till Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Svar på fråga 2023/24:1118 av Anna Vikström (S)
Väntetider till fertilitetsutredning och behandling
Anna Vikström har frågat mig om jag tänker verka för att det ska tas fram tillgänglig sammanställd information på nationell nivå om väntetider för fertilitetsutredningar och fertilitetsbehandlingar inom den offentligt finansierade vården.
Det är viktigt att personer som kämpar med ofrivillig barnlöshet får tillgång till stöd från hälso- och sjukvården. Befolkningen ska erbjudas en behovsanpassad och effektiv hälso- och sjukvård av god kvalitet. Vård ska vara jämlik, jämställd och tillgänglig.
Som Anna Vikström skriver saknas i dag tillförlitliga uppgifter om väntetider för fertilitetsutredningar och fertilitetsbehandlingar inom den offentligt finansierade vården. Väntetider på nationell nivå är generellt sett en utmaning. I dag rapporterar regionerna in uppgifter om väntetider till en väntetidsdatabas hos Sveriges Kommuner och Regioner.
Socialstyrelsen har haft i uppdrag att utveckla myndighetens förutsättningar för att samla in väntetidsdata med syfte att följa upp och analysera hälso- och sjukvårdens tillgänglighet med fokus på väntetidsdata (S2021/06332). I myndighetens slutrapport Regeringsuppdrag om att utveckla förutsättningar för insamling av väntetidsdata föreslås att data om väntetider i stället ska samlas in på individnivå genom en vidareutveckling av patientregistret. Genom att följa upp väntetider inom ramen för de nationella hälsodataregistren förbättras möjligheterna för uppföljning av specifika diagnoser och medicinska åtgärder.
Mot bakgrund av slutsatserna i Socialstyrelsens rapport tillsatte regeringen i mars 2023 en utredning om bättre förutsättningar för uppföljning av hälso- och sjukvården (dir. 2023:48). I utredningens uppdrag ingick bl.a. att analysera regelverket för hälsodataregister och föreslå regler för behandling av uppgifter om väntetider och vårdköer. I september 2024 lämnade utredningen betänkandet Ett nytt regelverk för hälsodataregister (SOU 2024:57) som bereds inom Regeringskansliet.
Ökad statlig uppföljning är en förutsättning för flertalet punkter i Tidöavtalet eftersom regeringen måste kunna följa vilken effekt statliga medel som riktas till olika områden får, så som tillgänglighet och vårdkapacitet. Regeringen fortsätter och intensifierar också det pågående arbetet med en nationell vårdförmedling så att den som söker vård ska erbjudas det på annan ort om väntetiden där man bor är för lång. Regeringen har tidigare aviserat att 250 miljoner kronor avsätts för detta under 2025.
Avslutningsvis vill jag nämna den satsning som pågår inom området kvinnors hälsa och förlossningsvård. För 2024 avsätter regeringen 1,6 miljarder kronor för området förlossningsvård och kvinnors hälsa och beräknar att avsätta samma belopp för 2025. Inom ramen för satsningen har staten bl.a. ingått en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner med fokus på en personcentrerad, tillgänglig och jämlik mödrahälsovård och förlossningsvård samt förstärkta insatser för kvinnors hälsa 2024.
Stockholm den 18 september 2024
Acko Ankarberg Johansson