avveckling.

Enligt utredningens bedömning innebär användandet av ett DLT- TSS-system särskilt stora fördelar. Ett sådant system möjliggör – till skillnad från DLT-MTF-plattformar och DLT-SS-system – både handel och avveckling i ett och samma integrerade system. Användan- det av DLT-TSS-system torde därmed möjliggöra särskilda effektivi- tets- och tidsvinster. De båda andra systemen innebär, typiskt sett, en mera begränsad användning av DLT-teknik. Det kan emellertid inte uteslutas att ett och samma finansiella instrument kan komma att beröras av två olika DLT-marknadsinfrastrukturer parallellt, vad gäller ett DLT-SS-system för avveckling respektive en DLT-MTF- plattform för handel. Den kompletterande svenska regleringen bör inte stå i vägen för sådana kombinationer. Det bör inte heller finnas något hinder mot att avvecklingen sker genom ett DLT-SS-system medan handeln sker på exempelvis en MTF-plattform av vanligt slag eller tvärtom, dvs. att endast handeln sker med DLT-teknik.29 Över huvud taget ser utredningen inte skäl att uppställa hinder mot en ord- ning där flera skilda aktörer – som var och har Finansinspektionens eller en motsvarande myndighets tillstånd till den aktuella verksam- heten – är verksamma vid handel eller avveckling av finansiella instru- ment som i vissa sammanhang är DLT-baserade.

Utredningen återkommer dock i avsnitt 4.10 till frågor om regi- strering av aktier. Som där kommer att utvecklas närmare bedömer utredningen att uppgiften att registrera aktier i ett aktiebolag på den högsta nivån – med därtill anknytande uppgift att föra aktiebok – inte kan delas upp på flera aktörer. Det innebär bl.a. att alla de uppgifter som i dag anknyter till kontoföring av aktier och till förande av aktie- bok i ett enskilt bolag alltid måste ligga på en och samma aktör. Detta utesluter dock inte att länkar kan upprättas mellan två olika DLT-

29Uppgifter i en rapport från Esma talar för att det ska vara tillåtet att kombinera DLT-mark- nadsinfrastrukturer med traditionella system för handel, kontoföring och avveckling i den utsträckning detta medges i nationell rätt. Se vidare Esma, Report on the DLT Pilot Regime, On the Call for Evidence on the DLT Pilot Regime and compensatory measures on super- visory data (ESMA70-460-111), av den 27 september 2022, s. 13, fotnot 11.

177

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

marknadsinfrastrukturer, vilket möjliggör att investerare i ett land kan delta i avveckling och eventuellt handel hos en operatör i ett annat land. Sådana länkar kan upprättas genom att en operatör (eng. investor CSD) blir deltagare och förvaltare i en sådan infrastruktur som drivs av en annan operatör (eng. issuer CSD) inom de ramar som uppställs i unionsrätten.

Reglering i lag av registrering av andelar i värdepappersfonder finns i 4 kap. 11, 12 och 14 §§ lagen (2004:46) om värdepappersfonder. Utredningen gör här motsvarande bedömning som i fråga om regi- strering av aktier i aktiebolag och förande av aktiebok. Det bör alltså att inte heller i fråga om sådana fondandelar vara möjligt att dela upp uppgiften att föra register på den högsta nivån på flera aktörer. I sam- manhanget kan noteras att de nämnda bestämmelserna i lagen om värdepappersfonder ska tillämpas också för andelar i en specialfond (se 12 kap. 5 § lagen [2013:561] om förvaltare av alternativa invester- ingsfonder). DLT-förordningen omfattar dock inte finansiella in- strument som är andelar eller aktier i alternativa investeringsfonder som t.ex. andelar i svenska specialfonder (se avsnitt 4.9).

Utöver den nu berörda frågan om hur olika system kan kombi- neras ovan rymmer DLT-förordningen en gränsöverskridande dimen- sion som kan behöva beaktas. DLT-förordningen innehåller visser- ligen inte några regler av innebörden att utländska operatörer av DLT- marknadsinfrastrukturer får bedriva verksamhet i Sverige med stöd av ett tillstånd från utländsk myndighet (regler om gränsöverskridande verksamhet). Men förordningen ger likväl utrymme för t.ex. svenska emittenter att anlita DLT-marknadsinfrastrukturer i ett annat land inom EES eller tvärtom. Utredningens förslag bör ge utrymme även för detta. Det kan t.ex. röra sig om att svenska företag (emittenter) ger ut obligationer i euro och att dessa handlas eller avvecklas i en DLT-marknadsinfrastruktur i Tyskland. Skillnader i de bolagsrätts- liga regelverken mellan olika länder inom EES och andra förhållan- den talar dock emot att t.ex. svenska avstämningsbolag (aktiebolag) skulle vilja registrera aktierna i bolaget i en DLT-marknadsinfrastruk- tur som drivs av en utländsk operatör.

178

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

4.9Tillämpningsområde och definitioner

Utredningens bedömning: Depåbevis för aktier samt optioner och andra finansiella derivatinstrument får som huvudregel inte tas upp till handel i en DLT-marknadsinfrastruktur eller registreras i en sådan infrastruktur. Teckningsrätter för aktier, fondaktierätter, rätt på grund av teckning av aktier vid nyemission av aktier enligt 13 kap. aktiebolagslagen och rätt på grund av teckning av aktier med utnyttjande av optionsrätt enligt 14 kap. aktiebolagslagen bör däremot få förekomma.

Bland annat företagsobligationer, företagscertfikat, konvertibla skuldebrev, statspapper och säkerställda obligationer omfattas av regeln om obligationer och andra former av värdepapperiserad skuld i DLT-förordningen, under de förutsättningar som anges där.

Andelar i värdepappersfonder och andra s.k. UCITS-fonder får tas upp till handel och registreras i en DLT-marknadsinfrastruk- tur. Detsamma gäller inte för andelar i alternativa investerings- fonder.

Det finns inte anledning att vidta några lagstiftningsåtgärder med anledning av reglerna i DLT-förordningen om vilka finan- siella instrument som förordningen ska tillämpas på.

Aktier

Som har berörts i avsnitt 4.3 innebär DLT-förordningen begräns- ningar vad gäller vilka slags finansiella instrument som omfattas av pilotregimen. Enligt förordningen får nämligen endast tre särskilt an- givna kategorier av DLT-baserade finansiella instrument tas upp till handel i en DLT- marknadsinfrastruktur eller registreras i en sådan infrastruktur (artikel 3.1). De tre kategorierna är

•aktier (artikel 3.1 första stycket a),

•obligationer och andra former av värdepapperiserad skuld (arti- kel 3.1 första stycket b) samt

•fondandelar (artikel 3.1 första stycket c).

179

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

För att ett värdepapper eller ett annat finansiellt instrument ska kunna hanteras inom en DLT-marknadsinfrastruktur måste det alltså passa in i någon av de här kategorierna. En ytterligare förutsättning är att vissa i förordningen angivna tröskelvärden inte överskrids.

Det står således klart att förordningen ska tillämpas på DLT-base- rade aktier. En särskild fråga är dock hur uttrycket aktier närmare ska tolkas och om även andra aktierelaterade finansiella instrument än aktierna i sig får emitteras, handlas och registreras i en DLT-mark- nadsinfrastruktur. Frågan gäller om exempelvis depåbevis för aktier, teckningsrätter och optioner som är kopplade till aktier kan anses om- fattas av uttrycket aktier i DLT-förordningen.

Såväl inom unionsrätten som i lagen om värdepappersmarknaden omfattas aktier av uttrycket överlåtbara värdepapper, som i sin tur ingår i det vidare uttrycket finansiella instrument (artikel 4.1.44 i MiFID II och 1 kap. 4 § första stycket lagen om värdepappersmark- naden, jfr prop. 2016/17:162 s. 643). Även depåbevis för aktier nämns uttryckligen som ett exempel på överlåtbara värdepapper. Vidare nämns andra värdepapper som ger rätt att förvärva eller sälja t.ex. aktier. Detta omfattar bl.a. teckningsrätter. Det förhållandet att depåbevis för aktier och värdepapper som ger rätt att förvärva eller sälja t.ex. aktier således anges uttryckligen som andra slag av finansiella instru- ment än aktier i näraliggande unionsrätt samtidigt som de inte nämns i DLT-förordningen talar enligt utredningens mening för att de i regel inte bör anses innefattas i uttrycket aktier i DLT-förordningen.

Frågan är dock om detta bör gälla även sådana särskilda rättighe- ter som särskilt regleras i nationell aktiebolagsrätt, i synnerhet teck- ningsrätter och fondaktierätter. En teckningsrätt är, enligt svensk rätt, en aktieägares företrädesrätt enligt vissa bestämmelser till teck- ning av nya aktier, teckningsoptioner eller konvertibler i ett aktiebolag (se 11 kap. 4 § aktiebolagslagen). En teckningsrätt är ett överlåtbart värdepapper och således i samma kategori av finansiella instrument som aktier. I vissa unionsrättsliga sammanhang anses de som aktie- relaterade värdepapper.30

Teckningsrätter är av mycket stor praktisk betydelse vid t.ex. nyemission av aktier och förekommer även i andra rättsordningar än den svenska. Det är givet att även aktiebolag vilkas aktier registreras

30Se definitionen av aktierelaterade värdepapper i artikel 2 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1129 av den 14 juni 2017 om prospekt, som ska offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad, och om upp- hävande av direktiv 2003/71/EG.

180

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

i en DLT-infrastruktur ska kunna emittera nya aktier enligt de regler som nationell rätt tillhandahåller. Dessa bolagsrättsliga regler kan skilja sig åt mellan olika medlemsstater och att avsikten med DLT-förord- ningen är inte att det ska ske någon ytterligare harmonisering av med- lemsstaternas bolagsrätt. Det framstår därför inte som uteslutet att

iDLT-förordningens begrepp ”aktier” tolka in också finansiella in- strument som ingår som ett led i emissionen av nya aktier. Till bilden hör att det framstår som synnerligen opraktiskt att i ett och samma aktiebolag kontoföra teckningsrätter i ett avstämningsregister enligt kontoföringslagen samtidigt som aktierna är registrerade i en DLT- marknadsinfrastruktur (något som utredningen för övrigt inte heller anser bör vara möjligt, se vidare avsnitt 4.10.1).

Ytterst är det EU-domstolen som avgör hur DLT-förordningen och övrig unionsrätt ska tolkas. Utredningen anser dock att utred- ningens förslag bör utformas på så sätt att de ger utrymme för regi- strering av teckningsrätter till aktier (se vidare avsnitt 4.10.2).

Fondaktierätter har vissa likheter med teckningsrätter i allmänhet. En fondemission innebär att aktiekapitalet ökas på visst sätt. I vissa fall ges nya aktier (fondaktier) ut (se vidare 12 kap. aktiebolagslagen). En aktieägares rätt till fondaktie kallas fondaktierätt (se 11 kap. 4 § samma lag).

I svensk rätt finns uttryckliga bestämmelser om att en fondaktie- rätt ska anses vara ett överlåtbart värdepapper som kan jämställas med aktie (aktierelaterat överlåtbart värdepapper) (se 1 kap. 1 § lagen om handel med finansiella instrument). Det innebär att en fondaktierätt utgör ett finansiellt instrument enligt svensk rätt. I unionsrätten anges en sådan rätt däremot inte uttryckligen som ett exempel på ett finan- siellt instrument. En förklaring till detta är att bolagsrätten inte är helt harmoniserad mellan medlemsstaterna. Enligt utredningens mening får dock fondaktierätter anses utgöra överlåtbara värdepapper enligt definitionen i artikel 4.1.44 i MiFID II.

På samma sätt som gäller för teckningsrätter enligt ovan bör, en- ligt utredningens mening, DLT-förordningen tolkas så att den ger utrymme för registrering av fondaktierätter i en DLT-marknadsin- frastruktur. På så sätt kan en fondemission med utgivande av nya aktier genomföras helt och hållet inom ramen för en DLT-mark- nadsinfrastruktur.

Optioner, oavsett om de är knutna till aktier eller t.ex. räntor, anges till skillnad från teckningsrätter m.m. som exempel på finansiella deri-

181

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

vatinstrument (derivatkontrakt), såväl inom unionsrätten som i lagen om värdepappersmarknaden. Finansiella derivatinstrument är således en särskild kategori av finansiella instrument såväl i unionsrätten som i svensk rätt, skild från aktier och andra överlåtbara värdepapper. Derivatinstrumenten skiljer sig i sin tur åt beroende på om de är knutna till t.ex. värdepapper eller andra underliggande tillgångar. Bortsett från teckningsoptioner är inte finansiella derivatinstrument reglerade i den svenska bolagsrätten och behovet av hänsyn till medlemssta- ternas olika rättsordningar torde vara mindre jämfört med t.ex. vad gäller teckningsrätter.

Detta medför att finansiella derivatinstrument enligt utredningens bedömning som huvudregel inte får tas upp till handel i en DLT- marknadsinfrastruktur eller registreras i en sådan infrastruktur. Det gäller t.ex. terminskontrakt (futures), swappar och de flesta slag av optioner.

När det gäller sådana optioner som regleras i aktiebolagslagen (teck- ningsoptioner) finns det dock utrymme för en annan bedömning. Det gäller i synnerhet som starka praktiska skäl talar för att de i detta sam- manhang bör kunna behandlas på samma sätt som andra aktierela- terade rättigheter (jfr vad som ovan har sagts angående bl.a. teck- ningsrätter). Utredningen utgår därför i sina förslag från att även teckningsoptioner ska kunna registreras i en DLT-marknadsinfra- struktur.

Det finns knappast anledning att i detta sammanhang göra skill- nad mellan å ena sidan teckningsrätter och teckningsoptioner och å andra sidan sådan rätt som grundar sig på att teckning har skett en- ligt 13 kap. aktiebolagslagen eller att teckningsoption har utnyttjats enligt 14 kap. samma lag. Den svenska lagstiftningen bör därför ge utrymme för att även de senare slagen av rättigheter registreras i en distribuerad liggare.

Obligationer och andra former av värdepapperiserad skuld (skuldförbindelser)

I motsats till vad som gäller för uttrycket aktier har regeln i DLT- förordningen om obligationer och andra skuldförbindelser (se arti- kel 3.1 första stycket b) en vid innebörd. I regeln anges uttryckligen obligationer, andra former av värdepapperiserad skuld, inbegripet depå- bevis för sådana värdepapper, samt – med vissa begränsningar – pen-

182

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

ningmarknadsinstrument. Penningmarknadsinstrument är kortfristiga räntebärande värdepapper, medan obligationer har en längre löptid. Som exempel på penningmarknadsinstrument kan nämnas statsskulds- växlar och företagscertifikat.

Inom kategorin obligationer nämns företagsobligationer uttryck- ligen (se artikel 3.1 andra stycket). Utöver företagsobligationer kan inom kategorin obligationer nämnas dels statsobligationer, dels säker- ställda obligationer enligt lagen (2003:1223) om utgivning av säker- ställda obligationer och motsvarande lagstiftning31 i andra länder inom EES än Sverige. Enligt utredningens mening är det dock mycket osannolikt att obligationer av sådant slag skulle emitteras, handlas eller registreras inom ramen för en DLT-marknadsinfrastruktur.

Andra slags statspapper utöver statsobligationer som omfattas av regeln i DLT-förordningen är statsskuldsväxlar och riksbankscerti- fikat, som båda är kortfristiga eller mycket kortfristiga (se ovan av- seende penningmarknadsinstrument).

Enligt utredningens mening talar övervägande skäl för att även konvertibla skuldebrev omfattas av den aktuella regeln i förordningen, i vart fall så länge som det rör sig om löpande skuldebrev. Ett konver- tibelt skuldebrev (ibland kallat en konvertibel) är enligt en definition i aktiebolagslagen en skuldförbindelse som har getts ut av ett aktie- bolag mot vederlag och som ger innehavaren, viss person eller viss person eller order rätt eller skyldighet att helt eller delvis byta sin fordran mot aktier i bolaget (se 11 kap. 4 § aktiebolagslagen). Det kan röra sig om ett enkelt eller ett löpande skuldebrev (jfr 11 och 26 §§ skuldebrevslagen [1936:81]). I fråga om konvertibler som är enkla skuldebrev och således endast gäller till förmån för en viss an- given borgenär, kan det ifrågasättas om det rör sig om värdepapperise- rad skuld enligt DLT-förordningen, eftersom enkla skuldebrev inte är avsedda för handel på en reglerad marknad eller liknande handels- plats.

Mot slutsatsen att löpande konvertibla skuldebrev ska omfattas av den aktuella regeln talar visserligen den omständigheten att sådana skuldebrev under vissa förutsättningar kan omvandlas till aktier samt att de i vissa unionsrättsliga sammanhang bedöms som aktierelate-

31Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2162 av den 27 november 2019 om utgivning av säkerställda obligationer och offentlig tillsyn över säkerställda obligationer samt om ändring av direktiven 2009/65/EG och 2014/59/EU.

183

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

rade.32 De har således likheter med bl.a. aktieoptioner. Enligt utred- ningens mening har dock regeln om obligationer och andra former av värdepapperiserad skuld en så vid omfattning att övervägande skäl talar för att konvertibla skuldebrev omfattas. Det bör dock återigen nämnas att det ytterst är EU-domstolen som avgör hur DLT-för- ordningen ska tolkas.

Andelar i företag för kollektiva investeringar

Enligt artikel 3.1 första stycket c i DLT-förordningen får även ande- lar i företag för kollektiva investeringar, dvs. fondandelar, tas upp till handel på och registreras i en DLT-infrastruktur under förutsättning att tillgångarnas marknadsvärde inte överstiger ett visst belopp samt att det rör sig om sådana andelar som avses i artikel 25.4 första stycket a iv i MiFID II. Med sådana andelar enligt MiFID II avses andelar i sådana fonder som omfattas av det s.k. UCITS-direktivet, dvs. vad som enligt svensk rätt utgör värdepappersfonder (se vidare nedan), med undantag av s.k. strukturerade UCITS-fonder. Genom hänvisningen till denna regel i MiFID II exkluderas andra typer av fonder, t.ex. alternativa investeringsfonder, från tillämpningsområde även om dessa i andra sammanhang kan anses som andelar i företag för kollektiva investeringar i vid mening.

Med en värdepappersfond avses i svensk rätt en fond vars andelar kan lösas in på begäran av andelsägare och som består av finansiella tillgångar, om den har bildats genom kapitaltillskott från allmänhe- ten och ägs av dem som tillskjutit kapital samt förvaltas enligt vissa särskilda bestämmelser i lagen (2004:46) om värdepappersfonder (se 1 kap. 1 § första stycket 25). Medel i en värdepappersfond får som huvudregel placeras i likvida finansiella tillgångar som utgörs av över- låtbara värdepapper (t.ex. aktier och obligationer), penningmarknads- instrument, derivatinstrument och fondandelar samt på konto i kre- ditinstitut (5 kap. 1 § första stycket samma lag).

En värdepappersfond utgör i svensk rätt en viss förmögenhets- massa men inte någon juridisk person. Den har bildats på kontrakts- rättslig snarare än på associationsrättslig grund. Den förvaltas vanligt-

32Vad gäller reglerna om prospekt, se definitionen av aktierelaterade värdepapper i artikel 2 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1129 av den 14 juni 2017 om prospekt, som ska offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad, och om upphävande av direktiv 2003/71/EG.

184

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

vis av ett fondbolag, dvs. ett svenskt bolag som av Finansinspektionen har beviljats ett särskilt tillstånd.

Därutöver finns det motsvarande fonder bl.a. i andra medlems- stater inom EU än Sverige. Dessa benämns inom unionsrätten före- tag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper. De kallas också UCITS-fonder, efter det s.k. UCITS-direktivet (Europaparla- mentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om sam- ordning av lagar och andra författningar som avser företag för kol- lektiva investeringar i överlåtbara värdepapper [fondföretag]) som de omfattas av, förutsatt att de hör hemma inom EES. Som framgår ovan är även svenska värdepappersfonder UCITS-fonder.

Utländska fonder kan i vissa rättsordningar vara juridiska perso- ner, vilket anknyter till det ovan nämnda begreppet företag för kollek- tiva investeringar i överlåtbara värdepapper. I svensk rätt används ut- trycket förvaltningsbolag för ett utländskt företag som i sitt hemland har fått tillstånd att förvalta fondföretag (se 1 kap. 1 § första stycket 13 lagen om värdepappersfonder). Ett utländskt förvaltningsbolag som hör hemma i EES får även under vissa förutsättningar förvalta en svensk värdepappersfond och driva viss annan verksamhet i Sverige (se 1 kap. 6 §).

Från värdepappersfonder och andra UCITS-fonder ska skiljas alter- nativa investeringsfonder. I svensk rätt regleras förvaltningen av så- dana fonder i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa invester- ingsfonder. Med en alternativ investeringsfond avses enligt 1 kap. 2 § första stycket i den lagen ett företag som har bildats för kollek- tiva investeringar och som

1.tar emot kapital från ett antal investerare för att investera det i en- lighet med en fastställd investeringspolicy till förmån för dessa in- vesterare, och

2.inte kräver auktorisation enligt artikel 5 i UCITS-direktivet.

Alternativa investeringsfonder omfattas inte av samma placerings- bestämmelser som värdepappersfonder. Bland alternativa investerings- fonder finns t.ex. hedgefonder, som kan vara specialfonder, samt venture capital-fonder, andra slags riskkapitalfonder och fastighets- fonder. Som berörs ovan följer det av hänvisningen till MiFID II att alternativa investeringsfonder inte omfattas av tillämpningsområdet för DLT-förordningen.

185

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

I Sverige har det historiskt sett varit relativt ovanligt med noterade fondandelar (s.k. börshandlade fonder eller ETF:er efter det engelsk- språkiga uttryckssättet exchange traded fund). Det är också ovanligt att fondandelar är kontoförda enligt kontoföringslagen.

Enligt utredningens bedömning omfattas sammanfattningsvis an- delar i svenska värdepappersfonder och andra (utländska) UCITS- fonder av den nu aktuella regeln i DLT-förordningen. Andelar i alter- nativa investeringsfonder omfattas däremot inte.

I likhet med vad som gäller DLT-baserade finansiella instrument i övrigt (se avsnitt 4.8.4) är det tänkbart att fondandelar t.ex. kan komma att registreras i en DLT-marknadsinfrastruktur i syfte att av- veckling ska kunna genomföras där, samtidigt som handeln med an- delarna sker på annat sätt – eller tvärtom.

Behovet av lagstiftningsåtgärder

Enligt utredningens bedömning finns det inte behov av att vidta några lagstiftningsåtgärder med anledning av reglerna i artikel 3 i DLT- förordningen. Frågan om behovet av ändringar i aktiebolagslagen behandlas i avsnitt 4.10.

4.10Ändringar i aktiebolagslagen

4.10.1Definitionen av avstämningsbolag

Utredningens förslag: Definitionen av avstämningsbolag i aktie- bolagslagen utvidgas till att omfatta även aktiebolag vilkas bolags- ordning innehåller förbehåll om att aktierna i bolaget ska vara registrerade i en distribuerad liggare enligt DLT-förordningen.

Förbudet mot att utfärda aktiebrev m.m. i avstämningsbolag ska omfatta även avstämningsbolag av det nya slaget.

186

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

Skälen för utredningens förslag

Inledning

I dag gäller att aktier i s.k. avstämningsbolag ska vara registrerade i av- stämningsregister enligt kontoföringslagen. Flera av aktiebolagslagens bestämmelser måste läsas tillsammans med kontoföringslagens be- stämmelser om registrering på avstämningskonto.

Aktier är en av de kategorier av finansiella instrument som får tas upp till handel på eller registreras i en DLT-marknadsinfrastruktur (se artikel 3.1 första stycket a i DLT-förordningen). Aktier som är registrerade i en sådan struktur kommer inte att omfattas av konto- föringslagens bestämmelser om kontoföring. Och aktiebolag vilkas aktier är registrerade på detta sätt kommer – såsom lagregleringen i dag är utformad – inte ens att utgöra avstämningsbolag. Frågan är då hur dessa bolag ska behandlas i aktiebolagsrättsliga sammanhang.

Kravet på kontobaserad form i förordningen om värdepapperscentraler

Den svenska regleringen av avstämningsbolag kom till som ett led i strävan att göra hanteringen av aktier i större bolag mera ändamåls- enlig. Numera måste regleringen också ses mot bakgrund av EU- lagstiftningen på värdepappersområdet, bl.a. regleringen i förordningen om värdepapperscentraler. Enligt artikel 3.1 i den förordningen ska alla emittenter som är etablerade inom EU och som har emitterat överlåtbara värdepapper som har tagits upp till handel på en handels- plats se till att dessa värdepapper presenteras i kontobaserad form. Oavsett var emittenten är etablerad och oavsett om det rör sig om en nyemission eller inte, ska alla värdepapper som är föremål för trans- aktioner på en handelsplats vara registrerade i kontobaserad form hos en värdepapperscentral (se artikel 3.2).

Närmare bestämmelser om registrering i sådan kontobaserad form finns, såvitt gäller svensk rätt, i kontoföringslagen. Bestämmelserna om kontoföring av aktier anknyter i sin tur nära till aktiebolags- lagens regler om avstämningsbolag.

187

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

Avstämningsbolag

Som redan har berörts ska, enligt förordningen om värdepappers- centraler, aktier som handlas på traditionella handelsplatser regi- streras i kontobaserad form hos en värdepapperscentral. Ett bolag vars aktier är registrerade i kontobaserad form benämns i svenskt rätt avstämningsbolag. Definitionen av avstämningsbolag finns i 1 kap. 10 § aktiebolagslagen; ett sådant bolag är ett bolag som har ett för- behåll i bolagsordningen om att dess aktier ska vara registrerade i ett avstämningsregister enligt kontoföringslagen och vars aktier också är registrerade i ett sådant register. Ett avstämningsregister definie- ras i 4 kap. 1 § kontoföringslagen som ett register som består av av- stämningskonton som läggs upp för ägare av finansiella instrument som registreras enligt kontoföringslagen.

Denna typ av registrering av aktier och andra finansiella instru- ment, dvs. den typ av registrering som sker enligt kontoföringslagen, kallas för kontoföring. I 1 kap. 3 § kontoföringslagen finns en defini- tion av begreppet kontoföring. Enligt denna utgör kontoföring regi- strering i avstämningsregister av äganderätt och särskild rätt till sådana aktier och andra finansiella instrument för vilka aktiebrev, skulde- brev eller annan motsvarande skriftlig handling inte har utfärdats eller, där sådan handling har utfärdats, det genom förvaring eller på annat likvärdigt sätt har säkerställts att handlingen inte kommer i omlopp. Avstämningsregister förs av en värdepapperscentral men registrerings- åtgärder i avstämningsregister kan vidtas även av ett kontoförande institut (jfr angående förande av avstämningsregister avsnitt 3.2.3).

Huruvida ett aktiebolag är ett avstämningsbolag enligt definitio- nen av avstämningsbolag i 1 kap. 10 § aktiebolagslagen är av stor rättslig betydelse, bl.a. därför att det bolagsrättsliga regelverket för avstämningsbolag i flera avseenden avviker från det som gäller för andra aktiebolag. Bolag som inte är avstämningsbolag brukar benäm- nas kupongbolag (även om den benämningen inte finns i aktiebolags- lagen).

Utmärkande för ett kupongbolag är att dess aktiebok alltid förs av styrelsen. Det innebär att styrelsen har hela ansvaret för all löpande administration av aktieboken och för att aktieboken bevaras och hålls tillgänglig. Aktieboken kan vara i pappersbaserad form (men den får även föras i automatiserad form). I avstämningsbolag förs aktieboken i praktiken alltid av värdepapperscentralen (se vidare nedan). För av-

188

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

stämningsbolag gäller dessutom att aktieboken alltid ska föras i auto- matiserad form och med utgångspunkt i de uppgifter som finns i av- stämningsregister.

Den kanske viktigaste skillnaden mellan avstämningsbolag och kupongbolag är dock att i ett kupongbolag är vissa aktieägarrättig- heter knutna till en särskild handling, ett aktiebrev. Syftet med aktie- breven är bl.a. att underlätta överlåtelser och pantsättningar av aktierna. För att en överlåtelse eller pantsättning av en aktie i ett kupongbolag ska anses i sakrättslig bemärkelse vara fullbordad krävs att aktiebrevet överlämnas till förvärvaren respektive panthavaren. Även andra rättig- heter kan vara knutna till aktiebrev eller andra särskilda handlingar, såsom emissionsbevis, teckningsrättsbevis och utdelningskuponger.

Aktiebrev är alltså ägnade att underlätta överlåtelser av aktierna och att säkra effekterna av gjorda överlåtelser. Obligationsrättsligt anses i och för sig äganderätten övergå redan genom överlåtelseav- talet (se 6 kap. 8 § aktiebolagslagen). Det förhållandet att aktiebrevet inte har traderats (överlämnats) saknar alltså betydelse för rättsförhål- landet mellan överlåtare och förvärvare. Däremot har överlämnandet sakrättslig betydelse och ger bl.a. ett skydd vid godtrosförvärv. Till detta kommer att innehavet och uppvisandet av aktiebrevet som huvudregel är en förutsättning för utövande av de ekonomiska rättig- heter som är knutna till ägandet till aktierna, t.ex. mottagandet av utdelning. Uppvisandet av aktiebrevet är också en förutsättning för att en ny ägare ska införas i aktieboken.

I avstämningsbolag får det inte förekomma aktiebrev, emissions- bevis eller liknande handlingar (se 6 kap. 10 § aktiebolagslagen och 4 kap. 5 § kontoföringslagen). I stället tillämpar dessa bolag ett kontobaserat system, där aktier och andra finansiella instrument i bolaget registreras, eller kontoförs, hos en värdepapperscentral. I av- stämningsbolag är aktierätten således knuten till registreringen i ett avstämningsregister.

Vad ska gälla för aktiebolag med DLT-baserade aktier?

IDLT-marknadsinfrastrukturer ska finansiella instrument kunna emitteras, registreras, överföras och lagras med hjälp av teknik för distribuerade liggare (se artikel 2.11 i DLT-förordningen). Registrer- ing av sådana värdepapper som handlas på kapitalmarknaden ska en-

189

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

ligt förordningen om värdepapperscentraler ske i kontobaserad form, se ovan.33 DLT-förordningen ger dock möjlighet till undantag från kravet på registrering i kontobaserad form för det fall att kravet är oförenligt med den teknik för distribuerade liggare som en värdepap- perscentral som driver ett DLT-SS-system använder (se artikel 5.2 i DLT-förordningen). Samma möjlighet finns för värdepappersföretag eller marknadsoperatörer som driver ett DLT-TSS-system (se arti- kel 5.11 i DLT-förordningen). Den som har fått ett sådant undantag ska säkerställa att de finansiella instrumenten i stället registreras i den distribuerade liggaren. Hur registreringen ska gå till eller vilka upp- gifter som närmare ska framgå av registret regleras dock inte i DLT- förordningen.

För ett aktiebolag vars aktier hanteras i en DLT-marknadsinfra- struktur kan det innebära att aktierna i bolaget inte kommer att vara registrerade i kontobaserad form i den mening som avses i såväl för- ordningen om värdepapperscentraler som kontoföringslagen. I ett sådant fall kommer det inte att ske någon debitering och kreditering (”dubbel bokföring”, jfr artikel 2.1.28 i förordningen om värdepap- perscentraler och skäl 30 i DLT-förordningen) av avstämningskon- ton i samband med en överlåtelse av aktierna i bolaget; det är alltså inte fråga om registrering i avstämningsregister. Bolaget kommer därför inte fullt ut att uppfylla den nuvarande definitionen på av- stämningsbolag, se ovan.

Samtidigt kommer ett bolag av detta slag att skilja sig radikalt från vad som kännetecknar ett kupongbolag. Det är t.ex. alldeles givet att aktierna i bolaget inte, vid sidan av registreringen i den distribuerade liggaren, ska komma till uttryck i aktiebrev eller liknande fysiska handlingar.

Vad får detta då för konsekvenser för den nuvarande regleringen i aktiebolagslagen, där aktiebolag delas in i (1) avstämningsbolag och

(2) icke-avstämningsbolag (kupongbolag)?

Om ett aktiebolag är ett avstämningsbolag eller ett kupongbolag beror i dag på hur bolagets aktier är registrerade; det som känneteck- nar ett avstämningsbolag är att aktierna i ett sådant bolag är registre- rade i kontobaserad form. Upprätthåller man den distinktionen skulle ett aktiebolag vars aktier är DLT-baserade betecknas som avstämnings- bolag om undantag från reglerna om kontobaserad form inte har be-

33Med registrering avses här endast ”registrering på den högsta nivån” och därmed inte sådan registrering som sker i exempelvis en förvaltares egna system.

190

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

viljats (och bolagets aktier till följd av det registreras i något slag av kontobaserad form), medan det i andra fall skulle betecknas som kupongbolag. Vissa bolag med DLT-baserade aktier skulle alltså vara att anse som avstämningsbolag medan andra skulle utgöra kupong- bolag. Detta skulle uppenbarligen inte vara någon lämplig ordning. Dels skulle det strida mot det grundprincipen för ett kupongbolag, nämligen att aktierättigheterna är knutna till innehavet av en fysisk handling. Dels talar mycket starka skäl för att alla bolag med DLT- baserade aktier ska klassificeras på ett och samma sätt, så att samma regler om utövande av aktierättigheter, om sakrättsligt skydd m.m. kan tillämpas på samtliga sådana bolag.

En lösning skulle i och för sig vara att i aktiebolagslagen införa bestämmelser om en tredje kategori av aktiebolag vid sidan av av- stämningsbolag och kupongbolag, nämligen bestämmelser om sådana bolag vilkas aktier är registrerade i en distribuerad liggare. Med tanke på att DLT-förordningen endast är ett tillfälligt regelverk, samtidigt som ett införande av ytterligare en kategori av aktiebolag skulle kräva betydande ändringar i aktiebolagslagen, är det utredningens bedöm- ning att den lösningen inte är ändamålsenlig (se även avsnitt 4.8.2).

Den lösning som utredningen förespråkar är i stället att om aktierna i ett aktiebolag är registrerade i en distribuerad liggare så ska bolaget alltid betecknas som – och behandlas som – ett avstämningsbolag, trots att registreringen inte sker i avstämningsregister enligt konto- föringslagens regler utan i en distribuerad liggare. Det främsta skälet till det är den principiella likheten mellan avstämningsbolag av nu- varande slag och aktiebolag vilkas aktier är registrerade i en DLT- marknadsinfrastruktur; i båda slagen av bolag ska aktierätten knytas till en registrering, inte till en fysisk handling.

Definitionen av avstämningsbolag i 1 kap. 10 § första stycket aktie- bolagslagen bör alltså utvidgas så att den omfattar även aktiebolag vilkas aktier är registrerade i en distribuerad liggare enligt DLT-för- ordningen. Utmärkande för ett avstämningsbolag kommer därmed att vara att dess aktier enligt bolagets bolagsordning ska registreras i ett avstämningsregister eller i en distribuerad liggare.

Den svenska aktiebolagsrättsliga regleringen förutsätter att ett aktiebolag är antingen ett avstämningsbolag eller ett kupongbolag. Ett bolag kan alltså inte ha vissa av bolagets aktier registrerade i av- stämningsregister medan andra aktier kommer till uttryck i aktie- brev (se 4 kap. 2 § andra stycket kontoföringslagen). Det är naturligt

191

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

att detsamma bör gälla när registrering i en distribuerad liggare aktualiseras, dvs. bolaget måste välja om det vill vara kupongbolag eller avstämningsbolag och, om det då väljer alternativet avstämnings- bolag, måste det välja endera registrering i avstämningsregister eller registrering i en distribuerad liggare (jfr 4 kap. 1 § i förslaget till lag med kompletterande bestämmelser till DLT-förordningen).

En särskild fråga är om aktier som är registrerade i avstämnings- register samtidigt ska kunna registreras med DLT-teknik för vissa slag av åtgärder, t.ex. så att handeln sker i en DLT-marknadsinfrastruktur samtidigt som avveckling sker i en värdepapperscentral utanför DLT- förordningens tillämpningsområde. Den frågan behandlas i av- snitt 4.8.4. Även här ska dock framhållas att enligt utredningens mening bör ett avstämningsbolag inte kunna använda sig av mer än ett system för registrering av bolagets aktier, dvs. antingen bör aktierna regi- streras i avstämningsregister eller så bör de registreras i en distribue- rad liggare.

Utredningens förslag i fråga om DLT-baserade aktier skiljer sig således i detta avseende från vad som föreslås gälla för övriga DLT- baserade finansiella instrument. Som framgår av avsnitt 4.8.4 lämnar utredningens förslag nämligen utrymme för att t.ex. obligationer kan förekomma i ett system för traditionell kontoföring parallellt med en DLT-marknadsinfrastruktur. Motsvarande utrymme bör inte finnas såvitt gäller aktier.

Särskilt om aktiebrev m.m.

Som redan har nämnts får det i avstämningsbolag inte förekomma aktiebrev, emissionsbevis eller liknande handlingar. I 4 kap. 5 § konto- föringslagen anges sålunda att det för finansiella instrument som registreras enligt kontoföringslagen inte får utfärdas aktiebrev, emis- sionsbevis, interimsbevis, teckningsoptionsbevis eller optionsbevis som avses i aktiebolagslagen eller skuldebrev eller motsvarande hand- ling. Om en sådan handling ändå har utfärdats, gäller den inte som förbindelse. Inte heller gäller bestämmelserna i aktiebolagslagen för handlingen. I 6 kap. 10 § och 11 kap. 5 § aktiebolagslagen erinras om dessa bestämmelser.

Det kan – som utredningen redan har varit inne på – inte råda någon tvekan om att detsamma bör gälla också i fråga om avstämningsbolag

192

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

i vilka aktierna i bolaget är registrerade i en distribuerad liggare. Aktie- rättigheterna i ett sådant bolag bör alltså inte kunna knytas till tradi- tionella skriftliga handlingar.

I den nya kompletteringslagen bör det därför tas in en motsvarig- het till 4 kap. 5 § kontoföringslagen och i 6 kap. 10 § och 11 kap. 5 § aktiebolagslagen bör erinras även om dessa bestämmelser.

4.10.2Anpassning av aktiebolagslagens regler för avstämningsbolag

Utredningens förslag: Om aktierna i ett bolag är registrerade i en distribuerad liggare, ska det som sägs i aktiebolagslagen om anteck- ning i avstämningsregister i stället avse anteckning i den distri- buerade liggaren. I aktiebolagslagen görs också några mindre justeringar som tydliggör bl.a. att anteckning i den distribuerade liggaren ska ha samma rättsverkan som anteckning i avstämnings- register.

Ändringar i bolagsordningen som innebär att ett avstämnings- förbehåll ändras ska kräva samtycke av de som har panträtt i bo- lagets aktier.

I den föreslagna lagen med kompletterande bestämmelser till DLT-förordningen tas in bestämmelser om skyldighet för DLT- operatörer att lämna emittenten upplysningar i samband med upp- hörande av registrering.

Skälen för utredningens förslag

Allmänt

Utredningen föreslår alltså att definitionen av avstämningsbolag ut- vidgas till att omfatta också aktiebolag vilkas aktier är registrerade i en distribuerad liggare (se avsnitt 4.10.1). Ett aktiebolag med DLT- baserade aktier ska med andra ord utgöra ett avstämningsbolag i aktiebolagslagens mening. I det följande går utredningen igenom de regler i aktiebolagslagen som gäller särskilt för avstämningsbolag och undersöker om det krävs några ytterligare lagändringar för att reg- lerna ska kunna tillämpas även på bolag av det aktuella slaget.

193

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

Vilka lagändringar som bör eller kan göras ska också ses mot bak- grund av det som sägs i artikel 49 i förordningen om värdepappers- centraler (en bestämmelse som gäller också vid hantering av DLT- baserade aktier). Enligt denna bestämmelse har den som har gett ut ett värdepapper (emittenten) rätt att låta värdepapper som har upp- tagits34 till handel på reglerade marknader eller MTF-plattformar eller som handlas på handelsplatser registreras hos vilken värdepap- perscentral som helst som är etablerad i en medlemsstat, under förut- sättning att värdepapperscentralen i fråga uppfyller vissa närmare an- givna villkor.

Bolagsrätten i den medlemsstat enligt vars lagstiftning värdepap- peren har utfärdats ska emellertid fortsätta att tillämpas. Det gäller även om värdepapperen har registrerats hos en värdepapperscentral i ett annat land än emittentens hemland. Förordningen om värde- papperscentraler ställer i huvudsak inga krav på att den nationella bolagsrätten ska behöva ändras. Regler om rättigheter och skyldig- heter med koppling till värdepapper av bolagsrättslig karaktär, såsom regler om rösträtt och utdelning, hör till de bolagsrättsliga regler som gäller även om aktierna är registrerade hos en värdepapperscentral.

Det finns ingenting som tyder på att synsättet i DLT-förord- ningen i detta avseende är annorlunda. Nuvarande grundprinciper i svensk aktiebolagsrätt ska alltså inte påverkas av att aktierna regi- streras i en distribuerad liggare i stället för i avstämningsregister.

Hur ska aktiebolagslagens krav på anteckning i avstämningsregister hanteras?

Ett avstämningsregister består enligt 4 kap. 1 § kontoföringslagen av avstämningskonton. I 4 kap. 17 och 18 §§ anges vilka uppgifter som ska finnas på ett avstämningskonto (se även 3 kap. 9 § vad gäller för- valtarkonton). På ett avstämningskonto får, och ska, – såvitt nu är av intresse – alla sådana aktier registreras för vilka aktiebrev inte har utfärdats eller, där sådan handling har utfärdats, det genom förvaring eller på annat likvärdigt sätt har säkerställts att handlingen inte kom- mer i omlopp. Alla typer av finansiella instrument får registreras på ett avstämningskonto (se 1 kap. 3 § kontoföringslagen). Vidare får vissa andra rättigheter registreras i avstämningsregister, såsom fond-

34I den svenska språkversionen av förordningen om värdepapperscentraler anges ”upplåtits till handel”, medan det i den engelska språkversionen anges ”admitted to trading”.

194

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

aktierätter och teckningsrätter (se 4 kap. 2 §). Till registreringen är knutna vissa rättsverkningar (se närmare 6 kap. kontoföringslagen). Registreringen får också betydelse för tillämpningen av vissa bestäm- melser i aktiebolagslagen (se vidare nedan).

I en distribuerad liggare får däremot, enligt artikel 3 i DLT-för- ordningen, endast vissa finansiella instrument registreras, nämligen aktier, obligationer och fondandelar, se vidare i avsnitt 4.9.

Såsom har utvecklats i avsnitt 4.10.1 föreslår utredningen att om aktierna i ett bolag enligt förbehåll i bolagsordningen ska registreras i en distribuerad liggare, så ska bolaget anses som ett avstämnings- bolag (se utredningens förslag till ändring i 1 kap. 10 § aktiebolags- lagen). De bestämmelser i aktiebolagslagen som i dag gäller för av- stämningsbolag kommer därmed att gälla även för bolag av det nu aktuella slaget. I aktiebolagslagen finns emellertid också flera be- stämmelser där uttrycket ”avstämningsregister” används. Frågan är då om ändringar behöver göras också i dessa bestämmelser för att registrering i en distribuerad liggare ska få samma verkan som en anteckning eller registrering i ett avstämningsregister.

I aktiebolagslagen finns sålunda flera bestämmelser som innebär att en viss rättsverkan inträder när registrering har skett i avstäm- ningsregister. Ett exempel på en sådan bestämmelse finns i 4 kap. 6 § aktiebolagslagen. Paragrafen behandlar omvandling av aktie från ett aktieslag till ett annat och anger att en sådan omvandling är verk- ställd när den har registrerats i avstämningsregister. Det är enligt ut- redningen naturligt att när aktierna inte registreras i avstämnings- register utan i en distribuerad liggare så bör motsvarande verkan in- träda när registreringen i den distribuerade liggaren har skett. Änd- ringar av detta slag kan åstadkommas genom en generell bestämmelse som lämpligen bör placeras i 1 kap. 10 a § aktiebolagslagen. I den be- stämmelsen bör anges att om ett bolags aktier är antecknade eller registrerade i en distribuerad liggare ska vad som i aktiebolagslagen sägs om anteckning eller registrering i avstämningsregister i stället avse anteckning i den distribuerade liggaren. Det finns då inget be- hov av att ändra även i 4 kap. 6 §.

En bestämmelse av samma slag som bestämmelsen i 4 kap. 6 § aktiebolagslagen finns i 4 kap. 39 §. Där sägs att en aktieägare eller förvaltare som på avstämningsdagen är införd i aktieboken och an- tecknad i ett avstämningsregister enligt 4 kap. kontoföringslagen,

195

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

ska antas vara, med den begränsning som följer av 4 kap. 41 § tredje meningen aktiebolagslagen, behörig

1.att ta emot nya aktier vid fondemission,

2.att ta emot teckningsrätt vid nyemission av aktier eller emission av teckningsoptioner eller konvertibler,

3.att ta emot vinstutdelning,

4.att ta emot betalning i samband med minskning av aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna, och

5.att ta emot betalning i samband med utskiftning vid bolagets lik- vidation.

Det som sägs i paragrafen om anteckning i avstämningsregister bör gälla på motsvarande sätt om aktieägaren är antecknad som aktie- ägare eller förvaltare i en distribuerad liggare. Detta kräver ingen annan ändring än den nyss föreslagna ändringen i 1 kap. 10 a §.

Förslaget till ändring i 1 kap. 10 a § aktiebolagslagen kommer att få motsvarande betydelse vid tillämpningen av andra liknande para- grafer i aktiebolagslagen. I några fall kan dock ytterligare ändringar behövas.

Så är fallet med 4 kap. 40 § aktiebolagslagen. I denna paragraf hänvisas dock – till skillnad från vad som är fallet i de nyss nämnda paragraferna – till en specifik bestämmelse i kontoföringslagen. Enligt paragrafen ska sålunda den som är antecknad i ett avstämnings- register enligt 4 kap. 18 § första stycket 6–8 kontoföringslagen – t.ex. förmyndare och panthavare – i stället för aktieägaren antas vara be- hörig att utöva de rättigheter som avses i 4 kap. 39 § aktiebolags- lagen. Det är i och för sig naturligt att den princip som kommer till uttryck i 4 kap. 40 §, såvitt gäller avstämningsregister, tillämpas på motsvarande sätt när anteckning i stället har skett i en distribuerad liggare. Bestämmelserna i 4 kap. 18 § första stycket 6–8 kontoförings- lagen kommer emellertid inte att vara tillämpliga när bolagets aktier är registrerade i en distribuerade liggare. I fråga om registrering i en distribuerad liggare kommer i stället, enligt utredningens förslag, en motsvarande bestämmelse att finnas i 4 kap. 6 § kompletterings- lagen. 4 kap. 40 § aktiebolagslagen bör därför justeras så att den hän- visar inte bara till 4 kap. 18 § kontoföringslagen utan också till 4 kap. 6 § kompletteringslagen.

196

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

Också 5 kap. 17 § aktiebolagslagen innehåller en bestämmelse som anknyter till förekomsten av en anteckning i avstämningsregister. I den paragrafen regleras när en aktieägare kan göra gällande rätt till utdelning m.m. i samband med att ett bolag övergår från att vara kupongbolag till avstämningsbolag. Där anges att de aktuella rättig- heterna kan göras gällande först sedan anteckning i avstämnings- register har skett enligt 4 kap. 6 § kontoföringslagen. Bestämmelser motsvarande 4 kap. 6 § kontoföringslagen tas i utredningsförslaget in i 4 kap. 2 § kompletteringslagen. Utredningen föreslår mot den bakgrunden att 5 kap. 17 § aktiebolagslagen kompletteras så att där hänvisas inte bara till 4 kap. 6 § kontoföringslagen utan även till 4 kap. 2 § kompletteringslagen.

Särskilt om registrering av teckningsrätter

Enligt 11 kap. 8 § första stycket aktiebolagslagen ska fondaktierätter och teckningsrätter i avstämningsbolag registreras i avstämnings- register. Syftet med registreringen är att aktieägarna ska ges möjlig- het att omsätta rättigheterna (se prop. 2004/05:85 s. 662).

Enligt paragrafens andra stycke ska rätten till teckning registreras på samma sätt, om bolaget har tillförsäkrat innehavare av tecknings- optioner eller konvertibler rätt till teckning av nya aktier, tecknings- optioner eller konvertibler och teckningsoptionerna eller konver- tiblerna har registrerats i avstämningsregister. Bestämmelsen avser alltså en särskild form av ”teckningsrätt”, dvs. den rätt att teckna nya aktier som innehavare av teckningsoptioner eller konvertibler har.

Också rättigheter av dessa slag utgör finansiella instrument. Utredningen har i avsnitt 4.9 diskuterat om finansiella instrument av dessa slag omfattas av DLT-förordningen. Såsom där har utvecklats bör utgångspunkten för den svenska lagstiftningen vara att DLT- förordningen medger att även fondaktierätter och teckningsrätter registreras i en DLT-marknadsinfrastruktur. Bestämmelsen i 11 kap. 8 § aktiebolagslagen bör därför justeras så att det framgår att i bolag vilkas aktier är registrerade i en DLT-marknadsinfrastruktur ska också fondaktierätter och teckningsrätter registreras på det sättet.

197

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

Bestämmelser om värdepapperscentralen

Som redan har framgått benämns den juridiska person som svarar för den verksamhet som regleras i kontoföringslagen värdepapperscentral. Begreppet går tillbaka på en definition i artikel 2.1 i förordningen om värdepapperscentraler. På grund av kopplingen mellan kontoförings- lagen och aktiebolagslagen används begreppet värdepapperscentral även i aktiebolagslagen och syftar då på den juridiska person som ytterst ansvarar för att aktierna i ett avstämningsbolag kontoförs.

En operatör av en DLT-marknadsinfrastruktur behöver inte vara en värdepapperscentral. Så är visserligen fallet med en operatör av ett DLT-SS-system, dvs. ett avvecklingssystem som avvecklar transak- tioner med DLT-baserade finansiella instrument mot betalning eller leverans (se artikel 5.1 i DLT-förordningen). Men detsamma gäller inte för operatörer av DLT-MTF-plattformar (se artikel 8.1), dvs. en multilateral handelsplattform som endast tillåter handel med DLT- baserade finansiella instrument. Det gäller inte heller för operatörer av DLT-TSS-system (se artikel 9.1). Det talar för de bestämmelser i aktiebolagslagen som anknyter till begreppet värdepapperscentral behöver ändras eller kompletteras. Det framstår i och för sig som uteslutet att en operatör av en DLT-MTF-plattform – som ju endast ska hantera handel med DLT-baserade finansiella instrument – skulle kunna fullgöra uppgifter av de slag som i dag regleras i kontoförings- lagen och aktiebolagslagen. Den som driver ett DLT-TSS-system kommer emellertid att kunna fullgöra det slag av uppgifter som hittills har omhändertagits av värdepapperscentraler utan att själv vara en värdepapperscentral.

I ett DLT-baserat system kommer alltså sådana uppgifter som i dag enligt aktiebolagslagen förutsätts skötas av värdepapperscentraler att kunna skötas av aktörer som inte är värdepapperscentraler. Den re- glering som aktiebolagslagen innehåller i fråga om värdepapperscen- traler måste därför justeras.

Enligt utredningens uppfattning görs detta lämpligast på så vis att det i 1 kap. 10 a § aktiebolagslagen fastläggs att om aktierna i ett aktiebolag är registrerade i en distribuerad liggare så ska vad som sägs i lagen om värdepapperscentral avse operatören av DLT-marknads- infrastrukturen.

Den föreslagna bestämmelsen kommer, utan ytterligare ändringar i lagen, att få betydelse vid tillämpningen av de paragrafer där begrep-

198

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

pet värdepapperscentral används (se t.ex. 4 kap. 30 §, 5 kap. 4, 16, 17 och 19 §§, 12 kap. 10 §, 13 kap. 18 §, 14 kap. 36 § och 15 kap. 37 § aktiebolagslagen).

I några – där nuvarande lagtext talar om ”värdepapperscentral som för avstämningsregister” – föreslår utredningen dock, i klarhetens in- tresse, särskilda lagtekniska lösningar (se t.ex. 4 kap. 49 § i förslaget).

Inlösen av minoritetsaktier

Också i 22 kap. aktiebolagslagen, som reglerar inlösen av minoritets- aktier, finns bestämmelser som ställer krav på eller ger möjlighet till registrering i avstämningsregister i vissa situationer.

I 22 kap. 4 § regleras rätten till det lösenbelopp som bestäms inom ramen för inlösenförfarandet. Detta ska, som huvudregel, antas till- komma den som i avstämningsregister är upptagen som ägare till aktierna (se punkten 1). Bestämmelserna i 22 kap. ger utrymme för beslut om s.k. förhandstillträde, dvs. beslut som innebär att rätten till de inlösta aktierna övergår redan innan lösenbeloppet har bestämts. I så fall har, när lösenbeloppet sedan bestäms, majoritetsaktieägaren normalt redan registrerats i avstämningsregistret som ägare till ak- tierna. Det har då också i registret tagits in en uppgift om tidigare ägares rätt till lösenbeloppet och ränta (se 14 §). När så har skett är det den registrerade tidigare ägaren som antas ha rätt till lösen- beloppet (se 4 § 2).

Om det däremot inte har beslutats om förhandstillträde, har majori- tetsaktieägaren rätt att begära att bli registrerad i avstämningsregis- ter för de inlösta aktierna först sedan domen avseende lösenbeloppet har fått laga kraft (20 §). Den tidigare ägaren förutsätts då kunna kräva ut lösenbeloppet från majoritetsaktieägaren. Någon gång – när ett avstämningsbolag tidigare har varit kupongbolag – kan det in- träffa att den tidigare ägaren är okänd. En förutsättning för att majori- tetsaktieägaren då ska kunna registreras i avstämningsregister är att lösenbeloppet, avseende den okända aktieägaren, sätts ned hos läns- styrelsen (21 § tredje stycket).

Det är naturligt att de nu nämnda bestämmelserna i 22 kap. aktie- bolagslagen – som alltså enligt sin nuvarande lydelse talar om ”av- stämningsregister” – kan tillämpas på motsvarande sätt när ett bolag har övergått till registrering enligt DLT-förordningen. Utredningen

199

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

bedömer dock att detta inte kräver att paragraferna ändras utan att den avsedda effekten kan åstadkommas redan genom de ovan föreslagna ändringarna i 1 kap. 10 a § och som bl.a. innebär att med registrering i avstämningsregister ska avses också registrering i en distribuerad liggare.

Bestämmelser om avstämningsdag

I aktiebolagslagen används på upprepade ställen begreppet ”avstäm- ningsdag”. Avstämningsdagen är den dag då aktieboken ”stäms av” mot avstämningsregister i samband med fastställande av aktieägares rätt till olika slag av ekonomiska rättigheter (utdelning m.m.); vad som normalt avgör vem som har dessa ekonomiska rättigheter är näm- ligen, såsom framgår av 4 kap. 39 § aktiebolagslagen, vem som är an- tecknad i avstämningsregister och införd i aktieboken på den aktu- ella avstämningsdagen. Lagen saknar dock en särskild definition av begreppet avstämningsdag.35

Det är naturligt att behovet av att fastställa en avstämningsdag gör sig gällande även i bolag som, i stället för registrering i avstäm- ningsregister, använder sig av registrering i distribuerade liggare. Nuvarande reglerings av avstämningsdag (se t.ex. 12 kap. 6 § aktie- bolagslagen) bör emellertid enligt utredningens bedömning kunna tillämpas utan vidare även i dessa senare fall. Det finns alltså inget behov av lagändringar avseende begreppet avstämningsdag.

Aktiebok

Nuvarande reglering

I alla aktiebolag ska det finnas en aktiebok (se 5 kap. 1 § aktiebolags- lagen). Aktieboken ska innehålla uppgifter om aktier och aktieägare.

Aktieboken är – såsom sägs i 5 kap. 1 § aktiebolagslagen – avsedd att ligga till grund för utövandet av aktieägarnas rättigheter. Som huvudregel gäller nämligen att förvärvaren av en aktie inte får utöva några aktieägarrättigheter förrän han eller hon har förts in i aktie-

35Se dock artikel 1.7 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1212 av den 3 sep- tember 2018 om fastställande av minimikrav för genomförandet av bestämmelserna i Europa- parlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG vad gäller identifiering av aktieägare, överföring av information och underlättande av utövandet av aktieägarrättigheter.

200

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

boken (jfr 4 kap. 37 § aktiebolagslagen). Av särskild betydelse är att en aktieägare måste vara införd i aktieboken för att han eller hon ska få delta i bolagsstämma. Anteckningar i aktieboken anses också ha viss legitimationsverkan gentemot bolaget, bl.a. på så vis att sådana utbetalningar som ska göras till någon i hans eller hennes egenskap av aktieägare i vissa fall kan göras till den som är införd i aktieboken (se t.ex. 4 kap. 38 §).

Men aktieboken är också, såsom också anges i lagtexten, avsedd att ge bolaget, aktieägarna och andra underlag för att bedöma ägar- förhållandena i bolaget. Av detta följer att aktieboken i princip ska vara offentlig och att var och en har rätt att begära en aktuell utskrift av aktieboken (jfr, såvitt gäller kupongbolag, 5 kap. 10 § aktiebolags- lagen).

Det är styrelsen som ansvarar för att det förs en aktiebok (se 5 kap. 7 och 12 §§ aktiebolagslagen). Huvudregeln är att aktieboken ska föras med automatiserad behandling. I kupongbolag finns dock visst ett utrymme för att föra aktieboken även med äldre teknik.

Särskilt om aktiebok i avstämningsbolag

När det gäller avstämningsbolag har det utvecklats en reglering som i betydande avseenden avviker från den som gäller för kupongbolag (se 5 kap. 11–19 §§ aktiebolagslagen). För avstämningsbolag gäller undantagslöst att aktieboken ska föras med automatiserad behand- ling. Utgångspunkten är visserligen att det också i avstämningsbolag är styrelsen som ansvarar för att aktieboken förs. Styrelsen har emel- lertid möjlighet att träffa avtal med en värdepapperscentral om att denna ska ansvara för aktieboken. Det blir då värdepapperscentralen som för aktieboken, prövar frågor om införande av aktieägare i aktie- boken samt svarar för utskrift och för avstämning (se 5 kap. 12 §). I praktiken torde det alltid vara värdepapperscentralen som för aktie- boken i ett avstämningsbolag.

Av särskild betydelse är att om en aktieägare i ett avstämnings- bolag har lämnat sina aktier för förvaltning enligt 3 kap. 7–12 §§ konto- föringslagen kan förvaltaren, i stället för aktieägaren, föras in i aktie- boken (”förvaltarregistrering”, se närmare 5 kap. 14 § aktiebolags- lagen). I aktieboken ska då anmärkas att aktien innehas för annans räkning. Aktieboken kommer då inte att innehålla någon uppgift om

201

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

den verkliga aktieägaren. Förvaltaren är dock skyldig att lämna värde- papperscentralen uppgift om de aktieägare vilkas aktier förvaltaren förvaltar (se närmare 3 kap. 12 § kontoföringslagen).

Så länge endast förvaltaren, och inte aktieägaren själv, är införd i aktieboken kan aktieägaren inte utöva några rättigheter på bolags- stämma. Enligt 5 kap. 15 § aktiebolagslagen kan emellertid den som äger en förvaltarregistrerad aktie och vill delta på bolagsstämma till- fälligt föras in i aktieboken (”rösträttsregistrering”). Det innebär att aktieboken i samband med bolagsstämma vanligen kommer att inne- hålla flera uppgifter än vad den annars innehåller. Man brukar i det sammanhanget tala om en s.k. bolagsstämmoaktiebok. En aktieägare som på detta sätt vill bli tillfälligt registrerad i aktieboken kan åstad- komma detta genom att vända sig till förvaltaren som i sin tur får vända sig till värdepapperscentralen med en begäran om rösträttsregistrering.

Också i avstämningsbolag är utgångspunkten att innehållet i aktie- boken är offentligt. I 5 kap. 19 § aktiebolagslagen sägs särskilt att en utskrift eller annan framställning av aktieboken ska hållas tillgänglig för alla som vill ta del av den samt att denna utskrift eller framställ- ning inte får vara äldre än tre månader. Det innebär att det i vart fall var tredje månad måste tas fram en utskrift eller annan framställning av aktieboken. Detta dokument brukar ibland kallas ”den offentliga aktieboken”.

Av två skilda skäl kommer emellertid en sådan utskrift eller fram- ställning inte att ge någon heltäckande bild av vilka som är aktieägare i bolaget.

För det första gäller, enligt 5 kap. 19 § tredje stycket aktiebolags- lagen, att aktieägare vilkas innehav uppgår till högst 500 aktier inte ska tas upp i utskriften eller framställningen (såvida inte aktieägaren äger samtliga aktier i bolaget).

För det andra kommer utskriften eller framställningen, liksom aktieboken i sig, att sakna uppgift om aktieägare till förvaltarregist- rerade aktier. Den som tar del av utskriften kommer därför vanligen bara att kunna utläsa vem som förvaltar aktien, inte vem som äger den. I praktiken kompenseras dock denna informationsbrist väsentligen genom det som föreskrivs i 3 kap. 13 § kontoföringslagen. Enligt denna paragraf ska det hos värdepapperscentralen för varje avstäm- ningsbolag finnas en sammanställning över aktieägare med mer än 500 förvaltarregistrerade aktier i bolaget. Denna sammanställning, ibland benämnd förvaltarförteckning, fungerar i praktiken som en

202

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

bilaga till aktieboken. Införing i förvaltarförteckningen har dock inte de rättsverkningar som införing i aktieboken har. En utskrift av sammanställningen, som inte får vara äldre än tre månader, ska – lik- som utskriften av aktieboken – hållas tillgänglig för var och en hos bolaget och hos värdepapperscentralen. Regleringen innebär alltså att det måste ta fram en särskild sammanställning över aktieägare med förvaltarregistrerade aktier, en sammanställning som dock inte, lika lite som aktieboken, behöver innehålla uppgifter om aktieägare med ett begränsat aktieinnehav.

I 5 kap. 11 § aktiebolagslagen regleras vad aktieboken i ett av- stämningsbolag ska innehålla. Där framgår att i aktieboken ska finnas uppgift om (1) aktieägarnas namn och personnummer, organisations- nummer eller identifieringsnummer samt postadress, (2) det antal aktier varje aktieägare innehar, (3) det antal aktier varje aktieägare inne- har av olika aktieslag och (4) förekommande omvandlings-, hem- buds- eller inlösenförbehåll. Därutöver ska vissa testamentariska avkastnings- eller nyttjanderätter redovisas i aktieboken. Det kan noteras att de angivna uppgifterna är sådana som också, enligt 4 kap. 17 och 18 §§ kontoföringslagen, ska finnas i avstämningsregister. Sam- manställandet av en aktuell aktiebok kan därför ske genom utnytt- jande av den information som finns i de avstämningsregister som värdepapperscentralen för.

Frågan är då om aktiebolagslagens bestämmelser om aktiebok be- höver ändras med anledning av DLT-förordningen. I denna del gör utredningen följande överväganden.

Ansvaret för aktieboken och aktiebokens innehåll

I och för sig innebär DLT-förordningen ingen skyldighet för Sverige att ändra sin bolagsrättsliga reglering av hur aktierna i ett aktiebolag ska förtecknas. DLT-förordningen ger därför inte anledning att ändra bestämmelserna i 5 kap. 11 § aktiebolagslagen om vad aktieboken i ett avstämningsbolag ska innehålla. Det ter sig samtidigt närmast själv- klart att en ordning som syftar till att göra det möjligt att emittera, lagra och handla med finansiella instrument med utnyttjande av DLT- teknik bör kombineras med regler som gör det möjligt att samman- ställa aktieboken med utnyttjande av den information som finns i den distribuerade liggaren.

203

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

Bestämmelserna om hur aktieboken förs bör därför anpassas så att de kan tillämpas även i ett system där aktierna i bolaget är registrerade i en distribuerad liggare.

I nuvarande system förs aktieboken i ett avstämningsbolag nor- malt av den värdepapperscentral som för avstämningsregister. Detta sker på grundval av ett avtal mellan bolaget och värdepapperscentra- len. Enligt utredningens mening bör bolaget på motsvarande sätt kunna träffa avtal med den aktuella DLT-operatören om att operatö- ren ska ansvara för aktieboken. Detta kräver endast mindre änd- ringar. Dessa behandlas i författningskommentaren (se 5 kap. 12 b § i utredningens förslag till ändring i aktiebolagslagen).

Till DLT-operatörens skyldigheter enligt lag kommer därmed – för det fall att bolaget och DLT-operatören har träffat ett sådant av- tal som sägs i 5 kap. 12 § aktiebolagslagen – att höra att pröva frågor om införande av aktieägare i aktieboken. Några särskilda svårigheter att fullgöra denna skyldighet i en DLT-miljö har utredningen inte kunnat identifiera. På motsvarande sätt bör operatören kunna full- göra de skyldigheter att svara för utskrift av aktieboken och att av- stämma denna som värdepapperscentralen har enligt nuvarande ord- ning. Det är givet att operatören också kommer att vara skyldig att bevara aktieboken, inklusive de uppgifter som successivt tas bort från aktieboken – i den utsträckning som aktiebolagslagen kräver (jfr 5 kap. 3 § aktiebolagslagen som bl.a. innebär att uppgifter som tagits bort ur aktieboken måste bevaras i tio år därefter). Operatören kom- mer också att vara skyldig att på förvaltares begäran tillfälligt föra in aktieägare i aktieboken i samband med bolagsstämma (jfr 5 kap. 15 §). I avsnitt 4.13 föreslår utredningen att operatören också ska vara skyl- dig att tillhandahålla en sammanställning över aktieägare med för- valtarregistrerade aktier.

Enligt nu gällande regler om aktiebok i avstämningsbolag ska den som har antecknats som aktieägare på ett avstämningskonto genast föras in i aktieboken. Det innebär att det finns en stark koppling mellan avstämningsregister och aktiebok. Det är naturligt att mot- svarande bör gälla när aktierna i bolaget är registrerade i en distri- buerad liggare. I lagen bör därför klargöras att om aktierna i bolaget ska registreras i en distribuerad liggare, ska den som har registrerats som aktieägare i liggaren genast föras in i aktieboken (se 5 kap. 13 § i förslaget).

204

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

I 5 kap. 11 § aktiebolagslagen anges vad aktieboken ska innehålla. Paragrafens bestämmelser överensstämmer väsentligen med vad som sägs i 4 kap. 17 och 18 §§ kontoföringslagen om vilka uppgifter som ska registreras på avstämningskonto. Den nuvarande regleringen gör det möjligt att förhållandevis enkelt sammanställa aktieboken på grund- val av de uppgifter som finns i avstämningsregister. Det är naturligt att motsvarande bör gälla när bolagets aktier är registrerade i en distri- buerad liggare. För att detta ska vara möjligt bör den distribuerade liggaren, såvitt gäller aktier, innehålla samma slag av uppgifter som aktieboken ska innehålla. Detta kräver ingen ändring i aktiebolags- lagen. Däremot bör det i den särskilda lagen med kompletterande bestämmelser till DLT-förordningen tas in särskilda bestämmelser om vilka uppgifter om aktier som ska tas in i en distribuerad liggare (se 4 kap. 6 § i förslaget, jfr avsnitt 4.11).

Aktiebokens offentlighet

De principer om aktiebokens offentlighet som i dag gäller i fråga om avstämningsbolag bör enligt utredningen gälla även bolag vilkas aktier är registrerade i en distribuerad liggare. Den som för aktieboken bör alltså även i dessa fall vara skyldig att varje tredje månad ta fram en ”offentlig aktiebok”. Detta kräver i sig inte någon ändring i aktie- bolagslagen. I den särskilda lagen med komplettering till DLT-för- ordningen bör dock tas in bestämmelser, motsvarande de som i dag finns i 3 kap. 13 § kontoföringslagen, om att värdepapperscentralen

–tillika DLT-operatören – är skyldig att ta fram förteckningar över aktieägare med mer än 500 förvaltarregistrerade aktier i bolaget. Det bör också tas in en bestämmelse, motsvarande 3 kap. 12 § konto- föringslagen, om att förvaltarna även i dessa fall är skyldiga att till- handahålla värdepapperscentralen uppgift om aktieägarnas identitet (se vidare förslaget i avsnitt 4.13).

Personuppgiftsansvar

I 5 kap. 4 § aktiebolagslagen regleras vem som har personuppgifts- ansvaret för aktieboken. I avstämningsbolag, där aktieboken förs av en värdepapperscentral, ligger personuppgiftsansvaret – sedan avstäm- ningsregister har upprättats – på värdepapperscentralen. Detta bör

205

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

gälla även när ”värdepapperscentralen” är en DLT-operatör. Utred- ningen föreslår en justering av 5 kap. 4 § som klargör detta (jfr av- snitt 4.17.2).

Övergång från kupongbolag till avstämningsbolag m.m.

I 4 kap. 6 § kontoföringslagen samt 5 kap. 12 och 16–18 §§ aktie- bolagslagen finns bestämmelser som reglerar övergången från kupongbolag till avstämningsbolag. De bestämmelser som gäller för aktiebok i avstämningsbolag ska då börja tillämpas när avstämnings- förbehållet har registrerats i aktiebolagsregistret och ett avstämnings- register har upprättats. Av bestämmelserna följer vidare att som aktie- ägare eller förvaltare på ett avstämningskonto får antecknas den som visar upp ett aktiebrev och styrker sitt förvärv. Om så inte sker, ska uppgifterna om aktien i den äldre aktieboken föras över till den aktiebok som bolaget eller värdepapperscentralen för. En aktieägare kan inte utöva de ekonomiska rättigheter som följer med aktien för- rän han eller hon har antecknats i avstämningsregister och förts in i aktieboken.

Motsvarande bör gälla när ett kupongbolag övergår till att vara ett avstämningsbolag vars aktier ska vara registrerade i en distribuerad liggare. Utredningen föreslår därför att det i lagen med komplette- rande bestämmelser till DLT-förordningen tas in en motsvarighet till 4 kap. 6 § kontoföringslagen, att det i en ny 5 kap. 12 b § aktie- bolagslagen klargörs när ett avstämningsbolag av det nya slaget i denna situation ska börja tillämpa bestämmelserna om aktiebok i av- stämningsbolag och att det i 5 kap. 16 och 17 §§ aktiebolagslagen klargörs att dessa paragrafer gäller även när ett kupongbolag blir ett avstämningsbolag av det nya slaget.

De nu angivna lagändringarna bör utformas så att de kan tilläm- pas också när ett avstämningsbolag av sedvanligt slag beslutar att övergå till att vara ett avstämningsbolag av det nya slaget (se bl.a. för- fattningskommentaren till 5 kap. 12 b § aktiebolagslagen).

Det är också tänkbart att ett bolag som har övergått till att vara ett avstämningsbolag av det nya slaget vill återgå till att vara kupong- bolag eller till att ha sina aktier registrerade i avstämningsregister. Sådana förändringar förutsätter givetvis att bolaget beslutar om änd- ring av bolagsordningen och att bolagsordningsändringen har regi-

206

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

strerats i aktiebolagsregistret (jfr 3 kap. 5 § aktiebolagslagen). De förutsätter också att registreringen i den distribuerade liggaren upphör och att aktieägarna i anslutning till detta ges möjlighet att få aktiebrev utfärdade eller – vid övergång till avstämningsbolag av sed- vanligt slag – att aktierna registreras på avstämningskonto. Utred- ningen bedömer att detta i huvudsak inte kräver någon ytterligare lagreglering.

Utredningen föreslår dock två lagändringar.

I 4 kap. 15 § kontoföringslagen finns bestämmelser som ålägger en värdepapperscentral viss upplysningsskyldighet när finansiella in- strument upphör att vara registrerade i avstämningsregister. Bland annat är värdepapperscentralen skyldig att till emittenten eller till värdepapperscentral som emittenten anvisar lämna upplysning om innehållet i samtliga avstämningskonton. Utredningen föreslår att en motsvarande bestämmelse tas in i lagen med kompletterande bestäm- melser till DLT-förordningen (se vidare avsnitt 4.11). På så vis får emittenten möjlighet att föranstalta om de åtgärder (registrering i av- stämningsregister, registrering hos annan operatör eller utfärdande av aktiebrev) som bedöms nödvändiga.

Enligt 3 kap. 7 § aktiebolagslagen blir ett beslut om ändring av bolagsordningen som innebär att ett avstämningsförbehåll tas bort giltigt endast om de som har panträtt i bolagets aktier skriftligen har samtyckt till beslutet. Paragrafen sammanhänger med att panthavaren inte kommer att kunna göra gällande panträtten när registreringen av aktierna i avstämningsregister – inbegripet registreringen av pant- rätten – upphör (se prop. 1988/89:152 s. 94 och 137). Om aktierna och panträtten i stället är registrerade i en distribuerad liggare, har panthavarna uppenbarligen motsvarande intresse av att registreringen i liggaren inte upphör utan vidare.

Bestämmelsen i 3 kap. 7 § aktiebolagslagen blir utan vidare till- lämplig när ett avstämningsbolag av det nya slaget vill ta bort avstäm- ningsförbehållet helt och hållet; panthavarna kommer då att kunna stoppa åtgärden. Det är emellertid rimligt att panthavarna har mot- svarande möjlighet att stoppa en bolagsordningsändring som innebär att ett avstämningsförbehåll ändras från att tidigare ha avsett regi- strering i avstämningsregister till att avse registrering i en distribue- rad liggare (eller vice versa). Paragrafen bör därför justeras så att där klargörs att panthavarnas samtycke fordras inte bara när ett avstäm- ningsförbehåll tas bort utan även när ett sådant förbehåll ändras.

207

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

4.11Registreringsåtgärder, grundläggande krav samt ansvar för innehåll och regelefterlevnad

Utredningens förslag: Den distribuerade liggaren ska utformas på ett sådant sätt att

1.ägaren och, i förekommande fall, panthavaren samt den som har annan särskild rätt till det DLT-baserade finansiella instru- mentet, med de begränsningar som gäller i förhållande till and- ras rättigheter, ska ha möjlighet att förfoga över instrumentet eller rättigheten,

2.äganderätt, panträtt och annan särskild rätt som gäller ett DLT- baserat finansiellt instrument framgår av den distribuerade liggaren,

3.det framgår om det finansiella instrumentet innehas för annans räkning enligt bestämmelserna om förvaltarregistrering, och

4.det är möjligt för även andra än de aktuella DLT-nätverks- noderna att ta del av innehållet i den distribuerade liggaren.

Av dessa krav ska punkterna 1–3 dock inte tillämpas på en distri- buerad liggare som ingår i en DLT-MTF-plattform.

Liggaren ska vidare utformas så att bl.a. följande förhållanden kan anges på den:

•Om innehavaren av det finansiella instrumentet har förvaltare enligt föräldrabalken.

•När det gäller aktier, om dessa företräds av en förvaltare som förordnats enligt 14 kap. 9 § lagen om bank- och finansierings- rörelse, 24 kap. 10 § lagen om värdepappersmarknaden eller 15 kap. 18 § försäkringsrörelselagen.

•Om innehavaren har försatts i konkurs.

•Om instrumentet eller panträtt i detta har utmätts.

•Om instrumentet eller panträtt i detta har belagts med kvar- stad.

208

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

•Om instrumentet eller panträtt i detta är föremål för betal- ningssäkring.

•Om överförmyndaren har beslutat om någon inskränkning i ställföreträdares rätt att förfoga över instrumentet.

Bestämmelser som motsvarar de särskilda krav på vad som ska anges på ett avstämningskonto beträffande aktier (4 kap. 18 § kontoföringslagen tas in i lagen med kompletterande bestämmel- ser till DLT-förordningen.

Operatören av den aktuella DLT-marknadsinfrastrukturen ska vara ansvarig för att de ovan angivna uppgifterna anges i före- kommande fall.

Bestämmelser som motsvarar bestämmelserna om förbud mot utfärdande av vissa handlingar och bestämmelserna om upphör- ande av registrering i 4 kap. 5 och 15 §§ kontoföringslagen tas in i den nya lagen.

Bestämmelser som motsvarar bestämmelserna om tystnads- plikt, uppgiftsskyldighet, meddelandeförbud och straff i 1 kap. 11 § första och tredje styckena lagen om värdepappersmarknaden och 8 kap. 2 a–5 §§ kontoföringslagen tas in i den nya lagen. Opera- tören av den aktuella DLT-marknadsinfrastrukturen ska vara an- svarig för att uppgiftsskyldigheten fullgörs.

Utredningens bedömning: Det behövs inte någon författnings- bestämmelse om att DLT-baserade finansiella instrument ska registreras i en distribuerad liggare.

Det behövs inte heller några bestämmelser om hur den distri- buerade liggaren ska organiseras eller struktureras eller några be- stämmelser som motsvarar bestämmelserna om registrerings- åtgärder i 5 kap. kontoföringslagen.

Distribuerad lagring av information

Tekniken med användning av distribuerade innebär, som har berörts närmare i avsnitt 4.1, att informationen om t.ex. transaktioner delas mellan och lagras på ett antal DLT-nätverksnoder. Med en sådan nod avses i sin tur en enhet eller process som ingår i ett nätverk och innehåller en fullständig eller partiell kopia av registret över alla trans-

209

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

aktioner med en distribuerad liggare (jfr artikel 2.4 i DLT-förord- ningen). Ett sådant förfarande för delning och lagring av informa- tion brukar också beskrivas som att kommunikationen sker peer-to- peer. Modellen innebär bl.a. att varje nod kan ta initiativ till en förändring i liggaren men att förändringen inte kan komma till stånd förrän den har verifierats av andra noder och verifieringen har god- tagits genom en konsensusmekanism.

Det förhållandet att information delas och lagras på ett decentra- liserat, ”distribuerat”, sätt gör att distribuerade liggare enligt DLT- förordningen har likheter med blockkedjor för andra slag av krypto- tillgångar än finansiella instrument, låt vara att en distribuerad liggare inte med nödvändighet måste använda just blockkedjetekniken. I fråga om sådana andra slag av kryptotillgångar är det vanligt att det inte finns någon aktör som är ansvarig för innehållet på blockkedjan eller för dess funktion. I vissa fall är det inte ens känt vem eller vilka som har skapat programkoden till blockkedjan och som således är dess upphovsman. En annan sak är att en enskild investerare, t.ex. en kon- sument, i vissa fall vänder sig till en mellanhand (ett företag) i syfte att få hjälp att investera i kryptotillgångar och eventuellt med att för- valta eller förvara tillgångarna.

Det nu angivna förfarande avviker från vad som gäller enligt konto- föringslagen. Enligt kontoföringslagen är värdepapperscentralen i fråga som huvudregel ansvarig för att innehållet i avstämningsregistren är korrekt, för att tillämpliga bestämmelser efterlevs m.m. Som en yttersta sanktion vid överträdelse av vissa regler kan en värdepapperscentrals auktorisation återkallas (se artiklarna 20 och 57 i förordningen om värdepapperscentraler). I vissa fall är det ett kontoförande institut eller ett s.k. utsett kreditinstitut som är ansvarigt i stället för värde- papperscentralen, t.ex. i fråga om skadestånd.

Som en konsekvens av reglerna i förordningen om värdepappers- centraler och kontoföringslagen behöver en värdepapperscentral ha kontroll över innehållet i sitt system, bl.a. vad gäller uppgifter som registreras i ett avstämningsregister. Innehållet i regelverket har såle- des betydelse för hur informationen registreras och lagras i tekniskt hänseende. Vad gäller Euroclear Swedens VPC-system är informa- tionshanteringen centraliserad och koncentrerad till lagringsmedia som kontrolleras av det bolaget och någon decentraliserad (”distri- buerad”) lagring av information peer-to-peer förekommer inte.

210

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

Ansvaret för regelefterlevnad enligt DLT-förordningen

Även om informationshanteringen enligt DLT-förordningen baseras på decentraliserad (”distribuerad”) delning och lagring (eng. peer-to- peer), rör det sig inte om något fullständigt decentraliserat system. Det gäller särskilt i fråga om ansvaret för utformningen av den distri- buerade liggaren och ansvaret för regelefterlevnaden. En grundläg- gande förutsättning för att reglerna i förordningen ska vara tillämp- liga, och att undantag från regler i vissa andra EU-rättsakter ska gälla, är nämligen att en aktör har fått ett särskilt tillstånd att driva den aktuella DLT-marknadsinfrastrukturen.

Med särskilt tillstånd avses här ett tillstånd enligt DLT-förord- ningen att driva just den aktuella DLT-marknadsinfrastrukturen. Av andra regler i förordningen följer att aktören även måste ha ett annat slag av tillstånd, i vissa fall auktorisation som värdepapperscentral eller värdepappersföretag (värdepappersbolag eller utländskt värde- pappersföretag enligt svensk rätt) eller som ansvarig för att driva en reglerad marknad (en börs enligt svensk rätt) för att över huvud taget kunna komma i fråga för ett särskilt tillstånd att driva den aktuella DLT-marknadsinfrastrukturen (se artiklarna 8.1, 9.1 och 10.1). Det gäller oavsett om det rör sig om en DLT-MTF-plattform, ett DLT- SS-system eller ett DLT-TSS-system, låt vara att kategorierna av företag som kan få tillstånd av dessa slag skiljer sig åt. Det kan näm- nas att det finns särskilda regler i DLT-förordningen för det fall att ett företag ansöker om auktorisation som värdepapperscentral m.m. sam- tidigt som företaget ansöker om särskilt tillstånd enligt förordningen (se artiklarna 8.2, 9.2 och 10.2).

En aktör som agerar i strid med regelverket kan drabbas av sank- tioner. Om den som har fått ett särskilt tillstånd för att driva DLT- marknadsinfrastruktur bryter mot vissa villkor, ska sålunda tillståndet återkallas (se artiklarna 8.12, 9.12 och 10.12 i DLT-förordningen). Även andra administrativa sanktioner kan beslutas. Av förordningen följer vidare att även civilrättsliga påföljder i form av skadestånds- ansvar kan göras gällande mot den som har fått ett särskilt tillstånd enligt ovan.

Regelverket i förordningen måste sammantaget förstås så att en operatör av en DLT-marknadsinfrastruktur är ansvarig för att reglerna i förordningen efterlevs. I detta ansvar ligger bl.a. att operatören måste se till att programkoden för den distribuerade liggaren utformas

211

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

på ett sådant sätt att liggaren kan fungera på det sätt som avses i för- ordningen och att bestämmelser i bolagsrätt och annan nationell rätt efterlevs. En beskrivning av hur denna teknik fungerar ska för övrigt lämnas till den behöriga myndigheten i samband med en ansökan om ett särskilt tillstånd (se artiklarna 8.4 b, 9.4 b och 10.4 b i DLT-för- ordningen).

Operatörens ansvar för regelefterlevnad aktualiseras löpande under den tid som verksamheten fortgår. Det gäller t.ex. utformningen av it-system samt skydd mot cyberintrång och andra operativa risker (se artikel 7.4). I förekommande fall gäller det även förvaringen av medlemmars eller deltagares tillgångar (se artikel 7.5). Att det rör sig om ett löpande ansvar framgår inte minst av att det särskilda tillstån- det kan återkallas om operatören bryter mot exempelvis de villkor som gäller för vissa undantag eller om det har upptäckts en brist i den använda tekniken för den distribuerade liggaren (se artiklarna 8.12 a och b, 9.12 a och b och 10.12 a och b).

Kravet på registrering i en distribuerad liggare

Av DLT-förordningen följer att aktier och vissa andra finansiella in- strument ska kunna registreras i en distribuerad liggare.

Frågan om registrering av aktier har berörts i avsnitt 4.10. Utred- ningen har där föreslagit att definitionen av avstämningsbolag i aktie- bolagslagen ska utvidgas till att omfatta även aktiebolag vars bolags- ordning innehåller förbehåll om att bolagets aktier ska vara registre- rade i en distribuerad liggare enligt DLT-förordningen. Utredningen har också föreslagit att det i lagen anges att aktierna i ett avstämnings- bolag ska registreras i ett avstämningsregister för bolaget eller i en distribuerad liggare. Dessa förslag ska ses i ljuset av att bolagsrätts- liga frågor inte regleras i DLT-förordningen. Utredningens förslag innebär också att det i lagen klargörs vilka slag av aktiebolagsrättsliga instrument, utöver aktier, som kan registreras i en distribuerad liggare.

DLT-förordningen anger förutsättningarna för att andra DLT- baserade finansiella instrument än aktier ska kunna registreras i en distribuerad liggare (se avsnitt 4.9). Det framgår av förordningen att DLT-baserade finansiella instrument ska vara registrerade i en DLT- marknadsinfrastruktur och att registreringen ska ske genom att in- strumentet registreras i en distribuerad liggare (se även skäl 8). För-

212

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

ordningen anger också vad som avses med ett DLT-baserat finansiellt instrument, nämligen ett finansiellt instrument som emitteras, regi- streras, överförs och lagras med hjälp av teknik för distribuerade liggare. Det framgår också att när registrering sker i en DLT-mark- nadsinfrastruktur så ska att alla transaktioner registreras i en distri- buerad liggare (se skäl 14).

Sammantaget innebär detta att kravet på att DLT-baserade finan- siella instrument ska vara registrerade i en distribuerad liggare redan är reglerat i DLT-förordningen. Det finns därför inte skäl att införa något sådant krav i den nya lagen.

Av DLT-förordningen framgår även vilka slag av finansiella in- strument som får registreras i en distribuerad liggare och vilka förut- sättningar som gäller för detta. Inte heller den frågan behöver därför inte regleras i svensk författning. Det kan här nämnas att varken DLT- förordningen eller unionsrätten i övrigt förefaller utesluta att DLT- baserade finansiella instrument kan förekomma i annan finansiell infrastruktur eller på andra handelsplatser än DLT-marknadsinfra- strukturer.

Enligt utredningens uppfattning finns det inte heller anledning att föreslå några nya bestämmelser om hur den distribuerade liggaren ska organiseras eller struktureras, motsvarande de bestämmelser som finns i fråga om avstämningsregister och avstämningskonton (se 4 kap. 1 § kontoföringslagen). Skälet till detta är att DLT-förordningen är av- sedd att möjliggöra teknikutveckling och olika former av distribuerade liggare inom de ramar som sätts upp i förordningen. Att distribu- erade liggare kan förekomma i olika former framgår även av det en- ligt förordningen i en tillståndsansökan ska anges hur den teknik för distribuerade liggare som används fungerar (se artiklarna 8, 9 och 10).

Registreringsåtgärder

Utredningen övergår nu till att ta ställning till behovet av nya be- stämmelser som motsvarar bestämmelserna om registreringsåtgärder i 5 kap. kontoföringslagen. De sistnämnda bestämmelserna uppstäl- ler olika krav på värdepapperscentraler och kontoförande institut vad gäller registrering av sådana förhållanden som ska framgå av ett avstämningskonto enligt bestämmelserna i 4 kap. samma lag, bort- tagande av uppgifter och rättelser. De förhållanden som ska framgå

213

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

av ett avstämningskonto är bl.a. kontohavare (presumerad ägare vad gäller s.k. ägarkonton), eventuell pantsättning och i sådant fall pant- havare m.m. (jfr 4 kap. 17–19 §§). Avstämningskontot kommer där- med att påverkas av de olika händelser, t.ex. överlåtelser och pant- sättning, som inträffar efter det att det finansiella instrumentet för första gången har registrerats i kontobaserad form.

Bestämmelserna om registrering på avstämningskonto bygger på att det är antingen värdepapperscentralen eller ett kontoförande in- stitut som vidtar de olika åtgärderna i avstämningsregistret samt att värdepapperscentralen alltid har kontroll över registrets innehåll. I dessa avseenden skiljer sig kontoföringssystemet från vad som en- ligt DLT-förordningen gäller för distribuerade liggare.

Enligt förordningen är en distribuerad liggare ett informations- register över transaktioner som delas via, och är synkroniserat mellan, ett antal DLT-nätverksnoder med hjälp av en konsensusmekanism (se artikel 2.2). En konsensusmekanism definieras i sin tur som de regler och förfaranden genom vilka en överenskommelse nås mellan DLT-nätverksnoder om att en transaktion är validerad (se artikel 2.3). En DLT-nätverksnod definieras som en enhet eller process som in- går i ett nätverk och som innehåller en fullständig eller partiell kopia av register över alla transaktioner med en distribuerad liggare (se artikel 2.4).

DLT-förordningen måste förstås så att de distribuerade liggare som avses i förordningen är avsedda att hantera registreringsåtgärder

(a)på ett automatiserat sätt, (b) på det sätt som följer av liggarens programmeringskod och (c) i enlighet med det regelverk som gäller för den aktuella distribuerade liggaren. Systemet förutsätter inte en central aktör som aktivt styr vilka registreringsåtgärder som ska vid- tas (se ovan). Mot denna bakgrund gör utredningen bedömningen att det inte behöver tas in några bestämmelser som motsvarar 5 kap. kontoföringslagen i den nya lagen.

Däremot finns det skäl att i lagen ställa vissa grundläggande krav på den distribuerade liggaren i syfte att de åtgärder som vidtas i denna kan ligga till grund för civilrättsliga rättsverkningar. Detta behandlas i det följande.

214

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

Grundläggande krav på distribuerade liggare

Det är angeläget att det finns tekniska möjligheter till insyn i den distribuerade liggaren. Även andra än de DLT-nätverksnoder som den distribuerade liggaren delas mellan och lagras på måste kunna få kännedom om dess innehåll. Vad gäller Finansinspektionens behov av insyn i fråga om DLT-MTF-plattformar framgår det redan av DLT- förordningen att operatören ska säkerställa att behöriga myndighe- ter har direkt och omedelbar åtkomst till uppgifterna i den distribue- rade liggaren (artikel 4.3). Detta ska enligt förordningen ske genom att den behöriga myndigheten, i Sveriges fall Finansinspektionen, ges tillträde till plattformen såsom regulatorisk deltagare i egenskap av observatör. Den behöriga myndigheten ska i sin tur ge Esma tillgång till informationen.

Även andra aktörer kan ha ett motsvarande behov av insyn, t.ex. andra tillsynsmyndigheter, förundersökningsledare, åklagare, Skatte- verket och kreditgivare. Detsamma gäller konkursförvaltare, Krono- fogdemyndigheten m.fl. i samband med t.ex. konkurs och utmätning. Möjligheten till insyn bör dock endast gälla när det finns samtycke från den som berörs eller när rätt till insyn finns enligt författning. Frågan om behovet av bestämmelser om insyn och tystnadsplikt som motsvarar 8 kap. kontoföringslagen behandlas nedan.

Utredningen föreslår därför att det i den nya lagen tas in en be- stämmelse som tydliggör att det ska vara tekniskt möjligt för även andra än de DLT-nätverksnoder som delar och lagrar informationen i liggaren att ta del av dess innehåll. Bestämmelsen bör dock endast ta sikte på de tekniska förutsättningarna för sådan insyn.

Vad gäller de övriga grundläggande krav som bör gälla för en distribuerad liggares funktionssätt är det självklart att ägaren av det finansiella instrumentet måste kunna disponera över detta, t.ex. genom att sälja det. På ett motsvarande sätt måste en panthavare kunna disponera över förekommande panträtt. Detta bör givetvis gälla även DLT-baserade finansiella instrument. De distribuerade liggare som avses i den nya lagen bör således vara utformade på ett sådant sätt att det finns tekniska förutsättningar för ägare och panthavare att dispo- nera över instrumentet respektive panträtten. Denna grundläggande egenskap, att den distribuerade liggaren är ägnad att tillförsäkra en ägare eller panthavare dispositionsrätt till sitt finansiella instrument eller sin panträtt, kommer visserligen inte till explicit uttryck i DLT-

215

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

förordningen. Den är emellertid en nödvändig förutsättning för att den distribuerade liggaren ska kunna fylla sin funktion och kunna användas vid handel och avveckling av transaktioner.

Som en jämförelse kan nämnas sådana blockkedjor som används för andra slag av kryptotillgångar än DLT-baserade finansiella in- strument. Dessa är vanligen utformade på ett sådant sätt att det finns tekniska förutsättningar för att överlåta den aktuella kryptotillgången. Här kan också återigen nämnas att grundläggande krav på distribue- rade liggare som används för registrering av finansiella instrument in- fördes i schweizisk lagstiftning under år 2021 (se vidare avsnitt 4.2.2). Enligt ett av dessa krav ska den distribuerade liggaren använda tek- niska processer för att ge borgenärerna, men inte gäldenären, förfog- anderätt över sina rättigheter.

Enligt utredningens mening bör ett motsvarande krav tas in i den nya lagen. Det bör alltså i lagen föreskrivas att den distribuerade lig- garen ska utformas så att ägaren och i förekommande fall pantha- varen samt den som har annan särskild rätt till det DLT-baserade finansiella instrumentet, med de begränsningar som gäller i förhål- lande till andras rättigheter, har möjlighet att förfoga över instru- mentet eller rättigheten. Utredningen finner inte anledning att ta ställ- ning till om detta ska ske genom en s.k. plånbok eller på annat sätt.

Efter förebild i schweizisk rätt bör det även införas en bestäm- melse om att äganderätt, panträtt och annan särskild rätt till ett finan- siellt instrument ska framgå av den distribuerade liggaren.

Det är också angeläget att det, på ett liknande sätt som gäller för avstämningskonton, framgår av liggaren om det finansiella instru- mentet är förvaltarregistrerat enligt de bestämmelser på detta område som utredningen föreslår i avsnitt 4.13. Om något sådant förhållande inte framgår, har var och en skäl att utgå från att innehavaren av till- gången också är att anse som ägare (se förslaget om äganderätts- presumtion i avsnitt 4.12). Utredningen föreslår såldes att ett grund- läggande krav på distribuerade liggare ska vara att det framgår av liggaren om det finansiella instrumentet är förvaltarregistrerat.

Ifråga om en distribuerad liggare som ingår i en DLT-MTF-platt- form bör dock endast kravet på att kunna ta del av dess innehåll till- lämpas. Skälet till detta är att DLT-MTF-plattformar är renodlade handelsplattformar och att det i sådana sammanhang inte förekom- mer uppgifter om ägandeförhållanden m.m. på det sätt som gäller vid kontoföring.

216

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

Slutligen anser utredningen att det är av avgörande vikt för tilltron till pilotregimen och tillförlitligheten hos de distribuerade liggarna att dessa har ett adekvat skydd mot obehöriga intrång och manipula- tion. Eftersom det redan finns regler om detta i DLT-förordningen (se artikel 7.4), behövs det dock inte några ytterligare bestämmelser i svensk rätt.

Utöver de ovan berörda grundläggande kraven på en distribuerad liggare finns det ett behov av bestämmelser som motsvarar de sär- skilda krav på vad som ska anges på ett avstämningskonto beträf- fande aktier (4 kap. 18 § kontoföringslagen). Det bör därför tas in motsvarande bestämmelser i den nya lagen, av innebörden att sådana förhållanden som avses 4 kap. 18 § kontoföringslagen ska anges i en distribuerad liggare när det gäller aktier. Detta har betydelse för till- lämpningen av bestämmelserna i aktiebolagslagen (4 kap. 40 §).

Förbud mot utfärdande av vissa handlingar och upphörande av registrering

I anslutning till de ovan angivna grundläggande kraven på distribuerade liggare kan framhållas att även den nya lagen bör innehålla bestäm- melser som motsvarar bestämmelserna i 4 kap. 5 § kontoföringslagen om förbud mot utfärdande av vissa handlingar, även om det är en själv- klarhet att aktiebrev, skuldebrev och motsvarande skriftliga hand- lingar inte får utfärdas för DLT-baserade finansiella instrument (när det gäller avstämningsbolag berörs detta i avsnitt 4.10).

Även den situationen att ett finansiellt instrument upphör att vara DLT-baserat, dvs. upphör att vara registrerat i en distribuerad lig- gare, bör regleras i den nya lagen. Detta kan inträffa om avtalet mellan emittenten och operatören av DLT-marknadsinfrastrukturen upphör. I ett sådant fall kan det finansiella instrumentet övergå till att vara registrerat i avstämningsregister enligt kontoföringslagen. När det gäller aktiebolag kan aktierna även upphöra att vara registrerade i en distribuerad liggare om ett avstämningsförbehåll av det slag som före- slås i avsnitt 4.10.1 tas bort, varpå aktierna antingen blir registrerade i avstämningsregister (om det finns ett avstämningsförbehåll av den innebörden) eller fortsättningsvis kommer att omfattas av bestämmel- serna om kupongbolag. I det sistnämnda fallet kommer inte något förbud mot att utfärda skriftliga handlingar att gälla. I 4 kap. 15 § kontoföringslagen finns bestämmelser om upphörande av registrering

217

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

som reglerar de nu aktuella frågorna. Bestämmelser som motsvarar dessa bör således tas in i den nya lagen.

Myndighetsbeslut som rör tillgångar i en distribuerad liggare

En särskild fråga är vem som ska ansvara för verkställandet av olika slag av domstols- eller myndighetsbeslut som är avsedda att påverka rådigheten över DLT-baserade finansiella instrument. I fråga om finan- siella instrument i avstämningsregister följer det av kontoföringslagen att det på ett avstämningskonto ska anges bl.a. följande (se 4 kap.

17 § 4, 6 och 7):

•Om kontohavaren har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande och förvaltarens uppdrag omfattar för- valtning av aktierna.

•När det gäller aktier, om dessa företräds av en förvaltare som har förordnats enligt 14 kap. 9 § lagen om bank- och finansierings- rörelse, 24 kap. 10 § lagen om värdepappersmarknaden eller 15 kap. 18 § försäkringsrörelselagen (2010:2043).

•Om någon inskränkning enligt 13 kap. 19 § första stycket 4 eller 14 kap. 21 § första stycket 4 föräldrabalken har beslutats avseende kontohavarens rättigheter.

•Om kontohavaren har försatts i konkurs.

•Om ett finansiellt instrument eller panträtt i detta har utmätts.

•Om instrumentet eller panträtt i detta har belagts med kvarstad. Kvarstad kan under vissa förutsättningar beslutas av allmän dom- stol i ett brottmål eller tvistemål i syfte att säkerställa betalning för vissa kategorier av fordringar.

•Om instrumentet eller panträtt i detta är föremål för betalnings- säkring. Betalningssäkring innebär att Skatteverket tar en betal- ningsskyldigs egendom i anspråk för att säkerställa betalning av skatt, avgift, särskild avgift eller ränta (jfr vad som sägs om kvar- stad ovan).

218

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

Det är givet att rådighetsinskränkningar av dessa slag måste kunna tas in även i en distribuerad liggare så att det aktuella myndighets- eller domstolsbeslutet får avsedd verkan.

Utredningen föreslår därför att det i den nya lagen tas in en be- stämmelse om att rådighetsinskränkningar ska framgå av liggaren. I likhet med övriga skyldigheter enligt DLT-förordningen och den nya lagen bör den aktuella operatörens ansvar inte bara vara att den distribuerade liggaren utformas på ett sådant sätt att detta kan anges på liggaren. Det bör också åligga operatören att säkerställa att de aktu- ella slagen av uppgifter faktiskt också förs in i liggaren i det enskilda fallet. Också detta bör anges i den nya lagen.

Nu angivna skyldigheter bör dock åvila endast operatörer av DLT- SS-system eller DLT-TSS-system; det sammanhänger med att DLT- MTF-plattformar är renodlade handelsplattformar som inte kan sägas motsvara kontoföring.

Utredningens förslag föranleder följdändringar i 13 kap. 19 §,

14 kap. 21 § och 16 kap. 10 a § föräldrabalken.

Tystnadsplikt och uppgiftsskyldighet i förhållande till myndighet

I kontoföringslagen finns bestämmelser om uppgiftsskyldighet för svenska värdepapperscentraler och i vissa fall för kontoförande in- stitut. Det gäller dels i förhållande till förundersökningsledare, åkla- gare m.fl. i fråga om brottmål m.m. (se 8 kap. 2 a §), dels i förhållande till Finansinspektionen och åklagare i fråga om vissa fall av mark- nadsmissbruk (se 8 kap. 3 §). Uppgiftsskyldigheten har betydelse för att förundersökningar ska kunna bedrivas på ett ändamålsenligt sätt så att vissa överträdelser kan utredas. Den och bör ses i ljuset av att tystnadsplikt annars gäller för uppgifter som har registrerats i ett avstämningsregister eller som en förvaltare har lämnat till värdepap- perscentralen eller ett kontoförande institut (se 8 kap. 2 §), t.ex. om vem som är ägare av vissa finansiella instrument. I fråga om aktie- bolag är däremot innehållet i aktieboken i huvudsak offentligt.

Bestämmelser om tystnadsplikt med liknade innebörd finns även i andra författningar på finansmarknadens område. Den motsvarande bestämmelsen om tystnadsplikt i 1 kap. 11 § första stycket lagen om värdepappersmarknaden omfattar dock även uppdragstagare till det aktuella finansiella företaget.

219

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

I anslutning till bestämmelsen om uppgiftsskyldighet vid förunder- sökning i brottmål m.m. finns en bestämmelse om meddelandeför- bud (se 8 kap. 4 §) och en bestämmelse om straff vid överträdelser av sådana förbud (se 8 kap. 5 §).

Enligt utredningens mening bör bestämmelser om tystnadsplikt och uppgiftsskyldighet tas in i den nya lagen. Bestämmelsen om tyst- nadsplikt bör utformas efter förebild av de motsvarande bestämmelse i lagen om värdepappersmarknaden, som även omfattar uppdrags- tagare och inte endast anställda.

Bestämmelserna om uppgiftsskyldighet vid förundersökning i brottmål m.m. bör däremot utformas efter förebild av motsvarande bestämmelser i kontoföringslagen. Det bör vara operatören av den aktuella DLT-marknadsinfrastrukturen som ansvarar för att uppgifts- skyldigheten fullgörs. Det kan nämnas att det även av DLT-förord- ningen (se artikel 11.2) följer en omfattande informationsskyldighet för operatörerna i förhållande till Finansinspektionen, utöver vad som gäller frågor om marknadsmissbruk (se även avsnitt 4.16).

Utredningens förslag om uppgiftsskyldighet vid förundersökning i brottmål m.m. innebär att det finns behov av ett normgivnings- bemyndigande när det gäller hur en operatör av DLT-marknadsinfra- struktur ska lämna vissa uppgifter. Ett sådant bemyndigande bör så- ledes tas in i den nya lagen. Förslaget om uppgiftsskyldighet i för- hållande till Finansinspektionen och åklagare i fråga om vissa fall av marknadsmissbruk innebär att regeringen får föreskriva att Finans- inspektionen ska ha direktåtkomst till en distribuerad liggare för in- hämtande av uppgifter som har att göra med marknadsmissbruk. Vidare innebär förslaget att utredningen föreslår ett normgivningsbemyn- digande om hur skyldigheten att lämna besked till Finansinspektio- nen om vissa frågor om marknadsmissbruk ska fullgöras.

I den nya lagen bör det även tas in bestämmelser om meddelande- förbud och om ansvar vid överträdelse av ett sådant förbud efter före- bild av 8 kap. 4 och 5 §§ kontoföringslagen.

220

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

4.12Civilrättsliga rättsverkningar

Utredningens förslag: I lagen med kompletterande bestämmel- ser till DLT-förordningen införs bestämmelser om civilrättsliga rättsverkningar som i huvudsak motsvarar bestämmelserna i 6 kap. kontoföringslagen.

Den som är antecknad som ägare i en distribuerad liggare ska, med de begränsningar som framgår av liggaren, anses ha rätt att för- foga över det DLT-baserade finansiella instrumentet (äganderätts- presumtion).

Om en överlåtelse av ett DLT-baserat finansiellt instrument har validerats genom en konsensusmekanism, ska instrumentet därefter inte kunna tas i anspråk av överlåtarens borgenärer för andra rättigheter än sådana som var registrerade i den distribuerade liggaren dessförinnan.

Om samma finansiella instrument har överlåtits till flera var för sig, ska den överlåtelse ha företräde som validerades först.

En validerad överlåtelse ska dock inte ha företräde framför en tidigare överlåtelse, om förvärvaren när valideringen skedde kände till eller borde ha känt till den tidigare överlåtelsen.

Detta ska tillämpas även vid förvärv genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller liknande förvärvssätt när fråga upp- kommer om företrädet mellan ett sådant förvärv och en senare överlåtelse.

En överlåtelse av ett DLT-baserat finansiellt instrument som har gjorts av någon annan än ägaren ska vara giltig om

1.överlåtaren vid tidpunkten för överlåtelsen var antecknad som ägare till instrumentet i en distribuerad liggare, och

2.förvärvaren, när överlåtelsen validerades genom en konsensus- mekanism, varken kände till eller borde ha känt till att över- låtaren inte ägde instrumentet.

Detta ska gälla även vid överlåtelse från den som ägde det DLT- baserade finansiella instrumentet men som saknade rätt att för- foga över det genom överlåtelse.

De nu angivna bestämmelserna ska tillämpas även vid pant- sättning.

221

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

Den som på förfallodagen eller på fastställd avstämningsdag är antecknad i en distribuerad liggare som ägare eller i andra fall berättigad att ta emot betalning för en sådan skuldförbindelse som avses i artikel 3.1 första stycket b i DLT-förordningen ska anses ha rätt att ta emot betalningen. Betalningen ska dock inte vara giltig, om gäldenären insåg eller borde ha insett att betalnings- mottagaren inte var berättigad att ta emot betalning för skuldför- bindelsen.

Utredningens bedömning: Det finns inte skäl att i den nya lagen ta in hänvisningar till 15–18 §§ skuldebrevslagen.

Behovet av nya bestämmelser

Som har berörts i avsnitt 4.11 ger DLT-förordningen utrymme för undantag från bl.a. de allmänna regler om kontoföring som finns i förordningen om värdepapperscentraler, däribland kravet på att ett finansiellt instrument endast ska finnas i kontobaserad form och kunna krediteras respektive debiteras på ett värdepapperskonto. Undan- taget har motiverats med att det kan vara nödvändigt för att tillåta registrering av DLT-baserade finansiella instrument i en distribuerad liggare, eftersom det kanske inte alltid är möjligt att ha dubbel bok- föring eller flera poster av värdepapperskonton i ett DLT-SS-system (se skäl 30 i DLT-förordningen).

Undantaget bör således ses i ljuset av den teknik som används för distribuerade liggare (se avsnitt 4.1) och det förhållandet att det i sådana fall inte är fråga om kontoföring i vedertagen bemärkelse. Med detta avser utredningen att det inte är fråga om ett centralt system i vilket endast en central aktör eller den som agerar på dennes uppdrag kan utföra registreringsåtgärder som manifesterar att t.ex. en överlåtelse av ett finansiellt instrument har skett. Som har berörts i avsnitt 4.1 får det förhållandet att liggaren är distribuerad till följd att lagringen och hanteringen av information inte är begränsad till ett centralt register. I ett system med distribuerade liggare är det i stället ett nätverk av datorer, s.k. noder, som validerar och lagrar informa- tionen. Detta förfarande sker automatiserat. Noderna är samman- kopplade på ett icke-hierarkiskt sätt (eng. peer-to-peer) och deltagare kan agera i olika roller. I DLT-förordningen används uttrycket DLT-

222

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

nätverksnoder om sådana noder. Det finns således inte en viss aktör som ensam bestämmer om en viss registreringsåtgärd ska vidtas eller inte eller som t.ex. kan rätta en registreringsåtgärd i efterhand och därigenom har kontrollen över systemet. I fråga om distribuerade lig- gare har dock den aktör som har kontroll över hur programmerings- koden utformas, dvs. operatören enligt den terminologi som används i DLT-förordningen, också kontroll över hur systemet fungerar på ett övergripande plan. Därmed kan operatören också – som har be- rörts i avsnitt 4.11 – hållas ansvarig för brister i regelefterlevnaden.

Mot denna bakgrund krävs det nya bestämmelser som i huvudsak motsvarar vad som gäller vid kontoföring enligt kontoföringslagen (dock inte några motsvarigheter till bestämmelserna om registrer- ingsåtgärder i 5 kap kontoföringslagen, se avsnitt 4.11). Det gäller i synnerhet bestämmelser som reglerar rättsverkningarna av registrer- ing. Vad gäller de senare frågorna finns det ett värde i att de civilrätts- liga bestämmelserna för finansiella instrument har i huvudsak samma innebörd oavsett om det rör sig om DLT-baserade finansiella instru- ment eller inte.

Olika principer i fråga om förvärvarens sakrättsliga skydd mot överlåtarens borgenärer

När det gäller civilrättsliga rättsverkningar finns det anledning att skilja mellan å ena sidan rättsverkningar som uppkommer mellan parterna i ett avtal, t.ex. ett avtal om överlåtelse av finansiella instrument, och

åandra sidan eventuella rättsverkningar gentemot tredje man. De först- nämnda rättsverkningarna är obligationsrättsliga till sin natur och de sistnämnda är av sakrättsligt slag.

Vid överlåtelse av dokumentbaserade värdepapper gäller den s.k. traditionsprincipen. Denna innebär att en godtroende förvärvare vin- ner sakrättsligt skydd genom besittning. När det gäller skyddet mot överlåtarens borgenärer slås traditionsprincipen fast i 22 § skulde- brevslagen (1936:81). Vid överlåtelse av fast egendom gäller i stället den s.k. avtalsprincipen.

En tredje princip är den s.k. inskrivningsprincipen, som gäller vid inregistrering av skepp och skeppsbyggen enligt 2 kap. 9 § sjölagen (1994:1009). Principen innebär att sakrättsligt skydd inträder mot överlåtarens borgenärer när inskrivning har sökts för förvärvet. Efter utgången av den inskrivningsdag då ansökan om inskrivning kom in

223

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

till inskrivningsmyndigheten får enligt bestämmelsen egendomen inte tas i anspråk för annan fordran mot överlåtaren än sådan som är förenad med panträtt eller retentionsrätt i egendomen.

Alltsedan tillkomsten av den numera upphävda aktiekontolagen (1989:827) har inskrivningsprincipen tillämpats vid kontoföring av finansiella instrument. Som en jämförelse kan nämnas att det saknas motsvarande civilrättsliga regler i fråga om kryptotillgångar som inte utgör finansiella instrument.36

Nuvarande ordning

I 6 kap. kontoföringslagen finns bestämmelser om rättsverkan av registrering. Det rör sig om civilrättsliga bestämmelser om

–en äganderättspresumtion för den som är antecknad som ägare på ett avstämningskonto (6 kap. 1 §),

–tidpunkten för rättsverkan av en överlåtelse mot tredje man (6 kap. 2 och 3 §§),

–överlåtelse av någon annan än ägaren (6 kap. 4 §),

–bestämmelser i skuldebrevslagen som ska tillämpas på skuldebrev som är registrerade i avstämningsregister (6 kap. 5 §),

–behörighet att ta emot betalning (6 kap. 6 §) och

–pantsättning (6 kap. 7 §).

Vid avveckling av ett köp av finansiella instrument ska inte endast instrumentet byta ägare. Det ska också ske en betalning för instru- mentet, genom att likvida medel överförs till säljaren. Detta betal- ningsled av avvecklingen har betydelse för de nu aktuella bestämmel- serna om civilrättsliga rättsverkningar, bl.a. på så sätt att både säljare och köpare har ett intresse av det ena ledet av avvecklingen inte blir bestående förrän det andra ledet blir det. Det finns därför i såväl DLT- förordningen som förordningen om värdepapperscentraler regler om leverans mot betalning (artikel 5.8 första stycket respektive artik- larna 39.7 och 48.7), regler som syftar till att minimera motparts-

36Se vidare Emil Elgebrant, Kryptovalutor, särskild rättsverkan vid innehav av bitcoins och andra liknande betalningsmedel, JUNO, 2016, särskilt under rubriken 4. Särskild rättsverkan vid innehav av kryptovalutor.

224

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

riskerna. Dessa regler innebär att leveransen av värdepapper endast sker om den motsvarande överföringen av kontantmedel sker och vice versa.

Äganderättspresumtion

Enligt utredningens mening finns det ingen avgörande skillnad mel- lan å ena sidan kontoföring och å andra sidan DLT-baserad regi- strering vad gäller behovet av en äganderättspresumtion. Tvärtom rör det sig i båda fallen om register i vid mening som åtminstone delvis fyller funktionen att klargöra vem som äger ett visst finansiellt in- strument. Det råder inte någon tvekan om att såväl ägandeförhål- landen som förekomsten av eventuell panträtt måste kunna utläsas av den distribuerade liggaren. Samtidigt ska – såsom berörs i förarbeten till tidigare ändringar i kontoföringslagen (se prop. 2015/16:10 s. 123)

–framhållas att registreringsåtgärder inte utgör bevis om ägande utan endast anger vem som ska anses (presumeras) ha rätt att förfoga över det finansiella instrumentet. Vid behov får äganderättsfrågan av- göras efter en rättslig prövning med åberopande av relevant bevisning.

Trots detta fyller en äganderättspresumtion en stor praktisk be- tydelse genom att emittenter, förvärvare, kreditgivare och andra kan utgå från en viss uppgift om ägande. Det är därför naturligt att i den nya lagen ta in en bestämmelse om äganderättspresumtion som mot- svarar bestämmelsen om detta i kontoföringslagen.

I kontoföringslagen används uttrycket ”antecknad som ägare”.

I en DLT-kontext bör detta avse den som är antecknad som ägare från och med den tidpunkt när de aktuella DLT-nätverksnoderna har nått en överenskommelse om att transaktionen är validerad i enlig- het med det regelverk som gäller för den distribuerade liggaren (kon- sensusmekanism). Det innebär, motsatsvis, att transaktioner som ännu inte har validerats i enlighet med det regelverket, inbegripet det krav på majoritet som gäller för den aktuella DLT-plattformen, över huvud taget inte ger upphov till någon äganderättspresumtion.

Vid förvaltarregistrering enligt kontoföringslagen finns ingen pre- sumtion för att förvaltaren är ägare och det anges över huvud taget inte någon ägare på avstämningskontot (3 kap. 10 § andra stycket och 6 kap. 1 §, jfr 3 kap. 9 §). Förvaltaren har rätt att förfoga över det finan- siella instrumentet i ägarens ställe men får t.ex. inte utöva rösträtt i

225

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

aktiebolag. Motsvarande bör gälla för DLT-baserade finansiella in- strument (se vidare avsnitt 4.13).

Tidpunkten för rättsverkan mot tredje man

Utredningen anser att det också bör införas bestämmelser om tid- punkten för rättsverkan mot tredje man av en överlåtelse motsvarande vad som gäller enligt 6 kap. 2 § kontoföringslagen. För att handel med DLT-baserade finansiella instrument ska kunna fungera effektivt och för att giltigheten av transaktionerna ska bestå även i händelse av obestånd behöver rättsverkningarna i förhållande till tredje man av en överlåtelse klargöras. För den som förvärvar ett finansiellt instru- ment behöver det stå klart från vilken tidpunkt som det finansiella instrumentet inte längre kan tas i anspråk av överlåtarens borgenärer, t.ex. inom ramen för överlåtarens konkurs. Som framgår av paragra- fen utsläcker däremot inte en överlåtelse en panträtt som har regi- strerats före överlåtelsen och som förvärvaren således har möjlighet att få kännedom om.

Utredningen anser alltså att det i den nya lagen bör tas in en be- stämmelse som i huvudsak motsvarar bestämmelsen i 6 kap. 2 § kontoföringslagen. I likhet med vad som har förordats ovan i fråga om äganderättspresumtion bör rättsverkningarna knytas till den tid- punkt när transaktionen har validerats av de aktuella DLT-nätverks- noderna i enlighet med regelverket för den distribuerade liggaren, dvs. genom en konsensusmekanism (jfr ovan). I fråga om den nu aktuella bestämmelsen finns det dock skäl att uttryckligen ange att det är denna tidpunkt som är avgörande. Bestämmelsen bör således ha den innebörden att om en överlåtelse av ett DLT-baserat finan- siellt instrument har validerats genom en konsensusmekanism, så får instrumentet därefter inte tas i anspråk av överlåtarens borgenärer för andra rättigheter än sådana som var registrerade i den distribu- erade liggaren dessförinnan. Bestämmelsen bör således knytas till de definitioner och grundläggande regler som finns i DLT-förordningen, låt vara att den närmare innebörden av validering och konsensus kan skilja sig åt mellan olika slags blockkedjor och annat slag av teknik för distribuerade liggare.

Den bestämmelse som utredningen föreslår är inte beroende av om likvid för en överlåtelse av ett finansiellt instrument har betalats

226

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

eller inte. I praktiken har det dock stor betydelse att DLT-tekniken möjliggör att handel och avveckling kan ske simultant, genom en odelbar transaktion. Det kan alltså antas att likvid har erlagts när den nu aktuella rättsverkan inträder.

Den föreslagna lösningen innebär att transaktioner som inte har validerats genom en konsensusmekanism inte har rättsverkan mot tredje man. I praktiken styrs formerna för validering och den närmare innebörden av ”konsensus” av det regelverk som gäller för den aktu- ella DLT-marknadsinfrastrukturen. Om inte erforderlig enighet upp- nås, inträder alltså inte de nu aktuella rättsverkningarna. Detta ute- sluter dock inte, när det gäller blockkedjor, att ett nytt block bildas. I ett sådant fall kan det bli frågan om att en sidokedja eller en förgre- ning (eng. fork) bildas (se vidare avsnitt 4.1.4 och figur 4.3). Blocken i sidokedjan eller förgreningen har alltså inte någon rättsverkan mot tredje man och inte upphov till någon äganderättspresumtion. En annan sak är ger att ett avtal om t.ex. ett köp har rättsverkningar mellan parterna (obligationsrättsliga rättsverkningar).

I fråga om rättsverkningar gentemot tredje man är bestämmelser om lagval av särskild betydelse, eftersom det i sådana fall inte finns förutsättningar för att reglera lagvalsfrågan genom avtal. Frågor om lagval vid överlåtelse m.m. av kontoförda finansiella instrument re- gleras i 5 kap. 3 § lagen om handel med finansiella instrument. I av- snitt 4.14 berör utredningen behovet av en bestämmelse om lagval i den nya lagen.

Överlåtelse till två eller flera

I 6 kap. 3 § kontoföringslagen regleras vad som gäller om ett och samma finansiella instrument har överlåtits till två eller flera var för sig, s.k. dubbelöverlåtelse eller tvesala. Huvudregeln är att den över- låtelse som registrerades först har företräde (första stycket). En tidi- gare överlåtelse har dock ändå företräde, oavsett registreringstid- punkten, om förvärvare nr 2 kände till eller borde ha känt till den tidigare överlåtelsen, dvs. är i s.k. ond tro (andra stycket). Bestäm- melserna gäller även vissa familjerättsliga eller bolagsrättsliga fång, nämligen förvärv genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller liknande förvärvssätt (tredje stycket).

227

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

I förarbetena framhålls att det torde var ovanligt att en sådan situa- tion som avses i 6 kap. 3 § första stycket kontoföringslagen upp- kommer, mot bakgrund av att handel med finansiella instrument normalt avser egendom som är bestämd endast till visst slag (gene- riskt bestämd egendom) (se prop. 1997/98:160 s. 177). Om någon säljer fler finansiella instrument än vad han eller hon kan leverera vid avvecklingen, och det inte är fråga om individuellt bestämd egendom, är frågeställningen enligt förarbetena inte sakrättslig utan i stället blir i princip vanliga köprättsliga regler tillämpliga.

Enligt utredningens bedömning framstår det som än mindre sanno- likt att en sådan situation som avses i paragrafens första stycke skulle kunna uppstå vid registrering av en transaktion i en distribuerad liggare jämfört med vid handel med finansiella instrument i övrigt. I vart fall bör det vara möjligt att utforma programkoden till den distribuerade liggaren på ett sådant sätt att detta undviks.

Det kan likväl inte uteslutas att det finns ett behov av att i den nya lagen ta in bestämmelser med samma innebörd som bestämmels- erna i 6 kap. 3 § första stycket kontoföringslagen. Som har berörts ovan är den avgörande tidpunkten för en äganderättsövergång när transaktionen har validerats av de aktuella DLT-nätverksnoderna och godtagits genom en konsensusmekanism.

Den nya lagen bör därför innehålla en bestämmelse som innebär att det är den transaktion som först validerades genom en konsensus- mekanism som har företräde, såvida inte ond tro föreligger. Bestäm- melsen bör tillämpas även på de familjerättsliga och bolagsrättsliga fång och liknande förvärv som har berörts ovan.

Överlåtelse från någon annan än ägaren

I kontoföringslagen finns också en bestämmelse om vad som gäller för sådana överlåtelser av finansiella instrument som har gjorts av någon annan än ägaren (se 6 kap. 4 § första meningen). En sådan överlåtelse är giltig om

1.överlåtaren vid tidpunkten för överlåtelsen var antecknad på ett avstämningskonto som ägare till instrumentet,

2.anmälan om överlåtelsen har registrerats, och

228

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

3.förvärvaren vid registreringstidpunkten (jfr prop. 1997/98:160 s. 177) varken kände till eller borde ha känt till att överlåtaren inte ägde instrumentet (dvs. var i god tro).

Bestämmelsen anknyter således till bestämmelsen om äganderätts- presumtion i 6 kap. 1 § i så måtto att det har betydelse vem som är antecknad som ägare på ett avstämningskonto.

I 6 kap. 4 § andra meningen sägs att bestämmelsen i första stycket ska tillämpas även vid överlåtelse av en ägare som inte hade rätt att överlåta det. Enligt förarbetena omfattar bestämmelsen bl.a. de fall där någon förvärvar finansiella instrument från någon som är försatt i konkurs (se samma prop. s. 178). Bestämmelsen torde också vara tillämplig när ett pantsatt instrument överlåts utan panthavarens samtycke.37 I så fall torde också bestämmelsen i paragrafens första mening bli tillämplig med den skillnaden att kravet på god tro då ska avse att överlåtaren inte hade rätt att förfoga över det finansiella in- strumentet.

I fråga om DLT-förordningen och den nya lagen framstår visser- ligen behovet av motsvarande bestämmelser som begränsat. Det kan emellertid inte uteslutas att ett sådant behov skulle kunna finnas i något fall. Bestämmelser som motsvarar 6 kap. 4 § kontoförings- lagen bör därför tas in i den nya lagen. I linje med utredningens för- slag ovan bör bestämmelsen innebära att en överlåtelse av ett DLT- baserat finansiellt instrument som har gjorts av någon annan än ägaren är giltig om

1.överlåtaren vid tidpunkten för överlåtelsen var antecknad som ägare till instrumentet i en distribuerad liggare, och

2.förvärvaren, när överlåtelsen validerades genom en konsensus- mekanism, varken kände till eller borde ha känt till att överlåtaren inte ägde instrumentet.

Utredningen föreslår också att detta ska gälla även vid överlåtelse från den som ägde det DLT-baserade finansiella instrumentet men som saknade rätt att förfoga över det genom överlåtelse.

37Den situationen att någon som inte är ägare pantsätter ett finansiellt instrument torde där- emot regleras av 6 kap. 7 § kontoföringslagen i förening med 6 kap. 4 § samma lag.

229

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

Tillämpningen av bestämmelser i skuldebrevslagen

Enligt 6 kap. 5 § kontoföringslagen ska 15–18 §§ skuldebrevslagen tillämpas även för skuldförbindelser som har registrerats i avstäm- ningsregister. Bestämmelserna i skuldebrevslagen är utformade för fysiska skuldebrev men i 6 kap. 5 § kontoföringslagen klargörs att med besittning av eller anteckning på skuldebrev ska jämställas mot- svarande registrering på konto i avstämningsregistret.

Flera av bestämmelserna i skuldebrevslagen (15 och 17 §§) rör god- trosförvärv och innebär att vissa ogiltighetsgrunder, invändningar om uteblivet vederlag eller gjord betalning m.m. inte kan göras gällande mot den nya borgenären. Utredningen kan inte se att någon av dessa situa- tioner skulle kunna uppkomma i samband med emission av obligatio- ner eller andra skuldförbindelser enligt DLT-förordningen. Bestäm- melserna avser i stället främst gäldenärer som är fysiska personer.

En av bestämmelserna i skuldebrevslagen (16 §) gäller räntebetal- ningar m.m. i samband med en överlåtelse av ett skuldebrev. Utred- ningen föreslår i det följande att det ska införas en särskild bestäm- melse som avser rätten att ta emot betalningar. Det finns därför inte något behov av att göra bestämmelsen i 16 § skuldebrevslagen till- lämplig även på DLT-baserade finansiella instrument.

En annan av bestämmelserna i skuldebrevslagen (18 §) avser rätten till kvittning i samband med överlåtelser av skuldebrev. Utredningen bedömer att bestämmelsen saknar betydelse vid emission av obliga- tioner och andra skuldförbindelser enligt DLT-förordningen.

Sammanfattningsvis finns det enligt utredningens mening inte skäl att föreskriva att någon av de aktuella bestämmelserna i skuldebrevs- lagen ska tillämpas i fråga om DLT-baserade finansiella instrument.

Behörighet att ta emot betalning

Av stor praktisk betydelse är bestämmelserna i 6 kap. 6 § konto- föringslagen om behörighet att ta emot betalning. Som huvudregel ska den som på förfallodagen eller på fastställd avstämningsdag är antecknad på ett konto i avstämningsregistret som ägare eller i andra fall berättigad att ta emot betalning för en skuldförbindelse anses ha rätt att ta emot betalningen (första meningen). Bestämmelsen är till- lämplig vid bl.a. obligationsförfall. Betalningen är dock inte giltig, om gäldenären insåg eller borde ha insett att betalningsmottagaren

230

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

inte var berättigad att ta emot betalning för skuldförbindelsen, dvs. om gäldenären var i ond tro (andra meningen). Enligt utredningens uppfattning bör en motsvarande bestämmelse tas in i den nya lagen.

Istället för den som är antecknad på ett konto i avstämningsregistret bör dock bestämmelsen avse den som är antecknad i en distribuerad liggare.

Pantsättning

Bestämmelsen om panträtt i 6 kap. 7 § kontoföringslagen ska ses i ljuset av att den som anses som ägare (se 6 kap. 1 § samma lag) ska anses ha rätt att förfoga över det aktuella finansiella instrumentet och således även har rätt att pantsätta det (se prop. 1988/89:152 s. 113 och 114). Bestämmelsen i 6 kap. 7 § innebär bestämmelserna i 6 kap. 1–5 §§ ska tillämpas även vid pantsättning. Av hänvisningen till be- stämmelsen om äganderättspresumtion följer att panthavaren har rätt att förfoga över panträtten från den tidpunkt när panträtten har registrerats i panthavarens namn på avstämningskontot. Det innebär bl.a. att pantsättningen inte får avföras från avstämningsregistret utan panthavarens samtycke.

Det är givet att även DLT-baserade finansiella instrument ska kunna pantsättas. Den distribuerade liggarens programmeringskod måste således utformas så att detta är möjligt. För att möjliggöra pantsätt- ning behöver även bestämmelserna om civilrättsliga rättsverkningar utformas på ett sådant sätt att panthavarens rättigheter säkerställs. Mot denna bakgrund anser utredningen att det i den nya lagen bör tas in en bestämmelse som motsvarar 6 kap. 7 § kontoföringslagen.

4.13Deltagare, förvaltarregistrering och kontoförande institut

Utredningens förslag: En operatör av ett DLT-SS-system eller ett DLT-TSS-system ska få medge även andra aktörer än de som anges i 8 § avvecklingslagen att vara deltagare i systemet, under de förutsättningar som anges i artikel 5.5 i DLT-förordningen och på de villkor som beslutas av Finansinspektionen. En operatör av en DLT-MTF-plattform eller ett DLT-TSS-system ska under

231

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

samma förutsättningar och på samma villkor få medge även andra aktörer än de som anges i 11 kap. 3 § lagen om värdepappersmark- naden att vara deltagare.

Bestämmelser om förvaltarregistrering tas in i lagen med kom- pletterande bestämmelser till DLT-förordningen. En operatör av ett DLT-SS-system eller ett DLT-TSS-system ska kunna medge att sådana juridiska personer som får registreras som förvaltare av finansiella instrument enligt kontoföringslagen registreras som förvaltare av DLT-baserade finansiella instrument. Operatören ska tillämpa de krav som följer av artikel 33.1 i förordningen om värde- papperscentraler.

Bestämmelserna i den nya lagen om rättsverkan av registrering i fråga om DLT-baserade finansiella instrument ska tillämpas även i fråga om förvaltarregistrerade finansiella instrument. Med den som är antecknad som ägare i en distribuerad liggare ska i stället avses förvaltaren, dvs. förvaltaren ska ha rätt att förfoga över det finansiella instrumentet i ägarens ställe men ska inte anses vara ägare.

Om förvaltaren underrättas om att ett DLT-baserat finansiellt instrument har överlåtits eller pantsatts, ska samma rättsverk- ningar inträda som om överlåtelsen eller pantsättningen hade vali- derats genom en konsensusmekanism.

Ett pantsatt eller utmätt DLT-baserat finansiellt instrument ska inte få förvaltarregistreras utan panthavarens respektive Krono- fogdemyndighetens samtycke.

I den nya lagen tas också in bestämmelser om skyldighet för för- valtare att lämna upplysningar till värdepapperscentralen och om aktieägarsammanställning avseende förvaltarregistrerade aktier.

Utredningens bedömning: Det finns inte något behov av en mot- svarighet till kontoförande institut i den nya lagen.

Behovet av att tillåta förvaltarregistrering

Det svenska och nordiska systemet för kontoföring av finansiella instrument skiljer sig från den globalt sett dominerande modellen genom att det är möjligt att registrera individuella innehav direkt i värdepapperscentralen på individuellt separerade konton (ägarkonton).

232

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

Det medför att mängden konton i värdepapperscentralen blir mycket stort och att värdepapperscentralen inte ensam kan ansvara för kund- relationerna med de individuella kontohavarna. Detta ansvar delas

istället med kontoförande institut. Men även om det alltså är möjligt för enskilda investerare i Sverige att ha individuella ägarkonton, är förvaltarregistrering mycket vanligt och av ökande betydelse. Förvaltar- registrering möjliggör för t.ex. en bank att erbjuda andra tjänster, jämfört med om endast ägarregistrering kan förekomma.

Såsom har framhållits i litteraturen är det i fråga om förvaltarre- gistrering enligt kontoföringslagen viktigt att skilja mellan uttrycket ”förvaltarkonto” – som avser förvaltarens avstämningskonto hos värde- papperscentralen – från uttryck som ”konto hos förvaltaren” (eller liknande). Det senare uttrycket avser kundens konto eller depå hos förvaltaren och utgör alltså inte något avstämningskonto.38

Enligt den globalt sett dominerande metoden för kontoföring är det som i Sverige benämns förvaltarregistrering i stället den enda form av registrering som kan förekomma för enskilda investerare. Mot den bakgrunden är det naturligt att det inte finns några särskilda regler om förvaltarregistrering i vare sig förordningen om värdepappers- centraler (jfr prop. 2015/16:10 s. 291) eller DLT-förordningen, även om det indirekt framgår av artikel 7.5 i DLT-förordningen att del- tagare kan förvara DLT-baserade finansiella instrument för kunders räkning. Att förvaltarregistrering måste vara möjlig även i fråga om DLT-baserade finansiella instrument framstår närmast som en under- förstådd självklarhet.

Ett ytterligare skäl för att tillåta förvaltarregistrering vad gäller just DLT-marknadsinfrastruktur är att den distribuerade tekniken och kravet på att delning och lagring ska ske mellan de olika DLT- nätverksnoderna medför att alla potentiella investerare i DLT-baser- ade finansiella instrument inte själva kommer att vilja delta i det nät- verk som utgör den distribuerade liggaren eller ens kommer att ha förutsättningarna för att göra det.

I anslutning till detta inställer sig också frågan om vilka ramar som DLT-förordningen uppställer vad gäller deltagande i en DLT-mark- nadsinfrastruktur. Anledningen till detta är att en förvaltare måste finnas inom kretsen av deltagare. Alla deltagare behöver dock inte

38Jfr Wallin-Norman m.fl., Lagarna om kontoföring av finansiella instrument och om avveck- lingssystem, En kommentar, JUNO version 1B, den 24 mars 2023, kommentaren till 3 kap. 10 §, under rubriken Rättsverkan av registrering på förvaltarkonto.

233

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

nödvändigtvis tillåtas att vara förvaltare; vissa deltagare kan i stället tillåtas att medverka endast för handel respektive avveckling för egen räkning. Som en jämförelse utanför DLT-området kan nämnas att t.ex. vissa statliga myndigheter såsom Riksbanken får tillåtas att vara deltagare i ett avvecklingssystem (se 8 § första stycket 1 avvecklings- lagen) men att någon roll som förvaltare inte är aktuell för Riks- bankens del.

Deltagare i DLT-SS-system och DLT-TSS-system enligt reglerna i DLT-förordningen

För DLT-SS-system gäller enligt förordningen för det första att samma krets av deltagare som tillåts enligt finalitydirektivet får delta också i DLT-SS-system (se artikel 5.5 i DLT-förordningen). Dessa är kredit- institut och värdepappersföretag enligt unionsrätten, centrala mot- parter, s.k. avvecklingsagenter, clearingorganisationer, s.k. system- operatörer och clearingmedlemmar i en central motpart (se närmare artikel 2 f i finalitydirektivet).

För det andra får den behöriga myndigheten besluta att operatören av ett DLT-SS-system får tillåta även andra fysiska och juridiska per- soner än de som följer av finalitydirektivet att vara deltagare i systemet, under i huvudsak samma förutsättningar som gäller för deltagande i DLT-MTF-plattformar. Den aktuella regeln i finalitydirektivet har i svensk rätt genomförts i 8 § första stycket avvecklingslagen.

I fråga om DLT-TSS-system innebär reglerna i DLT-förordningen att deltagarkretsen i princip avgränsas av reglerna i förordningen om värdepapperscentraler (se artikel 6.1 och 6.2 i DLT-förordningen). Kraven för deltagande i förordningen om värdepapperscentraler (arti- kel 33) är relativt allmänt hållna. Därutöver gäller vissa särskilda reg- ler för MTF-plattformar enligt MiFIR och MiFID II. Dessa berörs närmare i det följande.

Deltagare på DLT-MTF-plattformar enligt reglerna i DLT-förordningen

I artikel 4 i DLT-förordningen finns regler om vilka krav enligt vissa andra unionsrättsliga rättsakter på finansmarknadens område som ska tillämpas på DLT-MTF-plattformar och under vilka förutsättningar

234

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

som den behöriga myndigheten får bevilja undantag från vissa av de där uppställda kraven. Av artikeln följer bl.a. att de aktörer som kan vara deltagare i en reglerad marknad enligt artikel 53.3 i MiFID II också får tillåtas att vara deltagare på DLT-MTF-plattformar (se arti- kel 4.2 första stycket i DLT-förordningen). Här avses

•värdepappersföretag (värdepappersbolag och utländska värdepap- persföretag enligt svensk rätt)

•kreditinstitut och

•andra personer som har tillräckligt god vandel, besitter tillräcklig handelsförmåga, handelskompetens och handelserfarenhet, i till- lämpliga fall har lämplig organisation och har tillräckliga resurser för sin uppgift med beaktande av de olika finansiella arrangemang som har upprättats för att garantera korrekt avveckling av trans- aktioner.

Eftersom DLT-förordningen hänvisar till reglerna om tillträde till en reglerad marknad i artikel 53 i MiFID II inställer sig frågan hur dessa regler har genomförts i svensk rätt. Reglerna har genomförts i lagen om värdepappersmarknaden (se 12 kap. 10 §, 13 kap. 1 och 6 §§,

14kap. 1–3 §§ och 23 kap. 2 §). Vid genomförandet av direktivet an- såg regeringen att det inte krävdes någon lagstiftningsåtgärd för att genomföra dessa regler i svensk rätt vad gäller reglerade marknader, eftersom de motsvarade regler i ett tidigare direktiv som redan var genomförda (se prop. 2016/17:162 s. 297). Riksbanken och Riksgälds- kontoret samt fysiska och juridiska personer som har en betryggande kapitalstyrka, ändamålsenlig organisation av verksamheten, nödvän- diga riskhanteringsrutiner, säkra tekniska system och som i övrigt är lämpliga får delta i handeln vid den reglerade marknaden (14 kap. 2 § samma lag).

Bestämmelser om tillträde till och deltagarkretsen avseende MTF- plattformar i 11 kap. 3 § samma lag. I paragrafen anges att

•ett värdepappersinstitut som driver en handelsplattform ska ha regler för vilka som får delta i handeln på denna,

•Riksbanken och Riksgäldskontoret samt fysiska och juridiska per- soner som har en betryggande kapitalstyrka, tillräckliga kunskaper och ändamålsenlig organisation av verksamheten och som i övrigt

235

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

är lämpliga att delta i handeln får antas som deltagare på handels- plattformen.

Enligt DLT-förordningen får operatören, efter beslut av den behö- riga myndigheten (i Sveriges fall Finansinspektionen), utsträcka deltagarkretsen ännu längre än vad som följer av MiFID II (se arti- kel 4.2), vad gäller aktörer som handlar för egen räkning. Dessa ska dock i vissa fall även kunna utföra en kundorder (se artikel 4.2 första stycket f i DLT-förordningen), något framstår som svårt att förena med att det endast ska röra sig om handel för egen räkning. Ett be- slut av nu aktuellt slag får innebära att operatören ges tillstånd att godkänna andra fysiska och juridiska personer än de ovan nämnda, förutsatt att de uppfyller vissa grundläggande krav och har lämnat samtycke av visst slag.

Behovet av att reglera deltagarkretsen i svensk rätt

Som har berörts ovan ger DLT-förordningen utrymme för indivi- duellt separerade innehav på den högsta nivån på ett sätt som liknar ägarkonton i VPC-systemet. Som också har berörts ovan innebär regleringen av deltagarkretsen i DLT-förordningen att t.ex. fysiska personer under vissa förutsättningar kan registreras som ägare på den högsta nivån, i likhet med vad som gäller enligt kontoförings- lagen. Detsamma gäller t.ex. juridiska personer i allmänhet.

Deltagarkretsen för DLT-SS-system (artikel 5.5 i förordningen) avviker dock från bestämmelserna i 8 § avvecklingslagen. Enligt de senare bestämmelserna får i princip endast vissa statliga myndigheter samt vissa slags finansiella företag som har tillstånd från Finans- inspektionen eller utländska företag med motsvarande tillstånd från utländsk myndighet antas som deltagare i ett avvecklingssystem. Även om DLT-förordningen har företräde framför avvecklingslagen finns det enligt utredningens mening anledning att ta in en bestämmelse i den nya lagen som klargör förhållandet mellan bestämmelserna om kretsen av deltagare i förordningen respektive avvecklingslagen.

Bestämmelsen bör ha innebörden att en operatör av ett DLT-SS- system eller ett DLT-TSS-system, dvs. sådana system som inbegri- per värdepappersavveckling, får medge även andra aktörer än de som anges i 8 § avvecklingslagen att vara deltagare i systemet. Detta bör

236

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

gälla under de förutsättningar som anges i artikel 5.5 i DLT-förord- ningen och på de villkor som beslutas av Finansinspektionen. Enligt förslaget har Finansinspektionen således, inom de ramar som uppställs i unionsrätten, möjlighet t.ex. att förhindra att fysiska personer tillåts vara deltagare eller att uppställa villkor som innebär juridiska perso- ner som deltar måste uppfylla vissa särskilda krav osv.

Även i fråga om DLT-MTF-plattformar inställer sig frågan om en eventuell konflikt med svensk rätt mot bakgrund av möjligheten till undantag från deltagarkretsen enligt artikel 53.3 i MiFID II. Undan- taget i artikel 4.2 i DLT-förordningen innebär som sagt att en vidare krets av deltagare ska kunna tillåtas jämfört med vad som följer av artikel 53.3 i MiFID II, vad gäller aktörer som handlar för egen räkning.

Enligt utredningens mening framstår bestämmelserna i 11 kap. 3 § lagen om värdepappersmarknaden som alltför begränsande i för- hållande till det möjliga undantaget i DLT-förordningen. Det gäller t.ex. kravet på att deltagare ska ha en tillräcklig kapitalstyrka. Det kravet har inte någon motsvarighet i förordningen och är svårt att tillämpa på fysiska personer. Detsamma gäller kravet på en ändamåls- enlig organisation. Mot denna bakgrund anser utredningen att det krävs lagstiftningsåtgärder för att tillgodose möjligheten till undan- tag i DLT-förordningen.

Det är dock inte heller i detta fall nödvändigt att göra någon änd- ring i den svenska lagen, dvs. lagen om värdepappersmarknaden. I stäl- let är det tillräckligt med en bestämmelse i den nya lagen, som har företräde framför lagen om värdepappersmarknaden, och som ger utrymme för en vidare krets av deltagare än vad som följer av lagen om värdepappersmarknaden. Bestämmelsen bör utformas så att en operatör av en DLT-MTF-plattform eller ett DLT-TSS-system39 får medge även andra aktörer än de som anges i 11 kap. 3 § lagen om värde- pappersmarknaden att vara deltagare på plattformen eller i systemet, under de förutsättningar som anges i artikel 4.2 i DLT-förordningen och på de villkor som beslutas av Finansinspektionen.

Avgränsningen av deltagarkretsen, liksom andra frågor som har betydelse för konsumentskyddet och investerarskyddet, tillförlitlig- heten i de tekniska lösningar som föreslås m.m. kommer alltså i det enskilda fallet att behöva övervägas närmare av Finansinspektionen

39Av hänvisningen i artikel 6.1 andra stycket b följer att reglerna om deltagarkretsen för såväl DLT-MTF-plattformar (artikel 4.2) som DLT-SS-system (artikel 5.5) ska tillämpas på DLT- TSS-system.

237

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

isamband med en ansökan om tillstånd enligt DLT-förordningen och vid en prövning av eventuella undantag av nu aktuellt slag (se även avsnitt 4.8.3). Avgränsningen av deltagarkretsen har också betydelse för värdepappersmarknadens funktionssätt och för omvärldens för- troende för värdepappersmarknaden.

Regleringen av förvaltarregistrering i den nya lagen

Med den ovan angivna utgångspunkten att förvaltarregistrering ska vara möjlig även i fråga om DLT-baserade finansiella instrument över- går utredningen till frågan om hur detta bör komma till uttryck i den nya lagen. I det avseendet är det naturligt att jämföra med hur frågor om förvaltare har reglerats i kontoföringslagen. Bestämmelser om förvaltarregistrering finns i 3 kap. 7–13 §§ kontoföringslagen.

Kraven för deltagande i förordningen om värdepapperscentraler är, som ovan har nämnts, relativt allmänt hållna. Kretsen av företag som får antas som förvaltare av finansiella instrument har emellertid avgränsats genom bestämmelser i kontoföringslagen (se 3 kap. 7 § första stycket). I huvudsak rör det sig om centralbanker, myndig- heter som förvaltar statsskuld, clearingorganisationer, värdepappers- centraler, värdepappersinstitut, vissa företag som förvaltar fonder och kreditinstitut. Såvitt utredningen kan bedöma följer det av hänvis- ningen från DLT-förordningen till förordningen om värdepappers- centraler att samtliga dessa kategorier av aktörer kan komma i fråga som deltagare i ett DLT-TSS-system. De flesta av dem bör även kunna komma i fråga som deltagare i DLT-MTF-plattformar och DLT-SS- system, låt vara att svenska statliga myndigheter sannolikt inte kan sägas utföra kundorder för annans räkning på det sätt som avses i reglerna för DLT-MTF-plattformar.

Det räcker dock inte att en värdepapperscentral eller en operatör av DLT-marknadsinfrastruktur har rätt att anta en viss juridisk per- son som förvaltare enligt det näringsrättsliga regelverk som gäller för värdepapperscentralen eller operatören. Därutöver krävs det att för- valtaren i fråga har rätt att göra detta enligt det näringsrättsliga eller förvaltningsrättsliga regelverk som gäller för denne.

I fråga om svenska statliga myndigheter kan det nämnas att varken Riksbanken eller Riksgäldskontoret har rätt att ägna sig åt förvalt- ning av finansiella instrument för annans räkning enligt det regelverk

238

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

som gäller för dem (se riksbankslagen och förordningen [2007:1447] med instruktion för Riksgäldskontoret). Bland annat kreditinstitut och värdepappersbolag har däremot rätt att göra det under vissa förutsättningar (se 7 kap. 1 § andra stycket 9 lagen om bank- och finansieringsrörelse respektive 2 kap. 2 § första stycket 1 lagen om värdepappersmarknaden). Det är också företag inom dessa två kate- gorier som i praktiken är förvaltare hos Euroclear Sweden, vid sidan av vissa utländska företag av motsvarande slag samt en clearingorga- nisation (en central motpart). Det kan nämnas att det finns särskilda bestämmelser om kreditinstitutens och värdepappersbolagens skyldig- het att hålla en kunds finansiella instrument avskilda från företagets tillgångar, om lämpliga åtgärder för att skydda kundens rättigheter och om begränsningar vad gäller förfoganden över finansiella instru- ment som tillhör någon annan.40

Mot denna bakgrund ser utredningen inte anledning att göra någon skillnad vad gäller kretsen av aktörer som kan komma i fråga som förvaltare av finansiella instrument enligt den nya lagen jämfört med kontoföringslagen. I den nya lagen bör därför tas in en bestämmelse som innebär att den krets av juridiska personer som anges i 3 kap. 7 § första stycket kontoföringslagen också får antas som förvaltare av DLT-baserade finansiella instrument. I likhet med det som gäller för värdepapperscentraler enligt andra stycket i samma paragraf finns det anledning att kräva att operatören av den aktuella DLT-mark- nadsinfrastrukturen tillämpar de krav för deltagande som anges i artikel 33.1 i förordningen om värdepapperscentraler. Dessa bygger på principen om ett rättvist och öppet tillträde för de juridiska per- soner som avser att bli deltagare men medger inträdesbegränsningar i den utsträckning som de syftar till motiverad kontroll av en särskild risk för värdepapperscentralen (jfr prop. 2015/16:10 s. 279). På ett motsvarande sätt som gäller för värdepapperscentraler enligt konto- föringslagen föreslår således utredningen att det ska vara operatören av DLT-marknadsinfrastrukturen i fråga som – inom ramen för till- lämpliga bestämmelser – avgör vilka förvaltare som ska tillåtas i fråga om den aktuella infrastrukturen.

Som utredningen ser det är det däremot uteslutet att tillåta fysiska personer att vara förvaltare av nu aktuellt slag, oavsett att detta framstår som möjligt enligt DLT-förordningen. Enligt utredningens

40Se 9 kap. 40–43 §§ lagen om värdepappersmarknaden, 6 kap. Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2017:2) om värdepappersrörelse och 3 kap. lagen om handel med finansiella instrument.

239

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

mening ger DLT-förordningen utrymme för att avgränsa kretsen av möjliga förvaltare genom bestämmelser i svensk rätt, i likhet med vad som har bedömts gälla för förordningen om värdepapperscen- traler (jfr prop. 2015/16:10 s. 292–295).

Enligt utredningens bedömning är det i fråga om DLT-SS-system och DLT-TSS-system som förvaltarregistrering av DLT-baserade finansiella instrument aktualiseras. DLT-MTF-plattformar utgör där- emot renodlade handelsplattformar. De är därmed inte system för registrering av äganderätt eller annan särskild rätt till finansiella in- strument, lika lite som andra slag av handelsplattformar eller regle- rade marknader är det.

Utöver bestämmelser om kretsen av möjliga förvaltare bör det införas bestämmelser om rättsverkan av registrering som motsvarar vad som gäller enligt 3 kap. 10 och 11 §§ kontoföringslagen. Över- fört till den nya lagen innebär det följande.

•De föreslagna nya bestämmelserna om rättsverkan (som i huvud- sak motsvarar bestämmelserna i 6 kap. kontoföringslagen, se av- snitt 4.12 i detta betänkande) ska gälla även för förvaltarregistre- rade DLT-baserade finansiella instrument. Det som anges i dessa bestämmelser om den som är antecknad som ägare i en distribue- rad liggare ska i stället avse förvaltaren. Förvaltaren ska således ha rätt att i förhållande till tredjeman och i ägarens ställe förfoga över de finansiella instrument som är förvaltarregistrerade, dock utan att anses som ägare till instrumenten.

•Vid förvaltarregistrering utgörs det sakrättsliga momentet av de- nuntiation vad gäller rättsverkningar som sker på lägre nivå än den högsta nivån av registrering (dvs. i depå eller liknande hos förvaltaren, jfr prop. 1999/2000:18 s. 91). Det innebär att om för- valtaren underrättas (denuntieras) om att ett finansiellt instrument har överlåtits eller pantsatts, så inträder samma rättsverkningar som om överlåtelsen eller pantsättningen hade registrerats i ett avstämningsregister. Jämfört med att t.ex. tillerkänna rättsverk- ningar till åtgärder som vidtas inom förvaltarens eget depåsystem har denuntiation som sakrättsligt moment fördelen att tredjeman i förekommande fall kan ha kännedom om och vid behov föra bevisning om vid vilken tidpunkt som förvaltaren underrättades.

240

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

•Ett pantsatt eller utmätt finansiellt instrument får inte förvaltar- registreras utan panthavarens respektive Kronofogdemyndighe- tens samtycke.

Som berörs i avsnitt 4.14 åligger det en förvaltare att hålla inve- sterarnas tillgångar åtskilda från sina egna på så sätt att investerarna får separationsrätt till sina tillgångar (jfr lagen [1944:181] om redo- visningsmedel och prop. 1998/99:30 s. 31). Som har berörts ovan i detta avsnitt finns det också omfattande bestämmelser om skyldig- het för värdepappersinstitut att hålla kundernas finansiella instru- ment avskilda från institutets tillgångar och att vidta lämpliga åtgär- der för att skydda kundens rättigheter m.m.41

I kontoföringslagen finns också bestämmelser om skyldighet för förvaltare att lämna uppgifter till värdepapperscentralen om de aktie- ägare vilkas aktier de förvaltar (3 kap. 12 §). En värdepapperscentral är också skyldig att på begäran av ett avstämningsbolag kräva in så- dana uppgifter och bolaget har rätt att få ta del av inkomna uppgifter. Bakgrunden till bestämmelserna är att ett aktiebolag anses ha ett be- rättigat intresse av att få kännedom om sina aktieägare (se prop. 1988/ 89:152 s. 123). Detta bör enligt utredningens mening gälla även DLT-baserade aktier (jfr avsnitt 4.10). Mot den bakgrunden föreslår utredningen att bestämmelser av motsvarande innebörd, men avse- ende den aktuella DLT-operatören, tas in i den nya lagen.

Om en operatör av en DLT-marknadsinfrastruktur antar förval- tare, kan det behöva regleras i avtal hur information ska lämnas dem emellan. Operatören kan då även behöva ha ett system för över- föring av informationen. I sammanhanget kan nämnas att det finns särskilda bestämmelser om värdepappersinstituts skyldighet att in- hämta uppgifter från och lämna information till sina kunder.42

Som har berörts i avsnitt 4.10 uppställs det i kontoföringslagen ett krav på en offentlig sammanställning över aktieägare med mer än 500 förvaltarregistrerade aktier (3 kap. 13 § kontoföringslagen). Värde- papperscentralen ska tillhandahålla en sådan sammanställning för varje avstämningsbolag och även hos avstämningsbolaget ska det finnas tillgång till en utskrift. Denna utskrift får inte vara äldre än tre måna- der. Härutöver gäller att var och en har rätt att mot ersättning för

41Se 9 kap. 40–43 §§ lagen om värdepappersmarknaden, 6 kap. Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2017:2) om värdepappersrörelse och 3 kap. lagen om handel med finansiella instrument.

42Se t.ex. 9 kap. 23, 24 och 27–30 a §§ lagen om värdepappersmarknaden.

241

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

kostnaderna få ut en aktuell utskrift av sammanställningen. Inte heller i fråga om dessa krav finns det anledning att göra någon åtskill- nad mellan kontoförda respektive DLT-baserade aktier. Det bör där- för tas in motsvarande bestämmelser i den nya lagen.

I avsnitt 4.10.2 behandlas frågor om rösträttsregistrering för den som äger förvaltarregistrerade aktier.

Behovet av kontoförande institut

Enligt kontoföringslagen får kontoförande institut vidta registrer- ingsåtgärder för egen och, under vissa förutsättningar, annans räk- ning (3 kap. 2 § första och andra styckena). Behovet av kontoförande institut gör sig särskilt gällande i ett centraliserat system, särskilt om det finns ett mycket stort antal kunder eller konton att hantera, när registreringsåtgärder behöver vidtas för annans räkning. Som har be- rörts i avsnitt 4.11 är emellertid distribuerade liggare i viss utsträck- ning decentraliserade, kommunikationen sker peer-to-peer, varje nod kan ta initiativ till en ändring i liggaren (t.ex. genom en överlåtelse av en tillgång), och ändringen behöver därefter verifieras av andra noder. Enligt utredningens bedömning medför detta att det, såvitt gäller DLT-infrastrukturer, inte finns något motsvarande behov av funktionen kontoförande institut. I stället bör det vara deltagaren själv, oavsett om denne är en fysisk eller juridisk person, som vidtar sådana åtgärder som kan sägas motsvara en registreringsåtgärd enligt kontoföringslagen, inom de ramar som följer av regelverket för den aktuella infrastrukturen.

Det kan tilläggas att DTL-förordningen ger utrymme för del- tagarna att agera för egen räkning på ett sätt som motsvarar den rätt som kontoförande institut enligt kontoföringslagen har att vidta re- gistreringsåtgärder för egen räkning. Utredningen lägger mot den bak- grunden inte fram något förslag om att bestämmelser som motsvarar 3 kap. 1–6 c §§ kontoföringslagen ska tas in i den nya lagen.

242

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

4.14Investerar- och borgenärsskydd

Utredningens förslag: En bestämmelse om lagval tas in i lagen med kompletterande bestämmelser till DLT-förordningen. Vid överlåtelse, pantsättning eller annat förfogande över DLT-base- rade finansiella instrument tillämpas, beträffande rättsverkningarna i förhållande till andra än parterna, lagen i det land där operatören av DLT-marknadsinfrastrukturen har sin hemvist.

Anpassningar görs också i lagen om investerarskydd på så sätt att ersättning enligt artikel 7.6 i DLT-förordningen dels ska be- aktas vid beräkningen av den högsta ersättning som kan utgå en- ligt lagen, dels ingå i den ersättningsrätt som övertas av staten i den utsträckning som ersättning har betalats ut från investerar- skyddet för de tillgångar som skadeståndet avser.

Utredningens bedömning: Det finns inte något behov av att ta in bestämmelser om skadestånd i den nya lagen med komplet- terande bestämmelser till DLT-förordningen.

Betydelsen av investerar- och borgenärsskydd

I detta avsnitt behandlar utredningen för det första hur investerare i DLT-baserade finansiella instrument ska skyddas vid eventuella fel i den distribuerade liggaren eller vid andra slag av fel som uppkommer hos operatören av den aktuella DLT-marknadsinfrastrukturen samt vid förlust som uppkommer vid förvaltarregistrering.

För det andra berör utredningen frågor om borgenärsskydd. Med detta avser utredningen i detta sammanhang bestämmelser som säker- ställer att en transaktion blir giltig mot tredje man på så sätt att ett finansiellt instrument inte kan tas i anspråk av en överlåtares borge- närer i händelse av obestånd men däremot vid behov av förvärvarens borgenärer. På liknande sätt behöver säkerställas att t.ex. en pantsätt- ning gäller mot tredje man på så sätt att panthavarens (borgenärens) rätt till säkerheten inte äventyras. Dessa frågor har i sin tur stor be- tydelse för tilltron till DLT-marknadsinfrastrukturer och för att handel med DLT-baserade finansiella instrument ska fungera på ett effektivt sätt (omsättningsskydd).

243

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

Nuvarande ordning

Frågor om investerarskydd bör till stor del ses i ljuset av regleringen av förvaltarregistrering enligt kontoföringslagen och viss motsvarande reglering (se vidare avsnitt 4.13). Förutom enligt kontoföringslagen kan förvaltarregistrering förekomma enligt lagstiftningen på fond- området, t.ex. enligt 4 kap. 12 § lagen (2004:46) om värdepappers- fonder. Vid förvaltarregistrering enligt kontoföringslagen är det, som har berörts i avsnitt 4.13, bl.a. kreditinstitut och andra slags värde- pappersinstitut som kan komma i fråga som förvaltare. Ägaren av de finansiella instrumenten har då ett obligationsrättsligt anspråk gent- emot förvaltaren på att få ut ett visst antal instrument av ett visst slag.

Att ägaren har ett obligationsrättsligt anspråk mot förvaltaren inne- bär emellertid inte nödvändigtvis att ägarens rätt står sig sakrättsligt mot förvaltarens borgenärer i händelse av obestånd hos förvaltaren. Förvaltaren ska emellertid hålla investerarnas tillgångar åtskilda från sina egna på så sätt att investerarna får separationsrätt till dessa (jfr lagen [1944:181] om redovisningsmedel och prop. 1998/99:30 s. 31). Det finns också omfattande bestämmelser om skyldighet för värde- pappersinstitut att hålla kundernas finansiella instrument avskilda från institutets tillgångar och att vidta lämpliga åtgärder för att skydda kundens rättigheter m.m.43

Frågan om separationsrätt är således grundläggande för investerar- skyddet och kan beskrivas som det skydd som gäller i första hand. Med separationsrätt avses rätten att vid t.ex. konkurs från en gälde- närs förmögenhetsmassa avskilja viss egendom som tillhör någon annan eller som någon annan har särskild rätt till och som därför inte ska ingå i konkursboet och inte heller kan utmätas för betalning av gäldenärens skulder. Exempelvis kan separationsrätt till likvida medel uppkomma genom att någon som är redovisningsskyldig för medlen avskiljer dem från sina egna tillgångar genom förvaring på konto, såsom en advokatbyrås klientmedelskonto (se lagen om redovisnings- medel).

Men intresset av ett gott investerarskydd förutsätter också att det finns en möjlighet till skadestånd eller annan ersättning (se vidare nedan). Behovet av skadestånd eller liknande ersättning aktualiseras givetvis om tillgångarna över huvud taget inte finns i behåll. Samma

43Se 9 kap. 40–43 §§ lagen om värdepappersmarknaden, 6 kap. Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2017:2) om värdepappersrörelse och 3 kap. lagen om handel med finansiella instrument.

244

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

behov kan dock uppkomma även om tillgångarna finns i behåll men investerarens separationsrätt inte står sig, t.ex. till följd av att kund- tillgångar har blandats samman med förvaltarens egna tillgångar.

Vid ägarregistrering av finansiella instrument uppkommer inte någon motsvarande frågeställning om separationsrätt som vid förvaltar- registrering. Anledningen till detta är att investeraren i ett sådant fall har ett individuellt separerat konto på den högsta nivån av regist- rering och därmed alltid har separationsrätt. Vidare får risken för att de aktuella instrumenten går förlorade till följd av något tekniskt missöde hos värdepapperscentralen betraktas som mycket liten. De finansiella riskerna avseende en värdepapperscentral är också av väsentligt annat slag jämfört med vad som gäller för en bank. Risken för att obestånd ska uppkomma hos värdepapperscentralen är därför väsentligt lägre än motsvarande risk för en bank.

Vid införandet av aktiekontolagen, som föregick kontoförings- lagen, ansågs det dock vara en avgörande förutsättning för att ett konto- baserat system skulle godtas att den enskilde fick fullgoda garantier för att han eller hon skulle hållas skadeslös vid förluster som upp- kom till följd av fel i systemet. Detta skulle gälla även i sådana fall där skadan inte kunde föras tillbaka på oaktsamhet av någon funktionär (se prop. 1988/89:152 s. 80). Följaktligen infördes en strikt skade- ståndsskyldighet för dåvarande VPC AB, numera Euroclear Sweden, i aktiekontolagen. Det motsvarande skadeståndsansvaret för värde- papperscentraler enligt kontoföringslagen har dock mildrats något (se vidare nedan).

Enligt kontoföringslagens nuvarande lydelse har värdepappers- centralen ett strikt ansvar vid vissa slag av överlåtelser och pant- sättningar som blir giltiga trots att de görs av någon annan än ägaren (se 7 kap. 1 §, jfr 6 kap. 4 §). Dessa bestämmelser har enligt utred- ningens mening begränsad betydelse. Av större vikt är att värdepap- perscentralen och dess kontoförande institut, är skadeståndsskyldiga i förhållande till ägare av finansiella instrument vid en oriktig eller missvisande uppgift i ett avstämningsregister eller i annat fall vid fel i samband med uppläggning eller förande av ett sådant register (se 7 kap. 2 §). Ansvaret är utformat som ett s.k. kontrollansvar. Indi- rekt förlust ersätts dock endast vid försummelse. Vidare finns det särskilda bestämmelser om skada till följd av beslut om rättelse, jämk- ning av ersättning och regressrätt (se 7 kap. 3–5 §§).

245

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

I tredje hand, om varken separationsrätten eller skadeståndsskyl- digheten skulle förslå, finns det en möjlighet till ersättning genom ett ersättningssystem som administreras av det offentliga. Regleringen avser ersättning för förlust av investerares finansiella instrument och medel hos ett värdepappersinstitut, ett fondbolag, ett förvaltnings- bolag eller en AIF-förvaltare. Detta kallas investerarskydd och re- gleras i lagen (1999:158) om investerarskydd. En investerare har enligt lagen rätt till ersättning från investerarskyddet om ett värdepappers- institut, ett fondbolag, ett förvaltningsbolag eller en AIF-förvaltare som tillhör skyddet försätts i konkurs och investeraren inte från institutet, bolaget eller AIF-förvaltaren kan få ut finansiella instru- ment eller medel som avses i 3 § (se 7 § första stycket). Investerar- skyddet finansieras genom avgifter från de företag som omfattas (se bl.a. 29 § lagen om investerarskydd).

Investerarskyddet har i sin tur likheter med, och en förebild i, det motsvarande ersättningssystem som finns i fråga om insättningar av likvida medel i bl.a. svenska banker (insättningsgaranti) i lagen (1995:1571) om insättningsgaranti. Regleringen innebär att vissa in- sättare, t.ex. fysiska personer, kan få ersättning motsvarande vad de har satt in jämte ränta, bl.a. om institutet i fråga försätts i konkurs.

Det kan nämnas att sannolikheten för att ersättning från insätt- ningsgarantin eller investerarskyddet ska behöva betalas ut har för- ändrats efter ikraftträdandet av lagen (2015:1016) om resolution. Den lagen innehåller bestämmelser om ett särskilt förfarande under statlig kontroll för rekonstruktion eller avveckling (resolution) av finan- siell verksamhet som bedrivs av bl.a. kreditinstitut. Den innebär att kreditinstitut i händelse av bl.a. obestånd kan komma att försättas i resolution i stället för i konkurs.

Såväl investerarskyddet som insättningsgarantin ger alltså den enskilde kunden ett skydd i händelse av obestånd hos banken. Båda regelverken har därmed betydelse för konsumentskyddet (jfr prop. 2015/16:106 s. 26). Till detta kommer att regleringen bidrar till att stärka stabiliteten i det finansiella systemet genom att öka allmän- hetens tilltro till att insättningarna respektive investeringarna i finan- siella instrument är tryggade. I fråga om insättningar i bank minskar en sådan tilltro risken för uttagsanstormningar (eng. bank run).

246

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

Reglerna i DLT-förordningen och finalitydirektivet

Regler om separationsrätt m.m.

I DLT-förordningen finns flera regler som har anknytning till in- vesterar- eller borgenärsskydd. En övergripande målsättning med dessa regler är att separationsrätt ska gälla för DLT-baserade finan- siella instrument som finns på den högsta nivån, dvs. i själva liggaren (se artikel 7.5, särskilt tredje stycket) och att dessa ska vara avskilda från operatörens egna och från andras tillgångar. Detsamma gäller likvida medel och säkerheter som tillhör medlemmar, deltagare, emit- tenter eller kunder. Vidare finns det en regel som ska tillämpas när en operatör av ett DLT-SS- eller DLT-TSS-system kan visa att den berörda tekniken för distribuerade liggare är oförenlig med kravet på kontobaserad form i förordningen om värdepapperscentraler. Genom denna regel ställs krav på s.k. kompensationsåtgärder; operatören är skyldig att föra ett register som gör det möjligt att vid varje tillfälle separera varje medlems, deltagares, emittents eller kunds DLT-base- rade finansiella instrument (artikel 5.2 b iii och 5.11). Således syftar även denna regel till att säkerställa separationsrätten vad gäller till- gångar på den högsta nivån.

I förordningen berörs inte separationsrätten till förvaltarregistre- rade tillgångar. Det är emellertid för utredningens del självklart att även en förvaltare ska säkerställa separationsrätten på samma sätt som gäller vid förvaltarregistrering utanför DLT-förordningens tillämp- ningsområde; för berörda aktörer är behovet av en sådan separations- rätt uppenbarligen ett och detsamma (se vidare under rubriken Beho- vet av bestämmelser om separationsrätt m.m.).

Regler om avvecklingssystem enligt finalitydirektivet och om lagval

IDLT-förordningen finns regler för DLT-SS-system som gäller när systemet inte har betecknats som ett anmält avvecklingssystem enligt finalitydirektivet. I dessa fall ska operatören vidta åtgärder för att minska risker till följd av insolvens (se artikel 5.7 första stycket c och tredje stycket). Detta krav bör ses mot bakgrund av att finality- direktivet syftar till att överföringsuppdrag inom avvecklingssystem och s.k. nettning (avräkningar) av sådana överföringar ska gälla en- ligt rättsordningen i samtliga medlemsstaters jurisdiktion och vara

247

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

bindande för tredje man (skäl 11 i finalitydirektivet). Om överför- ingar inom sådana system inte blir bindande i förhållande till tredje man, uppstår mycket omfattande rättsliga risker och motpartsrisker mellan deltagarna inom systemet, vilket gör systemet mindre effektivt.

Reglerna om avvecklingssystem i finalitydirektivet och i bestäm- melserna i avvecklingslagen har berörts översiktligt i avsnitt 3.3.2 ovan. Varken reglerna i direktivet eller bestämmelserna i lagen anger att någon viss teknik måste användas vid avvecklingen. De är således i så måtto teknikneutrala. Det är därför inte uteslutet att ett DLT- SS-system eller ett DLT-TSS-system, efter anmälan, kan betecknas som ett anmält avvecklingssystem.

De sakrättsliga reglerna i finalitydirektivet har, såvitt gäller han- del med finansiella instrument, i svensk rätt genomförts genom be- stämmelser i lagen om handel med finansiella instrument (se 5 kap. 1 §). Enligt dessa bestämmelser är ett avtal om slutavräkning i hän- delse av konkurs giltigt mot konkursboet och mot borgenärerna i konkursen. Detsamma gäller bl.a. en avräkning av förpliktelser mellan två eller flera deltagare i ett anmält avvecklingssystem eller ett sam- verkande system, om avräkningen har skett i enlighet med systemets regler. Vidare har reglerna i finalitydirektivet genomförts i avveck- lingslagen (13 §) vad gäller när överföringsuppdrag blir oåterkalleliga för en deltagare i ett avvecklingssystem och giltigheten av ett sådant uppdrag gentemot tredje man. Bestämmelsen i avvecklingslagen gäl- ler inte för t.ex. DLT-SS- eller DLT-TSS-system som inte är anmälda avvecklingssystem. För dessa fall finns det inte någon gällande för- fattningsbestämmelse som säkerställer att överföringsuppdrag blir oåterkalleliga. Detta innebär ökade motpartsrisker under tiden mel- lan handel och slutlig avveckling.

De ovan berörda materiella bestämmelserna i finalitydirektivet och i svenska författningar är dock inte tillräckliga med tanke på att avvecklingssystem har en påtaglig internationell dimension. Det upp- står nämligen också frågor om vilket lands lag som ska tillämpas vid t.ex. överföringsuppdrag i ett avvecklingssystem. Det finns därför en regel om lagval i finalitydirektivet (artikel 9.2). När det gäller förhål- landet mellan köpare och säljare (det obligationsrättsliga rättsförhål- landet) kan parterna vanligtvis själva bestämma vilket lands lag som ska tillämpas. Frågor om lagval är däremot mer problematiska när det gäller sakrättsliga frågor, däribland om en gentemot tredje man giltig övergång av äganderätt har skett eller om en giltig panträtt har

248

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

uppkommit. Enligt artikel 9.2 i finalitydirektivet ska giltigheten i förhållande till tredje man av en säkerhet avgöras av lagen i den med- lemsstat där det aktuella registret, kontot eller centraliserade förvar- ingssystemet finns (se även skäl 20 i direktivet).

Den reglering som direktivet innehåller i denna del har genom- förts genom den lagvalsbestämmelse för sakrättsliga frågor som finns i 5 kap. 3 § lagen om handel med finansiella instrument. Bestämmel- sen, som har getts en vidare innebörd jämfört med regeln i finality- direktivet, avser finansiella instrument

–för vilka aktiebrev, skuldebrev eller annan motsvarande skriftlig handling inte har utfärdats (dematerialiserade instrument) eller

–för vilka en sådan handling har utfärdats men det genom förvaring eller på liknande sätt har säkerställts att handlingen inte kommer i omlopp (immobiliserade finansiella instrument).

Vid överlåtelse, pantsättning eller annat förfogande över sådana in- strument ska – när förvärvarens rätt till de finansiella instrumenten har registrerats enligt lag – lagen i det land där registret förs tillämpas beträffande rättsverkningarna i förhållande till andra än parterna. VPC-systemet är ett exempel på ett sådant register. Bestämmelsen är dock inte begränsad till att gälla finansiella instrument som om- fattas av kontoföringslagen utan gäller även finansiella instrument som är dematerialiserade eller immobiliserade med stöd av rättsordningen i något annat land (se prop. 1999/2000:18 s. 110).

Av förarbetena till bestämmelsen framgår att den tillkom i syfte att lagfästa den s.k. lex rei sitae-principen för lagvalsfrågor inom internationell privat- och processrätt (se samma prop. s. 94 och 95). Med denna princip avses att lagen i det land där egendomen befann sig när rätten i fråga uppkom ska tillämpas. När det gäller t.ex. konto- förda finansiella instrument på den högsta nivån medför uttrycken ”har registrerats enligt lag” respektive ”där registret förs” inga påtag- liga svårigheter vid tillämpningen.

Enligt förarbetena till bestämmelsen var den då gällande allmänna uppfattningen i den internationella juridiska diskussionen att lex rei sitae-principen, tillämpad på dematerialiserade eller immobiliserade finansiella instrument som är förvaltarregistrerade, bör leda till att de sakrättsliga verkningarna av en transaktion bedöms enligt rätts- ordningen i det land där förvaltaren bedriver sin verksamhet. Om

249

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

rättigheten registreras i ett register som förs av en förvaltare utom- lands, ska frågan således avgöras enligt lagen i det land där verksam- heten bedrivs. Detta har dock inte angetts i lagtexten.

Enligt förarbetena kan lagkonflikter uppkomma beträffande finan- siella instrument som är utgivna utomlands, såväl dematerialiserade som immobiliserade, vilka kontoförs av en värdepapperscentral en- ligt kontoföringslagen (se samma prop. s. 90 och 91). Konflikter kan också, enligt förarbetena, uppkomma om ett finansiellt instrument visserligen är utgivet i Sverige men instrumentet enligt villkoren re- gleras av någon annan rättsordning än svensk rätt.

Utöver reglerna i finalitydirektivet kan det s.k. säkerhetsdirektivet (se vidare avsnitt 3.3.2) nämnas. Det direktivet gäller s.k. avtal om finansiellt säkerställande, däribland pantavtal. Det innehåller en regel om lagval enligt vilken lagen i det land där det relevanta kontot förs ska vara avgörande när det gäller kontoförda finansiella instrument (artikel 9). Vid genomförandet av säkerhetsdirektivet beskrevs denna regel som en variant av principen om lex rei sitae som går ut på att ange att säkerheten är belägen där registret förs (se ovan och prop. 2004/ 05:30 s. 89). I förarbetena berördes också frågan om hur man ska kunna konstatera att ett kontofört finansiellt instrument är beläget i t.ex. Sverige mot bakgrund av att ett finansiellt instrument kan vara registrerat i flera led hos flera mellanhänder och register samt i flera länder, medan lagvalsregeln talar om det ”relevanta” kontot. Enligt den så kallade PRIMA-principen (eng. Place of Relevant InterMediary Approach) ska sakrättsliga aspekter av en kunds förfoganden med dematerialiserade finansiella instrument, vilka förvaltas av en mellan- hand, bedömas enligt lagen hos förvaltaren (mellanhanden). Enligt de aktuella förarbetena kan PRIMA-principen inte upprätthållas fullt ut, eftersom det vid förvaltarregistrering och registrering av t.ex. fondandelar kan ifrågasättas om registreringen har s.k. konstitutiv verkan, dvs. om äganderätten följer av registreringen (se samma prop. s. 89).

Dessa förarbeten avser dock inte någon ändring i 5 kap. 3 § lagen om handel med finansiella instrument och har således inte någon omedelbar betydelse för hur den paragrafen ska tolkas. Paragrafen bör i stället tolkas i ljuset av de ovan berörda förarbetsuttalandena (se prop. 1999/2000:18 s. 94 och 95) om att de sakrättsliga verkning- arna av en transaktion ska bedömas enligt rättsordningen i det land där förvaltaren bedriver sin verksamhet. Om rättigheten registreras

250

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

i ett register som förs av en förvaltare utomlands, ska frågan således avgöras enligt lagen i det land där verksamheten bedrivs.

I ljuset av den tekniska utvecklingen som har skett sedan dessa förarbetsuttalanden gjordes kan det från utredningens sida tilläggas att det vid prövningen av i vilket land förvaltarens verksamhet be- drivs inte torde spela någon roll i vilket land de servrar eller annan it-utrustning som förvaltaren använder sig av förvaras eller om för- valtaren använder sig av s.k. molntjänster.

Det kan här nämnas att kommissionen har tagit initiativ till ett förtydligande beträffande bl.a. lagvalsreglerna i finalitydirektivet re- spektive säkerhetsdirektivet.44 Detta förtydligande har dock inte lett till någon EU-rättsakt.

Regler om skadeståndsskyldighet

Trots att reglerna om separationsrätt normalt förhindrar att skada uppkommer innehåller DLT-förordningen också regler om skade- ståndsskyldighet för operatörer av DLT-marknadsinfrastrukturer (se artikel 7.6 första stycket). Enligt dessa regler ska operatören vara ansvarig vid förlust av medel, säkerheter eller DLT-baserade finan- siella instrument upp till den förlorade tillgångens marknadsvärde.

Skadeståndsskyldigheten omfattar således inte indirekt förlust, såsom utebliven förtjänst, följdskador av olika slag m.m. (jfr ovan). Vidare finns det ett uttryckligt undantag för det fall att operatören kan bevisa att förlusten har uppstått till följd av en händelse som ligger utanför operatörens rimliga kontroll och vars konsekvenser var oundvikliga trots alla rimliga ansträngningar. Operatörens ansvar har således karaktär av s.k. kontrollansvar.

Det finns också en regel om att operatörer av DLT-marknadsin- frastruktur ska fastställa transparenta och lämpliga arrangemang för att säkerställa investerarskydd och ha vissa fastställda förfaranden för hantering av klagomål m.m. (se artikel 7.6 andra stycket). Denna regel gäller således operatörens administrativa rutiner.

44Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om tillämplig lag på egendomsrättsliga verkningar av transaktioner med värdepapper, COM(2018) 89 final (av den 12 mars 2018).

251

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

Behovet av bestämmelser om separationsrätt m.m.

För utredningen är det som framgår ovan en självklarhet att tillgångar på den högsta nivån, dvs. DLT-baserade finansiella instrument som registreras direkt i själva liggaren, ska omfattas av separationsrätt. Från den svenska rättsordningens perspektiv är det också ett av huvudsyftena med ägarkonton. Som framgår ovan berörs frågor om separationsrätt i DLT-förordningen på så sätt att operatören åläggs att se till att separationsrätt gäller. Med tanke på att reglerna i för- ordningen är direkt tillämpliga krävs det inte några ytterligare be- stämmelser i svensk rätt om det ansvar som operatörerna av DLT- marknadsinfrastruktur ska ha i detta avseende, utöver de grundläggande krav på distribuerade liggare som har berörts i avsnitt 4.11 och som bl.a. innebär att äganderätt, panträtt och annan särskild rätt till ett visst DLT-baserat finansiellt instrument ska framgå av den distribue- rade liggaren.

Vidare har utredningen i avsnitt 4.12 föreslagit att det i den nya lagen ska tas in bestämmelser om civilrättsliga rättsverkningar som i huvudsak motsvarar bestämmelserna i 6 kap. kontoföringslagen. Genom dessa bestämmelser säkerställs att transaktioner i den distri- buerade liggaren som har validerats genom en konsensusmekanism blir gällande även mot tredje man. Vad gäller en överlåtelse av ett DLT- baserat finansiellt instrument som har validerats genom en konsen- susmekanism föreslår utredningen att instrumentet därefter inte får tas i anspråk av överlåtarens borgenärer för andra rättigheter än så- dana som var registrerade i den distribuerade liggaren dessförinnan. Med hänsyn till hur snabbt en transaktion i en distribuerad liggare kan genomföras och avvecklas, är behovet av att en viss order ska vara oåterkallelig begränsad.

Vad gäller förvaltarregistrering bör, enligt utredningen, det sak- rättsliga momentet enligt den nya lagen, liksom enligt kontoförings- lagen vara denuntiation (se avsnitt 4.13). Utredningen har således i avsnitt 4.13 föreslagit att en underrättelse (denuntiation) till förvaltaren om att ett finansiellt instrument har överlåtits eller pantsatts ska ha samma rättsverkningar som om överlåtelsen eller pantsättningen hade validerats genom en konsensusmekanism på den högsta nivån av re- gistrering.

Härutöver uppkommer frågan hur en förvaltare i praktiken ska förfara för att hålla olika investerares tillgångar avskilda på ett sätt som

252

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

säkerställer en separationsrätt. Det finns visserligen inte några regler i DLT-förordningen som ålägger förvaltare att hålla olika kunders (investerares) DLT-baserade finansiella instrument avskilda från var- andra och från förvaltarens egna tillgångar. Sådana krav finns dock i lagen om värdepappersmarknaden (se ovan under Nuvarande ordning med de hänvisningar som görs där). Kraven gäller för värdepappers- institut. Enligt utredningens förslag kommer samma krets av företag att kunna få medgivande att vara förvaltare enligt den nya lagen som enligt kontoföringslagen. Det är fråga om företag på vilka den svenska lagstiftaren redan i dag ställer särskilda krav. Utredningen bedömer inte att tillkomsten av DLT-förordningen ger anledning att uppställa några ytterligare krav på dem. Enligt utredningens mening står det klart att en förvaltare som använder sig av ett kontobaserat system har förutsättningar för att hålla olika investerares tillgångar avskilda från varandra. Detsamma bör gälla om förvaltaren använder en distri- buerad liggare i sitt eget depåsystem, eftersom den blockkedjeteknik som redan idag används beträffande vissa slags kryptotillgångar ger utrymme för det.

Behovet av lagstiftningsåtgärder avseende lagval

Utredningen har också övervägt om tillkomsten av DLT-förordningen ger anledning att ändra eller komplettera lagvalsbestämmelsen i 5 kap. 3 § lagen om handel med finansiella instrument. Som berörs ovan behöver frågor om lagval författningsregleras vad gäller rätts- verkningar i förhållande till tredje man (dvs. sakrättsliga rättsförhål- landen).

Fråga uppkommer då om den nuvarande lagvalsbestämmelsen över huvud taget går att tillämpa i fråga om sådana rättsverkningar i förhållande till tredje man som följer av den nya lagen. Uttryckssättet ”registrerats enligt lag” som förekommer i bestämmelsen omfattar utan tvekan registreringsåtgärder enligt bl.a. kontoföringslagen som sker på den högsta nivån. Huruvida uttrycket också innefattar dispo- sitioner på den högsta nivån som sker enligt DLT-förordningen är inte lika tydligt och kan under alla förhållanden påkalla ett förtyd- ligande. Än mer tveksamt är om det går att vid dispositioner enligt DLT-förordningen knyta lagvalet till det land där ”registret förs”. Det sammanhänger med att registrering och förvaring av information

253

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

i dessa sammanhang sker mellan olika noder – som kan finnas i olika länder – i stället för i ett centraliserat register. I den nya lagen bör det därför tas in en särskild lagvalsbestämmelse som är tillämplig på DLT-baserade finansiella instrument, registrerade på den högsta nivån.

I likhet med bestämmelsen i 5 kap. 3 § lagen om handel med finan- siella instrument bör den nya bestämmelsen avse rättsverkningarna i förhållande till andra än parterna vid överlåtelse, pantsättning eller annat förfogande över finansiella instrument, dock endast DLT-base- rade instrument.

Vid registrering i en DLT-marknadsinfrastruktur kan alltså viss tvekan råda om var registreringen ska anses ha skett. Lagvalet bör enligt utredningens mening knytas till det land där den för DLT- marknadsinfrastrukturen ansvarige operatören har sin hemvist. I sak torde detta vara den lösning som är mest ändamålsenlig och lättast att tillämpa och som ligger bäst i linje med vad som gäller enligt 5 kap. 3 § lagen om handel med finansiella instrument. Utredningen föreslår således att en ny lagvalsbestämmelse med denna innebörd tas in i den nya lagen.

I sammanhanget kan det nämnas att Föreningen Svensk Värde- pappersmarknad under utredningsarbetet har framfört att rättsläget vad gäller lagval enligt 5 kap. 3 § lagen om handel med finansiella instrument allmänt sett på värdepappersmarknaden uppfattas som osäkert, eftersom det är länge sedan bestämmelsen utformades och det har skett en rättsutveckling sedan den tillkom. Föreningen har anfört att otydligheten medför en rättsosäkerhet avseende vilket lands lag som styr pantsättning, överlåtelser och andra rättighetsövergångar, Detta leder, menar föreningen, till att det inte går att med rimlig visshet veta vilket lands lag som är tillämplig. Enligt föreningen med- för detta en stor osäkerhet för berörda aktörer på den svenska mark- naden, såsom investerare, kreditgivare och kredittagare som önskar säkerställa en kredit.

Vad föreningen har anfört föranleder framför allt frågan om det finns anledning att förtydliga vad som gäller om lagval i fråga om överlåtelser och andra dispositioner på lägre nivå än den högsta nivån, dvs. vid förvaltarregistrering. Det är då fråga om dispositioner som sker inom förvaltarens eget depåsystem eller liknande kontostruk- tur. Det kan exempelvis röra sig om att en kund till förvaltaren över- låter finansiella instrument till någon annan, utan att det sker någon förändring av registreringen på den högsta nivån.

254

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

Utredningen konstaterar att föreningens framställan inte är för- anledd av DLT-förordningen, även om förvaltarregistrering givetvis aktualiseras också i fråga om DLT-baserade finansiella instrument. Det ingår inte i utredningens uppdrag att föreslå ändringar i en lag- valsbestämmelse som gäller finansiella instrument i allmänhet. Inte heller ger utredningens övriga förslag anledning till någon generell översyn av lagvalsbestämmelsen i lagen om handel med finansiella in- strument.

Utredningen föreslår alltså inte någon ändring i 5 kap. 3 § lagen om handel med finansiella instrument.

Behovet av skadeståndsrättsliga bestämmelser

Om ett DLT-baserat finansiellt instrument går förlorat till följd av åtgärder eller underlåtenhet på operatörens sida eller på grund av brister i den distribuerade liggaren (på den högsta nivån), är det naturligt att operatören normalt ansvarar för den skada som detta innebär. I fråga om behovet av skadeståndsrättsliga bestämmelser och skadeståndsansvar för operatörer av DLT-marknadsinfrastruktur gör dock utredningen bedömningen att artikel 7.6 i DLT-förordningen ger ett tillräckligt skydd för investerare i händelse av att t.ex. de DLT- baserade finansiella instrument som en investerare har i en distribue- rad liggare går förlorade. Det förhållandet att operatörens skadestånds- ansvar gentemot investeraren är reglerat i förordningen talar också mot att införa svenska bestämmelser om detta. Det behövs således inte någon motsvarighet till bestämmelserna om värdepapperscentra- lens skadeståndsansvar i 7 kap. kontoföringslagen i den nya lagen.

Bestämmelsen om skadeståndsansvar i artikel 7.6 i DLT-förord- ningen utesluter inte att operatören även kan ha ett motsvarande an- svar enligt allmänna skadeståndsrättsliga principer gentemot t.ex. en emittent eller en deltagare i situationer som inte regleras uttryckligen i förordningen. I fråga om skadestånd inom kontraktsförhållanden gäller i allmänhet ett ansvar vid vårdslöshet (culpa). Ett kontrakts- förhållande föreligger t.ex. mellan en emittent och den värdepappers- central som ansvar för kontoföringen av finansiella instrument som har getts ut av emittenten.

Vad gäller en förvaltares skadeståndsansvar i förhållande till en ägare av förvaltarregistrerade finansiella instrument eller någon som

255

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

i sin tur är förvaltare åt någon annan konstaterar utredningen att det saknas sådana bestämmelser i kontoföringslagen. Det talar emot att ta in sådana bestämmelser i den nya lagen. Vidare baseras förvaltar- registrering på ett avtal mellan förvaltaren och kunden. Frågor om skadeståndsansvar, liksom andra frågor om ansvarsförhållandet part- erna emellan, kan regleras i ett sådant avtal. I avsaknad av en sådan avtalsreglering gäller den ovan berörda skadeståndsrättsliga principen om vårdslöshet som ansvarsgrund. Utredningen lämnar således inte något förslag om förvaltares skadeståndsansvar.

Behovet av ändringar i lagen om investerarskydd

Vid förvaltarregistrering skulle det kunna inträffa att förvaltaren för- sätts i konkurs och att investeraren då inte får ut det aktuella instru- mentet och inte heller erhåller något skadestånd. Utredningen anser att det i ett sådant fall bör finnas en rätt till ersättning enligt lagen om investerarskydd som motsvarar den som gäller i fråga om finansiella instrument som inte är DLT-baserade. Det krävs dock inte någon ändring i lagen om investerarskydd för att åstadkomma detta. De företag som i praktiken kommer i fråga som förvaltare, dvs. värde- pappersinstituten, anges redan i lagen som en kategori av företag som omfattas av rätten till ersättning för investerare. Vidare omfattas DLT- baserade finansiella instrument numera uttryckligen av definitionen av finansiella instrument i lagen om värdepappersmarknaden. Det innebär att sådana instrument omfattas av rätten till ersättning enligt lagen om investerarskydd om de förvaras hos t.ex. ett värdepappers- institut. Dessutom finns det förutsättningar för att ta ut avgifter från berörda företag även vad gäller förvaring av DLT-baserade finan- siella instrument. Enligt utredningens bedömning finns det därför i huvudsak inte något behov av ändringar i lagen om investerarskydd.

Lagen bör dock ändras i ett par avseende. I lagen finns bestäm- melser om hur den högsta ersättning som kan utgå ska beräknas och om statens rätt att i vissa fall överta en skadeståndsfordran. Dessa bestämmelser är knutna till vissa bestämmelser i kontoföringslagen. Enligt 9 § lagen om investerarskydd ska bl.a. skadestånd enligt 7 kap. 2 § kontoföringslagen avräknas från den högsta ersättning som kan utgå. Vidare inträder staten i viss utsträckning i investerarens ställe i fråga om en sådan rätt till skadestånd, om ersättning har betalats ut från

256

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

investerarskyddet för de tillgångar som skadeståndet avser (se 22 § andra stycket lagen om investerarskydd). Dessa bestämmelser bör ändras på så sätt att även skadestånd från operatören av DLT-mark- nadsinfrastrukturen enligt artikel 7.6 i DLT-förordningen dels ska beaktas vid beräkningen av den högsta ersättning som kan utgå, dels ska övergå till staten i den utsträckning som ersättning enligt inve- sterarskyddet har betalats ut. Utredningen lämnar således förslag av denna innebörd.

4.15Avveckling av betalningar för DLT-baserade finansiella instrument

Utredningens bedömning: Någon lagstiftningsåtgärd krävs inte för att möjliggöra betalningar för DLT-baserade finansiella in- strument eller för att anpassa svensk rätt till reglerna om sådana betalningar i DLT-förordningen.

Nuvarande ordning för avveckling av betalningar för finansiella instrument

Vid handel med finansiella instrument, oavsett om dessa är DLT- baserade eller kontoförda enligt kontoföringslagen, räcker det inte att värdepapperstransaktionen avvecklas för att en transaktion ska fullbordas. Som har berörts i avsnitt 3 krävs det också att betalningar för sådana instrument kan genomföras och avvecklas genom över- föring av likvida medel (här avses med betalning det som på värde- pappersmarknaden ofta benämns likvid, och inte sådana betalningar som omfattas av det unionsrättsliga regelverket om betalningar i all- mänhet).45

Om säljare och köpare har konton i olika banker, kräver detta i sin tur ett system för betalningsavveckling (ett betalningssystem) som möjliggör sådana betalningar. Det nu beskrivna betalningsledet

45Angående detta regelverk, se bl.a. Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 av den 25 november 2015 om betaltjänster på den inre marknaden, om ändring av direktiven 2002/65/EG, 2009/110/EG och 2013/36/EU samt förordning (EU) nr 1093/2010 och om upphävande av direktiv 2007/64/EG, i dagligt tal benämnd PSD2 efter den engelskspråkiga be- nämningen Payment Services Directive 2. Av artikel 3 h och i i direktivet följer att de nu aktu- ella betalningarna inte omfattas av direktivets tillämpningsområde. Direktivet har i svensk rätt genomförts främst genom lagen (2010:751) om betaltjänster.

257

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

av en värdepapperstransaktion har således stor betydelse för värde- pappersmarknadens funktionssätt. Mot den bakgrunden innehåller DLT-förordningen regler om hur betalningar för DLT-baserade finan- siella instrument ska gå till vad gäller DLT-marknadsinfrastrukturer. Det finns dock anledning att även behandla hur motsvarande fråga regleras i förordningen om värdepapperscentraler, eftersom reglerna i DLT-förordningen hänger samman med reglerna i DLT-förordningen och i vissa fall ger utrymme för undantag från dem.

Reglerna i förordningen om värdepapperscentraler

Enligt förordningen om värdepapperscentraler gäller som huvud- regel att betalningar ska avvecklas via konton i den aktuella central- banken (se artikel 40.1). Vad gäller betalningar i svenska kronor inne- bär detta att konton i Riksbanken ska användas. Detta brukar beskrivas som att betalningarna ska göras i centralbankspengar. Sådana betal- ningar erbjuder den högsta graden av säkerhet i fråga om eventuella motparts- eller kreditrisker såtillvida att en centralbank, i motsats till affärsbanker eller privata clearingorganisationer, kan framställa en obegränsad mängd centralbankspengar i den egna valutan. Betalningar i centralbankspengar medför således inga motparts- eller kreditrisker i förhållande till centralbanken, i motsats till betalningar i affärs- bankspengar som innebär att betalningsmottagaren får en fordran på den aktuella affärsbanken.

Även sedlar och mynt är centralbankspengar och möjliggör en omedelbar avveckling av en transaktion. Sedlar och mynt saknar dock i praktiken helt betydelse för avvecklingen av betalningar för konto- förda finansiella instrument.

För närvarande avvecklas betalningar för transaktioner med finan- siella instrument i svenska kronor i Euroclear Swedens VPC-system. Detta sker i enlighet med reglerna i förordningen om värdepappers- centraler samt enligt avtal mellan Riksbanken och Euroclear Sweden. Bakgrunden till detta är att Riksbanken har gett Euroclear Sweden i uppdrag att för Riksbankens räkning avveckla sådana betalningar i VPC-systemet.46 Detta sker genom att s.k. likvidavvecklingskonton som innehas av s.k. likvidbanker debiteras respektive krediteras. Med ett likvidavvecklingskonto i svenska kronor avses en likvidbanks konto

46Se vidare Euroclear Sweden, Allmänna villkor, Kontoföring och Clearing, version 2022:2, p. C 1.3.

258

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

iRiksbanken som används för värdepappersavveckling i VPC-syste- met för svenska kronor. Denna modell för likvidavveckling kallas ibland integrerad modell (eng. integrated model) och avviker från en annan modell som på engelska kallas interfaced model.47

För avveckling av betalningar i euro mellan likvidbankerna använ- der Euroclear Sweden ett konto i Finlands bank (dvs. Finlands cen- tralbank).

Avveckling av betalningar i VPC-systemet sker brutto (i motsats till sådana nettobelopp som uppkommer efter avräkning, s.k. nettning), antingen vid förutbestämda tidpunkter eller i realtid. Tillvägagångs- sättet anses följa principen om avveckling genom leverans mot be- talning genom att några motpartsrisker mellan clearingmedlemmarna inte uppstår, dvs. en clearingmedlem riskerar inte att behöva leverera finansiella instrument till en annan clearingmedlem utan att få betalt och omvänt.

Som närmare har berörts i avsnitt 3.2.2 (se även avsnitt 5.2) över- väger Riksbanken att låta avvecklingen av de nu aktuella betalning- arna ske på Eurosystemets T2-plattform i stället för genom den verk- samhet som i dag bedrivs inom RIX-systemet. En sådan övergång kan ske genom att Riksbanken utkontrakterar driften av den tekniska platt- form som används av betalningsavvecklingen, i stället för att använda en egen sådan plattform. Genom T2 avvecklas för närvarande betal- ningar i euro men systemet möjliggör även betalningar i andra valutor.

För frågan om värdepappersavveckling och tillämpningen av reg- lerna i förordningen om värdepapperscentraler är dock det avgörande att betalningarna sker via konton i centralbanken i fråga, inte vilket betalningssystem eller vilken tekniska plattform som används i detta syfte.

Förordningen om värdepapperscentraler innehåller ett undantag från huvudregeln om att betalningar ska ske i centralbankspengar. Undantaget avser det fall att det inte är praktiskt genomförbart och möjligt att genomföra avvecklingen via centralbankskonton (se arti- kel 40.2). I så fall får en värdepapperscentral erbjuda sig att avveckla kontantutbetalningarna för hela eller delar av sitt avvecklingssystem

47För en beskrivning av den modell som används i Sverige, se dokumentet Hur ska svensk värdepappers avveckling se ut i framtiden? Riksbanksstudier, juni 2019, s. 9, på Riksbankens webbplats. För en mer generell översikt, se rapporten från Banque de France, Chapter 13, Securities settlement systems, s. 218 och 219, på följande webbplats: https://publications.banque- france.fr/sites/default/files/media/2019/06/28/819029_livre_chapitre_13_en.pdf.

259

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

för värdepapper via konton hos ett kreditinstitut eller via egna kon- ton. I det senare fallet krävs en s.k. tilläggsauktorisation enligt arti- kel 54 i förordningen. Anledningen till detta är att tillhandahållandet av s.k. likvidkonton, löpande krediter m.m. utgör s.k. anknutna bank- tjänster enligt avsnitt C i bilagan till förordningen.

Reglerna i DLT-förordningen

Huvudregeln

Även för en sådan DLT-marknasinfrastruktur som inbegriper värde- pappersavveckling (dvs. DLT-SS-system och DLT-TSS-system) är huvudregeln i enlighet med förordningen om värdepapperscentraler att betalningar ska genomföras i centralbankspengar. Enligt DLT-för- ordningen får dock den behöriga myndigheten – i Sveriges fall Finans- inspektionen – besluta om undantag från detta krav (se artikel 5.8 och artikel 6.1 andra stycket i DLT-förordningen). För att undantag ska kunna beviljas måste dock två särskilda förutsättningar vara uppfyllda.

Kravet på leverans mot betalning

En första förutsättning för att huvudregeln om betalningar i central- bankspengar ska kunna frångås är att avvecklingen sker enligt prin- cipen leverans mot betalning. Det innebär att avvecklingen av vär- depapperstransaktionen inte får fullgöras om inte betalningen för transaktionen genomförs. Helst ska leverans och betalning ske sam- tidigt (jfr det som sägs om begreppet atomic och odelbara transaktio- ner i den schweiziska systemet SDX, avsnitt 4.2.1). Enligt utredningens mening innebär detta, med tanke på hur distribuerade liggare är av- sedda att fungera, att betalningen måste kunna ske i realtid och inte med någon fördröjning av det slag som kan förekomma inom sådana betalningssystem där ett större eller mindre antal transaktioner av- räknas (nettas, eng. netting) mot varandra och betalning av nettobelopp sker t.ex. i slutet av respektive avvecklingsdag. Kravet på leverans mot betalning förutsätter dock inte nödvändigtvis medverkan av den aktuella centralbanken.

260

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

Kravet på att betalningar i centralbankspengar inte är praktiskt genomförbart och möjligt

En andra förutsättning för att huvudregeln ska frångås är att en be- talning i centralbankspengar inte är praktiskt genomförbar och möjlig.

Kravet förklaras närmare i skäl 34 i DLT-förordningen. Där anges att det kan anses att avveckling i centralbankspengar inte är praktiskt genomförbart eller möjligt om det inte finns centralbankspengar i en distribuerad liggare (jfr vad som sägs om Projekt Jura nedan). I samma skäl berörs också att det kan vara svårt att uppfylla kravet på leverans mot betalning om det innebär att kontotransaktioner ska genom- föras samtidigt som finansiella instrument som är registrerade i den distribuerade liggaren levereras.

En ytterligare skillnad mellan förordningen om värdepapperscen- traler och DLT-förordningen är att det i den senare förordningen an- ges att centralbankspengarna kan utgöras av pengar i tokeniserad form, medan det i den förra förordningen talas om centralbankskonton. Centralbankspengar i tokeniserad form är en form av digitala central- bankspengar (eng. Central Bank Digital Currency, CBDC). De olika formerna av CBDC har i Betalningsutredningens betänkande Staten och betalningarna (SOU 2023:16) förklaras enligt följande (s. 763):

Det finns i princip två huvudtyper av CBDC: kontantlik (ibland benämnd värdebaserad eller tokeniserad) eller kontobaserad.

Kontantlik CBDC är att likna vid sedlar och mynt (eller checkar). Kontantlik CBDC kan vara ett s.k. bärarinstrument som i sig represen- terar ägande av ett monetärt värde. Som utgångspunkt tillgängliggör ut- givaren, dvs. centralbanken, kontantlik CBDC direkt eller via en mellan- hand (t.ex. en bank) i form av värdebevis (eng. tokens) i en digital plånbok eller uppladdat på ett fysiskt kort.

Kontobaserad CBDC utgör en äganderätt till ett tillgodohavande hos en intermediär, t.ex. en bank, eller hos centralbanken. I den meningen är kontobaserad CBDC till sin natur att likna med kontopengar (bank- tillgodohavanden). En kontobaserad CBDC är en form av inlåning där innehavaren har en i legal mening fordran på banken eller centralbanken. Oavsett om den existerar som ett tillgodohavande på ett konto eller som ett digitalt värdebevis utgör CBDC en skuld på centralbankens balans- räkning på motsvarande sätt som sedlar och mynt redan gör.

I själva verket är skillnaderna mellan kontantlik och kontobaserad CBDC inte så stor när betalningsinstrumentet (t.ex. en digital plånbok) är digitalt. […]

261

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

Som ett exempel på tokeniserad CBDC, som dessutom förekommer vid avveckling av köp av finansiella instrument, kan nämnas Projekt Jura som bl.a. den franska och den schweiziska centralbanken har drivit (se avsnitt 4.2.3). I projektet används uttrycket wholesale central bank digital currency (wCBDC), vilket syftar på att det rör sig om pengar som endast är tillgängliga för vissa finansiella företag och institutioner i likhet med vad som gäller för t.ex. kontotillgodohavanden i Riks- banken. Verksamheten i Projekt Jura skiljer sig dock från sedvanlig betalningsavveckling i centralbankspengar på så sätt att den äger rum i en distribuerad liggare, som drivs av en tredje part (se även av- snitt 4.2.3). Med det synsätt som är vedertaget i Sverige och vissa andra länder rör det sig inte heller om centralbankspengar i egentlig me- ning, utan om affärsbankspengar som ”stöds” av centralbankspengar.48

I Sverige har Riksbanken under några år drivit ett projekt om en eventuell framtida svensk CBDC, den s.k. e-kronan. En e-krona skulle inte utgöra någon ny valuta utan ett nytt betalningsmedel i svenska kronor. Frågan om en eventuell e-krona har berörts i såväl några utredningsbetänkanden som ett flertal rapporter från Riksbanken.49 Såvitt utredningen kan bedöma är det oklart om någon e-krona kom- mer att införas. I alla händelser förutsätter en sådan förändring ett godkännande från riksdagen (se 4 kap. 9 § riksbankslagen) och något sådant godkännande finns ännu inte. För närvarande saknas det så- ledes möjlighet till betalningar i svenska kronor genom digitala cen- tralbankspengar, vare sig i tokeniserad form eller på annat sätt. Där- emot kan betalningar för DLT-baserade finansiella instrument, liksom för andra slag av finansiella instrument eller betalningar i allmänhet, göras via centralbankskonton i Riksbanken. En förutsättning för detta är att operatören av DLT-marknadsinfrastrukturen i fråga är deltagare i RIX-systemet. Det är Riksbanken som tar ställning till en begäran om ett sådant deltagande (se 3 kap. 2 § andra stycket riks- bankslagen), inom de ramar som avvecklingslagen (se 8 §) uppställer och med beaktande av vissa principer (se prop. 2021/22:41 s. 217).

48Som en jämförelse kan nämnas betaltjänsten BiR, betalningar i realtid, som tillhandahålls av Bankgirot. Avvecklingen pågår dygnet runt och äger rum i Bankgirots system. Affärsbanker- nas (deltagarnas) särskilda avsättningar av kontomedel i RIX-systemet (centralbankspengar) för detta ändamål fungerar dock som ett slags garanti för de betalningar som går via BiR. Se vidare Riksbankens webbplats, www.riksbank.se.

49Se Riksbankskommitténs slutbetänkande En ny riksbankslag (SOU 2019:46) s. 1572 och 1573, Betalningsutredningens slutbetänkande Staten och betalningarna (SOU 2023:16) s. 859–915, samt de rapporter avseende E-kronaprojektet som finns på Riksbankens webbplats.

262

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

I skäl 34 i DLT-förordningen berörs behovet av att utveckla inno- vativa lösningar inom ramen för pilotordningen vad gäller avveck- lingen av betalningar, t.ex. genom ”e-pengatokens”. Såvitt utredningen kan bedöma skulle både sådana wCBDC som Projekt Jura berör och den e-krona som Riksbanken har studerat i och för sig kunna vara sådana innovativa lösningar som avses i skäl 34. I fråga om e-kronan bör det dock framhållas att den inte är avsedd att vara en wholesale CBDC utan snarare motsatsen, en retail CBDC, avsedd för allmän- heten och förenad med vissa begränsningar vad gäller användningen. I praktiken är det således inte realistiskt att tänka sig att en eventuell e-krona skulle kunna användas som likvid vid transaktioner avseende DLT-baserade finansiella instrument.

Behovet av lagstiftningsåtgärder

Utredningen bedömer att de alternativ för betalningsavveckling som står till buds för en operatör av en DLT-marknadsinfrastruktur i Sverige är något av följande, vad gäller transaktioner i svenska kronor.

•Alternativ 1: Operatören ingår ett avtal med Riksbanken om betal- ningsavveckling via riksbankskonton i operatörens eget system, på ett liknande sätt som gäller för Euroclear Sweden i dag (se ovan, integrated model). Det förutsätter givetvis att Riksbanken finner ett sådant avtal lämpligt och möjligt. En ytterligare förutsättning är att operatören har tillstånd som värdepapperscentral – och så- ledes får bedriva viss clearingverksamhet inom ramen för tillståndet

– samt eventuellt har tilläggsauktorisation för anknutna bank- tjänster enligt artikel 54 i förordningen om värdepapperscentraler om detta krävs. Med detta alternativ behöver operatören inte ansöka om undantag från reglerna i artikel 40 i förordningen om värdepapperscentraler.

•Alternativ 2: Operatören ingår inte något avtal enligt ovan men blir deltagare i Riksbankens RIX-system. Detta bör möjliggöra att betalningar för DLT-baserade finansiella instrument görs mel- lan operatören och deltagare i den aktuella DLT-marknadsinfra- strukturen. Deltagarna i den aktuella DLT-marknadsinfrastruk- turen förutsätts i så fall samtidigt vara deltagare i RIX-systemet eller ha anlitat en deltagare i RIX-systemet för betalningsförmed- ling. Betalningarna görs med centralbankspengar i en interfaced

263

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

model. En förutsättning för detta är att operatören uppfyller de krav som gäller för deltagande i RIX-systemet och godkänns av Riksbanken. Inom RIX-systemet kan realtidsbetalningar före- komma såväl inom RIX-RTGS (alternativ 2 A) som (RIX-INST (alternativ 2 B). Inte heller dessa alternativ kräver några lagstift- ningsåtgärder. Operatören behöver inte heller ansöka om undantag från reglerna i artikel 40 i förordningen om värdepapperscentraler.

•Alternativ 3: Om det inte är praktiskt genomförbart eller möjligt för operatören att avveckla betalningar under medverkan av Riks- banken (i centralbankspengar) kan avvecklingen i stället göras i konton hos operatören själv eller i en bank (genom s.k. affärs- bankspengar). I ett sådant fall måste visserligen principen om leverans mot betalning tillämpas. Detta följer emellertid direkt av DLT-förordningen och kräver inte någon lagstiftningsåtgärd. En förutsättning är dock att Finansinspektionen beviljar operatören ett undantag enligt artikel 5.8 i DLT-förordningen, dvs. ett undan- tag från kravet på betalningar i centralbankspengar.

Sammantaget konstaterar utredningen att frågan om betalningar för DLT-baserade finansiella instrument inte föranleder några lagstift- ningsåtgärder.

4.16Tillsyn och ingripanden

Utredningens förslag: I den nya lagen med kompletterande be- stämmelser till DLT-förordningen tas in en bestämmelse om att Finansinspektionen är behörig myndighet enligt för-ordningen. Det tas även in bestämmelser om att inspektionen har rätt att ta ut avgifter för prövning av ansökningar och anmälningar enligt förordningen och årliga avgifter för att bekosta inspektionens verk- samhet samt att regeringen får meddela föreskrifter om sådana avgifter.

I lagen tas också in bestämmelser om tillsyn och ingripanden som i huvudsak motsvarar vad som gäller för värdepapperscentra- ler enligt kontoföringslagen. Bestämmelserna ska avse dem som har särskilt tillstånd från Finansinspektionen att driva en DLT- marknadsinfrastruktur enligt DLT-förordningen (svenska opera- törer av DLT-marknadsinfrastrukturer). Det införs således bestäm-

264

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

melser om skyldighet för operatörer av DLT-marknadsinfrastruk- turer att lämna vissa slag av uppgifter. Det tas också in bestämmel- ser om tillsynsbefogenheter för Finansinspektionen när det gäller

–föreläggande om att lämna uppgifter,

–föreläggande att upphöra med viss verksamhet,

–vite,

–platsundersökning,

–sammankallande av styrelse eller stämma, och

–förordnande av revisorer.

Vidare införs bestämmelser om ingripanden som reglerar

–vid vilka slag av överträdelser som ingripande ska ske,

–föreläggande om rättelse,

–varning,

–sanktionsavgift,

–val av sanktion, och

–verkställighet av beslut om sanktionsavgift.

Finansinspektionens beslut enligt den nya lagen och DLT-för- ordningen ska kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol, med undantag för beslut om att förelägga någon att lämna upp- lysningar som behövs för att bedöma om den nya lagen är till- lämplig på viss verksamhet samt beslut om sammankallande av styrelse eller stämma. Prövningstillstånd ska krävas vid över- klagande till kammarrätten.

Finansinspektionen får bestämma att följande beslut ska gälla omedelbart:

–förelägganden om att upphöra med viss verksamhet,

–förelägganden om att lämna upplysningar som behövs för att bedöma om den nya lagen är tillämplig på viss verksamhet,

–förelägganden om rättelse, och

–återkallelser av särskilt tillstånd enligt DLT-förordningen.

265

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

Utredningens bedömning: Det behöver inte införas några svenska bestämmelser om förutsättningarna för att återkalla ett särskilt tillstånd enligt DLT-förordningen.

Det är inte heller motiverat att införa bestämmelser om sank- tionsförelägganden mot fysiska personer.

Reglerna i DLT-förordningen

Artiklarna 8.12, 9.12 och 10.12 i DLT-förordningen innehåller regler om att det särskilda tillstånd som en operatör av en DLT-marknads- infrastruktur har erhållit ska återkallas om

a)det har upptäckts en brist i hur den teknik för distribuerade liggare som används fungerar, eller i de tjänster och verksamheter som tillhandahålls av operatören, som utgör en risk för investerar- skyddet, marknadsintegriteten eller den finansiella stabiliteten, och risken väger tyngre än fördelarna med de tjänster och verksam- heter som det experimenteras med,

b)operatören har brutit mot de villkor som i förekommande fall är knutna till de undantag som har beviljats,

c)operatören har tagit upp finansiella instrument som inte uppfyller de villkor som fastställs i artikel 3.1 i förordningen till handel,

d)operatören har överskridit det tröskelvärde som anges i artikel 3.2

iförordningen,

e)operatören har överskridit de tröskelvärden som anges i artikel 3.3

iförordningen och inte har aktiverat övergångsstrategin, eller

f)operatören har erhållit det särskilda tillståndet eller därmed sam- manhängande undantag på grundval av vilseledande information eller ett väsentligt utelämnande.

Som framgår av de aktuella artiklarna har en återkallelse av det sär- skilda tillståndet för verksamhet enligt DLT-förordningen inte med nödvändighet någon betydelse för det tillstånd som operatören i fråga har att driva värdepappersrörelse eller att som börs driva en re- glerad marknad eller verksamhet som värdepapperscentral. Detsamma får antas gälla för t.ex. ett tillstånd att driva bankrörelse. Enligt ut-

266

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

redningens mening är det dock inte uteslutet att det faktiska händelse- förlopp som i förekommande fall ligger till grund för en återkallelse av tillstånd enligt DLT-förordningen, t.ex. vid en allvarlig regelöver- trädelse, kan ha betydelse för andra slag av tillstånd som det aktuella företaget har fått av Finansinspektionen.

I artikel 11 i förordningen finns omfattande regler om operatö- rernas skyldighet att lämna upplysningar, vissa rapporter m.m. till den behöriga myndigheten i vissa särskilda situationer och i allmänhet.

Vidare innehåller förordningen regler om vilket slag av myndighet som ska vara behörig myndighet (se främst artikel 12). Enligt för- ordningen ska behörig myndighet för en värdepapperscentral som driver ett DLT-SS-system eller ett DLT-TSS-system vara den behö- riga myndighet som har utsetts enligt förordningen om värdepap- perscentraler. Behörig myndighet för ett värdepappersföretag som driver en DLT-MTF-plattform eller ett DLT-TSS-system ska vara den myndighet som har utnämnts enligt MiFID II. När det gäller juridiska personer som är auktoriserade att driva en reglerad mark- nad och som enligt DLT-förordningen har särskilt tillstånd att driva en DLT-MTF-plattform eller ett DLT-TSS-system ska behörig myn- dighet vara den myndighet som utsetts av den medlemsstat där den marknadsoperatör som driver plattformen eller systemet har sitt registrerade säte eller, om marknadsoperatören i enlighet med den medlemsstatens rätt inte har något registrerat säte, den medlemsstat där den marknadsoperatören har sitt huvudkontor. Enligt 12 kap. 1 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden kan ett svenskt aktie- bolag få tillstånd att som börs driva en reglerad marknad och kan därmed omfattas av den nyssnämnda bestämmelsen i förordningen.

Uttrycket behörig myndighet är vanligt i EU-rättsakter på finans- marknadens område. Avsikten är vanligen att respektive medlems- stat i sin nationella rättsordning ska ange vilken myndighet som ska utöva tillsyn över ett visst regelverk. Det rör sig då i allmänhet om de nationella regelverk som genomför, kompletterar eller utgör anpass- ningar till den aktuella rättsakten.

267

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

Behovet av bestämmelser om tillsyn och ingripanden i allmänhet

Regeln om behöriga myndigheter i artikeln 12 i DLT-förordningen har i ett tidigare lagstiftningsärende bedömts vara genomförd genom befintliga bestämmelser i bl.a. kontoföringslagen och lagen om värde- pappersmarknaden, enligt vilka Finansinspektionen är behörig myn- dighet (se prop. 2022/23:39 s. 13 och 14). I det lagstiftningsärendet gjordes också bedömningen att valmöjligheten enligt förordningen när det gäller att utse en särskild behörig myndighet, dvs. en annan myndighet än Finansinspektionen, inte bör utnyttjas. Utredningen ansluter sig till dessa bedömningar. Av befintliga bestämmelser och regeln i förordningen får således redan anses följa att Finansinspek- tionen utövar tillsyn över verksamhet enligt DLT-förordningen och prövar ansökningar om särskilt tillstånd enligt förordningen. Av gällande rätt följer därmed också att Finansinspektionen får ta ut av- gifter för prövning av ansökningar och anmälningar enligt DLT- förordningen (se 9 kap. 27 och 28 §§ kontoföringslagen och 23 kap. 12 § andra stycket 3 lagen om värdepappersmarknaden).

Med tanke på att utredningen föreslår en ny lag med kompletter- ande bestämmelser till DLT-förordningen finns det dock skäl att, för tydlighets skull, i den lagen ta in en ny bestämmelse av innebörd att Finansinspektionen är behörig myndighet enligt DLT-förordningen. Av motsvarande skäl bör i den nya lagen anges att Finansinspektio- nen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar och anmälningar enligt DLT-förordningen och årliga avgifter för finansieringen av in- spektionens verksamhet samt att regeringen får meddela föreskrifter om sådana avgifter. Mot bakgrund av detta förslag bör bestämmel- serna om avgifter i 9 kap. 27 § kontoföringslagen och 23 kap. 12 § andra stycket 3 lagen om värdepappersmarknaden inte längre omfatta ansökningar och anmälningar enligt DLT-förordningen.

I detta sammanhang finns anledning att framhålla att med ansök- ningar och anmälningar avses inte endast ansökningar om tillstånd att driva DLT-marknadsinfrastruktur utan även ärenden som avser undantag från vissa regelverk, anmälningar av månadsrapporter en- ligt artikel 3.5 i DLT-förordningen, fastställande av tröskelvärden enligt artikel 3.6 och andra slag av förvaltningsärenden som föran- leds av reglerna i förordningen.

Det bör samtidigt anmärkas att de tillsynsbefogenheter som Finans- inspektionen således har enligt DLT-förordningen är begränsade till

268

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

sådana operatörer av DLT-marknadsinfrastrukturer som har fått sär- skilt tillstånd från inspektionen, dvs. svenska företag. Befogenheterna omfattar således inte sådana operatörer som har fått tillstånd från motsvarande myndigheter i andra länder inom EES än Sverige. Enligt utredningens mening bör detta dock inte medföra några särskilda problem. Anledningen till detta är att DLT-förordningen, till skillnad från flera andra EU-rättsakter på finansmarknadens område, inte inne- håller några regler av innebörden att utländska operatörer av DLT- marknadsinfrastrukturer får bedriva verksamhet i Sverige med stöd av ett tillstånd från utländsk myndighet (regler om gränsöverskrid- ande verksamhet). Vidare finns det i andra regelverk regler om in- formationsutbyte och samarbete mellan behöriga myndigheter i olika länder inom EES samt i vissa fall bestämmelser om ingripanden mot utländska företag som är tillämpliga även på operatörer av DLT- marknadsinfrastrukturer (se bl.a. artiklarna 13 och 14 i förordningen om värdepapperscentraler samt 23 kap. 5–6 a §§ och 25 kap. 12–16 §§ lagen om värdepappersmarknaden). Även om det således inte all- mänt sett finns behov av bestämmelser om ingripande mot utländska operatörer av DLT-marknadsinfrastrukturer bör Finansinspektionen kunna ingripa mot den som driver verksamhet i Sverige utan tillstånd, oavsett om det rör sig om en svensk eller utländsk aktör (se vidare nedan angående föreläggande att upphöra med viss verksamhet under rubriken Behovet av bestämmelser om tillsynsbefogenheter).

Utöver reglerna om behöriga myndigheter, upplysningar och rap- portering till dessa samt förutsättningarna för återkallelse av tillstånd innehåller inte DLT-förordningen några regler om tillsyn och ingri- panden. Enligt utredningens uppfattning bör dock bestämmelser om tillsyn och ingripanden som motsvarar det som gäller för operatörer av DLT-marknadsinfrastrukturer enligt andra regelverk gälla även inom tillämpningsområdet för DLT-förordningen och den nya lagen.

Utredningen erinrar här om bedömningen i avsnitt 4.3 när det gäl- ler vilka slag av företag som kan få ett särskilt tillstånd att driva en DLT-MTF-plattform, ett DLT-SS-system eller ett DLT-TSS-system:

•Värdepappersföretag enligt unionsrätten (dvs. svenska värdepap- persbolag och utländska värdepappersföretag enligt svensk rätt).

•Sådana kreditinstitut som ska jämställas med ett värdepappers- företag vid tillämpningen av DLT-förordningen. Enligt svensk rätt rör det sig om sådana kreditinstitut som enligt 3 kap. 10 § lagen

269

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

om värdepappersmarknaden har fått tillstånd att driva värdepap- persrörelse.

•Företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad (dvs. bör- ser när det är ett svenskt företag).

•Värdepapperscentraler.

Utredningen konstaterar att de företag som kan bli aktuella som ope- ratörer av DLT-marknadsinfrastrukturer redan omfattas av rörelse- reglering av olika slag, såväl i unionsrätten som i svensk rätt. För värdepapperscentralernas del rör det sig främst om kontoförings- lagen och förordningen om värdepapperscentraler som gäller. För värdepappersinstitut (dvs. värdepappersbolag och kreditinstitut av ovan angivet slag) är bl.a. bestämmelserna i lagen om värdepappers- marknaden tillämpliga. Denna reglering omfattar även regler om till- syn och ingripanden. Det skulle därför kunna anföras att det inte finns något behov av särskilda bestämmelser på detta område i den nya lagen.

Enligt utredningens uppfattning bör dock sådana bestämmelser tas in i den nya lagen. Anledningen till detta är för det första att säker- ställa efterlevnaden av reglerna i DLT-förordningen och göra det möj- ligt att ingripa mot överträdelser av förordningen.

För det andra kan det förekomma att operatörer av DLT-mark- nadsinfrastrukturer är skyldiga att följa andra regelverk än de som vanligtvis gäller för den aktuella kategorin av företag. Exempelvis är värdepappersföretag m.fl. i vissa fall skyldiga att följa vissa regler i förordningen om värdepapperscentraler trots att de inte är värdepap- perscentraler (se artikel 6.1 vad gäller DLT-TSS-system).

För det tredje behöver bör reglerna i DLT-förordningen om åter- kallelse av tillstånd kompletteras med bestämmelser om bl.a. varning respektive sanktionsavgift. Detta bör göras i den nya lagen.

Bestämmelserna i 9 kap. kontoföringslagen bör tjäna som förebild för de motsvarande bestämmelserna i den nya lagen. Anledningen till detta är att verksamheten enligt DLT-förordningen, bortsett från handel med DLT-baserade finansiella instrument, är närmast jämför- bar med kontoföring och avveckling enligt kontoföringslagen och förordningen om värdepapperscentraler.

De nya bestämmelserna bör i sak motsvara det som gäller i fråga om tillsyn över och ingripanden mot svenska värdepapperscentraler. De bör gälla för operatörer av DLT-marknadsinfrastrukturer som

270

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

har fått tillstånd från Finansinspektionen. Det finns inte något som hindrar att sådana bestämmelser införs i nationell rätt. Det kan här nämnas att det i EU-rättsakter på finansmarknadens område är van- ligt att det uppställs krav på att det ska finnas ändamålsenliga be- stämmelser om ingripanden och sanktioner i nationell rätt. Det gäller för t.ex. värdepapperscentraler och värdepappersföretag enligt unions- rätten (se bl.a. artikel 61 i förordningen om värdepapperscentraler och artikel 70 i MiFID II). Det får anses som närmast självklart att motsvarande regelverk förutsätts finnas även på DLT-förordningens område.

Bestämmelser om tillsyn, ingripanden och sanktioner bör således tas in i den nya lagen med kompletterande bestämmelser till DLT- förordningen. Bestämmelserna bör avse ingripanden vid överträdel- ser av reglerna i DLT-förordningen, den nya lagen och övriga författ- ningar som gäller för verksamheten.

Behovet av bestämmelser om uppgiftsskyldighet

I likhet med vad som gäller för värdepapperscentraler enligt 9 kap.

3§ kontoföringslagen bör operatörer av en DLT-marknadsinfra- struktur vara skyldiga att tillhandahålla Finansinspektionen uppgif- ter av vissa slag. En sådan skyldighet är av avgörande betydelse för att tillsynen ska kunna fungera på ett ändamålsenligt sätt. Bestämmelser om uppgiftsskyldighet finns emellertid redan i artikel 11 i DLT-för- ordningen och särskilda svenska regler om uppgiftsskyldighet gent- emot Finansinspektionen behövs inte.

I vissa fall kan det finnas ett behov av att uppgifter lämnas direkt till Statistiska centralbyrån (SCB). Anledningen till detta är att SCB tillhandahåller en databas för övervakning av och tillsyn över finans- marknaderna och att SCB ska kunna samla in uppgifter som behövs för databasen (se prop. 2013/15:161 s. 41–46 och prop. 2015/16:10 s. 356). Som framgår av 9 kap. 4 § kontoföringslagen kan regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela verkställig- hetsföreskrifter av denna innebörd enligt 8 kap. 7 § regeringsfor- men. Eftersom utredningen föreslår att det tas in normgivningsbe- myndiganden i den nya lagen endast i vissa särskilda fall (se av- snitt 4.8.3) bör dock frågor om skyldighet för operatörer av DLT- marknadsinfrastruktur att lämna uppgifter till SCB bestämmas genom

271

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

förvaltningsbeslut i enskilda fall snarare än genom föreskrifter. Utred- ningen föreslår därför att Finansinspektionen ska kunna bestämma att en operatör av en DLT-marknadsinfrastruktur ska vara skyldig att lämna uppgifter till SCB på det sätt och i den omfattning som inspektionen bestämmer. Förslaget hindrar inte att verkställighets- föreskrifter ändå meddelas.

Behovet av bestämmelser om tillsynsbefogenheter

Enligt utredningens mening bör det i den nya lagen med komplet- terande bestämmelser till DLT-förordningen tas in bestämmelser om tillsynsbefogenheter för Finansinspektionen. Dessa bör vara av samma slag som gäller för värdepapperscentraler enligt kontoför- ingslagen. Det finns åtminstone två skäl för detta. För det första är värdepapperscentraler en av de kategorier av företag som även kan få särskilt tillstånd enligt DLT-förordningen. För det andra motsvarar den verksamhet som avses i DLT-förordningen delvis den verksam- het som sker enligt kontoföringslagen. Detta talar för att tillämpa ett liknande regelverk (se avsnitt 4.8.1 angående konkurrensneutralitet). Utredningen föreslår därför att bestämmelser som motsvarar bestäm- melserna om följande frågor i kontoföringslagen tas in i den nya lagen:

–föreläggande om att lämna uppgifter (9 kap. 5 §),

–föreläggande att upphöra med viss verksamhet (9 kap. 6 §),

–vite (9 kap. 7 §),

–platsundersökning (9 kap. 8 §),

–sammankallande av styrelse eller stämma (9 kap. 9 §), och

–förordnande av revisorer (9 kap. 10 §).

Bestämmelserna bör avse operatörer av DLT-marknadsinfrastrukturer.

Behovet av bestämmelser om ingripanden och sanktioner

Av samma skäl som har berörts ovan i fråga om tillsynsbefogenheter bör det i den nya lagen även tas in bestämmelser om ingripanden och sanktioner av samma slag som bestämmelserna i kontoföringslagen,

272

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

såvitt gäller juridiska personer. Med dessa bestämmelser avser utred- ningen bestämmelserna i kontoföringslagen om

–vid vilka slag av överträdelser som ingripande ska ske (9 kap. 11 §),

–föreläggande om rättelse (9 kap. 14 §),

–varning (9 kap. 15 och 16 §§),

–sanktionsavgift (9 kap. 17 och 18 §§),

–val av sanktion (9 kap. 24–26 §§), och

–verkställighet av beslut om sanktionsavgift (9 kap. 29–32 §§).

I fråga om återkallelse av sådana särskilda tillstånd som avses i DLT- förordningen bör den nya lagen endast erinra om de ovan berörda artiklarna i förordningen om sådan återkallelse (artiklarna 8.12, 9.12 och 10.12). Eftersom förutsättningarna för återkallelse av ett särskilt tillstånd anges uttömmande i förordningen, finns det varken behov av eller utrymme för materiella bestämmelser om detta i den nya lagen.

Några bestämmelser om ingripande genom en anmärkning finns inte i kontoföringslagen. Även om sådana bestämmelser finns i annan lagstiftning på finansmarknadens område, anser utredningen att lik- heterna mellan verksamheten enligt DLT-förordningen respektive kontoföringslagen medför att bestämmelserna om ingripande i den nya lagen bör överensstämma med det som gäller enligt kontoförings- lagen. Några bestämmelser om anmärkning bör därför inte tas in i den nya lagen.

När det gäller sanktionsavgiftens storlek innehåller kontoförings- lagen bestämmelser om att avgiften som högst ska fastställas till det högsta av tre olika alternativ. Bestämmelsen genomför artikel 63.2 f i förordningen om värdepapperscentraler. Det första alternativet avser motsvarigheten i svenska kronor av 20 miljoner euro per ett visst datum. Det andra alternativet avser den vinst som värdepappers- centralen har erhållit till följd av regelöverträdelsen. Om vinsten går att fastställa ska taket för avgiften enligt detta alternativ vara dubbelt så hög som vinsten. Det tredje alternativet avser värdepapperscen- tralens omsättning eller omsättningen i den koncern som värdepap- perscentralen i förekommande fall ingår i. Enligt detta alternativ ska taket för avgiften vara tio procent av omsättningen. Detta alternativ, som även gäller för kreditinstitut, har en stor betydelse för sank-

273

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

tionsavgifter i fråga om bl.a. banker och medför att vissa sanktions- avgifter för överträdelser eller underlåtelser på det bankrättsliga om- rådet kan bli synnerligen höga (se 15 kap. 8 § första stycket 1 lagen om bank- och finansieringsrörelse).

Enligt utredningens mening bör det av de skäl som har angetts ovan vad gäller sambandet mellan kontoföringslagen och den nya lagen i den nya lagen även tas in motsvarigheter till bestämmelserna om sanktionsavgiftens storlek. Bestämmelserna bör ha samma utform- ning och innehåll som kontoföringslagens motsvarande bestämmel- ser, med den skillnaden att de ska avse operatörer av DLT-mark- nadsinfrastrukturer.

Behovet av bestämmelser om sanktioner mot fysiska personer

I kontoföringslagen och viss annan lagstiftning på finansmarknadens område finns bestämmelser om s.k. sanktionsförelägganden. Bestäm- melserna innebär bl.a. att vissa fysiska personer i ledande ställning inom finansiella företag, t.ex. en värdepapperscentral, kan bli föremål för administrativa sanktioner för överträdelser eller underlåtelser som företaget i fråga har gjort sig skyldig till (se t.ex. 9 kap. 12, 13 och 19–23 §§ kontoföringslagen). Det är endast vissa, i lagen an- givna, överträdelser som kan bli föremål för sanktioner mot en fysisk person. En förutsättning för att sanktioner ska få tillgripas är att över- trädelsen är allvarlig och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.

Ordningen med sanktioner mot fysiska personer avviker från svensk näringsrättslig lagstiftning i övrigt men har införts i svensk rätt i den utsträckning som detta har krävts enligt EU-rättsakter på finansmarknadens område. Det finns dock inte något krav enligt DLT- förordningen på nationella bestämmelser om administrativa sank- tioner mot fysiska personer. Enligt utredningens mening finns det inte heller i övrigt tillräckligt starka skäl för att ta in bestämmelser av sådant slag i den nya lagen, särskilt mot bakgrund av att utred- ningen lämnar förslag om ändamålsenliga sanktioner mot de berörda finansiella företagen (operatörerna av DLT-marknadsinfrastruktu- rer). Utredningen lämnar därför inte något förslag om sanktioner mot fysiska personer.

274

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

Mot detta ställningstagande kan visserligen invändas att det i avsaknaden av bestämmelser om sanktioner mot fysiska personer i den nya lagen inte kommer att råda full konkurrensneutralitet vid en jämförelse mellan tillämpningsområdena för DLT-förordningen och t.ex. förordningen om värdepapperscentraler eller MiFID II (jfr av- snitt 4.8.1). I praktiken torde dock skillnaden bli liten. Trots avsak- naden av bestämmelser om sanktioner mot fysiska personer i den nya lagen är det nämligen inte uteslutet att sanktioner ändå kan komma i fråga när det gäller personer i ledande ställning inom en operatör av DLT-marknadsinfrastruktur. Så skulle t.ex. kunna bli fallet om ope- ratören, för det fall att det rör sig om en värdepapperscentral, över- träder de bestämmelser som anges i 9 kap. 12 § första stycket konto- föringslagen. Det skulle också kunna aktualiseras i fråga om ett värdepappersinstitut vid överträdelser av de bestämmelser som anges i 25 kap. 1 a och 1 b §§ lagen om värdepappersmarknaden samt – vad gäller värdepappersbolag – även överträdelser av de bestämmelser som anges i 25 kap. 1 d § samma lag. I fråga om börser skulle det kunna röra sig om överträdelser av de bestämmelser som anges i 25 kap. 1 e och 1 f §§ samma lag. Det skulle i dessa fall inte röra sig om över- trädelser av reglerna i DLT-förordningen utan om överträdelser av bestämmelser i den övriga reglering som gäller för som värdepappers- centralen, värdepappersinstitutet eller börsen.

Behovet av bestämmelser om överklagande

Enligt artikel 6 i den europeiska konventionen om skydd för de mänsk- liga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonven- tionen) har var och en rätt till domstolsprövning vad gäller beslut som angår dennes s.k. civila rättigheter och skyldigheter. Denna rättighet medför att bl.a. beslut som Finansinspektionen fattar med stöd av DLT-förordningen och den nya lagen i princip måste kunna överklagas till domstol. Liknande beslut, t.ex. beslut enligt konto- föringslagen, får överklagas till allmän förvaltningsdomstol (se t.ex. 10 kap. kontoföringslagen). En sådan rätt till överklagande bör så- ledes finnas även i fråga om beslut enligt DLT-förordningen. I likhet med vad som gäller enligt kontoföringslagen bör det krävas pröv- ningstillstånd för att överklaga till kammarrätten.

275

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

Beslut som inte medför någon rättsverkan för enskilda behöver dock inte kunna överklagas. Enligt kontoföringslagen gäller detta, såvitt nu är aktuellt, för beslut om att förelägga någon att lämna upp- lysningar som behövs för att bedöma om den nya lagen är tillämplig på viss verksamhet samt beslut om sammankallande av styrelse eller stämma. Detta bör gälla även enligt den nya lagen. Ett föreläggande vid vite kan under alla förhållanden blir föremål för domstolspröv- ning för det fall att talan förs om att vitet ska dömas ut.

Enligt kontoföringslagen får Finansinspektionen bestämma att vissa beslut ska gälla omedelbart, trots att de fortfarande får överkla- gas. Detta gäller förbud mot att fortsätta med viss verksamhet, före- lägganden att lämna upplysningar som behövs för att bedöma om lagen är tillämplig på viss verksamhet, förelägganden om rättelse och återkallelser av auktorisation enligt reglerna i förordningen om värde- papperscentraler. Möjligheten att förordna om omedelbar verkstäl- lighet är av stor praktisk betydelse, t.ex. vid allvarliga överträdelser. Motsvarande bestämmelser bör därför tas in i den nya lagen, med den skillnaden att bestämmelserna ska avse operatörer av DLT-mark- nadsinfrastrukturer och återkallelser av särskilt tillstånd enligt reglerna i DLT-förordningen.

Det kan nämnas att om Finansinspektionen har beslutat att ett visst beslut omedelbart ska gälla så kan allmän förvaltningsdomstol efter överklagande förordna att beslutet tills vidare inte får verk- ställas (inhibition) i avvaktan på slutlig prövning av överklagandet (se 28 § förvaltningsprocesslagen, 1971:291).

276

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

4.17Övriga regler i DLT-förordningen och andra EU-rättsakter

4.17.1Förfarandet vid ansökan

Utredningens förslag: I den nya lagen med kompletterande be- stämmelser till DLT-förordningen tas in ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att med- dela föreskrifter om handläggningen av ärenden om ansökningar och anmälningar enligt DLT-förordningen.

Utredningens bedömning: Det finns inte något behov av lag- stiftningsåtgärder i fråga om offentlighets- och sekretesslagen när det gäller ansökningar om särskilt tillstånd enligt DLT-förord- ningen.

Skälen för utredningens förslag och bedömning

DLT-förordningen innehåller en rad regler om de materiella förut- sättningarna för att få tillstånd att driva en DLT-marknadsinfra- struktur. I fråga om DLT-MTF-plattformar finns dessa regler i arti- kel 8, i fråga om DLT-SS-system i artikel 9 och i fråga om DLT-TSS- system i artikel 10. Dessa artiklar innehåller, utöver regler om förut- sättningarna för att bevilja tillstånd av de aktuella slagen, också vissa bestämmelser om när en ansökan ska avslås. Eftersom reglerna är direkt tillämpliga i varje medlemsstat och uttömmande reglerar kraven för tillstånd, finns det inte någon anledning att vidta några lagstift- ningsåtgärder med anledning av dem.

Det förhåller sig annorlunda med regleringen av förfarandet för att ansöka om tillstånd. DLT-förordningen innehåller i detta avse- ende vissa regler om vad en ansökan om tillstånd ska innehålla (se artiklarna 8.4, 9.4, 10.4 och 10.5) men de är delvis av övergripande karaktär. Därutöver finns det riktlinjer från Esma om standardformu- lär, format och mallar för att ansöka om tillstånd att driva en DLT- marknadsinfrastruktur.50

50Se Esma, Riktlinjer om standardformulär, format och mallar för att ansöka om tillstånd att driva en DLT-marknadsinfrastruktur av den 8 mars 2023 (ESMA70-460-213). Se Esmas webbplats https://www.esma.europa.eu/sites/default/files/library/ESMA70-460- 213_DLTR_GLs_on_application_standard_forms_formats_templates_SV.pdf.

277

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

DLT-förordningens regler om vad en tillståndsansökan ska inne- hålla har likheter med motsvarande regler i förordningen om värde- papperscentraler (se artikel 17.9 och 17.10). De senare reglerna har föranlett ett normgivningsbemyndigande vad gäller föreskrifter om handläggningen av ärenden om auktorisation av värdepapperscentraler i Sverige (se 1 kap. 7 § kontoföringslagen). Trots att det rörde sig om bindande s.k. tekniska standarder i fråga om förordningen om värde- papperscentraler ansåg regeringen att det kunde finnas ett behov av ett normgivningsbemyndigande (se prop. 2015/16:10 s. 348).

I likhet med den bedömning som regeringen gjorde i anslutning till förordningen om värdepapperscentraler anser utredningen att det finns ett behov av ett normgivningsbemyndigande som avser hand- läggningen av ärenden om ansökningar och anmälningar enligt DLT- förordningen; det kan inte uteslutas att vissa frågor om handlägg- ningen inte regleras fullt ut i unionsrätten. Utredningen föreslår därför att det tas in ett liknande bemyndigande i den nya lagen. Bemyndig- andet bör ge regeringen eller den myndighet som regeringen be- stämmer befogenhet att meddela föreskrifter om handläggningen av ärenden om ansökningar och anmälningar enligt DLT-förordningen. Med ansökningar och anmälningar avser utredningen inte endast ansökningar om tillstånd att driva DLT-marknadsinfrastrukturer utan även ärenden som avser undantag från vissa regelverk, anmäl- ningar av månadsrapporter enligt artikel 3.5 i DLT-förordningen, fastställande av tröskelvärden enligt artikel 3.6 och andra slag av för- valtningsärenden som reglerna i förordningen föranleder.

Vad gäller övriga frågor om förfarandet vid ansökan och prövningen av denna torde det däremot inte krävas några lagstiftningsåtgärder. Med dessa frågor avses de detaljerade regler som DLT-förordningen innehåller angående inom vilka tidsfrister som

–en första bedömning av ansökan ska göras (se artiklarna 8.6, 9.6 och 10.7),

–Esma ska yttra sig, i förekommande fall (se artiklarna 8.7, 9.7 och 10.8),

–ett slutligt ställningstagande till ansökan i sak ska göras (se artik- larna 8.9, 9.9 och 10.9).

278

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

Det finns alltså inte något behov av några nya, kompletterande, be- stämmelser i svensk rätt med anledning av dessa regler. Det ovan före- slagna normgivningsbemyndigandet bör givetvis inte heller utnyttjas i den utsträckning DLT-förordningen redan innehåller en tillräcklig reglering.

Det kan noteras att bestämmelserna i förvaltningslagen (2017:900) och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) är tillämpliga vid Finansinspektionens handläggning av ansökningar och anmälningar enligt DLT-förordningen. Eftersom DLT-förordningen har företräde framför svensk rätt och vissa frågor regleras uttömmande i DLT- förordningen, torde det inte bli aktuellt att tillämpa de bestämmelser

iförvaltningslagen som har direkta motsvarigheter i DLT-förord- ningen. Samtidigt står det klart att Finansinspektionen är skyldig att följa förvaltningslagens bestämmelser om kommunikation (25 §), om hur beslut fattas (28 §) och om dokumentation- och motivering av beslut (31 och 32 §§).

I fråga om offentlighets- och sekretesslagen kan nämnas att upp- gifter i en ansökan om tillstånd enligt DLT-förordningen kan om- fattas av sekretess, främst enligt 30 kap. 4 § första stycket 1 eller 2. Dessa bestämmelser är tillämpliga även i ärenden enligt DLT-för- ordningen. Det finns därför inte något behov av kompletterande be- stämmelser i offentlighets- och sekretesslagen när det gäller ansök- ningar om särskilt tillstånd enligt DLT-förordningen.

Sammantaget ser utredningen behov av lagstiftningsåtgärder en- dast vad gäller ett normgivningsbemyndigande om handläggningen av ärenden om ansökningar om tillstånd enligt DLT-förordningen.

4.17.2Behandling av personuppgifter

Utredningens förslag: I den nya lagen med kompletterande be- stämmelser till DLT-förordningen klargörs att en operatör av en DLT-marknadsinfrastruktur är personuppgiftsansvarig för behand- lingen av personuppgifter i infrastrukturen.

Utredningens bedömning: Det finns i övrigt inte något behov av lagstiftningsåtgärder i fråga om behandling av personuppgifter.

279

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

Skälen för utredningens förslag och bedömning

Driften av en DLT-marknadsinfrastruktur kan innebära att person- uppgifter behöver behandlas. Under förutsättning att det är fråga om fysiska personer, kan ett sådant behov uppkomma t.ex. vad gäller uppgifter om vem som är ägare till eller har panträtt i ett finansiellt instrument, eventuella begränsningar i förfoganderätten i övrigt m.m. Behandling av personuppgifter kan också vara en nödvändig följd av bestämmelserna i 5 kap. aktiebolagslagen om förande av aktiebok (angående detta, se avsnitt 4.10.2).

Det kan här nämnas att utredningen i avsnitt 4.11 har lämnat för- slag av innebörd att äganderätt, panträtt och annan särskild rätt till ett visst DLT-baserat finansiellt instrument ska framgå av den distri- buerade liggaren. Vidare har utredningen i samma avsnitt föreslagit att den distribuerade liggaren ska utformas på ett sådant sätt att vissa förhållanden kan anges i liggaren, bl.a. om innehavaren har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken och att operatören ska ansvara för att dessa uppgifter anges i liggaren. Detta ansvar innebär i hög grad en hantering av personuppgifter, om det rör sig om fysiska personer.

Det står alltså klart att personuppgifter kan behöva hanteras inom ramen för driften av en DLT-marknadsinfrastruktur. Det väcker frå- gan om det behövs någon lagstiftningsåtgärd för att säkerställa att behandlingen av personuppgifter sker på ett korrekt sätt och med beaktande av behovet av integritetsskydd (jfr i artiklarna 7 och 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna).

Även i skäl 57 i DLT-förordningen konstateras att driften av DLT- marknadsinfrastrukturer kan inbegripa behandling av personuppgif- ter. Där anges vidare att en sådan behandling bör utföras i enlighet med unionsrätten om skydd av personuppgifter, om det vid tillämp- ningen av DLT-förordningen är nödvändigt med en sådan behandling. Det anges också att DLT-förordningen inte påverkar tillämpningen av bl.a. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana upp- gifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (EU:s dataskydds- förordning, i dagligt tal benämnd GDPR efter den engelskspråkiga benämningen General Data Protection Regulation).

EU:s dataskyddsförordning är direkt tillämplig i alla medlemssta- ter. Någon ändring i den görs inte genom DLT-förordningen. Mot

280

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

den bakgrunden står det klart att reglerna i dataskyddsförordningen ska tillämpas. Såvitt gäller verksamhet i Sverige står det också klart att även lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning är tillämplig.

Det krävs inte några lagstiftningsåtgärder för att den nu nämnda personuppgiftsregleringen ska bli tillämplig.

I ett avseende finns det dock, enligt utredningens mening, skäl för en kompletterande bestämmelse av förtydligande karaktär. Det gäller vem som ska vara personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som sker i en DLT-marknadsinfrastruktur.

Dataskyddsförordningen förutsätter att det för all personuppgifts- behandling finns en personuppgiftsansvarig. Av förordningen följer att med personuppgiftsansvarig avses den som ensamt eller tillsam- mans med andra bestämmer ändamålen och medlen för behand- lingen. Om ändamålen med behandlingen bestäms i unionsrätten eller nationell rätt, kan dock den personuppgiftsansvarige eller de särskilda kriterierna för hur denne utses föreskrivas i unionsrätten eller i med- lemsstaternas nationella rätt.

Behandlingen av personuppgifter inom ramen för en DLT-infra- struktur får anses vara av det slag vid vilken det är tillåtet att i natio- nell rätt peka ut vem som är personuppgiftsansvarig. Utredningen anser att det finns skäl för ett sådant utpekande. I ett DLT-system agerar, typiskt sett, flera aktörer tillsammans. Det kan då vara ända- målsenligt att lagen anger vem av dem som är personuppgiftsansva- rig. Detta kan också underlätta för den enskilde, t.ex. om han eller hon vill ta kontakt med den personuppgiftsansvarige för att få till stånd en rättelse eller radering av felaktiga eller föråldrade uppgifter. Utredningen föreslår därför att det i lagen anges att operatören av en DLT-marknadsinfrastruktur är personuppgiftsansvarig för behand- lingen av personuppgifter i infrastrukturen.

I övrigt ser utredningen inte något behov av kompletterande lag- stiftningsåtgärder vad gäller skyddet av personuppgifter.

281

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

4.17.3Krav på dokumentation, information, riskhantering och övergångsstrategi

Utredningens bedömning: Reglerna i artikel 7.1–7.4 och 7.7–7.10

iDLT-förordningen om dokumentation, information, it- och cyberarrangemang m.m. kräver inte någon lagstiftningsåtgärd.

Skälen för utredningens bedömning

I artikel 7 i DLT-förordningen finns en rad regler som gäller för ope- ratörer av DLT-marknadsinfrastrukturer i allmänhet. Vissa av dessa regler har behandlats tidigare i detta betänkande (se bl.a. avsnitt 4.14 angående separationsrätt m.m. och skadeståndsansvar när det gäller artikel 7.5 respektive 7.6).

I artikel 7.1–7.4 finns regler om operatörernas skyldigheter vad gäller dokumentation om regelverk (allmänna villkor) för den aktu- ella DLT-marknadsinfrastrukturen, information till bl.a. deltagare och kunder, krav på it- och cybersäkerhet och hanteringen av ope- rativa risker, t.ex. risker för cyberangrepp, dataintrång och tekniska fallissemang. Inget av dessa krav bör föranleda någon lagstiftnings- åtgärd, eftersom förordningens regler väsentligen får anses vara ut- tömmande och det därför inte finns utrymme för eller behov av kompletterande bestämmelser i svensk rätt. Till detta kommer att utredningen i avsnitt 4.8.3 har gjort bedömningen att kraven på in- formation till deltagare m.fl. (artikel 7.3) respektive åtgärder för it- och cybersäkerhet (artikel 7.4) inte bör föranleda något normgivnings- bemyndigande. I linje med vad som har uttalats där kan det tilläggas att Finansinspektionen kan uppställa villkor i tillståndet för den aktuella DLT-marknadsinfrastrukturen och därigenom precisera vad som ska gälla för t.ex. it- och cybersäkerhet eller andra relevanta frågor, i stället för att dessa frågor regleras i någon svensk författning.

Artikel 7.7–7.10 i DLT-förordningen innehåller krav på operatö- rer av DLT-marknadsinfrastrukturer vad gäller övergångsstrategi, dvs. en fastställd plan för reducering eller avveckling av verksam- heten. Inte heller dessa krav bör föranleda någon lagstiftningsåtgärd. Det kan här särskilt framhållas att övergångsstrategin ska godkännas av den behöriga myndigheten och således kommer att bli föremål för en myndighetsprövning. Vidare är vissa av reglerna närmast att se

282

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

som målsättningsstadganden vad gäller att vissa aktörer ska göra sitt yttersta för att ingå vissa avtal (se artikel 7.8 och 7.9).

4.17.4Tillämpliga bestämmelser i andra författningar

Utredningens förslag: I den nya lagen med kompletterande be- stämmelser till DLT-förordningen föreskrivs att de bestämmelser

ilagen om värdepappersmarknaden som gäller för MTF-plattfor- mar ska tillämpas även i fråga om DLT-MTF-plattformar.

Dessa bestämmelser ska tillämpas även i fråga om DLT-TSS- system. Detta gäller dock inte bestämmelserna i 2, 3 eller 24 kap.

ilagen om värdepappersmarknaden vad gäller ett DLT-TSS-system som drivs av en värdepapperscentral.

Utredningens bedömning: Reglerna om intermediärers medver- kan i identifiering av aktieägare och i utövande av aktieägares rättig- heter i 3 a kap. kontoföringslagen ska inte tillämpas på DLT- baserade finansiella instrument (aktier).

Skälen för utredningens förslag och bedömning

Av DLT-förordningen följer att vissa krav i andra EU-rättsakter på finansmarknadens område som huvudregel ska omfatta även DLT- marknadsinfrastrukturer. Med detta avses i fråga om

–DLT-MTF-plattformar: de krav som är tillämpliga på en multi- lateral handelsplattform enligt MiFIR och MiFID II (se artikel 4.1 i DLT-förordningen),

–DLT-SS-system: de krav som är tillämpliga på en värdepappers- central som driver ett avvecklingssystem för värdepapper enligt förordningen om värdepapperscentraler (se artikel 5.1 i DLT-för- ordningen), och

–DLT-TSS-system: de krav som är tillämpliga på en multilateral handelsplattform enligt MiFIR och MiFID II samt de krav på värdepapperscentraler som följer av reglerna i förordningen om värdepapperscentraler, beroende på om operatören är ett värde-

283

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

pappersföretag, en s.k. marknadsoperatör eller en värdepappers- central (se artikel 6).

I den utsträckning det i DLT-förordningen anges vilka regler i andra EU-förordningar som är tillämpliga krävs det i allmänhet inte några svenska lagstiftningsåtgärder. Anledningen till detta är att EU-för- ordningar är direkt tillämpliga.

Det förhåller sig dock annorlunda med regeln i artikel 5.2 i DLT- förordningen. Enligt den regeln behöver kravet på kontobaserad form i förordningen om värdepapperscentraler inte tillämpas under vissa förutsättningar. I denna del är det nödvändigt att beakta att det i kontoföringslagen finns en omfattande reglering av avstämnings- register och avstämningskonton och att undantag eventuellt kan be- höva göras även från denna. Den fråga har behandlats i avsnitt 4.12.

Vidare har frågan om eventuella undantag från kravet på betal- ningar i centralbankspengar behandlats i avsnitt 4.15.

Ett undantag från förordningen om värdepapperscentraler som däremot inte har berörts tidigare i detta betänkande är undantaget från kraven i artikel 19 vad gäller utkontraktering (se artikel 5.4 i DLT-förordningen). Kraven i artikel 19 i förordningen om värdepap- perscentraler avser förutsättningarna för att en auktoriserad värde- papperscentral ska kunna beviljas tillstånd att utkontraktera en s.k. huvudtjänst, t.ex. driften av ett avvecklingssystem, till en tredje part. Enligt utredningen krävs det inte någon lagstiftningsåtgärd i detta avseende, eftersom såväl kraven för utkontraktering som undantaget från dessa krav regleras uttömmande i EU-förordning.

I DLT-förordningen förekommer emellertid också hänvisningar till krav enligt EU-direktiv, främst MiFID II. Sådana hänvisningar väcker särskilda frågor om behovet av lagstiftningsåtgärder. Anled- ningen till detta är att EU-direktiv i allmänhet genomförs i form av svenska författningar och att dessa inte utan vidare blir tillämpliga på nya företeelser, såsom i detta fall DLT-marknadsinfrastrukturer. Det finns därmed skäl att närmare överväga om de bestämmelser som genomför MiFID II behöver göras tillämpliga även på DLT-mark- nadsinfrastrukturer, t.ex. genom hänvisningar i den nya lagen med kompletterande bestämmelser till DLT-förordningen.

MiFID II har i svensk rätt genomförts i huvudsak i lagen om värde- pappersmarknaden. Termer och uttryck i den lagen har generellt sett samma innebörd som i unionsrätten (se 1 kap. 4 b §).

284

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

Det finns en rad bestämmelser i lagen om värdepappersmarknaden som är tillämpliga på MTF-plattformar och som genomför MiFID II. Mot denna bakgrund föreslår utredningen att det i den nya lagen tas in en bestämmelse av innebörd att de bestämmelser i lagen om värde- pappersmarknaden som gäller för MTF-plattformar ska tillämpas även i fråga om DLT-MTF-plattformar.

Det undantag från kraven på tillämpning av reglerna om multi- laterala handelsplattformar i MiFID II som finns i DLT-förordningen (se artikel 4.2) avser deltagarkretsen. Dessa undantag har behandlats i avsnitt 4.13.

Till följd av de ovan nämnda reglerna i artikel 6 i DLT-förord- ningen bör även DLT-TSS-system som huvudregel omfattas av be- stämmelserna om MTF-plattformar i lagen om värdepappersmark- naden. Detta är naturligt med tanke på att ett DLT-TSS-system är en kombination av en DLT-MTF-plattform och ett DLT-SS-system. Av artikel 6.2 första stycket b i förordningen framgår dock att detta inte ska gälla de bestämmelser som genomför artiklarna 5–13 i MiFID II, om det rör sig om en värdepapperscentral som driver MTF-plattformen i fråga. Artiklarna 5–13 i MiFID II avser krav på tillstånd (auktorisation), ledningsorgan, aktieägare och andra delägare med kvalificerade innehav, anmälan av tilltänkta förvärv, bedöm- ningsperiod (handläggningstid) och bedömningen av en tilltänkt för- värvare. Att dessa krav inte bör tillämpas på värdepapperscentraler har sin förklaring i att det finns en rad krav på tillstånd (aukto- risation) och andra rörelseregler i förordningen om värdepappers- centraler som är tillämpliga på dem.

Det bör således anges i den nya lagen att de bestämmelser i lagen om värdepappersmarknaden som avser krav på tillstånd m.m. (2 och 3 kap.) och prövningen av ägares lämplighet (24 kap.) inte ska tillämpas

ifråga om DLT-TSS-system om systemet drivs av en värdepappers- central. För att underlätta tillämpningen bör det i lagen om värde- pappersmarknaden tas in en upplysningsbestämmelse av innebörd att det i DLT-förordningen och den nya lagen finns särskilda be- stämmelser för värdepappersinstitut och börser, detta eftersom dessa bestämmelser kommer att ha företräde framför bestämmelserna i lagen om värdepappersmarknaden.

En upplysningsbestämmelse av motsvarande innebörd bör tas in

ikontoföringslagen, vad gäller värdepapperscentraler.

285

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

I fråga om bestämmelserna i kontoföringslagen uppkommer dock även frågan om bestämmelserna i 3 a kap. i den lagen om intermediärers medverkan i identifiering av aktieägare och i utövande av aktieägares rättigheter ska tillämpas även på operatörer av DLT-marknads- infrastrukturer. Bland de kategorier av juridiska personer som kan ut- göra intermediärer av nu aktuellt slag finns dels värdepapperscentraler, dels förvaltare enligt 3 kap. 7 § kontoföringslagen (se prop. 2019/20:116 s. 27). Utredningen konstaterar dock att bestämmelserna i 3 a kap. kontoföringslagen avser endast aktier som är upptagna till handel på en reglerad marknad. Inom DLT-marknadsinfrastrukturer är det en- dast på en DLT-MTF-plattform eller i ett DLT-TSS-system som handel kan ske. Det framstår som också som osannolikt att DLT- baserade aktier under överskådlig tid kommer att handlas på en re- glerad marknad. Det saknas därför anledning att tillämpa bestäm- melserna i 3 a kap. kontoföringslagen på DLT-baserade finansiella instrument (aktier).

Ifråga om EU-direktiv som berörs av reglerna i DLT-förord- ningen kan nämnas att det i bl.a. artikel 5.7 andra och tredje styckena

iförordningen finns vissa särskilda bestämmelser om avvecklings- system för värdepapper, som berör finalitydirektivet. Direktivet har

ihuvudsak genomförts i avvecklingslagen. För att underlätta till- lämpningen av bestämmelserna i avvecklingslagen bör det i 1 § i lagen tas in en upplysningsbestämmelse om att det finns särskilda regler om avvecklingssystem för värdepapper i DLT-förordningen.

4.17.5Marknadsmissbruk

Utredningens förslag: Lagen om straff för marknadsmissbruk på värdepappersmarknaden ska omfatta även DLT-baserade finan- siella instrument som är upptagna till handel eller handlas i en DLT-marknadsinfrastruktur.

Utredningens bedömning: En operatör av ett DLT-TSS-system eller en DLT-MTF-plattform är skyldig att följa reglerna i mark- nadsmissbruksförordningen.

286

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

Skälen för utredningens förslag och bedömning

Enligt marknadsmissbruksförordningen51 ska vissa företag som dri- ver reglerade marknader, s.k. OTF-plattformar eller MTF-plattfor- mar anmäla vissa förhållanden till den berörda tillsynsmyndigheten, i Sveriges fall Finansinspektionen. Förordningen innehåller också regler om insiderinformation, marknadsmanipulation, offentlig- görande av information m.m. Vidare ska marknadsoperatörer och värdepappersföretag som driver en handelsplats, däribland MTF-platt- formar, inrätta och upprätthålla effektiva arrangemang, system och förfaranden som syftar till att förhindra och upptäcka insiderhandel, marknadsmanipulation och försök till insiderhandel och marknads- manipulation. Som ett exempel på den svenska värdepappersmark- naden kan nämnas att Nasdaq Stockholm AB har en övervaknings- funktion av det aktuella slaget.

Iartikel 3.7 i DLT-förordningen anges att marknadsmissbruks- förordningen är tillämplig på DLT-baserade finansiella instrument som tas upp till handel i en DLT-MTF-plattform eller i ett DLT-TSS- system. Enligt utredningens mening medför detta att en operatör av en sådan DLT-marknadsinfrastruktur har det ansvar som följer av marknadsmissbruksförordningen. Några lagstiftningsåtgärder krävs emellertid inte för att åstadkomma detta (se dock det förslag till be- stämmelse om uppgiftsskyldighet som motsvarar 8 kap. 3 § konto- föringslagen och som har berörts i avsnitt 4.11).

Däremot krävs det lagstiftningsåtgärder i fråga om det straffrätts- liga skyddet mot marknadsmissbruk. Vad som här avses är bestäm- melser om straff för insiderhandel, obehörigt röjande av insider- information och marknadsmanipulation (marknadsmissbruk) som begås på värdepappersmarknaden. Sådana bestämmelser finns i lagen (2016:1307) om straff för marknadsmissbruk på värdepappersmark- naden. Såvitt nu är aktuellt tillämpas bestämmelserna på

1.finansiella instrument som är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en MTF-plattform eller för vilka en ansökan om upptagande till sådan handel har lämnats in,

2.finansiella instrument som handlas på en MTF-plattform eller en OTF-plattform, och

51Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om mark- nadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning).

287

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

3.finansiella instrument vilkas värde är beroende av eller inverkar på ett sådant finansiellt instrument som avses i punkten 1 eller 2.

Enligt utredningens mening gör sig behovet av skydd mot marknads- missbruk lika starkt gällande i fråga om DLT-baserade finansiella in- strument som är upptagna till handel eller handlas i en DLT-mark- nadsinfrastruktur som i fråga om finansiella instrument som handlas utanför en sådan infrastruktur, t.ex. på en MTF-plattform av tradi- tionellt slag. I praktiken rör det sig om DLT-MTF-plattformar och DLT-TSS-system. Utredningen föreslår därför att tillämpningsområ- det för lagen om straff för marknadsmissbruk på värdepappersmark- naden ändras så att även finansiella instrument som är upptagna till handel eller handlas i en DLT-marknadsinfrastruktur kommer att omfattas av lagen. Det bör föranleda en ändring i lagens 1 kap. 2 §. Definitionen av uttrycket finansiella instrument i lagen behöver inte ändras, eftersom den innehåller en hänvisning till motsvarande defi- nition i lagen om värdepappersmarknaden. Däremot bör definitio- nen av uttrycket handel på värdepappersmarknaden ändras på så sätt att även handel i en DLT-marknadsinfrastruktur omfattas. Detta får betydelse för tillämpningen av bestämmelserna om insiderbrott (2 kap. 1 §).

4.17.6Ansvaret enligt penningtvättslagstiftningen

Utredningens bedömning: En operatör av en DLT-marknads- infrastruktur som är ett värdepappersinstitut omfattas av tillämp- ningsområdet för penningtvättslagstiftningen. En operatör som är en värdepapperscentral eller en börs omfattas däremot inte.

DLT-förordningen ger inte anledning att göra några ändringar i penningtvättslagstiftningen.

Skälen för utredningens bedömning

Några särskilda regler om penningtvätt eller om åtgärder mot finan- siering av terrorism införs inte genom DLT-förordningen. I förord- ningen nämns däremot efterlevnaden av krav på kundkännedom och förfaranden för bekämpning av penningtvätt som några av de aspek-

288

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

ter av pilotordningen som ska utvärderas av Esma genom en rapport (se artikel 14.1 k i förordningen).

Det näringsrättsliga regelverket mot penningtvätt och finansier- ing av terrorism har sin bakgrund i ett EU-direktiv, EU:s penning- tvättsdirektiv.52 Direktivet har i svensk rätt genomförts i huvudsak i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, i fortsättningen kallad penningtvättslagen (se prop. 2016/ 17:173, bet. 2016/17:FiU32, rskr. 2016/17:341).

Penningtvättslagen syftar till att förhindra att finansiell verksam- het och annan näringsverksamhet utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism (1 kap. 1 §). Lagen gäller bl.a. för dem som driver bank- eller finansieringsrörelse enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse eller värdepappersrörelse enligt 2 kap. 1 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden (1 kap. 2 § första stycket 1 och 3 penningtvättslagen). Därigenom omfattas sådana före- tag som driver värdepappersrörelse (värdepappersinstitut) och som kan få ett särskilt tillstånd enligt DLT-förordningen.

Värdepapperscentraler omnämns inte i penningtvättslagen. Den verksamhet som en värdepapperscentral bedriver måste mot den bak- grunden anses falla utanför lagens tillämpningsområde.53 Detsamma gäller börser.

Av de kategorier av företag som kan komma på fråga som opera- törer av DLT-marknadsinfrastrukturer omfattas således värdepappers- institut av penningtvättslagens tillämpningsområde, men inte värde- papperscentraler eller börser. Det kan visserligen ifrågasättas om det är lämpligt att vissa sådana operatörer omfattas av lagen medan andra inte gör det, särskilt vad gäller DLT-TSS-system som kan drivas av olika slags företag enligt ovan. Utredningen ser dock inte tillräckliga skäl för att låta värdepapperscentraler eller börser omfattas av lagen vad gäller just verksamheten enligt DLT-förordningen men inte vad gäller värdepappersavveckling m.m. i övrigt respektive driften av en reglerad marknad. Inte heller i övrigt finns det skäl för att vidta några lagstiftningsåtgärder i fråga om penningtvättslagen.

52Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terro- rism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direk- tiv 2006/70/EG.

53Frågan berörs ytterligare i avsnitt 6.

289

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

4.17.7Ändringarna i andra EU-förordningar

Utredningens bedömning: Det finns inte behov av några lagstift- ningsåtgärder med anledning av de ändringar i andra EU-förord- ningar som görs genom DLT-förordningen.

Skälen för utredningens bedömning

DLT-förordningen innebär ändringar av tre olika EU-rättsakter. Dessa är MiFIR (se artikel 16 i DLT-förordningen), förordningen om värdepapperscentraler (se artikel 17 i DLT-förordningen) och MiFID II (se artikel 18 i DLT-förordningen). Ändringen i MiFID II har behandlats i ett tidigare lagstiftningsärende och har genomförts i lagen om värdepappersmarknaden (se vidare avsnitt 4.7). Det finns inte något behov av ytterligare åtgärder.

Ändringen i MiFIR (artikel 54.2) avser en regel om möjligheten att utesluta s.k. börshandlade derivat från tillämpningsområdet för vissa bestämmelser. Såvitt utredningen kan bedöma saknar ändringen direkt samband med regleringen av distribuerade liggare (jfr skäl 58 i DLT-förordningen). Regeln innebär att en behörig myndighet får, på ansökan av en central motpart eller handelsplats, fatta beslut om an- vändandet av vissa övergångsarrangemang under vissa förutsättningar samt att myndigheten ska underrätta Esma om vissa förhållanden. Något behov av kompletterande svensk normgivning finns inte. Det kan tilläggas att den nya regeln enbart är tillämplig när den aktuella ansökan har gjorts inom en viss tidsfrist som numera har löpt ut. Ändringen i MiFIR bör alltså inte föranleda någon lagstiftningsåtgärd.

Ändringen i förordningen om värdepapperscentraler avser från vil- ken tidpunkt en regel om s.k. avvecklingsdisciplinåtgärder ska tilläm- pas. Det rör sig således om en ikraftträdandebestämmelse. Inte heller denna ändring synes ha något direkt samband med distribuerade liggare (jfr skäl 60 i DLT-förordningen). Utredningen gör bedöm- ningen att det under alla förhållanden saknas behov av någon lag- stiftningsåtgärd.

290

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

4.18Behovet av ändringar i skattelagstiftningen

4.18.1Skatterättsliga skyldigheter för värdepapperscentraler respektive operatörer av DLT-marknadsinfrastrukturer

Skattelagstiftningen ålägger olika aktörer på värdepappersmarknaden vissa skyldigheter på skatteområdet. I några fall träffar dessa skyldig- heter även värdepapperscentraler. Det gäller skyldigheter som avser

–kupongskatt,

–skatteförfarandet i fråga om kontrolluppgifter,

–skatteförfarandet i fråga om skatteavdrag, och

–upplysningar om s.k. finansiella konton.

Av DLT-förordningen följer att operatörer av DLT-marknadsinfra- strukturer, såvitt gäller DLT-baserade finansiella instrument, i vissa fall kan komma att ersätta den roll som värdepapperscentraler har vid kontoföring enligt kontoföringslagen. Visserligen kan ett slag av särskilt tillstånd enligt DLT-förordningen (avseende DLT-SS-system) ges endast till värdepapperscentraler. I dessa fall kommer operatö- rerna, i egenskap av värdepapperscentraler, utan vidare att omfattas av skyldigheterna enligt skattelagstiftningen. Det är emellertid inte endast värdepapperscentraler som kan få tillstånd som operatör av en DLT-marknadsinfrastruktur enligt DLT-förordningen. Ett sär- skilt tillstånd att driva en DLT-MTF-plattform och ett särskilt tillstånd att driva ett DLT-TSS-system enligt förordningen kan ges även till s.k. marknadsoperatörer och värdepappersföretag enligt unionsrätten och till kreditinstitut som har auktorisation enligt MiFID II. Marknads- operatörer benämns börser i svensk rätt. Värdepappersföretag enligt unionsrätten och kreditinstitut av nu aktuellt slag utgörs i svensk rätt av värdepappersinstitut, när det gäller svenska företag. Värde- pappersinstitut delas i sin tur in i kreditinstitut som har tillstånd att driva värdepappersrörelse samt värdepappersbolag.

Vidare kan det inte uteslutas att ett och samma finansiella in- strument kan komma att registreras eller tas upp till handel hos två operatörer av DLT-marknadsinfrastrukturer, dels i ett DLT-SS-system för avveckling, dels på en DLT-MTF-plattform för handel. Det kan också förekomma att ett instrument hanteras av en värdepappers- central vad gäller kontoföring och avveckling av traditionellt slag sam-

291

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

tidigt som samma instrument är föremål för handel på en DLT-MTF- plattform. Det omvända alternativet, att avvecklingen sker genom ett DLT-SS-system, medan handeln sker på t.ex. en reglerad mark- nad av vanligt slag, bör också vara möjlig även om det framstår som mindre sannolikt under överskådlig tid.

I avsnitt 4.10.1 har utredningen föreslagit att aktiebolag som är avstämningsbolag ska kunna registrera aktierna hos antingen en värde- papperscentral (enligt kontoföringslagen) eller i en DLT-marknads- infrastruktur, dvs. aktierna ska vara registrerade hos en enda aktör. Någon motsvarande begränsning när det gäller att ett och samma in- strument får förekomma på den högsta nivån hos endast en enda aktör gäller dock inte för andra DLT-baserade finansiella instrument än aktier.

De värdepapperscentraler och operatörer av DLT-marknadsinfra- strukturer som har nämnts ovan kan vara utländska företag som har fått tillstånd från en behörig myndighet i ett annat land inom EES än Sverige. Det finns visserligen inte några särskilda regler om gräns- överskridande verksamhet i DLT-förordningen som ger utländska operatörer rätt att driva verksamhet i Sverige (jfr avsnitt 4.6). En svensk emittent av DLT-baserade finansiella instrument måste emellertid an- tas ha möjlighet att anlita en utländsk operatör för registreringen av instrumenten i en DLT-marknadsinfrastruktur.

Mot denna bakgrund inställer sig frågan om vilka skatterättsliga skyldigheter som operatörerna bör ha (jfr prop. 2015/16:10 vad gäl- ler vilka ändringar i skattelagstiftningen som gjordes med anledning av förordningen om värdepapperscentraler).

I avsnitt 4.8.1 har utredningen gjort bedömningen att utred- ningens förslag så långt som möjligt bör utformas på ett sådant sätt att operatörer av DLT-marknadsinfrastrukturer varken gynnas eller missgynnas i regleringshänseende vid en jämförelse med vad som gäller för den som driver verksamhet baserad på kontoföring av finansiella instrument utanför DLT-förordningens tillämpningsom- råde. Förslagen bör således i möjligaste mån vara konkurrensneutrala. I fråga om skattelagstiftningen bör således utgångspunkten vara att operatörer av DLT-marknadsinfrastrukturer ska ha samma skyldig- heter som värdepapperscentraler. Detta bör gälla operatörer av DLT- SS- och DLT-TSS-system, med tanke på att sådan registrering och avveckling som förekommer i dessa system har likheter med den konto- föring och avveckling som förekommer hos en värdepapperscentral.

292

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

Det bör däremot inte gälla operatörer av DLT-MTF-plattformar, eftersom sådana plattformar avser enbart handel och dessa operatö- rer därför inte har tillräckliga likheter med värdepapperscentraler.

Utredningen övergår i det följande till att ta ställning till vilka lagstiftningsåtgärder som det nu anförda bör föranleda vad gäller kupongskatt, utbyte av information om finansiella konton och skatte- förfarandet.

4.18.2Kupongskatt

Utredningens förslag: Operatörer av sådana DLT-SS- och DLT- TSS-system som avses i DLT-förordningen ska i kupongskatte- lagen likställas med en värdepapperscentral enligt kontoförings- lagen. Detta ska gälla även vid tillämpningen av föreskrifter som har meddelats med stöd av kupongskattelagen.

Vid förvaltarregistrering enligt lagen med kompletterande be- stämmelser till DLT-förordningen ska förvaltaren ha samma an- svar för att innehålla kupongskatt som i dag gäller för förvaltare vid förvaltarregistrering enligt kontoföringslagen. I dessa fall ska således vissa bestämmelser som annars gäller för värdepappers- centraler i stället gälla förvaltaren.

Bestämmelser om kupongskatt

Bestämmelser om kupongskatt finns i kupongskattelagen (1970:624) och kupongskatteförordningen (1971:49). Under senare tid har det pågått ett arbete med att se över dessa bestämmelser. Under år 2022 remitterade Finansdepartementet ett utkast till lagrådsremiss med ett förslag till en ny lag om källskatt på utdelning, som enligt utkastet skulle ersätta kupongskattelagen (Fi2022/01841). Någon lagråds- remiss i frågan hade dock inte överlämnats till Lagrådet vid tidpunk- ten för färdigställandet av detta betänkande, i december 2023. Utred- ningen har därför haft att förhålla sig till den nu gällande regleringen om kupongskatt.

Kupongskatten är en definitiv källskatt. Det innebär att kupong- skatten ersätter den statliga inkomstskatten för dem som omfattas av den.

293

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

Kupongskatt tas ut på bl.a. utdelning på aktier i svenska aktiebolag (se 1 § kupongskattelagen). Skattskyldiga är i huvudsak utdelnings- berättigade fysiska och juridiska personer som är hemmahörande i utlandet (se 4 §). Skatten tas som utgångspunkt ut med 30 procent av utdelningen (se 5 §). Sverige har emellertid i flera skatteavtal re- ducerat sitt skatteanspråk eller helt avstått från rätten att beskatta utdelning.

Systemet för innehållande, redovisning och betalning av kupong- skatt vid utdelning på aktier i avstämningsbolag innebär i huvudsak följande.

Ansvaret för kupongskatt ligger i grunden på avstämningsbola- get. Om bolaget har uppdragit åt värdepapperscentralen att sända ut utdelningen, ligger ansvaret för innehållande, redovisning och betal- ning av kupongskatt i stället på värdepapperscentralen (11 a § kupong- skattelagen). I 11 a § i lagen görs en åtskillnad mellan å ena sidan värdepapperscentraler som hör hemma i Sverige eller i en annan stat inom EES och som bedriver verksamhet från ett fast driftställe här och å andra sidan en värdepapperscentral som hör hemma i en annan stat inom EES än Sverige och som inte bedriver verksamhet från ett fast driftställe här. I det senare fallet krävs, för att ansvaret ska gå över från avstämningsbolaget till värdepapperscentralen, att värde- papperscentralen för det aktuella avstämningsbolaget har gett in ett åtagande till Skatteverket om att ansvara för uppgifterna.

Det ankommer i nu angivna fall på värdepapperscentralen att innehålla kupongskatt vid utbetalning av utdelning (se 7 § kupong- skattelagen). Värdepapperscentralen ska lämna redovisning av utbe- tald utdelning och innehållen kupongskatt senast fyra månader efter avstämningsdagen (se 8 § första stycket). Inom samma tid ska värde- papperscentralen, som huvudregel, betala in innehållen kupongskatt till Skatteverket (8 § andra stycket).

Bestämmelser om återbetalning av kupongskatt finns, såvitt nu är av intresse, i 9 § kupongskattelagen.

Vid förvaltarregistrering ligger ansvaret för kupongskatt i stället på förvaltaren (12 § kupongskattelagen). Regleringen gör inte skill- nad mellan svenska och utländska förvaltare, dvs. – såvitt nu är av intresse – svenska och utländska förvaltare som av värdepappers- centralen har fått medgivande till registrering som förvaltare. I fråga om utländska förvaltare kan det dock i vissa fall krävas att förvaltaren skriftligen har förbundit sig att iaktta vissa krav gentemot värde-

294

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

papperscentralen (se 3 § andra–fjärde styckena kupongskatteförord- ningen).

Behovet av ändringar i kupongskattelagen

Eftersom värdepapperscentraler har en rad skyldigheter avseende kupongskatt och det kan förekomma andra operatörer av DLT-mark- nadsinfrastrukturer än värdepapperscentraler, behöver dessa andra ope- ratörer likställas med värdepapperscentraler. Det gäller såväl svenska som utländska operatörer. Endast svenska operatörer omfattas av den föreslagna nya kompletteringslagen, men alla operatörer inom EES omfattas av DLT-förordningens tillämpningsområde. Genom att likställa operatörer enligt DLT-förordningen med värdepappers- centraler möjliggörs att de avstämningsbolag som använder sig av en distribuerad liggare i stället för ett avstämningsregister enligt konto- föringslagen under vissa förutsättningar kan avlastas det omfattande ansvar som följer av kupongskattelagen. Utredningen föreslår därför att en operatör av en DLT-marknadsinfrastruktur enligt DLT-för- ordningen ska likställas med en värdepapperscentral enligt konto- föringslagen. I kupongskattelagen bör alltså införas en bestämmelse som likställer en operatör av ett DLT-SS- eller DLT-TSS-system som avses i DLT-förordningen med en värdepapperscentral.

En operatör av en DLT-MTF-plattform bör dock inte likställas med en värdepapperscentral i nu aktuellt avseende, eftersom det en- dast förekommer handel på en sådan plattform och det således inte är frågan om någon motsvarighet till den kontoföring och avveckling som förekommer hos en värdepapperscentral.

Den föreslagna bestämmelsen får betydelse även vid tillämpningen av kupongskatteförordningen, eftersom termer och uttryck som an- vänds i förordningen har samma betydelse och tillämpningsområde som i kupongskattelagen (se 1 § första stycket kupongskatteförord- ningen).

En särskild fråga är om förslaget kan innebära en dubbelreglering eller ett dubbelarbete genom att en värdepapperscentral och en ope- ratör av en DLT-marknadsinfrastruktur, som är två olika juridiska personer, kan bli samtidigt ansvariga för samma uppgifter. I fråga om aktier, som kupongskattelagen främst gäller, föreslår dock utredningen att samtliga aktier i avstämningsbolag ska vara registrerade antingen

295

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

i en värdepapperscentral enligt reglerna i kontoföringslagen eller i en DLT-marknadsinfrastruktur (se avsnitt 4.10.1). Även om operatörer av vissa DLT-marknadsinfrastrukturer likställs med värdepappers- centraler, kan det således i praktiken endast bli fråga om att avstäm- ningsbolaget ingår avtal med en enda aktör om att sända ut utdel- ningen. Mot den bakgrunden ser inte utredningen något hinder mot att likställa de aktuella operatörerna med värdepapperscentraler.

Utöver den ovan föreslagna bestämmelsen finns det också ett be- hov av en följdändring i fråga om de bestämmelser i kupongskatte- lagen som anknyter till förvaltarregistrering. Enligt utredningens mening bör alltså sådan förvaltarregistrering av ett DLT-baserat finansiellt instrument som föreslås vara möjlig enligt bestämmelserna

iden nya lagen med kompletterande bestämmelser till DLT-förord- ningen likställas med förvaltarregistrering enligt kontoföringslagen. Det innebär att ansvaret för att bl.a. innehålla kupongskatt går över från operatören av DLT-marknadsinfrastrukturen till förvaltaren vid förvaltarregistrering. Så kommer att bli fallet även när det rör sig om en utländsk förvaltare.

Även i andra stater inom EES än Sverige förekommer i hög grad förfaranden som motsvarar förvaltarregistrering. Sådana förfaranden kan dock inte utan vidare likställas med förvaltarregistrering enligt svensk rätt, när det gäller ansvaret för kupongskatt. Anledningen till detta är att det är svårt att säkerställa att bestämmelserna om kupong- skatt efterlevs om ansvaret läggs på en förvaltare som har antagits av en utländsk operatör av DLT-marknadsinfrastruktur. Enligt utred- ningens mening är det därför endast förvaltare enligt den nya lagen som bör kunna överta ansvar från operatören av en DLT-marknads- infrastruktur.

Bland de bestämmelser i kupongskattelagen som gäller värdepap- perscentraler finns, som berörs ovan, bestämmelserna i 7 §. I 7 § andra stycket anges när vissa uppgifter ska lämnas. I det sammanhanget har tidpunkten för anmälan om registrering på avstämningskonto av uppgift som avses i 4 kap. 18 § första stycket 6–8 kontoföringslagen betydelse. En särskild fråga är därför om 7 § andra stycket kupong- skattelagen bör ändras eller om det i övrigt bör göras någon lagänd- ring i syfte att åstadkomma en hänvisning till de bestämmelser i den nya lagen som motsvarar 4 kap. 18 § första stycket 6–8 konto- föringslagen. Enligt utredningens mening är dock inte detta nöd- vändigt, eftersom det av 7 § andra stycket kupongskattelagen också

296

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

följer andra tidpunkter när de aktuella uppgifterna ska lämnas (bl.a. när värdepapperscentralen begär det). Med tanke på att operatör av DLT-marknadsinfrastrukturer enligt utredningens förslag ska likstäl- las med värdepapperscentraler kan således bestämmelsen tillämpas i den delen, även om någon ändring inte görs.

4.18.3Lagstiftningen om utbyte av upplysningar om finansiella konton

Utredningens förslag: Ett innehav av sådana DLT-baserade finan- siella instrument som avses i DLT-förordningen ska anses vara ett s.k. finansiellt konto (ett depåkonto) enligt såväl lagen om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet som lagen om identifiering av rapporteringsplik- tiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finan- siella konton.

Nuvarande ordning

Sveriges och Amerikas förenta staters regeringar har träffat ett avtal för att förbättra internationell efterlevnad av skatteregler och för att genomföra FATCA (det s.k. FATCA-avtalet, se vidare bilaga 1 till prop. 2014/15:41). Med FATCA avses den amerikanska lagen Foreign Account Tax Compliance Act som antogs av den amerikanska kon- gressen i mars 2010. De skyldigheter som följer av avtalet kan delas in i tre huvudsakliga delar. För Sveriges del är det fråga om skyldig- heter för rapporteringsskyldiga finansiella institut när det gäller iden- tifiering av finansiella konton som innehas av amerikanska personer, skyldigheter för rapporteringsskyldiga finansiella institut att lämna uppgifter till Skatteverket om de konton som har identifierats och skyldigheter för Skatteverket att överföra information till den ameri- kanska federala skattemyndigheten.

På grund av avtalet har lagen (2015:62) om identifiering av rap- porteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet (IDKL) tillkommit. IDKL ska tillämpas av rapporteringsskyldiga finansiella institut för att identifiera finansiella konton som innehas av ameri- kanska personer och därför är rapporteringspliktiga.

297

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

Lagen (2015:911) om identifiering av rapporteringspliktiga kon- ton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton (IDKAL) innehåller bestämmelser av liknande slag som IDKL. IDKAL grundar sig dock inte på FATCA-avtalet utan på rådets direktiv 2014/107/EU av den 9 december 2014 om ändring av direktiv 2011/ 16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning och i det multilaterala avtalet mellan behöriga myndigheter om automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton som undertecknades den 29 oktober 2014 (se vidare prop. 2015/16:29). IDKAL ska tillämpas av rapporteringsskyldiga finansiella institut för att identifiera finansiella konton som innehas av personer med hemvist i en annan stat eller jurisdiktion än Sverige eller USA och därför är rapporteringspliktiga.

I såväl IDKL som IDKAL anges vissa slag av konton hos finan- siella institut som ska anses vara finansiella konton. Det rör sig bl.a. om s.k. depåkonton. Med detta avses ett annat konto än ett försäk- rings- eller livränteavtal och som förs till förmån för någon annan person och som innehåller finansiella instrument respektive finan- siella tillgångar (se 2 kap. 11 § första stycket 2 i respektive lag).

Vad som avses med ett rapporteringsskyldigt finansiellt institut framgår av 2 kap. 19 § IDKL respektive 2 kap. 21 § IDKAL. En värde- papperscentral kan vara ett rapporteringsskyldigt finansiellt institut. Definitionen förutsätter dock att det rapporteringsskyldiga finan- siella institutet är ett svenskt finansiellt institut eller ett utländskt finansiellt institut med ett fast driftställe i Sverige.

Det innebär bl.a. att en svensk värdepapperscentral är det rappor- teringsskyldiga finansiella institutet enligt 2 kap. 19 § IDKL respek- tive 2 kap. 21 § IDKAL när det gäller ett konto som har lagts upp av ett kontoförande institut hos den svenska värdepapperscentralen, dvs. ett avstämningskonto enligt kontoföringslagen, om det konto- förande institutet inte är registrerat som förvaltare av de finansiella instrument som kontot omfattar (se t.ex. prop. 2014/15:41 s. 162).

Att en värdepapperscentral i vissa fall kan vara rapporterings- skyldig framgår även av bestämmelser om att ett konto som har lagts upp hos bl.a. en värdepapperscentral enligt kontoföringslagen som hör hemma i en annan stat inom EES än Sverige och som har ett fast driftställe i Sverige ska anses finnas hos det fasta driftstället i Sverige (se 2 kap. 11 § tredje stycket IDKL och 2 kap. 11 § fjärde stycket IDKAL).

298

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

Behovet av lagstiftningsåtgärder

Utredningen konstaterar att avstämningskonton enligt kontoförings- lagen och motsvarande konton hos utländska värdepapperscentraler har ansetts utgöra finansiella konton enligt IDKL och IDKAL. Enligt utredningens mening bör även innehav av DLT-baserade finansiella instrument som finns i en distribuerad liggare enligt DLT-förord- ningen anses finnas på ett sådant konto, eftersom det ur ett skatte- rättsligt perspektiv saknas skäl att göra en åtskillnad mellan konto- förda respektive DLT-baserade finansiella instrument. Vidare är det, i vart fall på lång sikt, inte uteslutet att DLT-baserade finansiella instrument kan förekomma utanför DLT-marknadsinfrastrukturer vilket gör att det inte är givet att det helt går att upprätthålla en åt- skillnad mellan aktörer som hanterar kontoförda respektive DLT- baserade finansiella instrument. En bestämmelse som innebär att innehav av DLT-baserade finansiella instrument ska anses som ett finansiellt konto (ett depåkonto) bör således tas in i IDKL respek- tive IDKAL.

Bestämmelserna om kontoförande instituts skyldigheter när en svensk värdepapperscentral är ett rapporteringsskyldigt finansiellt institut (se 8 kap. 1 § IDKL respektive IDKAL) bör inte föranleda några lagstiftningsåtgärder. Anledningen till detta är att utredningen inte föreslår att det ska finnas någon motsvarighet till kontoförande institut i fråga om DLT-baserade finansiella instrument och att DLT- baserade finansiella instrument som eventuellt registreras i avstäm- ningsregister omfattas av bestämmelserna om kontoförande institut i kontoföringslagen.

I anslutning till IDKAL bör nämnas även lagen (2015:912) om automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton. Denna lag innehåller dock inte några särskilda bestämmelser om värdepappers- centraler. Det saknas därför anledning att föreslå några ändringar i den lagen.

299

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

4.18.4Skatteförfarandet

Utredningens förslag: Operatörer av sådana DLT-SS- och DLT- TSS-system som avses i DLT-förordningen ska i skatteförfarande- lagen likställas med en värdepapperscentral när det gäller

•skyldigheten att ge in ett åtagande till Skatteverket om att göra skatteavdrag (10 kap. 22 §),

•innehållet i en kontrolluppgift när det gäller rapporterings- pliktiga konton som är depåkonton enligt lagen om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA- avtalet eller lagen om identifiering av rapporteringspliktiga kon- ton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella kon- ton (22 a kap. 6 § och 22 b kap. 6 §), och

•skyldigheten att lämna ett åtagande till Skatteverket om att lämna kontrolluppgifter (23 kap. 8 §).

Kontrolluppgifter

Nuvarande ordning

Förfarandet vid uttag av skatter, bl.a. när det gäller skyldighet att lämna inkomstdeklaration och kontrolluppgifter, regleras i skatteförfarande- lagen (2011:1244).

Kontrolluppgifter ska enligt 14 kap. 1 § skatteförfarandelagen läm- nas för andra än uppgiftslämnaren själv till ledning för bl.a. bestäm- mande av underlag för att ta ut skatt eller avgift enligt inkomstskatte- lagen (1999:1229). Uppgifterna ska lämnas för varje kalenderår och normalt ha kommit in till Skatteverket senast den 31 januari närmast följande kalenderår (se 24 kap. 1 § skatteförfarandelagen). Den som är skyldig att lämna kontrolluppgift ska som huvudregel senast den 31 januari närmast efter det år som kontrolluppgiften gäller infor- mera den som uppgiften avser om de uppgifter som lämnas i kon- trolluppgiften (se 34 kap. 3 §).

Skatteverket ska före den 15 april året efter utgången av beskatt- ningsåret underrätta fysiska personer och dödsbon som kan antas vara deklarationsskyldiga om bl.a. de kontrolluppgifter som har kommit in till Skatteverket som underlag för bl.a. beslut om slutlig skatt (se

300

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

31 kap. 4 § skatteförfarandelagen). Underrättelsen sker genom att upp- gifterna anges i det fastställda formuläret för inkomstdeklarationen (se 6 kap. 6 § andra stycket skatteförfarandeförordningen [2011:1261]). Numera har kontrolluppgifterna i många fall en funktion av in- komstuppgift som direkt ligger till grund för beskattningen. I dag är det alltså ofta den deklarationsskyldige som ska kontrollera att upp- giftslämnaren har uppgett rätt uppgifter. Om en uppgift som den deklarationsskyldige har fått underrättelse om är korrekt, ska den deklarationsskyldige godkänna uppgiften.

Om en uppgift är felaktig eller saknas, ska den deklarationsskyl- dige genom ändring eller tillägg lämna de uppgifter som behövs (se 31 kap. 5 § skatteförfarandelagen).

Om någon inte har fullgjort sin kontrolluppgiftsskyldighet, kan Skatteverket enligt 37 kap. 2 § skatteförfarandelagen förelägga honom eller henne att fullgöra skyldigheten. Ett föreläggande får enligt 44 kap. 2 § förenas med vite om det finns anledning att anta att före- läggandet annars inte följs.

I det följande anges de kontrolluppgifter som är av intresse för utredningens uppdrag, nämligen de som den svenska värdepappers- centralen Euroclear Sweden AB lämnar till Skatteverket.

Kontrolluppgift ska lämnas om ränteinkomster och annan avkast- ning än kapitalvinst som hänför sig till fordringsrätter och som utgör intäkt i inkomstslaget kapital (se 17 kap. 1 § skatteförfarandelagen). Termen fordringsrätt har samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen (3 kap. 2 § skatteförfarandelagen). Vad som avses med svenska och utländska fordringsrätter anges i 48 kap. 3 och 4 §§ inkomstskattelagen. Vanliga skuldebrev och obligationer utgör fordringsrätter. Som utredningen har berört i avsnitt 4.9 följer det av lagen om värdepappersmarknaden att en obligation utgör ett finansiellt instrument. En fordringsrätt kan alltså vara ett sådant finan- siellt instrument som en värdepapperscentral får registrera i ett av- stämningsregister för emittenten (se 4 kap. 3 § kontoföringslagen). Kontrolluppgiften ska lämnas för fysiska personer och dödsbon (17 kap. 2 § skatteförfarandelagen) och ska lämnas av den som har tillgodoräknat eller betalat ut ränta eller annan avkastning (se 17 kap. 3 §). I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas bl.a. om tillgodoräknad eller utbetald ränta och annan avkastning (se 17 kap. 5 §).

När det gäller sådan ränta och utdelning på delägarrätter samt annan avkastning än kapitalvinst som hänför sig till delägarrätter och

301

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

som utgör intäkt i inkomstslaget kapital ska kontrolluppgift lämnas av den som har tillgodoräknat eller betalat ut ränta, utdelning eller annan avkastning (se 19 kap. 1–3 §§ skatteförfarandelagen). Med annan avkastning avses t.ex. avkastning på en s.k. aktieindexobligation (se RÅ 2003 ref. 48 och prop. 2004/05:113 s. 59). I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om tillgodoräknad eller utbetald ränta, utdelning och annan avkastning (se 19 kap. 5 §).

Enligt 21 kap. 1 § skatteförfarandelagen ska kontrolluppgift läm- nas till Skatteverket även vid avyttring av vissa delägarrätter och av fordringsrätter, vid slutförande av options- och terminsaffärer, som inte innebär förvärv eller försäljning av egendom, och vid utfärdande av optioner. Den aktuella paragrafen gäller inte för avyttringar av andelar i värdepappersfonder, vissa fondföretag, specialfonder eller utländska specialfonder.

Termen delägarrätt har samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen (se 3 kap. 2 § skatteförfarandelagen). Vad som avses med delägarrätt framgår av 48 kap. 2 § inkomstskatte- lagen. Delägarrätter kan vara både svenska och utländska tillgångar, om det inte i 48 kap. 2 § samma lag är särskilt angivet att bara svenska tillgångar omfattas.

Av 21 kap. 3 § 5 skatteförfarandelagen följer att vid avyttring genom inlösen ska kontrolluppgiften lämnas av den som har betalat ut ersättning. En värdepapperscentral kan betala ut ersättning vid inlösen och blir då skyldig att lämna kontrolluppgift. Vilka uppgifter som ska lämnas i kontrolluppgiften framgår av 21 kap. 5 och 6 §§ (bl.a. uppgift om den ersättning som har överenskommits).

Av 20 kap. 1 § och 22 kap. 17 § skatteförfarandelagen framgår att kontrolluppgifter även ska lämnas om avyttring av andelar i vissa fonder och fondföretag och om schablonintäkt vid innehav av an- delar i vissa fonder och fondföretag. Utgångspunkten är att det inte i första hand är en värdepapperscentral som ska lämna kontrollupp- gift om sådana omständigheter. Om det exempelvis är fråga om av- yttring genom inlösen ska fondbolag, förvaringsinstitut, AIF-för- valtare, förvaltningsbolag eller fondföretag lämna kontrolluppgiften (se 20 kap. 3 § första stycket). Om ett förvaltningsbolag, ett fond- företag eller en utländsk AIF-förvaltare har slutit avtal med ett värde- pappersinstitut om att ombesörja försäljning och inlösen av andelar, ska kontrolluppgiften i stället lämnas av värdepappersinstitutet (20 kap. 3 § andra stycket). Är en andel förvaltarregistrerad, ska i stället för-

302

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

valtaren lämna kontrolluppgiften (20 kap. 3 § tredje stycket). Mot- svarande bestämmelser finns i 22 kap. 19 §. Om det i stället är fråga om annan avyttring än inlösen, t.ex. vid försäljning på en reglerad marknad, ska kontrolluppgiften lämnas av förvaltaren om andelarna är förvaltarregistrerade (20 kap. 4 § första stycket). Om andelarna inte är förvaltarregistrerade, ska kontrolluppgiften lämnas av ett värde- pappersinstitut i det fall detta medverkar vid avyttringen (20 kap. 4 § andra stycket). Det kan dock ha förekommit att Euroclear Sweden AB, på uppdrag av exempelvis ett värdepappersinstitut eller en för- valtare, har ombesörjt eller medverkat vid avyttringen av andelarna och därför har lämnat aktuella kontrolluppgifter.

Vilka uppgifter som ska lämnas i kontrolluppgifterna framgår av

20 kap. 6 § skatteförfarandelagen (bl.a. uppgift om kapitalvinst eller kapitalförlust, slag av fond och fondens identifikationsnummer) re- spektive 22 kap. 21 § skatteförfarandelagen (uppgift om storleken på schablonintäkten).

I23 kap. 2 § skatteförfarandelagen regleras kontrolluppgifts- skyldighet avseende fysiska personer som är begränsat skattskyldiga. Ovan nämnda kontrolluppgifter ska lämnas även för begränsat skatt- skyldiga.

Alla kontrolluppgifter ska innehålla bl.a. nödvändiga identifika- tionsuppgifter för den uppgiftsskyldige och den som kontrollupp- giften lämnas för samt uppgift om skatteavdrag (se 24 kap. 4 § skatte- förfarandelagen).

Med identifikationsuppgifter menas namn, personnummer, sam- ordningsnummer eller organisationsnummer och postadress (se 5 kap. 11 § skatteförfarandeförordningen).

I samband med den svenska anpassningen till förordningen om värdepapperscentraler infördes vissa bestämmelser om värdepappers- centralers ansvar för kontrolluppgifter. Bland annat ålades utländska värdepapperscentraler att i vissa fall lämna ett åtagande att lämna kontrolluppgift (se 23 kap. 8 § skatteförfarandelagen). Skyldigheten att lämna ett sådant åtagande gäller dock även andra utländska juri- diska personer än värdepapperscentraler.

303

Anpassningar till DLT-förordningen

SOU 2023:102

Behovet av lagstiftningsåtgärder

De bestämmelser om kontrolluppgiftsskyldighet som särskilt gäller värdepapperscentraler och som berörs av DLT-förordningen och den nya lagen med kompletterande bestämmelser till förordningen är för det första de som gäller skyldigheten att lämna ett åtagande att lämna kontrolluppgift (23 kap. 8 § skatteförfarandelagen). Visser- ligen gäller vissa av bestämmelserna för även andra juridiska personer än värdepapperscentraler, men för tydlighets skull bör det uttryck- ligen anges att skyldigheterna gäller operatörer av DLT-SS- och DLT-TSS-system. Utredningen anser därför att dessa operatörer, som driver en med värdepapperscentraler jämförbar verksamhet, ska likställas med värdepapperscentraler i 23 kap. 8 § skatteförfarande- lagen.

För det andra berörs bestämmelserna om vad berörda kontroll- uppgifter för depåkonton enligt IDKL och IDKAL ska innehålla (22 a kap. 6 § och 22 b kap. 6 § skatteförfarandelagen). Mot bakgrund av utredningens förslag avseende IDKL och IDKAL (se avsnitt 4.18.3 ovan) bör sådana operatörer likställas med värdepapperscentraler även vad gäller bestämmelserna om vad berörda kontrolluppgifter för depå- konton enligt IDKL och IDKAL ska innehålla (22 a kap. 6 § och 22 b kap. 6 § skatteförfarandelagen).

Skatteavdrag

Nuvarande ordning

I skatteförfarandelagen finns även bestämmelser om skyldighet att göra skatteavdrag för preliminär skatt, dvs. att innehålla den skatt som preliminärt ska betalas. Skyldigheten gäller den som betalar ut bl.a. ränta, utdelning eller annan avkastning som är skattepliktig enligt inkomstskattelagen. Skatteavdrag ska göras vid varje tillfälle då ut- betalning sker (se 10 kap. 2 § skatteförfarandelagen).

I fråga om ränta och utdelning som lämnas i pengar och som om- fattas av kontrolluppgiftsskyldighet enligt 17 eller 19 kap. skatteför- farandelagen (se ovan) ska som huvudregel skatteavdrag göras (se 10 kap. 15 § skatteförfarandelagen). Skatteavdrag ska som huvud- regel också göras från sådan annan avkastning än kapitalvinst som hänför sig till fordringsrätter eller delägarrätter och som utgör intäkt

304

SOU 2023:102

Anpassningar till DLT-förordningen

i inkomstslaget kapital, i den mån kontrolluppgift ska lämnas och av- kastningen betalas ut tillsammans med ränta eller utdelning som om- fattas av kontrolluppgiftsskyldighet. Vissa undantag från skyldighe- ten att göra skatteavdrag finns (se 10 kap. 16–18 §§). I 10 kap. 20 § finns bestämmelser om återbetalning av skatteavdrag som har gjorts med för högt belopp.

I samband med de anpassningar som gjordes i svensk rätt till för- ordningen om värdepapperscentraler infördes även bestämmelser om värdepapperscentralers ansvar för skatteavdrag. Dessa innebär en skyldighet för utländska värdepapperscentraler att i vissa fall lämna ett åtagande att göra skatteavdrag (se 10 kap. 22 § skatteförfarande- lagen). Skyldigheten att lämna ett sådant åtagande gäller dock även i viss utsträckning andra utländska juridiska personer än värdepappers- centraler.

Behovet av lagstiftningsåtgärder

På samma sätt som skyldigheten att lämna ett åtagande om att lämna kontrolluppgift är – som nämnts ovan – bestämmelserna om mot- svarande åtagande avseende skatteavdrag i viss utsträckning tillämp- liga även på andra utländska juridiska personer än värdepapperscen- traler. Av samma skäl som anförs ovan när det gäller bestämmelserna om kontrolluppgifter bör operatörer av DLT-SS- eller DLT-TSS- system likställas med en värdepapperscentral när det gäller skyldig- heten att ge in ett åtagande till Skatteverket om att göra skatteavdrag (10 kap. 22 § skatteförfarandelagen).

Skatteförfarandet i övrigt

I skatteförfarandelagen finns även bestämmelser om att kontoförande institut som har antagits av en värdepapperscentral är skyldiga att lämna vissa uppgifter (se 34 kap. 9 a och 9 c §§). Dessa bestämmelser hänger samman med lagstiftningen om utbyte av upplysningar om finansiella konton (se vidare avsnitt 4.18.3). Eftersom utredningen inte föreslår att det i den nya lagen med kompletterande bestämmelser till DLT-förordningen ska finnas någon motsvarighet till kontoför- ande institut enligt kontoföringslagen, saknas det i detta avseende an- ledning att vidta några lagstiftningsåtgärder.

305

5Anpassningar till europeiska standarder och en eventuell anslutning till Target2-Securities (T2S)

5.1Inledning

Target2-Securities (T2S) är Eurosystemets gemensamma plattform för värdepappersavveckling i centralbankspengar.1 Plattformen har varit i drift sedan år 2015.

I september 2021 beslutade Riksbanken att inriktningen för hur Riksbanken framöver ska göra centralbankspengar tillgängliga vid värdepappersavveckling ska vara att detta ska ske genom användning av T2S. Detta är bakgrunden till att utredningen har fått direktiv att utreda vissa frågor som skulle uppkomma vid en svensk T2S-anslut- ning, dvs. vid en övergång till en ordning där värdepappersavveckling av hos en svensk värdepapperscentralen kontoförda finansiella instru- ment sker på T2S.

Utredningen ska enligt sina direktiv föreslå de författningsändringar som bedöms som nödvändiga för att harmonisera värdepappersmark- nadens efterhandelsprocesser till europeiska standarder och möjlig- göra en eventuell anslutning till T2S. Detta ska göras med utgångs- punkt i det behov av författningsändringar som marknadsaktörerna gemensamt identifierar.

Utredningen har inte uppfattat sitt uppdrag så att det innefattar någon övergripande analys av behovet av ändringar i svensk lagstift-

1Eurosystemet består av Europeiska centralbanken och de nationella centralbankerna i de län- der som har infört euron och är euroområdets monetära myndighet. Eftersom Sverige inte har infört euron som valuta, ingår inte Riksbanken i Eurosystemet. Riksbanken ingår dock i den vidare krets av centralbanker som benämns Europeiska centralbankssystemet, ECBS (se vidare

1kap. 4 § riksbankslagen och protokoll nr 4 till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt).

307

Anpassningar till europeiska standarder och en eventuell anslutning till T2S

SOU 2023:102

ning vid en svensk T2S-anslutning. Än mindre är det fråga om att göra några analyser av för- och nackdelar med en T2S-anslutning. I stället är uppdraget begränsat till att – mot bakgrund av de möjliga problem som marknadsaktörerna har identifierat – analysera behovet av sådana svenska författningsändringar som krävs för att svenska aktörer ska kunna följa de europeiska standarder som rör bl.a. värdepappersavveck- ling och företagshändelser (eng. corporate actions eller corporate events) som är en del av T2S-samarbetet, inbegripet det ramavtal som gäller för anslutning till T2S.2 Resultatet av detta arbete redovisas i av- snitten 5.7–5.9. I samband med detta behandlar utredningen också vissa andra europeiska standarder avseende bl.a. företagshändelser (avsnitt 5.10). Efterlevnaden av de sistnämnda standarderna torde visserligen inte påverka frågan om en svensk anslutning till T2S. Sannolikt skulle emellertid, vid en svensk anslutning till T2S, värde- pappershanteringen underlättas om även dessa standarder efterlevdes.

Därutöver har utredningen övervägt vissa frågor som avser sam- ordningen mellan å ena sidan de åtgärder som ska vidtas enligt konto- föringslagen och å andra sidan de åtgärder som vid en T2S-anslut- ning ska ske på T2S-plattformen (se avsnitt 5.6).

Det kan inte uteslutas att en T2S-anslutning skulle underlättas av ytterligare ändringar i annan svensk lagstiftning (utan samband med de aktuella standarderna). Det har dock inte funnits tid för att ana- lysera frågor av det sistnämnda slaget.

5.2T2S – bakgrund, huvuddrag och syften

Europeiska centralbanken (ECB) lade år 2006 fram ett förslag om att Eurosystemet skulle inrätta en ny tjänst för värdepappersavveckling. Den nya tjänsten skulle vara en gemensam teknisk plattform för värdepappersavveckling med användande av centralbankspengar. Efter beslut år 2008 av ECB-rådet startades ett projekt för att skapa platt- formen. Denna fick namnet Target2-Securities (T2S). De första värde- papperscentralerna flyttade sina värdepapperskonton och sin värde- pappersavveckling till T2S i juni 2015 och ytterligare fyra flyttillfällen följde fram till och med år 2017. Efter år 2017 har det varit möjligt för ytterligare värdepapperscentraler och centralbanker att ansluta sig till T2S, vid ett tillfälle varje år.

2Vad som i detta sammanhang avses med ”standard” behandlas närmare i avsnitt 5.8.

308

SOU 2023:102

Anpassningar till europeiska standarder och en eventuell anslutning till T2S

T2S är länkat till euro-centralbankernas gemensamma realtids- bruttoavvecklingssystem (RTGS) för euro. Detta system benämns numera T2.3 Värdepappersavveckling i euro har därmed varit möjlig i T2S sedan start. Danmarks Nationalbank har valt att ansluta den danska kronan till T2S; anslutningen skedde i oktober 2018. Sedan dess kan värdepappersavveckling mot eller med likvid ske i antingen euro eller danska kronor. Om en ytterligare centralbank skulle välja att ansluta sin valuta till T2S, t.ex. Riksbanken och den svenska kro- nan, kommer värdepappersavveckling mot eller med likvid i central- bankspengar även att kunna ske på T2S i den valutan.

T2S är inte en värdepapperscentral. Det är en plattform för värde- pappersavveckling mot, med eller utan likvid i centralbankspengar. Anslutna värdepapperscentraler använder T2S för sin värdepappers- avveckling i stället för att ha egna avvecklingssystem. Detta kräver i sin tur att de innehav som finns på ett värdepapperskonto hos värde- papperscentralen flyttas till eller i vart fall återspeglas på T2S-platt- formen. Tanken är dock att varje värdepapper och värdepapperskonto på T2S ska vara kopplat till en värdepapperscentral och att det också är denna som ansvarar för värdepapperskontona. Systemet kan där- med beskrivas som en form av utkontraktering, där Eurosystemet fungerar som en leverantör till värdepapperscentralen men ansvaret för vad som sker på T2S ligger kvar hos värdepapperscentralen. På liknande sätt är de likvidkonton4 som finns på T2S kopplade till en centralbank, vilken behåller ansvaret för kontona.

Syftet med T2S är att effektivisera den europeiska värdepappers- marknadens efterhandelsprocesser. Tanken är att användandet av en gemensam plattform för värdepappersavveckling med gemensamma regler är ägnat att minska kostnaderna för värdepappersavveckling, särskilt vid gränsöverskridande avveckling. T2S ska därigenom under- lätta för europeiska investerare att handla och inneha värdepapper som har emitterats i andra europeiska länder. T2S ska även göra det möjligt för företag på värdepappersmarknaden att använda ett enda likvidkonto för all värdepappersrelaterad likvid i en valuta.

3En tidigare version av systemet hette Target2, men den ersattes av T2 i mars 2023.

4Med likvidkonton avses s.k. dedikerade likvidkonton (eng. Dedicated Cash Accounts) på T2S. Dessa är konton hos en till T2S-ansluten centralbank och de används för alla betalningar kopp- lade till värdepappersavvecklingen på T2S. Se figur 5.1 i avsnitt 5.5.

309

Anpassningar till europeiska standarder och en eventuell anslutning till T2S

SOU 2023:102

5.3Principerna för T2S

Det finns 19 allmänna principer för T2S. De utgör de grundläggande principerna för T2S-projektet och har formulerats i samarbete med marknaden. Vissa av principerna följer av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, medan andra har beslutats av Eurosystemet för att T2S ska uppnå de syften för vilka plattformen har införts. Principerna beskrivs i ett dokument som publicerades år 2007 och uppdaterades år 2011.5 De är basen för framtagandet av tekniska specifikationer för T2S-plattformen. Nedan återges den första delen av varje princip.

•Princip 1: Eurosystemet ska ta på sig ansvaret för att utveckla och driva T2S genom att vara den enda ägaren.

•Princip 2: T2S ska baseras på T2-plattformen och därför ha samma nivåer av tillgänglighet, motståndskraft, återhämtningstid och säker- het som T2.

•Princip 3: T2S ska inte innefatta inrättandet eller driften av en värdepapperscentral utan endast tjäna som en teknisk lösning för att tillhandahålla avvecklingstjänster till värdepapperscentraler.

•Princip 4: T2S ska hjälpa de deltagande värdepapperscentralerna att följa tillsyns-, reglerings- och övervakningskrav (eng. oversight, regulatory and supervisory requirements).

•Princip 5: Varje värdepapperscentrals deltagares värdepapperskon- ton ska även fortsättningsvis i rättslig mening vara en del av re- spektive värdepapperscentral och de olika centralbankskundernas likvidkonton ska även fortsättningsvis i rättslig mening vara en del av respektive centralbank.

•Princip 6: T2S-avvecklingstjänsten ska tillåta värdepapperscentra- ler att erbjuda sina kunder minst samma nivå av avvecklingsfunk- tionalitet och stöd för olika typer av tillgångar på ett harmoniserat sätt.

•Princip 7: Ändringar av ett värdepapperskontos saldo ska kunna göras endast på T2S.

5Dokumentet finns tillgängligt på Europeiska centralbankens webbplats, se https://www.ecb.europa.eu/paym/target/t2s/profuse/shared/pdf/2011_t2s_general_principles.pdf.

310

SOU 2023:102

Anpassningar till europeiska standarder och en eventuell anslutning till T2S

•Princip 8: På T2S ska avveckling ske uteslutande i centralbanks- pengar.

•Princip 9: Det primära målet med T2S är att tillhandahålla effek- tiva avvecklingstjänster i euro.

•Princip 10: T2S ska ha tekniska förutsättningar för att avveckla andra valutor än euro.

•Princip 11: T2S ska tillåta användare att ha direktanslutning.

•Princip 12: Det ska inte vara obligatoriskt för värdepapperscen- traler att delta i T2S.

•Princip 13: Alla värdepapperscentraler som avvecklar i central- bankspengar och uppfyller tillträdeskriterierna ska vara berättigade att delta i T2S.

•Princip 14: Alla värdepapperscentraler som deltar i T2S ska ha lika åtkomstvillkor.

•Princip 15: Alla värdepapperscentraler som deltar i T2S ska göra det enligt ett harmoniserat avtal.

•Princip 16: Alla värdepapperscentraler som deltar i T2S ska ha en kalender med öppetdagar med harmoniserade öppnings- och stäng- ningstider för avvecklingsverksamhet.

•Princip 17: Avvecklingsregler och avvecklingsförfaranden på T2S ska vara gemensamma för alla deltagande värdepapperscentraler.

•Princip 18: T2S ska drivas på basis av full kostnadstäckning och utan vinstsyfte.

•Princip 19: T2S-tjänster ska vara förenliga med principerna i den europeiska uppförandekoden för clearing och avveckling.

311

Anpassningar till europeiska standarder och en eventuell anslutning till T2S

SOU 2023:102

5.4Ramavtalet för T2S

För att den svenska värdepapperscentralen ska kunna ansluta sig till T2S måste den godkänna det ramavtal för T2S som Eurosystemet tog fram år 2011 (T2S Framework Agreement).6 Ramavtalet består av en ingress med bakgrund och skäl, 54 artiklar samt 13 förteckningar (eng. schedules) med bilagor till förteckningarna. Förteckningarna och bilagorna utgör en del av avtalet och har samma rättsverkan som om de hade ingått i en artikel.7 De 54 artiklarna är fördelade på sju kapitel. Det första kapitlet (artiklarna 1 och 2) rör tillämpnings- område och definitioner, medan det andra kapitlet (artiklarna 3–23) rör avtalsparternas rättigheter och skyldigheter. I det tredje kapitlet (artiklarna 24–27) regleras värdepapperscentralens deltagande och styrande rättigheter (eng. controlling rights). Det fjärde kapitlet (artik- larna 28–30) rör immateriella rättigheter, tystnadsplikt och data- skydd. I det femte kapitlet (artiklarna 31–34) finns bestämmelser om skadestånd och ansvar. Det sjätte kapitlet (artiklarna 35–41) rör suspension, teknisk avstängning, giltighetstid och uppsägning. Ytter- ligare bestämmelser finns i det sjunde kapitlet (artiklarna 42–54).

Vissa av de krav som uppställs i ramavtalet kan den svenska värde- papperscentralen inte nödvändigtvis uppfylla enbart genom att ändra sina villkor för anslutna emittenter och deltagare. Det behöver där- för övervägas om ändringar i svensk lagstiftning utgör en förutsätt- ning för att den svenska värdepapperscentralen ska kunna ansluta sig till T2S. Detta behandlas i avsnitt 5.7 och berörs även i avsnitt 5.6 vad gäller förhållandet till det svenska systemet för kontoföring gene- rellt sett.

6Delar av ramavtalet har ändrats efter år 2011, bl.a. med anledning av ändringar av T2S-platt- formen. Den senaste versionen finns på Europeiska centralbankens webbplats: https://www.ecb.europa.eu/paym/target/t2s/profuse/shared/pdf/2023- 10_T2S_Framework_Agreement.pdf.

7Se formuleringen ”… shall have the same force and effect as if expressly set out in Articles 1 to 54”.

312

SOU 2023:102

Anpassningar till europeiska standarder och en eventuell anslutning till T2S

5.5En kort beskrivning av T2S

Den följande beskrivningen av T2S bygger väsentligen på kapitel 1 i Target2-Securities User Detailed Functional Specification, utgivet av Eurosystemet och tillgängligt på Europeiska centralbankens webb- plats.8 Dokumentet finns enbart på engelska.

Verksamhet och värdepapper som omfattas

På T2S får utföras enbart värdepappersavveckling (jfr princip 3, an- given i avsnitt 5.3). I begreppet ”värdepappersavveckling” innefattas dock också de processer som krävs för att stödja värdepappersavveck- ling. Andra aktiviteter, exempelvis hantering av företagshändelser, ligger däremot utanför uppdraget för T2S. De får därför inte utföras av Eurosystemet. Därmed kan T2S-plattformen inte omfatta sådana processer. En svensk T2S-anslutning skulle därmed inte innebära att all den kontoföring och all den verksamhet som för närvarande be- drivs i Euroclear Swedens VPC-system ersätts av verksamheten på T2S-plattformen.

Vad som nu har sagts hindrar dock inte att T2S får (och, i de allra flesta fall, ska) användas för hantering av de avvecklingsinstruktioner som en värdepapperscentral skapar som en del i sin hantering av företagshändelser, t.ex. när innehav av ett visst finansiellt instrument berättigar innehavaren till ytterligare instrument av annat slag.

På T2S får avveckling av värdepapperstransaktioner utföras en- bart om transaktionen sker utan likvid eller om likviden avvecklas i anslutna centralbankssystem (jfr princip 8 i avsnitt 5.3). Värdepappers- konton i T2S kan inte kopplas till likvidkonton i kommersiella ban- ker utan endast till konton i centralbanker och således till en valuta som är ansluten till T2S. Det innebär att avveckling av värdepappers- transaktioner mot likvid i en valuta som inte är ansluten till T2S sker på T2S som en transaktion utan likvid, (med en s.k. restriktion eller villkor för avveckling) på så sätt att värdepapperscentralen inte till- låter att avveckling av transaktionen på T2S slutförs innan värde-

8Den senaste versionen av User Detailed Functional Specification är från november 2023, se följande webbplats: https://www.ecb.europa.eu/paym/target/t2s/profuse/sdd/shared/pdf/T2S_UDFS_R2023.N OV_clean_20230922.en.pdf?f20ac17a0b53aa32724480a338d913d3.

313

Anpassningar till europeiska standarder och en eventuell anslutning till T2S

SOU 2023:102

papperscentralen har fått bekräftelse på att likviden har avvecklats utanför T2S.

Figur 5.1 Avvecklingsförfarandet på T2S

I förhållande till T2

Anm.: Regelverket för T2S är utformat på så sätt att även andra centralbanker inom EU än de som ingår i Eurosystemet kan ansluta sig till T2S. Angående RTGS-betalningssystem, se avsnitt 3.2.2.

Källa: ECB.

I enlighet med den ovan angivna princip 6 (se avsnitt 5.3) ska T2S användas för avveckling av alla värdepapper som uppfyller vissa kri- terier för deltagande, nämligen de som

•har en ISIN-kod,9

•förvaras i en värdepapperscentral som är ansluten till T2S,

•avvecklas i kontobaserad form och

•är fungibla i ett värdepappersavvecklingsperspektiv (det innebär att det inte får krävas någon ytterligare information än ISIN-kod och nominellt belopp/antal, som ordningsnummer eller motsva- rande för att genomföra värdepappersavvecklingen på T2S).

9ISIN, International Securities Identification Number, är en unik kod som används för att identifiera ett värdepapper. ISIN-koder tas fram av s.k. National Numbering Agencies (NNA) i enlighet med ISO 6166. Euroclear Sweden är NNA för svenska värdepapper.

314

SOU 2023:102

Anpassningar till europeiska standarder och en eventuell anslutning till T2S

Under vissa särskilda förutsättningar kan en till T2S ansluten värde- papperscentral ta in också värdepapper som uppfyller de tre första kriterierna, men inte är fungibla, i värdepappersregistret på T2S.

På T2S får fem olika typer av instruktioner för värdepappersav- veckling hanteras.

Som ovan nämnts används avvecklingsinstruktioner även för kre- ditering eller debitering i samband med företagshändelser. Avveck- lingsinstruktioner används också för överföringar av värdepapper mellan två värdepapperskonton. Detta skiljer T2S från VPC-systemet och andra liknande system, där överföringar mellan värdepappers- konton traditionellt sett utgör en särskild, ensidig transaktionstyp; avveckling av värdepapper och likvid i samband med företagshändel- ser behandlas inte på samma sätt som avveckling av värdepappers- transaktioner i form av köp eller försäljning av värdepapper. På T2S används avvecklingsinstruktioner också för transaktioner som om- fattar enbart likvid. I dessa fall krävs ändå användning av instruktio- ner för värdepapper, inklusive uppgifter om värdepapperskonto att debitera eller kreditera, ISIN-kod samt nominellt belopp och antal (som då är noll). Detta medför att en värdepapperscentral som an- sluter sig till T2S kan behöva genomföra ett antal ändringar i sina processer för bl.a. företagshändelser och överföringar.

Roller

Aktörerna inom T2S kan ha någon eller några av fem olika roller. Dessa roller är primärt tekniska och avser att aktören ägnar sig åt en viss aktivitet på T2S. De motsvarar inte nödvändigtvis de roller som beskrivs i nationell lagstiftning för en ansluten värdepapperscentral. Om en ansluten värdepapperscentral enligt den nationella lagstift- ningen har olika typer av deltagare, anges detta enbart i värdepap- perscentralens eget system. En juridisk person kan ha mer än en roll på T2S. Ett vanligt exempel är en deltagare i en värdepapperscentral och en centralbank, som då både är T2S-deltagare och likvidbank.

•Värdepapperscentral. Denna roll innehas av de värdepapperscen- traler som har anslutit sig till T2S.

•T2S-deltagare. Denna roll är den mest använda och innefattar alla juridiska personer (och, i vissa marknader, fysiska personer) som har ett avtalsmässigt förhållande för värdepappersavveckling på

315

Anpassningar till europeiska standarder och en eventuell anslutning till T2S

SOU 2023:102

T2S till en värdepapperscentral eller centralbank som i sin tur har anslutit sig till T2S. En T2S-deltagare behöver inte nödvändigtvis ha ett värdepapperskonto på T2S, även om detta är vanligt. Ett typexempel på en T2S-deltagare är en bank som förvaltar finan- siella instrument för kunders räkning (motsvarande en förvaltare enligt kontoföringslagen) och deltar i värdepappersavvecklingen.

•T2S-operatör. Denna roll innehas av Eurosystemets leverantörer av T2S. Dessa är centralbankerna i Frankrike, Italien, Spanien och Tyskland.

•Centralbank. Denna roll innehas av de centralbanker som har anslutit sig till T2S. Centralbanker med annan valuta än euro be- höver före anslutning ingå ett s.k. Currency Participation Agreement med Eurosystemet. Vid en svensk anslutning till T2S skulle så- ledes Riksbanken ingå i denna kategori.

•Likvidbank. Denna roll har de juridiska personer som tillhanda- håller likvid, via en eller flera limiter (eng. credit memorandum balance, CMB) på ett s.k. dedikerat likvidkonto (eng. dedicated cash account, DCA) i T2S. Ett dedikerat likvidkonto används för den juridiska personens egen värdepappersavveckling i dess roll som T2S-deltagare, förutsatt att den juridiska personen är både likvidbank och T2S-deltagare. Ett sådant konto kan också användas för att förse en annan T2S-deltagare med likvid för värdepappers- avveckling, med hjälp av ovan nämnda limiter, om denna andra T2S-deltagare inte själv är deltagare i centralbankens RTGS- system och därmed inte har något eget dedikerat likvidkonto.

316

SOU 2023:102

Anpassningar till europeiska standarder och en eventuell anslutning till T2S

Figur 5.2 Rollhierarki på T2S

I olika nivåer

Anm.: T2S-operatörerna styr och har kontroll över T2S (nivå 1). Deltagande värdepapperscentraler (t.ex. Euroclear Finland) och nationella centralbanker (t.ex. Finlands Bank) finns på nivå 2. På nivå 3 finns T2S-deltagare, som kan vara t.ex. en bank, en central motpart eller ett sådant företag som i svensk rätt utgör ett värdepappersbolag eller ett värdepappersföretag. Även en värdepapperscentral som är del- tagare i en ansluten värdepapperscentral och därigenom har upprättat s.k. länkar till denne kan vara T2S-deltagare på nivå 3. Till deltagarna knyts T2S-värdepapperskonton (se vidare nedan) respektive likvidkonton på nivå 4. Dessa organisatoriska nivåer ska inte förväxlas med olika nivåer av registrering av värdepapper (den högsta nivån respektive lägre nivåer).

Källa: ECB.

Former av värdepapperskonton

Det finns sex olika slag av värdepapperskonton på T2S (T2S-värde- papperskonton).

Den vanligaste kontoformen är konton för deltagare i värde- papperscentral (eng. CSD participant account). Det här är fråga om värdepapperskonton som öppnas för en deltagare i en ansluten värde- papperscentral för förvaring och avveckling av värdepapper för del- tagarens egen eller kunders räkning. Ett konto av detta slag skulle kunna utgöra såväl ett ägarkonto som ett förvaltarkonto i de fall den lagstiftning under vilken värdepapperscentralen lyder gör åtskillnad mellan dessa slag av konton; den information som kännetecknar ett sådant konto finns dock inte på T2S utan i värdepapperscentralens system. Denna typ av konto på T2S kallas ofta för vanligt (eng. ordi- nary) värdepapperskonto.

De övriga kontoformerna är väsentligen av teknisk karaktär.

•Omnibuskonto för värdepapperscentral (eng. CSD omnibus account). Ett omnibuskonto öppnas av en värdepapperscentral an- sluten till T2S i en annan värdepapperscentral ansluten till T2S i vilken den förstnämnda värdepapperscentralen deltar i syfte att

317

Anpassningar till europeiska standarder och en eventuell anslutning till T2S

SOU 2023:102

kunna erbjuda sina deltagare förvaring och avveckling av värde- papper emitterade i den andra värdepapperscentralen. Kontot an- vänds för avveckling mellan de två värdepapperscentralerna.

•Speglingskonto för värdepapperscentral (eng. CSD mirror account). Ett speglingskonto öppnas av en värdepapperscentral, ansluten till T2S, för att spegla värdepapperscentralens omnibuskonto i en annan värdepapperscentral, ansluten till T2S. Kontot används för avveckling mellan de två värdepapperscentralerna.

•Inter-CSD Account. Ett konto av detta slag öppnas av och i en värdepapperscentral, ansluten till T2S, för att hantera tillfälliga skillnader mellan värdepapperscentralens omnibuskonto och mot- svarande spegelkonto. Detta gäller enbart när en värdepappers- central, ansluten till T2S, deltar i en annan värdepapperscentral och denna inte är ansluten till T2S. Kontot används för avveckling mellan de två värdepapperscentralerna.

•Emissionskonto (eng. issuance account). Ett emissionskonto utgör ett värdepapperskonto för en värdepapperscentral eller en delta- gare i en värdepapperscentral i vilket alla innehav för visst värde- papper reflekteras.

•T2S Technical Offset Account. Ett konto av detta slag är ett specifikt tekniskt konto som är avsett att användas enbart för de värdepap- perscentraler som ansluter sig till T2S som s.k. direct-holding CSD.

Avvecklingsdagsschema och öppettider

I enlighet med den ovan berörda princip 16 (se avsnitt 5.3) har T2S ett avvecklingsdagsschema och en kalender som är gemensamma för alla anslutna värdepapperscentraler. Avvecklingsdagsschemat består av de komponenter som anges i det följande (tidsangivelserna är ungefärliga då varje period måste slutföras innan nästa period kan påbörjas).

•Kl. 18.45–20.00: Period för öppning av avvecklingsdagen. Det kan noteras att avvecklingsdagen öppnas före kalenderdagen.

•Kl. 20.00–03.00: Period för nattavveckling. Denna består av två delar, den första och den sista nattavvecklingscykeln. Nattavveck- ling sker som synes i stor utsträckning på en kalenderdag som är

318

SOU 2023:102

Anpassningar till europeiska standarder och en eventuell anslutning till T2S

före själva avvecklingsdagen. Det innebär att värdepappersinstruk- tioner med avvecklingsdag den 13 december 2023 kan avvecklas redan på kvällen den 12 december 2023.

•Kl. 03.00–05.00: Period för underhåll av T2S-systemet.

•Kl. 05.00–18.00: Period för realtidsavveckling. Perioden kan starta före kl. 05.00 om nattavvecklingen slutar före kl. 03.00. Realtids- avveckling av värdepapperstransaktioner mot eller med likvid av- slutas kl. 16.00. Realtidsavveckling av värdepapperstransaktioner utan likvid avslutas kl. 18.00.

•Kl. 18.00–18.45: Period för stängning av avvecklingsdagen.

Både värdepapperscentraler och centralbanker måste följa avveck- lingsdagsschemat. Det innebär för värdepapperscentralerna att av- vecklingsdagsschemat är enligt ovan. För centralbankerna innebär schemat att deras RTGS-system måste vara öppet för flytt av lik- viditet till konton på T2S inför nattavvecklingen och för flytt av likviditet från konton på T2S efter det att realtidsavveckling mot eller med likvid har avslutats kl. 16.00.

T2S-kalendern omfattar alla måndagar–fredagar. Undantag gäller för nyårsdagen, långfredagen, annandag påsk, juldagen och annandag jul, då ingen till T2S ansluten centralbank är öppen för avveckling. De dagar som omfattas av T2S-kalendern är T2S öppet för avveck- ling av värdepapperstransaktioner utan likvid; dessa kallas för T2S- öppetdagar (eng. T2S opening days). T2S är även öppet för avveck- ling av värdepapperstransaktioner mot eller med likvid i euro på alla s.k. Target-dagar, dvs. de dagar då T2 är öppet för avveckling. T2S är även öppet för avveckling av värdepapperstransaktioner mot eller med likvid i andra anslutna valutor de dagar som den relevanta central- banken är öppen för avveckling. Detta innebär t.ex. att onsdagen den 1 maj 2024 är en T2S-öppetdag och därmed kan avveckling utan likvid genomföras liksom avveckling mot eller med danska kronor (eftersom den 1 maj är en bankdag i Danmark), medan avveckling mot eller med euro inte kan genomföras (eftersom den 1 maj är en helg- dag i nästan alla EU-länder är T2 stängt för avveckling den dagen).

När det infaller en eller flera dagar mellan två T2S-öppetdagar, exempelvis en lördag och söndag, öppnas nästa T2S-öppetdag som avvecklingsdag på kvällen före uppehållet på samma sätt som enligt det ovan angivna dagsschemat. Förutsatt att såväl fredagen som

319

Anpassningar till europeiska standarder och en eventuell anslutning till T2S

SOU 2023:102

måndagen är T2S-öppetdagar startar därför värdepappersavveckling för måndagen redan på fredagskvällen. Sedan perioden för underhåll har avslutats på lördagen stängs T2S ner till måndag kl. 05.00.

Värdepapperscentraler som ansluter sig till T2S förbinder sig att hålla öppet för värdepappersavveckling alla T2S-öppetdagar, även om en sådan dag infaller på en nationell helgdag, åtminstone i be- gränsad utsträckning för s.k. realignment-transaktioner10 mellan värde- papperscentraler. För den svenska värdepappersmarknaden skulle därmed en anslutning till T2S av den svenska kronan och värdepap- perscentralen kräva att åtminstone begränsad avveckling av värde- papperstransaktioner utan likvid behöver vara möjlig den 1 maj samt på nationaldagen, midsommarafton, julafton och nyårsafton (förut- satt att dessa inte infaller på en lördag eller söndag). Kravet på harmo- nisering av öppetdagar gäller inte centralbanker som ansluter sin valuta till T2S.

Kommunikation och gränssnitt

Kommunikationen med T2S sker antingen genom ett grafiskt använ- dargränssnitt, s.k. U2A (user to application) eller genom system-till- system-meddelanden, s.k. A2A (application to application). I enlig- het med T2S-standard 1 (se nedan) är alla dessa meddelanden ISO 20022-meddelanden.11 En del av dessa meddelanden är s.k. offi- ciella ISO 20022-meddelanden som används av många aktörer över hela världen. I andra fall – när det har saknats officiella meddelanden som kan användas för önskat syfte – har meddelandena tagits fram av de fyra centralbankerna som driver T2S. En del av dessa har seder- mera fastställts som officiella meddelanden enligt ISO:s process.

10Realignment-transaktioner används mellan värdepapperscentralers värdepapperskonton för att återspegla i den ena värdepapperscentralens system vad som har skett i den andra värde- papperscentralens system. T2S skapar automatiskt realignment-transaktioner i samband med avveckling av transaktioner där det levererande värdepapperskontot på T2S är i en värdepap- perscentral och det mottagande värdepapperskontot är i en annan. Värdepapperscentralerna har för detta syfte satt upp konton av typen omnibuskonto för värdepapperscentral, speg- lingskonto för värdepapperscentral eller inter-CSD-konto. T2S ser till att dessa konton upp- dateras automatiskt i samband med avvecklingen mellan värdepapperscentralernas deltagares konton.

11ISO 20022 är en ISO-standard för elektronisk kommunikation av finansiell karaktär, exempelvis för betalningar och värdepappersavveckling. Den inkluderar en metodologi för att med hjälp av modeller beskriva finansiella processer, en gemensam ordbok för termer i dessa modeller och regler för hur modellerna översätts till XML- eller ASN.1-baserade meddel- anden. De ISO 20022-meddelanden som används på T2S är alla XML-baserade meddelanden.

320

SOU 2023:102

Anpassningar till europeiska standarder och en eventuell anslutning till T2S

Det finns även en referensdatamodul i T2S. I denna finns bl.a. re- ferensdata om alla T2S-aktörer, alla värdepapper, alla värdepappers- konton och alla likvidkonton. Referensdatamodulen används bl.a. för plattformens process för att validera att de avvecklingsinstruktioner som skickas till T2S är korrekta, t.ex. att det angivna instrumentet är giltigt för avveckling på den angivna avvecklingsdagen.

Avvecklingsprocesser

Sedan en deltagare i en värdepapperscentral, ansluten till T2S, har skickat en instruktion för värdepappersavveckling till T2S – vare sig detta har skett direkt från deltagaren till T2S eller via värdepappers- centralens eget system – genomgår instruktionen ett antal kontroller. När instruktionen har bedömts vara korrekt, dvs. uppfylla de krav som kontrolleras, ska den matchas med en motsvarande instruktion (leverans mot beställning), om inte instruktionen har skickats till T2S som redan matchad med en annan instruktion. De två matchade instruktionerna hanteras i avvecklingen som en transaktion.

För transaktioner med en avsedd avvecklingsdag som motsvarar pågående, eller en tidigare, avvecklingsdag i T2S kontrolleras sedan om det finns någon form av avvecklingshinder, t.ex. att en eller båda instruktionerna som ingår i transaktionen är blockerade för avveck- ling av kontohavaren. Om det inte finns något avvecklingshinder, kan transaktionen hanteras av T2S-plattformens avvecklingsmoduler. Om det levererande värdepapperskontot har tillräckligt innehav i det aktuella värdepappret, och – när det är fråga om en transaktion mot likvid – det betalande värdepapperskontots anslutna likvidkonto har tillräcklig täckning, avvecklas transaktionen.

Om det på det levererande värdepapperskontot finns ett innehav i det aktuella värdepapperet som är mindre än transaktionens antal eller nominella belopp, kan delavveckling genomföras (givetvis under förutsättning – när transaktionen är mot likvid – att det betalande värdepapperskontots anslutna likvidkonto har täckning för mot- svarande del av överenskommet likvidbelopp). En delavveckling förut- sätter dock att båda instruktionerna har skickats till T2S med tillåtelse till delavveckling. I så fall avvecklas enbart en del av transaktionen, medan resterande del av transaktionen kvarstår i avvecklingsmodu- len till dess att ytterligare avveckling kan genomföras alternativt att

321

Anpassningar till europeiska standarder och en eventuell anslutning till T2S

SOU 2023:102

parterna har kommit överens om att återkalla avvecklingsinstruk- tionerna eller att transaktionerna exkluderas av T2S när en viss tids- gräns har passerats.

5.6T2S och det svenska systemet för kontoföring

Utredningens förslag: Om det till följd av ett befarat eller in- träffat tekniskt fel eller annat avbrott uppkommer en risk för att en registreringsåtgärd i avstämningsregistret blir felaktig, får värde- papperscentralen eller det kontoförande institutet avvakta med åtgärden till dess att det inte längre finns någon risk för felaktig- heter.

Utredningens bedömning: Det svenska systemet för konto- föring kan behållas även vid en anslutning till T2S. Vid en sådan anslutning bör avstämningsregister utgöra i förhållande till T2S separata register. Det kommer att finnas ett behov av att sam- ordna och stämma av information mellan de båda systemen. Några ändringar i bestämmelserna om avstämningsregister och avstäm- ningskonto behöver dock inte göras, utöver den som har föreslagits.

Skälen för utredningens förslag och bedömning

Inledning

Vid en eventuell svensk anslutning till T2S inställer sig frågan hur kontobegreppen i T2S-strukturen förhåller sig till motsvarande be- grepp i svensk rätt och unionsrätten. Detta gäller inte minst mot bakgrund av att T2S, såsom har berörts i avsnitt 5.2, inte är någon värdepapperscentral enligt unionsrätten och därför inte ersätter den roll som Euroclear Sweden har enligt förordningen om värdepap- perscentraler. Frågan anknyter också till en annan, och i praktiken minst lika viktig, fråga, nämligen hur de registreringar som sker en- ligt kontoföringslagen kommer att förhålla sig till de registreringar som sker på T2S.

322

SOU 2023:102

Anpassningar till europeiska standarder och en eventuell anslutning till T2S

Begreppen avstämningskonto och värdepapperskonto enligt nuvarande ordning

Kontoföringslagen bygger på att äganderätt och särskild rätt till finansiella instrument registreras på s.k. avstämningskonton i ett av- stämningsregister. Registreringen sker i praktiken i Euroclear Swedens tekniska system, VPC-systemet. Lagen innehåller inte någon defi- nition av begreppet avstämningskonto. I 4 kap. 1 § anges endast att ett avstämningsregister består av avstämningskonton som läggs upp för ägare av finansiella instrument som registreras enligt kontoförings- lagen. Enligt 3 kap. 8 § ska avstämningskonton även läggas upp för förvaltare. Ett avstämningskonto kan därmed definieras som den ”rad” i ett avstämningsregister där en viss ägare eller förvaltare och dennes innehav (eller en del av dennes totala innehav) registreras. På ett enskilt avstämningskonto kan upptas endast finansiella instru- ment av ett visst slag med ett visst identitetsnummer (ISIN).12 Vad som ska registreras på avstämningskonton anges uttömmande i 3 kap. 9 § (vad gäller avstämningskonton för förvaltare) och i 4 kap. 17–19 §§ (vad gäller övriga avstämningskonton). Det kan noteras att lagen inte kräver att det på kontot anges något visst kontonummer.

En registrering på avstämningskonto föregås av att informationen först registreras på s.k. värdepapperskonton, i VPC-systemet kallade VP-konton.13 Ett VP-konto kan närmast beskrivas som en inom ramen för VPC-systemet gjord sammanställning av ett valfritt antal avstämningskonton. VP-konton åsätts ett kontonummer, vilket där- igenom kommer att omfatta det eller de avstämningskonton som ryms inom VP-kontot. Ett VP-konto kan därmed liknas med en ”korg” för innehav av finansiella instrument, kontoförda på ett eller flera avstämningskonton. Från början är denna korg tom, i så måtto att den inte innehåller några avstämningskonton och alltså inte heller några innehav av finansiella instrument. Korgen är dock avsedd att senare fyllas med avstämningskonton och därtill knutna finansiella instrument. Det kontonummer som VP-kontot åsätts identifierar i praktiken också alla avstämningskonton som finns inom VP-kontot.

12Exempelvis kan nämnas ett aktiebolag med två slag av aktier, A respektive B. A-aktier har då ett ISIN och B-aktier ett annat ISIN. A-aktierna kan då hållas på avstämningskonton inom ett avstämningsregister och B-aktierna kan hållas på avstämningskonton inom ett annat av- stämningsregister.

13Av VP-konton förekommer både förvaltarkonton och ägarkonton. Dessa återspeglar de två typer av avstämningskonton som förekommer enligt 3 kap. respektive 4 kap. kontoförings- lagen och som på motsvarande sätt kan delas in i förvaltarkonton och ägarkonton.

323

Anpassningar till europeiska standarder och en eventuell anslutning till T2S

SOU 2023:102

Iett VP-konto som i VP-systemet har öppnats som ett ägarkonto (dvs. konton där viss ägare anges som kontohavare) ryms endast av- stämningskonton för ägare enligt 4 kap. kontoföringslagen, medan ett VP-konto som har öppnats som förvaltarkonto rymmer endast avstämningskonton som har förvaltare enligt 3 kap.

Varken kontoföringslagen eller någon annan svensk författning innehåller någon reglering som särskilt tar sikte på värdepappers- konton.14 Vad som ska ingå i och registreras på ett värdepappers- konto är alltså inte författningsreglerat utan styrs enbart av de nyss nämnda (oreglerade) principerna om sambandet mellan avstämnings- konton och VP-konton. Det innebär bl.a. att på ett VP-konto kan registreras flera olika slag av finansiella instrument, fastän dessa då kommer att registrera på olika avstämningskonton. Den tillämpade modellen med VP-konton förenklar den praktiska hanteringen för bl.a. det kontoförande institutet och kontohavaren på så sätt att ett flertal avstämningskonton kan tillgängliggöras via ett gemensamt konto. En kontohavare som innehar fem olika slag av finansiella in- strument, registrerade på olika avstämningskonton (inom respektive separata avstämningsregister), behöver därmed inte hålla ordning på fem olika konton utan kan ha de finansiella instrumenten samlade inom ett enda VP-konto.

På ett värdepapperskonto kan tas in information som inte finns på ett avstämningskonto. Som ovan har nämnts innehåller varje VP- konto uppgift om kontonummer. Där kan också tas in uppgifter om skatterättsliga förhållanden som underlättar efterlevnaden av skatte- lagstiftningen. Också information om s.k. avkastningskonton kan re- gistreras. Med avkastningskonton avses andra konton som används för mottagande av exempelvis de räntebetalningar, den utdelning och de andra betalningar som härrör från emittenten av de finansiella instrumenten. Typiskt sett fungerar inlåningskonton i en bank som avkastningskonton. Däremot kan själva VP-kontot i sig aldrig fun- gera som avkastningskonto. Det sammanhänger med att VP-konton

– lika lite som avstämningskonton – kan krediteras eller debiteras be- talningsmedel.

Det kan noteras att begreppet avstämningskonto inte förekom- mer i förordningen om värdepapperscentraler. Där talas i stället om

14Begreppet används dock i definitionen av intermediär i 1 kap. 3 § kontoföringslagen (”inter- mediär: en juridisk person som för aktieägares eller andra personers räkning förvarar eller administrerar aktier eller för värdepapperskonton”). Jfr även den särskilda definitionen av värdepapperskonto i EU-förordningen om värdepapperscentraler, behandlad i det följande.

324

SOU 2023:102

Anpassningar till europeiska standarder och en eventuell anslutning till T2S

”värdepapperskonto”, definierat som ett konto på vilket värdepapper kan krediteras eller debiteras (se artikel 2). Som redan har berörts infördes dock begreppet ”värdepapperskonton” inte i kontoförings- lagen i samband med de anpassningar av svensk rätt som gjordes med anledning av förordningen. I propositionen uttalade regeringen i och för sig att ”värdepapperskonto” enligt förordningen om värdepap- perscentraler borde tolkas som de konton som värdepapperscentra- len erbjuder deltagarna att kontoföra värdepapper på, dvs. det som Euroclear Sweden benämner värdepapperskonto (se prop. 2015/16:10 s. 153). Något behov av att införa någon svensk författningsreglering av vad ett värdepapperskonto är och vad som ska finnas registrerat på kontot bedömdes dock uppenbarligen inte finnas. Bestämmelserna om registrering i kontoföringslagen anknyter därför, som nämnts, fortfarande enbart till begreppet avstämningskonto.

De svenska begreppen avstämningskonto och värdepapperskonto överensstämmer alltså inte helt och hållet med varandra. Begreppen har emellertid ett nära samband. Det kan också noteras att EU-för- ordningens bredare begrepp värdepapperskonto innefattar även det som i kontoföringslagen benämns avstämningskonto.

Den svenska användningen av de båda begreppen förefaller vara etablerad sedan länge. Så har exempelvis begreppet VP-konto existe- rat ända sedan VPC-systemet togs i bruk år 1989, medan begreppet avstämningskonto infördes år 1999 när kontoföringslagen ersatte aktiekontolagen. Tillkomsten av förordningen om värdepapperscen- traler har inte inneburit någon ändring i detta avseende.

I vart fall med nuvarande system för kontoföring och värdepap- persavveckling finns därför inget behov av att ändra den befintliga svenska terminologin.

Något om kontobegrepp och kontostruktur vid eventuell anslutning till T2S

Frågan är då om den angivna terminologin och kontostrukturen kan bibehållas vid en eventuell svensk anslutning till T2S.

I T2S har en deltagare i en värdepapperscentral tillgång till enbart en värdepapperskontotyp, ”konto för deltagare i värdepapperscen- tral”, i det följande benämnt T2S-värdepapperskonto.

Ett T2S-värdepapperskonto uppkommer och existerar så snart det har öppnats; det krävs alltså inte att det finns några innehav av finan-

325

Anpassningar till europeiska standarder och en eventuell anslutning till T2S

SOU 2023:102

siella instrument på kontot. Detta överensstämmer med vad som gäller för ett svenskt VP-konto (se ovan). Ett T2S-värdepapperskonto liknar också ett svenskt VP-konto på så sätt att det inte behöver vara begränsat till ett visst slag av finansiella instrument. Liksom svenska VP-konton har T2S-värdepapperskonton specifika kontonummer. Det är kombinationen av kontonummer och identiteten på konto- havaren som är den gemensamma nämnaren för de slag av finansiella instrument som finns på T2S-värdepapperskontot. Varje enskilt inne- hav av ett visst slag av finansiellt instrument på T2S-värdepappers- kontot har sitt eget identitetsnummer (ISIN). Vid all avveckling på T2S och alla instruktioner och transaktioner används detta specifika identitetsnummer. Även i detta avseende liknar ett T2S-värdepap- perskonto ett svenskt VP-konto.

Som ovan framgått ställer kontoföringslagen inte något krav på att ett avstämningskonto har ett kontonummer. I den i Sverige till- lämpade ordningen gäller i stället – som redan har berörts – att det är VP-kontot som har ett kontonummer. Det innebär i praktiken att alla avstämningskonton inom ett VP-konto delar på ett och samma kontonummer. Till detta kommer att alla dessa avstämningskonton har en och samma innehavare. All avveckling i VPC-systemet, inbe- gripet alla instruktioner och transaktioner inom ramen för avveck- lingen, sker med användande av det identitetsnummer som det finan- siella instrumentet har. Det sagda kommer inte att förändras om dagens VP-konton omvandlas till T2S-värdepapperskonton.

Liksom kontoföringslagens regler om avstämningskonton väl låter sig förenas med dagens system med VP-konton bör därför, vid en anslutning till T2S, kontostrukturen i T2S kunna förenas med konto- föringslagens regler.

Samtidigt står det klart att – såsom nuvarande svensk lagstiftning ser ut – en registrering på ett T2S-värdepapperskonto inte utan vidare kommer att utgöra en sådan registrering som regleras i kontoförings- lagen och att den inte heller kommer att ha de rättsverkningar som följer med denna.

Inför en eventuell anslutning till T2S finns det därför anledning att ta ställning till hur en sådan anslutning skulle kunna påverka till- lämpningen av kontoföringslagen. De frågor som därvid aktualiseras gäller väsentligen samordningen mellan å ena sidan de åtgärder som ska vidtas enligt kontoföringslagen och å andra sidan de åtgärder som vid en T2S-anslutning ska ske på T2S-plattformen.

326

SOU 2023:102

Anpassningar till europeiska standarder och en eventuell anslutning till T2S

I huvudsak två modeller är tänkbara. Antingen hanteras samtliga funktioner på T2S-plattformen, dvs. registreringar som ska göras en- ligt kontoföringslagen görs direkt på T2S, varvid T2S-värdepappers- konton fungerar både som värdepapperskonton och avstämningskon- ton. Eller så för värdepapperscentralen avstämningsregister i sitt eget system medan de särskilda och ytterligare funktioner som värdepap- perskontona ska tillgodose hanteras på T2S-plattformen. Också vari- anter av dessa modeller är tänkbara. En variant av den senare modellen kan vara att avstämningsregister i huvudsak förs i värdepapperscen- tralens system, dock att uppgifterna på T2S om T2S-värdepappers- kontonas saldon får fungera som en kompletterande komponent i detta register.

Ingen av modellerna är oproblematisk. Det sammanhänger bl.a. med det inbördes samband som finns mellan de åtgärder som ska ske vid registrering i avstämningsregister och de åtgärder som måste ske vid exempelvis värdepappersavveckling; det är t.ex. givet att åtgärder av det förra slaget måste få betydelse för åtgärder av det senare slaget.

Till bilden hör de särskilda krav som gäller för en eventuell anslut- ning till T2S. En värdepapperscentral måste vid en anslutning till T2S uppfylla villkoren i ramavtalet för T2S (T2S Framework Agreement, se avsnitt 5.4). Det innebär bl.a., enligt artikel 21.4 i ramavtalet, att den måste vidta alla nödvändiga åtgärder i regelverk och motsvarande för att debiteringar och krediteringar på T2S (”account entries”) ska vara ovillkorliga, oåterkalleliga och ha rättsverkan (”to ensure the un- conditionality, irrevocability and enforceability of the settlement pro- cessed on the T2S Platform”). Även artikel 22.1 – som föreskriver att ändringar av ett värdepapperskontos saldo ska kunna göras endast på T2S – är relevant i sammanhanget.

Kontostrukturen i T2S måste ses mot bakgrund av att det rör sig om en renodlad avvecklingstjänst, inte någon kontoföringstjänst. Eftersom T2S är avsedd för avveckling och inte för att omfatta all den kontoföring som sker i en värdepapperscentral, är det naturligt att kontostrukturen har utformats utifrån det behov som finns för just avveckling.

Kontostrukturen i T2S måste också ses i ljuset av den modell för kontoföring som är den dominerande i Europa. Den modellen inne- bär att investerare– inbegripet fysiska personer som agerar i egen- skap konsumenter – kan använda sig av endast förvaltarregistrering. Detta medför att behovet av att registrera olika förhållanden, såsom

327

Anpassningar till europeiska standarder och en eventuell anslutning till T2S

SOU 2023:102

förfogandeinskränkningar av skilda slag och andra omständigheter som är hänförliga till ägaren, blir betydligt mindre jämfört med när

–såsom i den svenska modellen – fysiska och juridiska personer i allmänhet har tillgång till ägarkonton. Eftersom det bland medlems- staterna inom EU är ovanligt med ägarkonton, har det, vid utform- ningen av kontostrukturen i T2S funnits endast begränsad anledning att ta hänsyn till de behov av att registrera olika förhållanden som kontoföringslagen tillgodoser.

I Finland förekommer det en ordning för kontoföring och av- veckling som liknar den modell som förekommer i Sverige. I Finland kan nämligen en enskild investerare, t.ex. en konsument (en fysisk person), ha ett s.k. värdeandelskonto15 i eget namn på den högsta ni- vån av registrering, dvs. i värdepapperscentralen Euroclear Finlands system. Denna ordning är tvingande när det gäller finska investerares innehav i finska aktier. Antalet värdeandelskonton i Finland är mycket stort. Värdeandelskonton av typen förvaltningskonto, mot- svarande förvaltarregistrering, får när det gäller innehav av finska aktier användas av enbart utländska aktieägare. Möjligheten att ha ett värdeandelskonto i eget namn liknar den som gäller för ägarkonton i Sverige.

Likheterna mellan Finland och Sverige i nu aktuellt hänseende medför att det från utredningens perspektiv är av särskilt intresse hur anslutningen till T2S av Euroclear Finland och den finländska centralbanken Finlands Bank har genomförts. I det avseendet bör det framhållas att Finland har valt att behålla sin ordning med värde- andelskonton parallellt med de T2S-värdepapperskonton som är en förutsättning för att avveckling ska ske på T2S-plattformen. Den finländska lagstiftningen har i huvudsak inte ändrats till följd av an- slutningen till T2S.

Den danska ordningen för kontoföring skiljer sig från den svenska och finska. Den danska värdepapperscentralen, Euronext Securities Copenhagen (VP Securities), erbjuder värdepapperskonton (danska: depot) som motsvarar VP-konton. Det finns tre typer av danska värde- papperskonton. Typ 1 används när deltagaren i värdepapperscentra- len (det kontoförande institutet) håller många kunders innehav på ett värdepapperskonto. Typ 2 används när deltagaren håller innehav

15Värdeandelskonton motsvarar närmast vad som i Sverige benämns VP-konton på så sätt att ett och samma konto kan innehålla finansiella instrument av olika slag. Värdeandelskonton regleras i lagen om värdeandelskonton (17.5.1991/827).

328

SOU 2023:102

Anpassningar till europeiska standarder och en eventuell anslutning till T2S

för en viss kunds räkning på ett värdepapperskonto, men denne kund kan vara en intermediär och därmed inte den som äger de instrument som registreras på kontot. Typ 3 används när deltagaren håller en s.k. slutkunds (eng. end-investor) innehav på ett värdepapperskonto, och motsvarar därmed ett ägarkonto.

Till skillnad mot vad som gäller enligt finsk lagstiftning finns det inte någon dansk författningsbestämmelse som hindrar att värdepap- perskonton av typ 1 eller 2 används för danska investerares innehav av danska aktier och andra värdepapper. Dansk praxis är emellertid att dessa former av värdepapperskonton används enbart för utländ- ska kunder och investerare.

Inte heller den danska lagstiftningen har, i huvudsak, ändrats till följd av anslutningen till T2S.

Särskilt om avstämningsregister i form av konton på T2S

För det första av de ovan angivna alternativen – dvs. att samtliga funk- tioner på T2S hanteras så att avstämningsregister förs på T2S – talar att det ger de bästa möjligheterna att uppfylla de nyss nämnda kraven i avtalet om anslutning till T2S (ramavtalet). Den närmast till hands liggande varianten av detta alternativ är att låta T2S-värdepappers- kontona fungera som avstämningskonton enligt kontoföringslagen.

En första fråga är vilka rättsliga komplikationer som detta skulle kunna medföra. Ett likställande av T2S-värdepapperskonton med av- stämningskonton kan kräva inte obetydliga anpassningar av konto- föringslagen, bl.a. vad gäller innehållet på och karaktären av ett av- stämningskonto. Dessa torde dock enligt utredningens bedömning inte vara omöjliga att göra. Arten och mängden av uppgifter som re- gistreras på T2S är emellertid en annan än den som gäller för det svenska avstämningsregistret (och man kan inte utgå från att svenska aktörer skulle kunna få till stånd en anpassning av T2S till specifika svenska behov). Vid en anpassning av kontoföringslagen till T2S skulle det därför troligen behöva göras betydande begränsningar i mängden och arten av uppgifter som ska registreras på ett avstäm- ningskonto. Det gäller t.ex. i fråga om förfogandeinskränkningar till följd av konkurs av kontohavare, förvaltarskap enligt föräldrabalken m.m., dvs. sådana uppgifter som T2S inte är avsedd att hantera. De behov som i dag tillgodoses genom detta slag av registreringar i konto-

329

Anpassningar till europeiska standarder och en eventuell anslutning till T2S

SOU 2023:102

föringssystemet (f.n. VPC-systemet) måste då tillgodoses på något annat sätt – oklart vilket.

Att behandla de värdepapperskonton som finns på T2S som av- stämningskonton torde inte innebära några hinder av teknisk karaktär. Lösningen kan däremot påverka värdepapperscentralens möjligheter till full insyn i registret under den del av dygnet då värdepappers- avveckling pågår. Med hänsyn till det ansvar som värdepapperscen- tralen har för innehållet i avstämningsregister får sådan insyn anses önskvärd eller kanske rentav nödvändig. För att få den insynen torde krävas att värdepapperscentralen har möjlighet att i realtid få infor- mation om bl.a. avvecklingsinstruktioner. I så fall kan värdepappers- centralen behöva skapa ett eget register som speglar de debiteringar och krediteringar av värdepapper som har skett på T2S. Därutöver torde det krävas att värdepapperscentralen kan verifiera att det egna registret är en i princip exakt kopia av vad som finns registrerat på T2S. Troligen kan en sådan verifiering ske enbart efter stängning av avvecklingsdagen med hjälp av de dagliga meddelandena för avstäm- ning som T2S-plattformen skickar.

Ett särskilt problem skulle kunna uppstå om värdepapperscentra- lens kommunikation med T2S-plattformen av någon anledning av- bröts tillfälligt under pågående värdepappersavveckling. Avstämnings- registret skulle då kontinuerligt ändras med anledning av avvecklingen på T2S. Värdepapperscentralen skulle emellertid varken ha någon in- syn i det egentliga registret (på T2S) eller kunna använda sitt eget ”spegelregister” förrän kommunikationen mellan de två plattformarna har återställts och det egna registret uppdaterats. Debiteringar och krediteringar av värdepapper skulle löpande få rättsverkningar genom de förändringar som sker på T2S (i och med att avstämningsregistren finns på T2S) men information om detta till värdepapperscentralen, dess deltagare och andra berörda parter skulle inte fullt ut kunna garanteras vid alla tillfällen. Frågeställningen om avbrott i kommu- nikationen mellan de båda plattformarna illustrerar hur en anslut- ning till T2S medför att den svenska värdepapperscentralens system tillförs en operativ risk.

Avbrott i kommunikationerna skulle också kunna medföra att så- dana registreringsåtgärder som värdepapperscentralen i dag är skyl- dig att vidta, t.ex. avseende konkurs och utmätning, skulle fördröjas.

330

SOU 2023:102

Anpassningar till europeiska standarder och en eventuell anslutning till T2S

Särskilt om avstämningsregister i värdepapperscentralens eget system

Den andra modellen innebär att avstämningsregistren inte förläggs till T2S-plattformen utan i stället, i vart fall i formell mening, utgör i förhållande till T2S separata register. Denna modell, med separata register, torde inte kräva några mera omfattande ändringar i konto- föringslagen. Lösningen skulle också, även vid kommunikations- avbrott, ge värdepapperscentralen större möjligheter att vidta de re- gistreringsåtgärder som ska vidtas enligt kontoföringslagen.

Det är en modell av detta slag som har valts i Finland. I det finska systemet finns information om kontohavare, rättighetshavare, pant- sättning och liknande i värdepapperscentralens lokala register, medan saldon på T2S-värdepapperskonton finns på T2S. De två delarna bil- dar ett register. Att Finland har valt denna lösning talar i viss mån för att en liknande lösning bör väljas även för Sveriges del, särskilt som det redan i dag finns betydande likheter mellan Finland och Sverige när det gäller modellen för kontoföring, förekomsten av ägar- konton och hur lagstiftningen på området är utformad.

Denna modell torde emellertid, likt den första modellen, förutsätta en ingående samordning mellan upprätthållande av avstämnings- register och de åtgärder som vidtas på T2S. I den första modellen skulle värdepapperscentralen troligen behöva en lokal kopia av av- stämningsregistret på T2S; i den andra modellen förutsätter upp- dateringen av kontoföringssystemet att systemet löpande kan få in- formation från T2S.

Det torde bl.a. vara nödvändigt att värdepapperscentralen i realtid får information om ändringar vad gäller avvecklingsinstruktioner som sker på T2S-värdepapperskonton, detta för att kunna registrera debiteringar och krediteringar av värdepapper på motsvarande avstäm- ningskonton i sitt system och därigenom löpande uppdatera avstäm- ningsregistret. Värdepapperscentralen måste alltså tillförsäkra sig löpande insyn i det som sker angående T2S-värdepapperskontona liknande den insyn som värdepapperscentralen har i det nuvarande VPC-systemet.

Också med denna lösning tillkommer en operativ risk i och med att avbrott i kommunikationen kan leda till vissa problem vid tillämp- ningen. Om ett sådant avbrott sker under pågående värdepappers- avveckling, kommer de innehav som är registrerade på T2S-värde- papperskonton inte längre att överensstämma med motsvarande

331

Anpassningar till europeiska standarder och en eventuell anslutning till T2S

SOU 2023:102

avstämningskonton. Det leder i sin tur till oklarhet kring rättsverkan av värdepappersavvecklingen.

Med denna modell torde dessutom avvecklingen på T2S-värde- papperskonton alltid komma att ske något innan respektive upp- datering i avstämningsregister sker. Under normala förhållanden bör dock denna troligen mycket marginella försening inte utgöra något praktiskt problem.

En särskild fråga är om modellen låter sig förenas med artikel 21.4 i ramavtalet, som kräver att debiteringar och krediteringar på T2S ska vara ovillkorliga, oåterkalleliga och ha rättsverkan. Den frågan behandlas i avsnitt 5.7.

Vilken modell ska väljas?

Såsom redan har konstaterats är ingen av de båda modellerna oproble- matisk.

Utredningen ser emellertid ett värde i att välja en modell som läm- nar det nuvarande kontoföringssystemet så långt möjligt opåverkat och inte föranleder mer omfattande lagändringar. Det är givet att modellen också bör, så långt möjligt, vara enkel att tillämpa och inte kräva mer omfattande ändringar i tekniska system än nödvändigt.

Enligt utredningens mening talar, mot den bakgrunden, över- vägande skäl för en modell av det senare slaget, dvs. en modell där avstämningsregistren i huvudsak behålls i sin nuvarande form och utgör i förhållande till T2S separata register. Det har också ett visst, om än begränsat, värde att Sverige och Finland då kommer att till- lämpa i huvudsak samma modell.

För att modellen ska fungera måste dock förutsättas att det sker en viss samordning mellan de registreringsåtgärder som vidtas i av- stämningsregister respektive på T2S-plattformen. Vid denna samord- ning måste man ta höjd för de problem som kan uppkomma i samband med att kommunikationsavbrott mellan T2S-plattformen och värde- papperscentralens system. Också de särskilda problem som kan upp- stå när ett av de båda systemen ”går ner” måste beaktas.

Om värdepapperscentralen till följd av kommunikationsavbrott inte längre kan ta emot information om de åtgärder som vidtagits på T2S-plattformen, får detta betydelse för värdepapperscentralens möj- ligheter att föra avstämningsregister på ett korrekt sätt. För att mate-

332

SOU 2023:102

Anpassningar till europeiska standarder och en eventuell anslutning till T2S

riellt felaktiga registreringsåtgärder ska undvikas bör systemet därför utformas så att en värdepapperscentral eller kontoförande institut vid kommunikationsavbrott gentemot T2S har möjlighet att avvakta med ytterligare registreringsåtgärder; systemet bör sålunda i denna situation kunna ”frysas” till dess kommunikationsavbrottet har upp- hört. Samma möjlighet bör stå öppen om värdepapperscentralen får underrättelse om att T2S-plattformen på grund av tillfälliga tekniska hinder inte fungerar. Detta kräver en ändring i kontoföringslagen.

De tekniska problem och avbrott som skulle kunna uppkomma är i huvudsak följande

–avbrott eller störningar i T2S-plattformens funktion,

–avbrott eller störningar i kontoföringssystemets funktion,

–avbrott eller störningar i kommunikationen från T2S-plattformen till kontoföringssystemet,

–en kombination av två eller flera av de ovanstående alternativen.

Om ett avbrott eller en störning av något av de angivna slagen skulle uppstå, kan det påverka värdepapperscentralens eller de kontoförande institutens möjligheter att uppfylla kraven i kontoföringslagen. Utred- ningen utgår visserligen från att såväl kommunikationsavbrott som andra slag av avbrott eller störningar kommer att åtgärdas snarast möjligt och inom relativt kort tid. Emellertid är värdepapperscentra- len och de kontoförande instituten, beroende på vilken situation det rör sig om, i dag skyldiga att genast registrera anmälningar om så- dana förhållanden som ska framgå av avstämningsregister och ange tidpunkten för registreringen. När samtliga villkor för slutlig regi- strering är uppfyllda, ska registrering ske på ett avstämningskonto (5 kap. 1 §). Det finns således en skyldighet att omedelbart dels regi- strera anmälningar av nu aktuellt slag, dels verkställa registreringen av exempelvis en äganderättsövergång så fort villkoren är uppfyllda.16

Enligt utredningens mening bör det mot den nu angivna bakgrun- den i kontoföringslagen tas in en bestämmelse som ger utrymme för att ta hänsyn till ett befarat eller inträffat tekniskt fel eller avbrott vad gäller hur snabbt registreringar av anmälningar respektive slutlig registrering på avstämningskonton behöver göras. Behovet är sär-

16Bestämmelsen motsvarar i sak vad som gällde enligt 4 kap. 4 och 5 §§ aktiekontolagen, bort- sett från vissa ändringar som inte är av intresse här (se prop. 1997/98:160 s. 176).

333

Anpassningar till europeiska standarder och en eventuell anslutning till T2S

SOU 2023:102

skilt stort vid en anslutning till T2S och vid en sådan spegling av uppgifterna på T2S-plattformen respektive i VPC-systemet som ut- redningen har berört ovan, eftersom det är mycket viktigt att mate- riellt felaktiga uppgifter inte tas in i avstämningsregistren. Exempel- vis behöver avstämningsregistren uppdateras i fråga om ägandeför- hållanden efter det att avveckling har skett på T2S-plattformen; en sådan uppdatering kan behöva senareläggas vid ett befarat eller in- träffat tekniskt fel eller avbrott. Som berörs ovan bör avvecklingen tillfälligt avbrytas i den situationen att uppgifterna i avstämnings- registren inte längre kan beaktas vid avvecklingen på T2S-plattformen.

En bestämmelse av detta slag kan fylla en funktion även när det uppkommer ett tekniskt fel eller avbrott i VPC-systemet, utan att det har någon koppling till T2S. Bestämmelsen kan därmed vara av värde även om någon svensk anslutning till T2S inte skulle ske.

Under utredningsarbetet har diskuterats om den föreslagna be- stämmelsen är i linje med bestämmelserna om oåterkallelighet i avvecklingslagen (s.k. finalitet, eng. settlement finality). Så torde vara fallet. Vad som sägs om oåterkallelighet i 13 § avvecklingslagen innebär dels att överföringsuppdrag i ett anmält avvecklingssystem är giltigt i förhållande till tredjeman, dels att ett sådant uppdrag inte får återkallas efter en viss föreskriven tidpunkt. De avser således möjligheterna för avtalsparterna att återkalla ett uppdrag, inte inom vilka tidsramar som värdepapperscentralen i fråga ska verkställa ett överföringsuppdrag. Motsvarande bestämmelser om rättsverkan mot tredjeman vid slutavräkningsklausuler och liknande villkor vid han- del respektive avveckling i avvecklingssystem finns i 5 kap. 1 § lagen om handel med finansiella instrument. Utredningen återkommer i avsnitt 5.7 till det särskilda krav på säkerställande av ovillkorligheten, oåterkalleligheten och rättsverkningarna av en genomförd avveck- ling på T2S-plattformen som följer av artikel 21.4 i T2S-ramavtalet.

Utredningen föreslår mot denna bakgrund en ny bestämmelse som ger värdepapperscentralen och de kontoförande instituten ut- rymme att avvakta med registreringsåtgärder. Så bör kunna ske om det till följd av ett befarat eller inträffat tekniskt fel eller annat av- brott uppkommer en risk för att en registreringsåtgärd i avstäm- ningsregister blir felaktig. Värdepapperscentralen eller det konto- förande institutet bör då kunna avvakta med åtgärden till dess att det inte längre finns någon risk för felaktigheter. Bestämmelsen bör ut- formas som ett undantag till huvudregeln i 5 kap. 1 § kontoförings-

334

SOU 2023:102

Anpassningar till europeiska standarder och en eventuell anslutning till T2S

lagen om att registreringsåtgärder ska vidtas genast. Den bör därför tas in i lagen som en ny 5 kap. 1 a §.

Det kan tilläggas att samordningen mellan kontoföringssystemet och T2S skulle kunna störas av att kontoföringssystemet (f.n. VPC- systemet) tillfälligt är ur funktion eller av att systemet inte förmår förmedla för värdepappersavveckling nödvändig information om vidtagen kontoföring till T2S. I den situationen måste värdepap- perscentralen agera så att avvecklingsåtgärder, avseende de berörda värdepapperen, på T2S tillfälligt stoppas. Detta är dock en fråga som inte bör eller behöver författningsregleras.

Avslutningsvis bör framhållas att även om den modell som ut- redningen förordar inte bör föranleda andra lagändringar än den som har föreslagits ovan kommer den att ställa mycket stora krav på samordning av de informationsmängder som kommer att finnas på T2S respektive i VPC-systemet. Modellen förutsätter därmed ett av allt att döma omfattande utvecklings- och analysarbete från den svenska värdepapperscentralens sida samt ändringar i dess regelverk (angående det senare, jfr artikel 21.4 i ramavtalet).

5.7Behovet av anpassningar i svensk rätt med anledning av ramavtalet

Utredningens bedömning: Det krävs inga andra författnings- ändringar än den som föreslås i avsnitt 5.6 för att den svenska värdepapperscentralen ska kunna ansluta sig till ramavtalet.

Skälen för utredningens bedömning

Inledning

Som nämnts i avsnitt 5.4 omfattar ramavtalet för T2S vissa krav på den svenska värdepapperscentralen. Frågan är om dessa villkor kan uppfyllas enbart genom att värdepapperscentralen ändrar i sina villkor för anslutna emittenter och deltagare eller om det också krävs änd- ringar i svensk lagstiftning för att villkoren ska tillgodoses. Utred- ningen har med anledning av detta övervägt de särskilda frågor som behandlas i det följande.

335

Anpassningar till europeiska standarder och en eventuell anslutning till T2S

SOU 2023:102

Överföringsuppdrag och oåterkallelighet

Enligt artikel 21.4 i ramavtalet ska den avtalsslutande värdepappers- centralen vidta alla nödvändiga arrangemang med avseende på sina operativa processer och avtalsvillkor, särskilt sina regler, för att

a)sträva efter att harmonisera definitionerna av tidpunkten för in- förande av överföringsuppdrag i systemet och av tidpunkten för oåterkallelighet av sådana överföringsuppdrag, i enlighet med finalitydirektivet, och

b)säkerställa ovillkorligheten, oåterkalleligheten och rättsverkning- arna av genomförd avveckling på T2S-plattformen.

I detta sammanhang kan nämnas att för T2S gäller tre slag av stan- darder, benämnda Activities on finality. Dessa är Activity 7, Settle- ment Finality I (SF I), Activity 8, Settlement Finality II (SF II), och Activity 9, Settlement Finality III (SF III)17. SF I och SF II anknyter till artikel 21.4 a) i ramavtalet medan SF III anknyter till artikel 21.4 b).

SF I avser tidpunkten för införande av ett överföringsuppdrag i ett system. Alla värdepapperscentraler och centralbanker som har anslutit sig till T2S har träffat separata avtal om en gemensam regel för SF I.18 Innebörden är att ett överföringsuppdrag anses infört när det validerats av värdepapperscentralens system. Detta system kan vara antingen T2S eller värdepapperscentralens eget system för vali- dering och matchning av instruktioner.

SF II avser den tidpunkt då införandet blir oåterkalleligt (och anknyter till den regel om oåterkallelighet i finalitydirektivet som har genomförts i 13 § avvecklingslagen). Denna tidpunkt är enligt Activity 8 den då en avvecklingsinstruktion på T2S har matchats med en annan avvecklingsinstruktion. Därefter kan inte någon av deltagarna ensidigt dra tillbaka sin instruktion eller sitt överföringsuppdrag på T2S. Det kan noteras att Euroclear Sweden tillämpar en motsvarande princip sedan år 2019.19

17Alla Activities beskrivs i dokumentet AMI-SeCo Core T2S settlement and wider post-trade harmonisation activities som finns tillgängligt på ECB:s webbplats: https://www.ecb.europa.eu/paym/groups/shared/docs/d3642-ami-seco-core-t2s-settlement- and-wider-post-trade-harmonisation-activities.pdf.

18Avtalet finns tillgängligt på Europeiska centralbankens webbplats: https://www.ecb.europa. eu/paym/target/t2s/profuse/shared/pdf/2023-06_Collective_Agreement.pdf.

19Denna ändring infördes i VPC-systemet med anledning av kommissionens delegerade för- ordning (EU) 2018/1229 av den 25 maj 2018 om komplettering av Europaparlamentets och

336

SOU 2023:102

Anpassningar till europeiska standarder och en eventuell anslutning till T2S

Innebörden i SF III är att avvecklade överföringsuppdrag (bok- ningar på värdepapperskonton i en värdepapperscentral, eng. bookings in CSD accounts) är oåterkalleliga. Activity 9 refererar uttryckligen till artikel 21.4 och anger att värdepapperscentraler måste säkerställa ovillkorligheten, oåterkalleligheten och rättsverkningarna av genom- förd avveckling på T2S-plattformen. I texten uttalas att detta är sär- skilt relevant i de fall då konton som representerar ägarrättigheter förs av värdepapperscentralen i sitt eget system, dvs. utanför T2S.20

Enligt utredningen bör man kunna utgå från att ramavtalet i dessa avseenden inte är avsett ha någon annan och vidare innebörd än be- stämmelserna i finalitydirektivet om när överföringsuppdrag blir oåterkalleliga för en deltagare i ett avvecklingssystem och om giltig- heten mot tredjeman. Finalitydirektivet är genomfört i svensk rätt, se bl.a. 5 kap. 1 § lagen om handel med finansiella instrument (se även avsnitten 4.14 och 5.6). Slutsatsen är att svensk rätt i detta av- seende uppfyller kraven i artikel 21.4 i ramavtalet. Det finns därför inte något behov av lagstiftningsåtgärder i denna del.

Vad särskilt gäller risken för att en svensk värdepapperscentral inte skulle uppfylla det krav på oåterkallelighet och rättsverkningar som berörs i SF III bedöms den lagändring som har föreslagits i avsnitt 5.6 minska denna till en acceptabel nivå.

Debiteringar och krediteringar

Enligt artikel 22.1 i ramavtalet ska ändringar av saldo för ett värde- papperskonto i den avtalsslutande värdepapperscentralen kunna göras endast på T2S. Ramavtalets definition av värdepapperskonto är att ett sådant konto är ett konto som upprätthålls av en värdepappers- central på vilket värdepapper kan krediteras eller debiteras.

Frågan är hur detta förhåller sig till svensk lagreglering, i synner- het kontoföringslagens regler om registrering i avstämningsregister.

Enligt utredningens uppfattning tar artikel 22.1 i ramavtalet sikte enbart på ändringar av värdepapperskonton på T2S-plattformen. Artikeln kommer därför inte i konflikt med sådan svensk reglering

rådets förordning (EU) nr 909/2014 vad gäller tekniska tillsynsstandarder om avvecklings- disciplin.

20Texten på engelska lyder enligt följande: ”This is particularly relevant in cases where accounts representing legal ownership rights are maintained by the CSD in its local legacy IT system, i.e. outside T2S.”

337

Anpassningar till europeiska standarder och en eventuell anslutning till T2S

SOU 2023:102

som avser registreringsåtgärder, rättsverkningar m.m. rörande kon- ton som inte är en del av T2S-plattformen, t.ex. avstämningskonton enligt kontoföringslagen. För denna tolkning talar även det förhål- landet att en av de allmänna principerna för T2S (se avsnitt 5.3) är att varje värdepapperscentrals deltagares värdepapperskonton även fortsättningsvis ska vara en del av respektive värdepapperscentral i rättslig mening. Ramavtalet får mot den bakgrunden förstås så att det inte kräver några ändringar i nationell reglering av det slag som finns i kontoföringslagen.

5.8Svenska efterhandelsprocesser i förhållande till europeiska standarder

Allmänt om europeiska standarder

År 1996 tillsatte Europeiska kommissionen en expertgrupp, med re- presentanter från olika typer av aktörer på den europeiska värdepap- persmarknaden samt Europeiska centralbanken och kommissionen. Syftet med gruppen, som kallades för Giovannini-gruppen efter sin ordförande, var att ge råd till kommissionen i frågor relaterade till finansiell integration inom Europeiska unionen och effektiviteten i de som skulle komma att bli euro-denominerade finansiella markna- derna. Gruppen publicerade flera rapporter. Vad gäller efterhandels- processer var det de båda rapporter om värdepappershandel och värde- pappersavveckling, som togs fram år 200121 respektive år 200322, som fick störst effekt.

I de båda rapporterna identifierades ett antal s.k. barriärer som ansågs förhindra en attraktiv och effektiv europeisk kapitalmarknad. Clearing och avveckling inom EU bedömdes vara ineffektiv, kom- plex och dyr, vilket ledde till att nationella marknader fortfarande var relativt isolerade i stället för att fungera som en gemensam marknad.23

21Se följande webbplats:

https://finance.ec.europa.eu/system/files/2016-12/first_giovannini_report_en.pdf.

22Se följande webbplats:

https://finance.ec.europa.eu/system/files/2016-12/second_giovannini_report_en.pdf.

23Texten på engelska lyder enligt följande: ”When clearing and settlement are too costly or complex, financial transactions are discouraged. In the context of the EU, the result is that national markets have remained isolated: resources are not pooled efficiently, the allocation of economic resources across time and space is sub-optimal, the techniques that allow the trading of risk are too expensive and financial asset prices fail to convey all information that is available to market participants.”

338

SOU 2023:102

Anpassningar till europeiska standarder och en eventuell anslutning till T2S

Det bedömdes att det behövde vidtas olika åtgärder för att un- danröja dessa barriärer. Förslag till sådana åtgärder lades fram i den andra rapporten. Som en del av dessa åtgärder inleddes arbete för att skapa europeiska standarder på värdepappersområdet.

De standarder som det här är fråga om kan, enligt utredningens uppfattning, i grunden beskrivas som olika slag av riktlinjer för vilka rutiner och förfaranden som ska tillämpas på området. Sådana stan- darder kan tas fram på olika sätt (vad gäller framtagandet av de nu aktuella standarderna, se närmare i det följande). De bakomliggande syftena kan skifta men generellt handlar det om att åstadkomma gemensamma rutiner för genomförandet av transaktioner som berör flera parter (och som ofta är gränsöverskridande).

Utgångspunkten är att standarder av detta slag inte är bindande om de inte tas in i lag eller lagen inte hänvisar till standarderna; tillämpningen bygger alltså frivillighet. Samtidigt kan en etablerad standard med tiden få karaktär av god sed och den skulle därmed åtminstone i viss utsträckning, t.ex. i händelse av en domstolstvist, bedömas som bindande. Till detta kommer att marknadens aktörer kan åta sig att följa standarderna genom avtal. Så hänvisar avtal mel- lan kund och leverantör rörande efterhandelsprocesser ofta till stan- darder och praxis. Standarderna blir då bindande, även om ändå kan finnas ett visst utrymme för att avvika från standarden när omstän- digheterna är särpräglade.

Den barriär som har föranlett mest arbete med de nu aktuella standarderna har varit bristen på harmonisering av hur företags- händelser ska hanteras inom Europa (barriär 3). I den andra rappor- ten föreslogs att harmonisering av europeiska företagshändelser skulle införas med hjälp av initiativ från den privata sektorn och, när så krävdes, med hjälp av lagstiftning.24 I enlighet med rapporten star- tade bankernas europeiska branschföreningar (European Banking Federation, European Association of Cooperative Banks och European Association of Saving Banks) en gemensam arbetsgrupp. Det gjorde även de europeiska värdepapperscentralernas förening (European Central Securities Depositories Association). Det blev efter några år tydligt att alla intressenter behövde delta i arbetet och det bildades

24Se s. 9 i rapporten: ”National rules relating to corporate actions processing should be harmo- nised. The local agent banks acting through the European Credit Sector Associations and together with ECSDA should co-ordinate private-sector proposals. National governments should co- ordinate their response via the relevant EU Council. This barrier should be removed within three months of removing Barriers 7 and 1.”

339

Anpassningar till europeiska standarder och en eventuell anslutning till T2S

SOU 2023:102

därför en särskild arbetsgrupp, Corporate Actions Joint Working Group (CAJWG), med representanter från ett flertal olika branschföreningar. I den nya gruppen fanns – utöver representanter för de föreningar som hade startat de tidigare grupperna – representanter för emitten- ter (European Issuers), börser (Federation of European Securities Exchanges), centrala motparter (European Association of Clearing Houses) och andra föreningar för aktörer på värdepappersmarkna- den. Det bildades också en motsvarande grupp för bolagsstämmor, Joint Working Group General Meetings (JWGGM). De marknads- standarder som grupperna tog fram godkändes av respektive bransch- förening år 2009 (för företagshändelser) och år 2010 (för bolagsstäm- mor). Efter det har alla europeiska marknader skapat arbetsgrupper för att införa standarderna (s.k. Market Implementation Group, MIG) och löpande rapporterat status på detta arbete. För närvarande sker detta årligen till AMI-SeCo Corporate Events Group.

Det kan konstateras att de aktuella standarderna i grunden utgör överenskommelser mellan olika aktörer inom värdepappersområdet och att de därmed, som utgångspunkt, inte är direkt bindande för andra än dem som har tagit del i överenskommelserna. Däremot har införandet och efterlevnaden av standarderna setts som viktigt av bl.a. kommissionen som följer den årliga statusrapporteringen. Och, som berörs i det följande, har vissa standarder senare blivit bindande för de aktörer som har anslutit sig till T2S.

När Europeiska centralbanken startade T2S-projektet identi- fierades tidigt ett behov av att använda befintliga standarder och att skapa nya standarder där så behövdes. Syftet var att minska komp- lexiteten, och därmed kostnaderna, i den nödvändiga utvecklingen av T2S-plattformen för de processer som T2S behövde hantera för alla anslutna värdepapperscentraler. CAJWG:s standarder blev en del av de standarder som de värdepapperscentraler som ville ansluta till T2S skulle följa. De kompletterades av T2S-specifika standarder för hantering av ej avvecklade eller sent avvecklade värdepappers- transaktioner i ett värdepapper påverkat av en företagshändelse. Dessa togs fram av T2S Corporate Actions Sub Group (T2S CASG).

Nästa värdepappersrelaterade projekt som Europeiska central- banken startade var utvecklingen av en ny plattform, Eurosystem Col- lateral Management System (ECMS), för ställande av säkerheter i form av värdepapper till en centralbank som är med i Eurosystemet. Det vanliga är att ett värdepapper som påverkas av en företagshän-

340

SOU 2023:102

Anpassningar till europeiska standarder och en eventuell anslutning till T2S

delse inte ställs som säkerhet under den tid som händelsen pågår. Om en företagshändelse inträffar efter det att ett värdepapper har ställts som säkerhet, byts den delen av den ställda säkerheten ut mot ett annat värdepapper. ECMS är avsett att fungera utan behov av säkerhetsbyte. Därmed måste systemet kunna hantera företagshän- delser så att exempelvis en räntebetalning räknas den som har ställt säkerheten, inte den som förfogar över säkerheten, till godo. Att ECMS måste kunna hantera alla typer av företagshändelser som kan förekomma i europeiska värdepapperscentraler gör att systemet på- tagligt skiljer sig från T2S. Den hantering som T2S omfattar – vad gäller företagshändelser – är enbart hantering av avvecklingsinstruk- tioner skapade av anslutna värdepapperscentraler på grund av en före- tagshändelse.

För att åstadkomma en kostnadseffektiv hantering av det stora antalet skilda slag av företagshändelser för värdepapper som har emit- terats i olika europeiska länder krävs mycket detaljerade standarder. Sådana standarder har utarbetats och benämns SCoRE (Single Collateral Rulebook for Europe) Corporate Action standards. Standar- derna är marknadsstandarder och de är därmed inte bindande, för- utom för de värdepapperscentraler som kommer att ha en direkt kommunikation med det kommande ECMS. De är dock avfattade så att de omfattar inte bara värdepapperscentraler som är anslutna till T2S och ECMS utan också kontoförare inom hela området för AMI- SeCo (Advisory Group for Market Infrastructures in Securities and Collateral). Området omfattar EU, övriga EES-stater, Förenade kunga- riket och Schweiz. SCoRE bygger på existerande standarder men är mycket mer detaljerade och lämnar betydligt mindre utrymme för nationella avvikelser än tidigare standarder.

Till följd av de ändringar som år 2017 gjordes i EU:s direktiv om aktieägares rättigheter25 och i synnerhet de mer tekniska kraven i den anknytande genomförandeförordningen26 har det blivit nödvändigt att ta fram ytterligare marknadsstandarder. Av artikel 3a i aktieägar- direktivet27 följer att ett bolag vars aktier är upptagna till handel på

25Se Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/828 av den 17 maj 2017 om ändring av direktiv 2007/36/EG vad gäller uppmuntrande av aktieägares långsiktiga engagemang.

26Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1212 av den 3 september 2018 om fastställande av minimikrav för genomförandet av bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG vad gäller identifiering av aktieägare, överföring av information och underlättande av utövandet av aktieägarrättigheter.

27Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG av den 11 juli 2007 om utnyttjande av vissa av aktieägares rättigheter i börsnoterade företag, i dess lydelse enligt direktiv (EU) 2017/828.

341

Anpassningar till europeiska standarder och en eventuell anslutning till T2S

SOU 2023:102

en reglerad marknad, i följande text kallat börsnoterade företag, ska ha rätt att identifiera sina aktieägare och att intermediärer är skyldiga att lämna bolaget den information som bolaget behöver för detta syfte. Enligt artikel 3b i samma direktiv ska intermediärer vara skyl- diga att vidarebefordra dels den information som börsnoterade företag är skyldiga att ge sina aktieägare, dels instruktioner i före- tagshändelser från aktieägarna till börsnoterade företag. Detta gäller även i de fall en intermediär tar emot informationen eller instruk- tionen från en annan intermediär eller vidarebefordrar denna till en annan intermediär. Artikel 3c i direktivet förutsätter att intermediärer erbjuder aktieägare de tjänster som krävs för att dessa ska kunna ut- öva sina rättigheter. De aktuella direktivbestämmelserna har genom- förts i svensk rätt (se närmare prop. 2019/20:116 och SFS 2020:612).

Vad gäller företagshändelser som rör ekonomiska rättigheter hän- visas i genomförandeförordningen till befintliga marknadsstandar- der28. I vilken utsträckning förordningen gäller för företagshändelser är emellertid beroende av hur förordningen ska tolkas. I Sverige har den av aktörer på marknaden tolkats så att den gäller enbart i fråga om de företagshändelser som, enligt aktiebolagslagen, bolaget (emit- tenten) ska informera aktieägarna om.29 Förordningen anses alltså inte tillämplig på alla typer av företagshändelser som omfattas av marknadsstandarderna, utan enbart på de typer av företagshändelser som emittenten har initierat och där aktieägare behöver agera för att tillvara sina aktieägarrättigheter.

Kraven i genomförandeförordningen tydliggjorde att det fanns ett behov av nya standarder för identifiering av aktieägare och att det också behövde göras vissa ändringar i de standarder som hade tagits fram för bolagsstämmor. De europeiska branschföreningarna satte därför upp nya grupper för att ta fram standarder, där sådana sak- nades, och ändra befintliga standarder där så behövdes. Arbetet av- slutades under våren 2021. Det ledde fram till europeiska standarder för identifiering av aktieägare. Det fanns förslag om att också ändra standarderna för bolagsstämmor men dessa godkändes aldrig av

28Skäl 11 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1212: Eftersom frivilliga marknadsstandarder för behandling av företagsåtgärder som omfattar företagshändelser av finansiell natur, såsom utdelningar och omorganisationer som påverkar underliggande aktier, för det mesta tillämpas, reglerar denna förordning endast grundläggande inslag och principer som ska iakttas i dessa processer.

29Detta ligger också i linje med den tolkning som lagstiftaren gjorde i samband med genom- förandet av ändringar i direktivet om aktieägares rättigheter, se prop. 2019/20:116 s. 38–40.

342

SOU 2023:102

Anpassningar till europeiska standarder och en eventuell anslutning till T2S

branschföreningarna. I stället påbörjades hösten 2022 ett arbete för att ta fram helt nya standarder för bolagsstämmor.

Vad som nu har sagts innebär att det under de senaste två de- cennierna har tillkommit ett stort antal europeiska standarder avse- ende bland annat värdepappersavveckling, företagshändelser samt identifiering av aktieägare. Av särskild betydelse i detta sammanhang är de standarder som är direkt knutna till T2S-projektet. Det rör sig här om dels standarder som har utarbetats särskilt som en del av pro- jektet, dels om standarder som det har beslutats att de värdepappers- centraler som ville ansluta till T2S ska följa. En tillämpning av dessa standarder utgör en förutsättning för en anslutning till T2S. Motsva- rande gäller inte andra standarder, däribland SCoRE-standarderna. Det måste dock antas att en tillämpning av dessa standarder i allmän- het skulle underlätta värdepappersavveckling på T2S-plattformen.

Förfarandet på den svenska värdepappersmarknaden

Förfarandet på den svenska värdepappersmarknaden avviker i flera avseenden från flera europeiska standarder, i större eller mindre om- fattning. Det avviker också från flera T2S-standarder, även om man undantar de standarder som kan följas enbart av värdepapperscen- traler och marknader som har anslutit sig till T2S. Att det före- kommer avvikelser från standarder är inte ovanligt på de europeiska marknaderna. Det är få marknader som har lyckats införa alla stan- darder fullt ut. Men de marknader som har anslutit sig till T2S torde generellt sett ha kommit längre i sitt harmoniseringsarbete än den svenska marknaden har gjort, enligt de rapporter som t.ex. AMI-SeCo löpande publicerar.30

Den främsta orsaken till att förfarandet på den svenska värdepap- persmarknaden avviker från europeiska standarder för företagshän- delser är troligen att införande av flera av standarderna skulle kräva stora ändringar i värdepapperscentralens system för hantering av företagshändelser. Dessa ändringar skulle inte bara påverka funktio- nalitet och processer i värdepapperscentralens egna system; de skulle

30Ett exempel är SCoREBOARD som sammanställer rapportering från europeiska länder och värdepapperscentraler om deras arbete med införande av SCoRE CA standards. Den senaste rapporten är den sjätte i ordningen och finns på Europeiska centralbankens webbplats: https://www.ecb.europa.eu/paym/intro/publications/pdf/ecb.amiseco202306_scoreboard.es

.pdf?e9bacfc70cd2965bfa1392b66d906529.

343

Anpassningar till europeiska standarder och en eventuell anslutning till T2S

SOU 2023:102

också förutsätta att värdepapperscentralen skaffar sig tekniska möj- ligheter att hantera också sådana processer som i dag sker utanför dessa system. Det skulle även krävas betydande ändringar i deltagar- nas egna system, både på investerarsidan och på emittentsidan.

En annan möjlig orsak till avvikelserna har att göra med det sätt som svenska emittenter kommunicerar med sina aktieägare. Ett grund- läggande drag i de europeiska standarderna är att värdepapperscen- tralen ska fungera som ett nav för kommunikationen av företags- händelser till investerarna. Detta avviker från det svenska systemet, där kontohavare med ägarkonton får information enbart om händel- ser med valmöjlighet från värdepapperscentralens system, medan förvaltare får meddelanden om de flesta typer av företagshändelser men med begränsad information om händelserna och därmed är hän- visade till emittentens webbplats eller emissionsinstitut för prospekt, villkor, restriktioner och anmälningsformulär. Värdepapperscentra- lens system innehåller den information som behövs för att utföra de värdepapperstransaktioner som följer av företagshändelsen, men inte övrig information. En svensk anpassning till europeiska standarder torde därmed även förutsätta en förändring av värdepapperscentra- lens roll på så vis att emittenter och emissionsinstitut måste förse värdepapperscentralen med information om företagshändelser när dessa offentliggörs, motsvarande den information som delges mark- naden i form av börsmeddelanden i enlighet med aktiemarknadsrätts- liga regler.

Standarder för T2S

Det är, som redan har berörts, naturligt att en svensk anslutning till en europeisk plattform av det slag som T2S utgör i allmänhet skulle underlättas av att den svenska värdepapperscentralen tillämpar sam- ma standarder som sina utländska motsvarigheter. En ökad använd- ning av europeiska standarder skulle därmed gagna en svensk anslut- ning till T2S. Med en T2S-anslutning följer emellertid ingen generell skyldighet att tillämpa europeiska standarder. En sådan skyldighet föreligger dock när det gäller de särskilda standarder som tagits fram som en del av T2S-projektet eller som i efterhand har gjorts obliga- toriska för de värdepapperscentraler som vill ansluta sig till T2S genom beslut av Europeiska centralbanken eller motsvarande organ

344

SOU 2023:102

Anpassningar till europeiska standarder och en eventuell anslutning till T2S

för styrning av T2S. Dessa standarder benämns i det följande T2S- standarder.

T2S-standarderna kan delas upp i

1.primära T2S-standarder, som är nödvändiga för att uppnå en harmo- nisering av värdepappersavveckling på T2S, och

2.standarder som syftar till harmonisering av efterhandelsprocesser relaterade till värdepappersavveckling (nedan kallade sekundära T2S-standarder).

Primära T2S-standarder gäller enbart för värdepappersavveckling på T2S. Exempel på primära standarder är

•regler om kriterier för matchning av avvecklingsinstruktioner (Activity 2),

•hantering av ej avvecklade eller sent avvecklade värdepappersin- struktioner i ett värdepapper som är påverkat av en företagshän- delse (Activity 6), och

•enhetligt format för värdepapperskontonummer och likvidkonto- nummer (Activity 15 och Activity 16).

Ett exempel på en sekundär T2S-standard är Activity 18, Corporate actions market standards (CAJWG),31 som anger att värdepappers- centraler som ansluter sig till T2S ska följa de marknadsstandarder för företagshändelser som definierats av Corporate Actions Joint Working Group (CAJWG). CAJWG:s marknadsstandarder är där- för tillgängliga på Europeiska centralbankens webbplats32 tillsammans med de T2S-standarder som T2S Corporate Actions Sub Group (T2S CASG) skapade.

T2S-standarder är, som redan har berörts, bindande för de värde- papperscentraler som ansluter sig till T2S. Varje år tas det fram en rapport om hur standarderna efterlevs. Denna rapport omfattar både redan anslutna värdepapperscentraler och värdepapperscentraler som har skrivit under ramavtalet men ännu inte har anslutit sig. De värde-

31Texten på engelska lyder enligt följande: ”T2S markets should comply with the market corpo- rate actions standards as defined by the Corporate Actions Joint Working Group (CAJWG).”

32Se följande webbplats: https://www.ecb.europa.eu/paym/target/t2s/governance/pdf/casg/ecb.targetseccasg120606_ MarketStandardsForCorporateActionsProcessingCAJWGStandardsRevised2012Updated20 15.en.pdf?5a5c8308c24a6618ed600daf627df86c.

345

Anpassningar till europeiska standarder och en eventuell anslutning till T2S

SOU 2023:102

papperscentraler som skrev under ramavtalet innan T2S-plattformen togs i bruk har fått en form av inofficiella undantag i så måtto att de har tillåtits ansluta sig även om de ännu inte följer alla standarder.33 Den svenska värdepapperscentralen kan inte förväntas få något sådant undantag vid en eventuell anslutning till T2S.

Iavsnitt 5.9 beskrivs de T2S-standarder som den svenska värde- papperscentralen och värdepappersmarknaden ännu inte har infört samt utredningens bedömning av om anpassningar av svensk lagstift- ning är nödvändiga för att standarderna ska kunna införas. De T2S- standarder som det gäller har identifierats i den plan för harmoni- sering som den svenska marknaden tagit fram under ledning av Riksbanken, den s.k. Harmonisation road map. Utredningen behand- lar i det följande de standarder som i Harmonisation road map har angetts som ej implementerade.

5.9Behovet av anpassningar i svensk rätt med anledning av T2S-standarder

Utredningens bedömning: Det bör inte göras några författnings- ändringar med anledning av T2S-standarderna.

Skälen för utredningens bedömning

Format för konton i en värdepapperscentral

Vid en eventuell anslutning av den svenska värdepapperscentralen till T2S måste formatet för värdepapperskontonummer ändras i enlighet med Activity 15, Securities account numbers.34 Nuvarande format – 12 siffror med blanksteg mellan siffrorna 4 och 5 och mellan siff-

33Detta synliggörs i de rapporter som Europeiska centralbanken regelbundet publicerat om status med arbetet för att införa alla standarder. Ett exempel är den rapport som publicerades år 2018 efter att den sista s.k. migrationsvågen genomförts, och där flera standarder rappor- teras som ännu ej införda i alla värdepapperscentraler som anslutit sig till T2S: https://www.ecb.europa.eu/paym/intro/publications/pdf/ecb.targetsechpr180131.en.pdf.

34Alla Activities beskrivs i dokumentet AMI-SeCo Core T2S settlement and wider post-trade harmonisation activities som finns tillgängligt på Europeiska centralbankens webbplats: https://www.ecb.europa.eu/paym/groups/shared/docs/d3642-ami-seco-core-t2s-settlement- and-wider-post-trade-harmonisation-activities.pdf. Den engelska lydelsen av den nu aktuella standarden är ”In securities account numbering, CSDs must use a four-digit BIC to identify parties of CSDs, plus maximum 31 digits of free text”.

346

SOU 2023:102

Anpassningar till europeiska standarder och en eventuell anslutning till T2S

rorna 8 och 9 – kan inte behållas. Det är här fråga om en primär T2S- standard och den svenska värdepapperscentralen kan inte ansluta sig till T2S om inte standarden är införd på den svenska marknaden senast den dag då övergången till T2S sker.

Utredningen bedömer dock att tillämpningen av denna standard inte fordrar några författningsändringar. Varken kontoföringslagen eller någon annan svensk författning innehåller några bestämmelser om identifiering av värdepapperskonton. Det nuvarande formatet är bestämt av den svenska värdepapperscentralen och kan därmed ock- så ändras av värdepapperscentralen.

Kommunikation av företagshändelser

Enligt europeiska standarder ska kommunikationen från emittentens värdepapperscentral till dess deltagare och vidare från deltagarna till deras kunder ske på ett automatiserat, standardiserat sätt (eng.: ”The information should be communicated in formatted electronic form using standards defined and used by the securities industry, such as the ISO standards, irrespective of the communication channel used”), med minst den information som anges i europeiska standarder för typen av företagshändelse. Detta är en del av de standarder för företags- händelser som CAJWG tog fram år 2009 (Cash Distributions stan- dard 6 och 9, Securities Distributions standard 6 och 9, Mandatory Reorganisations with Options standard 6 och 9, Mandatory Reorgani- sations standard 6 och 9, Voluntary Reorganisations standard 6 och 9). Den utgör därmed en sekundär T2S-standard. Följaktligen kan den svenska värdepapperscentralen troligen inte ansluta sig till T2S, om standarden inte är införd på den svenska marknaden senast den dag då övergången till T2S sker.

Till viss del krävs kommunikation i enlighet med denna standard redan enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1212. Detta gäller dock – såsom förordningen får förstås – endast i fråga om sådana företagshändelser som emittenten enligt lag ska informera aktieägare om och endast under förutsättning att det värdepapper som ligger till grund för händelsen är en aktie som är upptagen till handel på en reglerad marknad.

Som nämnts i avsnitt 5.8 (under rubriken Förfarandet på den svenska värdepappersmarknaden) torde en anpassning till europeiska

347

Anpassningar till europeiska standarder och en eventuell anslutning till T2S

SOU 2023:102

standarder på denna punkt kräva en förändring av värdepappers- centralens roll så att emittenter och emissionsinstitut förser värde- papperscentralen med information om företagshändelser när sådana offentliggörs. Nuvarande lagstiftning uppställer inga hinder mot detta. Utredningen kan därmed inte se att det är nödvändigt med författ- ningsändringar för att åstadkomma sådan informationsgivning.

Samtidigt kan noteras att införandet av den aktuella standarden troligen skulle underlättas om den gavs ett mera tydligt stöd i lag- stiftningen. Värdepapperscentralen kan förvisso införa krav på denna typ av information i sitt emittentregelverk och sina allmänna villkor. Under utredningsarbetet har dock påtalats att följsamheten gentemot sådana krav är begränsad så länge de inte också tas in i författning. Utredningen har därför diskuterat om den borde lägga fram förslag till författningsändringar. Utredaren har för sin del ansett att frågan i första hand bör lämnas till marknadens aktörer. I betänkandet läggs därför inte fram några förslag av det aktuella slaget.

Betalningar av likvid i samband med företagshändelser

Av europeisk standard följer att betalningar av likvid i samband med företagshändelser, t.ex. likvidutdelning eller teckningslikvid, ska ske i värdepapperscentralens system för avveckling av värdepappers- transaktioner.35 Den här aktuella standarden är en del av CAJWG:s standarder för företagshändelser från år 2009 (Cash Distributions standard 20, Securities Distributions standard 17, Mandatory Reorgani- sations with Options standard 22, Mandatory Reorganisations stan- dard 17, Voluntary Reorganisations standard 22). Det är därmed fråga om en sekundär T2S-standard.

I den svenska värdepapperscentralens system sker redan i dag viss betalning från emittenten via värdepapperscentralens system för av- veckling av värdepapperstransaktioner. Det gäller betalning av likvid för värdepapper som är emitterade i delsystemet för penningmark- nadsinstrument. Från september 2023 gäller detsamma för värde-

35Texten på engelska lyder enligt följande:

”For Payments in cash, the following should apply:

a)From Issuers to (I)CSD participants, Payments should be made through the Issuer (I)CSD, using the same Payment mechanism as for other cash transactions through the Issuer (I)CSD.

b)Payments by Issuers and Issuer (I)CSDs should be in the original currency as per the announ- cement under standard 1 above.

c)The Issuer should make Payments as early as possible after opening of the Payment system and no later than 12:00 noon, Issuer (I)CSD local time.”

348

SOU 2023:102

Anpassningar till europeiska standarder och en eventuell anslutning till T2S

papper som är emitterade i delsystemet för aktiemarknadsinstrument.

Ioch med detta har den svenska marknaden infört denna del av stan- darden.

Ett införande av alla delar av standarden om betalningar i sam- band med företagshändelser kräver dock ytterligare två ändringar i värdepapperscentralens och dess deltagares system.

Behovet av den första av dessa ändringar sammanhänger med att enligt standarden ska även betalningar i samband med frivilliga före- tagshändelser ske via värdepapperscentralens system för avveckling av värdepapperstransaktioner. Det kräver i sin tur att t.ex. en anmä- lan om teckning vid nyemission och ett accepterande av ett uppköps- erbjudande i värdepapperscentralens system kan hanteras som en in- struktion för värdepappersavveckling. I dag sker denna hantering utan- för värdepapperscentralen, förutom vad gäller eventuella debiteringar och krediteringar av värdepapper (se avsnitt 3.2.4). På den svenska värdepappersmarknaden har det skapats en ny modell för denna han- tering.36 Införande av denna modell finns med i marknadens Harmo- nisation road map, och Euroclear Sweden har övergripande beskrivit den i sina dokument Target Issuer Agent Model in Euroclear Sweden och Target Model for Corporate Actions Processing in Euroclear Sweden. De svenska marknadsaktörerna planerar att införa denna del av stan- darden under detta decennium och har inte identifierat något därtill knutet behov av lagstiftning.

Behovet av den andra av de båda ändringarna sammanhänger med att standardens punkt c) innebär att betalningar från en emittent till en deltagare i värdepapperscentralen ska ske senast kl. 12.00 på den beslutade betaldagen för företagshändelsen. I Euroclear Swedens nu- varande regelverk för emittenter anges att emittentutbetalningar ska genomföras senast kl. 12.00. Det är emellertid tekniskt möjligt att genomföra en sådan betalning även efter denna tidpunkt, eftersom värdepappersavveckling mot likvid, inklusive betalningar från emittent, i värdepapperscentralens system stängs för dagen först kl. 15.30. Enligt Eurosystemet är standardens krav på att betalning ska senast

36Modellen innebär att innehavare av ägarkonton skickar instruktioner till sitt kontoförande institut – och alltså inte direkt till emissionsinstitutet eller emittenten/erbjudande part – på samma sätt som investerare med förvaltarregistrerade värdepapper gör. Det kontoförande in- stitutet skickar sedan standardiserade ISO-meddelanden till värdepapperscentralen för de värdepapperskonton för vilka det har mottagit instruktioner. Värdepapperscentralen informe- rar emissionsinstitutet om instruktionerna. Förutsatt att emissionsinstitutet inte invänder mot instruktionerna skapas sedan en avvecklingstransaktion för att utföra instruktionerna i värdepapperscentralens system.

349

Anpassningar till europeiska standarder och en eventuell anslutning till T2S

SOU 2023:102

kl. 12.00 inte uppfyllt enbart genom en rekommendation att inte använda möjligheten till utbetalning efter kl. 12.00. I stället krävs en utveckling av en teknisk stopptid i värdepapperscentralens system, så att denna typ av värdepappersavveckling kan ske enbart fram till kl. 12.00. En sådan stopptid kan få till följd att vissa utbetalningar, t.ex. utbetalningar av vinstutdelningar, kommer att fördröjas. En del svenska emittenter kan förmodligen uppfatta detta som negativt, efter- som det i dag är möjligt att genomföra en betalning till investerare fram till kl. 15.30. En anpassning till den aktuella standarden medför emellertid att stopptiden måste tidigareläggas.

Utredningen bedömer att anpassningar av de nu angivna slagen är nödvändiga för att den svenska värdepapperscentralen ska kunna ansluta sig till T2S, att anpassningarna emellertid kan göras utan att det kommer i konflikt med nuvarande lagstiftning och att det därför inte finns något behov av författningsändringar i denna del.

Det kan i och för sig noteras att enligt 18 kap. 13 § aktiebolags- lagen måste utbetalning av vinstutdelning i avstämningsbolag ske ”genast”. I detta ligger att bolagsstämman inte kan bestämma en senare dag för utbetalningen. Ändrade rutiner av det slag som nu diskuteras (tidigareläggning av stopptid) utgör emellertid inte ett be- slut om senareläggning av utbetalningen. De står därmed inte i strid med den nuvarande regleringen i aktiebolagslagen.

Inte heller i denna del krävs det därför, enligt utredningens be- dömning, någon åtgärd från lagstiftarens sida.

Betaldag

Enligt en europeisk standard bör (eng. ”should”) betaldag för en obli- gatorisk företagshändelse vara bankdagen efter avstämningsdagen. Denna standard är en del av CAJWG:s standarder för företagshän- delser från år 2009 (Securities Distributions standard 1437, Mandatory Reorganisations standard 13). Den utgör alltså en T2S-standard. När det gäller likvidutdelning och räntebetalning kan dock en något längre tidsperiod mellan avstämningsdag och betaldag vara förenlig med standarden enligt CAJWG (Cash Distributions standard 1638).

37Texten på engelska lyder enligt följande: ”The Payment Date should be the next Business Day after Record Date.”

38Texten på engelska lyder enligt följande: ”The Payment Date should be as close as possible to the Record Date, preferably the next Business Day”.

350

SOU 2023:102

Anpassningar till europeiska standarder och en eventuell anslutning till T2S

I dag avviker rutinerna på den svenska marknaden från denna standard. Det gäller i fråga om flera typer av företagshändelser, t.ex. värdepappersutdelning och kontantutdelning. Den svenska värde- papperscentralen kan troligen inte ansluta sig till T2S om standarden inte införs på den svenska marknaden senast den dag då övergången till T2S sker.

Avsikten på den svenska marknaden är dock att i samband med förändringsarbete som pågår inom ramen för projektet Harmonisa- tion road map ändra rutinerna i enlighet med den aktuella europeiska standarden. Euroclear Sweden har sålunda inkluderat ändring av betal- dagen i avsnitt 7 i sitt dokument Target Model for Corporate Actions Processing in Euroclear Sweden.

Något behov av författningsändringar finns i alla händelser inte i denna del, eftersom nuvarande lagreglering inte uppställer några hin- der mot att marknadens aktörer på egen hand genomför den aktuella standarden på den svenska marknaden.

Reservation eller blockering i samband med företagshändelser med valmöjlighet

Enligt de europeiska standarder som har tagits fram av CAJWG – och som har blivit en del av T2S-standarderna – ska värdepappers- centraler och andra intermediärer ha en process för reservation eller blockering av värdepapper i samband med företagshändelser av typen reorganisation med valmöjlighet.

Reorganisation är ett vedertaget uttryck i europeiska standarder och avser en företagshändelse genom vilken en innehavare av ett värde- papper blir krediterad ett annat värdepapper eller likvida medel i utbyte mot värdepapperet. Kravet på en process för reservation eller blockering gäller både i de fall reorganisationen är frivillig (Voluntary Reorganisations standard 2139), dvs. när investeraren kan välja att avstå från att delta i företagshändelsen, och i de fall reorganisationen är obligatorisk för investeraren men denne får välja ersättning för de debiterade värdepapperen (Mandatory Reorganisations with Options standard 20); exempel på företagshändelser av det senare slaget är ny-

39Texten på engelska lyder enligt följande: ”Securities on which an election is made should be separated accounting-wise by the (I)CSD and all Intermediaries from non-elected securities.”

351

Anpassningar till europeiska standarder och en eventuell anslutning till T2S

SOU 2023:102

emissioner och uppköpserbjudanden. De nu nämnda standarderna har även en motsvarighet i SCoRE, CA standard 1040.

Syftet med CAJWG-standarden är att säkerställa att en konto- havare som skickar sin kontoförare en instruktion för en företags- händelse ska ha rätt att få denna instruktion genomförd även om kontohavaren vid ett senare tillfälle skickar en avvecklingsinstruk- tion om leverans av samma innehav av värdepapperet. Instruktionen om att delta i företagshändelsen ska alltså ha företräde framför en senare skickad avvecklingsinstruktion om t.ex. försäljning. Detta ska kontoföraren åstadkomma genom att se till att den kvantitet av värde- papper för vilken kontohavaren meddelar sin kontoförare att den har gjort ett val för företagshändelsen reserveras eller blockeras av konto- föraren. Reservationen eller blockeringen ska stå kvar till den tid- punkt då kontoföraren levererar värdepapperen till emittenten eller den uppköpande parten i enlighet med företagshändelsens villkor eller till den tidpunkt då kontohavaren drar tillbaka sin instruktion, ifall detta är möjligt.

Standarden anger att reservation eller blockering ska genomföras med hjälp av någon form av registreringsåtgärd (kontoföring). Den föreskriver emellertid inte närmare hur registreringsåtgärden för re- servation eller blockering ska utformas.41

Den svenska värdepapperscentralen kan troligen inte ansluta sig till T2S om inte i vart fall delar av CAJWG-standarden är införd på den svenska marknaden senast den dag då övergången till T2S sker.

För att värdepapperscentralen ska kunna införa denna standard be- hövs en omfattande förändring av den svenska marknadens nuvar- ande process för hantering av företagshändelser med valmöjlighet, så att instruktioner för sådana företagshändelser skickas till värdepap-

40Texten på engelska lyder enligt följande: ”For all mandatory with options and voluntary CA events involving a debit of securities, all intermediaries must ensure that the elected security po- sition is subject to soft blocking if the election is received ahead of the deadline. Intermediaries will show the elected quantity as an instructed quantity therefore ‘unavailable’ for settlement in their reporting.

Upon receipt of the election, Issuer CSDs will also ensure the elected quantity is separated accoun- ting wise. The elected quantity should remain separated accounting wise from the time the CA instruction is accepted until (i) the CA event is executed (when the debit takes place) or (ii) until an instruction is cancelled (for revocable instructions).”

41Den utesluter dock användandet av en av både svenska och utländska förvaltare tidigare ofta använd process för samma ändamål, en process som inbegrep att den valda kvantiteten av värdepapper debiterades kundens depå i förvaltarens system och att en motsvarande kvantitet av fiktiva värdepapper krediterades kundens depå. Då dessa fiktiva värdepapper existerade enbart i förvaltarens system var det omöjligt för kunden att sälja dem och därmed åstadkoms reservation eller blockering.

352

SOU 2023:102

Anpassningar till europeiska standarder och en eventuell anslutning till T2S

perscentralens system; i dag hanteras instruktionerna utanför detta. Som har nämnts under rubriken Betalningar av likvid i samband med företagshändelser avser emellertid marknadsaktörerna att genomföra en sådan förändring inom ramen för arbetet med Harmonisation road map. Förändringarna bedöms kunna genomföras utan någon änd- ring i kontoföringslagen eller annan författning.

Utredningen bedömer mot den bakgrunden att det inte behövs några författningsändringar i denna del.

Transformering av matchade avvecklingsinstruktioner (transformations)

Vissa europeiska standarder avser s.k. transformering av matchade avvecklingsinstruktioner. De skapades först av CAJWG år 2009 (se avsnittet Transaction Management med 11 standarder om Transfor- mations42) och kom sedan att utgöra grunden för de standarder som T2S CASG skapade (T2S Transformation Standards43).

Enligt avsnitten 3.1 och 3.2 i T2S Transformation Standards bör en värdepapperscentral eller en central motpart ha en process, kallad transformering, för att identifiera samt makulera icke genomförda avvecklingsinstruktioner och skapa nya avvecklingsinstruktioner vid slutet av avstämningsdagen för en företagshändelse av typen reorga- nisation. I europeiska standarder används uttrycket reorganisation för att beteckna en företagshändelse genom vilken en innehavare av ett värdepapper blir krediterad ett annat värdepapper eller likvida medel i utbyte mot värdepapperet. Exempel på en sådan företags- händelse är sammanläggning av aktier och inlösen av obligationer.

Transformeringen ska genomföras genom en makulering av alla oåterkalleliga avvecklingsinstruktioner i värdepapperet som ännu inte har genomförts (”ursprunglig transaktion”) efter det att avveckling har avslutats på avstämningsdagen. De makulerade avvecklingsinstruk-

42Transformation standard 1: ”A Transformation should be processed for Pending Transactions on Record Date in the event of a Mandatory Reorganisation and, when a Buyer Protection has been agreed, a Voluntary Reorganisation.”

Transformation standard 2: ”The (I)CSD or the CCP should process the Transformation, cancelling matched instructions still pending by the end of Record Date (”Original Transaction”) and replacing them by new matched instructions in the outturn ISIN and/or cash (”Replacement Transaction”) in accordance with the terms of the Reorganisation. The old trade date should re- main unchanged in the Transformation.”

43Dokumentet finns tillgängligt på Europeiska centralbankens webbplats: https://www.ecb.europa.eu/paym/target/t2s/governance/pdf/casg/ecb.targetseccasg161130_ T2STransformationStandards.en.pdf.

353

Anpassningar till europeiska standarder och en eventuell anslutning till T2S

SOU 2023:102

tionerna ska ersättas med nya oåterkalleliga avvecklingsinstruktioner

idet värdepapper som ska krediteras eller likvid (”ersättandetrans- aktion”) i enlighet med villkoren för företagshändelsen.

Den svenska värdepapperscentralen kan troligen inte ansluta sig till T2S om denna standard inte är införd på den svenska marknaden senast den dag då övergången till T2S sker, eftersom standarden in- går både bland de standarder som har skapats inom ramen för T2S- projektet och CAJWG-standarderna.

Införande av standarden lär enligt Euroclear Swedens bedömning (Target Model for Corporate Actions Processing in Euroclear Sweden44, s. 10) kräva att det införs konto-till-konto-värdepappersavveckling. Detta förutsätter i sin tur omfattande ändringar i värdepappers- centralens nuvarande delsystem för aktiemarknaden.

Någon författningsändring krävs dock inte för att standarden ska kunna genomföras. Varken kontoföringslagens förhållandevis all- mänt hållna regler om registrering eller annan författning utesluter ett förfarande av det slag som standarden påkallar.

Ersättning för bristande leverans (market claims)

Vissa europeiska standarder avser ersättning för bristande leverans (eng. market claims). Dessa standarder skapades av CAJWG år 2009. De beskrivs i avsnittet Transaction Management (s. 39–49 i den se- naste versionen av CAJWG:s standarder)45 och består av sju standar- der under rubriken Market Claims. De har senare kommit att utgöra grunden för de standarder som T2S CASG skapade, T2S Market Claims Standards46.

Innebörden av T2S Market Claims Standards är att en värdepap- perscentral eller central motpart bör ha en process för att identifiera behov av samt skapa en ersättningstransaktion vid slutet av avstäm- ningsdagen för en företagshändelse av typen distribution. I europeiska

44Se följande webbplats:

https://www.euroclear.com/dam/ESw/Blanketter_och_dokument/Euroclear%20Sweden%2 0Target%20Model%20for%20Corporate%20Actions%20Processing%201.0.pdf.

45Se följande webbplats: https://www.ecb.europa.eu/paym/target/t2s/governance/pdf/casg/ecb.targetseccasg120606_ MarketStandardsForCorporateActionsProcessingCAJWGStandardsRevised2012Updated20 15.en.pdf?5a5c8308c24a6618ed600daf627df86c.

46Se följande webbplats: https://www.ecb.europa.eu/paym/target/t2s/governance/pdf/casg/ecb.targetseccasg130316_ T2SMarketClaimStandards.en.pdf?bf450b0be5b3dabe36b05487e03be4e0.

354

SOU 2023:102

Anpassningar till europeiska standarder och en eventuell anslutning till T2S

standarder används uttrycket distribution för att beteckna en före- tagshändelse genom vilken innehavare av ett värdepapper blir kre- diterad värdepapper eller likvida medel utan att någon ersättning för detta krävs. Exempel på sådana företagshändelser är utdelning av likvida medel och värdepappersutdelning.

Denna market claim-process ska, enligt standarden, tillämpas på alla oåterkalleliga, ej avvecklade avvecklingsinstruktioner med en överenskommen avvecklingsdag som är densamma som eller tidigare än avstämningsdagen för företagshändelsen. Den aktuella ersättnings- transaktionen ska vara en separat transaktion, den ska inte ändra den underliggande transaktionen och den ska innebära en överföring från levererande part till beställande part. Transaktionen ska avse det som beställaren i den underliggande transaktionen skulle ha mottagit av emittenten på betaldagen, om transaktionen hade avvecklats på överenskommen avvecklingsdag. I stället för betaldagen kan denna tid- punkt avse avstämningsdagen, om den överenskomna avvecklings- dagen infaller mer än en dag före avstämningsdagen.

Följande exempel illustrerar en market claims-situation:

I ABC AB har beslutats om en vinstutdelning om 3 kronor per ordinarie aktie. Avstämningsdag är den 5 juni och betaldag den 9 juni. Den 1 juni köper USA Bank 10 000 aktier av Fondkommission XYZ för en likvid om 850 000 kronor. Avtalad avvecklingsdag är den 5 juni. Både USA Bank och Fondkommission XYZ skickar sina avvecklingsinstruktioner (via eventuella ombud) till värdepapperscentralen på morgonen den 2 juni och dessa matchas så fort båda inkommit. På grund av att Fondkom- mission XYZ enbart har 4 000 aktier och USA Bank inte accepterar del- leverans, avvecklas inte transaktionen den 5 juni. Vid avvecklingen kom- mer USA Bank inte att erhålla den utdelning om 30 000 kronor som den hade fått om avvecklingen hade skett i tid. På kvällen på avstämnings- dagen ska värdepapperscentralen enligt europeisk standard skapa en ytterligare transaktion, dvs. en market claim, för att hantera att USA Bank inte fick den avtalade leveransen om 10 000 aktier i utbyte mot 850 000 kronor. Genom denna market claim-transaktion, som består av två matchade avvecklingsinstruktioner, förs 30 000 kronor över från Fondkommission XYZ till USA Bank. Avvecklingsdag för denna trans- aktion är betaldagen för utdelningen, dvs. den 9 juni.

Market claims hanteras i dag på den svenska värdepappersmarknaden i en bilateral process mellan clearingmedlemmarna. Vid denna pro- cess överförs 100 procent av utfallet mellan clearingmedlemmarna. Processen är åtminstone delvis manuell. Det medför – för det fall att en transaktion skulle ha avvecklats före eller på avstämningsdagen

355

Anpassningar till europeiska standarder och en eventuell anslutning till T2S

SOU 2023:102

men i verkligheten avvecklas först efter avstämningsdagen – att den motsvarande market claims-transaktionen kommer till stånd först i skedet efter det då den ursprungliga transaktionen avvecklades.

Både CAJWG:s och T2S CASG:s standarder är emellertid tydliga med att det är värdepapperscentralen eller den centrala motparten, ifall en sådan är en part i transaktionen, som ska skapa market claims- transaktioner47 och att detta då ska ske direkt efter stängning av av- vecklingen på avstämningsdagen.48 Den nuvarande processen på den svenska marknaden uppfyller därför inte standarderna.

Den svenska värdepapperscentralen kan troligen inte ansluta sig till T2S om denna standard inte är införd i den svenska marknaden senast den dag då övergången till T2S sker, eftersom standarden in- går både bland de standarder som har skapats inom ramen för T2S- projektet och CAJWG-standarderna.

Införande av standarden lär enligt Euroclear Swedens bedömning (Target Model for Corporate Actions Processing in Euroclear Sweden

s.10) kräva att det införs konto-till-konto-värdepappersavveckling. Detta förutsätter i sin tur omfattande ändringar i värdepappers- centralens nuvarande delsystem för aktiemarknaden.

Under utredningsarbetet har dock inte kunnat identifieras något behov av ändringar i författningsregleringen på finansmarknads- området. Utredningen föreslår därför inte heller några sådana.

I sammanhanget kan noteras att det i situationer där en tillämp- ning av standarderna om market claims aktualiseras kan uppkomma vissa oönskade skatterättsliga effekter för svenska fysiska personer. Vid en utbetalning av exempelvis en utdelning till en svensk fysisk person görs avdrag för preliminärskatt; mottagaren erhåller enbart det återstående beloppet, dvs. ett nettobelopp. I en market claims- situation kommer emellertid det fulla beloppet, dvs. bruttobeloppet, att återkrävas. Det slutliga utfallet för mottagaren av utdelningen blir då sämre än det annars hade blivit.49

Utredningen har dock inte kunnat finna att detta problem utgör ett hinder för att tillämpa de europeiska standarderna om market claims. En annan sak är att lagstiftaren kan ha anledning att i lämpligt

47CAJWG, Market Claims, standard 1: ”Market Claims should be created, as a separate Trans- action without changing the Underlying Transaction, by the (I)CSD or the CCP for all irre- vocable settlement transactions (as defined in each market) as follows …”

48CAJWG, Market Claims, standard 3: ”The (I)CSD or the CCP should create the Market

Claims by end of Record Date or, for Transactions that become eligible for a Market Claim after

Record Date, as soon as possible and not later than twenty Business Days thereafter.”

49Se Skatteverkets svar till Euroclear Sweden AB, 2016-11-21, dnr 4 80 445562-16_1155.

356

SOU 2023:102

Anpassningar till europeiska standarder och en eventuell anslutning till T2S

sammanhang se över de skatterättsliga effekterna vid utbetalningar av detta slag.

Återföring av avvecklade transaktioner för företagshändelser

CAJWG:s standarder för företagshändelser ger på flera ställen ut- tryck för vad som kan beskrivas som en standard om återföring (eng. reversal) av avvecklade transaktioner som skapats genom företags- händelser (Cash Distributions standard 20e50, Securities Distributions standard 17e, Mandatory Reorganisations standard 17d, Mandatory Reorganisations with Options standard 22d, Voluntary Reorganisa- tions standard 22d). De nämnda standarder har en ordalydelse som särskilt tar sikte på hur återföring av likvid (”payment in cash”) ska ske. Men CAJWG:s standarder innehåller även en standard om att information om återföring51 ska ges innan återföring genomförs (Cash Distributions standard 8, Securities Distributions standard 7, Mandatory Reorganisations standard 7, Mandatory Reorganisations with Options standard 7, Voluntary Reorganisations standard 7). Den standarden är inte, enligt sin ordalydelse, begränsad till ”payment in cash”. Detta kan tolkas som att CAJWG:s standarder tar sikte på åter- föring av alla typer av företagshändelser.

En liknande standard ingår i SCoRE:s standarder (CA stan- dard 1E52). Denna är i så måtto generell att den omfattar alla typer av företagshändelser som innefattar debitering eller kreditering av värdepapper eller likvid.

Utredningen har utgått från att såväl det som sägs i CAJWG- standarderna som SCoRE-standarden ska ges den nyss nämnda gene- rella innebörden, dvs. vad som sägs om återföring ska tillämpas på såväl återföring av likvid som återföring av värdepapper.

Standarderna om återföring gäller när en emittent eller dennes ombud av någon anledning har lämnat felaktiga uppgifter till den värde- papperscentral i vilken värdepapperet har emitterats och detta har lett till att transaktioner avseende värdepapper eller likvid för en före-

50”If a correction of the Payment is necessary, it should take the form of a complete reversal of the

Payment followed by a new correct Payment.”

51Texten på engelska lyder enligt följande: ”If a Payment needs to be reversed, an announce- ment, including the reason for such reversal, should be made by the Issuer (I)CSD to all affected parties prior to processing the reversal.”

52Texten på engelska lyder enligt följande: ”The account servicer must carry out the reversal of a corporate action in accordance with a set of harmonised business processes, workflows and key data elements.”

357

Anpassningar till europeiska standarder och en eventuell anslutning till T2S

SOU 2023:102

tagshändelse har avvecklats i värdepapperscentralens system (eller t.ex. centralbankens system). De avvecklade transaktionerna ska där- för göras om. Detta ska enligt SCoRE CA-standarderna och enligt CAJWG:s standarder – i de senare fallen åtminstone vad gäller åter- föring av likvid – alltid ske genom de avvecklade transaktionerna går åter och därefter ersätts med nya, korrekta transaktioner. Förfaran- det kan beskrivas som en rättelse. Kravet på rättelse gäller oavsett typen av fel, och även i de fall emittenten skulle ha betalat ut mer likvid eller fler värdepapper till innehavarna av värdepappret. Av CAJWG:s standarder framgår att rättelse inte får ske genom en ytter- ligare tilldelning utan att krediterad likvid ska debiteras kontohavarna och att företagshändelsen sedan ska genomföras igen, denna gång baserad på korrekta uppgifter. I SCoRE, som i denna del bygger på CAJWG, gäller den motsvarande bestämmelsen för alla typer av åter- föring.

Om företagshändelsen omfattar debitering eller kreditering av värdepapper, exempelvis inlösen av ett värdepapper eller en värde- pappersutdelning, kan de avvecklade värdepapperstransaktionerna ses som registreringsåtgärder.

Enligt utredningens mening har det förfarande som standarderna synes påbjuda inte stöd i svensk rätt, i vart fall om det ska uppfattas så att en betalare ska ha en oavvislig rätt att återföra en genomförd utbetalning.

Av kontoföringslagen följer att en registrering ska rättas om den innehåller någon uppenbar oriktighet till följd av skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende eller till följd av något tekniskt fel (se 5 kap. 4 §). Den vars rätt berörs ska ges möjlighet att yttra sig, om inte rättelsen är till förmån för denne eller yttrande annars är uppenbart obehövligt. Bestämmelserna om rättelse motsvarar 4 kap. 11 § i den numera upphävda aktiekontolagen (1989:827). Enligt förarbetena till den lagen kan de tillämpas om en anteckning på ett avstämnings- konto (då benämnt aktiekonto, utredningens anmärkning) av någon anledning har kommit att avvika från vad det kontoförande institutet har avsett (se prop. 1988/89:152 s. 107). Om oriktigheten däremot beror på något annat förhållande, kan rättelse vinnas endast genom omprövning (enligt en annan, numera upphävd bestämmelse, utred- ningens anmärkning) eller genom prövning i särskild rättegång.

Enligt utredningens uppfattning tillgodoser möjligheten till rättelse enligt kontoföringslagen inte det krav på återgång av transaktionen

358

SOU 2023:102

Anpassningar till europeiska standarder och en eventuell anslutning till T2S

som de europeiska standarderna synes innebära. Skälet till att trans- aktionen enligt standarden måste återgå är ju inte att den avviker från vad det kontoförande institutet har avsett. I stället är skälet att värde- papperscentralen eller det kontoförande institut som har rollen som emissionsinstitut har fått felaktiga uppgifter från någon annan, t.ex. emittenten eller dennes ombud, eller av misstag har använt andra upp- gifter än de som getts. Förutsättningarna för rättelse enligt konto- föringslagen föreligger därför vanligen inte. Detta kan synas tala för att något slag av lagändring krävs för att möjliggöra en tillämpning av standarden.

Samtidigt står det enligt utredningens mening klart att en lagändring som ger värdepapperscentralen eller ett kontoförande institut en möj- lighet att utan vidare återföra en genomförd betalning från mottaga- rens konto (och detta även i situationer där mottagaren av betal- ningen själv anser att han eller hon erhållit rätt belopp) inte går att förena med grundläggande förmögenhetsrättsliga principer. En sak är att dessa principer medger att exempelvis misstagsbetalningar under vissa förutsättningar kan återkrävas och att, i händelse av tvist, domstol då kan ålägga mottagaren att betala tillbaka vad han eller hon inte är berättigad till (condictio indebiti, se t.ex. rättsfallet NJA 2023 s. 339 ”Fastighetsmäklarens klientmedelskonto” med hänvisningar). En helt annan sak är om det i sådana eller andra fall är möjligt att, utan mottagarens medgivande, avtal eller domstolsprövning, återföra medel som har kommit i mottagarens besittning (och som alltså inte längre innehas av betalaren för mottagarens räkning). Det gäller givet- vis i synnerhet om återföringen skulle avse – som standarderna synes förutsätta – även medel som mottagaren ostridigt är berättigad till.

Frågan är då om det ändå finns ett utrymme för att införa lag- regler av detta slag. Utredningen bedömer att så inte är fallet. I en- skilda fall skulle det kunna innebära att den enskilde berövades, åt- minstone tillfälligt, sin rätt till medel som han eller hon är berättigad till. Det skulle också innebära att den enskilde betogs möjligheten att få sin rätt till medlen prövad före återföringen av medlen.

Det kan tilläggas att en lagreglering av det diskuterade slaget också skulle ge upphov till frågor av sakrättsligt slag, såsom vilken rätt som mottagarens borgenärer skulle ha till återförda medel.

Utredningen anser därför att detta inte är en lagstiftningsfråga. Den enda möjligheten att ge rättsligt stöd för återföringar av det

angivna slaget torde vara att berörda aktörer träffar avtal i vilka man

359

Anpassningar till europeiska standarder och en eventuell anslutning till T2S

SOU 2023:102

tar in de villkor som ska tillämpas för det fall att någon av parterna anser att en betalning har blivit felaktig och behöver återgå. Sam- tidigt får det antas att sådana avtalslösningar kommer att kunna bli komplicerade, att det kan ta tid innan de kan börja tillämpas och att de över huvud taget inte går att åstadkomma i förhållande till vissa aktörer. Att avtalslösningar kan bli svåra att åstadkomma kan dock inte motivera en lagreglering som av de ovan angivna skälen framstår som principiellt synnerligen tveksam.

Utredningen föreslår därför inga författningsändringar i denna del.

Avrundning av antal

Europeiska standarder (CAJWG Securities Distributions standard 16b53, Mandatory Reorganisations with Options standard 23b och Mandatory Reorganisations standard 18b, samt även SCoRE CA stan- dard 454) anger att om en företagshändelse resulterar i annat än hela värdepapper får avrundning ske endast nedåt till närmaste heltal. En emittent får enligt dessa standarder inte välja att avrunda uppåt. Om emittenten inte vill eller inte får genomföra företagshändelsen utan kompensation till ägare som inte får hela värdepapper, ska betalning för överskjutande antal värdepapper tilldelas påverkade ägare.55 Detta sker vanligen genom att emittenten låter försälja överskjutande antal värdepapper.

CAJWG-standarderna utgör vad som i detta betänkande beteck- nas som T2S-standarder och som efter en anslutning till T2S måste tillämpas.

Den situation som behandlas i standarden kan enligt svensk aktie- bolagsrätt aktualiseras vid flera typer av företagshändelser, som till- delning av teckningsrätter i samband med nyemission, vinstutdelning i form av värdepapper och fusion. I den analys som gjordes i arbetet med att skapa den s.k. Harmonisation road map identifierades en

53Texten på engelska lyder enligt följande: ”The Payments should be processed by rounding down to the nearest whole number (top-down method).”

54Texten på engelska lyder enligt följande: ”For securities movements, the securities amount should be rounded down to the nearest full unit. The Minimum Settlement Unit (MSU) of the security shall determine whether the nearest full unit is a whole number (for example 1) or another number (for example 1.1).”

55Texten på engelska lyder enligt följande: ”When Fractions occur and the Issuer compensates them in cash at the level of the Issuer (I)CSD, the Issuer (I)CSD participants and all the Inter- mediaries down the chain should on their turn, each at its respective level, also compensate any Fractions in cash.”

360

SOU 2023:102

Anpassningar till europeiska standarder och en eventuell anslutning till T2S

möjlig konflikt mellan standardernas förbud mot avrundning uppåt och svensk lag enbart vad gäller uppdelning eller sammanläggning av aktier. Utredningen har därför begränsat sina överväganden till upp- delning och sammanläggning av aktier.

Bestämmelser om uppdelning och sammanläggning av aktier finns i 4 kap. 46–50 §§ aktiebolagslagen. Som utgångspunkt gäller, enligt 4 kap. 47 § första stycket, att ett beslut om uppdelning eller samman- läggning är giltigt enbart om samtycke har lämnats av dels samtliga aktieägare som på dagen för bolagsstämman är införda i aktieboken som ägare till aktier av visst slag som inte motsvarar ett helt antal nya aktier (överskjutande aktier), dels, i fråga om överskjutande aktier som är förvaltarregistrerade och inte införda i aktieboken, förvalta- ren. Samtycke krävs dock, enligt paragrafens andra stycke, inte av aktieägare vars samtliga överskjutande aktier är föremål för handel på en reglerad marknad eller motsvarande marknad utanför EES. Dessa aktieägares rätt tillgodoses i stället genom bestämmelserna i 4 kap. 50 §. Av den paragrafen följer att överskjutande aktier övergår i bolagets ägo men att de ska säljas på bolagets bekostnad och att influten betalning ska fördelas mellan dem som ägde aktierna vid den tidpunkt då aktierna övergick i bolagets ägo.

Svensk rätt bygger i denna del, liksom standarden, på att det antal aktier som en aktieägare i denna situation ska ha beräknas genom en avrundning nedåt. I detta avseende föreligger över huvud taget ingen konflikt mellan svensk rätt och standarden.

Den kritiska frågan är i stället om svensk rätt uppfyller standar- dens krav på försäljning av överskjutande antal aktier.

I den delen står det enligt utredningens mening klart att det inte föreligger någon konflikt mellan den aktuella standarden och svensk rätt, såvitt gäller aktier som är föremål för handel på en reglerad mark- nad eller motsvarande marknad utanför EES – här förefaller standar- dens och lagens lösningar vara principiellt identiska.

Mera tvekan kan råda om standarden går att förena med de svenska reglerna om uppdelning och sammanläggning av aktier, såvitt gäller aktiebolag vilkas aktier inte är upptagna till sådan handel. I fråga om sådana bolag uppställer ju aktiebolagslagen inte något krav på att överskjutande aktier ska försäljas eller att ersättning ska utgå till på- verkade aktieägare. För att avstämningsbolag ska få genomföra en sammanläggning eller uppdelning för aktier i sådana bolag fordras emellertid enligt 4 kap. 47 § aktiebolagslagen samtycke från samtliga

361

Anpassningar till europeiska standarder och en eventuell anslutning till T2S

SOU 2023:102

aktieägare och förvaltare som på avstämningsdagen för bolagsstäm- man finns registrerade i aktieboken och vars tidigare aktieinnehav inte motsvarar ett fullt antal nya aktier. För det fall att något sådant samtycke inte lämnas, kan bolaget inte genomföra någon samman- läggning eller uppdelning. Därmed faller också behovet av att till- godose standardens krav på försäljning och ersättning till påverkade aktieägare.

Utredningen bedömer med hänsyn till vad som nu har sagts att det inte behövs några lagstiftningsåtgärder i denna del.

Sammanfattande bedömning

Den nu gjorde genomgången av sådana europeiska standarder som måste tillämpas efter en svensk T2S-anslutning visar enligt utred- ningens mening att dessa inte bör föranleda några svenska författ- ningsändringar. I flertalet fall grundas detta ställningstagande på ut- redningens bedömning att sådana författningsändringar överhuvud- taget inte behövs. I ett fall – återföring av avvecklade transaktioner

–beror ställningstagandet på utredningens uppfattning att de författ- ningsändringar som kan synas påkallade framstår som principiellt synnerligen tveksamma.

Utredningens bedömning har avsett befintliga standarder och har utgått den information som utredningen har haft tillgång till. Det ligger i sakens natur att eventuella framtida nya standarder och nya tolkningar av befintliga standarder skulle kunna leda till andra slut- satser.

362

SOU 2023:102

Anpassningar till europeiska standarder och en eventuell anslutning till T2S

5.10SCoRE och andra europeiska standarder

Utredningens bedömning: Det bör inte göras några författnings- ändringar med anledning av SCoRE och andra europeiska stan- darder som inte utgör primära eller sekundära T2S-standarder.

Skälen för utredningens bedömning

Inledning

Såsom nämnts i avsnitt 5.8 om europeiska standarder har det efter det att T2S togs i bruk tagits fram andra standarder, främst SCoRE (Single Collateral Rulebook for Europe) Corporate Action standards och marknadsstandarder för identifiering av aktieägare. Dessa stan- darder ingår i den plan för harmonisering som den svenska markna- den har tagit fram under ledning av Riksbanken, den s.k. Harmo- nisation road map.

Dessa standarder är inte T2S-standarder, varken primära eller sekun- dära sådana. De är därmed inte bindande för de värdepapperscentra- ler som ansluter sig till T2S, och i de fall den svenska värdepappers- centralen och värdepappersmarknaden inte har infört standarderna bör detta inte påverka en svensk anslutning till T2S under nuvarande ramavtal. En annan sak är att – som utredningen redan har påpekat

–att en anpassning till dessa standarder sannolikt skulle underlätta värdepappershantering som sker på T2S-plattformen.

ISO 20022 för företagshändelser

Enligt en SCoRE-standard ska kontoförare (eng. account servicer), dvs. värdepapperscentraler, förvaltare och värdepappersinstitut, kunna erbjuda sina deltagare och professionella kunder information om före- tagshändelser i form av ISO 20022-meddelanden senast i november 2025. ISO 20022 är ett standardiserat format för att lämna informa- tion om företagshändelser. Denna SCoRE-standard förutsätter alltså att kontoförare ändrar i sina informationstjänster.

Enligt utredningens mening fordrar detta dock inte några för- fattningsändringar, eftersom det i nuvarande lagstiftning, t.ex.

363

Anpassningar till europeiska standarder och en eventuell anslutning till T2S

SOU 2023:102

kontoföringslagen, inte uppställs några hinder mot användande av ISO 20022-meddelanden.

I sammanhanget kan noteras att bestämmelser om standardiserade format finns även i den tidigare berörda genomförandeförordningen (EU) 2018/1212.

Utredningen bedömer mot denna bakgrund att en svensk anslut- ning till denna SCoRE-standard inte förutsätter några svenska för- fattningsändringar. I vilken utsträckning svenska kontoförare har anledning att – inom ramen för gällande rätt – ändra sina rutiner går utredningen inte in på.

Negativa räntebetalningar

Enligt europeiska standarder ska värdepapperscentraler kunna stödja företagshändelser där det underliggande värdepapperet har en fast negativ kupongränta eller en rörlig kupongränta där räntesatsen för en ränteperiod kan bli negativ. Enligt SCoRE CA standard 556 ska eventuell negativ ränta, om sådana instrument tillåts av värdepappers- centralen, resultera i en betalning från investeraren till emittenten och hanteras som en räntebetalningshändelse. Andra lösningar är inte tillåtna enligt SCoRE.

I fråga om den svenska värdepapperscentralens system gäller att uppgift om likvidkonto för mottagande av avkastning från värdepap- persinnehav ska registreras på ett värdepapperskonto. Detta likvid- konto, kallat avkastningskonto, används för kreditering av likvid och inte för debitering av likvid. Om kontohavaren ska betala till en emittent, exempelvis i samband med teckning av nya aktier i en ny- emission, görs denna debitering utanför värdepapperscentralens system. Det gäller oavsett om värdepapperskontot är ett ägarkonto eller ett förvaltarkonto.

Avkastningskontot i värdepapperscentralens system bör kunna ersättas med ett likvidkonto för företagshändelser. Det kontot kan då användas både för krediteringar och debiteringar av det konto- förande institutet. Kontot kommer inte att användas i värdepappers- centralens hantering av företagshändelser ifall denna görs i avveck-

56Texten på engelska lyder enligt följande: ”Issuer CSDs and investor CSDs must support the processing of corporate actions where the underlying security has a fixed negative interest rate or a floating rate coupon. Any negative interest will result in a cash flow from the investor to the issuer which should be processed using the Interest Payment (INTR) event.”

364

SOU 2023:102

Anpassningar till europeiska standarder och en eventuell anslutning till T2S

lingssystemet. En förändring av detta slag borde ändå göra det möjligt att i värdepapperscentralens system införa standarden om negativ ränta, från investerare till emittent. Förändringen är inte beroende av någon författningsändring, eftersom nuvarande lagstiftning inte reglerar vare sig avkastningskonton eller likvidkonton.

Det kan tilläggas att den svenska värdepapperscentralen under alla förhållanden torde kunna ansluta sig till T2S även om denna standard inte är införd i den svenska marknaden, eftersom SCoRE inte är en del av de principer och standarder som T2S bygger på.

Information om stämmor och möten

Kontoförare, dvs. värdepapperscentraler, förvaltare och värdepappers- institut, ska enligt SCoRE CA standard 1F meddela kontohavare om detaljerna för en bolagsstämma eller fordringshavarmöte. För att värdepapperscentralen ska kunna göra detta krävs att emittenten eller dennes ombud meddelar värdepapperscentralen de nödvändiga upp- gifterna.

Det är här fråga om en standard som inte utgör en T2S-standard. Det innebär att den svenska värdepapperscentralen troligen kan an- sluta sig till T2S även om standarden inte är införd på den svenska marknaden.

I den utsträckning som det ändå anses önskvärt med en svensk anpassning till standarden bedöms en sådan kunna ske utan författ- ningsändringar. Det beror på att svensk lagstiftning inte uppställer några hinder mot att värdepappersmarknaden på egen hand skapar rutiner för den i standarden förutsatta kommunikationen mellan emit- tenter och värdepapperscentral. Det kan i sammanhanget konstateras att ett motsvarande krav uppställs i genomförandeförordningen (se artikel 4) och därmed redan gäller för bolag vilkas aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad.

Utredningen bedömer alltså inte att det krävs någon författnings- ändring i denna del. Det bör emellertid tilläggas att införandet av den aktuella standarden sannolikt skulle underlättas om den hade ett uttryckligt stöd i lag (jfr vad som sagts i avsnitt 5.9 under rubriken Kommunikation av företagshändelser).

365

Anpassningar till europeiska standarder och en eventuell anslutning till T2S

SOU 2023:102

Instruktioner rörande stämmor och möten

SCoRE innehåller en standard (CA standard 1G57) om instruktioner rörande stämmor och möten. I standarden anges att om kontohava- ren (eller den person som har rösträtt) vill ge instruktioner som rör bolagsstämmor och fordringshavarmöten måste detta ske på ett stan- dardiserat och harmoniserat sätt.

Det är inte alldeles klart om standarden innebär att alla konto- förare, även emittentens värdepapperscentral, måste kunna ta emot och behandla sådana instruktioner. Om så är fallet skulle ett införande av standarden på den svenska marknaden förutsätta att instruktioner rörande stämmor och möten skickas via värdepapperscentralen. Detta torde i så fall kräva författningsändringar.

Standardens innebörd är alltså oklar. Utredningen utgår dock från att den inte är avsedd att påbjuda andra former av information och röstningsförfaranden än de som krävs enligt det reviderade aktie- ägardirektivet (direktiv (EU) 2017/828). Direktivet är genomfört i svensk rätt och utredningen har inte anledning att räkna med att det i dag skulle krävas ytterligare genomförandeåtgärder. Det kan mot den bakgrunden tas för givet att svensk rätt redan är förenlig med standarden.

Det kan tilläggas att svenska värdepapperscentralen troligen kan an- sluta sig till T2S även om den nyss angivna bedömningen inte skulle vara riktig. SCoRE är ju, som redan har konstaterats, inte är en del av de principer och standarder på vilka T2S bygger.

Utredningen föreslår därför inga författningsändringar i denna del.

Resultat av stämmor och möten

SCoRE innehåller en standard (CA standard 1H58) om resultat av stämmor och möten. I standarden anges att kontoförare ska förmedla stämmo- och mötesresultat på ett standardiserat, harmoniserat sätt. I detta skulle även kunna tolkas in ett åliggande för emittenterna, näm- ligen att förse kontoförarna med den information som krävs för att dessa ska kunna förmedla resultatet.

57Texten på engelska lyder enligt följande: ”The account owner (or the party holding the right to vote) must provide instructions on meeting events in accordance with a set of harmonised business processes, workflows and key data elements.”

58Texten på engelska lyder enligt följande: ”The Account Servicer shall disseminate meeting re- sults in accordance with a set of harmonised business processes, workflows and key data elements.”

366

SOU 2023:102

Anpassningar till europeiska standarder och en eventuell anslutning till T2S

Om standarden ska förstås på detta sätt och innefatta även skyl- digheter för emittenterna, skulle – kan det hävdas – ett genomförande av standarden påkalla svenska lagändringar, åtminstone i fråga om bolag vilkas aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad. Det kan samtidigt noteras att varken det reviderade aktieägardirektivet (direktiv (EU) 2017/828) eller kommissionens genomförandeför- ordning (EU) 2018/1212 innehåller inte något motsvarande krav på emittenterna. Det finns inte heller några svenska lagregler med mot- svarande krav. Den svenska värdepapperscentralen har därför inte utvecklat någon motsvarande teknisk lösning.

Den angivna tolkningen av standarden får dock inte något stöd vare sig av standardens ordalydelse eller av den beskrivning som läm- nas under standarden.59

Det ligger därför enligt utredningens mening klart närmast till hands att tolka standarden så att den enbart riktar sig mot kontoförare, dvs. den är inte avsedd att ge upphov till några skyldigheter för emitten- ter. Det kan i och för sig synas som att syftet bakom standarden skulle tillgodoses bättre om också emittenterna vore skyldiga att delta i den informationsspridning som standarden vill befrämja. Om avsikten hade varit att den skulle ha denna extensiva innebörd, måste det dock antas att detta skulle klargjorts i standardens ordalydelse.

Mot denna bakgrund är utredningen inte beredd att föreslå några författningsändringar i denna del.

59I beskrivningen sägs tvärtom följande: ”After the meeting, if information on the outcome of the meeting is provided by the issuer, then the Account Servicer shall inform the Account Owner of the outcome of the meeting in accordance with the harmonised business processes, workflows and key data elements specified in Section 3.4.8.”

367

6Avslutande av avstämningskonton utan samtycke från kontohavaren

6.1Bakgrund

Svenska Fondhandlareföreningen, numera Föreningen Svensk Värde- pappersmarknad, och Euroclear Sweden AB har i en gemensam skri- velse till Finansdepartementet (Fi2019/03536) föreslagit att det ska införas en möjlighet att avsluta ett avstämningskonto som är ett s.k. ägarkonto1 vid otillräcklig kundkännedom, trots att det finns finan- siella instrument kontoförda på kontot. I skrivelsen framhålls att detta är nödvändigt för att de kontoförande instituten ska kunna uppfylla sina skyldigheter enligt penningtvättsregelverket.

6.2Gällande rätt

6.2.1Kontoföringslagen

I lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument (kontoföringslagen) finns bestämmelser som kompletterar EU:s förordning om värdepapperscentraler2 (se prop. 2015/16:10, bet. 2015/16:FiU15, rskr. 2015/16:134, SFS 2016:51). I lagen finns även särskilda bestämmelser om bl.a. kontoföring av finansiella instrument. Lagen är tillämplig på bl.a. svenska värdepap- perscentraler och på kontoförande institut (1 kap. 2 §).

Med kontoföring av finansiella instrument avses i kontoförings- lagen registrering i avstämningsregister av äganderätt och särskild rätt

1Begreppet ”ägarkonto” används här i bemärkelsen ett avstämningskonto som inte är ett för- valtarkonto, dvs. kontot innehåller uppgift om den uppgivne ägarens namn.

2Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/2014 av den 23 juli 2014 om förbätt- rad värdepappersavveckling i Europeiska unionen och om värdepapperscentraler samt ändring av direktiv 98/26/EG och 2014/65/EU och förordning (EU) nr 236/2012.

369

Avslutande av avstämningskonton utan samtycke från kontohavaren

SOU 2023:102

till sådana aktier och andra finansiella instrument för vilka aktiebrev, skuldebrev eller annan motsvarande skriftlig handling inte har utfär- dats eller, där sådan handling har utfärdats, det genom förvaring eller på annat likvärdigt sätt har säkerställts att handlingen inte kommer i omlopp (1 kap. 3 §). Avstämningsregister består av avstämningskon- ton som läggs upp för ägare av finansiella instrument som registreras enligt lagen (4 kap. 1 §).

Varje innehavare av sådana finansiella instrument som registreras enligt kontoföringslagen ska ha ett eller flera avstämningskonton, om inte instrumenten är förvaltarregistrerade (4 kap. 16 §). En värdepap- perscentral får vägra att öppna ett avstämningskonto för en förvärvare av ett sådant finansiellt instrument som kontoförs av värdepappers- centralen enbart om det finns grund för det enligt den lagen eller någon annan författning (4 kap. 20 §). En värdepapperscentral har alltså en kontraheringsplikt gentemot placerare som har förvärvat eller avser att förvärva finansiella instrument av det slag som värdepap- perscentralen registrerar. I vad mån även kontoförande institut har motsvarande skyldighet beror på vad värdepapperscentralen och in- stitutet har kommit överens om (se prop. 1997/98:160 s. 108 och 175).

Ikontoföringslagen finns inte några bestämmelser om avslutande av ett avstämningskonto.

På ett avstämningskonto ska enligt 4 kap. 17 § kontoföringslagen anges

1.kontohavarens namn och personnummer, organisationsnummer eller annat identifieringsnummer samt postadress,

2.panthavares namn och personnummer, organisationsnummer eller annat identifieringsnummer samt postadress,

3.det antal finansiella instrument som kontot omfattar,

4.i förekommande fall att kontohavaren har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken med uppdrag som omfattar förvaltning av aktierna eller att aktierna företräds av en förvaltare som förordnats enligt 14 kap. 9 § lagen (2004:297) om bank- och finansierings- rörelse, 24 kap. 10 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden eller 15 kap. 18 § försäkringsrörelselagen (2010:2043),

5.pantsättning och förekomst av annan särskild rätt som gäller ett finansiellt instrument,

370

SOU 2023:102

Avslutande av avstämningskonton utan samtycke från kontohavaren

6.konkurs avseende kontohavaren samt utmätning, kvarstad eller be- talningssäkring avseende ett finansiellt instrument eller avseende panträtt i detta, och

7.inskränkning enligt 13 kap. 19 § första stycket 4 eller 14 kap. 21 § första stycket 4 föräldrabalken.

Den som är antecknad som ägare på ett avstämningskonto ska, med de begränsningar som framgår av kontot, anses ha rätt att förfoga över det finansiella instrumentet (6 kap. 1 § kontoföringslagen).

En värdepapperscentral kan själv vidta registreringsåtgärder i ett avstämningsregister.

En värdepapperscentral kan även anta vissa juridiska personer som kontoförande institut. Med kontoförande institut avses den som av en värdepapperscentral har medgetts rätt att vidta registreringsåtgär- der i avstämningsregister (1 kap. 3 §). En värdepapperscentral får som kontoförande institut anta bl.a. Riksbanken och andra centralbanker och juridiska personer som står under tillsyn av Finansinspektionen samt utländska juridiska personer som i sitt hemland står under mot- svarande tillsyn (3 kap. 1 §).

Ett kontoförande institut får vidta registreringsåtgärder för egen räkning (3 kap. 2 § första stycket). Dessutom får en värdepappers- central medge vissa juridiska personer rätt att som kontoförande in- stitut vidta registreringsåtgärder för annans räkning (3 kap. 2 § andra stycket). Det gäller bl.a. Riksbanken och andra centralbanker, clearing- organisationer, värdepapperscentraler, värdepappersinstitut och ut- ländska företag som i sitt hemland får driva värdepappersrörelse. Det gäller också, i fråga om andelar eller aktier i fonder eller andra företag för kollektiva investeringar, fondbolag, förvaltningsbolag och för- valtare av alternativa investeringsfonder (AIF-förvaltare).

371

Avslutande av avstämningskonton utan samtycke från kontohavaren

SOU 2023:102

6.2.2Bestämmelser för att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism

EU:s penningtvättsdirektiv3 har i svensk rätt genomförts i huvudsak i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, i fortsättningen kallad penningtvättslagen (se prop. 2016/ 17:173, bet. 2016/17:FiU32, rskr. 2016/17:341).

Penningtvättslagen syftar till att förhindra att finansiell verksam- het och annan näringsverksamhet utnyttjas för penningtvätt eller finan- siering av terrorism (1 kap. 1 §). Lagen gäller bl.a. för dem som driver bank- eller finansieringsrörelse enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, värdepappersrörelse enligt 2 kap. 1 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, fondverksamhet enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder och verksamhet som AIF-förvaltare enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investerings- fonder (1 kap. 2 § första stycket 1, 3, 7 och 10 penningtvättslagen). I lagen omnämns varken värdepapperscentraler eller kontoförande institut.

I penningtvättslagen används benämningen verksamhetsutövare för en fysisk eller juridisk person som utför verksamhet som omfat- tas av den lagen (1 kap. 8 § 8). Den som har trätt eller står i begrepp att träda i avtalsförbindelse med en sådan verksamhetsutövare som avses i penningtvättslagen benämns kund (1 kap. 8 § 4).

En verksamhetsutövare ska enligt penningtvättslagen göra en be- dömning av hur de produkter och tjänster som tillhandahålls i verk- samheten kan utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism och hur stor risken är för att detta sker (allmän riskbedömning). Verksamhetsutövaren ska då särskilt beakta vilka slag av produkter och tjänster som tillhandahålls, vilka kunder och distributionskanaler som finns och vilka geografiska riskfaktorer som föreligger (2 kap. 1 §). Omfattningen av den allmänna riskbedömningen ska bestäm- mas med hänsyn till verksamhetsutövarens storlek och art och de risker för penningtvätt eller finansiering av terrorism som kan antas föreligga (2 kap. 2 §). Riskbedömningen ska utformas så att den kan

3Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terro- rism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG.

372

SOU 2023:102

Avslutande av avstämningskonton utan samtycke från kontohavaren

ligga till grund för verksamhetsutövarens rutiner, riktlinjer och övriga åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Enligt penningtvättslagen får en verksamhetsutövare inte etablera eller upprätthålla en affärsförbindelse eller utföra en enstaka transak- tion, om verksamhetsutövaren inte har tillräcklig kännedom om kun- den för att kunna hantera risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism som kan förknippas med kundrelationen och övervaka och bedöma kundens aktiviteter och transaktioner (3 kap. 1 §). Med affärsförbindelse avses en affärsmässig förbindelse som när den etableras förväntas ha en viss varaktighet (1 kap. 8 § 1). En affärsför- bindelse får inte etableras om det finns misstanke om att verksam- hetsutövarens produkter eller tjänster kommer att användas för pen- ningtvätt eller finansiering av terrorism (3 kap. 2 §).

En verksamhetsutövare ska vidta åtgärder för kundkännedom vid etableringen av en affärsförbindelse (3 kap. 4 § första stycket). Om verksamhetsutövaren inte har en affärsförbindelse med kunden, behöver åtgärder för kundkännedom vidtas enbart vid bl.a. enstaka transaktioner som uppgår till ett belopp motsvarande 15 000 euro eller mer samt vid transaktioner som understiger ett belopp motsva- rande 15 000 euro och som verksamhetsutövaren inser eller borde inse har samband med en eller flera andra transaktioner och som till- sammans uppgår till minst detta belopp (3 kap. 4 § andra stycket).

En verksamhetsutövare ska löpande och vid behov följa upp på- gående affärsförbindelser i syfte att säkerställa att kännedomen om kunden är aktuell och tillräcklig för att hantera den bedömda risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism (3 kap. 13 § första stycket).

Enligt penningtvättslagen får en verksamhetsutövare inte utföra en transaktion om det på skälig grund kan misstänkas att den utgör ett led i penningtvätt eller finansiering av terrorism (3 kap. 3 § första stycket). Om det inte är möjligt att låta bli att utföra en misstänkt transaktion, eller om ett avstående från att genomföra transaktionen sannolikt skulle försvåra den vidare utredningen, får dock transak- tionen genomföras (3 kap. 3 § andra stycket).

En verksamhetsutövare ska övervaka pågående affärsförbindel- ser. Det innebär bl.a. att verksamhetsutövaren är skyldig att bedöma enstaka transaktioner i syfte att upptäcka avvikande aktiviteter och transaktioner. Bedömningen av vad som är avvikande – eller annars kan ingå som ett led i penningtvätt eller finansiering av terrorism –

373

Avslutande av avstämningskonton utan samtycke från kontohavaren

SOU 2023:102

ska göras utifrån den kännedom om kunden som verksamhetsutöva- ren har, de produkter och tjänster som tillhandahålls, de uppgifter som kunden lämnar och övriga omständigheter (4 kap. 1 § första stycket penningtvättslagen). Inriktningen och omfattningen av övervakningen ska bestämmas med beaktande av de risker som identifierats i den allmänna riskbedömningen, den risk för penningtvätt och finansie- ring av terrorism som kan förknippas med kundrelationen och annan information om tillvägagångssätt för penningtvätt eller finansiering av terrorism (4 kap. 1 § andra stycket).

Det kan noteras att det inom EU pågår en översyn av lagstift- ningen om penningtvätt och att det inom ramen för denna översyn har väckts förslag om att även värdepapperscentraler ska betraktas som verksamhetsutövare med de skyldigheter som följer med detta.

6.3Behovet av lagstiftningsåtgärder

Utredningens förslag: Om innehavaren av ett avstämningskonto är okänd, ska ett kontoförande institut utan kontohavarens sam- tycke ha rätt att låta försälja de finansiella instrumenten på kontot och därmed avsluta kontot, dock endast under förutsättning att

1.det krävs för att det kontoförande institutet ska kunna fullgöra sina förpliktelser enligt penningtvättslagen eller någon annan författning i regelverket mot penningtvätt och finansiering av terrorism,

2.kontohavaren eller annan som är i kontohavarens ställe inte har begärt några registreringsåtgärder under de sista tio åren före försäljningen, och

3.de finansiella instrumenten handlas på handelsplats eller en motsvarande marknadsplats utanför EES eller det i annat fall finns ett tillförlitligt och kontrollerbart pris för instrumenten.

Innan de finansiella instrumenten säljs, ska det kontoförande in- stitutet skicka en underrättelse om den planerade försäljningen till den på kontot antecknade innehavaren eller dennes rätts- innehavare och till eventuella innehavare av rättigheter som är antecknade på kontot. Underrättelsen ska också kungöras i Post- och Inrikes Tidningar.

374

SOU 2023:102

Avslutande av avstämningskonton utan samtycke från kontohavaren

Underrättelsen ska innehålla upplysningar om

1.att de finansiella instrument som kontot omfattar kommer att säljas, och

2.vad kontohavaren eller eventuella innehavare av rättigheter be- höver göra för att försäljning inte ska ske.

När det har gått ett år sedan det kontoförande institutet full- gjorde sin underrättelseskyldighet, får det kontoförande institu- tet låta sälja de finansiella instrumenten. Försäljningen ska ske genom ett värdepappersinstitut.

Det kontoförande institutet ska förvalta det belopp som in- flyter vid försäljningen för kontohavarens räkning. Den som visar att han eller hon vid tidpunkten för försäljningen hade rätt till de finansiella instrumenten ska ha rätt att få ut beloppet, med avdrag för kostnaderna för underrättelse och försäljning. Anspråket på sådan utbetalning ska preskriberas enligt allmänna bestämmelser. Om preskription har inträtt, ska det belopp som kontohavaren har haft rätt till betalas ut till Allmänna arvsfonden.

Det kontoförande institutet ska svara för skada som tillfogas ägaren av de finansiella instrumenten genom fel eller försummel- se i samband med försäljningen eller hanteringen av de medel som inflyter vid försäljningen. Detsamma ska gälla skada som tillfogas panthavare eller den till vars förmån en rådighetsinskränkning gäller. Kontoföringslagens bestämmelser om jämkning av ersätt- ning och om regressrätt ska tillämpas även i fråga om en sådan skada.

Utredningens bedömning: Det behövs inte några särskilda be- stämmelser om överprövning av det kontoförande institutets åt- gärder.

375

Avslutande av avstämningskonton utan samtycke från kontohavaren

SOU 2023:102

Skälen för utredningens förslag och bedömning

Uppdraget

Enligt kommittédirektiven ska utredningen

•analysera behovet för kontoförande institut att kunna avsluta ett avstämningskonto med okänd ägare,

•mot bakgrund av slutsatserna ta ställning till om det i konto- föringslagen bör införas en möjlighet att avsluta ett avstämnings- konto med okänd ägare i vissa fall, och

•föreslå de författningsändringar som bedöms nödvändiga.

Har kontoförande institut eller Euroclear Sweden behov av att kunna avsluta ett avstämningskonto när kontohavaren är okänd?

Förekomsten av konton med okända innehavare

De svenska och nordiska systemen för kontoföring av finansiella in- strument skiljer sig från den globalt sett dominerande modellen genom att de tillåter registrering av individuella innehav direkt i värde- papperscentralens register. I Sverige finns det i dag bara en värdepap- perscentral, nämligen Euroclear Sweden AB. I Euroclear Swedens avstämningsregister finns inte bara avstämningskonton för förval- tare av finansiella instrument (s.k. förvaltarkonton) utan även ett stort antal avstämningskonton för innehavare av finansiella instrument (vad som i detta kapitel benämns ägarkonton). För att det systemet ska fungera finns s.k. kontoförande institut som får utföra regi- streringsåtgärder i avstämningsregistret (se avsnitt 6.2.1).

Föreningen Svensk Värdepappersmarknad och Euroclear Sweden har i en framställan till Finansdepartementet (Fi2019/03536) före- slagit – som framställan får förstås – att det införs en möjlighet att avsluta ett avstämningskonto som är ett ägarkonto vid otillräcklig kundkännedom, trots att det finns finansiella instrument kontoförda på kontot (se avsnitt 6.1). I skrivelsen framhålls att detta är nödvän- digt för att de kontoförande instituten ska kunna uppfylla sina skyl- digheter enligt regelverket mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Det anges också att vissa kundrelationer mellan investe-

376

SOU 2023:102

Avslutande av avstämningskonton utan samtycke från kontohavaren

rare och kontoförande institut av historiska skäl är avtalslösa eller otillräckligt reglerade samtidigt som vissa investerare av andra skäl är omöjliga att få kontakt med.

I december 2022 fanns det, enligt uppgifter från Euroclear Sweden, cirka 365 000 värdepapperskonton4 som inte avser förvaltarregistre- rade finansiella instrument. Ett värdepapperskonto kan avse flera avstämningskonton. Enligt Euroclear Sweden – som har noterat att cirka 80 000 av värdepapperskontona var tomma – kan det ändå vara rimligt att anta antalet avstämningskonton som är ägarkonton är i huvudsak detsamma. Beträffande det stora flertalet av dessa råder det inte någon osäkerhet om vilka som har rätt att förfoga över de finansiella instrument som är registrerade på kontona.

I ett inte obetydligt antal fall råder det emellertid en sådan osäker- het. Enligt en sammanställning som Föreningen Svensk Värde- pappersmarknad har gjort – och som grundar sig på statistik från kontoförande institut – fanns det i december 2022 knappt 26 000 värde- papperskonton (varav en del kan avse två eller flera avstämnings- konton) där kontohavaren är okänd eller okontaktbar. Det finns en- ligt föreningen olika anledningar till att kontohavare har hänförts till kategorin okontaktbar.

Kategorin okontaktbara kontohavare innefattar exempelvis konto- havare till vilka det kontoförande institutet inte har adressuppgifter, t.ex. för att det inte finns några uppdaterade uppgifter i SPAR- registret. Så kan vara fallet exempelvis när kontohavaren är bosatt i utlandet.

I andra fall har kontohavaren skyddade personuppgifter.

Det personnummer som anges på avstämningskontot kan också vara ett ”fiktivt personnummer”. Sådana nummer förekommer när en kontohavare har ett utländskt personnummer, vilket inte har kunnat registreras på avstämningskonto, eftersom formatet för personnummer (och organisationsnummer) utvecklats endast för att stödja svenska personnummer (respektive organisationsnummer). Vid öppnande av ett ägarkonto har det i sådana fall genererats ett unikt nummer enligt formatet för svenska personnummer (eller organisationsnummer). Detta nummer kan inte användas för att söka fram ytterligare in- formation om kontohavaren.

I kategorin okontaktbara ingår också kontohavare som verkligen är folkbokförda på den adress som det kontoförande institutet har

4Om detta begrepp, se avsnitt 5.6.

377

Avslutande av avstämningskonton utan samtycke från kontohavaren

SOU 2023:102

tillgång till men som, trots upprepade uppmaningar, ändå inte hör av sig.

I ett stort antal fall står det klart att kontohavaren har avlidit men det kontoförande institutet har inte lyckats identifiera eller komma i kontakt med delägarna i den avlidnes dödsbo. Inte sällan är omstän- digheterna sådana att även dödsbodelägarna kan antas vara avlidna.

Utredningen har inga uppgifter om värdet av de finansiella instru- ment som är registrerade på konton av de nu angivna slagen men det finns anledning att anta att det sammantagna värdet är betydande.

Den statistik som Föreningen Svensk Värdepappersmarknad har redovisat avser konton som har tillkommit genom kontoförande in- stitut. Därutöver fanns det i augusti 2023 – enligt uppgift från Euro- clear Sweden – cirka 4 300 avstämningskonton med okänd inneha- vare där det är Euroclear Sweden själv, inte ett kontoförande institut, som har vidtagit registreringsåtgärderna. Huvudsakligen utgörs dessa av sådana ägarkonton som öppnades under åren 1989 och 1990 med anledning av övergången till kontoföring enligt den numera upphävda aktiekontolagen (1989:827) och då inte kunde fördelas till konto- förande institut. Enligt den uppskattning som Euroclear Sweden har gjort uppgick det samlade marknadsvärdet av innehaven på dessa konton i juli 2023 till cirka 123 miljoner kronor. – Utredningens direktiv är i och för sig inriktade på sådana avstämningskonton där registreringsåtgärder normalt vidtas av kontoförande institut. Efter- som det bland de avstämningskonton med okänd innehavare finns även sådana som Euroclear Sweden handhar helt på egen hand, anser utredningen dock att analysen och övervägandena i detta betänkande bör omfatta även dessa avstämningskonton.

Kontoföring och penningtvättslagen

Penningtvättslagen syftar till att förhindra att finansiell verksamhet och annan näringsverksamhet utnyttjas för penningtvätt eller finan- siering av terrorism (1 kap. 1 §, se avsnitt 6.2.2).

Enligt penningtvättslagen får en verksamhetsutövare inte etablera eller upprätthålla en affärsförbindelse eller utföra en enstaka trans- aktion, om verksamhetsutövaren inte har tillräcklig kännedom om kunden för att kunna hantera risken för penningtvätt eller finansier- ing av terrorism som kan förknippas med kundrelationen och över-

378

SOU 2023:102

Avslutande av avstämningskonton utan samtycke från kontohavaren

vaka och bedöma kundens aktiviteter och transaktioner (3 kap. 1 §; be- träffande begreppen verksamhetsutövare och kund, se avsnitt 6.2.2). En verksamhetsutövare ska löpande och vid behov följa upp på- gående affärsförbindelser i syfte att säkerställa att kännedomen om kunden är aktuell och tillräcklig för att hantera den bedömda risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism (3 kap. 13 § första stycket).

Det nu sagda innebär att en verksamhetsutövare är skyldig att skaffa sig viss information om sin kund och under vissa omständig- heter också måste avsluta en pågående affärsrelation.

Innan utredningen går in på frågan om den som för ett avstäm- ningskonto har möjlighet att agera på det sätt som penningtvätts- lagen alltså föreskriver finns det anledning att beröra frågan om pen- ningtvättslagen är tillämplig på detta slag av verksamhet.

Enligt 1 kap. 2 § gäller lagen för fysiska och juridiska personer som bedriver visst slag av verksamhet. Bland annat är den tillämplig på den som bedriver

•bank- eller finansieringsrörelse enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

•värdepappersrörelse enligt 2 kap. 1 § lagen (2007:528) om värde- pappersmarknaden,

•fondverksamhet enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder och

•verksamhet som förvaltare av alternativa investeringsfonder en- ligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfon- der (1 kap. 2 § första stycket 1, 3, 7 och 10 penningtvättslagen).

Det innebär att penningtvättslagen gäller för bl.a. värdepappersinstitut och fondförvaltare och därmed för företag som kan vara kontoför- ande institut (se 3 kap. 2 § andra stycket 4–6 kontoföringslagen). Exempelvis ett värdepappersinstitut är alltså verksamhetsutövare i förhållande till sina kunder i värdepappersrörelsen. Om värdepap- persinstitutet inom ramen för en sådan kundrelation biträder kun- den även med kontoföring, får enligt utredningens mening också kontoföringen – vid en tillämpning av penningtvättslagen – anses ske inom ramen för värdepappersrörelsen. Också det som värdepappers- institutet gör som kontoförande institut, faller därmed inom pen-

379

Avslutande av avstämningskonton utan samtycke från kontohavaren

SOU 2023:102

ningtvättslagens tillämpningsområde. Motsvarande gäller för exem- pelvis fondförvaltare.

Det kan i och för sig inte uteslutas att det förekommer enstaka fall då ett kontoförande institut har öppnat ett avstämningskonto för annans räkning utan att det är fråga om en affärsförbindelse eller kundrelation i penningtvättslagens mening. I vilken utsträckning pen- ningtvättslagen är tillämplig i sådana fall är mera svårbedömt. Utred- ningen har inte några uppgifter om huruvida situationen över huvud taget förekommer och bedömer att den i alla händelser är ovanlig.

Utredningen utgår därför vid sina fortsatta överväganden från att de kontoförande instituten normalt omfattas av penningtvättslagens regler.

När det däremot gäller Euroclear Sweden bedömer utredningen att bolaget inte omfattas av penningtvättslagen. Värdepapperscentraler omnämns inte i uppräkningen i 1 kap. 2 § penningtvättslagen och bedriver inte heller sådan verksamhet som sägs där. Till detta kom- mer att det inte finns något avtalsförhållande mellan kontohavaren och Euroclear Sweden; de konton som Euroclear Sweden ensam an- svarar för torde undantagslöst vara sådana konton som öppnades i samband med att den numera upphävda aktiekontolagen (1989:827) infördes (se prop. 1988/89:152 s. 131 och 132 och prop. 1997/98:160 s. 146).

Av det nu sagda följer att kontoförande institut – men enligt gällande rätt däremot inte Euroclear Sweden – normalt är skyldiga att följa det handlingsmönster som anges i penningtvättslagen, där- ibland att skaffa sig och uppdatera sin kundkännedom. Om de inte har tillräcklig kundkännedom, kan de vara skyldiga att avveckla kund- relationen. Det naturliga sättet att avveckla kundrelationen är att av- sluta avstämningskontot. Kontoföringslagen ger emellertid inte det kontoförande institutet någon sådan möjlighet. Såsom lagen i dag är utformad består avstämningskontot till dess innehavet på kontot av- yttras och det kontoförande institutet förblir skyldigt att vidta de re- gistreringsåtgärder som följer av lagen.

Enligt utredningens mening är detta inte tillfredsställande. Inom utredningen har olika lösningar på problemet diskuterats.

En modell som har övervägts är att ansvaret för avstämningskonton med okända innehavare läggs över på värdepapperscentralen eller på något statligt organ som inte omfattas av penningtvättslagens regler. Utredningen bedömer dock den modellen vara mindre lämplig, dels

380

SOU 2023:102

Avslutande av avstämningskonton utan samtycke från kontohavaren

därför att den framstår som administrativt krånglig, dels därför att den ytterligare skulle försämra möjligheterna att vidta åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. En annan modell som har diskuterats är att ålägga kontoförande institut en skyldighet att spärra alla penningtransaktioner med anknytning till ett avstämningskonto, när kontots innehavare är okänd. Såvitt utredningen kan bedöma skulle emellertid denna modell inte fullt ut kunna tillgodose syftena bakom penningtvättslagen.

Utredningen föreslår i stället att lagen ändras så att ett konto- förande institut får vissa möjligheter att avsluta ett avstämnings- konto när kontohavaren är okänd, om detta krävs för att institutet ska kunna fullgöra sina förpliktelser enligt lagstiftningen mot pen- ningtvätt och finansiering av terrorism. Förslaget innebär att kontot avslutas genom att de finansiella instrumenten på kontot säljs. Utred- ningen återkommer längre fram till de närmare förutsättningarna för sådan försäljning.

Såsom ovan har noterats pågår det inom EU en översyn av regel- verket mot penningtvätt och finansiering av terrorism (se avsnitt 6.2.2). Om den leder till att även värdepapperscentraler ska omfattas av re- gelverket, bör en värdepapperscentral ges samma möjligheter att av- sluta avstämningskonton med okända innehavare som kontoförande institut.

Finns det andra omständigheter som kan motivera att ett avstämningskonto avslutas utan innehavarens samtycke?

I kontoföringslagen regleras i dag förutsättningarna för när en värde- papperscentral får vägra att öppna avstämningskonto; så får ske en- bart om det finns grund för det enligt den lagen eller någon annan författning (4 kap. 20 §). Om denna bestämmelse även ska tillämpas på kontoförande institut bör enligt förarbetena bero på vad värde- papperscentralen och institutet har kommit överens om (se prop. 1997/ 98:160 s. 108).

Lagen saknar en motsvarande bestämmelse om avslutande av av- stämningskonton.5 Det kan synas rimligt att ett avstämningskonto

5Det finns i och för sig bestämmelser i 4 kap. 15 § om när finansiella instrument upphör att vara registrerade i avstämningsregister hos en värdepapperscentral, men de avser en annan situation när ett avstämningskonto avslutas än den som nu är aktuell. Även om lagen inte reglerar det får det antas att frågan om avslutande av avstämningskonto därutöver kan regleras i avtal mellan det kontoförande institutet och kontohavaren.

381

Avslutande av avstämningskonton utan samtycke från kontohavaren

SOU 2023:102

bör kunna avslutas om det är fråga om en situation där det krävs för att värdepapperscentralen eller det kontoförande institutet ska kunna fullgöra sina förpliktelser enligt någon annan författning än penning- tvättslagen. Effekten av att avsluta ett avstämningskonto är emel- lertid mera långtgående än effekten av att något avstämningskonto inte öppnas; efter avslutandet av kontot kommer det inte längre att vara möjligt – i vart fall inte i praktiken – att göra gällande de rättig- heter som följer med de finansiella instrumenten, såvida dessa inte registreras på ett annat konto. Det talar för att villkoren för att av- sluta ett avstämningskonto under alla förhållanden bör vara mer re- striktiva än villkoren för att vägra att öppna ett konto.

I kontoföringslagen och andra författningar regleras olika för- pliktelser för värdepapperscentraler och kontoförande institut som gäller avstämningskonton och kontohavare. Nedan redogörs för några av dem.

En svensk värdepapperscentral är enligt 4 kap. 1 § kontoförings- lagen personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som den värdepapperscentralen utför. I avstämningsbolag är det, sedan ett avstämningsregister har upprättats, värdepapperscentralen som är personuppgiftsansvarig, om det är en svensk värdepappers- central som ansvarar för att föra aktieboken (5 kap. 4 § aktiebolags- lagen [2005:551]). Bestämmelser om behandling av personuppgifter finns i EU:s dataskyddsförordning6 och lagen (2018:218) med kom- pletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning. Som har berörts i avsnitt 4.17.2 följer en rad olika uppgifter med rollen som personuppgiftsansvarig.

Även i lagstiftningen på skatteområdet finns bestämmelser med förpliktelser för värdepapperscentraler eller kontoförande institut. Värdepapperscentraler är enligt kupongskattelagen (1970:624) skyl- diga att bl.a. innehålla kupongskatt i fråga om avstämningskonton som är s.k. ägarkonton (se 7 och 12 §§). Det finns även skyldigheter för värdepapperscentraler och kontoförande institut i lagen (2015:62) om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet och lagen (2015:911) om identifiering av rapporte- ringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finan- siella konton (se 4–8 kap. respektive lag).

6Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning).

382

SOU 2023:102

Avslutande av avstämningskonton utan samtycke från kontohavaren

Även utanför penningtvättslagens tillämpningsområde kan således värdepapperscentraler och kontoförande institut ha olika slag av le- gala förpliktelser. Om kontohavaren är okänd till namn eller adress, torde detta i vart fall minska möjligheterna att fullgöra dessa förplik- telser. Utredningen bedömer emellertid att förekommande problem inte är av den karaktär att de i sig motiverar en särskild möjlighet att avsluta ett avstämningskonto utan kontohavarens medverkan.

I kommittédirektiven konstateras att värdepappersmarknaden påverkas av den pågående teknikutvecklingen och att det pågår ett omfattande harmoniseringsarbete, både inom unionen och inter- nationellt (se även avsnitten 4 och 5). Det är omständigheter som har betydelse för och inverkan på den verksamhet som värdepap- perscentraler och kontoförande institut bedriver. Detta gäller t.ex. en eventuell anslutning till T2S och anpassning till europeiska eller internationella standarder som rör bl.a. kontoföring (se t.ex. Euro- clear Sweden, Target Securities Account Model in Euroclear Sweden, juni 2022).

Föreningen Svensk Värdepappersmarknad har pekat på vissa pro- blem som enligt föreningens mening skulle kunna uppstå vid en svensk T2S-anslutning. Enligt föreningen finns det skäl som kan tala mot att lägga upp ägarkonton med okända ägare på T2S. Föreningen har – i vart fall inledningsvis – ifrågasatt om detta över huvud taget är möjligt och att detta skulle kunna leda till en uppdelning mellan olika typer av värdepappersförvaring. Exempelvis har föreningen lyft frågan om ett ägarkonto med okänd ägare skulle behöva kopplas till ett annat konto, ett s.k. DCA-konto (eng. dedicated cash account). De kontoförande instituten skulle, enligt föreningen, i så fall behöva spegla kontona i sina system; detta skulle emellertid inte vara möjligt om det inte finns tillräcklig kännedom om kontohavaren.

En utgångspunkt för utredningens arbete är att det harmoniser- ingsarbete som pågår på värdepappersmarknaden inom unionen och internationellt ska kunna få genomslag på den svenska marknaden. Det finns därför anledning att överväga om det behövs en särskild möjlighet att avsluta avstämningskonton med okända innehavare för att möjliggöra en eventuell anslutning till T2S.

Det kan enligt utredningens bedömning inte uteslutas att konton med okända innehavare skulle kunna ge upphov till vissa praktiska problem i samband med en T2S-anslutning. Att problemen är av det slag och den omfattning att de skulle omöjliggöra eller allvarligt för-

383

Avslutande av avstämningskonton utan samtycke från kontohavaren

SOU 2023:102

svåra en T2S-anslutning har det dock inte framkommit några belägg för. Något behov av att, vid en T2S-anslutning, koppla ett ägarkonto med okänd kontohavare till ett DCA-konto synes inte finnas.

I det föregående har utredningen föreslagit att ett kontoförande institut ska kunna avsluta ett avstämningskonto när kontohavaren är okänd, om detta krävs för att institutet ska kunna fullgöra sina för- pliktelser enligt penningtvättslagen. Ett genomförande av detta för- slag kommer att ge de kontoförande instituten en möjlighet att avsluta flertalet avstämningskonton med okända innehavare. Det torde därmed också väsentligen lösa de problem som Föreningen Svensk Värdepappersmarknad har tagit upp.

Som ovan har konstaterats omfattas en värdepapperscentral inte av penningtvättslagen. En värdepapperscentral kommer därmed inte att kunna avsluta ett avstämningskonto med hänvisning till att det krävs för att den ska kunna fullgöra sina förpliktelser enligt den lagen. Under utredningsarbetet har diskuterats vilka problem som detta skulle kunna orsaka värdepapperscentralen i samband med en T2S- anslutning. Diskussionen har utmynnat i slutsatsen att förekom- mande problem kommer att kunna hanteras.

Utredningen har inte identifierat något annat pågående harmoni- seringsarbete på värdepappersmarknaden som kan antas medföra ett särskilt behov av att kunna avsluta ett avstämningskonto när konto- havaren är okänd.

Sammanfattningsvis bedömer utredningen att det pågående harmo- niseringsarbetet på värdepappersmarknaden inte bör föranleda några särskilda bestämmelser om avslutande av avstämningskonton med okända kontohavare. De eventuella problem som sådana konton kan ge upphov till vid en T2S-anslutning torde under alla förhållanden kunna motverkas genom utredningens förslag om att ett kontoför- ande institut ska kunna avsluta ett avstämningskonto när det krävs för att fullgöra förpliktelser enligt lagstiftning mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

384

SOU 2023:102

Avslutande av avstämningskonton utan samtycke från kontohavaren

Vilka förutsättningar bör gälla för att avsluta ett avstämningskonto genom försäljning av de finansiella instrumenten?

De grundläggande villkoren

I kontoföringslagen finns en bestämmelse om när en värdepappers- central får vägra att öppna avstämningskonto (4 kap. 20 §, se ovan). Det är naturligt att också de bestämmelser som utredningen föreslår vad gäller möjligheten att avsluta ett avstämningskonto utan konto- havarens samtycke tas in i kontoföringslagen.

Innan bestämmelsernas närmare utformning diskuteras finns det anledning att erinra om den effekt som det skulle få om ett avstäm- ningskonto omedelbart stängdes ner. Registreringen av de finan- siella instrumenten skulle då utan vidare upphöra och de rättigheter som har varit knutna till instrumenten skulle – i vart fall i praktiken

–inte längre kunna göras gällande. Åtgärden skulle därmed i prak- tiken innebära en förmögenhetsförlust för den enskilde på ett sätt som motsvarar förmögenhetsförlusten vid en expropriation. Såsom ut- redningen utvecklar ytterligare under rubriken ”Den föreslagna ord- ningens förenlighet med skyddet för äganderätten och proportionalitets- principen” får intresset av att penningtvättslagens regelverk kan upprätthållas i och för sig anses utgöra ett sådant allmänt intresse som kan motivera ett expropriativt intrång. Mot den angivna bak- grunden är det emellertid angeläget att bestämmelserna utformas re- striktivt och ger den enskilde rimliga möjligheter att hålla sig skadeslös.

Såsom problemen med okända kontohavare har beskrivits under utredningsarbetet handlar det nästan uteslutande om förhållandevis gamla konton. Ofta har dessa konton under flera år inte varit föremål för några av kontohavaren initierade registreringsåtgärder. Utred- ningen har därför diskuterat om den nu aktuella möjligheten att avsluta avstämningskonton bör begränsas till att gälla avstämnings- konton som har öppnats före ett visst årtal. Det har emellertid visat sig att det inte alltid går att fastställa när ett avstämningskonto har öppnats. Den lösningen har därför förkastats.

I stället har utredningen stannat för en tidsmässig begränsning som anknyter till när avstämningskontot senast var föremål för registreringsåtgärder av visst slag. Flertalet konton med okända inne- havare karakteriseras av att den senaste kontohändelsen från konto- havarens sida ligger långt tillbaka i tiden. Det handlar i många fall, kanske de flesta, om ”bortglömda” konton. Att sådana konton av-

385

Avslutande av avstämningskonton utan samtycke från kontohavaren

SOU 2023:102

slutas framstår inte som orimligt. Ju längre fram i tiden ett konto har varit föremål för registreringsåtgärder från kontohavarens sida, desto större är emellertid risken att ett avslutande av kontot i det enskilda fallet leder till ett otillfredsställande eller rentav stötande resultat. Utredningen föreslår därför att möjligheten att avsluta avstämnings- konton genom försäljning av de finansiella instrumenten bör avse endast konton som inte har varit föremål för några registrerings- åtgärder som härrör från kontohavaren under de senaste tio åren före försäljningen.

Bestämmelserna bör i övrigt utformas så att de anknyter till dels att kontohavaren är okänd, dels att detta förhållande påverkar det kontoförande institutets möjligheter att fullgöra sina förpliktelser enligt lagstiftningen mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

De skäl som motiverar att avstämningskonton med okänd konto- havare avslutas utan kontohavarens samtycke gör sig i och för sig gällande även när kontohavaren är känd men vägrar att lämna det kontoförande institutet den information som detta behöver för att fullgöra sina skyldigheter enligt penningtvättslagen.7 Med hänsyn till hur utredningens direktiv är utformade begränsar emellertid utred- ningen sitt förslag till de fall då kontohavaren är – i bred bemärkelse

–okänd.8

Kontohavarens namn och postadress ska anges på ett avstäm- ningskonto (4 kap. 17 § 1 kontoföringslagen, se avsnitt 6.2.1). Såvitt utredningen kan förstå torde det därmed på ett avstämningskonto alltid finnas angivet en kontohavare och, vanligtvis, en postadress. De situationer som bör omfattas av den nya bestämmelse som utredningen föreslår bör omfatta de fall, då det trots dessa uppgifter om kontohavare, råder osäkerhet om identiteten hos den som skulle kunna förfoga över de finansiella instrument som är registrerade på kontot. Det handlar alltså om de fall där den faktiske rättighets-

7Under utredningsarbetet har Föreningen Svensk Värdepappersmarknad förordat en reglering som omfattar även dessa fall.

8Även om utredningen alltså inte har övervägt frågan om åtgärder mot ”obstruerande kunder” närmare kan dock följande framhållas. En reglering som ger ett kontoförande institut i dess egenskap av verksamhetsutövare mera verksamma verktyg mot sådana kunder borde rimligen omfatta även andra slag av verksamhetsutövare som har motsvarande problem. En särreglering som tar sikte enbart på kontoförande institut framstår därför som olämplig. Till detta kommer att en reglering som innefattar tvångsmedel mot ”obstruerande kunder” torde behöva utfor- mas annorlunda än den reglering som utredningen föreslår i fråga om okända kontohavare. Bedömningen av om en kund har lämnat det kontoförande institutet behövlig information framstår t.ex. som mycket grannlaga. En möjlighet att sälja de finansiella instrumenten på kontot om kunden har försummat att ge det kontoförande institutet behövlig information torde därför i vart fall kräva något slag av myndighetsprövning.

386

SOU 2023:102

Avslutande av avstämningskonton utan samtycke från kontohavaren

havaren är okänd till namn eller adress. En typsituation som bör om- fattas av bestämmelserna är då det förekommer uppgifter om att kontohavaren är avliden men det saknas uppgifter om dödsboet. Bestämmelserna bör också omfatta sådana situationer då uppgiften om kontohavarens namn i och för sig får antas vara aktuell och riktig men det inte har gått att få fram aktuella adressuppgifter. De bör däremot inte omfatta fall där kontohavarens namn och, som det får antas, aktuella adress är känd, fastän kontohavaren underlåter att be- svara det kontoförande institutets frågor.

Utredningen anser att detta i lagtexten bör uttryckas med ”konto- havaren är okänd”. Den närmare innebörden i begreppet okänd berörs i författningskommentaren.

Den andra förutsättningen för att ett kontoförande institut ska kunna avsluta ett avstämningskonto bör, som redan har berörts, vara att det krävs för att institutet ska kunna fullgöra sina förpliktelser enligt penningtvättslagen. Utredningen föreslår att lagtexten utfor- mas så att den omfattar även förpliktelser i andra författningar i regelverket mot penningtvätt och finansiering av terrorism som har antagits med stöd av penningtvättslagen eller som är direkt tillämp- liga EU-förordningar.

Som utredningen återkommer till under nästa rubrik bör en ytter- ligare förutsättning vara att de finansiella instrumenten på kontot försäljs på visst sätt.

Förfarandet och skyddet för den enskilde

Som ovan har nämnts skulle en försäljning av de finansiella instru- menten på kontot – om det inte förenades med andra åtgärder – kunna innebära en förmögenhetsförlust för den enskilde. Det nya regelverket bör utformas med beaktande av att den okände konto- havaren senare kan komma att identifieras; han eller hon bör då vara berättigad till en ersättning som i vart fall i huvudsak kompenserar för förlusten. En lämplig ordning kan vara att den tidigare konto- havaren efter försäljningen av de finansiella instrumenten har rätt till en ersättning som i huvudsak motsvarar vad som har influtit med anledning av försäljningen.

En reglering av liknande slag finns i 5 kap. 18 § aktiebolagslagen. Paragrafen behandlar en situation som kan uppstå när ett kupong-

387

Avslutande av avstämningskonton utan samtycke från kontohavaren

SOU 2023:102

bolag övergår till att vara avstämningsbolag. Innehavare av aktiebrev förutsätts då lämna ifrån sig sina aktiebrev för att i stället få sina aktier registrerade på ett avstämningskonto (se 4 kap. 6 § konto- föringslagen). Om så inte har skett inom fem år från det att avstäm- ningsförbehåll registrerades, kan ett särskilt förfarande tillämpas.

Enligt 5 kap. 18 § första stycket aktiebolagslagen får bolaget upp- mana aktiens ägare att anmäla sig till bolaget eller, om aktieboken förs av en värdepapperscentral, till värdepapperscentralen. Uppma- ningen ska innehålla en upplysning om att rätten till aktien går för- lorad om någon anmälan inte görs. Uppmaningen ska ske genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar och i den eller de ortstid- ningar som styrelsen bestämmer. Om det inte har kommit in någon anmälan inom ett år från uppmaningen, får bolaget enligt paragrafens andra stycke sälja aktien genom ett värdepappersinstitut. Betalningen för aktien tillfaller bolaget men aktiens tidigare ägare har, om aktie- brevet lämnas in, rätt att av bolaget få ut samma belopp med avdrag för kostnaderna för uppmaningen och försäljningen.

Ett förfarande av i huvudsak detta slag bör, enligt utredningens mening, kunna tillämpas även vid sådant avslutande av avstämnings- konton som det nu är fråga om. Bestämmelser med denna innebörd bör alltså tas in i kontoföringslagen.

Det innebär att ett kontoförande institut som gör bedömningen att de grundläggande förutsättningarna för att tillämpa de nya be- stämmelserna bör vara skyldigt att agera på visst sätt:

Först bör det kontoförande institutet skicka en underrättelse till kontohavaren och eventuella innehavare av rättigheter som är anteck- nade på kontot, om att institutet avser att sälja de finansiella instru- menten. Underrättelsen bör ställas till den senast kända adress som det kontoförande institutet har tillgång till. I underrättelsen bör det lämnas information om vad kontohavaren eller eventuella inne- havare av rättigheter behöver göra för att de finansiella instrumenten inte ska försäljas. Det kontoförande institutet bör vidare vara skyl- digt att låta kungöra underrättelsen i Post- och Inrikes Tidningar.

I ett andra steg, när det har gått en viss tid sedan det kontoförande institutet fullgjorde sin underrättelseskyldighet, bör det kontoför- ande institutet ha behörighet att – och även vara skyldigt att – låta försälja de finansiella instrumenten på avstämningskontot. En lämp- lig tidsfrist är, enligt utredningen, ett år från det att det kontoför-

388

SOU 2023:102

Avslutande av avstämningskonton utan samtycke från kontohavaren

ande institutet har fullgjort sin underrättelseskyldighet (jfr 5 kap. 18 § andra stycket aktiebolagslagen).

De finansiella instrument som finns på de nu aktuella avstäm- ningskontona har vanligtvis inte några större värden, om man ser till varje enskilt konto. Det är tänkbart att instrumenten i enskilda fall har ett enbart försumbart värde och att en försäljning, om den över huvud taget skulle kunna komma till stånd, efter avdrag för kost- naderna inte skulle ge något nettovärde. Så kommer i synnerhet att vara fallet om instrumenten inte är föremål för någon organiserad handel. Kontohavaren skulle då inte få någon som helst ersättning för sin förlust – och detta även om instrumentet från hans eller hennes perspektiv representerar ett visst värde. Det är mot den bak- grunden mindre lämpligt att finansiella instrument får säljas även när de saknar ett tillförlitligt och kontrollerbart marknadsvärde.

En ytterligare förutsättning för att ett avstämningskonto ska få avslutas utan samtycke när kontohavaren är okänd bör därför – som huvudregel – vara att de finansiella instrument som kontot omfattar handlas på en handelsplats eller en motsvarande marknadsplats utan- för EES. En definition av handelsplats bör införas i kontoförings- lagen. Med handelsplats bör avses detsamma som i 1 kap. 4 b § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden: en reglerad marknad, en multilateral handelsplattform (MTF-plattform) eller en organiserad handelsplattform (OTF-plattform). Vad som avses med reglerad marknad anges i 1 kap. 3 § kontoföringslagen.

Det kan finnas situationer då de finansiella instrumenten har ett tillförlitligt och kontrollerbart pris utan att instrumenten är föremål för handel på en handelsplats eller en motsvarande marknadsplats utanför EES. Så kan t.ex. vara fallet om instrumenten är föremål för handel som organiseras av ett värdepappersinstitut eller någon som har auktorisation som leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster en- ligt EU:s förordning om gräsrotsfinansiering9. De nya bestämmel- serna bör ge utrymme för att de finansiella instrumenten får säljas även i dessa och liknande fall, dvs. där det kan konstateras att instru- menten har ett tillförlitligt och kontrollerbart pris.

Det kan förstås inte uteslutas att det på avstämningskonton där kontohavaren är okänd förekommer finansiella instrument som inte

9Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/1503 av den 7 oktober 2020 om euro- peiska leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster för företag och om ändring av förordning (EU) 2017/1129 och direktiv (EU) 2019/1937.

389

Avslutande av avstämningskonton utan samtycke från kontohavaren

SOU 2023:102

går att prissätta eller som det inte skulle vara möjligt att finna någon köpare för. Troligen handlar det emellertid då om förhållandevis säll- synta undantagsfall. Utredningen har övervägt om dessa instrument borde kunna hanteras på ett särskilt sätt, t.ex. så att det kontoför- ande institutet får möjlighet att själv lösa in instrumentet till ett av tredje part eller skiljeman fastställt pris. En sådan ordning skulle emellertid innebära kostnader som inte framstår som försvarbara i sammanhanget.

En förutsättning för försäljning bör alltså vara att de finansiella instrumenten på kontot handlas på handelsplats eller en motsvarande marknadsplats utanför EES eller att det annars finns ett tillförlitligt och kontrollerbart pris på instrumenten. Om instrumenten på av- stämningskontot till följd av detta inte kan säljas, bör det inte heller vara möjligt att avsluta kontot.

Som utredningen redan har varit inne på bör en kontohavare som senare ger sig tillkänna (eller dennes rättsinnehavare) vara berättigad till kompensation ur de medel som har influtit på grund av försälj- ningen. Utredningen föreslår att regleringen utformas på i huvudsak samma sätt som regleringen i 5 kap. 18 § aktiebolagslagen. Den som visar att han eller hon vid tidpunkten för försäljningen hade rätt till instrumenten – eller har övertagit anspråket från annan – bör alltså ha rätt att få ut de influtna medlen. Det bör krävas att anspråket framställs inom viss tidsfrist men denna bör bestämmas så att konto- havaren – eller den som annars har rätt till de finansiella instru- menten – har goda möjligheter att ta tillvara sin rätt. De allmänna bestämmelserna i 2 § preskriptionslagen (1981:130) framstår i detta sammanhang som lämpliga. Det innebär att anspråket kommer att preskriberas tio år efter försäljningen av de finansiella instrumenten, om inte preskriptionen avbryts dessförinnan.

Liksom vid försäljning enligt 5 kap. 18 § aktiebolagslagen bör kontohavaren få finna sig i att kostnaderna för underrättelsen (in- begripet kungörelsen) och försäljningen dras av från det influtna be- loppet innan utbetalning sker. Det är givet att utbetalning bör få ske först sedan den rätt som panthavare eller annan rättighetshavare kan ha till beloppet har beaktats.

Det kan diskuteras om den ersättningsberättigade borde vara berättigad till avkastningsränta. Mot bakgrund av att de belopp som det kommer att vara fråga bedöms bli begränsade anser dock utred- ningen att särskilda regler om avkastningsränta inte är motiverade.

390

SOU 2023:102

Avslutande av avstämningskonton utan samtycke från kontohavaren

Förvaltningen av influtna medel

En särskild fråga är vem som ska förvalta medlen fram till dess att kontohavaren eller dennes rättsinnehavare eventuellt ger sig till- känna (eller dennes anspråk preskriberas) och ta ställning till inkom- mande betalningsanspråk.

Från Föreningen Svensk Värdepappersmarknad har förordats att medlen ska hanteras enligt det mönster som anges i lagen (1927:56) om nedsättning av pengar hos myndighet. Den lagen ger en gäldenär möjlighet att deponera ett skuldbelopp hos en länsstyrelse bl.a. om han eller hon är förhindrad att verkställa betalningen ”på grund av borgenärs bortovaro eller sjukdom eller någon annan av honom be- roende omständighet” (1 § i den lagen).

Utredningen kan konstatera att den nu aktuella situationen har vissa likheter med de situationer där lagen om nedsättning av pengar hos myndighet är avsedd att kunna tillämpas. Det finns emellertid omständigheter som talar mot att tillämpa lagen på den aktuella situa- tionen. Lagen förutsätter att det normalt är länsstyrelsen som tar ställning till om utbetalning kan ske till den som påstår sig vara borgenär. Den ålägger också gäldenären att i samband med deposi- tionen ange de omständigheter som kan krävas för att förebygga misstag vid utbetalningen (2 § andra stycket). Det innebär att staten får ett särskilt ansvar för att utbetalningen sker till rätt person. Enligt utredningen framstår det som tveksamt om staten bör ha detta an- svar. Om lagen tillämpas i den aktuella situationen, får det också till följd att det kontoförande institutet måste tillhandahålla all den in- formation som institutet har om kontohavare m.m. Detta skulle ge upphov till särskilda frågor om sekretessen kring dessa uppgifter. Frågan uppkommer också om vem som bör vara skyldig att företräda ”gäldenärsintresset” när länsstyrelsen anser sig inte kunna godta ett utbetalningsanspråk och den som har framställt anspråket därför för saken till domstol.

Det går inte heller att bortse från att den diskuterade ordningen skulle kunna innebära inte obetydliga kostnader för staten, kostna- der som det – enligt utredningens uppfattning – är mera naturligt att de kontoförande instituten får bära.

Utredningen föreslår därför att förvaltningen av medlen, inbegri- pet hanteringen av anspråken på utbetalning, läggs på de kontoförande instituten.

391

Avslutande av avstämningskonton utan samtycke från kontohavaren

SOU 2023:102

Rätten till kvarstående influtna medel

En ytterligare fråga är vem som ska ha rätt till influtna belopp som det inte har framställts några berättigade anspråk på innan preskrip- tion har inträtt.

Den ordning som gäller enligt 5 kap. 18 § aktiebolagslagen – och som innebär att betalningen för en aktie som aktiebolaget säljer till- faller bolaget – passar mindre väl, eftersom det på avstämningskon- ton kan finnas annat än aktier, t.ex. olika slag av skuldförbindelser. Det finns inte heller några sakliga skäl till att betalningen i fall som de nu aktuella bör tillfalla emittenten.

Utredningen har övervägt om de influtna medlen i stället borde tillfalla det kontoförande institutet. För detta talar att det är insti- tutet som har administrerat försäljningen och uppburit och förvaltat medlen. Vissa praktiska skäl talar därför för att medel som ingen har gjort anspråk på får tillfalla det kontoförande institutet.

På ett principiellt plan finns det dock knappast något som moti- verar att det kontoförande institutet ska få behålla medlen. Tvärtom kan det hävdas att det är olämpligt att medlen tillfaller just den som har tagit initiativ till försäljningen och som eventuellt också sagt nej till framställda anspråk på utbetalning av medlen.

Utredningen föreslår i stället att medlen ska tillfalla Allmänna arvsfonden (jfr bl.a. 25 kap. 42 och 44 §§ aktiebolagslagen och 9 kap. 3 § lagen [2004:46] om värdepappersfonder som innehåller bestäm- melser om att kvarstående medel i vissa fall ska tillfalla Allmänna arvsfonden, se även 1 kap. 2 § lagen [2021:401] om Allmänna arvs- fonden).

Det bör alltså åligga det kontoförande institutet att, när preskrip- tionstiden har löpt ut, betala ut kvarstående medel till Allmänna arvsfonden. Det bör införas en hänvisning till sådana medel i upp- lysningsbestämmelsen i 1 kap. 2 § lagen om Allmänna arvsfonden om den egendom Allmänna arvsfonden består av.

Skadestånd

Om ett kontoförande institut förfar felaktigt eller på annat sätt är försumligt i samband med försäljningen av de finansiella instrumen- ten eller vid hanteringen av de influtna medlen, kan detta leda till

392

SOU 2023:102

Avslutande av avstämningskonton utan samtycke från kontohavaren

skada för kontohavaren. Det bör därför finnas en möjlighet för kontohavaren att få sådan skada ersatt.

I 7 kap. 2 § kontoföringslagen finns bestämmelser om ansvar för fel vid utförande av registreringsåtgärder. Den paragrafen reglerar ansvaret för skada som tillfogas en ägare av ett finansiellt instrument till följd av en oriktig eller missvisande uppgift i ett avstämnings- register eller i annat fall genom fel i samband med uppläggning eller förande av ett sådant register. För sådan skada svarar värdepappers- centralen eller, om felet kan hänföras till ett kontoförande institut, institutet. Skadeståndsansvaret är utformat som ett s.k. kontrollansvar, dvs. värdepapperscentralen respektive det kontoförande institutet ansvarar så länge det inte visas att felet beror på en omständighet utanför värdepapperscentralens respektive institutets kontroll vars följder inte skäligen kunde ha undvikits eller övervunnits. Indirekt förlust ersätts dock endast om den beror på försummelse av värde- papperscentralen eller det kontoförande institutet.

Den skada som kontohavaren kan komma att drabbas av när det kontoförande institutet säljer hans eller hennes finansiella instru- ment torde vanligen inte vara till följd av en oriktig eller missvisande uppgift i avstämningsregistret eller i annat fall i samband med för- ande av registret. Skadeståndsreglerna i 7 kap. 2 § kontoföringslagen blir då inte tillämpliga. Det bör därför införas en särskild skade- ståndsregel i kontoföringslagen.

Ett skadeståndsansvar efter mönster av 7 kap. 2 § kontoförings- lagen, dvs. ett kontrollansvar, framstår enligt utredningens uppfatt- ning som mindre ändamålsenligt vid de typer av skada som det här kan handla om. Och ett strikt skadeståndsansvar för det kontoförande institutet framstår som alltför strängt. Ansvarsregeln bör i stället utformas så att ansvaret knyts till förekomsten av fel eller försum- melse i det kontoförande institutets åtgärder. Därmed kommer det kontoförande institutet att bli skadeståndsansvarigt för skada som beror på att det har handlat i strid med de regler som gäller för för- säljningen eller på annat sätt har brustit i tillbörlig aktsamhet.

I kontoföringslagen bör alltså införas en skadeståndsregel, ut- formad på detta sätt och tillämplig på skada som tillfogas en ägare av ett finansiellt instrument genom fel eller försummelse i samband med försäljning av instrumentet eller vid hanteringen av influtna medel. Utredningen återkommer i författningskommentaren till frågan om bevisbörda i ett sådant skadeståndsmål.

393

Avslutande av avstämningskonton utan samtycke från kontohavaren

SOU 2023:102

Skadeståndsregeln bör gälla även skada som tillfogas panthavare eller den till vars förmån en rådighetsinskränkning gäller (jfr 7 kap. 2 § första stycket fjärde meningen kontoföringslagen).

I 7 kap. 3 och 4 §§ kontoföringslagen finns bestämmelser om jämkning av ersättning och om regressrätt. Utredningen föreslår att de görs tillämpliga även på skadestånd av nu aktuellt slag.

Överprövning?

Det finns också anledning att något beröra frågan om överprövning av de åtgärder som det kontoförande institutet vidtar. Bör det t.ex. finnas särskilda regler om rätt till domstolsprövning av ett konto- förande instituts beslut att låta försälja de finansiella instrumenten på kontot?

I kontoföringslagen finns det inte några bestämmelser om över- prövning av en värdepapperscentrals beslut att vägra att öppna ett avstämningskonto. Ett beslut att avsluta ett avstämningskonto kan, som redan har konstaterats, få mera långtgående effekter för konto- havaren, vilket kan synas tala för att sådana beslut borde kunna över- klagas.

Utredningen anser emellertid att några bestämmelser om över- klagande inte bör införas. Det bör givetvis finnas en möjlighet att få frågan om det kontoförande institutet har förfarit rätt prövad i domstol. Det gäller såväl institutets beslut att sälja de finansiella in- strumenten och därmed avsluta kontot som dess beslut i frågor om utbetalning av influtna medel. Den möjligheten kommer emellertid ändå att finnas i och med att den enskilde kan föra saken till allmän domstol, antingen genom en talan om skadestånd eller – så snart frågan om försäljning har aktualiserats – genom en negativ fastställelsetalan.

Den föreslagna ordningens förenlighet med skyddet för äganderätten och proportionalitetsprincipen

En sista fråga är om den nu föreslagna ordningen kan anses vara för- enlig med skyddet för äganderätten. Förslaget måste därvid prövas mot 2 kap. 15 § första stycket regeringsformen och artikel 1 i det första tilläggsprotokollet till Europakonventionen (jfr även artikel 17 i EU-stadgan).

394

SOU 2023:102

Avslutande av avstämningskonton utan samtycke från kontohavaren

Enligt 2 kap. 15 § första stycket regeringsformen är vars och ens egendom tryggad genom att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild genom expropriation eller något annat sådant förfogande utom när det krävs för att tillgodose ange- lägna allmänna intressen. Vad som sägs om angelägna allmänna intressen är avsett att anknyta till egendomsskyddet enligt Europa- konventionen (se prop. 1993/94:117 s. 48); enligt artikel 1 i tilläggs- protokollet till konventionen får ingen berövas sin egendom annat än i det allmännas intresse.

Av Europadomstolens praxis framgår att egendomsskyddet i Europakonventionen innefattar ett krav på att ingrepp ska vara pro- portionerliga. Även om det finns ett allmänt intresse som kan moti- vera ingreppet måste detta intresse vägas mot den enskildes intresse, och åtgärden måste genomföras på ett sådant sätt att den inte inne- bär en oskälig börda för den enskilde. Denna proportionalitetsprincip avspeglas numera också i svensk rättspraxis, exempelvis NJA 2018 s. 753 (”Parkfastigheten”). Innebörden i europeisk och svensk praxis är alltså numera att det i varje enskilt fall måste göras en prövning av proportionaliteten mellan allmänintresset av ett tvångsförfogande och den enskildes egendomsintresse.

Det är givet att en ny lagstiftning inte får införas om den står i strid med 2 kap. 15 § regeringsformen och att den inte heller bör in- föras om den regelmässigt skulle komma i konflikt med proportio- nalitetsprincipen.

Det finns ett mycket stort samhällsintresse av att penningtvätt – dvs. olika slag av hantering av egendom som härrör från brott eller brottslig verksamhet – bekämpas. Det kommer till uttryck i t.ex. Agenda 2030 för hållbar utveckling som antagits av FN:s medlems- stater, där ett av delmålen är att bekämpa organiserad brottslighet och olagliga finansiella flöden (se delmål 16.4)10. Brottslighet gene- rerar vinster och penningtvätt syftar till att på olika sätt dölja ur- sprunget till dessa illegala tillgångar. Ett vanligt förfarande är att använda det finansiella systemet – via investeringar eller konsumtion

–för att föra in medlen i den legala ekonomin. Det är viktigt att sådant bekämpas, främst för att hindra organiserad brottslighet men även för att skydda stabiliteten i det finansiella systemet.11 Euro-

10Se regeringens webbplats: https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen- och-agenda-2030/.

11Se t.ex. prop. 2008/09:70 s. 46.

395

Avslutande av avstämningskonton utan samtycke från kontohavaren

SOU 2023:102

peiska kommissionen lade i maj 2020 fram en handlingsplan för en övergripande EU-politik för att förhindra penningtvätt och finan- siering av terrorism.12 Handlingsplanen omfattar flera förslag till ny lagstiftning och andra åtgärder på unionsnivå. Penningtvätt och finan- siering av terrorism utgör enligt kommissionen ett allvarligt hot mot EU:s ekonomi och finansiella system liksom för medborgarnas säkerhet.13

Enligt utredningens uppfattning kan det, mot den angivna bakgrun- den, inte råda någon tvekan om att intresset av att bekämpa penning- tvätt och finansiering av terrorism utgör ett sådant intresse som i och för sig kan motivera vissa ingrepp i äganderätten.14 Den kritiska frågan är i stället om sådana ingrepp är proportionella.

En tillämpning av proportionalitetsprincipen ska göras i tre led (se t.ex. RÅ 1999 ref. 76 avsnitt 5.5 och NJA 2018 s. 653). Det ska prövas om ingreppet är ägnat att tillgodose det avsedda ändamålet (ändamålsenlighet). Det ska vidare prövas om ingreppet är nöd- vändigt för att uppnå det avsedda ändamålet eller om det finns lik- värdiga, mindre ingripande alternativ (nödvändighet). Slutligen ska prövas om den fördel som det allmänna vinner står i rimlig propor- tion till den skada som ingreppet förorsakar den enskilde (propor- tionalitet i strikt mening).

Utredningen bedömer att den föreslagna ordningen är ändamåls- enlig, liksom att den är nödvändig för att penningtvättslagstift- ningens syften ska tillgodoses fullt ut.

Utredningen anser också att kravet på proportionalitet i strikt bemärkelse är uppfyllt. I den delen får det betydelse att intresset av att penningtvättsregelverket kan upprätthållas för anses vara ett för- hållandevis starkt allmänintresse. Mot det intresse ska i och för sig vägas risken för att den enskilde drabbas av förlust. Här beaktar ut-

12Se Europeiska unionens webbplats: https://eur-lex.europa.eu/legal- content/SV/TXT/?uri=uriserv%3AOJ.C_.2020.164.01.0021.01.SWE&toc=OJ%3AC%3A2 020%3A164%3ATOC.

13Se t.ex. kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om de mekanis- mer som medlemsstaterna ska inrätta för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism och om upphävande av direktiv (EU) 2015/849, Bryssel den 20 juli 2021, COM(2021) 423 final.

Se Europeiska unionens webbplats: https://eur-lex.europa.eu/legal- content/SV/TXT/?uri=CELEX%3A52021PC0423&qid=1695993162125.

14I sammanhanget kan också erinras om Europadomstolens avgörande, Zolotas (nr 2) mot Grekland (application no. 66610/09). Frågan var där om en bank hade haft rätt att neka ut- betalning från ett bankkonto med hänvisning till att banktillgodohavandet var så gammalt att dess existens hade blivit osäker. Domstolen fann att en tidsbegränsning av klagandens rätt i sig inte stred mot konventionen. I det aktuella fallet ansågs dock ingreppet inte vara proportionellt.

396

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

SOU 2023:102

Skälen för utredningens förslag

Som berörs ovan tillämpas redan reglerna i DLT-förordningen. Vidare har Finansinspektionen redan tidigare utsetts till behörig myndighet enligt förordningen. Det innebär att en ansökan om särskilt tillstånd enligt DLT-förordningen kan ges in till Finansinspektionen redan före den tidpunkt som föreslås ovan för ikraftträdandet av de nya bestämmelserna. I en sådan situation bör de nya bestämmelserna till- lämpas vid prövningen av den ansökan. Någon övergångsbestämmelse krävs dock inte i det avseendet.

Bestämmelserna om ingripande och sanktioner kan dock inte till- lämpas på överträdelser som har begåtts före ikraftträdandet. Utred- ningen föreslår därför en övergångsbestämmelse av innebörden att ingripande enligt den nya kompletteringslagen inte får avse över- trädelser som har ägt rum före ikraftträdandet.

Bland de bestämmelser som föreslås i den nya lagen finns en be- stämmelse om straffansvar (se avsnitt 4.11). I fråga om straffrättsliga bestämmelser föreslås också ändringar i lagen om straff för mark- nadsmissbruk på värdepappersmarknaden på så sätt att bestämmel- serna i lagen ska omfatta även DLT-baserade finansiella instrument som handlas på en DLT-marknadsinfrastruktur. Dessa bestämmel- ser ska inte tillämpas på gärningar som har begåtts före ikraftträ- dandet. Någon övergångsbestämmelse krävs dock inte heller i detta avseende (se även lagen [1964:163] om införande av brottsbalken).

400

8Konsekvenser av utredningens förslag

Utredningens bedömning: Förslagen förväntas inte medföra några beaktansvärde konsekvenser för Finansinspektionen eller det all- männa.

För en operatör av en DLT-marknadsinfrastruktur eller en del- tagare i en DLT-infrastruktur innebär förslagen att det i flera av- seenden som utgångspunkt kommer att gälla samma eller liknade regler som när ett värdepappersinstitut eller en börs driver en MTF- plattform enligt lagen om värdepappersmarknaden eller en värde- papperscentral driver ett avvecklingssystem enligt förordningen om värdepapperscentraler och finansiella instrument kontoförs i avstämningsregister. Förslagen ger en emittent av finansiella instru- ment ökad valfrihet, vad gäller registreringen av instrumenten. För investerare som handlar med eller innehar finansiella instrument innebär förslagen att det i stor utsträckning kommer att gälla samma eller motsvarande regler för DLT-baserade finansiella instrument som för finansiella instrument som inte är DLT-baserade.

Förslaget att det i kontoföringslagen ska tas in en bestämmelse som ger en värdepapperscentral eller ett kontoförande institut möjlighet att, om det till följd av ett befarat eller inträffat tekniskt fel eller annat avbrott uppkommer en risk för att en registrerings- åtgärd i avstämningsregistret blir felaktig, avvakta med åtgärden till dess att det inte längre finns någon risk för felaktigheter inne- bär dels att man minskar risken för ett problem som kan upp- komma vid en svensk anslutning till T2S, dels att man minskar risken för att materiellt felaktiga uppgifter tas in i ett avstämnings- register oavsett om det kommer att ske en svensk anslutning till T2S. Det svenska systemet för kontoföring kommer därmed att kunna behållas även vid en anslutning till T2S.

401

Konsekvenser av utredningens förslag

SOU 2023:102

Förslaget om en möjlighet för kontoförande institut att i vissa fall avsluta ett avstämningskonto utan samtycke när kontohava- ren är okänd förväntas minska de problem som sådana konton skulle kunna medföra för ett kontoförande institut när institutet ska fullgöra sina förpliktelser enligt lagstiftningen mot penning- tvätt och finansiering av terrorism. Förslaget bedöms även kunna minska de problem som konton med okända kontohavare skulle kunna ge upphov till vid en T2S-anslutning. En kontohavare som har förhållit sig passiv under lång tid kommer, med förslaget, att löpa en viss risk att förlora sina finansiella instrument men för- slaget bedöms ge honom eller henne goda möjligheter att ta till- vara sin rätt.

8.1Förslagens syfte och alternativa lösningar

Förslag för att anpassa svensk rätt till ny teknik för värdepappershandel och avveckling och DLT-förordningen

Utredningen föreslår att det ska införas en lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om distribuerade liggare (DLT- förordningen) och att det ska göras ändringar i flera andra lagar med anledning av förordningen (se avsnitt 4.8). Det finns enligt utredningen flera skäl för att ta in de bestämmelser som behövs för att kom- plettera DLT-förordningen i en ny lag i stället för att införa en paral- lell ordning med ett stort antal nya bestämmelser i kontoförings- lagen (se avsnitt 4.8.2).

DLT-förordningen är en direkt tillämplig EU-förordning. När det gäller alternativa lösningar begränsas förslagen i betänkandet i huvudsak till vad som har bedömts vara nödvändigt för att förord- ningen ska kunna tillämpas på avsett sätt här i landet. I några delar finns det dock förslag på områden där förordningen ger medlems- staterna visst handlingsutrymme att utforma nationella bestämmel- ser. Det gäller t.ex. förslaget att det ska tas in bestämmelser om för- valtarregistrering i den nya kompletteringslagen (se avsnitt 4.13) och de bestämmelser om tillsyn och ingripanden som föreslås (se av- snitt 4.16). Även om det i Sverige är möjligt för enskilda investerare att ha avstämningskonton i form av individuella ägarkonton, är för- valtarregistrering mycket vanligt och av ökande betydelse. Förvaltar-

402

SOU 2023:102

Konsekvenser av utredningens förslag

registrering möjliggör för t.ex. en bank att erbjuda andra tjänster, vilka i vissa fall kan vara mer kostnadseffektiva jämfört med om endast ägarregistrering kan förekomma. Ett ytterligare skäl för att tillåta förvaltarregistrering när det gäller DLT-marknadsinfrastruktur är att den distribuerade tekniken och kravet på att delning och lagring ska ske mellan de olika DLT-nätverksnoderna medför att alla poten- tiella investerare i DLT-baserade finansiella instrument inte själva kommer att vilja delta i det nätverk som utgör den distribuerade liggaren eller ens kommer att ha förutsättningarna för att göra det.

För att DLT-förordningen ska kunna tillämpas på avsett sätt här i landet i fråga om aktiebolag föreslår utredningen några ändringar i aktiebolagslagen. Definitionen av avstämningsbolag utvidgas till att omfatta även aktiebolag vilkas bolagsordning innehåller förbehåll om att aktierna i bolaget ska vara registrerade i en distribuerad liggare enligt DLT-förordningen (se avsnitt 4.10.1). Om aktierna i ett bolag är registrerade i en distribuerad liggare, ska det som sägs i aktiebolags- lagen om anteckning i avstämningsregister i stället avse anteckning i den distribuerade liggaren. I aktiebolagslagen görs också några mindre justeringar som tydliggör bl.a. att anteckning i den distribuerade lig- garen ska jämställas med anteckning i avstämningsregister (se av- snitt 4.10.2).

När det gäller tillsyn och ingripanden finns sådana bestämmelser i gällande rätt för företag som har möjligt att bli operatörer av DLT- marknadsinfrastrukturer (i förordningen om värdepapperscentraler och i kontoföringslagen för värdepapperscentraler och i lagen om värdepappersmarknaden för värdepappersinstitut och börser). Enligt utredningens uppfattning bör dock sådana bestämmelser tas in i den nya kompletteringslagen. Anledningen till det är för det första att säkerställa att överträdelser av reglerna i DLT-förordningen kan bli föremål för tillsyn och ingripanden. För det andra kan det förekomma att operatörer av DLT-marknadsinfrastruktur är skyldiga att följa andra regelverk än de som vanligtvis gäller för den aktuella kategorin av företag. Exempelvis är värdepappersinstitut och börser i vissa fall skyldiga att följa vissa regler i förordningen om värdepapperscentraler trots att de inte är värdepapperscentraler (se artikel 6.1 när det gäller DLT-TSS-system). För det tredje bör reglerna i DLT-förordningen om återkallelse av tillstånd kompletteras med bestämmelser om bl.a. varning respektive sanktionsavgift.

403

Konsekvenser av utredningens förslag

SOU 2023:102

Förslag för att underlätta en anpassning av värdepappersmarknadens efterhandelsprocesser

till europeiska standarder och möjliggöra en eventuell svensk anslutning till T2S

När det gäller åtgärder som bedöms nödvändiga för att harmonisera värdepappersmarknadens efterhandelsprocesser till europeiska stan- darder och möjliggöra en eventuell svensk anslutning till T2S lämnar utredningen endast ett förslag. Enligt utredningens bedömning be- höver det inte göras några andra ändringar i bestämmelserna om av- stämningsregister och avstämningskonto med anledning av förhål- landet mellan avstämningsregistren respektive T2S eller till följd av kontostrukturen i T2S. Utredningen har också gjort bedömningen att det inte finns något behov av lagändringar för att harmonisera värde- pappersmarknadens efterhandelsprocesser till europeiska standarder och lämnar därför inte några förslag i den delen.

Förslaget innebär att det i kontoföringslagen tas in en bestäm- melse som ger en värdepapperscentral eller ett kontoförande institut möjlighet att, om det till följd av ett befarat eller inträffat tekniskt fel eller annat avbrott uppkommer en risk för att en registreringsåt- gärd i avstämningsregistret blir felaktig, avvakta med åtgärden till dess att det inte längre finns någon risk för felaktigheter (se avsnitt 5.6). Genom förslaget förbättras möjligheterna att undvika att materiellt felaktiga uppgifter tas in i ett avstämningsregister. Detta är av värde oavsett om det kommer att ske en svensk anslutning till T2S eller ej. Förslaget går inte längre än vad som utredningen bedömt vara nöd- vändigt för att möjliggöra en svensk anslutning till T2S. Några alter- nativa lösningar finns därför inte.

Förslaget om en möjlighet att i vissa fall avsluta ett avstämningskonto utan samtycke när kontohavaren är okänd

Förslaget att det i kontoföringslagen ska införas en möjlighet för ett kontoförande institut att avsluta ett avstämningskonto utan konto- havarens samtycke när kontohavaren är okänd syftar till att lagen inte ska ställa upp hinder mot att ett kontoförande institut ska kunna fullgöra sina förpliktelser enligt lagstiftningen mot penningtvätt och finansiering av terrorism (se avsnitt 6.3). Det avser även att kunna bidra till att lösa problem som konton med okända kontohavare even-

404

SOU 2023:102

Konsekvenser av utredningens förslag

tuellt skulle kunna ge upphov till vid en eventuell anslutning till T2S. Förslaget omfattar avstämningskonton där kontohavaren eller annan som är i kontohavarens ställe inte har begärt några registrerings- åtgärder under de sista tio åren före försäljningen av de finansiella instrument som finns på avstämningskontot. De föreslagna reglerna är avsedda att kunna tillämpas om de finansiella instrumenten hand- las på handelsplats eller en motsvarande marknadsplats utanför EES eller det i annat fall finns ett tillförlitligt och kontrollerbart pris för instrumenten. Det kontoförande institutet ska då, under vissa ytter- ligare förutsättningar, kunna sälja de finansiella instrumenten. Den som visar att han eller hon vid tidpunkten för försäljningen hade rätt till de finansiella instrumenten ska ha rätt att av det kontoförande in- stitutet få ut beloppet, med avdrag för kostnaderna för underrättelse och försäljning. Anspråket på sådan utbetalning ska preskriberas en- ligt allmänna bestämmelser. När ett anspråk har preskriberats, ska beloppet tillfalla Allmänna arvsfonden.

Den verksamhet som värdepapperscentraler bedriver är utförligt reglerad i förordningen om värdepapperscentraler. Förordningen ger emellertid medlemsstaterna utrymme för att i nationell rätt komplet- tera förordningen i olika avseenden. Sådan kompletterande nationell reglering finns i svensk rätt i kontoföringslagen, bl.a. när det gäller kontoförande institut. Förordningen reglerar inte närmare vad som ska gälla i fråga om kontoföring av finansiella instrument i avstäm- ningsregister och avstämningskonton. Det innebär att alternativa lös- ningar är möjliga när det gäller det som utredningen föreslår i fråga om möjligheten att avsluta ett avstämningskonto.

Utredningen har övervägt alternativa lösningar på de aktuella pro- blemen. En modell som har övervägts är att ansvaret för avstämnings- konton med okända innehavare läggs över på värdepapperscentralen eller på något statligt organ som inte omfattas av penningtvättslagens regler. Utredningen bedömer dock den modellen vara mindre lämp- lig, dels därför att den framstår som administrativt krånglig, dels därför att den ytterligare skulle försämra möjligheterna att vidta åtgär- der mot penningtvätt och finansiering av terrorism. En annan modell som har diskuterats är att ålägga kontoförande institut en skyldighet att spärra alla penningtransaktioner med anknytning till ett avstäm- ningskonto, när kontots innehavare är okänd. Såvitt utredningen kan bedöma skulle emellertid denna modell inte fullt ut kunna tillgodose syftena bakom penningtvättslagen.

405

Konsekvenser av utredningens förslag

SOU 2023:102

Såsom problemen med okända kontohavare har beskrivits under utredningsarbetet handlar det nästan uteslutande om förhållandevis gamla konton och dessa har typiskt sett inte varit föremål för några registreringsåtgärder under flera år. Förslaget innebär därför att den nu aktuella möjligheten att avsluta avstämningskonton begränsas till att gälla avstämningskonton där kontohavaren eller annan som är i kontohavarens ställe inte har begärt några registreringsåtgärder under de sista tio åren före försäljningen av de finansiella instrumenten. Det kan inte uteslutas att det på avstämningskonton där kontohavaren är okänd förekommer finansiella instrument som inte går att prissätta eller som det inte skulle vara möjligt att finna någon köpare för. Tro- ligen handlar det emellertid då om förhållandevis sällsynta undantags- fall. Utredningen har övervägt om dessa instrument borde kunna hanteras på ett särskilt sätt, t.ex. så att det kontoförande institutet får möjlighet att själv lösa in instrumentet till ett av tredje part eller skiljeman fastställt pris. En sådan ordning skulle emellertid innebära kostnader som inte framstår som försvarbara i sammanhanget.

När det kontoförande institutet har sålt de finansiella instrumen- ten ankommer förvaltningen av medlen, inbegripet hanteringen av anspråken på utbetalning, enligt förslaget på det kontoförande insti- tutet. Utredningen har övervägt om medlen i stället skulle deponeras hos en länsstyrelse. Detta skulle emellertid kunna innebära inte obe- tydliga kostnader för staten, kostnader som det – enligt utredningens uppfattning – är mera naturligt att de kontoförande instituten får bära.

Utredningen har bedömt att det föreslagna förfarandet ger konto- havaren – eller den som annars har rätt till de finansiella instrumenten

–goda möjligheter att ta tillvara sin rätt. Utgångspunkten i förslaget är att vid försäljningen influtna medel ska tillfalla kontohavaren. Enligt förslaget ska de allmänna bestämmelserna i 2 § preskriptions- lagen (1981:130) tillämpas. Det innebär att kontohavaren kommer att ha tio år på sig att begära utbetalning.

Utredningen har föreslagit att influtna medel – om kontohavarens rätt till utbetalning preskriberas – ska tillfalla Allmänna arvsfonden. Utredningen har som alternativ övervägt bl.a. att medlen ska tillfalla det kontoförande institutet. För detta alternativ talar framför allt att det är institutet som har administrerat försäljningen och uppburit och förvaltat medlen. Utredningen har emellertid funnit att det är olämp- ligt att medlen tillfaller just den som har tagit initiativ till försäljningen.

406

SOU 2023:102

Konsekvenser av utredningens förslag

8.2Konsekvenser för berörda företag och investerare

Förslag för att anpassa svensk rätt till ny teknik för värdepappershandel och avveckling och DLT-förordningen

DLT-förordningen innebär inte i sig några skyldigheter för företag, utan enbart en möjlighet att driva, delta i eller använda sig av DLT- marknadsinfrastruktur och teknik för distribuerade liggare; skyldig- heter uppkommer först för de företag som begär och meddelas till- stånd enligt förordningen. Utredningen föreslår att det ska införas en ny lag med kompletterande bestämmelser till DLT-förordningen och att det med anledning av förordningen ska göras ändringar i flera lagar (se avsnitt 4.8).

DLT-förordningen syftar bl.a. till att stärka konkurrensen när det gäller handels- och avvecklingsverksamhet (se skäl 4). Därigenom kan den också öka möjligheterna för vissa företag att få tillgång till kapitalmarknaden och således förbättra dessa företags arbetsförut- sättningar och konkurrensförmåga. Genom utredningens förslag blir det möjligt att tillämpa förordningen på avsett sätt i Sverige, t.ex. genom att bestämmelserna i aktiebolagslagen anpassas till förordningen (se avsnitt 4.10). De berörda företagen kommer därmed att omfattas av en i allt väsentligt likvärdig reglering oavsett vilken teknik som de använder för handel med eller registrering av finansiella instrument. Förslagen kan således få positiva effekter för företagens arbetsförut- sättningar och konkurrensförmåga.

Det följer direkt av DLT-förordningen vilka slag av företag som kan få ett särskilt tillstånd enligt förordningen att driva en DLT- marknadsinfrastruktur och vilka krav som ska gälla för dem när de bedriver den verksamheten. Vid tillämpningen av förordningen bör, enligt skäl 10 i förordningen, principerna om teknikneutralitet, pro- portionalitet, lika villkor och ”samma verksamhet, samma risker, samma regler” beaktas för att säkerställa att marknadsaktörerna har regulatoriskt utrymme för innovation, i syfte att värna värdena trans- parens, rättvisa, stabilitet, investerarskydd, ansvarsskyldighet och marknadsintegritet samt i syfte att säkerställa skyddet av privatlivet och personuppgifter. Utredningen har inte bedömt att det finns något behov av att ta särskilda hänsyn till små företag vid utformningen av de svenska bestämmelser som föreslås för att komplettera förord- ningen.

407

Konsekvenser av utredningens förslag

SOU 2023:102

En operatör av en DLT-marknadsinfrastruktur (en DLT-MTF- plattform, ett DLT-SS-system eller ett DLT-TSS-system) ska enligt DLT-förordningen vara en värdepapperscentral, en marknadsopera- tör (börs när det är ett svenskt företag) eller ett värdepappersföretag eller ett kreditinstitut (värdepappersinstitut när det är ett svenskt företag, se avsnitt 4.3). Enligt DLT-förordningen kan ett företag som tillhör någon av dessa kategorier ansöka om ett särskilt tillstånd att driva en DLT-marknadsinfrastruktur (artiklarna 8–10 i DLT-förord- ningen). En juridisk person som ansöker om auktorisation som värde- pappersföretag eller för att driva en reglerad marknad eller som värde- papperscentral kan enligt DLT-förordningen samtidigt ansöka om ett särskilt tillstånd att driva en DLT-marknadsinfrastruktur.

Ett värdepappersinstitut som driver en MTF-plattform får som deltagare i handeln på plattformen i dag ha Riksbanken och Riks- gäldskontoret samt fysiska och juridiska personer som har en betryg- gande kapitalstyrka, tillräckliga kunskaper och ändamålsenlig orga- nisation av verksamheten och som i övrigt är lämpliga att delta i handeln (11 kap. 3 § lagen [2007:528] om värdepappersmarknaden). Enligt förslaget får en operatör av en DLT-MTF-plattform eller ett DLT-TSS-system medge även andra än de som får vara deltagare i handeln på en MTF-plattform att vara deltagare på DLT-MTF-platt- formen eller i DLT-TSS-systemet, under de förutsättningar som an- ges i DLT-förordningen och på de villkor som beslutas av Finans- inspektionen (se avsnitt 4.13).

I ett avvecklingssystem som avses i lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden får deltagarna ut- göras av bl.a. Riksbanken, Riksgäldskontoret, clearingorganisationer, värdepapperscentraler, kreditinstitut och värdepappersbolag (8 §). Enligt förslaget får en operatör av ett DLT-SS-system eller ett DLT- TSS-system medge även andra än de som får vara deltagare i ett avvecklingssystem enligt lagen om system för avveckling av förplik- telser på finansmarknaden att vara deltagare i DLT-SS-systemet eller DLT-TSS systemet, under de förutsättningar som anges i DLT-för- ordningen och på de villkor som beslutas av Finansinspektionen (se avsnitt 4.13).

Det fanns i december 2023 en svensk värdepapperscentral, Euro- clear Sweden AB, två börser, Nasdaq Stockholm Aktiebolag och Nordic Growth Market NGM Aktiebolag, och 126 svenska värde- pappersinstitut (se Finansinspektionens företagsregister). Dessa före-

408

SOU 2023:102

Konsekvenser av utredningens förslag

tag kan ansöka om ett särskilt tillstånd att driva en DLT-marknads- infrastruktur. Därutöver kan andra svenska juridiska personer ansöka om tillstånd att driva värdepappersrörelse eller att som börs driva en reglerad marknad enligt lagen om värdepappersmarknaden eller aukto- risation som värdepapperscentral enligt förordningen om värdepap- perscentraler och samtidigt ansöka om ett särskilt tillstånd att driva en DLT-marknadsinfrastruktur. Det fanns i november 2023 inte några svenska företag som erhållit ett särskilt tillstånd enligt DLT-förord- ningen eller hade ansökt hos Finansinspektionen om att få ett sådant tillstånd.

De kostnader som uppkommer hos ett företag om det upprättar en ansökan om särskilt tillstånd enligt DLT-förordningen är inte en följd av förslaget i detta betänkande utan en konsekvens av de krav som ställs upp förordningen.

Finansinspektionen tar ut avgifter för prövning av ansökningar enligt DLT-förordningen (se 23 kap. 12 § andra stycket 3 lagen om värdepappersmarknaden och 9 kap. 27 § första stycket kontoförings- lagen samt 3 § och bilagan till förordningen [2001:911] om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen). Avgiften för prövning av ett ärende enligt DLT-förordningen uppgick i december 2023 till mellan 161 000 och 3 080 000 kronor. Avgiften för prövning av ärende om tillstånd att driva värdepappersrörelse, att som börs driva en reglerad marknad, tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse eller auktorisation som värdepapperscentral uppgick till 490 000, 490 000–9 800 000, 1 400 000 respektive 644 000–5 600 000 kronor.

Enligt förslaget ska svenska operatörer av DLT-marknadsinfra- struktur med årliga avgifter bekosta Finansinspektionens verksamhet (se avsnitt 4.16). Bestämmelser om årliga avgifter finns i dag i för- ordningen (2007:1135) om årliga avgifter för finansiering av Finans- inspektionens verksamhet. Bestämmelserna gäller för företag som tillhör de kategorier av företag som kan få ett särskilt tillstånd att driva en DLT-marknadsinfrastruktur (jfr 9 kap. 27 § andra stycket konto- föringslagen, 23 kap. 12 § första stycket lagen om värdepappersmark- naden och 3–6 och 8 §§ förordningen om årliga avgifter för finan- siering av Finansinspektionens verksamhet). Sådana företag betalar redan i dag årliga avgifter till Finansinspektionen och förslaget inne- bär därför inte någon skillnad i sak när det gäller skyldigheten att betala årliga avgifter. Förslaget i sig har inte heller någon inverkan på storleken på de årliga avgifterna.

409

Konsekvenser av utredningens förslag

SOU 2023:102

För en operatör av en DLT-marknadsinfrastruktur eller en delta- gare i en DLT-marknadsinfrastruktur innebär förslagen att det i flera avseenden som utgångspunkt kommer att gälla samma eller liknade regler som när ett värdepappersinstitut eller en börs driver en MTF- plattform enligt lagen om värdepappersmarknaden eller en värdepap- perscentral driver ett avvecklingssystem enligt förordningen om värde- papperscentraler och finansiella instrument registreras i avstämnings- register. Vad som gäller för en viss DLT-marknadsinfrastruktur kommer dock att bli beroende av eventuella undantag som Finansinspektionen medger i det enskilda fallet (se avsnitten 4.4 och 4.8.3). En principiell skillnad är dock att ett värdepappersinstitut eller en börs har möj- lighet att få ett särskilt tillstånd att driva ett avvecklingssystem inom ramen för ett DLT-TSS-system och att en värdepapperscentral har möjlighet att få ett särskilt tillstånd att driva en handelsplattform inom ramen för ett DLT-TSS-system (se avsnitt 4.8.4). För den verk- samheten gäller enligt DLT-förordningen i huvudsak samma regler för ett värdepappersinstitut, en börs och en värdepapperscentral (se artikel 10). För Finansinspektionens tillsyn över en operatör av en DLT-marknadsinfrastruktur och inspektionens möjligheter att in- gripa mot en sådan operatör om den åsidosätter sina skyldigheter gäller enligt förslaget bestämmelser som motsvarar bestämmelserna om tillsyn och ingripanden i kontoföringslagen (se avsnitt 4.16).

DLT-förordningen innehåller begränsningar avseende vilka finan- siella instrument som får tas upp till handel på eller registreras i en DLT-marknadsinfrastruktur (se artikel 3 och avsnitt 4.9). När det gäller emittenter av finansiella instrument som omfattas av förord- ningen innebär förslaget även att ett aktiebolag kan bli ett avstämnings- bolag genom att i bolagsordningen ta in ett förbehåll (avstämnings- förbehåll) om att bolagets aktier ska vara registrerade i en distribuerad liggare enligt DLT-förordningen (se avsnitt 4.10). För ett sådant aktiebolag kommer bestämmelserna om avstämningsbolag i aktie- bolagslagen att gälla. Bolaget kommer också att omfattas av bestäm- melser i den nya kompletteringslagen vilka motsvarar bestämmelserna i kontoföringslagen.

För investerare som handlar med eller innehar finansiella instru- ment innebär förslagen att det i allt väsentligt kommer att gälla samma eller motsvarande regler när de handlar med eller innehar finansiella instrument när det är fråga om DLT-baserade finansiella instrument

410

SOU 2023:102

Konsekvenser av utredningens förslag

och finansiella instrument som inte är DLT-baserade (se t.ex. av- snitten 4.11–4.14).

Förslag för att underlätta en anpassning av värdepappersmarknadens efterhandelsprocesser

till europeiska standarder och möjliggöra en eventuell svensk anslutning till T2S

Utredningen har bedömt att det svenska systemet för kontoföring kan behållas även vid en anslutning till T2S och föreslår enbart en begränsad lagändring i denna del (en möjlighet att under vissa för- hållanden avvakta med registreringsåtgärder, se avsnitt 5.6). Genom förslaget kan man minska risken för att materiellt felaktiga uppgifter tas in i ett avstämningsregister. Förslaget får betydelse vid befarade eller inträffade tekniska fel eller andra avbrott i värdepapperscen- tralens system eller i T2S och vid befarade eller inträffade tekniska fel eller andra avbrott i kommunikationen mellan värdepapperscen- tralen och T2S. Den föreslagna regleringen kommer därmed att kunna tillämpas även vid befarande eller inträffade tekniska fel eller andra avbrott som inte har någon koppling till T2S. Förslaget bedöms inte medföra några administrativa bördor eller merkostnader för berörda företag eller investerare. Om man kan undvika att materiellt fel- aktiga uppgifter tas in i ett avstämningsregister, är det till fördel för alla berörda.

Förslaget om en möjlighet att i vissa fall avsluta ett avstämningskonto utan samtycke när kontohavaren är okänd

Förslaget att det ska införas en möjlighet att i vissa fall avsluta ett av- stämningskonto utan samtycke när kontohavaren är okänd berör främst de som är innehavare av sådana avstämningskonton och de som annars har rätt till de finansiella instrument som finns på sådana konton. Det berör också de kontoförande instituten. I mindre ut- sträckning kan det också beröra Euroclear Sweden.

Som har redovisats ovan finns det i Sverige endast en värdepappers- central, Euroclear Sweden. I november 2023 hade Euroclear Sweden

39kontoförande institut. De kontoförande instituten utgörs till över- vägande del av värdepappersinstitut. Det finns även två statliga myn-

411

Konsekvenser av utredningens förslag

SOU 2023:102

digheter, ett statligt bolag och några utländska finansiella företag som är kontoförande institut.

I avsnitt 6.3 har lämnats en redogörelse för vad som framkommit under utredningsarbetet angående förekomsten av ägarkonton med okända innehavare och vad som i det sammanhanget har avsetts med ”okända innehavare”.

Utredningen föreslår att avstämningskonton med okända konto- havare under vissa förhållanden ska kunna avvecklas enligt ett sär- skilt förfarande. Med ”okänd kontohavare” avser utredningen att den som har rätt att förfoga över de finansiella instrumenten som kontot omfattar är okänd till namn eller adress. Det kan finnas flera orsaker till att det kontoförande institutet inte har kännedom om den berättigades namn eller adress. Det kan t.ex. vara så att den konto- havare som anges på kontot är avliden och att det saknas uppgifter om dödsbo eller dödsbodelägare. Det kan också vara så att det konto- förande institutet inte har tillgång till den berättigades namn eller adress och inte heller kan få tillgång till dessa uppgifter från andra källor, t.ex. folkbokföringen. Det kan vara fallet när den kontohavare som anges på kontot har ett utländskt personnummer och det som anges på kontot i stället är ett unikt nummer som när kontot öppna- des genererades enligt formatet för ett svenskt personnummer (ibland kallat fiktivt personnummer). I ett sådant fall är det fråga om ett identifieringsnummer som anges enbart på kontot och som inte går att använda vid sökning efter den berörda personens namn eller adress i andra källor. Den omständigheten att den kontohavare som anges på kontot har skyddade personuppgifter innebär inte i sig att konto- havaren är okänd.

Förslaget kan antas få betydelse i fråga om ett förhållandevis stort antal konton. Någon närmare beräkning av antalet har dock inte bedömts vara möjlig. De antalsangivelser som Euroclear Sweden och Föreningen Svensk Värdepappersmarknad lämnat (se avsnitt 6.3) ut- gör här den yttersta ramen. Men eftersom utredningens definition av okänd kontohavare är snävare och förslaget uppställer särskilda villkor för att ett konto ska kunna avslutas på det föreslagna sättet kommer antalet konton som förslaget kan tillämpas på att bli betyd- ligt mindre.

Förslaget gäller endast avstämningskonton där kontohavaren eller någon annan som är i kontohavarens ställe under de senaste tio åren före försäljningen av de finansiella instrumenten inte har begärt några

412

SOU 2023:102

Konsekvenser av utredningens förslag

registreringsåtgärder avseende kontot. Det har inte varit möjligt för utredningen att få uppgifter om hur många sådana avstämningskonton som det finns där det är ett kontoförande institut som är den som skulle ha vidtagit sådana registreringsåtgärder. Som en jämförelse kan nämnas att det enligt uppgifter från Euroclear Sweden i november 2023 fanns cirka 4 300 sådana avstämningskonton där det är Euroclear Sweden själv, inte ett kontoförande institut, som är den som skulle ha vidtagit sådana registreringsåtgärder.

Den tredje förutsättningen för att ett avstämningskonto ska få av- slutas enligt förslaget är att de finansiella instrumenten handlas på handelsplats eller en motsvarande marknadsplats utanför EES eller det i annat fall finns ett tillförlitligt och kontrollerbart pris för in- strumenten. Enligt uppgifter från Euroclear Sweden och Föreningen Svensk Värdepappersmarknad är denna förutsättning uppfylld för det stora flertalet av de finansiella instrument som i november 2023 fanns på de avstämningskonton som berörs av förslaget.

Om de finansiella instrument som finns på ett avstämningskonto säljs för att det kontoförande institutet ska kunna avsluta kontot, ska det alltså ske på ett sådant sätt att det belopp som kommer att tillfalla kontohavaren – eller den som annars har rätt till de instrument som finns på kontot eller, i förkommande fall, Allmänna arvsfonden – så långt möjligt motsvarar det pris på instrumenten som vid tidpunkten för försäljningen satts av oberoende parter. Det kontoförande insti- tutet ska från vederlaget vid försäljningen få göra avdrag enbart för sina kostnader för underrättelse och för försäljningen.

Det kontoförande institutet ska enligt förslaget därefter förvalta det återstående beloppet för kontohavarens räkning, fram till dess att någon visar att han eller hon vid tidpunkten för försäljningen hade rätt till de finansiella instrumenten och beloppet betalas ut till denne eller anspråket på en sådan utbetalning har preskriberats. Utred- ningen har bedömt att förvaltningen av medlen kan inskränkas till att medlen sätts in på ett räntebärande konto hos ett kreditinstitut och att kostnaden för detta kan antas bli försumbar.

Förslaget medför att det kontoförande institutet måste spara upp- gifter om genomförda försäljningar så länge medlen finns kvar hos institutet. Detta bedöms inte medföra mer än marginella merkost- nader för instituten. I sammanhanget kan noteras att ett kontoförande institut redan enligt gällande rätt ska dokumentera och under minst

413

Konsekvenser av utredningens förslag

SOU 2023:102

tio år spara de uppgifter som ligger till grund för registreringsåtgärder i avstämningsregister.

För kontohavaren innebär förslaget att han eller hon under vissa omständigheter kan gå miste om sin rätt till de finansiella instrumen- ten. Förslaget innebär dock att flera förutsättningar måste vara upp- fyllda för att ett kontoförande institut ska kunna sälja instrumenten på kontot. Genom det åtgärder som det kontoförande institutet måste vidta före försäljningen kan kontohavaren – eller den som annars har rätt till de finansiella instrumenten som finns på kontot – göras upp- märksam på kontots existens. Han eller hon har därmed goda möj- ligheter att förhindra en försäljning. Och om försäljning sker, har kontohavaren rätt till kompensation i de influtna medlen.

Enligt utredningen är det inte möjligt att göra någon mera exakt bedömning av det antal fall när förutsättningarna för att sälja de finan- siella instrumenten på kontot kommer att vara uppfyllda eller, om försäljning sker, när de medel som inflyter vid försäljningen, kom- mer att tillfalla Allmänna arvsfonden. Sannolikt kommer det nästan enbart att handla om vad som närmast kan betecknas som ”bort- glömda konton”.

8.3Konsekvenser för Finansinspektionen, domstolarna och det allmänna

Förslagen bedöms inte leda till några effekter på samhällsekonomin. De bedöms inte heller medföra behov av några särskilda informations- insatser från samhällets sida utöver den sedvanliga informationen om nya regelverk som bl.a. Finansinspektionen tillhandahåller.

Sedan tidigare gäller att Finansinspektionen är behörig myndighet enligt DLT-förordningen. En särskild fråga är vilka konsekvenser som utredningens förslag får för Finansinspektionen.

DLT-förordningen började i huvudsak tillämpas den 23 mars 2023. Finansinspektionen har sedan dess haft rätt att ta ut avgifter för pröv- ning av ansökningar enligt förordningen (se 9 kap. 27 § första stycket kontoföringslagen och 23 kap. 12 § andra stycket 3 lagen om värde- pappersmarknaden samt 3 § och bilagan till förordningen om avgif- ter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen). Avgiften för prövning av ett ärende enligt DLT-förordningen uppgår till mellan 161 000 och 3 080 000 kronor. Avgifterna som tas ut ska täcka Finans-

414

SOU 2023:102

Konsekvenser av utredningens förslag

inspektionens kostnader för prövning av sådana ärenden. Finans- inspektionen får disponera avgifterna, dvs. de redovisas inte mot in- komsttitel på statens budget.

Enligt utredningens förslag ska regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer få meddela föreskrifter på ett par områden, bl.a. om handläggningen av ärenden om ansökningar och anmälningar enligt DLT-förordningen och om viss uppgiftsskyldighet (se avsnit- ten 4.8.3, 4.16 och 4.17.1).

När det gäller Finansinspektionens uppgifter i övrigt i fråga om verksamhet enligt DLT-förordningen är det i huvudsak uppgifter som följer direkt av förordningen och inte av förslagen i betänkandet. I DLT-förordningen finns direkt tillämpliga bestämmelser om t.ex. återkallelse av ett särskilt tillstånd enligt den förordningen. För Finans- inspektionens tillsyn över en operatör av en DLT-marknadsinfra- struktur och inspektionens möjligheter att ingripa i övrigt mot en sådan operatör om den åsidosätter sina skyldigheter, gäller enligt för- slaget bestämmelser som motsvarar bestämmelserna om tillsyn och ingripanden i kontoföringslagen (se avsnitt 4.16). I november 2023 hade inga svenska företag fått särskilt tillstånd enligt DLT-förord- ningen eller ansökt om att få ett sådant tillstånd. Förslaget om att kontoförande institut i vissa fall ska få avsluta ett avstämningskonto när kontohavaren är okänd innebär att Finansinspektionens tillsyn kommer att omfatta även att de bestämmelserna följs och att inspek- tionen ska ingripa om ett kontoförande institut har åsidosatt sina skyldigheter enligt de bestämmelserna.

Utredningen bedömer att förslagen inte kan förväntas medföra någon beaktansvärd ökning av antalet ärenden eller av Finansinspek- tionens arbetsuppgifter i övrigt. Även i övrigt bedöms konsekven- serna för Finansinspektionen vara begränsade. Förslagen kan därför hanteras inom Finansinspektionens befintliga ekonomiska ramar.

Förslagen förväntas inte medföra någon beaktansvärd ökning av antalet ärenden hos Finansinspektionen. De förväntas inte eller med- föra någon beaktansvärd ökning av antalet ärenden hos de allmänna förvaltningsdomstolarna. Frågan om huruvida ett kontoförande in- stitut har förfarit rätt när det gäller att sälja de finansiella instrument som finns på ett avstämningskonto, och därmed avsluta kontot, och när det gäller utbetalning av influtna medel kommer att kunna bli före- mål för prövning i allmän domstol. Det är inte möjligt att göra någon närmare bedömning när det gäller det antal sådana fall där någon kan

415

Konsekvenser av utredningens förslag

SOU 2023:102

komma att väcka talan; utredningen föreställer sig dock att sådana tvister kommer att bli utomordentligt sällsynta.

Förslagen bedöms mot denna bakgrund inte medföra någon be- aktansvärd ökning av antalet mål hos de allmänna domstolarna eller de allmänna förvaltningsdomstolarna. Förslagen kan därför hanteras inom domstolarnas befintliga ekonomiska ramar.

Det är inte möjligt att göra någon närmare bedömning av det antal fall där förslaget om avslutande av avstämningskonton med okända innehavare kommer att vara uppfyllda och medel till följd av detta kommer att tillfalla Allmänna arvsfonden (se avsnitt 8.2).

8.4Övriga konsekvenser

Förslagen bedöms inte få effekter av betydelse för kommuner eller regioner. Det kan inte heller förutses några konsekvenser för jäm- ställdheten mellan kvinnor och män eller någon påverkan på möjlig- heterna att nå de integrationspolitiska målen. Förslagen bedöms inte heller få några konsekvenser ur ett hållbarhetsperspektiv.

I övrigt kan förslagen inte anses medföra några sådana konse- kvenser som behöver redovisas enligt förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.

8.5Förenlighet med unionsrätten

Förslagen bedöms vara förenliga med unionsrätten.

416

9 Författningskommentar

9.1Förslaget till lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om distribuerade liggare

1 kap. Inledande bestämmelser

1 § Denna lag kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/858 av den 30 maj 2022 om en pilotordning för marknadsinfra- strukturer som baseras på teknik för distribuerade liggare och om ändring av förordningarna (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 909/2014 samt direktiv 2014/65/EU, i denna lag kallad DLT-förordningen.

Termer och uttryck i denna lag har samma betydelse som i DLT-för- ordningen.

Med förordningen om värdepapperscentraler i denna lag avses Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/2014 av den 23 juli 2014 om förbättrad värdepappersavveckling i Europeiska unionen och om värde- papperscentraler samt ändring av direktiv 98/26/EG och 2014/65/EU och förordning (EU) nr 236/2012.

Paragrafen innehåller bestämmelser om lagens syfte och de termer och uttryck, dvs. de definitioner, som används i lagen. Övervägandena finns i avsnitt 4.8.2.

Av första stycket framgår att lagen kompletterar reglerna i DLT- förordningen. DLT-förordningen förutsätter i vissa avseenden att kompletterande bestämmelser meddelas i nationell rätt, t.ex. när det gäller behörig myndighet. Vidare innehåller lagen bestämmelser om frågor som inte alls behandlas i DLT-förordningen men som är nöd- vändiga för den svenska tillämpningen, t.ex. regler om förvaltarregi- strering (2 kap.), om civilrättsliga rättsverkningar (3 kap.) och om över- klagande (8 kap.). I andra avseenden, t.ex. när det gäller tillsyn och ingripanden, finns det regler i andra författningar som är tillämpliga på operatörer av DLT-marknadsinfrastrukturer i andra sammanhang. De bestämmelserna om tillsyn och ingripanden som finns i 6 kap.

417

Författningskommentar

SOU 2023:102

kompletterar dock DLT-förordningen och i dessa bestämmelser an- ges vad som gäller i fråga om tillsyn och ingripanden inom tillämp- ningsområdet för just DLT-förordningen. I vissa avseenden ansluter lagens bestämmelser till bestämmelser i DLT-förordningen som gör undantag från krav i andra EU-rättsakter, genom att lagen innehåller undantag från sådana bestämmelser i svensk rätt som genomför regler i berörda EU-direktiv.

Hänvisningarna till DLT-förordningen är utformade på så sätt att de avser DLT-förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydel- sen, s.k. dynamisk hänvisning (se även avsnitt 4.8.2).

Tillämpningsområdet för lagen är den verksamhet enligt DLT-för- ordningen som bedrivs i Sverige med särskilt tillstånd enligt DLT- förordningen från Finansinspektionen (se även 5 §). Därutöver ger lagen utrymme för Finansinspektionen att i förekommande fall in- gripa mot den som driver eller kan antas driva verksamhet i Sverige utan att vara berättigad till det (se 6 kap. 4 §).

Enligt andra stycket har termer och uttryck i lagen samma bety- delse som i DLT-förordningen (se definitionerna i artikel 2 i förord- ningen). Några centrala uttryck är DLT-marknadsinfrastrukturer – som delas in i DLT-MTF-plattformar, DLT-SS-system och DLT- TSS-system – samt operatör av marknadsinfrastruktur. Beträffande det sistnämnda uttrycket kan nämnas att lagens tillämpningsområde, i motsats till vad som gäller DLT-förordningen, omfattar endast verk- samhet som drivs i Sverige med tillstånd från Finansinspektionen. Också uttrycket DLT-baserat finansiellt instrument förekommer i förordningen (se även definitionen av uttrycket finansiella instru- ment i 1 kap. 4 § lagen [2007:528] om värdepappersmarknaden).

Angående definitionen av termen avstämningsbolag, se författ- ningskommentaren till 2 kap. 4 § (med hänvisning till 1 kap. 10 § aktiebolagslagen [2005:551]).

Tredje stycket innehåller en definition av det i lagen använda be- greppet ”förordningen om värdepapperscentraler”. Hänvisningarna i lagen till förordningen om värdepapperscentraler är utformade på så sätt att de avser förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydel- sen, s.k. dynamisk hänvisning. En snarlik definition, avseende förord- ningen om värdepapperscentraler, finns i 1 kap. 3 § lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument (kontoföringslagen). Definitionen i förevarande lag har betydelse för de hänvisningar som görs till regler i förordningen (se 2 kap. 1 §

418

SOU 2023:102

Författningskommentar

andra stycket och 6 kap. 14 § tredje stycket). Termen värdepappers- central, som används även i denna lag, definieras i förordningen om värdepapperscentraler.

2 § Om en annan lag eller en förordning innehåller någon bestämmelse som avviker från denna lag, tillämpas denna lag. Bestämmelserna i lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument ska inte tillämpas på DLT-baserade finansiella instrument om inte något anges i denna lag.

Trots det som sägs i första stycket ska de bestämmelser i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden som gäller för MTF-plattformar tillämpas även i fråga om DLT-MTF-plattformar.

I paragrafen finns bestämmelser om förhållandet mellan å ena sidan denna lag och å andra sidan andra författningar. Övervägandena finns i avsnitten 4.8.2 och 4.17.4.

Av första stycket första meningen följer att lagen som huvudregel har företräde framför andra svenska författningar (jfr principen om lex specialis). Ett exempel på när detta kan ha betydelse är överlåtelse eller pantsättning av DLT-baserade fondandelar, varvid bestämmel- serna i 3 kap. denna lag har företräde framför bestämmelserna i 4 kap. 14 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder.

I första stycket andra meningen förtydligas att bestämmelserna i kontoföringslagen inte ska tillämpas på DLT-baserade finansiella in- strument om inte något anges i denna lag. Sådana instrument ska alltså inte kontoföras på avstämningskonto på det sätt som anges i den lagen, oavsett om Finansinspektionen har beviljat ett undantag enligt artikel 5.2 i DLT-förordningen från kravet på kontobaserad form eller inte. I stället ska DLT-baserade finansiella instrument registreras

ien distribuerad liggare enligt reglerna i DLT-förordningen. Detta utesluter dock inte att ingripanden mot en värdepapperscentral som har ett särskilt tillstånd att driva DLT-marknadsinfrastruktur kan ske med stöd av 9 kap. kontoföringslagen, eftersom bestämmelserna om ingripanden i den lagen omfattar även överträdelser av andra för- fattningar som reglerar verksamheten (se 9 kap. 11 § första stycket kontoföringslagen, jfr författningskommentaren till 6 kap. 9 §). Mot- svarande gäller även för en operatör av en DLT-marknadsinfrastruk-

419

Författningskommentar

SOU 2023:102

tur som är ett värdepappersinstitut eller en börs (ingripande kan i ett sådant fall ske med stöd av 25 kap. 1 § första stycket lagen om värde- pappersmarknaden).

I andra stycket görs ytterligare ett undantag från huvudregeln. Enligt bestämmelsen ska de bestämmelser i lagen om värdepappersmarkna- den som gäller för MTF-plattformar tillämpas även i fråga om DLT- MTF-plattformar. DLT-MTF-plattformar är en form av DLT-mark- nadsinfrastruktur enligt DLT-förordningen. Bestämmelsen anknyter till artikel 4.1 första stycket i DLT-förordningen (se vidare av- snitt 4.17.4). Det finns även regler i DLT-förordningen som innebär att regler i andra EU-rättsakter ska tillämpas på DLT-MTF-platt- formar, såvida inte Finansinspektionen har beslutat om undantag (se artikel 4 i förordningen).

Enligt tredje stycket ska de i andra stycket angivna bestämmelserna i lagen om värdepappersmarknaden tillämpas även i fråga om DLT- TSS-system. Detta sammanhänger med att handel med DLT-base- rade finansiella instrument är möjlig även i ett sådant system. Om systemet drivs av en värdepapperscentral, gäller dock inte kraven i 2, 3 och 24 kap. i lagen om värdepappersmarknaden.

3§ En operatör av en DLT-MTF-plattform eller ett DLT-TSS-system får medge även andra aktörer än de som anges i 11 kap. 3 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden att vara deltagare på plattformen eller i syste- met, under de förutsättningar som anges i artikel 4.2 i DLT-förordningen och på de villkor som beslutas av Finansinspektionen.

Paragrafen, som anknyter till artikel 4.2 i DLT-förordningen, inne- bär att kretsen av deltagare på en DLT-MTF-plattform och i ett DLT- TSS-system under vissa förutsättningar får utvidgas i förhållande till vad som följer av hänvisningen i 2 § andra och tredje styckena till be- stämmelserna i lagen om värdepappersmarknaden. Bestämmelsen ut- gör således ett undantag från kraven i 2 § andra och tredje styckena. Ett medgivande från Finansinspektionen krävs. Medgivandet kan förenas med villkor, t.ex. när det gäller kraven på deltagarna. Över- vägandena finns i avsnitt 4.13.

4 § En operatör av ett DLT-SS-system eller ett DLT-TSS-system får medge även andra aktörer än de som anges i 8 § lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden att vara deltagare i systemet, under de förutsättningar som anges i artikel 5.5 i DLT-förordningen och på de villkor som beslutas av Finansinspektionen.

420

SOU 2023:102

Författningskommentar

Paragrafen, som kompletterar artikel 5.5 i DLT-förordningen, ger ut- rymme för att kretsen av deltagare i ett DLT-SS-system eller DLT-TSS- system under vissa förutsättningar utvidgas utöver vad som följer av 8 § lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden (avvecklingslagen). Ett medgivande från Finans- inspektionen krävs. Medgivandet kan förenas med villkor, t.ex. när det gäller kraven på deltagarna. Övervägandena finns i avsnitt 4.13.

5 § Finansinspektionen är behörig myndighet enligt DLT-förordningen.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om behörig myndighet. Den anknyter till artikel 12 i DLT-förordningen. Eftersom det följer av reglerna i förordningen och vissa författningar att Finansinspektio- nen är behörig myndighet, har paragrafen karaktär av upplysnings- bestämmelse. Övervägandena finns i avsnitt 4.16.

6 § Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar och anmälningar enligt DLT-förordningen.

Operatörer av DLT-marknadsinfrastrukturer ska med årliga avgifter be- kosta Finansinspektionens verksamhet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om rätten att ta ut avgifter, dels sådana avgifter som ska tas ut till följd av ansökningar och anmäl- ningar, dels årliga avgifter som tas ut av operatörer av DLT-mark- nadsinfrastrukturer i syfte att finansiera Finansinspektionens verk- samhet. Övervägandena finns i avsnitten 4.8.3 och 4.16.

Rätten att ta ut avgifter för prövning av ansökningar och anmäl- ningar omfattar enligt första stycket ansökningar om ett särskilt tillstånd enligt DLT-förordningen att driva en DLT-marknadsinfrastruktur. Den omfattar också ansökningar om undantag från vissa bestämmel- ser enligt förordningen samt övriga förvaltningsärenden som en ope- ratör av en DLT-marknadsinfrastruktur kan aktualisera hos Finans- inspektionen med anledning av förordningen.

Bestämmelsen i första stycket ersätter motsvarande bestämmel- ser i 9 kap. 27 § första stycket kontoföringslagen och 23 kap. 12 § andra stycket 3 lagen om värdepappersmarknaden. Föreskrifter om avgifter för prövning av ärenden enligt DLT-förordningen har redan meddelats (se 3 § förordningen [2001:911] om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen och bilagan till förordningen).

421

Författningskommentar

SOU 2023:102

Av andra stycket följer att Finansinspektionen också har rätt att ta ut årliga avgifter för att bekosta inspektionens verksamhet. Jfr också normgivningsbemyndigandet i 7 kap. 1 §.

7 § En distribuerad liggare ska utformas på ett sådant sätt att

1.ägaren och i förekommande fall panthavaren samt annan som har sär- skild rätt till det DLT-baserade finansiella instrumentet, med de begräns- ningar som gäller i förhållande till andras rättigheter, ska ha möjlighet att för- foga över instrumentet eller rättigheten,

2.äganderätt, panträtt och annan särskild rätt till ett visst DLT-baserat finansiellt instrument framgår av den distribuerade liggaren,

3.det framgår om det DLT-baserade finansiella instrumentet innehas för annans räkning enligt 2 kap.,

4.det i förekommande fall kan anges att

a)innehavaren har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken med upp- drag som omfattar förvaltning av aktier som är registrerade i liggaren,

b)aktier som är registrerade i liggaren företräds av en förvaltare som förordnats enligt 14 kap. 9 § lagen (2004:297) om bank- och finansierings- rörelse, 24 kap. 10 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden eller 15 kap. 18 § försäkringsrörelselagen (2010:2043),

c)innehavaren har försatts i konkurs,

d)utmätning, kvarstad eller betalningssäkring har beslutats avseende det DLT-baserade finansiella instrument eller avseende panträtt i detta,

e)inskränkning enligt 13 kap. 19 § första stycket 4 eller 14 kap. 21 § första stycket 4 föräldrabalken förekommer, och

5. det är möjligt för även andra än de aktuella DLT-nätverksnoderna att ta del av innehållet i den distribuerade liggaren.

Första stycket 1–4 gäller inte för en distribuerad liggare som ingår i en DLT-MTF-plattform.

En operatör av ett DLT-SS-system eller ett DLT-TSS-system ska se till att de uppgifter som avses första stycket 2–4 anges i den distribuerade liggaren.

I 4 kap. 6 § finns särskilda bestämmelser om registrering av aktier.

Paragrafen innehåller grundläggande krav på hur den distribuerade liggaren ska fungera. Dessa krav har betydelse för tillämpningen av övriga bestämmelser i lagen på så sätt att vissa förhållanden måste kunna tas in i och framgå av liggaren för att bestämmelserna om t.ex. ägande- rättspresumtion, rättsverkningar, förvaltarregistrering, uppgiftsskyl- dighet m.m. ska kunna tillämpas på avsett sätt. Övervägandena finns i avsnitt 4.11.

Första stycket 1 avser möjligheten för ägaren och i förekommande fall panthavaren samt annan som har särskild rätt till ett DLT-baserat finansiellt instrument att disponera över sina rättigheter. För ägarens del kan det röra sig om att det ska finnas tekniska möjligheter att över-

422

SOU 2023:102

Författningskommentar

låta instrumentet, oavsett om liggaren har utformats som en block- kedja eller på annat sätt. Samtidigt måste liggarens funktionssätt hindra ett förfogande över det DLT-baserade finansiella instrumentet i strid med någon annans rättighet, t.ex. en panthavares rättighet. Vid för- valtarregistrering träder förvaltaren i ägarens ställe när det gäller rätten att förfoga över det DLT-baserade finansiella instrumentet (se för- fattningskommentaren till punkten 2), dock inte när det gäller att utöva rösträtt i aktiebolag.

Med ”annan särskild rätt” avses detsamma som i 4 kap. 17 § 5 kontoföringslagen.

Första stycket 2 anknyter till punkten 1 såtillvida att den rör samma slag av rättigheter. Innebörden av bestämmelsen motsvarar dock närmast vissa av bestämmelserna i 4 kap. 17 § kontoföringslagen när det gäller att äganderätt, panträtt och annan särskild rätt till ett visst DLT-baserat finansiellt instrument ska framgå av den distribuerade liggaren. I fråga om aktier krävs att innehavaren anges med namn och personnummer, organisationsnummer eller annat identifieringsnum- mer samt postadress. Härigenom blir det möjligt att framställa en aktiebok med ledning av uppgifterna i liggaren (jfr 5 kap. 13 § andra stycket aktiebolagslagen).

När det gäller aktier finns ytterligare bestämmelser om vilka upp- gifter som ska framgå av liggaren i 4 kap. 6 § denna lag.

Som har berörts ovan har förevarande bestämmelse betydelse bl.a. för äganderättspresumtionen enligt 3 kap. 1 §. Någon ägare ska dock inte anges om det rör sig om förvaltarregistrering (se författnings- kommentaren till punkten 3).

Enligt första stycket 3 ska den distribuerade liggaren utformas så att det framgår om det DLT-baserade finansiella instrumentet innehas för annans räkning, dvs. att instrumentet är förvaltarregistrerat en- ligt bestämmelserna i 2 kap. I ett sådant fall framgår det inte av ligga- ren, dvs. på den högsta nivån av registrering, vem som är ägare av instrumentet. Förvaltaren har däremot rätt att förfoga över instru- mentet i ägarens ställe (se 2 kap. 2 § andra stycket och 3 kap. 1 §).

Första stycket 4 avser en rad olika slag av inskränkningar i inne- havarens rätt att förfoga över det finansiella instrumentet, vilka är en följd av myndighetsbeslut (se led a–e). Innebörden av bestämmelsen är att sådana inskränkningar ska kunna anges i den distribuerade lig- garen (se även tredje stycket när det gäller ansvaret för att så sker).

423

Författningskommentar

SOU 2023:102

De inskränkningar som avses gäller enligt led (a) domstols beslut om förvaltare enligt föräldrabalken.

Enligt led (b)ska i liggaren även kunna anges förvaltare som har förordnats av allmän domstol på ansökan av Finansinspektionen (se 14 kap. 9 § lagen om bank- och finansieringsrörelse, 24 kap. 10 § lagen om värdepappersmarknaden och 15 kap. 18 § försäkringsrörelselagen).

Enligt led (c)ska det vidare kunna anges i den distribuerade lig- garen om innehavaren har försatts i konkurs. Om så är fallet, får inne- havaren inte längre förfoga över instrumentet (se 3 kap. 1 § konkurs- lagen [1987:672]).

Enligt led (d)ska det även kunna framgå av liggaren om utmätning, kvarstad eller betalningssäkring har beslutats avseende det DLT- baserade finansiella instrumentet eller avseende panträtt i detta. I dessa fall rör det sig om förfogandeinskränkningar avseende viss egendom (vissa instrument), i motsats till konkurs som innebär att konkurs- gäldenären förlorar rådigheten över i princip all sin egendom.

Enligt led (e)ska den distribuerade liggaren kunna innehålla upp- gift om inskränkning enligt 13 kap. 19 § första stycket 4 eller 14 kap. 21 § första stycket 4 föräldrabalken. Med detta avses att överförmyn- daren har beslutat om begränsningar i föräldrars eller ställföreträdares förfoganderätt.

Av första stycket 5 följer att det måste finnas tekniska förutsätt- ningar för andra än deltagarna i det nätverk av DLT-nätverksnoder som utgör den distribuerade liggaren (se vidare artikel 2.4 i DLT- förordningen) att ta del av informationen på den. Eftersom det som huvudregel gäller tystnadsplikt för vad som är registrerat i liggaren (se 5 kap. 1 §), krävs det dock samtycke eller en författningsreglerad uppgiftsskyldighet för att någon utomstående ska ha rätt att ta del av uppgifterna i liggaren (angående uppgiftsskyldighet, se bl.a. 5 kap. 2 och 3 §§). Det kan här nämnas att regeringen enligt 7 kap. 1 § får föreskriva att Finansinspektionen ska ha direktåtkomst till den distri- buerade liggaren för visst ändamål.

Andra stycket innebär ett undantag från kraven i första stycket 1–4. Av de krav som anges i första stycket ska endast punkten 5 tillämpas i fråga om en distribuerad liggare som ingår i en DLT-MTF-plattform.

Av tredje stycket följer att det är operatören av den aktuella DLT- marknadsinfrastrukturen som är ansvarig för att de uppgifter som anges i första stycket 1–4 i förekommande fall anges i den distribue- rade liggaren. Det finns dock inte något hinder mot att det i praktiken

424

SOU 2023:102

Författningskommentar

är någon annan som handhar det praktiska arbetet med att registrera sådana uppgifter, även om ansvaret för att detta sker hela tiden åvilar operatören.

I fjärde stycket finns en upplysningsbestämmelse om de särskilda bestämmelser om registrering av aktier som finns i 4 kap. 6 §.

8 § För DLT-baserade finansiella instrument får inte utfärdas aktiebrev, emissionsbevis, interimsbevis, teckningsoptionsbevis eller optionsbevis som avses i aktiebolagslagen (2005:551) eller skuldebrev eller motsvarande hand- ling. Har en sådan handling utfärdats, gäller den inte som förbindelse. Bestäm- melserna i aktiebolagslagen gäller inte heller för handlingen.

Första stycket ska inte tillämpas i fråga om finansiella instrument som är utfärdade i ett annat land än Sverige.

Om ett aktiebrev, ett skuldebrev eller en annan motsvarande handling har utfärdats för ett sådant instrument som avses i andra stycket, ska hand- lingen vara inlämnad för förvaring hos operatören av en DLT-marknadsinfra- struktur eller för detta företags räkning innan registrering i en distribuerad liggare får ske, om det inte på annat sätt är säkerställt att handlingen inte kommer i omlopp. Handlingen ska vara kvar i sådant förvar så länge instru- mentet är registrerat i en distribuerad liggare.

Paragrafen innehåller ett förbud mot utfärdande av vissa handlingar i pappersform när det gäller DLT-baserade finansiella instrument. Den är utformad efter förebild av 4 kap. 5 § kontoföringslagen och har samma innebörd när det gäller DLT-baserade finansiella instrument (jfr det som sägs i avsnitt 4.9 om tillämpningsområdet för DLT-för- ordningen). Övervägandena finns i avsnitt 4.11.

Såväl kontoförda finansiella instrument (se 4 kap. 5 § konto- föringslagen) som DLT-baserade finansiella instrument är antingen dematerialiserade eller immobiliserade (se även prop. 2015/16:10 s. 120–123 och 153). Med detta avses att det som huvudregel inte får ges ut skriftliga handlingar som representerar den aktuella rättigheten och att särskilda regler gäller om sådana handlingar ändå har getts ut. Exempelvis får det inte ges ut aktiebrev för aktier som är registrerade i avstämningsregister eller skuldebrev för obligationer som är registre- rade i ett sådant register.

Enligt första stycket gäller ett förbud mot att ge ut vissa handlingar i fråga om DLT-baserade finansiella instrument. Om så ändå sker, är dessa handlingar inte giltiga och bestämmelserna i aktiebolagslagen kan inte tillämpas på dem.

Av andra stycket följer att första stycket ska tillämpas endast för finansiella instrument som har utfärdats (emitterats) i Sverige.

425

Författningskommentar

SOU 2023:102

Tredje stycket gäller den situationen att ett visst slag av skriftlig hand- ling har utfärdats för ett finansiellt instrument som har emitterats i ett annat land än Sverige. I ett sådant fall krävs det som huvudregel att handlingen har lämnats in för förvaring hos operatören av DLT-mark- nadsinfrastrukturen eller hos någon som agerar för dennes räkning innan instrumentet kan registreras i den distribuerade liggaren. Regi- strering får dock ske trots att sådan förvaring inte pågår, om det på något annat sätt har säkerställts att handlingen inte kommer i om- lopp. Det får således inte förekomma att en och samma rättighet (t.ex. en aktie eller en fordran) kan bli föremål för omsättning i såväl elek- tronisk som pappersbaserad form parallellt.

9 § Upphör DLT-baserade finansiella instrument att vara registrerade i en distribuerad liggare till följd av att ett avstämningsförbehåll har tagits bort eller att avtalet mellan emittenten och operatören av DLT-marknadsinfra- strukturen har upphört att gälla, är operatören skyldig att till emittenten eller till en annan operatör eller en värdepapperscentral som emittenten anvisar lämna upplysning om innehållet i den distribuerade liggaren.

I så fall ska operatören se till att samtliga innehavare av rättigheter eller förvaltare som har registrerats i den distribuerade liggaren underrättas.

Paragrafen gäller upphörande av registrering av DLT-baserade finan- siella instrument. Den är utformad efter förebild av 4 kap. 15 § konto- föringslagen och har motsvarande innebörd vad gäller DLT-baserade finansiella instrument och operatörer av DLT-marknadsinfrastruk- turer, med skillnaden att operatörens skyldigheter gäller i förhållande till bl.a. andra operatörer och värdepapperscentraler som emittenten anvisar samt att någon motsvarighet till bestämmelsen om s.k. länkar i 4 kap. 15 § första stycket andra meningen inte finns. Övervägan- dena finns i avsnitt 4.11.

Första stycket innebär en uppgiftsskyldighet för operatören av DLT-marknadsinfrastrukturen, i praktiken en operatör av ett DLT- SS-system eller DLT-TSS-system, för det fall att operatörens avtal med emittenten upphör att gälla eller att ett avstämningsförbehåll (se 1 kap. 10 § första stycket 2 aktiebolagslagen) tas bort.

Av andra stycket följer en skyldighet att underrätta rättighetsinne- havare eller, i förekommande fall, förvaltare enligt 2 kap.

426

SOU 2023:102

Författningskommentar

10 § En operatör av en DLT-marknadsinfrastruktur är personuppgifts- ansvarig för behandlingen av personuppgifter i infrastrukturen.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om ansvaret för behandling av personuppgifter. Enligt bestämmelsen är operatören av den aktuella DLT-marknadsinfrastrukturen ansvarig för all sådan behandling. En annan sak är att en förvaltare är ansvarig för den behandling av per- sonuppgifter som förekommer inom förvaltarens eget system, dvs. utanför DLT-marknadsinfrastrukturen, vid förvaltarregistrering en- ligt 2 kap. Övervägandena finns i avsnitt 4.17.2.

2 kap. Förvaltarregistrering

1 § En operatör av ett DLT-SS-system eller DLT-TSS-system får medge att sådana juridiska personer som avses i 3 kap. 7 § första stycket lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instru- ment registreras som förvaltare av DLT-baserade finansiella instrument.

Vid medgivanden enligt första stycket ska operatören tillämpa de krav för deltagande som anges i artikel 33.1 i förordningen om värdepapperscentraler.

Paragrafen reglerar vilka slag av juridiska personer som får antas som förvaltare enligt denna lag och vilka krav som ska tillämpas i samband med detta. Fysiska personer får alltså inte komma på fråga som för- valtare. Övervägandena finns i avsnitt 4.13.

Paragrafen har rättsverkningar i förhållande till operatörer av de slag av DLT-marknadsinfrastrukturer som anges i första stycket. I fråga om de juridiska personer som kan komma på fråga som förvaltare enligt paragrafen krävs också att de har rätt att driva sådan verksamhet som följer av att vara förvaltare, enligt det näringsrättsliga eller för- valtningsrättsliga regelverk som gäller för denne. Exempelvis krävs för värdepappersbolag ett s.k. sidotillstånd enligt 2 kap. 2 § första stycket 1 lagen om värdepappersmarknaden (se även avsnitt 4.13).

Såsom framgår av första stycket är kretsen av möjliga förvaltare den- samma som enligt kontoföringslagen. En förvaltare måste också vara deltagare i den aktuella DLT-marknadsinfrastrukturen. Det omvända gäller dock inte – en deltagare behöver inte nödvändigtvis vara för- valtare utan kan agera enbart för egen räkning. Särskilda regler för deltagande finns också i DLT-förordningen och i 1 kap. 3 och 4 §§ denna lag.

427

Författningskommentar

SOU 2023:102

I andra stycket hänvisas till de krav i förordningen om värdepappers- centraler som ska tillämpas i förhållande till förvaltare. Detta över- ensstämmer i sak med vad som gäller enligt 3 kap. 7 § andra stycket kontoföringslagen.

2 § För förvaltarregistrerade DLT-baserade finansiella instrument till- lämpas 3 kap.

Det som sägs i 3 kap. 1 och 4 §§ om den som är antecknad som ägare i en distribuerad liggare ska i stället avse förvaltaren.

Om förvaltaren underrättas om att ett DLT-baserat finansiellt instru- ment har överlåtits eller pantsatts, inträder samma rättsverkningar som om överlåtelsen eller pantsättningen hade validerats genom en konsensusmeka- nism.

Paragrafen gäller civilrättsliga rättsverkningar i fråga om förvaltar- registrerade DLT-baserade finansiella instrument. Den motsvarar 3 kap. 10 § kontoföringslagen. Övervägandena finns i avsnitt 4.13.

Första stycket innehåller huvudregeln att bestämmelserna i 3 kap. ska tillämpas även i fråga om förvaltarregistrerade DLT-baserade finansiella instrument. Bestämmelserna i 3 kap. ska dock tillämpas på det sätt som anges i andra och tredje styckena.

Andra stycket innebär att det som sägs om ägare i bestämmelsen om äganderättspresumtion i 3 kap. 1 § och i bestämmelsen om över- låtelse av någon annan än ägaren i stället ska avse förvaltaren. Det medför bl.a. att bestämmelsen om äganderättspresumtion inte ska tolkas som att förvaltaren ska anses vara ägare till det DLT-baserade finansiella instrumentet, utan att förvaltaren ska anses ha rätt att för- foga över instrumentet i ägarens ställe. Som berörs i författnings- kommentaren till 1 kap. 7 § framgår det inte heller av den distri- buerade liggaren, dvs. på den högsta nivån av registrering, vem som är ägare till instrumentet när det är frågan om förvaltarregistrering. Detta framgår i stället först av förvaltarens depåsystem eller konto- struktur.

Tredje stycket innebär att det sakrättsliga momentet vid förvaltar- registrering utgörs av denuntiation, när det gäller rättsverkningar som sker på lägre nivå än den högsta nivån av registrering. Det är alltså vid överlåtelse och pantsättning förekomsten av och tidpunkten för underrättelsen till förvaltaren som blir avgörande för om och när rätts- verkningar mot tredje man uppkommer. Vid en sådan underrättelse inträder samma rättsverkningar som om rättshandlingen hade valide-

428

SOU 2023:102

Författningskommentar

rats genom en konsensusmekanism, vilket är det sakrättsliga momen- tet på den högsta nivån av registrering (se 3 kap.).

I fråga om lagval rörande rättsverkan mot tredje man, se 3 kap. 8 §.

3 § Ett pantsatt eller utmätt DLT-baserat finansiellt instrument får inte förvaltarregistreras utan panthavarens respektive Kronofogdemyndighetens samtycke.

Paragrafen innehåller ett förbud mot förvaltarregistrering av pant- satta respektive utmätta DLT-baserade finansiella instrument, såvida inte det finns samtycke till förvaltarregistreringen. Den motsvarar och är utformad efter förebild av 3 kap. 11 § kontoföringslagen. Över- vägandena finns i avsnitt 4.13.

4 § På begäran av en operatör av ett DLT-SS-system eller DLT-TSS-system ska en förvaltare lämna uppgifter till operatören om de aktieägare vars aktier den förvaltar. Uppgifterna ska avse aktieägarnas namn och personnummer, organisationsnummer eller annat identifieringsnummer samt postadress. Förvaltaren ska dessutom ange det antal aktier av olika slag som varje aktie- ägare äger. Uppgifterna ska avse förhållandena vid den tidpunkt som opera- tören bestämmer.

Operatören ska på begäran av ett avstämningsbolag kräva in sådana upp- gifter om bolagets aktieägare som avses i första stycket.

Ett avstämningsbolag har rätt att hos operatören få tillgång till de upp- gifter som har lämnats om bolagets aktieägare.

Om det finns särskilda skäl, får Finansinspektionen medge en förvaltare undantag från den uppgiftsskyldighet som följer av första och andra styckena.

Paragrafen medför en skyldighet för förvaltare som har antagits en- ligt 1 § att lämna upplysningar till en operatör av en DLT-marknads- infrastruktur när det gäller aktier i avstämningsbolag. En definition av termen avstämningsbolag finns i 1 kap. 10 § aktiebolagslagen (2005:551). Paragrafen är utformad efter förebild av 3 kap. 12 § kontoförings- lagen och har samma innebörd som den paragrafen, med skillnaden att upplysningsskyldigheten gäller gentemot operatörer av DLT-SS- system eller DLT-TSS-system samt att det rör sig om DLT-baserade aktier. Vidare finns det inte någon motsvarighet till bestämmelsen i

3kap. 12 § femte stycket kontoföringslagen när det gäller en begäran om identifiering av aktieägare enligt 3 a kap. i den lagen (jfr av- snitt 4.17.4). Övervägandena finns i avsnitt 4.13.

429

Författningskommentar

SOU 2023:102

5 § Hos en sådan operatör som avses i 1 § första stycket ska det för varje avstämningsbolag finnas en sammanställning över aktieägare med mer än femhundra förvaltarregistrerade aktier i bolaget. Sammanställningen ska innehålla de uppgifter som anges i 4 § första stycket. En utskrift av samman- ställningen ska hållas tillgänglig för var och en hos bolaget och hos opera- tören. Utskriften får inte vara äldre än tre månader. Var och en som begär det har vid var tid rätt att mot ersättning för kostnaderna få en aktuell ut- skrift av sammanställningen från operatören.

Paragrafen innehåller bestämmelser om aktieägarsammanställning för avstämningsbolag. Angående begreppet avstämningsbolag, se författ- ningskommentaren till 4 §. Paragrafen är utformad efter förebild av 3 kap. 13 § kontoföringslagen och har samma innebörd som den para- grafen, med skillnaden att den avser operatörer av DLT-marknads- infrastrukturer samt att det rör sig om DLT-baserade aktier. Över- vägandena finns i avsnitt 4.13.

3 kap. Rättsverkningar

1 § Den som är antecknad som ägare i en distribuerad liggare ska, med de begränsningar som framgår av liggaren, anses ha rätt att förfoga över det DLT-baserade finansiella instrumentet.

Paragrafen innebär att en äganderättspresumtion råder i förhållande till tredje man för den som i en distribuerad liggare är antecknad som ägare. Presumtionen utesluter inte att någon annan än den presume- rade ägaren kan styrka att denne har bättre rätt än den presumerade ägaren till det aktuella finansiella instrumentet. Paragrafen är utfor- mad efter förebild av 6 kap. 1 § kontoföringslagen och har samma innebörd som den paragrafen, med den skillnaden att förevarande para- graf gäller distribuerade liggare och inte avstämningskonto. Över- vägandena finns i avsnitt 4.12.

Vid förvaltarregistrering ska förvaltaren presumeras ha rätt att för- foga över det finansiella instrumentet men inte anses som ägare (se vidare 2 kap. 2 § och författningskommentaren till den paragrafen).

Av 6 § första stycket följer att denna paragraf tillämpas även vid pantsättning.

430

SOU 2023:102

Författningskommentar

2 § Om en överlåtelse av ett DLT-baserat finansiellt instrument har vali- derats genom en konsensusmekanism, får instrumentet därefter inte tas i anspråk av överlåtarens borgenärer för andra rättigheter än sådana som var registrerade i den distribuerade liggaren dessförinnan.

Paragrafen gäller tidpunkten för rättsverkan mot tredje man av en över- låtelse och vilket s.k. sakrättsligt moment som är avgörande. Den är utformad efter förebild av 6 kap. 2 § kontoföringslagen och har samma innebörd, med skillnaden att det sakrättsliga momentet utgörs av validering genom en konsensusmekanism. Övervägandena finns i av- snitt 4.12.

Det avgörande sakrättsliga momentet enligt bestämmelsen är alltså validering genom en konsensusmekanism. Med konsensusmekanism avses detsamma som i artikel 2.3 i DLT-förordningen. Denna defini- tion inbegriper termen validerad. Vanligtvis utför först vissa s.k. DLT-nätverksnoder en validering, varefter alla eller en tillräckligt stor majoritet av DLT-nätverksnoderna i nätverket når en överenskom- melse (konsensus) om att den aktuella transaktionen, t.ex. en över- låtelse, är giltig. I fråga om en blockkedja kan detta följas av att ett nytt block med information om den aktuella transaktionen – och even- tuellt ytterligare transaktioner – läggs till kedjan.

Den närmare innebörden av konsensusmekanismen kan skilja sig åt mellan olika DLT-marknadsinfrastrukturer. Det gäller inte minst frågan om hur stor andel av DLT-nätverksnoderna som behöver god- känna den aktuella transaktionen för att den ska anses giltig i nu aktuell mening. Kraven i dessa delar framgår således av de regler och villkor som den aktuella operatören av DLT-marknadsinfrastrukturen har fastställt (se definitionen i artikel 2.3 i DLT-förordningen och kra- vet på att offentliggöra bl.a. de nu aktuella reglerna i artikel 7.1 andra stycket i förordningen).

Av 6 § första stycket följer att denna paragraf ska tillämpas även vid pantsättning.

3 § Om samma DLT-baserade finansiella instrument har överlåtits till flera var för sig, har den överlåtelse företräde som validerades först genom det förfarande som avses i 2 §.

431

Författningskommentar

SOU 2023:102

Första och andra styckena ska tillämpas även på förvärv genom bodel- ning, arv, testamente, bolagsskifte eller liknande förvärvssätt när fråga upp- kommer om företrädet mellan ett sådant förvärv och en senare överlåtelse.

Paragrafen gäller den situationen att ett DLT-baserat finansiellt in- strument har överlåtits till två eller flera. Bestämmelserna i para- grafen motsvarar närmast 6 kap. 3 § kontoföringslagen och har därför utformats efter förebild av den paragrafen. Övervägandena finns i avsnitt 4.12.

Enligt huvudregeln i första stycket har den överlåtelse företräde som först validerades genom en sådan konsensusmekanism som avses i 2 § (se även författningskommentaren till den paragrafen).

Andra stycket innehåller ett undantag från huvudregeln i första stycket. Undantaget avser tidpunkten för överlåtelsen, inte tidpunk- ten för valideringen. En tidigare överlåtelse har företräde om den för- värvare som annars enligt huvudregeln har företräde var i ond tro, dvs. kände till eller borde ha känt till den tidigare överlåtelsen.

Av tredje stycket framgår att första och andra styckena ska tilläm- pas också på vissa bolagsrättsliga och familjerättsliga fång. Därutöver följer av 6 § första stycket att denna paragraf ska tillämpas även vid pantsättning.

4 § En överlåtelse av ett DLT-baserat finansiellt instrument som har gjorts av någon annan än ägaren är giltig, om

1.överlåtaren vid tidpunkten för överlåtelsen var antecknad som ägare till instrumentet i den distribuerade liggaren, och

2.förvärvaren, när överlåtelsen validerades genom en konsensusmeka- nism, varken kände till eller borde ha känt till att överlåtaren inte ägde in- strumentet.

Första stycket ska tillämpas även vid överlåtelse från den som ägde det DLT-baserade finansiella instrumentet men som saknade rätt att förfoga över instrumentet genom överlåtelse.

Paragrafen gäller vid överlåtelse av ett DLT-baserat finansiellt instru- ment från någon annan än ägaren (första stycket). Den är också till- lämplig vid överlåtelse från en ägare som saknar rätt att förfoga över instrumentet genom överlåtelse (andra stycket). Den är utformad efter förebild av 6 kap. 4 § kontoföringslagen och har i huvudsak samma innebörd, med skillnaden att den avgörande tidpunkten för god eller ond tro utgörs av validering genom en konsensusmekanism. Över- vägandena finns i avsnitt 4.12.

432

SOU 2023:102

Författningskommentar

Paragrafen innebär att en förvärvare som huvudregel kan förlita sig på uppgiften om ägande i den distribuerade liggaren (se även bestäm- melsen i 1 § om äganderättspresumtion). Detta gäller dock endast under förutsättning att förvärvaren inte var i ond tro vid tidpunkten för validering genom en konsensusmekanism, dvs. varken kände till eller borde ha känt till att överlåtaren inte ägde instrumentet. För- värvaren måste således ha varit i god tro.

Av 6 § första stycket följer att denna paragraf ska tillämpas även vid pantsättning.

5 § Den som på förfallodagen eller på fastställd avstämningsdag är anteck- nad i en distribuerad liggare som ägare eller i andra fall berättigad att ta emot betalning för en sådan skuldförbindelse som avses i artikel 3.1 första stycket b i DLT-förordningen ska anses ha rätt att ta emot betalningen.

Betalningen är dock inte giltig, om gäldenären insåg eller borde ha insett att betalningsmottagaren inte var berättigad att ta emot betalning för skuld- förbindelsen.

Paragrafen gäller vem som äger rätt att ta emot betalning för en sådan skuldförbindelse som avses i artikel 3.1 första stycket b i DLT-för- ordningen, dvs. de DLT-baserade finansiella instrument som i för- ordningen benämns obligationer och andra former av värdepapperi- serad skuld. Den reglerar således till vem (vilken borgenär) som betalning kan ske med befriande verkan. Den är utformad efter före- bild av 6 kap. 6 § kontoföringslagen och har samma innebörd, med den skillnaden att det är uppgifterna i den distribuerade liggaren som är avgörande och att endast DLT-baserade skuldförbindelser avses. Övervägandena finns i avsnitt 4.12.

Huvudregeln finns i första stycket. Innebörden är att gäldenären har rätt att förlita sig på den uppgift om ägare eller annan betalnings- berättigad mottagare som finns antecknad i den distribuerade ligga- ren. Huvudregeln har således likheter med bestämmelsen i 1 § om äganderättspresumtion. I vissa fall kan någon annan än ägaren (inne- havaren) vara betalningsberättigad mottagare enligt liggaren. Det före- kommer t.ex. att ägare av finansiella instrument överlåter rätten till viss avkastning eller utdelning till välgörande ändamål av olika slag. Den avgörande tidpunkten är förfallodagen, vad gäller obligationsför- fall, eller avstämningsdagen för t.ex. räntebetalningar.

I andra stycket görs ett undantag från huvudregeln. Undantaget av- ser den situationen att den gäldenär som gör betalningen är i ond tro

433

Författningskommentar

SOU 2023:102

i fråga om vem som är rätt borgenär, dvs. inser eller borde ha insett att denne inte är rätt betalningsmottagare.

6 § Bestämmelserna i 1–4 §§ ska tillämpas även vid pantsättning. Särskilda bestämmelser om pantsättning av finansiella instrument finns

i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument.

Paragrafen gäller pantsättning av DLT-baserade finansiella instru- ment. Den är utformad efter förebild av 6 kap. 7 § kontoföringslagen och har motsvarande innebörd som den paragrafen. Övervägandena finns i avsnitt 4.12.

Enligt första stycket ska bestämmelserna i 1–4 §§ tillämpas även vid pantsättning. Vid pantsättning ska det som i dessa bestämmelser anges om överlåtelse i stället avse pantsättning eller – vid konkur- rerande anspråk – avse överlåtelse eller pantsättning.

I andra stycket finns en upplysning om att det finns särskilda bestäm- melser om pantsättning av finansiella instrument i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument. De aktuella bestämmelserna finns i 3 och 5 kap. i den lagen. Lagen om handel med finansiella in- strument är som huvudregel tillämplig även på DLT-baserade finan- siella instrument, till följd av hänvisningen i 1 kap. 1 § den lagen till 1 kap. 4 § lagen om värdepappersmarknaden när det gäller definitionen av uttrycket finansiella instrument. Denna lag har dock företräde fram- för lagen om handel med finansiella instrument, vilket har särskild be- tydelse i fråga om lagval (se författningskommentaren till 7 §).

7 § Vid överlåtelse, pantsättning eller annat förfogande över DLT-baserade finansiella instrument ska, beträffande rättsverkningarna i förhållande till andra än parterna, lagen i det land där operatören av DLT-marknadsinfra- strukturen har sin hemvist tillämpas. Detsamma gäller vid annat förfogande över sådana instrument.

Paragrafen gäller lagval i fråga om sakrättsliga rättsförhållanden, dvs. rättsverkan i förhållande till tredje man, av avtal om överlåtelse, pant- sättning eller andra förfoganden över DLT-baserade finansiella instru- ment på den högsta nivån. Frågan om lagval avser vilket lands lag, i praktiken vilket lands rättsordning i en vidare mening än lagstift- ning, som ska tillämpas på ett visst rättsförhållande. Paragrafen är utformad efter förebild av 5 kap. 3 § lagen om handel med finansiella instrument men har en delvis annan innebörd och har företräde fram- för den paragrafen. Övervägandena finns i avsnitt 4.14.

434

SOU 2023:102

Författningskommentar

I likhet med vad som gäller kontoförda finansiella instrument en- ligt kontoföringslagen kan registrering av och förfoganden med DLT- baserade finansiella instrument ske på olika nivåer. Den högsta nivån motsvaras i kontoföringslagen av avstämningsregistret. På motsvarande sätt utgör den distribuerade liggare som operatören av DLT-mark- nadsinfrastrukturen ansvarar för den högsta nivån av registrering.

Paragrafen reglerar lagval när det gäller sakrättsliga rättsförhållan- den som rör förfoganden som sker på den högsta nivån. Enligt para- grafen avgörs lagvalsfrågan av i vilket land som operatören av DLT- marknadsinfrastrukturen har sin hemvist. Termen hemvist har samma innebörd som i den internationella privat- och processrätten i övrigt. Var de aktuella nätverksnoderna finns saknar betydelse.

4 kap. Särskilda bestämmelser om aktier och skuldebrev

Kapitlet innehåller främst särskilda bestämmelser om aktier i aktiebo- lag som är avstämningsbolag enligt 1 kap. 10 § första stycket 2 aktie- bolagslagen, dvs. avstämningsbolag i vilka aktierna är DLT-baserade i den mening som avses i DLT-förordningen. Bestämmelserna har ett nära samband med olika bestämmelser i aktiebolagslagen. I kapitlet finns även vissa bestämmelser som gäller skuldebrev.

1 § I 1 kap. 10 § aktiebolagslagen (2005:551) finns bestämmelser om aktier i avstämningsbolag.

Aktier i svenska bolag som inte är avstämningsbolag enligt 1 kap. 10 § första stycket 2 aktiebolagslagen får inte registreras i en distribuerad liggare.

Bestämmelserna i denna lag om aktier i avstämningsbolag ska tillämpas också på följande rättigheter i sådana bolag, nämligen

1.fondaktierätt och teckningsrätt som avses i 11 kap. 4 § aktiebolags- lagen samt företrädesrätt att delta i emission som avses i 11 kap. 8 § andra stycket aktiebolagslagen,

2.rätt på grund av teckning av aktier vid nyemission av aktier enligt 13 kap. aktiebolagslagen, och

3.rätt på grund av teckning av aktier med utnyttjande av optionsrätt en- ligt 14 kap. aktiebolagslagen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om aktier och vissa aktierelate- rade rättigheter. Den är utformad efter förebild av 4 kap. 2 § konto- föringslagen och har samma innebörd när det gäller DLT-baserade finansiella instrument. Övervägandena finns i avsnitt 4.10.

435

Författningskommentar

SOU 2023:102

Första stycket innehåller en erinran om bestämmelserna i 1 kap.

10 § aktiebolagslagen. Av den paragrafen framgår att ett avstämnings- bolag är ett aktiebolag vars bolagsordning innehåller ett avstämnings- förbehåll om att bolagets aktier ska vara registrerade i antingen av- stämningsregister (1 kap. 10 § första stycket 1) eller i en distribuerad liggare (1 kap. 10 § första stycket 2). Det framgår också att aktierna i sådana bolag ska vara registrerade i avstämningsregister respektive i en distribuerad liggare.

Andra stycket innebär ett förbud mot att i en distribuerad liggare registrera andra svenska aktier än aktier i sådana bolag som är avstäm- ningsbolag enligt 1 kap. 10 § första stycket 2 aktiebolagslagen. Aktier i s.k. kupongbolag får således inte registreras i en sådan liggare. Det- samma gäller aktier som är registrerade i avstämningsregister enligt kontoföringslagen. Vidare måste det aktuella avstämningsbolaget ha ett avstämningsförbehåll enligt 1 kap. 10 § första stycket 2 aktiebolags- lagen (jfr författningskommentaren till första stycket i förevarande paragraf).

Enligt tredje stycket gäller det som anges i denna lag om aktier även för vissa andra aktierelaterade rättigheter (jfr avsnitt 4.9 vad gäller vilka slag av finansiella instrument som enligt utredningens bedömning får registreras i en distribuerad liggare). Av hänvisningen till 11 kap. 8 § andra stycket aktiebolagslagen följer att den rätt till teckning av bl.a. aktier som följer av teckningsoptioner eller konvertibla skulde- brev kan registreras i en distribuerad liggare och att det som i denna lag anges om aktier i sådant fall gäller även för dessa.

2 § I fråga om aktiebolag som övergår till att bli avstämningsbolag enligt 1 kap. 10 § första stycket 2 aktiebolagslagen (2005:551) gäller följande.

När det gäller aktiebolag som inte tidigare har varit avstämningsbolag en- ligt 1 kap. 10 § första stycket 1 aktiebolagslagen tillkommer behörigheten att första gången antecknas som aktieägare eller förvaltare i en distribuerad liggare den som visar upp ett aktiebrev och enligt 6 kap. 8 § aktiebolags- lagen eller på annat sätt styrker sitt förvärv. Aktiebrevet ska makuleras på betryggande sätt av operatören av DLT-marknadsinfrastrukturen. Detta ska tillämpas på motsvarande sätt i fråga om interimsbevis och emissions- bevis som ett aktiebolag har utfärdat innan denna lag blev tillämplig på bo- laget.

När det gäller aktiebolag som tidigare har varit avstämningsbolag enligt 1 kap. 10 § första stycket 1 aktiebolagslagen tillkommer behörigheten att första gången antecknas som aktieägare eller förvaltare i en distribuerad lig- gare den som tidigare har varit antecknad som aktieägare eller förvaltare på ett avstämningskonto.

436

SOU 2023:102

Författningskommentar

Paragrafen gäller, som framgår av första stycket, den situationen att ett aktiebolag övergår till att använda en distribuerad liggare för registrer- ingen av aktierna i bolaget, dvs. blir ett sådant avstämningsbolag som avses i 1 kap. 10 § första stycket 2 aktiebolagslagen. Som framgår av den bestämmelsen kräver detta att ett s.k. avstämningsförbehåll tas in i bolagsordningen (se även författningskommentaren till den be- stämmelsen). Genom en övergång av nu aktuellt slag blir aktierna i bolaget DLT-baserade. I så fall ska också sådana aktierelaterade rättig- heter som får registreras i en distribuerad liggare enligt reglerna i DLT-förordningen tas in i liggaren (se avsnitt 4.9). Övervägandena finns i avsnitt 4.10.

Andra stycket avser aktiebolag som inte tidigare har varit avstäm- ningsbolag enligt 1 kap. 10 § första stycket 1 aktiebolagslagen. Det rör sig alltså om sådana aktiebolag som brukar benämnas kupongbolag. För övergången från kupongbolag till ett DLT-baserat avstämnings- bolag uppställs särskilda krav när det gäller vem som ska anses vara behörig som aktieägare eller förvaltare. Dessa krav är dels att aktiebrev ska visas upp, dels att förvärvet ska styrkas på det sätt som anges i 6 kap. 8 § aktiebolagslagen eller på annat sätt. Dessa krav motsvarar vad som gäller enligt 4 kap. 6 § kontoföringslagen.

Se även 5 kap. 12 b § aktiebolagslagen och författningskommen- taren till den bestämmelsen när det gäller bestämmelser om över- föring av uppgifter från äldre aktiebok i samband med att bolaget över- går från att vara kupongbolag till att vara avstämningsbolag.

Tredje stycket avser aktiebolag som redan tidigare har varit avstäm- ningsbolag, men på så sätt att aktierna i bolaget har varit registrerade i avstämningsregister enligt kontoföringslagen. Frågan om vem som är behörig som aktieägare respektive förvaltare ska i ett sådant fall avgöras med ledning av vad som framgår om vem som har varit anteck- nad på avstämningskonto.

3 § Om det i annat fall än som anges i 2 § är fråga om en rättighet enligt 1 § tredje stycket som har utfärdats av ett aktiebolag innan denna lag blev tillämplig på rättigheten, är den som styrker sitt förvärv behörig att första gången antecknas som ägare eller förvaltare av rättigheten i en distribuerad liggare.

Även denna paragraf gäller den situationen att ett aktiebolag övergår till att använda en distribuerad liggare för registreringen av aktierna i bolaget, dvs. blir ett sådant avstämningsbolag som avses i 1 kap. 10 §

437

Författningskommentar

SOU 2023:102

första stycket 2 aktiebolagslagen. Paragrafen är utformad efter förebild av 4 kap. 7 § kontoföringslagen. Övervägandena finns i avsnitt 4.10.

Innebörden av paragrafen är att den som vill göra gällande en sådan aktierelaterad rättighet som avses i 1 § tredje stycket och som har utfärdats innan bolaget blev ett avstämningsbolag enligt 1 kap. 10 § första stycket 2 aktiebolagslagen måste styrka sitt förvärv.

4 § Om ett emissionsbevis eller teckningsoptionsbevis har utfärdats för en rättighet som avses i 11 kap. aktiebolagslagen (2005:551) innan denna lag blev tillämplig på rättigheten gäller följande. Behörighet att första gången antecknas som ägare eller förvaltare av rättigheten på ett konto för skuld- förbindelser tillkommer den som visar upp beviset och enligt 6 kap. 8 § aktiebolagslagen eller på annat sätt styrker sitt förvärv. Beviset ska maku- leras på betryggande sätt av operatören av DLT-marknadsinfrastrukturen.

Också denna paragraf gäller den situationen att ett aktiebolag övergår till att använda en distribuerad liggare för registreringen av aktierna i bolaget, dvs. blir ett sådant avstämningsbolag som avses i 1 kap. 10 § första stycket 2 aktiebolagslagen. Paragrafen är utformad efter förebild av 4 kap. 9 § kontoföringslagen och har samma innebörd när det gäller DLT-baserade finansiella instrument (jfr det som sägs i av- snitt 4.9 om tillämpningsområdet för DLT-förordningen). Över- vägandena finns i avsnitt 4.10.

5 § En handling som har makulerats enligt 2 eller 4 § ska förvaras av ope- ratören av DLT-marknadsinfrastrukturen i original eller kopia i minst tio år.

Paragrafen gäller förvaring av makulerade handlingar (jfr 2 och 4 §§). Den är utformad efter förebild av 4 kap. 13 § kontoföringslagen. Över- vägandena finns i avsnitt 4.10.

6 § Utöver det som följer av 1 kap. 7 § ska i en distribuerad liggare när det gäller aktier anges

1.för varje aktie om full betalning har erlagts för aktien till avstämnings- bolaget,

2.till vilket slag varje aktie hör, om aktier av olika slag kan finnas enligt bolagsordningen,

3.om en aktie av visst slag kan omvandlas till en aktie av annat slag,

4.förbehåll att aktieägare eller annan ska vara berättigad att lösa aktie som övergår till ny ägare,

5.utbetalning som görs vid inlösen av en aktie eller minskning av aktiens kvotvärde eller vid skifte av bolagets tillgångar,

438

SOU 2023:102

Författningskommentar

6.namn, personnummer och postadress för förmyndare eller god man för aktieägare och för konkursförvaltare i aktieägares konkurs,

7.uppgift om att Kronofogdemyndigheten verkställer utmätning, kvar- stad eller betalningssäkring avseende aktierna, och

8.namn, personnummer, organisationsnummer eller annat identifierings- nummer samt postadress för den som på grund av pantsättning, uppdrag eller villkor i testamente eller gåvobrev har rätt att i stället för den i aktieboken införde aktieägaren lyfta utdelning och vid fondemission ta emot ny aktie samt utöva företrädesrätt att delta i emission.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka uppgifter som behöver framgå av den distribuerade liggaren när det gäller DLT-baserade aktier, utöver vad som framgår av 1 kap. 7 §. Paragrafen är utformad efter förebild av 4 kap. 18 § första stycket kontoföringslagen. Övervägan- dena finns i avsnitt 4.11.

5 kap. Insyn och tystnadsplikt

1 § Den som är eller har varit knuten till en operatör av en DLT-mark- nadsinfrastruktur som anställd eller uppdragstagare får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon i anställningen eller under uppdraget har fått veta om någon annans affärsförhållanden eller personliga förhållanden.

I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offent- lighets- och sekretesslagen (2009:400).

Paragrafen innehåller bestämmelser om tystnadsplikt. Paragrafen är utformad efter förebild av 1 kap. 11 § första och tredje styckena lagen om värdepappersmarknaden och har samma innebörd som de bestäm- melserna, med den skillnaden att den avser en operatör av en DLT- marknadsinfrastruktur (se prop. 2016/17:162 s. 655). Övervägandena finns i avsnitt 4.11.

Första stycket avser tystnadsplikt när det gäller annans affärsför- hållanden eller personliga förhållanden. I fråga om tystnadsplikt vid en anmälan eller en utsaga om en misstänkt överträdelse av vissa be- stämmelser, se 1 kap. 11 § andra stycket lagen om värdepappersmark- naden, 8 kap. 2 § andra stycket kontoföringslagen och 1 kap. 10 § första stycket andra meningen lagen om bank- och finansierings- rörelse.

I andra stycket anges att bestämmelserna i offentlighets- och sek- retesslagen (2009:400) tillämpas i det allmännas verksamhet, t.ex. hos Finansinspektionen, i stället för bestämmelserna i denna paragraf.

439

Författningskommentar

SOU 2023:102

2 § En operatör av en DLT-marknadsinfrastruktur är skyldig att lämna ut uppgifter om enskildas förhållanden till företaget, om det under en utred- ning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål begärs av under- sökningsledaren eller om det begärs av åklagare i ett ärende om rättslig hjälp i brottmål, på framställning av en annan stat eller en mellanfolklig domstol, eller i ett ärende om erkännande och verkställighet av en europeisk utrednings- order. Uppgifterna ska lämnas ut utan dröjsmål och i elektronisk form.

Bestämmelser om skyldighet för svenska operatörer av DLT-marknads- infrastrukturer att lämna uppgifter till överförmyndaren finns i 16 kap. 10 a § föräldrabalken.

Paragrafen gäller uppgiftsskyldighet. Den är utformad efter förebild av 8 kap. 2 a § kontoföringslagen och har samma innebörd som den paragrafen, med den skillnaden att den avser en operatör av en DLT- marknadsinfrastruktur (se prop. 2017/18:291 s. 41). Övervägandena finns i avsnitt 4.11.

Första stycket innebär en uppgiftsskyldighet gentemot förunder- sökningsledare och åklagare i vissa straffprocessuella fall. Uppgifts- skyldigheten medför undantag från den tystnadsplikt som annars gäller enligt 1 §.

I andra stycket innehåller en upplysning om en bestämmelse i för- äldrabalken.

3 § Om Finansinspektionen finner anledning att anta att en bestämmelse i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upp- hävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kom- missionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG har över- trätts eller åklagare finner anledning att anta att brott enligt lagen (2016:1307) om straff för marknadsmissbruk på värdepappersmarknaden har begåtts, ska en operatör av en DLT-marknadsinfrastruktur på begäran lämna inspek- tionen eller åklagaren besked om innehållet i en distribuerad liggare i den om- fattning det har anknytning till överträdelsen. Beskedet ska lämnas utan avgift.

Uppgifter som ska anmälas enligt artikel 19 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 får genom automatisk databehandling lämnas ut till det insynsregister som förs enligt 2 kap. 3 § lagen (2016:1306) med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning.

Paragrafen gäller uppgiftsskyldighet gentemot åklagare och Finans- inspektionen när det gäller marknadsmissbruk. Den är utformad efter förebild av 8 kap. 3 § kontoföringslagen och har samma innebörd som den paragrafen, med den skillnaden att den avser en operatör av en DLT-marknadsinfrastruktur och distribuerade liggare (se prop. 2016/ 17:22 s. 417). Övervägandena finns i avsnitt 4.11.

440

SOU 2023:102

Författningskommentar

Första stycket ålägger operatörer av DLT-marknadsinfrastruktu- rer viss uppgiftsskyldighet gentemot Finansinspektionen och åklagare. Operatörerna får inte ta ut några avgifter för uppgifterna.

Enligt andra stycket får vissa uppgifter som lämnas enligt första stycket lämnas vidare till det insynsregister som förs enligt 2 kap. 3 § lagen (2016:1306) med kompletterande bestämmelser till EU:s mark- nadsmissbruksförordning.

4 § Den undersökningsledare eller åklagare som begär uppgifter enligt 2 § får besluta att operatören av DLT-marknadsinfrastrukturen eller operatö- rens styrelseledamöter och anställda inte får röja för kunden eller för någon utomstående att uppgifter har lämnats enligt 2 § eller att det pågår en för- undersökning, ett ärende om rättslig hjälp i brottmål eller ett ärende om erkännande och verkställighet av en europeisk utredningsorder.

Ett sådant förbud får meddelas om det krävs för att en utredning om brott inte ska äventyras eller för att uppfylla en internationell överenskommelse som är bindande för Sverige.

Förbudet ska vara tidsbegränsat, med möjlighet till förlängning, och får inte avse längre tid än vad som är motiverat med hänsyn till syftet med förbudet. I ett ärende om rättslig hjälp i brottmål eller om erkännande och verkstäl- lighet av en europeisk utredningsorder får dock förbudet tidsbegränsas en- dast om den stat eller mellanfolkliga domstol som har ansökt om rättslig hjälp eller den utländska myndighet som har utfärdat utredningsordern samtycker till detta.

Om ett förbud inte längre är motiverat med hänsyn till syftet med för- budet, ska undersökningsledaren eller åklagaren besluta att förbudet ska upphöra.

Paragrafen gäller meddelandeförbud, dvs. förbud att röja att sådana uppgifter som avses i 2 § har lämnats eller att det pågår sådana för- faranden som anges i den paragrafen. Den är utformad efter förebild av 8 kap. 4 § kontoföringslagen och har samma innebörd som den paragrafen, med den skillnaden att den avser en operatör av en DLT- marknadsinfrastruktur och vissa personer som är kopplade till ope- ratören (se prop. 2016/17:218 s. 306). Övervägandena finns i av- snitt 4.11.

Av första stycket följer att den undersökningsledare eller åklagare som begär uppgifter enligt 2 § får besluta om ett meddelandeförbud. I stycket anges också innebörden av ett sådant förbud.

I andra stycket anges under vilka förutsättningar ett meddelande- förbud får meddelas.

Enligt tredje stycket gäller som huvudregel att ett meddelandeför- bud ska vara tidsbegränsat.

441

Författningskommentar

SOU 2023:102

Av fjärde stycket framgår att undersökningsledaren eller åklagaren ska besluta att ett meddelandeförbud ska upphöra att gälla när det inte längre är motiverat med hänsyn till sitt syfte.

5 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot ett meddelandeförbud enligt 4 §.

Paragrafen innehåller en straffbestämmelse för överträdelser av med- delandeförbud enligt 4 §. Den är utformad efter förebild av 8 kap. 5 § kontoföringslagen och har samma innebörd som den paragrafen, med den skillnaden att den avser en operatör av en DLT-marknads- infrastruktur och sådana personer som anges i 4 § och som är kopp- lade till operatören (se prop. 2004/05:144 s. 198). Övervägandena finns i avsnitt 4.11.

6 kap. Tillsyn och ingripanden

Bestämmelserna i detta kapitel gäller tillsyn över och ingripanden mot sådana operatörer av DLT-marknadsinfrastrukturer som har fått sär- skilt tillstånd av Finansinspektionen enligt DLT-förordningen, dvs. svenska företag. Bestämmelserna är i stor utsträckning utformade efter förebild av bestämmelserna i 9 kap. kontoföringslagen.

1 § Av 1 kap. 5 § denna lag och artikel 12 i DLT-förordningen följer att Finansinspektionen utövar tillsyn över operatörer av DLT-marknadsin- frastrukturer som av inspektionen har fått särskilt tillstånd enligt DLT- förordningen.

Paragrafen innehåller en erinran om att Finansinspektionen utövar tillsyn över operatörer av DLT-marknadsinfrastrukturer som inspek- tionen har gett ett särskilt tillstånd enligt DLT-förordningen. Vissa regler om tillsyn och ingripanden framgår direkt av förordningen. Där- utöver gäller bestämmelserna i förvaltningslagen i den mån något annat inte följer av denna lag eller unionsrätten (se även författningskom- mentaren till 1 kap. 1 §). Paragrafen är utformad efter förebild av 9 kap. 1 § första stycket kontoföringslagen (se författningskommentaren till den paragrafen i prop. 2015/16:10 s. 354). Övervägandena finns i avsnitt 4.16.

442

SOU 2023:102

Författningskommentar

2 § En operatör av en DLT-marknadsinfrastruktur ska lämna Finansinspek- tionen upplysningar om sin verksamhet och därmed sammanhängande om- ständigheter i den omfattning som inspektionen begär. Om Finansinspek- tionen begär det, ska uppgifter av betydelse för statistik eller liknande ändamål i stället lämnas till Statistiska centralbyrån på det sätt och i den omfattning som inspektionen bestämmer.

Paragrafen medför en uppgiftsskyldighet för operatörer av DLT-mark- nadsinfrastrukturer. Övervägandena finns i avsnitt 4.16.

Enligt första meningen är en operatör skyldig att lämna Finansins- pektionen de upplysningar, dvs. uppgifter, som inspektionen begär.

Inspektionen har dock enligt andra meningen en möjlighet att be- stämma att vissa uppgifter, nämligen sådana som är av betydelse för statistikändamål eller liknande ändamål, ska lämnas direkt till Statis- tiska centralbyrån. Till skillnad mot hur motsvarande bestämmelser i kontoföringslagen (9 kap. 3 och 4 §§) är utformade, innebär bestäm- melsen att Finansinspektionen genom ett förvaltningsbeslut – och inte genom föreskrifter – kan besluta att uppgifter ska lämnas direkt till Statistiska centralbyrån.

3 § För tillsynen över att bestämmelserna i denna lag följs, liksom bestäm- melserna i DLT-förordningen och andra författningar som reglerar verksam- heten, får Finansinspektionen förelägga

1.ett företag eller någon annan att tillhandahålla uppgifter, handlingar eller annat, och

2.den som förväntas kunna lämna upplysningar i saken att inställa sig till förhör på tid och plats som inspektionen bestämmer.

Första stycket gäller inte i den utsträckning uppgiftslämnandet skulle strida mot den i lag reglerade tystnadsplikten för advokater.

Paragrafen gäller förelägganden att lämna uppgifter, bl.a. sådana upp- lysningar som en operatör av en DLT-marknadsinfrastruktur är skyl- dig att lämna enligt 2 §. Den ger också Finansinspektionen möjlighet att kalla den som förväntas kunna lämna upplysningar i saken att inställa sig till förhör. Bestämmelserna är utformade efter förebild av 9 kap. 5 § kontoföringslagen och har samma innebörd som bestämmel- serna i den paragrafen (se författningskommentaren till den paragra- fen i prop. 2015/16:10 s. 356 och 357). Övervägandena finns i av- snitt 4.16.

Ett föreläggande enligt paragrafen får förenas med vite enligt 5 §.

443

Författningskommentar

SOU 2023:102

4 § Om någon i Sverige driver sådan verksamhet som kräver särskilt tillstånd enligt DLT-förordningen utan att vara berättigad till det, ska Finansinspek- tionen förelägga denne att upphöra med verksamheten. Finansinspektionen får även besluta om att denne ska betala en sanktionsavgift enligt 13 §.

Om det är osäkert om DLT-förordningen är tillämplig på en viss verk- samhet, får Finansinspektionen förelägga den som driver verksamheten att lämna de upplysningar om verksamheten som inspektionen behöver för att bedöma om så är fallet.

Ett föreläggande enligt denna paragraf som avser en utländsk juridisk per- son får även riktas mot den som i Sverige är verksam för företagets räkning.

I paragrafen finns bestämmelser om hur Finansinspektionen ska agera om någon bedriver verksamhet som kräver särskilt tillstånd enligt DLT-förordningen men inte har något sådant tillstånd. Den är utfor- mad efter förebild av 9 kap. 6 § kontoföringslagen och har samma inne- börd som den paragrafen (se författningskommentaren till den para- grafen i prop. 2015/16:10 s. 357). Övervägandena finns i avsnitt 4.16.

I fråga om den som har fått ett särskilt tillstånd enligt DLT-för- ordningen återkallat, se även 12 §.

Ett föreläggande enligt paragrafen får enligt 5 § förenas med vite. Ett föreläggande enligt första stycket får också förenas med en sank- tionsavgift enligt 13 §.

5 § Ett föreläggande enligt denna lag får förenas med vite.

Paragrafen ger Finansinspektionen möjlighet att förena föreläggan- den som meddelas enligt lagen med vite. Den är utformad efter före- bild av 9 kap. 7 § kontoföringslagen och har samma innebörd som den paragrafen (se författningskommentaren till den paragrafen i prop. 2015/16:10 s. 358). Övervägandena finns i avsnitt 4.16.

Bestämmelser om förelägganden, som alltså kan förenas med vite enligt denna paragraf, finns i 3, 4 och 10 §§.

6 § Om det finns skäl för det, får Finansinspektionen genomföra en plats- undersökning hos en operatör av en DLT-marknadsinfrastruktur.

Paragrafen gäller platsundersökning hos en operatör av en DLT-mark- nadsinfrastruktur. Den är utformad efter förebild av 9 kap. 8 § konto- föringslagen och har samma innebörd som den paragrafen (se för- fattningskommentaren till den paragrafen i prop. 2015/16:10 s. 358). Övervägandena finns i avsnitt 4.16.

444

SOU 2023:102

Författningskommentar

7 § Finansinspektionen får sammankalla styrelsen i en operatör av en DLT- marknadsinfrastruktur. Inspektionen får även begära att styrelsen kallar till extra stämma. Om styrelsen inte rättar sig efter en sådan begäran, får in- spektionen utfärda kallelsen.

Finansinspektionen får närvara vid en stämma och vid ett sådant styrelse- sammanträde som inspektionen har sammankallat samt delta i överlägg- ningarna.

Paragrafen gäller sammankallande av styrelsemöte eller stämma i en operatör av en DLT-marknadsinfrastruktur. Den är utformad efter förebild av 9 kap. 9 § kontoföringslagen och har samma innebörd som den paragrafen. Övervägandena finns i avsnitt 4.16.

8 § Finansinspektionen får förordna en eller flera revisorer att tillsammans med övriga revisorer delta i revisionen av en operatör av en DLT-mark- nadsinfrastruktur. Inspektionen får när som helst återkalla ett sådant för- ordnande och utse en ny revisor.

Revisorn har rätt till skäligt arvode av operatören för sitt arbete. Storle- ken på arvodet beslutas av Finansinspektionen.

Paragrafen ger Finansinspektionen rätt att förordna en eller flera extra revisorer i en operatör av en DLT-marknadsinfrastruktur. Den är ut- formad efter förebild av 9 kap. 10 § kontoföringslagen och har samma innebörd som den paragrafen. Övervägandena finns i avsnitt 4.16.

9 § Finansinspektionen ska ingripa om en operatör av en DLT-marknads- infrastruktur har åsidosatt sina skyldigheter enligt denna lag, DLT-förord- ningen eller andra författningar som reglerar verksamheten.

I sådana fall ska 10–21 §§ och de artiklar i DLT-förordningen som anges i dessa bestämmelser tillämpas.

Paragrafen gäller ingripanden mot en operatör av en DLT-marknads- infrastruktur och vilka slag av överträdelser som ska föranleda ett ingripande. Den är utformad efter förebild av 9 kap. 11 § konto- föringslagen och har samma innebörd som den paragrafen, med skill- naden att det rör sig om ingripanden mot en DLT-operatör och att de regelverk som innebär skyldigheter som ska föranleda ett ingrip- ande när de åsidosätts inte är desamma (se författningskommentaren till 9 kap. 11 § kontoföringslagen i prop. 2015/16:10 s. 358 och 359). Övervägandena finns i avsnitt 4.16.

Hänvisningen i första stycket till DLT-förordningen avser förord- ningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen, en s.k. dynamisk

445

Författningskommentar

SOU 2023:102

hänvisning (se även författningskommentaren till 1 kap. 1 §). Bland de övriga författningar som reglerar verksamheten finns föreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag.

Vidare omfattas operatörer av DLT-marknadsinfrastrukturer av andra regelverk, beroende på vilket slag av DLT-marknadsinfrastruk- tur som operatören har särskilt tillstånd att driva och vilket rörelse- tillstånd i övrigt som operatören har. En värdepapperscentral som driver en DLT-marknadsinfrastruktur omfattas t.ex. av regler i för- ordningen om värdepapperscentraler även vad gäller verksamheten enligt DLT-förordningen. Det förhållandet att reglerna i kontoför- ingslagen som huvudregel inte tillämpas på DLT-baserade finansiella instrument (se 1 kap. 2 § första stycket och författningskommen- taren till den bestämmelsen) utesluter inte att ingripanden mot en värdepapperscentral som har ett särskilt tillstånd att driva en DLT- marknadsinfrastruktur kan ske med stöd av 9 kap. kontoföringslagen. Anledningen till detta är att bestämmelserna om ingripanden i den lagen omfattar även överträdelser av andra författningar som reglerar verksamheten (se 9 kap. 11 § första stycket kontoföringslagen). Mot- svarande gäller även för en operatör av en DLT-marknadsinfrastruk- tur som är ett värdepappersinstitut eller en börs – ingripande kan i dessa fall ske med stöd av denna paragraf eller 25 kap. 1 § första stycket lagen om värdepappersmarknaden.

I andra stycket anges vilka bestämmelser om sanktioner och in- gripande i övrigt som ska tillämpas vid de överträdelser som avses i första stycket. Vissa av dessa regler finns i DLT-förordningen (se hänvisningen i 11 § första stycket till artiklarna 8.12, 9.12 och 10.12 i DLT-förordningen när det gäller återkallelse av särskilt tillstånd för operatörer av DLT-marknadsinfrastrukturer). I övrigt finns bestäm- melserna i 10–21 §§ i denna lag.

10 § Finansinspektionen får förelägga den som har åsidosatt sina skyldig- heter enligt denna lag, DLT-förordningen eller andra författningar som re- glerar verksamheten att inom viss tid vidta en viss åtgärd för att komma till rätta med situationen eller att upphöra med ett visst agerande.

Paragrafen ger Finansinspektionen möjlighet att meddela föreläg- ganden om att vidta rättelse. Den är utformad efter förebild av 9 kap. 14 § kontoföringslagen och har samma innebörd, med skillnaden att denna paragraf innehåller en dynamisk hänvisning till DLT-förord-

446

SOU 2023:102

Författningskommentar

ningen (se författningskommentaren till 9 kap. 14 § kontoförings- lagen i prop. 2015/16:10 s. 360). Övervägandena finns i avsnitt 4.16.

Ett föreläggande enligt paragrafen får enligt 5 § förenas med vite. När det gäller andra författningar som reglerar verksamheten, se för- fattningskommentaren till 9 §.

11 § I artiklarna 8.12, 9.12 och 10.12 i DLT-förordningen finns bestäm- melser om återkallelse av ett särskilt tillstånd för operatörer av DLT-mark- nadsinfrastrukturer vid bland annat överträdelser av bestämmelser i förord- ningen.

Paragrafen gäller återkallelse av ett särskilt (specifikt) tillstånd enligt DLT-förordningen samt varning. Den är delvis utformad efter före- bild av 9 kap. 15 § kontoföringslagen. Ett särskilt tillstånd enligt DLT- förordningen ska skiljas från en auktorisation som t.ex. värdepappers- central enligt förordningen om värdepapperscentraler. Övervägandena finns i avsnitt 4.16.

Iförsta stycket finns en upplysning om de regler i DLT-förord- ningen som avser återkallelse av ett särskilt tillstånd, dvs. den mest ingripande formen av ingripande. Förutsättningarna för detta regle- ras således i förordningen. Därutöver finns det bestämmelser i 12 § om hur verksamheten enligt DLT-förordningen ska avvecklas vid en återkallelse av det särskilda tillståndet.

Andra stycket innebär att en varning får meddelas vid andra över- trädelser än de som anges i de regler i DLT-förordningen som hän- visningarna i första stycket avser. Om en varning beslutas, får det även meddelas en sanktionsavgift enligt 13 §.

12 § Vid återkallelse av ett särskilt tillstånd för en operatör av en DLT-mark- nadsinfrastruktur får Finansinspektionen besluta om hur verksamheten ska avvecklas.

Paragrafen gäller avveckling vid återkallelse av det särskilda tillståndet enligt DLT-förordningen. Den är utformad efter förebild av 9 kap. 16 § kontoföringslagen och har motsvarande innebörd som den para- grafen. Den verksamhet som avses är verksamheten enligt DLT-för-

447

Författningskommentar

SOU 2023:102

ordningen och inte sådan verksamhet som omfattas av annan lagstift- ning. Övervägandena finns i avsnitt 4.16.

13 § Om Finansinspektionen har meddelat beslut om varning enligt 11 § andra stycket, får inspektionen besluta att en operatör av en DLT-mark- nadsinfrastruktur ska betala en sanktionsavgift. Finansinspektionen får också besluta om sanktionsavgift, om inspektionen har beslutat om föreläggande enligt 4 § första stycket.

Avgiften tillfaller staten.

Paragrafen reglerar förutsättningarna för att besluta om en sanktions- avgift och vem en sådan avgift tillfaller. Den är utformad efter förebild av 9 kap. 17 § kontoföringslagen och har samma innebörd. Överväg- andena finns i avsnitt 4.16.

14 § En sanktionsavgift för en operatör av en DLT-marknadsinfrastruk- tur ska fastställas till högst

1.ett belopp som per den 24 juli 2014 i svenska kronor motsvarade 20 miljoner euro,

2.två gånger den vinst som operatören har erhållit till följd av regelöver- trädelsen, om beloppet går att fastställa, eller

3.tio procent av operatörens eller, i förekommande fall, koncernens om- sättning närmast föregående räkenskapsår.

Om överträdelsen har skett under operatörens första verksamhetsår eller om uppgifter om omsättningen annars saknas eller är bristfälliga, får om- sättningen uppskattas.

Avgiften får inte vara så stor att operatören därefter inte uppfyller kapi- talkraven i artikel 47.1 i förordningen om värdepapperscentraler eller kraven

i6 kap. 1 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse eller 8 kap. 3 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

Paragrafen gäller taket för en sanktionsavgift, dvs. beräkningen av det högsta belopp som kan komma på fråga i ett enskilt fall. Den är ut- formad efter förebild av 9 kap. 18 § kontoföringslagen och har samma innebörd som den paragrafen, med skillnaden att den avser operatö- rer av DLT-marknadsinfrastrukturer och att begränsningen i tredje stycket därför avser även kraven avseende soliditet och likviditet i 8 kap. 3 § lagen om värdepappersmarknaden. Se vidare författnings- kommentaren till 9 kap. 18 § kontoföringslagen (prop. 2015/16:10 s. 361 och 362). Per den 24 juli 2014 motsvarades 20 miljoner euro av 184 418 000 svenska kronor. Övervägandena finns i avsnitt 4.16.

448

SOU 2023:102

Författningskommentar

15 § Vid valet av sanktion ska Finansinspektionen ta hänsyn till hur all- varlig överträdelsen är och hur länge den har pågått. Särskild hänsyn ska tas till graden av ansvar för den som har begått överträdelsen och skador som har uppkommit till följd av överträdelsen.

Paragrafen anger vilka allmänna hänsynstaganden som ska göras vid valet av sanktion, dvs. ställningstagandet till vilket slag av ingripande som ska komma i fråga med anledning av en viss överträdelse. Såsom framgår av 17 § får den också betydelse för fastställandet av stor- leken av en sanktionsavgift. Den är utformad efter förebild av 9 kap.

24§ kontoföringslagen och har samma innebörd som den paragrafen (se författningskommentaren till den paragrafen i prop. 2015/16:10 s. 364). Övervägandena finns i avsnitt 4.16.

Ytterligare bestämmelser om valet av sanktion finns i 16 och 17 §§.

16 § Utöver det som anges i 15 § ska det i förmildrande riktning beaktas om den som har begått överträdelsen i väsentlig mån genom ett aktivt sam- arbete har underlättat Finansinspektionens utredning.

I försvårande riktning ska det beaktas om den som har begått över- trädelsen tidigare har gjort sig skyldig till sådana överträdelser som avses i 9 § första stycket. Vid denna bedömning ska särskild vikt fästas vid om överträdelserna är likartade och den tid som har gått mellan de olika över- trädelserna.

Paragrafen gäller förmildrande och försvårande omständigheter som ska beaktas vid valet av sanktion. Den är utformad efter förebild av 9 kap. 25 § kontoföringslagen och är avsedd att ha samma innebörd, med skillnaden att den inte innehåller någon hänvisning till bestäm- melser om sanktioner mot fysiska personer. Anledningen till detta är att denna lag saknar bestämmelser om sanktioner mot fysiska personer. Se vidare författningskommentaren till 9 kap. 25 § konto- föringslagen (prop. 2015/16:10 s. 364). Övervägandena finns i av- snitt 4.16.

Ytterligare bestämmelser om valet av sanktion finns i 15 och 17 §§.

17 § När sanktionsavgiftens storlek fastställs, ska särskild hänsyn tas till sådana omständigheter som anges i 15 och 16 §§ samt till operatörens finan- siella ställning och, om det går att fastställa, den vinst som operatören har erhållit till följd av regelöverträdelsen eller de kostnader som har undvikits.

449

Författningskommentar

SOU 2023:102

Paragrafen gäller omständigheter som i förekommande fall ska be- aktas vid beräkningen av sanktionsavgiftens storlek. Den är utformad efter förebild av 9 kap. 26 § kontoföringslagen och är avsedd att ha motsvarande innebörd (se författningskommentaren till den paragra- fen i prop. 2015/16:10 s. 365). Övervägandena finns i avsnitt 4.16.

18 § En sanktionsavgift ska betalas till Finansinspektionen inom 30 dagar efter det att beslutet om den har fått laga kraft eller den längre tid som anges i beslutet.

19 § Om en sanktionsavgift inte har betalats inom den tid som anges i 18 §, får beslutet om avgift verkställas enligt utsökningsbalken.

21 § En sanktionsavgift som har påförts faller bort i den utsträckning verk- ställighet inte har skett inom fem år från det att beslutet om avgiften fick laga kraft.

Paragraferna gäller verkställighet av ett beslut om sanktionsavgift. De är utformade efter förebild av 9 kap. 29–32 §§ kontoföringslagen och har samma innebörd som dessa paragrafer (se författningskommen- taren till de paragraferna i prop. 2015/16:10 s. 366). Övervägandena finns i avsnitt 4.16.

7 kap. Bemyndiganden

1 § Regeringen får meddela föreskrifter om de avgifter som avses i 1 kap. 6 §. Regeringen får också föreskriva att Finansinspektionen ska ha direkt- åtkomst till en distribuerad liggare för inhämtande av uppgifter som avses i 6 kap. 3 § första stycket och som har anknytning till ett ärende hos inspek- tionen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.handläggningen av ärenden om ansökningar och anmälningar enligt DLT-förordningen,

2.hur uppgifter enligt 6 kap. 2 § första stycket ska lämnas, och

3.hur skyldigheten att lämna sådana besked till Finansinspektionen som avses i 6 kap. 3 § första stycket ska fullgöras.

450

SOU 2023:102

Författningskommentar

Paragrafen innehåller normgivningsbemyndiganden. Den innebär att föreskrifter kan meddelas på de områden som anges i paragrafen. Över- vägandena finns i avsnitten 4.8.3, 4.11, 4.16 och 4.17.

Enligt första stycket första meningen får regeringen meddela före- skrifter om sådana avgifter som avses i 1 kap. 6 §, dvs. dels avgifter för prövning av ansökningar och anmälningar enligt DLT-förord- ningen, dels årliga avgifter för att finansiera Finansinspektionens verksamhet. I det första fallet kan avgifter tas ut t.ex. när det gäller ansökningar om särskilt tillstånd att driva DLT-marknadsinfrastruk- turer (se artiklarna 8.1, 9.1 och 10.1 i DLT-förordningen) eller ansök- ningar om sådana undantag från regler i olika EU-rättsakter som avses i DLT-förordningen (se t.ex. artikel 5.2 i förordningen) och som görs i särskild ordning.

Av första stycket andra meningen framgår att regeringen får före- skriva att Finansinspektionen ska ha direktåtkomst till en distribuerad liggare för inhämtande av uppgifter som avses i 6 kap. 3 § första stycket och som har anknytning till ett ärende hos inspektionen. De uppgif- ter som avses rör överträdelser av EU:s s.k. marknadsmissbruksför- ordning (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruks- förordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG). Normgivningsbemyndigandet är begränsat på så sätt att regeringen endast kan föreskriva att Finans- inspektionen ska eller får ha direktåtkomst (jfr 5 § förordningen [2016:69] om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella in- strument). Detta hindrar dock inte att regeringen med stöd av 8 kap. 7 § första stycket 2 regeringsformen meddelar närmare föreskrifter om direktåtkomst som riktar sig till Finansinspektionen (jfr 6 och 7 §§ samma förordning).

I anslutning till frågan om direktåtkomst kan nämnas att ett grund- läggande krav på distribuerade liggare är att de ska utformas på ett sådant sätt att det ska vara möjligt för andra än de aktuella DLT-nät- verksnoderna att ta del av uppgifterna i liggaren (se 1 kap. 7 § första stycket 5).

Normgivningsbemyndigandena i första stycket ger endast reger- ingen behörighet att meddela föreskrifter. Någon s.k. subdelegation är således inte möjlig enligt dessa bestämmelser.

451

Författningskommentar

SOU 2023:102

Andra stycket ger däremot behörighet för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter på de områden som anges i punkterna 1–3.

Andra stycket 1 avser föreskrifter om handläggningen av ansök- ningar och anmälningar enligt DLT-förordningen (se även riktlinjer från Esma om standardformulär, format och mallar för att ansöka om särskilt tillstånd att driva en DLT-marknadsinfrastruktur av den 8 mars 2023, ESMA70-460-213). De ärenden som avses kan t.ex. röra an- sökningar om särskilt tillstånd att driva DLT-marknadsinfrastrukturer (se artiklarna 8.1, 9.1 och 10.1 i DLT-förordningen) eller ansökningar om sådana undantag från regler i olika EU-rättsakter som avses i DLT-förordningen (se t.ex. artikel 5.2 i förordningen). Det är dock möjligt att begära sådana undantag redan i en ansökan om särskilt tillstånd att driva en DLT-marknadsinfrastruktur, dvs. det behöver inte nödvändigtvis röra sig om ett ärende som enbart rör undantag. Utöver vad som gäller enligt de föreskrifter som eventuellt meddelas med stöd av bemyndigandet finns bestämmelser om handläggningen i DLT-förordningen och i förvaltningslagen (2017:900).

Andra stycket 2 avser närmare föreskrifter om hur uppgifter enligt 6 kap. 2 § första stycket, dvs. uppgifter i brottmål m.m., ska lämnas (jfr 10 § förordningen om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument). Redan av 6 kap. 2 § första stycket andra meningen framgår dock att uppgifterna ska lämnas ut utan dröjsmål och i elektronisk form.

I andra stycket 3 finns ett normgivningsbemyndigande som avser föreskrifter om hur besked om marknadsmissbruk enligt 6 kap. 3 § ska lämnas till Finansinspektionen (jfr 8 § 4 förordningen om värde- papperscentraler och kontoföring av finansiella instrument).

8 kap. Överklagande

1 § Finansinspektionens beslut enligt denna lag och DLT-förordningen får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Beslut i ärenden som avses i 6 kap. 4 § andra stycket och 7 § får dock inte överklagas.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Finansinspektionen får bestämma att ett beslut om förbud eller före-

läggande enligt 6 kap. 4 och 10 §§ eller om återkallelse enligt 6 kap. 11 § första stycket ska gälla omedelbart.

452

SOU 2023:102

Författningskommentar

Paragrafen gäller överklagande av beslut enligt denna lag och DLT- förordningen. Den är utformad efter förebild av 10 kap. 1 § konto- föringslagen och har motsvarande innebörd som den paragrafen (se författningskommentaren till den paragrafen i prop. 2015/16:10 s. 366 och 367). Övervägandena finns i avsnitt 4.16.

I första stycket första meningen anges huvudregeln att beslut enligt denna lag och DLT-förordningen får överklagas till allmän förvalt- ningsdomstol, i praktiken till Förvaltningsrätten i Stockholm i första instans. Några exempel på överklagbara beslut enligt denna lag är in- gripanden såsom varning och beslut om sanktionsavgift, förelägganden om att upphöra med viss verksamhet enligt 6 kap. 4 § första stycket, förelägganden om att vidta rättelse enligt 6 kap. 10 § samt beslut om hur verksamheten ska avvecklas enligt 6 kap. 12 § och beslut att inte medge undantag för förvaltare enligt 2 kap. 4 § fjärde stycket. Bland de beslut enligt DLT-förordningen som kan överklagas kan nämnas beslut i ärenden om särskilt tillstånd enligt DLT-förordningen eller om undantag från vissa regler i andra EU-rättsakter samt beslut om återkallelse av särskilt tillstånd.

Enligt första stycket andra meningen får dock överklagande inte ske när det gäller dels föreläggande om att lämna de upplysningar när det gäller om viss verksamhet omfattas av lagen eller inte (6 kap. 4 § andra stycket), dels beslut om att sammankalla styrelsen eller stäm- man enligt 6 kap. 7 §.

I andra stycket finns ett krav på prövningstillstånd vid överklag- ande till kammarrätten.

Bestämmelsen i tredje stycket innebär att Finansinspektionen, vid behov, får besluta att ett föreläggande om att upphöra med viss verk- samhet enligt 6 kap. 4 §, ett föreläggande om rättelse enligt 6 kap. 10 § eller en återkallelse av särskilt tillstånd enligt 6 kap. 11 § första stycket ska gälla omedelbart. I fråga om den sistnämnda bestämmel- sen kan det dock nämnas att ett beslut om återkallelse av särskilt till- stånd fattas med stöd av reglerna i DLT-förordningen. Beträffande förutsättningarna för beslut om omedelbar verkställighet, se 35 § för- valtningslagen.

453

Författningskommentar

SOU 2023:102

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.

2.Ingripanden enligt denna lag får inte avse överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet.

Av punkten 2 följer att ingripande enligt 6 kap. inte får ske retro- aktivt, dvs. för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet.

9.2Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken

13 kap.

19 §

Om det av någon särskild anledning behövs för att trygga förvaltningen, får överförmyndaren

1.besluta att 3–7 §§ ska tillämpas även i andra fall än som följer av 2 §,

2.begränsa möjligheten att ta ut pengar som har satts in hos bank, kredit- marknadsföretag eller värdepappersbolag, utöver vad som följer av 8 §,

3.besluta att värdehandlingar ska förvaras och förvaltas av ett värdepap- persinstitut enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden eller ett motsvarande utländskt institut som är underkastat en offentlig reglering som väsentligen stämmer överens med den som gäller för värdepappersinstitut i Sverige,

4.genom meddelande till en värdepapperscentral, en operatör av en DLT- marknadsinfrastruktur, den som för ett register enligt 4 kap. 11 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder eller enligt 12 kap. 5 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder eller den som har registre- rats som förvaltare av finansiella instrument eller andelar i värdepappers- fonder eller i specialfonder, begränsa föräldrars möjlighet att förfoga över rättigheter som registreras i avstämningsregister enligt lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument eller i motsvarande utländskt register eller i en distribuerad liggare eller som avses

ilagen om värdepappersfonder eller i lagen om förvaltare av alternativa in- vesteringsfonder, och

5.genom meddelande till den som ska betala pengar till den omyndige besluta att pengarna ska sättas in hos bank eller kreditmarknadsföretag.

Meddelas beslut enligt första stycket 3, ska föräldrarna träffa avtal med ett värdepappersinstitut på villkor som överförmyndaren har godkänt.

Ett värdepappersinstitut är skyldigt att träffa ett sådant avtal om för- varing och förvaltning som avses i andra stycket. Avtalet får inte träffas på sämre villkor än de som värdepappersinstitutet erbjuder andra enskilda per- soner vid samma typ av avtal.

454

SOU 2023:102

Författningskommentar

Paragrafen gäller överförmyndarens befogenheter för att trygga för- valtningen av medel och andra tillgångar som föräldrar förvaltar för en omyndigs räkning (jfr 14 kap. 21 § när det gäller motsvarande befogen- heter för det fall att tillgångarna förvaltas av en förordnad förmyndare, en god man eller en förvaltare). Övervägandena finns i avsnitt 4.11.

Genom tilläggen i första stycket 4 utvidgas överförmyndarens be- fogenheter på så sätt att denne, under de förutsättningar som anges i inledningen av paragrafen, genom meddelande till en operatör av en DLT-marknadsinfrastruktur får begränsa föräldrarnas möjlighet att förfoga över rättigheter som har registrerats i en sådan distribuerad liggare som avses i DLT-förordningen, dvs. DLT-baserade finansiella instrument. De operatörer som avses är i första hand sådana opera- törer som omfattas av lagen (2024:000) med kompletterande bestäm- melser till EU:s förordning om distribuerade liggare, dvs. operatörer som har fått särskilt tillstånd av Finansinspektionen (jfr även DLT- förordningen).

14 kap.

21 §

Om det behövs för att trygga förvaltningen, får överförmyndaren

1.begränsa möjligheten att ta ut pengar som har satts in hos bank, kre- ditmarknadsföretag eller värdepappersbolag, utöver vad som följer av 8 §,

2.besluta att värdehandlingar ska förvaras och förvaltas av ett värde- pappersinstitut enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden eller ett motsvarande utländskt institut som är underkastat en offentlig reglering som väsentligen stämmer överens med den som gäller för värdepappers- institut i Sverige,

3.genom meddelande till den som ska betala pengar till den enskilde besluta att pengarna ska sättas in hos bank eller kreditmarknadsföretag, och

4.genom meddelande till en värdepapperscentral, en operatör av en DLT- marknadsinfrastruktur, den som för ett register enligt 4 kap. 11 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder eller enligt 12 kap. 5 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder eller den som har registre- rats som förvaltare av finansiella instrument eller andelar i värdepappers- fonder eller i specialfonder, begränsa ställföreträdarens möjlighet att förfoga över rättigheter som registreras i avstämningsregister enligt lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument eller i motsvarande utländskt register eller i en distribuerad liggare eller som avses

ilagen om värdepappersfonder eller i lagen om förvaltare av alternativa in- vesteringsfonder.

455

Författningskommentar

SOU 2023:102

Meddelas beslut enligt första stycket 2, ska ställföreträdaren träffa avtal med ett värdepappersinstitut på villkor som överförmyndaren har godkänt.

Paragrafen gäller överförmyndarens befogenheter för att trygga för- valtningen av medel och andra tillgångar som en förordnad förmyn- dare, en god man eller en förvaltare (ställföreträdare) förvaltar för den omyndiges räkning (jfr 13 kap. 19 § när det gäller motsvarande be- fogenheter för det fall att tillgångarna förvaltas av föräldrarna). De befogenheter som anges i första stycket får utövas om det av någon särskild anledning behövs för att trygga förvaltningen. Övervägan- dena finns i avsnitt 4.11.

Genom tilläggen i första stycket 4 utvidgas överförmyndarens be- fogenheter på så sätt att denne, under de förutsättningar som anges i inledningen av paragrafen, genom meddelande till en operatör av en DLT-marknadsinfrastruktur får begränsa ställföreträdarens möjlig- het att förfoga över rättigheter som har registrerats i en sådan distri- buerad liggare som avses i DLT-förordningen, dvs. DLT-baserade finansiella instrument. De operatörer som avses är i första hand så- dana operatörer som omfattas av lagen med kompletterande bestäm- melser till EU:s förordning om distribuerade liggare, dvs. operatörer som har fått särskilt tillstånd av Finansinspektionen (jfr även DLT- förordningen).

16 kap.

10 a §

En bank är skyldig att på begäran lämna överförmyndaren de uppgifter som behövs för överförmyndarens tillsynsverksamhet.

Första stycket gäller också kreditmarknadsföretag, värdepappersbolag, svenska värdepapperscentraler, kontoförande institut, svenska operatörer av DLT-marknadsinfrastrukturer, fondbolag, AIF-förvaltare, förvaringsinstitut och utländska företag som driver motsvarande verksamhet från en filial i Sverige.

Paragrafen gäller uppgiftsskyldighet för vissa finansiella företag i för- hållande till överförmyndaren.

456

SOU 2023:102

Författningskommentar

Till följd av tillägget i andra stycket omfattas även operatörer av DLT-marknadsinfrastrukturer av uppgiftsskyldigheten enligt första stycket. De operatörer som avses är endast sådana operatörer som om- fattas av lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förord- ning om distribuerade liggare, dvs. operatörer som har fått särskilt till- stånd av Finansinspektionen.

9.3Förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken

4 kap.

30 §

Utmätning medför förmånsrätt i och med beslutet, om inte annat följer av andra, fjärde, femte, sjätte eller sjunde stycket eller 7 kap. 13 §.

Utmätning av här i landet registrerat skepp eller luftfartyg, intecknade reservdelar till sådant luftfartyg eller fast egendom medför inte förmånsrätt förrän ärende angående anteckning om utmätningen tas upp på inskriv- ningsdag. Upptas på samma inskrivningsdag mer än ett sådant ärende, ska den utmätning som skedde först ha företräde. Om här i landet registrerat skepp eller luftfartyg som har utmätts här blir utmätt i ett annat land innan det har tagits om hand av Kronofogdemyndigheten, ska den rätt som har vunnits genom den förra utmätningen gälla som panträtt.

Utmätning av fast egendom eller av luftfartyg i vilket en rättighet skri- vits in i inskrivningsregistret för luftfartyg ger företräde framför rättighet i egendomen, om ärende angående anteckning om utmätningen tas upp senast på den inskrivningsdag då inskrivning av rättigheten söks.

Utmätning av en rättighet som är registrerad enligt lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument med- för förmånsrätt genom registrering av utmätningen enligt den lagen. Utmäts en rättighet som förvaltas enligt 3 kap. i nämnda lag inträder förmånsrätten i stället genom underrättelse till förvaltaren om utmätningen. Detsamma gäller om utmätningen avser en panträtt i en rättighet som förvaltas enligt det kapitlet.

Utmätning av ett elcertifikat eller en rättighet som är registrerad enligt lagen (2011:1200) om elcertifikat medför förmånsrätt genom registrering av utmätningen enligt den lagen.

Utmätning av en utsläppsrätt eller en rättighet som är registrerad enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/1122 av den 12 mars 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG vad gäller unionsregistrets funktion medför förmånsrätt genom kontoförings- myndighetens beslut om avstängning av tillträdesrätten till kontot på grund av utmätningen.

Utmätning av en rättighet som är registrerad enligt lagen (2024:000) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om distribuerade liggare med-

457

Författningskommentar

SOU 2023:102

för förmånsrätt genom registrering av utmätningen enligt den lagen. Utmäts en rättighet som förvaltas enligt 2 kap. i nämnda lag, inträder förmånsrätten i stället genom underrättelse till förvaltaren om utmätningen. Detsamma gäller om ut- mätningen avser en panträtt i en rättighet som förvaltas enligt det kapitlet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om den tidpunkt när utmätning medför förmånsrätt.

I första stycket införs en hänvisning till det nya sjunde stycket. Det innebär att huvudregeln i första stycket inte heller gäller vid utmät- ning av en rättighet som är registrerad enligt lagen med komplet- terande bestämmelser till EU:s förordning om distribuerade liggare.

Sjunde stycket, som är nytt, innehåller bestämmelser om utmätning av rättigheter som är registrerade enligt lagen med kompletterande be- stämmelser till EU:s förordning om distribuerade liggare. De inne- bär att utmätning av en sådan rättighet medför förmånsrätt genom registrering av utmätningen enligt den lagen. Om det är fråga om utmätning av en rättighet som förvaltas enligt 2 kap. samma lag eller utmätning som avser en panträtt som förvaltas enligt det kapitlet, in- träder förmånsrätten i stället genom en underrättelse till förvaltaren om utmätningen. Det motsvarar det som enligt fjärde stycket gäller vid utmätning av en rättighet som är registrerad enligt kontoföringslagen.

6 kap.

2 §

Pengar samt löpande skuldebrev och annan handling, vars uppvisande utgör villkor för rätt att kräva betalning eller begära att någon annan förpliktelse fullgörs, ska tas i förvar.

Utmäts pantbrev i skepp eller fastighet eller skuldebrev som är inteck- nat i luftfartyg eller reservdelar till luftfartyg hos den intecknade egen- domens ägare, ska pantbrevet eller inteckningshandlingen tas i förvar. Om beslutet om utmätning av pantbrev avser ett datapantbrev, ska Kronofogde- myndigheten begära att den statliga lantmäterimyndigheten beslutar att sådana registreringsåtgärder som anges i 7–8 §§ lagen (1994:448) om pant- brevsregister inte får vidtas eller att den statliga lantmäterimyndigheten ut- färdar ett skriftligt pantbrev enligt 8 § nämnda lag.

Om det kan antas att en sådan handling som avses i första eller andra stycket undanhålls eller har förkommit, ska i stället sekundogäldenären eller annan förpliktad meddelas förbud att fullgöra sin förpliktelse till annan än Kronofogdemyndigheten eller den som myndigheten anvisar.

Utmätning av en rättighet som är registrerad enligt lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument ska säker-

458

SOU 2023:102

Författningskommentar

ställas genom registrering av utmätningen enligt den lagen. Utmäts en rättighet som förvaltas enligt 3 kap. nämnda lag, ska säkerställandet i stället ske genom underrättelse till förvaltaren om utmätningen. Detsamma gäller om utmät- ningen avser en panträtt i en rättighet som förvaltas enligt det kapitlet.

Utmätning av ett elcertifikat eller en rättighet som är registrerad enligt lagen (2011:1200) om elcertifikat ska säkerställas genom registrering av ut- mätningen enligt den lagen.

Utmätning av en utsläppsrätt eller en rättighet som är registrerad enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/1122 av den 12 mars 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG vad gäller unionsregistrets funktion ska säkerställas genom kontoförings- myndighetens beslut om avstängning av tillträdesrätten till kontot på grund av utmätningen.

Utmätning av en rättighet som är registrerad enligt lagen (2024:000) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om distribuerade liggare ska säkerställas genom registrering av utmätningen enligt den lagen. Utmäts en rättighet som förvaltas enligt 2 kap. nämnda lag, ska säkerställandet i stället ske genom underrättelse till förvaltaren om utmätningen. Detsamma gäller om ut- mätningen avser en panträtt i en rättighet som förvaltas enligt det kapitlet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om säkerställande av utmätning av lös egendom.

I sjunde stycket, som är nytt, införs bestämmelser om utmätning av rättigheter som är registrerade enligt lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om distribuerade liggare. Utmät- ning av en sådan rättighet säkerställs genom registrering av utmät- ningen enligt den lagen. Om det är fråga om utmätning av en rättig- het som förvaltas enligt 2 kap. samma lag eller utmätning som avser en panträtt som förvaltas enligt det kapitlet, ska säkerställandet i stället ske genom underrättelse till förvaltaren om utmätningen. Det mot- svarar det som enligt fjärde stycket gäller vid utmätning av rättighe- ter som är registrerade enligt kontoföringslagen.

9.4Förslaget till lag om ändring i lagen (1936:83) angående vissa utfästelser av gåva

2 §

Har genom ett skuldebrev eller på annat sätt en gåva utfästs i pengar eller lösören, fullbordas gåvan genom att det som utfästs kommer i gåvotagarens besittning. I fråga om skepp, skeppsbygge eller luftfartyg gäller i stället att gåvan fullbordas genom att inskrivning för förvärvet söks enligt särskilda föreskrifter. Har genom ett skuldebrev eller på annat sätt en gåva utfästs i

459

Författningskommentar

SOU 2023:102

en rättighet som registreras enligt lagen (1998:1479) om värdepapperscen- traler och kontoföring av finansiella instrument, fullbordas gåvan genom att rättigheten registreras för gåvotagaren enligt bestämmelserna i den lagen eller, om rättigheten förvaltas enligt 3 kap. i den lagen, genom att förvalta- ren underrättas om utfästelsen. Har genom ett skuldebrev eller på annat sätt en gåva utfästs i en rättighet som registreras enligt lagen (2024:000) med kom- pletterande bestämmelser till EU:s förordning om distribuerade liggare, fullbor- das gåvan genom att rättigheten registreras för gåvotagaren enligt bestämmel- serna i den lagen eller, om rättigheten förvaltas enligt 2 kap. i den lagen, genom att förvaltaren underrättas om utfästelsen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om när en gåva som utfästs full- bordas.

I tredje meningen, som är ny, införs en bestämmelse om gåva som utfästs i en rättighet som registreras enligt lagen med komplette- rande bestämmelser till EU:s förordning om distribuerade liggare. En sådan gåva fullbordas genom att rättigheten registreras för gåvo- tagaren enligt bestämmelserna i den lagen eller, om rättigheten för- valtas enligt 2 kap. i den lagen, genom att förvaltaren underrättas om utfästelsen. Det motsvarar det som enligt andra meningen gäller gåva som har utfästs i en rättighet som registreras enligt kontoföringslagen.

3 §

Om någon ger bort aktiebrev eller löpande skuldebrev eller annan handling vars företeende utgör villkor för rätt att kräva betalning eller för utövande av annan rättighet, fullbordas gåvan genom att gåvotagaren får handlingen i sin besittning. Om en fordran enligt en sådan handling efterskänks, full- bordas gåvan först när handlingen återställts eller gjorts obrukbar.

Om någon ger bort en rättighet som registreras enligt lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument, full- bordas gåvan genom att rättigheten registreras för gåvotagaren enligt be- stämmelserna i den lagen eller, om rättigheten förvaltas enligt 3 kap. 7–13 §§ sistnämnda lag, genom att förvaltaren underrättas om gåvan. Om en fordran som registreras enligt sistnämnda lag efterskänks, fullbordas gåvan genom registrering eller underrättelse i enlighet med vad nu sagts.

Om någon ger bort en rättighet som registreras enligt lagen (2024:000) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om distribuerade liggare, full- bordas gåvan genom att rättigheten registreras för gåvotagaren enligt bestäm- melserna i den lagen eller, om rättigheten förvaltas enligt 2 kap. sistnämnda lag, genom att förvaltaren underrättas om gåvan. Om en fordran som registreras enligt sistnämnda lag efterskänks, fullbordas gåvan genom registrering eller underrättelse i enlighet med vad nu sagts.

460

SOU 2023:102

Författningskommentar

Om någon ger bort en annan fordran än som anges i första, andra eller tredje stycket, fullbordas överlåtelsen genom att gäldenären underrättas av givaren. Om gåvan har tillkommit genom skriftlig utfästelse som anges i 1 § första stycket, eller under sådana särskilda omständigheter som avses där, och om underrättelse sker genom gåvotagaren, anses överlåtelsen också full- bordad. Om en sådan fordran efterskänks, anses gåvan strax såsom fullbordad.

Paragrafen innehåller bestämmelser om när en gåva fullbordas.

Det nya tredje stycket reglerar den situationen när någon ger bort en rättighet som registreras enligt lagen med kompletterande bestäm- melser till EU:s förordning om distribuerade liggare. En sådan gåva fullbordas genom att rättigheten registreras för gåvotagaren enligt be- stämmelserna i den lagen eller, om rättigheten förvaltas enligt 2 kap. i den lagen, genom att förvaltaren underrättas om utfästelsen. Det motsvarar det som enligt andra stycket gäller gåva som utfästs i en rättighet som registreras enligt kontoföringslagen.

I fjärde stycket, nuvarande tredje stycket, görs ett undantag även för en sådan gåva som avses i tredje stycket.

9.5Förslaget till lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624)

2 §

I denna lag förstås med

AIF-förvaltare: juridisk person som är AIF-förvaltare enligt 1 kap. 3 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

avstämningsbolag: aktiebolag som är avstämningsbolag enligt 1 kap. 10 § aktiebolagslagen (2005:551),

egen aktie: aktie som innehas av bolaget självt,

fondbolag: aktiebolag som driver fondverksamhet enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

förvaltningsbolag: ett utländskt företag som förvaltar en värdepappers- fond i Sverige,

utdelningstillfälle: för avstämningsbolag den i 4 kap. 39 § aktiebolags- lagen avsedda dagen för avstämning och för andra aktiebolag liksom i fråga om värdepappersfond eller specialfond den dag då utdelningen blir tillgäng- lig för lyftning,

utdelningsberättigad: den som är berättigad att lyfta utdelning för egen del vid utdelningstillfället,

461

Författningskommentar

SOU 2023:102

värdepapperscentral: detsamma som i 1 kap. 3 § lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument.

Även en operatör av ett sådant DLT-SS-system eller DLT-TSS-system som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/858 av den 30 maj 2022 om en pilotordning för marknadsinfrastrukturer som baseras på teknik för distribuerade liggare och om ändring av förordningarna (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 909/2014 samt direktiv 2014/65/EU ska anses vara en värdepapperscentral vid tillämpningen av denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag.

Med utdelning avses även

1.återbetalning till aktieägarna vid minskning av aktiekapitalet eller reserv- fonden enligt 20 kap. 1 § första stycket 3 eller 35 § 3 aktiebolagslagen,

2.utskiftning vid bolagets likvidation enligt 25 kap. 38 § aktiebolags-

lagen,

3.utbetalning till aktieägare vid bolagets förvärv av egna aktier genom ett förvärvserbjudande som har riktats till samtliga aktieägare eller samtliga ägare till aktier av ett visst slag,

4.utbetalning av fusionsvederlag till aktieägare enligt 23 kap. 26 § aktie- bolagslagen till den del vederlaget utgörs av annat än aktier i det övertagande bolaget,

6.utbetalning av delningsvederlag till aktieägare enligt 24 kap. 28 § aktie- bolagslagen som avser

a) delning enligt 24 kap. 1 § andra stycket samma lag till den del veder- laget utgörs av annat än aktier i de övertagande bolagen, eller

b) delning enligt 24 kap. 1 § tredje stycket 1 samma lag till den del veder- laget utgörs av annat än ersättning som enligt 42 kap. 16 b § inkomstskatte- lagen (1999:1229) inte ska tas upp.

Paragrafen innehåller definitioner av termer och uttryck som används i lagen. Övervägandena finns i avsnitt 4.18.2.

Genom nya andra stycket likställs operatörer av DLT-SS-system eller DLT-TSS-system enligt DLT-förordningen med värdepappers- centraler. I artikel 2.7 och 2.10 i DLT-förordningen finns definitio- ner av dessa system. Se också motsvarande ändring i förslaget i av- snitt 1.22.

12 §

Bestämmelserna om värdepapperscentral i 7 §, 8 § första och andra styck- ena, 9–11, 20 och 22 §§ denna lag gäller i stället förvaltaren vid förvaltar- registrering enligt

462

SOU 2023:102

Författningskommentar

1.5 kap. 14 § aktiebolagslagen (2005:551) såvitt avser förvaltare som av en värdepapperscentral som hör hemma i Sverige har fått medgivande till registrering som förvaltare,

2.4 kap. 12 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder eller 12 kap. 5 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

3.3 kap. 7 § lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och konto- föring av finansiella instrument, eller

4.2 kap. lagen (2024:000) med kompletterande bestämmelser till EU:s förord- ning om distribuerade liggare.

En värdepapperscentral eller den som annars ansvarar för innehållande av kupongskatt enligt 11 a eller 11 b § ska vid redovisning enligt 8 § lämna uppgift till Skatteverket om förvaltning enligt första stycket denna paragraf.

Paragrafen reglerar i vilken utsträckning det ansvar som annars åvilar värdepapperscentraler eller operatörer av DLT-SS-system eller DLT- TSS-system (se 2 § andra stycket) överförs till förvaltare vid förval- tarregistrering. Övervägandena finns i avsnitt 4.18.2.

Genom tillägget i första stycket 4 får förvaltare enligt 2 kap. lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om distri- buerade liggare ett ansvar som motsvarar vad som gäller för bl.a. för- valtare enligt kontoföringslagen när det gäller förvaltarregistrerade finansiella instrument. Det ansvar som enligt 7 §, 8 § första och andra styckena, 9–11, 20 och 22 §§ denna lag gäller värdepapperscentraler respektive operatörer av DLT-SS-system eller DLT-TSS-system (se 2 § andra stycket) överförs således till förvaltare när de finansiella instrumenten är förvaltarregistrerade.

27 §

Har i annat fall än som avses i 9 eller 16 § kupongskatt innehållits för någon som inte varit skattskyldig eller har kupongskatt innehållits med högre belopp än vad som ska betalas enligt avtal för undvikande av dubbelbeskatt- ning, har den utdelningsberättigade rätt till återbetalning av vad som inne- hållits för mycket.

Rätt till återbetalning föreligger även

–om aktie förlorat sitt värde till följd av att bolaget upplösts genom likvidation inom två år efter det att sådan utbetalning som avses i 2 § tredje stycket 2 blivit tillgänglig för lyftning,

–vid återbetalning till aktieägare enligt aktiebolagslagen (2005:551) i samband med minskning av aktiekapitalet som genomförts med indragning av aktier, och

–vid utbetalning till aktieägare vid bolagets förvärv av egna aktier genom ett förvärvserbjudande som har riktats till samtliga aktieägare eller samtliga ägare till aktier av ett visst slag.

463

Författningskommentar

SOU 2023:102

Underlaget för kupongskatten ska i de fall som avses i andra stycket be- räknas på ett belopp som svarar mot skillnaden mellan utbetalningen till aktieägaren och dennes anskaffningskostnad för aktierna. Har aktierna för- värvats som fusionsvederlag eller delningsvederlag ska som anskaffnings- kostnad för aktierna anses den anskaffningskostnad som aktieägaren hade för aktierna i det överlåtande aktiebolaget. För marknadsnoterade aktier får anskaffningskostnaden i stället bestämmas till 20 procent av utbetalningen.

Ansökan om återbetalning ska göras skriftligen hos Skatteverket senast vid utgången av femte kalenderåret efter utdelningstillfället.

Tillsammans med ansökan ska det lämnas ett intyg eller annan utredning om att kupongskatt innehållits för sökanden liksom utredning som styrker att sökanden inte är skattskyldig.

Beslut rörande återbetalning får anstå intill dess fråga om skattskyldig- het för utdelningen enligt inkomstskattelagen (1999:1229) slutligen prövats.

Föreligger de förutsättningar för återbetalning som anges i första stycket först sedan förvaltningsrätt, kammarrätt eller Högsta förvaltningsdomstolen meddelat beslut angående utdelningsbeloppet eller efter det att utdelnings- berättigad efterbeskattats för detsamma, kan ansökan om återbetalning göras hos Skatteverket senast inom ett år efter det beslutet meddelades eller efter- beskattningen skedde.

Paragrafen innehåller bestämmelser om återbetalning av kupongskatt som har innehållits för någon som inte varit skattskyldig eller som har innehållits med högre belopp än vad som ska betalas enligt avtal för undvikande av dubbelbeskattning. Övervägandena finns i avsnitt 4.18.2.

I andra stycket första strecksatsen görs en följdändring med anled- ning av att det i 2 § införs ett nytt andra stycke och nuvarande andra stycket blir tredje stycket, se författningskommentaren till den para- grafen. Se också motsvarande ändring i förslaget i avsnitt 1.22.

9.6Förslaget till lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979)

4 §

Förmånsrätt följer med

1.sjöpanträtt och luftpanträtt,

2.internationell säkerhetsrätt i luftfartyg och flygmotorer som registre- rats enligt lagen (2015:860) om internationella säkerhetsrätter i lösa saker,

3.handpanträtt och rätt att kvarhålla lös egendom till säkerhet för fordran (retentionsrätt), panträtt på grund av registrering eller underrättelse enligt

464

SOU 2023:102

Författningskommentar

lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument eller lagen (2024:000) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om distribuerade liggare samt panträtt på grund av registrering enligt lagen (2011:1200) om elcertifikat,

4.panträtt på grund av inteckning i skepp eller skeppsbygge eller i luft- fartyg och reservdelar till luftfartyg,

5.registrering av båtbyggnadsförskott enligt lagen (1975:605) om regi- strering av båtbyggnadsförskott.

Paragrafen innehåller bestämmelser om förmånsrätt.

Ändringen i punkten 3 innebär att förmånsrätt följer även med panträtt på grund av registrering eller underrättelse enligt lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om distribuerade liggare. Se också motsvarande ändring i förslaget i avsnitt 1.20.

9.7Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument

1kap.

2a §

I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/858 av den 30 maj 2022 om en pilotordning för marknadsinfrastrukturer som baseras på teknik för distribuerade liggare och om ändring av förordningarna (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 909/2014 samt direktiv 2014/65/EU och lagen (2024:000) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om distribuerade liggare finns särskilda bestämmelser för värdepapperscentraler som driver DLT-mark- nadsinfrastrukturer.

Paragrafen innehåller en upplysning om att det i DLT-förordningen finns särskilda bestämmelser som gäller för värdepapperscentraler som driver DLT-marknadsinfrastrukturer. Övervägandena finns i av- snitt 4.17.4.

3 §

I denna lag betyder:

avstämningsbolag: sådant avstämningsbolag som avses i aktiebolagslagen (2005:551),

avstämningsregister: sådant register som avses i 4 kap. 1 §,

465

Författningskommentar

SOU 2023:102

EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

emittent: i fråga om aktier aktiebolaget och i fråga om annat finansiellt instrument utgivaren eller utfärdaren av instrumentet,

finansiellt instrument: detsamma som i artikel 2.1.8 i förordningen om värdepapperscentraler, i den ursprungliga lydelsen, varvid aktier och sådana rättigheter som avses i 4 kap. 2 § andra stycket denna lag i fråga om avstäm- ningsbolag som är privata aktiebolag vid tillämpningen av denna lag ska jäm- ställas med finansiella instrument,

förordningen om värdepapperscentraler: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/2014 av den 23 juli 2014 om förbättrad värde- pappersavveckling i Europeiska unionen och om värdepapperscentraler samt ändring av direktiv 98/26/EG och 2014/65/EU och förordning (EU) nr 236/2012,

handelsplats: detsamma som i 1 kap. 4 b § lagen (2007:528) om värdepap- persmarknaden,

intermediär: en juridisk person som för aktieägares eller andra personers räkning förvarar eller administrerar aktier eller för värdepapperskonton,

kontoförande institut: den som av en värdepapperscentral medgetts rätt att vidta registreringsåtgärder i avstämningsregister,

kontoföring av finansiella instrument: registrering i avstämningsregister av äganderätt och särskild rätt till sådana aktier och andra finansiella instru- ment för vilka aktiebrev, skuldebrev eller annan motsvarande skriftlig hand- ling inte har utfärdats eller, där sådan handling har utfärdats, det genom förvaring eller på annat likvärdigt sätt har säkerställts att handlingen inte kommer i omlopp,

kvalificerat innehav: detsamma som i 1 kap. 5 § lagen om värdepappers- marknaden,

reglerad marknad: detsamma som i 1 kap. 4 b § lagen om värdepappers- marknaden,

skuldförbindelse: ensidig skuldförbindelse avsedd för allmän omsättning,

utsett kreditinstitut: sådant kreditinstitut som har utsetts enligt artikel 54.2 b i förordningen om värdepapperscentraler, i den ursprungliga lydelsen,

värdepapperscentral: detsamma som i artikel 2.1.1 i förordningen om värde- papperscentraler, i den ursprungliga lydelsen,

värdepapperscentral från tredjeland: en sådan värdepapperscentral som avses i artikel 2.1.2 i förordningen om värdepapperscentraler, i den ursprung- liga lydelsen, samt

värdepappersinstitut: detsamma som i 1 kap. 4 b § lagen om värdepap- persmarknaden.

I paragrafen finns definitioner av termer och uttryck som används i lagen. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

Ändringen innebär att det i paragrafen införs en definition av handelsplats. Termen handelsplats används i 4 kap. 20 a §. Med han- delsplats avses i 1 kap. 4 b § lagen (2007:528) om värdepappersmark- naden en reglerad marknad, en multilateral handelsplattform (MTF-

466

SOU 2023:102

Författningskommentar

plattform) eller en organiserad handelsplattform (OTF-plattform). I paragrafen finns redan en definition av reglerad marknad. Vad som avses med MTF-plattform och OTF-plattform framgår av 1 kap. 4 b § lagen om värdepappersmarknaden.

I definitionen av kvalificerat innehav görs en redaktionell ändring med anledning av att det även i definitionen av handelsplats hänvisas till lagen om värdepappersmarknaden.

3 kap.

9 §

Ett avstämningskonto för förvaltarregistrerade finansiella instrument ska inne- hålla

1.förvaltarens företagsnamn, organisationsnummer eller annat identifier- ingsnummer samt postadress,

2.anmärkning om att instrumenten förvaltas för annans räkning,

3.i fråga om aktier, de uppgifter som avses i 4 kap. 18 § 1–5, och

4.i fråga om skuldförbindelser, de uppgifter som avses i 4 kap. 19 §.

I paragrafen anges vad ett avstämningskonto för förvaltarregistrerade finansiella instrument ska innehålla.

I punkten 3 görs en följdändring med anledning av att andra stycket i 4 kap. 18 § tas bort (se författningskommentaren till den paragrafen).

4 kap.

2 §

I 1 kap. 10 § aktiebolagslagen (2005:551) finns bestämmelser om aktier i av- stämningsbolag.

Aktier i svenska bolag som inte är avstämningsbolag enligt 1 kap. 10 § första stycket 1 aktiebolagslagen får inte registreras i avstämningsregister.

Bestämmelserna i denna lag om aktier i avstämningsbolag tillämpas också på följande rättigheter i sådana bolag, nämligen

1.fondaktierätt och teckningsrätt som avses i 11 kap. 4 § aktiebolags- lagen samt företrädesrätt att delta i emission som avses i 11 kap. 8 § andra stycket aktiebolagslagen,

2.rätt på grund av teckning av aktier vid nyemission av aktier enligt 13 kap. aktiebolagslagen, samt

3.rätt på grund av teckning av aktier med utnyttjande av optionsrätt en- ligt 14 kap. aktiebolagslagen.

467

Författningskommentar

SOU 2023:102

Paragrafen innehåller bestämmelser om aktier i avstämningsbolag. Av andra stycket framgår att aktier i andra bolag än avstämnings-

bolag inte får registreras i avstämningsregister. Genom tillägget ”enligt 1 kap. 10 § första stycket 1 aktiebolagslagen” tydliggörs att detsamma gäller aktier i avstämningsbolag enligt 1 kap. 10 § första stycket 2, dvs. aktiebolag vars aktier ska vara registrerade i en distribuerad liggare.

15 §

Upphör finansiella instrument att vara registrerade i avstämningsregister hos en värdepapperscentral till följd av att ett avstämningsförbehåll har tagits bort eller att avtalet mellan emittenten och värdepapperscentralen har upphört att gälla, är värdepapperscentralen skyldig att till emittenten eller till en annan värdepapperscentral eller en operatör av en DLT-marknadsinfra- struktur som emittenten anvisar lämna upplysning om innehållet i samtliga avstämningskonton. Upphör registreringen hos värdepapperscentralen till följd av att ett avtal mellan värdepapperscentralen och en värdepapperscentral som är etablerad i ett annat land inom EES än Sverige eller en värdepap- perscentral från tredjeland som avses i 4 § andra meningen har upphört att gälla, ska innehavet på kontot överföras till annan kontohållare eller till- godoräknas kontohavaren på annat sätt som beaktar dennes intressen.

I så fall ska den svenska värdepapperscentralen se till att samtliga konto- havare och innehavare av rättigheter som har registrerats på avstämnings- konto underrättas.

I paragrafen finns bestämmelser om värdepapperscentralens skyldig- heter när finansiella instrument upphör att vara registrerade i avstäm- ningsregister hos värdepapperscentralen. Övervägandena finns i av- snitt 4.10.

Ändringen i första stycket första meningen innebär att bestämmelsen blir tillämplig även om finansiella instrument upphör att vara regi- strerade i avstämningsregister hos en värdepapperscentral till följd av att avtalet mellan emittenten och värdepapperscentralen har upp- hört att gälla med anledning av att instrumentet i stället ska registre- ras i en DLT-marknadsinfrastruktur enligt DLT-förordningen.

I första stycket andra meningen görs en rättelse av ett korrekturfel. Värdepapperscentralen är enligt andra stycket skyldig att se till att samtliga kontohavare och innehavare av rättigheter som har registre- rats på avstämningskonto underrättas om finansiella instrument upp- hör att vara registrerade i avstämningsregister hos värdepapperscen-

tralen. I stycket görs en redaktionell ändring.

468

SOU 2023:102

Författningskommentar

18 §

Utöver vad som följer av 17 § ska på ett avstämningskonto beträffande aktier anges

1.för varje aktie om full betalning har erlagts för aktien till avstämnings- bolaget,

2.till vilket slag varje aktie hör, om aktier av olika slag kan finnas enligt bolagsordningen,

3.om en aktie av visst slag kan omvandlas till en aktie av annat slag,

4.förbehåll att aktieägare eller annan ska vara berättigad att lösa aktie som övergår till ny ägare,

5.utbetalning som görs vid inlösen av en aktie eller minskning av aktiens kvotvärde eller vid skifte av bolagets tillgångar,

6.namn, personnummer och postadress för förmyndare eller god man för aktieägare och för konkursförvaltare i aktieägares konkurs,

7.uppgift om att Kronofogdemyndigheten verkställer utmätning, kvar- stad eller betalningssäkring avseende kontohavarens aktier, samt

8.namn, personnummer, organisationsnummer eller annat identifierings- nummer samt postadress för den som på grund av pantsättning, uppdrag eller villkor i testamente eller gåvobrev har rätt att i stället för den i aktie- boken införde aktieägaren lyfta utdelning och vid fondemission ta emot ny aktie samt utöva företrädesrätt att delta i emission.

I paragrafen anges vad som ska anges på ett avstämningskonto be- träffande aktier, utöver det som följer av 17 §.

I första stycket görs två redaktionella ändringar.

Det nuvarande andra stycket tas bort. Bestämmelsen har enbart be- tydelse i aktiebolag som har aktier med nominella belopp. Aktier med nominellt belopp får numera inte förekomma och bestämmelsen har därmed blivit obsolet.

20 a §

Om kontohavaren till ett avstämningskonto är okänd, får det kontoförande in- stitutet sälja de finansiella instrument som kontot omfattar enligt bestämmel- serna i 20 c § och därmed avsluta kontot, under förutsättning att

1.det krävs för att det kontoförande institutet ska kunna fullgöra sina för- pliktelser enligt lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansier- ing av terrorism eller någon annan författning i regelverket mot penningtvätt och finansiering av terrorism,

2.kontohavaren eller annan som är i kontohavarens ställe under de sista tio åren före försäljningen inte har begärt några registreringsåtgärder avseende kontot, och

469

Författningskommentar

SOU 2023:102

3.de finansiella instrumenten handlas på en handelsplats eller en mot- svarande marknadsplats utanför EES eller instrumenten i annat fall har ett tillförlitligt och kontrollerbart pris.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser som ger ett konto- förande institut viss rätt att avsluta ett avstämningskonto, trots att kontohavaren inte har samtyckt till det. Övervägandena finns i av- snitt 6.3.

Paragrafen innebär att om kontohavaren till ett avstämnings- konto är okänd, så får det kontoförande institutet under vissa förut- sättningar sälja de finansiella instrument som kontot omfattar (se när- mare 20 c §). När sådan försäljning har skett, är avstämningskontot avslutat.

En grundläggande förutsättning för att paragrafen ska kunna till- lämpas är att ”kontohavaren är okänd”. Med detta avses att den som har rätt att förfoga över de finansiella instrumenten som kontot omfattar är okänd till namn eller adress. Det kan finnas flera orsaker till att det kontoförande institutet inte har kännedom om den be- rättigades namn eller adress. Det kan t.ex. vara så att den kontohavare som anges på kontot är avliden och det saknas uppgifter om dödsbo eller dödsbodelägare. Det kan också vara så att det kontoförande institutet inte har tillgång till den berättigades namn eller adress och inte heller kan få tillgång till dessa uppgifter från andra källor, t.ex. folkbokföringen. Så kan vara fallet när den kontohavare som anges på kontot har ett utländskt personnummer och det som anges på kon- tot i stället är ett unikt nummer som när kontot öppnades generera- des enligt formatet för ett svenskt personnummer (ibland kallat fiktivt personnummer). I ett sådant fall är det fråga om ett identifierings- nummer som anges enbart på kontot och som inte går att använda vid sökning efter den berörda personens namn eller adress i andra källor.

Att kontohavaren är bosatt utomlands är i sig inte ett skäl att be- trakta honom eller henne som okänd. En annan sak är att det när kontohavaren bor utomlands men har flyttat från den angivna adres- sen kan vara svårare för det kontoförande institutet att skaffa infor- mation om aktuell adress.

Den omständigheten att den kontohavare som anges på kontot har skyddade personuppgifter innebär i sig inte att han eller hon är okänd. Om det för en sådan kontohavare inte finns en adress till vil- ken post kan skickas, kan det kontoförande institutet vanligtvis skicka post till kontohavaren genom förmedling av Skatteverket.

470

SOU 2023:102

Författningskommentar

Paragrafen är aldrig tillämplig om kontohavaren är känd och det kontoförande institutet har tillgång till aktuella adressuppgifter. Detta gäller även om kontohavaren har underlåtit att besvara det konto- förande institutets förfrågningar. Först om kontohavarens under- låtenhet att svara, tillsammans med omständigheterna i övrigt, måste tolkas så att tillgängliga namn- eller adressuppgifter är felaktiga eller inaktuella kan paragrafens bestämmelser tillämpas.

Det är inte heller möjligt att tillämpa paragrafen när det konto- förande institutet i och för sig saknar tillgång till aktuella adressupp- gifter men ännu inte har uttömt möjligheterna att skaffa fram aktuella uppgifter, t.ex. genom folkbokföringen eller från emittenten. Det kontoförande institutet måste alltså företa förhållandevis långtgående sökåtgärder innan det kan bedöma kontohavaren som okänd. Med emittent avses i fråga om aktier aktiebolaget och i fråga om annat finansiellt instrument utgivaren eller utfärdaren av instrumentet (se 1 kap. 3 §).

I punkterna 1–3 anges tre förutsättningar som samtliga måste vara uppfyllda för att ett kontoförande institut ska få sälja de finansiella instrumenten på kontot.

Den första förutsättningen är enligt punkten 1 att åtgärden krävs för att det kontoförande institutet ska kunna fullgöra sina förpliktel- ser enligt penningtvättslagen eller någon annan författning i regel- verket mot penningtvätt och finansiering av terrorism. I penning- tvättslagen finns bl.a. bestämmelser om att en verksamhetsutövare inte får etablera eller upprätthålla en affärsförbindelse eller utföra en en- staka transaktion om verksamhetsutövaren inte har tillräcklig känne- dom om kunden för att kunna hantera risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism som kan förknippas med kundrelationen (3 kap. 1 § första stycket). Normalt torde ett kontoförande institut inte kunna fullgöra de skyldigheter som i dessa avseenden åvilar en verksamhetsutövare, om institutet inte har några uppgifter om namn och adress på den som har rätt att förfoga över de på kontot regi- strerade instrumenten. Bedömningen måste dock göras från fall till fall. Exempelvis behöver avsaknaden av uppgift om den berättigades postadress inte medföra att det kontoförande institutet inte kan full- göra sina förpliktelser enligt penningtvättslagstiftningen under förut- sättning att den information som behöver inhämtas från konto- havaren kan inhämtas via e-post, telefon m.m.

471

Författningskommentar

SOU 2023:102

Med andra författningar avses författningar som har antagits med stöd av penningtvättslagen eller som är direkt tillämpliga EU-för- ordningar.

En betydelsefull begränsning framgår av punkten 2; de finansiella instrumenten får inte säljas om kontohavaren eller någon som är i kontohavarens ställe under de sista tio åren har begärt några registrer- ingsåtgärder avseende kontot. Det kan exempelvis vara registrerings- åtgärder med anledning av att kontohavaren har förvärvat, sålt eller pantsatt finansiella instrument som finns på kontot. Med någon som är i kontohavarens ställe avses här t.ex. en förmyndare eller god man eller, för det fall kontohavaren har avlidit, kontohavarens dödsbo. Om de enda registreringsåtgärder som förekommit är sådana som härrör från annan, t.ex. från emittenten eller värdepapperscentralen eller från det kontoförande institutet, utan att det har föregåtts av ett uppdrag från kontohavaren, utgör det däremot inte hinder mot att de finan- siella instrumenten säljs.

Tioårsregeln utesluter inte att de särskilda åtgärder som måste föregå försäljningen (se 20 b §) vidtas före tioårsfristens utgång.

Den tredje förutsättningen är, enligt punkten 3, att de finansiella instrument som kontot omfattar är föremål för handel på en han- delsplats eller en motsvarande marknadsplats utanför EES eller att det i annat fall finns ett tillförlitligt och kontrollerbart pris för in- strumenten. Vad som avses med handelsplats anges i 1 kap. 3 §, se författningskommentaren till den paragrafen. När de finansiella in- strumenten inte är föremål för sådan handel, måste instrumenten ha ett pris som är tillförlitligt och kontrollerbart. Så får normalt anses vara fallet när prissättning sker genom handel som organiseras av ett värdepappersinstitut eller någon som har auktorisation som leveran- tör av gräsrotsfinansieringstjänster enligt EU:s förordning om gräs- rotsfinansiering.1

I 20 b § finns bestämmelser om de åtgärder som det kontoförande institutet måste vidta innan de finansiella instrumenten säljs. Bestäm- melser om vad som gäller i fråga om försäljningen finns i 20 c §.

1Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/1503 av den 7 oktober 2020 om euro- peiska leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster för företag och om ändring av förordning (EU) 2017/1129 och direktiv (EU) 2019/1937.

472

SOU 2023:102

Författningskommentar

20 b §

Innan de finansiella instrumenten säljs enligt 20 c § ska det kontoförande in- stitutet skicka en underrättelse till kontohavaren och eventuella innehavare av rättigheter som är antecknade på kontot om att institutet avser att sälja de finansiella instrumenten som kontot omfattar och därmed avsluta kontot.

Underrättelsen ska

1.innehålla upplysningar om vad kontohavaren eller eventuella inneha- vare av rättigheter behöver göra för att de finansiella instrumenten inte ska säljas, och

2.kungöras i Post- och Inrikes Tidningar.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om den underrättelse- skyldighet som ett kontoförande institut måste fullgöra före försälj- ningen av de finansiella instrumenten enligt 20 c §. Paragrafen är delvis utformad efter förebild av 5 kap. 18 § första stycket aktiebolagslagen (2005:551). Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

Bestämmelsen i första stycket innebär att det kontoförande insti- tutet måste fullgöra viss underrättelseskyldighet innan det säljer de finansiella instrumenten på det aktuella kontot. Underrättelseskyl- digheten gäller i förhållande till såväl kontohavaren som eventuella innehavare av rättigheter som är antecknade på kontot. Vilka rättig- heter som kan antecknas på ett avstämningskonto framgår av 17 § samt i fråga om aktier och skuldförbindelser även 18 § respektive 19 §. Underrättelsen ska skickas till respektive adressats senast kända post- adress. Om det står klart att den senast kända adressen inte längre är aktuell, t.ex. därför att tidigare försändelser har returnerats med uppgift om att adressaten är okänd, och det kontoförande institutets försök att finna en annan, mer aktuell, adress har misslyckats, behöver någon särskild försändelse inte skickas ut. Den enskildes informa- tionsintresse får då anses tillgodosett genom den kungörelse som ska ske i Post- och Inrikes Tidningar.

I andra stycket 1 anges vad underrättelsen ska innehålla. Av be- stämmelsen följer att det i underrättelsen ska lämnas information om inom vilken tidsfrist kontohavaren eller en eventuell innehavare av rättigheter måste höra av sig till det kontoförande institutet för att instrumenten inte ska säljas, dels hur en försäljning kommer att ske om någon som ingår i den kretsen inte hör av sig, se författnings- kommentaren till 20 c §. Underrättelsen syftar till att ge kontohavaren och andra rättighetshavare möjlighet att stoppa den planerade för-

473

Författningskommentar

SOU 2023:102

säljningen genom att tillställa det kontoförande institutet de nöd- vändiga namn- eller adressuppgifterna.

I andra stycket 2 finns ett krav på att underrättelsen ska kungöras i Post- och Inrikes Tidningar. Det kravet gäller även om det inte finns någon senast kända adress och det därför inte är möjligt att skicka en underrättelse enligt första stycket. Bestämmelsen innebär ett lagstadgat undantag från den tystnadsplikt som det kontoförande institutet annars har.

Underrättelseskyldigheten är fullgjord så snart underrättelsen har skickats iväg och kungörelsen har förts in i Post- och Inrikes Tid- ningar. Om det senare uppkommer tvist om huruvida underrättelse- skyldigheten har fullgjorts, får bevisbördan för detta anses ligga på det kontoförande institutet. Det kontoförande institutet har därför anledning att på lämpligt sätt dokumentera sina åtgärder.

20 c §

Om det har gått ett år sedan det kontoförande institutet fullgjorde sin under- rättelseskyldighet enligt 20 b § och förutsättningarna enligt 20 a § fortfarande är uppfyllda, får det kontoförande institutet sälja de finansiella instrument som avstämningskontot omfattar. Försäljningen ska ske genom ett värdepappers- institut.

Det kontoförande institutet får ur de influtna medlen tillgodogöra sig vad som motsvarar kostnaderna för underrättelsen och kungörelsen enligt 20 b § och för försäljningen. Institutet ska förvalta det återstående beloppet för konto- havarens räkning och, om någon visar att han eller hon vid tidpunkten för försäljningen hade rätt till de finansiella instrumenten, betala ut beloppet till denne. När anspråk på en sådan utbetalning har preskriberats, ska beloppet tillfalla Allmänna arvsfonden.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om hur försäljningen av de finansiella instrument som kontot omfattar ska gå till. Den är delvis utformad efter förebild av 5 kap. 18 § andra stycket aktiebolags- lagen. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

Ett kontoförande institut får enligt första stycket sälja de finan- siella instrument som avstämningskontot omfattar tidigast när det har gått ett år sedan institutet fullgjorde sin underrättelseskyldighet enligt 20 b §, se författningskommentaren till den paragrafen. En ytterligare förutsättning för försäljning av instrumenten är att förut- sättningarna enligt 20 a § fortfarande är uppfyllda. Om det konto- förande institutet under mellantiden har fått tillgång till de namn-

474

SOU 2023:102

Författningskommentar

eller adressuppgifter som det tidigare har saknat, får institutet inte fullfölja den planerade försäljningen. Detsamma gäller om det konto- förande institutet av någon anledning inte längre har behov av den information som det tidigare har ansett sig behöva för att fullgöra sina förpliktelser enligt penningtvättslagstiftningen. Den planerade försäljningen får inte heller fullföljas om rekvisitet i 20 a § 2 inte längre är uppfyllt. Har alltså kontohavaren eller någon som är i konto- havarens ställe under de sista tio åren före den avsedda försäljningen begärt något slag av registreringsåtgärd utgör detta hinder mot för- säljningen. Även rekvisitet i 20 a § 3 måste fortfarande vara uppfyllt, dvs. instrumenten måste handlas på en handelsplats eller en mot- svarande marknadsplats utanför EES eller ha ett tillförlitligt och kontrollerbart pris (se författningskommentaren till 20 a §).

Försäljningen ska ske genom ett värdepappersinstitut. Vad som avses med värdepappersinstitut anges i 1 kap. 3 §. Om det konto- förande institutet är ett värdepappersinstitut och det finansiella in- strumentet inte handlas på en handelsplats eller en motsvarande mark- nadsplats utanför EES, bör försäljningen ske genom en oberoende part, dvs. ett annat värdepappersinstitut än det kontoförande institutet.

Om de i första stycket angivna förutsättningarna inte föreligger och de finansiella instrumenten därför inte kan säljas, kan avstäm- ningskontot inte avslutas.

Vad som inflyter vid försäljningen ska, såsom framgår av andra stycket, tas om hand av det kontoförande institutet. Institutet får till- godogöra sig ett belopp som motsvarar de kostnader som institutet har haft för underrättelse, kungörelse och försäljning och ska därefter förvalta det som återstår för kontohavarens räkning. Det ställs inga särskilda krav på hur förvaltningen ska gå till och det är alltså till- räckligt att medlen sätts in på ett räntebärande bankkonto.

Det kontoförande institutet är skyldigt att betala ut det förvaltade beloppet till den som visar att han eller hon vid tidpunkten för för- säljningen hade rätt till de finansiella instrumenten. Om någon fram- ställer ett sådant anspråk men inte gör gällande – eller inte kan visa

–att han eller hon har rätt till mer än viss andel eller ett visst antal av de sålda finansiella instrumenten, ska utbetalningen begränsas i mot- svarande mån.

Lagtexten är inte avsedd att utesluta att utbetalning kan utgå även till den som visar att han eller hon har tagit över den tidigare inne- havarens rätt. Så bör exempelvis den rätt som tillkommer A därför

475

Författningskommentar

SOU 2023:102

att A var innehavare av instrumentet vid tiden för försäljningen efter A:s död kunna göras gällande av A:s arvingar. – Uttrycket ”visar” är avsett att motsvara det beviskrav som gäller i tvistemål.

Rätten till utbetalning preskriberas enligt allmänna bestämmelser (se 2 § första stycket preskriptionslagen [1981:130]), dvs. tio år efter försäljningen av instrumenten, om inte preskriptionen avbryts dess- förinnan. När preskription har inträtt, ska det kontoförande insti- tutet överföra det återstående beloppet till Allmänna arvsfonden.

I 7 kap. 2 a § finns bestämmelser om ansvar för skada som till- fogas en ägare av ett finansiellt instrument genom fel eller försum- melse i samband med försäljningen av det finansiella instrumentet eller hanteringen av de medel som inflyter vid försäljningen.

5 kap.

1 a §

Om det till följd av ett befarat eller inträffat tekniskt fel eller annat avbrott uppkommer en risk för att en registreringsåtgärd i avstämningsregistret blir felaktig, får värdepapperscentralen eller det kontoförande institutet avvakta med åtgärden till dess att det inte längre finns någon risk för felaktigheter.

Paragrafen, som är ny, innehåller en bestämmelse om möjlighet att avvakta med en registreringsåtgärd i avstämningsregistret om det till följd av ett befarat eller inträffat tekniskt fel eller annat avbrott upp- kommer en risk för att registreringsåtgärden annars blir felaktig. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.

Det är mycket viktigt att materiellt felaktiga uppgifter inte tas in i avstämningsregistren. Bestämmelse ger utrymme för att ta hänsyn till ett tekniskt fel eller avbrott när det gäller hur snabbt registrer- ingar av anmälningar respektive slutlig registrering på avstämnings- konton behöver göras. Den kan tillämpas när det har uppkommit ett tekniskt fel eller avbrott i eller i anslutning till VPC-systemet men också när ett sådant fel eller avbrott kan förutses eller befaras. Där- utöver krävs att felet eller avbrottet ger upphov till en risk för fel- aktigheter vid vidtagandet av registreringsåtgärder. Behovet att kunna avvakta med en registreringsåtgärd kommer att vara särskilt stort vid en svensk anslutning till T2S och vid en spegling av uppgifterna på T2S-plattformen respektive i VPC-systemet. Som berörs i avsnitt 5.6 bör avvecklingen då tillfälligt avbrytas i den situationen att upp-

476

SOU 2023:102

Författningskommentar

gifterna i avstämningsregistren inte längre kan beaktas vid avveck- lingen på T2S-plattformen.

När det inte längre finns någon risk för felaktiga registrerings- åtgärder ankommer det på värdepapperscentralen eller det konto- förande institutet att vidta de uppskjutna registreringsåtgärderna. Dessa ska då företas i den ordning som hade tillämpats om systemet hela tiden hade fungerat normalt.

7 kap.

2 a §

För skada som tillfogas en ägare av ett finansiellt instrument genom fel eller försummelse i samband med försäljning enligt 4 kap. 20 c § eller vid hanter- ingen av de medel som inflyter vid försäljningen svarar det kontoförande in- stitutet. Detsamma gäller skada som tillfogas panthavare eller den till vars förmån en rådighetsinskränkning gäller.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om ansvar för skada som uppkommer i samband med en sådan försäljning av finansiella in- strument som avses i 4 kap. 20 c §. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

Det kontoförande institutet ansvarar enligt paragrafen för skada som tillfogas en ägare av ett finansiellt instrument genom fel eller för- summelse i samband med att institutet säljer det finansiella instru- mentet eller hanterar de medel som inflyter vid försäljningen. Det- samma gäller skada som tillfogas panthavare eller den till vars förmån en rådighetsinskränkning gäller (jfr 2 § första stycket fjärde meningen). I 4 kap. 20 a–20 c §§ regleras förutsättningarna för att ett kontoför- ande institut, om kontohavaren är okänd, utan samtycke av konto- havaren ska få sälja de finansiella instrument som avstämningskontot omfattar och därmed avsluta kontot samt vilka åtgärder som institu- tet i så fall är skyldigt att vidta, se författningskommentarerna till de paragraferna.

Skada för ägaren av det finansiella instrumentet skulle kunna upp- stå t.ex. om det kontoförande institutet låter sälja instrumentet till ett pris som är lägre än det pris som vid tidpunkten för försäljningen betalades i en transaktion mellan oberoende parter för det antal finan- siella instrument av det aktuella slaget, om det förekommer sådana jämförbara transaktioner (jfr författningskommentaren till 4 kap. 20 c §). En annan situation när det skulle kunna uppstå skada är om

477

Författningskommentar

SOU 2023:102

det kontoförande institutet låter genomföra försäljningen på ett sådant sätt att det uppstår kostnader som inte kan anses skäliga med hänsyn till de kostnader som en transaktion av det aktuella slaget vid den aktuella tidpunkten normalt sett är förenad med, eller om in- stitutet efter försäljningen tillgodogör sig ett större belopp än det som motsvarar kostnaderna för försäljningen och för underrättelsen och kungörelsen enligt 4 kap. 20 b §. När det kontoförande institu- tet tillgodogjort sig vad institutet har rätt till ur de influtna medlen, ska institutet förvalta det återstående beloppet för kontohavarens räkning. Det innebär att det skulle kunna uppstå skada om institutet inte kan betala ut beloppet till någon som visar att han eller hon vid tidpunkten för försäljningen hade rätt till de finansiella instrumen- ten (jfr lagen [1944:181] om redovisningsmedel).

Bestämmelsen kan också tillämpas om det kontoförande institu- tet har sålt de finansiella instrumenten utan att ha laga grund för det (såsom när försäljning har skett trots att det skulle ha varit möjligt att inhämta adressuppgifter avseende kontohavaren). Kontohavaren kan då utkräva bl.a. den del av de influtna medlen som det konto- förande institutet har förbehållit sig för att täcka sina kostnader för försäljningen m.m.

Det kontoförande institutet svarar även för skada som uppkom- mit till följd av fel eller försummelse hos den som institutet har an- litat för försäljningen.

Om det uppkommer en tvist, ligger bevisbördan för att det konto- förande institutet har gjort sig skyldigt till fel eller försummelse, liksom för skadans storlek, på kontohavaren eller annan som visar att han eller hon vid tidpunkten för försäljningen hade rätt till de finansiella instrumenten. Gör kontohavaren gällande att det konto- förande institutet saknade grund för att sälja instrumenten får det dock anses ligga på institutet att visa att de lagliga förutsättningarna förelåg. Det kontoförande institutet har därför anledning att på lämp- ligt sätt dokumentera sina åtgärder så att det i händelse av en fram- tida tvist kan visa att det hade grund för försäljningen och att denna skedde på korrekt sätt.

Genom att paragrafen ingår i det intervall som anges i 3 och 4 §§ (jämkning och regressrätt) gäller de bestämmelserna även ersättning enligt denna paragraf.

478

SOU 2023:102

Författningskommentar

9 kap.

27 §

Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar och anmäl- ningar enligt förordningen om värdepapperscentraler.

Svenska värdepapperscentraler samt värdepapperscentraler som är eta- blerade i ett annat land inom EES än Sverige och värdepapperscentraler från tredjeland som har inrättat filial här i landet ska med årliga avgifter bekosta Finansinspektionens verksamhet samt Statistiska centralbyråns verksamhet enligt lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna.

Paragrafen gäller avgifter till bl.a. Finansinspektionen. Övervägandena finns i avsnitt 4.16.

Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till DLT-för- ordningen tas bort. Det innebär att paragrafen inte längre ger stöd för att ta ut avgifter för prövning av ansökningar och anmälningar en- ligt den förordningen. Sådana avgiftsuttag kommer dock fortfarande att vara möjliga, fastän då med stöd av 1 kap. 6 § första stycket lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om distri- buerade liggare.

9.8Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:158) om investerarskydd

9 §

Ersättningen, tillsammans med eventuell utdelning i värdepappersinstitutets, fondbolagets, förvaltningsbolagets eller AIF-förvaltarens konkurs, ersättning genom institutets, fondbolagets, förvaltningsbolagets eller AIF-förvaltarens ansvarsförsäkring och skadestånd enligt 7 kap. 2 § lagen (1998:1479) om värde- papperscentraler och kontoföring av finansiella instrument eller artikel 7.6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/858 av den 30 maj 2022 om en pilotordning för marknadsinfrastrukturer som baseras på teknik för distribuerade liggare och om ändring av förordningarna (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 909/2014 samt direktiv 2014/65/EU, för en förlust som enligt denna lag är ersättningsgill, får uppgå till sammanlagt högst 250 000 kronor för varje institut eller bolag.

I paragrafen anges det högsta belopp som ersättningen enligt lagen sammanlagt får uppgå till för varje institut eller bolag. Övervägan- dena finns i avsnitt 4.14.

479

Författningskommentar

SOU 2023:102

Ändringen innebär att ett eventuellt skadestånd från en DLT- operatör enligt artikel 7.6 i DLT-förordningen ska beaktas vid be- räkningen av ersättningen. Enligt förordningen gäller att vid förlust av medel, förlust av säkerheter eller förlust av ett DLT-baserat finan- siellt instrument, ska operatören av en DLT-marknadsinfrastruktur som har förlorat medlen, säkerheterna eller det DLT-baserade finan- siella instrumentet vara skadeståndsskyldig för förlusten upp till den förlorade tillgångens marknadsvärde. Operatören ska dock inte vara skadeståndsskyldig om den bevisar att förlusten har uppstått till följd av en extern händelse som ligger utom operatörens rimliga kontroll och vars konsekvenser var oundvikliga trots alla rimliga ansträngningar.

22 §

Om en investerare har rätt till ersättning enligt en ansvarsförsäkring som har tecknats av ett värdepappersinstitut, ett fondbolag, ett förvaltningsbolag eller en AIF-förvaltare och om ersättning har betalats ut enligt denna lag för de tillgångar som försäkringsersättningen avser, träder staten in i inve- sterarens rätt till ersättning enligt ansvarsförsäkringen med företrädesrätt framför investeraren intill det utgivna beloppet.

Om en investerare har rätt till skadestånd enligt 7 kap. 2 § lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella in- strument eller artikel 7.6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/858 och ersättning har betalats ut från investerarskyddet för de till- gångar som skadeståndet avser, träder staten in i investerarens rätt till er- sättning enligt den lagen eller förordningen med företrädesrätt framför in- vesteraren intill det utgivna beloppet.

I paragrafen finns bestämmelser om statens regressrätt när ersättning från investerarskyddet har betalats ut. Övervägandena finns i av- snitt 4.14.

Ändringen i andra stycket innebär att statens regressrätt gäller även i fråga om skadestånd enligt artikel 7.6 i DLT-förordningen.

480

SOU 2023:102

Författningskommentar

9.9Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden

1 §

I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister finns särskilda regler om clearing och centrala motparter.

Särskilda regler om avvecklingssystem för värdepapper finns i

–Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/2014 av den 23 juli 2014 om förbättrad värdepappersavveckling i Europeiska unionen och om värdepapperscentraler samt ändring av direktiv 98/26/EG och 2014/65/EU och förordning (EU) nr 236/2012 och

–Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/858 av den 30 maj 2022 om en pilotordning för marknadsinfrastrukturer som baseras på teknik för distribuerade liggare och om ändring av förordningarna (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 909/2014 samt direktiv 2014/65/EU.

I paragrafen anges tillämpningsområdet för lagen. Övervägandena finns i avsnitt 4.17.4.

I tredje stycket införs en upplysningsbestämmelse om innehållet i DLT-förordningen (se framför allt artikel. 5.7 andra och tredje styck- ena i förordningen).

9.10Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål

5 kap.

10 §

Bestämmelser om uppgiftsskyldighet finns i

–8 kap. 2 a § lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoför- ing av finansiella instrument,

–2 kap. 20 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

–1 kap. 11 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

–6 kap. 8 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglo- merat,

–1 kap. 12 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

–3 kap. 14 § lagen (2010:751) om betaltjänster,

481

Författningskommentar

SOU 2023:102

–19 kap. 46 § försäkringsrörelselagen (2010:2043),

–3 kap. 14 § lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

–8 kap. 25 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investerings- fonder,

–6 kap. 11 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag,

–16 kap. 37 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag,

–1 kap. 7 § lagen (2021:899) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering,

–1 kap. 6 § lagen (2022:1746) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om en paneuropeisk privat pensionsprodukt (PEPP-pro- dukt), och

–5 kap. 2 § lagen (2024:000) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om distribuerade liggare.

I de lagar som anges i första stycket finns även bestämmelser om med- delandeförbud och ansvarsbestämmelser för den som bryter mot ett sådant förbud.

Paragrafen innehåller upplysningar om i vilka andra lagar som det finns bestämmelser om bl.a. uppgiftsskyldighet. Övervägandena finns i av- snitt 4.11.

I första stycket görs ett tillägg som rör lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om distribuerade liggare. I den lagen finns bestämmelser om uppgiftsskyldighet för operatörer av DLT- marknadsinfrastruktur (se 5 kap. 2 §).

I enlighet med upplysningen i andra stycket finns det även för operatörer av DLT-marknadsinfrastruktur bestämmelser om med- delandeförbud och straff för den som bryter mot ett sådant förbud (se 5 kap. 4 och 5 §§ lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om distribuerade liggare).

9.11Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder

4 kap.

11 §

Fondbolaget ska föra eller låta föra ett register över samtliga innehavare av andelar i fonden.

482

SOU 2023:102

Författningskommentar

förs registret av en svensk värdepapperscentral eller en svensk operatör av en DLT-marknadsinfrastruktur. Fondbolaget har rätt till insyn i registret.

Om lagen om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella in- strument eller lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om distribuerade liggare inte är tillämplig på andelarna i fonden, ska den som för registret anteckna inskränkningar enligt 13 kap. 19 § första stycket 4 eller 14 kap. 21 § första stycket 4 föräldrabalken där.

Fondbolaget ska till varje fondandelsägare skriftligen bekräfta att dennes fondandelsinnehav har registrerats. Av bekräftelsen ska det framgå värde- pappersfondens och, i förekommande fall, andelsklassens beteckning samt namnen på fondbolaget och förvaringsinstitutet. Vidare ska det framgå var informationsbroschyren enligt 15 §, faktabladet enligt 16 a § samt årsberät- telsen och halvårsredogörelsen enligt 18 § finns att tillgå.

Paragrafen innehåller bestämmelser om det register över samtliga inne- havare av andelar i en värdepappersfond som ett fondbolag ska föra eller låta föra.

I andra stycket införs en hänvisning till lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om distribuerade liggare. Vissa fond- andelar får enligt DLT-förordningen registreras i en DLT-marknads- infrastruktur (se artikel 3.1 första stycket c och avsnitt 4.3). Änd- ringen innebär att om det är fråga om fondandelar som registreras i en svensk DLT-marknadsinfrastruktur, ska registret över samtliga innehavare av andelar i fonden föras av operatören av den DLT- marknadsinfrastrukturen. Med DLT-marknadsinfrastruktur avses en DLT-baserad multilateral handelsplattform (DLT-MTF-plattform), ett DLT-avvecklingssystem (DLT-SS-system) eller ett DLT-baserat handels- och avvecklingssystem (DLT-TSS-system, se artikel 2.5–2.7 och 2.10 i DLT-förordningen). Den som får föra ett register enligt bestämmelsen måste dock vara operatör av antingen ett DLT-SS- system eller ett DLT-TSS-system. En sådan operatör kan vara en värdepapperscentral, en börs eller ett värdepappersinstitut (se av- snitt 4.3).

I tredje stycket anges vad som gäller i andra fall än de som anges i andra stycket, dvs. när den där angivna lagstiftningen inte är tillämp- lig på andelarna i fonden. I lagtexten har tydliggjorts att stycket inte är tillämpligt när andelarna i fonden är registrerade i en distribuerad liggare.

483

Författningskommentar

SOU 2023:102

12 §

Har en fondandelsägare lämnat sina andelar för förvaltning till någon som har fått tillstånd till registrering som förvaltare, får förvaltaren på andels- ägarens uppdrag anges i det register som avses i 11 § första stycket i stället för andelsägaren. I registret ska det särskilt anmärkas att fondandelen för- valtas för någon annans räkning. Förvaltaren ska skyndsamt till andelsäga- ren eller den som förvaltaren har antecknat i andelsägarens ställe lämna den information förvaltaren får från fondbolaget, om inte andelsägaren avstått från sådan information. Information som avser ändring av fondbestäm- melser enligt 9 b § eller 5 a kap. 7 § eller som avser fusion enligt 8 kap. 8 § ska dock alltid lämnas till andelsägaren eller den som förvaltaren har an- tecknat i andelsägarens ställe.

Om registret förs av någon annan än en svensk värdepapperscentral eller en svensk operatör av en DLT-marknadsinfrastruktur, ska Finansinspektionen pröva frågor om tillstånd till registrering som förvaltare.

Ett tillstånd att registreras som förvaltare får förenas med särskilda vill- kor för att tillgodose allmänna och enskilda intressen. Ett tillstånd ska åter- kallas av Finansinspektionen, om ett villkor för tillståndet har åsidosatts och avvikelsen är betydande eller om förutsättningarna för tillståndet inte längre uppfylls.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tillstånd till registrering som förvaltare.

Ändringen i andra stycket innebär att Finansinspektionen inte ska pröva frågor om tillstånd till registrering som förvaltare enligt denna paragraf om registret förs av en svensk operatör av en DLT-marknads- infrastruktur (se författningskommentaren till 11 §). För förvaltar- registring i en svensk DLT-marknadsinfrastruktur gäller i stället be- stämmelserna i 2 kap. lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om distribuerade liggare.

14 §

Är lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finan- siella instrument eller lagen (2024:000) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om distribuerade liggare inte tillämplig på andelarna i fon- den, tillämpas i fråga om överlåtelse eller pantsättning av en fondandel i stället 31 § lagen (1936:81) om skuldebrev. I så fall ska vad som i den be- stämmelsen sägs om gäldenären gälla fondbolaget eller, om fondandelarna är förvaltarregistrerade, förvaltaren.

484

SOU 2023:102

Författningskommentar

Paragrafen innehåller en bestämmelse om vad som gäller för över- låtelse eller pantsättning av en fondandel. Det som sägs i paragrafen gäller dock, enligt paragrafens nuvarande lydelse, inte om kontoför- ingslagen är tillämplig på fondandelarna. Ändringen i paragrafen inne- bär att detsamma gäller om lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om distribuerade liggare är tillämplig på fond- andelarna.

9.12Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551)

1 kap.

10 §

Ett avstämningsbolag är ett aktiebolag vars bolagsordning innehåller för- behåll (avstämningsförbehåll) om att bolagets aktier ska vara registrerade i

1.ett avstämningsregister enligt lagen (1998:1479) om värdepappers- centraler och kontoföring av finansiella instrument, eller

2.en distribuerad liggare enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/858 av den 30 maj 2022 om en pilotordning för marknads- infrastrukturer som baseras på teknik för distribuerade liggare och om ändring av förordningarna (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 909/2014 samt direktiv 2014/65/EU.

Aktierna i ett avstämningsbolag ska registreras i ett avstämningsregister för bolaget eller i en sådan distribuerad liggare som avses i första stycket.

Paragrafen innehåller en definition av begreppet ”avstämningsbolag” och ligger därmed till grund för aktiebolagslagens indelning av aktie- bolag i avstämningsbolag och övriga bolag (”kupongbolag”). Motiven till ändringarna i paragrafen har redovisats i avsnitt 4.10.

Ändringen i första stycket innebär att också ett bolag, vars aktier enligt bolagsordningen ska vara registrerade i en distribuerad liggare

–och även är registrerade i en sådan – hänförs till gruppen avstämnings- bolag. Lagens bestämmelser om avstämningsbolag kommer därmed att avse även bolag vilkas aktier är registrerade med DLT-teknik i enlighet med bestämmelserna i DLT-förordningen.

Det ankommer på ett bolag som önskar ha sina aktier registrerade i en distribuerad liggare att ta in en bestämmelse om detta i sin bo- lagsordning. Det är, om en sådan bestämmelse införs, inte möjligt att besluta att aktierättigheterna fortfarande ska vara registrerade i

485

Författningskommentar

SOU 2023:102

kontoföringssystemet, dvs. i avstämningsregister, eller att de ska komma till uttryck i pappersbaserade aktiebrev (jfr 4 kap. 2 § lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om distri- buerade liggare). Det går således inte att kombinera registrering av aktierna i bolaget i en distribuerad liggare med registrering i avstäm- ningsregister. Samtliga aktier i det aktuella bolaget ska i förekommande fall vara registrerade i en och samma distribuerade liggare. Ansvaret för driften av den distribuerade liggare i vilken registrering sker och för regelefterlevnaden i liggaren kommer därmed att ligga på en och samma DLT-operatör, låt vara att denne kan överlåta till annan eller andra att vidta åtgärderna.

DLT-operatören som ansvarar för registreringen måste ha sådant särskilt tillstånd som DLT-operatör som avses i DLT-förordningen, dvs. tillstånd av Finansinspektionen eller motsvarande utländsk myndighet.

Såsom följer av andra stycket förutsätter övergången till avstäm- ningsbolag av detta slag att aktierna faktiskt registreras i den distri- buerade liggaren. Det har förutsatts att övergången från registrering enligt kontoföringslagen till registrering i en distribuerad liggare kan hanteras i samförstånd mellan det aktuella bolaget, den värdepappers- central och de kontoförande institut som har svarat för registreringen i avstämningsregister och DLT-operatören.

10 a §

Vid tillämpningen av denna lag ska med ett avstämningsregister enligt lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella in- strument jämställas ett motsvarande register som förs av en sådan värdepap- perscentral som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/2014 av den 23 juli 2014 om förbättrad värdepappersavveckling i Europeiska unionen och om värdepapperscentraler samt ändring av direktiv 98/26/EG och 2014/65/EU och förordning (EU) nr 236/2012, i den ur- sprungliga lydelsen, som är etablerad i ett annat land inom Europeiska eko- nomiska samarbetsområdet än Sverige.

Ett konto i ett sådant register ska jämställas med ett avstämningskonto enligt lagen om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instru- ment.

Om aktierna i ett aktiebolag är registrerade i en sådan distribuerad liggare som avses i 10 §, ska vad som i denna lag sägs om anteckning eller registrering i avstämningsregister i stället avse anteckning eller registrering i den distribue- rade liggaren och vad som sägs om värdepapperscentral ska avse operatören av DLT-marknadsinfrastrukturen.

486

SOU 2023:102

Författningskommentar

Paragrafens tredje stycke är nytt. Övervägandena finns i avsnitt 4.10. Lagen innehåller ett flertal bestämmelser om att olika slag av för- hållanden ska antecknas i avstämningsregister (se t.ex. 4 kap. 6, 39 och 40 §§). Dessa bestämmelser är definitionsmässigt tillämpliga en- bart på avstämningsbolag av det slag som hittills har funnits, dvs. där aktierna är registrerade i avstämningsregister. Genom det nya tredje stycket klargörs att samma slag av anteckningar eller registreringar ska göras när aktierna i bolaget i stället registreras i en distribuerad liggare och att anteckningarna eller registringarna då har samma rätts-

verkningar som om de hade gjort i ett avstämningsregister.

I flera av lagens bestämmelser talas om ”värdepapperscentralen”. Också detta anknyter till den hittills gällande definitionen av avstäm- ningsbolag, dvs. bolag vilkas aktier är registrerade i avstämnings- register. Ett sådant avstämningsbolag har därmed alltid en koppling till en värdepapperscentral och denna tilldelas i aktiebolagslagen vissa särskilda uppgifter. När aktierna i ett bolag i stället registreras i en distribuerad liggare, ska de motsvarande uppgifterna i stället skötas av operatören av DLT-marknadsinfrastrukturen. Operatören kan, men behöver inte, vara en värdepapperscentral. Genom tredje stycket i denna paragraf klargörs att vad som i lagen sägs om värdepappers- central i fråga om dessa bolag ska avse operatören av DLT-marknads- infrastrukturen. Det gäller oavsett om operatören är en värdepappers- central eller ej. Bestämmelsen får betydelse bl.a. vid tillämpningen av 4 kap. 30 och 41 §§, 5 kap. 12, 12 a, 14, 16, 18 och 19 §§ samt 22 kap. 4, 14, 21 och 22 §§.

3 kap.

7 §

Ett beslut om ändring av bolagsordningen som innebär att avstämnings- förbehåll tas bort eller ändras blir giltigt endast om de som har panträtt i bolagets aktier skriftligen har samtyckt till beslutet.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om panthavares samtycke till att avstämningsförbehåll tas bort ur bolagsordningen. Genom tillägget av ”eller ändras” blir paragrafen tillämplig även när ett avstämnings- bolag av det slag som avses i 1 kap. 10 § första stycket 1 övergår till att bli avstämningsbolag av det slag som avses i 1 kap. 10 § första stycket 2.

487

Författningskommentar

SOU 2023:102

Paragrafen blir också tillämplig vid en övergång i motsatt riktning. Se författningskommentaren till 1 kap. 10 §. Övervägandena finns i avsnitt 4.10.

4 kap.

40 §

Den som är antecknad i ett avstämningsregister enligt 4 kap. 18 § 6–8 lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella in- strument eller i en distribuerad liggare enligt 4 kap. 6 § 6–8 lagen (2024:000) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om distribuerade lig- gare ska i stället för aktieägaren antas vara behörig att utöva de rättigheter som avses i 39 §.

Av paragrafen framgår att det i vissa fall är annan än aktieägaren som ska presumeras kunna utöva aktieägares rättigheter enligt 39 §. Bestäm- melsen anknyter till vem som är antecknad i avstämningsregister en- ligt 4 kap. 18 § 6–8 kontoföringslagen. Den lagen är inte tillämplig i fråga om aktiebolag vars aktier är registrerade i en distribuerad liggare.

Istället gäller lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s för- ordning om distribuerade liggare. I paragrafen har därför lagts in en hänvisning till de bestämmelser i kompletteringslagen som motsva- rar 4 kap. 18 § första stycket 6–8.

Övervägandena finns i avsnitt 4.10.

49 §

Ett beslut om uppdelning eller sammanläggning av aktier ska genast anmä- las för registrering i aktiebolagsregistret. Antalet aktier ändras när beslutet registreras.

Efter registreringen ska nödvändiga ändringar genast göras i aktieboken. I avstämningsbolag ska anmälan om att beslutet har registrerats i aktie- bolagsregistret genast göras till den värdepapperscentral som för avstäm- ningsregister för bolaget eller till den som ansvarar för att aktierna i bolaget

registreras i en distribuerad liggare.

Paragrafens tredje stycke har ändrats. Skälen till ändringen har berörts i avsnitt 4.10.

När det har beslutats om en uppdelning eller sammanläggning av aktier, ska detta registreras i aktiebolagsregistret. Av tredje stycket

488

SOU 2023:102

Författningskommentar

framgår att när så har skett ska detta anmälas till den värdepappers- central som för avstämningsregister för bolaget. Den bestämmelsen har nu kompletterats så att i bolag där aktierna i stället registreras i en distribuerad liggare ska anmälan göras till den som ansvarar för denna registrering. Det innebär att anmälan ska göras till DLT-operatören. Ingenting hindrar att bolaget och DLT-operatören kommer överens om att anmälan ska göras direkt till någon annan som på DLT-opera- törens vägnar har hand om registreringen.

5 kap.

4 §

Bolaget är personuppgiftsansvarigt för den behandling av personuppgifter som förandet av aktieboken innebär.

Om aktieboken i ett avstämningsbolag enligt 12 § ska föras av en svensk värde- papperscentral, är det i stället denna som är personuppgiftsansvarig. Ansvaret övergår när avstämningsregister har upprättats eller, i förekommande fall, när aktierna i bolaget har registrerats i en distribuerad liggare.

Paragrafen reglerar vem som är personuppgiftsansvarig för aktieboken. Frågan har behandlats i avsnitt 4.10.

Av 12 § följer att ansvaret för upprättande av aktieboken kan över- lämnas till ”värdepapperscentralen”. Såsom framgår av 1 kap. 10 a § ska detta begrepp läsas så att det – när det gäller avstämningsbolag vilkas aktier enligt förbehåll i bolagsordningen är registrerade i en distribuerad liggare – syftar på operatören för DLT-marknadsinfra- strukturen. I ett sådant bolag kan alltså ansvaret för aktieboken över- lämnas till denna operatör.

I det andra stycket – som motsvarar första stycket andra meningen i paragrafens nuvarande lydelse – klargörs att personuppgiftsansva- ret övergår när avstämningsregister har upprättats eller, i fråga om aktiebolag vilkas aktier är registrerade i en distribuerad liggare, när aktierna i bolaget har registrerats i liggaren.

489

Författningskommentar

SOU 2023:102

12 b §

Om aktierna i ett aktiebolag enligt förbehåll i bolagsordningen ska registreras i en distribuerad liggare, ska vid tillämpningen av 12 § det som sägs om upp- rättande av och registrering i avstämningsregister i stället avse registreringen av aktierna i den distribuerade liggaren.

Om aktierna i bolaget var registrerade i avstämningsregister när förbehållet infördes, ska 13 § första stycket fortsätta att tillämpas till dess att bolaget och dess aktier har registrerats i den distribuerade liggaren.

I 12 § finns bestämmelser om ansvaret för aktieboken i ett avstäm- ningsbolag. Paragrafen medger att styrelsen överlåter ansvaret för förandet av aktieboken till värdepapperscentralen. Av 12 a § följer att bolaget är skyldigt att anmäla för registrering i aktiebolagsregistret vilken värdepapperscentral som bolaget har anlitat och, i förekom- mande fall, om värdepapperscentralen ansvarar för aktieboken. Såsom framgår av 1 kap. 10 a § ska, om aktierna i bolaget enligt förbehåll i bolagsordningen ska vara registrerade i en distribuerad liggare, med ”värdepapperscentral” förstås operatören av den aktuella DLT-mark- nadsinfrastrukturen.

Av första stycket följer att om det redan vid bolagets bildande tas in ett förbehåll i bolagsordningen om att aktierna i bolaget ska vara registrerade i en distribuerad liggare, så ska 7–9 §§ – dvs. bestäm- melserna om förande av aktiebok i kupongbolag – tillämpas fram till dess att bolaget, inbegripet dess aktier, har registrerats i liggaren (jfr 12 §). Detsamma gäller, som huvudregel, om ett sådant förbehåll tas in i bolagsordningen först senare.

En särskild situation är dock när bolaget dittills har varit ett av- stämningsbolag av sedvanligt slag. Den situationen behandlas i andra stycket. I så fall ska 13 § första stycket fortsätta tillämpas till dess att bolaget och dess aktieägare har förts in i den distribuerade liggaren. Det innebär att tills vidare bestäms innehållet i aktieboken av de an- teckningar som har gjorts eller görs i avstämningsregister. Först när registreringarna av bolaget och dess aktieägare är helt införda i den distribuerade liggaren, blir det registreringarna i liggaren som bestäm- mer aktiebokens innehåll (se 13 § andra stycket).

490

SOU 2023:102

Författningskommentar

13 §

Den som har antecknats som aktieägare på ett avstämningskonto ska genast föras in i aktieboken.

Om aktierna i aktiebolaget enligt förbehåll i bolagsordningen ska registreras i en distribuerad liggare, ska i stället den som har registrerats som aktieägare i liggaren genast föras in i aktieboken.

Första och andra styckena gäller inte, om annat följer av denna lag.

Paragrafen behandlar införing i aktieboken i avstämningsbolag. Genom det nya andra stycket klargörs vad som gäller när aktierna i bolaget enligt förbehåll i bolagsordningen ska registreras i en distribuerad liggare. Övervägandena finns i avsnitt 4.10.

Första stycket överensstämmer med paragrafens nuvarande lydelse, dock att orden ”om inte annat följer av denna lag” har ersatts av be- stämmelsen i det nya tredje stycket. Regleringen innebär att införing av nya aktieägare sker i två steg. I ett första steg vidtas en registrer- ingsåtgärd på avstämningskontot (genom värdepapperscentralen eller ett kontoförande institut). Det är i samband med denna registrer- ingsåtgärd som förutsättningarna för registrering prövas. I ett andra steg – sedan införing på avstämningsregister har skett – överförs den uppgift som har antecknats på avstämningskonto till aktieboken.

I det nya andra stycket regleras införingen i aktiebok i sådana bo- lag vilkas aktier enligt förbehåll i bolagsordningen är registrerade i en distribuerad liggare. Även i ett sådant fall ska införingen i aktie- bok ske i två steg. I ett första steg registreras den nya aktieägaren i den distribuerade liggaren (se 1 kap. 7 § första stycket 2 och tredje stycket lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förord- ning om distribuerade liggare, jfr även 4 kap. 6 § samma lag), varvid DLT-operatören ansvarar för att förutsättningarna för registrering föreligger. I nästa steg ska den som ansvarar för aktieboken se till att i liggaren registrerade aktieägaren genast förs in i aktieboken. Normalt torde ansvaret för aktieboken ligga på DLT-operatören (se 12 och 12 a §§, beträffande innebörden av ”värdepapperscentralen” i dessa paragrafer, se 1 kap. 10 a §).

Bestämmelsen i tredje stycket har hittills funnits i första stycket. Den får betydelse när aktiebolagslagen uppställer hinder mot införing i aktieboken (se t.ex. 4 kap. 35 §). Bestämmelsen görs nu tillämplig även i de fall som avses i andra stycket.

491

Författningskommentar

SOU 2023:102

14 §

Har en aktieägare i ett avstämningsbolag lämnat sina aktier till någon annan för förvaltning enligt 3 kap. 7–12 §§ lagen (1998:1479) om värdepappers- centraler och kontoföring av finansiella instrument eller enligt 2 kap. 1–4 §§ lagen (2024:000) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om distribuerade liggare eller motsvarande förfarande enligt regler i det land där värdepapperscentralen är auktoriserad, kan denne (förvaltaren) på aktieäga- rens uppdrag föras in i aktieboken i stället för aktieägaren. Detta förutsätter dock att förvaltaren

1.har fått medgivande av värdepapperscentralen till registrering som förvaltare, och

2.uppfyller de villkor som gäller för införing av ägare i aktieboken.

I det fall som avses i första stycket ska det i aktieboken anmärkas att aktien innehas för någon annans räkning. Beträffande förvaltaren antecknas i aktieboken samma uppgifter som enligt 11 § ska föras in om aktieägare.

I lagen om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instru- ment och lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om distribuerade liggare finns, i fråga om svenska värdepapperscentraler, bestäm- melser om

1.medgivande enligt första stycket,

2.förvaltares skyldigheter, och

3.skyldighet för bolaget och värdepapperscentralen att tillhandahålla en sammanställning av uppgifter från förvaltare om aktieägare med mer än 500 förvaltarregistrerade aktier.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vad aktieboken ska innehålla när aktier är föremål för s.k. förvaltarregistrering. Övervägandena finns i avsnitt 4.10.

Bestämmelser om förvaltarregistrering finns sedan tidigare i 3 kap. kontoföringslagen. Utredningens förslag innebär att förvaltarregi- strering får förekomma även i avstämningsbolag där aktierna i bolaget registreras i en distribuerad liggare (se 2 kap. lagen med komplette- rande bestämmelser till EU:s förordning om distribuerade liggare). Som en följd av detta har även förevarande paragraf behövt ändras.

Beträffande det i paragrafen använda begreppet ”värdepappers- centralen”, se 1 kap. 10 a §.

16 §

Har det införts ett avstämningsförbehåll genom en ändring av bolagsord- ningen och har ett dessförinnan utfärdat aktiebrev inte visats upp enligt 4 kap. 6 § lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finan- siella instrument eller 4 kap. 2 § lagen (2024:000) med kompletterande bestäm-

492

SOU 2023:102

Författningskommentar

melser till EU:s förordning om distribuerade liggare, får uppgifter om aktien i den äldre aktieboken föras över till den aktiebok som förs av bolaget. Om aktieboken förs av en värdepapperscentral enligt ett sådant avtal som avses i 12 § andra stycket, svarar i stället värdepapperscentralen för denna uppgift. I samband med överföringen ska det anges att aktiebrevet inte har visats upp. Om uppgifterna inte förs över, utgör den äldre aktieboken fortfarande aktiebok i fråga om aktien.

Paragrafen innehåller bestämmelser om överföring av uppgifter från äldre aktiebok i samband med att bolaget övergår från att vara kupong- bolag till att vara avstämningsbolag.

Paragrafen, i dess nuvarande lydelse, anknyter i dag till vad som sägs i 4 kap. 6 § kontoföringslagen om hur aktiebrev ska ersättas av an- teckningar på avstämningskonto. Med utredningens förslag blir det möjligt att i stället registrera aktierna i ett avstämningsbolag i en distri- buerad liggare (se avsnitt 4.10.1). I 4 kap. 2 § lagen med komplet- terande bestämmelser till EU:s förordning om distribuerade liggare har det därför tagits in en motsvarighet till 4 kap. 6 § kontoförings- lagen. I denna paragraf har införts en hänvisning till den nya paragrafen.

17 §

En ägare till en aktie för vilken det har utfärdats aktiebrev innan bolaget blev avstämningsbolag kan inte, i fråga om därefter beslutad utdelning eller emission, få utdelning, utöva aktieägares företrädesrätt att teckna nya aktier, teckningsoptioner eller konvertibler eller, vid fondemission, få ny aktie, förrän

1.anteckning på ett avstämningskonto har skett enligt 4 kap. 6 § lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instru- ment eller motsvarande förfarande, och

2.aktieägaren har förts in i aktieboken.

Om aktierna i aktiebolaget är registrerade i en sådan distribuerad liggare som avses i 10 §, ska vad som i första stycket 1 sägs om anteckning i avstäm- ningsregister i stället avse anteckning i den distribuerade liggaren enligt 4 kap. 2 § lagen (2024:000) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om distribuerade liggare.

Paragrafen reglerar vad som gäller om rätten till utdelning m.m. i an- slutning till att ett kupongbolag övergår till att bli avstämningsbolag. De aktuella rättigheterna kan då inte göras gällande förrän anteckning på avstämningskonto har skett enligt 4 kap. 6 § kontoföringslagen och aktieägaren har förts in i aktieboken. Genom det nya andra stycket

493

Författningskommentar

SOU 2023:102

har klargjorts att motsvarande gäller när aktierna i bolaget ska vara registrerade i en distribuerad liggare; aktierättigheterna kan då göras gällande först när aktieägaren har registrerats i den distribuerade lig- garen. Övervägandena finns i avsnitt 4.10.

6 kap.

10 §

Av 4 kap. 5 § lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument och 1 kap. 8 § lagen (2024:000) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om distribuerade liggare framgår att aktie- brev eller interimsbevis inte får utfärdas för aktier i avstämningsbolag.

Paragrafen innehåller en erinran om den i 4 kap. 5 § kontoförings- lagen intagna principen att det inte får förekomma aktiebrev i av- stämningsbolag. Den paragrafen är dock tillämplig enbart i fråga om avstämningsbolag i vilka aktierna är registrerade på avstämnings- konto. Utredningsförslaget innebär att en motsvarande bestämmel- se tas in i 1 kap. 8 § lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om distribuerade liggare. Förevarande paragraf har kompletterats med en hänvisning till den paragrafen.

11 kap.

5 §

I ett aktiebolag som inte är avstämningsbolag ska bolaget på begäran av en aktieägare med fondaktierätt eller teckningsrätt utfärda emissionsbevis för de gamla aktierna. I ett sådant bevis ska det anges hur många bevis som ska lämnas för varje ny aktie, konvertibel eller teckningsoption. Beviset ska läm- nas ut till aktieägaren mot uppvisande av det aktiebrev på vilket fondaktie- rätten eller teckningsrätten grundas. Det ska antecknas på aktiebrevet att emissionsbevis har utfärdats.

Emissionsbevis behöver inte utfärdas om

1.emissionen innebär att varje gammal aktie berättigar till en ny aktie, konvertibel eller teckningsoption, eller

2.en kupong som hör till ett aktiebrev får användas som emissionsbevis. Första stycket tillämpas också när en innehavare av teckningsoptioner

eller konvertibler har rätt till teckning av nya aktier, teckningsoptioner eller konvertibler.

494

SOU 2023:102

Författningskommentar

Av 4 kap. 5 § lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och konto- föring av finansiella instrument och 1 kap. 8 § lagen (2024:000) med komplet- terande bestämmelser till EU:s förordning om distribuerade liggare framgår att emissionsbevis eller teckningsoptionsbevis inte får utfärdas för aktier eller andra finansiella instrument som har registrerats enligt den lagen.

Ändringen i fjärde stycket är av samma slag som ändringen i 6 kap. 10 §.

8 §

I ett avstämningsbolag ska fondaktierätter och teckningsrätter registreras i avstämningsregister eller i en distribuerad liggare.

Om bolaget har tillförsäkrat innehavare av teckningsoptioner eller kon- vertibler rätt till teckning av nya aktier, teckningsoptioner eller konver- tibler och teckningsoptionerna eller konvertiblerna har registrerats enligt första stycket, ska också rätten till teckning registreras på samma sätt.

Paragrafen innehåller bestämmelser om registrering av fondaktie- rätter m.m. i avstämningsregister. Genom ändringen i paragrafen har klargjorts att om bolaget är ett avstämningsbolag vars aktier registre- ras i en distribuerad liggare (jfr 1 kap. 10 a §), så ska motsvarande registrering ske i den distribuerade liggaren. Frågan har behandlats i avsnitt 4.10.

12 kap.

10 §

Beslutet om fondemission ska genast anmälas för registrering i aktiebolags- registret. Aktiekapitalet är ökat när beslutet har registrerats.

Efter registreringen ska nya aktier genast föras in i aktieboken.

I avstämningsbolag ska anmälan om att beslutet har registrerats i aktie- bolagsregistret genast göras till den värdepapperscentral som för avstämnings- register för bolaget eller, i förekommande fall, till den som ansvarar för att aktierna i bolaget registreras i en distribuerad liggare.

Paragrafen innehåller bestämmelser om registrering av beslut om fondemission i avstämningsbolag. Den innebär bl.a. att uppgift om att beslutet har registrerats i aktiebolagsregistret ska anmälas till värde- papperscentralen. I paragrafen har klargjorts att, om bolagets aktier förs i en distribuerad liggare, så ska anmälan i stället göras till den

495

Författningskommentar

SOU 2023:102

som ansvarar för att aktierna i bolaget registreras i en distribuerad liggare, dvs. DLT-operatören. Övervägandena finns i avsnitt 4.10.

13 kap.

18 §

När teckningen enligt 13 § har avslutats, ska styrelsen besluta om tilldelning till aktietecknarna. Anser styrelsen att någon teckning är ogiltig, ska teck- naren genast underrättas om detta.

Tilldelade aktier ska genast föras in i aktieboken.

I avstämningsbolag ska anmälan om att styrelsen har fattat beslut om tilldelning genast göras till den värdepapperscentral som för avstämnings- register för bolaget eller, i förekommande fall, till den som ansvarar för att aktierna i bolaget registreras i en distribuerad liggare.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tilldelning av aktier efter ny- emission i avstämningsbolag. Den innebär bl.a. att när styrelsen har beslutat om tilldelning ska anmälan om detta göras till värdepappers- centralen. I paragrafens tredje stycke har klargjorts att, om bolagets aktier förs i en distribuerad liggare, så ska denna anmälan i stället göras till DLT-operatören. Övervägandena finns i avsnitt 4.10.

14 kap.

36 §

När aktieteckningen enligt 32 § har avslutats, ska styrelsen besluta om till- delning av aktier till aktietecknarna. Anser styrelsen att någon teckning är ogiltig, ska aktietecknaren genast underrättas om detta.

Tilldelade aktier ska genast föras in i aktieboken.

I avstämningsbolag ska anmälan om att styrelsen har fattat beslut om till- delning genast göras till den värdepapperscentral som för avstämningsregi- ster för bolaget eller, i förekommande fall, till den som ansvarar för att aktierna i bolaget registreras i en distribuerad liggare.

Om teckningsoptionsbevis har utfärdats, ska de förses med en anteckning om att optionsrätten har utnyttjats.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tilldelning av aktier efter aktie- teckning med utnyttjande av optionsrätt. Den innebär bl.a. att när styrelsen har beslutat om tilldelning ska anmälan om detta göras till värdepapperscentralen. Ändringen i paragrafens tredje stycke är av

496

SOU 2023:102

Författningskommentar

samma slag som ändringen i 13 kap. 18 §. Övervägandena finns i av- snitt 4.10.

15 kap.

37 §

Vid konvertering ska de nya aktierna genast föras in i aktieboken.

I avstämningsbolag ska anmälan om att konvertering har skett genast göras till den värdepapperscentral som för avstämningsregister för bolaget eller, i förekommande fall, till den som ansvarar för att aktierna i bolaget registreras i en distribuerad liggare.

Om konvertiblerna har getts ut i pappersform, ska de förses med en an- teckning om konverteringen.

Paragrafens andra stycke innehåller en bestämmelse om att det sedan konvertibla skuldebrev har konverterats till aktier i ett avstämnings- bolag, så ska detta anmälas till den värdepapperscentral som för av- stämningsregister. I lagtexten har klargjorts att, om bolagets aktier förs i en distribuerad liggare, så ska denna anmälan i stället göras till den som ansvarar för att bolagets aktier registreras i en distribuerad liggare (DLT-operatören).

Övervägandena finns i avsnitt 4.10.

20kap.

21§

Om minskningen av aktiekapitalet har genomförts med indragning av aktier, ska de indragna aktierna genast strykas ur aktieboken. I avstämningsbolag ska anmälan om att minskningen har registrerats i aktiebolagsregistret genast göras till den värdepapperscentral som för avstämningsregister för bolaget eller, i förekommande fall, den som ansvarar för att aktierna i bolaget registreras i en distribuerad liggare.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vad som gäller efter sådan minskning av aktiekapitalet som har skett genom indragning av aktier. I avstämningsbolag ska i så fall, sedan minskningen har registrerats i aktiebolagsregistret, anmälan om detta göras till värdepapperscentra- len. I lagtexten har klargjorts att, om bolagets aktier förs i en distri- buerad liggare, så ska denna anmälan i stället göras till den som an-

497

Författningskommentar

SOU 2023:102

svarar för att bolagets aktier registreras i en distribuerad liggare (DLT-operatören). Övervägandena finns i avsnitt 4.10.

9.13Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden

1 kap.

1 §

I denna lag finns bestämmelser om värdepappersmarknaden.

Ytterligare bestämmelser om värdepappersmarknaden finns i Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014 av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (förordningen om marknader för finansiella instrument). Finansinspektionen är behörig myndighet enligt den förordningen.

Särskilda bestämmelser för värdepappersinstitut och börser som driver DLT- marknadsinfrastrukturer finns i

–Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/858 av den 30 maj

2022 om en pilotordning för marknadsinfrastrukturer som baseras på teknik för distribuerade liggare och om ändring av förordningarna (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 909/2014 samt direktiv 2014/65/EU och

–lagen (2024:000) med kompletterande bestämmelser till EU:s förord- ning om distribuerade liggare.

Paragrafen anger lagens tillämpningsområde samt erinrar om andra bestämmelser som gäller om värdepappersmarknaden. Övervägan- dena finns i avsnitt 4.17.4.

Tredje stycket, som är nytt, innehåller en upplysning om att det i DLT-förordningen och lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om distribuerade liggare finns särskilda bestämmel- ser som gäller för värdepappersinstitut och börser som driver DLT- marknadsinfrastrukturer.

23 kap.

12 §

Värdepappersinstitut, börser, leverantörer av datarapporteringstjänster som Finansinspektionen har tillsyn över, clearingorganisationer samt sådana ut- ländska företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad från filial i Sverige ska med årliga avgifter bekosta Finansinspektionens verksamhet samt

498

SOU 2023:102

Författningskommentar

Statistiska centralbyråns verksamhet enligt lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna.

Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar, an- mälningar och underrättelser enligt denna lag och förordningen om mark- nader för finansiella instrument.

Paragrafen innehåller bestämmelser om avgifter till bl.a. Finansinspek- tionen. Övervägandena finns i avsnitt 4.16.

Av andra stycket, i paragrafens nuvarande lydelse, framgår att Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövningar av ansökningar

m.m.enligt bl.a. DLT-förordningen. Hänvisningen till DLT-förord- ningen tas genom förslaget bort. Det innebär att paragrafen inte längre ger stöd för att ta ut avgifter för prövning av ansökningar och anmäl- ningar enligt den förordningen. Sådana avgiftsuttag kommer dock fortfarande att vara möjliga, fastän då med stöd av 1 kap. 6 § första stycket lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om distribuerade liggare.

9.14Förslaget till lag om ändring i lagen (2011:900) om dödande av förkommen handling

2 §

Följande handlingar omfattas av bestämmelserna om dödande av förkommen handling:

1.löpande skuldebrev,

2.växlar,

3.konossement,

4.andra handlingar än de som anges i 1–3, vars uppvisande utgör villkor för rätt att kräva betalning eller att begära att någon annan förpliktelse fullgörs,

5.handlingar, vars uppvisande utgör villkor för att antecknas som inne- havare av en rättighet på ett sådant konto som avses i lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument eller i en sådan distribuerad liggare som avses i lagen (2024:000) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om distribuerade liggare,

6.aktiebrev, och

7.inteckningshandlingar.

Bestämmelserna tillämpas inte på banksedlar. De tillämpas inte heller på obligationer eller förlagsbevis utom i fråga om obligationer med en löptid ett kreditmarknadsföretag. på högst ett år som har ställts till innehavaren och som ges ut av en bank eller ett kreditmarknadsföretag.

499

Författningskommentar

SOU 2023:102

I paragrafen anges de handlingar som kan bli föremål för dödande en- ligt lagen.

Genom ändringen i första stycket 5 klargörs att lagens bestämmelser kan tillämpas även på handlingar vars uppvisande utgör villkor för att antecknas som innehavare av en rättighet i en sådan distribuerad liggare som avses i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s för- ordning om distribuerade liggare.

4 §

En ansökan om dödande av förkommen handling ska göras hos Kronofogde- myndigheten, om inte annat följer av andra eller tredje stycket.

Avser ansökan en förkommen inteckningshandling ska den göras hos den inskrivningsmyndighet som handlägger ärenden om inskrivning av sådan handling som ansökan avser.

Avser ansökan ett förkommet aktiebrev eller annan handling vars upp- visande utgör villkor för att antecknas som innehavare av en rättighet på ett sådant konto som avses i lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument eller i en sådan distribuerad liggare som avses i lagen (2024:000) med kompletterande bestämmelser till EU:s förord- ning om distribuerade liggare, ska ansökan göras hos Bolagsverket.

Paragrafen innehåller bestämmelser om till vem en ansökan om död- ande av förkommen handling ska göras.

I andra stycket klargörs att ansökan ska göras hos Bolagsverket även när syftet med dödandet av den förkomna handlingen är att rättigheten ska registreras i en sådan distribuerad liggare som avses i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om distribuerade liggare.

12 §

Den som är förpliktad att fullgöra vad som blivit utfäst i en dödad handling ska utfärda en ny handling som svarar mot den handling som har dödats. Är den dödade handlingen en intecknad fordringshandling eller ett aktie- brev ska i stället den intecknade egendomens ägare respektive aktiebolaget utfärda en ny handling. Någon ny handling ska dock inte utfärdas, om den dödade handlingen var en handling vars uppvisande endast utgjorde ett vill- kor för att någon ska antecknas som innehavare av en rättighet på ett sådant konto som avses i lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och konto- föring av finansiella instrument eller i en sådan distribuerad liggare som avses

500

SOU 2023:102

Författningskommentar

i lagen (2024:000) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om distribuerade liggare.

En ny handling, som enligt första stycket utfärdas i stället för en dödad inteckningshandling, gäller inte som inteckningshandling förrän anteck- ning gjorts enligt 13 § andra stycket.

I fråga om växel och konossement gäller även särskilda bestämmelser om ställande av säkerhet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om utfärdande en ny handling. Ändringen i första stycket innebär någon ny handling inte ska ut- färdas om dödandet av den förkomna handlingen endast har utgjort ett led i registreringen av en rättighet i en sådan distribuerad liggare som avses i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s för-

ordning om distribuerade liggare.

9.15Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

10 kap.

22 §

1.värdepapperscentralen hör hemma i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet än Sverige,

2.värdepapperscentralen inte bedriver verksamhet från ett fast driftställe

iSverige,

3.värdepapperscentralen kommer att betala ut ränta, utdelning eller annan avkastning som är skattepliktig enligt inkomstskattelagen (1999:1229), och

4.detta görs för ett sådant avstämningsbolag som avses i 1 kap. 10 § aktie- bolagslagen (2005:551).

Åtagandet ska innehålla nödvändiga identifikationsuppgifter för värde- papperscentralen och avstämningsbolaget.

Det som sägs i första stycket 2–4 och andra stycket om värdepappers- central gäller även andra utländska juridiska personer än värdepappers- centraler.

Det som sägs i första och andra styckena om en värdepapperscentral gäller även en operatör av ett sådant DLT-SS-system eller DLT-TSS-system som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/858 av den 30 maj 2022 om en pilotordning för marknadsinfrastrukturer som baseras på teknik för distribuerade liggare och om ändring av förordningarna (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 909/2014 samt direktiv 2014/65/EU. I fråga om en sådan ope-

501

Författningskommentar

SOU 2023:102

ratör gäller det som sägs i första stycket 2–4 och andra stycket om värdepap- perscentral även andra utländska juridiska personer än sådana operatörer.

I paragrafens nuvarande lydelse åläggs värdepapperscentraler som hör hemma i en annan stat inom EES än Sverige att ge in ett åtagande till Skatteverket om att göra skatteavdrag. Övervägandena finns i av- snitt 4.18.4.

I fjärde stycket, som är nytt, finns bestämmelser som gäller för operatörer av DLT-SS-system eller DLT-TSS-system enligt DLT- förordningen. För en sådan operatör gäller enligt första meningen be- stämmelserna om värdepapperscentraler i första och andra styckena (se prop. 2015/16:10 s. 379–381). I artikel 2.7 och 2.10 i DLT-för- ordningen finns definitioner av dessa system. En operatör av nu aktuellt slag kan vara en värdepapperscentral, en börs eller ett värde- pappersinstitut (se avsnitt 4.3). I andra meningen anges att i fråga om en sådan operatör av DLT-marknadsinfrastruktur som omfattas av första och andra styckena gäller det som sägs i första stycket 2–4 och andra stycket om värdepapperscentral även andra utländska juri- diska personer än operatörer av en DLT-marknadsinfrastruktur (jfr samma prop. s. 381).

22 a kap.

6 §

I kontrolluppgiften ska följande uppgifter lämnas för rapporteringspliktiga konton som är sådana depåkonton som avses i 2 kap. 11 § första stycket 2 lagen (2015:62) om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anled- ning av FATCA-avtalet:

2.sammanlagt bruttobelopp avseende ersättning från försäljning eller inlösen av tillgångar på kontot som, efter avdrag för försäljningsprovision och liknande utgifter, har tillgodoräknats eller betalats ut till kontot eller avseende kontot under året.

Uppgift enligt första stycket 2 ska bara lämnas om det rapporterings- skyldiga finansiella institutet är en värdepapperscentral enligt lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella in- strument eller en operatör av ett sådant DLT-SS-system eller DLT-TSS- system som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/858 eller har agerat som förvaltare, mäklare, ombud eller annan form av före- trädare för kontohavaren vid försäljningen eller inlösen.

502

SOU 2023:102

Författningskommentar

I paragrafen anges vilka uppgifter som ska lämnas för rapporterings- pliktiga konton som är depåkonton. Övervägandena finns i av - snitt 4.18.4.

Ändringen i andra stycket innebär att uppgift enligt första stycket 2 ska lämnas inte bara av värdepapperscentraler utan också, i förekom- mande fall, av operatörer av ett DLT-SS-system eller DLT-TSS-system. I artikel 2.7 och 2.10 i DLT-förordningen finns definitioner av vad som avses med DLT-SS-system och DLT-TSS-system. En operatör av nu aktuellt slag kan vara en värdepapperscentral, en börs eller ett värdepappersinstitut (se avsnitt 4.3).

Se även förslaget i avsnitt 1.17 om ändring i 2 kap. 11 § lagen om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet och författningskommentaren till den paragrafen i avsnitt 9.17.

22 b kap.

6 §

I kontrolluppgiften ska följande uppgifter lämnas för rapporteringspliktiga konton som är sådana depåkonton som avses i 2 kap. 11 § första stycket 2 lagen (2015:911) om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid auto- matiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton:

Uppgift enligt första stycket 2 ska bara lämnas om det rapporterings- skyldiga finansiella institutet är en värdepapperscentral enligt lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella in- strument eller en operatör av ett sådant DLT-SS-system eller DLT-TSS- system som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/858 eller har agerat som förvaltare, mäklare, ombud eller annan form av företrä- dare för kontohavaren vid försäljningen eller inlösen.

I paragrafen anges vilka uppgifter som ska lämnas för rapporterings- pliktiga konton som är depåkonton. Övervägandena finns i av - snitt 4.18.4.

503

Författningskommentar

SOU 2023:102

Ändringen i andra stycket är av samma slag som ändringen i 22 a kap. 6 §, se författningskommentaren till den paragrafen.

23 kap.

8 §

1.värdepapperscentralen hör hemma i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet än Sverige,

2.värdepapperscentralen inte bedriver verksamhet från ett fast driftställe

iSverige,

3.värdepapperscentralen

a)kommer att tillgodoräkna eller betala ut ränta, utdelning eller annan avkastning,

b)kommer att betala ut ersättning vid avyttring genom inlösen, eller

c)kommer att vidta någon åtgärd som medför skyldighet att lämna kon- trolluppgift enligt 20 kap. och 22 kap. 17–21 §§, och

4. detta görs för ett sådant avstämningsbolag som avses i 1 kap. 10 § aktiebolagslagen (2005:551).

Åtagandet ska innehålla nödvändiga identifikationsuppgifter för värde- papperscentralen och avstämningsbolaget.

Det som sägs i första stycket 2–4 och andra stycket om värdepappers- central gäller även andra utländska juridiska personer än värdepappers- centraler.

Det som sägs i första och andra styckena om en värdepapperscentral gäller även en operatör av ett sådant DLT-SS-system eller DLT-TSS-system som avses

iEuropaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/858. I fråga om en så- dan operatör gäller det som sägs i första stycket 2–4 och andra stycket om värde- papperscentral även andra utländska juridiska personer än sådana operatörer.

I paragrafen regleras en skyldighet för värdepapperscentraler som hör hemma i en annan stat inom EES än Sverige att ge in ett åtagande till Skatteverket om att lämna vissa kontrolluppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.18.4.

Ändringen i paragrafen är av samma slag som ändringen i 10 kap.

22 §, se författningskommentaren till den paragrafen.

504

SOU 2023:102

Författningskommentar

9.16Förslaget till lag om ändring i lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna

3 §

I databasen får sådana uppgifter behandlas som har samlats in med stöd av

1.12 kap. 1 § 1–4 lagen (2022:1568) om Sveriges riksbank,

2.9 kap. 3 § första stycket lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument,

3.10 kap. 2 § första stycket lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

4.13 kap. 3 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

5.8 kap. 5 § första stycket lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution,

6.5 kap. 10 och 11 §§ lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finan- siella konglomerat,

7.23 kap. 2 § första stycket lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

8.8 kap. 2 § lagen (2010:751) om betaltjänster,

9.17 kap. 5 § försäkringsrörelselagen (2010:2043),

10.5 kap. 2 § lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

11.13 kap. 6 § första stycket lagen (2013:561) om förvaltare av alterna- tiva investeringsfonder,

12.6 kap. 1 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag,

13.6 kap. 2 § lagen (2017:230) om Pensionsmyndighetens försäkrings- verksamhet i premiepensionssystemet,

14.14 kap. 5 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag,

15.artiklarna 394, 415, 416, 430–430b och 451 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsyns- krav för kreditinstitut och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012,

16.artiklarna 54 och 55 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2033 av den 27 november 2019 om tillsynskrav för värdepap- persföretag och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 575/2013, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 806/2014, och

17.6 kap. 2 § lagen (2024:000) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om distribuerade liggare.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka uppgifter som får be- handlas i en databas för övervakning av och tillsyn över finansmark- naderna. Övervägandena finns i avsnitt 4.16.

Ändringen innebär att även uppgifter som har samlats in från ope- ratörer av DLT-marknadsinfrastrukturer får behandlas i databasen. En operatör av en DLT-marknadsinfrastruktur ska enligt 6 kap. 2 § lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om distribuerade liggare lämna Finansinspektionen upplysningar om sin verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter i den om-

505

Författningskommentar

SOU 2023:102

fattning som inspektionen begär. Om inspektionen begär det, ska vissa uppgifter i stället lämnas till Statistiska centralbyrån på det sätt och i den omfattning som inspektionen bestämmer.

9.17Förslaget till lag om ändring i lagen (2015:62) om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet

2 kap.

11 §

Med finansiellt konto avses ett konto hos ett finansiellt institut som är

1.ett företags-, löne-, person-, spar-, kapital- eller girokonto eller konto som finns dokumenterat genom insättningsbevis, sparbevis, investerings- bevis, inlåningsbevis, eller annat liknande instrument som tillhandahålls av ett finansiellt institut inom ramen för dess regelmässiga verksamhet som kreditinstitut eller liknande verksamhet, samt belopp som förvaltas av ett försäkringsföretag och som i enlighet med ett avtal om garanterad invester- ing eller liknande avtal är föremål för utbetalning eller tillgodoräknande av ränta (inlåningskonto),

2.ett annat konto än ett försäkrings- eller livränteavtal och som förs till förmån för någon annan person och innehåller ett finansiellt instrument eller investeringsavtal, såsom aktie eller annan andel i ett företag, skulde- brev, obligation, lånebevis eller annat skuldbevis, kreditswap, swap baserad på icke-finansiellt index, fiktivkapitalkontrakt, försäkrings- eller livränte- avtal och option eller annat derivat (depåkonto),

3.en andel i eget kapital eller skulder i en enhet som är ett finansiellt institut uteslutande på grund av att det är en sådan enhet som avses i 9 §, om andelen inte är föremål för regelmässig handel på en etablerad värde- pappersmarknad,

4.en andel i eget kapital eller skulder i en enhet som är ett annat finan- siellt institut än ett sådant som avses i 9 §, om

a) andelen inte är föremål för regelmässig handel på en etablerad värde- pappersmarknad,

b) värdet av andelen i eget kapital eller skulder direkt eller indirekt huvud- sakligen fastställs på grundval av tillgångar som ger upphov till källskatte- pliktiga betalningar med amerikansk källa, och

c) typen av andel har valts i syfte att undvika att andelen är att anse som ett rapporteringspliktigt konto enligt denna lag, eller

5.ett försäkringsavtal med kontantvärde eller livränteavtal som tecknas eller förvaltas av ett finansiellt institut.

Ett konto som avses i första stycket ska dock inte anses vara ett finan- siellt konto vid tillämpning av denna lag om det är undantaget från rappor- teringsplikt enligt bestämmelserna i 3 kap.

506

SOU 2023:102

Författningskommentar

Vid tillämpning av första stycket ska ett konto som har lagts upp hos en sådan värdepapperscentral som avses i 1 kap. 3 § lagen (1998:1479) om värde- papperscentraler och kontoföring av finansiella instrument och som hör hemma i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet än Sverige, av ett svenskt finansiellt institut eller ett utländskt finansiellt in- stituts fasta driftställe i Sverige, anses finnas hos det svenska finansiella institutet eller det utländska finansiella institutets fasta driftställe i Sverige. Detsamma gäller ett konto som har lagts upp hos en sådan värdepappers- central från tredjeland som avses i den lagen.

Ett innehav av sådana DLT-baserade finansiella instrument som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/858 av den 30 maj 2022 om en pilotordning för marknadsinfrastrukturer som baseras på teknik för distribuerade liggare och om ändring av förordningarna (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 909/2014 samt direktiv 2014/65/EU ska anses vara ett sådant finansiellt konto som avses i första stycket 2 (depåkonto).

Paragrafen anger vad som i lagen avses med uttrycket finansiellt konto. Övervägandena finns i avsnitt 4.18.3.

Det nya fjärde stycket innebär att ett innehav av DLT-baserade finansiella instrument ska anses vara ett finansiellt konto enligt lagen, närmare bestämt ett sådant depåkonto som avses i första stycket 2.

Se även förslaget i avsnitt 1.15 om ändring i 22 a kap. 6 § skatte- förfarandelagen och författningskommentaren till den bestämmelsen.

9.18Förslaget till lag om ändring i lagen (2015:911) om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton

2 kap.

11 §

Med finansiellt konto avses ett konto hos ett finansiellt institut som är

507

Författningskommentar

SOU 2023:102

2.ett annat konto än ett försäkrings- eller livränteavtal och som förs till förmån för någon annan person och innehåller finansiella tillgångar (depå- konto),

3.en andel i eget kapital eller skulder i en investeringsenhet,

4.en andel i eget kapital eller skulder i en enhet som är ett annat finan- siellt institut än ett sådant som avses i 3, om typen av andel har valts i syfte att undvika att andelen är att anse som ett rapporteringspliktigt konto en- ligt denna lag, eller

5.ett försäkringsavtal med kontantvärde eller livränteavtal som tecknas eller förvaltas av ett finansiellt institut.

En andel i eget kapital eller skulder i en investeringsenhet ska, trots det som anges i första stycket 3, inte anses vara ett finansiellt konto om inve- steringsenheten är ett finansiellt institut endast på grund av att den

1.erbjuder investeringsrådgivning till kunder och agerar för kundens räk- ning, eller

2.hanterar portföljer för kunder och agerar på kundens vägnar i syfte att investera, förvalta eller administrera finansiella tillgångar som i kundens namn sätts in hos ett annat finansiellt institut.

Ett konto som avses i första stycket ska, trots det som anges där, inte anses vara ett finansiellt konto om det är undantaget från rapporteringsplikt enligt bestämmelserna i 3 kap.

Vid tillämpning av första stycket ska ett konto som har lagts upp hos en sådan värdepapperscentral som avses i 1 kap. 3 § lagen (1998:1479) om värde- papperscentraler och kontoföring av finansiella instrument och som hör hemma i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet än Sverige, av ett svenskt finansiellt institut eller ett utländskt finansiellt insti- tuts fasta driftställe i Sverige, anses finnas hos det svenska finansiella in- stitutet eller det utländska finansiella institutets fasta driftställe i Sverige. Detsamma gäller ett konto som har lagts upp hos en sådan värdepappers- central från tredjeland som avses i den lagen.

Ett innehav av sådana DLT-baserade finansiella instrument som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/858 av den 30 maj 2022 om en pilotordning för marknadsinfrastrukturer som baseras på teknik för distri- buerade liggare och om ändring av förordningarna (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 909/2014 samt direktiv 2014/65/EU ska anses vara ett sådant finan- siellt konto som avses i första stycket 2 (depåkonto).

Paragrafen anger vad som i lagen avses med uttrycket finansiellt konto. Övervägandena finns i avsnitt 4.18.3.

Det nya femte stycket innebär att ett innehav av DLT-baserade finansiella instrument ska anses vara ett finansiellt konto enligt lagen, närmare bestämt ett sådant depåkonto som avses i första stycket 2.

Se även förslaget i avsnitt 1.15 om ändring i 22 b kap. 6 § skatte- förfarandelagen och författningskommentaren till den bestämmelsen.

508

SOU 2023:102

Författningskommentar

9.19Förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1307) om straff för marknadsmissbruk på värdepappersmarknaden

1kap.

2§

Bestämmelserna i denna lag tillämpas på

1.finansiella instrument som är upptagna till handel på en reglerad mark- nad, en MTF-plattform eller i en DLT-marknadsinfrastruktur eller för vilka en ansökan om upptagande till sådan handel har lämnats in,

2.finansiella instrument som handlas på en MTF-plattform, en OTF- plattform eller i en DLT-marknadsinfrastruktur, och

3.finansiella instrument vilkas värde är beroende av eller inverkar på ett sådant finansiellt instrument som avses i 1 eller 2.

Bestämmelserna i denna lag tillämpas även på ageranden, inklusive bud, vid auktionering på en auktionsplattform av utsläppsrätter eller andra pro- dukter baserade på utsläppsrätter i enlighet med auktioneringsförordningen. Det som anges i denna lag om order gäller även bud i en auktion enligt auktioneringsförordningen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka slag av finansiella instru- ment som omfattas av lagens tillämpningsområde. Övervägandena finns i avsnitt 4.17.5.

Genom tillägget i första stycket 1 har lagen gjorts tillämplig även på finansiella instrument som är upptagna till handel i en DLT-mark- nadsinfrastruktur eller för vilka en ansökan om upptagande till sådan handel. En definition av uttrycket DLT-marknadsinfrastruktur finns i 4 §.

4 §

I denna lag betyder

auktioneringsförordningen: kommissionens förordning (EU) nr 1031/2010 av den 12 november 2010 om tidsschema, administration och andra aspekter av auktionering av utsläppsrätter för växthusgaser i enlighet med Europa- parlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen,

DLT-marknadsinfrastruktur: det som anges i artikel 2.5 i Europaparlamen- tets och rådets förordning (EU) 2022/858 av den 30 maj 2022 om en pilot- ordning för marknadsinfrastrukturer som baseras på teknik för distribuerade liggare och om ändring av förordningarna (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 909/2014 samt direktiv 2014/65/EU,

509

Författningskommentar

SOU 2023:102

finansiella instrument: det som anges i 1 kap. 4 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

godtagen marknadspraxis: det som anges i artikel 3.1.9 i marknadsmiss- bruksförordningen,

handel på värdepappersmarknaden: handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområ- det (EES), handel på en MTF-plattform eller OTF-plattform eller en mot- svarande plattform utanför EES, handel i en DLT-marknadsinfrastruktur eller handel med eller genom någon som yrkesmässigt driver sådan verksamhet som avses i 2 kap. 1 § lagen om värdepappersmarknaden,

insiderinformation: sådan information som anges i artikel 7 i marknads- missbruksförordningen,

marknadsmissbruksförordningen: Europaparlamentets och rådets förord- ning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (mark- nadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG,

MTF-plattform och OTF-plattform: sådana handelsplattformar som an- ges i 1 kap. 4 b § lagen om värdepappersmarknaden,

reglerad marknad: det som anges i 1 kap. 4 b § lagen om värdepappers- marknaden,

referensvärde: det som anges i artikel 3.1.29 i marknadsmissbruksförord- ningen, och

spotavtal avseende råvaror: det som anges i artikel 3.1.15 i marknadsmiss- bruksförordningen.

Paragrafen innehåller definitioner av de uttryck som används i lagen. Övervägandena finns i avsnitt 4.17.5.

I paragrafen införs en definition av uttrycket DLT-marknadsinfra- struktur, i form av en hänvisning till DLT-förordningen. Definitionen får betydelse för förståelsen av 1 kap. 2 § där lagens tillämpnings- område anges. Av de former av DLT-marknadsinfrastrukturer som förekommer i förordningen kan handel förekomma på DLT-MTF- plattformar och i DLT-TSS-system.

I paragrafen sker också en ändring av definitionen av uttrycket handel på värdepappersmarknaden på så sätt att även handel i en DLT-marknadsinfrastruktur ska omfattas. Detta får betydelse för tillämpningen av 2 kap. 1 §.

510

SOU 2023:102

Författningskommentar

9.20Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:474) om ändring i förmånsrättslagen (1970:979)

4 §

Förmånsrätt följer med

1.sjöpanträtt och luftpanträtt,

2.internationell säkerhetsrätt i luftfartyg, flygmotorer och rullande järn- vägsmateriel som registrerats enligt lagen (2015:860) om internationella säkerhetsrätter i lösa saker,

3.handpanträtt och rätt att kvarhålla lös egendom till säkerhet för ford- ran (retentionsrätt), panträtt på grund av registrering eller underrättelse enligt lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finan- siella instrument eller lagen (2024:000) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om distribuerade liggare samt panträtt på grund av registrering enligt lagen (2011:1200) om elcertifikat,

4.panträtt på grund av inteckning i skepp eller skeppsbygge eller i luft- fartyg och reservdelar till luftfartyg,

5.registrering av båtbyggnadsförskott enligt lagen (1975:605) om regi- strering av båtbyggnadsförskott.

Paragrafen innehåller bestämmelser om förmånsrätt.

Ändringen i punkten 3 motsvarar ändringen i förslaget i avsnitt 1.6, se författningskommentaren till det förslaget i avsnitt 9.6.

9.21Förslaget till lag om ändring i lagen (2021:401) om Allmänna arvsfonden

1kap.

2§

Allmänna arvsfonden består av egendom som har tillfallit fonden genom

–arv,

–gåva,

–testamente,

–förmånstagarförordnande i försäkringsavtal,

–ersättning från återvinning enligt 5 kap. 6 § andra stycket begravnings- lagen (1990:1144),

–överlämnande från en likvidator enligt 7 kap. 11 § stiftelselagen (1994:1220),

–överlämnande från ett kontoförande institut enligt 4 kap. 20 c § lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument,

–upplösning av en värdepappersfond under de förutsättningar som an- ges i 9 kap. 3 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

511

Författningskommentar

SOU 2023:102

–beslut av Bolagsverket enligt 25 kap. 42 eller 44 § aktiebolagslagen (2005:551) eller 17 kap. 41 eller 42 § lagen (2018:672) om ekonomiska före- ningar,

–skifte enligt 32 kap. 14 § aktiebolagslagen, eller

–domstolsbeslut.

I paragrafen anges vilken egendom Allmänna arvsfonden består av. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

Ändringen innebär att det i uppräkningen i första stycket även an- ges egendom som har tillfallit Allmänna arvsfonden genom överläm- nande från ett kontoförande institut enligt 4 kap. 20 c § kontoförings- lagen. Se författningskommentaren till den paragrafen i avsnitt 9.7.

9.22Förslaget till lag om ändring i lagen (2023:786) om ändring i kupongskattelagen (1970:624)

2 §

I denna lag förstås med

AIF-förvaltare: juridisk person som är AIF-förvaltare enligt 1 kap. 3 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

avstämningsbolag: aktiebolag som är avstämningsbolag enligt 1 kap. 10 § aktiebolagslagen (2005:551),

egen aktie: aktie som innehas av bolaget självt,

fondbolag: aktiebolag som driver fondverksamhet enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

förvaltningsbolag: ett utländskt företag som förvaltar en värdepappers- fond i Sverige,

inlösenaktie: aktie som utan valmöjlighet för aktieägaren ska lösas in eller förvärvas av aktiebolaget för en viss ersättning,

utdelningstillfälle: för avstämningsbolag den i 4 kap. 39 eller 46 § aktie- bolagslagen avsedda dagen för avstämning och för andra aktiebolag liksom i fråga om värdepappersfond eller specialfond den dag då utdelningen blir tillgänglig för lyftning,

utdelningsberättigad: den som är berättigad att lyfta utdelning för egen del vid utdelningstillfället,

värdepapperscentral: detsamma som i 1 kap. 3 § lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument.

512

SOU 2023:102

Författningskommentar

Även en operatör av ett sådant DLT-SS-system eller DLT-TSS-system som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/858 av den 30 maj 2022 om en pilotordning för marknadsinfrastrukturer som baseras på teknik för distribuerade liggare och om ändring av förordningarna (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 909/2014 samt direktiv 2014/65/EU ska anses vara en värdepap- perscentral vid tillämpningen av denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag.

Med utdelning avses även

1.återbetalning till aktieägarna vid minskning av aktiekapitalet eller reservfonden enligt 20 kap. 1 § första stycket 3 eller 35 § 3 aktiebolagslagen om inte annat anges i fjärde stycket,

2.utskiftning vid bolagets likvidation enligt 25 kap. 38 § aktiebolags-

lagen,

3.utbetalning till aktieägare vid bolagets förvärv av egna aktier genom ett förvärvserbjudande som har riktats till samtliga aktieägare eller samtliga ägare till aktier av ett visst slag om inte annat anges i fjärde stycket,

4.utbetalning av fusionsvederlag till aktieägare enligt 23 kap. 26 § aktie- bolagslagen till den del vederlaget utgörs av annat än aktier i det över- tagande bolaget,

6.utbetalning av delningsvederlag till aktieägare enligt 24 kap. 28 § aktiebolagslagen som avser

a) delning enligt 24 kap. 1 § andra stycket samma lag till den del veder- laget utgörs av annat än aktier i de övertagande bolagen, eller

b) delning enligt 24 kap. 1 § tredje stycket 1 samma lag till den del vederlaget utgörs av annat än ersättning som enligt 42 kap. 16 b § inkomst- skattelagen (1999:1229) inte ska tas upp, och

7.tilldelning av inlösenaktier till aktieägarna i samband med att ett aktie- bolag minskar aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna med indrag- ning av aktier eller förvärvar egna aktier, om tilldelningen inte görs i utbyte mot aktier i bolaget.

Med utdelning avses dock inte en återbetalning eller utbetalning enligt tredje stycket 1 eller 3 som görs när inlösenaktier löses in eller förvärvas, om tilldelningen av de inlösenaktier som löses in eller förvärvas anses som utdelning enligt tredje stycket 7.

Kupongskatt på sådan utdelning som avses i tredje stycket 7 ska tas ut på ett belopp som motsvarar den ersättning som ska betalas till aktieägarna när inlösenaktierna löses in eller förvärvas av bolaget.

Paragrafen innehåller definitioner av termer och uttryck som används i lagen. Övervägandena finns i avsnitt 4.18.2.

Genom nya andra stycket likställs operatörer av DLT-SS-system eller DLT-TSS-system enligt DLT-förordningen med värdepappers-

513

Författningskommentar

SOU 2023:102

centraler. I artikel 2.7 och 2.10 i DLT-förordningen finns definitioner av dessa system. Ändringen motsvarar ändringen i förslaget i avsnitt 1.5.

I nuvarande andra stycket, nya tredje stycket 1 och 2, samt i fjärde och femte styckena görs följdändringar med anledning av att det in- förs ett nytt andra stycke.

27 §

Har i annat fall än som avses i 9 eller 16 § kupongskatt innehållits för någon som inte varit skattskyldig eller har kupongskatt innehållits med högre be- lopp än vad som ska betalas enligt avtal för undvikande av dubbelbeskatt- ning, har den utdelningsberättigade rätt till återbetalning av vad som inne- hållits för mycket.

Rätt till återbetalning föreligger även

–vid återbetalning till aktieägare enligt aktiebolagslagen (2005:551) i samband med minskning av aktiekapitalet som genomförts med indragning av aktier, om återbetalningen anses som utdelning enligt 2 § tredje stycket 1, och

–vid utbetalning till aktieägare vid bolagets förvärv av egna aktier genom ett förvärvserbjudande som har riktats till samtliga aktieägare eller samtliga ägare till aktier av ett visst slag, om utbetalningen anses som utdelning en- ligt 2 § tredje stycket 3.

Underlaget för kupongskatten ska i de fall som avses i andra stycket beräknas på ett belopp som svarar mot skillnaden mellan utbetalningen till aktieägaren och dennes anskaffningskostnad för aktierna. Har aktierna för- värvats som fusionsvederlag eller delningsvederlag ska som anskaffnings- kostnad för aktierna anses den anskaffningskostnad som aktieägaren hade för aktierna i det överlåtande aktiebolaget. För marknadsnoterade aktier får anskaffningskostnaden i stället bestämmas till 20 procent av utbetalningen.

Ansökan om återbetalning ska göras skriftligen hos Skatteverket senast vid utgången av femte kalenderåret efter utdelningstillfället.

Tillsammans med ansökan ska det lämnas ett intyg eller annan utredning om att kupongskatt innehållits för sökanden liksom utredning som styrker att sökanden inte är skattskyldig.

Beslut rörande återbetalning får anstå intill dess fråga om skattskyldighet för utdelningen enligt inkomstskattelagen (1999:1229) slutligen prövats.

514

Bilaga 1

Kommittédirektiv 2022:59

Mer ändamålsenliga regler för kontoföring av finansiella instrument och avveckling

Beslut vid regeringssammanträde den 7 juni 2022

Sammanfattning

En särskild utredare ska göra en översyn av reglerna om kontoföring av finansiella instrument och anslutande regelverk i ljuset av den tekniska utvecklingen och den ökade integreringen av Europas värdepappers- marknader. Syftet med översynen är att åstadkomma ett ändamåls- enligt och innovationsvänligt regelverk som möjliggör tillämpningen av ny teknik och står i samklang med europeiska standarder.

Utredaren ska bl.a.

•föreslå de författningsändringar som bedöms nödvändiga för att anpassa svensk rätt till ny teknik för värdepappershandel och av- veckling och EU:s s.k. DLT-förordning,

•föreslå de författningsändringar som bedöms nödvändiga för att harmonisera värdepappersmarknadens efterhandelsprocesser till europeiska standarder och möjliggöra en eventuell svensk anslut- ning till den europeiska plattformen för värdepappersavveckling (Target2- Securities),

•ta ställning till om det i kontoföringslagen bör införas en möjlig- het att avsluta ett avstämningskonto med okänd ägare i vissa fall och lämna förslag till de författningsändringar som bedöms nöd- vändiga.

Uppdraget ska redovisas senast den 15 december 2023.

517

Bilaga 1

SOU 2023:102

Den svenska värdepappersmarknaden genomgår stora förändringar

Det pågår en strukturomvandling av värdepappershandeln i Sverige och övriga Europa. Historiskt sett har villkoren för att driva värde- pappershandel skilt sig åt mellan olika länder på grund av olika natio- nella regelverk och olika processer för hanteringen av värdepapper efter handeln (eng. post-trade), t.ex. i fråga om processer för clearing och avveckling samt emissioner och andra bolagshändelser. Konkur- rensen mellan värdepapperscentraler har varit ytterst begränsad och de nationella värdepapperscentralerna har i många fall haft monopol- ställning. Därmed har det varit både svårt och dyrt att handla med värdepapper över gränserna. Allt detta håller nu på att ändras. Ut- vecklingen, inte minst inom EU, pekar mot att graden av integrering kommer att öka samtidigt som ny teknik banar väg för ett tekno- logiskt skifte i den finansiella infrastrukturen. Förändringarna drivs på av ny lagstiftning, politiska initiativ och den tekniska utvecklingen. Detta är särskilt tydligt på marknaden för tjänster efter handel.

Sedan början av 2000-talet har EU arbetat aktivt för att harmoni- sera processerna för inhemsk och gränsöverskridande värdepappers- avveckling på de europeiska marknaderna. Ett viktigt steg i denna rikt- ning togs 2014 då det infördes gemensamma regler för värdepappers- avveckling genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/2014 av den 23 juli 2014 om förbättrad värdepappersavveck- ling i Europeiska unionen och om värdepapperscentraler samt änd- ring av direktiv 98/26/EG och 2014/65/EU och förordning (EU) nr 236/2012, i det följande benämnd EU:s förordning om värde- papperscentraler. Europeiska kommissionen har nyligen gjort en ut- värdering av EU-förordningen och föreslagit ett antal ändringar i syfte att bl.a. förbättra effektiviteten i regelverket och främja gräns- överskridande avveckling ytterligare (COM(2022) 120 final).

Harmoniseringsarbetet är även ett led i att förverkliga kapital- marknadsunionen, som är EU:s initiativ för att skapa en verklig inre marknad för kapital i hela unionen. Kommissionen lade fram sin första handlingsplan för kapitalmarknadsunionen 2015. De flesta av åtgär- derna som då föreslogs har genomförts, men trots det kvarstår vissa hinder för en inre marknad. Därför presenterade kommissionen 2020 en ny handlingsplan som innehåller åtgärder för att bl.a. integrera nationella kapitalmarknader (COM(2020) 590).

518

SOU 2023:102

Bilaga 1

Något som kan bidra till att målsättningarna med kapitalmarknads- unionen uppnås är utvecklingen av gemensamma finansiella infra- strukturer i Europa.

Ett exempel på detta är eurosystemets gemensamma plattform för värdepappersavveckling i centralbankspengar, Target2-Securities (T2S). T2S är i drift sedan 2015 och för närvarande är 21 värde- papperscentraler i 20 medlemsstater i EU anslutna till plattformen. T2S innebär betydande harmonisering av processerna för de natio- nella värdepappersmarknader som deltar på plattformen och under- lättar gränsöverskridande värdepappersavveckling.

När det gäller utvecklingen av den finansiella infrastrukturen spelar också tekniska innovationer en stor roll. Det pågår för närvarande flera försök med marknadsinfrastruktur som baseras på ny teknik, framför allt teknik för s.k. distribuerade liggare (eng. Distributed Ledger Technology, DLT). En distribuerad liggare kan mycket för- enklat beskrivas som ett register över transaktioner där transaktio- nerna och de tillhörande detaljerna registreras i flera identiska exem- plar inom ett nätverk av många datorer i stället för att lagras hos en central enhet. Den vanligaste typen av DLT kallas blockkedja och ett av dess viktigaste tillämpningsområden avser kryptotillgångar. Många bedömare anser att DLT skulle kunna förändra den finansiella infra- strukturen i grunden om tekniken blev etablerad.

För att följa den tekniska utvecklingen har EU antagit Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) 2022/858 av den 30 maj 2022 om en pilotordning för marknadsinfrastrukturer som baseras på teknik för distribuerade liggare och om ändring av förordningarna (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 909/2014 samt direktiv 2014/65/EU, i det följande benämnd DLT-förordningen. EU-förordningen ingår i strategin för digitalisering av finanssektorn (COM(2020) 591 final) som bl.a. syftar till att säkerställa att EU:s regelverk för finansiella tjänster är innovationsvänliga och inte skapar hinder i användningen av nya teknologier.

Sammantaget medför dessa omvärldsförändringar i form av ökad harmonisering och teknisk utveckling ett behov av att se över regel- verket om kontoföring av finansiella instrument och anslutande regelverk, i syfte att åstadkomma ett ändamålsenligt och innovations- vänligt regelverk som möjliggör tillämpningen av ny teknik och står i samklang med europeiska standarder för värdepappersavveckling och andra processer som rör handel med och ägande av värdepapper.

519

Bilaga 1

SOU 2023:102

Uppdraget att anpassa de svenska reglerna om kontoföring till ny teknik och DLT-förordningen

Det svenska regelverket om kontoföring av finansiella instrument är inte utformat på ett teknikneutralt sätt. Regelverket innehåller bestäm- melser som skulle kunna förhindra eller begränsa användningen av ny teknik såsom DLT vid emission av, handel med och avveckling av finansiella instrument. Detta gäller t.ex. reglerna om avstämnings- bolag, avstämningsregister och avstämningskonton. För att den svenska värdepappersmarknaden ska kunna följa den tekniska utvecklingen och även fortsättningsvis ligga i framkant när det gäller finansiella tjänster finns det därmed ett behov av att analysera hur reglerna om kontoföring av finansiella instrument kan anpassas till ny teknik. Det behöver även analyseras om dessa regler är förenliga med DLT-för- ordningen.

Svenska regler om avstämningsbolag, avstämningsregister och avstämningskonton

I svensk aktiebolagsrätt skiljer man på avstämningsbolag och bolag som inte är avstämningsbolag. I avstämningsbolag finns inga aktie- brev, emissionsbevis eller liknande handlingar. I stället tillämpas ett kontobaserat aktiesystem, där aktier i bolaget och andra finansiella instrument som bolaget gett ut registreras i ett avstämningsregister hos en värdepapperscentral. Avstämningsregistret består av avstäm- ningskonton som läggs upp för ägare av finansiella instrument.

I avstämningsregistret registreras transaktioner med finansiella instrument, men registret har också många andra funktioner. Det innehåller bl.a. uppgifter om pantsättning och annan särskild rätt till aktier. Uppgifterna i avstämningsregistret ligger också till grund för bolagets aktiebok i de fall det är värdepapperscentralen som för aktie- boken.

Det är främst i lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument (kontoföringslagen) och aktie- bolagslagen (2005:551) som det finns bestämmelser om registrering av aktier och andra finansiella instrument i avstämningsregistret och rättsverkningar av registreringen.

520

SOU 2023:102

Bilaga 1

DLT-förordningen inför en pilotordning

DLT-förordningen träder i kraft den 22 juni 2022 och ska i huvud- sak börja tillämpas den 23 mars 2023. Förordningen innebär i kort- het att aktörer som använder finansiell infrastruktur som baseras på DLT ska kunna ansöka om tillfälliga undantag från vissa krav som följer av unionslagstiftningen om finansiella tjänster. Syftet med detta är att aktörerna ska kunna testa och lära sig hur användningen av DLT i finansiell infrastruktur fungerar i praktiken men med tillämp- ning av mindre strikta regler samtidigt som de övervakas av tillsyns- myndigheter. Exempelvis ska en aktör som vill driva ett DLT-av- vecklingssystem kunna få undantag från de bestämmelser i EU:s förordning om värdepapperscentraler som hänvisar till begreppet kontobaserad form, om ett sådant undantag är nödvändigt för att tillåta registrering av DLT-baserade finansiella instrument i en distri- buerad liggare.

Det svenska regelverket behöver anpassas till den tekniska utvecklingen och DLT-förordningen

De svenska reglerna om kontoföring av finansiella instrument be- höver anpassas både till teknikutvecklingen i allmänhet och till DLT- förordningen. En utgångspunkt för lagstiftningen bör vara att reglerna ska göras teknikneutrala, så att de kan tjäna sitt syfte över tid.

När det gäller behovet av anpassningar till DLT-förordningen kan det konstateras att förordningen tillåter att registrering och av- veckling av DLT-baserade finansiella instrument sker direkt i en distribuerad liggare, utan användningen av ett kontobaserat system. Förordningen introducerar därmed ett alternativt register till de av- stämningsregister som i dag förs av värdepapperscentralen. I praktiken uppkommer också en ny form av avstämningsbolag om en distri- buerad liggare används i stället för kontoföring för att registrera aktier och uppgifter om transaktioner med dessa.

Tillämpningen av DLT-förordningen reser även andra frågor i för- hållande till svensk lagstiftning. Det handlar framför allt om vem som bör få utföra registreringsåtgärder i ett register som baseras på DLT och rättsverkningarna av en sådan registrering. Exempelvis be- höver tidpunkterna för äganderättsövergång och rättsverkan mot överlåtarens borgenärer vid en överlåtelse av värdepapper analyseras,

521

Bilaga 1

SOU 2023:102

liksom vem som har rätt att utöva de ekonomiska rättigheter som är knutna till ägandet. Dessa frågor regleras inte i DLT-förordningen, utan behöver regleras särskilt i svensk rätt.

Behov av ändringar torde därmed aktualiseras främst i kontoför- ingslagen och aktiebolagslagen, men även anslutande lagstiftning, såsom lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument och lagen (1999:158) om investerarskydd, behöver ses över.

Vid denna översyn bör lärdomar tas tillvara från hur andra med- lemsstater i EU har anpassat sin nationella lagstiftning till använd- ningen av ny teknik såsom DLT vid värdepappershandel och av- veckling.

Utredaren ska därför

•analysera och kartlägga vilka hinder som finns i svensk nationell lagstiftning mot att använda finansiell infrastruktur som baseras på ny teknik såsom DLT,

•undersöka och dra lärdomar av hur motsvarande verksamheter regleras i andra medlemsstater,

•föreslå de författningsändringar som bedöms nödvändiga för att anpassa lagstiftningen till DLT-förordningen och som om möj- ligt bör vara anpassade till användningen av annan ny teknik som har kunnat identifieras vid värdepappershandel och avveckling.

Uppdraget att anpassa reglerna om kontoföring av finansiella instrument och avveckling till harmoniseringen på värdepappersmarknaden

Behövs det författningsändringar för en harmonisering av värdepappersmarknadens efterhandelsprocesser till europeiska standarder?

Riksbanken gjorde 2011 ett principiellt ställningstagande som inne- bar att beslutet om att eventuellt delta i T2S fick fattas av värdepappers- marknadens aktörer. Den svenska marknaden valde att avvakta, vilket har bidragit till att bevara specifika svenska processer och standarder.

Riksbanken tog 2019 på nytt upp diskussionen om en eventuell anslutning till T2S. Marknadsaktörerna var då överens om att en har- monisering till europeiska standarder är nödvändig för att den svenska värdepappersmarknaden ska vara fortsatt attraktiv och effektiv. Med

522

SOU 2023:102

Bilaga 1

europeiska standarder avses i detta sammanhang standarder för med- delandeformat och processer efter handeln, t.ex. i fråga om avveck- ling och hantering av bolagshändelser. Ett samarbetsforum kallat Coordination Forum for Swedish Post-trade Harmonisation bildades och presenterade i januari 2021 en rapport med en plan för harmo- niseringsarbetet (Harmonisation road map for the Swedish post-trade securities market). Harmoniseringsplanen består av en analysfas (block 1 och 2) och en genomförandefas (block 3). I det första blocket ska marknadsaktörerna analysera kontostrukturen, strukturen för deltagare i värdepapperscentraler och modellen för emittentombud. I det andra blocket ska aktörerna bl.a. analysera harmonisering av bolagshändelser, inklusive en kontobaserad avvecklingsmodell. I det tredje och avslutande blocket ska aktörerna genomföra de harmo- niseringsåtgärder som är av relevans för antingen T2S eller en annan vald avvecklingsplattform.

Harmoniseringsarbetet är alltså en förutsättning för att den svenska värdepappersmarknaden ska kunna ansluta sig till T2S, men en an- slutning till T2S är inte en nödvändig konsekvens av harmoniser- ingen. I september 2021 beslutade dock Riksbanken att inriktningen för hur Riksbanken framöver ska göra centralbankspengar tillgäng- liga vid värdepappersavveckling är att använda T2S.

Genomförandet av harmoniseringsplanen följs upp i den svenska s.k. National Stakeholder Group, som samlar den svenska markna- dens intressenter. Enligt gruppens deltagare utgör utformningen av svensk lagstiftning i vissa fall ett hinder mot harmoniseringen av den svenska värdepappersmarknadens efterhandelsprocesser till euro- peiska standarder. Därför arbetar gruppen för närvarande med att identifiera och lista de författningsändringar som marknadsaktö- rerna gemensamt anser nödvändiga för att uppnå harmoniserings- planen.

För små marknader som den svenska är det viktigt att inte stå utan- för de större marknaderna i en alltmer globaliserad värld. Omotive- rade hinder för en harmonisering till europeiska standarder behöver därför undanröjas. Som underlag för sådana reformer behövs en kart- läggning av eventuella legala hinder mot harmonisering. Utgångspunk- ten för kartläggningen bör vara det behov av författningsändringar som marknadsaktörerna identifierat och enats om. En målsättning är att lagstiftningen ska möjliggöra en eventuell framtida anslutning till T2S.

523

Bilaga 1

SOU 2023:102

Utredaren ska därför

•med utgångspunkt i det behov av författningsändringar som mark- nadsaktörerna gemensamt identifierar, föreslå de författnings- ändringar som bedöms nödvändiga för att harmonisera värdepap- persmarknadens efterhandelsprocesser till europeiska standarder och möjliggöra en eventuell anslutning till T2S.

Bör det införas en möjlighet att avsluta avstämningskonton med okända ägare?

Det svenska och nordiska systemet för kontoföring av finansiella instrument skiljer sig från den globalt sett dominerande modellen genom att tillåta registrering av individuella innehav direkt i värde- papperscentralens register. I Sverige finns bara en värdepappers- central, nämligen Euroclear Sweden AB (Euroclear). Eftersom det är möjligt att registrera ägare direkt i Euroclears register finns det många avstämningskonton. För att systemet med direktregistrering ska fungera finns s.k. kontoförande institut som får utföra registrer- ingsåtgärder i avstämningsregistret.

En särskild fråga som lyfts fram inom ramen för marknadsak- törernas harmoniseringsarbete är behovet av författningsändringar för att de kontoförande instituten ska kunna avsluta avstämnings- konton med okända ägare, bl.a. för att möjliggöra harmonisering av bolagshändelser (Euroclear Sweden, Target Securities Account Model in Euroclear Sweden, februari 2022).

Föreningen Svensk Värdepappersmarknad och Euroclear har tidi- gare lyft denna fråga i en gemensam skrivelse till Finansdeparte- mentet (Fi2019/03536) och föreslagit att det ska införas en möjlig- het att avsluta ett avstämningskonto som är ett s.k. ägarkonto vid otillräcklig kundkännedom, trots att det finns finansiella instrument kontoförda på kontot. I skrivelsen framhålls att detta är nödvändigt för att de kontoförande instituten ska kunna uppfylla sina skyldig- heter enligt penningtvättsregelverket. Det anges också att vissa kund- relationer mellan investerare och kontoförande institut av historiska skäl är avtalslösa eller otillräckligt reglerade samtidigt som vissa investerare av andra skäl är omöjliga att få kontakt med.

Enligt lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finan- siering av terrorism (penningtvättslagen) får en verksamhetsutövare

524

SOU 2023:102

Bilaga 1

inte upprätthålla en affärsförbindelse om verksamhetsutövaren inte har tillräcklig kännedom om kunden för att kunna hantera risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism som kan förknippas med kundrelationen. Någon möjlighet för ett kontoförande institut att kunna avsluta ett avstämningskonto med okänd ägare finns dock inte enligt kontoföringslagen.

Kontoföringslagen får inte hindra de kontoförande instituten från att fullgöra sina förpliktelser enligt penningtvättslagen eller andra författningar. Det är angeläget att lagstiftningen ger goda förutsätt- ningar för att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism. Det finns därför anledning att se över möjligheterna att kunna av- sluta avstämningskonton med okända ägare såväl av dessa skäl som av hänsyn till värdepappersmarknadens harmoniseringsarbete.

Utredaren ska därför

•analysera behovet för kontoförande institut att kunna avsluta ett avstämningskonto med okänd ägare,

•mot bakgrund av slutsatserna ta ställning till om det i kontoför- ingslagen bör införas en möjlighet att avsluta ett avstämnings- konto med okänd ägare i vissa fall, och

•föreslå de författningsändringar som bedöms nödvändiga.

Konsekvensbeskrivningar

Förslagen ska redovisas enligt vad som anges i kommittéförordningen (1998:1474) och vid behov ska konsekvenserna för berörda myndig- heter presenteras. Viktiga ställningstaganden som har gjorts vid ut- formningen av förslagen ska beskrivas, exempelvis alternativa lös- ningar som har övervägts och skälen till att de har valts bort.

Kontakter och redovisning av uppdraget

Utredaren ska hålla sig informerad om och beakta relevant arbete som pågår inom Regeringskansliet, Riksbanken och andra myndig- heter. Utredaren ska även beakta relevant arbete på EU-nivå, forsk- ning och internationella erfarenheter i de olika frågeställningarna. Utredaren ska i lämplig utsträckning ha en dialog med och inhämta upplysningar från berörda myndigheter, organisationer och företag.

525

SOU 2023:102

Bilaga 2

2.6.2022	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 151/1

(Lagstiftningsakter)

FÖRORDNINGAR

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2022/858

av den 30 maj 2022

om en pilotordning för marknadsinfrastrukturer som baseras på teknik för distribuerade liggare och om ändring av förordningarna (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 909/2014 samt direktiv 2014/65/EU

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande (1),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (3), och

av följande skäl:

(1)Det är viktigt att säkerställa att unionens lagstiftning om finansiella tjänster är rustad för den digitala tidsåldern och bidrar till en framtidssäkrad ekonomi för medborgare, bland annat genom att möjliggöra användning av innovativ teknik. Unionen har ett politiskt intresse av att utforska, utveckla och främja införandet av banbrytande teknik inom finanssektorn, inbegripet införandet av teknik för distribuerade liggare (DLT). Kryptotillgångar är en av de viktigaste tillämpningarna när det gäller teknik för distribuerade liggare inom finanssektorn.

(2)Merparten av kryptotillgångarna omfattas inte av unionslagstiftningen om finansiella tjänster och medför utmaningar bland annat i fråga om investerarskydd, marknadsintegritet, energiförbrukning och finansiell stabilitet. Sådana kryptotillgångar kräver därför ett särskilt regelverk på unionsnivå. Däremot klassificeras andra kryptotillgångar som finansiella instrument i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU (4). I den mån en kryptotillgång klassificeras som ett finansiellt instrument enligt det direktivet är en

(1)	EUT C 244, 22.6.2021, s. 4.
(2)	EUT C 155, 30.4.2021, s. 31.
(3)	Europaparlamentets ståndpunkt av den 24 mars 2022 (ännu inte offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 12 april 2022.
(4)	Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av
	direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU (EUT L 173, 12.6.2014, s. 349).

527

Bilaga 2

SOU 2023:102

L 151/2		SV	Europeiska unionens officiella tidning	2.6.2022

fullständig uppsättning unionslagstiftning på finansområdet, inbegripet Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 236/2012 (5), (EU) nr 596/2014 (6), (EU) nr 909/2014 (7) och (EU) 2017/1129 (8) samt direktiv 98/26/EG (9) och 2013/50/EU (10) potentiellt tillämplig på utgivarna av sådana kryptotillgångar och på företag som utövar verksamhet i anslutning till sådana kryptotillgångar.

(3)Den så kallade tokeniseringen av finansiella instrument, det vill säga digital representation av finansiella instrument på distribuerade liggare eller emission av traditionella tillgångsklasser i tokeniserad form för att göra det möjligt att emittera, lagra och överföra dem i en distribuerad liggare, förväntas skapa möjligheter till effektivitetsförbättringar vid handels- och efterhandelsprocessen. Eftersom de grundläggande avvägningarna när det gäller kreditrisker och likviditet kvarstår i en tokeniserad värld, kommer emellertid framgången för de tokenbaserade systemen att bero på hur väl de samverkar med traditionella kontobaserade system, åtminstone tills vidare.

(4)Unionens lagstiftning om finansiella tjänster utformades inte med teknik för distribuerade liggare och kryptotillgångar i åtanke, och innehåller bestämmelser som potentiellt kan förhindra eller begränsa användningen av teknik för distribuerade liggare vid emission, handel och avveckling av kryptotillgångar som klassificeras som finansiella instrument. För närvarande råder det också brist på auktoriserade finansiella marknadsinfrastrukturer som använder teknik för distribuerade liggare för att tillhandahålla handels- eller avvecklingstjänster eller en kombination av sådana tjänster för kryptotillgångar som klassificeras som finansiella instrument. Utvecklingen av en sekundärmarknad för sådana kryptotillgångar skulle kunna medföra många fördelar, såsom förbättrad effektivitet, transparens och konkurrens när det gäller handels- och avvecklingsverksamhet.

(5)Samtidigt finns det regulatoriska luckor på grund av rättsliga, tekniska och operativa särdrag i samband med användningen av teknik för distribuerade liggare och kryptotillgångar som klassificeras som finansiella instrument. Det finns till exempel inga krav på transparens, tillförlitlighet eller säkerhet för de protokoll och smarta kontrakt som ligger till grund för kryptotillgångar som klassificeras som finansiella instrument. Den underliggande tekniken skulle också kunna medföra vissa nya former av risker som inte hanteras på lämpligt sätt i de befintliga reglerna. Flera ordningar för handel med kryptotillgångar som klassificeras som finansiella instrument och därmed relaterade tjänster och verksamheter för efterhandel har utvecklats i unionen, men få ordningar är redan i drift och de som är i drift har begränsad omfattning. Såsom har belysts av Europeiska centralbankens (ECB) rådgivningsgrupp om marknadsinfrastrukturer för värdepapper och säkerheter och dess rådgivningsgrupp om marknadsinfrastrukturer för betalningar skulle användningen av teknik för distribuerade liggare dessutom medföra utmaningar liknande dem som konventionell teknik står inför, såsom problem med fragmentering och driftskompatibilitet, och potentiellt även skapa nya problem, t.ex. när det gäller tokens rättsliga giltighet. Med tanke på den begränsade erfarenheten när det gäller handel med kryptotillgångar som klassificeras som finansiella instrument och därmed relaterade tjänster och verksamheter för efterhandel är det för närvarande för tidigt att göra betydande ändringar av unionens lagstiftning om finansiella tjänster för att möjliggöra ett fullständigt införande av sådana kryptotillgångar och deras underliggande teknik. Samtidigt begränsas för närvarande skapandet av finansmarknadsinfrastrukturer för kryptotillgångar som klassificeras som finansiella instrument av krav i unionslagstiftning om finansiella tjänster som inte är väl anpassade till kryptotillgångar som klassificeras som finansiella instrument eller till användningen av teknik för distribuerade liggare. Exempelvis ger plattformar för handel med kryptotillgångar vanligtvis icke- professionella investerare direkt tillträde, medan traditionella handelsplatser vanligtvis ger icke-professionella investerare tillträde enbart via finansförmedlare.

(5)	Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 236/2012 av den 14 mars 2012 om blankning och vissa aspekter av kreditswappar
	(EUT L 86, 24.3.2012, s. 1).
(6)	Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruks
	förordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG,
(7)	2003/125/EG och 2004/72/EG (EUT L 173, 12.6.2014, s. 1).
(7)	Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/2014 av den 23 juli 2014 om förbättrad värdepappersavveckling i Europeiska
	unionen och om värdepapperscentraler samt ändring av direktiv 98/26/EG och 2014/65/EU och förordning (EU) nr 236/2012 (EUT
(8)	L 257, 28.8.2014, s. 1).
(8)	Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1129 av den 14 juni 2017 om prospekt som ska offentliggöras när värdepapper
	erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad, och om upphävande av direktiv 2003/71/EG (EUT L 168,
(9)	30.6.2017, s. 12).
(9)	Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG av den 19 maj 1998 om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar
	och värdepapper (EGT L 166, 11.6.1998, s. 45).
(10)	Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/50/EU av den 22 oktober 2013 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv
	2004/109/EG om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på
	en reglerad marknad, av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG om de prospekt som skall offentliggöras när

värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel och av kommissionens direktiv 2007/14/EG om tillämpningsföreskrifter för vissa bestämmelser i direktiv 2004/109/EG (EUT L 294, 6.11.2013, s. 13).

528

SOU 2023:102

Bilaga 2

2.6.2022	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 151/3

(6)För att möjliggöra utveckling av kryptotillgångar som klassificeras som finansiella instrument och utveckling av teknik för distribuerade liggare, samtidigt som en hög nivå av investerarskydd, marknadsintegritet, finansiell stabilitet och transparens bibehålls och regelarbitrage och kryphål undviks, vore det lämpligt att inrätta en pilotordning för marknadsinfrastrukturer som baseras på teknik för distribuerade liggare för att testa sådana DLT- marknadsinfrastrukturer (pilotordningen). Pilotordningen bör göra det möjligt för vissa DLT-marknadsinfrastrukturer att tillfälligt undantas från vissa särskilda krav i unionslagstiftningen om finansiella tjänster som annars skulle kunna hindra operatörer från att utveckla lösningar för handel med och avveckling av transaktioner med kryptotillgångar som klassificeras som finansiella instrument, utan att försvaga några befintliga krav eller skyddsåtgärder som tillämpas på traditionella marknadsinfrastrukturer. DLT-marknadsinfrastrukturer och deras operatörer bör ha infört tillfredsställande skyddsåtgärder i samband med användningen av teknik för distribuerade liggare för att säkerställa ett effektivt skydd av investerare, inbegripet klart definierade ansvarskedjor gentemot kunder för förluster på grund av operativa fel. Pilotordningen bör också göra det möjligt för den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (11) (Esma), och behöriga myndigheter att dra lärdom av pilotordningen och få erfarenhet av möjligheterna och de specifika riskerna i samband med kryptotillgångar som klassificeras som finansiella instrument och av deras underliggande teknik. Erfarenheterna av pilotordningen bör bidra till att identifiera möjliga praktiska förslag till ett lämpligt regelverk för att göra riktade justeringar av unionsrätt som rör emission, förvaring och förvaltning av tillgångar, handel med och avveckling av DLT-baserade finansiella instrument.

(7)För att uppnå pilotordningens mål bör en ny unionsstatus som DLT-marknadsinfrastruktur skapas för att säkerställa att unionen kan spela en ledande roll när det gäller finansiella instrument i tokeniserad form och för att bidra till utvecklingen av en sekundärmarknad för sådana tillgångar. Statusen som DLT-marknadsinfrastruktur bör vara frivillig och inte hindra finansmarknadsinfrastrukturer, såsom handelsplatser, värdepapperscentraler och centrala motparter, från att utveckla tjänster och verksamheter för handel och efterhandel för kryptotillgångar som klassificeras som finansiella instrument, eller baseras på teknik för distribuerade liggare, enligt unionens befintliga lagstiftning om finansiella tjänster.

(8)DLT-marknadsinfrastrukturer bör endast ta upp till handel eller registrera DLT-baserade finansiella instrument i en distribuerad liggare. DLT-baserade finansiella instrument bör vara kryptotillgångar som klassificeras som finansiella instrument och som emitteras, överförs och lagras i en distribuerad liggare.

(9)Unionslagstiftningen om finansiella tjänster är avsedd att vara neutral när det gäller användningen av en viss teknik i förhållande till en annan. Hänvisningar till en specifik typ av teknik för distribuerade liggare bör därför undvikas. Operatörer av DLT-marknadsinfrastrukturer bör säkerställa att de kan uppfylla alla tillämpliga krav oavsett vilken teknik som används.

(10)Vid tillämpningen av denna förordning bör principerna om teknikneutralitet, proportionalitet, lika villkor och ”samma verksamhet, samma risker, samma regler” beaktas för att säkerställa att marknadsaktörerna har regulatoriskt utrymme för innovation, i syfte att värna värdena transparens, rättvisa, stabilitet, investerarskydd, ansvarsskyldighet och marknadsintegritet samt i syfte att säkerställa skyddet av privatlivet och personuppgifter, såsom garanteras i artiklarna 7 och 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(11)Tillträde till pilotordningen bör inte begränsas till redan etablerade aktörer, utan också vara öppen för nya deltagare. En enhet som inte är auktoriserad enligt förordning (EU) nr 909/2014 eller direktiv 2014/65/EU skulle kunna ansöka om auktorisation enligt den förordningen respektive det direktivet och samtidigt ansöka om ett specifikt tillstånd enligt den här förordningen. I sådana fall bör den behöriga myndigheten inte bedöma om en sådan enhet uppfyller de krav i förordning (EU) nr 909/2014 eller direktiv 2014/65/EU från vilka ett undantag har begärts enligt den här förordningen. Sådana enheter bör endast kunna driva DLT-marknadsinfrastrukturer i enlighet med den här förordningen, och deras auktorisation bör återkallas när deras specifika tillstånd har löpt ut, såvida inte enheterna lämnar in en fullständig ansökan om auktorisation enligt förordning (EU) nr 909/2014 eller enligt direktiv 2014/65/EU.

(11) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 84).

529

Bilaga 2

SOU 2023:102

L 151/4		SV	Europeiska unionens officiella tidning	2.6.2022

(12)Konceptet med DLT-marknadsinfrastruktur omfattar DLT-baserade multilaterala handelsplattformar (DLT-MTF- plattformar), DLT-avvecklingssystem (DLT-SS-system) och DLT-baserade handels- och avvecklingssystem (DLT-TSS- system). DLT-marknadsinfrastrukturer bör kunna samarbeta med andra marknadsdeltagare för att testa innovativa lösningar baserade på teknik för distribuerade liggare för olika segment i värdekedjan för finansiella tjänster.

(13)En DLT-MTF-plattform bör vara en multilateral handelsplattform som drivs av ett värdepappersföretag eller en marknadsaktör som är auktoriserad enligt direktiv 2014/65/EU och som har fått ett särskilt tillstånd enligt denna förordning. Ett kreditinstitut som auktoriserats enligt direktiv 2013/36/EU och tillhandahåller investeringstjänster eller utför investeringsverksamheter bör endast ha rätt att driva en DLT-MTF-plattform när det är auktoriserat som ett värdepappersföretag eller en marknadsoperatör enligt direktiv 2014/65/EU. DLT-MTF-plattformar och deras operatörer bör omfattas av alla krav som är tillämpliga på multilaterala handelsplattformar och deras operatörer enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014 (12), direktiv 2014/65/EU eller enligt annan tillämplig unionslagstiftning om finansiella tjänster, utom de krav från vilka ett undantag har beviljats av den behöriga myndigheten i enlighet med den här förordningen.

(14)Användningen av teknik för distribuerade liggare, där alla transaktioner registreras i en distribuerad liggare, kan påskynda och kombinera handel och avveckling nästan i realtid och skulle kunna möjliggöra en kombination av tjänster och verksamheter för handel och efterhandel. Kombinationen av verksamheter för handel och efterhandel inom en enda enhet har dock inte förutsetts i de befintliga reglerna, oavsett vilken teknik som används, på grund av policyval i samband med riskspecialisering och funktionsseparering i syfte att främja konkurrens. Pilotordningen bör inte vara prejudicerande för en genomgripande översyn av separationen av verksamheter för handel och efterhandel eller av landskapet för finansmarknadsinfrastrukturer. Med tanke på de potentiella fördelarna med teknik för distribuerade liggare när det gäller att kombinera handel och avveckling är det dock motiverat att tillhandahålla en särskild DLT-marknadsinfrastruktur i pilotordningen, nämligen DLT-TSS-systemet, som kombinerar de verksamheter som normalt utförs av multilaterala handelsplattformar och avvecklingssystem för värdepapper.

(15)Ett DLT-TSS-system bör antingen vara en DLT-MTF-plattform som kombinerar de tjänster som tillhandahålls av en DLT-MTF-plattform och ett DLT-SS-system, och bör drivas av ett värdepappersföretag eller en marknadsoperatör som har fått ett specifikt tillstånd att driva ett DLT-TSS-system enligt denna förordning, eller så bör det vara ett DLT- SS-system som kombinerar de tjänster som tillhandahålls av en DLT-MTF-plattform och ett DLT-SS-system, och bör drivas av en värdepapperscentral som har fått ett specifikt tillstånd att driva ett DLT-TSS-system enligt denna förordning. Ett kreditinstitut som auktoriserats enligt direktiv 2013/36/EU och tillhandahåller investeringstjänster eller utför investeringsverksamheter bör endast ha rätt att driva ett DLT-TSS-system när det är auktoriserat som ett värdepappersföretag eller en marknadsoperatör enligt direktiv 2014/65/EU. Ett värdepappersföretag eller en marknadsoperatör som driver ett DLT-TSS-system bör omfattas av de krav som är tillämpliga på en DLT-MTF- plattform, och en värdepapperscentral som driver ett DLT-TSS-system bör omfattas av de krav som är tillämpliga på ett DLT-SS-system. Eftersom ett DLT-TSS-system skulle göra det möjligt för ett värdepappersföretag eller en marknadsoperatör att också tillhandahålla avvecklingstjänster och göra det möjligt för en värdepapperscentral att också tillhandahålla handelstjänster, är det nödvändigt att värdepappersföretag eller marknadsoperatörer även uppfyller de krav som är tillämpliga på ett DLT-SS-system och att värdepapperscentralen uppfyller de krav som är tillämpliga på en DLT-MTF-plattform. Eftersom värdepapperscentraler inte omfattas av vissa auktorisationskrav och organisatoriska krav enligt direktiv 2014/65/EU när de tillhandahåller investeringstjänster eller investerings verksamhet i enlighet med förordning (EU) nr 909/2014, är det lämpligt att tillämpa en liknande strategi i pilotordningen både för värdepappersföretag och marknadsoperatörer och för värdepapperscentraler som driver ett DLT-TSS-system. Ett värdepappersföretag eller en marknadsoperatör som driver ett DLT-TSS-system bör därför undantas från en begränsad uppsättning auktorisationskrav och organisatoriska krav enligt förordning (EU) nr 909/2014, eftersom värdepappersföretaget eller marknadsoperatören kommer att vara skyldig att uppfylla auktorisationskraven och de organisatoriska kraven enligt direktiv 2014/65/EU. Omvänt bör en värdepapperscentral som driver ett DLT-TSS-system undantas från en begränsad uppsättning auktorisationskrav och organisatoriska krav enligt direktiv 2014/65/EU, eftersom värdepapperscentralen kommer att vara skyldig att uppfylla auktorisa tionskraven och de organisatoriska kraven enligt förordning (EU) nr 909/2014. Sådana undantag bör vara tillfälliga och bör inte vara tillämpliga på en DLT-marknadsinfrastruktur som drivs utanför pilotordningen. Esma bör kunna bedöma tekniska standarder för registerföring och operativa risker som antagits enligt förordning (EU) nr 909/2014 för att säkerställa att de tillämpas proportionerligt på värdepappersföretag eller marknadsoperatörer som driver ett DLT-TSS-system.

(16)Operatörer av DLT-TSS-system bör kunna begära samma undantag som dem som är tillgängliga för operatörer av DLT-MTF-plattformar och DLT-SS-system, förutsatt att de uppfyller de villkor som är knutna till undantagen och eventuella kompensationsåtgärder som krävs av de behöriga myndigheterna. Överväganden liknande de som är tillämpliga på DLT-MTF-plattformar och DLT-SS-system bör vara tillämpliga på de undantag som är tillgängliga för DLT-TSS-system, på eventuella villkor som är knutna till de undantagen och på kompensationsåtgärder.

(12) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014 av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 173, 12.6.2014, s. 84).

530

SOU 2023:102

Bilaga 2

2.6.2022	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 151/5

(17)För att tillhandahålla ytterligare flexibilitet vid tillämpningen av vissa krav i förordning (EU) nr 909/2014 på värdepappersföretag eller marknadsoperatörer som driver ett DLT-TSS-system och samtidigt säkerställa lika villkor i förhållande till värdepapperscentraler som tillhandahåller avvecklingstjänster inom ramen för pilotordningen, bör vissa undantag från kraven i den förordningen när det gäller åtgärder för att förhindra och hantera utebliven avveckling, från kraven på deltagande och transparens och från kraven på att använda särskilda kommunikationsför faranden med deltagare och andra marknadsinfrastrukturer, vara tillgängliga för värdepapperscentraler som driver ett DLT-SS-system eller ett DLT-TSS-system, och för värdepappersföretag eller marknadsoperatörer som driver ett DLT-TSS-system. De undantagen bör vara underställda villkor som är knutna till dem, inbegripet särskilda minimikrav, och eventuella kompensationsåtgärder som den behöriga myndigheten kräver i syfte att uppfylla målen i de bestämmelser i förordning (EU) nr 909/2014 från vilka ett undantag begärs eller, i syfte att skydda investerarskyddet, marknadsintegriteten eller den finansiella stabiliteten. Operatören av ett DLT-TSS-system bör visa att det begärda undantaget är proportionerligt och motiverat av användningen av teknik för distribuerade liggare.

(18)Ett DLT-SS-system bör vara ett avvecklingssystem som drivs av en värdepapperscentral som auktoriserats enligt förordning (EU) nr 909/2014 och som har fått ett specifikt tillstånd att driva ett DLT-SS-system enligt denna förordning. Ett DLT-SS-system och den värdepapperscentral som driver det bör omfattas av alla relevanta krav enligt förordning (EU) nr 909/2014 och annan eventuell tillämplig unionslagstiftning om finansiella tjänster, utom krav från vilka ett undantag har beviljats i enlighet med denna förordning.

(19)När ECB och nationella centralbanker, eller andra institutioner som drivs av medlemsstater som utför liknande funktioner, eller andra offentliga organ som har fått i uppdrag att förvalta eller ingriper i förvaltningen av offentlig skuld i unionen, driver ett DLT-SS-system bör de inte vara skyldiga att ansöka om ett specifikt tillstånd från en behörig myndighet för att omfattas av ett undantag enligt denna förordning eftersom sådana enheter inte är skyldiga att rapportera till behöriga myndigheter eller följa deras instruktioner, och är föremål för en begränsad uppsättning krav enligt förordning (EU) nr 909/2014.

(20)Inrättandet av pilotordningen bör ske utan att det påverkar uppgifterna och ansvarsområdena för ECB och de nationella centralbankerna i det Europeiska centralbankssystemet, vilka föreskrivs i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och i protokoll nr 4 om stadgarna för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, i syfte att främja betalningssystemens smidiga funktionssätt och säkerställa effektiva och sunda avvecklings- och betalningssystem inom unionen och med tredjeländer.

(21)Den tilldelning av tillsynsansvar som föreskrivs i denna förordning motiveras av pilotordningens särskilda särdrag och risker. Därför bör pilotordningens tillsynsarkitektur inte tolkas som prejudicerande för framtida rättsakter avseende unionslagstiftning om finansiella tjänster.

(22)Operatörer av DLT-marknadsinfrastrukturer bör vara ansvariga vid förlust av medel, förlust av säkerheter eller förlust av ett DLT-baserat finansiellt instrument. Det skadeståndsansvar som operatören av en DLT-marknadsinfrastruktur har bör vara begränsat till marknadsvärdet på den förlorade tillgången vid den tidpunkt då förlusten uppkom. Operatören av en DLT-marknadsinfrastruktur bör inte vara ansvarig för händelser som inte kan tillskrivas operatören, särskilt händelser som operatören visar har inträffat oberoende av dennes verksamhet, inbegripet problem som uppstår till följd av en extern händelse utom operatörens rimliga kontroll.

(23)För att möjliggöra innovation och experiment i ett sunt regelverk, samtidigt som investerarskyddet, marknadsin tegriteten och den finansiella stabiliteten bevaras, bör de typer av finansiella instrument som tas upp till handel på eller registreras i en DLT-marknadsinfrastruktur begränsas till aktier, obligationer och andelar i företag för kollektiva investeringar som omfattas av undantaget för enbart utförande enligt direktiv 2014/65/EU. I denna förordning bör det fastställas tröskelvärden som skulle kunna sänkas i vissa situationer. För att särskilt undvika att det uppstår någon risk för den finansiella stabiliteten bör det aggregerade marknadsvärdet för DLT-baserade finansiella instrument som tas upp till handel på eller registreras i en DLT-marknadsinfrastruktur begränsas.

531

Bilaga 2

SOU 2023:102

L 151/6		SV	Europeiska unionens officiella tidning	2.6.2022

(24)För att närma sig lika villkor för finansiella instrument som tagits upp till handel på traditionella handelsplatser i den mening som avses i direktiv 2014/65/EU och för att säkerställa höga nivåer av investerarskydd, marknadsintegritet och finansiell stabilitet bör DLT-baserade finansiella instrument som tas som tas upp till handel på en DLT-MTF- plattform eller i ett DLT-TSS-system omfattas av bestämmelserna om förbud mot marknadsmissbruk i förordning (EU) nr 596/2014.

(25)På begäran av en operatör av DLT-MTF-plattformar bör de behöriga myndigheterna ha rätt att bevilja ett eller flera tillfälliga undantag hos sin behöriga myndighet om operatören uppfyller de villkor som är knutna till sådana undantag samt eventuella ytterligare krav som fastställs i denna förordning för att hantera nya former av risker som uppkommer till följd av användningen av teknik för distribuerade liggare. En operatör av en DLT-MTF-plattform bör också följa eventuella kompensationsåtgärder som den behöriga myndigheten kräver i syfte att uppfylla de mål som eftersträvas med den bestämmelse från vilken ett undantag har begärts, eller i syfte att skydda investerarskyddet, marknadsintegriteten eller den finansiella stabiliteten.

(26)På begäran av en operatör av en DLT-MTF-plattform bör de behöriga myndigheterna ha rätt att bevilja ett undantag från förmedlingsskyldigheten enligt direktiv 2014/65/EU. I dagsläget har traditionella multilaterala handelsplattformar endast rätt att som medlemmar eller deltagare godkänna värdepappersföretag, kreditinstitut och andra personer som har tillräcklig handelsförmåga och handelskompetens och som upprätthåller lämpliga organisatoriska arrangemang och resurser. Däremot erbjuder många plattformar för handel med kryptotillgångar disintermedierat tillträde och ger direkt tillträde för icke-professionella investerare. Ett eventuellt regulatoriskt hinder för att utveckla multilaterala handelsplattformar för DLT-baserade finansiella instrument skulle följaktligen kunna vara förmedlingsskyldigheten enligt direktiv 2014/65/EU. På begäran av en operatör av en DLT-MTF- plattform bör den behöriga myndigheten därför ha rätt att bevilja ett tillfälligt undantag från denna förmedlings skyldighet, i syfte att ge icke-professionella investerare direkt tillträde och göra det möjligt för dem att handla för egen räkning, förutsatt att det finns lämpliga skyddsåtgärder avseende investerarskydd, att sådana icke- professionella investerare uppfyller vissa villkor samt att operatören vidtar eventuella ytterligare åtgärder för investerarskydd som den behöriga myndigheten kräver. Icke-professionella investerare som har direkt tillträde till en DLT-MTF-plattform såsom medlemmar eller deltagare enligt ett undantag från förmedlingsskyldigheten bör inte anses vara värdepappersföretag i den mening som avses i direktiv 2014/65/EU enbart på grund av att de är medlemmar eller deltagare i en DLT-MTF-plattform.

(27)På begäran av en operatör av en DLT-MTF-plattform bör de behöriga myndigheterna också ha rätt att bevilja ett undantag från rapporteringskraven för transaktioner enligt förordning (EU) nr 600/2014, förutsatt att DLT-MTF- plattformen uppfyller vissa villkor.

(28)För att beviljas ett undantag enligt denna förordning bör en operatör av en DLT-MTF-plattform visa att det begärda undantaget är proportionerligt och begränsat till användningen av teknik för distribuerade liggare enligt beskrivningen i dess affärsplan och att det begärda undantaget är begränsat till DLT-MTF-plattformen och inte också omfattar någon annan multilateral handelsplattform som drivs av samma värdepappersföretag eller marknadsaktör.

(29)På begäran av en värdepapperscentral som driver ett DLT-SS-system bör det vara tillåtet för behöriga myndigheter att bevilja ett eller flera tillfälliga undantag om det uppfyller de villkor som är knutna till sådana undantag samt eventuella ytterligare krav som fastställs i denna förordning för att hantera nya former av risker som uppkommer till följd av användningen av teknik för distribuerade liggare. Den värdepapperscentral som driver DLT-SS-systemet bör också följa eventuella kompensationsåtgärder som den behöriga myndigheten kräver i syfte att uppfylla målen med den bestämmelse från vilken undantaget begärdes, eller i syfte att skydda investerarskyddet, marknadsintegriteten eller den finansiella stabiliteten.

(30)Det bör vara tillåtet att undanta värdepapperscentraler som driver ett DLT-SS-system från vissa bestämmelser i förordning (EU) nr 909/2014 som sannolikt kommer att skapa regulatoriska hinder för utvecklingen av DLT-SS- system. Undantag bör till exempel vara möjliga i den mån som de regler i den förordningen som är tillämpliga på värdepapperscentraler och som hänvisar till begreppen dematerialiserad form, värdepapperskonto eller överföringsuppdrag inte är tillämpliga på värdepapperscentraler som driver ett DLT-SS-system, med undantag av kraven på länkar mellan värdepapperscentraler, som bör gälla i tillämpliga delar. Vad gäller begreppet värdepapperskonto skulle undantaget omfatta reglerna om registrering av värdepapper, emissionens integritet och segregering av konton. Medan värdepapperscentraler driver avvecklingssystem för värdepapper genom att kreditera och debitera sina deltagares värdepapperskonton, är det kanske inte alltid möjligt att ha dubbel bokföring eller flera poster av värdepapperskonton i ett DLT-SS-system. En värdepapperscentral som driver ett DLT-SS-system bör därför även kunna beviljas ett undantag från de regler i förordning (EU) nr 909/2014 som hänvisar till begreppet kontobaserad form när ett sådant undantag är nödvändigt för att tillåta registrering av DLT-baserade finansiella instrument i en distribuerad liggare. En värdepapperscentral som driver ett DLT-SS-system bör dock fortfarande säkerställa integriteten vid emission av DLT-baserade finansiella instrument i den distribuerade liggaren och segregering av DLT-baserade finansiella instrument som tillhör de olika deltagarna.

532

SOU 2023:102

Bilaga 2

2.6.2022	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 151/7

(31)En värdepapperscentral som driver ett DLT-SS-system bör fortsätta att omfattas av de bestämmelser i förordning (EU) nr 909/2014 enligt vilka en värdepapperscentral som utkontrakterar tjänster eller verksamhet till en tredje part förblir fullt ansvarig för fullgörandet av alla sina skyldigheter enligt den förordningen och är skyldig att säkerställa att ingen utkontraktering leder till delegering av värdepapperscentralens ansvar. Förordning (EU) nr 909/2014 tillåter endast värdepapperscentraler som driver ett DLT-SS-system att utkontraktera en huvudtjänst eller huvudverksamhet efter att ha erhållit auktorisation från den behöriga myndigheten. En värdepapperscentral som driver ett DLT-SS- system bör därför kunna begära ett undantag från detta auktorisationskrav om värdepapperscentralen visar att kravet är oförenligt med användningen av teknik för distribuerade liggare i enlighet med dess affärsplan. Delegeringen av uppgifter som rör funktionen av ett DLT-SS-system eller användningen av teknik för distribuerade liggare för att utföra avveckling bör inte betraktas som utkontraktering i den mening som avses i förordning (EU) nr 909/2014.

(32)Skyldigheten till förmedling genom ett kreditinstitut eller ett värdepappersföretag för att hindra icke-professionella investerare att få direkt tillträde till de avvecklings- och leveranssystem som drivs av en värdepapperscentral skulle kunna skapa ett regulatoriskt hinder för utvecklingen av alternativa avvecklingsmodeller baserade på teknik för distribuerade liggare som tillåter direkt tillträde för icke-professionella investerare. Därför bör ett undantag tillåtas för värdepapperscentraler som driver ett DLT-SS-system i den meningen att begreppet deltagare i direktiv 98/26/EG anses innefatta, på vissa villkor, andra personer än dem som avses i det direktivet. Vid ansökan om undantag från förmedlingsskyldigheten i förordning (EU) nr 909/2014 bör den värdepapperscentral som driver ett DLT-SS-system säkerställa att de personer som ska tillåtas vara deltagare uppfyller vissa villkor. En värdepapperscentral som driver ett DLT-SS-system bör säkerställa att dess deltagare har tillräcklig förmåga, kompetens, erfarenhet och kunskap om efterhandelsverksamhet och om hur teknik för distribuerade liggare fungerar.

(33)Enheter som får delta i en värdepapperscentral enligt förordning (EU) nr 909/2014 motsvarar de enheter som har rätt att delta i ett avvecklingssystem för värdepapper som har betecknats som ett system och anmälts i enlighet med direktiv 98/26/EG eftersom förordning (EU) nr 909/2014 kräver att avvecklingssystem för värdepapper som drivs av värdepapperscentraler ska betecknas och anmälas enligt direktiv 98/26/EG. En operatör av ett värdepappersavveck lingssystem som baseras på teknik för distribuerade liggare och som begär undantag från kraven för deltagande i förordning (EU) nr 909/2014 skulle därmed inte uppfylla kraven för deltagande i direktiv 98/26/EG. Följaktligen kan det värdepappersavvecklingssystemet inte betecknas som ett system och anmälas enligt det direktivet och därför hänvisas det inte till det som ett ”DLT-värdepappersavvecklingssystem” i denna förordning, utan snarare som ett DLT-SS-system. Denna förordning bör tillåta en värdepapperscentral att driva ett DLT-SS-system som inte klassificeras som ett avvecklingssystem för värdepapper som betecknas som ett system enligt direktiv 98/26/EG, och ett undantag från reglerna för slutgiltig avveckling i förordning (EU) nr 909/2014 bör vara tillgängligt, med förbehåll för vissa kompensationsåtgärder, inbegripet specifika kompensationsåtgärder för att minska risker till följd av insolvens, eftersom skyddsåtgärder mot insolvens enligt direktiv 98/26/EG inte är tillämpliga. Ett sådant undantag skulle dock inte hindra att ett DLT-SS-system som uppfyller alla krav i direktiv 98/26/EG betecknas och anmäls som ett avvecklingssystem för värdepapper i enlighet med det direktivet.

(34)Förordning (EU) nr 909/2014 uppmuntrar avveckling av transaktioner i centralbankspengar. Om avvecklingen av kontantbetalningar i centralbankspengar inte är praktiskt genomförbar och möjlig bör avvecklingen kunna ske via värdepapperscentralens egna konton i enlighet med den förordningen eller via konton som öppnats hos ett kreditinstitut (pengar från kommersiella banker). Den regeln kan dock vara svår att tillämpa för en värdepapperscentral som driver ett DLT-SS-system, eftersom värdepapperscentralen skulle behöva genomföra kontorörelser samtidigt som värdepapper som är registrerade i den distribuerade liggaren levereras. För värdepapperscentraler som driver ett DLT-SS-system bör därför ett tillfälligt undantag tillåtas från bestämmelserna i den förordningen om kontantav veckling för att utveckla innovativa lösningar inom ramen för pilotordningen genom att underlätta tillgången till pengar från kommersiella banker eller användningen av e-pengartokens. Det skulle kunna anses att avveckling i centralbankspengar inte är praktiskt genomförbar och möjlig om avveckling i centralbankspengar i en distribuerad liggare inte är möjlig.

(35)Förutom de krav som har visat sig vara praktiskt omöjliga i en miljö med teknik för distribuerade liggare förblir de krav som är kopplade till kontantavveckling enligt förordning (EU) nr 909/2014 tillämpliga utanför pilotordningen. Operatörer av DLT-marknadsinfrastrukturer bör därför i sina affärsplaner beskriva hur de avser att följa avdelning IV i förordning (EU) nr 909/2014 för den händelse att de i slutändan lämnar pilotordningen.

533

Bilaga 2

SOU 2023:102

L 151/8		SV	Europeiska unionens officiella tidning	2.6.2022

(36)Enligt förordning (EU) nr 909/2014 krävs att en värdepapperscentral ger tillträde till en annan värdepapperscentral eller till andra marknadsinfrastrukturer på icke-diskriminerande och transparenta villkor. Att ge tillträde till en värdepapperscentral som driver ett DLT-SS-system kan vara tekniskt mer utmanande, betungande eller svårt att uppnå, eftersom driftskompatibiliteten mellan traditionella system och teknik för distribuerade liggare ännu inte har testats. Det bör därför också vara möjligt att bevilja ett DLT-SS-system ett undantag från det kravet, om det visar att tillämpningen av kravet inte står i proportion till omfattningen av DLT-SS-systemets verksamheter.

(37)Oberoende av det krav från vilket ett undantag har begärts bör en värdepapperscentral som driver ett DLT-SS-system visa att det begärda undantaget är proportionerligt och motiverat av användningen av teknik för distribuerade liggare. Undantaget bör begränsas till DLT-SS-systemet och inte omfatta andra avvecklingssystem som drivs av samma värdepapperscentral.

(38)DLT-marknadsinfrastrukturer och deras operatörer bör omfattas av fler krav än traditionella marknadsinfra strukturer. De ytterligare kraven är nödvändiga för att undvika risker i samband med användningen av teknik för distribuerade liggare eller det sätt på vilket DLT-marknadsinfrastrukturer skulle kunna fungera. Därför bör en operatör av en DLT-marknadsinfrastruktur fastställa en tydlig affärsplan där det anges hur teknik för distribuerade liggare ska användas och tillämpliga rättsliga villkor.

(39)Operatörer av DLT-marknadsinfrastrukturer bör fastställa eller, i förekommande fall, dokumentera regler för hur den teknik för distribuerade liggare som de använder fungerar, inbegripet regler för tillträde till, och upptagande till handel på, den distribuerade liggaren, regler för deltagande vad gäller valideringsnoder och regler för hantering av potentiella intressekonflikter samt riskhanteringsåtgärder.

(40)En operatör av en DLT-marknadsinfrastruktur bör vara skyldig att tillhandahålla information till medlemmar, deltagare, emittenter och kunder om hur operatören avser att bedriva sin verksamhet och hur användningen av teknik för distribuerade liggare avviker från det sätt på vilket tjänster normalt tillhandahålls av en traditionell multilateral handelsplattform eller av en värdepapperscentral som driver ett avvecklingssystem för värdepapper.

(41)DLT-marknadsinfrastrukturer bör ha specifika och robusta it- och cyberarrangemang i samband med användningen av teknik för distribuerade liggare. Sådana arrangemang bör stå i proportion till arten, omfattningen och komplexiteten i operatören av DLT-marknadsinfrastrukturens affärsplan. Dessa arrangemang bör också säkerställa kontinuiteten och fortsatt transparens, tillgänglighet, tillförlitlighet och säkerhet för de tjänster som tillhandahålls, inbegripet tillförlitligheten hos de eventuella smarta kontrakt som används, oavsett om dessa smarta kontrakt skapas av DLT-marknadsinfrastrukturen själv eller av en tredje part efter förfaranden för utkontraktering. DLT- marknadsinfrastrukturer bör också säkerställa integritet, säkerhet, konfidentialitet, tillgänglighet och tillträde för de uppgifter som lagras genom den distribuerade liggaren. Den behöriga myndigheten för en DLT-marknadsinfra struktur bör ha rätt att begära en revision för att säkerställa att de övergripande it- och cyberarrangemangen för DLT-marknadsinfrastrukturen är ändamålsenliga. Kostnaderna för revisionen bör bäras av operatören av DLT- marknadsinfrastrukturen.

(42)Om en operatör av en DLT-marknadsinfrastrukturs affärsplan omfattar förvaring av kundmedel såsom kontanter eller likvida tillgångar, eller DLT-baserade finansiella instrument, eller metoder för tillträde till sådana DLT-baserade finansiella instrument, bland annat i form av krypteringsnycklar, bör DLT-marknadsinfrastrukturen ha lämpliga arrangemang för att skydda de tillgångarna. Operatörer av DLT-marknadsinfrastrukturer bör inte använda kundernas tillgångar för de operatörernas egen räkning såvida de inte på förhand erhållit sina kunders uttryckliga skriftliga godkännande. DLT-marknadsinfrastrukturer bör segregera sina kunders medel och DLT-baserade finansiella instrument, liksom metoderna för tillträde till sådana tillgångar, från sina egna eller andra kunders tillgångar. DLT-marknadsinfrastrukturernas övergripande it- och cyberarrangemang bör säkerställa att kundernas tillgångar är skyddade mot bedrägerier, cyberattacker och andra allvarliga funktionsfel.

(43)När ett specifikt tillstånd beviljas bör operatörer av DLT-marknadsinfrastrukturer även ha infört en trovärdig utträdesstrategi för det fall att pilotordningen upphör, det specifika tillståndet eller vissa av de beviljade undantagen återkallas eller de tröskelvärden som anges i denna förordning överskrids. Denna strategi bör omfatta en övergång eller återgång av deras verksamhet med teknik för distribuerade liggare till traditionella marknadsinfrastrukturer. I det syftet bör nya aktörer eller operatörer av DLT-TSS-system som inte driver en traditionell marknadsinfrastruktur till vilken de kan överföra DLT-baserade finansiella instrument sträva efter att ingå avtal med operatörer av

534

SOU 2023:102

Bilaga 2

2.6.2022	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 151/9

traditionella marknadsinfrastrukturer. Detta är särskilt viktigt för registreringen av DLT-baserade finansiella instrument. Värdepapperscentraler bör därför omfattas av vissa krav att införa sådana arrangemang. Dessutom bör värdepapperscentraler ingå sådana arrangemang på ett icke-diskriminerande sätt och de bör kunna ta ut en rimlig kommersiell avgift baserad på faktiska kostnader.

(44)Beviljandet av ett specifikt tillstånd för en operatör av DLT-marknadsinfrastruktur bör i stort följa samma förfaranden som dem som gäller för auktorisation enligt förordning (EU) nr 909/2014 eller direktiv 2014/65/EU. I sin ansökan om ett specifikt tillstånd enligt denna förordning bör den sökande dock ange vilka undantag den begär. Den behöriga myndigheten bör förse Esma med all relevant information innan den beviljar tillstånd för en DLT- marknadsinfrastruktur. När så är nödvändigt bör Esma avge ett icke-bindande yttrande om de begärda undantagen eller om lämpligheten i tekniken för distribuerade liggare enligt denna förordning. Ett sådant icke-bindande yttrande bör inte anses som ett yttrande i den mening som avses i förordning (EU) nr 1095/2010. Esma bör samråda med de övriga medlemsstaternas behöriga myndigheter när den utarbetar sitt yttrande. Esma bör med sitt icke-bindande yttrande ha som mål att säkerställa investerarskydd, marknadsintegritet och finansiell stabilitet. I syfte att säkerställa lika villkor och rättvis konkurrens på hela den inre marknaden bör Esmas icke-bindande yttrande och riktlinjer ha som mål att säkerställa enhetlighet och proportionalitet i de undantag som beviljas av olika behöriga myndigheter i unionen, inbegripet vid utvärderingen av lämpligheten i de olika typer av teknik för distribuerade liggare som används av operatörer enligt denna förordning.

(45)Registrering av värdepapper, förvaltning av värdepapperskonton och förvaltning av avvecklingssystem är verksamheter som också omfattas av icke-harmoniserade bestämmelser i nationell rätt, såsom bolags- och värdepappersrätt. Det är därför viktigt att operatörer av DLT-marknadsinfrastrukturer följer alla tillämpliga regler och gör det möjligt för användarna att göra detta.

(46)Den behöriga myndighet som prövar en ansökan som inlämnats av en DLT-marknadsinfrastrukturs operatör bör ha möjlighet att avslå ansökan om ett specifikt tillstånd om det finns skäl att tro att DLT-marknadsinfrastrukturen inte kommer att kunna följa tillämpliga bestämmelser i unionsrätten eller bestämmelser i nationell rätt som inte omfattas av unionsrätten, om det finns skäl att tro att DLT-marknadsinfrastrukturen skulle medföra en risk för investerarskyddet, marknadsintegriteten eller den finansiella stabiliteten, eller om ansökan utgör ett försök att kringgå befintliga krav.

(47)Ett specifikt tillstånd som en behörig myndighet beviljar en DLT-marknadsinfrastrukturs operatör bör ange vilka undantag som beviljats denna DLT-marknadsinfrastruktur. Det bör vara giltigt inom hela unionen men endast under tiden för pilotordningen. Esma bör på sin webbplats offentliggöra en förteckning över DLT-marknadsinfra strukturer och en förteckning över de undantag som beviljats för var och en av dem.

(48)Specifika tillstånd och undantag bör vara tillfälliga och beviljas för en period på högst sex år räknat från och med dagen då det specifika tillståndet beviljades och bör endast vara giltiga under tiden för pilotordningen. Den sexårsperioden bör ge DLT-marknadsinfrastrukturernas operatörer tillräckligt med tid för att anpassa sina affärsmodeller till eventuella ändringar av pilotordningen och bedriva verksamhet inom ramen för pilotordningen på ett kommersiellt bärkraftigt sätt. Detta skulle också ge Esma och kommissionen möjlighet att samla in ett användbart dataset om pilotordningens tillämpning efter beviljandet av en kritisk massa av specifika tillstånd och därmed sammanhängande undantag och att rapportera om detta. Slutligen skulle detta också ge DLT-marknadsinfra strukturernas operatörer tid att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att antingen lägga ned sin verksamhet eller övergå till en ny regulatorisk ram till följd av de rapporter som ska utfärdas av Esma och kommissionen.

(49)Utan att det påverkar tillämpningen av förordning (EU) nr 909/2014 och direktiv 2014/65/EU bör de behöriga myndigheterna ha befogenhet att återkalla ett specifikt tillstånd eller något av de undantag som beviljats en DLT- marknadsinfrastruktur om en brist har upptäckts i den underliggande tekniken eller i de tjänster och verksamheter som DLT-marknadsinfrastrukturens operatör tillhandahåller, om denna brist väger tyngre än fördelarna med tjänsten och verksamheterna i fråga, eller om DLT-marknadsinfrastrukturens operatör har underlåtit att uppfylla skyldigheter som är knutna till de tillstånd eller undantag som beviljats av den behöriga myndigheten, eller om DLT- marknadsinfrastrukturens operatör har registrerat finansiella instrument som överskrider de tröskelvärden som anges i denna förordning eller som inte uppfyller andra villkor som är tillämpliga på DLT-baserade finansiella

535

Bilaga 2

SOU 2023:102

L 151/10		SV	Europeiska unionens officiella tidning	2.6.2022

instrument enligt denna förordning. En DLT-marknadsinfrastrukturs operatör bör inom ramen för sin verksamhet ha möjlighet att begära ytterligare undantag utöver dem som begärts vid tidpunkten för den ursprungliga ansökan om tillstånd. I ett sådant fall bör de ytterligare undantagen begäras från den behöriga myndigheten, på samma sätt som för dem som begärts vid tidpunkten för den ursprungliga ansökan om tillstånd för DLT-marknadsinfra strukturen.

(50)Eftersom operatörer av DLT-marknadsinfrastrukturer enligt pilotordningen skulle kunna beviljas tillfälliga undantag från vissa bestämmelser i befintlig unionslagstiftning, bör de samarbeta nära med de behöriga myndigheterna och Esma under den period som deras specifika tillstånd är giltigt. Operatörer av DLT-marknadsinfrastrukturer bör underrätta behöriga myndigheter om alla väsentliga förändringar av sina affärsplaner eller kritiska personal, alla belägg för cyberattacker eller andra cyberhot, bedrägerier eller allvarliga oegentligheter, alla förändringar av den information som lämnats vid tidpunkten för den ursprungliga ansökan om det specifika tillståndet, alla tekniska eller operativa problem, särskilt sådana som är kopplade till användningen av teknik för distribuerad liggare, och om alla risker för investerarskyddet, marknadsintegriteten eller den finansiella stabiliteten som inte förutsetts vid tidpunkten för beviljandet av det specifika tillståndet. För att säkerställa investerarskydd, marknadsintegritet och finansiell stabilitet bör den behöriga myndighet som beviljade det specifika tillståndet, när den underrättats om en sådan väsentlig förändring, kunna begära att DLT-marknadsinfrastrukturen ansöker om ett nytt specifikt tillstånd eller undantag eller vidta alla korrigerande åtgärder som den behöriga myndigheten anser vara lämpliga. Operatörer av DLT-marknadsinfrastrukturer bör också på begäran lämna all relevant information till den behöriga myndigheten. Behöriga myndigheter bör vidarebefordra den information som mottagits från operatörer av DLT-marknadsinfra strukturer och information om korrigerande åtgärder till Esma.

(51)Operatörer av DLT-marknadsinfrastrukturer bör regelbundet avge rapporter till sina behöriga myndigheter. Esma bör anordna diskussioner om dessa rapporter för att alla behöriga myndigheter i unionen ska få kunskap om effekterna av teknik för distribuerade liggare och förståelse för huruvida eventuella ändringar av unionslagstiftningen om finansiella tjänster skulle kunna bli nödvändiga för att möjliggöra användningen av teknik för distribuerade liggare i större skala.

(52)Under pilotordningens löptid är det viktigt att ramen och dess funktionssätt är föremål för regelbunden övervakning och utvärdering i syfte att ge operatörer av DLT-marknadsinfrastrukturer så mycket information som möjligt. Esma bör offentliggöra årliga rapporter för att ge marknadsdeltagarna en bättre förståelse av marknadernas funktion och utveckling och för att klarlägga tillämpningen av pilotordningen. Dessa årsrapporter bör innehålla uppdateringar om de viktigaste trenderna och riskerna. Dessa årsrapporter bör lämnas in till Europaparlamentet, rådet och kommissionen.

(53)Tre år från och med denna förordnings tillämpningsdatum bör Esma lägga fram en rapport för kommissionen med en bedömning av pilotordningen. På grundval av Esmas rapport bör kommissionen rapportera till Europapar lamentet och rådet. Den rapporten bör bedöma kostnaderna och fördelarna med att förlänga pilotordningen med ytterligare en period, utvidga pilotordningen till andra typer av finansiella instrument, på annat sätt ändra pilotordningen, göra pilotordningen permanent genom att föreslå lämpliga ändringar av unionslagstiftningen om finansiella tjänster eller avsluta pilotordningen. Det vore inte önskvärt att ha två parallella ordningar för DLT- baserade och icke DLT-baserade marknadsinfrastrukturer. Om pilotordningen blir framgångsrik skulle den kunna göras permanent genom ändring av relevant unionslagstiftning om finansiella tjänster för att etablera en gemensam, sammanhängande ram.

(54)Vissa potentiella luckor har identifierats i den befintliga unionslagstiftningen om finansiella tjänster vad gäller dess tillämpning på kryptotillgångar som klassificeras som finansiella instrument. Framför allt är vissa tekniska standarder för tillsyn enligt förordning (EU) nr 600/2014 som rör vissa datarapporteringskrav och krav på transparens före och efter handel inte väl anpassade till finansiella instrument som emitteras med hjälp av teknik för distribuerade liggare. Sekundärmarknaderna för finansiella instrument som emitterats med hjälp av teknik för distribuerade liggare eller liknande teknik befinner sig ännu i sin linda och deras egenskaper skiljer sig därför potentiellt från egenskaperna hos marknader för finansiella instrument som använder traditionell teknik. De regler som anges i de tekniska standarderna för tillsyn bör vara tillämpliga på alla finansiella instrument, oavsett vilken teknik som används. I linje med befintliga mandat i förordning (EU) nr 600/2014 att utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn bör Esma därför göra en omfattande bedömning av de tekniska standarderna för tillsyn och föreslå nödvändiga ändringar för att säkerställa att de regler som anges i dessa kan tillämpas effektivt på DLT- baserade finansiella instrument. Vid genomförandet av den bedömningen bör Esma ta hänsyn till särdragen hos DLT-baserade finansiella instrument och till huruvida dessa kräver att standarder anpassas för att dessa finansiella instrument ska kunna utvecklas utan att detta undergräver målen för reglerna i de tekniska standarder för tillsyn som antagits enligt förordning (EU) nr 600/2014.

536

SOU 2023:102

Bilaga 2

2.6.2022	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 151/11

(55)Eftersom målen för denna förordning inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, utan snarare, på grund av regulatoriska hinder, i unionslagstiftning om finansiella tjänster, för utvecklingen av DLT-marknadsinfra strukturer för kryptotillgångar som klassificeras som finansiella instrument, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte längre än vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(56)Denna förordning påverkar inte tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 (13). När det gäller enheter som auktoriserats enligt direktiv 2014/65/EU bör samtidigt de mekanismer för rapportering av överträdelser av förordning (EU) nr 600/2014 eller direktiv 2014/65/EU som fastställs i det direktivet användas. När det gäller enheter som auktoriserats enligt förordning (EU) nr 909/2014 bör de mekanismer för rapportering av överträdelser av den förordningen som fastställs i den förordningen användas.

(57)Driften av DLT-marknadsinfrastrukturer skulle kunna inbegripa behandling av personuppgifter. Om det vid tillämpningen av denna förordning är nödvändigt att behandla personuppgifter, bör denna behandling utföras i enlighet med unionsrätten om skydd av personuppgifter. Denna förordning påverkar inte tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2016/679 (14) och (EU) 2018/1725 (15). Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 42.1 i förordning (EU) 2018/1725 och avgav sitt yttrande den 23 april 2021.

(58)I förordning (EU) nr 600/2014 föreskrivs en övergångsperiod under vilken icke-diskriminerande tillträde till den centrala motparten eller handelsplatsen enligt den förordningen inte ska tillämpas på de centrala motparter eller handelsplatser som hos sina behöriga myndigheter har ansökt om att få utnyttja övergångsarrangemangen för börshandlade derivat. Den period under vilken en central motpart eller en handelsplats av sin behöriga myndighet skulle kunna undantas från reglerna om icke-diskriminerande tillträde för börshandlade derivat löpte ut den 3 juli 2020. Den ökade osäkerheten och volatiliteten på marknaderna påverkade de centrala motparternas och handelsplatsernas operativa risker negativt, och därför senarelades tillämpningsdatumet för den nya ordningen för öppet tillträde för centrala motparter och handelsplatser som erbjuder handels- och avvecklingstjänster för börshandlade derivat med ett år, till och med den 3 juli 2021, genom artikel 95 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/23 (16). Skälen till att senarelägga tillämpningsdatumet för den nya ordningen för öppet tillträde kvarstår. Dessutom skulle systemet med öppet tillträde kunna strida mot parallella politiska mål att främja handel och innovation inom unionen, eftersom det skulle kunna minska incitamenten för innovation i börshandlade derivat genom att göra det möjligt för konkurrenter som har öppet tillträde att förlita sig på redan etablerade aktörers infrastruktur och investeringar i syfte att erbjuda konkurrerande produkter med låga initialkostnader. Att upprätthålla ett system där derivat clearas och handlas i en vertikalt integrerad enhet är också konsekvent med långvariga internationella trender. Tillämpningsdatumet för den nya ordningen för öppet tillträde bör därför skjutas upp med ytterligare två år, till och med den 3 juli 2023.

(59)Definitionen av finansiellt instrument i direktiv 2014/65/EU omfattar för närvarande inte uttryckligen finansiella instrument som emitterats med hjälp av ett slags teknik som stöder distribuerad registrering av krypterade data, nämligen teknik för distribuerade liggare. Definitionen av finansiella instrument i direktiv 2014/65/EU bör ändras så att den innefattar sådana finansiella instrument, för att säkerställa att dessa kan handlas på marknaden enligt det befintliga regelverket.

(13) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 av den 23 oktober 2019 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten (EUT L 305, 26.11.2019, s. 17).

(14) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

(15) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

(16) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/23 av den 16 december 2020 om en ram för återhämtning och resolution av centrala motparter och om ändring av förordningarna (EU) nr 1095/2010, (EU) nr 648/2012, (EU) nr 600/2014, (EU) nr 806/2014 och (EU) 2015/2365 samt direktiven 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2007/36/EG, 2014/59/EU och (EU) 2017/1132 (EUT L 22, 22.1.2021, s. 1).

537

Bilaga 2

SOU 2023:102

L 151/12		SV	Europeiska unionens officiella tidning	2.6.2022

(60)Denna förordning fastställer regleringsramen för DLT-marknadsinfrastrukturer, inbegripet sådana som tillhandahåller avvecklingstjänster, medan den allmänna regleringsramen för värdepappersavvecklingssystem som drivs av värdepapperscentraler finns i förordning (EU) nr 909/2014, som innehåller bestämmelser om avvecklings disciplin. Ordningen för avvecklingsdisciplin omfattar regler för rapportering av utebliven avveckling, insamling och fördelning av sanktionsavgifter och obligatoriska ersättningsköp. Enligt tekniska standarder för tillsyn antagna enligt förordning (EU) nr 909/2014 är bestämmelserna om avvecklingsdisciplin tillämpliga från och med den 1 februari 2022. Aktörer har dock lagt fram belägg för att obligatoriska ersättningsköp skulle kunna öka likviditets påfrestningarna och kostnaderna för värdepapper som riskerar att bli föremål för ersättningsköp. Sådana effekter skulle kunna förvärras ytterligare i fall av marknadsvolatilitet. Mot denna bakgrund skulle tillämpningen av de regler om obligatoriska ersättningsköp som fastställs i förordning (EU) nr 909/2014 kunna få en negativ inverkan på effektiviteten och konkurrenskraften på kapitalmarknaderna i unionen. Denna inverkan skulle i sin tur kunna leda till större spreadar mellan köp- och säljkurser, minskad marknadseffektivitet och färre incitament att låna ut värdepapper på marknaderna för värdepapperslån och repor och att avveckla transaktioner med värdepappers centraler som är etablerade i unionen. Kostnaderna för att tillämpa reglerna om obligatoriska ersättningsköp förväntas därför uppväga de potentiella fördelarna. Med beaktande av dessa potentiella negativa effekter bör förordning (EU) nr 909/2014 ändras för att möjliggöra olika tillämpningsdatum för varje avvecklingsdisciplinåtgärd, så att tillämpningsdatumet för reglerna om obligatoriska ersättningsköp kan senareläggas ytterligare. Den senareläggningen skulle göra det möjligt för kommissionen att, i samband med det kommande lagstiftningsförslaget om översyn av förordning (EU) nr 909/2014, bedöma hur ramen för avvecklingsdisciplin, särskilt reglerna om obligatoriska ersättningsköp, bör ändras för att ta hänsyn till och ta itu med ovannämnda frågor. Sådan senareläggning skulle dessutom säkerställa att marknadsaktörerna, inbegripet de DLT-marknadsinfrastrukturer som skulle omfattas av ordningen för avvecklingsdisciplin, inte ådrar sig genomförandekostnader två gånger om dessa regler ändras till följd av översynen av förordning (EU) nr 909/2014.

(61)Driften av en DLT-marknadsinfrastruktur bör inte undergräva medlemsstaternas klimatpolitik. Det är därför viktigt att ytterligare främja utvecklingen av och investeringar i teknik för distribuerade liggare med låga eller inga utsläpp.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Innehåll och tillämpningsområde

I denna förordning fastställs kraven med avseende på DLT-marknadsinfrastrukturer och deras operatörer när det gäller

a)att bevilja och återkalla specifika tillstånd att driva DLT-marknadsinfrastrukturer i enlighet med denna förordning,

b)att bevilja, ändra och återkalla undantag som hänger samman med specifika tillstånd,

c)att ställa krav på, ändra och återkalla de villkor som är knutna till undantag och när det gäller att ställa krav på, ändra och återkalla kompensationsåtgärder eller korrigerande åtgärder,

d)drift av DLT-marknadsinfrastrukturer,

e)tillsyn över DLT-marknadsinfrastrukturer, och

f)samarbete mellan operatörer av DLT-marknadsinfrastrukturer, behöriga myndigheter och Europeiska tillsynsmyn digheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), inrättad genom förordning (EU) nr 1095/2010 (Esma).

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.teknik för distribuerade liggare eller DLT: en teknik som möjliggör drift och användning av distribuerade liggare.

2.distribuerad liggare: ett informationsregister över transaktioner som delas via, och är synkroniserat mellan, ett antal DLT-nätverksnoder med hjälp av en konsensusmekanism.

538

SOU 2023:102

Bilaga 2

2.6.2022	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 151/13

3.konsensusmekanism: de regler och förfaranden genom vilka en överenskommelse nås mellan DLT-nätverksnoder om att en transaktion är validerad.

4.DLT-nätverksnod: en enhet eller process som ingår i ett nätverk och som innehåller en fullständig eller partiell kopia av register över alla transaktioner med en distribuerad liggare.

5.DLT-marknadsinfrastruktur: en DLT-baserad multilateral handelsplattform, ett DLT-avvecklingssystem eller ett DLT- baserat handels- och avvecklingssystem.

6.DLT-baserad multilateral handelsplattform eller DLT-MTF-plattform: en multilateral handelsplattform som endast tillåter handel med DLT-baserade finansiella instrument.

7.DLT-avvecklingssystem eller DLT-SS-system: ett avvecklingssystem som avvecklar transaktioner med DLT-baserade finansiella instrument mot betalning eller leverans, oavsett om avvecklingssystemet har betecknats som ett system och anmälts i enlighet med direktiv 98/26/EG, och som tillåter inledande registrering av DLT-baserade finansiella instrument eller tillhandahållande av förvaringstjänster avseende DLT-baserade finansiella instrument.

8.avveckling: avveckling enligt definitionen i artikel 2.1.7 i förordning (EU) nr 909/2014.

9.utebliven avveckling: utebliven avveckling enligt definitionen i artikel 2.1.15 i förordning (EU) nr 909/2014.

10.DLT-baserat handels- och avvecklingssystem eller DLT-TSS-system: en DLT-MTF-plattform eller ett DLT-SS-system som kombinerar tjänster som tillhandahålls av en DLT-MTF-plattform och ett DLT-SS-system.

11.DLT-baserat finansiellt instrument: ett finansiellt instrument som emitteras, registreras, överförs och lagras med hjälp av teknik för distribuerade liggare.

12.finansiellt instrument: ett finansiellt instrument enligt definitionen i artikel 4.1.15 i direktiv 2014/65/EU.

13.multilateral handelsplattform: multilateral handelsplattform enligt definitionen i artikel 4.1.22 i direktiv 2014/65/EU.

14.värdepapperscentral: en värdepapperscentral enligt definitionen i artikel 2.1.1 i förordning (EU) nr 909/2014.

15.avvecklingssystem för värdepapper: ett avvecklingssystem för värdepapper enligt definitionen i artikel 2.1.10 i förordning (EU) nr 909/2014.

16.bankdag: bankdag enligt definitionen i artikel 2.1.14 i förordning (EU) nr 909/2014.

17.leverans mot betalning: leverans mot betalning enligt definitionen i artikel 2.1.27 i förordning (EU) nr 909/2014.

18.kreditinstitut: ett kreditinstitut enligt definitionen i artikel 4.1.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 (17).

19.värdepappersföretag: ett värdepappersföretag enligt definitionen i artikel 4.1.1 i direktiv 2014/65/EU.

20.marknadsoperatör: marknadsoperatör enligt definitionen i artikel 4.1.18 i direktiv 2014/65/EU.

21.behörig myndighet: en eller flera behöriga myndigheter som

a)utsetts i enlighet med artikel 67 i direktiv 2014/65/EU,

b)utsetts i enlighet med artikel 11 i förordning (EU) nr 909/2014, eller

c)som på annat sätt utsetts av en medlemsstat för att övervaka tillämpningen av den här förordningen.

(17) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1).

539

Bilaga 2

SOU 2023:102

L 151/14		SV	Europeiska unionens officiella tidning	2.6.2022

Artikel 3

Begränsningar avseende finansiella instrument som tas upp till handel på eller registreras i en DLT-

marknadsinfrastruktur

1.DLT-baserade finansiella instrument får endast tas upp till handel på en DLT-marknadsinfrastruktur eller registreras i en DLT-marknadsinfrastruktur om de DLT-baserade finansiella instrumenten vid tidpunkten för upptagandet till handel på eller registreringen i en distribuerad liggare är

a)aktier, vars emittent har ett börsvärde eller ett preliminärt börsvärde på mindre än 500 miljoner EUR,

b)obligationer, andra former av värdepapperiserad skuld, inbegripet depåbevis för sådana värdepapper, eller penningmarknadsinstrument, med en emissionsstorlek på mindre än 1 miljard EUR, med undantag för de som innefattar ett derivat eller har en struktur som gör det svårt för kunden att förstå den därmed förbundna risken, eller

c)andelar i företag för kollektiva investeringar som omfattas av artikel 25.4 a iv i direktiv 2014/65/EU, vars marknadsvärde för de förvaltade tillgångarna understiger 500 miljoner EUR.

Företagsobligationer som emitterats av emittenter vars börsvärde inte översteg 200 miljoner EUR vid tidpunkten för emissionen ska undantas från beräkningen av det tröskelvärde som föreskrivs i första stycket b.

2.Det aggregerade marknadsvärdet för alla DLT-baserade finansiella instrument som tas upp till handel på en DLT- marknadsinfrastruktur eller som registreras i en DLT-marknadsinfrastruktur får inte överstiga 6 miljarder EUR vid tidpunkten för upptagandet till handel eller den inledande registreringen av ett nytt DLT-baserat finansiellt instrument.

Om upptagande till handel eller inledande registrering av ett nytt DLT-baserat finansiellt instrument skulle leda till att det aggregerade marknadsvärde som avses i första stycket når 6 miljarder EUR, får DLT-marknadsinfrastrukturen inte ta upp det DLT-baserade finansiella instrumentet till handel eller registrera det.

3.Om det aggregerade marknadsvärdet för alla de DLT-baserade finansiella instrument som tas upp till handel på en DLT-marknadsinfrastruktur eller som registreras i en DLT-marknadsinfrastruktur har nått 9 miljarder EUR ska operatören av DLT-marknadsinfrastrukturen aktivera den övergångsstrategi som avses i artikel 7.7. Operatören av DLT-marknadsinfra strukturen ska underrätta den behöriga myndigheten om aktiveringen av sin övergångsstrategi och om tidsplanen för övergången i den månadsrapport som föreskrivs i punkt 5.

4.Operatören av en DLT-marknadsinfrastruktur ska beräkna det månatliga genomsnittliga aggregerade marknadsvärdet för DLT-baserade finansiella instrument som handlas på eller registreras i den DLT-marknadsinfrastrukturen. Det månatliga genomsnittet ska beräknas som genomsnittet av de dagliga slutkurserna för varje DLT-baserat finansiellt instrument, multiplicerat med det antal DLT-baserade finansiella instrument som handlas på eller registreras i den DLT-marknadsinfra strukturen med samma internationella standardnummer för värdepapper.

Operatören av DLT-marknadsinfrastrukturen ska använda detta månatliga genomsnitt

a)vid bedömningen av huruvida upptagandet till handel eller registreringen av ett nytt DLT-baserat finansiellt instrument under påföljande månad skulle leda till att det aggregerade marknadsvärdet för DLT-baserade finansiella instrument når det tröskelvärde som avses i punkt 2 i denna artikel, och

b)när den beslutar om de ska aktivera den övergångsstrategi som avses i artikel 7.7.

5.Operatören av en DLT-marknadsinfrastruktur ska lämna månadsrapporter till sin behöriga myndighet som visar att alla DLT-baserade finansiella instrument som upptas till handel på eller registreras i DLT-marknadsinfrastrukturen inte överskrider de tröskelvärden som anges i punkterna 2 och 3.

6.En behörig myndighet får fastställa lägre tröskelvärden än de värden som anges i punkterna 1 och 2. Om en behörig myndighet sänker det tröskelvärde som anges i punkt 2 ska det tröskelvärde som anges i punkt 3 anses ha sänkts i motsvarande grad.

540

SOU 2023:102

Bilaga 2

2.6.2022	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 151/15

Vid tillämpningen av första stycket i denna punkt ska den behöriga myndigheten beakta marknadsstorleken och det genomsnittliga börsvärdet av DLT-baserade finansiella instrument av en viss typ som har tagits upp till handel på handelsplattformar i de medlemsstater där tjänsterna och verksamheterna kommer att utföras och ska beakta de risker som är förknippade med emittenterna, den typ av teknik för distribuerade liggare som används och tjänsterna och verksamheterna i DLT-marknadsinfrastrukturen.

7.Förordning (EU) nr 596/2014 är tillämplig på DLT-baserade finansiella instrument som tas upp till handel på en DLT- MTF-plattform eller i ett DLT-TSS-system.

Artikel 4

Krav och undantag vad gäller DLT-MTF-plattformar

1.En DLT-MTF-plattform ska omfattas av de krav som är tillämpliga på en multilateral handelsplattform enligt förordning (EU) nr 600/2014 och direktiv 2014/65/EU.

Första stycket är inte tillämpligt med avseende på de krav från vilka det värdepappersföretag eller den marknadsoperatör som driver DLT-MTF-plattformen har undantagits enligt punkterna 2 och 3 i denna artikel, förutsatt att värdepappers företaget eller marknadsoperatören uppfyller

a)artikel 7,

b)punkterna 2, 3 och 4 i den här artikeln, och

c)eventuella kompensationsåtgärder som den behöriga myndigheten anser lämpliga i syfte att uppfylla målen för de bestämmelser från vilka ett undantag har begärts eller i syfte att säkerställa investerarskydd, marknadsintegritet eller finansiell stabilitet.

2.Utöver de personer som anges i artikel 53.3 i direktiv 2014/65/EU får den behöriga myndigheten på begäran av en operatör av en DLT-MTF-plattform tillåta den operatören att godkänna att fysiska och juridiska personer handlar för egen räkning som medlemmar eller deltagare, förutsatt att dessa personer uppfyller följande krav:

a)De har tillräckligt gott anseende.

b)De har tillräcklig förmåga, kompetens och erfarenhet när det gäller handel, inklusive kunskap om hur teknik för distribuerad liggare fungerar.

c)De är inte marknadsgaranter på DLT-MTF-plattformen.

d)De använder inte en teknik för algoritmisk högfrekvenshandel på DLT-MTF-plattformen.

e)De ger inte andra personer direkt elektroniskt tillträde till DLT-MTF-plattformen.

f)De handlar inte för egen räkning när de utför kundorder på DLT-marknadsinfrastrukturen.

g)De har gett informerat samtycke till handel på DLT-MTF-plattformen som medlemmar eller deltagare och har informerats av DLT-MTF-plattformen om de potentiella riskerna med att använda dess system för att handla med DLT- baserade finansiella instrument.

Om den behöriga myndigheten beviljar det undantag som avses i första stycket i denna punkt får den kräva ytterligare åtgärder för skyddet av fysiska personer som godkänns som medlemmar av eller deltagare i DLT-MTF-plattformen. Sådana åtgärder ska stå i proportion till dessa medlemmars eller deltagares riskprofil.

3.På begäran av en operatör av en DLT-MTF-plattform får den behöriga myndigheten undanta den operatören eller dess medlemmar eller deltagare från artikel 26 i förordning (EU) nr 600/2014.

Om den behöriga myndigheten beviljar ett undantag enligt första stycket i denna punkt ska DLT-MTF-plattformen föra register över alla transaktioner som utförs genom dess system. De registren ska innehålla alla de uppgifter som anges i artikel 26.3 i förordning (EU) nr 600/2014 som är relevanta med hänsyn till det system som används av DLT-MTF- plattformen och den medlem eller deltagare som genomför transaktionen. DLT-MTF-plattformen ska också säkerställa att de behöriga myndigheter som har rätt att ta emot uppgifterna direkt från den multilaterala handelsplattformen i enlighet med artikel 26 i den förordningen har direkt och omedelbar åtkomst till dessa uppgifter. I syfte att möjliggöra åtkomst till de registren ska en sådan behörig myndighet ges tillträde till DLT-MTF-plattformen såsom regulatorisk deltagare i egenskap av observatör.

541

Bilaga 2

SOU 2023:102

L 151/16		SV	Europeiska unionens officiella tidning	2.6.2022

Den behöriga myndigheten ska utan onödigt dröjsmål ge Esma tillgång till all information som den har fått åtkomst till i enlighet med denna artikel.

4.När en operatör av en DLT-MTF-plattform begär ett undantag enligt punkt 2 eller 3 ska den visa att det begärda undantaget

a)står i proportion till och är motiverat av användningen av teknik för distribuerade liggare, och

b)är begränsat till DLT-MTF-plattformen och inte också omfattar någon annan multilateral handelsplattform som drivs av den operatören.

5.Punkterna 2, 3 och 4 i denna artikel gäller i tillämpliga delar för en värdepapperscentral som driver ett DLT-TSS-system i enlighet med artikel 6.2.

6.Esma ska utarbeta riktlinjer för de kompensationsåtgärder som avses i punkt 1 andra stycket c.

Artikel 5

Krav och undantag vad gäller DLT-SS-system

1.En värdepapperscentral som driver ett DLT-SS-system ska omfattas av de krav som är tillämpliga på en värdepapperscentral som driver ett avvecklingssystem för värdepapper enligt förordning (EU) nr 909/2014.

Första stycket är inte tillämpligt med avseende på de krav från vilka den värdepapperscentral som driver DLT-SS-systemet har undantagits enligt punkterna 2–9 i denna artikel, förutsatt att värdepapperscentralen uppfyller

a)artikel 7,

b)punkterna 2–10 i den här artikeln, och

2.På begäran av en värdepapperscentral som driver ett DLT-SS-system får den behöriga myndigheten undanta den värdepapperscentralen från artikel 2.1.4, 2.1.9 eller 2.1.28 eller artikel 3, 37 eller 38 i förordning (EU) nr 909/2014, under förutsättning att värdepapperscentralen

a)visar att användningen av ett värdepapperskonto enligt definitionen i artikel 2.1.28 i den förordningen eller användningen av kontobaserad form enligt artikel 3 i den förordningen är oförenlig med användningen av den berörda tekniken för distribuerade liggare,

b)föreslår kompensationsåtgärder för att uppfylla målen för de bestämmelser från vilka ett undantag har begärts och säkerställer åtminstone att

i)de DLT-baserade finansiella instrumenten registreras i den distribuerade liggaren,

ii)antalet DLT-baserade finansiella instrument i en emission eller en del av en emission som registreras av den värdepapperscentral som driver DLT-SS-systemet, är lika stort som det totala antalet DLT-baserade finansiella instrument som utgör en sådan emission eller del av en emission som är registrerade i den distribuerade liggaren vid varje givet tillfälle,

iii)den för ett register som gör det möjligt för den värdepapperscentral som driver DLT-SS-systemet att utan dröjsmål vid varje givet tillfälle segregera en medlems, deltagares, emittents eller kunds DLT-baserade finansiella instrument från varje annan medlems, deltagares, emittents eller kunds instrument, och

iv)den inte tillåter övertrassering av värdepapper, debetsaldon eller orättmätigt skapande eller strykande av värdepapper.

3.På begäran av en värdepapperscentral som driver ett DLT-SS-system får den behöriga myndigheten undanta den värdepapperscentralen från artikel 6 eller 7 i förordning (EU) nr 909/2014, under förutsättning att den värdepappers centralen genom robusta förfaranden och arrangemang säkerställer åtminstone att DLT-SS-systemet

a)möjliggör tydlig, korrekt och snabb bekräftelse av detaljerna för transaktioner i DLT-baserade finansiella instrument, inbegripet alla betalningar i samband med DLT-baserade finansiella instrument, samt frisläppande av säkerhet eller krav på säkerhet för DLT-baserade finansiella instrument, och

542

SOU 2023:102

Bilaga 2

2.6.2022	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 151/17

b)antingen förhindrar utebliven avveckling eller åtgärdar utebliven avveckling om det inte är möjligt att förhindra en sådan.

4.På begäran av en värdepapperscentral som driver ett DLT-SS-system får den behöriga myndigheten undanta den värdepapperscentralen från artikel 19 i förordning (EU) nr 909/2014 endast när det gäller utkontraktering av en huvudtjänst till en tredje part, förutsatt att tillämpningen av den artikeln är oförenlig med den användning av teknik för distribuerade liggare som planeras av det DLT-SS-system som drivs av den värdepapperscentralen.

5.På begäran av en värdepapperscentral som driver ett DLT-SS-system får den behöriga myndigheten tillåta den värdepapperscentralen att godkänna fysiska och juridiska personer utöver dem som är förtecknade i artikel 2 f i direktiv 98/26/EG som deltagare i DLT-SS-systemet, under förutsättning att dessa personer

a)har tillräckligt gott anseende,

b)har tillräcklig förmåga, kompetens, erfarenhet och kunskap om avveckling, om hur teknik för distribuerade liggare fungerar och om riskbedömning, och

c)har gett sitt informerade samtycke till att omfattas av den pilotordning som föreskrivs i denna förordning och är tillräckligt informerade om dess experimentella natur och de potentiella risker som är förknippade med den.

6.På begäran av en värdepapperscentral som driver ett DLT-SS-system får den behöriga myndigheten undanta den värdepapperscentralen från artikel 33, 34 eller 35 i förordning (EU) nr 909/2014, förutsatt att den värdepapperscentralen föreslår kompensationsåtgärder för att uppfylla målen för de artiklarna och säkerställer åtminstone att

a)DLT-SS-systemet offentliggör kriterier för deltagande som möjliggör rättvist och öppet tillträde för alla personer som avser att bli deltagare, och att de kriterierna är transparenta, objektiva och icke-diskriminerande, och

b)DLT-SS-systemet offentliggör priser och avgifter för de avvecklingstjänster som det tillhandahåller.

7.På begäran av en värdepapperscentral som driver ett DLT-SS-system får den behöriga myndigheten undanta den värdepapperscentralen från artikel 39 i förordning (EU) nr 909/2014, under förutsättning att den värdepapperscentralen föreslår kompensationsåtgärder för att uppfylla målen för den artikeln och, genom robusta förfaranden och arrangemang, säkerställer åtminstone att

a)DLT-SS-systemet avvecklar transaktioner i DLT-baserade finansiella instrument i nära realtid eller under handelsdagen och i alla händelser senast den andra bankdagen efter avslutad handel,

b)DLT-SS-systemet offentliggör reglerna för avvecklingssystemet, och

c)DLT-SS-systemet minskar eventuella risker till följd av att DLT-SS-systemet inte betecknas som ett system i den mening som avses i direktiv 98/26/EG, särskilt när det gäller insolvensförfaranden.

Vid drift av ett DLT-SS-system ska definitionen av en värdepapperscentral i förordning (EU) nr 909/2014 såsom en juridisk person som driver ett avvecklingssystem för värdepapper inte medföra att medlemsstaterna är skyldiga att beteckna och anmäla ett DLT-SS-system såsom ett avvecklingssystem för värdepapper enligt direktiv 98/26/EG. Medlemsstaterna ska dock inte vara förhindrade att beteckna och anmäla ett DLT-SS-system såsom ett avvecklingssystem för värdepapper enligt direktiv 98/26/EG om DLT-SS-systemet uppfyller kraven i det direktivet.

Om ett DLT-SS-system inte betecknas och anmäls som ett avvecklingssystem för värdepapper enligt direktiv 98/26/EG ska den värdepapperscentral som driver det DLT-SS-systemet föreslå kompensationsåtgärder för att minska risker till följd av insolvens.

8.På begäran av en värdepapperscentral som driver ett DLT-SS-system får den behöriga myndigheten undanta den värdepapperscentralen från artikel 40 i förordning (EU) nr 909/2014, under förutsättning att den värdepapperscentralen avvecklar enligt principen leverans mot betalning.

Avvecklingen av betalningar ska ske genom centralbankspengar, inbegripet i tokeniserad form, när så är praktiskt genomförbart och möjligt eller, när så inte är praktiskt genomförbart och möjligt, via värdepapperscentralens konto i enlighet med avdelning IV i förordning (EU) nr 909/2014 eller genom pengar från kommersiella banker, inbegripet i tokeniserad form, i enlighet med den avdelningen, eller med användning av e-pengartokens.

543

Bilaga 2

SOU 2023:102

L 151/18		SV	Europeiska unionens officiella tidning	2.6.2022

Med avvikelse från andra stycket i denna punkt ska avdelning IV i förordning (EU) nr 909/2014 inte tillämpas på ett kreditinstitut när det avvecklar betalningar med användning av pengar från kommersiella banker till en DLT-marknadsinfra struktur som registrerar DLT-baserade finansiella instrument vars aggregerade marknadsvärde vid tidpunkten för den ursprungliga registreringen av ett nytt DLT-baserat finansiellt instrument inte överstiger 6 miljarder EUR, beräknat i enlighet med artikel 3.4 i den här förordningen.

När avvecklingen sker med användning av pengar från en kommersiell bank som tillhandahålls av ett kreditinstitut på vilket avdelning IV i förordning (EU) nr 909/2014 inte är tillämplig enligt tredje stycket i denna punkt, eller om avvecklingen av betalningar sker med användning av e-pengartokens, ska den värdepapperscentral som driver DLT-SS-systemet identifiera, mäta, övervaka, hantera och minimera de risker som användningen av sådana medel eventuellt ger upphov till.

Tjänster kopplade till e-pengartokens som är likvärdiga med de tjänster som förtecknas i avsnitt C leden b och c i bilagan till förordning (EU) nr 909/2014, ska tillhandahållas av den värdepapperscentral som driver DLT-SS-systemet i enlighet med avdelning IV i förordning (EU) nr 909/2014 eller av ett kreditinstitut.

9.Den behöriga myndigheten får på begäran av en värdepapperscentral som driver ett DLT-SS-system undanta den värdepapperscentralen från artikel 50, 51 eller 53 i förordning (EU) nr 909/2014, under förutsättning att den värdepapperscentralen visar att användningen av teknik för distribuerade liggare är oförenlig med andra värdepappers centralers eller andra marknadsinfrastrukturers traditionella system eller att beviljande av tillträde för en annan värdepapperscentral eller en annan marknadsinfrastruktur, som använder traditionella system, skulle leda till oproportionerliga kostnader med tanke på omfattningen av DLT-SS-systemets verksamheter.

Om en värdepapperscentral som driver ett DLT-SS-system har undantagits i enlighet med första stycket i denna punkt ska den ge andra operatörer av DLT-SS-system eller andra operatörer av DLT-TSS-system tillträde till sitt DLT-SS-system. Den värdepapperscentral som driver DLT-SS-systemet ska informera den behöriga myndigheten om sin avsikt att ge sådant tillträde. Den behöriga myndigheten får förbjuda sådant tillträde i den mån sådant tillträde skulle skada stabiliteten i unionens finansiella system eller den berörda medlemsstatens finansiella system.

10.Om en värdepapperscentral som driver ett DLT-SS-system begär ett undantag enligt punkterna 2–9 ska den visa att det begärda undantaget

a)står i proportion till och är motiverat av användningen av teknik för distribuerade liggare, och

b)är begränsat till DLT-SS-systemet och inte också omfattar något avvecklingssystem för värdepapper som drivs av samma värdepapperscentral.

11.Punkterna 2–10 i denna artikel gäller i tillämpliga delar för värdepappersföretag eller marknadsoperatörer som driver ett DLT-TSS-system i enlighet med artikel 6.1.

12.Esma ska utarbeta riktlinjer för de kompensationsåtgärder som avses i punkt 1 andra stycket c i denna artikel.

Artikel 6

Krav och undantag avseende DLT-TSS-system

1.Ett värdepappersföretag eller en marknadsoperatör som driver ett DLT-TSS-system ska omfattas av

a)de krav som är tillämpliga på en multilateral handelsplattform enligt förordning (EU) nr 600/2014 och direktiv 2014/65/EU, och

b)i tillämpliga delar, de krav som är tillämpliga på en värdepapperscentral enligt förordning (EU) nr 909/2014, med undantag för artiklarna 9, 16, 17, 18, 20, 26, 27, 28, 31, 42, 43, 44, 46 och 47 i den förordningen.

Första stycket är inte tillämpligt med avseende på de krav från vilka det värdepappersföretag eller den marknadsoperatör som driver DLT-TSS-systemet har undantagits enligt artikel 4.2 och 4.3 samt artikel 5.2–5.9, under förutsättning att det värdepappersföretaget eller den marknadsoperatören uppfyller

a)artikel 7,

b)artikel 4.2, 4.3 och 4.4 samt artikel 5.2–5.10, och

544

SOU 2023:102

Bilaga 2

2.6.2022	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 151/19

2.En värdepapperscentral som driver ett DLT-TSS-system ska omfattas av

a)de krav som är tillämpliga på en värdepapperscentral enligt förordning (EU) nr 909/2014, och

b)i tillämpliga delar, de krav som är tillämpliga på en multilateral handelsplattform enligt förordning (EU) nr 600/2014 och direktiv 2014/65/EU, med undantag av artiklarna 5–13 i det direktivet.

Första stycket är inte tillämpligt med avseende på de krav från vilka den värdepapperscentral som driver DLT-TSS-systemet har undantagits enligt artikel 4.2 och 4.3 samt artikel 5.2–5.9, under förutsättning att den värdepapperscentralen uppfyller

a)artikel 7,

b)artikel 4.2, 4.3 och 4.4 samt artikel 5.2–5.10, och

Artikel 7

Ytterligare krav för DLT-marknadsinfrastrukturer

1.Operatörer av DLT-marknadsinfrastrukturer ska upprätta tydliga och detaljerade affärsplaner som beskriver hur de ämnar utöva sina tjänster och sin verksamhet, som ska innehålla en beskrivning av kritisk personal, de tekniska aspekterna och användningen av tekniken för distribuerade liggare, samt den information som krävs enligt punkt 3.

Operatörer av DLT-marknadsinfrastrukturer ska även offentliggöra aktuell, tydlig och detaljerad skriftlig dokumentation som fastställer de regler enligt vilka DLT-marknadsinfrastrukturers och deras operatörer ska bedriva sin verksamhet, inbegripet de rättsliga villkor som definierar de rättigheter, skyldigheter, ansvar och förpliktelser som gäller för operatörer av DLT-marknadsinfrastrukturer, samt för de medlemmar, deltagare, emittenter och kunder som använder deras DLT- marknadsinfrastruktur. Sådana rättsliga villkor ska ange tillämplig lag, eventuella administrativa tvistlösningsmekanismer, eventuella skyddsåtgärder mot insolvens enligt direktiv 98/26/EG och i vilka jurisdiktioner talan kan väckas. Operatörer av DLT-marknadsinfrastrukturer får göra sin skriftliga dokumentation tillgänglig med elektroniska medel.

2.Operatörer av DLT-marknadsinfrastrukturer ska fastställa eller dokumentera, beroende på vad som är lämpligt, regler för hur den teknik för distribuerade liggare som de använder fungerar, inbegripet regler för tillträde till den distribuerade liggaren, för deltagande vad gäller valideringsnoder, för hantering av potentiella intressekonflikter, och för riskhantering inbegripet riskreducerande åtgärder för att säkerställa investerarskydd, marknadsintegritet och finansiell stabilitet.

3.Operatörer av DLT-marknadsinfrastrukturer ska på sin webbplats tillhandahålla tydlig och otvetydig information till sina medlemmar, deltagare, emittenter och kunder om hur operatörerna utför sina funktioner, tjänster och verksamheter och om hur deras utförande av dessa funktioner, tjänster och verksamheter skiljer sig från dem som utförs av en multilateral handelsplattform eller ett avvecklingssystem för värdepapper som inte baseras på teknik för distribuerade liggare. Den informationen ska inkludera vilken typ av teknik för distribuerade liggare som används.

4.Operatörer av DLT-marknadsinfrastrukturer ska säkerställa att de övergripande it- och cyberarrangemangen i samband med användningen av deras teknik för distribuerade liggare står i proportion till arten och omfattningen av och komplexiteten i deras verksamheter. De arrangemangen ska säkerställa kontinuitet och fortsatt transparens, tillgänglighet, tillförlitlighet och säkerhet för deras tjänster och verksamheter, inbegripet tillförlitligheten hos de smarta kontrakt som används i DLT-marknadsinfrastrukturen. Arrangemangen ska även säkerställa integritet, säkerhet och konfidentialitet för uppgifter som lagras av de operatörerna och säkerställa att de uppgifterna är tillgängliga och åtkomliga.

Operatörer av DLT-marknadsinfrastrukturer ska ha särskilda förfaranden för hantering av operativa risker att tillämpa på de risker som användningen av teknik för distribuerade liggare och kryptotillgångar medför, samt för hur dessa risker ska hanteras om de förverkligas.

545

Bilaga 2

SOU 2023:102

L 151/20		SV	Europeiska unionens officiella tidning	2.6.2022

För att den behöriga myndigheten ska kunna bedöma tillförlitligheten hos en DLT-marknadsinfrastrukturs övergripande it- och cyberarrangemang kan den begära en revision av dessa arrangemang. Om den behöriga myndigheten kräver en revision ska den utse en oberoende revisor som ska genomföra den. DLT-marknadsinfrastrukturen ska stå för kostnaderna för revisionen.

5.Om en operatör av en DLT-marknadsinfrastruktur säkerställer förvaringen av medlemmars, deltagares, emittenters eller kunders medel, säkerheter eller DLT-baserade finansiella instrument samt säkerställer metoderna för tillträde till sådana tillgångar, inbegripet i form av krypteringsnycklar, ska den operatören ha lämpliga arrangemang för att förhindra att dessa tillgångar används för operatörens egen räkning utan uttryckligt förhandsgodkännande i skriftlig form från den berörda medlemmen, deltagaren, emittenten eller kunden, vilket även kan lämnas med elektroniska medel.

Operatörer av en DLT-marknadsinfrastruktur ska föra ett säkert, korrekt, tillförlitligt och tillgängligt register över de medel, säkerheter och DLT-baserade finansiella instrument som deras DLT-marknadsinfrastruktur innehar för medlemmars, deltagares, emittenters eller kunders räkning samt över metoderna för tillträde till dessa medel, säkerheter och DLT- baserade finansiella instrument.

Operatörer av en DLT-marknadsinfrastruktur ska segregera medel, säkerheter och DLT-baserade finansiella instrument tillhörande de medlemmar, deltagare, emittenter eller kunder som använder DLT-marknadsinfrastrukturen, samt metoderna för tillträde till sådana tillgångar, från sina egna tillgångar och från sådana tillgångar som tillhör andra medlemmar, deltagare, emittenter och kunder.

De övergripande it- och cyberarrangemang som avses i punkt 4 ska säkerställa att de medel, säkerheter och DLT-baserade finansiella instrument som innehas av en DLT-marknadsinfrastruktur för sina medlemmars, deltagares, emittenters eller kunders räkning, samt metoderna för tillträde till dem, är skyddade från risker för obehörigt tillträde, hackande, försämring, förlust, cyberattacker, stöld, bedrägeri, försummelse och andra allvarliga funktionsfel.

6.Vid förlust av medel, förlust av säkerheter eller förlust av ett DLT-baserat finansiellt instrument ska operatören av en DLT-marknadsinfrastruktur som förlorat medlen, säkerheterna eller det DLT-baserade finansiella instrumentet vara skadeståndsskyldig för förlusten upp till den förlorade tillgångens marknadsvärde. Operatören av DLT-marknadsinfra strukturen ska inte vara skadeståndsskyldig för förlusten om den bevisar att förlusten har uppstått till följd av en extern händelse som ligger utom operatörens rimliga kontroll och vars konsekvenser var oundvikliga trots alla rimliga ansträngningar.

Operatörer av en DLT-marknadsinfrastruktur ska fastställa transparenta och lämpliga arrangemang för att säkerställa investerarskydd, och de ska fastställa mekanismer för hantering av klagomål från kunder och förfaranden för kompensation eller gottgörelse i händelse av förluster för investerare till följd av någon av de omständigheter som avses i första stycket i denna punkt eller till följd av upphörande av verksamheten på grund av någon av de omständigheter som avses i artiklarna 8.13, 9.11 och 10.10.

En behörig myndighet får från fall till fall besluta att kräva ytterligare skyddsåtgärder från operatören av en DLT- marknadsinfrastruktur i form av kapitalbas eller en försäkring, om den behöriga myndigheten konstaterar att potentiell skadeståndsskyldighet för skador som kunder till operatören av DLT-marknadsinfrastrukturen lidit till följd av någon av de omständigheter som avses i första stycket i denna punkt, inte i tillräcklig utsträckning täcks av tillsynskraven i förordning (EU) nr 909/2014, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2033 (18), direktiv 2014/65/EU eller Europapar lamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034 (19), i syfte att säkerställa investerarskyddet.

7.En operatör av en DLT-marknadsinfrastruktur ska fastställa och offentliggöra en tydlig och detaljerad strategi för reducering av verksamheten i en specifik DLT-marknadsinfrastruktur eller för övergång från eller driftsupphörande av en specifik DLT-marknadsinfrastruktur (övergångsstrategi), inbegripet en övergång eller återgång av dess verksamhet med teknik för distribuerade liggare till traditionella marknadsinfrastrukturer, för det fall

a) det tröskelvärde som anges i artikel 3.3 har överskridits,

(18) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2033 av den 27 november 2019 om tillsynskrav för värdepappersföretag och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 575/2013, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 806/2014 (EUT L 314, 5.12.2019, s. 1).

(19) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034 av den 27 november 2019 om tillsyn av värdepappersföretag och om ändring av direktiven 2002/87/EG, 2009/65/EG, 2011/61/EU, 2013/36/EU, 2014/59/EU och 2014/65/EU (EUT L 314, 5.12.2019, s. 64).

546

SOU 2023:102

Bilaga 2

2.6.2022	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 151/21

b)ett specifikt tillstånd eller ett undantag som beviljats enligt denna förordning ska återkallas eller på annat sätt upphöra, inbegripet när det specifika tillståndet eller undantaget upphör till följd av de händelser som anges i artikel 14.2, eller

c)DLT-marknadsinfrastrukturens verksamhet upphör frivilligt eller ofrivilligt.

Övergångsstrategin ska snabbt kunna tas i bruk.

Övergångsstrategin ska ange hur medlemmar, deltagare, emittenter och kunder ska behandlas vid ett återkallande eller upphörande av ett specifikt tillstånd eller upphörande av verksamheten enligt första stycket i denna punkt. Övergångs strategin ska ange hur kunder, särskilt icke-professionella investerare, ska skyddas från oproportionerliga konsekvenser av ett återkallande eller upphörande av ett specifikt tillstånd eller upphörande av verksamheten. Övergångsstrategin ska uppdateras fortlöpande efter förhandsgodkännande från den behöriga myndigheten.

Övergångsstrategin ska ange vad som ska göras om det tröskelvärde som anges i artikel 3.3 överskrids.

8.Värdepappersföretag eller marknadsoperatörer som endast har tillstånd att driva en DLT-MTF-plattform enligt artikel 8.2 i denna förordning och som i sina övergångsstrategier inte anger att de avser att ansöka om tillstånd att driva en multilateral handelsplattform enligt direktiv 2014/65/EU, samt värdepapperscentraler som driver ett DLT-TSS-system, ska göra sitt yttersta för att ingå arrangemang med värdepappersföretag eller marknadsoperatörer som driver en multilateral handelsplattform enligt direktiv 2014/65/EU för att ta över deras verksamhet, och ska ange dessa arrangemang i sina övergångsstrategier.

9.Värdepapperscentraler som driver ett DLT-SS-system och som endast har tillstånd att driva ett DLT-SS-system enligt artikel 9.2 i denna förordning och som i sina övergångsstrategier inte anger att de avser att ansöka om tillstånd att driva ett avvecklingssystem för värdepapper enligt förordning (EU) nr 909/2014, och värdepappersföretag eller marknadsoperatörer som driver ett DLT-TSS-system, ska göra sitt yttersta för att ingå arrangemang med värdepapperscentraler som driver ett avvecklingssystem för värdepapper för att de ska ta över deras verksamhet, och ska ange dessa arrangemang i sina övergångsstrategier.

Värdepapperscentraler som driver ett avvecklingssystem för värdepapper och som mottar en begäran om att ingå de arrangemang som avses i första stycket i denna punkt ska svara inom tre månader från dagen för mottagandet av begäran. Den värdepapperscentral som driver avvecklingssystemet för värdepapper ska ingå arrangemangen på ett icke- diskriminerande sätt och får ta ut en rimlig kommersiell avgift baserad på de faktiska kostnaderna. Den får avslå en sådan begäran endast om den anser att arrangemangen skulle påverka finansmarknadernas smidiga och ordnade funktion eller medföra systemrisk. Den får inte avslå en begäran på grund av förlust av marknadsandelar. Om den avslår en begäran ska den skriftligen informera den operatör av DLT-marknadsinfrastrukturen som lämnat in begäran om skälen till avslaget.

10.De arrangemang som avses i punkterna 8 och 9 ska ha ingåtts senast fem år efter den dag då det specifika tillståndet beviljades, eller vid en tidigare tidpunkt om den behöriga myndigheten så kräver i syfte att hantera en eventuell risk för att det specifika tillståndet avslutas i förtid.

Artikel 8

Specifikt tillstånd att driva en DLT-MTF-plattform

1.En juridisk person som är auktoriserad som värdepappersföretag eller auktoriserad att driva en reglerad marknad enligt direktiv 2014/65/EU får ansöka om ett specifikt tillstånd att driva en DLT-MTF-plattform enligt denna förordning.

2.Om en juridisk person ansöker om auktorisation som värdepappersföretag eller om auktorisation att driva en reglerad marknad enligt direktiv 2014/65/EU och, samtidigt, ansöker om ett specifikt tillstånd enligt denna artikel, enbart i syfte att driva en DLT-MTF-plattform, ska den behöriga myndigheten inte bedöma om sökanden uppfyller de krav i direktiv 2014/65/EU från vilka sökanden har begärt undantag i enlighet med artikel 4 i denna förordning.

547

Bilaga 2

SOU 2023:102

L 151/22		SV	Europeiska unionens officiella tidning	2.6.2022

3.Om en juridisk person i enlighet med punkt 2 i denna artikel samtidigt ansöker om auktorisation som värdepappersföretag, eller om auktorisation att driva en reglerad marknad, och om ett specifikt tillstånd, ska den i sin ansökan lämna den information som krävs enligt artikel 7 i direktiv 2014/65/EU, med undantag för information som är nödvändig för att visa att de krav från vilka sökanden har begärt undantag i enlighet med artikel 4 i denna förordning är uppfyllda.

4.En ansökan om ett specifikt tillstånd att driva en DLT-MTF-plattform enligt denna förordning ska innehålla följande information:

a)Sökandens affärsplan, reglerna för DLT-MTF-plattformen och eventuella rättsliga villkor enligt vad som avses i artikel 7.1 samt den information om DLT-MTF-plattformens funktioner, tjänster och verksamheter som avses i artikel 7.3.

b)En beskrivning av hur den teknik för distribuerad liggare som används fungerar i enlighet med vad som anges i artikel 7.2.

c)En beskrivning av sökandens övergripande it- och cyberarrangemang, i enlighet med vad som anges i artikel 7.4.

d)Belägg för att sökanden har infört tillräckliga skyddsåtgärder för att kunna uppfylla sin skadeståndsskyldighet och kompensera sina kunder, enligt artikel 7.6 tredje stycket.

e)I tillämpliga fall, en beskrivning av de förvaringsarrangemang för kundernas DLT-baserade finansiella instrument som avses i artikel 7.5.

f)En beskrivning av arrangemangen för att säkerställa investerarskyddet och en beskrivning av mekanismerna för att hantera klagomål från kunder och gottgörelse, i enlighet med vad som anges i artikel 7.6 andra stycket.

g)Sökandens övergångsstrategi.

h)De undantag som sökanden begär enligt artikel 4, motiveringen för varje begärt undantag och eventuella föreslagna kompensationsåtgärder och hur sökanden avser uppfylla de villkor som är knutna till de undantagen.

5.Senast den 23 mars 2023 ska Esma utarbeta riktlinjer för att fastställa standardformulär, format och mallar för tillämpningen av punkt 4.

6.Inom 30 arbetsdagar efter mottagandet av en ansökan om ett specifikt tillstånd att driva en DLT-MTF-plattform ska den behöriga myndigheten bedöma om ansökan är fullständig. Om ansökan inte är fullständig ska den behöriga myndigheten fastställa en tidsfrist inom vilken sökanden ska lämna den information som saknas eller eventuell kompletterande information. När den behöriga myndigheten anser att ansökan är fullständig ska den meddela sökanden.

Så snart den behöriga myndigheten anser att ansökan är fullständig ska den skicka en kopia av den ansökan till Esma.

7.Om det är nödvändigt för att främja undantags enhetlighet och proportionalitet, eller om det är nödvändigt för att säkerställa investerarskydd, marknadsintegritet och finansiell stabilitet, ska Esma inom 30 kalenderdagar från mottagandet av kopian av ansökan avge ett icke-bindande yttrande till den behöriga myndigheten om de begärda undantagen eller om lämpligheten i den typ av teknik för distribuerade liggare som används enligt denna förordning.

Innan den avger ett icke-bindande yttrande ska Esma samråda med de andra medlemsstaternas behöriga myndigheter och ta största möjliga hänsyn till deras synpunkter i sitt yttrande.

Om Esma avger ett icke-bindande yttrande ska den behöriga myndigheten ta vederbörlig hänsyn till detta yttrande och på begäran av Esma lämna en redogörelse för eventuella betydande avvikelser från detta yttrande. Esmas yttrande och den behöriga myndighetens redogörelse ska inte offentliggöras.

8.Senast den 24 mars 2025 ska Esma utarbeta riktlinjer för att främja enhetlighet och proportionalitet i

a)undantag som beviljas operatörer av DLT-MTF-plattformar i hela unionen, inbegripet i samband med utvärdering av lämpligheten i de olika typer av teknik för distribuerade liggare som används av operatörer av DLT-MTF-plattformar inom ramen för denna förordning, och

b)utnyttjandet av den möjlighet som föreskrivs i artikel 3.6.

548

SOU 2023:102

Bilaga 2

2.6.2022	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 151/23

Dessa riktlinjer ska säkerställa investerarskydd, marknadsintegritet och finansiell stabilitet.

Esma ska regelbundet uppdatera riktlinjerna.

9.Inom 90 arbetsdagar från mottagandet av en fullständig ansökan om ett specifikt tillstånd att driva en DLT-MTF- plattform ska den behöriga myndigheten bedöma ansökan och besluta huruvida det specifika tillståndet ska beviljas. Om en sökande samtidigt ansöker om auktorisation enligt direktiv 2014/65/EU och om ett specifikt tillstånd enligt denna förordning, får bedömningsperioden förlängas med ytterligare en period, dock högst med den period som anges i artikel 7.3 i direktiv 2014/65/EU.

10.Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 7 och 44 i direktiv 2014/65/EU ska den behöriga myndigheten avslå en ansökan om specifikt tillstånd att driva en DLT-MTF-plattform om det finns skäl att anta att

a)det finns betydande risker för investerarskyddet, marknadsintegriteten eller den finansiella stabiliteten som inte hanteras och reduceras på lämpligt sätt av sökanden,

b)syftet med det specifika tillståndet att driva en DLT-MTF-plattform och de begärda undantagen är att kringgå rättsliga eller regulatoriska krav, eller

c)operatören av DLT-MTF-plattformen inte kommer att kunna följa, eller inte kommer att göra det möjligt för sina användare att följa, tillämpliga bestämmelser i unionsrätten eller i nationell rätt som inte omfattas av unionsrätten.

11.Ett specifikt tillstånd ska vara giltigt i hela unionen under en period på högst sex år räknat från och med utfärdandedagen. Det specifika tillståndet ska ange vilka undantag som beviljats i enlighet med artikel 4, eventuella kompensationsåtgärder och eventuella lägre tröskelvärden som fastställts av den behöriga myndigheten i enlighet med artikel 3.6.

Den behöriga myndigheten ska utan dröjsmål underrätta Esma om den har beviljat, avslagit eller återkallat ett specifikt tillstånd enligt denna artikel, inbegripet eventuell information som angetts i första stycket i denna punkt.

Esma ska på sin webbplats offentliggöra

a)förteckningen över DLT-MTF-plattformarna, första och sista giltighetsdag för deras specifika tillstånd, förteckningen över de undantag som beviljats var och en av dem, och eventuella lägre tröskelvärden som behöriga myndigheter fastställt för var och en av dem, och

b)det totala antalet begäranden om undantag som har gjorts enligt artikel 4, med angivande av det antal och de typer av undantag som beviljats eller avslagits, tillsammans med motiveringarna till eventuella avslag.

Den information som avses i tredje stycket b ska offentliggöras på anonym grund.

12.Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 8 och 44 i direktiv 2014/65/EU ska den behöriga myndigheten återkalla ett specifikt tillstånd eller eventuella därmed sammanhängande undantag när

a)det har upptäckts en brist i hur den teknik för distribuerade liggare som används fungerar, eller i de tjänster och verksamheter som tillhandahålls av operatören av DLT-MTF-plattformen, som utgör en risk för investerarskyddet, marknadsintegriteten eller den finansiella stabiliteten, och risken väger tyngre än fördelarna med de tjänster och verksamheter som det experimenteras med,

b)operatören av DLT-MTF-plattformen har brutit mot de villkor som är knutna till undantagen,

c)operatören av DLT-MTF-plattformen har tagit upp till handel finansiella instrument som inte uppfyller de villkor som fastställs i artikel 3.1,

d)operatören av DLT-MTF-plattformen har överskridit det tröskelvärde som fastställs i artikel 3.2,

e)operatören av DLT-MTF-plattformen har överskridit de tröskelvärden som anges i artikel 3.3 och har inte aktiverat övergångsstrategin, eller

f)operatören av DLT-MTF-plattformen har erhållit det specifika tillståndet eller därmed sammanhängande undantag på grundval av vilseledande information eller ett väsentligt utelämnande.

549

Bilaga 2

SOU 2023:102

L 151/24		SV	Europeiska unionens officiella tidning	2.6.2022

13.Om en operatör av en DLT-MTF-plattform avser att införa en väsentlig förändring av hur den teknik för distribuerade liggare som används fungerar eller av sina tjänster eller verksamheter och denna väsentliga förändring kräver ett nytt specifikt tillstånd, ett nytt undantag eller en ändring av en eller flera av operatörens befintliga undantag eller av eventuella villkor knutna till ett undantag ska operatören av DLT-MTF-plattformen begära ett nytt specifikt tillstånd, ett nytt undantag eller en ändring.

Om en operatör av en DLT-MTF-plattform begär ett nytt specifikt tillstånd, ett nytt undantag eller en ändring ska förfarandet i artikel 4 tillämpas. Den begäran ska behandlas av den behöriga myndigheten i enlighet med den här artikeln.

Artikel 9

Specifikt tillstånd att driva ett DLT-SS-system

1.En juridisk person som auktoriserats som värdepapperscentral enligt förordning (EU) nr 909/2014 får ansöka om ett specifikt tillstånd att driva ett DLT-SS-system enligt den här förordningen.

2.Om en juridisk person ansöker om auktorisation som värdepapperscentral enligt förordning (EU) nr 909/2014 och samtidigt ansöker om ett specifikt tillstånd enligt denna artikel enbart i syfte att driva ett DLT-SS-system, ska den behöriga myndigheten inte bedöma om sökanden uppfyller de krav i förordning (EU) nr 909/2014 från vilka sökanden har begärt undantag i enlighet med artikel 5 i den här förordningen.

3.Om en juridisk person i enlighet med punkt 2 i denna artikel samtidigt ansöker om auktorisation som värdepapperscentral och om ett specifikt tillstånd, ska den vara skyldig att i sin ansökan lämna den information som avses i artikel 17.2 i förordning (EU) nr 909/2014, med undantag för information som är nödvändig för att visa att de krav från vilka sökanden har begärt undantag i enlighet med artikel 5 i den här förordningen är uppfyllda.

4.En ansökan om ett specifikt tillstånd att driva ett DLT-SS-system enligt denna förordning ska innehålla följande information:

a)Sökandens affärsplan, reglerna för DLT-SS-systemet och eventuella rättsliga villkor i enlighet med vad som anges i artikel 7.1 samt den information om DLT-SS-systemets funktioner, tjänster och verksamheter som avses i artikel 7.3.

b)En beskrivning av hur den teknik för distribuerade liggare som används fungerar i enlighet med vad som anges i artikel 7.2.

c)En beskrivning av sökandens övergripande it- och cyberarrangemang, i enlighet med vad som anges i artikel 7.4.

d)Belägg för att sökanden har infört tillräckliga skyddsåtgärder för att kunna uppfylla sin skadeståndsskyldighet och kompensera sina kunder, enligt artikel 7.6 tredje stycket.

e)I tillämpliga fall, en beskrivning av de förvaringsarrangemang för kundernas DLT-baserade finansiella instrument som avses i artikel 7.5.

g)Sökandens övergångsstrategi.

h)De undantag som sökanden begär enligt artikel 5, motiveringen för varje begärt undantag och eventuella föreslagna kompensationsåtgärder samt hur sökanden avser uppfylla de villkor som är knutna till de undantagen.

5.Senast den 23 mars 2023 ska Esma utarbeta riktlinjer för att fastställa standardformulär, format och mallar för tillämpningen av punkt 4.

550

SOU 2023:102

Bilaga 2

2.6.2022	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 151/25

6.Inom 30 arbetsdagar efter mottagandet av en ansökan om ett specifikt tillstånd att driva ett DLT-SS-system ska den behöriga myndigheten bedöma om ansökan är fullständig. Om ansökan inte är fullständig ska den behöriga myndigheten fastställa en tidsfrist inom vilken sökanden ska lämna den information som saknas eller eventuell kompletterande information. När den behöriga myndigheten anser att ansökan är fullständig ska den meddela sökanden.

Så snart den behöriga myndigheten anser att ansökan är fullständig ska den skicka en kopia av den ansökan till

a)Esma, och

b)de relevanta myndigheter som anges i artikel 12 i förordning (EU) nr 909/2014.

Innan den avger ett icke-bindande yttrande ska Esma samråda med de andra medlemsstaternas behöriga myndigheter och ta största möjliga hänsyn till deras synpunkter i sitt yttrande.

De relevanta myndigheter som anges i artikel 12 i förordning (EU) nr 909/2014 ska inom 30 kalenderdagar från mottagandet av en kopia av ansökan avge ett icke-bindande yttrande till den behöriga myndigheten om egenskaperna hos det DLT-SS-system som drivs av sökanden.

8.Senast den 24 mars 2025 ska Esma utarbeta riktlinjer för att främja enhetlighet och proportionalitet i

a)undantag som beviljas värdepapperscentraler som driver DLT-SS-system i hela unionen, inbegripet i samband med utvärdering av lämpligheten i de olika typer av teknik för distribuerade liggare som används av marknadsoperatörer enligt denna förordning, och

b)utnyttjandet av den möjlighet som föreskrivs i artikel 3.6.

Dessa riktlinjer ska säkerställa investerarskydd, marknadsintegritet och finansiell stabilitet.

Esma ska regelbundet uppdatera riktlinjerna.

9.Inom 90 arbetsdagar från dagen för mottagandet av en fullständig ansökan om ett specifikt tillstånd att driva ett DLT- SS-system ska den behöriga myndigheten bedöma ansökan och besluta huruvida det specifika tillståndet ska beviljas. Om sökanden samtidigt ansöker om auktorisation som värdepapperscentral enligt förordning (EU) nr 909/2014 och om ett specifikt tillstånd enligt den här förordningen, får bedömningsperioden förlängas med ytterligare en period, dock högst med den period som anges i artikel 17.8 i förordning (EU) nr 909/2014.

10.Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 17 i förordning (EU) nr 909/2014 ska den behöriga myndigheten avslå ansökan om ett specifikt tillstånd att driva ett DLT-SS-system om det finns skäl att anta att

a)det finns betydande risker för investerarskyddet, marknadsintegriteten eller den finansiella stabiliteten som inte hanteras och reduceras på lämpligt sätt av sökanden,

b)syftet med det specifika tillståndet att driva ett DLT-SS-system och de begärda undantagen är att kringgå rättsliga eller regulatoriska krav, eller

c)värdepapperscentralen inte kommer att kunna följa, eller inte kommer att göra det möjligt för sina användare att följa, tillämpliga bestämmelser i unionsrätten eller bestämmelser i nationell rätt som inte omfattas av unionsrätten.

551

Bilaga 2

SOU 2023:102

L 151/26		SV	Europeiska unionens officiella tidning	2.6.2022

11.Ett specifikt tillstånd ska vara giltigt i hela unionen under en period på högst sex år räknat från och med utfärdandedagen. Det specifika tillståndet ska ange vilka undantag som beviljats i enlighet med artikel 5, eventuella kompensationsåtgärder och eventuella lägre tröskelvärden som fastställts av den behöriga myndigheten i enlighet med artikel 3.6.

Den behöriga myndigheten ska utan dröjsmål underrätta Esma och de relevanta myndigheter som anges i punkt 7 i denna artikel om den har beviljat, avslagit eller återkallat ett specifikt tillstånd enligt denna artikel, inbegripet eventuell information som angetts enligt första stycket i den här punkten.

Esma ska på sin webbplats offentliggöra

a)förteckningen över DLT-SS-system, första och sista giltighetsdag för deras specifika tillstånd, förteckningen över de undantag som beviljats för vart och ett av dem, och eventuella lägre tröskelvärden som de behöriga myndigheterna fastställt för vart och ett av dem, och

b)det totala antalet begäranden om undantag som har gjorts enligt artikel 5, med angivande av det antal och de typer av undantag som beviljats eller avslagits, tillsammans med motiveringarna till eventuella avslag.

Den information som avses i tredje stycket b ska offentliggöras på anonym grund.

12.Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 20 i förordning (EU) nr 909/2014 ska den behöriga myndigheten återkalla ett specifikt tillstånd eller eventuella därmed sammanhängande undantagen när

a)det har upptäckts en brist i hur den teknik för distribuerade liggare som används fungerar, eller i de tjänster och verksamheter som tillhandahålls av den värdepapperscentral som driver DLT-SS-systemet, som utgör en risk för investerarskyddet, marknadsintegriteten eller den finansiella stabiliteten, och risken väger tyngre än fördelarna med de tjänster och verksamheter som det experimenteras med,

b)den värdepapperscentral som driver DLT-SS-systemet har brutit mot de villkor som är knutna till undantagen,

c)den värdepapperscentral som driver DLT-SS-systemet har tagit upp till handel finansiella instrument som inte uppfyller de villkor som anges i artikel 3.1,

d)värdepapperscentralen som driver DLT-SS-systemet har överskridit det tröskelvärde som anges i artikel 3.2,

e)den värdepapperscentral som driver DLT-SS-systemet har överskridit de tröskelvärden som anges i artikel 3.3 och har inte aktiverat övergångsstrategin, eller

f)den värdepapperscentral som driver DLT-SS-systemet har erhållit det specifika tillståndet eller därmed sammanhängande undantag på grundval av vilseledande information eller ett väsentligt utelämnande.

13.Om en värdepapperscentral som driver ett DLT-SS-system avser att införa en väsentlig förändring av hur den teknik för distribuerade liggare som används fungerar, eller av sina tjänster eller verksamheter, och denna väsentliga förändring kräver ett nytt specifikt tillstånd, ett nytt undantag eller en ändring av en eller flera av värdepapperscentralens befintliga undantag eller av eventuella villkor knutna till ett undantag ska värdepapperscentralen begära ett nytt specifikt tillstånd, ett nytt undantag eller en ändring.

Om en värdepapperscentral som driver ett DLT-SS-system begär ett nytt specifikt tillstånd, ett nytt undantag eller en ändring ska det förfarande som anges i artikel 5 tillämpas. Den begäran ska behandlas av den behöriga myndigheten i enlighet med den här artikeln.

Artikel 10

Specifikt tillstånd att driva ett DLT-TSS-system

1.En juridisk person som auktoriserats som värdepappersföretag, eller auktoriserats att driva en reglerad marknad, enligt direktiv 2014/65/EU eller auktoriserats som värdepapperscentral enligt förordning (EU) nr 909/2014 får ansöka om ett specifikt tillstånd att driva ett DLT-TSS-system enligt den här förordningen.

2.Om en juridisk person ansöker om auktorisation som ett värdepappersföretag eller om auktorisation att driva en reglerad marknad enligt direktiv 2014/65/EU eller som värdepapperscentral enligt förordning (EU) nr 909/2014, och samtidigt ansöker om ett specifikt tillstånd enligt denna artikel enbart i syfte att driva ett DLT-TSS-system, ska den behöriga myndigheten inte bedöma om sökanden uppfyller de krav i direktiv 2014/65/EU, eller de krav i förordning (EU) nr 909/2014, från vilka sökanden har begärt undantag i enlighet med artikel 6 i den här förordningen.

552

SOU 2023:102

Bilaga 2

2.6.2022	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 151/27

3.Om en juridisk person i enlighet med punkt 2 i denna artikel samtidigt ansöker om auktorisation som värdepappersföretag, eller om auktorisation att driva en reglerad marknad, eller om auktorisation som värdepapperscentral, och om ett specifikt tillstånd, ska den i sin ansökan lämna den information som krävs enligt artikel 7 i direktiv 2014/65/EU respektive artikel 17 i förordning (EU) nr 909/2014, med undantag för information som är nödvändig för att visa att de krav från vilka sökanden har begärt undantag enligt artikel 6 i den här förordningen är uppfyllda.

4.En ansökan om ett specifikt tillstånd att driva ett DLT-TSS-system enligt denna förordning ska innehålla följande information:

a)Sökandens affärsplan, reglerna för DLT-TSS-systemet och eventuella rättsliga villkor, i enlighet med vad som anges i artikel 7.1, samt den information om DLT-TSS-systemets funktioner, tjänster och verksamheter som avses i artikel 7.3.

b)En beskrivning av hur den teknik för distribuerade liggare som används fungerar i enlighet med vad som anges i artikel 7.2.

c)En beskrivning av sökandens övergripande it- och cyberarrangemang enligt artikel 7.4.

d)Belägg för att sökanden har infört tillräckliga skyddsåtgärder för att kunna uppfylla sin skadeståndsskyldighet och kompensera sina kunder, enligt artikel 7.6 tredje stycket.

e)I tillämpliga fall, en beskrivning av de förvaringsarrangemang för kundernas DLT-baserade finansiella instrument som avses i artikel 7.5.

f)En beskrivning av arrangemangen för att säkerställa investerarskyddet och en beskrivning av mekanismerna för att hantera klagomål från kunder och gottgörelse, enligt artikel 7.6 andra stycket.

g)Sökandens övergångsstrategi.

h)De undantag som sökanden begär enligt artikel 6, motiveringen för varje begärt undantag och eventuella föreslagna kompensationsåtgärder och hur sökanden avser uppfylla de villkor som är knutna till de undantagen.

5.Utöver den information som avses i punkt 4 i denna artikel ska en sökande som avser att driva ett DLT-TSS-system som värdepappersföretag eller marknadsoperatör lämna information om hur sökanden avser att uppfylla de tillämpliga krav i förordning (EU) nr 909/2014 som avses i artikel 6.1 i den här förordningen, med undantag för information som är nödvändig för att visa att krav från vilka sökanden har begärt undantag i enlighet med den artikeln är uppfyllda.

Utöver den information som avses i punkt 4 i denna artikel ska en sökande som avser att driva ett DLT-TSS-system som värdepapperscentral lämna information om hur sökanden avser att uppfylla de tillämpliga krav i direktiv 2014/65/EU som avses i artikel 6.2 i den här förordningen, med undantag för information som är nödvändig för att visa att krav från vilka sökanden har begärt undantag i enlighet med den artikeln är uppfyllda.

6.Senast den 23 mars 2023 ska Esma utarbeta riktlinjer för att fastställa standardformulär, format och mallar för tillämpningen av punkt 4.

7.Inom 30 arbetsdagar från dagen för mottagandet av en ansökan om ett specifikt tillstånd att driva ett DLT-TSS-system ska den behöriga myndigheten bedöma om ansökan är fullständig. Om ansökan inte är fullständig ska den behöriga myndigheten fastställa en tidsfrist inom vilken sökanden ska lämna den information som saknas eller eventuell kompletterande information. När den behöriga myndigheten anser att ansökan är fullständig ska den meddela sökanden.

Så snart den behöriga myndigheten anser att ansökan är fullständig ska den skicka en kopia av den ansökan till

a)Esma, och

b)de relevanta myndigheter som anges i artikel 12 i förordning (EU) nr 909/2014.

553

Bilaga 2

SOU 2023:102

L 151/28		SV	Europeiska unionens officiella tidning	2.6.2022

8.Om det är nödvändigt för att främja undantags enhetlighet och proportionalitet, eller om det är nödvändigt för att säkerställa investerarskydd, marknadsintegritet och finansiell stabilitet, ska Esma inom 30 kalenderdagar från mottagandet av kopian av ansökan avge ett icke-bindande yttrande till den behöriga myndigheten om de begärda undantagen eller om lämpligheten i den typ av teknik för distribuerade liggare som används enligt denna förordning.

Innan den avger ett icke-bindande yttrande ska Esma samråda med de andra medlemsstaternas behöriga myndigheter och ta största möjliga hänsyn till deras synpunkter i sitt yttrande.

Om Esma avger ett icke-bindande yttrande ska den behöriga myndigheten ta vederbörlig hänsyn till det yttrandet och på begäran av Esma lämna en redogörelse för eventuella betydande avvikelser från det yttrandet. Esmas yttrande och den behöriga myndighetens redogörelse ska inte offentliggöras.

De relevanta myndigheter som anges i artikel 12 i förordning (EU) nr 909/2014 ska inom 30 kalenderdagar från mottagandet av en kopia av ansökan avge ett icke-bindande yttrande till den behöriga myndigheten angående egenskaperna hos det DLT-TSS-system som drivs av sökanden.

9.Inom 90 arbetsdagar från dagen för mottagandet av en fullständig ansökan om ett specifikt tillstånd att driva ett DLT- TSS-system ska den behöriga myndigheten bedöma ansökan och besluta om det specifika tillståndet ska beviljas. Om sökanden samtidigt ansöker om auktorisation enligt direktiv 2014/65/EU eller enligt förordning (EU) nr 909/2014 och om ett specifikt tillstånd enligt denna artikel, får bedömningsperioden förlängas med ytterligare en period, dock högst med den period som anges i artikel 7.3 i direktiv 2014/65/EU respektive artikel 17.8 i förordning (EU) nr 909/2014.

10.Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 7 och 44 i direktiv 2014/65/EU och artikel 17 i förordning (EU) nr 909/2014 ska den behöriga myndigheten avslå en ansökan om specifikt tillstånd att driva ett DLT-TSS-system om det finns skäl att anta att

a)det finns betydande risker för investerarskyddet, marknadsintegriteten eller den finansiella stabiliteten som inte hanteras och reduceras på lämpligt sätt av sökanden,

b)syftet med det specifika tillståndet att driva ett DLT-TSS-system och de begärda undantagen är att kringgå rättsliga eller regulatoriska krav, eller

c)operatören av DLT-TSS-systemet inte kommer att kunna följa, eller inte kommer att göra det möjligt för sina användare att följa, tillämpliga bestämmelser i unionsrätten eller bestämmelser i nationell rätt som inte omfattas av unionsrätten.

11.Ett specifikt tillstånd ska vara giltigt i hela unionen under en period på högst sex år räknat från och med utfärdandedagen. Det specifika tillståndet ska ange vilka undantag som beviljats i enlighet med artikel 6, eventuella kompensationsåtgärder och eventuella lägre tröskelvärden som fastställts av den behöriga myndigheten i enlighet med artikel 3.6.

Den behöriga myndigheten ska utan dröjsmål underrätta Esma och de relevanta myndigheter som anges i artikel 12 i förordning (EU) nr 909/2014 om den har beviljat, avslagit eller återkallat ett specifikt tillstånd enligt den här artikeln, inbegripet eventuell information som angetts enligt första stycket i denna punkt.

Esma ska på sin webbplats offentliggöra

a)förteckningen över DLT-SS-systemen, första och sista giltighetsdag för deras specifika tillstånd, förteckningen över de undantag som beviljats för vart och ett av dem, och eventuella lägre tröskelvärden som fastställts för vart och ett av dem, och

b)det totala antalet begäranden om undantag som har gjorts enligt artikel 6, med angivande av det antal och de typer av undantag som beviljats eller avslagits, tillsammans med motiveringarna till eventuella avslag.

Den information som avses i tredje stycket b ska offentliggöras på anonym grund.

554

SOU 2023:102

Bilaga 2

2.6.2022	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 151/29

12.Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 8 och 44 i direktiv 2014/65/EU och artikel 20 i förordning (EU) nr 909/2014 ska den behöriga myndigheten återkalla ett specifikt tillstånd eller eventuella därmed sammanhängande undantag om

a)det har upptäckts en brist i hur den teknik för distribuerade liggare som används fungerar, eller i de tjänster och verksamheter som tillhandahålls av operatören av ett DLT-TSS-system, som utgör en risk för investerarskyddet, marknadsintegriteten eller den finansiella stabiliteten, och risken väger tyngre än fördelarna med de tjänster och verksamheter som det experimenteras med,

b)operatören av DLT-TSS-systemet har brutit mot de villkor som är knutna till undantagen,

c)operatören av DLT-TSS-systemet har tagit upp till handel eller registrerat finansiella instrument som inte uppfyller de villkor som anges i artikel 3.1,

d)operatören av DLT-TSS-systemet har överskridit det tröskelvärde som anges i artikel 3.2,

e)operatören av DLT-TSS-systemet har överskridit det tröskelvärde som anges i artikel 3.3 och har inte aktiverat övergångsstrategin, eller

f)operatören av DLT-TSS-systemet har erhållit det specifika tillståndet eller därmed sammanhängande undantag på grundval av vilseledande information eller ett väsentligt utelämnande.

13.Om en operatör av ett DLT-TSS-system avser att införa en väsentlig förändring av hur den teknik för distribuerade liggare som används fungerar, eller av sina tjänster eller verksamheter, och denna väsentliga förändring kräver ett nytt specifikt tillstånd, ett nytt undantag eller en ändring av en eller flera av operatörens befintliga undantag eller av eventuella villkor knutna till ett undantag ska operatören av DLT-TSS-systemet begära ett nytt specifikt tillstånd, ett nytt undantag eller en ändring.

Om en operatör av ett DLT-TSS-system begär ett nytt specifikt tillstånd, ett nytt undantag eller en ändring ska det förfarande som anges i artikel 6 tillämpas. En sådan begäran ska behandlas av den behöriga myndigheten i enlighet med den här artikeln.

Artikel 11

Samarbete mellan operatörer av DLT-marknadsinfrastrukturer, behöriga myndigheter och Esma

1.Utan att det påverkar tillämpningen av förordning (EU) nr 909/2014 och direktiv 2014/65/EU ska operatörerna av DLT-marknadsinfrastrukturer samarbeta med de behöriga myndigheterna.

I synnerhet ska operatörer av DLT-marknadsinfrastrukturer utan dröjsmål underrätta sina behöriga myndigheter när de får kännedom om något av följande:

a)Föreslagna väsentliga ändringar av deras affärsplan, inbegripet ändringar i fråga om kritisk personal, reglerna för DLT- marknadsinfrastrukturen och de rättsliga villkoren.

b)Belägg för obehörigt tillträde, väsentliga funktionsfel, förlust, cyberattacker eller andra cyberhot, bedrägeri, stöld eller andra allvarliga oegentligheter som drabbat operatören av DLT-marknadsinfrastrukturen.

c)Väsentliga förändringar i den information som lämnats till den behöriga myndigheten.

d)Tekniska eller driftsmässiga svårigheter i samband med bedrivandet av de verksamheter eller tillhandahållandet av de tjänster som omfattas av det specifika tillståndet, inbegripet svårigheter kopplade till utvecklingen eller användningen av tekniken för distribuerade liggare och DLT-baserade finansiella instrument.

e)Risker som påverkar investerarskyddet, marknadsintegriteten eller den finansiella stabiliteten som uppstått och som inte förutsetts i ansökan om det specifika tillståndet eller som inte förutsetts vid tidpunkten för beviljandet av det specifika tillståndet.

Underrättelse om ändringar som avses i andra stycket a ska ske minst fyra månader före den planerade ändringen, oavsett om den föreslagna väsentliga ändringen kräver en ändring av det specifika tillståndet eller därmed sammanhängande undantag eller villkor som är knutna till dessa undantag i enlighet med artikel 8, 9 eller 10.

555

Bilaga 2

SOU 2023:102

L 151/30		SV	Europeiska unionens officiella tidning	2.6.2022

När den behöriga myndigheten underrättas om något av det som förtecknas i andra stycket a–e får den kräva att operatören av DLT-marknadsinfrastrukturen inkommer med en ansökan i enlighet med artikel 8.13, 9.13 eller 10.13, eller att operatören av DLT-marknadsinfrastrukturen vidtar korrigerande åtgärder enligt punkt 3 i den här artikeln.

2.Operatören av DLT-marknadsinfrastrukturen ska förse den behöriga myndigheten med all relevant information den begär.

3.Den behöriga myndigheten får kräva korrigerande åtgärder beträffande operatören av DLT-marknadsinfrastrukturens affärsplan, reglerna för DLT-marknadsinfrastrukturen och de rättsliga villkoren för att säkerställa investerarskyddet, marknadsintegriteten eller den finansiella stabiliteten. Operatören av DLT-marknadsinfrastrukturen ska rapportera om genomförandet av eventuella korrigerande åtgärder som den behöriga myndigheten begärt i de rapporter som avses i punkt 4.

4.Var sjätte månad räknat från och med dagen för det specifika tillståndet ska operatören av en DLT-marknadsinfra struktur lämna en rapport till den behöriga myndigheten. Rapporten ska innehålla

a)en sammanfattning av den information som anges i punkt 1 andra stycket,

b)antalet och värdet av de DLT-baserade finansiella instrument som är upptagna till handel på DLT-MTF-plattformen eller i DLT-TSS-systemet och antalet och värdet av de DLT-baserade finansiella instrument som registrerats av operatören av DLT-SS-systemet eller DLT-TSS-systemet,

c)antalet och värdet av transaktioner som handlas på DLT-MTF-plattformen eller i DLT-TSS-systemet och avvecklas av operatören av DLT-SS-systemet eller DLT-TSS-systemet,

d)en motiverad bedömning av alla eventuella svårigheter i samband med tillämpningen av unionslagstiftningen om finansiella tjänster eller nationell rätt, och

e)åtgärder som vidtagits för att genomföra de villkor som är knutna till undantagen eller för att genomföra kompensationsåtgärder eller korrigerande åtgärder som den behöriga myndigheten har krävt.

5.Esma ska ha en samordnande roll i förhållande till de behöriga myndigheterna i syfte att bygga upp en samsyn på teknik för distribuerade liggare och DLT-marknadsinfrastrukturer, en gemensam tillsynskultur och samstämmighet i tillsynspraxis, och i syfte att säkerställa enhetliga tillvägagångssätt och samstämmighet i tillsynsresultaten.

De behöriga myndigheterna ska vidarebefordra den information och de rapporter de mottagit från operatörer av DLT- marknadsinfrastrukturer enligt punkterna 1, 2 och 4 i denna artikel till Esma med erforderlig skyndsamhet och informera Esma om eventuella åtgärder som vidtagits enligt punkt 3 i denna artikel.

Esma ska regelbundet underrätta de behöriga myndigheterna om

a)rapporter som lämnas enligt punkt 4 i denna artikel,

b)specifika tillstånd och undantag som beviljats enligt denna förordning samt de villkor som är knutna till de undantagen,

c)en behörig myndighets avslag på en ansökan om ett specifikt tillstånd eller ett undantag, återkallelser av ett specifikt tillstånd eller ett undantag och upphöranden av en DLT-marknadsinfrastrukturs verksamhet.

6.Esma ska övervaka tillämpningen av specifika tillstånd och därmed sammanhängande undantag och villkor som är knutna till undantagen, samt eventuella kompenserande eller korrigerande åtgärder som de behöriga myndigheterna kräver. Esma ska lämna en årlig rapport till kommissionen om hur sådana specifika tillstånd, undantag, villkor och kompenserande eller korrigerande åtgärder tillämpas i praktiken.

Artikel 12

Utseende av behöriga myndigheter

1.Den behöriga myndigheten för ett värdepappersföretag som driver en DLT-MTF-plattform eller ett DLT-TSS-system ska vara den behöriga myndighet som utsetts av den medlemsstat som fastställts i enlighet med artikel 4.1.55 a ii och iii i direktiv 2014/65/EU.

556

SOU 2023:102

Bilaga 2

2.6.2022	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 151/31

2.Den behöriga myndigheten för en marknadsoperatör som driver en DLT-MTF-plattform eller ett DLT-TSS-system ska vara den behöriga myndighet som utsetts av den medlemsstat där den marknadsoperatör som driver DLT-MTF-plattformen eller DLT-TSS-systemet har sitt registrerade säte eller, om marknadsoperatören i enlighet med den medlemsstatens rätt inte har något registrerat säte, den medlemsstat där den marknadsoperatör som driver DLT-MTF-plattformen eller DLT-TSS- systemet har sitt huvudkontor.

3.Den behöriga myndigheten för en värdepapperscentral som driver ett DLT-SS-system eller ett DLT-TSS-system ska vara den behöriga myndighet som utsetts av den medlemsstat som fastställts i enlighet med artikel 2.1.23 i förordning (EU) nr 909/2014.

Artikel 13

Anmälan av behöriga myndigheter

Medlemsstaterna ska till Esma och kommissionen anmäla behöriga myndigheter i den mening som avses i artikel 2.21 c. Esma ska offentliggöra en förteckning över dessa behöriga myndigheter på sin webbplats.

Artikel 14

Rapportering och översyn

1.Senast den 24 mars 2026 ska Esma lämna en rapport till kommissionen om

a)hur DLT-marknadsinfrastrukturerna inom hela unionen fungerat,

b)antalet DLT-marknadsinfrastrukturer,

c)vilka typer av undantag som begärts av DLT-marknadsinfrastrukturerna och vilka typer av undantag som beviljats,

d)antalet och värdet av DLT-baserade finansiella instrument som är upptagna till handel på och som är registrerade i DLT- marknadsinfrastrukturer,

e)antalet och värdet av transaktioner som handlas på eller avvecklas i DLT-marknadsinfrastrukturer,

f)vilka typer av teknik för distribuerade liggare som används och tekniska problem i samband med användningen av teknik för distribuerade liggare, inbegripet de faktorer som förtecknas i artikel 11.1 andra stycket b, och hur användningen av teknik för distribuerade liggare inverkat på unionens klimatpolitiska mål,

g)de förfaranden som operatörer av DLT-SS-system eller DLT-TSS-system inrättat i enlighet med artikel 5.3 b,

h)risker, sårbarheter eller ineffektiviteter som användningen av teknik för distribuerade liggare medför för investerarskyddet, marknadsintegriteten eller den finansiella stabiliteten, inbegripet nya typer av rättsliga, systemiska och operativa risker, som inte hanteras i tillräcklig utsträckning i unionslagstiftning om finansiella tjänster, och andra oavsiktliga effekter på likviditet, volatilitet, investerarskydd, marknadsintegritet eller finansiell stabilitet,

i)risker för regelarbitrage eller problem som påverkar de lika villkoren mellan DLT-marknadsinfrastrukturer inom ramen för den pilotordning som föreskrivs i den här förordningen och mellan DLT-marknadsinfrastrukturer och andra marknadsinfrastrukturer som använder traditionella system,

j)problem relaterade till driftskompabiliteten mellan DLT-marknadsinfrastrukturer och andra infrastrukturer som använder traditionella system,

k)fördelar och kostnader till följd av användningen av en teknik för distribuerade liggare, i form av ytterligare likviditet och finansiering för startup-företag och små och medelstora företag, förbättringar av säkerhet och effektivitet, energiförbrukning och riskreducering i hela handels- och efterhandelskedjan, inbegripet vad gäller registrering och förvaring av DLT-baserade finansiella instrument, transaktioners spårbarhet och ökad efterlevnad av krav på kundkännedom och förfaranden för bekämpning av penningtvätt, bolagshändelser och direkt utövande av investerar rättigheter genom smarta kontrakt samt rapporterings- och tillsynsfunktioner på nivån för DLT-marknadsinfra strukturen,

l)avslag på ansökningar om specifika tillstånd eller undantag, ändringar eller återkallelser av sådana specifika tillstånd eller undantag samt kompensationsåtgärder eller korrigerande åtgärder,

557

Bilaga 2

SOU 2023:102

L 151/32		SV	Europeiska unionens officiella tidning	2.6.2022

m)vilka DLT-marknadsinfrastrukturer som upphört med sin verksamhet och skälen till detta,

n)lämpligheten av de tröskelvärden som anges i artiklarna 3 och 5.8, inbegripet de potentiella konsekvenserna av en höjning av dessa tröskelvärden, särskilt med beaktande av systemiska överväganden och olika typer av teknik för distribuerade liggare, och

o)en övergripande bedömning av kostnader och fördelar med den pilotordning som föreskrivs i denna förordning och en rekommendation om huruvida, och i så fall på vilka villkor, denna pilotordning ska fortsätta.

2.På grundval av den rapport som avses i punkt 1 ska kommissionen inom tre månader efter mottagandet av rapporten lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet. Den rapporten ska innehålla en kostnads-nyttoanalys avseende huruvida den pilotordning som föreskrivs i denna förordning bör

a)förlängas med ytterligare en period på högst tre år,

b)utvidgas till att omfatta andra typer av finansiella instrument som kan emitteras, registreras, överlåtas eller lagras med användning av teknik för distribuerade liggare,

c)ändras,

d)göras permanent genom lämpliga ändringar av relevant unionslagstiftning om finansiella tjänster, eller

e)avslutas, inbegripet alla specifika tillstånd som beviljats enligt denna förordning.

Kommissionen får i sin rapport föreslå lämpliga ändringar av unionslagstiftningen om finansiella tjänster eller harmonisering av nationell rätt som skulle underlätta användningen av teknik för distribuerade liggare inom finanssektorn liksom eventuella åtgärder som behövs för DLT-marknadsinfrastrukturernas övergång från den pilotordning som föreskrivs i denna förordning.

Om denna pilotordning förlängs med ytterligare en period såsom föreskrivs i första stycket a i denna punkt ska kommissionen be Esma att lämna in ytterligare en rapport i enlighet med punkt 1 senast tre månader före utgången av förlängningsperioden. Efter mottagandet av rapporten ska kommissionen lägga fram ytterligare en rapport för Europapar lamentet och rådet i enlighet med den här punkten.

Artikel 15

Interimsrapporter

Esma ska offentliggöra årliga interimsrapporter för att förse marknadsaktörerna med information om hur marknaderna fungerar, för att åtgärda inkorrekta beteenden som operatörer av DLT-marknadsinfrastrukturer uppvisat, för att tillhandahålla klargöranden angående tillämpningen av denna förordning och för att uppdatera tidigare indikationer på grundval av utvecklingen av tekniken för distribuerade liggare. Dessa rapporter ska även ge en övergripande beskrivning av tillämpningen av den pilotordning som föreskrivs i denna förordning med fokus på trender och nya risker, och ska lämnas till Europaparlamentet, rådet och kommissionen. Den första av dessa rapporter ska offentliggöras senast den 24 mars 2024.

Artikel 16

Ändring av förordning (EU) nr 600/2014

I artikel 54.2 i förordning (EU) nr 600/2014 ska första stycket ersättas med följande:

”Om kommissionen kommer fram till att inte finns något behov av att utesluta börshandlade derivat från tillämpningsområdet för artiklarna 35 och 36 i enlighet med artikel 52.12 får en central motpart eller en handelsplats, före den 22 juni 2022 ansöka hos sin behöriga myndighet om tillstånd att använda sig av övergångsarrangemang. Den behöriga myndigheten får, med beaktande av de risker som tillämpningen av rätten till tillträde enligt artikel 35 eller 36 när det gäller börshandlade derivat medför för den centrala motpartens eller handelsplatsens korrekta funktionssätt, besluta att artikel 35 eller 36 under en övergångsperiod till och med den 3 juli 2023 inte ska tillämpas på den berörda centrala motparten respektive handelsplatsen när det gäller börshandlade derivat. När den behöriga myndigheten beslutar att godkänna en

558

SOU 2023:102

Bilaga 2

2.6.2022	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 151/33

sådan övergångsperiod får den centrala motparten eller handelsplatsen under övergångsperioden inte utnyttja rätten till tillträde enligt artikel 35 eller 36 när det gäller börshandlade derivat. Den behöriga myndigheten ska meddela Esma och – när det gäller centrala motparter – den centrala motpartens kollegium av behöriga myndigheter närhelst den godkänner en övergångsperiod.”

Artikel 17

Ändring av förordning (EU) nr 909/2014

I artikel 76.5 i förordning (EU) nr 909/2014 ska första stycket ersättas med följande:

”Varje avvecklingsdisciplinåtgärd som avses i artikel 7.1–7.13 ska tillämpas från och med det tillämpningsdatum som fastställts för varje avvecklingsdisciplinåtgärd i den delegerade akt som antagits av kommissionen enligt artikel 7.15.”

Artikel 18

Ändringar av direktiv 2014/65/EU

Direktiv 2014/65/EU ska ändras på följande sätt:

1.I artikel 4.1 ska led 15 ersättas med följande:

”15. finansiellt instrument: sådana instrument som anges i avsnitt C i bilaga I, inbegripet sådana instrument som emitteras genom teknik för distribuerade liggare.”

2.I artikel 93 ska följande punkt införas:

”3a. Senast den 23 mars 2023 ska medlemsstaterna anta och offentliggöra de bestämmelser som är nödvändiga för att följa artikel 4.1.15 och underrätta kommissionen om dessa. De ska tillämpa de bestämmelserna från och med den 23 mars 2023.

Medlemsstater som inte kan anta de bestämmelser som är nödvändiga för att följa artikel 4.1.15 senast den 23 mars 2023, på grund av att deras lagstiftningsförfaranden tar mer än nio månader, ska genom undantag från första stycket beviljas en förlängning på högst sex månader från och med den 23 mars 2023, under förutsättning att de underrättar kommissionen om att de behöver använda sig av förlängningen senast den 23 mars 2023.”

Artikel 19

Ikraftträdande och tillämpning

1.Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

2.Den ska tillämpas från och med den 23 mars 2023, med undantag av

a)artiklarna 8.5, 9.5, 10.6 och 17, som ska tillämpas från och med den 22 juni 2022, och

b)artikel 16, som ska tillämpas från och med den 4 juli 2021.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 30 maj 2022.
På Europaparlamentets vägnar		På rådets vägnar
R. METSOLA		B. LE MAIRE
Ordförande		Ordförande

559

Statens offentliga utredningar 2023

Kronologisk förteckning

1.Skärpta straff för flerfaldig brottslig- het. Ju.

2.En inre marknad för digitala tjänster

–ansvarsfördelning mellan myndig- heter. Fi.

3.Nya regler om nödlidande kreditavtal och inkassoverksamhet. Ju.

4.Posttjänst för hela slanten. Finansieringsmodeller för framtidens samhällsomfattande posttjänst. Fi.

5.Från delar till helhet. Tvångsvården som en del av en sammanhållen och personcentrerad vårdkedja. S.

6.En lag om tilläggsskatt för företag i stora koncerner. Fi.

7.På egna ben.

Utvecklad samverkan för individers etablering på arbetsmarknaden. A.

8.Arbetslivskriminalitet – arbetet

i Sverige, en bedömning av omfatt- ningen, lärdomar från Danmark och Finland. A.

9.Ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans.

Ökad likvärdighet, långsiktighet och kvalitet. S.

10.Tandvårdens stöd till våldsutsatta patienter. S.

11.Tillfälligt miljötillstånd för samhällsviktig verksamhet

–för ökad försörjningsberedskap. KN.

12.Förstärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende. Ju.

13.Patientöversikter inom EES och Sverige. S.

14.Organisera för hållbar utveckling. KN.

15.Förnybart i tanken. Ett styrmedels- förslag för en stärkt bioekonomi. LI.

16.Staten och betalningarna. Del 1 och 2. Fi.

17.En tydligare bestämmelse om hets mot folkgrupp. Ju.

18.Värdet av vinden. Kompensation, incitament och planering för

en hållbar fortsatt utbyggnad av vindkraften. Del 1 och 2. KN.

19.Statlig forskningsfinansiering. Underlagsrapporter. U.

20.Förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden. LI.

21.Informationsförsörjning på skolområdet. Skolverkets ansvar. U.

22.Datalagring och åtkomst till elektronisk information. Ju.

23.Ett modernare socialförsäkringsskydd för gravida. S.

24.Etablering för fler – jämställda möjlig- heter till integration. A.

25.Kunskapskrav för permanent uppe- hållstillstånd. Ju.

26.Översyn av entreprenörsansvaret. A.

27.Kamerabevakning för ett bättre djur- skydd. LI.

28.Samhället mot skolattacker. U.

29.Varje rörelse räknas – hur skapar vi ett samhälle som främjar fysisk aktivitet? S.

30.Ett trygghetssystem för alla. Nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst. S.

31.Framtidens yrkeshögskola

– stabil, effektiv och hållbar. U.

32.Biometri – för en effektivare brottsbekämpning. Ju.

33.Ett förbättrat resegarantisystem. Fi.

34.Bolag och brott – några åtgärder mot oseriösa företag. Ju.

35.Nya regler om hållbarhetsredovisning. Ju.

36.Genomförande av minimilöne- direktivet. A.

37.Förstärkt skydd för den personliga integriteten. Behovet av åtgärder mot oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp samt omvändelseför- sök. Ju.

38.Ett förstärkt konsumentskydd mot riskfylld kreditgivning och överskuldsättning. Fi.

39.En inre marknad för digitala tjänster

–kompletteringar och ändringar i svensk rätt. Fi.

40.Förbättrade möjligheter för barn att utkräva sina rättigheter enligt barn- konventionen. S.

41.Förutsättningarna för en ny kollektiv- avtalad arbetslöshetsförsäkring. A.

42.Ett modernare regelverk för legalise- ringar, apostille och andra former av intyganden. UD.

43.En samordnad registerkontroll för upphandlande myndigheter och enheter. Fi.

44.En översyn av regleringen om frihets- berövande påföljder för unga. Ju.

45.Övergångsrestriktioner

–ökat förtroende för offentlig verk- samhet. Fi.

46.Jakt och fiske i renbetesland. LI.

47.En utvecklad arbetsgivardeklaration

–åtgärder mot missbruk av välfärdssystemen. Fi.

48.Rätt förutsättningar för sjukskriv- ning. S.

49.Skyddet för EU:s finansiella intressen. Ändringar och kompletteringar i svensk rätt. Fi.

50.En modell för svensk försörjnings- beredskap. Fö.

51.Signalspaning i försvars- underrättelseverksamhet

–frågor med anledning

av Europadomstolens dom. Fö.

52.Ett stärkt och samlat skydd av välfärdssystemen. S.

53.En ändamålsenlig arbetsskadeförsäk- ring – för bättre ekonomisk trygghet, kunskap och rättssäkerhet. Volym 1 och 2. S.

54.Centraliseringen av administrativa tjänster till Statens servicecenter

–en utvärdering. Fi.

55.Vem äger fastigheten. Ju.

56.Några smittskyddsfrågor inom social- tjänsten och socialförsäkringen. S.

57.Åtgärder för tryggare bostadsområden. Ju.

58.Kultursamhället – utvecklad sam- verkan mellan stat, region och kommun. Ku.

59.Ny myndighetsstruktur för finansiering av forskning och innovation. U.

60.Utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel 2. Ju.

61.En säker och tillgänglig statlig e-legitimation. Fi.

62.Vi kan bättre!

Kunskapsbaserad narkotikapolitik med liv och hälsa i fokus. S.

63.Sveriges säkerhet i etern. Ku.

64.Ett förändrat regelverk för framtidens el- och gasnät. KN.

65.Bättre information om hyresbostäder. Kartläggning av andrahands- marknaden och ett förbättrat lägen- hetsregister. LI.

66.För barn och unga i samhällsvård. S.

67.Anonyma vittnen. Ju.

68.Som om vi aldrig funnits

–exkludering och assimilering av

tornedalingar,kväner och lantalaiset. Aivan ko meitä ei olis ollukhaan

–eksklyteerinki ja assimileerinki tornionlaaksolaisista, kväänistä ja lantalaisista. Slutbetänkande.

Som om vi aldrig funnits. Vår sanning och verklighet. Aivan ko meitä ei olis ollukhaan. Meän tottuus ja toelisuus. Intervjuberättelser.

Som om vi aldrig funnits.

Tolv tematiska forskarrapporter. Aivan ko meitä ei olis ollukhaan. Kakstoista temattista tutkintoraporttia. Forskarrapporter. Ku.

69.Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen. En ny huvud- regel. Ju.

70.Ordning och reda – förstärkt och tillförlitlig byggkontroll. LI.

71.Speciallivsmedel till barn inom öppen hälso- och sjukvård. S.

72.En enklare hantering av vattenfrågor vid planläggning och byggande. LI.

73.Genomförandet av vaccineringen mot sjukdomen covid-19 – en utvärdering. S.

74.Förenklade förutsättningar för ett hållbart vattenbruk. LI.

75.Stärkt konstitutionell beredskap. Ju.

76.Vidareanvändning av hälsodata för vård och klinisk forskning. S.

77.Behörig myndighet enligt EU:s avskogningsförordning. LI.

78.Hemlig dataavläsning – utvärdering och permanent lagstiftning. Ju.

79.Arbetsrätten under krig och krigsfara. A.

80.Ett starkare straffrättsligt skydd– mot sexuella kränkningar, bedrägerier

ivissa fall och brott med hatmotiv avseende kön. Ju.

81.Ett enklare bilstöd. S.

82.Ökad kontroll över tandvårdssektorn. S.

83.Samordnat juridiskt stöd och vägledning för hälso-

och sjukvårdens digitalisering. S.

84.En hållbar bioekonomistrategi

– för ett välmående fossilfritt samhälle. LI.

85.Långtidsutredningen 2023. Finans politisk konjunkturstabilisering. Huvudbetänkande. Fi.

86.Trends in GDP Growth and its Driving Factors. Bilaga 1 till Långtids utredningen 2023. Fi.

87.Drivkrafter bakom globala trender

iden neutrala räntan. Bilaga 2 till Långtidsutredningen 2023. Fi.

88.Ränte-tillväxt-differensen – utveck- ling och drivkrafter. Bilaga 3 till Långtidsutredningen 2023. Fi.

89.Makrotillsynsregleringar och finan- siell stabilitet. Bilaga 4 till Långtids utredningen 2023. Fi.

90.Samspelet mellan finans- och penningpolitik i Sverige. Bilaga 5 till Långtidsutredningen 2023. Fi.

91.Penning- och finanspolitisk konjunkturstabilisering. Bilaga 6 till Långtidsutredningen 2023. Fi.

92.Nytt ramverk för finanspolitiken. Bilaga 7 till Långtidsutredningen 2023. Fi.

93.Budgetprocessen i det finanspolitiska ramverket. Bilaga 8 till Långtids utredningen 2023. Fi.

94.Förändring genom försök. Försöksverksamhet i den kommunala sektorn. Fi.

95.Uppföljning för utveckling – ett hållbart system för samlad kunskap om villkoren för barn och elever med funktionsnedsättning i förskola och skola. U.

96.En reform för datadelning. Fi.

97.Ut ur utsatthet. A.

98.Sexuellt utnyttjande i pornografiska syften – våldsutsatthet som behöver synliggöras. Vol. 1 och 2: Forsknings- bilaga. A.

99.Nya tullrättsliga sanktioner och skärpta åtgärder mot utförsel av stöldgods. Fi.

100. Framtidens dataskydd. Vid Skatte verket, Tullverket och Kronofogden. Del 1 och 2. Fi.

101.Effektivare tillsyn över apotek, bättre skydd vid patientskador samt översyn av handel med receptfria läkemedel. S.

102.Finansiella instrument i distribuerade liggare och vissa frågor om värdepappersavveckling. Fi.

Statens offentliga utredningar 2023

Systematisk förteckning

Arbetsmarknadsdepartementet

På egna ben.

Utvecklad samverkan för individers etablering på arbetsmarknaden. [7]

Arbetslivskriminalitet – arbetet i Sverige, en bedömning av omfattningen, lärdomar från Danmark och Finland. [8]

Etablering för fler – jämställda möjligheter till integration. [24]

Översyn av entreprenörsansvaret. [26]

Genomförande av minimilönedirektivet. [36]

Förutsättningarna för en ny kollektiv avtalad arbetslöshetsförsäkring. [41]

Arbetsrätten under krig och krigsfara. [79] Ut ur utsatthet. [97]

Sexuellt utnyttjande i pornografiska syften – våldsutsatthet som behöver synliggöras. Vol. 1 och 2: Forsknings- bilaga. [98]

Finansdepartementet

En inre marknad för digitala tjänster

–ansvarsfördelning mellan myndig- heter. [2]

Posttjänst för hela slanten. Finansieringsmodeller för framtidens samhällsomfattande posttjänst. [4]

En lag om tilläggsskatt för företag i stora koncerner. [6]

Staten och betalningarna. Del 1 och 2. [16] Ett förbättrat resegarantisystem. [33]

Ett förstärkt konsumentskydd mot riskfylld kreditgivning och överskuldsättning. [38]

En inre marknad för digitala tjänster - kompletteringar och ändringar

i svensk rätt. [39]

En samordnad registerkontroll för upphandlande myndigheter och enheter. [43]

Övergångsrestriktioner – ökat förtroende för offentlig verksamhet. [45]

En utvecklad arbetsgivardeklaration

–åtgärder mot missbruk av välfärdssystemen. [47]

Skyddet för EU:s finansiella intressen. Ändringar och kompletteringar

i svensk rätt. [49]

Centraliseringen av administrativa tjänster till Statens servicecenter

– en utvärdering. [54]

En säker och tillgänglig statlig e-legitimation. [61]

Långtidsutredningen 2023. Finanspolitisk konjunkturstabilisering. Huvudbetänkande. [85]

Trends in GDP Growth and its Driving Factors. Bilaga 1 till Långtids utredningen 2023. [86]

Drivkrafter bakom globala trender i den neutrala räntan. Bilaga 2 till Långtids utredningen 2023. [87]

Ränte-tillväxt-differensen – utveckling och drivkrafter. Bilaga 3 till Långtids utredningen 2023. [88]

Makrotillsynsregleringar och finansiell stabilitet. Bilaga 4 till Långtids utredningen 2023. [89]

Samspelet mellan finans- och penning politik i Sverige. Bilaga 5 till Långtids utredningen 2023. [90]

Penning- och finanspolitisk konjunktur stabilisering. Bilaga 6 till Långtids utredningen 2023. [91]

Nytt ramverk för finanspolitiken. Bilaga 7 till Långtidsutredningen 2023. [92]

Budgetprocessen i det finanspolitiska ramverket. Bilaga 8 till Långtids utredningen 2023. [93]

Förändring genom försök. Försöksverksamhet i den kommunala sektorn. [94]

En reform för datadelning. [96]

Nya tullrättsliga sanktioner och skärpta åtgärder mot utförsel av stöldgods. [99]

Framtidens dataskydd. Vid Skatteverket, Tullverket och Kronofogden.

Del 1 och 2. [100]

Finansiella instrument i distribuerade liggare och vissa frågor om värdepappersavveckling. [102]

Försvarsdepartementet

En modell för svensk försörjnings- beredskap. [50]

Signalspaning i försvars- underrättelseverksamhet

– frågor med anledning

av Europadomstolens dom. [51]

Justitiedepartementet

Skärpta straff för flerfaldig brottslighet. [1]

Nya regler om nödlidande kreditavtal och inkassoverksamhet. [3]

Förstärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende. [12]

En tydligare bestämmelse om hets mot folkgrupp. [17]

Datalagring och åtkomst till elektronisk information. [22]

Kunskapskrav för permanent uppehålls- tillstånd. [25]

Biometri – för en effektivare brottsbekämpning. [32]

Bolag och brott – några åtgärder mot oseriösa företag. [34]

Nya regler om hållbarhetsredovisning. [35]

Förstärkt skydd för den personliga integriteten. Behovet av åtgärder mot oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp samt omvändelse- försök. [37]

En översyn av regleringen om frihets- berövande påföljder för unga. [44]

Vem äger fastigheten. [55]

Åtgärder för tryggare bostadsområden. [57]

Utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel 2. [60]

Anonyma vittnen. [67]

Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen. En ny huvudregel. [69]

Stärkt konstitutionell beredskap. [75]

Hemlig dataavläsning – utvärdering och permanent lagstiftning. [78]

Ett starkare straffrättsligt skydd– mot sexuella kränkningar, bedrägerier i vissa fall och brott med hatmotiv avseende kön. [80]

Klimat- och näringslivsdepartementet

Tillfälligt miljötillstånd för samhällsviktig verksamhet

–för ökad försörjningsberedskap. [11] Organisera för hållbar utveckling. [14]

Värdet av vinden. Kompensation, incitament och planering för en hållbar fortsatt utbyggnad av vindkraften. Del 1 och 2. [18]

Ett förändrat regelverk för framtidens el- och gasnät. [64]

Kulturdepartementet

Kultursamhället – utvecklad samverkan mellan stat, region och kommun. [58]

Sveriges säkerhet i etern. [63] Som om vi aldrig funnits

–exkludering och assimilering av

tornedalingar,kväner och lantalaiset. Aivan ko meitä ei olis ollukhaan

–eksklyteerinki ja assimileerinki tornionlaaksolaisista, kväänistä ja lantalaisista. Slutbetänkande.

Som om vi aldrig funnits. Vår sanning och verklighet. Aivan ko meitä ei olis ollukhaan. Meän tottuus ja toelisuus.

Intervjuberättelser.

Som om vi aldrig funnits.

Tolv tematiska forskarrapporter. Aivan ko meitä ei olis ollukhaan.

Kakstoista temattista tutkintoraporttia. Forskarrapporter. [68]

Landsbygds- och infrastrukturdepartementet

Förnybart i tanken. Ett styrmedelsförslag för en stärkt bioekonomi. [15]

Förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden. [20]

Kamerabevakning för ett bättre djurskydd. [27]

Jakt och fiske i renbetesland. [46]

Bättre information om hyresbostäder. Kartläggning av andrahands- marknaden och ett förbättrat lägen- hetsregister. [65]

Ordning och reda – förstärkt och tillförlit- lig byggkontroll. [70]

En enklare hantering av vattenfrågor vid planläggning och byggande. [72]

Förenklade förutsättningar

för ett hållbart vattenbruk. [74]

Behörig myndighet enligt EU:s avskogningsförordning. [77]

En hållbar bioekonomistrategi.

–för ett välmående fossilfritt samhälle. [84]

Socialdepartementet

Från delar till helhet. Tvångsvården som en del av en sammanhållen och personcentrerad vårdkedja. [5]

Ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans.

Ökad likvärdighet, långsiktighet och kvalitet. [9]

Tandvårdens stöd till våldsutsatta patienter. [10]

Patientöversikter inom EES och Sverige. [13]

Ett modernare socialförsäkringsskydd för gravida. [23]

Varje rörelse räknas – hur skapar vi ett samhälle som främjar fysisk aktivitet? [29]

Ett trygghetssystem för alla. Nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst. [30]

Förbättrade möjligheter för barn att utkräva sina rättigheter enligt barn- konventionen. [40]

Rätt förutsättningar för sjukskrivning. [48]

Ett stärkt och samlat skydd av välfärdssystemen. [52]

En ändamålsenlig arbetsskadeförsäkring

–för bättre ekonomisk trygghet, kunskap och rättssäkerhet. Volym 1 och 2. [53]

Några smittskyddsfrågor inom social tjänsten och socialförsäkringen. [56]

Vi kan bättre!

Kunskapsbaserad narkotikapolitik med liv och hälsa i fokus. [62]

För barn och unga i samhällsvård. [66]

Speciallivsmedel till barn inom öppen hälso- och sjukvård. [71]

Genomförandet av vaccineringen mot sjukdomen covid-19 – en utvärdering. [73]

Vidareanvändning av hälsodata för vård och klinisk forskning. [76]

Ett enklare bilstöd. [81]

Ökad kontroll över tandvårdssektorn. [82]

Samordnat juridiskt stöd och vägledning för hälso-

och sjukvårdens digitalisering. [83]

Effektivare tillsyn över apotek, bättre skydd vid patientskador samt översyn av handel med receptfria läkemedel. [101]

Utbildningsdepartementet

Statlig forskningsfinansiering. Underlagsrapporter. [19]

Informationsförsörjning på skolområdet. Skolverkets ansvar. [21]

Samhället mot skolattacker. [28]

Framtidens yrkeshögskola

– stabil, effektiv och hållbar. [31]

Ny myndighetsstruktur för finansiering av forskning och innovation. [59]

Uppföljning för utveckling – ett håll- bart system för samlad kunskap om villkoren för barn och elever med funktionsnedsättning i förskola och skola. [95]

Utrikesdepartementet

Ett modernare regelverk för legaliseringar, apostille och andra former av intygan- den. [42]

värdepappersmarknaden.......................................................	509
9.20 Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:474)
om ändring i förmånsrättslagen (1970:979)........................	511
9.21 Förslaget till lag om ändring i lagen (2021:401)
om Allmänna arvsfonden .....................................................	511
9.22 Förslaget till lag om ändring i lagen (2023:786)
om ändring i kupongskattelagen (1970:624) ......................	512
Bilagor
Bilaga 1 Kommittédirektiv 2022:59...........................................	517
Bilaga 2 Europaparlamentets och rådets förordning (EU)
2022/858, av den 30 maj 2022, om en pilotordning
för marknadsinfrastrukturer som baseras på teknik
för distribuerade liggare och om ändring av
förordningarna (EU) nr 600/2014 och (EU)
nr 909/2014 samt direktiv 2014/65/EU......................	527

Sammanfattning ................................................................		13
Summary ..........................................................................		19
1	Författningsförslag.....................................................	25

	till EU:s förordning om distribuerade liggare .......................	25
1.2	Förslag till lag om ändring i föräldrabalken ..........................	42
1.3	Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken .....................	46

om system för avveckling av förpliktelser
på finansmarknaden ................................................................	68
1.10 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:562)
om internationell rättslig hjälp i brottmål .............................	69
	5

1.11	Förslag till lag om ändring i lagen (2004:46)
	om värdepappersfonder..........................................................	71
1.12	Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen
	(2005:551) ...............................................................................	74
1.13	Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528)
	om värdepappersmarknaden ..................................................	85
1.14	Förslag till lag om ändring i lagen (2011:900)
	om dödande av förkommen handling ...................................	87
1.15	Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen
	(2011:1244) .............................................................................	90

	finansiella konton ...................................................................	98
1.19	Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1307) om straff
	för marknadsmissbruk på värdepappersmarknaden ...........	100
1.20	Förslag till lag om ändring i lagen (2018:474)
	om ändring i förmånsrättslagen (1970:979)........................	103
1.21	Förslag till lag om ändring i lagen (2021:401)
	om Allmänna arvsfonden .....................................................	104
1.22	Förslag till lag om ändring i lagen (2023:786)
	om ändring i kupongskattelagen (1970:624) ......................	105
2	Utredningens uppdrag och arbete ..............................	109

SOU 2023:102		Innehåll
3	Nuvarande ordning ..................................................	111
3.1	Värdepappersmarknaden ......................................................	111

och efterhandelsprocesser ....................................................		112
3.2.1	Clearingorganisationer ..........................................	113

	för värdepapper......................................................	117
3.2.4	VPC-systemet........................................................	123

och efterhandelsprocesser ....................................................		129
3.3.1	Regler om handel på värdepappersmarknaden.....	129

		och kontoföring.....................................................	131
3.4	Bestämmelser om aktiebolag................................................		133
4	Anpassningar till DLT-förordningen ...........................		135
4.1	Teknik för distribuerade liggare (DLT) ..............................		135
	4.1.1	Bakgrund och syfte med DLT-förordningen ......	135
	4.1.2	DLT och liggare.....................................................	137
	4.1.3	Validering och tillgång ..........................................	138
	4.1.4	Blockkedjor............................................................	139
	4.1.5	Blockkedjor respektive kontobaserade system....	142

4.2 Utvecklingen av finansiell infrastruktur
för DLT-baserade finansiella instrument ............................	143

	respektive andra slags kryptotillgångar ................	143
4.2.2	Schweiz: SIX Digital Exchange ............................	143
4.2.3	Frankrike och Schweiz – Projekt Jura..................	146
4.2.4	Australien...............................................................	147
4.2.5	Storbritannien ........................................................	147
4.2.6	USA........................................................................	148

4.3	Allmänt om DLT-förordningens innehåll ..........................		152
4.4	DLT-förordningens möjligheter till undantag ...................		156
	4.4.1	Krav på och undantag för DLT-MTF-
		plattformar (artikel 4)...........................................	156

		(artikel 6) ...............................................................	163
4.5	DLT-förordningens allmänna krav......................................		164
4.6	Behöriga myndigheter och tillståndsförfarandet................		164
4.7	Ändringar som rör angränsande rättsakter .........................		165
4.8	Övergripande ställningstaganden ........................................		166
	4.8.1	Förhållandet mellan DLT-förordningen
		och svensk rätt.......................................................	166

		av normgivningsbemyndiganden..........................	171
	4.8.4	Förhållandet mellan olika typer
		av DLT-marknadsinfrastrukturer och
		tillhandahållande av tjänster över gränserna ........	176
4.9	Tillämpningsområde och definitioner .................................		179
4.10	Ändringar i aktiebolagslagen ...............................................		186
	4.10.1	Definitionen av avstämningsbolag .......................	186
	4.10.2	Anpassning av aktiebolagslagens regler
		för avstämningsbolag ............................................	193
4.11	Registreringsåtgärder, grundläggande krav samt ansvar
	för innehåll och regelefterlevnad .........................................		208
4.12	Civilrättsliga rättsverkningar ...............................................		221
4.13	Deltagare, förvaltarregistrering
	och kontoförande institut ....................................................		231
4.14	Investerar- och borgenärsskydd ..........................................		243

4.15	Avveckling av betalningar för DLT-baserade
	finansiella instrument ...........................................................		257
4.16	Tillsyn och ingripanden ........................................................		264
4.17	Övriga regler i DLT-förordningen och andra
	EU-rättsakter ........................................................................		277
	4.17.1	Förfarandet vid ansökan........................................	277
	4.17.2	Behandling av personuppgifter .............................	279

	riskhantering och övergångsstrategi.....................	282
4.17.4 Tillämpliga bestämmelser i andra författningar ...		283
4.17.5	Marknadsmissbruk ................................................	286
4.17.6	Ansvaret enligt penningtvättslagstiftningen........	288
4.17.7 Ändringarna i andra EU-förordningar .................		290
4.18 Behovet av ändringar i skattelagstiftningen ........................		291

av DLT-marknadsinfrastrukturer.........................	291
4.18.2 Kupongskatt ..........................................................	293

om finansiella konton............................................	297
4.18.4 Skatteförfarandet ...................................................	300

	(T2S) .....................................................................	307
5.1	Inledning................................................................................	307
5.2	T2S – bakgrund, huvuddrag och syften ...............................	308
5.3	Principerna för T2S...............................................................	310
5.4	Ramavtalet för T2S ...............................................................	312
5.5	En kort beskrivning av T2S ..................................................	313
5.6	T2S och det svenska systemet för kontoföring ..................	322

	av T2S-standarder .................................................................		346
5.10	SCoRE och andra europeiska standarder............................		363
6	Avslutande av avstämningskonton utan samtycke
	från kontohavaren ....................................................		369
6.1	Bakgrund ...............................................................................		369
6.2	Gällande rätt .........................................................................		369
	6.2.1	Kontoföringslagen ................................................	369
	6.2.2	Bestämmelser för att motverka penningtvätt
		och finansiering av terrorism................................	372
6.3	Behovet av lagstiftningsåtgärder..........................................		374
7	Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser ...............		399
7.1	Ikraftträdande .......................................................................		399
7.2	Övergångsbestämmelser ......................................................		399
8	Konsekvenser av utredningens förslag ........................		401
8.1	Förslagens syfte och alternativa lösningar ..........................		402
8.2	Konsekvenser för berörda företag och investerare.............		407

	och det allmänna ...................................................................	414
8.4	Övriga konsekvenser ............................................................	416
8.5	Förenlighet med unionsrätten .............................................	416
9	Författningskommentar ............................................	417

till EU:s förordning om distribuerade liggare ....................	417
9.2 Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken.....................	454

SOU 2023:102	Innehåll
9.3 Förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken ................	457

om värdepapperscentraler och kontoföring
av finansiella instrument.......................................................	465

	finansmarknaden ...................................................................	481
9.10	Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:562)
	om internationell rättslig hjälp i brottmål ...........................	481
9.11	Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:46)
	om värdepappersfonder ........................................................	482
9.12	Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen
	(2005:551)..............................................................................	485
9.13	Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:528)
	om värdepappersmarknaden.................................................	498
9.14	Förslaget till lag om ändring i lagen (2011:900)
	om dödande av förkommen handling ..................................	499
9.15	Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen
	(2011:1244)............................................................................	501

Med utdelning avses dock inte	Med utdelning avses dock inte
en återbetalning eller utbetalning	en återbetalning eller utbetalning
enligt andra stycket 1 eller 3 som	enligt tredje stycket 1 eller 3 som
görs när inlösenaktier löses in	görs när inlösenaktier löses in
eller förvärvas, om tilldelningen	eller förvärvas, om tilldelningen
av de inlösenaktier som löses in	av de inlösenaktier som löses in
eller förvärvas anses som utdel-	eller förvärvas anses som utdel-
ning enligt andra stycket 7.	ning enligt tredje stycket 7.
Kupongskatt på sådan utdel-	Kupongskatt på sådan utdel-
ning som avses i andra stycket 7	ning som avses i tredje stycket 7
ska tas ut på ett belopp som mot-	ska tas ut på ett belopp som mot-
svarar den ersättning som ska be-	svarar den ersättning som ska be-
talas till aktieägarna när inlösen-	talas till aktieägarna när inlösen-
aktierna löses in eller förvärvas	aktierna löses in eller förvärvas
av bolaget.	av bolaget.