av Per-Arne Håkansson (S)
till Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Svenska kyrkan är huvudman inom begravningsverksamheten i Sverige och det vilar på en sedan länge väl förankrad grund i samhällslivet. Det bygger på tillit och förtroende.
Huvudmannaskapet omfattar hela landet, utom Stockholm och Tranås där det är kommunerna som fullgör uppgiften.
På senare år har allt fler församlingar inom Svenska kyrkan startat egna affärsdrivande begravningsbyråer. Då Svenska kyrkan samtidigt är huvudman för begravningsverksamheten finns risk att konkurrensen snedvrids, och det i sig kan ifrågasätta det förtroende som byggts upp.
Konkurrensverket har utifrån sitt tillsynsarbete, grundat på observationer av situationen över landet, föreslagit ändringar i begravningslagen för att kunna undvika att rollen som huvudman och egna affärsintressen kan riskera sammanblandning.
Konkurrensverket föreslår en lagändring med innebörden att de principer som redan till stor del kommit till uttryck genom kyrkostyrelsens råd vid bedrivande av näringsverksamhet blir obligatoriska för församlingars bedrivande av begravningsbyråer.
Det framhålls av Konkurrensverket att vissa principer bör komma till uttryck i lagstiftningen. Dessa behöver bygga på ändringar i begravningslagen såsom att de utgifter som kyrkliga begravningsbyråer har ej får belasta vare sig kyrkoavgiften eller begravningsavgiften, och inte heller får församlingsavgiften eller begravningsavgiften korssubventionera begravningsbyråverksamheten.
Kyrkliga begravningsbyråer ska också ha egen anställd personal och egna lokaler och inte hyra dessa tillgångar vid behov. Detta för att undvika att församlingsavgiften eller begravningsavgiften indirekt används i begravningsbyrån.
Huvudmän som bedriver begravningsbyråverksamhet ska följa en allmän princip om likabehandling som kräver att lika situationer inte får behandlas olika och att olika situationer inte får behandlas lika med mindre en sådan behandling är objektivt berättigad. Detta i syfte att undvika att självfavorisering och diskriminering förekommer i förhållande till andra begravningsbyråer.
Vidare föreslår Konkurrensverket att länsstyrelsen ska utgöra tillsynsorgan för att tillse att dessa principer efterföljs och att den ges sanktionsmöjligheter mot kyrkliga begravningsbyråer vid bristande regelefterlevnad.
Då det på senare tid öppnats allt fler kyrkliga begravningsbyråer finns anledning att uppmärksamma frågan utifrån konkurrensmässiga argument.
Jag vill fråga socialminister Jakob Forssmed:
Avser ministern, utifrån sitt ansvarsområde, att ta initiativ för att se över begravningslagen så att huvudmannaskapet som sådant inte ska kunna sammanblandas med affärsmässiga hänsynstaganden?