av Rickard Nordin (C)
till Statsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)
I en tidigare fråga till energiminister Ebba Busch frågade jag om regeringen var beredd att, när förordningar tas fram kring teknikval och förutsatt att den liggande propositionen går igenom, tillföra aspekter om att marksnål teknik bör användas.
I svaret hävdar regeringen att man avser att komma med förordningar kring teknikval för att de dragningar som görs ska fokusera på ”kostnadseffektivitet, driftsäkerhet och hållbarhet i elsystemet”.
Ingen av dessa aspekter tar dock med totalförsvarets behov. I bästa fall kan det sägas falla under driftsäkerhet, men det är otydligt. Vi ser att i flera andra länder väljs exempelvis markförlagd kabel för att öka driftsäkerheten och för att minska möjligheterna till påverkan från en antagonist. Trots detta väljer Sverige i mycket hög grad luftledning, vilket tar värdefull mark i anspråk samtidigt som ersättningarna är undermåliga och sårbarheten ökar.
Luftledning behöver också byggas längre ifrån bebyggelse eller annan infrastruktur såsom vägar, vilket ytterligare försvårar uppsikten över elnätet. Om nedgrävd kabel läggs i närheten av annan infrastruktur minskar möjligheten till påverkan i två viktiga aspekter. Dels är det svårare att skapa direkta brott på överföringen, dels kommer det att röra sig fler människor i samma område, vilket skapar en form av allmänhetens övervakning.
Dessa totalförsvarsfrågor belyste också Centerpartiet som enda parti inom ramen för Försvarsberedningens senaste betänkande.
Min fråga till statsrådet Carl-Oskar Bohlin blir därför:
Kommer totalförsvarsaspekter att vägas in, och i så fall på vilket sätt, när förordningar tas fram kring teknikval, förutsatt att den liggande propositionen går igenom?